Putten 15 on Sveavägen: redevelopment plan for offices and shops

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2025-03577 Planavdelningen 2026-09-23 Anna Arén Sida 1 (2) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon +46 (0)8-508 27 486 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för del av fastigheterna Putten 15 och Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm, S-Dp 2025-03577 Ett förslag till detaljplan för del av fastigheterna Putten 15 och Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, Dp 2025-03577, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheten Putten 15 med en till- och påbyggnad för i huvudsak kontors- och centrumverksamhet. Planförslaget visas under tiden 2026-09-29 – 2026-11-09 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har upprättats med utökat förfarande och kungjorts på kommunens anslagstavla och annons i ortstidning. Samrådsmöte i form av öppet hus kommer att hållas den 13 oktober, kl. 16:30- 18:30 i FYRKANTEN Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 9 november 2026 inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2025-03577 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Godkänt dokument - Anna Arén, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-23, Dnr 2025-03577 Dnr 2025-03577 Sida 2 (2) Sändlista Ellevio AB Exploateringskontoret Fastighetskontoret Företagsgrupperna Stockholm Försvarsmakten Gasnätet Stockholm AB Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Skönhetsrådet Stadsmuseet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Telia Sverige Net Fastigheter AB Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Stockholmsrummet Namnberedningen FSK Säkerhet/väktarna Receptionen i Tekniska nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK-SM Plangrupp Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Cykelfrämjandet Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholms Myndigheten för civilt försvar Samfundet S:t Erik Sakägare enligt fastighetsförteckningen För kännedom: Namnberedningen FSK Säkerhet/väktarna Receptionen i Tekniska nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stadsbyggnadsroteln Stockholmsrummet Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK-SM Plangrupp Godkänt dokument - Anna Arén, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-23, Dnr 2025-03577 --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (79) 77a Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Putten 15 och Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm S-Dp Dnr 2025-03577 Aktuellt planområdet markerat med röd cirkel. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Anna Arén och Isabelle Lindbäck Telefon 08-508 27 486 Samrådshandling Dnr 2025-03577 2026-09-22 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 2 (79) Sammanfattning Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheten Putten 15 med en till- och påbyggnad, för i huvudsak kontors- och centrumverksamhet, för att stärka Stockholmcitys roll som tillväxtmotor i Sveriges näringsliv. De nya tilläggen ska inordna sig, vara tydligt avläsbara och harmonisera med byggnadens ursprungliga arkitektoniska uttryck och Citys modernistiska årsring. Gestaltning av fasader och detaljer ska ta utgångspunkt från den befintliga byggnadens konsekventa arkitektoniska uttryck och materialval, men samtidigt kunna anpassas efter aktuella krav. Planen syftar även till att stärka möjligheten till ett rikt stadsliv genom att aktivera gatufasaderna med publika ytor i bebyggelsens bottenvåningar. Planen ska även bidra med större trygghet och en förbättring av stadsmiljön kring bebyggelsen genom att utveckla platsen vid Malmskillnadsgatan. Planförslaget förutsätter demontering av huvudbyggnadens befintliga fasad på mot Sveavägen och rivning av takvåningen och terrassbyggnaden. I övrigt syftar planen till att skydda befintliga kulturhistoriska värden. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats under detaljplanearbetet. Avgränsningssamråd för MKB har genomförts med länsstyrelsen för att identifiera de aspekter som berörs av planarbetet. MKB:n har avgränsats till att beröra kulturmiljö och riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. Tidplan StartPM 22 maj 2025 Samråd 29 september till 9 november 2026 Granskning december 2027 Godkännande SBN juni 2028 Antagande KF september 2028 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 3 (79) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................4 Inledning....................................................................................................4 Detaljplanens huvuddrag ...................................................................................4 Plandata.............................................................................................................5 Handlingar..........................................................................................................6 Medverkande .....................................................................................................7 Planeringsunderlag ............................................................................................7 Riksintressen......................................................................................................9 Planeringsförutsättningar......................................................................10 Stads- och landskapsbild .................................................................................10 Befintlig bebyggelse.........................................................................................11 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................12 Gator och trafik.................................................................................................13 Service .............................................................................................................15 Naturmiljö.........................................................................................................15 Sociala värden .................................................................................................16 Geoteknik.........................................................................................................17 Hydrologiska förhållanden................................................................................18 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................18 Planförslag ..............................................................................................20 Sammanfattning av planförslaget.....................................................................20 Arkitektonisk idé...............................................................................................21 Gator och trafik.................................................................................................33 Teknisk försörjning...........................................................................................34 Motiv till detaljplanens regleringar....................................................................36 Genomförandetid .............................................................................................54 Konsekvenser och avvägningar ...........................................................54 Lokalklimat .......................................................................................................54 Stads- och landskapsbild .................................................................................56 Befintlig bebyggelse.........................................................................................57 Kulturmiljö ........................................................................................................57 Naturmiljö.........................................................................................................66 Sociala värden .................................................................................................67 Hydrologiska förhållanden................................................................................68 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................69 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................71 Miljöbedömning................................................................................................71 Genomförande ........................................................................................75 Organisatoriska frågor......................................................................................75 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................76 Ekonomiska frågor ...........................................................................................77 Tekniska frågor ................................................................................................77 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 4 (79) Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheten Putten 15 med en till- och påbyggnad, för i huvudsak kontors- och centrumverksamhet, för att stärka Stockholm Citys roll som tillväxtmotor i Sveriges näringsliv. De nya tilläggen ska inordna sig, vara tydligt avläsbara och harmonisera med byggnadens ursprungliga komposition och roll i Citys modernistiska årsring. Gestaltning av fasader och detaljer ska ta utgångspunkt från den befintliga byggnadens konsekventa arkitektoniska uttryck och materialval, men samtidigt kunna anpassas efter aktuella krav. Planen syftar även till att stärka möjligheten till ett rikt stadsliv genom att aktivera gatufasaderna med publika ytor i bebyggelsens bottenvåningar. Planen ska även bidra med större trygghet och en förbättring av stadsmiljön kring bebyggelsen genom att utveckla platsen vid Malmskillnadsgatan. Planförslaget förutsätter demontering och återmontering av huvudbyggnadens befintliga fasad mot Sveavägen och rivning av befintlig takvåning och terrasutbyggnad. I övrigt syftar planen till att skydda befintliga kulturhistoriska värden. Inledning Detaljplanens huvuddrag Förslaget möjliggör en på- och tillbyggnad av fastigheten Putten 15 och en utveckling av fastigheten som helhet med ändamålsenliga lokaler för kontor och centrumändamål i ett centralt läge i City. Detaljplanens genomförande innebär en utveckling i linje med Översiktsplanen och Program för City genom en utökad funktionsblandning samt att Stockholmcity tillåts utvecklas och stärkas i sin roll som nav och tillväxtmotor i Sveriges näringsliv. De tillkommande funktionerna medför en utvidgning av Cityområdet vid Sergels torg och längst Sveavägen. Detaljplanen ska även bidra med att aktivera bottenvåningarna mot Malmskillnadsgatan, Mäster Samuelsgatan och Sveavägen och en upprustning av platsen mot Malmskillnadsgatan. Platsen ska tillföras mer grönska och platser för vistelse och en ny trappkoppling mellan Mäster Samuelsgatan och Sveavägen planeras av stadens trafikkontor. Sammantaget kan nya vistelsevärden och ny koppling i anslutning till byggnaden i samverkan med aktivering av bottenvåningar bidra till nya och ökade flöden och ett rikare och tryggare stadsliv. Planområdet ligger inom utpekat riksintresse för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115). Det ligger i ett känsligt läge centralt i staden med koppling till flera bärande uttryck för riksintresset. Med tanke på områdets exponerade läge i staden Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 5 (79) och områdets höga kulturvärden kommer krav att ställas på en byggnad av hög arkitektonisk kvalitet med fokus på förbättrad helhetsverkan och ökad attraktivitet i den omgivande stadsmiljön. Detta regleras i detaljplanen. En förutsättning för på- och tillbyggnaden är att befintlig granitfasad mot Sveavägen demonteras. Ambitionen är att granitfasaden ska återbrukas för tillbyggnadens nya fasad mot Sveavägen. Plandata Planprocessen Detaljplan för del av Putten 15 och Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm, Stockholms stad, dnr 2025-03577, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 22 maj 2025 §16. Detaljplanen bedrivs med utökat förfarande. Storlek och läge Orienteringsbild. Vy över planområdet med byggnaden inom fastigheten Putten 15 markerad med rött. Planområdet utgörs av del av fastigheten Putten 15 och del av Hästskon 12. Den del av planområdet som ligger inom Hästskon 12 omfattar Mäster Samuelsgatan, som ligger under de utkragande byggnadsdelar på Putten 15. Området är beläget i City i stadsdelen Norrmalm i anslutning till Sergels torg och Hötorgsskraporna. I väster avgränsas planområdet av Sveavägen, i norr av fastigheten Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 6 (79) Putten 16, i öster av Malmskillnadsgatan och i söder av Mäster Samuelsgatan. Planområdets storlek är ca 2500 m². Fastigheten och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Putten 15 och fastigheten Hästskon 12: - Putten 15 ägs av Stockholms stad och upplåts med tomträtt till Nya Norscan Putten AB. - Hästskon 12 ägs av Stockholms stad och upplåts med tomträtt till Vasakronan Fastigheter AB. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. - Putten 15 2025-03577 betydande miljöpåverkan remiss Stadsmuseet (Kulturförvaltningen, 2025) - 2025-03577 Putten 15 miljö och hälsounderlag (Miljöförvaltningen, 2025) - 2025-03577, Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan för detaljplan Putten 15 i stadsdelen Norrmalm (Storstockholms brandförsvar, 2025) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är: - Dagvattenutredning (TQI, 2026) - Dagsljusanalys (Tengbom 2025) - Luftkvalitéutredning (SLB analys, 2026) - Buller, stomljud och vibrationer utredning (Delta akustik, 2026) - Miljöteknisk markutredning (Atrax, 2025) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 7 (79) - Trafikutredning (Iterio AB, 2025) - Gångflödesanalys (Spacescape, 2026) - Brandutredning (Brandkonsulten, 2026) - Tekniskt PM Konstruktion ovan Klaratunneln (Granlund, 2026) - Sol- och skuggstudie (Tengbom 2026) - Kulturmiljöanalys (Tengbom, 2025) - Konsekvensanalys kulturmiljö (Tyréns, 2026) - Miljökonsekvensbeskrivning (Tyréns, 2026) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Anna Arén och Isabelle Lindbäck och plankartan är ritad av kartingenjör Anette Jonsson och Rossmery Felix Esteban. Ansvarig chef har varit Louise Heimler. Planeringsunderlag Översiktsplanen Stockholm City är regionens centrum och Sveriges ekonomiska, politiska och kulturella nav. I översiktsplanen pekas City ut som stadens viktigaste arbetsplatsområde och centrala offentliga rum för regionens invånare och besökare. Detta gör det av vikt att City ska ha fortsatt möjlighet att utvecklas. Utvecklingen ska utgå ifrån att bevara stadens riksintresse samtidigt som stadens roll som en attraktiv, dynamisk och innovativ plats för både näringsliv och stadsliv stärks. Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. Översiktsplanen framhåller att ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. Fokus ligger på att skapa en tätare och mer intensiv stadsmiljö där olika funktioner blandas i både byggnader och offentliga rum. Detta ska göra att stadslivet kan pågå dygnet runt och tillgodose behoven för boende, besökare och arbetande. För att uppnå detta ska den befintliga bebyggelsen offentliga ytorna utvecklas, med levande bottenvåningar och fler gång- och vistelseytor. Arbete ska göras för mindre motortrafik för att skapa tystare och tryggare gaturum. Tillgängligheten ska förbättras genom att hantera nivåskillnader och säkerställa goda kopplingar till omgivningen. Gällande detaljplan • Stadsplan 6105, för kv. Beridarebanan m.m. fastställd 1964. Stadsplanen syftar till att inom kvartersmark möjliggöra ny bebyggelse för affärs- kontors- och liknande ändamål, inklusive hotell. Planen omfattar del av Sergels Torg, Regeringsgatan, Mäster Samuelsgatan och Hamngatan. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 8 (79) • Tilläggsplan 94014, laga kraftvunnen 1998. Planen innebär ändrade krav för allmänhetens tillgång till terrasser m.m. samt skydds- och varsamhetsbestämmelser. • Tilläggsplan 1998-00956, laga kraftvunne 1999. Planen syftar till att fläktrumsvåningen tas i anspråk för kontorsändamål samt personalrestaurang på terrassen. Flytt av trappfunktion. • Ändring av Stadsplan 6015 för kvarteren Hästskon och Hästryggen mm fastställd 1962. Syftar till att östra delen av Sergels torg samt delar av Mäster Samuels gata och Malmskillnadsgatan planläggs till kvartersmark som får underbyggas. Stockholms byggnadsordning Planområdet ingår i City och stadsbyggnadskaraktären som benämns som stenstaden i Byggnadsordningen. Under den modernistiska eran genomgick den här delen av stenstaden en kraftig omdaning, den så kallade Citysaneringen/Norrmalmsregleringen med omfattande rivningar till förmån för modernismens stadsbyggnadsideal med storskalig bebyggelse, tunnelbanans utbyggnad, trafikens prioritering i stadsmiljön med breda gator och tunnelsystem. City beskrivs i Byggnadsordningen som den mest föränderliga stadsdelen i stenstaden, med ett stort förändringstryck genom sin betydelse av ekonomiskt och kulturellt nav. Under 2000-talet har modernistiska byggnader byggts på, vilket har förändrat taklandskapet och gatumiljön. Flera byggnader från 1960, 70- och 80-talen har rivits eller byggts om och nya byggnader har tillkommit. Gatumiljön har utvecklats för ett mer levande stadsliv. Byggnadsordningen framhåller att det är aktuellt att beakta relationen till andra höga byggnader och omgivande byggnadshöjder, påverkan på befintliga stadsrum samt samspelet med det modernistiska City. Konsekvenserna för siktlinjer och utblickar från stadens höjdpartier ska beaktas. Möjligheten att utveckla och aktivera offentliga rum för att möta behovet av rekreation och mötesplatser ska tas tillvara. Karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar och detaljer ska tillvaratas eller återskapas i så stor utsträckning som möjligt vid ombyggnad och renovering. Program för City Program för City betonar Citys roll som tillväxtmotor för Stockholm och Sverige och att City ska fortsätta utvecklas för att stödja regionens tillväxt och vara en hållbar plats för näringsliv och handel. Fokus ligger på att utveckla det offentliga rummet för en attraktiv, trygg och funktionell stad, med samverkan för att skapa en Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 9 (79) levande och demokratisk stad med platser för möten och evenemang. Helhetsmiljöerna som utgör det modernistiska City från 1950 till 1970-talen behöver utvecklas med utgångspunkt i kunskap om dess arkitektoniska kvaliteter. De typiska karaktärsdrag som kännetecknar dessa miljöer ska tas tillvara och värnas. Bottenvåningar ska utvecklas med lokaler för publika verksamheter för att bidra till ett rikare stadsliv och möjligheten att skapa nya kopplingar i stadsmiljön ska tas till vara. Riksintressen Fastigheten är belägen inom riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddat enligt miljöbalken 3 kap 6§. Planområdet ligger även i nära anslutning till Hötorgscity, Sergels torg och Hamngatan som utgör så kallade värdekärnor enligt riksintressebilagan till Stockholm stads översiktsplan. Följande riksintresseuttryck är aktuella för planområdet: • Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. • Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. • Stockholmsåsens kvarvarande delar. o Här avses det s.k. åsmotivet, strategin på 1950- och 60-talet att redovisa en delvis bortschaktad ås i den nya citybebyggelsen. • Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna. o Rutnätsplanen på malmarna, det offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. • 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling, o Kungsgatan med Kungstornen. o Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. o Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. o Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna. Den enhetliga karaktären med Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 10 (79) modernistiska byggnader längs Klarabergsgatan och runt Brunkebergstorg. • Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri-och handelsstad o Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet eller i sammanhållna miljöer. • Nöjes- och rekreationslivets miljöer o Konserthuset Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Planområdet ligger i den del av City som benämns som det modernistiska City. Området utgörs av en storskalig stadsstruktur med bebyggelse som uppfördes mellan 60-70- talet som en del i den så kallade Citysaneringen. I stadsbilden märker Hötorgsskraporna ut sig som tydliga landmärken som tillsammans med Kulturhuset i fonden av Sveavägen samt Hästskon 12 ramar in Sergels torg. Närheten till Sergels torg gör att Putten 15 med sin bebyggelse är synlig från stråket som kopplar till Hamngatan och Klarabergsgatan och som utgör ett huvudstråk i väst- östlig riktning. Bebyggelsen inom fastigheten Putten 15 ingår i bebyggelsen längst Sveavägens östra sida som skapar en horisontell motvikt till Hötorgsskrapornas vertikalitet. Sveavägens breda gaturum upplevs som en barriär dominerad av trafik som skiljer bebyggelsen på var sida från varandra. På östra sidan klättrar bebyggelsen och framhäver landskapets topografi. Genom bebyggelsens lågdelar, terrassmotiv mot Sveavägen och högre volymer på Malmskillnadsgatan markeras Brunkebergsåsen och dess sträckning. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 11 (79) Befintlig bebyggelse Foto: Putten 15, fasad mot väster med lågdel med prismaformat fönsterband, terrass med tillbyggnad från 2000-talet, högdel med prismamönster i granit samt den mer slutna gavelfasad mot Mäster Samuels gata i granit. (Tyréns) Byggnaden på fastigheten Putten 15 uppfördes av Göteborgs Bank 1964–1967 som centralkontor efter ritningar av arkitekt Anders Tengbom. Idag nyttjas inte längre byggnaden som bank utan för kontor och handel. Byggnaden ingår i bebyggelsen på Sveavägens östra sida som utformades utifrån Brunkebergsåsens topografi med låga terrassbyggnader i souterräng mot Sveavägen och högre byggnadsvolymer mot Malmskillnadsgatan. Byggnaden har en lågdel i två våningar mot Sveavägen med terrass och en terrassbyggnad från 2000-talet. Byggnadens högdel och huvudbyggnad är sju våningar mot Malmskillnadsgatan med en indragen takvåning. Byggnadens fasader är utförda i finhuggen röd bohusgranit med långsidor utformade i ett prismamönster med snedställda skuggverkande granitytor. Fönstren är omväxlande breda och smala med tunna mörka profiler och har ett växlande läge i fasaden, indragna respektive i liv. Prismamönstret återkommer i byggnadens lågdel mot Sveavägen som ett fönsterband med snedställda glasytor med över- och underliggande band av granit. Bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan har en sluten och robust karaktär utformad med vertikala granitpelare med smala fönsterslitsar. I bottenvåningen finns även den tidigare huvudentrén för banken med kraftig omfattning i granit. Foto: byggnadens fasetterade fasad i röd bohusgranit. (Tyréns) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 12 (79) Foto: Fasad mot Malmskillnadsgatan med bottenvåningens robusta pelarmotiv i granit (vänster) och huvudentré med kraftig omfattning i granit (höger).(Tyréns) Gavelfasaden mot Mäster Samuels gata utgörs av tre slutna vertikala fasadpartier klädda med granit med vertikala fönsterpartier emellan. I bottenvåningen på gaveln finns butikslokaler som ett resultat av ombyggnationen då den ursprungliga trappförbindelsen mot Sveavägen byggdes bort. Terrassbyggnaden genomgick en större renovering och byggnad 1999-2004 då delar av terrassen byggdes in med fasader av glas och rostfritt stål. Även takvåningen i sin nuvarande form tillkom då. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planområdet och närområdet Putten 15 grönklassades år 2007 av Stadsmuseet. Grön klassning är den näst högsta och avser bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Även grannfastigheten Putten 16 är grönklassad, liksom S- och M- huset i kvarteret (kv.) Hästskon. Hötorgsskraporna (kv. Stigbygeln, del av kv Beridarebanan) och Kulturhuset Sergels torg är blåklassade. Blå klassning är den högsta klassen och omfattar miljöer som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden. kv. Grävlingen direkt öster om Putten är ännu inte klassad. Putten 15 I Kulturmiljöanalysen (Tengbom 2026) beskrivs Putten 15 som en av flera moderna bankbyggnader i moderna City som uppfördes under 1960-talet som stora volymer med solida påkostade fasader och detaljer. Byggnaden beskrivs som ett exempel på ett högklassigt arkitektoniskt verk bland annat på grund av sina unika fasettformade fasader i röd bohusgranit och det prismaformade fönsterbandet i lågdelen mot Sveavägen. Förändringarna har genomförts på byggnaden genom åren vilka inverkar på det kulturhistoriska värdet. Bland annat har en terrassbyggnad uppförts på den tidigare offentliga terrassen och en indragen takvåning tillkommit på högdelen mot Stadsbyggnadsmuseets klassificeringskarta med Putten 15 markerad med rött.Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 13 (79) Malmskillnadsgatan. Den ursprungliga viadukten över Mäster Samuels gatan har rivits och butiksentréer och skyltfönster har bytts ut. Vidare beskriver kulturmiljöanalysen byggnadens värdebärande drag: • Storskalig byggnad med kombinerade kontors- och butikslokaler i en påkostad arkitektur som exemplifierar 1960- talets nya bankbyggnader. • Sockelbyggnad med bevarade naturstenspartier. • Terrassmotiv mot Sveavägen. • Väl gestaltad utemiljö på bevarad öppen terrass mot Sveavägen med påkostade material (natursten, ek och rostfritt stål) och elegant utformade detaljer. • Välbevarad huvudfasad med betonad sockelvåning i mörkröda granitlameller och ovanförliggande plastiska prismamönstrade fasader i ljusröd granit. • Vertikalt betonad enhetligt utformad gavelfasad med slutna fasadpartier i granit med mellanliggande uppglasade fönsterpartier som markerar läget för interiörernas korridorer. • Ursprungliga fönster med smäckra proportioner och tunna profiler. • Ursprunglig huvudentré mot Malmskillnadsgatan med indraget entréparti omgärdat av utåtvinklade väggar i granit och omfattning med snedställda granitytor. • Butikspartier med hög kvalitet i gestaltning, material och utförande Fornlämningar Området är belägen inom fornlämningsområde. Fornlämningsbeteckning i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) är L2015:7789. Åtgärder i marken kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 2 kap kulturmiljölagen (1988:950). Gator och trafik Genom fastighetens centrala läge och placering vid Sveavägen och Malmskillnadsgatan är tillgänglighet för gående, cyklister, trafik och utrymningsfordon god. Mellan Malmskillnadsgatan och Sveavägen finns en tillgänglig koppling för gående via tunnelbanenedgången vid Putten 16. Kopplingen upplevs otrygg kvällstid och är delvis stängd nattetid. Fastigheten ligger i ett kollektivtrafiktätt område genom sin närhet till Sergels torg och T-centralens knutpunkt för tunnelbana och pendeltåg. I anslutning till fastigheten ligger Hötorgets tunnelbanestation med entré mot platsen vid Malmskillnadsgatan och mot Sveavägen. Även Spårväg City ansluter med närmaste Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 14 (79) hållplats på Hamngatan och ett flertal busslinjer ansluter på Sveavägen, Hamngatan och Klarabergsgatan. Sveavägen utgör ett primärt cykelstråk och Malmskillnadsgatan ett huvudcykelstråk. Cykelparkering Fastigheten har två cykelrum som nås från Oxtorgsgatan och befintligt lastfar via Putten 16. Vägen till det ena cykelrummet är lättillgängligt utan kraftiga lutningar och med automatisk dörröppning. Som cyklist hänvisas man dock till samma ytor som övriga leveransfordon vilket innebär att trafiksäkerhetsrisker förekommer. Det andra cykelrummet nås via varumottagning och tre dörrar utan automatisk dörröppning vilket försämrar tillgängligheten. Cykelrummen erbjuder tillsammans tillgång till låshållare, eluttag för laddning och möjlighet till tvätt av cykel. Totalt finns cirka 136 cykelparkeringsplatser i fastigheten. Givet att fastigheten består av totalt 21 000 m² BTA fås ett befintligt cykelparkeringstal på 6,46 platser per 1000 kvm. Stadens riktvärde för antal cykelparkringsplatser för kontor anger 2,5-4 platser/100 m2 BTA. Det betyder att i dagsläget ligger cykelparkeringsantalet under stadens riktvärde. Bilparkering Befintliga bilparkeringsplatser är förlagda på plan -01 och på ett halvplan i fastigheten med infart från Sveavägen 10 C. Infart sker över en genomgående gångbana via en gemensam garageinfart till grannfastigheterna Grävlingen 12 och Hästskon 12. Parkeringsplatserna på det övre halvplanet delar yta med en lastkaj som inte är i bruk. Det finns totalt 19 parkeringsplatser i garaget. Då fastigheten består av totalt 21 000 kvm BTA ger det ett befintligt bilparkeringstal på 0,9 platser per 1000 m2. Samtliga platser är förhyrda. I Stockholms stad tillämpas flexibla och lägesbaserade parkeringstal för kontor och verksamheter. Antalet nödvändiga parkeringsplatser baseras på fastighetens specifika förutsättningar som tillgång till kollektivtrafik (t.ex. tunnelbana och stomnät), närhet till innerstaden och vilka mobilitetsåtgärder som erbjuds. Avfallshantering och leveranser Avfallshantering och leveranser sker via lastfar med infart från Oxtorgsgatan via grannfastigheten Putten 16. Mindre fordon kan köra in och vända men tyngre fordon som sopbil och lastbil angör fastigheten genom att backa in på varumottagningsytan och stanna i porten till Putten 16. Soprum, miljörum och fettavskiljare ligger i anslutning till varumottagningsytan och uppfyller lagen om god arbetsmiljö när det gäller hantering av avfall. Totalt sker cirka 53- 63 leveranser till butiker och kontor per vecka. Leveranser till Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 15 (79) fastigheten tidstyrs för att undvika att flera leveranser kommer samtidigt. Räddningstjänst Räddningstjänsten har god access till byggnadens angreppsvägar direkt från Malmskillnadsgatan, Mäster Samuelsgatan och Sveavägen (< 50 m från uppställningsplatser). Inga särskilda uppställningsplatser krävs för räddningstjänstens höjdfordon. Service Offentlig service Planområdet ingår i den del av centrala City som utmärks av handel, kontorsverksamheter, kulturinstitutioner och offentlig och privat service. Det finns två förskolor i anslutning S:t Johannes kyrka. Närmaste bibliotek ligger i kulturhuset och vid Olof Palmes gata finns två jourmottagningar. Kommersiell service Planområdet är beläget i City och det finns ett rikt utbud av handel, restauranger, caféer, gym och hälsofrämjande verksamheter och kulturaktiviteter som servar arbetsplatser, besökare och boende i området. Naturmiljö Mark och vegetation I City finns det ett generellt behov av ökad stadsgrönska. Inom fastigheten Putten 15 finns tre planteringsytor med sju uppvuxna mellanstora träd. Dessa ytor bidrar i mindre utsträckning med reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för Strömmen och för Mälaren-Riddarfjärden. Strömmen (SE591920-180800) och Mälaren-Riddarfjärden (SE658020-162623) för vilka fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Enligt VISS juni 2026 har Strömmen och Mälaren- Riddarfjärden otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten Mälaren- Riddarfjärden är måttlig ekologisk status till 2027 och god kemisk ytvattenstatus till 2027. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för Strömmen är otillfredsställande ekologisk potential till 2039 och god kemisk ytvattenstatus till 2027. Undantag och Foto:Platsen framför Putten 15 vid Malmskillnadsgatan sett från byggnadens takterrass. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 16 (79) tidsfrister från kraven att nå god status finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Mälaren-Riddarfjärden har ett lokalt åtgärdsprogram, för Strömmen är det under framtagning. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen är under framtagande. För Mälaren- Riddarfjärden finns ett lokalt åtgärdsprogram men inga åtgärder föreslås specifikt inom planområdet. Inga åtgärder som är specifika för de lokala åtgärdsprogrammen föreslås inom planområdet. Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormen (MKN) för luft klaras för planområdet i dagsläget, enligt stadens kartläggning av luftkvalitet 2025. Halten av partiklar PM10 är 20-50 µg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 µg/m³. Halten av kvävedioxid (NO2) är 18-48 µg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m³. Det finns dock risk för att halterna av luftföroreningar är underskattade då det finns en tunnelmynning på Sveavägen i anslutning till planområdet. Vid tunnelmynningar är den övergripande kartläggningen inte tillförlitlig utan ofta underskattad. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv och barnrättsperspektiv Stockholms stads modell för socialt värdeskapande (SVA) ska användas i stadsutvecklingsprojekt för att säkerställa att alla projekt bidrar till att stärka sociala värden och nå stadens mål om social hållbarhet. SVA-modellen utgår från Stockholms översiktsplans fyra stadsbyggnadsmål, en växande stad, en sammanhängande stad, god offentlig miljö, klimatsmart och tålig stad. Nulägesanalys sociala värden och barnrättsperspektiv Som första steg i SVA-arbetet har en nulägesanalys med integrerad barnkonsekvensanalys genomförts. Med barn avses i detta fall unga mellan 13 och 18 år, då yngre barn inte förväntas använda sig av området på ett självständigt sätt. Analysen identifierar de sociala värden som finns, är bristfälliga eller saknas inom planområdet. Av nulägesanalysen framkom följande: • Stadsrummet vid byggnadens lågdel mot Sveavägen upplevs trots sitt centrala läge som en baksida där trafiken längst gatan och till Klaratunneln dominerar stadsrummet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 17 (79) • I området finns få mindre stadsrum med vistelseytor för allmänheten mellan de större offentliga rummen som Hötorget, Sergels Torg och Kungsträdgården. • Bottenvåningarna mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuels gatan saknar i huvudsak verksamheter som aktiverar anslutande stadsrum och platsen mot Malmskillnadsgatan. • Platsen vid Malmskillnadsgatan framför huvudbyggnadens entré har varit föremål för prostitution och droghandel. Trafikkontoret har tagit bort den tidigare angöringsvägen som bidrog till den problematiska situationen på platsen. Fastighetsägaren till Putten 15 har genomfört en tillfällig omdisponering av platsen och tillfört sittplatser och växtbäddar. Trots förbättringar har platsen fortfarande utmaningar när det gäller trygghet speciellt natt- och kvällstid. • Det finns ett fåtal bostäder i anslutning till planområdet (Grävlingen 12 och Hästskon 12) men antalet är lågt vilket gör att området huvudsakligen är dagsbefolkat. Planområdet med sin närmiljö är ett utpräglat kontor- och handelsområde vilket medför att det finns få barn under 13 år i området. • Nivåskillnaderna mellan gatorna separerar Mäster Samuels gatan och Sveavägen och försvårar orienterbarheten samt naturliga flöden mellan de offentliga rummen som omger byggnaden. • Det finns inga grönområden i nära anslutning till planområdet. Närmaste park med grönska är Kungsträdgården. Närmsta område med friytor och lekplats är vid S:t Johannes kyrka kyrkogård, ca 500 m från planområdet. Humlegården ligger inom ungefär samma avstånd. • I stadsdelen finns ett rikt kulturutbud för vuxna, ungdomar och barn, bland annat Kulturhuset med sina verksamheter, föreställningar och utställningar, ett antal större och mindre scener och biografer och museum. De flesta av utbuden förutsätter att barn under 13 år är i vuxens sällskap. Geoteknik Markförhållanden Enligt SGU:s jordartskartor (SGU, 2025) består aktuell fastighet av fyllnadsmaterial över isälvssediment. Enligt SGU:s jorddjupskartor bedöms jorddjupet inom fastigheten till mellan 5–20 meter. Det är inte klarlagt var på fastigheten jorddjupet är skattat ifrån, dvs det är möjligt att bottenplattan ligger direkt ovanpå berget. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 18 (79) Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. När det inte gäller ny- och större ombyggnation ska dagvatten hanteras enligt stadens dagvattenstrategi. Dagvatten från området leds idag till recipienterna Strömmen och Mälaren Riddarfjärden via duplicerat ledningsnät. Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet är utsatt för högt trafikbuller från framförallt Sveavägen. Mot Sveavägen uppgår ljudnivån i planområdet till 65- 70 dBA ekvivalent ljudnivå på 2 meters höjd enligt stadens bullerkarta. Mot Mäster Samuelsgatan uppgår ljudnivån i planområdet till 60-65 dBA ekvivalent ljudnivå. Mot Malmskillnadsgatan uppgår ljudnivån i planområdet till 55-60 dBA ekvivalent ljudnivå. Det finns inga myndighetskrav för kontorsfastigheter avseende bullernivå utomhus. Inomhus tillämpas projektkrav och Boverkets byggregler (BBR) för bullernivåer. För att uppfylla grundläggande ljudkrav om LAeq ≤ 35 dB och LAFmax ≤ 50 dB som gäller för exempelvis mötesrum, kontorslandskap, telefonrum så är en preliminär bedömning att ljudklassning av fönster och fasad utförs enligt rekommendationer i utredning som tagits fram för planarbetet avseende stomljud, vibrationer och buller. Tekniska installationer på tak/fasad klassas som verksamhetsbuller. Utifrån att grannfastigheten Grävlingen 12 på andra sidan Malmskillnadsgatan innefattar bostäder i samma nivå som nya bullerkällor på taket behöver tekniska installationer dimensioneras och begränsas för att uppfylla Naturvårdsverkets riktvärden avseende industri- och annat verksamhetsbuller. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 19 (79) Vibrationer och stomljud En komfortvibrationsundersökning har utförts för planarbetet som visar på att vibrationsnivåerna är låga i fastigheten och uppgår inte till känseltröskeln ens i mätposition intill tunnelvägg för Klaratunneln och närhet till tunnelbana. Högsta uppmätta vibrationshastighet var 0,06 mm/s (riktvärde störning ≤ 0,40 mm/s). Det bedöms därför inte finnas behov av åtgärder eller tecken på risk för att vibrationer kan uppstå i byggnaden. En stomljudsundersökning har utförts för planarbetet som visar att stomljud är i nivå med bakgrundsljud och angivet riktvärde (LAFmax ≤ 32 dB) från plan 2 och uppåt i byggnaden. Stomljud från tågpassager var hörbart i källarvåning och bedöms överskrida LAFmax 32 dB. Bakgrundsljuden i källarvåning plan -2 är högre än uppmätta stomljud. I källarplan finns inga stadigvarande vistelseytor och ljudnivåer bedöms därför godtagbara på de här våningsplanen. Förorenad mark Enligt länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden har det på aktuell fastighet tidigare bedrivits ytbehandling av metaller med elektrolytiska/kemiska processer (länsstyrelsen, 2025). På de närliggande fastigheterna Grävlingen 12, Hästskon 12, Putten 16 och Hammaren 14 har det bedrivits olika typer av verksamheter som kan ha gett upphov till föroreningar i mark och/eller grundvatten. På Grävlingen 12 finns dokumenterad gummiproduktion och verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel, på Hästskon 12 grafisk industri och verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel, på Putten 16 grafisk industri samt på Hammaren 14 kemtvätt med lösningsmedel och grafisk industri. Förekomst av porgas har utretts för planarbetet. Inga halter av klorerade eller halogenerade lösningsmedel har uppmätts. Den marginella halt av aceton som uppmätts i porluften, under bottenplattan, i en provtagningspunkt späds ut när porluften tar sig in i byggnaden, till den luft som människor vistas och arbetar i. Uppmätt halt aceton underskrider med stor marginal Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden. Rapporterade halter i porgas bedöms därmed inte utgöra någon risk med avseende på inomhusvistelse vid nuvarande verksamhet. Översvämningsrisker Enligt Stockholms stads skyfallsmodellering finns risk för att vatten samlas längs Sveavägen och på mindre ytor vid Malmskillnadsgatan vid kraftiga regn. Modelleringen visar även att Sveavägen och Malmskillnadsgatan utgör flödesvägar för skyfallsvatten. Den lägsta punkten i planområdets närområde är belägen vid nedfarten till Klaratunneln. Trafikkontorets skyfallsmodell från Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 20 (79) 2024 visar att vattendjupet där kan överstiga en meter vid ett 100- årsregn. Modelleringen baseras på Stockholmsregn med klimatfaktor 1,4. Mindre vattensamlingar kan även uppstå längs avrinningsvägarna på Sveavägen och, i mindre omfattning, vid Malmskillnadsgatan. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Illustration: Situationsplan av planförslaget. Röd streckad linje avser planområdet. (Tengbom arkitektkontor) Planförslaget innebär att huvudbyggnaden inom Putten 15 mot Malmskillnadsgatan utökas på djupet med en tillbyggnad mot Sveavägen i sju våningar från terrassen, byggs på med en ny takvåning samt att bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan glasas upp. Till- och påbyggnaden ska komplettera redan befintlig användning genom att tillföra utökade ytor för kontor och centrumverksamhet. Planförslaget förutsätter att befintliga tillbyggnader från 2000-talet, en matsal på terrassen mot Sveavägen och takvåning på huvudbyggnaden mot Malmskillnadsgatan rivs Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 21 (79) samt att huvudbyggnadens fasad mot Sveavägen och varannan pelare i bottenvåningen på fasaden mot Malmskillnadsgatan demonteras. I övrigt syftar planen till att skydda befintliga kulturhistoriska värden. Bruttoarea (BTA) för befintlig byggnad är 21100 m². Planförslaget innebär att ytterligare ca 8250 m² BTA tillskapas vilket ger en ny total BTA på ca 29 350 m². Illustration: Sektion genom Sveavägen, planförslaget och Malmskillnadsgatan. Grön del avser planförslagets volymtillskott. (Tengbom arkitektkontor) Arkitektonisk idé Planområdet är beläget i Stockholms modernistiska citykärna, mellan Sveavägen, Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan. Området präglas av den storskaliga stadsstruktur som etablerades under 1960- och 1970-talens cityomvandling, där Hötorgsskrapornas vertikalitet samspelar med de lägre byggnadsvolymerna längs Sveavägen. Bebyggelsen följer och förstärker Brunkebergsåsens topografi genom terrasserade lågdelar mot Sveavägen och högre volymer mot Malmskillnadsgatan. Fastigheten Putten 15 har ett strategiskt läge i mötet mellan några av stadens viktigaste rörelsestråk och är väl synlig från Sergels torg och de centrala gångflödena. Samtidigt präglas platsen av bristande kopplingar mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan, vilket begränsar tillgängligheten mellan stadens olika nivåer. Vid Malmskillnadsgatan finns en indragen platsbildning i anslutning till Hötorgets tunnelbana som idag utgör en paus i den täta stadsväven. Platsen har stor potential att utvecklas till ett grönt och aktivt stadsrum som stärker stadslivet, förbättrar orienterbarheten och knyter samman omgivande stadsrum och flöden. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 22 (79) Illustration: Nuläge, vy från sydväst, Putten 15 markerad i ljusbrun ton. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: Nuläge vy från öster, Putten 15 markerad i ljusbrun ton. (Tengbom arkitektkontor) På den övergripande skalan är planförslagets arkitektoniska idé att till- och påbyggnadens volymtillskott ska inordna sig i Citys modernistiska stadsstruktur med Hötorgsskraporna, Kulturhuset och Sergels torg som överordnade signaturbyggnader och stadsrum. Förslaget innebär ett förhållningssätt till Hästskon 12 som gör att Putten 15:s fasad byggs ut mot Sveavägen i sju våningar i liv med Hästskon 12:s fasad, samt byggs på med en takvåning med lika takfotshöjd samt att byggnaden ges ett terrassmotiv på samma sätt som på Hästskon 12. Detta ger sammantaget en samordning som stärker bebyggelsens horisontalitet och definierar gaturummet mot Sveavägen och Hötorgsskraporna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 23 (79) Illustration: Vänster bild visar byggnadernas volymer hur de linjerar i höjd, fasadliv och takfot. Höger bild visar översiktlig vy sydost med planområdet och planförslag samt närområdet. Putten 15 markerad med ljusbrun ton. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: Sektion genom Mäster Samuels gata som visar planförslaget i svart och hur det inordnar sig i stadssiluetten. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: Sektion genom Sveavägen som visar planförslaget i svart och hur det inordnar sig i gatans stadsrum. (Tengbom arkitektkontor) I den nära skalan i stadsrummet ska till- och påbyggnaden vara tydligt avläsbar och samtidigt harmonisera med byggnadens ursprungliga volym och gestaltning. Nya fasader och detaljer ska ta utgångspunkt i den befintliga byggnadens konsekventa och karaktäristiska formspråk och materialitet. Förslaget vidareutvecklar byggnadens grammatik med hänsyn till aktuella krav, som till exempel dagsljus, tillgänglighet och utrymning. Illustration: Vänster bild visar byggnadernas volymer hur de linjerar i höjd, fasadliv och takfot. Höger bild visar översiktlig vy från sydväst med planområdet och planförslag samt närområdet. Putten 15 markerad med ljusbrun ton. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 24 (79) Fasad mot Sveavägen Illustration: Ny fasad mot Sveavägen och gavelfasad mot Malmskillnadsgatan. (Tengbom arkitektkontor) Mot Sveavägen är utgångspunkten att de nya tilläggen ska vara tydligt avläsbar och samtidigt harmonisera med byggnadens ursprungliga volym och gestaltning. Gestaltningen av den nya fasaden mot Sveavägen utgår därför ifrån den befintliga fasadens komposition med fönster i växlande läge i fasaden, indragna respektive i liv, förskjutning av fönsterbanden samt fönstersättning med växlande fönsterstorlekar i ett konsekvent intervall. Detta regleras med utformningsbestämmelse (f3). Illustration: ny fasad mot Sveavägen. (Tengbom arkitektkontor) För att uppfylla behov av dagsljusinsläpp föreslås fönstrens proproportioner på den nya fasaden utökas på höjden på samtliga fönster och bredden på de större fönstren. Den totala fasadytan som kläs med sten blir på så sätt något mindre i relation till befintlig fasad, se bild ovan. För att upplevelsen av fasadens fasettering ska Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 25 (79) bibehållas föreslås den nya fasadens relief utföras djupare och brantare än befintlig, se fasadsnitt nedan. Befintlig (vänster) och utvecklad fasadkomposition (höger) med fasadsnitt. (Tengbom arkitektkontor) Tillbyggnadens nedersta våning som landar på terrassen kommer utföras indragen och uppglasad med pelare i natursten och en jämn fönsterindelning, vilket regleras med utformningsbestämmelse (f1). Den indragna uppglasade våningen skapar en midja som bidrar till att terrassmotivet bibehålles på samma sätt som på Hästskon 12. Midjans stärker byggnadens övergripande horisontalitet genom dess volymuppdelningen och skuggbildning. Detta skapar ett släktskap som efterliknar Malmskillnadsgatans bottenvåning med accentuerat pelarmotiv. Illustration: Tillbyggnadens terrassvåning skapar en midja, uppglasad med pelare i natursten. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: Detaljerad bild av utformningen av den indragna terrassvåningen och kompositionen mellan byggnadsvolymerna. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 26 (79) På lågdelen mot Sveavägen bibehålls befintligt prismaformat fönsterband samt fasadens stenbeklädnad och mönstersättning, se bilder ovan och nedan, vilka beläggs med skyddsbestämmelser (q5). På lågdelen föreslås att ett nytt skärmtak uppförs för att märka ut huvudentrén mot Sveavägen, skärmtakets utformning är inspirerad av Tengboms ursprungliga tanke om ett skärmtak i det här läget. Ytan för skyltfönster föreslås ökas för att aktivera bottenvåningen och stödja förutsättningar för hållbar verksamhet på gatusträckan. Fasadförändringarna regleras med utformningsbestämmelse. Illustration: Huvudentrén mot Sveavägen med nytt skärmtak och utökade ytor för skyltfönster. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 27 (79) Fasad mot Malmskillnadsgatan Illustration: Vy från Mäster Samuelsgatan med befintlig byggnad, med nya takvåningar, ny utformning av bottenvåning samt ny gestaltning av platsen vid Malmskillnadsgatan. (Tengbom arkitektkontor) Mot Malmskillnadsgatan är utgångspunkten för byggnaden att den ska bevaras och behålla sitt ursprungliga uttryck i så hög grad som möjligt. Därför innebär planförslaget att den befintliga fasetterade stenfasaden mot Malmskillnadsgatan ovan bottenvåningen, undantaget fönsterpartier, bevaras och skyddas med skyddsbestämmelse (q3). Illustration: Planförslagets fasad mot Malmskillnadsgatan med ändrad bottenvåning och nya takvåningar samt tekniska installationer på taket. (Tengbom arkitektkontor) För att stärka Malmskillnadsgatan som ett levande, attraktivt och tryggt stadsrum och skapa en bottenvåning med direktkontakt till det offentliga rummet regleras att bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan ska vara uppglasad i större utsträckning än befintligt (s2, f5). För att bevara det karaktäristiska pelarmotivet, Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 28 (79) förses bottenvåningen med varsamhetsbestämmelse (k2) som reglerar att varannan pelare får tas bort från det ursprungliga pelarmotivet. Genom att demontera varannan pelare skapas möjlighet för större glaspartier och nya entréer vilket stärker kopplingen till gaturummet och platsen. Tanken är att glaspartiet delas upp med en spröjs som markerar demonterad pelares läge samt att tidigare pelarfäste markeras med en lagning i natursten. På så sätt skapas en avläsbarhet och berättelse av tidigare pelarlägen. Illustration: Befintlig utformning av bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: Planförslagets utformning av bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan med varannan pelare demonterad, en jämn fönsterindelning i relation till pelarnas placering samt markeringar i fasaden som visar tidigare pelarlägen. (Tengbom arkitektkontor) På del av bottenvåningens fasad närmast entrén till Hötorgets tunnelbana bevaras det ursprungliga täta pelarmotivet och norra entréportiken vilket regleras med skyddsbestämmelse (q2) och (q6). Det konstnärligt utförda ventilationsdonet ovanför bottenvåningen bevaras och regleras med skyddsbestämmelse (q3). Illustration: Utsnitt av fasaden mot Malmskillnadsgatan som visar bottenvåningens ursprungliga pelarmotiv, entréparti samt konstnärligt utformade ventilationsdon, vilka omfattas av skyddsbestämmelser. (Tengbom arkitektkontor) Mot Malmskillnadsgatan tillkommer två indragna våningar. Den första våningen ska utformas i natursten med materialitet och kulör lika befintlig stenfasad mot Malmskillnadsgatan. Fasaden ska vara uppglasad i en jämn rytm med pelare i natursten vilket regleras med utformningsbestämmelse (f4). Idén är att fönsterindelningen med dess pelarläge ges ett släktskap och medvetet förhållningsätt till bottenvåningens indelning, rytm och pelarmotiv. Den översta våningens fasad utförs uppglasad med tätare fönsterindelning än på underliggande våning och skapar en Illustration som markerar den första indragna våningen med utformning som anknyter till bottenvåningens utformning. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 29 (79) finmaskigare och mer transparent karaktär som markerar byggnadens avslut. Takvåningen och dess glaspartier utförs i metall i mörk, varm kulör som kontrasterar mot och harmonierar med stenfasadens ton. Detta förstärker våningens särställning (kontrasten mellan byggnadens tyngre bas och dess lättare avslutning) och bidrar till en harmonisk visuell hierarki i fasadkompositionen. Illustration: utsnitt av fasaden mot Malmskillnadsgatan som visar de två indragna våningarna, där den översta takvåningen har en tätare fönsterindelning än den underliggande våningen. (Tengbom arkitektkontor) Gavelfasad mot Mäster Samuelsgatan Illustration: gavelfasad mot Mäster Samuelsgatan med till- och påbyggnadens skivmotiv och generella fönstersättning. Befintlig gavelfasad skivmotiv döljs delvis av Hästskon 12. (Tengbom arkitektkontor) Mot Mäster Samuelsgatan är utgångspunkten att den ursprungliga gavelfasaden med sitt utkragande skivmotiv och vertikala fönsterslitsar ska bevaras och fortsatt vara framträdande. För att inordna sig och skapa ett helhetligt nytt gavelmotiv dras tillbyggnaden tillbaka i förhållande till den ursprungliga gaveln. För att uppfylla behov av dagsljusinsläpp förses tillbyggnadens gavelfasad med en generell fönstersättning i enkelt uttryck. För att behålla skivmotivet ska fasadyta som kläs med sten dominera och Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 30 (79) tillåten fönsteryta regleras till max 20 procent med utformningsbestämmelse (f2). Illustration: befintlig fasad mot ny fasad mot Mäster Samuelgata med till- och påbyggnadens nya gavelfasad med skivmotiv och generell fönstersättning. (Tengbom arkitektkontor) Den ursprungliga gavelfasaden ska i huvudsak bevaras och skyddas avseende sin volym (q1) naturstens materialitet och kulör (q2). Gavelns utformning i sin helhet med utkragande skivmotiv fasader och vertikala fönsterslitsar skyddas undantaget fönsterpartier och regleras med skyddsbestämmelse (q3). Mötet mellan den ursprungliga utkragande gavelfasaden och tillbyggnaden markeras med ett vertikalt fönsterband som ligger i liv med den indragna terrassvåningen och utformas som ett vertikalt fönsterband lika ursprungliga fönsterband på fasaden vilket regleras med utformningsbestämmelse (f6). Det befintliga fasetterade gavelhörnet ersätts av en slät stenfasad, vilket möjliggörs genom skyddsbestämmelse (q4). För att fortsatt ha en aktiv bottenvåningen och stärka helhetsintrycket byts befintliga partier ut till mer uppglasade, vilket regleras med generella utformningsbestämmelser som anger fasadens och partiernas materialitet och kulör. Illustration: bottenvåning mot Mäster Samuelsgatan med ny uppglasad fasad och stensockel. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: visar mötet mellan befintlig gavelfasad och den nya tillbyggnaden, i form av det nya vertikala fönsterbandet och ny slät fasad. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 31 (79) Gavelfasad mot norr och Putten 16 Planförslaget innebär att en ny gavelfasad tillskapas mot norr i samband med att djupet på huvudbyggnaden utökas mot Sveavägen. Utgångspunkten för fasadgestaltningen är att den ska ha ett sammanhållet uttryck och släktskap med den södra gaveln. För fasadernas inbördes relation har gavelfasaden en avskalad sammanhållen gestaltning som framhäver byggnadens mer expressiva fasad mot Sveavägen. Fasaden utförs därför som sluten utan fönster och tillbyggnadens volym markeras med en vertikal livförskjutning, vilket regleras med generell utformningsbestämmelse. Platsen vid Malmskillnadsgatan och ny trappkoppling Illustration: vy över platsen mot Malmskillnadsgatan med ny gestaltning av bottenvåning, Putten 15:s huvudentré, sittplatser och växtbäddar med grönska och lanterniner. (Tengbom arkitektkontor) Inom projektet för planarbetet kommer platsen mot Malmskillnadsgatan att rustat upp. Syftet är att skapa en sammanhållen helhet och ett grönt stadsrum med vistelsevärden som bidrar med en paus och variation i den täta stadsmiljön. Platsen ska utformas med en variation av grönska med möjligheter till sittplatser. En större entréplats med sittplatser och möjlighet till angöring föreslås vid Putten 15:s entré. Längs med fasaderna planeras breda hårdgjorda gångstråk som kan nyttjas för Illustration: ny sluten fasad mot norr klädd med natursten och vertikal livförskjutning som markerar mötet mellan den ursprungliga byggnaden och tillbyggnadens volym. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 32 (79) uteserveringar. Vid tunnelbanans entré och Putten 16 föreslås en torgyta med möjlighet till olika aktiveringar. Planförslaget möjliggör lanterniner som släpper ner dagsljus till Putten 15:s underliggande lokaler, vilket regleras genom höjdangivelse (h1) och utnyttjandegrad (e1) och (e2). Ambitionen är att lanterninerna ska integreras i grönskan och utformas som skulpturala objekt som kan stärka platsens identitet. Kvällstid belyses lanterninerna samt lyser upp och kompletterar gatubelysningen i stadsrummet. Platsen disponeras med planteringsbäddarna med stora träd och växtlighet som bidrar med rumsligheter, tar ner skalan, samt ett bättre mikroklimat och till biologisk mångfald på platsen. En enhetlig utformning och sammanhängande markmaterial knyter ihop de två sidorna om Malmskillnadsgatan. Illustration: illustrationsplan över platsen mot Malmskillnadsgatan. (Tengbom arkitektkontor) Planarbetet medför att en ny trappkoppling tillkommer mellan Mäster Samuelsgatan och Sveavägen. Trappan är en ny allmän koppling som utformas som en oval spiraltrappa för att inte skapa baksidor. Trappan kommer vara belyst kvällstid för ökad trygghet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 33 (79) Illustration: vy från Sveavägen med ny trappkoppling i from av oval spiraltrappa från bron på Mäster Samuels gatan. Trappan utförs i betong med röd undersida för att anknyta till brons röda undersida. (Tengbom arkitektkontor) Gator och trafik Gatunät I samband med upprustning av platsen vid Malmskillnadsgatan smalnas körfälten av till förmån för allmänna ytor och ansluter till bredden på gatans södra sträckning. Gatan kommer fortsättningsvis dimensioneras och fungera för allmän trafik och uppfylla funktion som utryckningsstråk. Cykelparkering Eftersom Putten 15 är en befintlig fastighet med begränsad möjlighet till ombyggnation och anpassning av ytor har ett maximalt cykelparkeringsantal räknats fram för att optimera utbudet samtidigt som god cykelparkeringsstandard och mobilitetsåtgärder tillgodoses. Totalt innebär planförslaget att 387 cykelparkeringsplatser tillskapas vilket ger ett cykelparkeringstal på 26,3 cykelparkeringsplatser per 1000 m2 lokalyta (LOA). Cykelparkeringstalet uppfyller inte Stockholms stads riktlinjer för kontor men bedöms ändå vara lämpligt med hänsyn till att en god Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 34 (79) cykelparkeringsstandard säkerställs. Cykelparkeringstalet bedöms ge goda förutsättningar inom byggnadens begränsningar, för att kunna etablera ett hållbart resemönster hos anställda och för att öka andelen cyklister i Stockholms stad. Cykelparkering placeras i ett cykelrum på plan -2 med tillhörande omklädningsrum, cykelservicestation, cykeltvätt och laddningsskåp. För att nå cykelrummet hänvisas anställda att ta sig via en ny separat cykelentré från Malmskillnadsgatan (plan 1) och sedan en hiss. Två hissar erbjuds, en normalstor samt en större med högre kapacitet. Bilparkering Planförslagets utgår från att applicera ett parkeringstal på 0 parkeringsplatser vilket innebär att inga nya parkeringsplatser för bilar skapas. Med hänsyn till byggnadens förutsättningar samt fastighetens centrala läge, närhet till knutpunkter med stort utbud av kollektivtrafik och god cykelinfrastruktur bedöms det som rimligt. Gång- och cykeltrafik De två befintliga cykelbanorna breddas och 2 nya tillkommer i samband med att stadsrummet vid Malmskillnadsgatan rustas upp och körfälten för bilar smalnas av. Gångstråken går intill Putten 15:s östra fasad och längs med gatan och planteringsytorna. På Sveavägen sker inga förändringar och befintliga vägbanor, cykelstråk och trottoarer kvarstår. Illustration: illustrationsplan över platsen mot Malmskillnadsgatan, befintlig (vänster)och ny utformning (höger). (Tengbom arkitektkontor) Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Fastigheten är i dagsläget ansluten till det kommunala vatten- och avloppsnätet. De planerade till- och påbyggnaderna avser att nyttja befintliga anslutningar och ledningskapacitet. El-, tele- och fibernät Försörjning av elektricitet, telefoni och bredband (fiber) sker via befintliga ledningsnät som redan är framdragna till fastigheten. Till- Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 35 (79) och påbyggnaderna kommer att anslutas till byggnadens befintliga system. Energiförsörjning Byggnaden är ansluten till det befintliga fjärrvärmenätet. Uppvärmningen av till- och påbyggnaderna planeras ske genom utvidgning av det befintliga systemet inom fastigheten. Avfallshantering Avfallshantering och leveranser Avfallshantering och leveranser kommer fortsatt ske via lastintaget från Oxtorgsgatan. Sammantaget bedöms lösningen som acceptabel då den fungerar väl idag där leveranser och sophämtning tidstyrs för att undvika att flera fordon angör samtidigt. Ytterligare ett miljörum tillskapas i direkt anslutning till lastintag från Sveavägen 10 C. Miljörummet kommer att serva en sopbil och mindre fordon. Miljörummet planeras för en tillkommande restaurang dit en mindre mängd transporter förväntas. Leveranserna kommer att tidstyras. Räddningstjänst Räddningstjänsten har god access till byggnadens angreppsvägar direkt från Malmskillnadsgatan, Mäster Samuelsgatan och Sveavägen (< 50 m från uppställningsplatser). Inga särskilda uppställningsplatser krävs för räddningstjänstens höjdfordon. Byggnadens utrymningstrapphus utgör tillträdesvägar för räddningstjänsten. Plan under mark utförs med möjlighet till insats via separata tillträdesvägar. Byggnadens yttertak nås invändigt via trapphus. Med hänsyn till byggnadens höjd förses trapphus till plan ovan mark med stigarledningar (torr-rör). I ena trapphuset utförs också en hiss som räddningshiss. Lokaler under mark samt trapphus förses med möjlighet till brandgasventilation för räddningstjänsten. Byggnaden förses med tre trapphus för utrymning varav ett nytt. Nytt trapphus utformas som TR2-trapphus. Huvudprincipen är att varje verksamhet ska ha tillgång till minst två oberoende utrymningsdörrar/utrymningsvägar. Vissa mindre lokaler som ansluter till det fria eller till trapphus i TR2 kan utföras med en utrymningsdörr. Byggnaden förses med automatiskt brand- och utrymningslarm med syftet att säkerställa trygg utrymning samt aktivera brandtekniska styrfunktioner. Utrymning förutsätter inte räddningstjänstens medverkan. Utrymningsplatser i trapphusen kommer dock att anordnas där assistans kan komma att behövas för de som inväntar hjälp där. Utrymning med hjälp av höjdfordon är inte aktuellt. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 36 (79) Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser C [Centrum] Planbestämmelsen syftar till att möjliggöra centrumverksamhet inom planområdet och därigenom möjliggöra förutsättningar för en flexibel användning som kan rymma exempelvis handel, service, kontor och andra publika verksamheter. K [Kontor] Planbestämmelsen syftar till att möjliggöra kontorsverksamhet inom planområdet och därigenom skapa förutsättningar för arbetsplatser och näringslivsutveckling. T1 [Vägtrafik i tunnel. Avgränsad vertikalt nedåt till -2,0 meter och uppåt till +12,5 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att bekräfta och säkerställa befintlig del av klaratunneln för fordonstrafik som går genom byggnaden. Användningen avgränsas horisontellt nedåt till -2,0 meter och uppåt till +12,5 meter över angivet nollplan. Nedre gräns utgår från tunnelbanans skyddszon och övre gräns från befintligt bjälklag i byggnaden. T2 [Vägtrafik i tunnel. Avgränsad vertikalt nedåt till -7,5 meter och uppåt till +7,0 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att bekräfta och säkerställa befintlig del av klaratunneln för fordonstrafik som går under utkragande del av byggnaden över Mäster Samuels gatan. Användningen avgränsas horisontellt nedåt till -7,5 meter och uppåt till +7,0 meter över angivet nollplan. Avgränsningen uppåt utgår från byggnadens bjälklaghöjd. Egenskapsbestämmelser Byggnadens användning - s s1 - [Centrumverksamhet ska inrymmas längs hela bottenvåningen mot Sveavägen.] Syftet med bestämmelsen är att stärka Sveavägen som ett levande och attraktivt stadsstråk med en aktiv och publik bottenvåning längs hela gatan. Med centrumverksamheter avses handel, service, kontor reception och andra publika funktioner. Genom att säkerställa att Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 37 (79) centrumverksamheter lokaliseras i bottenvåningen mot gatan säkerställer bestämmelsen att bottenvåningarna utformas och används på ett sätt som bidrar till en attraktiv, trygg och levande stadsmiljö. s2 - [Centrumverksamhet ska inrymmas längs hela bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Bottenvåningen och centrumverksamhet ska ligga i nivå med angränsande marknivå.] Syftet med bestämmelsen är att säkerställa aktiva och publika bottenvåningar mot och längs Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Det ska bidra till att stärka gatornas samt angränsande gaturums roll som attraktiva, trygga och tillgängliga stadsmiljöer. Med centrumverksamheter avses handel, service och andra publika funktioner. Kravet på att bottenvåningen och centrumverksamheterna ska ligga i nivå med angränsande marknivå syftar till att säkerställa att en direkt koppling mellan inne- och utemiljö skapas som stärker det offentliga rummet med stadskvalitéer, samtidigt som god tillgänglighet skapas och bidrar till ett mer inkluderande stadsrum. Utformningsbestämmelser - f Generell planbestämmelse - [Fasad inklusive sarg och pelare, undantaget översta våningen, ska utformas i natursten med materialitet och kulör lika befintlig stenfasad mot Malmskillnadsgatan.] Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att nya tillägg tar hänsyn till de kulturhistoriska och arkitektoniska värden som präglar den befintliga byggnaden. Byggnadens befintliga stenfasad utgör ett viktigt karaktärsskapande inslag, dess materialitet och hantverksmässiga kvaliteter är också centrala aspekter. Exempelvis har bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan en polerad yta medan ovan liggande våningars fasader har en finhuggen yta vilket skapar en nyansskillnad i kulören. Genom krav på att nya tillägg och fasadändringar ska utformas i natursten med materialitet och kulör lika den befintliga stenfasaden bevaras byggandens sammanhållna arkitektoniska karaktär. Den översta våningen regleras inte av bestämmelsen i syfte att markera byggnadens avslut, skapa en kontrast med ett mer samtida och lättare uttryck, vilket bidrar till en god helhetsverkan samt en avläsbar uppdelning mellan kropp och avslut. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 38 (79) Foto: fasad mot Malmskillnadsgatan som visar skillnaden mellan bottenvåningens och ovanliggande fasads materialitet och yta som skapar en nyansskillnad. (Tyréns) Vänster foto: Bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan med polerad yta. Höger foto: Byggnadskroppens fasad med finhuggen yta.(Tyréns) Generell planbestämmelse - [Översta våningen, tekniska utrymmen, fönster-, glas- och entrépartier, skärmtak samt räcken ska utföras i metall med mörk, varm kulör som harmonierar med stenfasadens ton.] Syftet med bestämmelsen är att säkerställa ett sammanhållet förhållningsätt till och anpassning till byggnadens kulturhistoriska och gestaltningsmässiga värden. Den ursprungliga stenfasaden utgör ett bärande karaktärsdrag och tillkommande delar ska underordna sig och samspela med den ursprungliga fasadens uttryck. Genom att reglera att översta våningen, tekniska utrymmen samt byggnadsdetaljer såsom fönster-, glas- och entrépartier, skärmtak samt räcken ska utförs i metall med en mörk, varm kulör som harmonierar med stenfasadens ton skapas ett sammanhållet och återhållsamt uttryck till naturstenen. Kulören ska harmoniera med stenfasadens ton, vilket innebär att den kan vara avvikande men att den ska ha en anknytning till stenfasadens kulör och ton. På så sätt ges de tillkommande delarna en tydlig samtida karaktär utan att konkurrera med eller bryta mot den befintliga stenfasadens uttryck. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 39 (79) För översta våningen och tekniska utrymmen på taket är en sammanhållen utformning särskilt viktig, eftersom dessa delar påverkar byggnadens siluett och upplevelsen av dess volym och proportioner. En enhetlig material- och kulörverkan bidrar till att dessa delar visuellt hålls samman och underordnas. Generell planbestämmelse - [Fasad mot norr, undantaget översta våningen, ska utformas som sluten med en livförskjutning i fasaden, fönster får inte utföras.] Syftet med bestämmelsen är att skapa en sammanhållen arkitektonisk gestaltning med släktskap till den södra gavelns befintliga slutna fasad med skivmotiv. Gavelns enklare slutna uttryck stärker Sveavägens fasad som byggnadens huvudmotiv. Syftet med livförskjutningen är att stärka avläsbarheten mellan den ursprungliga byggnaden och tillbyggnadens volym genom en markering i mötet mellan volymerna. Genom att utforma fasaden mot norr utan fönster, med undantag för översta våningen, begränsas även påverkan på direkt angränsande fastighet. Generell planbestämmelse - [Utvändig solavskärmning får inte anordnas.] Syftet med bestämmelsen är att begränsa möjligheten att anordna utvändig solavskärmning för att undvika ett varierat fasaduttryck och bevarar byggnadens enkla och konsekventa arkitektoniska helhetsintryck. Generell planbestämmelse - [Bottenvåningens fasad mot Mäster Samuelsgatan ska vara cirka 40 % uppglasad och utformad med stensockel lika Malmskillnadsgatans.] Syftet med bestämmelsen är att stärka en levande och attraktiv stadsmiljö längs Mäster Samuelsgatan. Kravet på att bottenvåningens fasad ska vara cirka 40 % uppglasad syftar till att säkerställa en öppen, transparant och inbjudande bottenvåning samtidigt som andelen sluten stenfasad i kontrast till uppglasade ytor ska vara ett fortsatt avläsbart uttryck. Kravet på utformning med stensockel, likt den längs Malmskillnadsgatan, syftar till att skapa en sammanhållen gestaltning längs med båda fasaderna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 40 (79) Illustration: bottenvåningens fasad mot Mäster Samuelsgatan med andelen tät och respektive uppglasad yta markerat. (Tengbom arkitektkontor) Generell planbestämmelse - [Bottenvåningens fasad mot Sveavägen ska vara minst 40 % uppglasad. Skärmtak får anordnas över huvudentré mot Sveavägen. Skärmtak får ha ett utsprång om högst 3,0 meter från fasad och en maximal längd om 21,5 meter. Fri höjd under skärmtak ska vara minst 2,9 meter.] Genom att minst 40 procent av bottenvåningens fasad mot Sveavägen ska vara uppglasad syftar bestämmelsen till att stärka Sveavägen som ett levande och attraktivt stadsstråk med en aktiv och publik bottenvåning. Skärmtak möjliggörs mot Sveavägen för att markera huvudentrén till kontorsbyggnaden. Generell planbestämmelse - [Utöver angiven nockhöjd får endast sarg eller räcken om högst 1,2 meter uppföras. Räcken ska utföras som genomsiktliga pinnräcken med dekorativa inslag.] Syftet med att möjliggöra sarg kan uppföras är att de nya fasadernas avslut mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan kan utformas i släktskap med den ursprungliga byggnadens stenfasaders avslut mot Malmskillnadsgatan och Sveavägen. Vänster illustration: fasadens avslut med sarg mot Sveavägen. Höger illustration: indragen vånings avslut med sarg mot Malmskillnadsgatan. (Tengbom arkitektkontor) Syftet med att reglera räcken är att möjliggöra för nödvändiga säkerhetsåtgärder för takterrasser på översta våningen och Nockhöjd Sarg Max 1,2 m Max 1,2 m Nockhöjd Sarg Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 41 (79) byggnadens lågdel mot Sveavägen utan att påverka byggnadens volymverkan eller siluett i stadsbilden. Generell planbestämmelse - [Översta våningens fasad ska vara uppglasad. Fönsterindelningen ska vara i en jämn rytm med pelare och vara tätare än underliggande vånings indelning mot Malmskillnadsgatan. Fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls.] Syftet med bestämmelsen är att uppnå ett tydligt avslut av byggnaden mot himlen. Kravet på en jämn och tätare fönsterindelning än i underliggande våning mot Malmskillnadsgatan syftar till att skapa en finmaskigare och mer transparent karaktär i översta våningen. Detta förstärker våningens särställning (kontrasten mellan byggnadens tyngre bas och dess lättare avslutning) och bidrar till en harmonisk visuell hierarki i fasadkompositionen. Illustration: Utsnitt av fasaden mot Malmskillnadsgatan som redovisar de två indragna våningarna. Den översta takvåningen utformas med en tätare fönsterindelning än den underliggande våningen. (Tengbom arkitektkontor) För att möjliggöra för tekniska installationer i våningen tillåts att fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasaden som helhet uppfattas uppglasad och att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls. Generell planbestämmelse – [Endast tekniska utrymmen och trapphus får uppföras över + 48,6 meter över angivet nollplan.] Syftet med bestämmelsen är att motverka att volymer på takvåningen utformas som ytterligare en våning, att de endast uppförs som tekniska utrymmen som läses som fristående underordnade volymer. Detta för att tydliggöra byggnadens uppdelning och avslut samt minska volympåverkan i stadsbilden. Med tekniska utrymmen avses exempelvis ventilationsaggregat, fläktrum och hissmaskineri men även toaletter medges. Illustration: översta våningen mot Sveavägen som regleras med generell planbestämmelse. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 42 (79) f1 - [Terrassvåningens fasad ska vara indragen minst 0,8 meter från fasadliv mot Sveavägen och 0,5 meter mot Mäster Samuelsgatan. Terrassvåningens fasad ska vara uppglasad och indelad i en jämn rytm av pelare. Pelare ska vara indragna från fasadlivet mot Sveavägen och Mäster Samuelsgatan. Fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls.] Syftet med bestämmelsen är att stärka och tydliggöra byggnadens terrassmotiv som en bärande del av den ursprungliga arkitektoniska gestaltningen. Genom att terrassvåningen dras in minst 0,8 respektive 0,5 meter från ovanliggandefasadliv skapas en skuggverkan som tydliggör terrassmotivet och byggnadens horisontella uttryck, vilket bidrar till avläsbarheten av byggnadens volymer samt des komposition. Illustration: terrassvåningens utformning mot Sveavägen, indragen 0,8 meter från ovanliggande fasadliv och uppglasad med fönsterindelning i en jämn rytm med pelare. Vilket regleras genom planbestämmelse f1. (Tengbom arkitektkontor) Kravet på att terrassvåningens fasad ska vara uppglasad med en jämn rytm av pelare syftar till att ge terrassvåningen ett transparent och visuellt lätt uttryck som avskiljer sig från den ovanliggande stenfasaden som bidrar med en lätthet, förstärker den visuella avläsbarheten av terrassen, tydliggör kopplingen mellan de interiöra och exteriöra miljöerna samt bidrar till bättre ljusförhållanden och attraktiva vistelsemiljöer. Syftet med en jämn fönsterindelning med pelare är att ge fasaden en tydlig arkitektonisk ordning som skapar en harmonisk och sammanhållen gestaltning med ett släktskap till Malmskillnadsgatans bottenvåning med accentuerat pelarmotiv. Pelarna ska vara indragna från den ovanliggande fasadens liv i syfte att accentuera midjans uttryck och bidra till terrassvåningens djupverkan. Pelarnas läge får utföras med ett annat djup än Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 43 (79) terrassvåningens reglerade indragna glasfasad (0,8 respektive 0,5 meter) i syfte att skapa en skuggverkan som tydliggör indelningen. Se illustration nedan. Illustration: terrassvåningens fasad mot Mäster Samuelsgatan (vänster) och Sveavägen (höger) med pelares djup i relation till uppglasad indragen fasad. (Tengbom arkitektkontor) Kravet på att terrassvåningens fasad ska vara uppglasad syftar till att skapa ett helhetsintryck av att fasaden i huvudsak är uppglasad. Fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasaden som helhet uppfattas uppglasad och att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls. f2 - [Gavelfasad ovan botten- och terrasvåningen mot Mäster Samuelsgatan får maximalt vara uppglasad 20 %.] Syftet med bestämmelsen är att skapa en sammanhållen arkitektonisk gestaltning med släktskap till den södra gavelns befintliga slutna fasad med skivmotiv och vertikala riktning. För att uppå detta och samtidigt möjliggöra för att uppå behovet av dagsljus får fasaden maximalt glasas upp till 20 %. f3 - [Fasad mot Sveavägen ska utformas fasetterad och med en komposition som tar utgångspunkt i den ursprungliga fasaden mot Malmskillnadsgatan. Fasadens fönster ska ordnas i horisontellt linjerande fönsterband.] Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att den ursprungliga fasadens arkitektoniska uttryck tillämpas som utgångspunkt för utformningen av den nya fasaden mot Sveavägen så att den får ett tydligt släktskap. Med att fasad ska utformas fasetterad med utgångspunkt till den ursprungliga fasaden menas att fasetteringens mönster ska bibehållas, men att vinklarna på fasetteringen kan justeras och utföras brantare för att bidra till större dagsljussinläpp och skuggverkan. Se illustration nedan. Med en komposition som tar utgångspunkt i den ursprungliga fasaden mot Malmskillnadsgatan menas det övergripande mönstret i Illustration: markerar gavel- fasaden som regleras genom f2. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 44 (79) fasaden som uppstår genom: fönsternas växlande läge i fasaden (indragna respektive i liv med fasaden), förskjutningen av fönsterbanden samt fönstersättningens rytm med växlande fönsterstorlekar i ett konsekvent intervall. Se illustration nedan. Illustration: ursprunglig fasad (vänster) med fasadsnitt samt ny fasad (höger) mot Sveavägen med utvecklad fasadkomposition och fasadsnitt. Fasaderna visas i relation till varandra för att tydliggöra det släktskap som säkerställs genom planbestämmelsen f3. (Tengbom arkitektkontor) Med horisontellt linjerande fönsterband avses att bröstning och överkant fönster ska linjera för ett enhetligt uttryck. Det för att bibehålla byggnadens ursprungliga horisontella uttryck och arkitektoniska idén om att möta Hötorgsskrapornas vertikalitet. Sammantaget innebär den nya fasaden en utveckling och anpassning utifrån den ursprungliga fasadens grammatik och detaljer till dagens krav samtidigt som ursprungskaraktären med tonvikt på proportioner och en horisontell huvudriktning bibehålles. f4 - [Fasaden ska vara uppglasad mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Fönsterindelningen ska vara i en jämn rytm med pelare. Fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls.] Syftet med bestämmelsen är att den första indragna takvåningen ska få ett släktskap till bottenvåningens utformning med pelarmotiv mot Malmskillnadsgatan. Den regelbundna indelningen med en jämn rytm bidrar till en sammanhållen fasadverkan som harmonierar med byggnadens övergripande struktur. För att möjliggöra för tekniska installationer i våningen tillåts det att fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasaden som helhet uppfattas uppglasad och att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls. Illustration:markerar den indragna våning som regleras genom f4. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 45 (79) f5 - [Bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan ska vara uppglasad till cirka 50 %. Indelningen ska vara indelad i en jämn rytm med pelare.] Syftet med bestämmelsen är att stärka Malmskillnadsgatan som ett levande, attraktivt och tryggt stadsrum. Kravet på att fasaden ska vara uppglasad till cirka 50 % syftar till att säkerställa en mer transparent och inbjudande bottenvåning som stärker sambandet mellan verksamheterna i byggnaden och det offentliga rummet. Kravet anges som ett ungefärligt värde för att medge en viss flexibilitet i utformningen, motsvarande en avvikelse på 45-55 %, med hänsyn till möjlig utformning utifrån ändringar av ursprunglig utformning och pelarsystem. Bestämmelsen syftar även till att säkerställa att uppglasningen med sin indelning utgår från bottenvåningens ursprungliga pelarmotiv. Illustration: bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan med andelen tät och respektive uppglasad yta markerat, vilket regleras genom planbestämmelse f5. (Tengbom arkitektkontor) f6 - [Fasaden ovan terrassvåningen ska ligga i liv med terrassvåningens fasad och utformas med vertikalt fönsterband lika ursprungliga vertikala fönsterband på fasaden mot Mäster Samuelsgatan.] Syftet med bestämmelsen är att säkerställa en gestaltning som tar upp den södra gavelns ursprungliga konsekventa arkitektoniska uttryck. De vertikala fönsterbanden är karaktärsskapande element som delar in den ursprungliga gavelfasaden i tre utkragande sektioner. Det nya fönsterbandet ska på motsvarande sätt fungera som en länk mellan den befintliga gaveln och tillbyggnadens volym. För att uppnå detta ska det utformas lika de ursprungliga fönsterbandens uttryck. Med detta avses att det nya fönsterbandets proportioner, indelning och gestaltning ska överensstämma med de ursprungliga fönsterbanden på den södra gaveln. Höjd på byggnadsverk h1 - [Högsta totalhöjd på lanterniner är 3,2 meter över angränsande marknivå.] Bestämmelsen syftar till att begränsa lanterninernas höjd i förhållande till angränsande marknivå för att säkerställa att de underordnar sig omgivande stadsrum och inte påverkar stadsbilden Illustration: streckat område visar nytt vertikalt fönsterband som regleras genom f6. Röda pilar visar de ursprungliga vertikala fönsterbanden. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 46 (79) eller siktlinjer negativt. Höjdbegränsningen möjliggör för att lanterninerna kan utformas skulpturala. h2 – [Högsta nockhöjd är 21,7 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att fastställa höjden på den befintliga låga byggnadsdelen mot Sveavägen. Nockhöjden utgår från höjden på befintlig sarg. h3 – [Högsta nockhöjd är 44,0 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tillbyggnadens volym mot Sveavägen anpassas till och samspelar med den befintliga bebyggelsestrukturen samt bidra till en sammanhållen och balanserad stadsbild. h4 – [Högsta nockhöjd är 48,6 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att byggnadens översta våning förhåller sig till och samspelar med den befintliga bebyggelsestrukturen samt bidrar till en sammanhållen och balanserad stadsbild. h5 – [Högsta totalhöjd är 41,2 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att fastställa höjden på den befintliga huvudbyggnaden. Totalhöjden utgår från höjden på befintlig sarg med räcke. h6 – [Högsta totalhöjd är 48,8 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att begränsa höjden för hisschakt/tekniska installationer för att minska deras påverkan på bebyggelsens siluett och upplevelsen av byggnadsvolymen på stads- och landskapsbildbilden. Byggnadens känsliga och exponerade läge medför att även mindre höjdavvikelser kan få en betydande visuell påverkan i vyer från omkringliggande gaturum och visuell påverkan på för helhetsupplevelsen av byggnaden. Genom bestämmelsen säkerställs att viktiga visuella samband och siktlinjer i stads- och landskapsbilden bevaras, såväl i närmiljön som i vyer på längre avstånd. h7 – [Högsta totalhöjd är 49,8 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att begränsa höjden för hisschakt/tekniska installationer för att minska deras påverkan på bebyggelsens siluett och upplevelsen av byggnadsvolymen på stads- och landskapsbildbilden. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 47 (79) Byggnadens känsliga och exponerade läge medför att även mindre höjdavvikelser kan få en betydande visuell påverkan i vyer från omkringliggande gaturum och visuell påverkan på för helhetsupplevelsen av byggnaden. Genom bestämmelsen säkerställs att viktiga visuella samband och siktlinjer i stads- och landskapsbilden bevaras, såväl i närmiljön som i mer långväga vyer. h8 – [Högsta totalhöjd är 51,1 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att begränsa höjden för hisschakt/tekniska installationer för att minska deras påverkan på bebyggelsens siluett och upplevelsen av byggnadsvolymen på stads- och landskapsbildbilden. Byggnadens känsliga och exponerade läge medför att även mindre höjdavvikelser kan få en betydande visuell påverkan i vyer från omkringliggande gaturum och visuell påverkan på för helhetsupplevelsen av byggnaden. Genom bestämmelsen säkerställs att viktiga visuella samband och siktlinjer i stads- och landskapsbilden bevaras, såväl i närmiljön som i mer långväga vyer. h9 – [Högsta totalhöjd är 51,6 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att begränsa höjden för hisschakt/tekniska installationer för att minska deras påverkan på bebyggelsens siluett och upplevelsen av byggnadsvolymen på stads- och landskapsbildbilden. Byggnadens känsliga och exponerade läge medför att även mindre höjdavvikelser kan få en betydande visuell påverkan i vyer från omkringliggande gaturum och visuell påverkan på för helhetsupplevelsen av byggnaden. Genom bestämmelsen säkerställs att viktiga visuella samband och siktlinjer i stads- och landskapsbilden bevaras, såväl i närmiljön som i mer långväga vyer. h10 – [Högsta totalhöjd är 52,0 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att begränsa höjden för hisschakt/tekniska installationer för att minska deras påverkan på bebyggelsens siluett och upplevelsen av byggnadsvolymen på stads- och landskapsbildbilden. Byggnadens känsliga och exponerade läge medför att även mindre höjdavvikelser kan få en betydande visuell påverkan i vyer från omkringliggande gaturum och visuell påverkan på för helhetsupplevelsen av byggnaden. Genom bestämmelsen säkerställs att viktiga visuella samband och siktlinjer i stads- och landskapsbilden bevaras, såväl i närmiljön som i mer långväga vyer. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 48 (79) h11 – [Högsta totalhöjd är 53,2 meter över angivet nollplan.] Bestämmelsen syftar till att begränsa höjden för hisschakt/tekniska installationer för att minska deras påverkan på bebyggelsens siluett och upplevelsen av byggnadsvolymen på stads- och landskapsbildbilden. Byggnadens känsliga och exponerade läge medför att även mindre höjdavvikelser kan få en betydande visuell påverkan i vyer från omkringliggande gaturum och visuell påverkan på för helhetsupplevelsen av byggnaden. Genom bestämmelsen säkerställs att viktiga visuella samband och siktlinjer i stads- och landskapsbilden bevaras, såväl i närmiljön som i mer långväga vyer. Takvinkel o1 – [Minsta takvinkel är 35 grader.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att hisschakt/tekniska installationer utformas med en minsta takvinkel för att minska deras visuella exponering från gatunivå samt i stads- och landskapsbilden. Begränsning av markens utnyttjande ö1 - [Marken får förses med lanterniner ovan mark. Marken får inte förses med parkering, stängsel och plank ovan mark. Byggnadsverk tillåts under mark.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att markytan utformas som en sammanhängande, tillgänglig och vistelsevänlig miljö. Genom att begränsa möjligheten att anordna parkering, stängsel och plank ovan mark motverkas barriärskapande inslag som kan försämra platsens funktion och upplevelsevärden. Samtidigt möjliggörs lanterniner ovan mark för att tillföra dagsljus till underliggande lokaler för att möjliggöra annat nyttjande av lokalerna. Byggnadsverk under mark tillåts för att bekräfta befintliga anläggningar under mark och skapa förutsättningar för tekniska funktioner, parkering eller andra anläggningar utan att påverka markytans användning och gestaltning. ö2 - [Endast byggnadsverk under mark.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att markområdet ovan mark hålls fritt från byggnadsverk och att markytan utformas som en tillgänglig allmän yta. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 49 (79) Markreservat för allmännyttiga ändamål t1 – [Markreservat för tunnelbana. Avgränsad vertikalt uppåt till -2,0 meter under angivet nollplan.] (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns) Bestämmelsen syftar till att fastställa befintlig tunnelbana, i dess nuvarande utformning, med dess tillhörande tekniska anläggningar samt skyddszon. u1 – [Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar.] (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns) Bestämmelsen syftar till att säkerställa utrymme för befintliga eller planerade allmännyttiga underjordiska ledningar. x1 - [Markreservat för allmännyttig gångtrafik.] Bestämmelsen syftar till att långsiktigt säkerställa reservat för allmännyttig gångtrafik och därigenom möjliggöra ett sammanhängande, tillgängligt och trafiksäkert nät för gående genom planområdet. x2 - [Markreservat för allmännyttig gångtrafik till en fri höjd av 3,8 meter.] Bestämmelsen syftar till att långsiktigt säkerställa passage för allmännyttig gångtrafik under befintligt utkragande byggnadsdelar till en fri höjd av 3,8 meter, vilket möjliggör sammanhängande, tillgängligt och trafiksäkert nät för gående genom planområdet. Utförande b1 - [Lägsta schaktningsnivå är – 2,0 meter under nollplanet. Lägsta schaktdjup får underskridas av tunnelbana.] (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns) Bestämmelsen syftar till att begränsa schaktningsdjupet för att skydda underliggande tunnelbaneanläggningar från påverkan från ovanliggande bebyggelse. Undantaget för tunnel för tunnelbana syftar till att säkerställa och bekräfta den befintlig tunnelbana. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 50 (79) Utnyttjandegrad e1 [Största totala byggnadsarea är 6 kvm för lanterniner ovan körbart bjälklag.] Bestämmelsen syftar till att begränsa lanterninernas storlek för att säkerställa ett öppet gaturum utan dominerande uppstickande volymer, samtidigt som dagsljus kan tillföras underliggande utrymmen. e2 [Största totala byggnadsarea är 18 kvm för lanterniner ovan körbart bjälklag.] Bestämmelsen syftar till att begränsa lanterninernas storlek för att säkerställa ett öppet gaturum utan dominerande uppstickande volymer, samtidigt som dagsljus kan tillföras underliggande utrymmen. Rivningsförbud Generell planbestämmelse - [Byggnad får inte rivas undantaget befintlig takvåning, terrassbyggnad, terrassbjälklag och fasad mot Sveavägen för att möjliggöra till- och påbyggnader.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den befintliga byggnaden, som har särskilda kulturhistoriska och arkitektoniska värden, som helhet bevaras och inte rivs. Samtidigt medger bestämmelsen rivning av befintlig takvåning, terrassbyggnad, terrassbjälklag och fasad mot Sveavägen för att möjliggöra planförslagets till- och påbyggnader. Bestämmelsen är inte avsedd att förhindra konstruktionsändringar och invändiga ändringar inom ramen för ombyggnadsåtgärder som inte innebär att byggnaden rivs, även när sådana åtgärder omfattar den bärande stommen. Bestämmelsen hindrar därför inte att den bärande stommen byggs om eller anpassas, exempelvis genom att nya trapphus eller hisschakt uppförs, bjälklag ändras eller ersätts helt eller delvis, bjälklagsnivåer justeras, öppningar och håltagningar utförs eller andra konstruktionsförändringar genomförs, under förutsättning att åtgärderna utgör ombyggnad och inte innebär att byggnaden i praktiken rivs. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 51 (79) Skydd av kulturvärden – q Generell planbestämmelse – [Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturhistoriska värden.] Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att byggnadens kulturhistoriska värden bevaras över tid. Genom att underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens karaktär minskar risken för att ursprungliga kvaliteter och uttryck går förlorade. q1 - [Byggnadens volym får inte ändras.] Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att ursprungliga byggnadsdelar bevaras avseende form och volym. q2 - [Fasad ska bevaras avseende naturstenens materialitet och kulör.] Syftet med bestämmelsen är att bevara det ursprungliga arkitektoniska uttrycket på byggnadens fasader genom att säkerställa naturstenens materialitet och kulör. Dessa egenskaper är centrala för byggnadens karaktär och bidrar till dess visuella kvalitet och samspel med omgivande stadsmiljö. q3 - [Fasad ovan bottenvåningen ska bevaras avseende utformning undantaget fönsterpartier.] Syftet är att bevara de ursprungliga fasaderna utformning och gestaltning i sin helhet mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan, inklusive konstfullt utformat ventilationsgaller mot Malmskillnadsgatan. Figur 1 Illustration:fasaden mot Mäster Samuelsgatans fasad och Malmskillnadsgatans fasad med markerade områden som q3 avser . (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 52 (79) q4 – [Fasad ovan bottenvåningen ska bevaras avseende utformning undantaget fönsterpartier samt fasad och fasetterat hörn mot väster och Mäster Samuelsgatan.] Syftet är att bevara de ursprungliga gavelfasadens utformning och gestaltning i sin helhet mot Mäster Samuelsgatan, undantaget fönsterpartier samt fasad och fasetterat hörn mot väster. Del av fasaden mot Sveavägen och det fasetterade hörnet mot väster undantas för att ge ett enklare uttryck med en stängd fasad och rätvinkligt hörn som möter tillbyggnadens gavelfasad. q5 - [Fasad ska bevaras till sin utformning avseende stensättning samt prismaformat fönsterband mot Sveavägen.] Syftet med bestämmelse är att bevara det karaktäristiska horisontella prismaformade fönsterbandet som utgörs av snedställda glaspartier mot Sveavägen, men möjliggöra för framtida behov av utbyte av glaspartier. Avseende stensättning menas att kompositionen bestående av vertikala och horisontella stenplattor ska bevaras på fasaden på byggnadens lågdel mot Sveavägen. Illustraion: del av fasad mot Sveavägen med prismaformat fönsterband samt stensättning. (Tengbom arkitektkontor) q6 - [Bottenvåningens fasad inklusive entréomfattning ska bevaras avseende utformning undantaget entré- och fönsterpartier.] Bestämmelsens syfte är att bevara ursprunglig gestaltning på Malmskillnadsgatans bottenvåning i sin helhet, undantaget entré- och fönsterpartier som möjliggörs kunna utbytas ut. q7 - [Huvudentréns omfattning mot Malmskillnadsgatan ska bevaras.] Bestämmelsens syfte är att bevara huvudentréns karaktäristiska stenomfattning, men möjliggöra för att entrépartiet innefattande dörrar och glaspartier kan bytas ut. Vertikal riktning Horisontell riktning Illustration: ny utformning av fasaden och hörn mot väster som undantas i planbestämmelse q4. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 53 (79) Varsamhet - k k1 - [Fönster ovan bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan, Mäster Samuelsgatan och Sveavägen ska bibehålla sina proportioner.] Bestämmelsens syfte är att säkerställa att byggnadens arkitektoniska värden och karaktärsdrag bevaras vid ändring. Fönstrens form, indelning och proportioner utgör viktiga delar av fasadens gestaltning och har stor betydelse för byggnadens helhetsverkan och uttryck. Med proportioner avses fönstrens geometriska form, dess förhållande mellan bredd och höjd, fönsterkarmars nätthet, samt att fönsters glasyta bibehålles utan spröjs. Illustration: fasad mot Mäster Samuelsgatan (vänster)och Sveavägen (höger)med markerat områden som k1 avser. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: fasad mot Malmskillnadsgatan med markerat områden som k1 avser k2 - [Bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan ska bibehålla sin karaktär med sockel och pelarmotiv. Vid uppglasning av bottenvåningen får varannan pelare tas bort från det ursprungliga pelarmotivet.] Bestämmelsens syfte är att bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan ska behålla sin övergripande karaktär med sockel och pelarmotiv. Samtidigt medges att varannan pelare Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 54 (79) (utifrån ursprungligt pelarmotiv) får tas bort vid uppglasning, för att möjliggöra en mer öppen och aktiv bottenvåning. Bestämmelsen innebär att bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan ska behålla sin övergripande karaktär med sockel och pelarmotiv. Entréer kan utformas utan sockel, förutsatt att fasadens samlade sockelverkan bibehålls. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. Konsekvenser och avvägningar Lokalklimat Solstudier Sol- och skuggstudier har genomförts för vårdagjämning (20 mars) och sommarsolstånd (20 juni) som visar planförslaget skuggverkan vid fyra olika tidpunkter (kl. 9, 12, 15 och 18) på dagen. Planförslaget skuggar delvis Putten 16:s fasad mot väster kl. 12 på förmiddagen och marginellt kl. 12 vid sommarsolståndet. Föreslagna nya träd på platsen vid Malmskillnadsgatan kommer genom sitt lövverk under vår- och sommarhalvåret öka skuggverkan i stadsrummet. Vid Sveavägen kommer planförslaget öka skuggverkan i stadsrummet, framför allt på de ytor som upptas av Sveavägens körfält. Utökad växtlighet på platsen vid Malmskillnadsgatan bidrar till ett bättre lokalklimat genom reglerandeekosystemtjänster så som temperaturreglerande effekter som motverkar värmeöar samt bidrar till rekreativa kvaliteter. Sammanfattningsvis visar sol- och skuggstudien att konsekvenserna av planförslagets påverkan på befintlig omgivande bebyggelse och stadsrum är små och därmed kan anses acceptabla. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 55 (79) Illustration: sol- och skuggstudie befintlig situation, 20 mars vårdagjämning, klockslagen 9, 12, 15 och 18. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: sol- och skuggstudie med planförslaget, 20 mars vårdagjämning, klockslagen 9, 12, 15 och 18. (Tengbom arkitektkontor) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 56 (79) Illustration: sol- och skuggstudie befintlig situation, 20 mars sommarsolstånd, klockslagen 9, 12, 15 och 18. (Tengbom arkitektkontor) Illustration: sol- och skuggstudie med planförslaget, 20 mars sommarsolstånd, klockslagen 9, 12, 15 och 18. (Tengbom arkitektkontor) Stads- och landskapsbild Påverkan och konsekvenser för stads- och landskapsbilden fångas upp i bedömning av de berörda uttrycken i riksintresset för Stockholms stad och Djurgården (AB 115) som sammanfattas nedan. Planförslaget ändrar inte relationen till befintligt gatunät och förhåller sig till omgivande bebyggelse med förändringarna som skett inom kv. Hästskon 12. Den ursprungligen samkomponerade modernistiska miljön öster om Sveavägen har förändrats genom ombyggnaden av kv. Hästskon vilket brutit den tidsmässiga Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 57 (79) helheten kring Sergels Torg och skapat obalans mellan kv. Putten 15 och Hästskon 12. Planförslaget innebär ytterligare påverkan på den modernistiska helheten, men bedöms harmoniera volymmässigt med kv. Hästskon vilket bedöms ge positiva effekter för stadsbilden. De kännetecknande dragen för bebyggelsen öster om Sveavägen med påkostade, individuellt utformade naturstensfasader och regelbundet formspråket bedöms fortsatt vara tongivande i miljön. Putten 15 bedöms fortsatt vara igenkännbar och läsbar som en 1960-talsbyggnad. Detta stärks av ambitionen att befintlig Bohusgranit tas tillvara på den nya framflyttade ytterväggen uppfylls. Planförslagets inverkan på platsen vid Malmskillnadsgatan bedöms inte påverka möjligheten att utläsa modernismens avtryck på nedre Norrmalm. Putten 15 bedöms bli mer närvarande mot Sergels Torg än idag samtidigt som Sveavägens gaturum kommer att uppfattas som mer slutet pga. högre byggnadshöjd och framflyttad fasad. Planförslaget innebär en viss påverkan av läsbarheten av åsmotivet, den historiska topografin som medvetet “återskapats” genom bebyggelsens placeringar, byggnadshöjder och trappningar. Synligheten av befintliga landmärken i stadslandskapet påverkas i begränsad omfattning. Den föreslagna högre byggnadshöjden innebär dock att Kungstornen inte längre kommer att synas från gatunivån på Sergels Torg. Hötorgshusens dominerande roll i stadsbilden bedöms inte utmanas av planförslaget förutom från några få vypunkter. Befintlig bebyggelse Planförslaget förutsätter att befintliga tillbyggnader från 2000-talet, en matsal på terrassen mot Sveavägen samt takvåning på huvudbyggnaden mot Malmskillnadsgatan rivs, att huvudbyggnadens befintliga fasad mot Sveavägen demonteras samt att varannan pelare i bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan tas bort. Kulturmiljö En konsekvensanalys för kulturmiljön har tagits fram inom planarbetet (Tyréns, 2026). Analysen innefattar de kulturhistoriska förutsättningarna, aktuella kulturhistoriska skydd och övriga ställningstaganden gällande kulturmiljö. Konsekvensbedömningen redovisar vilka konsekvenser föreslagen utveckling får på de kulturvärden som finns inom planområdet och i omgivande kulturmiljöer. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 58 (79) Riksintresset för Stockholm innerstad och Djurgården Planförslagets konsekvenser för riksintresset finns utförligt redovisat i konsekvensanalysen för kulturmiljö och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Nedan följer en kortfattad sammanfattning av planförslagets konsekvenser för de riksintresseuttryck som bedöms vara relevanta. Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Området som planförslaget ingår i har under senare årtionden genomgått stora förändringar, om- och tillbyggnader har påverkat den ursprungliga arkitekturen och stadsmiljön i denna del av citys modernistiska årsring. Ombyggnaden av kv. Hästskon har förändrat områdets karaktär, brutit den tidsmässiga helheten kring Sergels Torg och skapat obalans mellan Putten 15 och Hästskon 12. Planförslaget innebär ytterligare påverkan på helheten och att Putten 16:s visuella kontakt med Sergels Torg minskar. Det bedöms vara positivt att planförslaget innebär en samordning med Hästskons volym mot Sveavägen. Läsbarheten av stadens utvecklingsskeden bedöms bibehållas. Planförslaget bedöms visa en utpräglad respekt mot byggnadens ursprungliga fasadarkitektur. Det är även positivt att planförslaget innebär en återgång till byggnadens ursprungliga stramt hållna materialpalett. Byggnaden bedöms fortsatt vara väl igenkännbar och läsbar som en 1960-talsbyggnad. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget påverkan på uttrycket ge små till medelstora negativa konsekvenser för stadsbildens uttryck. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Den tillkommande bebyggelsens som planförslaget medger kommer, genom höjd och volym, inte att vara tydligt synlig från studerade vyer från längre avstånd i staden. Stadssiluetten bedöms därför inte förändras och synligheten av betydelsefulla landmärken i stadsbilden begränsas/påverkas endast marginellt. Sammantaget bedöms påverkan på uttrycket medföra små negativa konsekvenser. Stockholmsåsens kvarvarande delar. Genom upptrappningen från låga terrassbyggnader mot Sveavägen till att låta byggnadernas höjd växa och vara som högst på åsens krön mot Malmskillnadsgatan anpassades 1960-talsbebyggelsen till Brunkebergsåsens topografi och det så kallade åsmotivet. De lägre byggnadsdelarna mot Sveavägen bildade en sammanhängande, jämnhög sockel längs gatan. Senare tillskott i form av nya högre byggnader samt till- och påbyggnader i området har påverkat bebyggelsens trappning och därmed åsmotivet. Planförslaget innebär ytterligare försvagning/påverkan av åsmotivets läsbarhet. Genom den ökade Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 59 (79) byggnadshöjden och framflyttningen av volymen mot Sveavägen kommer terrassmotivet och den tydliga trappningen av volymer på åsens västra sluttning inte längre framstå lika tydligt som idag. Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för uttrycket. Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna. Gatunätet och kvartersstrukturen kring Putten har sin utgångspunkt i 1600-talets stadsplaneregleringar och rutnätsplan. Trots omfattande förändringar av gatubreddningar, bebyggelse och marknivåer kan delar av denna struktur fortfarande avläsas än idag. Planförslaget bedöms inte påverka läsbarheten eller upplevelsen av den äldre stenstadens gatustruktur. Platsen vid Malmskillnadsgatan framför Putten 15 utgör inte en del av den äldre stenstaden utan är ett resultat av 1960-talets stadsplanering. Den föreslagna omgestaltningen av platsen, inklusive tillkommande lanterniner, bedöms därför inte påverka kulturmiljöns uttryck negativt. Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra några konsekvenser för uttrycket. 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling • Kungsgatan med Kungstornen Kungstornen, uppförda 1924-25, är en viktig symbol för Kungsgatan som Stockholms tidiga citybildning innan Hötorgscity och Sergels Torg. Trots sin höjd syns tornen tydligt främst från Kungsgatan, Stureplan och nära från Malmskillnadsgatan och Regeringsgatans viadukt. Planförslaget påverkar i viss mån Kungstornens synlighet i stadsbilden, men endast i begränsad omfattning. Sammantaget bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser för uttrycket. • Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. Den ursprungligen samkomponerade miljön öster om Sveavägen har successivt försvagats av förändringar i bebyggelsen och bedöms bli ytterligare påverkad av planförslaget. Nya takvåningar och tillbyggnad mot Sveavägen gör byggnaden mer framhävd i stadsrummet, både mot Sveavägen och Sergels Torg. Fasaduttrycket och sockelbyggnaden består, men terrassmotivet försvagas av den förändrade byggnadsvolymen. Genom bearbetning av volymen med en indragen midja (samma motiv som på Hästskon 12) betonas terrassplanet och ger en ökad horisontalitet åt byggnadsvolymen ovan. Sockelbyggnaden hanteras varsamt då bandet av prismafönster bevaras och bottenvåningen återfår mer av sin pregnans och ordning. De kännetecknande dragen för bebyggelsen öster om Sveavägen med påkostade, individuellt Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 60 (79) utformade naturstensfasader och det regelbundna formspråket kommer fortsatt vara tongivande. Planförslagets inverkan på platsen vid Malmskillnadsgatan, som ursprungligen med få gestaltade inslag, bedöms inte påverka möjligheten att utläsa modernismens avtryck på nedre Norrmalm. De tillkommande lanterniner som tydliggör att gator och platser i city ofta är underbyggda, bedöms utgöra positiva effekter. Sammantaget bedöms planförslaget medföra medelstora negativa konsekvenser sett till uttrycket. De positiva förändringarna av fasad- och sockelutformningen bedöms inte väga upp den påverkan som den ökade byggnadsvolymen har på den samkomponerade modernistiska stadsmiljön. • Sergels Torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. Putten 15 har ingen primär funktion som del av inramningen runt Sergels Torg men byggnaden har ändå betydelse för torgets avgränsning och kontakt med omgivande stadsrum. Genom den framflyttade volymen som planförslaget medger blir byggnaden mer närvarande mot Sergels Torg och ger en större slutenhet åt Sveavägens gaturum. Det kommer i någon mån påverka rumsligheten och läsbarheten av de modernistiskt upplösta gränserna runt torget. Den föreslagna högre byggnadshöjden innebär att Kungstornen inte längre kommer att synas från Sergels Torg, de syns idag från torgets södra del, i gatunivå. Kungsgatan som kommersiellt centrum var en slags föregångare till Hötorgscity och Sergels Torg och Kungstornen en viktig markör för paradgatan och stadens utveckling under perioden. Att denna läsbarhet utgår sett från torget bidrar till att konsekvenserna för Sergels Torg som uttryck för riksintresset sammantaget bedöms bli medelstora negativa. • Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna Att Putten 15 höjs till samma nivå som Hästskon 12 innebär å ena sidan att det blir en viss förskjutning i balansen mellan Hötorgsskraporna och bebyggelsen på östra sidan när det gäller byggnadshöjden. Samtidigt stärks samordningen med kv. Hästskon i högre grad än vad relationen till den redan påbyggda Putten 16 förändras. Den ökade enhetligheten bedöms vara positivt för stadsrummets sammanhang runt Sveavägen. Från Sergels Torg blir femte Hötorgshuset visuellt något mer trängt av den framflyttade fasaden, men skillnaden bedöms vara marginell. Från Mäster Samuelsgatan påverkas synligheten av det tredje Hötorgshuset. Från Mäster Samuelsgatan i höjd med Regeringsgatan kommer de nya takvolymerna reducera vad som idag är synligt av tredje Hötorgshuset. Från korsningen Mäster Samuelsgatan-Malmskillnadsgatan begränsas synligheten av samma skrapa istället genom den utökade gavelbredden, men fasaden Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 61 (79) skyms inte helt. Den begränsade synligheten inverkar på Hötorgshusens roll i stadsbilden, men endast från några få vypunkter. Från mer långväga vyer blir påverkan på Hötorgshusen endast marginell och bedöms inte medföra några konsekvenser. De så kallade fem trumpetstötarna påverkas inte i sin roll som landmärke och viktig komponent i stadssiluetten. Planförslaget bedöms sammantaget medföra små till medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. Påverkan sker genom flera mindre förändringar av Hötorgsskrapornas visuella framträdande och inbördes relationer, men ingen enskild förändring bedöms vara så omfattande att den påtagligt försvagar miljöns kulturhistoriska värden. Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad • Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet eller i sammanhållna miljöer. Putten 15 är omisskännligen ett bankpalats. Den tidigare bankhallen utgör nu kontorsentré och den ursprungliga storslagna bankkontorsentrén mot Sveavägen är riven. Trots detta kan byggnadens ursprungliga arkitektur fortfarande avläsas i sin helhet mot Malmskillnadsgatan där den rustika sockelvåningen utgör en modernistisk tolkning av den florentinska renässansens palatsarkitektur. Planförslaget innebär att den tidigare bankbyggnaden behåller sin karaktär genom den massiva granitfasaden och en återgång till byggnadens ursprungliga materialverkan med mörka metallpartier. Huvudentrén mot Malmskillnadsgatan med sin stenomfattning bevaras, och den nya granitvåningen samt takvåningen i plåt med krönande smidesräcke förstärker byggnadens påkostade och monumentala uttryck. Samtidigt innebär dessa tillägg att den ursprungliga modernistiska byggnadsvolymen blir mindre tydligt avläsbar. Planförslaget påverkar dock också läsbarheten av byggnadens tidigare funktion som bankpalats och dess koppling till Göteborgs Bank. Rivningen av burspråket mot Sveavägen, där bankens styrelserum tidigare var inrymt, innebär att ett viktigt uttryck för bankens representativa funktion försvinner och den samlade svenska bankhusarkitekturen där styrelserum och andra maktuttryck ofta manifesterats i det yttre. Likaså innebär förändringen av det rustika sockelmotivet och smidesdiamanter mot Malmskillnadsgatan (diamanten var logga för Göteborgs bank) att läsbarheten av bankpalatset och dess byggherre försvåras. Att huvudentrén bevaras liksom en mindre del av den täta indelningen i norra delen av fasaden mildrar konsekvenserna. Samtidigt innebär den nya granitvåningen och takvåningen i plåt med krönande Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 62 (79) smidesräcke att karaktären av påkostat bankpalats vidareutvecklas, dock med den konsekvens att den modernistiska grundformen blir svårare att utläsa. Illustration: fasad sockelvåning mot Malmskillnadsgatan. Övre visar befintligt och nedre föreslagna ändringar. (Tengbom arkitektkontor) Planförslaget medför samtidigt tydliga positiva effekter genom en mer sammanhållen gestaltning av sockelbyggnaden och en återgång till en renodlad materialpalett. De kvaliteter som utmärker byggnaden – de kraftfulla granitfasaderna och den monumentala arkitekturen – förstärks och vidareutvecklas. Däremot bedöms den ökade öppenheten i bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan medföra en betydande negativ påverkan på de kulturhistoriska värden som är knutna till byggnadens ursprungliga bankfunktion Sammantaget bedöms planförslaget medföra medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. Byggnadens arkitektoniska karaktär stärks samtidigt som dess historiska läsbarhet som bankbyggnad försvagas. Nöjes- och rekreationslivets miljöer • Konserthuset Planförslaget bedöms inte ge upphov till några negativa konsekvenser för Konserthuset som uttryck för nöjes- och rekreationslivets miljöer. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Samlad bedömning MKB:s samlade bedömning är att planförslaget medför små till medelstora negativa konsekvenser för vissa av riksintressets uttryck för kulturmiljövården och för stadsbilden. Riksintressets kulturhistoriska värden bedöms sammantaget försvagas, men påverkan bedöms inte vara av sådan omfattning att den innebär påtaglig skada på riksintresset. Foto: förslaget innebär att den imposanta huvudentrén med stenomfattning blir kvar men själva entrédörrarna byts. Ändringar sker i sockelvåningen som föreslås öppnas upp genom att ta bort varannan pelare. Smidesdiamanterna utgår i samband med åtgärden. (Tengbom arkitektkontor)Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 63 (79) Lokala kulturvärden (plan- och bygglagen) Rivningar Rivningen av den till stora delar välbevarade fasaden mot Sveavägen innebär ett omfattande ingrepp i den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden. Åtgärden bör dock inte bedömas separat, eftersom detaljplanen reglerar att den nya fasaden ska utformas med ett tydligt släktskap med den befintliga som rivs. Ambitionen är att en stor andel av graniten ska återanvändas. Styrelserummet för Göteborgs bank är manifesterat i fasaden mot Sveavägen och i stadsrummet genom att skjuta ut som en låda på våningen ovanför terrassen. I nuvarande tappning har styrelserummet begränsade arkitektoniska kvaliteter. Att det förloras bedöms medföra små negativa konsekvens, trots påverkan på den samlade bilden av svensk bankhusarkitektur där styrelserum och andra maktuttryck ofta manifesterats i det yttre. De övriga rivningar och fasadförändringar som blir följd av planen berör till stor del de inslag som tillfördes vid den stora renoveringen och ombyggnaden 1999-2004. Det kan konstateras att denna årsring i byggnadens historia försvinner därmed i sin helhet. Genom rivningen av takvåningen, den glasade utbyggnaden på terrassen, vindfånget vid entrén mot Sveavägen samt utbytet av samtliga butiks- och entrépartier kommer inga exteriöra delar från ombyggnaden 1999–2004 att finnas kvar. Tillbyggnad och ändringar mot Sveavägen Den största ändringen som planförslaget medger är att kontorsvolymen ovan sockelbyggnaden byggs ut, vilket innebär att den får ett större djup och höjd som skapar en relation mellan sockelbyggnaden och kontorsvolymen motsvarande den i Hästskon 12 på södra sidan av Mäster Samuelsgatan. Detta innebär att byggnaden får en ny arkitektonisk komposition. Den renodlade modernistiska formen med en slank högdel som reser sig från en mer utbredd och låg bas med takterrass ersätts med en mer komplex uppbyggnad. Tillbyggnaden innebär flera effekter för hur byggnaden uppfattas i stadsrummet. Den slutna norra gaveln knyter an till modernistisk tradition (t.ex. Hötorgsskraporna) och bedöms fungera väl i stadsbilden. Byggnadens södra gavel får däremot genom tillbyggnader och nya element (fönster, volymer) en betydligt mer komplex form och verkan, särskilt från Sveavägen och Sergels Torg. Men den ursprungliga gaveln förblir dominerande från andra riktningar. Den framflyttade fasaden och de nya volymerna ger en ökad synlighet i stadsrummet och påverkar upplevelsen av Sveavägen. Terrassmotivet blir trots den minskade terrassytan fortsatt väl Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 64 (79) framträdande, men läsbarheten av den ursprungliga funktionen som stor offentlig terrass går i stort sett förlorad. Den föreslagna utformningen av entréer och metallglaspartier mot Sveavägen bedöms vara bättre anpassade till byggnadens arkitektur än de som ersätts. Åtgärderna innebär en återgång mot byggnadens ursprungliga mycket stramt hållna materialpalett. Att byggnadens huvudentré för kontor blir mer manifesterad och lättare att orientera sig till överensstämmer med en långvarig strävan i city hos såväl staden som fastighetsägarna och hyresgästerna att stärka attraktivitet och funktion. Ändringar mot Malmskillnadsgatan Planarbetet syftar till att göra byggnaden mer integrerad i stadslivet genom att öppna upp bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan och möjliggöra verksamheter som restauranger och butiker. Detta sker genom att det ursprungligen täta, modernistiskt utformade bottenvåningen glesas ut genom att pelare tas bort och ersätts med större glaspartier. Åtgärden motiveras av behovet av ökad trygghet och liv längs en historiskt ödslig och socialt belastad gata, i linje med övergripande stadsutvecklingsmål. Samtidigt innebär förändringarna betydande negativa konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Den befintliga bottenvåningen, med sina fönsterslitsar och karaktäristiska smidesdetaljer, utgör ett viktigt värdebärande element som både har höga arkitektoniska kvaliteter och tydliga historiska kopplingar. Att glesa ut fasaden och tillföra fler entréer bryter den ursprungliga rytmen och den konsekventa formgivningen. Borttagandet av smidesdiamanterna innebär dessutom en förlust av både byggnadshistoriska och socialhistoriska spår. Trots vissa mildrande faktorer, såsom bevarandet av huvudentrén och möjligheten att avläsa förändringarna i fasaden, bedöms åtgärderna sammantaget innebära en förvanskning av den modernistiska bankpalatsarkitekturen. Sett från Malmskillnadsgatan innebär ändringarna av byggnadens övre del att byggnaden, trots att huvudfasaden (ovan bottenvåningen) bevaras intakt, genomgår en märkbar ändring. Planförslaget innebär att byggnadens takparti omgestaltas med en ny indragen granitvåning och en högre takvåning i plåt och glas. Sett söderifrån ersätts ett tidigare enklare och något oansenligt takavslut av en mer bearbetad och sammanhållen uppbyggnad, vilket ger byggnaden ett mer representativt uttryck som förstärker karaktären av påkostat bankpalats. Den nya takvåningen blir mer framträdande och skapar tillsammans med granitvåningen en tvåstegstrappning som förändrar byggnadens proportioner och balans, vilket medför att den ursprungliga volymen inte längre är lika tydligt avläsbar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 65 (79) Ändringar av platsen vid Malmskillnadsgatan Ett led i stadens och fastighetsägarens ambition att stärka attraktiviteten och tryggheten i denna del av city är att rusta upp platsen vid Malmskillnadsgatan. Platsen bedöms vara tålig för förändringar. De föreslagna lanterninerna bedöms utgöra ett positivt tillskott genom att tydliggöra den underbyggda stadsmiljön och därmed stärka läsbarheten av cityomvandlingen och de omfattande infrastrukturella ingrepp som genomfördes under 1900-talet. Interiör – Putten 15 Ett nytt centralt och primärt hisspaket innebär att de befintliga trapphusen och hisshallarna blir underordnade. I huvudsak kan dock trapphusen och hisshallarna behålla sin ursprungliga karaktär med väggar, trappor och golv i marmor. På så sätt bevaras läsbarheten kring ursprunglig disposition och utformning liksom kunskapsvärden kopplade till dessa. Den nedre före detta bankhallsentrén, som användes av bankens kunder för att göra bankärenden, har genomgått omfattande ändringar under 2000-talet och bedöms idag ha begränsade kulturvärden. En omvandling av utrymmet bedöms därför inte innebära några betydande konsekvenser för kulturvärden. Tillgänglighetsanpassning av huvudentrén mot Malmskillnadsgatan, den före detta övre entrén till bankhallen bedöms som helhet vara varsam. I det övre källarplanet ligger Göteborgs banks tidigare bankfacksvalv, som sedan länge saknar funktion men där en stor del av ursprunglig inredning fortfarande är bevarad. Även den imposanta valvdörren är bevarad. De nya hissarna innebär att valvets utbredning och form delvis inskränks, vilket medför en negativ påverkan på detta särpräglade rum. Bankfacksvalvet har ett högt kunskapsvärde genom att förmedla hur ett bankfacksvalv var utformat och fungerade vid mitten av 1900-talet. Ingreppet innebär att delar av skåpinredningen och några bås behöver tas bort, medan övriga delar av valvet och dess funktionella uppbyggnad kan bevaras. Valvdörren påverkas inte. Fornlämningar Området är belägen inom fornlämningsområde. Fornlämningsbeteckning i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) är L2015:7789. Planförslaget bedöms inte påverka fornlämningsområdet då hela marken inom planområdet tidigare har utgrävts för byggnationen och planförslaget inte ianspråktar ny mark. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 66 (79) Naturmiljö Mark och vegetation Utökad växtlighet på platsen vid Malmskillnadsgatan samt takterrasser kan bidra till reglerande och kulturella ekosystemtjänster som exempelvis klimatreglering, vattenrening, översvämningsskydd, pollinering samt rekreation genom ökad stadsgrönska. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte påverka äventyra Strömmens och Mälaren-Riddarfjärdens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Dagvatten från planområdet renas och fördröjs inom fastigheten innan avledning till recipient via dagvattenledningsnätet. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i Strömmen. Föreslagna dagvattenlösningar medför att föroreningsbelastningen från planområdet till recipienterna minskar eller blir oförändrad för samtliga beräknade ämnen ökar för några ämnen, främst som en följd av en högre koncentrering då dagvattenflödet minskar. Koppar är klassificerat som ett särskilt förorenat ämne för både Strömmen och Mälaren-Riddarfjärden. För att förbättra vattenkvaliteten tas befintliga kopparstammar bort och vegetationsmattor med etablerade växter används på taket för att minimera näringsläckage. Föroreningsmängden för övriga ämnen minskar, eller visar på samma förekomst som vid befintlig situation. Beräkningar visar att det dimensionerande 10-årsflödet minskar från 86,60 l/s till 84,28 l/s, och 30-årsflödet (med klimatfaktor 1,25) minskar från 155,7 l/s till 151,5 l/s. Genom minskade flöden kan belastningen på ledningsnätet minska vilket i sin tur minskar risken för att orenat vatten bräddas till recipient vid större regn och skyfall. Utifrån detta bedöms recipienternas möjlighet att uppnå MKN öka med planförslaget. Mälaren-Riddarfjärden har ett lokalt åtgärdsprogram, för Strömmen är det under framtagning. Inga åtgärder som är specifika för de lokala åtgärdsprogrammen föreslås inom planområdet Miljökvalitetsnormer för luft Planförslaget för kvarteret Putten 15 bedöms ha en mycket begränsad påverkan på luftkvaliteten i området. Effekterna är marginella och varierar beroende på vilken gata man befinner sig vid, vilket beror på hur den nya bebyggelsen förändrar vindmönstren och utvädringen av föroreningar. Längs Mäster Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 67 (79) Samuelsgatan ökar halterna marginellt i jämförelse med nollalternativet. På Sveavägen beräknas halterna för både PM10 och NO2 bli något lägre i och ombyggnaden. Skillnaderna är dock små och uppgår generellt till omkring 1 µg/m³. Vid Malmskillnadsgatan är skillnaderna obetydliga. I både noll- och utbyggnadsalternativet beräknas kommande EU- gränsvärdet överskridas för PM10 längs med cykelbanor och delar av trottoarer längs med Sveavägen. Det tillkommer inte någon betydande mängd trafik i samband med planförslaget. Beräkningarna utgår från att trafikflödena och fordonssammansättningen år 2035 är representativa för dagens nivåer. Utformningen av gaturummet mot Malmskillnadsgatan med mer växtbäddar och träd bedöms ha en försumbar effekt på luftkvaliteten men bidrar till en mer öppen miljö. Den planerade utbyggnaden av kvarteret Putten 15 bedöms inte medföra några betydande negativa konsekvenser för luftkvaliteten i området. Planförslaget medför ingen risk för att miljökvalitetsnormerna eller de kommande, skarpare EU-gränsvärdena överskrids vid fastighetens fasader eller vistelseytor. Den största påverkan är en liten omfördelning av föroreningar mellan Sveavägen (där det blir något bättre) och Mäster Samuelsgatan (där det blir något sämre), men nivåerna förblir väl under gränsvärdena. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv med integrerat barnrättsperspektiv Utifrån analysen och de utmaningar som identifierats på plats har effektmål för detaljplanenen formulerats. Effektmålet kopplar till stadsbyggnadsmålet om God offentlig miljö och beskriver vilka sociala värden planförslaget ska stärka. Planförslagets effektmål är att projektet ska bidra med: 1. Stärka platsen vid Malmskillnadsgatan till ett attraktivt, överblickbart, grönt och tryggt stadsrum. 2. Stärka stadsrumskvalitéerna och öka tryggheten även mot Sveavägen och Mäster Samuelsgatan. Utifrån effektmålen har det enligt stadens modell tagits fram projektmål som beskriver hur effektmålen kan uppnås. Planförslagets projektmål är följande: 1. Utforma platsen vid Malmskillnadsgatan med vistelsevärden, varierande sittplatser och växtlighet som Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 68 (79) bidrar med skugga, klimatreglering och rumsbildning som blir överblickbar och motverkar otrygghet. 2. Öka transparensen i bottenvåningarna mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan och ge möjlighet till nya kommersiella verksamheter med uteserveringar, som aktiverar och tryggar platsen. 3. Öka transparensen i bottenvåningen mot Sveavägen för att möjliggöra att verksamheterna i bottenvåningen kan bidra till stadslivet. 4. Skapa en ny trappkoppling i form av en extern trappa mellan Mäster Samuels gatan och Sveavägen för att bidra till fler alternativa vägar att röra sig i området och öka överblickbarheten och tryggheten. Med planförslaget uppfylls projektmål 1 genom att platsen och stadsrummet som helhet på båda sidor av Malmskillnadsgatan rustas upp med ny markbeläggning, nya platser för vistelse och uteserveringar i anslutning till entréer och gångstråk. Gatans bredd minskas till förmån för gående och cyklister. Dispositionen som helhet ska bidra till ett överblickbart stadsrum vilket bidrar till att stärka tryggheten och upplevelsen av en plats för alla. Inga specifika insatser för barn under 13 år tillkommer men de värden som projektet tillskapar kommer även dem tillgodo. Projektmål 2 uppfylls genom att bottenvåningarna mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuels gatan regleras för centrumändamål (s2). Pelarmotivet på Malmskillnadsgatans fasad i bottenvåningen öppnas upp genom att var annan befintlig pelare demonteras vilket regleras med varsamhetsbestämmelse (k2) och fasaden glasas upp till ca 50 procent vilket regleras med utformningsbestämmelse (f5). Nya entréer tillkommer. Bottenvåningens fasad på Mäster Samuelsgatans öppnas upp med generell utformningsbestämmelse som reglerar att fasaden ska vara cirka 40 % uppglasad. Projektmål 3 uppfylls genom att bottenvåningens fasad mot Sveavägen ska vara minst 40 % uppglasad, vilket regleras med generell utformningsbestämmelse. Projektmål 4 uppfylls då en ny trappkoppling skapas mellan Mäster Samuelsgatan och Sveavägen. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Planförslaget omfattar en ombyggnation av fastigheten Putten 15 samt nybyggnation av fyra lanterniner på Puttenplatsen vid Malmskillnadsgatan. Ombyggnationen av Putten 15 innebär en ny takkonstruktion där en tidigare terrass bebyggs och ersätts med gröna tak. Förändringen bedöms som en mindre ombyggnad och Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 69 (79) omfattas därför inte av kraven på åtgärdsnivå. För nybyggnationen av lanterninerna har Stockholms stads dagvattenstrategi och gällande åtgärdsnivå tillämpats. Dagvattenhanteringen utformas i enlighet med Stockholms stads dagvattenstrategi med målet att reducera flöden och föroreningar. Genom anläggandet av gröna tak och utökade grönytor på platsen vid Malmskillnadsgatan minskas andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till ett lägre dimensionerande flöden och att en mindre mängd föroreningar når fram till recipienterna. Föroreningshalten för några ämnen ökar, främst som en följd av en högre koncentrering då dagvattenflödet minskar. Koppar är klassificerat som ett särskilt förorenat ämne för både Strömmen och Mälaren-Riddarfjärden. För att förbättra vattenkvaliteten tas befintliga kopparstammar bort och vegetationsmattor med etablerade växter används på taket för att minimera näringsläckage. Föroreningsmängden för övriga ämnen minskar, eller visar på samma förekomst som vid befintlig situation. Utifrån detta bör man kunna anta att recipienternas möjlighet att uppnå MKN ökar med planförslaget. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Fastigheten är beläget i ett område med hög exponering för trafikbuller, främst från Sveavägen (65-70 dBA). Som ett resultat av den planerade fasadflytten närmare trafiken beräknas ljudnivåerna öka med ca 3 dBA, vilket ger en dimensionerande nivå på upp till 73 dBA. För att garantera en god ljudmiljö och säkerställa en ändamålsenlig ljudmiljö inomhus, i enlighet med Boverkets byggregler (BBR) och projektets krav, bedöms det finnas behov av ljudisolerande åtgärder. Detta innefattar ljudklassning av fönster och fasadsystem med anpassade kravnivåer beroende på exponering. Vidare beaktas ljudmiljön i fastighetens planlösning genom att utrymmen med högre krav på tystnad inte placeras i direkt anslutning till de mest bullerutsatta fasaderna. De tekniska åtgärderna bedöms vara fullt genomförbara och tillräckliga för att uppnå en ändamålsenlig ljudmiljö. Eftersom det finns bostäder på andra sidan Malmskillnadsgatan gäller Naturvårdsverkets riktvärden. För att inte orsaka olägenhet för grannarna måste ljudnivån vid deras fasad begränsas. Intentionen är att i samband med ombyggnationen av byggnaden alla förutom uteluftsgallren i fasaden mot platsen vid Malmskillnadsgatan, vilket eliminerar många gamla bullerkällor. Fyra nya bullerkällor planeras på taket, dessa måste dimensioneras Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 70 (79) med specifika maxnivåer för att den sammanlagda ljudbilden ska vara acceptabel. Vibrationer och stomljud En akustisk utredning har genomförts för att analysera påverkan av komfortvibrationer och stomljud från biltrafik (Klaratunneln) samt spårtrafik (tunnelbana och spårvagnar). Vad gäller komfortvibrationer visar mätningarna att nivåerna i fastigheten är mycket låga. De högsta uppmätta vibrationshastigheterna uppgår till 0,06 mm/s, vilket ligger långt under riktvärdet för mätbar störning. Vibrationer bedöms därmed inte medföra några negativa konsekvenser för fastighetens användning eller komfort och inga åtgärder krävs. När det gäller stomljud har utredningen identifierat hörbara stomljudsnivåer från tågpassager i källarplan (våning -2) som överskrider riktvärdet (≤ 32 dBA) men inte. Riktvärdet på 32 dBA är framtaget med hänsyn till sömnstörningar i bostäder och bedöms därför vara mycket strikt för en kontorsfastighet. Eftersom det i källarplanet inte planeras några stadigvarande vistelseytor bedöms detta överskridande vara acceptabelt. På kontorsvåningarna är stomljuden i nivå med bakgrundsbullret och uppfyller därmed gällande riktvärden. Sammanfattningsvis bedöms vibrationer och stomljud inte medföra några betydande negativa konsekvenser för projektets genomförande eller den framtida verksamheten. Förorenad mark Rapporterade halter i porgas bedöms inte utgöra någon risk med avseende på inomhusvistelse vid planerad tillbyggnation på fastigheten. Den som äger eller brukar en fastighet ska genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28§ i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk Föreslagen exploatering innebär inga betydande förändringar vid flödesvägar eller lågpunkter på sidan mot Sveavägen. Då den planerade exploateringen visar på en reducering av dimensionerade flöde anses den inte medföra en försämrad skyfallssituation inom planområdet eller för nedströms liggande fastigheter. Det som en följd av en minskad markanvändning av hårdgjorda ytor, samt en ökning av grönytor. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 71 (79) Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har genomför på kriterier i 5 § och 10- 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Frågor relaterade till genomförd miljöbedömning och upprättad miljökonsekvensbeskrivning redovisas under rubriken nedan. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Miljöbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Planens genomförande bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Följande miljöaspekter omfattas av miljökonsekvensbeskrivning: • Kulturmiljö Nedan följer en kortfattad motivering till varför denna miljöaspekt har bedömts vara betydande och därför omfattas av miljökonsekvensbeskrivningen. Putten 15 ingår i riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) och är en del av den modernistiska årsringen i city. Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att den har särskilt höga kulturhistoriska värden. Redovisning av miljöbedömning Som del i arbetet med att ta fram planförslaget har en gestaltningsprocess med integrerad konsekvensbedömning genomförts i vilken antikvarie kontinuerligt bedömt planförslagets inverkan på kulturvärden. I MKB:s samlade bedömning av planförslaget avseende konsekvenser och påverkan på kulturhistoriska värden och stadsbilden innebär att vissa yttryck för riksintresset för kulturmiljövården påverkas med små- till medelstora konsekvenser. Riksintresset bedöms sammantaget försvagas men skadan bedöms inte vara påtaglig. Genom att City genom planförslaget utvecklas bedöms riksintressets värden även stärkas. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) I MKB:s samlade bedömning av planförslaget avseende konsekvenser och påverkan på kulturhistoriska värden bedöms planförslaget medföra små till medelstora negativa konsekvenser Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 72 (79) för flera av riksintressets uttryck, främst kopplade till den modernistiska stadsplaneringen och arkitekturen i Stockholms city. De negativa konsekvenserna består framför allt i att terrassystemet längs Sveavägens östra sida från 1960‑talet blir mindre läsbart och att gaturummet längs Sveavägen upplevs som trängre ovanför sockelbyggnaderna. Förändringarna påverkar Sergels Torg och Hötorgscity, men bedöms inte försvaga deras utpekade kärnvärden. 1960‑talets årsring inom city bedöms försvagas genom ändringar av byggnadens (Putten 15) relativt välbevarade byggnadsvolym, och genom genomförda eller pågående förändringar av den grupp av 1960- och 70-talsbyggnader som Putten tillhör. För uttrycket kontorsbyggnader och bankpalats är konsekvenserna komplexa, då Putten 15 i vissa avseenden stärks som tidigare bankbyggnad samtidigt som byggnadens ursprungliga form blir svårare att avläsa. Ingreppen i bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan bedöms innebära en märkbar negativ påverkan på karaktären av bankpalats. Planförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för uttrycken Stockholmsåsens kvarvarande delar, Kungsgatan med Kungstornen och Stadssiluetten. För två uttryck inom riksintresset, Rutnätsplanen på malmarna samt konserthuset, bedöms inga konsekvenser uppstå. Sammantaget bedöms riksintresset försvagas, men skadan bedöms inte vara påtaglig. Genom att City fortsatt kan utvecklas som Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 73 (79) kontors- och stadsmiljö bedöms riksintressets värden samtidigt även stärkas. Kumulativa effekter Kumulativa effekter uppstår när flera stadsbyggnadsprojekt sammanfaller geografiskt visuellt eller tidsmässigt. De kumulativa effekterna på riksintressets uttryck ska ses mot bakgrund av den omfattande stads- och fastighetsutvecklingen som genomförts i city sedan 1990‑talet, där redan genomförda projekt står för merparten av påverkan. Pågående detaljplanearbeten är få, men planerna för Hästen 19 och Orgelpipan 7 kan bidra till ytterligare påverkan på 1960‑talets årsring samt till en fortsatt försvagning av läsbarheten av terrassystemet längs Sveavägen och Stockholmsåsens kvarvarande delar. Sammantaget innebär de kumulativa effekterna fysiska förändringar av byggnader och miljöer som blev resultatet av den genomgripande omvandlingen av Norrmalm, samt en försvagad läsbarhet av de för tiden radikala stadsplaneringsidéer som styrde stads- och samhällsplaneringen under mitten av 1900‑talet. Inget av de riksintressanta uttryck som berörs bedöms dock påverkas på ett avgörande sätt av planförslaget. 1960‑talets årsring förblir tydlig i city trots att få byggnader är bevarade i ursprunglig form. Läsbarheten av Stockholmsåsen och citys terrasser är försvagad men fortsatt möjlig att avläsa i både närområdet och i stadsvyer. Kärnorna i Hötorgscity och Sergels Torg bedöms fortfarande vara väl bevarade, och bankpalatsen förblir en tongivande byggnadskategori där de med anspråksfulla fasader ligger klustrade vid betydelsefulla gator i city. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att byggnaden i Putten 15 även år 2035 används på i stort sett samma sätt som idag, efter en teknisk upprustning med endast marginell påverkan på stadsbilden. Byggnaden förblir en i huvudsak bevarad 1960‑talsvolym där årsringarna från tidigt 2000‑tal och samtliga värdebärande karaktärsdrag finns kvar, samtidigt som bottenvåningen mot Sveavägen fortsatt saknar en sammanhängande och tydlig ordning/helhet. De negativa konsekvenser för riksintressets uttryck som ett genomförande av detaljplanen skulle medföra uppstår inte i nollalternativet. Samtidigt uteblir även de positiva effekter som planen bedöms kunna ge i form av ökad trygghet, stärkt stadsliv och förnyelse av citykvarteren. Plan- och bygglagen Konsekvenserna för byggnaden och dess kulturvärden har bedömts utifrån plan- och bygglagens begrepp intresset av en god helhetsverkan, varsamhet vid ändring och förbud mot förvanskning. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 74 (79) Planförslaget innebär att den årsring som tillkom vid ombyggnaden 1999–2004 helt utraderas, vilket medför att värdebärande karaktärsdrag försvinner och att förvanskning av kulturvärden aktualiseras. Rivningarna omfattar dessutom tekniskt väl fungerande delar med lång möjlig livslängd, vilket gör att åtgärderna kan ifrågasättas ur varsamhetssynpunkt. Ingrepp i byggnadens ursprungliga inslag och arkitektoniska komposition bedöms vara så långtgående att de kan innebära förvanskning. Bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan har betydande arkitektoniska kvaliteter. Som sockel till bankpalatset med referenser till äldre tiders bankbyggande har den stort arkitekturhistoriskt värde. Den bidrar till att dramatisera huvudentrén med sin kraftiga stenomfattning och har dessutom tydliga referenser till det fasadlånga fönsterbandet mot Sveavägen (med prismatiska fönster). Att glesa ur fönsterbandet bedöms vara förvanskande. Urglesningen innebär att de svarta smidesdiamanterna tas bort. Planförslaget innebär stora förändringar av byggnadens volym och gestaltning men bedöms i flera avseenden ge en god helhetsverkan, särskilt mot Sveavägen, där uppdelningen mellan sockel och huvudvolym bibehålls och fasadutformningen är väl avvägd. Byggnadens övre delar och gaveln mot söder bedöms dock få en mindre god helhetsverkan. Gaveln får en väl livlig utformning och ny takvåning blir framträdande sett från Malmskillnadsgatan. I ett större sammanhang ger samordningen med angränsande bebyggelse ökad enhetlighet längs Sveavägen, vilket är positivt. Förändringarna vid Malmskillnadsgatan är även en del av ett långvarigt stadsläkningsarbete för att skapa en tryggare och trevligare stadsmiljö. Planens reglering av rivningsförbud, skydd och varsamhet ifråga om befintliga byggnader samt utformning av ändringar och tillägg bedöms sammantaget ge goda förutsättningar för ett långsiktigt skydd och en sett till kulturvärden gynnsam förvaltning och utveckling av fastighetens bebyggelse. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 75 (79) Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan StartPM 22 maj 2025 Samråd 29 september till 9 november 2026 Granskning december 2027 Godkännande SBN juni 2028 Antagande KF september 2028 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Illustration: Detaljplanens steg. Ansvarsfördelning Tomträttshavaren ansvarar för genomförandet av alla åtgärder inom kvartersmark i samband med planens genomförande samt utbyggnad av platsen vid Malmskillnadsgatan och ny trappkoppling mellan Mäster Samuelsgatan och Sveavägen. Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid granskning av bygglov och bygganmälan. Staden, genom exploateringskontoret, ansvarar för framtagande av erforderliga avtal. Genomförandet av detaljplanen regleras genom överenskommelse om exploatering mellan staden och tomträttshavaren. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Trafikkontoret ansvarar för förvaltning av ny trappkoppling mellan Mäster Samuelsgatan och Sveavägen samt den allmänt tillgängliga platsbildningen mot Malmskillnadsgatan exklusive lanterniner. Huvudmannaskap Staden är huvudman för allmän plats. Inom planområdet finns ingen allmän platsmark. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 76 (79) Avtal Överenskommelse om exploatering ska träffas mellan staden och tomträttshavaren senast före detaljplanens antagande. Tillägg till befintliga tomträttsavtal kan behöva tecknas. Överenskommelse om avstående av ersättningskrav för rivningsförbud, skydds- och varsamhetsbestämmelser ska träffas mellan Staden och tomträttshavaren Pembroke senast före detaljplanens antagande. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. För planens genomförande krävs fastighetsbildning i form av fastighetsreglering av 3D-fastighetsutrymme kring utkragande byggnadsdelar över Mäster Samuelsgatan från Hästskon 12 till Putten 15. Område utlagt som kvartersmark kan utgöra en eller flera separata fastigheter, som bildas genom avstyckning. Möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning finns för områden planlagt som T och T1 samt C och K. Rättigheter Inom planområdet finns det ett avtalsservitut för underjordisk lastgata. I planförslaget finns utlagt markreservat (u) för allmännyttiga underjordiska ledningar som ersätter tidigare ledningsområden (u4, u6). Rätten till utrymmet kan säkras genom inrättande av servitut eller ledningsrätt eller genom bestämmelser i tomträttsavtal. I planförslaget finns utlagt markreservat (t1) för tunnelbana som ersätter tidigare skyddsområde för tunnlar (uzs). Rätten till utrymmet kan säkras genom inrättande av servitut. I planförslaget finns utlagt markreservat (x1 och x2) för allmän gångtrafik som ersätter tidigare område för allmän trafik (z- område). Allmänhetens tillträde till utrymmet kan säkras genom inrättande av servitut eller genom bestämmelser i tomträttsavtal. I planförslaget finns planlagt område för trafik (T och T1) som ersätter tidigare planläggning för trafiktunnel (uz). Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 77 (79) Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet kan det krävas att rättigheter inrättas Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner Stadsplan 6105, tilläggsplan 94014, tilläggsplan 1998-00956 och ändring av stadsplan 6015 helt upphör att gälla inom planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Ersättningsanspråk Detaljplanen innefattar rivningsförbud, skydds– och varsamhetsbestämmelser. Överenskommelse om avstående av ersättningskrav för rivningsförbud, skydds- och varsamhetsbestämmelser ska träffas mellan Staden tomträttshavaren senast före detaljplanens antagande. Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten genomför eventuella fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och tomträttshavarens bekostnad. Tillkommande driftkostnader Kopplat till planarbetet sker en upprustning av platsen mot Malmskillnadsgatan. Som en följd av projektet medför även uppförande av en ny tappkoppling mellan Mäster Samuelsgatan och Sveavägen. Efter färdigställande övergår ansvaret för drift och löpande underhåll till kommunen. Kommande driftskostnader för allmänna platser beräknas öka marginellt i och med planens utökade byggrätt. Drift och underhåll av det allmänna vatten- och avloppsnätet fortsätter att förvaltas av Stockholm Vatten och Avfall. Eftersom till- och påbyggnaden nyttjar befintlig infrastruktur och anslutningar, medför förslaget inga kostnader för utbyggnad av det allmänna nätet. Eventuella kostnader för interna ledningsdragningar och anslutningsavgifter bekostas i sin helhet av tomträttshavaren. Tekniska frågor Allmän plats Inom planområdet finns ingen allmän platsmark, men staden ansvarar för de områden som markerats med x1 respektive x2 på plankartan. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 78 (79) Kopplat till planarbetet sker en upprustning av platsen mot Malmskillnadsgatan. Tomträttshavaren för Putten 15 ansvarar för utbyggnad av platsen mot Malmskillnadsgatan. Planförslaget möjliggöra uppförande av lanterniner på platsen mot Malmskillnadsgatan. Tomträttshavaren för Putten 15 ansvarar för utbyggnad av lanterniner. Som en följd av projektet uppförs en ny tappkoppling mellan Mäster Samuelsgatan och Sveavägen. Tomträttshavaren för Putten 15 ansvarar för utbyggnad av trappkopplingen. Vatten och avlopp Fastigheten är i dagsläget ansluten till det kommunala vatten- och avloppsnätet. De planerade till- och påbyggnaderna avser att nyttja befintliga anslutningar och ledningskapacitet. Det bedöms att den befintliga infrastrukturen är dimensionerad för att hantera den ökade belastningen som följer av utbyggnaden, och inga omfattande ändringar eller nya anslutningar till det kommunala nätet bedöms vara nödvändiga. Dagvatten Dagvattenhanteringen för Putten 15 utformas i enlighet med Stockholms stads dagvattenstrategi med målet att reducera flöden och föroreningar. Genom anläggandet av gröna tak och utökade grönytor vid Malmskillnadsgatan minskas andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till ett lägre dimensionerande flöde och förbättrad skyfallshantering. Fördröjningskravet enligt åtgärdsnivån för de planerade lanterninerna på Puttenplatsen tillgodoses via de gröna takens magasineringskapacitet. För att förbättra vattenkvaliteten tas befintliga kopparstammar bort och vegetationsmattor med etablerade växter används på taket för att minimera näringsläckage. Planförslaget bedöms därmed ge en positiv nettoeffekt för recipienterna Strömmen och Mälaren-Riddarfjärden. El-, tele- och fibernät Försörjning av elektricitet, telefoni och bredband (fiber) sker via befintliga ledningsnät som redan är framdragna till fastigheten. Till- och påbyggnaderna kommer att anslutas till byggnadens befintliga system. Inga nya externa ledningsdragningar eller utbyggnader av det allmänna distributionsnätet bedöms vara nödvändiga för att tillgodose behoven för den planerade utbyggnaden. Fjärrvärme Byggnaden är ansluten till det befintliga fjärrvärmenätet. Uppvärmningen av till- och påbyggnaderna planeras ske genom utvidgning av det befintliga systemet inom fastigheten. Det bedöms Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-03577 Sida 79 (79) att den nuvarande anslutningen till fjärrvärmenätet har tillräcklig kapacitet för att täcka det ökade energibehovet. SLUT Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 --- [Plankarta samråd.pdf] Takvinkel o1Minsta takvinkel är 35 grader. Utformning f1Terrassvåningens fasad ska vara indragen minst 0.8 meter från fasadliv mot Sveavägen och 0.5 meter mot Mäster Samuelsgatan. Terrassvåningens fasad ska vara uppglasad och indelad i en jämn rytm av pelare. Pelare ska vara indragna från fasadlivet mot Sveavägen och Mäster Samuelsgatan. Fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls. f2Gavelfasad ovan botten- och terrassvåningen mot Mäster Samuelsgatan får maximalt vara uppglasad 20 %. f3Fasad mot Sveavägen ska utformas fasetterad och med en komposition som tar utgångspunkt i den ursprungliga fasaden mot Malmskillnadsgatan. Fasadens fönster ska ordnas i horisontellt linjerande fönsterband. f4Fasaden ska vara uppglasad mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Fönsterindelningen ska vara i en jämn rytm med pelare. Fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls. f5Bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan ska vara uppglasad till cirka 50 %. Indelningen ska vara indelad i en jämn rytm med pelare. f6Fasaden ovan terrassvåningen ska ligga i liv med terrassvåningens fasad och utformas med vertikalt fönsterband lika ursprungliga vertikala fönsterband på fasaden mot Mäster Samuels gatan. Fasad inklusive sarg och pelare, undantaget översta våningen, ska utformas i natursten med materialitet och kulör lika befintlig stenfasad mot Malmskillnadsgatan. Översta våningen, tekniska utrymmen, tekniska instalationer i fasad, skärmtak, räcken samt fönster-, glas- och entrépartier ska utföras i metall med mörk, varm kulör som harmonierar med stenfasadens ton. Fasad mot norr, undantaget översta våningen, ska utformas som sluten med en livförskjutning i fasaden, fönster får inte utföras. Bottenvåningens fasad mot Mäster Samuelsgatan ska vara cirka 40 % uppglasad och utformad med stensockel lika Malmskillnadsgatans. Utvändig solavskärmning får inte anordnas. Bottenvåningens fasad mot Sveavägen ska vara minst 40 % uppglasad. Skärmtak får anordnas över huvudentré mot Sveavägen. Skärmtak får ha ett utsprång om högst 3.0 meter från fasad och en maximal längd om 21.5 meter. Fri höjd under skärmtak ska vara minst 2.9 meter. Utöver angiven nockhöjd får endast sarg, räcken, trappor, ramper och planteringar anordnas. Sarg och räcken får uppföras till högst 1.2 meter över nockhöjden. Räcken ska utföras som genomsiktliga pinnräcken med dekorativa inslag. Översta våningens fasad ska vara uppglasad. Fönsterindelningen ska vara i en jämn rytm med pelare och vara tätare än underliggande vånings indelning mot Malmskillnadsgatan. Fåtal glaspartier får ersättas med ventilationsgaller eller andra tekniska installationer, under förutsättning att fasadens rytm, indelning och proportioner bibehålls. Endast tekniska utrymmen och trapphus får uppföras över + 48.6 meter över angivet nollplan. Utförande b1Lägsta schaktningsnivå är -2.0 meter under nollplanet. Lägsta schaktdjup får underskridas av tunnelbana. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns. Utnyttjandegrad e1Största totala byggnadsarea är 6 kvm för lanterniner ovan körbart bjälklag. e2Största totala byggnadsarea är 18 kvm för lanterniner ovan körbart bjälklag. Varsamhet k1Fönster ovan bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan, Mäster Samuelsgatan och Sveavägen ska bibehålla sina proportioner. k2Bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan ska bibehålla sin karaktär med sockel och pelarmotiv. Vid uppglasning av bottenvåningen får varannan pelare tas bort från det ursprungliga pelarmotivet. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. det att planen får laga kraft. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Sekundär egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark Centrum C Kontor K Vägtrafik i tunnel. Avgränsad vertikalt nedåt till -2.0 meter och uppåt till +12.5 meter över angivet nollplan (T1) Vägtrafik i tunnel. Avgränsad vertikalt nedåt till -7.5 meter och uppåt till +7.0 meter över angivet nollplan (T2) EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande ö1Marken får endast förses med lanterniner ovan mark. Marken får inte förses med parkering, stängsel och plank ovan mark. Byggnadsverk tillåts under mark. ö2Endast byggnadsverk under mark. Byggnaders användning s1Centrumverksamhet ska inrymmas längs hela bottenvåningen mot Sveavägen. s2Centrumverksamhet ska inrymmas längs hela bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Bottenvåningen och centrumverksamhet ska ligga i nivå med angränsande marknivå. Höjd på byggnadsverk h1Högsta totalhöjd på Högsta totalhöjd på lanteniner är 3.2 meter över angränsade marknivå. h2Högsta nockhöjd är 21.7 meter över angivet nollplan. h3Högsta nockhöjd är 44.0 meter över angivet nollplan. h4Högsta nockhöjd är 48.6 meter över angivet nollplan. h5Högsta totalhöjd är 41.2 meter över angivet nollplan. h6Högsta totalhöjd är 48.8 meter över angivet nollplan. h7Högsta totalhöjd är 49.8 meter över angivet nollplan. h8Högsta totalhöjd är 51.1 meter över angivet nollplan. h9Högsta totalhöjd är 51.6 meter över angivet nollplan. h10Högsta totalhöjd är 52.0 meter över angivet nollplan. h11Högsta totalhöjd är 53.2 meter över angivet nollplan. Markreservat för allmännyttiga ändamål t1Markreservat för tunnelbana. Avgränsad vertikalt uppåt till -2.0 meter under angivet nollplan. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns. u1Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns. x1Markreservat för allmännyttig gångtrafik. x2Markreservat för allmännyttig gångtrafik till en fri höjd av 3.8 meter ovan gatunivån. Rivningsförbud Byggnad får inte rivas undantaget befintlig takvåning, terrassbyggnad, terassbjälklag och fasad mot Sveavägen för att möjliggöra till- och påbyggnader. Skydd av kulturvärden q1Byggnadens volym får inte ändras. q2Fasad ska bevaras avseende naturstenens materialitet och kulör. q3Fasad ovan bottenvåningen ska bevaras avseende utformning undantaget fönsterpartier. q4Fasad ovan bottenvåningen ska bevaras avseende utformning undantaget fönsterpartier samt fasad och fasetterat hörn mot väster och Mäster Samuelsgatan. q5Fasad ska bevaras till sin utformning avseende stensättning samt prismaformat fönsterband mot Sveavägen. q6Bottenvåningens fasad inklusive entréomfattning ska bevaras avseende utformning undantaget entré- och fönsterpartier. q7Huvudentréns omfattning mot Malmskillnadsgatan ska bevaras. Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturhistoriska värden. x 1t1b 1 ö 2 GRUNDKARTA Servitutsområde Byggnad Fastighetsutrymmesgräns 3D Fastighetsbeteckning 3D\ 2 \ Staket Mur Markhöjd Fastighetsbeteckning Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsområdesgräns) Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Rossmery Felix och RH2000 i höjd. Kartingenjör Aktualitetsdatum 2026-08-20 Väg/gångbanekant Träd C K C K h 3 6 q 2 q 3 q 4 f6 f4 k 1 x 2 f1 h 5 q 1 (T 2) \12\ C C CK K K CK ö 1 s 1 h 1 h 3 h 3 h 3 h 4 h 5 h 6 h 7 h 8 h 9 h 9 h 10 h 10 h 10 h 11 q 1q 2 q 2 q 3 q 3 q 4 q 5 q 6 q 7 o 1 b 1 f1f3 f4 f6 f4 f4 t1 e 2 e 1 k 1 k 1 x 1 x 1 x 1 s 2f5 k 2 CK ö 1 h 1 b1 t1 b 1 x 2 h 5f1 f2 h 3 h 5 q 1 t1 t1b 1 q 1q 2k 1 KC CK h 2 ö 2 u 1 h 5q 1q 2q 3k 1 (T 1) (T 1) (T 2) Cad: Rossmery Felix UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), utökat förfarande. Detaljplan för del av fastigheterna Putten 15 och Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor Planavdelningen Louise Heimler planchef Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft S-Dp 2025-03577 2026-09-22 Anna Arén och Isabelle Lindbäck stadsplanerare SAMRÅDSHANDLING Påbörjad av SBN Förstoring 1, visar planområdes sydöstra hörn. Skala 1:100. Förstoring 2, visar planområdes västra delen. Skala 1:100. NORR Skala 1:200, utskriftsformat A0 010m Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-22, Dnr 2025-03577 --- [Kulturmiljöanalys.pdf] PUTTEN 15 - KULTURMILJÖANALYS 2025-09-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 KULTURMILJÖANALYS 2025-09-01 UPPDRAGSGIVARE PEMBROKE genom Dan Perkins UPPDRAGSANSVARIG Anna Krus, KUL-certifierad byggnadsantikvarie GRANSKNING Lisa Sundström, KUL- certifierad byggnadsantikvarie FOTO Tengbom där inget annat anges Tengbomgruppen ab Hälsingegatan 49 Box 1230 111 82 Stockholm telefon: 08-412 52 00 Omslag: Putten 15 - vy från Malmskillnadsgatan 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE A VGRÄNSNING KUL TURMILJÖINTRESSEN KUL TURHISTORISK V ÄRDERING METOD KULTURHISTORISKA LAGRUM OCH PLANER PLAN- OCH BYGGLAGEN MILJÖBALKEN DET ALJPLAN ÖVERSIKTSPLAN PROGRAM FÖR CITY KULTURMILJÖINTRESSEN KOMMUNALA KUL TURMILJÖINTRESSEN NA TIONELLA KUL TURMILJÖINTRESSEN RIKSINTRESSET STOCKHOLMS ST AD MED DJURGÅRDEN RIKSINTRESSET UTTRYCK I CITY - V ÄRDEKÄRNOR HISTORIK DET MODERNA CITY NORRMALM UTVECKLAS TILL ST ADENS CENTRUM CITYTEGLERINGEN ÄNDRADE FÖRHÅLLNINGSSÄ TT VISIONEN OM DET MODERNA CITY BANKBYGGANDETS ROLL I MODERNA CITY GENOMFÖRANDE SVEA V ÄGENS ÖSTRA SIDA PUTTEN 15 SAMMANST ÄLLNING SENARE UTVECKLING 1990-T AL 2000-T AL s 4 s 6 s 8 s 12 s 48NULÄGESBESKRIVNING ST ADSMILJÖN SVEA V ÄGEN MÄSTER SAMUELSGA T AN MALMSKILLNADSGA T AN PUTTEN 15 EXTERIÖR TERRASSER INTERIÖR KULTURHISTORISK ANALYS TIDIGARE ST ÄLLNINGST AGANDEN PROGRAM FÖR CITY ST ADSMUSEETS KLASSIFICERING KUL TURHISTORISKA ANPASSNING TILL NA TUREN DET MODERNA CITY BANKBYGGNADERNAS ROLL I CITYOMV ANDLINGEN V ÄRDEBÄRANDE KARAKT ÄRSDRAG ST ADENS TOPOGRAFI ST ADSMILJÖN SVEA V ÄGEN PUTTEN 15 KÄLLFÖRTECKNING BILAGA PUTTEN 15 NYBYGGNADSRITNINGAR RELA TIONSHANDLINGAR s 58 s 62 s 64 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 BAKGRUND OCH SYFTE T omrättsinnehavare Pembroke har för avsikt att söka planbesked för utveckling av befintlig byggnad på fastigheten Putten 15. Byggnaden uppfördes under 1960-talet som centralkontor för Göteborgs Bank och ligger mellan Sveavägen och Malmskillnadsga- tan. Inför planansökan har T engbom fått i uppdrag att ta fram ett fördjupat kulturmil- jöunderlag. Underlaget omfattar dels en kulturmiljöanalys som definierar fastighetens kulturhistoriska funktion som del av stadsmiljön, dels en förundersökning som definierar byggnadens kulturhistoriska betydelse som enskild byggnad. A VGRÄNSNING Kulturmiljöanalysen omfattar fastigheten Putten 15 med omgivande stadsmiljö med fokus på stadsmiljön längs Sveavägen. Förundersökningen omfattar byggnaden Putten 15 och dess närmiljö. KULTURMILJÖINTRESSEN LOKAL T KUL TURMILJÖINTRESSE I stadsmuseets kulturhistoriska klassificering har byggnaden på Putten 15 bedömts vara särskilt kulturhistoriskt värdefull (grön klassning). NA TIONELL T KUL TURMILJÖINTRESSE Fastigheten ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården som är riks- intresse för kulturmiljövården. KULTURHISTORISKT V ÄRDEPERPEKTIV Kulturhistoriska värden definieras utifrån två perspektiv: bebyggelse som källa till kunskap (dokumentvärde), och bebyggelse som källa till upplevelse (upplevelsevärde). Syftet med bevarande är att bibehålla dessa informationsbärande och upplevelsemäs- siga funktioner. Dokumentvärdet är kopplat till den byggda miljöns kunskapsbärande funktion och utgår från ett perspektiv där byggnader betraktas som historiskt källmaterial. De ses som en materialisering av rådande ekonomiska, institutionella, kulturella och sociala villkor/förutsättningar och anses därmed kunna förmdela information om det förflutna. Upplevelsevärden är kopplade till den byggda miljöns estetiska/rumsliga funktion och utgår från ett perspektiv där bebyggelse betraktas som en materialisering av rådande arkitektoniska ideal och uttryck. Även den successiva utveckling byggnader och bebyggelsemiljöer genomgår över tid har en informationsbärande funktion eftersom förändringar görs för att möte förändra- de omvärldsvillkor. Vilka miljöer, platser och enskilda byggnader som anses kulturhisto- riskt värdefulla beror därför på vilken kunskap och upplevelse de anses kunna förmedla. Detta beror i sin tur på när bebyggelsen har uppförts, hur den har förändrats och i vilken utsträckning befintlig bebyggelse anses kunna förmedla relevant information om det förflutna. METOD Syftet med kulturhistoriska analyser och förundersökningar är att fördjupa kunskapen om en byggnad eller en bebyggelsemiljös funktion som källa till kunskap och upplevelse. I princip handlar det om att: 1) Kartlägga kulturmiljöns/byggnadens historiska kontext och senare utveckling, 2) Analysera vad som finns kvar från olika tidsperioder, 3) Definiera vilken källa till kunskap/upplevelse som är möjlig att avläsa/uppleva i den befintliga miljön och/eller byggnaden, 4) Identifiera värdebärande strukturer och karaktärsdrag. Arbetet har inneburit kartläggning av områdets historiska utveckling, inläsning relevant litteratur, genomgång av detaljplaner och bygglovshandlingar och platsbesök/studier av stadsmiljö och av byggnaden Putten 15. Arbetet har utförts genom en växelvis kombination av platsbesök med fotodokumenta- tion och genomgång av källmaterial. INLEDNING 4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Underliggande karta hämtad från ”Program för city”. CITY OMRÅDET MODERNA CITY ANAL YSENS FOKUSOMRÅDE PUTTEN 15 PUTTEN 15 SveavägenMäster Samuelsgatan Malmskillnadsgatan Sergels T org KV PUTTEN KV HAMMAREN KV GRÄ VLINGEN KV HÄSTSKON Baskarta. 5 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) PBL innehåller ett antal generella hänsyns- och varsamhetsbestämmelser som reglerar för- utsättningar vid planläggning, nybyggnation, ändring och underhåll. De generella kravreg- lerna gäller all bebyggelse. Särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse omfattas dessutom av förbud mot förvanskning. HÄNSYN Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en estetiskt tillta- lande utformning av bebyggelse (PBL 2 kap. 3-4§§). Planläggning och bebyggelse ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kultur- värdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6§). FÖRV ANSKNINGSFÖRBUD En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- närlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på […] bebyggelse- områden (PBL 8 kap 13 §). UNDERHÅLL Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till om- givningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt (PBL 8 kap 14 §). Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- närlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. […] (PBL 8 kap 14 §). V ARSAMHET ” Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.” (PBL 8 kap. 17 §). MILJÖBALKEN (MB) Riksintressen för kulturmiljövården omfattas av miljöbalkens skydd mot påtaglig skada (MB 3 kap § 6). DETALJPLAN Fastigheten omfattas av detaljplan för del av kv Beridarebanan mm (fd kv Uppvaktaren och kv Putten) fastställd 1964-04-23 (Pl.6105) samt tillägg till detaljplan för del av fastig- heten Putten 15 lagakraftvunnen 1999-11-03 (Dp 1988-00956-54). Gällande detaljplan med tilläggsplan saknar bevarandebestämmelser i form av riv- ningsförbud eller varsamhets- och skyddsbestämmelser. För terrassen mot Sveavägen finns en hänsynsbestämmelse som anger att terrass ska planteras med träd. ÖVERSIKTSPLAN Fastigheten ligger inom cityområde som i översiktsplanen anges som område med stora utvecklingsmöjligheter: ”City har stora möjligheter till stadsutveckling. Utvecklingen ska ske utan att skada riksintresset Stockholms innerstad. Ett tätare City och en än mer intensiv stadsmiljö kan framför allt åstadkommas genom förändringar i befintlig bebyggelse samt utveckling av de offentliga rummen. Det innebär bland annat att bebyggelsen får mer blandade funk- tioner så att stadslivet kan pågå under dygnets alla timmar. I Citys storskaliga miljö är levande bottenvåningar med publika verksamheter, utökade ytor för gång och vistelse grundförutsättningar för ett attraktivt och tryggt stadsliv. ” PROGRAM FÖR CITY För cityområdet finns ett särskilt program som redovisar stadsbyggnadskontorets för- slag till utveckling för City. Programmet utgör stöd, vägledning och verktyg för samtliga aktörer i den kommande planeringen och ligger till grund för arbetet med detaljplaner och bygglov inom olika delar av city. Programmet innehåller också en beskrivning av cityområdets historiska framväxt samt en redovisning av hur riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården kommer till uttryck i city. Kulturmiljöanalysens redovisning av kulturmiljöintressen och historiken kring framväxan- det av det moderna city är delvis hämtat från dessa avsnitt i programmet. I programmet definierade värdebärande karaktärsdrag för det moderna city redovisas i genomgången av tidigare ställningstaganden i avsnittet ”Kulturhistorisk analys” . KULTURHISTORISKA LAGAR OCH PLANER 6 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Den ursprungliga detaljplanen från 1964 är fortfarande gällande för Putten 15 och har senare kompletterats med ett detaljplanetillägg. För övriga fastigheter inom planområdet - Putten 16 och Hammaren 14 - har nya detaljplaner upprättats. En genomgång av nya detaljplaner i angränsande fastigheter görs i historiken. Gällande detaljplan för Putten 15 fastställd 1964-04-23. Tillägg till detaljplan för Putten 15 lagakraftvunnen 1999-11-03. 7 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 KULTURMILJÖINTRESSEN I stadsmuseets kulturhistoriska klassificering har Putten 15 ( rödmarkerad) bedömts vara särskilt kulturhistoriskt värdefull (grön klassning). Fastigheten omges av kulturhistoriskt värdefulla byggnader men ingår inte i område som är utpekat som sam- manhållen kulturhistoriskt värdefull miljö på lokal nivå. Karta från dpwebmap, kartor.stockholm.se. POSITIV BETYDELSE FÖR STADSBILDEN OCH/ELLER A V VISST KULTURHISTORISKT V ÄRDE SÄRSKILT KULTURHISTORISK V ÄRDEFULL SYNNERLIGEN HÖGT KULTURHISTORISKT V ÄRDE ÄNNU EJ KLASSIFICERAD 1. Beridarebanan 77 , 1:a Hötorgshuset, 1955-1960, David Helldén. 2. Beridarebanan 4, 2:a Hötorgshuset, 1957-1960, Anders T engbom. 3. Beridarebanan 11, 3:e Hötorgshuset, 1960-62, Sven Markelius. 4. Beridarebanan 11, 4:e Hötorgshuset, 1960-62, Lars-Erik Lallerstedt. 5. Stigbygeln 5, 5:e Hötorgshuset, 1961-65, Backström & Reinius. 6. Putten 16, Kontors- och affärshus för OLEABA 1964-67 , Nils Einar Eriksson. 7 . Putten 15, Göteborgs Bank 1964-67 , Anders T engbom. 8a. Hästskon 12, S-huset, 1962-66, Kjell Ödeen/ T otalombyggnad 2017-2020, Marge Arkitekter. 8b. Hästskon 12, M-huset, 1962-66, Kjell Ödeen/ T otalombyggnad 2017-2020, Marge Arkitekter. 8c. Nybyggnad 2017-2020, Marge Arkitekter. 9. Hammaren 14, Ingenjörshuset, 1964-67 , Anders T engbom. 10. Grävlingen 12, 1971-1975, Kell Åström/ Åke Ahlström. 1 2 3 4 5 6 7 8a 8b 9 10 8c KOMMUNALA KULTURMILJÖINTRESSEN Byggnaderna i intilliggande kvarter öster om Sveavägen har klas- sats som särskilt kulturhistoriskt värdefulla förutom byggnaderna i kvartet Grävlingen som är markerade som ännu ej klassificerade. Väster om Sveavägen ligger Hötorgsskraporna som bedömts repre- sentera synnerligen högt kulturhistoriskt värde. 8 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 NATIONELLA KULTURMILJÖINTRESSEN RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN I riksantikvarieämbetets formella beskrivning anges följande: MOTIVERING: Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Residensstad, domkyrko- och universitetsstad samt viktigsjöfarts- och industristad. (Stiftsstad, Skol- stad). UTTRYCK FÖR RIKSINTRESSET: Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, men särskilt från 1600-talet och framåt. Kungliga miljöer, byggnader för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutioner och annan bebyggelse som sammanhänger med funktio- nerna som huvudstad och länsstad. Den medeltida storstaden med tät stenbebyggelse. Staden mellan broarna, ”Gamla Stan” som i gatunät och bebyggelse främst speglar Stockholms uppkomst och utveck- lingen under olika skeden av medeltiden och 1500-talet, med den äldsta delens plan- mönster av stora oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medelti- dens karaktäristiska ”revbensmönster” med små smala gränder ner till vattnet. Kyrkorna och de många husen med medeltida murverk, gaturummens och torgens karaktär. Be- varade rester av det äldsta gatunätet på Södermalm. Kyrkor på malmarna, som genom läge, namn och till en del murverk bevarar minnet av medeltidens och 1500-talets stad. 1600-talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen. Gamla Stans yttre ”årsring”, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Riddarholmen och Blasieholmen. Det stora reglerings- och utbyggnads- området på malmarna, med planstruktur, kyrkor, offentliga byggnader och bostäder. Den förindustriella stadens spridning av verksamheter och sociala skiktning i boendet. Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet, både för aris- tokratin, den nya klassen av rika borgare och för ett lägre borgerligt skikt - stadspalats, malmgårdar, borgargårdar samt även äldre parker och inslag av grönska. De lägre samhällsklassernas småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter och otillgäng- liga delar. Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Villastaden, nya typer av offentliga byggnader, folkrörelsebyggnader och -miljöer, kommunaltekniska anläggningar och parker. Genombrottsgator och områden planlagda som ”ny stadsdel” i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen. 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling. Lärkstaden, Diplomatstaden, Birkastan, Röda Bergen, Kungsgatan och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och bebyggelseutvecklingen under århundradets inledande årtionden. T errängan- passade planer, storgårdskvarter, men även fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar och grönska, innerstadens koloniträdgårdar. Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Smalhusområdet Abessinien i Hjorthagen. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och bygg- nader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. Industrimiljöer som speglar Stockholms bety- delse som industristad alltsedan 1600-talet, bland annat Barnängen, Kungliga Myntet, Ludvigsberg, Almgrens sidenväveri och de många bryggerierna. Det vetenskapliga, intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. Observato- riet, den gamla tekniska högskolan och byggnader och miljöer som hör samman med det gamla universitetsområdet. Byggnader för akademier och lärda samfund. Bibliotek, utställningslokaler och de många museerna. Institutionsbältet på Norra Djurgården. Bergianska trädgården. Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. T eatrar och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang. 9 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Anrika restauranger och värdshus, ordenshus och lokaler för olika sällskap, Skansen, Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk. Djurgårdens bebyggelse och re- kreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Utvärdshus, slott och villor med omgivande parker från 1600- och 1700-talen och senare. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunk- ter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. UTTRYCK SOM BEDÖMS V ARA RELEV ANTA FÖR KULTURMILJÖANAL YSENS FOKUS- OMRÅDE • Uttryck för det moderna välfärdssamhället: Hötorgscity. • Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. • Stockholms särdrag: Anpassningen till naturen Vyerna från viktiga utsiktspunkter De tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten Stadssiluetten V ÄRDEKÄRNOR För att förenkla hanteringen av riksintresset har Stockholms stad i samråd med Läns- styrelsen identifierat värdekärnor inom det större riksintresset. Värdekärnorna är om- råden som är särskilt betydelsefulla för möjligheten att förstå, uppleva och avläsa de specifika historiska skeden och företeelser som riksintressebeskrivningarna lyfter fram. Värdekärnorna redovisas i riksintressebilaga till gällande översiktsplan. Området öster om Sveavägen har inte identifierats som värdekärna för riksintresset. RIKSINTRESSETS UTTRYCK I CITY - VÄRDEKÄRNOR Kartan visar värdekärnor inom cityområdet med Putten 15 markerad med svart kulör. Värdekärnor relaterade till de riksintresseuttryck som bedömts vara relevan- ta för Putten 15:s kulturhistoriska kontext har markerats med brun kulör. Området öster om Sveavägen har inte identifierats som värdekärna för riksintresset. Karta från: Program för city, Stockholms stadsbyggnadskontor 22-06-09. 10 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 RIKSINTRESSETS UTTRYCK I CITY - VÄRDEKÄRNOR I cityområdet finns fyra värdekärnor relaterade till de riksintresseuttryck som bedömts vara relevanta för fastigheten Putten 15:s kulturhistoriska kontext. Beskrivningarna nedan utgör citat från ”Riksintressen enligt miljöbalken, bilaga till översiktsplan”. DET MODERNA CITY Det moderna City präglas av 1900-talets radikala Cityomvandling efter andra världskriget. Omvandlingen har satt sin prägel på kvartersformer, bebyggelse, tra- fikstruktur och offentliga rum. Värdekärnor utgörs av Hötorgscity, Sergels torg och Hamngatan. HÖTORGSCITY Hötorgscity är en av Sveriges viktigaste stadsmiljöer från årtiondena efter andra världskriget. På ett sätt som är unikt för landet förverkligades här 1950-talets interna- tionella idéer om arkitektur och planering, med ”skyskrapor”, en bilfri shoppinggata och låga glasade terrasshus. De fem höghusen är väsentliga inslag i Stockholms stadsbild och markerar stadens centrum. Området och de enskilda husen håller en hög arkitektonisk kvalitet och den medvetet formade helheten är stilrent modernis- tisk. SERGELS TORG Sergels torg uppfördes som flaggskeppet i efterkrigstidens stora cityomdaning i huvudstaden. Platsen är med sin skålformade piazza och sina olika nivåer som skjuter in under varandra, på en och samma gång monumental och intim, överblickbar och komplicerad. T orget med dess grafiska markbeläggning och Kulturhuset med sin kraftfulla arkitektur är en betydelsefull del av helheten. Sergels torg utgör tillsammans med Hötorgscity ett modernt stadscentrum av högsta internationella klass. HAMNGATAN Hamngatans starkt kommersiella prägel utgör en manifestation av Stockholms roll som kommersiellt centrum. Gatubredden och bebyggelsens gestaltning ger gatan en betydande monumentalitet. Den kantas också av rikskända butikskomplex och va- ruhus och har stor attraktionskraft på stockholmare och tillresande från hela landet. Förutom Ferdinand Bobergs NK-hus från 1915 finns här en rad nydanande byggnader som speglar modernistiska arkitektoniska strömningar, exempelvis Sverigehuset, Sparbankshuset, PK-bankens hus och Gallerian. NÄRINGSLIVETS BYGGNADER - KONTOR, BANKER OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG FINANSENS BYGGNADER ÖSTER OM KUNGSTRÄDGÅRDSGATAN De stora bankernas och försäkringsbolagens byggnader från tiden omkring sekelskif- tet 1900 är viktiga för förståelsen av ett centralt skeende i Sveriges moderna historia. De är exempel på en ny byggnadstyp som i slutet av1800-talet gav fysiskt uttryck åt landets ekonomiska uppsving och förändring från ett agrart till ett industriellt samhäl- le. Koncentrationen av kreditinstitut till området öster om Kungsträdgården berättar också om hur Stockholms centrum försköts från Gamla stan till nedre Norrmalm och hur början till dagens moderna, kommersiella City tog form. 11 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 NORRMALM UTVECKLAS TILL STADENS CENTRUM Under senare delen av 1800-talet började stadens centrum successivt förskjutas mot Norrmalm. Bidragande orsaker var bl a ökade behov av plats för banker, huvudkontor och ytkrävande verksamheter till följd av inudstrialismen. Järnvägens sammanbind- ningsbana med ny station vid Vasagatan bidrog också till förflyttning av fokus till nedre Norrmalm. Omkring 1910 började Stadsholmen kallas för Gamla stan vilket tydligt visar att denna del av staden inte längre uppfattades som Stockholms centrum. De första stegen mot ett nytt City på Norrmalm hade tagits. På Norrmalm låg dock fortfarande den gamla gatustrukturen och gatubredderna från 1600-talet kvar. Brunkebergsåsen skar effektivt av kommunikationer i öst-västlig riktning. På 1920-talet fanns det så många bilar i Stockholm att stadsplanerarna började oroa sig för en kommande trafikinfarkt och att verksamheterna i City skulle spridas ut över staden. I början av 1930-talet utlystes en internationell arkitekttävling om nedre Norr- malms gestaltning. En av nyckelfrågorna i tävlingen var om Sveavägen skulle dras ner till Gustav Adolfs torg eller inte. T re olika förslag prisbelöntes, men trots det fick tävlingen mycket liten betydelse för den fortsatta planeringen. Stockholms stad fortsatte istället att utarbeta olika förslag på reglering av strukturen på nedre Norrmalm. Debatten fort- satte att handla om Sveavägens framtida dragning. År 1945 fattade stadsfullmäktige beslut om en reglering där Sveavägen slutade vid Hamngatan. CITYREGLERINGEN Året därefter, 1946, lade Stadsplanenämnden i Stockholm fram en ny plan för Norr- malms bebyggelse. Denna kan ses som fundamentet och utgångspunkten för den s.k. cityregleringen, dvs. stadsdelens drastiska omvandling under efterkrigstiden. Cityförny- else möjligjordes dels genom att staden tidigt började förvärva mark i området, dels ge- nom att staden i samband med den översiktliga planeringen på frivillig väg eller genom expropriation förvärvade den ytterligare mark som behövdes för genomförandet. CITYSANERINGEN I väntan på cityregleringen belades stora delar av området med byggnadsförbud, vilket på en och samma gång ökade förfallet och bevarade stadsdelens relativt ålderdomliga HISTORIK karaktär. Det som kom att bli det egentliga startskottet för regleringen av nedre Norr- malm var byggandet av tunnelbanan. I början av 1950-talet var det inte längre möjligt att skjuta upp rivningarna av området kring det framtida Sergels torg för att kunna bygga klart tunnelbanan. När den stora omvandlingen inleddes på 1950-talet påver- kades i första hand kvarteren söder om Hötorget och utmed Klarabergsgatans södra sida. Genomförandet styrdes av tunnelbanans och de nya trafikledernas utbyggnad. Förändringen skedde i stor skala, all äldre bebyggelse revs och ersattes av kvarters- stora nya komplex i tidens anda. Hötorgscity växte fram efter starkt modernistiska stadsbyggnadsideal vilket avspeglas i Sergelgatan som en helt bilfri gågata kantad av låga glasade butiksbyggnader med generösa offentliga terrasser på taken och med de fem höghusen som nya och självklara landmärken i staden. Omvandlingen fortsatte i ett ännu högre tempo på 1960- och 70-talen efter riktlinjer fastlagda i de vägledande planerna City 62 och City 67 . Klarabergsgatans norra sida förändrades, men i första hand berördes området öster om Sveavägen/Malmskillnadsgatan, liksom det gamla Klaras södra del, väster om Brunkebergstorg. Hötorgscity kompletterades med platsbildningen Sergels torg, kring vilken nya bankpalats och varuhus uppfördes men även storskaliga prestigebyggnader för offentliga ändamål såsom Kulturhuset, Stadsteatern och Riksbanken. I sydvästra Klara tillkom kvartersstor bebyggelse för rikets styrelse i form av departementsbyggnader. ÄNDRADE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Framväxandet av ett nytt city innebar en total omvandling av stadsbilden samtidigt som antalet boende i stadsdelen sjönk drastiskt i och med att bostadshus ersat- tes av kontor, varuhus och banker. I slutet av 1960-talet började rivningarna alltmer ifrågasättas. Slaget om almarna i Kungsträdgården 1971 blev en symbolfråga och har kommit att betraktas som vändpunkten i Cityomvandlingen. Cityplan 1977 hade som målsättning att göra det bättre för gående, cyklister, kollektivtrafik och varutranspor- ter. Värdefulla miljöer och byggnader skulle sparas och ny bebyggelse skulle ansluta till de befintliga byggnadernas skala. Smygkontoriserade bostäder skulle återgå till att vara just bostäder. DET MODERNA CITY 12 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 1940 IDAG Förnyelsens omfattning och tidsföljd bestämdes av tunnelbanans och de nya trafikledernas utbyggnad. Den första delen att färdigställas var Hötorgscity och Klarabergsgatans norra sida. Sergels T org och bebyggelsen längs Sveavägens östra sida färdigställdes först i slutet av 1960-talet. På fotot ovan pågår tunnelar- bete under blivande kvarter Putten och Hästskon till höger om de fem hötorgsskra- porna. Foto: Claes Eriksson 1962. Källa: RAÄ. Cityförnyelsen innebar stora förändringar av vägstrukturen och en total omvandling av kvar- ters- och fastighetsstrukturerna i området. Kartorna ovan visar bebyggelsestrukturen före (till vänster) och efter (till höger) norrmalmsregleringen. Dagens kv Putten markerad med svart heldrage linje. Kartor från Stockholmskällan. Bil- och tunnelbanetunnlar under Hötorgscity, Sveavägen och Malm- skillnadsgatan. Illustration hämtad från Byggnadsantikvarisk förstudie, Vasakronan/Reichmann Antikvarier 2015-05-27. 13 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Planmodell 1952-53. Bild hämtad från Reichmann. VISIONEN OM DET MODERNA CITY ARKITEKTUR 1962-11, SVEN MARKELIUS. T externa nedan citerade från artikeln. Detaljplan över Hötorgscity och trafikplatsen Sergels torg. De mörka partierna visar ter- rassträdgårdar, tillgängliga för allmänheten. Arkitektur 1962-11. Flygperspektiv av Hötorgscity med Sergels torg i förgrunden. Arkitektur 1962-11. HÖTORGSCITY • I innerstaden har i samband med nedre Norrmalmsregleringen för första gången ett cityområde utformats med särskild hänsyn till fotgängarna. Det radikala grepp som kännetecknar den nu genomförda förnyelsen av området mellan Hötorget och det blivande Sergels torg har varit möjlig främst genom att det här gällde omgestaltningen i ett sammanhang av ett relativt stort område. Här har från början den ledande tanken varit att skapa ett centralt butiksstråk fredat från motortrafik. • I den nya Sergelsgatan med dess butiker, restauranger, och gatuserveringar med dess fortsättning i Sergels T org och dess anslutning till Drottninggatan får nedre norrmalm ett citystråk, ett omväxlande strög, trivsamt och fyllt av liv och rörelse av människor i brådska och sysslolöshet, shoppande och flanerande eller lapande sol mitt i gatuvimlet. • T errassplanet över butikerna kan också komma att tjäna gångtrafiken. Det har visserligen närmast tillkommit för att ge ett komplement av grönska åt det på parker fattiga cityområdet. Dessa planterade terrasser med sina bänkar och uteserveringar kan väntas bli välkomna rekreationsytor för citys kontorsarbe- tande skaror och dess besökande, en naturlig utvidgning av konserthustrappans funktion som populär solplats. 14 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 ÖSTER OM SVEAVÄGEN • Med de inbördes broförbindelserna och anknytningen genom Mäster Samuelsga- tans norra gångbana till terrassplanet utefter Sveavägens motsatta sida kan man skapa en värdefull gångkontakt mellan den nya citykärnan och det högre belägna området kring Malmskillnadsgatan. • Snart kommer de nya byggnaderna utefter Sveavägen, Sergels torg, Hamngatan och Klarabergsgatan att stå färdiga med individuella drag men ändå medverkan- de till en enhet formad för en storstads liv i vår egen tid. • Om ett par år har de planterade terrasserna som omger Sergelsgatan fått sin motsvarighet på andra sidan Sveavägen. Bebyggelsen ovan terrassplanet har här förskjutits upp mot Malmskillnadsgatan. Det öppna rum, vari höghusen reser sig över terrassplanets parkytor, får sin begränsning och man kommer nu att uppfatta dess fria rymd och stora mått i förhållande till byggnadernas höjd. • Olägenheter med att växla nivå bör minskas med rulltrappor som uppfattas som en kort men bekväm gratisresa. • En mindre ökning av hushöjderna syns motiverad endast vid Malmskillnadsgatan för att markera Brunkebergsåsens krön och infånga de fem höghusen i en samlad total gestaltning. Visualisering av Göteborgs bank 1964. Källa: Arkdes, Beridarebanan 20, HK Götabanken Anders T engbom. Visualisering av Skandinaviska Bankens (senare SEB) byggnader i Hästskon 12. Bild hämtad från Hästskon 12 Byggnadsantikvarisk förstudie, Reichmann Antikvarier/Vasakronan 2015. 15 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Bankbyggnadsperioden i Stockholm under 1960- och 70-talen inleddes i samband med de omfattande rivningar som var en förutsättning för utvecklingen av det nya moderna city. En särskild omständighet i genomförandet av cityförnyelsen var att staden för att möjliggöra saneringen hade frivilligt förvärvat eller med tvång exproprierat berörda fastigheter och därmed ägde all mark vilken uppläts med tomträtt. Saneringen innebar att vissa banker berördes direkt av stadens markpolitik. Den första rivningsetappen inriktades på kvarteren kring Hötorget och Klarabergsgatan. Den enda bank som direkt berördes av rivningarna var Länssparbanken vars befintliga kontor revs. Banken erhöll dock en ny tomt och kunde uppföra ett nytt kontor i ungefär samma läge som det gamla. Skandinaviska banken (senare SEB) tecknade efter långa förhandlingar tomträtt på en av de bäst belägna fastigheterna vid det blivande Sergels torg. Därmed kunde banken etablera sig mitt i det nya kommersiella city och på en strategisk plats mellan det etablerade stråket Norrmalmstorg-Hamngatan och det nya Hötorgs city. T omträttsverktyget var ett sätt för staden att säkra tillgången till marken och därmed styra processen. Tillämpningen av tomträttsverktyget kritiserades dock av många privata aktörer som vägrade acceptera villkoret och istället utvecklade befintliga fastigheter eller sökte sig till andra platser. De privata aktörernas motstånd försvårade genomförandet av cityprojektet samtidigt som etableringen på andra platser riskerade omkullkasta hela projektet. Avtalet mellan staden och Skandinaviska banken var därför en viktig faktor för genomförandet av cityprojektet. Strax därpå tilldelades Göteborgs bank fastigheten bredvid och efter överenskommelser med riksdagen fick man Riksban- ken som byggherre vid Brunkebergs torg. BANKBYGGNADERNAS ROLL I CITYOMV ANDLINGEN T exten har i huvudsak hämtats från ”Bankbyggande i Sverige”, Andersson & Bedoire. Man kan säga att staden i början var oreserverat angelägen om bankernas medver- kan som byggherrar i City. Men denna inställning ändrades hos politiker och allmänhet under åren strax före 1970. Staden började befara att en alltför stark bankkoncentration skulle minska handeln och försvåra genomförandet av visionen om attraktiva shop- pingstråk i området. Farhågorna ledde till att Kreditbanken, som hade planer på att inreda femte höghuset till huvudkontor, istället erbjöds östra delen av kv Hästen vid Hamngatan. På så sätt undveks att ytterligare en storbank förlades till Sergels torg. Även Stockholms Sparkbank etablerade sig längs Hamngatan och uppförde ett nytt kontor i kv Spektern vid hörnet mot Regeringsgatan. För Cityområdet söder om Hamngatan visade det sig svårt att finna intresserade byggherrar. Stadens tidigare visioner om storhotell och varierande verksamheter vid Brunkebergs torg fick överges och tomträtterna vid torget östra sids övertogs istället av Sparbankernas Bank och Statliga Investeringsbanken. Etablerandet av flera av de stora bankerna inom cityområdet tydliggör bankbyggan- dets betydelse för genomförandet av det moderna cityprojektet. 16 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 2 3 5 6 7 1 4 9 8 1. Hägern Större 14, Länssparbanken Stockholm, 1957-1960, ark Curt Björklund. Foto: RAÄ. 2. Hästskon 12, Skandinaviska Banken, 1962-1966, ark Kjell Ödéen. Foto: Göran Fredriksson SSM. 3. Putten 15, Göteborgs Bank 1964-1967 , Ark An- ders T engbom. Foto: Göran Fredriksson SSM. 4. Järnplåten 29, Skaraborgs enskilda bank 1968-1971, Hasper- Karlén Arkitektkontor. Foto: Göran Fredriksson SSM. 5. Skansen 20, Riksbanken, 1969-1973 ark Peter Celsing. Foto: Göran Fredriksson SSM. 6. Hästen 23, Kreditbanken 1970-1974, ark Backström och Reinius. Foto: Göran Fredriksson SSM. 7 . Spektern 13, Stockholms sparbank, 1971-75 ark Carl Nyrén. Foto: Göran Fredriksson SSM. 8. T rollhättan 29, Statens investeringsbank 1973-75, Boijsen & Efvergren.Foto: Göran Fredriksson SSM. 9. T rollhättan 33. Sparbankernas Bank, 1973-77 , Boijsen & Efvergren. Foto: Göran Fredriksson SSM. BANKBYGGNADER UPPFÖRDA 1950-1970-T AL POSITIV BETYDELSE FÖR STADSBILDEN OCH/ ELLER A V VISST KULTURHISTORISKT V ÄRDE SÄRSKILT KULTURHISTORISK V ÄRDEFULL SYNNERLIGEN HÖGT KULTURHISTORISKT V ÄRDE Klassificering utifrån stadsmuseets klas- sificeringskarta. 17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 GENOMFÖRANDE Överst: Hötorgscity, Sergels torg och till vänster den stora öppna terrassen i hörnet Malm- skillnadsgatan/Sergels T org. Foto: Ingemar Gram 1962. Nederst: Det bilfria butiksstråket Sergelsgatan som via trappor länkas till terrassplanens publika planterade ytor. Foto till vänster: Ragnhild Haarstad 1959. Foto till höger: Ingemar Gram 1962. Källa: Digitala stads- museet. UNDER ARBETE Pågående tunnelbyggande under kv Grävlingen. Omgivande bebyggelse i kv Hästskon, kv Putten och fastigheten Hammaren 14 längs Malmskillnadsgatan är färdigställd och inflyttad. Övriga delar av kv Hammaren har ännu inte rivits. Foto: Erik Claesson 1973, Riksantikvarieämbetet. 18 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 T errasser i Hötorgscity. Foto: Ingemar Garm 1962. Källa: Digitala stadsmuseet.Inzoomad bild som visar de upphöjda terrasserna kring Sergelsgatan och Sergelsteatern. T errasserna kring Sergelsteatern försvann i samband med att teatern byggdes om till Film- staden Sergel under 1990-talet. Foto: Erik Claesson 1962, Riksantikvarieämbetet. 19 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 SVEAVÄGENS ÖSTRA SIDA ST ADSBYGGNADSPRINCIP Bebyggelsen längs Sveavägens östra sida anpassades till Brunkebergsåsens topografi och utformades med låga terrassbyggnader i soutterräng med entréer från Sveavägen i de nedre bottenvåningarna och högre volymer med entréer från Malmskillnadsgatan i de övre bottenvåningarna. Lågdelarna mot Sveavägen uppfördes i två plan, en nedre butiksvåning och en övre kontorsvåning. För att få ett jämnhögt terassplan längs den mot Sergels torg sluttande vägen hanterades nivåskillnaderna i butiksvåningarna. På så sätt bildade lågdelarna en jämnhög sockel längs med kvartersbebyggelsen mot Sveavägen medan placering och utformning av de högre volymerna i kvarteren skiljde sig åt. De tre individuellt utformade byggnaderna bildade en samkomponerad bebyg- gelsemiljö som underordnades Hötorgsskraporna och Kungstornen. HÄSTSKON 12 Byggnaderna i fastigheten Hästskon 12 uppfördes av Skandinaviska banken (från 1972 SEB) 1962-66 efter ritningar av ark Kjell Ödeen och bestod av tre byggnader: en mot Ser- gels torg och Sveavägen (S-byggnaden), en mot Malmskillnadsgatan (M-byggnaden) och en mot Hamngatan (H-byggnaden). De tre byggnaderna var på olika sätt sam- manlänkade i tre underliggande källarplan. För att inte konkurrera med det planerade Kulturhuset på Sergels torg södra sida utformades S-husets högdel med en, i förhållan- de till övriga byggnader längs Sveavägen, lägre byggnadsvolym med fem våningar mot Sveavägen och sex våningar mot Malmskillnadsgatan. Byggnadskroppen placerades indragen från Sergelstorg med en större terrassyta i hörnet Sveavägen/Hamngatan. Byggnadsvolymen anpassades till den kilformade tomten och uppfördes med en bre- dare del mot Mäster Samuelgatan och en smalare del mot Sveavägen. För att tillskapa önskad terrassyta mot Sveavägen utformades den nedre våningen som en indragen arkadvåning mot terrassplanen längs byggnadens västra och norra sida. Här placera- des även de trappor som ledde upp till terrassen från Mäster Samuelsgatan och från Malmskillnadsgatan, den senare med koppling till hörnet Hamngatan/Sveavägen och till Sergels torgs nedre plan. För att möjliggöra sammanhängande terrasstråk uppfördes en gångbro över Mäster Samulesgatan till terrasserna i kv Putten. Byggnaden utformades i en tidstypisk saklig arkitektur med horisontellt betonade volymer med regelbundna fönsterrader och lugna, repetitiva fasader i ljus krysshamrad granit. Kontorsvåningen i lågdelen markerades med utkragande lameller som förstärkte horisontaliteten längs Sveavägen. M-byggnaden längs Malmskillnadsgatans östra sida utformades med en två våningar högre volym som mot Sergels torg bildade en bakomliggande fond till den lägre och från Sergels torg indragna S-byggnaden. SveavägenMäster Samuelsgatan Malmskillnadsgatan Sergels T org PUTTEN 16 HÄSTSKON 12 PUTTEN 15 20 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Gavelfasader mot Mäster Samuelsgatan på S- och M-byggnaden S-husets fasad mot Malmskillnadsgatan Fasader mot Hamngatan Fasader mot Sveavägen och Sergels T org HÄSTSKON 12 Nybyggnadsritningar 1963-02-04. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. S-byggnadens södra gavel med indragen arkadvåning mot det öppna terrass- planet. Foto från Malmskillnadsbron över Hamngatan. Foto: Reisz, André och Irende 1962-67 . Källa RAÄ. Skandinaviska Bankens byggnader i Hästskon 12. Bild hämtad från ”Hästskon 12 - Byggnadsantikvarisk förstudie”, Reichmann Antikvarier/Vasakronan 2015. 21 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Fasader mot Mäster Samuelsgatan Fasader mot Malmskillnadsgatan Nybyggnadsritningar 1964-04-26. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. PUTTEN 15 Fasader mot Sveavägen PUTTEN 15 Byggnaden i fastigheten Putten 15 uppfördes av Göteborgs Bank 1964-1967 efter ritning- ar av arkitekt Anders T engbom. Högdelen utformades med sex våningar mot terrass- planet och mot Malmskillnadsgatan. Den ca 18 m breda byggnadskroppen placerades med större indrag från lågdelen än intilliggande byggnad i kv Hästskon vilket skapade en bredare terrassyta (ca 13 m) mot Sveavägen. Gavelfasaden längs Mäster Samuelshatan utformades med en indragen nedre arkad- våning med allmänna trappor som kopplade till de öppna terrassytorna och som även innehöll en allmän passage med rulltrappa mellan Sveavägen och Mäster Samuelsga- tan. På terrassen placerades en gångbron till intilliggande terrasser i kv Hästskon 12. Byggnaden utfördes med fasader i finhuggen röd bohusgranit, gestaltade i ett plastiskt prismamönster med snedställda, skuggverkande granitytor. Prismamönstret återkom i lågdelens kontorsvåning som utformades med snedställda fönsterytor med över- och underliggande horisontella band i granit. 22 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Putten 15 från Mäster Samuelsgatans bro över Sveavägen. Foto från Stadsmuseets innerstadsinventering 1975. Kv Putten mot Malmskillnadsgatan med Putten 15 i mitten av bilden. Mot Malmskill- nadsgatan utformades byggnaderna i kvarteret kring en kilformad platsbildning. På andra sidan Sveavägen ligger de höga skivhusen i Hötorgscity. Foto: Erik Claesson 1972, RAÄ. Putten 15 - gavelfasad mot Mäster Samuelsgatans och huvudfasad mot Malmskillnadsgatan. Foto från Stadsmuseets innerstadsinvente- ring 1975. 23 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 PUTTEN 16 Fasader mot Malmskillnadsgatan Fasader mot Sveavägen Fasader mot Oxtorgsgatan Nybyggnadsritningar reviderade 1967-07-01. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. PUTTEN 16 Byggnaderna i fastigheten Putten 16 uppfördes 1964-67 som affärs- och kontorshus för OLEBA (byggmästare Olle Engkvists bolag) efter ritningar av arkitekt Nils Einar Eriksson. Fastigheten bestod av tre olika delar: en volym mot söder som i skala, bredd och place- ring anpassades till intilligande byggnad i Putten 15, en högre och mot Sveavägen fram- skjuten volym med framförliggande terrasser mot Sveavägen och Oxtorgsgatan och en lägre orgelbunden volym i fem våningar, placerad kring en inre ljusgård, med fasader mot Oxtorgsgatan och Malmskillnadsgatan. Byggnaderna placerades kring en rmindre platsbildning vid Malmskillnadsgatan. Fasaden mot Oxtorgsgatan var utformad med en indragen nedre arkadvåning som via Malmskillnadsgatan kopplade till de öppna ter- rassytorna. I den södra byggnadsdelen placerades en tunnelbanenedgång till stationen Hötorget med entré från platsbildningen vid Malmskillnadsgatan och från Sveavägen. T unnelbaneingångarna fungerade också som en allmänt tillgänglig passage mellan de två gatunivåerna. Byggnaden utformades med fasader i polerad granit med tunna fogar och regelbun- det placerade fönster i fasad liv med tunna profiler i rostfritt stål. Den högre byggnaden utformades med fasader i ljus sten och avslutades med en distinkt skiva med underlig- gande indrag vilket skapade en kontrastfull skuggverkan mot den ljusa polerade stenen. Övriga fasader utfördes i mörkgrå natursten och avslutades med platta tak. Lågdelens kontorsvåning utformades med ett fönsterband med helglasade partier placerade i fasadliv. Byggnaden färdigställdes 1967 med Skandia som hyresgäst för huvuddelen av kontors- lokalerna. 24 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Kv Putten mot Sveavägen med Putten 16 till vänster och Putten 15 till höger i bild. På fotot syns kvarterets sammanhängande terrassplan. Foto: Erik Claesson 1972, RAÄ. Hörnbyggnaden mot Sveavägen/Oxtorgsgatan. Foto från Stads- museets innerstadsinventering 1975. Mot Malmskillnadsgatan placerades är Putten 16 kring en mindre platsbeild- ning. Foto från Stadsmuseets innerstadsinventering 1975. 25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 MALMSKILLNADSGA T ANS ÖSTRA SIDA Byggnaderna längs Malmskillnadsgatans östra sida utformades med en något högre skala som ytterligare förstärkte Brunkebergsåsens topografi i stadslandskapet. Det s.k. Ingenjörshuset i fastigheten Hammaren 14 uppfördes för Svenska teknologfören- ingen 1967-69 efter ritningar av Anders T engbom. T anken från början var att hela kvar- teret skulle reserveras för parkeringshus, men av stadsbildsskäl ändrades planen så att en högre kontorsbyggnad kunde uppföras mot Malmskillnadsgatan, fortfarande med en parkeringsdel i de lägre våningarna i anslutning till det planerade parkeringshuset i kvarterets övriga delar. Syftet med den högre byggrätten var att byggnaden tillsam- mans med övriga byggnader längs Malmskillnadsgatans östra sida skulle bilda ”en ur stadsbildsynpunkt önskad sammanhängande fasadlinje”. I den slutliga detaljplanen renodlades byggnadens kontorsfunktion och parkeringsdelen utgick. Kontorshuset mot Malmskillnadsgatan i kv Grävlingen uppfördes av Stockholms stads fastighetskontor 1971-75 efter ritningar av arkitekterna Kell Åström/ Åke Ahlström. (Ursprungliga detaljplaner och bygglovsritningar för fastigheten är inte tillgängliga på stadsbygg- nadskontoret digitala tjänst och har därför inte studerats) Fastigheten Grävlingen 12 mot Mäster Samuelsgatan/Malmskillnadsgatan. Bygg- naden är idag helt ombyggd. Foto från Stadsmuseets innerstadsinventering 1975. Ingenjörshuset i kv Hammaren 14. Foto: Göran Fredriksson 2007 , SSM. Flygfoto från 1973 som visar Hötorgscity nederst i bild och därovan de i slutet av 1960-talet färdigställda byggnaderna i kv Putten, kv Hästskon 12 och fastigheten Hammaren 14. Kv Grävlingen är under uppförande. Foto: Claes Eriksson. Källa: RAÄ. 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Malmskillnadsgatan söderut med kv Hammaren och kv Grävlingen till vänster och Kv Putten till höger. Byggnaden i kv Grävlingen fick en ny fasad i samband med en ombyggnad under mitten av 2010-talet. Foto från ”Bank- byggande i Sverige”. Vy från Sergels torg med SEB-huset till höger och kv Putten till vänster i bild. Foto: SSM. Vy från Sergels torg över den ursprungliga samkomponerade bebyggelsen längs Sveavä- gens östra sida. Foto: Fredrik Bedoire 1972. 27 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 TERRASSERNA T errasserna mellan kv Putten och kv Hästskon var sammanbunda med en gångbro över Mäster Samuelsgatan och bildade ett ca 270 m långt sammanhängande publikt terras- stråk. Det för allmänheten öppna stråket nåddes via trappor i hörnen Malmskillnadsga- tan/Oxtorgsgatan, Malmskillnadsgatan/Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsga- tan/Sergels T org. T errassernas publika karaktär säkerställdes i tomträttsavtalen där tomträttsinnehavaren formellt medgav ”allmän gångtrafik på terrasser med tillhörande anslutningar på tider som av staden efter samråd med tomträttshavaren bestämmer. I avtalet tydliggjordes också att det var stadens ansvar att på terrassutrymmena anordna och bibehålla plan- teringar medan tomträttsinnehavaren ansvarade för att utföra och underhålla de fasta anordningarna för planteringarna. För Malmskillnadsgatan innebar Norrmalmsregleringen att gatan förlorade den tidigare direktkontakten med Sveavägen och Hamngatan samtidigt som den äldre småskaliga fastighetsindelningen med lokaler för handel och hantverk revs och ersattes av kvarters- stora renodlade kontorskvarter. Det centrala läget i kombination med en efter kontorstid avfolkad miljö skapade problem med otrygghet och kriminalitet och Malmskilllnadsga- tan utvecklades snart till stadens prostitutionsstråk. Under de första åren, då Stockholms stad hyrde lokaler i Skandinaviska Bankens bygg- nad mot Sergels torg och drev den s k Stockholmsterrassen med café, utställningslokaler och hörsal, hade terrasserna åtminstone delvis en aktiv funktion i stadslivet. Men när det nya Kulturhuset invigdes 1974 och den kommunala verksamheten på terrassen lades ned försvann terrassens publika verksamhet. I cityplan 1977 redovisas inte längre terrasserna längs Sveavägens östra sida som del av stadens parkplan, ett tydligt tecken på att visionen om allmänna terrassträdgårdar inte fungerade i praktiken. Utifrån det material som studerats går det inte att fastställa hur och när terrasserna stängdes för allmänheten. Rent formellt har det i de ursprungliga detaljplanerna reglerade kravet på tillgänglighet för allmän gångtrafik tagts bort först i samband med att nya detaljplaner upprättats. I praktiken stängdes de dock betydligt tidigare. I Cityplan 1962 markerades lågdelarnas öppna terrassplan i kv Putten och Hästskon 12 som ”terrassträdgårdar”. I Cityplan 1977 redovisas inte längre terrassplanen längs Sveavägens östra sida som allmänna parkytor, men terrasserna kring Sergels- gatan finns fortfarande med. Källa: Cityplan 1977 , Stockholms stadsbyggnadskontor 19 september 1977 . GRÖNYTOR 1977GRÖNYTOR VISION 1962 T errasshäng under 1970-talet. Foton avfotade från utställning i Putten 15:s nedre entréhall. Fotograf ej angiven. 28 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 T errassbilder från perioden 1962-1967 . Övre raden visar foton från Hötorgscity mot kv Putten. Raden i mitten visar foton från Skandinaviska bankens terrass där kommunen drev ”Stockholmsterrassen” med café, utställningshall och hörsal. Nedre raden visar foton från Göteborgsbankens terrass. Respektive tomträttsinnehavare ansvarade för anordnande och underhåll av planteringslådor medan staden ansvarade för själva planteringarna. Foto: Ingemar Gram. Källa: Digitala stadsmuseet. 29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 PUTTEN 15 Före uppförandet av de nya moderna banklokalerna i kv Putten låg bankens huvudkon- tor i Stockholm på Brunkebergstorg 16-20. Denna fastighet förvärvades av Stockholms stad som en del av stadens strategi inför saneringen av city och banken erbjöds sedan att med tomträtt uppföra ett nytt centralkontor på fastigheten Putten 15. Detaljplanen, som även omfattade intilliggande fastighet Putten 16 samt fastigheten Hammaren 14, fastställdes i april 1964. Byggrätten omfattade en lågdel i två våningar mot Sveavägen med ovanförliggande terrassplan, en högdel i sex våningar mot terrass- planet och Malmskillnadsgatan samt underliggande källare i två plan med servitut för biltunnel (Klaratunneln) genom fastigheten. I tomträttsavtalet tydliggjordes att tomträttsinnehavaren i enlighet med stadsplane- bestämmelser medgav ”allmän gångtrafik på terrassen med tillhörande anslutningar på tider som av staden efter samråd med tomträttsinnehavaren bestämmes. ” Avtalet tydliggjorde också att ansvaret för utförande och underhåll av fasta anordningar för planteringar låg på tomträttsinnehavaren medan staden ansvarade för anordnande och bibehållande av själva planteringarna. Det senare skulle enligt avtalet bestämmas i samråd med tomträttsinnehavaren. Vilka tider som terassen skulle vara tillgänglig för allmän gångtrafik framkommer inte i det material som studerats men formuleringen i sig indikerar att tillgängligheten inte gällde dygnets alla timmar utan kunde begränsas till vissa tider. Mot Malmskillnadsgatan utformades byggnaderna i kvarteret Putten kring en kilformad platsbildning med enkelriktad angöringsgata. Syftet var bl a att underlätta trafikflöden till ett planerat (men aldrig utfört) parkeringshus i kv Hammaren. I platsbildningens norra del, definierad av byggrätten i fastigheten Putten 16, placerades en nedgång till Hötorgets tunnelbana. Byggnaden utfördes med fasader i röd bohusgranit, gestaltade i prismamönster med snedställda, skuggverkande granitytor. De prismaformade partierna flankerades av ett enklare parti bestående av ett smalare fönster med ovan- och underliggande raka granitytor. Fasaderna utformades med förskjutna prismapartier i varannat vånings- plan som ytterligare förstärkte ljus- och skuggverkan. Fönstren utformades helglasade med tunna mörka profiler i två varianter, en bredare variant i prismorna och en smalare variant i de mellanliggande raka partierna. De regelbundet utformade prismaformerna i kombination med graniten och gav fasaderna en såväl solid som plastisk karaktär. Pris- mamönstret återkommer i lågdelens kontorsvåning som utformades med snedställda fönsterytor med över- och underliggande horisontella band i granit. Lågdelen placerades i souterräng med en nedre bottenvåning med entré från Sveavä- gen och en övre bottenvåning med entré mot Malmskillnadsgatan. Banken utformades därför med två huvudentréer med innanförliggande bankhallar, en nedre och en övre, som sammanlänkades med rulltrappor. Byggnaden uppfördes under en period då bankbyggnadernas tidigare renodlade funk- tion börjar samordnas med kompletterande funktioner, dels i form av butiker och restau- ranger, dels i form av uthyrningslokaler för annan kontorsverksamhet. Detta avspeglas i Göteborgs bank där bankkontorets huvudentré från Sveavägen flankerades av lokaler för butiker och resebyråer och där delar av kontorsplanen i högdelen fungerade som uthyrningsytor för andra företag. Även här kunde staden använda tomrättsavtalet för att ställa krav på en viss andel butikslokaler och på att en viss del av kontorsytan skulle hyras ut till externa hyresgäster. I ett senare stadium av denna utveckling byggdes ban- kerna samman med varuhus och butiker i stora citykomplex - exemplifierat av Götaban- kens nya huvudkontor i citykomplexet Nordstan i början av 1970-talet. 30 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 GÖTEBORGS BANK - KORT HISTORIK 1848 - Banken grundas av göteborgska köpmän under namnet Göteborgs Privat Bank. 1858 - Namnbyte till Göteborgs Enskilda bank 1903 - Namnbyte till Göteborgs Bank. 1972 - Namnbyte till Götabanken efter uppköp och sammanslag- ning med Smålandsbanken. 1987 - Götabanken blir en del av Gota Group. 1990 - Gota Group fusioneras med Skaraborgs- och Werm- landsbanken under namnet Gota Bank. 1992 - Gota Bank går i konkurs och aktiernas förvärvas av staten. 1994 - Gota bank införlivas med Nordbanken. 1908 öppnade Göteborgs Bank kontor i en befintlig byggnad på Brunkebergsgatan 18. Anpassning till bankverksamheten innebar ”genomgripande förändrings- och omarbeten” utförda efter ritningar av arkitekt Ernst Stenhammar. Källa och foton: Kv Åsklaget 6,7 , 18, Åsa Wall 1964. Normalmsinventeringen, Stadsmuseet 1964-67 . Foto 1908-1930, fotograf okänd. Källa: digitala stadsmuseet. Götabankens huvudkontor i Göteborg uppfört 1972- 1975 efter ritning av ark Anders T engbom. Foto: Adam Augustsson 2012, Göteborgs stadsmuseum. . Visualisering Putten 15. Ritning som avfotats med ett antal delfoton som sedan sammanfogats och därför inte helt stämmer överens. Källa: Arkdes. 31 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Sektioner och planer från ”Ett arkitektkontor i Gamla stan”, T engboms arkitektkontor 1976. ARKITEKTENS KORTFA TT ADE BESKRIVNING: • Nybyggnad jämte inredning för Götabanken 1965. • Förutom Götabankens Stockholmskontor innehåller byggnaden kontor och butiker för uthyrning. • De omgivande gatornas nivåskillnader har gett banken två huvudentréer till en övre respektive nedre bankhall. En biltunnel från T egelbacken till Östra city delar husets två källarvåningar. • Genom fasadutformningen med snedställda, plana skivor har åstadskommits plas- tiska ljus och skuggeffekter. Materialet är fin huggen röd Bohusgranit. • Våningsyta 24.000 m2 • Byggnadsolym 88.000 m3 32 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Visulaisering från ”T engboms. Ett arkitektkontorsutveckling sedan 1905”, T engbomgruppen 1991. 33 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 +36,0 +19,0 +43,0 +43,3 +47 ,0 +44,5 +20,5 +39,5 +42,0 +36,5 BYGGNADSHÖJD 7 V ÅN BYGGNADSHÖJD 5-6 V ÅN BYGGNADSHÖJD 4 V ÅN BYGGNADSHÖJD 8 V ÅN BYGGNADSHÖJD 2 V ÅN Byggnadshöjder (plushöjd över nollplan) enligt ursprungliga detaljplaner. TERRASSPLAN ALLMÄNT TILLGÄNGLIGT TRAPPA/ ARKAD ALLMÄNT TILLGÄNGLIG Allmänt tillgängliga terrasser, trappor och arkader enligt ur- sprungliga detaljplaner. SAMMANSTÄLLNING URSPRUNGLIGA BYGGNADSHÖJDER OCH ALLMÄNNT TILLGÄNGLIGA TERRASSPLAN, ARKADER OCH TRAPPOR 34 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Byggnadsvolymer i Kv Putten och kv Hästskon mot Sveavägen enligt ursprungliga bygglovsritningar. Illustrationen har satts samman utifrån ursprungliga fasadritningar och visar ungefärliga höjder. Källa: Stadsbyggnadskontoret digitala bygglovsarkiv. URSPRUNGLIG SKALA OCH SILUETT MOT SVEA V ÄGEN 35 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 HÄSTSKON 12 Under 1990-talet genomfördes en större förändring av S-byggnaden. På den öppna terrassen mot Sergels torg uppfördes en tillbyggnad i sex våningar, övriga delar av terrassen byggdes på med en ingla- sad våning, trappan mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan vid Mäster Samuelsgatan stängdes och delar av taket byggdes på med en våning. I och med planen upphävdes allmänhetens tillträde till terras- serna. PUTTEN 15 1996 gjordes ett tillägg till detaljplanen som möjliggjorde ombyggnad av takvåningens tidigare teknikvåning till kontor, terrasstillbyggnad för personalrestaurang samt ombyggnad av tidigare arkadvåning och trappor till butiksytor. I och med planen upphävdes allmänhetens till- träde till terrasserna. Ändringarna genomfördes 1999-2004 och omfat- tade även en total ombyggnad av kontorsplan och tidigare bankhallar. PUTTEN 16 Genom detaljplanetillägg 1998 upphävdes allmänhetens rätt att be- träda takterraserna. Putten 15 - Illustrationer från plankarta som visar terrasstillbyggnad (gulmarkerad), ny användning av takvåning och ny fasad vid tidigare arkadvåning (grönmarkerad). Kv Hästskon 12 mot Sergels torg före 1990-talets om-, till- och påbyggnad av S-huset. Foto från Byggnads- antikvarisk förstudie, Reichmann/Vasakronan. Kv Hästskon 12 mot Sergels torg efter om-, till- och påbyggnad av S-huset. Foto: Göran Fredriksson 2007, SSM. S-huset efter om-, till- och påbyggnad. Foto: Göran Fredriksson 2007, SSM. SENARE UTVECKLING 1990-TAL 36 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 GRÄ VLINGEN 12 2000 antogs en ny detaljplan för kv Grävlingen 12 med syfte att förbättra stadsbilden och höja den arkitektoniska kvalitet genom om- och tillbyggnad av befintliga byggnader samt tillföra bostäder för en mer levande stadsmiljö. Planen möjliggjorde påbyggnad med två våningar på byggnaden mot Malmskillnadsgatan med tillkommande takutrymmen för tek- niska installationer samt tillbyggnad och total omvandling av bygg- nadens fasader. Förutsättningen för projektet var att de tre översta våningarna skulle byggas om till bostäder och att bottenvåningarna endast fick användas för publika lokaler. Ändringarna genomfördes i början av 2000-talet. Fasader mot Malmskillnadsgatan överst och Mäster Samu- elsgatan nederst med påbyggnader markerade i gul kulör. Ritningar från stadsbyggnadskontorets arkiv. Grävlingen 12 efter om- och påbyggnad. Grävlingen 12 före om- och påbyggnad. 2000-TAL 37 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Fasad mot Sveavägen Fasad mot Oxtorgsgatan Malmskillnadsgatan PUTTEN 16 2005 antogs en ny detaljplan för Putten 16 med syfte att genom om- och påbyggnad förnya och modernisera befintliga byggnader samt förbättra bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan och miljön i pas- sagen mellan Malmskillnadsgatan och Sveavägen. Planen medgav påbyggnader, tillbyggnad och glasöverbyggnad på innergården samt terrasstillbyggnad mot Sveavägen och Oxtorgsga- tan. Projektet genomfördes under 00-talet. Putten 16 före på- och tillbyggnader. Foto: SSM 1975. Putten 16 efter på- och tillbyggnader. Fasadritningar med påbyggnader (mörkgulmarkerade), terrasstillbygg- nader (ljusgulmarkerade) och inbyggnad av arkadvåning (grönmarke- rad). Ritningar från stadsbyggnadskontorets arkiv. 38 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 PUTTEN 15 - PÅBÖRJA T PLANARBETE FÖR TILLBYGGNAD MOT MALMSKILLNADSGA T AN År 2000 ansökte tomträttshavare om ändring av detaljplan. Syftet var att möjliggöra tillbyggnad mot Malmskillnadsgatan. För att projektet även skulle innehålla bostäder engagerades Skanska för ett bostadsprojekt. Startbeslut för planarbete med kontors- och bostadshus. 2001 hölls programsamråd med föreslagen kontorstillbyggnad mot Malmskillnadsga- tan i 10 våningar samt bostadshus i 10-22 våningar. I remisssvaren bedömde länsstyrel- sen att riksintresset beträffande innerstadens siluett skulle påtagligt skadas av hus som konkurrerade i höjd med Kungstornen och Hötorgshusen. Stadsmuseinämnden och Skönhetsrådet ansåg att utformning av ny bebyggelse borde bearbetas. 2001 meddelade byggherren för bostadshuset (Skanska) att minst 16 vån krävdes för ac- ceptabel projektekonomi. 2003 skrev stadsbyggnadskontoret ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut. I besluts- förslaget konstaterades att kontoret delade uppfattningen att bebyggelsen inte ska vara så hög att den konkurrerar i stadssiluetten med Kungstornen och Hötorgshusen. Kontorets bedömning var att ett bostadshus med högst tolv våningar var möjlig på plat- sen. Eftersom Skanska inte ansåg att ett sådant projekt var ekonomiskt genomförbart föreslog kontorer att bostadshuset skulle utgå ur programmet och att förslag till detalj- plan för tillbyggnad till Putten 15 med en höjd av åtta våningar med butiker och publika lokaler i bottenvåningen skulle upprättas. 2007 avskrevs projektet med motiveringen att detaljplanearbete inte längre var aktuellt eftersom tomträttsinnehavare och initiativtagaren inte längre var intresserad av ett genomförande av projektet. Kontorshus och bostadshus i 10 vån Kontorshus i 10 vån och bostadshus i 22 vån PROGRAMSAMRÅD PUTTEN 15 2001 OMARBET A T FÖRSLAG PUTTEN 15 Kontorshustillbyggnad i 8 vån 39 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 HÄSTSKON 12 2016 antogs en ny detaljplan för Hästskon 12 med syfte att: • Möjliggöra en om- och tillbyggnad av befintliga byggnadsvolymer och främja en mer differentierad användning inom fastigheter med centrum, kontor, hotell och bostäder. • Bidra till attraktiva och levande Stadsrum, bl a genom publika lokaler i bottenvå- ningar och uppmuntran till nya flöden både omkring och genom fastigheten. Innehåll: • Tillägg om två till tre våningar på byggnaderna på var sida om Malmskillnadsga- tan. • Rivning av byggnad längs Hamngatan. • Rivning av tillbyggnad hörnet Sveaväggen/Hamngatan och uppförande av gen- rerös trappa samt lägre hörnbyggnad med publikt innehåll. • Avsmalning av Malmskillnadsgsatan i syfte att utveckla sålväl moderna kontorslo- kaler som funktionella och levande bottenvåningar för handel. • Nybyggnad av bostäder i hörnet Malmskillnadsgatan/Mäster Samuelsgatan. Ny bebyggelse: S-huset (byggnaden längs Sveavägen) • Tillägg på tre våningar från befintlig takfot. Den översta våningen, liksom delar av våningen under, görs indragen från fasadliv. • Mot Sergels torg flyttas fasaden fram men terrassmotivet mot Sveavägen bibehålls. Byggnaden får en helt ny gestaltning och en smalare variant av den ursprungliga öppna (senare igenbyggda) terrassen återskapas på ursprunglig nivå. • Tillbyggnad från 1999 rivs och ersätts av en trappförbindelse från Sveavägen upp till Malmskillnadsgatan samt en ny byggnad i hörnet Sveavägen/Hamngatan i tre våningar med publikt innehåll. • Byggnadsolymen breddas mot Malmskillnadsgatan och gatan smalnas delvis av. M-huset (byggnaden längs Malmskillnadsgatans andra sida) • Den norra delen i hörnet Mäster Samuelsgatan/Malmskillnadsgatan byggs på med tre våningar från befintlig takfot, varav de två övre våningarna placeras något in- dragna från fasadliv. Markanvändning ändras till bostäder (ca 30 lägenheter) med lokaler för restaurang i gatuplan. • Den södra delen byggs på med två våningar ovan befintlig takfot. Befintlig markan- vändning kontor kompletteras med hotell med kommersiella lokaler i gatuplan. H-huset (byggnaden längs Hamngatan) • Byggnaden rivs och ersätts med ett modernt och funktionellt kontorshus med kom- mersiella lokaler i gatuplan. Förutsättningar: Det centrala och mycket exponerade läget innebär att mycket höga krav måste ställas på bebyggelsens arkitektoniska gestaltning, som också behöver förhålla sig medvetet till det modernistiska sammanhanget kring Sergels torg. T errasserna runt Sergels torg är ett viktigt element i den modernistiska stadsbilden. S-huset: • Fasaden ska ha en tydlig horisontell karaktär samt ha en lugn, balanserad verkan i relation till de andra byggnaderna runt Sergels torg. • Fasaden ska ha en viss tyngd och murverkan - positivt om granitmaterialet i befint- lig byggnad kan återanvändas i den nya fasaden direkt eller som stenmaterial. • Fasaden som är synlig på långt håll ska kunna fungera som fond i stadsrummet och samtidigt vara upplevelserik på nära håll, vilket ställer krav på en fasadgesaltning som kan hantera dessa olika skalor. • T errassmotivet mot Sergels torg ska vara tydligt avläsbart. Våningen i anslutning till terrassen ska vara tydligt indragen för att skapa en skuggkant och därmed fram- häva terrassen ytterligare. terrasskanten möjliggör grönska som bidrar till att mjuka upp stadsrummet. Projektet genomfördes 2017-2020. 40 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Sergels torg S-huset M-huset H-huset Situationsplan. (Vasakronan/Land) S-huset M-huset H-huse B A C D E E E F G Fotomontage förslagets huvuddrag. (Vasakronan/Marge Våningen i direkt anslutning till terrassen ska vara tydligt indragen för att skapa en skuggkant och därmed fram- häva terrassen tydligare. Terrassvåningens indrag skapar också en tydlig midja mellan sockel och mittdel vilket förstärker den modernistiska indelningen och volymkom- positionen (Vasakronan/Land) Sektion genom smalaste avsnittet på Malmskillnadsgatan. Streck- ad röd linje visar bebyggelse före genomfrande av detaljplanen. (Vasakronan/Land) Illustrationer och fotomontage hämtade från planbeskrivningen. 41 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Vy längs Sveavägen söderut - före genomförande av detaplanen. Vy längs Sveavägen söderut - efter genomförande av detaljplanen. Vy längs Sveavägen söderut - före genomförande av detaplanen. Vy längs Sveavägen söderut - före genomförande av detaplanen. Foto och fotomontage från planbeskrivningen. Foto och fotomontage från ”Kulturhistorisk konsekvensanalys, Nyréns Arkitektkontor. 42 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Vy längs Sveavägen söderut - före genomförande av detaplanen. Vy längs Sveavägen söderut - efter genomförande av detaljplanen. ockholms stadsbyggnadskontor - 2016-06-20, Dnr 2013-17586 ockholms stadsbyggnadskontor - 2016-06-20, Dnr 2013-17586 Vy längs Sveavägen söderut - före genomförande av detaplanen. Vy längs Sveavägen söderut - efter genomförande av detaljplanen. Foto och fotomontage från ”Kulturhistorisk konsekvensanalys, Nyréns Arkitektkontor. 43 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Sockelbyggnader, volymer byggnadshöjder från Sergels torg. Sockelbyggnader, volymer och byggnadshöjder från Sveavägen. Vy från Malmskillnadsgatan mot norr. Vy från Malmskillnadsgatan mot söder. Illustrationer: T engbom 2023 SAMMANSTÄLLNING 44 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Vy från Sergels torg 1972. Vy från Sergels torg 2023. 45 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Volym- och silhuett mot Sveavägen. Volym- och silhuett mot Malmskillnadsgatan. Sektion genom Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Illustrationer: T engbom 2023. 46 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Byggnadsvolymer i Kv Putten och kv Hästskon mot Sveavägen enligt ursprungliga bygglovsritningar. Illustrationen har satts samman av ursprungliga fasadritningar och visar ungefärliga höjder. Källa: Stadsbyggnadskontoret digitala bygglovsarkiv. Byggnadsvolymer i Kv Putten och kv Hästskon mot Sveavägen enligt senaste bygglovsritningar. Illustrationen har satts samman av bygglovsritningar och visar ungefärliga höjder. Röd streckad linje visar ursprunglig silhuettlinje. Källa: Stadsbyggnadskontoret digitala bygglovsarkiv. 47 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 NULÄGESBESKRIVNING STADSMILJÖN SVEA V ÄGEN I vyer från Sveavägen dominerar det ombyggda S-huset breddade och förhöjda byggnadsvoym och bebyggelsen i kvarter Putten har fått en underordnad roll. De indragna fasaderna i kvarteret, som tidigare var tydligt framträdande från torget, har fått en mer tillbakadragen funktion i stadsmiljön. S-husets nya uppglasade fasader med markerade band av återbrukad natursten mellan våningsplanen ger byggnaden ett transparant men fortfarande horisontellt betonat uttryck. Naturstenen återkom- mer i sockelbyggnadens inklädda pelare och avslutande horisontella band som även utgör front för en smal terrass med planteringar som löper längs byggnadens västra del. Våningsplanet mot terrassen är indragen vilket skapar en skuggverkan som bidrar till att framhäva terrassmotivet i gatumiljön. Sockelvåningen består som tidigare av ett butiksplan med överliggande kontorsvåning, men det glasade butiksplanet är för- höjt och det av lameller ursprungligen betonade kontorsplanet har ersatts av ett lågt fönsterband. Lågdelens funktion som sockel har dock bevarats och det ursprungliga samkomponerade motivet i de två kvarteren med en jämnhög sockel mot Sveavägen har bibehållts. I vyer norrifrån dominerar den framskjutna, högre byggnadsvolymen i Putten 16 gatu- miljön längs Sveavägens östra sida: De indragna fasaderna i kvartert Putten har kvar sin ursprungliga tillbakadragna funktion i gaturummet. Den breddade högre bygg- nadsvolymen i Sergelhuset förminskar Putten 15-byggnadens roll i stadsmiljön. Den framträdande hörnbyggnaden i fastigheten Putten 16 har välbevarade fasader med polerad ljus natursten och regelbundet placerade fönster i fasadliv med tunna smäckra profiler. Genom ombyggnad av takvåningen har byggnaden fått ett mindre distinkt avslut. Det nya förhöjda takplanet är utformat med indragna glasade fasader med ovanförliggande utskjutande tak. Ändringen skapar ett för den ursprungliga ar- kitekturen avvikande transparant inslag och ger en väl skarp skuggverkan i gaturum- met. Sockelbyggnaden mot Sveavägen är uppförd i två våningar och avslutas med ett horisontellt band av mörk polerad natursten. Byggnaden, som uppfördes med ett butiksplan och överliggande kontorsvåning, har byggts om till två butiksplan. Om- byggnaden har medfört att ett tidigare horisontellt band med polerad mörk natursten mellan våningsplanen har ersatts av ett band i vitt glas. Längre in på Oxtorgsgatan Vyer från Sergels torg. Vy från Sveavägen söderut. 48 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 har sockelbyggnadens ursprungliga fasadutformning bevarats men den ovanförlig- gande arkadvåningen är ombyggd till kontorslokaler. Det tidigare öppna terrassplanet är inbyggt med en ny terrassvåning med glasade fasader. Påbyggnaden bryter kvarte- rets tidigare samkomponerade gestaltning med distinkta sockelbyggnader och öppna terrassplan. De indragna fasaderna i kvarteret är utformade med grå polerade naturstensfasader i Putten 16 och plastiska prismaformade finhuggna naturstensfasader i Putten 15. Till skillnad från den polerade stenen har den huggna stenen med tiden blivit nedsmut- sad vilket resulterat i flera mörknade partier på fasaderna. I de längre vyerna skapar fönstersättningen och de snedställda granitytorna i Putten 15 ett horisontellt betonat fasaduttryck. Horisontaliteten förstärks av sockelbyggnadens avslutande horisontella band som även utgör front för den bevarade delen av terrassplanet. Naturstensbandet återkommer även som motiv mellan sockelbyggnadens två våningsplan som består av en nedre butiksvåning och en övre kontorsvåning med bevarade ursprungliga vinkel- ställda fönster. På närmre håll har de indragna fasaderna i kvartet Putten en tydligare roll i gaturum- met. Den släta polerade naturstensfasaden i Putten 16 kontrasterar mot den plastiska prismaformade naturstensfasaden i Putten 15 vilket skapar en tydlig läsbarhet av de olika fastigheterna. Gränsen mellan byggnaderna tydliggörs även i sockelbyggnaderna där den grå polerade graniten i Putten 16 möter den finhuggna bohusgraniten i Put- ten 15. Den senare tillkomna glasade påbyggnaden i Putten 16 framträder tydligt mot gatan medan den indragna takvåningen i Putten 15 är mer diskret. T errasstillbyggnaden framför Putten 16 är utformad med en avslutande iögonfallande taksarg i rostfritt stål vilket ger ett lite klumpigt uttryck. Tillbyggnaden framför Putten 15 har ett tunnt utskju- tande tak vilket ger ett lite mer elegant uttryck. Det utskjutande taket bryter dock den ursprungliga arkitekturens distinkta voymgestaltning. Butiksvåningen i Putten 15 är ut- formad med en sockel i granit och nya, enhetligt utförda smäckra glaspartier. Partierna avslutas med en övre del i mörkt fasadglas som löper över de välgestaltade entréerna i rostfritt stål. Graniten återkommer i mellanliggande vertikala granitytor som binder samman och skapar stadga mellan de uppglasade butikspartierna. Kontorsentrén, som ursprungligen var utformad med en granitomfattning, består idag av ett förhöjt och mot gatan svagt utskjutande glasparti. 49 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 MALMSKILLNADSGA T AN Mot Malmskillnadsgatan har den i fastighetsgräns placerade kvartersbebyggelsen redan från början haft en mer aktiv roll som rumsbildande element i gaturummet. Här är byggnaderna i kvarteret Putten placerade kring en från Malmskillnadsgatan indragen kilformad platsbildning och fasaderna mot platsbildningen är extra synliga i gatumiljön. Platsbildningen är utformad med stenlagda ytor längs fasaderna och en större stenladd yta framför tunnelbanenedgången vid Putten 16 som även utgör en allmän passage till Sveavägen. Längs Putten 15 finns en angöringsgata som även fungerar som vändplats för den från korsningen mot Jakobergsgatan enkelriktidade körriktningen. Gatan av- gränsas med kantstensomgärdade gräsytor med planterade träd. De släta grå pole- rade naturstensfasaderna i Putten 16 kontrasterar mot den plastiska prismaformade finhuggna naturstensfasaden i Putten 15 vilket skapar en tydlig läsbarhet av de olika fastigheterna. Senare tillkomna påbyggnader i Putten 16, med en indragen glasad tak- våning i den med Putten 15 sammanbyggda fasaden och två glasade våningsplan i den vinklade byggnadsvolymen, utgör tydligt läsbara tidslager. De tillkommande glasade våningsplanen bryter kvarterets tidigare samkomponerade gestaltning med distinkta byggnadsvolymer, naturstensfasader och raka takavslut. MÄSTER SAMUELSGA T AN Den tydligaste överblicken av kvarteret Putten ges i vyer från Mäster Samuelsgatan på bron över Sveavägen. Härifrån är den ursprungliga stadsbyggnadsprincipen med lågdelar mot gatan och indragna högdelar mot Malmskillnadsgatan fortfarande läsbar trots senare tillkommande terrassbyggnader och trots senare påbyggnader inom fastig- heten Putten 16. I vyer från bron är det också möjligt att avläsa och uppleva den välbe- varade ursprungliga arkitekturen med distinkta volymer och polerade naturstensfasader i Putten 16 och prismamönstrade naturstensfasader i Putten 15. Även sockelbyggnaden i Putten 15:s ursprungliga utformning med bevarade horisonella band och vinklade föns- ter längs kontorsvåningen framträder tydligt från bron. I vyer mot öster tydliggörs det ombyggda Sergelshusets framträdande och dominerande roll i stadsbilden. 50 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Flertalet byggnader längs Malmskillnadsgatan har genomgått stora förändringar i form av på- och tillbyggnader och skalan längs gatan har höjts med två till tre våningar på båda sidor om gatan. I princip är det, förutom Putten 15 , endast Ingenjörshuset i kvar- teret Hammaren 12 som inte påbyggts på. Den ökade skalan är tydligt framträdande i vyer från Malmskillnadsgatan. Gestaltningen med från takfot trappade våningsplan gör dock att de inte dominerar gaturummet. Byggnaden i Putten 15 har bibehållit sin betydelse i gaturummet, en funktion som stärks genom placeringen längs en indragen platsbildning. GRÄ VLINGEN 2 HÄSTSKON 12 HAMMAREN 12 Vasakronan 51 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 PUTTEN 15 EXTERIÖR I Putten 15 utgör fasaden mot Malmskillnadsgatan byggnadens huvudfasad och det är mot denna gata som den välbevarade arkitekturen kan avläsas och uppläsas i sin helhet. Byggnaden är utformad med en markerad sockelvåning med vertikala mörk- röda granitlameller framför smala indragna fönsterpartier som ger ett regelbundet och robust uttryck. Den mörkare stenen kontrasterar mot den ljusare graniten i ovanförlig- gande våningsplan vilket ytterligare förstärker markvåningens funktion som sockel. Huvudentrén är indragen från fasadliv och utformad med en portal i granit med inåt- vinklade granitväggar vilket ger en diskret, elegant och samtidigt tydlig entrémarkering. I byggnadens norra del finns en sekundär personalentré diskret markerad med flan- kerande breda granitinklädda pelare. De indragna fönsternischerna är försedda med tunna stiliserade diamantmönster i metall. Diamantmönstret var logga för Göteborgs Bank och enligt muntliga uppgifter sattes partierna upp kort efter färdigställandet för att undvika nyttjande som sittplatser för prostituerade. Den tidigare öppna arkadöpp- ningen mot Malmskillnadsgatan har byggts om till butikslokaler. Genom återbruk av natursten inordnar sig den nya butiksfronten i den ursprungliga arkitekturens karaktär på ett medvetet sätt. Överliggande fasader är utformade med ett reliefverkande prismamönster med snedställda granitytor som skapar plastiska ljus och skuggeffekter. De prismaformade partierna flankeras av ett enklare parti bestående av ett smalare fönster med ovan- och underliggande raka granitytor. De helglasade fönstren är utformade med tunna mörka profiler i två varianter, en bredare variant i prismorna och en smalare variant i de mellanliggande raka partierna. Fasaderna är gestaltade med förskjutna prismapartier i varannat våningsplan som ytterligare förstärker ljus- och skuggverkan. Fasadernas övre del avslutas med ett horisontellt band med raka granitytor. De regelbundet utformade prismaformerna i kombination med graniten ger fasaderna en såväl solid som plastisk karaktär. Byggnadens gavelfasad är indelad i tre slutna vertikala fasadpartier i granit med mel- lanliggande uppglasade fönsterpartier som markerar läget för interiörernas korridorer. Den tidigare öppna arkadvåningen med trappor har byggts om till butikslokaler och kontorsentrén har flyttats ut till fasadliv. Även här har de nya glasade patierna genom återbruk av natursten i socklarna utformats så att de inordnar sig i den ursprungliga arkitekturens karaktär på ett medvetet sätt. 52 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 53 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 TERRASSTILLBYGGNAD Kring sekelskiftet 2000 uppfördes en terrasstillbyggnad med personalmatsal. Till- byggnaden innebar att den tidigare ca 13 meter breda terrassen minskade till ca 7 m. Tillbyggnaden utfördes med fasader i glas med tunna horisontella profiler i rostfritt stål, dörrar i glas och rostfritt stål och ett utskjutande tak. I samband med tillbyggnaden revs tidigare lanterniner och möblering och ersattes av ny möb- lering med naturstensskodda planteringslådor och sittplatser och golv i trä. Den ursprungliga naturstensfronten mot Sveavägen bibehölls. På terrassens södra del tillkom ytterligare planteringar samt en utrymningstrappa mot Mäster Samuels- gatan med låga naturstensmurar och räcke i rostfritt stål. Utformningen präglas av ett avskalat formspråk med ett fåtal material (natursten, trä, glas och rostfritt stål) som skapar en välgestaltad helhet. 54 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 T AKTERRASS T akterrassen gjordes om i samband med att den tidigare teknikvåningen bygg- des om till kontors- och konferenslokaler kring sekelskiftet 2000. T errassen omgär- das av en låg mur med inklädnad och ovanförliggande räcke i rostfritt stål. Golvet är utfört i trä och grus. Tillbyggnaden är utförd med fasader i glas med tunna vertikala profiler i rostfritt stål. Gavlarna är utförda i korrugerad rostfri plåt. Ge- staltningen präglas av ett enkelt formspråk med ett fåtal material (glas, rostfritt stål och trä) med eleganta detaljer. 55 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 INTERIÖREN Interiört har byggnaden genomgått stora förändringar. De tidigare bankhallarna har byggts om till entréhallar, ytorna har förminskats, rulltrappor har ersatts av ny fast trappa och kompletterats med en ny glasad hiss. I den övre bankhallen har dock den ursprungliga entrén, med väggbeklädnad, vilplan, trappa och trappräcke i polerad natursten samt en ursprunglig hiss i mässingshiss bevarats. Den polerade naturstenen har också bevarats i entréhallens golv och i det räcke som omger öppningen ner till den nedre entrén. Den välgestaltade utformningen och den höga kvaliteten avseende material och utförande vittnar om den ursprungliga bankhallens påkostade interiör. Mässingshissen går genom byggnadens alla plan - från det undre källarplanet (plan -1) till takvåningens nya kontors- och konferenslokaler (plan 7) - och utgör ett karaktärsska- pande drag från den ursprungliga interiören. Kvar från byggnadens uppförande finns också två bevarade hiss- och trapphus med väggbeklädnad, golv, socklar och trappsteg i marmor och trappräcken i rostfritt stål med handledare lindande med svart skinn. Den höga kvaliten i bevarade ursprungliga delar präglar även gestaltning, materialval och utförande av ny fast inredning i den ombyggda nedre hallen, i den nya terrasstill- byggnaden med personalmatsalen på plan 2 och i den nya kontors- och konferenstak- våningen. Kontorsplanen är i princip helt ombyggda med nya lättväggar och ändrad planlösning men principen med dubbla korridorer med rum mot fasaderna och hiss/trapphus och gemensamhetsutrymmen i den mittre delen har bibehållts. Den övre entréhallen med bevarad ursprunglig gestaltning i polerad natursten och mäss- singshiss. Den nedre entréhallen med golv och ny trappa i mörk kalksten och entrépartier i glas och rostfritt stål. Mässingshissen går genom byggnadens alla plan och utgör ett karaktärsskapande drag från den ursprungliga interiören. 56 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Bevarat hiss- och trapphus i marmor med skinnlindande trappräcken och nya dörrar i och hissar i rostfritt stål. De ombyggda kontorsplanen präglas av mer öppna planlösningar än tidigare och nya lätt- väggar i glas och ek. Tidigare fönsteröppningar har naturstensklädda nischer. Fönstren har avlägsnats men muröppningarna finns kvar. Den nya personalmatsalen består av ett stort öppet rum med tillgänglighetsramp i natursten och räcke i rostfritt stål med läderlindad handledare och glasade fronter med överliggare i rostfritt stål. Längs den tidigare fasaden finns ett vinklat ljusintag. 57 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 KULTURHISTORISK ANAL YS TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE PROGRAM FÖR CITY V ÄRDEBÄRANDE KARAKT ÄRSDRAG FÖR DET MODERNA CITY (RELEVANT URVAL) • Hötorgscity, Sergels torg och Klarabergsgatans genomplanerade och samkompo- nerade modernistiska helhet. Skulptural kontrast mellan vertikalt strävande höga skivhus och horisontellt betonade byggnader. • Spel med byggnadsvolymer. Brunkebergsåsen förtydligas och omtolkas i bebyggel- se och en i övrigt sammanhållen byggnadshöjd som bygger vidare på den klassiska stenstaden och kontrasterar mot Hötorgscitys höga skivhus. • Högkvalitativa, storskaliga kommersiella och individuella byggnader i olika, ofta påkostade, material men med sammanhållen skala och lugna, mestadels släta och repetitiva fasader. Färgskalan är ofta kylig, med en blandning av ljusa och mörka kulörer. • Arkitektur med horisontell betoning från framför allt 1960- och 1970-talen. ST ADSMUSEET I stadsmuseets kulturhistoriska värdering har byggnaden Putten 15 tillskrivits arkitekto- niskt, arkitekturhistoriskt, miljöskapande och samhällshistoriskt värde. Det arkitektoniska, arkitekturhistoriska och miljöskapande värdet kopplas till byggnaden som paradexempel på den precisionsarkitektur som kunde frambringas i påkostade projekt på 1960-talet. Uttryckt genom: • Byggnadens höga arkitektoniska verkshöjd. • De unika skarpskurna fasadernas plastiska prismaformer som ger en medveten och raffinerad skuggverkan. • Den eleganta samverkan mellan den svenska graniten och de ytterst smäckra fönstren. • Den imposanta entrén från Malmskillnadsgatan. • De prismaformade fönstren i terrassbyggnaden vid Sveavägen. Det samhällshistoriska värdet kopplas till bankbyggnadernas funktion som del av det moderna citys karaktärsbyggnader. Uttryckt genom: • Stora volymer med påkostade fasader som utstrålar soliditet och orubblig bestän- dighet. • Göteborg Bank som bankpalats i modern tappning. • Att byggnadens ursprungliga ändamål bibehållts. 58 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 KULTURHISTORISKA UTTRYCK ANPASSNINGEN TILL NA TUREN Bebyggelsen öster om Sveavägen är utformad med en stegvis ökande skala som för- stärker Brunkebergsåsens topografi i stadslandskapet från Sveavägen och lågdelarna i landskapet till krönet av åsen längs Malmskillnadsgatans östra sida. Den topografiska markeringen var ett medvetet val som syftade till att värna ett för stadens historiskt särddrag. DET MODERNA CITY Byggnaderna i kvarteret Putten ingår i den moderna årsringen i cityområdet och repre- senterar 1960-talets storskaliga affärs- och kontorshus. Kvartersbebyggelsen ligger mitt emot Hötorgscity och de horisontellt betonade byggnadsvolymerna underordnar sig, och bildar kontrast till, Hötorgsskrapornas höga vertikala volymer. Byggnaden ingick ursprungligen i en med intilliggande byggnader gestaltnings- och vo- lymmässigt samkomponerad 1960-talsmiljö, utformad med låga sockelbyggnader med överliggande sammanhängande terrassplan och mot Malmskillnadsgatan indragna högre i volymer i 5-7 våningar. Möjligheten att avläsa och uppleva den ursprungligen samkomponerade miljön har genom senare förändringar försvagats men karaktärska- pande drag i form av jämnhöga horisontellt betonade sockelbyggnader med terrass- motiv, påkostade, individuellt utformade naturstensfasader och ett regelbundet präglat formspråk med eleganta detaljer och distinkta byggnadsvolymer har bevarats. BANKBYGGNADERNA SOM UTTRYCK FÖR CITYOMV ANDLINGEN Bankerna hade en central roll i stadsomvandlingen och uppförandet av nya centralkontor för Skandinaviska Banken och Göteborgs Bank exemplifierar bankbyggandets betydelse för genomförandet av det moderna cityprojektet. För att skapa förutsättningar för ett aktivt stadsliv i de storskaliga och centralt placerade bankontoren längs Sergels T org/ Sveavägen försågs byggnaderna, förutom de sammanhängande allmänt tillgängliga terrassplanen, med aktiva butiksvåningar mot Sveavägen. Kombinationen bank- och butiker representerade ett nytt fenomen i bankbyggandets historia och innebar ett första steg från det renodlade bankhuset mot en mer allmän kontors- och affärshusarkitektur. Fasaderna utformades dock fortfarande i traditionella gedigna naturstensmaterial och de mer lobbymässigt modernt utformade bankhallarna gestaltades fortfarande i exklusiv polerad natursten. Putten 15 utgör ett välbevarat exempel på 1960-talets nya, moderna bankkontor. Byggna- den utfördes med fasader i finhuggen röd bohusgranit, gestaltade i ett plastiskt pris- mamönster med snedställda, skuggverkande granitytor. Prismamönstret återkommer i lågdelens kontorsvåning som utformades med snedställda fönsterytor med över- och underliggande horisontella band i granit. Det är en välgestaltade arkitektur med fint gestaltade detaljer. Interiört har byggnaden genomgått stora förändringar men bevarad fast inredning i form av väggbeklädnad, trappa, räcke och golv i polerad natursten i den övre hallen, samt en exklusiv hiss i mässing som förbinder alla våningsplan, vittnar om den tidigare bankfunktionen. Välgestaltade hiss/trapphus i marmor och rostfritt stål speglar en generell hög kvalitet i såväl ursprunglig som senare tillkommen fast inredning i gemen- samhetsytrummen. 59 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 PUTTEN 15 EXTERIÖRT • Storskalig byggnad med kombinerade kontors- och butikslokaler i en påkostad arkitektur som exemplifierar 1960-talets nya bankbyggnader. • Sockelbyggnad med bevarade naturstenspartier. • T errassmotiv mot Sveavägen. • Välgestaltad utemiljö på bevarad öppen terrass mot Sveavägen med påkostade material (natursten, ek och rostfritt stål) och elegant utformade detaljer. • Välbevarad huvudfasad med betonad sockelvåning i mörkröda granitlameller och ovanförliggande plastiska prismamönstrade fasader i ljusröd granit. • Vertikalt betonad enhetligt utformad gavelfasad med slutna fasadpartier i granit med mellanliggande uppglasade fönsterpartier som markerar läget för interiörer- nas korridorer. • Ursprungliga fönster med smäckra proportioner och tunna profiler. • Ursprunglig huvudentré mot Malmskillnadsgatan med indraget entréparti omgär- dat av utåtvinklade väggar i granit och omfattning med snedställda granitytor. • Butikspartier med hög kvalitet i gestaltning, material och utförande. INTERIÖRT • Övre entréhallens exklusiva foajé med ursprunglig trappa, trappräcke och golv i polerad natursten. • Hiss i mässing med eleganta detaljer som förbinder alla våningsplan. • Välgestaltade hiss- och trapphus med trappor, vilplan, socklar och väggpartier i mar- mor, läderlindade trappräcken i rostfritt stål och dörrpartier i glas och rostfritt stål. • En generell hög kvalitet i gestaltning, material och utförande av ny fast inredning i gemensamma utrymmen. VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG STADENS TOPOGRAFI • Byggnadsutformning som tydliggör och förstärker Brunkebergsåsens topografi i stadslandskapet med stegvis ökande bebyggelseskala. • Låga sockelbyggnader i två våningar mot Sveavägen. • Höga, från sockelbyggnaderna indragna, byggnadsvolymer i 6-7 våningar med tillkommande indragna takvåningar i ett plan.. • Högre byggnadshöjd längs Malmskillnadsgatan östra sida i 7-10 våningar med till- kommande trappvis indragna takvåningar upp till 10-våningsskalan. STADSMILJÖN SVEAVÄGEN • Horisontellt präglade byggnadsvolymer som underordnar sig Hötorgscitys höga vertikala skivhus. • Låga horisontellt betonade sockelbyggnader med fasader i natursten. • Från sockelbyggnaden indragna högre byggnadsvolymer. • T errassmotiv med planteringar mot Sveavägen. • Kv Puttens påkostade individuellt utformade naturstensfasader • Regelbundet präglat formspråk. 60 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 61 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR OCH RAPPORTER Andersson, O.H. & Bedoire, F., Bankbyggandet i Sverige. Liberförlag/ Arkitekturmuseet Stockholm 1980. Andersson, O.H. & Bedoire, F., Stockholms byggnader. En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Bokförlaget Prisma, Stockholm 1980. Birkholz, H., “Hötorgscity, Stockholm”. I: Arkitektur 2000:8. Cityplan 1977 , Generalplan för Stockhoms city, Stockholms stadsbyggnadskontor 1978. Falk Olsson, T . & Rörby, M. Sthlm Brutal. Innerstadens arkitektur under 1960- och 70-talen, Bokföraget Max Ström 2015. Hästskon 12 - Byggnadsantikvarisk förstudie Vasakronan/Reichmann antikvarier AB, 2015-05-27 . Jörnmark, Jan, Norrmalmsregleringen, T angent förlag 2018. Kulturhistorisk konsekvensanalys. Höstskon12, Stockholm. bearbetat ombyggnadsförslag efter samråd, Nyrens Arkitektkontor 2016-06-20. From, Lena, ”Luft, ljus, liv - en återställare. I: Arkitektur 2000:8 Markelius, Sven, Arkitektur 1962:11. Program för city, Stockholms stadsbyggnadskontor 2022-06-09. Rörby, Martin, Nya klara. Sveriges modernaste stadsdel, Max Ström förlag 2022. Rörby, Martin, David Helldén. En modernistisk visionär på traditionell grund, Stockholms förlag 2002. Strandin, M., “Det moderna city”, I: Blick : Stockholm då och nu 2007:4. T engboms arkitektkontor, Ett arkitektkontor i Gamla stan, Stockholm 1976. T engbom 1905 -, T engbom Arkitektkontor 1991. PÅBÖRJA T SENARE A VBRUTET DP-ARBETE PUTTEN 15 Redovisning av programsamråd samt godkännande av program för ny detaljplan för del av kv. Putten i stadsdelen Norrmalm. Tjänsteutlåtande, Stadsbyggnadskontoret 2003-05-26. Dnr 2000-06842-54. Startpromemoria till program för ny detaljplan för del av kv. Putten i stadsdelen Norr- malm. Tjänsteutlåtande, Stadsbyggnadskontoret 2004-05-19. nr 2000-06842-54. INTERNET OCH ARKIV Arkitekturmuseet (ritningar). Digitala stadsmuset (foton). digitalastadsmuseet.stockhom.se Bebyggelseregistret: Inventering av bebyggelse uppförd 1960-89 inom stadsdelen norr- malm, Stockholms stadsmuseum 2006-2007 . bebyggelseregistret.raa.se Kringla, Riksantikvarieämbetet (foton). kringla.nu. Stockholmskällan (foton/kartor). stockholmskallan.se Stockholms stad, Bygg- och plantjänsten (bygglovsritningar, detaljplaner). 62 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 KÄLLFÖRTECKNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Gavelfasaden mot Mäster Samulesgatan är indelad i tre skepp med fönsterslitsar som visar de inre korridorernas placering. I markplan är den nedre våningen indragen med framförliggande arkad som leder till en allmän passage till Sveavägen med trappor och rulltrappor samt koppling upp till terrassplanet. I arkadvåningen fanns också en persona- lentré som inte finns med på denna ritning. Sveavägen sluttar ner mot Sergels torg med ca 1,5 m. Nivåskillnaden hanterades i det nedre mark- planet. På så sätt kunde det övre kontorsplanet samt den överliggande terrassen utformas med ett rakt bjälklag. BILAGA NYBYGGNADSRITNINGAR Nybyggnadsritningar 1964-04-26. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. 64 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 Malmskillnadsgatan sluttar ner mot Mäster Samulesgatan med en nivåskillnad på ca 2,15 m vilket hanterades sockelvåningen. För att lösa mötet mellan gata och entréplanet placera- des golvplanet nedsänkt från gatan med en inre bjälklagshöjd på ca 4,8 m. Kopplingarna mellan gatan och det nedsänkta våningsplanet löstes genom att huvudentrén placerades i marknivå i mitten av byggnaden och utformades med innanförliggande vilplan och trappa ned till övre bankhallen. Vid personalentrén löstes nivåskillnaden genom ett innanförliggande partiellt bjälklag i denna del som nås via ett par trappsteg från gatan. Arkadvåningen mot Malmskillnadsgatan låg i marknivå och ledde vidare till en allmän passage till terrassplanet och till Sveavägen. Sektionsritning Nybyggnadsritningar 1964-04-26. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. 65 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 UNDRE KÄLLARV ÅNING (PLAN -2) ÖVRE KÄLLARV ÅNING (PLAN -1) Under mark finns två komplexa källarplan som sträcker sig under såväl Sveavägen som Malmskillnadsgatan och som genomskärs av biltunnel. I det undre planet låg enligt ritningarna ett nota- riat- och hypoteksvalv. I det övre planet låg bankfacksvalvet. För att möjliggöra orientering har byggnadsarean på plan 1 (kontorsbyggnad över mark med framförliggande terrass) markerats med heldragen svart linje. Nybyggnadsritningar 1964-04-26. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. BANKFACKSV AL VNOT ARIA T- OCH BANKV AL V 66 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 UNDRE BOTTENV ÅNING (PLAN 0) Den nedre bottenvåningen sträcker sig under Malmskillnadsgatan där den är kopplad till ett gemensamt lastfar för kvarteren i området med infart från Sveavä- gen och från Oxtorgsgatan. Här låg ursprungligen lastplats, p-platser samt plats för ”bankbil” med tillhörande tvättplats. Tidiga ritningar visar att det fanns planer på att placera en Drive-in-bank i detta läge men på senare ritningarna har denna funktion utgått. Mot Sveavägen låg den nedre bankhallen med rulltrappor upp till den övre bankhallen. Mot gatan för övrigt fanns lokaler för butiker och rese- byrå. Utifrån ritningen verkar nivåskillnaderna längs Sveavägen hanterats genom anpassning av inre golvhöjder och vid behov inre ramper. I det sydvästra hörnet, till höger på ritningen, låg en allmän trappa samt en rulltrappa som ledde upp till Malmskillnnadsgatan (blåmarkerade). Trappan kopplade även till den publika terrassen (plan 2). Längre in i byggnad låg ett kassavalv. KASSA - V AL V ÖVRE BOTTENV ÅNING (PLAN 1) NEDRE BANKHALL På den övre bottenvåningen låg den övre bankhallens omsorgfullt utformade huvudentré. Det ursprungliga planet utformades med stora öppna planlös- ningar mot Sveavägen. Här låg, utöver bankhallen, avdelningar för utlåning och notskrivning med ljusintag från lanterniner från ovanförliggande terrassplan. Ni- våskillnaderna längs Malmskillnadsgatan och det nedsänkta bjälklaget skapade särskilda förutsättningar för lokalerna mot gatan i den norra delen. Detta löstes genom tillskapande av ett extra bjälklag i anslutning till personalentrén mot Malmskillnadsgatan (se ovan till vänster om ritningen). Nybyggnadsritningar 1964-04-26. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. ÖVRE BANKHALL 67 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 V ÅNING 1 TR (PLAN 2) Den öppna terrassen nås från plan 2. T errassen utformades med en centrerad, något förhöjd del framför byggnadens terrassutgång. Vertikala kommunika- tioner i form av hiss/trapphus har markerats med röd kulör. Kontorvåningarnas typplan utformades med dubbla korridorer med rum mot fasaderna och hiss/trapphus samt kapprum och wc i den mittre delen. Plan 2 var bankens huvudplan där styrelsrum, VD-rum och rum för ordföranden var placerade (grönmarkerade). Vertikala kommunikationer i form av hiss/trapp- hus har markerats med röd kulör. V ÅNING 2 TR (PLAN 3) Nybyggnadsritningar 1964-04-26. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. 68 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 På plan 4 satt revisionsavdelningen, bokföringsgruppen, arbitrageavdelning- en, korrespondensavdelningen, remissgruppen och postgruppen. Här fanns också ett valv samt lokaler för mikrofilmning. Vertikala kommunikationer i form av hiss/trapphus har markerats med röd kulör. V ÅNING 3 TR (PLAN 4) De övre två planen var uthyrningskontor, dvs till för externa hyresgäster. Placering av hiss/trapphus möjliggjorde uthyrning till 1-4 hyresgäster per plan. Vertikala kommunikationer i form av hiss/trapphus har markerats med röd kulör. V ÅNING 4 och 5 TR (PLAN 5 - 6) Nybyggnadsritningar 1964-04-26. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. 69 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 FASADRITNINGAR 2004 RELA TIONSHANDLING EFTER OMBYGGNAD 1999-2004 Relationshandling 2004-09-08. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. FASAD MOT SVEA V ÄGEN I samband med en ombyggnad 1999-2004 genomfördes ett antal ändringar: Tidigare teknikvå- ning/takvåning byggdes om till kontorsvåning (rödmarkerat), terrassplanet på plan 2 byggdes till med en personalmatsal (gulmarkerat), butiksfönster/butiksentréer byttes ut till nya partier (rödmarkerat), en tidigare naturstenslist byttes ut mot grått fasadglas (gråmarkerat) och hu- vudentrén försågs med ett svagt utskjutande glasat parti (blmarkerat). Bakom det utskjutande glaspartiet finns den ursprungliga fasadens granit bevarad. BYGGLOVSHISTORIK - RELEVANT URVAL 1962-01-01 Nybyggnad kontors- och affärshus banklokaler. 1967-02-14 Anhållan om slutbesiktning 1996-10-25 Ändring av övre banksalen: nya ytskikt, nya installationer. 1999-11-25 T akvåning ändras till kontor, tillbyggnad med restaurang på terrass, arkad med trappor ändras till butiksytor. T otal ombyggnad bankhallar och kontorsplan. 2004-05-18 Yttre ändring av kontoshus/affärshus, ändring av entréer, anpassning av gatufasader. 70 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 I samband med ombyggnaden byggdes den tidigare öppna arkadvåningen med allmän passagen till Sveavägen om till butiksytor (rödmarkerade). På ritningen syns terrass- tillbyggnaden som upptar ca halva terrass- planet (gulmarkerad) samt den ombyggda takvåningen. Fasaden mot Malmskillnadsgatan är mycket väl bevarad. Ändringar (rödmarkerade) begränsas till ombyggnad av tidigare arkadvåning till butikslokal samt byte av dörrpartier i huvudentré och personalentré. Ombyggnad av tidigare takvåning, från plåtklädda fasader till glasade fasader är knappt synligt från gatan. Relationshandling 2004-09-08. Källa: Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. 71 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 1050066004800640067006849 5700 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7300 0 5 10 20 SKALA: 1:300 A3 KV. PUTTEN 15 PLAN -02 (+02.60 / +03.90 / +04.10) UNDRE KÄLLARV ÅNING (PLAN -2) 5700 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7300 0 5 10 20 SKALA: 1:300 A3 KV. PUTTEN 15 PLAN -01 (+06.80 / +07.20) ÖVRE KÄLLARV ÅNING (PLAN -1) Källarplanen har genomgått diverse ombyggnader. Tidigare bankvalv på nedre källarplan nyttjades då dessa handlingar upprättades för data. Bankfacksvalvet på övre källarplan är tomställt men tidi- gare inredning med bankfack har bevarats. För att möjliggöra orientering har byggnadsarean på plan 1 (kontorsbyggnad över mark med framförliggande terrass) markerats med heldragen svart linje. En ursprunglig mässingshiss samt bevarade trapp/hisshus har markerats med röd kulör. BANKFACKSV AL V Relationshandling 2014-11-20 72 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 1050066004800640067006849 5700 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7300 UNDRE BOTTENV ÅNING (PLAN 0) Plan 0 har genomgått stora ändringar. Den tidigare nedre bankhallen har reduce- rats till entréhall (grönmarkerad) med kraftigt minskad yta, rulltrappan har ersatts av en vanlig trappa och en ny hiss har uppförts. Den tidigare allmänna passagen med trappa/rulltrappa i byggnadens sydvästra del har byggt om till butikslokaler (marke- rad i mörkrött). Två av de ursprungliga fyra trapphiss/husen har byggt om till schakt (gråmarkerade). Butikerna har byggts om. Bevarade ursprungliga delar består av två bevarade trapp/hisshus samt en mässingshiss (markerade i ljus röd kulör). 1050066004800640067006849 5700 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7300 Mäster Samuelsgatan almskillnadsgatan ÖVRE BOTTENV ÅNING (PLAN 1) Även plan 1 har genomgått stora förändringar. Den tidigare övre bankhallen har byggts om till entréhall, rulltrappan har ersatts av en vanlig trappa och en ny hiss har uppförts i anslutning till trappan. Den ursprungliga håltagningen finns kvar (blåmarkerad). Den tidigare öppna arkadvåningen med allmän passagen till Sveavägen har byggts om till butiksytor (roströdmarkerade). Två av de ursprung- ligen fyra trapp/hisshusen har byggts om till vertikala schakt. Bevarade ur- sprungliga delar består av huvudentrén med väggbeklädnad, trappa och vilplan i polerad marmor, två bevarade trapp/hisshus samt en mässingshiss (markerade i ljus röd kulör). ENTRÉ- HALL Relationshandling 2014-11-20 73 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 5700 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7200 7300 V ÅNING 1 TR (PLAN 2) Kontorsplanet är i princip helt ombyggt med ny planlösning och nya lättväg- gar. Den nya hissen i bottenvåningarna (plan 0 och 1) går upp till detta plan (röströdmarkerad) och omges av ljusschakt (blåmarkerade). T errasstillbygg- naden (gulmarkerad) upptar ca hälften av det tidigare öppna terassplanet. Bevarade ursprungliga vertikala kommunikationer i form av hiss/trapphus samt mässingshiss har markerats med röd kulör. Kontorsplanen är i princip helt ombyggda med nya lättväggar och ändrad planlösning men principen med dubbla korridorer med rum mot fasaderna och hiss/trapphus gemensamma utrymmen i den mittre delen har bibehållts. Bevarade ursprungliga vertikala kommunikationer i form av hiss/trapphus samt mässingshiss har markerats med röd kulör. TYPPLAN KONTOR (PLAN 3-6) Relationshandling 2014-11-20 74 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 T AKV ÅNING (PLAN 7) Den tidigare tekniksvåningen har byggts om till kontor- och konferensavdel- ning. Tillkommande vertikala kommunikationer i form av hiss/trapphus i marmor samt mässingshiss lika nedanförliggande plan har markerats med röd kulör. Relationshandling 2014-11-20 75 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-09-01, Dnr 2025-03577 --- [Antikvarisk konsekvensanalys.pdf] 2026-06-22 Slutversion DETALJPLAN FÖR PUTTEN 15 STOCKHOLM KONSEKVENSER KULTURMILJÖ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Uppdrag Uppdragsnamn: 354205 - Putten 15, konsekvensanalys kulturmiljö Titel på rapport: Detaljplan för Putten 15, Stockholm - Konsekvenser kulturmiljö Version: Slutversion Datum: 2026-06-22 Medverkande Beställare: Nya Norscan Putten AB Kontaktperson: Gustav Andersson Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Jennifer Magnusson Anvisning: Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns Sverige AB om inget annat anges. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ........................................................................ 4 GÄLLANDE PLANER OCH VÄGLEDANDE DOKUMENT ............................................ 7 FÖRFATTNINGSSKYDD ................................................ 10 KULTURVÄRDEN OCH KARAKTÄRSDRAG ................ 16 PLANFÖRSLAGET .......................................................... 20 KONSEKVENSER KULTURVÄRDEN PBL .................... 25 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE .............................. 45 BILAGA VYER .................................................................. 70 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 INLEDNING1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 6 INLEdNINg 2026-06-22 Illustration över planområdet med kringliggande platser och bebyggelse. Kartunderlag Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 7 gäLLAN dE PLANER OCH VägLEdANdE dOKUMENT 2026-06-22 GÄLLANDE PLANER OCH VÄGLEDANDE DOKUMENT2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 8 gäLLAN dE PLANER OCH VägLEdANdE dOKUMENT 2026-06-22 gäLLANdE dETALJPLANER 1964 (PL 6105) Gällande plan för Putten 15 är stadsplan 6105 “del av kv Berida- rebanan mm (fd. kv Uppvaktaren och kv Putten)” fastställd 1964. Stadsplanen syftade till att inom kvartersmark möjliggöra ny bebyggelse för affärs- kontors- och liknande ändamål, inklusive hotell. Planen omfattar del av Sergels torg, Regeringsgatan, Mäster Samuelsgatan och Hamngatan. Tillägg till detaljplanen finns för delar av fastigheten, se nedan. 1998 (DP 94014) Tilläggsplan 94014, vann laga kraft 1998. Planen innebär ändrade krav för allmänhetens tillgång till terrasser m.m. samt skydds- och varsamhetsbestämmelser (för Hötorgsskraporna). 1999 (DP 1988-00956-54) Tilläggsplan 1988-00956-54 vann laga kraft 1999 och möjliggjorde ombyggnad av takvåningens tidigare teknikvåning till kontor, terrasstillbyggnad för personalrestaurang samt ombyggnad av tidigare arkadvåning och trappor till butiksytor. SKYDD AV KULTURVÄRDEN Gällande plan och tilläggsplan saknar skydd av kulturvärden för Putten 15. Terrassen mot Sveavägen har däremot en hänsynsbe- stämmelse som anger att terrass ska planteras med träd. PÅgÅENdE dETALJPLANER I OMRÅdET • Detaljplan för Centralstaden, del av Norrmalm 5:3 m.fl. dnr. 2016-17154, överdäckning av spårområdet vid Centralstationen möjliggör för nya kontor, handel, bostäder och parkmiljöer. Skede granskning. • Detaljplan för Hästen 19, dnr. 2022-02462, påbyggnad av restau- rangverksamhet på NK:s tak. Skede start-PM. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 9 gäLLAN dE PLANER OCH VägLEdANdE dOKUMENT 2026-06-22 PROgRAM FÖR CITY Ett reviderat Program för City antogs av Kommunfullmäktige i januari 2023. Programmet beskrivs på Stockholms stads hemsida enligt följande: ”Syftet med programmet är att presentera Stockholms stads intentioner för utvecklingen av City ut ett helhetsperspektiv. Programmet illustrerar hur Vision för City 2030 kan konkretiseras och ska utgöra stöd, vägledning och verktyg för samtliga aktörer i den kommande planeringen av citys utveckling. Program för City har samordnats med trafiknämndens långsiktiga planering för gator, torg och parker i City.” PLANOMRÅDET I programmet beskrivs Malmskillnadsgatans bebyggelse på Brunkebergsåsen av tradition ha tillåtits vara något högre än stenstaden i övrigt, för att förstärka upplevelsen av åsens topografi. Flera byggnader längs gatan är påbyggda. Helhetsmiljöerna från 1950- 60-talen behöver utvecklas med utgångspunkt från dess arkitektoniska kvaliteter och värna de typiska karaktärsdrag som kännetecknar dessa miljöer. ÖVERSIKTSPLAN Stockholms stads översiktsplan Stockholm växer antogs 2018. Stockholms stad framhåller att bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. I översiktsplanen anges planeringsinriktningar avseende kulturmiljö: • Kunskap om stadens stadsbyggnadskaraktärer och stadsland- skapet ska vara en utgångspunkt vid förändring, förnyelse och förtätning i stadens befintliga områden. • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutveck- lingen. PLANOMRÅDET I översiktsplanen pekas City ut som stadens viktigaste arbets- platsområde och centralt offentligt rum för regionens invånare och besökare. Västra City har särskilt stora möjligheter för stadsut- veckling. Utvecklingen ska utgå ifrån att bevara stadens riksintresse samtidigt som stadens roll som en attraktiv, dynamisk och innovativ plats för både näringsliv och stadsliv stärks. Fokus ligger på att skapa en tätare och mer levande stadsmiljö där olika funktioner blandas i både byggnader och offentliga rum. Detta ska göra att stadslivet kan pågå dygnet runt och tillgodose behoven för boende, besökare och arbetande. För att uppnå detta ska den befintliga bebyggelsens offentliga ytor utvecklas, med levande bottenvåningar och fler gång- och vistel- seytor. Arbete ska göras för att minska motortrafik för att skapa tystare och tryggare gaturum. Tillgängligheten i city ska förbättras genom att hantera nivåskillnader och säkerställa goda kopplingar till omgivningen. STOCKHOLMS BYggNAdSORdNINg Stockholms byggnadsordning utgör tillsammans med Arkitektur- policyn en familj av vägledande dokument som bidrar med kunskap, strategier och arbetssätt till stöd för stadens gestaltning. Byggnadsordningen syftar till att förtydliga översiktsplanens delar om allmänna intressen och att vara stöd i planering och bygglov- sprövning. Byggnadsordningen är vägledande vid tillämpningen av PBL:s regler om förhållningssätt till stads- och landskapsbilden samt natur-, och kulturvärden och ska ge stöd för bedömningar av kravet på god form-, färg, och materialverkan. PLANOMRÅDET I byggnadsordningen beskrivs att det i planarbete i stadens mest centrala delar är aktuellt att beakta relationen till det befintliga stadsrummet och samspelet med det modernistiska City, omgivande byggnadshöjder samt påverkan på offentliga rum. Konsekvenser för siktlinjer och utblickar från de offentliga miljöerna och stadens höjdpartier behöver beaktas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 10 FÖRFATTNIN gSSKY dd 2026-06-22 FÖRFATTNINGSSKYDD3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 11 FÖRFATTNIN gSSKY dd 2026-06-22 PLAN- OCH BYggLAgEN Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används och hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller bestäm- melser om bland annat detaljplaner och bygglov. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska enligt 2 kapitlet ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. PBL 8 KAP. KRAV PÅ BYGGNADSVERK, BYGGPRODUKTER, TOMTER OCH ALLMÄNNA PLATSER 13 § Förvanskningsförbud En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas på bebyggelseområden. 14 § Underhåll och varsamhet Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 17 § Varsamhet och ändringar Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. PBL 2 KAP. ALLMÄNNA OCH ENSKILDA INTRESSEN 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 6 § (Tredje stycket) Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 12 FÖRFATTNIN gSSKY dd 2026-06-22 KULTURHISTORISK KLASSIFICERINg Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt Plan- och Bygglagen har Stockholms stad antagit en klassificeringskarta med kulörmar- keringar för byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassifice- ringen som utförs av Stadsmuseet i Stockholm är ett kunskapsun- derlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är blå, grön och gul, varav blå är den högsta kulturhistoriska klassningen och avser fastighet med ”Synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. ”ANDERS TENGBOM SKAPADE FÖR GÖTEBORGS BANKS RÄKNING ETT VERKLIGT HÖGKLASSIGT ARKITEKTONISKT VERK. DE SKARPSKURNA FASADERNA ÄR ETT PARADEXEMPEL PÅ DEN PRECISIONSARKITEKTUR SOM KUNDE FRAMBRINGAS I PÅKOSTADE PROJEKT PÅ 1960-TALET. FASADERNAS PLASTISKA PRISMA- ELLER FACETTFORMER ÄR UNIKA OCH GER EN MEDVETEN OCH RAFFINERAD SKUGGVERKAN. DEN SVENSKA GRANITEN SAMVERKAR ELEGANT MED DE YTTERST SMÄCKRA FÖNSTREN. DEN IMPOSANTA ENTRÉN FRÅN MALMSKILLNADSGATAN OCH DE PRISMAFORMADE FÖNSTREN I TERRASSBYGGNADEN VID SVEAVÄGEN FÖRTJÄNAR OCKSÅ ETT OMNÄMNANDE. BANKBYGGNADERNA UTGÖR MÅNGA AV CITYS KARAKTÄRSBYGGNADER MED STORA VOLYMER OCH PÅKOSTADE FASADER SOM UTSTRÅLAR SOLIDITET OCH ORUBBLIG BESTÄNDIGHET. GÖTEBORGS BANK VAR ETT BANKPALATS I MODERN TAPPNING, T EX FANNS URSPRUNGLIGEN DRIVE-IN-BANK I UNDERJORDEN OCH BYGGNADEN FUNGERAR ÄNNU FÖR SITT URSPRUNGLIGA ÄNDAMÅL. UNDER SENARE ÅR HAR BYGGNADENS TAKVÅNING ÄNDRATS OCH PÅ DEN TIDIGARE OFFENTLIGA TERRASSEN HAR EN TILLBYGGNAD GJORTS. EN VIADUKT ÖVER MÄSTER SAMUELSGATAN HAR RIVITS OCH BUTIKSENTRÉER OCH SKYLTFÖNSTER HAR BYTTS UT. DESSA FÖRÄNDRINGAR INVERKAR NEGATIVT PÅ DET STORA KULTURHISTORISKA VÄRDET. ” (STOCKHOLM PUTTEN 15, MOTIVERING GRÖNKLASSNING. BEBR) PLANOMRÅDET Putten 15 grönklassades år 2007 av Stadsmuseet. Grön klassning är den näst högsta och avser ”Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Se vidstående motivering till grönklassning. I närområdet finns flera både blå- och grönklassade byggnader. Klassificeringskarta. Den grönklassade Putten 15 markerad i rött. Även grannfastigheten Putten 16 är grönklassad, liksom S- och M-huset i Kv Hästskon. Hötorgsskraporna (Kv Stigbygeln) är blåklassade. Kv grävlingen direkt öster om Putten är ännu inte klassad. N Kv StigbygelnKv Stigbygeln S-husetS-huset M-husetM-huset Kv GrävlingenKv Grävlingen Kv PuttenKv Putten Kv HammarenKv Hammaren Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 13 FÖRFATTNIN gSSKY dd 2026-06-22 KULTURMILJÖLAgEN Kulturmiljölagen (KML) syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kultur- miljöer. KML reglerar hanteringen av ortnamn, fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och återlämnande av kulturföremål. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som har det övergripande nationella ansvaret för kultur- miljövården, medan länsstyrelserna har ansvarar för tillsyn på länsnivå. Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut av domstol eller annan myndighet. PLANOMRÅDET Området är beläget inom fornlämningsområde. Fornlämnings- beteckning i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) är L2015:7789. Åtgärder i marken kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 2 kap kulturmiljölagen (1988:950). RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRdEN Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och regleras i 3 kap 6 § Miljöbalken. Ett riksintresse för kulturmiljövården är en miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets kulturhistoriska värden och potential ska vara fortsatt tongivande vid förändringar. PBL 3 § 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. PLANOMRÅDET Planområdet är beläget inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt miljöbalken 3 kap. 6 §. Detta innebär att planeringen måste ta hänsyn till de aktuella uttrycken för riksintresset, till dessa hör till exempel uttrycket ”den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen”. Planområdet ligger även i nära anslutning till Hötorgscity, Sergels torg och Hamngatan som utgör så kallade värdekärnor enligt riksintressebilagan till Stockholms stads översiktsplan. Följande riksintresseutryck är aktuella för planområdet: • Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. • Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. • Stockholmsåsens kvarvarande delar - Här avses det s.k. åsmotivet, strategin på 1950- och 60-talet att redovisa en delvis bortschaktad ås i den nya citybebyggelsen). • Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna - Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. • 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling - Kungsgatan med Kungstornen. - Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. - Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. - Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna. Den enhetliga karaktären med modernistiska byggnader längs Klarabergsgatan och runt Brunkebergstorg. • Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad - Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet…eller i sammanhållna miljöer. • Nöjes- och rekreationslivets miljöer - Konserthuset Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 14 FÖRFATTNIN gSSKY dd 2026-06-22 Motivering Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och adminis- trativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). Uttryck för riksintresset För det aktuella planområdet bedöms följande delar av riksintressebeskrivningen och dess uttryck vara av relevans: RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Konserthuset Stockholmsåsens kvarvarande delar (”åsmotivet”) Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Kungsgatan med Kungstornen. Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet…eller i sammanhållna miljöer. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna. Den enhetliga karaktären med modernistiska byggnader längs Klarabergsgatan och runt Brunkebergstorg. Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 15 FÖRFATTNIN gSSKY dd 2026-06-22 Karta över city med värdekärnor i riksintresset Stockholms innerstad med djurgården. Program för city - Stockholms stad. Putten 15 VÄRDEKÄRNOR I RIKSINTRESSET I närheten av det aktuella planområdet finns flera värdekärnor, det vill säga områden identifierade av staden i samråd med Länssty- relsen, som är av särskilt betydelse för möjligheten att förstå, uppleva och avläsa de specifika historiska skeden och företeelser som riksintressebeskrivningarna lyfter fram. Hötorgscity, Sergels torg och Hamngatan är värdekärnor i nära anslutning till planområdet, vilka behöver studeras och hänsyn vidtas i planarbetet. Vidstående är citerade beskrivningar hämtade från översiktsplanens riksintressebilaga. Hötorgscity ”Hötorgscity är en av Sveriges viktigaste stadsmiljöer från årtiondena efter andra världskriget. På ett sätt som är unikt för landet förverkligades här 1950-talets internationella idéer om arkitektur och planering, med ”skyskrapor”, en bilfri shoppinggata och låga glasade terrasshus. De fem höghusen är väsentliga inslag i Stockholms stadsbild och markerar stadens centrum. Området och de enskilda husen håller en hög arkitek- tonisk kvalitet och den medvetet formade helheten är stilrent modernistisk.” Sergels torg ” Sergels torg uppfördes som flaggskeppet i efterkrigs- tidens stora cityomdaning i huvudstaden. Platsen är med sin skålformade piazza och sina olika nivåer som skjuter in under varandra, på en och samma gång monumental och intim, överblickbar och komplicerad. Torget med dess grafiska markbeläggning och Kulturhuset med sin kraftfulla arkitektur är en betydel- sefull del av helheten. Sergels torg utgör tillsammans med Hötorgscity ett modernt stadscentrum av högsta internationella klass.” Hamngatan ” Hamngatans starkt kommersiella prägel utgör en manifestation av Stockholms roll som kommer- siellt centrum. Gatubredden och bebyggelsens gestaltning ger gatan en betydande monumentalitet. Den kantas också av rikskända butikskomplex och varuhus och har stor attraktionskraft på stockholmare och tillresande från hela landet. Förutom Ferdinand Bobergs NK-hus från 1915 finns här en rad nydanande byggnader som speglar modernistiska arkitek- toniska strömningar, exempelvis Sverigehuset, Sparbankshuset, PK-bankens husoch Gallerian.” Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 KULTURVÄRDEN OCH KARAKTÄRSDRAG4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 17 KULTURVäRdEN OCH KARAKT äRSdRAg 2026-06-22 VäRdEN OCH KARAKTäRSdRAg I kulturmiljöanalysen av Tengbom (2025) görs en sammanställning av tidigare konstaterade kulturvärden och värdebärande karaktärsdrag för Putten 15 med sitt sammanhang, vilka citeras nedan. Därefter följer Tengboms analys, citerad i sin helhet, av hur riksintressets uttryck avspeglas i planområdet och dess närområde samt vilka de värdebärande karaktärsdragen är. PROGRAM FÖR CITY (2018/2023) Värdebärande karaktärsdrag för det moderna city (relevant urval). • Hötorgscity, Sergels torg och Klarabergsgatans genomplanerade och samkomponerade modernistiska helhet. Skulptural kontrast mellan vertikalt strävande höga skivhus och horisontellt betonade byggnader. • Spel med byggnadsvolymer. Brunkebergsåsen förtydligas och omtolkas i bebyggelse och en i övrigt sammanhållen byggnadshöjd som bygger vidare på den klassiska stenstaden och kontrasterar mot Hötorgscitys höga skivhus. • Högkvalitativa, storskaliga kommersiella och individuella byggnader i olika, ofta påkostade, material men med sammanhållen skala och lugna, mestadels släta och repetitiva fasader. Färgskalan är ofta kylig, med en blandning av ljusa och mörka kulörer. • Arkitektur med horisontell betoning från framför allt 1960- och 1970-talen. STADSMUSEET (2005) I stadsmuseets kulturhistoriska värdering har byggnaden Putten 15 tillskrivits arkitektoniskt, arkitekturhistoriskt, miljöskapande och samhällshistoriskt värde. Det arkitektoniska, arkitekturhistoriska och miljöskapande värdet kopplas till byggnaden som paradexempel på den precisionsarkitektur som kunde frambringas i påkostade projekt på 1960-talet. Uttryckt genom: • Byggnadens höga arkitektoniska verkshöjd. • De unika skarpskurna fasadernas plastiska prismaformer som ger en medveten och raffinerad skuggverkan. • Den eleganta samverkan mellan den svenska graniten och de ytterst smäckra fönstren. • Den imposanta entrén från Malmskillnadsgatan. • De prismaformade fönstren i terrassbyggnaden vid Sveavägen. Det samhällshistoriska värdet kopplas till bankbyggnadernas funktion som del av det moderna citys karaktärsbyggnader. Uttryckt genom: • Stora volymer med påkostade fasader som utstrålar soliditet och orubblig beständighet. • Göteborg Bank som bankpalats i modern tappning. • Att byggnadens ursprungliga ändamål bibehållts.* * Funktionen bankkontor med bankhall finns inte längre kvar i byggnaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 KULTURHISTORISKA UTTRYCK ANPASSNINGEN TILL NATUREN Bebyggelsen öster om Sveavägen är utformad med en stegvis ökande skala som förstärker Brunkebergsåsens topografi i stadslandskapet från Sveavägen och lågdelarna i landskapet till krönet av åsen längs Malmskillnadsgatans östra sida. Den topografiska markeringen var ett medvetet val som syftade till att värna ett för stadens historiskt särdrag. DET MODERNA CITY Byggnaderna i kvarteret Putten ingår i den moderna årsringen i cityområdet och representerar 1960-talets storskaliga affärs- och kontorshus. Kvartersbebyggelsen ligger mitt emot Hötorgscity och de horisontellt betonade byggnadsvolymerna underordnar sig, och bildar kontrast till, Hötorgsskrapornas höga vertikala volymer. Byggnaden ingick ursprungligen i en med intilliggande byggnader gestaltnings- och volymmässigt samkomponerad 1960-talsmiljö, utformad med låga sockelbyggnader med överliggande sammanhängande terrassplan och mot Malmskill- nadsgatan indragna högre i volymer i 5-7 våningar. Möjligheten att avläsa och uppleva den ursprungligen samkomponerade miljön har genom senare förändringar försvagats men karaktärs- skapande drag i form av jämnhöga horisontellt betonade sockel- byggnader med terrassmotiv, påkostade, individuellt utformade naturstensfasader och ett regelbundet präglat formspråk med eleganta detaljer och distinkta byggnadsvolymer har bevarats. BANKBYGGNADERNA SOM UTTRYCK FÖR CITYOMVANDLINGEN Bankerna hade en central roll i stadsomvandlingen och uppförandet av nya centralkontor för Skandinaviska Banken och Göteborgs Bank exemplifierar bankbyggandets betydelse för genomförandet av det moderna cityprojektet. För att skapa förutsättningar för ett aktivt stadsliv i de storskaliga och centralt placerade bankontoren längs Sergels torg/ Sveavägen försågs byggnaderna, förutom de sammanhängande allmänt tillgängliga terrassplanen, med aktiva butiksvåningar mot Sveavägen. Kombinationen bank- och butiker representerade ett nytt fenomen i bankbyggandets historia och innebar ett första steg från det renodlade bankhuset mot en mer allmän kontors- och affärshusarkitektur. Forts. Fasaderna utformades dock fortfarande i traditionella gedigna naturstensmaterial och de mer lobbymässigt modernt utformade bankhallarna gestaltades fortfarande i exklusiv polerad natursten. Putten 15 utgör ett välbevarat exempel på 1960-talets nya, moderna bankkontor. Byggnaden utfördes med fasader i finhuggen röd bohusgranit, gestaltade i ett plastiskt prismamönster med snedställda, skuggverkande granitytor. Prismamönstret återkommer i lågdelens kontorsvåning som utformades med snedställda fönsterytor med över- och underliggande horisontella band i granit. Det är en välgestaltad arkitektur med fint gestaltade detaljer. Interiört har byggnaden genomgått stora förändringar men bevarad fast inredning i form av väggbeklädnad, trappa, räcke och golv i polerad natursten i den övre hallen, samt en exklusiv hiss i mässing som förbinder alla våningsplan, vittnar om den tidigare bankfunktionen. Välgestaltade hiss/trapphus i marmor och rostfritt stål speglar en generell hög kvalitet i såväl ursprunglig som senare tillkommen fast inredning i gemensamhetsutrymmen. KULTURMILJÖANALYS TENGBOM (2025) Visualisering göteborgs bank 1964. Beskuren. ArkDes. Hämtad från Putten 15 - Kulturmiljöanalys, 2025-09-01, Tengbom Flygbild över City från öster mot Sveavägen med Hästskon, Putten och Hötorgsskraporna. Beskuren. Foto: Erik Claesson 1973, RAÄ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 19 KULTURVäRdEN OCH KARAKT äRSdRAg 2026-06-22 STADENS TOPOGRAFI • Byggnadsutformning som tydliggör och förstärker Brunkebergsåsens topografi i stadslandskapet med stegvis ökande bebyggelseskala. • Låga sockelbyggnader i två våningar mot Sveavägen. • Höga, från sockelbyggnaderna indragna, byggnadsvolymer i 6-7 våningar med tillkommande indragna takvåningar i ett plan.. • Högre byggnadshöjd längs Malmskillnadsgatan östra sida i 7-10 våningar med tillkommande trappvis indragna takvåningar upp till 10-våningsskalan. STADSMILJÖN SVEAVÄGEN • Horisontellt präglade byggnadsvolymer som underordnar sig Hötorgscitys höga vertikala skivhus. • Låga horisontellt betonade sockelbyggnader med fasader i natursten. • Från sockelbyggnaden indragna högre byggnadsvolymer. • Terrassmotiv med planteringar mot Sveavägen. • Kv Puttens påkostade individuellt utformade naturstensfasader. • Regelbundet präglat formspråk. PUTTEN 15 Exteriört • Storskalig byggnad med kombinerade kontors- och butikslokaler i en påkostad arkitektur som exemplifierar 1960-talets nya bankbyggnader. • Sockelbyggnad med bevarade naturstenspartier. • Terrassmotiv mot Sveavägen. • Välgestaltad utemiljö på bevarad öppen terrass mot Sveavägen med påkostade material (natursten, ek och rostfritt stål) och elegant utformade detaljer. • Välbevarad huvudfasad med betonad sockelvåning i mörkröda granitlameller och ovanförliggande plastiska prismamönstrade fasader i ljusröd granit. • Vertikalt betonad enhetligt utformad gavelfasad med slutna fasadpartier i granit med mellanliggande uppglasade fönsterpartier som markerar läget för interiörernas korridorer. • Ursprungliga fönster med smäckra proportioner och tunna profiler. • Ursprunglig huvudentré mot Malmskillnadsgatan med indraget entréparti omgärdat av utåtvinklade väggar i granit och omfattning med snedställda granitytor. • Butikspartier med hög kvalitet i gestaltning, material och utförande. KULTURMILJÖANALYS TENGBOM (2025) VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG Interiört • Övre entréhallens exklusiva foajé med ursprunglig trappa, trappräcke och golv i polerad natursten. • Hiss i mässing med eleganta detaljer som förbinder alla våningsplan. • Välgestaltade hiss- och trapphus med trappor, vilplan, socklar och väggpartier i marmor, läderlindade trappräcken i rostfritt stål och dörrpartier i glas och rostfritt stål. • En generell hög kvalitet i gestaltning, material och utförande av ny fast inredning i gemensamma utrymmen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 PLANFÖRSLAGET5 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 21 PLANFÖRSLA gET 2026-06-22 SAMMANFATTNINg PLANFÖRSLAg Nedan följer en sammanfattning av föreslagna ändringar, varje åtgärd beskrivs mer ingående i konsekvensbeskrivningen. Det aktuella planförslaget för Putten 15 har i syfte att utveckla fastigheten genom tillbyggnader med moderna lokaler för i huvudsak kontorsverksamhet. Planen syftar även till att stärka möjligheten till ett rikt stadsliv genom att aktivera gatufasaden mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan med publika ytor i bebyggelsens bottenvåningar samt en utveckling av gaturummens stadsmiljö. Planarbetet ska även bidra till en utveckling av platsen vid Malmskillnadsgatan i syfte att skapa en grön plats med möjlighet till vistelse och rekreation. Projektet ämnar också bidra till större trygghet och en förbättring av stadsmiljön kring bebyggelsen. Vidare syftar planen till att stärka tunnelbaneentréns roll och utveckla trygga kopplingar genom kvarteret mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Tillbyggnaden Kontorsvolymen byggs ut ovan sockelbyggnaden mot Sveavägen, för större djup och höjd. Tillbyggnaden föreslås få ett djup som gör att relationen mellan sockelbyggnad och kontorsvolym blir motsvarande den i Hästskon 12 på södra sidan av Mäster Samuelsgatan. Tillbyggnadens höjd föreslås blir sju våningar. Den nya fasaden tar utgångspunkt i den befintliga arkitekturen. Facette- ringen bibehålls men med större fönsteröppningar för att höja kvaliteten på kontorslokalerna och deras attraktivitet. Ambitionen är att befintlig bohusgranit tas till vara och återmonteras på den nya framflyttade ytterväggen. Tillbyggnadens gavel mot söder formas som en slät skiva ur vilken enluftsfönster skärs ut i regelbunden fönstersättning. Mötet mellan den nya gavelskivan och befintlig sluten granitskiva utförs genom en indragen fönsterslits lika de befintliga som bryter upp gaveln. Norra gaveln utförs fönsterlös. För att betona gavelskivans slankhet utformas den med ett indrag närmast grannbyggnaden Putten 16. Skivan får också en något högre takfot och en annan mönster- sättning av graniten än i indraget. Takvåningar Befintlig takvåning rivs tillsammans med takterrass och terrass- räcken, för att ersättas med en ny takvåning i glas och metall och med modellerat krön av mörk plåt, i samma bruna kulör som nya partier i övriga fasaden. Under den nya takvolymen mot Malmskill- nadsgatan och sydgaveln formas en ny envåningsdel med en uppglasad fasad, rytmiskt indelad med pilastrar av granit och med utvinklat krön av granit. I rapporten benämns denna våning som ersätter befintlig takvåning som ”Granitvåningen”. Ovan takvåningen förläggs en takterrass. På takvåningen tillkommer även två takvolymer för hissar och övrig teknik. Bottenvåningar I bottenvåningarna ersätter bruna metallglaspartier befintliga partier, såväl fönsterpartier som entréer, för en större enhetlighet. Mot Sveavägen utformas bottenvåningen med nya bruna partier och integrerade skyltband i samma kulör. En partiell höjning görs av skyltfönstren i söder. Samtliga lokalentréer ändras. Kontorsentrén breddas och accentueras med ett nytt skärmtak inspirerat av Anders Tengboms ursprungsförslag. Mot Malmskillnadsgatan öppnas husets bottenvåning upp för att skapa möjligheter för nya kommersiella lokaler, restaurang, café eller butik, och bidra till ett levande gatuliv. Åtgärden innebär att nya lokalentrér tillkommer, fönsterslitsar breddas och smidesde- taljer i öppningarna tas bort. Befintlig stenomfattning till den tidigare bankentrén bevaras. Terrassen Tillbyggnaden innebär att stora delar av befintlig terrass ianspråktas. För att stärka motivet med terrasser mot Sveavägen och göra den kvarvarande terrassytan möblerbar görs en arkitektonisk bearbetning av tillbyggnadens nedersta plan. Här dras fasaden in och byggnaden får en midja i mötet mellan sockelbyggnad och tillbyggnad. Terrassvåningen utformas med granitklädda pelare och glas i en regelbunden rytm för att ytterligare avvika från huvudfasaden och dess prismatiska relief. På terrassen anordnas nya, men smalare planteringskärl längs krönet så att grönska kan blir en integrerad del av terrassmotivet. Puttenplatsen Platsen vid Malmskillnadsgatan, ”Puttenplatsen”, ges en ny gestaltning med grönska, vistelseytor och lanterniner som släpper ner ljus till underliggande lokaler. Befintligt konstverk bibehålls. Interiör Invändigt innebär planförslaget förändringar av den invändiga logistiken. Ett nytt hisspaket, tillkommer centralt i byggnaden och åtgärder sker med den s.k. Guldhissen vars funktion ändras från hiss till telefon/mötesrum. Bottenvåningen får ny lokalindelning och breddad entréhall med ny disposition och kommunikation till det nya hisspaketet. För att kunna fylla delar av bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan med lokaler krävs ändringar av bjälklagshöjder. En tillgänglighetsan- passning görs av huvudentrén, den f.d. övre entrén till bankhallen. Del av Gotabankens bankfacksvalv i övre källarplan tas i anspråk för det nya centrala hisspaketet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 22 PLANFÖRSLA gET 2026-06-22 diagram som redovisar delar som föreslås demonteras. Tengbom diagram som redovisar nya tillägg och höjdförhållande till ”S-huset” i kvarteret Hästskon. Teknikbyggnader på tak redovisas ej. Tengbom Sektion från syd med tillägg redovisade i grönt. Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 23 PLANFÖRSLA gET 2026-06-22 Axonometri planförslaget från sydväst. Tengbom Axonometri planförslaget från sydost. Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 24 PLANFÖRSLA gET 2026-06-22 Befintlig fasad mot Sveavägen med förelagen utökning av fönsteröppningar (streckade linjer). Tengbom Förslagen fasadkomposition mot Sveavägen med utökade fönsteröppningar men bibehållen stenindelning med företrädesvis återmonterad granit, med något djupare relief. Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 KONSEKVENSER KULTURVÄRDEN PBL6 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 26 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 RIVNINgAR/RIVNINg AV dELAR Fasad/yttervägg mot Sveavägen Fasaden mot Sveavägen rivs för att möjliggöra att byggnaden ovan sockeln får en ny djupare volym. Granit i fasad demonteras för att kunna återmonteras i ny fasad. Övriga komponenter såsom fönster rivs eftersom nya fönsteröppningar ska göras större. KONSEKVENSER Rivningen av den till stora delar välbevarade västra fasaden innebär ett stort ingrepp i den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden. Åtgärden bör dock inte bedömas separat eftersom planen reglerar att ny fasad ska ha tydligt släktskap med den som rivs. En stor andel av graniten kommer att återanvändas. Att befintliga fönster inte återanvänds har sin förklaring i att nya fönsteröppningar i ny fasad ska utföras större än befintliga. Styrelserum Det i fasaden mot Sveavägen utkragande burspråk som tidigare rymde Göteborgs banks styrelserum rivs när den västra fasaden rivs. Burspråket flyttar inte med till nytt fasadläge utan utgår. KONSEKVENSER Styrelserummet för Göteborgs bank är manifesterat i fasaden mot Sveavägen och i stadsrummet genom att skjuta ut som en låda på våningen ovanför terrassen. Dess verkan i stadsrummet förmin- skades genom tillbyggnaden på terrassen i början av 2000-talet då det blev underbyggt och mindre fritt. Samtidigt byttes dess fönster ut mot nya. Invändigt finns inga spår av inredningen och det är svårt att läsa ursprunglig utsträckning av rumsbildningen. Konsekvensen av rivningen bedöms bli liten. Styrelserummet är inte redovisat som värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen. I nuvarande tappning har styrelserummet begränsade arkitektoniska kvaliteter och utgör inget utropstecken. Att det försvinner påverkar den samlade bilden av svensk bankhusarkitektur där styrelserum och andra maktuttryck ofta manifesterats i det yttre. Styrelserummet som kragar ut som ett modernistiskt karnap (typ av burspråk) har inga direkta motsvarigheter i Stockholm. Till vänster: Såväl styrelserummet som tillbyggnaden på terrassen och takvåningen syns från Kulturhuset. Till höger: Foto från Sergels torg mot Skandinaviska banken och göteborgs bank, 1968. Foto: Ingemar Gram, Stadsmuseet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 27 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 Byggnadsvolym på terrass mot Sveavägen För att kunna uppföra den volym som planen medger behöver befintlig glasad tillbyggnad på terrassen mot Sveavägen rivas i sin helhet. KONSEKVENSER Inbyggnaden av delar av terrassen gjordes i samband med den omfattande fastighetsutveckling som byggnaden genomgick åren kring 2000. Den ritades av White Arkitekter och följer samma strama men påkostade mönster som präglar takvåningen (se vidare nedan). Fasaderna av glas och rostfritt stål är eleganta och väl utförda. Invändigt är golv av ekparkett och murar av natursten samt gråmålat stål tidstypiska och välbevarade inslag. En långsträckt lanternin ger ovanljus i anslutningen till stenfasaden. Att tillbyggnaden i kulturmiljöanalysen inte bedömts vara ett värdebärande karaktärsdrag har sannolikt sin förklaring i att greppet att bygga in delar av den tidigare publika terrassen i grunden är ovarsamt och har inneburit att terrassmotivet längs Sveavägen försvagats. Av samma anledning bedöms konsekvenserna av att tillbyggnaden rivs bli små. Tillbyggnaden har påverkat terrassen negativt och även skadat styrelserummets arkitektoniska verkan liksom hela den arkitektoniska kompositionen, grundad i cityprojektets kraftfulla grepp kring Sveavägens avslut. Tillbyggnaden utgör en del av en årsring i byggnadens utveckling, en årsring som på flera sätt är intressant eftersom den innebar ett så tydligt steg bort från cityprojektets ideal. Den bidrog till att byggnaden och denna del av city blev mindre modernistisk och mer lik den traditionella staden med tydligare åtskillnad mellan privat och offentligt. Publika ytor utanför bankkamrerernas fönster ersattes av privat lunchterrass för kontorshyresgästerna. Det sociala experiment som citybygget i många avseenden var tvingades retirera. Rivningen innebär märkbara konsekvenser för läsbarheten av detta skifte i city och det sätt på vilket ett ändrat samhällsklimat tog sig uttryck under 1990-talet och efter millennieskiftet. Rivningen innebär också att väl utformad, tidstypisk arkitektur från 2000-talets första år går förlorad. del av terrassinbyggnaden, idag använd som matsal för kontorshyresgästen. Bottenvåningens fönster togs ut och ändrades till glaspartier i samband med att tillbyggnaden gjordes. Terrasstillbyggnaden har närmast helt uppglasad långsidesfasad med minimal sockel och markerad men sparsmakad takfot. Tillbyggnaden, planteringslådor, bänkar och växtlighet kommer inte att kunna vara kvar i nuvarande form om planförslaget realiseras. Terrassen har stora sammanhängande planteringsytor som i söder och norr breddas. I norra delen finns ett cirkelformat fontänkar som inte är i bruk. Anordningar och växtlighet på terrass Den utökade byggnadsvolymen kommer innebära att en stor del av befintlig terrass ovan sockelbyggnaden tas i anspråk. Funktionen terrass kommer att bestå närmast Sveavägen men i och med att vistelseytan smalnas av kommer befintliga planteringsytor längst västerut på terrassen att vara för djupa för att medge passage och vistelse. De kommer därför att göras om och bli smalare. På så sätt kan det ses som att inga befintliga inslag på terrassen blir kvar i den form de har idag. Befintlig växtlighet rivs bort och återplanteras ej. Flaggstänger rivs. Terrassbeläggning och granitblock som utgör planteringsytors sidor kan delvis tillvaratas. Fontän kan eventuellt tas tillvara och få ny plats. Utrymningstrappa till Mäster Samuelsgatan rivs. KONSEKVENSER Terrassen är i nuvarande form närmast i sin helhet en produkt av det stora omvandlingsprojektet som genomfördes i början av 2000-talet. Då tillbyggnaden för matsal gjordes förändrades terrassen i mycket hög utsträckning. Planteringsytorna som tidigare stod i inre delen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 28 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 de cirkelformade planteringsytor som integrerats i terrassens trall är inte med på 1999 års bygglovritningar. I övrigt stämmer terrassens utformning väl med den gestaltning den då gavs. Södra delen av terrassen med trappa till Mäster Samuelsgatan. På terrassen finns ett stort antal stenskivor i murar och som markbeläggning. Södra delen av terrassen, maj 1967. Foto: Ingemar Gram. Stadsmuseet eller centralt på terrassytan flyttades ut till ytterkant och blev långsträckta. Belysning och bänkar revs. Terrassen anpassades till sin nya roll som komplement till en matsal istället för att som tidigare ha varit ett publikt utrymme. Kulturvärdena i nuvarande utformning bedöms vara medelhöga. Sargen mot Sveavägen är ursprunglig. I övrigt är alla inslag från tidigt 2000-tal. De har i kulturmiljöanalysen pekats ut som värdefulla då de är välgestaltade och utförda i påkostade material. Kultur- värdena är kopplade till den utveckling av fastigheten som gjordes i början av 2000-talet då byggnaden gick från att på många sätt vara en kugge i citys maskineri och logistik till att bli en mer ordinär, privat kontors- och affärsbyggnad. Uttrycken för denna omställning föreslås till stor del utgå i och med planförslaget. Den omgestaltning som gjordes av terrassen bedöms varken vara mer eller mindre intressant än den utvecklade takvåningen, terrasstillbyggnaden eller de nya lokaler längs Mäster Samuelsgatan som samtidigt tillskapades. Att inslagen på terrassen rivs bedöms inte vara förvanskande men påverkan på kulturvärdena är märkbar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 29 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 Takvåningen (f d teknikvåning) Takvåningen inklusive terrass och terrassräcken rivs för att möjliggöra till- och påbyggnad. KONSEKVENSER Takvåningen i nuvarande form tillkom ca 2000 och utgör en för byggtiden typisk, sober och vårdad miljö. Utvändigt är volymen helt präglad av glas och rostfritt stål men med en enkel gavel av korrugerad plåt mot söder. Invändigt är inslagen av ek påtagliga. Materialkombinationen är ett arv från 1990-talets stillsamma och vårdade arkitektur. Takvolymen är ca 25 år gammal och det är ett gränsfall om tiden är mogen för att utvärdera den kulturhistoriskt. Den är inte redovisad som värdefull i kulturmiljöanalysen. Tillsammans med tillbyggnaden på terrassen, ändringar i fasad mot Mäster Samuelsgatan och förnyelser av entréer mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan vittnar den om förnyelse och aktualisering av citykvarteren kort efter att Hötorgscity uppgraderats och Hästskon 12 byggts till. Denna årsring inom byggnaden kommer att mer eller mindre utraderas genom planen. Årsringen har inte bedömts vara betydelsebärande i kulturmiljöanalysen men har en plats i historien om hur det utskällda och stigmatiserade Stockholms modernistiska city utvecklats. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Rivning av takvåningen bedöms inte vara förvanskande. Takvåningen sett från Mäster Samuelsgatan. Foto: Gustav Kaiser Till höger: Byggnaden år 1975 med den ursprungliga teknikvåningen. Foto: Stadsmuseets innerstadsinventering Övre bild: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 30 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 Takvåningens södra gavel är klädd i rostfri profilerad plåt. Endast delar av taket är avsett som terrass, stora ytor är belagda med singel. den konsekventa utformningen i rostfritt stål präglar även det terrassräcke som byggdes i samband med förädlingen av takvåningen i början av 2000-talet. Invändigt präglas takvåningen av för 1990-talet och det tidiga 2000-talet tidstypiska materialval som ek och gråmålat stål. Takvåningens fasad och terrass mot Sveavägen. Fasaden är konsekvent utförd i rostfria stålprofiler och glas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 31 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 äNdRINg AV SOCKELBYggNAd MOT SVEAVägEN Bottenvåningen mot Sveavägen föreslås ändras genom förändring av kontorsentrén, ändringar av samtliga lokalentréer och partiell sänkning av granitbröstningen under skyltfönstren. I södra delen höjs skyltfönstren. Samtliga metallglaspartier rivs. Befintligt vindfång/glasinbyggnad av kontorsentrén (f.d. entré till bankhall) rivs. Nya metallglaspartier föreslås bli bruna och integrerar bruna skyltband i övre delen. Över kontorséntrén som breddas för att omfatta tre fasadfack föreslås ett skärmtak. Bankomater utgår. KONSEKVENSER I nuvarande tappning har bottenvåningen mot Sveavägen begränsade kulturvärden. Den imponerande bankkontorsentré som fanns här ursprungligen och som i delar speglade den ännu befintliga entrén mot Malmskillnadsgatan är utraderad. Merparten av skyltfönster och dörrar utgör liksom den lilla entrétillbyggnaden i glas påkostade och tidstypiska utföranden från tidigt 2000-tal. Dessa är i kulturmiljöanalysen utpekade som värdebärande karaktärsdrag. Tillbyggnaden är utförd som s.k. structural glazing och även skyltfönstren är exempel på samma företeelse – glas som är sammanfogade och fästa med hjälp av starka fogar istället för att vara monterade och infattade i profilsystem. Precis som takvåningen är de exempel på tidig 2000-talsarkitektur men karaktären är generell och är inte anpassad till objektet de är monterade i. Inslagen utgör en årsring i byggnadens utveckling och att de rivs bidrar till en framtida svag läsbarhet kring den utveckling av fastigheten som gjordes under tidigt 2000-tal. Utförandet håller hög kvalitet och i ett varsamhetsperspektiv kan det ifrågasättas att dessa byggdelar rivs. Att sänka bröstningar och höja några skyltfönster för att ge bättre förutsättningarna för verksamheterna i byggnaden bedöms ge marginella negativa konsekvenser för kulturvärden. Det påverkar i någon mån förståelsen för 1960-talsarkitekturen men överordnat är den strävan som fanns i citysaneringen att låta de nya huvudstråken bli sammanhängande och attraktiva kommersiella stråk. Att bryta upp bankpalatsens slutna verkan med butiker och andra verksamheter var en stark drivkraft för de tjänstemän och politiker som drev citysaneringen och insatser som förbättrar villkoren bedöms vara väl motiverade i kulturhistoriskt perspektiv. Butikerna längs Sveavägen har under många årtionden haft problem med låga flöden längs stråket och det är angeläget sett till citys kulturmiljö som helhet att dessa lokaler blir attraktiva. Föreslagen utformning av entréer och metallglaspartier bedöms vara bättre anpassade till byggnadens arkitektur än de som ersätts. Åtgärderna innebär en återgång mot byggnadens ursprungligen mycket stramt hållna materialpalett. Det nya skärmtak som föreslås över kontorsentrén innebär en avvikelse gentemot ursprunglig utformning. Att byggnadens huvudentré för kontor blir mer manifesterad och lättare att orientera sig till överensstämmer med en långvarig strävan i city hos såväl staden som fastighetsägarna och hyresgästerna att stärka attrak- tivitet och funktion. Det har länge varit konsensus att markerade och tydliga entréer är eftersträvansvärt och att kontorsbyggnaderna från 1900-talets andra hälft ofta brustit i detta avseende. Det bedöms vara rimligt att ett skärmtak som framträder i gatubilden kan tillkomma. Den nya kontorsentréns bredd motsvarar den bankkon- torsfasad som ursprungligen fanns här. Den mest värdefulla delen av sockelvåningen, bandet av prisma- formade fönster på vån 1 tr, påverkas inte negativt av skärmtaket. Sockelvåningens helhetsverkan bedöms stärkas av planförslaget och det bedöms inte finnas risk att denna del av byggnaden förvanskas. Visualisering av sockelvåning mot Sveavägen. Övre visar befintligt och nedre förslaget. Tengbom Befintlig Förslag Bild på sockelvåningen idag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 32 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 TILLBYggNAd MOT SVEAVägEN Det största greppet i planförslaget är att bygga till kontorsvolymen ovan sockelbyggnaden så att den får ett större djup och höjd. Tillbyggnaden föreslås få ett djup som gör att relationen mellan sockelbyggnad och kontorsvolym blir motsvarande den i Hästskon 12 på södra sidan av Mäster Samuelsgatan. Tillbyggnadens höjd föreslås blir sju våningar. Befintlig fasad mot Sveavägen rivs. Ambitionen är att graniten tas tillvara för att bearbetas så att den kan återmonteras på ny framflyttad yttervägg. Stenen anpassas då till en fönstersättning som i mångt och mycket stämmer överens med den befintliga fasaden men där fönstren utökas i storlek för att förbättra dagsljusinsläpp och möjlighet till utblickar. Utökade öppningar är ett sätt att höja kvaliteten på kontorslokalerna och deras attraktivitet. Tillbyggnaden föreslås som en utökning av befintliga plan och kommer därmed ha samma relativt låga rumshöjder. De två övre planen i fasaden mot Sveavägen ges dock högre fönster som visar att vånings- höjderna här är högre. För att minska problemet med solinstrålning i byggnaden utformas fasaden med djupare relief än den befintliga. Hörnen mot norr och söder hanteras lika befintliga hörn där prisma- formerna gör att hörnen tandar med olika utförande på vartannat plan. Tillbyggnadens gavel mot söder formas som en slät skiva ur vilken enluftsfönster skärs ut i regelbunden fönstersättning. Mötet mellan den nya gavelskivan och befintlig sluten granitskiva utförs genom en indragen fönsterslits lika de befintliga som bryter upp gaveln. Norra gaveln utförs fönsterlös. För att betona gavelskivans slankhet utformas den med ett indrag närmast grannbyggnaden Putten 16. Skivan får också en något högre takfot och en annan mönster- sättning av graniten än i indraget. Tillbyggnaden innebär att en stor del av befintlig terrass tas i anspråk. För att stärka motivet med terrasser i Sveavägens gaturum och göra den kvarvarande terrassytan möblerbar görs en arkitektonisk bearbetning av tillbyggnadens nedersta plan. Här dras fasaden in så att byggnaden får en midja i mötet mellan sockelbyggnad och tillbyggnad. Greppet är hämtat från den till- och påbyggnad som gjorts av grannbyggnaden, S-huset inom Hästskon 12. Midjan gör genom bl. a. skuggbildningar att terrassen betonas i stadsbilden. Terrassvåningen utformas med granitklädda pelare och glas i en regelbunden rytm för att ytterligare avvika från huvudfasaden och dess prismatiska relief. På terrassen anordnas nya planteringskärl längs krönet som kan svara för att grönska blir en integrerad del av terrassmotivet. Smalare planteringskärl är också nödvändiga för möjligheterna att möblera terrassen. KONSEKVENSER Tillbyggnaden innebär att byggnaden får en ny arkitektonisk komposition. Den renodlade modernistiska formen med en slank högdel som reser sig från en mer utbredd och låg bas med takterrass ersätts med en mer komplex uppbyggnad. Befintlig byggnads form har förvisso påverkats av den glasade tillbyggnaden på terrassen men den ursprungliga uppbyggnaden är ännu tydligt läsbar från Sveavägens gaturum och Sergels torg. Tillbyggnaden innebär flera effekter för hur byggnaden uppfattas. Mest märkbart är att den mot Sveavägen och sett från bl a korsningen med Kungsgatan får en gavel. Här ansluter befintlig volym till Putten 16:s fasadliv och någon gavel förekommer inte. Den slutna gavel det blir fråga om - för att inte påverka eventuell framtida utveckling av Putten 16 – är en tolkning av de slutna delar som präglar befintlig gavel mot söder. Slutna gavlar är ett vanligt tema inom modernismen, Hötorgsskraporna är ett talande exempel i den direkta närheten och även S-huset inom Hästskon 12 hade ursprungligen en sluten gavel mot söder. Motivet med en sluten gavelskiva bedöms ha hävd och fungera väl i kontexten ihop med Hötorgsskraporna. Bearbetningen för att få den nya gaveln att se slank ut bedöms vara arkitektoniskt verkningsfull men den kräver vissa anpassningar upptill, i mötet mellan befintlig och ny del där nytt krön behöver sänkas och ett kompletterande terrassräcke krävs. Någon meter av detta räcke blir synligt från Sveavägen men läses mot ny föreslagen takvåning där metallprofiler och glas ger en mörk bakgrund som gör att räcket inte blir iögonfallande. Att den södra gaveln inte hanteras på samma sätt bedöms inte vara negativt från kulturmiljösynpunkt. De fönsterrader som föreslås bedöms vara väl förankrade i den modernistiska arkitekturen och eftersom de håller undan från hushörnet får den tillkommande delen av gaveln karaktären av en murskiva där stenen dominerar över glaset, ett förhållande som ger en balans med resten av den södra gaveln och ett släktskap med den norra gaveln. Byggnadens södra gavel får genom tillägget samt genom tillkommande volymer i den övre delen (se separat stycke nedan) samlat en betydligt mer komplex form och verkan än vad den har i befintlig situation. Den nya gavelskivan bedöms i sig fungera väl ihop med befintlig gavel vars uppbyggnad baseras på livskillnader och slutna delar som kontrasterar mot öppna indragna slitsar. Den tillkommande skivan blir genom det framflyttade läget betydligt mer synlig i stadsbilden vid Sveavägen, Sergels torg och sett från Mäster Samuelsgatans viadukt men den konsekvent och unikt formade ursprungsgaveln blir fortsatt tongivande när byggnaden betraktas från Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan österifrån. När det gäller byggnadens volym, höjd och terrassmotiv gör likheterna med den utförda utvecklingen av S-huset inom Hästskon 12 att en utvärdering av vad som blev följden av den är på sin plats. De två byggnaderna hade ursprungligen många gemensamma drag inte endast i grundkomposition (sockelbyggnad, terrass, indragen högdel) utan även i fasaduttryck med arkitektoniskt bearbetade, mycket påkostade granitfasader med ovanligt stor reliefverkan. Det kan konstateras att S-huset tagit för sig av stadsrummet och delvis omformat det stadsrum med modernistiskt upplösta gränser som Sergels torg utgör, inte minst för att öppningen mellan byggnaden och Femte Hötorgshuset blev trängre. Rivningen av S-husets södra del, tillkommen på 1990-talet, kompenserade dock för detta. Terrassmotivet är trots den avsevärda minskningen i terrassens mått ännu väl framträdande tack vare riklig grönska som hänger över sockelbyggnadens krön. S-husets midjevåning bidrar genom ett litet indrag och avvikande fönstersättning till att betona terrassplanet. Men byggnadens form och volym är inte längre läsbar som en 1960-talsbyggnad där kontorshuset har ett djup anpassat till tidens Visualisering av den norra gaveln och terrassvåning. Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 33 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 kontorslösning med korridorer. Fasadbearbetningen ändrades också påtagligt, inte minst i sockelbyggnaden där ett karaktärsfullt fönsterband med granitlameller ersattes av ett mer öppet sådant. Den ursprungliga reliefverkan i fasaden återkom heller inte när befintlig granit återanvändes. Jämfört med S-huset innebär den föreslagna utvecklingen av Putten 15 inte en lika genomgripande omvandling. Volymmässigt blir skillnaden sett från Sergels torg motsvarande S-huset och det framflyttade fasadlivet påverkar Sveavägens gaturum och i någon mån Sergels torgs avgränsning (se stycke om riksintresset nedan). Genom att det för Putten 15 föreslås ett volymtillägg till en befintlig del och inte en lika genomgripande omdaning blir dock Puttens volym mer mångskiftande. Detta är på ett sätt avvikande från 1960-talets arkitektoniska ideal med renläriga byggnader där byggnadens program och innehåll till stor del styr utformningen men samtidigt finns en möjlighet att avläsa något av byggnadens ursprungliga volym genom det sätt som tillbyggnaden utformats och där den lyfts fram i stadsbilden som en skiva adderad till den befintliga. En avgörande skillnad jämfört med Hästskon 12 är att granitfasaden som rivs inte endast återbrukas (vilket är ambitionen) utan att den ges en gestaltning som är mycket lik den ursprungliga. Komple- menten som görs på gavlar är liksom ny vertikal slits på södra gaveln och nya pelare också tydligt influerade av den befintliga utformningen och materialhanteringen. Att fönsteröppningarna växer bedöms inte vara problematiskt från kulturmiljösynpunkt. De båda långsidesfasaderna kan aldrig betraktas samtidigt. Den ökade storleken på öppningarna bedöms också korrespondera väl med de utökade mått som fasaden mot Sveavägen får genom att tillbyggnaden är en våning högre än befintlig högdel. Proportionerna bedöms på så sätt bli bättre. Terrassmotivet bedöms på samma sätt som S-husets kunna leva vidare men i omtolkad tappning. Midjan, som i S-huset hade stöd och hävd i byggnadens ursprungliga utformning, men som för Putten är ett motiv endast tillämpat för att på samma sätt understryka terrassens existens, bedöms vara verkningsfull för detta syfte. Sten: 165 m² Glas: 35 m² Totalt: 200 m² Sten: 83% Glas: 17% Genom terrassens minskade mått blir läsbarheten av terrassens existens i hög grad beroende av att grönska präglar krönet. Grönskans existens är en förvaltningsfråga eftersom växtlighet kräver skötsel. Förvaltningen kan inte regleras i detaljplanen. Det bedöms dock vara av stor vikt att växtligheten ges optimala förutsätt- ningar genom dimensionering och utformning av planteringskärl. Även om terrassen blir ett fortsatt väl synligt inslag bedöms läsbarheten av att det ursprungligen varit en stor offentlig terrass integrerad i bankfastigheten närmast utgå. Efter rivningen av gångbron till terrassen på Hästskon 12 och trappan mellan Mäster Samuelsgatan och terrassen samt genom den befintliga tillbyggnaden är denna läsbarhet redan kraftigt inskränkt. Den minskade terrassen inom Hästskon 12 och tillbyggnad på terrassen till Putten 16 bidrar också till att det är mycket svårt att förstå det ursprungliga terrassystemet på Sveavägens östra sida. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 34 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 Till vänster: Visualisering planförslaget mot Sveavägen från väster och öster. Tengbom Till höger: gaveln mot Mäster Samuelsgatan idag. Notera hur sockeln har en mörkare granit än kontorsvåningarna. glaspartierna i sockeln är från tidigt 2000-tal och har hög kvalitet i utförandet.Sveavägen från norr Sveavägen från söder Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 35 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 Södra gavelns bottenvåning Bottenvåningen mot Mäster Samuelsgatan föreslås ändras genom att befintliga lokalers butiksfasader med metallglaspartier byts ut. Nya metallglaspartier utförs med bruna profiler. I det lägen där man tidigare angjort den portik och trappförbindelse som byggts igen föreslås granitsockeln tas bort för att tydligare erinra om tidigare förhållanden då det var en öppen portik här. KONSEKVENSER Denna del av byggnaden har förändrats avsevärt sedan uppförandet. Den kommersiella prägeln i bottenvåningen är en produkt av fastighetsutvecklingen i början av 2000-talet då portiken och trappförbindelsen med Sveavägen byggdes igen. Liksom mot Sveavägen är det här fråga om välgjorda och påkostade partier men som tydligt tar avstånd både i konstruktion och kulör från ursprungligt utförande. Partierna är utpekade som värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen. Med nya bruna partier blir det sämre läsbarhet kring att det här funnits en portik och en trappa, detta eftersom de lättare kan läsas ihop med exempelvis kontorsfönstren och uppfatta som ursprungliga. Greppet att avlägsna sockeln i ett parti bedöms delvis uppväga denna negativa påverkan. Sett till byggnadens arkitektoniska värden och helhetsverkan bedöms ändringarna av bottenvåningen mot Mäster Samuelsgatan ge positiva effekter. De föreslagna åtgärderna riskerar inte att förvanska kulturvärden även om byggnadsdelar med hög utformningsmässig kvalitet utgår. Bottenvåning mot Malmskillnadsgatan I planarbetet finns en ambition att i enlighet med Vision för City och Program för City låta byggnaden samverka bättre med sin omgivning. Om bankpalatset vid uppförandet tvingades släppa in butiker och andra verksamheter mot Sveavägen vid sidan om bankentrén var så inte fallet mot Malmskillnadsgatan. Här omtolkades bankpalatsets historiska förebild i den florentinska renässansens palatsarkitektur, med dess slutna rustika och socklar med gallerförsedda fönster, i ett raffinerat tätt fönsterband där granit- pelarnas relief gör att sockeln trots en hög andel glas uppfattas som solid och sluten. I planen prövas att öppna upp och glesa ut detta motiv genom att riva varannan pelare. Efter att pelarna rivits monteras bredare glaspartier med en mittspröjs i det läge där pelarna tidigare satt. Urtag i granitbandet i sockelns överkant lagas i med återvunnen sten. De diamantformade smidesarbetena i nederkant av nischerna rivs i samband med åtgärden. Syftet är att genom en öppnare fasad möjliggöra att det även i denna fasad kan inrymmas verksamheter som restaurang, café eller butik. En anledning till förslaget att glesa ut sockeln är att kunna inrymma nya dörrar till lokaler på ett lämpligt sätt. Entréer till tre nya lokaler föreslås tas upp, därtill en ny nödutrymningsdörr från nytt trapphus och hisshall. Nya dörrar och entréer utförs i bruna metallprofiler och förses med överljus. I den nordligaste delen av fasaden föreslås befintlig indelning vara kvar då det inte är några publika ytor innanför. Befintligt entréparti föreslås bytas mot ett nytt med bruna profiler. Den imposanta entrén till f.d. bankkontoret, nuvarande kontorsentré, föreslås inte ändras bortsett från att själva entrépartiet byts ut mot ett nytt metallglasparti med bruna profiler. Förslaget har sin utgångspunkt i Malmskillnadsgatans historia av en anslående ödslighet kvällstid och på helger och även i dess belastade historia (se faktaruta Drakens rygg) Tillsammans med gångpassager under gator, genom byggnader och portiker representerar Malmskillnadsgatans slutna bottenvåningar det city som varit som mest kritiserat för otrygghet. Puttenplatsen var också centrum för gatuprostitutionen. Ett antal satsningar har gjorts sedan millennieskiftet inom de angränsande fastigheterna. Kvarteret Grävlingen och Hästskon har utvecklats medvetet med fokus på att förändra gatans karaktär genom uppbrutna fasadlängder, aktiva bottenvåningar med restauranger och butiker samt tillkomst av bostäder, ett inslag som inte ursprungligen fanns i 1960- och 70-talsbebyggelsen. I Putten 15 har endast hörnlokalen Malmskill- nadsgatan och Mäster Samuelsgatan tillfört liv i bottenvåningen i samband med att gångpassage till Sveavägen med tillhörande portik lades igen i början av 2000-talet. Stadsbyggnadskontoret ser därför behov av ytterligare åtgärder i bottenvåningen för att komma tillrätta med den otrygghetsproblematik som återstår vid Puttenplatsen. KONSEKVENSER I bedömningen av de föreslagna åtgärderna ställs arkitekturhis- toriska och arkitektoniska värden mot förbättrade stadskvaliteter och ett mer attraktivt city. Det är en fråga om trygghet och stadsliv som har synnerligen starka kopplingar till det sår som omvandlingen av Nedre Norrmalm rivit upp i Stockholm och många stockholmare och därmed berör samhällshistoriska aspekter. Sett till gatans och Puttenplatsens mycket speciella historia kan förslaget ses mot en kulturhistorisk bakgrund som skulle kunna ses som förmildrande. Att Stockholms city ska vara attraktivt och välfungerande och stödja landets näringsliv är en drivkraft som stämmer helt överens med de tankegångar som låg bakom hela citysaneringen. Bottenvåningen är i nuvarande utformning utpekad som ett värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen. Både raden av fönsterslitsar och smidesdiamanterna är tvivelsutan bärare av kultur- historiska dokumentvärden. Slitsarna har dessutom arkitektoniska kvaliteter och bidrar till byggnadens unika fasadarkitektur. Även det befintliga utförandet med glas som genom dolt montage direkt möter I den norra delen av fasaden är sockelns stenpelare lägre genom markens lutning. de är här samkomponerade med det konstfullt bearbetade ventilationsgallret på vån 1 tr. I denna del avses pelarna bevaras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 36 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 sten är ett tidstypiskt och högkvalitativt inslag som vittnar om höga arkitektoniska ambitioner. Att huvudentrén bevaras liksom en mindre del av den täta indelningen i norra delen av fasaden mildrar konsekvenserna. Det bedöms också att det skulle bli en god historisk läsbarhet, spåren i granit- fasaden skulle vara möjliga att tolka. Även efter en urglesning enligt förslaget skulle byggnaden ha en tät och särpräglad bottenvåning som tydligt avviker från andra modernistiska byggnader och från dagens kontorshus där man strävar efter maximal öppenhet. Sett snett framifrån och längs fasaden skulle en reliefverkan med omväxlande belysta och beskuggade ytor delvis bestå. Greppet att glesa ut bottenvåningen bedöms dock sammantaget ge en långtgående negativ påverkan på den modernistiska bankpalatsfasaden och den konsekventa, formfasta arkitekturen. Konsekvenserna förstärks av att flera dörrlägen föreslås. Även om dörrarna kan infogas på ett logiskt sätt i fasadfacken innebär den avvikande indelning som blir fallet i de berörda facken att bottenvåningens konsekventa rytm bryts upp. Även förlusten av smidesdiamanterna bedöms ge betydande negativa konsekvenser. De har en dubbel funktion, dels som vittnesbörd om den ursprunglige byggherren, Göteborgs bank/Gotabanken, dels som ett illustrativt minne om gatans och platsens historia som riksbekant prostitutionsstråk. Byte av partier i befintliga entréer bedöms ge positiva effekter för byggnadens helhetsverkan men vissa negativa konsekvenser uppstår då läsbarheten av förnyelsen av byggnaden under tidigt 2000-tal försvåras. Vänster: Smidesdiamanterna utgår om fasadöppningarna breddas. Mitten: När man rör sig längs fasaden skapar de tätt ställda vertikalerna en kraftig relief, en sluten men raffinerad sockel. Denna effekt skulle även fortsättningsvis delvis bestå när fasaden öppnas upp enligt planförslaget. Höger: Fönsterslitsarna har en uppbyggnad där isolerglasen sitter monterade innanför stenen. Montaget är därmed ”osynligt” och möjliggör att sockeln på ett medvetet uttänkt sätt endast består av sten och glas. Med den föreslagna ändringen kan inte denna princip behållas utan synliga metallprofiler tillkommer i öppningarna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 37 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 äNdRINgAR AV PUTTENPLATSEN Ett led i att stärka attraktivitet och trygghet i denna del av city är stadens och fastighetsägarens ambition att rusta upp den s.k. Puttenplatsen, platsbildningen mellan kv Putten, Grävlingen och Hammaren. Platsbildningen vid Malmskillnadsgatan disponerades på 1960-talet med en enkelriktad angöringsgata, vilken kom till i syfte att underlätta trafikflöden till ett planerat (men aldrig utfört) parkeringshus i kv Hammaren. I platsbildningens norra del, definierad av byggrätten i fastigheten Putten 16, placerades en nedgång till Hötorgets tunnelbanestation. Tunnelbaneingångarna, den ena från Sveavägen och den andra från Malmskillnadsgatan, fungerade också som en allmänt tillgänglig passage mellan kvarterets två gatunivåer. I hörnet till nedgången från Malmskill- nadsgatan bildades en mindre torgartad yta. Fotografier från 1970-talet vittnar om att denna yta ursprungligen saknade plante- ringar eller andra gestaltande inslag även om nybyggnadsritningar för byggnad (fasad) visar på en idé om trädplanteringar utmed Putten 15. Trottoaren var sannolikt belagd med kvadratiska betong- plattor. Omkring 1980 sker en omgestaltning av platsen, då träd planteras på refugen mellan Malmskillnadsgatan och den enkelriktade angöringsgatan/vändplatsen. Träden omgärdas av gräsytor och kantsten. I samband med detta sattes bronsskulpturen ”Non Serviam” av konstnären Ernst Nordin upp vid trottoarhörnet framför tunnelbanans nedgång. Skulpturen föreställer en ung flicka som sitter på marken och läser en dikt av Gunnar Ekelöf om en människas utsatta position i en hård värld. Skulpturen gavs en medvetet finstämd utformning för att inte bara vara ett dekorativt inslag utan åskådaren skulle stanna till och begrunda. Skulpturen skulle utgöra en tydlig kontrast till den medvetet valda platsen som enligt konstnären var en av stadens fulaste och med ogästvänliga miljöer. Den asfalterade angöringsgatan är sedan ett par år borttagen till förmån för en bredare trottoar/torgyta. Även parkerings- fickor på östra sidan av gatan har lagts igen. Den tidigare disposi- tionen kan avläsas genom de nytillkomna betongplattorna. Platsen besitter vissa värden som ett uttryck för 1960-talets trafikomledningar i city och tunnelbanans avtryck i stadsbilden. 1980-talets gestaltning och igenläggningen av angöringsgatan på 2020-talet har bidragit till en mer tillrättalagd miljö. Tillfällig möblering och fristående kärl med växtlighet har satts upp för att ge en mer omhändertagen karaktär och få platsen att befolkas. Till detta bidrar även uteserveringar som hör till serveringar i bottenvåningen på Putten 16. I detaljplanen föreslås möjlighet att ta upp lanterniner som ger dagsljus till ytor belägna under platsen. Dessa ytor tillskapades på 1960-talet men har hittills saknat dagsljusförsörjning. Genom lanter- ninerna och dagsljuset kan ytorna användas för ändamål såsom konferensytor eller matsal. Kring lanterninerna, som placeras på Malmskillnadsgatans västra sida, kan ökade inslag av växtlighet och sittmöjligheter tillföras. KONSEKVENSER Platsen bedöms vara tålig för förändringar. Till skillnad från andra platsbildningar och torgytor som anlades under samma tid gavs platsen ingen bearbetning med gestaltade inslag när den anlades. Det finns ingen modernistisk landskapsarkitektur att värna. Skulpturen Non Serviam bedöms inte påverkas negativt av lanterniner eller tillkommande grönska. Idén bakom verket kan dock bli svårare att tyda om platsen och närområdet omvandlas. Stora steg bort från den miljö som verket tillkom i har dock redan tagits. Platsens koppling till tunnelbanan påverkas inte, inte heller biltrafiken. Tillkomsten av lanterniner bedöms medföra positiva effekter för kulturvärden kopplade till cityomvandlingen och Norrmalmsregle- ringen. Att stora delar av citys gator och platser är underbyggda och ingår i komplexa system för logistik och teknisk försörjning är inte självklart att avläsa i stadsrummet. De underjordiska inslagen i city är en synnerligen intressant företeelse sett i ett stadsbyggnadshis- toriskt perspektiv. Lanterniner på Puttenplatsen bidrar till att belysa detta fenomen och stärker läsbarheten av ett stadsbygge under mark. Norra delen av Puttenplatsen år 1975. Stadsmuseets innerstadsinventering Puttenplatsen på 1980-talet efter omgestaltning. Beskuren bild. Foto från boken Bankbyggande i Sverige, hämtad från Tengbom. Puttenplatsen idag med konstverket Non Serviam närmast. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 38 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 dRAKENS RYgg Malmskillnadsgatan fick från 1970-talet och framåt en roll som symbol för vad många tyckte var ett stadsbyggnadsprojekt som havererat och ett historiskt misstag av gigantiska mått, omvandlingen av Nedre Norrmalm. Gatan har uppmärksammats i flera olika forum. Här har valts att ge en inblick i gatans särskilda problematik genom att återge delar från boken Drakens rygg. Bosse Bergman och Sten Leijonhufvud undersökte vad som gått snett i boken Drakens rygg – Med Malmskillnadsgatan genom maktens city (1985). Titeln syftar på Brunkebergsåsen som schaktades bort och återuppbyggdes med underjordiska utrymmen och höga kontorshus under 1960- 70-talen. Högst upp på åsen ligger Malmskillnadsgatan som historiskt och delvis fortfarande separerar den norra innerstadens gatumönster och utgör en vattendelare. Malmskillnadsgatan står i centrum för beskrivningarna i boken även om angränsande miljöer som Sergels torg och Hamngatan också tas upp. Författarna tar sin utgångspunkt i att gatan före citysaneringen var en livlig gata med en småskalig fastighetsindelning och många mindre butiker och hantverkslokaler. Under 1960- och 70-talen förvandlades gatan nästan helt. På östra sidan minskade antalet fastigheter mellan Gustaf Adolfs Torg och Johannes Plan från 31 till 13. I boken poängteras hur själva gatan i första hand blev del av ett trafik- system. Det tidigare smala långsträckta gaturummet med ett slutet formfast Brunkebergstorg har ”deformerats och lösts upp till en oformlig serie breda gatstumpar och obestämda platsbildningar eller trafik- svulster”. Gatan blev livlös med låga flöden och med betydligt fler bilar än fotgängare: ”Helgdagsförmiddagar kan man vandra hela sträckan utan att möta en enda människa”. Gatan låg bortom de kommersiella huvudstråken och få hade anledning att söka sig hit då antalet butiker och ljusreklamer i de nyuppförda byggnaderna var få. Gatan dog efter kontorstid och kombinationen av ödslighet och anonymitet men ändå god tillgänglighet med såväl bil som tunnelbana gjorde att den blev centrum för gatuprosti- tutionen i Stockholm. Författarna analyserar även byggnaderna som ramar in gatan och i högsta grad bidrar till dess karaktär. De konstaterar att idag kantas stråket av upp till 10 våningar höga, kvartersstora en-, lik- och lådformade kontorskomplex”. Komplexen utgjordes av sex nya privata och statliga bankhus, Nordens största försäkringsbolag med två hus, Civilingenjörsförbundet och Svenska kommunaltjänstemannaför- bundet. Denna maktkoncentration sågs som anmärkningsvärd liksom den arkitektoniska klädsel som givits kontorshusen: ”Byggnaderna är modellklossar formade av några stadsplanerares enkla föreställningar om den optimala husbredden för dubbelkor- ridorskontor. Arkitekterna har töjt stadsplanens imaginära måttsatta volymer till bristningsgränsen med uppdragsgivarnas program och därefter klistrat på lämpliga tapeter”. Byggnaderna beskrivs som ”anonyma apparater och strukturer” och ”arkitekturen är med något undantag anonym, likgiltig och hård.” Vidare sägs att byggnaderna vid Malmskillnadsgatan är de ”mest extrema exemplen på den likformiga och anonyma arkitektur som sen flera decennier kännetecknat såväl maktens byggnader som övrig bebyggelse”. Författarna förundras över hur ”den ekonomiska makten numera kan nöja sig med ett anonymt och likgiltigt ansikte mot staden.” Puttenplatsen Platsbildningen som i 1960-talets stadsplaner formades vid kv. Putten kallar Bergman och Leijonhufvud ”Den namnlösa platsen”. De frågar sig: ”Är det en medveten och egendomlig upprepning av Brunkebergstorg eller har formen bara blivit så av andra skäl?” De prismaformade smidesarbetena i Götabankens fönsternischer uppmärksammas och dess tillkomst efter att byggnaden uppfördes förklaras med att fönsternischerna annars blivit sittplatser för de prosti- tuerade. Bokomslag till ”Längs drakens rygg” Källa: Bokbörsen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 39 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 äNdRINgAR AV BYggNAdENS ÖVRE dELAR Befintlig glasad takvåning rivs.Granitkrönet bevaras mot Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan men rivs mot väster i och med volymökningen. Mot öster och söder byggs den nya volymen som ersätter takvåningen vägen fram till befintligt krön utan här blir den indragen vilket gör att det fortsatt blir en terrass åt dessa väderstreck. Denna envåningsdel av den nya volymen utformas med fasader i granit men utan prismaformer. Fasaden blir till stora delar uppglasad och den rytmiseras av granitpilastrar, relativt lika dem som i befintlig situation finns i bottenvåningens fasad mot Malmskill- nadsgatan. Krönet över denna våning föreslås utföras av granit som vinklas ut ovan fönsterbandet och avslutas av ett rakt, relativt högt granitband som bildar del av terrassräcket för den tillkommande takvåningen ovan. Denna övre takfot ansluter till befintlig påbyggnad på Putten 16, dock någon meter innanför denna. Terrassen föreslås till delar bli planterad. En ny takvåning, indragen åt alla håll, tillkommer en våning högre upp än den befintliga som rivs. Den nya takvåningen utförs helt i glas och metall där metallprofiler delar in våningshöga glas i en 120-modul. I detta modulsystem integreras dörrar som leder ut till terrassytor. Terrassen som delvis planteras är smal mot öster men bredare mot övriga väderstreck. Takvåningen ges ett modellerat krön med kraftiga takfotslister som trappas inåt-uppåt och avslutas med ett formgivet smidesräcke. Krönet utförs i plåt i samma bruna kulör som övriga täta inslag i takvåningens fasad. Smidesräcket avgränsar den takterrass som föreslås finnas på takvåningens tak. Genom att två av de nya hissarna dras upp till denna nivå och genom att WC:n integreras i takuppbyggnader ges goda möjligheter till nyttjande. På takytan föreslås uppbyggnader för hissmaskinrum, trapphus (som behövs för angöring och nödutrymning) toppar av ventilationsschakt och garage för kran som behövs för fönster- putsning. Mindre tekniska anordningar som avgasrör för reservkraf- tanläggning och rökluckor kommer också beredas utrymme. Stora delar av takytan föreslås planteras. KONSEKVENSER Sett från Malmskillnadsgatan innebär ändringarna av byggnadens övre del att byggnaden, trots att huvudfasaden (ovan bottenvå- ningen) bevaras intakt, genomgår en märkbar ändring. Söderifrån längs gatan, i höjd med kv Hästskon, ersätts det något påvra intrycket där befintlig takvånings gavel i korrugerad plåt framträder ovan takfoten, av en mer komplex uppbyggnad med en tillkommande indragen våning med takfot i granit och därovan den nya takvåningen i plåt med dess avslut i form av dubbla plåtlister och krönande smidesräcke. Arkitektoniskt blir skillnaden stor och byggnaden får en mer sammanhållen verkan. Byggnaden blir mer pregnant och tilläggen kan ses som att de stärker karaktären av påkostat bankpalats. Den nya granitvåningen har en gestaltning och materialhantering som gör att den upplevs som närliggande den ursprungliga arkitekturen. Det kan därmed komma att bli svårt att urskilja den som ett tillägg, läsbarheten kring byggnadens Övre bild: Befintlig situation från Malmskillnadsgatan söderifrån. Beskuren bild. Foto: Gustav Kaiser. Nedre bild: Visualisering av planförslaget från motsvarande läge. Tengbom ursprungliga volym minskar. Det bedöms också bli något mindre tydligt att Tengboms prismatiska fasad är applicerad på en förhål- landevis enkel och rationell modernistisk kontorsvolym. Tilläggen gör den ursprungliga volymhanteringen mer svårläst. Från norra delen av Puttenplatsen, i mötet med Jakobsbergsgatan, är idag den befintliga takvåningen med sin ljusa rostfria plåt och rytmiskt indelade glas väl synlig även om det endast är de övre delarna av fasaden som syns. Volymen upplevs lätt ovan den tyngre granitklädda ursprungsbyggnaden. Det rostfria krön som adderats ovan det ursprungliga granitkrönet bidrar till att den rostfria plåten utgör ett märkbart, icke ursprungligt inslag i byggnadens avslut uppåt. Detta avslut ändras genom planförslaget. All rostfri plåt utgår vilket bedöms vara positivt för förståelse och upplevelse av ursprungs- arkitekturen. Det påverkar dock läsbarheten av den omfattande utveckling som gjordes av byggnaden i början av 2000-talet. Den nya granitvåningen tillför en ny kraftig horisontal som upplevs dubblera den befintliga takfoten. En tydlig likhet upplevs även mellan bottenvåningens urglesade pilastermotiv och den likartade fasadbe- handlingen i den nya granitvåningen. Med denna inkännande utformning blir risken även sett härifrån att det blir svårt att avläsa byggnadens ursprungliga volym och uppbyggnad. Samtidigt innebär tillkomsten av den nya våningen med bearbetad arkitektonisk utformning att byggnadens verkan stärks och karaktären av påkostat bankpalats vidareutvecklas. Den nya mörka takvåningen i metall och glas samverkar materialmässigt med befintlig fasads bruna aluminiumfönster och skulpturala ventilgaller i samma material. Genom tillägg av ny aluminiumprofiler i bottenvåningens fönster- partier och entréer samt genom utbyte av entréporten till samma kulör kommer materialverkan att bli sammanhållen och stark. Detta bedöms vara positivt från antikvarisk synpunkt. Den nya takvåningen i metall och glas får en samlad och enhetlig karaktär. Genom högre höjd än befintlig takvåning blir den nya våningen framträdande. Den ger tillsammans med granitvåningen en trappning i två steg som innebär en ändrad komposition och balans inom byggnaden. Ursprunglig volym är inte lika självklart dominerande som i dagens situation. Takvåningens enhetliga karaktär med regelbunden och repetitiv indelning bedöms trots sitt läge som byggnadens krön ändå vara underordnad de plastiska granitfasaderna. Byggnadens arkitektoniska helhetsverkan bedöms från Puttenplatsen bli märkbart förändrad men god. Från Mäster Samuelsgatan i höjd med kv Grävlingen och Hästskon bedöms samma effekter som från Puttenplatsen uppstå. Takvåningen blir genom sitt mindre indrag mot öster tydligt synlig och granitvåningens nya horisontal stärker byggnadens skulpturala Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 40 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 kvaliteter och skuggspel. Byggnaden upplevs mer betydligt mer högrest. I befintlig situation kan den rostfria takvåningen anas men inget av fönsterytorna syns. Från punkter längre österut på Mäster Samuelsgatan uppfattas den nya stegvisa trappningen av byggnadens övre delar väl och de ses härifrån tydligt samverka med S-huset inom Hästskon 12. Befintliga burspråk på södra gaveln bidrar med ytterligare trappande effekter och får Putten 15 att tydligt avvika från Fjärde Hötorgshusets slanka skiva på andra sidan viadukten över Sveavägen. I befintlig situation kontrasterar Putten 15 mot Fjärde Hötorgshuset istället genom sin horisontalitet. Denna horisontalitet är dock inte utpräglad och burspråkens smala glasslitsar svarar redan för vertikala inslag som i denna vy samspelar med den berörda hötorgsskrapan. Från västra sidan viadukten, mellan fjärde och femte Hötorgshusen, kan den nya granitvåningen anas men den påverkar inte den arkitektoniska kompositionen nämnvärt. Takvåningen ligger med stort indrag från söder och väster vilket gör att den inte blir särskilt framträdande. Den gör inte större avtryck i stadsbilden än vad befintlig takvåning gör, dock med undantag för kulör- och material- verkan. Befintlig takvånings rostfria stål ger ett lättare ljusare och lättare intryck än den föreslagna mörka. I gengäld samverkar den nya takvåningen på ett effektfullt sätt med bandet av prismafönster i sockelbyggnaden. Från Sveavägen norrifrån blir takvåningen mindre diskret. Indraget är inte så stort här vilket gör att man uppfattar större delen av de glas som vänds mot norr. Eftersom gaveln är fönsterlös i övrigt blir dessa glas framträdande. Från vissa punkter norrifrån kommer hisstopp på takvåningens tak att bli synlig. I befintlig situation kan takvåningen uppfattas men den har ingen gavel mot norr. Takuppbyggnader för hissar, fasadkran och ventilation blir annars inte synliga från närområdet. I vyer från Sergels torg kan takupp- byggnader anas medan de inte avtecknar sig sett från Sveavägens södra del. Takvåningen syns endast i begränsad omfattning från Sveavägen, där man i vissa vinklar även kommer att uppfatta en mindre del av den nya granitvåningen. Från området vid superelipsen runt glaspelaren blir takvåningens fönsterband väl framträdande och även härifrån kan en mindre del av granitvå- ningens fasader uppfattas. Takvåningen har en tydlig motsvarighet i S-husets takvåning som även den har en renodlad utformning i endast plåt och glas. Takvåningen bidrar, tillsammans med granit- våningen och tillbyggnaden mot Sveavägen, att byggnaden ger ett ändrat och starkare avtryck i stadsbilden sett från Sergels torg. Den stora ändringen utgörs inte av takvåningens nya form och dess högre läge men den bidrar till att Kungstornen inte längre kommer Övre bild: Befintlig situation från Malmskillnadsgatan norrifrån. Nedre bild: Förslaget ger byggnaden ett mer iögonfgallande avslut uppåt med två kraftiga krön i granit och en takvåning av vilken betydligt mer blir synlig jämfört med den befintliga. Visualisering av planförslaget. Tengbom att synas från Sergels torg. Granitvåningen är bidragande till att gaveln mot söder får en uppbruten och mångskiftande karaktär som avviker från intilliggande byggnaders mer samlade gestaltning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 41 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 Vänster: Sett från Mäster Samuelsgatan österifrån ger indragen mellan våningarna upptill ett tydligt trappande avslut. Fasadbearbetningen av granitvåningen, med markerade fönsterpelare, ger en detaljering av den mittersta takfoten. Visualisering av planförslaget. Tengbom Höger: Befintlig situation från Mäster Samuelsgatan österifrån. Foto: Gustav Kaiser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 42 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 äNdRINgAR INTERIÖR Nytt hisspaket och ändringar av befintliga hissar När kontorsbyggnaden växer både på djupet och höjden blir befintlig hisskapacitet otillräcklig. Olika alternativ har utretts och det har konstaterats att logistiken i byggnaden blir bäst om ett nytt paket med hissar anordnas centralt i byggnaden. Befintligt upplägg med två sidoförskjutna likvärdiga trapphus har fungerat väl då byggnaden hyrts av en och samma hyresgäst men är lågt ifrån optimalt om byggnaden ska kunna rymma flera olika kontorsverksamheter. Med ett centralt hisspaket blir entrésituationen med centralt placerade kontorsentréer god och friheten att disponera bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan större. Till det nya paketet med fem hissar läggs ett trapphus med utrymningspassage till Malmskillnadsgatan. Befintliga trapphus bevaras men hisschakten tas delvis i anspråk för annan teknik. Den s.k. Guldhissen, ett cylinderformat hisschakt som separerat från övriga vertikala kommunikationer går från nedre källarplan upp till takvåningen och som förutom den speciella formen har ett påkostat utförande med dörrar i mässing, påverkas också av de ändringar detaljplanen medger. KONSEKVENSER Att förändringar av befintlig logistik blir nödvändig vid en utökning av kontorsytorna är ofrånkomligt. Antalet människor som kommer att ha sin arbetsplats i byggnaden blir betydligt större och flödena likaså. Från antikvarisk synpunkt innebär ändrade kommunikationer med ett nytt centralt och primärt hisspaket att befintliga trapphus och hisshallar blir underordnade. Varken de som arbetar i huset eller besökare kommer använda de ursprungliga trapphusen, de kommer att upplevas av färre. Rivningar av hissar för att schakten ska kunna användas för annan teknik innebär vissa fysiska ändringar men i huvudsak kan trapphusen och hisshallarna behålla sin ursprungliga karaktär med väggar, trappor och golv i marmor. På så sätt bevaras läsbarheten kring ursprunglig disposition och utformning liksom kunskapsvärden kopplade till dessa. ändringar av entré mot Sveavägen och f.d. bankhall Då bottenvåningen föreslås ändras med ny lokalindelning och nytt skärmtak görs även ändringar av kontorsentrén. Entréhallen breddas och får en ny disposition med ny kommunikation till det nya hisspaketet. En öppning upp till den övre delen av den f.d. bankhallen, numera kontorsentré vid Malmskillnadsgatan, består. I samband med ändringen av rummets volym bedöms en följd bli att samtliga ytskikt förnyas. KONSEKVENSER Den nedre f.d. bankhallsentrén som Gotabankens kunder använde för att göra bankärenden är kraftigt ändrad under 2000-talet och bedöms ha begränsade kulturvärden. I kulturmiljöanalysen anges att ny fast inredning i gemensamma utrymmen och som är av hög kvalitet är värdebärande karaktärsdrag. Den nedre entrén har en avskalad karaktär med kalksten på golv och trappa, vita väggar och en hiss i glas och rostfritt. En omvandling av utrymmet bedöms inte innebära några betydande konsekvenser för kulturvärden. den nedre kontorsentrén har en prägel från tidigt 2000-tal. Karaktären är avskalad och väsensskild från hur bankhallen ursprungligen var utformad. Rulltrappor är ersatta av trappa och hiss. I nuvarande utformning bedöms utrymmet inte ha särskilda kulturvärden, gestaltning och kvalitet i material och utförande är inte anslående. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 43 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 ändringar av entré mot Malmskillnadsgatan och intilliggande ytor För att kunna fylla delar av bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan med lokaler krävs ändringar av bjälklagshöjder. I samband med dessa ingrepp föreslås även en tillgänglighetsanpassning av huvudentrén, den f.d. övre entrén till bankhallen. Anpassningen föreslås göras genom en håltagning i den travertinbeklädda vägg som ligger direkt till söder innanför entrépartiet. Genom väggöpp- ningen nås ett lyftbord som tar besökaren ned till den f.d. bankhall- snivån. KONSEKVENSER Entrén kan på detta sätt bli tillgänglig utan ingrepp i fasad eller i den imposanta stentrappa som bevarats sedan ursprunget och som pekats ut som värdebärande i kulturmiljöanalysen. Håltagningen i travertinväggen innebär ett ingrepp som minskar andelen natursten och delvis ändrar trappans inramning men som helhet bedöms anpassningen vara varsam. Trappan innanför entrén mot Malmskillnadsgatan. Håltagning för att kunna nå lyftbord föreslås utföras i nuvarande vindfång, väggytan bakom den glasdörr som står uppställd. Trappan innanför entrén mot Malmskillnadsgatan. Håltagning för att kunna nå lyftbord föreslås utföras i nuvarande vindfång, väggytan bakom den glasdörr som står uppställd. ändring av bankfacksvalv I övre källarplan ligger Gotabankens bankfacksvalv, övergivet och utan funktion sedan länge men med stor del av ursprunglig inredning bevarad. Även den imposanta valvdörren är bevarad. Det nya centrala hisspaketet kommer att behöva dras ned till källarvå- ningarna. Så som bankfacksvalvet är beläget innebär det att ett hörn av valvet kommer att tas i anspråk av hissarna. Valvets utsträckning och form kommer därmed påverkas. KONSEKVENSER Inskränkningen i valvets utbredning och form ger en negativ påverkan på detta säregna rum som ger en utmärkt inblick i hur ett bakfacksvalv var utformat och fungerade vid 1900-talets mitt. Här finns såväl själva värdeförvaringen som de bås dit man kunde dra sig tillbaka för att i diskretion hantera innehållet i bankfacket. Ingreppet innebär att vissa delar av skåpinredningen och några bås behöver rivas men i andra delar av valvet kan samma funktioner bevaras. Valvdörren påverkas inte. Framtiden för valvet och inredningen är oavsett det nya hisspaketet oklar. Med stor sannolikhet kommer valvet inte att tas i bruk för ursprunglig funktion. Detaljplanen reglerar inte hur återstående delar av valvet ska hanteras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 44 KONSEKVENSER KULTURV äRdEN PBL 2026-06-22 SAMLAd BEdÖMNINg KONSEKVENSER PBL Genomgången av konsekvenserna för byggnaden och dess kultur- värden som gjorts ovan, del för del och fasad för fasad, knyts här samman till en bedömning som knyter an till plan- och bygglagens begrepp intresset av en god helhetsverkan, varsamhet vid ändring och förbud mot förvanskning. Förvanskning och varsamhet De rivningar som blir följden av planen och de ändringar som föreslås av befintliga fasader drabbar till stor del de inslag som tillfördes vid den stora renoveringen och ombyggnaden 1999-2004. Det kan konstateras att denna årsring i byggnadens historia helt utraderas. Genom rivningen av takvåningen, den glasade utbyggnaden på terrassen, vindfånget vid Sveavägenentrén och byte av samtliga butiks- och entrépartier blir inga delar från renoveringen kvar i det yttre. Till denna årsring finns värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen kopplade: Välgestaltad utemiljö på terrassen och butikspartier med hög kvalitet. Även hög kvalitet i ny fast inredning i gemensamma utrymmen påverkas även om det i denna analys bedöms att huvudentrén från Sveavägen inte har anslående kvaliteter. Att värdebärande karaktärsdrag utgår och att en årsring utraderas innebär negativa konsekvenser för kulturvärden. Konsekvenserna är av sådan art att förvanskning av kulturvärden aktualiseras. Inslagen som rivs har dessutom tekniskt goda egenskaper och sannolikt lång fortsatt livslängd vilket gör att rivningarna kan ifrågasättas sett till varsamheten. I kulturmiljöanalysen görs ingen analys av årsringen från 1999-2004 och dess betydelse för byggnadens samlade kultur- värden. Sett i relation till byggnadens ursprungliga tidslager innebär planen ändringar av volymen, rivning av högdelens västra fasad, rivning av burspråk för f.d. styrelserum samt urglesning av den täta indelningen av bankpalatsets bottenvåning mot Mäster Samuelsgatan. Därtill påverkas kommunikationerna inom byggnaden och delar av det unika bankfacksvalvet. Sett till varsamheten betyder inte dessa åtgärder samma problematik som för det tidiga 2000-talets inslag. Ambitionen är att granitfasaden återmonteras efter bearbetning. Burspråket har inga betydande brukskvaliteter i nuvarande utformning. Bottenvå- ningen har i nuvarande form brister vad gäller trygghetsaspekter och den innebär tydliga begränsningar för framtida publika funktioner. Bankfacksvalvet saknar sedan länge användning och inredning av hög kvalitet i valvet kan demonteras och flyttas. Ifråga om kulturvärden och värdebärande karaktärsdrag bedöms dock påverkan på ursprungliga inslag och ursprunglig arkitektonisk komposition bli så långtgående att förvanskning aktualiseras. Bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan har betydande arkitek- toniska kvaliteter. Som sockel till bankpalatset med referenser till äldre tiders bankbyggande har den stort arkitekturhistoriskt värde. Den bidrar till att dramatisera huvudentrén med sin kraftiga stenom- fattning och har dessutom tydliga referenser till det fasadlånga fönsterbandet mot Sveavägen (med prismatiska fönster). Att glesa ur fönsterbandet bedöms vara förvanskande. Även om byggnaden fortsatt kommer ha en relativt tät och rustik bottenvåning och förslaget är medvetet gjort med spröjsar som motsvarar läget för de stenpelare som rivs blir utformningen inte tillräckligt konsekvent för att svara upp mot fasadens strikta och konsekventa arkitektur i övrigt. Distinktionen mellan huvudentrén och resten av bottenvå- ningen blir mindre. Den historiska läsbarheten bedöms däremot bli god genom att den täta indelningen bevaras längst i norr och genom att ilagningar i stenfasaden möjliggör en förståelse för ursprungligt utförande. Ur ett annat perspektiv innebär ändringen sämre läsbarhet. Urglesningen innebär att de svarta smidesdiamanterna tas bort. Diamanterna vittnar både om byggnadens ursprungliga byggherre (även om Gotabankens symbol idag känns igen av få) och om tiden då gatuprostitutionen i Stockholm hade sitt centrum här. Diamanterna sattes upp för att försvåra för de prostituerade att uppehålla sig på platsen som var ökänd och blev en symbol för hur citysaneringen i många avseenden var misslyckad. Att glesa ut bottenvåningen och avlägsna diamanterna bedöms därför ha en stor påverkan på samhällshistoriska värden. De invändiga ändringarna bedöms ge upphov till märkbara negativa konsekvenser men med tanke på hur sporadiska de bevarade ursprungliga inslagen är och hur liten betydelse de har för den invändiga helhetskaraktären bedöms ingen förvanskning uppstå. Inget inslag utgår helt men värdet för såväl Guldhissen som bankfacksvalvet och ursprungliga hisshallar sänks. En försvagning av deras värden kan innebära att deras existens hotas på sikt. Tillgänglighetsanpassningen av entrén mot Malmskillnadsgatan bedöms vara varsam och riskerar inte att bli förvanskande. Intresset av en god helhetsverkan Vad gäller byggnadens volym och övergripande verkan blir skillnaderna avsevärda jämfört med befintligt. Att terrassen, som redan påverkats av den för ca 25 år sedan tillkomna glasbyggnaden och av förlorade samband med intilliggande byggnaders terrasser, minskar i omfattning och vars resterande delar ändras hanteras på ett medvetet sätt. Genom det indrag som ännu blir kvar och den markerade midjan som införs får byggnaden fortsatt en tydlig uppdelning i sockelbyggnad och huvudvolym. Sockelbyggnaden bedöms i sig få en betydligt bättre helhetsverkan än befintligt genom de ändringar som föreslås av dess bottenvåning. Byggnaden bedöms få en god helhetsverkan avseende fasaden mot Sveavägen. Ny volym som utförs med prismaformad fasad och återbrukad sten men med större fönsteröppningar bedöms vara väl avvägd i relation till sockelbyggnaden. Även utformningen av gavlarna är välstuderade i relation till den modernistiska arkitekturen och bearbetningar som gjorts för att införa slanka element på gavlarna bedöms vara verkningsfulla. Takvåningen i mörk plåt bedöms sett från Sveavägen ge en god verkan ovan granitvolymen. Den är underordnad i placering och följer ursprunglig takvånings materialverkan. Ifråga om helhetsverkan finns emellertid också betänkligheter. Dessa är kopplade till den tillagda våning mot öster som i denna rapport benämns granitvåningen. Med en kraftfull reliefverkan och ett spel mellan släta och vinklade ytor är dess form sprungen ur den befintliga byggnadens. Problemet är att dessa former sett från Sergels torg gör att södra gaveln får en väl livlig och mångskiftande karaktär och genom att den tillför en andra, dubbel taklist sett från Malmskillnadsgatan. Från Malmskillnadsgatan förstärks problematiken med helhetsverkan i byggnadens övre del av att takvåningen blir mer framträdande härifrån än från Sveavägen. Helhetsverkan ska även ses för miljön som helhet. Samordningen med S-huset inom Hästskon 12 innebär en övergripande ordning och struktur som gör att miljön vid Sveavägen får ett stort mått av formfast enhetlighet. Putten 15 upplevs i vyerna längs Sveavägen norrifrån också ha en god relation till den djupare norra delen av Putten 16. För den södra delen av Putten 16 som i befintlig situation linjerar med Putten 15 blir förhållandena inte lika självklart goda. Den nya gaveln som tar plats i stadsbilden gör att Putten 16 blir indragen och underordnad övriga delar av ensemblen. Då den nya gaveln hanteras på ett medvetet sätt så att den på samma gång är neutral utan att vara stum mildras effekten av den tillkommande gaveln och av det indragna läge som delar av Putten 16 får. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 45 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE7 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 46 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet Putten 15 är en viktig komponent och karaktärsbyggnad i den modernistiska årsringen i city, en årsring som sedan millennie- skiftet genomgått en större omvandlingsfas med syftet att utveckla attraktiva stråk och moderna kontorslokaler med publika och levande bottenvåningar och takvåningar samt återinföra bostäder i stadens mest centrala läge. Flera hus har rivits, andra har givits en helt ny kostym och byggts på med nya takvolymer. Inom det modernistiska city finns i sig egna årsringar. Citybygget pågick under tre årtionden och omvandlingen gjordes etappvis där infrastruktursatsningar som tunnelbanan och biltunnlarna var styrande för tidplanen. Putten 15 är en 1960-talsbyggnad som ligger i ett sammanhang som till stor del formades under just 1960-talet. Planerna för en tyngdpunkt i den nya citybildningen i skärnings- punkten mellan bl a Sveavägen, Hamngatan och Klarabergsgatan tog form under föregående årtionde men det var under 1960-talet som Hötorgscity stod klart, som Sergels torg tog form och då varuhusen Åhléns, EPA och kvickly öppnade längs den breddade Klarabergsgatan. Sveavägen med anslutande biltunnel drogs fram till Sergels torg och den nya sträckningen kom på den östra sidan att på ett monumentalt sätt kantas av banker och försäkringsbolag, intressant nog med offentliga terrasser bokstavligen inpå knuten. I kv Putten tillsammans med stora delar av Kv Hästskon skapades en av relativt få helhetsmiljöer som realiserades under 1960-talet. 1960-talsbyggnaderna i city var i regel påkostade och hade ofta stenfasader. Det kan ha bidragit till att de generellt har klarat sig bättre än 1970-talets årsring där många fasader var mer anonyma och utförda i plåt. Men många byggnader från 1960-talet har rivits eller förvandlats till oigenkännlighet. Hit hör parkeringshus som ersatts av andra byggnader, alternativt klätts in med bostäder. Längs Drottninggatan är 1960-talets årsring inte välbevarad. I kv. Blåmannen har Postgirots byggnad totalomvandlats och bostäder har byggts på taket. Parkeringshuset i Adam och Eva har rivits. Klarabergsgatans 1960-talsbyggnader finns kvar och är igenkännliga med huvudsakliga tidstypiska egenskaper och karaktärsdrag i behåll, och även utmed och anslutande Hamngatan med Asplunds Varuhusen EPA och Åhlens längs den breddade Klarabergsgatan 1968. Foto: Ingemar Gram. Stadsmuseet. uppvisar flera modernistiska drag som gör att det ännu utstrålar något 1960-talsmässigt. Kompositionen ihop med M-huset vid Malmskillnadsgatan lever vidare men med andra proportioner. För miljön vid Sveavägen har S-huset ökade volym och minskningen av terrassen givit en obalans där kv Putten och Hästskon inte längre upplevs samordnade. S-husets sockelbyggnad med försvagat terrassmotiv ger dock ännu ett grundläggande släktskap med byggnaderna i Putten. Planförslaget innebär ytterligare ett hus i detta sammanhang som inte behåller sin grundform. För 1960-talsensemblen vid Sveavägen innebär en ny volymmässig samordning med kv Hästskon positiva effekter men för Putten 16 bedöms negativa konsekvenser uppstå till följd av minskad visuell kontakt med Sergels torg och genom den nya norra gaveln som ramar in återstående terrass inom Putten 16. Samtidigt visar förslaget en utpräglad respektfullhet mot Putten 15:s ursprungliga fasadarkitektur. Förslaget innebär även en återgång till byggnadens ursprungligen mycket stramt hållna materialpalett. Byggnaden kommer fortsatt vara väl igenkännbar och läsbar som en 1960-talsbyggnad. Den nya fasaden mot Sveavägen uppvisar stora likheter med den ursprungliga fasaden och byggs med återbrukad granit. Tillägg på gaveln och nya pelare påminner också mycket om befintlig utformning och materialhantering. Mot Malmskillnadsgatan kommer byggnadens ursprungliga volym och fasad vara väl avläsbar. Den dubbla takfot som uppstår genom ny ”granitvåning” och takvåning innebär emellertid en ändring av den ursprungliga volymens komposition och balans. Även södra gaveln får en komplex uppbyggnad som avviker från 1960-talets volymhantering. Förstorade skyltfönster i sockelvåningen påverkar i någon mån förståelsen av 1960-talsarkitekturen men bygger också vidare på citybyggarnas ambition om de nya huvudgatorna som samman- hängande och attraktiva, kommersiella stråk. För påverkan av terrassmotivet se vidare under Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm Sett från studerade vyer på längre avstånd påverkas inte möjligheten att utläsa årsringen i stadsväxten. Planförslaget bedöms innebära små-medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. tillbyggnad av NK och Sverigehuset. Inom kv Hästskon har en 1960-talsbyggnad med fasad mot Hamngatan rivits. För Sveavägen har till- och påbyggnader på kontorsvolymer och på terrasserna i kv Putten samt fasadändringar av sockelbyggnaderna i samma kvarter inneburit en viss påverkan på helhetens stringens. 1960-talskaraktären har delvis blandats upp med senare tiders inslag. Förnyelsen av kvarteret Hästskon med S-huset som frontbyggnad har inneburit en större karaktärsförändring. Tillsammans med utvecklingen av Trollhättan 29 i galleriakvarteret har den brutit den koncentrerade tidsmässiga helheten runt Sergels torg. Men S-huset Konsekvenserna för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården bedöms uttryck för uttryck och avslutas med en samlad bedömning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 47 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Från majoriteten av studerade vyer från längre avstånd kommer byggnadens utökade höjd och volym inte synliggöras. Från Ivar Los park kommer tillkommande teknikbyggnader på taket framträda framför det södra Kungstornet och krönet av det tornprydda, av Carl Westman ritade ”KTH-huset”, och vid sidan om Femte Hötorgshuset, men inte avteckna sig mot himlen. Påverkan bedöms inte ge några märkbara negativa effekter för Kungstornen som landmärke som även fortsättningsvis tydligt kommer höja sig ovan stadssiluetten. Det är inte heller från denna vy som tornen uppträder som starkast, då endast delar av södra tornet framträder. Påverkan bedöms inte heller vara av den grad att det stör Hötorgshusen som komposition och blickfång i siluetten. Påverkan för uttrycket bedöms sammantaget innebära små negativa konsekvenser. Siluetten förändras inte från studerade vyer på avstånd, men synligheten av betydande landmärken i stadsbilden begränsas, dock endast marginellt. Se nästföljande sidor presenteras studerade vyer och planförslagets inverkan på stadssiluetten. Karta med exakta vypunkter återfinns i bilagan sist i dokumentet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 48 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 SKINNARVIKSBERgET Skinnarviksberget på Södermalm är den högsta naturliga punkten i Stockholms innerstad och bjuder på en magnifik utsikt över Riddarfjärdens östliga del och stora delar av västra innerstaden med Kungsholmen och Riddarholmen som närmsta bebyggelsefront. Många av stadens årsringar kan utläsas och flera kyrktorn och andra viktiga landmärken framträder i stadssiluetten. Stadshuset utgör ett starkt blickfång liksom de fem Hötorgsskraporna bakom Klaras kyrktorn. Putten 15 skyms nästan helt av Hötorgshusen men den södra gaveln kan skymtas till höger om Femte Hötorgshuset och till vänster om ”S-huset” i Kv Hästskon. FÖRE EFTER Tillkommande volymer innebär att Puttens sydgavel nu ökat i höjd och uppfattas näst intill linjera med S-husets takvåning. Takvolymerna höjer sig något mer framför bakomliggande bebyggelse längs Malmskillnadsgatan. Förändringen upplevs från detta avstånd ytterst marginell och negativ påverkan på stadsbild och riksintresse uteblir. VYER PÅ AVSTÅND Grön pil markerar läget för Putten 15 en bit ovanför. Orange markering visar tillkommande delar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 49 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 MONTELIUSVägEN - IVAR LOS PARK Monteliusvägen hör till ett av stadens mest populära promenadstråk och utsiktspunkter. Härifrån ges möjlighet till utblickar över Riddarfjärdens östra vattenrum och stora delar av västra innerstaden och närmast Riddarholmen med Riddarholmskyrkan i särskilt fokus. Parken belägen mellan Bastugatan och Monteliusvägen har använts som lekpark (Mariatäppan) från 1930-talet och fick sitt nuvarande namn på 1990-talet efter författaren Ivar Lo Johansson. Kyrktorn och Hötorgsskraporna liksom andra mer samtida tillskott i stadsbilden som Stockholm Waterfront, är några av de landmärken som höjer sig ovanför stadssiluetten. Delar av det södra Kungstornet framträder vid sidan av femte Hötorgshuset. Både Kungstornen och Hötorgsskraporna är viktiga uttryck för riksintresset och markörer för olika etapper av 1900-talets utveckling av city. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. FÖRE EFTER De teknikuppbyggnader som planförslaget medger framträder i liten grad framför det södra Kungstornet och del av det tornprydda ”KTH-huset”, men avtecknar sig inte mot himlen. Föränd- ringen innebär en mindre påverkan för upplevelsen av Kungstornet och graden av synlighet från vypunkten, men dess landmärkesroll påverkas inte och inte heller siluetten i stort. Grön pil markerar läget för Putten 15 en bit ovanför. Orange markering visar tillkommande delar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 50 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 MONTELIUSVägEN ÖSTRA - UTSIKTSPLATS Monteliusvägen hör till ett av stadens mest populära promenadstråk och utsiktspunkter. Härifrån ges möjlighet till utblickar över Riddarfjärdens östra vattenrum och stora delar av västra innerstaden med stadens allra äldsta bebyggelse på Riddarholmen och i Gamla stan som närmsta utpost. Utsiktsplatsen är belägen på Monteliusvägens östliga sträcka Laurinska huset och Olle Adolphsons park. I vyn är Riddar- holmen med Riddarholmskyrkan och Gamla stan i särskilt fokus. I likhet med föregående vyer är Hötorgs- skraporna tydliga citymarkörer och landmärken i siluetten, liksom Kungstornen, vars krön framträder men med begränsad synlighet då Hötorgsskrapor och övrig bebyggelse i förgrunden. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. FÖRE EFTER En mycket liten del av tillkommande teknikuppbyggnader blir synlig vid sidan av ”KTH-huset” och framför det södra Kungstornet. Skillnaden är knappt märkbar och påverkan på såväl stadsbild och riksintresse uteblir från den specifika vypunkten. Grön pil markerar läget för Putten 15 en bit ovanför. Orange markering visar tillkommande delar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 51 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 KATARINAVägEN Katarinavägen på Södermalm sträcker sig längs bergsbranten ovanför Stadsgården på nordöstra Södermalm. Gatan som förbinder Slussen med Renstiernas gata är en välfrekventerad trafikled och promenadstråk som i sin östliga del erbjuder utblickar över Stockholms inlopp, Strömmen och innerstadens västra delar. Från gatan och den specifika vypunkten, utsiktsplatsen i förlängningen Renstiernas gata, är Skeppsbrons karaktäristiska byggnadsfront tongivande men också bebyggelsen längs Strandvägen och på Skeppsholmen på höger sida. Även i aktuell vy har Hötorgsskraporna en självklar och tydlig plats i stadssiluetten, men också Kungstornen, NK-klockan och de många kyrktornen är starka blickfång och tydliga landmärken i stadsväven. Även högresta byggnader som Bonnierhuset, Hagatornen vid Torsplan, Victoria Tower i Kista och Studentbostadshuset Nyponet framträdande inslag som avtecknar sig mot himlen. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. FÖRE EFTER Tillkommande volymer som planförslaget medger blir inte synliga och påverkan uteblir från den specifika vypunkten. Turkos markering visar läget för Putten 15 med tillkommande volymer som i aktuell vy döljs i sin helhet bakom befintlig bebyggelse. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 52 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 FJäLLgATAN Fjällgatan tar vid Katarinavägen österut och sträcker sig över Stigberget mellan Renstiernas gata i väster och Erstagatan i öster. I förgrunden är Stadsgården och det gamla tullhuset där bland annat Fotografiska museet huserar. Gatan erbjuder en fantastisk utsikt över Stockholms inlopp och stadens mest centrala delar, Gamla stan och Djurgården. Gatan är ett populärt promenadstråk i staden, inte bara för sin utsikt utan för den intima gatubilden med kullersten och de många välbevarade 1700-talsfa- saderna. Likt föregående vy framträder många av stadens landmärken, såväl kyrktorn som högresta kontors- och bostadshus och kommersiella byggnader. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. FÖRE EFTER Tillkommande volymer som planförslaget medger blir inte synliga och påverkan uteblir från den specifika vypunkten. Turkos markering visar läget för Putten 15 med tillkommande volymer som i aktuell vy döljs i sin helhet bakom befintlig bebyggelse. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 53 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 FOTOgRAFISKA FÖRE EFTER Fotografiska med lokaler i Stora tullhuset vid Stadsgårdskajen är ett populärt besöksmål i staden. Vypunkten är belägen mitt framför tullhusbyggnaden, i sydostlig riktning från planområdet. Från denna lägre punkt är stadsbilden/siluetten mer utslätad än i föregående vyer och det är i första hand kyrktornen som höjer sig ovan den övriga stadssiluetten. Hötorgsskraporna och Kungstornen är nu inte lika tongivande med alltjämt synliga. Hötorgshusen framträder till höger om Kungliga slottet och höjer sig endast marginellt ovanför. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. Tillkommande volymer som planförslaget medger blir inte synliga och påverkan uteblir från den specifika vypunkten. Turkos markering visar läget för Putten 15 med tillkommande volymer som i aktuell vy döljs i sin helhet bakom befintlig bebyggelse. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 54 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 SKANSENS ROSENTRädgÅRd Rosenträdgården på Skansen, formgiven av trädgårdsarkitekten Walter Bauer, invigdes 1964 och är idag ett populärt besöksmål tillika utsiktsplats över Stockholms innerstad. Från den grusade terrassen utgör särskilt Nordiska museets tornprydda gestalt ett starkt blickfång. Även Vasamuseets omisskän- neliga anläggning är märkbar. I bildens mitt märks särskilt de fem hötorgsskraporna och tätt inpå dessa kontorshusen i kvarteret Hästskon och Grävlingen, vilka skymmer sikten mot Putten och intilliggande S-huset. Till höger i bilden breder stenstaden ut sig med Hedvig Eleonora och Engelbrektskyrkans kyrktorn som bryter siluetten. Till vänster i bild bakom grenverk kan Stadshusets torn skymta bakom Kungliga slottet. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. FÖRE EFTER Planförslaget blir inte synligt och påverkan uteblir från den specifika vypunkten. Turkos markering visar läget för Putten 15 med tillkommande volymer som i aktuell vy döljs i sin helhet bakom befintlig bebyggelse. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 55 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 gALäRPARKEN Galärparken på Södra Djurgårdens västra sida, var fram till 1969 platsen för Stockholms örlogsvarv och under 1700-talet uppläggningsplats för skärgårdsflottans galärer. Runt om ligger flera av stadens mest populära besöksmål med bland andra Vasamuseet, Junibacken och Nordiska museet. Kajen som omger såväl Galärparken som de flera museerna är del av en välfrekventerad strandpromenad runt denna delen av Djurgårdsön. Vyn upptas av stor andel vattenspegel och riktar sig mot Nybroviken med Nybokajens och Nybroplans bebyggelse i bildens mitt. Båtar längs kajerna, både på Skeppsgolmen, utmed Nybroviken och Strandvägen, och inte minst Djurgårdsskeppen i förgrunden, är tongivande inslag. Kungstornen är starka blickfång i fonden. Hötorgshusen är inte lika tongivande från denna låga position och skyms till delar av NK-klockan och tornbyggnad (Hotell Radisson) vid Nybrokajen. Nationalmuseets välbekanta gestalt syns till vänster i bild och till höger Strandvägens front av stenhus från slutet av 1800-talet. FÖRE EFTER Taklandskapet tillhörande citybebyggelsen utmed Hamn- och Drottninggatorna utgör lite av ett gytter/ svårläst inslag i stadsbilden. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. Tillkommande volymer som planförslaget medger blir inte synliga och påverkan uteblir från den specifika vypunkten. Turkos markering visar läget för Putten 15 med tillkommande volymer som i aktuell vy döljs i sin helhet bakom befintlig bebyggelse. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 56 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 JUNIBACKEN Vyn från kajen utanför Junibacken motsvarar i stor utsträckning föregående vy men i något framflyttad position norrut. Strandvägen framträder härifrån i högre grad. Putten 15 är inte synlig i aktuell vy. FÖRE EFTER Tillkommande volymer som planförslaget medger blir inte synliga och påverkan uteblir från den specifika vypunkten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 57 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 STRANdVägEN Paradgatan Strandvägen anlades på 1870-talet och löper längs vattnet från Nybroplan österut till Djurgårdsbron. Gatan kännetecknas av sina ståtliga stenfasader och exklusiva hotellbyggnader från det sena 1800-talet och spårvagnstrafiken ut till Djurgården. Även de många skärgårdsbåtarna som avgår från kajsträckan är tongivande när man rör sig längs gatan. Gatan hör till en av stadens mest välbesökta, av såväl turister som stadens invånare. Från Strandvägen är positionen framflyttad närmre det aktuella planområdet i väster. Hötorgsskraporna bildar en karaktäristisk höjdrygg och i hitom syns bland annat Citypalatsets avtrappande terrasser, Mäster- husets takvåningar och andra kontorshus i kvarteren öster om Malmskillnadsgatan. FÖRE (NATURLIG) EFTER Tillkommande volymer som planförslaget medger blir inte synliga och påverkan uteblir från den specifika vypunkten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 58 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Stockholmsåsens kvarvarande delar Genom upptrappningen från låga terrassbyggnader mot Sveavägen i väster till högre volymer mot Malmskillnadsgatan i öster anpassades 1960-talsbebyggelsen längs Sveavägens östra sida till Brunke- bergsåsens topografi och det s.k. åsmotivet. Det var en uttalad ambition under 1950- och 60-talen att den nya citybebyggelsen skulle modelleras så att Brunkebergsåsen som haft så stor inverkan på stadsbygget och kommunikationerna i Stockholm under tidigare århundraden i viss mån skulle fortsätta att prägla den centrala staden. Genom att låta byggnadernas höjd växa och vara som högst på åsens krön, längs Malmskillnadsgatan, kunde en påminnelse om en till stora delar bortschaktad ås redovisas i stadsbilden. De nya lågdelarna skulle bilda en jämnhög sammanhängande sockel längs Sveavägen medan kvarterens högre byggnadsvolymer fick normal stenstadsskala och underordnades byggnaderna på Malmskillnads- gatans östra sida vars höga rad av byggnader markerade åsens krön. 1950-talets stadsbyggnadsstrategi och dess genomslag i praktiken har sedan tidigare utmanats genom nya, högre byggnader och tillkomna takvolymer i bland annat kvarteren Grävlingen, Trollhättan och senast genom Hästen 21 som står långt ner på åsens sluttning. Planförslaget innebär ytterligare påverkan av läsbarheten av åsmotivet. Genom den utökade byggnadshöjden och den framflyttade volymen kommer terrassmotivet och den tydliga trappningen av volymer på åsens västra sluttning inte längre framstå lika tydligt, men den kommer inte utebli helt då flera av kringliggande byggnader också blivit högre. Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för uttrycket. På bilden tagen från södra Kungstornet 1975 över Malmskillnadsgatan kan det så kallade åsmotivet tydligt utläsas. Foto: Stadsmuseets innerstadsinventering, 1975 (Kv Stuten). Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Gatunätet och kvartersstrukturen kring Putten har sin utgångspunkt i 1600-talets stadsplaneregleringar rutnätsplan. När första spadtaget för det nya city togs på Norrmalm låg fortfarande den gamla gatustrukturen och gatubredderna från 1600-talet kvar. Och än idag kan, trots partiellt omfattande gatubreddningar och dramatiska förändringar av såväl bebyggelse som marknivåer, delar av strukturen ännu härledas från denna tid. Planförslaget innebär ingen påverkan för läsbarhet eller upplevelse av den äldre stenstadens gatustruktur. Den s.k. Puttenplatsen är inte en del av den äldre stenstaden utan en produkt av 1960-talets stadsplaner. En omgestaltning av platsen med tillkommande lanterniner ger således inget negativt utfall för uttrycket. Inga konsekvenser bedöms uppstå för uttrycket. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 59 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Kungsgatan med Kungstornen Kungstornen blev när de uppfördes 1924-25 en betydelsefull symbol för den nya parad- och nöjesgatan Kungsgatan – en slags tidig citybildning och föregångare till Hötorgscity och Sergels torg. Trots att skyskraporna under en tid var landets högsta är det inte från så många punkter i staden, undantaget utsiktsplatserna, som tornen ger sig till känna, och sällan i sin helhet. Det är i första hand längs Kungsgatan och från Stureplan, som tornens form och arkitektur kan uppfattas i sin helhet. Från Malmskillnadsgatan, vid bron över Kungsgatan, kan tornen upplevas på mycket nära håll och utgör ett starkt stadsbyggnadsmotiv i stadsbilden. Även från Regeringsgatans viadukt över Kungsgatan kan stora delar av tornen studeras på nära håll och skillnaderna i krönens utformning framgår härifrån väl. Planförslaget inverkar i någon mån på synligheten av Kungstornen i stadsbilden, men till begränsad grad. Sett från studerade långväga vyer är det endast i vyn från Ivar Los park som Kungstornen påverkas. Från denna punkt kommer teknikuppbyggnader ovan nya takvåningen avtecknas framför det södra Kungstornet, men endast i mindre grad. Från Sergels torg är det i dag endast krönen av de två Kungstornen som framträder ovan Putten 15 från de delar av torget som ligger närmast Kulturhuset. Även inifrån Kulturhuset är Kungstornen synliga, i ökande grad desto högre upp i byggnaden man kommer. Varken Sergels torg eller Kulturhuset bedöms vara de viktigaste att uppleva Kungstornen ifrån. Att tillkommande takvåning med uppbyggnader skymmer krönen innebär emellertid påverkan på orienterbarhet och för relationen mellan Kungstornen och Hötorgshusen. Här är två av 1900-talets manifestationer av storstaden synliga samtidigt och möjligheterna finns att avläsa skillnaderna mellan 1920-talets art deco-inspirerade arkitektur och den kyliga internationella modernismen från 1950-talet (se vidare under uttrycket Sergels torg.) Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för uttrycket. den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. Den del av citybygget som har störst relevans i detta sammanhang är framdragandet av Sveavägen från Kungsgatan till Sergels torg och Hamngatan och i andra hand kommer hanteringen av det s.k. åsmotivet (se Stockholmsåsens kvarvarande delar). Den nya delen av Sveavägen utformades med monumentala förtecken, både sett till mått och till den bebyggelse som skulle kanta den. Med in- och utfart ur Klaratunneln och med Mäster Samuelsgatan på viadukt fick den delvis karaktär av stadsmotorväg. Såväl Hötorgsskraporna (med ett visst mått av baksideskaraktär mot Sveavägen) som de långa fasaderna med långa fönsterband i kv Hästskon och Putten lämpade sig väl att upplevas i farten. Vistelse och bilfria miljöer för fotgängare planerades istället på de samman- hängande terrasser som anlades ovan de låga sockelbyggnaderna på Sveavägens östra sida. De offentliga terrasserna stod i visuell kontakt med sina motsvarigheter ovanpå skrapornas lågdelar. Genom ett stort mått av enhetlighet mellan de tre fastigheterna på östra sidan skapades en kraftfull men samtidigt tydligt underordnad motvikt till Hötorgsskraporna, en bebyggelsegrupp som helt saknade motstycke i staden och som var avsedd som citys utropstecken. Den ursprungligen samkomponerade miljön öster om Sveavägen har försvagats genom förändringar i kv Hästskon och hittills utförda ändringar inom kv Putten. De offentliga terrasserna är borta sedan länge, likaså trappassager och gångbro mellan terrasserna. Motivet är genomgående försvagat genom partiella inbyggnader och tillbyggnaden av S-huset som lämnade en mindre, men i stadsrummet fortfarande tydlig, terrass kvar. Påbyggnader inom Hästskon 12 och Putten 16 har omformat det tidigare mer enhetliga taklandskapet. Möjligheterna att avläsa den ursprungliga stadsplanetanken bedöms bli ytterligare påverkad av planförslaget. Med nya takvåningar och tillbyggnad mot Sveavägen blir byggnaden mer framhävd i stadsrummet, både mot Sveavägen och Sergels torg. Läsbarheten reduceras när 1960-talsbyggnaden inte lika tydligt blir samhörig med den ursprungliga modernistiska kompositionen runt Sergels torg och Hötorgscity. Fasaduttrycket och sockelbyggnaden består, men sockel- och terrassmotivet påverkas av volymändringen. I Hästskon 12 har terrassen som arkitektoniskt element levt vidare genom grönska som hänger över krönet och en bearbetning av Flygperspektiv över Sergels torg med Hötorgscity och ett myller av människor och bilar. Bilden illustrerar även det sammanhängande terrassystemet. Arkitektur 1962-11. volymen med en indragen midja som gör terrassen djupare, betonar terrassplanet och därtill ger en ökad horisontalitet åt byggnads- volymen ovan. S-huset hade redan ursprungligen en indragen våning i detta plan. Att ett motsvarande grepp föreslås för Putten 15 har inte samma historiska förankring men de positiva effekterna av insatsen bedöms bli motsvarande. Åtgärden kan dock inte hindra att terrassmotivet försvagas genom att en stor del av terrassytan ianspråktas och att relationen till terrassen inom Putten 16 ändras. Bibehållet terrassdjup på den anslutande delen av terrassen till Putten 16 svarar för viss läsbarhet kring ursprunglig utsträckning av terrasserna. I jämförelse med S-huset inom Hästskon 12 innebär förändringarna av Putten 15 totalt sett inte en lika genomgripande omvandling. Sockelbyggnaden hanteras betydligt mer varsamt då bandet av prismafönster bevaras och bottenvåningen återfår mer av sin Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 60 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Vänster: Befintlig vy från Sveavägen norrifrån. Foto: Gustav Kaiser Höger: Fotomontage som visar planförslaget från samma punkt. Montage: Stockholms stad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 61 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Putten 16 Kv Grävlingen Situationsplan som visar föreslagna lanterniner vid Puttenplatsen. Tengbom pregnans och ordning. De kännetecknande dragen för bebyggelsen öster om Sveavägen med påkostade, individuellt utformade naturstensfasader och det regelbundna formspråket kommer fortsatt vara tongivande. Putten 15:s horisontella betoning reduceras med en högre västfasad men påbyggnaden som ligger långt indragen från söder och väster accentuerar inte så tydligt den ökade vertika- liteten. Volymmässigt blir skillnaden sett från Sergels torg motsvarande S-huset, men att fasaden flyttas ut mot Sveavägen innebär en minskad rymd i Sveavägens gaturum. Byggnaden kommer åter linjera med S-huset, både till höjd och relation till gatan, men i ett framflyttat läge. Byggnaderna återfår således en tydlig relation, men på bekostnad av att gaturummets ursprungliga rymd reduceras och karaktären med indragna fasader påverkas ytterligare. Den utflyttade fasaden innebär vidare att byggnadens ursprungliga linjering med Putten 16 bryts. Den slutna gavel som bildas mot Putten 16 innebär att läsbarheten med indragna fasader i någon mån består, men helheten blir inte konsekvent. Puttenplatsen var en del av cityplaneringen med en säregen historik, ofta förknippad med den kritiserade Malmskillnadsgatan och som centrum för gatuprostitutionen. Den triangelformade platsen hade ursprungligen mycket få gestaltande inslag, men har sedermera omformats vid flera tillfällen. De delar av planförslaget som rör omgestaltningen av Puttenplatsen bedöms inte påverka möjligheten att utläsa modernismens avtryck på nedre Norrmalm. Lanterniner som tydliggör att gator och platser i city ofta är underbyggda och del av en underjordisk bebyggelsestruktur med sannolikt få motstycken internationellt bedöms ge positiva effekter. Sammantaget bedöms planförslaget medföra medelstora negativa konsekvenser sett till uttrycket. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 62 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. Putten 15 har ingen primär funktion som del av inramningen runt Sergels torg men byggnaden har ändå betydelse för torgets avgränsning och kontakt med omgivande stadsrum. Genom den djupare volymen som planförslaget medger blir byggnaden mer närvarande mot Sergels torg och ger en större slutenhet åt Sveavägens gaturum. Det kommer i någon mån påverka rumsligheten och läsbarheten av de modernistiskt upplösta gränserna runt torget. Från Sergels torg sett kommer fasaden i sitt nya liv förstärka effekten av att Sveavägen får ett trängre och mer traditionellt gaturum, en förskjutning som inletts genom utvecklingen Hästskon 12. Att Putten 16 blir mindre synlig från Sergels torg gör det svårare att förstå den modernistiska helhetsplaneringen i detta för citybygget centrala stadsavsnitt. Den föreslagna högre byggnadshöjden innebär att Kungstornen inte längre kommer att synas från Sergels torg, de syns idag från torgets södra del, i gatunivå. Kungsgatan som kommersiellt centrum var en slags föregångare till Hötorgscity och Sergels torg och Kungstornen en viktig markör för paradgatan och stadens utveckling under perioden. Att två etapper i Stockholms förvandling till en modern storstad är synliga samtidigt från Sergels torg är en företeelse som har koppling läsbarheten av riksintressets årsringar och därtill vissa upplevelsemässiga kvaliteter. Att denna läsbarhet utgår sett från torget bidrar till att konsekvenserna för Sergels torg sammantaget bedöms bli medelstora negativa. Jämfört med att Kungstornen inte längre kan ses från torget är påverkan större av det framflyttade fasadlivet med trängre gaturum och en större slutenhet i nordost som följd samt en minskad läsbarhet av den modernistiska helhetskompositionen. Vy över Sergels torg på 1970-talet med dess modernistiska inramning och upplösta gränser runt torget. Foto: Lennart Af Petersens. Stadsmuseet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 63 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Vänster: Bilderna visar befintlig situation från södra delen av Sergels torg. Foto: Gustav Kaiser. Höger: Visualiseringar som visar planförslaget från nästan samma lägen på södra delen av torget. Putten 15 tar genom tillbyggnaden ett kliv ut mot Sveavägen och byggnaden blir mer närvarande mot Sergels torg. Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 64 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Till vänster: Befintlig situation från Sveavägen österifrån. Foto: Gustav Kaiser Till höger: Fotomontage som visar planförslaget från samma punkt. Stockholms stad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 65 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna För relationen mellan Hötorgscity och bebyggelsen på Sveavägens östra sida innebär planförslaget att det medvetet samkomponerade terrassmotivet blir mer svårläst. Terrassystemet från 1960-talet har redan påverkats långtgående steg för steg och att motivet försvagas bedöms inte innebära någon märkbar försvagning för Hötorgscitys kulturvärden. Planförslaget innebär att den medvetet formade inramningen i öster till de fem höghusen ändras med en fortsättning av den utveckling som påbörjats inom Hästskon 12. Sveavägens trängre gaturum med minskad luftighet ovan sockelbyggnaderna ska ses mot bakgrund av att vägen och stadsrummet har mycket stora mått och den nya kontorsvolymen ligger fortsatt indragen i relation till sockel- byggnaden. Icke desto mindre ger ett något tätare gaturum en viss påverkan på den storslagenhet som fanns inbyggd i stadsplanerna för området. Att Putten 15 höjs till samma nivå som S-huset innebär å ena sidan att det blir en viss förskjutning i balansen mellan Hötorgsskraporna och bebyggelsen på östra sidan när det gäller byggnadshöjden. Samtidigt stärks samordningen med kv Hästskon i högre grad än vad relationen till den redan påbyggda Putten 16 förändras. Den ökade enhetligheten bedöms vara av godo för sammanhangen runt Sveavägen. Putten 15:s horisontella riktning reduceras något genom en tillkommande våning i fasaden mot Sveavägen. Proportionerna förändras. Samtidigt formas den tillkommande volymen ovan terrassen medvetet som en markerad liggande skiva. Greppet framhävs i båda gavlarna och med midjan i höjd med terrassen. Denna bearbetning av byggnadens form motverkar en ökad vertikalitet och bibehåller en horisontell betoning av bebyggelsen på Sveavägens östra sida. Från Sergels torg blir Femte Hötorgshuset visuellt något mer trängt av den utflyttade fasaden. Höghuset omges inte riktigt lika mycket av luft och tecknar sig inte i samma utsträckning mot himlen sett från delar av Sergels torg som idag. Skillnaden är dock marginell. Från Mäster Samuelsgatan påverkas Tredje Hötorgshusets synlighet. Från Mäster Samuelsgatan i höjd med Regeringsgatan kommer nya takvolymer reducera vad som idag är synligt av Tredje Hötorgshuset. Från korsningen Mäster Samuelsgatan-Malm- skillnadsgatan begränsas synligheten av samma skrapa istället genom den utökade gavelbredden, men fasaden skyms inte helt. Den begränsade synligheten inverkar på Hötorgshusens roll i stadsbilden, men endast från några få punkter. Från mer långväga vyer blir påverkan på Hötorgshusen endast marginell och konsekvenser uteblir. De fem trumpetstötarnas roll som landmärke och viktig komponent i stadssiluetten påverkas inte. Planförslaget bedöms sammantaget medföra små till medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. Påverkan på Hötorghusens roll i stadsbilden sker på fler olika sätt men ingen del av påverkan bedöms vara långtgående. Planförslaget innebär att Hötorgshusens synlighet och roll i stadsbilden reduceras från några punkter. Från korsningen Malmskillnadsgatan-Mäster Samuelsgatan bygger tillkommande volym mot Sveavägen för delar av vad som idag framträder av Tredje Hötorgshuset. Foto: Gustav Kaiser. Montage: Stockholm stad Visualisering planförslag, Sveavägen från söder. den tillkommande volymen formas genom indrag mot anslutande byggnadsdelar som en liggande skiva, ett grepp som förstärker horisontaliteten. Tengbom Situationsplan som visar Hötorgscity och kvarteren öster om Sveavägen och det sammanhängande terrassystemet (mörka ytor), tillgängligt för allmänheten. Arkitektur 1962-11 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 66 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet…eller i sammanhållna miljöer. Putten 15 är uppförd som centralkontor för Göteborgs Bank och byggnaden utgör ett förhållandevis välbevarat exempel på modernismens bankpalats i city. Storbankernas etablering i det nya kommersiella city och deras roll som byggherrar kom att få en avgörande betydelse för genomförandet av det stora cityprojektet. Även om ett par av dagens storbanker har flyttat till nya huvudkontor i mer perifera lägen finns de modernistiska bankpalatsen kvar som vittnesbörd om en intensiv bankbyggnadsfas under 1960- och 70-talen, därtill med några förlöpare redan under 1950-talet. Likt under den förra bankbyggboomen kring sekelskiftet 1900 fanns ännu ett större antal banker varav alla inte hade sin hemvist i Stockholm men som skaffade sig lokalkontor i huvudstaden. Göteborgs bank var den bank som byggde det mest monumentala och påkostade kontoret efter jätten Skandinaviska Banken som i sin tur uppförde landets största bankkomplex i grannkvarteret Hästskon. Bankbyggnaderna i city utgör karaktärsbyggnader, traditionella bankpalats i modern tappning med påkostade stenfasader som utstrålar förtroende, soliditet och beständighet. Även bankhallarna gestaltades med exklusiva material. Ett nytt fenomen signifikant för perioden var att kombinera bankkontor med butikslokaler - ett delvis påtvingat steg från det helgjutna bankpalatset mot en mer allmän kontors- och affärshusarkitektur. Detta fenomen införlivades även i Göteborgs bank. Putten 15 är omisskännligen ett bankpalats trots att byggnaden sedan länge inte inrymmer någon kundmottagning. Bankhallen utgör nu kontorsentré och den ursprungligen imposanta bankkontor- sentrén mot Sveavägen är riven. Den ursprungliga arkitekturen kan dock fortfarande avläsas i sin helhet mot Malmskillnadsgatan med dess rustika sockelvåning – en modernistisk version av den floren- tinska renässansens palatsarkitektur. Hästskon 12 är efter omvandlingen under sent 2010-tal inte självklart läsbart som ett bankpalats genom individualisering av byggnadsvolymerna och rivning av det kraftfulla fönsterband som tidigare präglade S-husets sockelbyggnad. Den med återbrukad granit formade stenfasaden har inte kvar sin kraftiga reliefverkan vilket gör att byggnaden upplevs mer som ett generellt men synnerligen påkostat kontorshus. Trots omvandlingen av Hästskon bedöms ensemblen som även inkluderar Putten 16 utgöra en sådan grupp byggnader som omnämns i riksintresseuttrycket. Putten 16 uppfördes för ett stort Visualisering av göteborgs bank 1964, Anders Tengbom. ArkDes, Beridarebanan 20, hämtad från Tengbom. försäkringsbolag och försäkringsbolagen stod inte bankerna efter när det gällde att manifestera sin betydelse i samhället och sin stabilitet. Utöver den solida stenfasaden, är Putten 15:s volym med integrerad terrass mer av en kontorsvolym och inte tydligt förknippad med bankpalats, varför volymförändringen inte medför någon större påverkan på bankkaraktären. Den forna bankbyggnaden bibehåller en solid granitfasad och planförslaget innebär även en återgång till ursprunglig materialverkan med mörka metallglaspartier. Bankens huvudentré mot Malmskillnadsgatan med stenomfattning bibehålls. Planförslaget påverkar emellertid vittnesbörden av den forna bankfunktionen och den ursprungliga byggherren Göteborgs bank. Konsekvenserna av rivning av burspråk mot Sveavägen som tidigare rymde bankens styrelserum innebär en påverkan av den samlade bilden av svensk bankhusarkitektur där styrelserum och andra maktuttryck ofta manifesterats i det yttre. Likaså innebär förändringen av det rustika sockelmotivet och smidesdiamanter mot Malmskillnadsgatan (diamanten var logga för Göteborgs bank) att läsbarheten av bankpalatset och dess byggherre försvåras. Att huvudentrén bevaras liksom en mindre del av den täta indelningen i norra delen av fasaden mildrar konsekvenserna. Samtidigt innebär den nya granitvåningen och takvåningen i plåt med krönande smidesräcke att karaktären av påkostat bankpalats vidareutvecklas, dock med den konsekvens att den modernistiska grundformen blir svårare att utläsa. Ensemblen vid Sveavägen både stärks och försvagas som grupp - stärks då den blir mer pregnant i stadsrummet och försvagas då Putten 16 påverkas negativt av ett mer undanskymt läge och mindre betydelse i stadsbilden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 67 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 den rustika sockelvåningen med smidesdiamanter mot Malmskillnadsgatan, ett uttryck för bankarkitekturen och vittnesbörd och byggherren göteborgs bank. Förslaget innebär att bankens imposanta huvudentré med stenomfattning blir kvar men själva entrédörrarna byts. ändringar sker i sockelvåningen som föreslås öppnas upp genom att ta bort varannan pelare. Smidesdiamanterna utgår i samband med åtgärden. Befintlig Förslag Konsekvenserna för uttrycket är komplexa. Det finns tydliga positiva effekter av en större ordning och helhet i sockelbygg- nadens gestaltning och en renodling av fasadernas materialpalett. Det blir också mer av det som utmärker byggnaden, de unika granitfasaderna och kraftfulla formerna utökas och utvecklas. Men åtgärderna för att öppna upp bottenvåningen mot Malmskill- nadsgatan ger en stor negativ påverkan på kulturvärden knutna till bankfunktionen. Byggnaden kliver också ur sin modernistiska kostym även om samtliga tillkommande delar tar sin utgångspunkt i den modernistiska traditionen. Därtill påverkas gruppen av bank- och försäkringsbyggnader i viss mån positivt av en mer framskjuten roll och en förnyad samordning vad gäller den södra delen. De negativa konsekvenserna kopplade till minskad läsbarhet och en försvagad betydelse för Putten 16 överväger dock för ensemblen som helhet. Planförslaget bedöms ge upphov till medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. Nöjes- och rekreationslivets miljöer Planförslaget bedöms inte ge upphov till några negativa konsekvenser för Konserthuset som uttryck för nöjes- och rekrea- tionslivets miljöer. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Illustration, fasad sockelvåning mot Malmskillnadsgatan. Övre visar befintligt och nedre föreslaget. Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 68 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 SAMLAd BEdÖMNINg RIKSINTRESSE Genomgången av konsekvenserna för riksintressets berörda uttryck visar att det för ett antal uttryck bedöms uppstå medelstora eller små till medel- stora negativa konsekvenser. Dessa uttryck är samtliga kopplade till den modernistiska stadsplaneringen och arkitekturen i Stockholms city. Uttrycket kontorsbyggnader och bankpalats har även en mer tidsmässigt obunden koppling då bankpalats från olika tider bygger upp kulturvärdet. Konse- kvenserna består huvudsakligen i att terrassystemet som realiserades på Sveavägens östra sida på 1960-talet och som redan påverkats av mindre och mer långtgående försvagningar blir än mindre läsbart och av att Sveavägens gaturum blir trängre ovan sockelbyggnaderna. Dessa ändringar påverkar angränsande kulturmiljöer som är av mycket stor betydelse för den modernis- tiska miljön, Sergels torg och Hötorgscity men innebär ingen försvagning av de kärnvärden som ligger till grund för utpekandet av de två uttrycken. 1960-talets årsring inom city, som hittills motstått rivningar och omvandlingar bättre än 1970-talsbyggnaderna, försvagas genom ändringar av en relativt välbevarad byggnadsvolym och en fortsatt förändring av den ensemble från årtiondet som kvarteret Putten och Hästskon utgjorde. För uttrycket kontorsbyggnader och bankpalats där tillägget i samman- hållna miljöer här är aktuellt är konsekvenserna särskilt komplexa. I många avseenden stärks Putten 15 i sitt uttryck som en synnerligen påkostad och framträdande f.d. bankbyggnad. Byggnadens modernistiska form blir dock svårare att avläsa och ingreppen som föreslås i bottenvåningen mot Malmskill- nadsgatan ger en märkbar negativ påverkan på karaktären av bankpalats. Samtidigt både stärks och försvagas samverkan med de grannbyggnader som konstituerar den sammanhålla miljön. Putten 16 blir på flera sätt påverkat negativt av planförslaget och den utflyttade fasaden mot Sveavägen men i relationen till Hästskon 12 ger en förnyad samordning även positiva effekter. Små negativa konsekvenser bedöms bli följden för Stockholmsåsens kvarva- rande delar då stadsbyggnadsidén om ett av byggnader uppbyggt åsmotiv längs Malmskillnadsgatan påverkas av en mindre tydlig stegring i bebyggelsen. Utökningen av byggnadsvolymen ger ingen märkbar påverkan på stadssilu- etten i långväga vyer. Ivar Los park skymmer mindre del av Kungstornen. För uttrycket Kungsgatan med Kungstornen som även påverkas av att Kungstornen inte längre blir synliga från Sergels torg bedöms det samlat bli små negativa konsekvenser. För uttrycken rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyg- gelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion och Nöjes- och rekreationslivets miljöer bedöms inga konsekvenser uppstå. En del av riksintresset som inte berörts ovan är riksintressebeskrivningens tema Stockholm som huvudstad och maktcentrum. Till detta tema kopplas framför allt förvaltningsbyggnader och kulturinstitutioner men i ett vidare perspektiv är även Stockholm som ekonomiskt maktcentrum relevant. I denna bemärkelse har kontorsmiljöerna i city en nyckelroll. En av de största drivkrafterna bakom den remarkabla och så omdiskuterade cityomvandlingen Uttryck Konsekvens Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Stockholmsåsens kvarvarande delar Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Kungsgatan med Kungstornen Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur... Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna. Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet…eller i sammanhållna miljöer. Konserthuset Inga konsekvenser Små konsekvenser Medelstora konsekvenser Stora konsekvenser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 69 KONSEKVENSER RIKSINTRESSE 2026-06-22 På skalan hämtad från handboken för kulturmiljövårdens riksintressen (RAä) bedöms planförslaget sammantaget innebära en försvagning av riksintresset vilket motsvarar den rosa kolumnen ”skada”. Sett till aspekten att city genom planförslaget utvecklas och i det avseendet stärker riksintresset är den gröna kolumnen ”förbättring” också aktuell. var Stockholms politikers och tjänstemäns övertygelse att en ny rationell och välfungerade inre stadskärna var nödvändigt för att landets näringsliv och landets organisationer skulle välja Stockholm som säte. Det sågs även som en nationell angelägenhet att Sverige hade en välfungerande huvudstad anpassad för en ny tid. Mot bakgrund av dessa ambitioner är det av kulturhistorisk relevans att city kan fortsätta ha den betydelse det fick och genom ständiga anpassningar behålla sin särställning och odiskutabla roll som landets ekono- miska nav. Sett till denna aspekt av riksintresset innebär detaljplaneförslaget positiva effekter då det, liksom många andra projekt som utökat kontorsyta och aktiverat tidigare slutna bottenvåningar, utvecklar city som en intensiv stads- miljö utan motstycken i andra delar av Stockholm eller i övriga landet. Planför- slaget tar till skillnad från andra genomförda förnyelseprojekt i city fasta på den befintliga modernistiska arkitekturen och låter den vara utgångspunkt för utvecklingen. Även strävan att förbättra bottenvåningar och gatumiljö rimmar väl med de ambitioner som funnits sedan cityregleringen planerades: Att city ska vara en stadsmiljö som drar till sig arbetsplatser och handel samtidigt som det är ett vardagsrum för stockholmarna. Riksintresset bedöms sammantaget försvagas och begreppet skada aktualiseras därigenom enligt Riksantikvarieämbetets systematik. Skadan bedöms inte vara påtaglig. Genom att city genom planförslaget utvecklas bedöms riksintressets värden även stärkas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 70 BILAgA VYER 2026-06-22 BILAGA VYER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 71 BILAgA VYER 2026-06-22 1. Skinnarviksberget 2. Monteliusvägen - Ivar Los park 3. Monteliusvägen - utsiktplats 4. Katarinavägen 5. Fjällgatan 6. Fotografiska 7. Skansens rosenträdgård 8. Galärparken 9. Junibacken 10. Strandvägen 1 2 3 4 5 6 8 9 10 7 VYPUNKTER - VYER PÅ AVSTÅND Kartan redovisar vypunkter från längre avstånd varifrån planförslaget och dess påverkan studerats. Karta: Lantmäteriet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 72 BILAgA VYER 2026-06-22 • Sekvens längs Mäster Samuelsgatan från öster • Sekvens längs Mäster Samuelsgatan från väster • Sekvens längs Sveavägen från öster • Sekvens vid Sergels torg VYER NÄRMILJÖ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 73 BILAgA VYER 2026-06-22 MäSTER SAMUELSgATAN ÖSTER (1) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 74 BILAgA VYER 2026-06-22 MäSTER SAMUELSgATAN ÖSTER (2) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 75 BILAgA VYER 2026-06-22 MäSTER SAMUELSgATAN VäSTER (1) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 76 BILAgA VYER 2026-06-22 MäSTER SAMUELSgATAN VäSTER (2) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 77 BILAgA VYER 2026-06-22 MäSTER SAMUELSgATAN VäSTER (3) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 78 BILAgA VYER 2026-06-22 SVEAVägEN (1) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 79 BILAgA VYER 2026-06-22 SVEAVägEN (2) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 80 BILAgA VYER 2026-06-22 SERgELS TORg (1) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 81 BILAgA VYER 2026-06-22 SERgELS TORg (2) FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 82 BILAgA VYER 2026-06-22 FÖRE SERgELS TORg (3) EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 á Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 Tyréns Sverige AB, 118 86 Stockholm, www.tyrens.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-22, Dnr 2025-03577 --- [Sol- och skuggstudie.pdf] KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Kv Putten 15, Stockholm Latitud N 59°20'2.71'' 59.33409° Longitud Ö 18°3'55.64'' 18.06546° Sommarsolstånd - 20:e Juni Azimut (°) Höjdvinkel (°) Kl 9:00 106,12 36,51 Kl 12:00 160,97 53,07 Kl 15:00 227,01 47,41 Kl 18:00 272,18 26,28 Vårdagjämning - 20:e Mars Kl 9:00 131,92 21,53 Kl 12:00 181,39 30,63 Kl 15:00 230,48 20,7 Kl 18:00 271,07 -0,01 SOL OCH SKUGGSTUDIE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Mars 20 - kl 9:00 Mars 20 - kl 15:00 Mars 20 - kl 12:00 Mars 20 - kl 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION AXON VY - DAGJÄMNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Mars 20 - kl 9:00 Mars 20 - kl 15:00 Mars 20 - kl 12:00 Mars 20 - kl 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE AXON VY - DAGJÄMNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Juni 20 - kl 9:00 Juni 20 - kl 15:00 Juni 20 - kl 12:00 Juni 20 - kl 18:00 AXON VY - SOMMARSOLSTÅND SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Juni 20 - kl 9:00 Juni 20 - kl 15:00 Juni 20 - kl 12:00 Juni 20 - kl 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE AXON VY - SOMMARSOLSTÅND Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Mars 20 - kl 9:00 Mars 20 - kl 15:00 Mars 20 - kl 12:00 Mars 20 - kl 18:00 PLAN VY - DAGJÄMNING SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Mars 20 - kl 9:00 Mars 20 - kl 15:00 Mars 20 - kl 12:00 Mars 20 - kl 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - DAGJÄMNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Juni 20 - kl 9:00 Juni 20 - kl 15:00 Juni 20 - kl 12:00 Juni 20 - kl 18:00 PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 Juni 20 - kl 9:00 Juni 20 - kl 15:00 Juni 20 - kl 12:00 Juni 20 - kl 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 9:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 9:00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 12:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 12:00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 15:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 15:00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - DAGJÄMNING - KL 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 9:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 9:00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 12:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 12:00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 15:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 15:00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 18:00 SOL OCH SKUGGSTUDIE - BEFINTLIG SITUATION Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 - 2026 08 04 SOL OCH SKUGGSTUDIE PLAN VY - SOMMARSOLSTÅND - KL 18:00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-04, Dnr 2025-03577 --- [Dagsljusanalys.pdf] KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 1 Version: 25-11-28 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS Utförd av: Zahabia Gandhi zahabia.gandhi@tengbom.se +467044235450 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 3 Bakgrund Denna rapport redovisar resultaten från en dagsljussimulering för en kontorsbyggnad belägen i Stockholm. Analysen utgör underlag för myndighetsprövning i enlighet med kraven i BBR och rekommendationerna i AFS. Underlag Dagsljusanalysen har genomförts med hjälp av Revit-modellen daterad 2025-11-17. Omkringliggande byggnader har inkluderats i simuleringsmodellen för att säkerställa en korrekt representation av externa skuggförhållanden. Analysen har utförts för de fem nedersta våningsplanen samt de tre översta våningsplanen för att visa de bästa och sämsta dagsljusförhållandena. Kravställning Enligt tidigare BBR-regler krävdes att 50 % av de stadigvarande vistelserummen skulle ha en dagsljusfaktor (DF) över 1, eller ett medianvärde för DF som översteg 1. I de uppdaterade föreskrifterna anges dock inte längre något numeriskt målvärde för lokaler. Kravställning enligt Boverkets byggregler (BFS 2024:8) 4 kap. Ljusförhållanden 1 § Bostäder ska vara utformade så att de har tillgång till dagsljus motsvarande en dagsljusfaktor om minst 1,0 procent, för minst halva den sammanlagda bedömda ytan av samtliga rum i bostaden, där människor vistas mer än tillfälligt. I bostäder där bostadsfunktionerna matlagning, samvaro och måltider delas ska kravet i första stycket uppfyllas både i boendeenheten och i rum för delade bostadsfunktioner. 2 § I bostäder ska utrymme för bostadsfunktionerna samvaro och måltider ha utblick. Kravet i första stycket gäller inte för utrymmen för delade bostadsfunktioner för samvaro och måltider i bostäder med boendeenheter avsedda för en person. 3 § Rum i lokaler, där människor vistas mer än tillfälligt, ska vara utformade så att de medger tillräckligt dagsljus och utblick för att undvika olägenheter för människors hälsa. Kraven i första stycket gäller inte om det är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning eller förhållandena i övrigt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 6 AFS 2023:12 - Dagsljus och annan belysning 23 § Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen. Allmänna råd Belysningsstyrkorna i angränsande utrymmen bör balanseras så att ljus- och mörkerseendet bibehålls. General recommendation: Illuminance levels in adjacent spaces should be balanced to maintain both light and dark adaptation. 25 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller att verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick. Allmänna råd Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick. Krav enligt standard EN 17037 5 Bedömning av dagsljus i innemiljöer 5.1.2 Kriterier för dagsljusnivå Ett rum anses ha tillräcklig dagsljusnivå om en målbelysningsstyrka uppnås över en viss andel av referensplanet under minst hälften av årets dagsljustimmar. För rum med vertikala eller lutande ljusöppningar ska dessutom en lägsta målbelysningsstyrka uppnås över referensplanet. 5.1.3 Beräkningsmetoder för dagsljusnivå Följande metoder kan användas för att bedöma dagsljusnivåer i ett rum med hjälp av validerad programvara: Metod 1: Beräkning baserad på dagsljusfaktorer (DF) på referensplanet. Bilaga A anger mål-DF (DT) och miniminivåer (DTM) som ska uppnås beroende på platsens geografiska läge. Metod 2: Beräkning av belysningsstyrka på referensplanet baserat på klimatdata för aktuell plats och med lämpligt tidssteg. Bilaga A anger målbelysningsstyrkor och minimikrav som ska uppnås. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 7 Annex A (EN 17037) A.2 Rekommendationer för dagsljusnivå i ett rum Standarden EN 17037 anger tre rekommendationsnivåer för bedömning av dagsljus i innemiljöer: minimumnivå, medelnivå och hög nivå. Tabell A.1 anger nivåer för målbelysningsstyrka ET (lx) och lägsta målbelysningsstyrka ETM (lx). En målbelysningsstyrka ET (lx) ska uppnås över en angiven andel Fplane,% av referensplanet i rummet. För rum med vertikala eller lutande ljusöppningar ska dessutom en lägsta målbelysningsstyrka ETM (lx) uppnås över i princip hela referensplanet, det vill säga 95 % av ytan Fplane,%. Referensplanet är placerat 0,85 meter över golvnivån, om inget annat anges. Rekommendationerna i Tabell A.1 kan uttryckas i form av en dagsljusfaktor (DF). Tabell A.3 anger motsvarande dagsljusfaktorer (D) relaterade till rekommenderad målbelysning ET (lx) och lägsta målbelysning ETM (lx). Dessa motsvarande dagsljusfaktorer, avsedda att användas i metod 1 (se 5.1.3), återfinns i Tabell A.3. För att fastställa mål för belysningsstyrkor och dagsljusfaktorer ska beräkningar utföras över hela referensplanet, som är placerat 0,85 m över golvet inom den yta där bedömningen gäller. Rutnätet bör bestå av celler som i möjligaste mån är kvadratiska, där förhållandet mellan längd och bredd ska hållas mellan 0,5 och 2. Om inte annat anges ska ett band på 0,5 m från väggarna exkluderas vid bedömning av rumsytan. Ytornas reflektans bör beaktas noggrant vid bedömning av dagsljus i ett rum. Rekommenderade reflektansintervall för större ytor är vanligtvis: Tak: 0,7–0,9 Invändiga väggar: 0,5–0,8 Golv: 0,2–0,4 Utvändiga väggar: 0,2–0,4 Mark utomhus: normalt 0,2 Avvikelser från dessa värden är tillåtna, men bör motiveras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 8 Simuleringsverktyg Modelleringen har utförts i Rhinoceros 3D och dagsljusfaktorn har simulerats med Climate Studio. En CIE-Overcast-himmel har använts. Ett beräkningsrutnät användes för att utvärdera mediandagsljusfaktorn, med ett avstånd på 0,5 × 0,5 m och en offset på 0,1 m från alla rummets väggar. Simuleringsinställningar: Ambient bounces: 10 Ambient samples: 4096 Weight limit: 0.0001 Glasdata I simuleringen har ytterfönster och dörrar tilldelats ett LT -värde (ljustransmittans) på 68 %. Materialreflektansvärden Material Ljusreflektansvärde (LRV) Innertak 0.8 Innervägg 0.8 Golv 0.3 Fönsterkarmar 0.5 Dörrar 0.5 Tak 0.3 Yttervägg 0.3 Omgivande byggnader 0.3 Mark 0.2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 9 SAMMANFATTNING AV RESULTAT BBR De senaste BBR-föreskrifterna anger inte längre några numeriska dagsljuskrav för lokaler, vilket har bekräftats genom direkt kontakt med Boverket. Utifrån tidigare BBR-vägledning ansågs ett mediantal för dagsljusfaktor (DF) över 1,0 %, eller att arbetsplatser placerades i områden med DF > 1,0 %, vara tillräckligt för att uppnå godtagbara dagsljusförhållanden. Med denna tolkning uppnår byggnaden acceptabla dagsljusnivåer på flera våningsplan, framför allt nära fasaderna, där stora ytor uppnår DF > 1,0 %, vilket också framgår av rapportens dagsljusfaktorkartor. EN 17037 – Metod 1 (Dagsljusfaktor) Enligt rekommenderad minimum-nivå i EN 17037 ska ett utrymme uppfylla: 95 % av rumsarean med DF ≥ 0,8 % 50 % av rumsarean med DF ≥ 2,5 % Resultaten visar att: Endast begränsade ytor inom cirka 1-2.5 m från fasad uppnår DF > 2,5 %. Dessa områden rödmarkerade zonerna i DF -kartorna. De nedre våningsplanen uppvisar stora gråmarkerade områden med DF < 0,8 %, vilket innebär att de inte uppfyller rekommenderad minimum-nivå i EN 17037.Resultatet är typiskt för djupa kontorsplan i tät stadsbebyggelse. Övergripande slutsats De rekommenderade minimum-nivåerna enligt EN 17037 är svåra att uppfylla i byggnadens nuvarande utformning. De tidigare kraven enligt BBR är betydligt lättare att uppnå, särskilt om arbetsplatser placeras i zoner med DF > 1,0 % nära fasaden. REKOMMENDATIONER Nedan följer rekommendationer baserade på analysresultaten samt på de kompensationsåtgärder som anges i EN 17037 när dagsljusnivåerna inte kan uppnås fullt ut. 1. Öka ljusreflektansvärdenen (LRV) på interiöra ytor Använd material med högre ljusreflektans, särskilt på golven på de lägre våningsplanen där dagsljuset är svagast. Ljusare golv hjälper till att reflektera ljus djupare in i planlösningen och kan höja DF- nivåerna i rummet. 2. Minska skuggning från byggnadsutformning Minska utsprånget ovanför fönstren i frontfasaden på plan 02 för att förbättra dagsljusinflödet nära fasaden. 3. Optimera placeringen av arbetsplatser Placera arbetsplatser nära fasaderna i de områden där DF > 1,0 % eller DF > 2,5 % (rödmarkerade zoner). Eftersom de tidigare Boverkskraven utgick från ett medianvärde för DF > 1,0 och AFS rekommenderar att 50 % av ytan har DF > 2,5 % (under förutsättning att 95 % av ytan har DF > 1,0), är det möjligt att placera arbetsplatser i de zoner där minst 50 % av området är markerat i rött i DF- kartorna. 4. Tillämpa kompensationsåtgärder enligt EN 17037 där dagsljus är otillräckligt När DF < 0,8 % inte kan förbättras genom fysiska ändringar rekommenderar standarden att tillhandahålla: • Pausrum eller informella sittplatser i välbelysta zoner vid fasaden, så att personer som arbetar i mörkare delar får möjlighet till naturligt ljus under dagen. • Interna glaspartier för att släppa in ”lånat ljus” och förbättra utblick även i djupa delar av byggnaden. • Högkvalitativ belysning, gärna dynamisk eller cirkadisk, för att kompensera låga dagsljusnivåer i de inre zonerna. 5. Planeringsstrategier för rumsfunktioner Funktioner som är beroende av dagsljus (t.ex. arbetsplatser, samarbetsytor) bör placeras närmare fasaden. Funktioner som inte kräver dagsljus (t.ex. förråd, tekniska rum, mötesrum utan utblick) bör placeras längre in i byggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 10 DAGSLJUSANALYS– EN 17037 Detta avsnitt redovisar dagsljusresultaten baserat på EN-standardens metod 01 Dagsljusfaktor. Enligt standarden ska 95 % av rumsarean uppfylla en minimal dagsljusfaktor på 0,8 %, och 50 % av rummet ska ha en DF som överstiger 2,5 %.Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 11 Dagsljusfaktor (DF) Entreplan (DF) Det gråmarkerade området visar där dagsljusfaktorn(DF) < 0,8 %, och de rödmarkerade områdena visar där DF > 2,5 %. DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 12 Dagsljusfaktor (DF) Entreplan DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 13 Dagsljusfaktor (DF) Plan 01 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 14 Dagsljusfaktor (DF) Plan 01 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 15 Dagsljusfaktor (DF) Plan 02 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 16 Dagsljusfaktor (DF) Plan 02 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 17 Dagsljusfaktor (DF) Plan 03 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 18 Dagsljusfaktor (DF) Plan 03 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 19 Dagsljusfaktor (DF) Plan 04 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 20 Dagsljusfaktor (DF) Plan 04 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 21 Dagsljusfaktor (DF) Plan 07 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 22 Dagsljusfaktor (DF) Plan 07 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 23 Dagsljusfaktor (DF) Plan 08 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 24 Dagsljusfaktor (DF) Plan 08 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 25 Dagsljusfaktor (DF) Plan 09 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 26 Dagsljusfaktor (DF) Plan 09 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 1 DAGSLJUSANALYS– BBR Detta avsnitt redovisar dagsljusresultaten baserat på de tidigare BBR-kraven, där ett medianvärde för dagsljusfaktorn (DF) över 1,0 ansågs uppfylla minimikraven för dagsljus. Alternativt kunde arbetsplatser placeras i områden där dagsljusfaktorn översteg 1,0.Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 2 Dagsljusfaktor (DF) Entreplan (DF) DF% Det rödmarkerade området visar där dagsljusfaktorn (DF) > 1,0 %. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 3 Dagsljusfaktor (DF) Entreplan DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 4 Dagsljusfaktor (DF) Plan 01 (DF) DF% 5m från fasaden 3m från fasaden Gränslinje för område med DF > 1,0 från fasaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 5 Dagsljusfaktor (DF) Plan 01 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 6 Dagsljusfaktor (DF) Plan 02 (DF) DF% 3.5m från fasaden 1.5m från fasaden Gränslinje för område med DF > 1,0 från fasaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 7 Dagsljusfaktor (DF) Plan 02 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 8 Dagsljusfaktor (DF) Plan 03 (DF) DF% 3m från fasaden 2m från fasaden Gränslinje för område med DF > 1,0 från fasaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 9 Dagsljusfaktor (DF) Plan 03 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 10 Dagsljusfaktor (DF) Plan 04 (DF) DF% 3m från fasaden 2m från fasaden Gränslinje för område med DF > 1,0 från fasaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 11 Dagsljusfaktor (DF) Plan 04 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 12 Dagsljusfaktor (DF) Plan 07 (DF) DF% 4.5m från fasaden 2.5m från fasaden Gränslinje för område med DF > 1,0 från fasaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 13 Dagsljusfaktor (DF) Plan 07 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 14 Dagsljusfaktor (DF) Plan 08 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 15 Dagsljusfaktor (DF) Plan 08 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 16 Dagsljusfaktor (DF) Plan 09 (DF) DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 KV PUTTEN 15 DAGSLJUSANALYS 17 Dagsljusfaktor (DF) Plan 09 DF% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-11-28, Dnr 2025-03577 --- [Miljökonsekvensbeskrivning.pdf] Detaljplan för del av Putten 15 och Hästskon 12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Granskningskopia 2026-07-03 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Tyréns Sverige AB 2026-06-12 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(112) Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning - Detaljplan för del av Putten 15 och Hästskon 12 Status: Slutrapport Datum: 2026-07-03 Medverkande Beställare: Nya Norscan Putten AB Kontaktperson: Stefan Andersson Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Elin Norman Handläggare: Martin Lagergren (byggnadsantikvarie) Jennifer Magnusson (byggnadsantikvarie) Daniel Nilsson (kulturgeograf) Kvalitetsgranskare: Ylva Nilsson Revideringar Revideringsdatum: Revideringsdatum. Version: Version. Initialer Initialer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 3(112) Sammanfattning Stockholms stad har tagit fram förslag till en ny detaljplan för fastigheten Putten 15, som är belägen i Stockholm city vid Sveavägen mittemot Hötorgsskraporna. Byggnaden inom Putten 15 är en del av cityområdets utveckling under 1960‑talet och ligger inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheten med en till‑ och påbyggnad, för i huvudsak kontors‑ och centrumverksamheter. Planen syftar även till att stärka möjligheten till ett rikt stadsliv. Planen ska även bidra med större trygghet och en förbättring av stadsmiljön genom att utveckla platsen vid Malmskillnadsgatan. I samråd med länsstyrelsen har planförslagets betydande miljöaspekt bedömts vara påverkan på kulturmiljö. Konsekvenserna för kulturmiljön utvärderas utifrån riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården samt plan- och bygglagens hänsynsregler, förbud mot förvanskning och varsamhet vid ändring. I tidigt skede har tre alternativ från olika arkitektkontor studerats och utvärderats. Det förslag som nu är aktuellt har valts utifrån förslagets respekt för befintlig byggnad med sin lösning för demontering och återmontering av fasadsten. Befintlig byggnad Byggnaden inom Putten 15 uppfördes 1964–1967 som centralkontor för Göteborgs Bank och ritades av arkitekten Anders Tengbom. Byggnaden tillhör en grupp av före detta bank- och försäkringsbyggnader öster om Sveavägen uppförda på 1960-talet. De byggdes med högre byggnadsvolymer mot Malmskillnadsgatan och lågdelar med publika terrasser närmast Sveavägen. I dag används byggnaden främst för kontor och butiker. Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att den har särskilt höga kulturhistoriska värden. Byggnaden har fasader i röd Bohusgranit och ett karakteristiskt formspråk med prismamönster. Byggnaden består av en högdel med sex våningar mot ett terrassplan ovan Sveavägen, liksom mot Malmskillnadsgatan. I en lågdel mot Sveavägen finns kontorsentré och butikslokaler i bottenvåningen. En större ombyggnad genomfördes mellan 1999 och 2004, då delar av terrassen byggdes in och en ny takvåning tillkom. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 4(112) Planförslaget Planförslaget innebär att byggnaden på fastigheten Putten 15 byggs ut med en påbyggnad ovanpå den befintliga sockelbyggnaden mot Sveavägen. Tillbyggnaden föreslås bli sju våningar hög och utformas så att den anpassas till den befintliga byggnadens arkitektur. Den nuvarande fasadens uttryck bevaras i huvudsak, men med större fönster, och ambitionen är att befintlig granit tas till vara och återanvänds. Gavlarna får en enklare utformning, där den södra får fönster och den norra utförs utan öppningar. Den befintliga takvåningen rivs och ersätts av en ny takvåning i glas och metall, samt en ny takterrass. I samband med detta tillkommer även teknikutrymmen för hissar och installationer. Bottenvåningarna byggs om för att ge plats åt fler publika och kommersiella lokaler, såsom restauranger, caféer och butiker. Detta ska bidra till mer liv och rörelse längs både Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Platsen vid Malmskillnadsgatan, Puttenplatsen, får en ny utformning med grönska och vistelseytor, medan befintligt konstverk bevaras. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården Planförslaget bedöms medföra små till medelstora negativa konsekvenser för flera av riksintressets uttryck, främst kopplade till den modernistiska stadsplaneringen och arkitekturen i Stockholms city. De negativa konsekvenserna består framför allt i att terrassystemet längs Sveavägens östra sida från 1960‑talet blir mindre läsbart och att gaturummet längs Sveavägen upplevs som trängre ovanför sockelbyggnaderna. Förändringarna påverkar kulturmiljöer av mycket stor betydelse, såsom Sergels torg och Hötorgscity, men bedöms inte försvaga deras utpekade kärnvärden. 1960‑talets årsring inom city bedöms försvagas genom ändringar av byggnadens (Putten 15) relativt välbevarade byggnadsvolym, och genom genomförda eller pågående förändringar av den grupp av 1960- och 70-talsbyggnader som Putten tillhör. För uttrycket Kontorsbyggnader och bankpalats är konsekvenserna komplexa, då Putten 15 i vissa avseenden stärks som tidigare bankbyggnad samtidigt som byggnadens form blir svårare att avläsa. Ingreppen i bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan bedöms innebära en märkbar negativ påverkan på karaktären av bankpalats. Planförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för uttrycken Stockholmsåsens kvarvarande delar, Kungsgatan med Kungstornen och Stadssiluetten. För två uttryck inom riksintresset, Rutnätsplanen på malmarna samt Konserthuset, bedöms inga konsekvenser uppstå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 5(112) Sammantaget bedöms riksintresset försvagas, men skadan bedöms inte vara påtaglig. Genom att city fortsatt kan utvecklas som kontors‑ och stadsmiljö bedöms riksintressets värden samtidigt även stärkas. Plan- och bygglagen Konsekvenserna för byggnaden och dess kulturvärden beskrivs utifrån plan- och bygglagens begrepp intresset av en god helhetsverkan, varsamhet vid ändring och förbud mot förvanskning. Planförslaget innebär att den årsring som tillkom vid ombyggnaden 1999– 2004 helt utraderas, vilket medför att värdebärande karaktärsdrag försvinner och att förvanskning av kulturvärden aktualiseras. Rivningarna omfattar dessutom tekniskt väl fungerande delar med lång möjlig livslängd, vilket gör att åtgärderna kan ifrågasättas ur varsamhetssynpunkt. Även ingrepp i byggnadens ursprungliga inslag och arkitektoniska komposition bedöms vara så långtgående att de kan innebära förvanskning. Planförslaget innebär stora förändringar av byggnadens volym och gestaltning men bedöms i flera avseenden ge en god helhetsverkan, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 6(112) särskilt mot Sveavägen, där uppdelningen mellan sockel och huvudvolym bibehålls och fasadutformningen är väl avvägd. Byggnadens övre delar och gaveln mot söder bedöms dock få en mindre god helhetsverkan. Gaveln får en väl livlig utformning och ny takvåning blir framträdande sett från Malmskillnadsgatan. I ett större sammanhang ger samordningen med angränsande bebyggelse ökad enhetlighet längs Sveavägen, vilket är positivt. Förändringarna vid Malmskillnadsgatan är även en del av ett långvarigt stadsläkningsarbete för att skapa en tryggare och trevligare stadsmiljö. Kumulativa effekter – riksintresset De kumulativa effekterna på riksintressets uttryck ska ses mot bakgrund av den omfattande stads- och fastighetsutvecklingen som genomförts i city sedan 1990‑talet, där redan genomförda projekt står för merparten av påverkan. Pågående detaljplanearbeten är få, men planerna för Hästen 19 och Orgelpipan 7 kan bidra till ytterligare påverkan på 1960‑talets årsring samt till en fortsatt försvagning av läsbarheten av terrassystemet längs Sveavägen, och Stockholmsåsens kvarvarande delar. Sammantaget innebär de kumulativa effekterna fysiska förändringar av byggnader och miljöer som blev resultatet av den genomgripande omvandlingen av Norrmalm, samt en försvagad läsbarhet av de för tiden radikala stadsplaneringsidéer som styrde stads- och samhällsplaneringen under mitten av 1900‑talet. Inget av de riksintressanta uttryck som berörs bedöms dock påverkas på ett avgörande sätt av planförslaget. 1960‑talets årsring förblir tydlig i city trots att få byggnader är bevarade i ursprunglig form. Läsbarheten av Stockholmsåsen och citys terrasser är försvagad men fortsatt möjlig att avläsa i både närområdet och i stadsvyer. Kärnorna i Hötorgscity och Sergels torg bedöms fortfarande vara väl bevarade, och bankpalatsen förblir en tongivande byggnadskategori i citymiljön. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att byggnaden i Putten 15 även år 2035 används på i stort sett samma sätt som idag, efter en teknisk upprustning med endast marginell påverkan på stadsbilden. Byggnaden förblir en i huvudsak bevarad 1960‑talsvolym där årsringarna från tidigt 2000‑tal och samtliga värdebärande karaktärsdrag finns kvar, samtidigt som bottenvåningen fortsatt saknar en sammanhängande och tydlig ordning/helhet. De negativa konsekvenser för riksintressets uttryck som ett genomförande av detaljplanen skulle medföra uppstår inte i nollalternativet. Samtidigt uteblir även de positiva effekter som planen bedöms kunna ge i form av ökad trygghet, stärkt stadsliv och förnyelse av citykvarteren. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 7(112) Miljömål Tre av preciseringarna i det nationella miljömålet God bebyggd miljö är relevanta i utvärderingen av planförslaget. Planförslaget bedöms sammantaget bidra till god vardagsmiljö, både bidra till och delvis motverka en hållbar bebyggelsestruktur, samt i viss grad motverka målet om kulturvärden i bebyggd miljö. Fortsatt arbete och uppföljning För det fortsatta arbetet har ett antal åtgärder identifierats för att minska negativ påverkan på kulturmiljön och för att säkerställa att planens intentioner genomförs på ett varsamt sätt: • Inslag i planen som riskerar att leda till förvanskning av kulturvärden bör studeras vidare. Här avses ändring av bottenvåning mot Malmskillnadsgatan. • För att uppnå god helhetsverkan bör gestaltningen av byggnadens övre delar ses över i det fortsatta planarbetet. • För att ändringar och tillägg av befintlig bebyggelse som planen medger inte ska riskera att förvanska kulturmiljön eller skada riksintresset är det av stor vikt att tilläggen i andra delar utformas och uppförs enligt de intentioner som redovisas i planbeskrivningens illustrationer. • Att till granskningen av planen utarbeta ett gestaltningsprogram/ arkitekturprogram/kvalitetsprogram som kopplas till detaljplanen kan vara ett redskap för att öka sannolikheten att intentionerna i gestaltningen realiseras vid uppförandet av byggnaden. Uppföljning kan i senare skede ske genom granskning i bygglovskedet och då rekommenderas att antikvarisk expertis anlitas för bedömning innan genomförandet. I samband med ändring av befintlig byggnad bör sakkunnig kontrollant av kulturvärden medverka före och under ändringsprocessen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 8(112) Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................................................................... 10 1.1 Bakgrund och detaljplanens syfte ................................ ....................... 10 1.2 Tidigare utredningar och beslut i planeringsprocessen ....................... 12 2 Miljöbedömning .......................................................................... 12 2.1 Syfte och process ................................ ................................ ............... 12 2.2 Miljöbedömning i relation till planprocessen ................................ ........ 13 2.3 Avgränsning ................................ ................................ ........................ 13 2.4 Metod för bedömning ................................ ................................ .......... 14 2.5 Underlag ................................ ................................ ............................. 15 2.6 Osäkerheter ................................ ................................ ........................ 15 3 Nuläge .......................................................................................... 15 3.1 Områdesbeskrivning ................................ ................................ ........... 15 3.2 Befintlig byggnad – Putten 15 ................................ ............................. 18 3.3 Planer och bestämmelser ................................ ................................ ... 19 4 Planförslag .................................................................................. 23 5 Alternativ ..................................................................................... 24 5.1 Alternativ lokalisering ................................ ................................ .......... 24 5.2 Alternativ utformning ................................ ................................ ........... 24 5.3 Nollalternativ ................................ ................................ ....................... 32 5.4 Val av alternativ ................................ ................................ .................. 32 6 Miljökonsekvenser kulturmiljö ................................................... 33 6.1 Bedömningsgrunder................................ ................................ ............ 33 6.2 Historik................................ ................................ ................................ 37 6.3 Konsekvenser av planförslaget ................................ ........................... 43 6.4 Kumulativa effekter - riksintresset ................................ ....................... 90 6.5 Konsekvenser av nollalternativet................................ ....................... 100 7 Samlad bedömning ................................................................... 101 7.1 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården ........................ 101 7.2 Plan- och bygglagen ................................ ................................ ......... 104 7.3 Miljömål ................................ ................................ ............................ 107 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 9(112) 8 Fortsatt arbete och uppföljning ............................................... 109 8.1 Rekommendationer för fortsatt arbete med att tillvarata kulturmiljövärden................................ ................................ ..................... 109 8.2 Uppföljning ................................ ................................ ........................ 109 9 Underlag ....................................................................................110 10 Ord och begrepp ..................................................................... 111 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 10(112) 1 Inledning Detta dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitel miljöbalken för förslaget till ny detaljplan för del av Putten 15 och Hästskon 12, i Stockholms stad. Miljökonsekvensbeskrivningen är en del i miljöbedömningen som syftar till att lyfta fram väsentliga miljöaspekter i planarbetet så att en hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvens- beskrivningen har tagits fram inför samråd om planförslaget. I kapitel 10 Ord och begrepp finns förklaring till en del av de ord och begrepp som används i rapporten. 1.1 Bakgrund och detaljplanens syfte Stockholms stad genomför en detaljplaneprocess för fastigheten Putten 15, belägen i centrala Stockholm, Figur 1 och Figur 2. Putten 15 är en av de mest centralt belägna fastigheterna i Stockholms stad och representerar en del av 1960-talets omdaning av cityområdet. Fastigheten ligger inom området riksintresset för kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården. Detaljplanens syfte är ”att möjliggöra utveckling av fastigheten Putten 15 med en till- och påbyggnad, för i huvudsak kontors- och centrumverksamhet, för att stärka Stockholmcitys roll som tillväxtmotor i Sveriges näringsliv. De nya tilläggen ska inordna sig, vara tydligt avläsbara och harmonisera med byggnadens ursprungliga arkitektoniska uttryck och Citys modernistiska årsring. Gestaltning av fasader och detaljer ska ta utgångspunkt från den befintliga byggnadens konsekventa arkitektoniska uttryck och materialval, men samtidigt kunna anpassas efter aktuella krav. Planen syftar även till att stärka möjligheten till ett rikt stadsliv genom att aktivera gatufasaderna med publika ytor i bebyggelsens bottenvåningar. Planen ska även bidra med större trygghet och en förbättring av stadsmiljön kring bebyggelsen genom att utveckla platsen vid Malmskillnadsgatan. Planförslaget förutsätter demontering av huvudbyggnadens befintliga fasad mot Sveavägen och rivning av takvåningen och terrassbyggnaden. I övrigt syftar planen till att skydda befintliga kulturhistoriska värden.” Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 11(112) Figur 1. Karta som visar planområdets läge på Norrmalm i Stockholm city. Källa: Stockholms stad. Figur 2. Röd markering visar befintlig bebyggelse inom Putten 15. Källa: Stockholms stad. Till höger om Putten 15 ligger Hästskon 12 och på andra sidan Sveavägen Hötorgsskraporna. Källa: Stockholm stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 12(112) 1.2 Tidigare utredningar och beslut i planeringsprocessen Exploateringsnämnden beslutade 27 mars 2025 att markanvisa för kontors-, handels- och centrumändamål. Undersökning av betydande miljöpåverkan gällande detaljplanen genomfördes 2025. Stadsbyggnadskontoret bedömde att detaljplanens genomförande kan komma att medföra betydande miljöpåverkan avseende påverkan på riksintresse för kulturmiljö Stockholms innerstad med Djurgården, och att en strategisk miljöbedömning därför ska upprättas. Samråd har skett med länsstyrelsen om avgränsningen av MKB (2026-01-28). 2 Miljöbedömning I detta kapitel beskrivs miljöbedömningens syfte, avgränsning, metod, underlag och osäkerheter. 2.1 Syfte och process Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Enligt 6 kapitlet 3 § miljöbalken (MB) ska en strategisk miljöbedömning göras när en plan ska upprättas eller ändras, om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den aktuella planen har bedömts kunna medföra en betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning genomförs därför parallellt med framtagandet av planen enligt lagstiftningen i 6 kap. miljöbalken. Den strategiska miljöbedömningen innehåller ett antal processteg. Dessa är • Avgränsning med samråd • Integrering av miljöaspekter och framtagande av MKB • Inarbetande av synpunkter • Uppföljning En del av miljöbedömningen innebär utöver att integrera miljöaspekter i planeringen att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) vilken ska ingå som beslutsunderlag till planen (6 kap. 1 § MB). Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att möjliggöra en samlad bedömning av Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 13(112) påverkan på människors hälsa och miljön till följd av planens genomförande. Miljökonsekvensbeskrivningen ska även ange hur planen påverkar möjligheten att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. I miljökonsekvensbeskrivningen lämnas förslag på åtgärder för att förhindra eller minimera negativa miljöeffekter av föreslagna inriktningar och åtgärder i planen. 2.2 Miljöbedömning i relation till planprocessen Sakkunniga från Tyréns kulturmiljöavdelning har under planprocessen medverkat på arbetsmöten, bidragit med råd och riktlinjer kring kulturmiljöaspekter samt givits tillfälle att lämna synpunkter på planbestämmelser. 2.3 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar konsekvenserna av de fysiska förändringar som planen medför. Fokus ligger på de värden som berörs direkt av planerade åtgärder, indirekt inom influensområdet och/eller kumulativt. Nedan beskrivs miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningar vad gäller geografi, tid och miljöaspekter. 2.3.1 Avgränsning i geografi Avgränsningen av planområdet framgår av planförslagets plankarta. Planområdet omfattar del av fastigheten Putten 15 och fastigheten Hästskon 12. Den geografiska avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen omfattar ett större område som berörs av de fysiska förändringar som planen för med sig, samt kumulativa effekter från andra projekt, planer och program. Kulturmiljövärden har en komplex rumslig avgränsning då värden och konsekvenser både påverkas lokalt på plats, samt i ett större stads- och riksintresseperspektiv som exempelvis omfattar hur föreslagen bebyggelse uppfattas från andra stadsdelar. 2.3.2 Avgränsning i tid Miljökonsekvensbeskrivningen avser miljöeffekter som kan uppstå vid ett genomförande av planen, när planen är fullt utbyggd. Förhållandena som beskrivs i denna MKB är avsedda att spegla den situation som kan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 14(112) förväntas råda några år efter detaljplanens genomförande och områdets färdigställande, ungefär år 2035. 2.3.3 Avgränsning av miljöaspekter Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har fastställts i samråd med länsstyrelsen i Stockholm. Den miljöaspekt som bedöms relevant att fokusera på och behandla i denna MKB är kulturmiljö. Andra miljöaspekter bedöms inte påverkas alls, eller i så liten omfattning att de inte behandlas i denna MKB. Planförslagets konsekvenser för naturmiljö, dagvatten, luft, buller, förorenad mark hanteras i planbeskrivningen. 2.4 Metod för bedömning För de bedömningar som görs i miljökonsekvensbeskrivningen används begreppen ”påverkan”, ”effekt” och ”konsekvens”. Påverkan avser förändring av miljön genom exempelvis fysiskt intrång eller störningar. Effekt är en förändring i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av värdefulla miljöer eller förändringar som kan mätas, beräknas eller på annat sätt beskrivas. Konsekvens är betydelsen av de effekter som uppkommer, den verkan de uppkomna effekterna har. Bedömningen av konsekvenser görs utifrån en sammanvägning av omgivningens värden/känslighet och omfattningen av den påverkan (effekt) som uppstår. En måttlig effekt som berör ett stort värde kan alltså bedömas som en stor konsekvens. På motsvarande sätt kan en mycket negativ effekt på ett lågt värde bedömas som en liten konsekvens. Positiva konsekvenser uppstår då befintliga värden förstärks och/eller nya värden tillförs. Konsekvenserna anges i en skala från inga konsekvenser, små negativa konsekvenser, medelstora negativa konsekvenser till stora negativa konsekvenser, samt positiva konsekvenser, se vidare i avsnitt 6.3 Konsekvenser av planförslaget. Konsekvensbedömningen görs i förhållande till nuläget, det vill säga de nu rådande förutsättningarna i området. Även nollalternativets konsekvenser bedöms i förhållande till nuläget. En jämförelse av planförslagets konsekvenser görs därefter mot nollalternativets konsekvenser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 15(112) 2.5 Underlag Inom projektet har en kulturmiljöanalys tagits fram (Tengbomgruppen AB, 2025), samt en konsekvensanalys för kulturmiljö (Tyréns, 2026). Dessa två rapporter utgör de huvudsakliga underlagen för MKB. 2.6 Osäkerheter Denna version av miljökonsekvensbeskrivning 2026-07-03 har tagits fram utifrån utkast av planhandlingar, framtagna 2026-06-12 (Stockholms stad, 2026a;2026b). Det kan därför finnas vissa skillnader i MKBn:s beskrivning och bedömningar, jämfört med det planförslag som ställs ut för samråd. Eventuella skillnader ses över och justeras i samband med att planen och MKB justeras för detaljplanens granskningsskede. Planförslaget är utformat med planbestämmelser som ligger till grund för bedömningar i MKB:n. Det finns alltid generella osäkerheter hur planförslag och planbestämmelser realiseras, vilket medför osäkerheter kring vad planens verkliga effekter och konsekvenser faktiskt blir. 3 Nuläge Detta kapitel behandlar områdets övergripande förutsättningar och nuvarande förhållanden, riksintresse och gällande planer. 3.1 Områdesbeskrivning Planområdet utgörs av del av fastigheten Putten 15 och Hästskon 12 och är beläget på Norrmalm i Stockholms city, mellan Sveavägen i väster, Mäster Samuelsgatan i söder och Malmskillnadsgatan i öster, se Figur 3. Malmskillnadsgatan löper i nordsydlig riktning, ovanpå Brunkebergsåsen. Mäster Samuelsgatan ansluter via en bro och förbinder city över Sveavägen. Norr om planområdet löper Kungsgatan i öst-västlig riktning med Hötorget och Kungstornen. Befintlig byggnad inom Putten 15 tillhör en ensemble av före detta bank- och försäkringsbyggnader öster om Sveavägen (Putten 16 och S-huset, del av Hästskon 12) uppförda på 1960-talet, se Figur 3. De byggdes med fasader i sten, högre byggnadsvolymer mot Malmskillnadsgatan och lågdelar med publika terrasser närmast Sveavägen. 1960-talskaraktären och det ursprungliga samgestaltade terrassmotivet längs Sveavägen har på olika sätt påverkats av utvecklingsprojekt under 2000- och 2010-talet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 16(112) Figur 3. Orienteringskarta med planområdet och byggnader i dess närområde. Kartan bidrar till orientering av kvarter, byggnader och platser som omnämns i områdesbeskrivning samt konsekvensbedömningar. Puttenplatsen är inte ett vedertaget namn, men används i denna handling som benämning på platser mot Malmskillnadsgatan. Källa: Tyréns. Planområdets närhet karaktäriseras främst av bebyggelse som representerar utvecklingen av det moderna city mellan 1950- och 70-talet, med karaktärsfulla inslag som Hötorgsskraporna, Sergels torg och Kulturhuset. Den modernistiska bebyggelsen i city har sedan millennieskiftet genomgått en större omvandlingsfas med syftet att utveckla attraktiva stråk och moderna kontorslokaler med publika och levande bottenvåningar och takvåningar samt återinföra bostäder i stadens mest centrala läge. Ett antal hus från denna epok har rivits, andra har givits en helt ny utformning och byggts på med nya takvolymer. I planområdets Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 17(112) närhet har utvecklingen av Hästskon 12, Galleriakvarteret (Trollhättan 29) samt flera av 1960-talshusen utmed Malmskillnadsgatan inneburit en utökad skala och påverkat den koncentrerade tidsmässiga helheten runt Sergels torg. Flertalet byggnader längs Malmskillnadsgatan har genomgått stora förändringar i form av på- och tillbyggnader och skalan längs gatan har höjts med två till tre våningar på båda sidor om gatan. I princip är det, förutom Putten 15, endast Ingenjörshuset i kvarteret Hammaren 14 som inte byggts på. 3.1.1 Omvandling av Hästskon 12 2016 antogs en ny detaljplan för Hästskon 12, vars genomförande har inneburit en stor förändring av kvarteret, liksom att det skapat nya förutsättningar för Putten 15. Syfte var att främja en mer differentierad användning inom fastigheter med centrum, kontor, hotell och bostäder samt bidra till attraktiva och levande stadsrum. Exempelvis har S-huset byggts på med tre våningar, mot Sergels torg har fasaden flyttats fram, medan terrassmotivet mot Sveavägen bevarats. Byggnaden har givits en ny gestaltning, där en smalare version av den ursprungliga, öppna terrassen – som senare byggdes igen – återskapats på sin tidigare nivå. M-huset längs Malmskillnadsgatan har byggts på med tre våningar från befintlig takfot. I dess norra del i hörnet Mäster Samuelsgatan/Malmskillnadsgatan har bostäder tillskapats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 18(112) 3.2 Befintlig byggnad – Putten 15 Figur 4. Befintlig bebyggelse inom Putten 15, gatuvy från Mäster Samuelsgatan. Foto: Gustav Kaiser. Beskuret foto. Befintlig byggnad inom Putten 15 uppfördes på 1964-67 som centralkontor för Göteborgs Bank efter ritningar av Anders Tengbom. Byggnaden nyttjas idag för kontor, butiker och logistik. Den tidigare publika terrassen nyttjas idag av hyresgäst. Bankkontor för kunder finns inte längre kvar. Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum vilket avser ”Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Byggnaden har i stadsmuseets kulturhistoriska värdering tillskrivits arkitektoniskt, arkitekturhistoriskt, miljöskapande och samhällshistoriskt värde (Se avsnitt Bedömningsgrunder för motivering av klassning). I den kulturmiljöanalys som tagits fram inom ramen för planarbetet (Tengbomgruppen AB, 2025) har en fördjupad analys av fastighetens kulturvärden utförts, samt en redogörelse av värdebärande karaktärsdrag för exteriör och interiör. Byggnaden består av en högdel med sex våningar mot terrassplanet och mot Malmskillnadsgatan. Ut mot Sveavägen har högdelen ett större indrag från lågdelen, vilken därmed får en terrassyta på taket. I lågdelen mot Sveavägen finns butikslokaler och kontorsentré. Byggnaden har fasader av röd Bohusgranit med långsidor utformade i ett prismamönster. Fönstren är omväxlande breda och smala med mörka, tunna profiler. Prismamönstret återkommer i fönsterbandet genom utvinklade fönsterpartier utmed lågdelens kontorsvåning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 19(112) Sockelvåningen mot Malmskillnadsgatan är markerad och bibehåller en sluten och robust karaktär utformad med vertikala granitlameller med smala fönsteröppningar. Här finns även den tidigare bankentrén, numera kontorsentrén, indragen i fasadliv med bevarad portal av granit. Gavelfasaden mot Mäster Samuelsgatan utgörs av tre vertikala fasadpartier i granit med uppglasade fönsterpartier i mellan. I bottenvåningen finns butikslokaler. Den kommersiella prägeln i bottenvåningen är en produkt av fastighetsutvecklingen i början av 2000-talet då portiken och trappförbindelsen med Sveavägen byggdes igen. Byggnaden genomgick en större renovering och ombyggnad 1999-2004 då delar av terrassen byggdes in med fasader av glas och rostfritt stål, och takvåning tillkom i sin nuvarande form med utformning liknande terrasstillbyggnaden i glas och rostfritt stål. Vindfånget vid Sveavägenentrén och samtliga butiks- och entrépartier tillkom i samband med ombyggnaden. 3.3 Planer och bestämmelser I detta avsnitt redovisas de planer och bestämmelser som är relevanta för planområdet och för arbetet med planerade förändringar. De delar av planer och bestämmelser som är relevanta för konsekvensbedömningarna beskrivs mer utförligt i avsnitt 6.1 Bedömningsgrunder. 3.3.1 Riksintressen Planområdet är beläget inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt miljöbalken 3 kap. 6 §. Utförlig redovisning av riksintresset och de relevanta uttrycken ges i avsnitt 6.1.1 3.3.2 Översiktsplan för Stockholm I Stockholms stads översiktsplan (Stockholms stad, 2018a) pekas City ut som stadens viktigaste arbetsplatsområde och centralt offentligt rum för regionens invånare och besökare. Västra City har särskilt stora möjligheter för stadsutveckling. Utvecklingen ska utgå ifrån att bevara stadens riksintresse samtidigt som stadens roll som en attraktiv, dynamisk och innovativ plats för både näringsliv och stadsliv stärks. Fokus ligger på att skapa en tätare och mer levande stadsmiljö där olika funktioner blandas i både byggnader och offentliga rum. Detta ska göra att stadslivet kan pågå dygnet runt och tillgodose behoven för boende, besökare och arbetande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 20(112) För att uppnå detta ska den befintliga bebyggelsens offentliga ytor utvecklas, med levande bottenvåningar och fler gång- och vistelseytor. Arbete ska göras för att minska motortrafik för att skapa tystare och tryggare gaturum. Tillgängligheten i city ska förbättras genom att hantera nivåskillnader och säkerställa goda kopplingar till omgivningen. Stockholms stad framhåller att bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. Under rubriken Kulturmiljö i en växande stad redogör Stockholms stad för hur kulturmiljöer ska tas tillvara i utvecklingen av staden: • Kunskap om stadens stadsbyggnadskaraktärer och stadslandskapet ska vara en utgångspunkt vid förändring, förnyelse och förtätning i stadens befintliga områden. • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. • Stockholms stad som fastighetsägare har en betydelsefull roll i att vara förebildlig, exempelvis genom att utarbeta vårdprogram och anordna arkitekttävlingar, så väl i utvalda projekt som i den vardagliga förvaltningen av stadens byggnader. 3.3.3 Andra kommunala program och vägledande dokument Program för City Ett reviderat Program för City antogs av Kommunfullmäktige i januari 2023. Programmet illustrerar hur Vision för City 2030 kan konkretiseras och ska utgöra stöd, vägledning och verktyg för samtliga aktörer i den kommande planeringen av citys utveckling. I programmet beskrivs Malmskillnadsgatans bebyggelse på Brunkebergsåsen av tradition ha tillåtits vara något högre än stenstaden i övrigt, för att förstärka upplevelsen av åsens topografi. Flera byggnader längs gatan är numera påbyggda. I programmet framförs även att helhetsmiljöerna från 1950- 60-talen behöver utvecklas med utgångspunkt Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 21(112) från dess arkitektoniska kvaliteter och att de typiska karaktärsdrag som kännetecknar dessa miljöer bör värnas. Stockholms byggnadsordning I Stockholms byggnadsordning (Stockholms stad, 2020) beskrivs att det i planarbete i stadens mest centrala delar är aktuellt att beakta relationen till det befintliga stadsrummet och samspelet med det modernistiska City, omgivande byggnadshöjder samt påverkan på offentliga rum. Konsekvenser för siktlinjer och utblickar från de offentliga miljöerna och stadens höjdpartier behöver beaktas. Vid ombyggnation och renovering ska karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar och detaljer tas tillvara eller återskapas i så stor utsträckning som möjligt. 3.3.4 Gällande planer För planområdet gäller planerna: • Stadsplan 6105, för kv. Beridarebanan m.m. fastställd 1964. Stadsplanen syftar till att inom kvartersmark möjliggöra ny bebyggelse för affärs- kontors- och liknande ändamål, inklusive hotell. Planen omfattar del av Sergels Torg, Regeringsgatan, Mäster Samuelsgatan och Hamngatan. • Tilläggsplan 94014, laga kraftvunnen 1998. Planen innebär ändrade krav för allmänhetens tillgång till terrasser m.m. samt skydds- och varsamhetsbestämmelser (för Hötorgsskraporna). • Tilläggsplan 1998-00956, laga kraftvunnen 1999. Planen syftar till att fläktrumsvåningen tas i anspråk för kontorsändamål samt personalrestaurang på terrassen. Flytt av trappfunktion. • Ändring av Stadsplan 6015 för kvarteren Hästskon och Hästryggen mm fastställd 1962. Syftar till att östra delen av Sergels torg samt delar av Mäster Samuels gatan och Malmskillnadsgatan planläggs till kvartersmark som får underbyggas. Gällande plan och tilläggsplaner omfattar inte skydd av kulturvärden för Putten 15. Terrassen mot Sveavägen har däremot en hänsynsbestämmelse som anger att terrass ska planteras med träd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 22(112) 3.3.5 Planerade förändringar i närområdet • Detaljplan för fastigheten Barnhuset 26, dnr. 2021-12301, inglasning av terrass mot gård samt utflyttning av entréparti. Skede granskning. • Detaljplan för Centralstaden, del av Norrmalm 5:3 m.fl. dnr. 2016- 17154, överdäckning av spårområdet vid Centralstationen möjliggör för nya kontor, handel, bostäder och parkmiljöer. Skede samråd. • Detaljplan för Hästen 19, dnr. 2022-02462, påbyggnad av restaurangverksamhet på NK:s tak. Skede start-PM. Figur 5. Karta som visar pågående detaljplaner i närområdet. Källa: Stockholm stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 23(112) 4 Planförslag Nedan följer en sammanfattning av föreslagna ändringar, varje åtgärd beskrivs mer ingående under kapitel 6 Miljökonsekvenser kulturmiljö Tillbyggnaden Kontorsvolymen byggs ut ovanpå sockelbyggnaden mot Sveavägen. Tillbyggnaden föreslås få ett djup som gör att relationen mellan sockelbyggnad och kontorsvolym blir motsvarande den i Hästskon 12 på södra sidan av Mäster Samuelsgatan. Tillbyggnadens höjd föreslås blir sju våningar. Den nya fasaden utformas med utgångspunkt i den befintliga arkitekturen. Uttrycket med den facetterade fasaden bibehålls, men med större fönsteröppningar. Ambitionen är att befintlig bohusgranit tas till vara och återmonteras på den nya framflyttade ytterväggen. Tillbyggnadens gavel mot söder formas som en slät skiva med enluftsfönster. Norra gaveln utförs fönsterlös. Takvåningar Befintlig takvåning rivs tillsammans med takterrass och terrassräcken. En ny takvåning utförs i glas och metall och med modellerat krön av mörk plåt, i samma bruna kulör som nya partier i övriga fasaden. Under den nya takvolymen mot Malmskillnadsgatan och sydgaveln formas en ny envåningsdel med en uppglasad fasad, indelad med pilastrar av granit och med utvinklat krön av granit. I beskrivningen av konsekvenserna av planförslaget benämns denna våning som ersätter befintlig takvåning som ”Granitvåningen”. Ovanpå takvåningen förläggs en takterrass. På takvåningen tillkommer även två takvolymer för hissar och övrig teknik. Bottenvåningar I samtliga bottenvåningar ersätter bruna metallglaspartier befintliga fönsterpartier och entréer. Mot Sveavägen utformas bottenvåningen med nya partier med integrerade skyltband. Skyltfönstren på södra sidan höjs delvis. Samtliga lokalentréer ändras. Kontorsentrén breddas och får ett nytt skärmtak inspirerat av Anders Tengboms ursprungsförslag. Mot Malmskillnadsgatan öppnas husets bottenvåning upp för att skapa möjligheter för nya kommersiella lokaler, restaurang, café eller butik, och bidra till ett levande gatuliv. Åtgärden innebär att nya lokalentréer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 24(112) tillkommer, fönsterslitsar breddas och smidesdetaljer i öppningarna tas bort. Befintlig stenomfattning till den tidigare bankentrén bevaras. Terrassen Tillbyggnaden innebär att stora delar av befintlig terrass ianspråktas. För att förstärka terrassmotivet mot Sveavägen och skapa en mer användbar terrassyta bearbetas tillbyggnadens nedersta plan arkitektoniskt genom att fasaden dras in och byggnaden får en tydlig midja i mötet mellan sockel och tillbyggnad. Terrassvåningen ges en egen karaktär med granitklädda pelare och glas i en regelbunden rytm, vilket markerar en avvikelse från huvudfasadens prismatiska uttryck. Puttenplatsen Platsen mot Malmskillnadsgatan, ”Puttenplatsen”, ges en ny gestaltning med grönska, vistelseytor och lanterniner som släpper ner ljus till underliggande lokaler. Befintligt konstverk bibehålls. 5 Alternativ Enligt 6 kapitel 11 § miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Även motivering till varför olika alternativ har valts eller valts bort under processen ska redovisas i miljökonsekvens- beskrivningen. Vidare ska konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd beskrivas, ett så kallat nollalternativ. 5.1 Alternativ lokalisering Förslaget till detaljplan reglerar möjligheten att utveckla en fastighet som till stora delar är bebyggd och förslaget har stöd i översiktsplanen. Att utreda alternativ till lokalisering inom andra fastigheter bedöms därför inte som relevant. 5.2 Alternativ utformning På grund av stadsmuseets klassificering av byggnaden som särskilt värdefull, och det känsliga läget som kräver hänsyn till riksintresse för kulturmiljö har parallella uppdrag genomförts inför planarbetet. Här följer korta sammanfattningar av de två bortvalda gruppernas förslag samt det vinnande förslaget av Tengboms, med alternativa utformningar av förslaget som utretts och valts bort under processen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 25(112) 5.2.1 Tham & Videgård Förslaget omfattar en utbyggnad mot Sveavägen av nästan hela den befintliga terrassens yta samt en påbyggnad med två trappande våningsplan. Högst upp placeras en uppglasad takvåning med omgivande takterrass. Den nya framflyttade volymen mot Sveavägen föreslås byggas upp av en träkonstruktion av timmer och plattor av timmer/betong. Två alternativ på fasadmaterial presenterades; en helt ny fasad av mörkt/bränt trä eller återanvändning av befintligt fasadsystem av prismaformad granit. Den nya fasaden utformas enligt förslaget med upprepande rader av höga fönsterband mellan avdelande horisontella fasadpartier med utkragande skivor mellan våningsplanen. Förslaget presenterar ett atrium i byggnadens mitt. Vidare redovisar förslaget även flera alternativa volymtillägg mot Malmskillnadsgatan med en lågdel (”podium”) som en utbyggnad av sockelvåningen för kommersiella ändamål, eller en tornbyggnad med kontorsytor mot Malmskillnadsgatan. En kombination av dessa redovisas också som ett alternativ. Olika varianter av utbredning och fasadmaterial presenteras. I likhet med fasaden mot Sveavägen är granit och mörkt (bränt) trä två alternativ. Ytterligare en variant med lanterniner och större platsbildning mot Malmskillnadsgatan finns med i det presenterade materialet. Utöver föreslagna tillbyggnader mot Malmskillnadsvägen bibehålls den befintliga granitfasaden ovanför sockelvåningen i förslaget, liksom gavelfasaden mot Mäster Samuelsgatan och granitfasaden med prismaformade fönsterbandet mot Sveavägen, men med förändringar av entréer och skyltfönster. Lokalerna mot Sveavägen används fortsatt för kommersiella ändamål. Nya kopplingar, via trappa mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan, och en återskapad koppling genom byggnaden mellan Malmskillnadsgatan och Sveavägen ingår i förslaget. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 26(112) Figur 6. Studerade alternativ för volymtillägg Putten 15. Källa: Tham & Videgård Figur 7. Fasad mot Sveavägen. Källa: Tham & Videgård Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 27(112) Figur 8. Vy norrut med ett av presenterade alternativ på volymtillägg mot Malmskillnadsgatan. Källa: Tham & Videgård 5.2.2 White Förslaget omfattar en volymökning mot Sveavägen med påbyggnad i två plan. Volymtilläggen har en förskjutning mot gavelsidan med diagonal riktning. Högst upp läggs en takterrass. Den utökade volymen mot Sveavägen byggs upp av en träkonstruktion och fasaden utformas som en nytolkning av den befintliga i en variant av det prismatiska systemet med förslagsvis röd terrazzo av återvunnen granit från befintlig fasad eller grön terrazzo av återvunnet glas. Fönsteröppningarna utökas med varierade proportioner med större fönster högre upp i byggnaden samt fönster över gavelhörn. Takvåningarna utformas enligt samma fasadprincip. Mot Malmskillnadsgatan utformas takvolymen som en enda, högre våning med höga, smala fönsterslitsar. Mot Malmskillnadsgatan föreslås en utbyggnad av sockelvåningen som utökas till två våningar och öppnas upp med stora facetterade glaspartier och ett accentuerat vindfång till kontorsentré. Utbyggnaden föreslås inrymma butikslokaler. Entrévåningen i lågdelen mot Sveavägen omformas med butiksfönster liknande den nya sockelfasad mot Malmskillnadsgatan. Malmskillnadsgatans befintliga granitfasad bibehålls liksom gavelfasaden och delar av lågdelens fasad med det prismaformade fönsterbandet. En ny, återskapad koppling tillförs genom byggnaden mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 28(112) Figur 9. Förslag på volymtillägg i ljust orange med tillbyggnad mot Malmskillnadsgatan. Rosa visar befintligt som bibehålls. Källa: White Figur 10. Förslag på till- och ombyggnad, fasad mot Sveavägen-Mäster Samuelsgatan. Källa: White Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 29(112) Figur 11. Förslag på tillägg, fasad mot Malmskillnadsgatan. Källa: White Figur 12. Förslag på utformning och gestaltning (primärt alternativ), fasad mot Sveavägen. Källa: White Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 30(112) 5.2.3 Tengbom Förslaget till parallella uppdrag motsvarar till stora delar planförslaget men ett flertal bearbetningar har gjorts efter att de parallella uppdragen slutfördes. Huvudförändringen är att föreslagen paviljong på platsen mot Malmskillnadsgatan, ”Puttenplatsen”, har utgått. Takvåningen har förändrats liksom utformning av terrass och uppbyggnader på terrassen. Takuppbyggnader som utöver trapphus och hisstorn även rymde mötesrum fördelade på flera mindre volymer med en långsträckt pergola ovanför, har i planförslaget koncentrerats till färre uppbyggnader utan kontorsytor. Byggnaden har fått en ”midja” mot Sveavägen. Bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan har bearbetats. Figur 13. Förslag till parallella uppdrag. Fasad mot Malmskillnadsgatan med paviljong. Källa: Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 31(112) Figur 14. Förslag till parallella uppdrag. Fasad mot Sveavägen. Källa: Tengbom Figur 15. Takvåningen som senare har bearbetats till planförslaget bestod i det ursprungliga förslaget av en högre, uppglasad övre takvåning utan tydligt krön och en nedre takvåning mot Malmskillnadsgatan som i planförslaget fått ett bredare krön av granit. Antalet takuppbyggnader har i planförslaget reducerats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 32(112) 5.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att nuvarande detaljplaner fortsätter att gälla för det aktuella planområdet. Ingen outnyttjad byggrätt finns i planerna. År 2035 antas byggnaden fortsatt att användas som kontor. Fasaderna är bevarade i samma utförande som befintligt. Terrassen med befintlig tillbyggnad och takvåningen förändras inte. Entréer och kommunikationer inom byggnaden och i det närmaste stadsrummet (mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan/Malmskillnadsgatan) är oförändrade. Sveavägens gaturum är oförändrat. Butikslokaler har fortsatt användning men hyresgäster kan ha ändrats. Bottenvåningen mot Sveavägen saknar fortsatt en sammanhängande och tydlig ordning/helhet. Bottenvåning mot Puttenplatsen är fortsatt sluten. Byggnaden antas has genomgått en total teknisk förnyelse ifråga om installationer, vilket inneburit vissa ändringar av planlösningar och taklandskap. I närområdet finns antagna detaljplaner som kan komma att vara antagna och genomförda till horisontåret 2035, men då omfattning av dessa förändringar är osäker inkluderas de inte i bedömning. 5.4 Val av alternativ I utvärderingen av de parallella uppdragen valdes Tengboms förslag eftersom kontoret visade störst respekt för befintlig byggnad med sin lösning med demontering och återmontering av fasadsten. Till valet bidrog även Tengboms förslag på koppling Sveavägen-Malmskillnadsgatan och den paviljong på platsen mot Malmskillnadsgatan, som inom ramen för planarbetet senare utgått. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 33(112) 6 Miljökonsekvenser kulturmiljö 6.1 Bedömningsgrunder Konsekvensbeskrivningen avseende kulturmiljö utgår från följande juridiska skydd och vägledningar: 6.1.1 Riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värde. I sin planering är kommunen skyldig att beakta riksintresset och länsstyrelsen ska pröva kommunens detaljplan om det kan befaras att denna innebär att riksintresset inte tillgodoses. På motsvarande sätt ska riksintresset beaktas vid prövningar enligt miljöbalken. Planområdet ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115]. Motivering: ”Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö)” I Riksantikvarieämbetets (RAÄ:s) riksintressebeskrivning preciseras de riksintressanta uttrycken som tillsammans berättar om viktiga aspekter av stadens historia och som utgör grunden till riksintresset. Följande uttryck bedöms vara relevanta för det aktuella området: • Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. • Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. • Stockholmsåsens kvarvarande delar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 34(112) • Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna – Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. • 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling – Kungsgatan med Kungstornen. – Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70- talen. – Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. – Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna. Den enhetliga karaktären med modernistiska byggnader längs Klarabergsgatan och runt Brunkebergstorg. • Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad – Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet…eller i sammanhållna miljöer. • Nöjes- och rekreationslivets miljöer – Konserthuset 6.1.2 Plan- och bygglagen Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i plan- och bygglagens kapitel 8 och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. Lagen fastställer krav på varsamhet och anpassat underhåll. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt plan- och bygglagen finns bestämmelser i kapitel 2 om hänsyn till bland annat stadsbild och kulturvärden. 2 kap. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 35(112) byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 8 kap. 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. 8 kap. 14 § Ett byggnadsverk skall hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet skall anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 8 kap. 17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad skall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Stockholms stads klassificering av byggnaders kulturhistoriska värde Enligt PBL får byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, inte förvanskas. Stadsmuseets klassificeringskarta är ett redskap inom Stockholms stad vilket används som ett kunskapsunderlag i stadens hantering av plan- och bygglagens regelverk kring varsamhet och förvanskning. På kartan finns tre färger som markerar olika grad av kulturhistoriskt värde. Blå - Högsta klassen, omfattar miljöer som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden. Grön - Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att miljön bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gul – Gul klassning innebär att miljön bedöms ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller ha visst kulturhistoriskt värde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 36(112) Figur 16. Utdrag från karta över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Rosa markering för byggnad inom aktuellt planområde. Källa: Stockholms stadsmuseum. Byggnaden inom aktuellt planområde har i stadsmuseets kulturhistoriska värdering tillskrivits arkitektoniskt, arkitekturhistoriskt, miljöskapande och samhällshistoriskt värde och är grönklassad, se Figur 16. Stadsmuseets motivering för grönklassning: ”Anders Tengbom skapade för Göteborgs banks räkning ett verkligt högklassigt arkitektoniskt verk. De skarpskurna fasaderna är ett paradexempel på den precisionsarkitektur som kunde frambringas i påkostade projekt på 1960-talet. Fasadernas plastiska prisma- eller facettformer är unika och ger en medveten och raffinerad skuggverkan. Den svenska graniten samverkar elegant med de ytterst smäckra fönstren. Den imposanta entrén från Malmskillnadsgatan och de prismaformade fönstren i terrassbyggnaden vid Sveavägen förtjänar också ett omnämnande. Bankbyggnaderna utgör många av citys karaktärsbyggnader med stora volymer och påkostade fasader som utstrålar soliditet och orubblig beständighet. Göteborgs bank var ett bankpalats i modern tappning, t ex fanns ursprungligen drive-in-bank i underjorden och byggnaden fungerar ännu för sitt ursprungliga ändamål. Under senare år har byggnadens takvåning ändrats och på den tidigare offentliga terrassen har en tillbyggnad gjorts. En viadukt över Mäster Samuelsgatan har rivits och butiksentréer och skyltfönster har bytts ut. Dessa förändringar inverkar negativt på det stora kulturhistoriska värdet.” Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 37(112) 6.2 Historik Historiken i detta avsnitt är i huvudsak ett utdrag från Kulturmiljöanalysen för Putten 15 utförd av Tengbomgruppen AB (Tengbomgruppen AB, 2025). 6.2.1 Norrmalm utvecklas till stadens centrum Under senare delen av 1800-talet började stadens centrum successivt förskjutas mot Norrmalm. Bidragande orsaker var bland annat ökade behov av plats för banker, huvudkontor och ytkrävande verksamheter till följd av industrialismen. Järnvägens sammanbindningsbana med ny station vid Vasagatan bidrog också till förflyttning av fokus till nedre Norrmalm. Omkring 1910 började Stadsholmen kallas för Gamla stan vilket tydligt visar att denna del av staden inte längre uppfattades som Stockholms centrum. De första stegen mot ett nytt City på Norrmalm hade tagits. På Norrmalm låg dock fortfarande den gamla gatustrukturen och gatubredderna från 1600-talet kvar. Brunkebergsåsen skar effektivt av kommunikationer i öst-västlig riktning. På 1920-talet fanns det så många bilar i Stockholm att stadsplanerarna började oroa sig för en kommande trafikinfarkt och att verksamheterna i City skulle spridas ut över staden. År 1945 fattade stadsfullmäktige beslut om en reglering där Sveavägen slutade vid Hamngatan. 6.2.2 Cityregleringen Året därefter, 1946, lade Stadsplanenämnden i Stockholm fram en ny plan för Norrmalms bebyggelse. Denna kan ses som fundamentet och utgångspunkten för den så kallade cityregleringen, det vill säga stadsdelens drastiska omvandling under efterkrigstiden. Cityförnyelse möjliggjordes dels genom att staden tidigt började förvärva mark i området, dels genom att staden i samband med den översiktliga planeringen på frivillig väg eller genom expropriation förvärvade den ytterligare mark som behövdes för genomförandet. 6.2.3 Citysaneringen (Norrmalmsregleringen) Citysaneringen av nedre Norrmalm tog sin början efter en lång period av osäkerhet då området belastades av byggnadsförbud i avvaktan på cityregleringen. Detta bidrog samtidigt till förfall och till att den äldre stadsbilden bevarades. Det avgörande startskottet för omvandlingen blev utbyggnaden av tunnelbanan, som i början av 1950 talet gjorde rivningar kring det blivande Sergels torg oundvikliga. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 38(112) Omvandlingen skedde i mycket stor skala och äldre bebyggelse revs för att ge plats åt nya, storskaliga kvarter präglade av modernismens ideal. Hötorgscity växte fram med Sergelgatan som bilfri gågata, omgiven av låga glasade butiksbyggnader, takterrasser och de fem höghusen som nya landmärken. Under 1960- och 70 talen intensifierades förändringarna enligt planerna City 62 och City 67, då bland annat Klarabergsgatans norra sida omdanades och stora delar öster om Sveavägen samt södra Klara byggdes om. Området kring Sergels torg fick nya bank- och varuhus, liksom offentliga prestigebyggnader som Kulturhuset, Stadsteatern och Riksbanken, medan sydvästra Klara utvecklades till ett centrum för statlig förvaltning med stora departementsbyggnader. 6.2.4 Ändrade förhållningssätt Framväxandet av ett nytt city innebar en total omvandling av stadsbilden samtidigt som antalet boende i stadsdelen sjönk drastiskt i och med att bostadshus ersattes av kontor, varuhus och banker. I slutet av 1960-talet började rivningarna alltmer ifrågasättas. Slaget om almarna i Kungsträdgården 1971 blev en symbolfråga och har kommit att betraktas som vändpunkten i Cityomvandlingen. Cityplan 1977 hade som målsättning att göra det bättre för gående, cyklister, kollektivtrafik och varutransporter. Värdefulla miljöer och byggnader skulle sparas och ny bebyggelse skulle ansluta till de befintliga byggnadernas skala. Smygkontoriserade bostäder skulle återgå till att vara just bostäder. 6.2.5 Bankbyggnadernas roll i cityomvandlingen Bankbyggnaderna spelade en central roll i omvandlingen av Stockholms city under 1960- och 70 talen. I samband med saneringen hade staden förvärvat eller exproprierat marken och använde tomträttssystemet som ett viktigt verktyg för att styra utvecklingen. Detta innebar att banker som berördes av rivningarna också påverkades direkt av stadens markpolitik. Den första rivningsetappen omfattade kvarteren kring Hötorget och Klarabergsgatan, där Länssparbanken fick sitt kontor rivet men erbjöds en ny tomt i ungefär samma läge. Skandinaviska banken, senare SEB, intog en särskilt strategisk position genom att efter långa förhandlingar erhålla tomträtt vid det blivande Sergels torg, vilket gjorde det möjligt för banken att etablera sig i hjärtat av det nya kommersiella city. Tomträttssystemet gav staden möjlighet att säkra kontrollen över marken, men mötte också stark kritik från privata aktörer som istället valde att utveckla befintliga fastigheter eller lokalisera sig utanför cityområdet. Detta Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 39(112) motstånd försvårade genomförandet av cityomvandlingen. Mot denna bakgrund blev överenskommelsen mellan staden och Skandinaviska banken viktig för att driva processen framåt. Kort därefter etablerades även Göteborgs Bank i angränsande kvarter, och genom särskilda överenskommelser kunde Riksbanken uppföra sitt byggnadskomplex vid Brunkebergs torg. Inledningsvis var staden starkt angelägen om att få bankerna engagerade som byggherrar i Cityomvandlingen, men denna inställning förändrades mot slutet av 1960 talet. Politiker och allmänhet började oroa sig för att en alltför stor koncentration av bankverksamhet skulle hämma handeln och motverka visionen om levande och attraktiva shoppingstråk. Detta ledde till att Kreditbanken, som planerat att använda det femte höghuset vid Sergels torg som huvudkontor, istället hänvisades till kvarteret Hästen vid Hamngatan. På liknande sätt etablerade sig även Stockholms Sparbank längs Hamngatan. 6.2.6 Genomförande Stadsbyggnadsprincip Bebyggelsen längs Sveavägens östra sida anpassades till Brunkebergsåsens topografi och utformades med låga terrassbyggnader i souterräng med entréer från Sveavägen i de nedre bottenvåningarna och högre volymer med entréer från Malmskillnadsgatan i de övre bottenvåningarna. Lågdelarna mot Sveavägen uppfördes i två plan, en nedre butiksvåning och en övre kontorsvåning. För att få ett jämnhögt terrassplan längs den mot Sergels torg sluttande vägen hanterades nivåskillnaderna i butiksvåningarna. På så sätt bildade lågdelarna en jämnhög sockel längs med kvartersbebyggelsen mot Sveavägen medan placering och utformning av de högre volymerna i kvarteren skiljde sig åt. De tre individuellt utformade byggnaderna bildade en samkomponerad bebyggelsemiljö som underordnades Hötorgsskraporna och Kungstornen. Hästskon 12 Byggnaderna i fastigheten Hästskon 12 uppfördes av Skandinaviska banken 1962-66 efter ritningar av arkitekt Kjell Ödeen och bestod av tre byggnader: en mot Sergels torg och Sveavägen (S-byggnaden), en mot Malmskillnadsgatan (M-byggnaden) och en mot Hamngatan (H- byggnaden). För att tillskapa önskad terrassyta mot Sveavägen utformades den nedre våningen som en indragen arkadvåning mot terrassplanen längs byggnadens västra och norra sida. För att möjliggöra sammanhängande Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 40(112) terrasstråk uppfördes en gångbro över Mäster Samuelsgatan till terrasserna i kv. Putten. Under 1990-talet genomfördes en större förändring av S-byggnaden. På den öppna terrassen mot Sergels torg uppfördes en tillbyggnad i sex våningar, övriga delar av terrassen byggdes på med en inglasad våning, trappan mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan vid Mäster Samuelsgatan stängdes och delar av taket byggdes på med en våning. Putten 15 Byggnaden i fastigheten Putten 15 uppfördes av Göteborgs Bank 1964- 1967 efter ritningar av arkitekt Anders Tengbom. Högdelen utformades med sex våningar mot terrassplanet och mot Malmskillnadsgatan. Den cirka 18 meter breda byggnadskroppen placerades med större indrag från lågdelen än intilliggande byggnad i kvarteret Hästskon vilket skapade en bredare terrassyta (cirka 13 meter) mot Sveavägen. Gavelfasaden längs Mäster Samuelsgatan utformades med en indragen nedre arkadvåning med allmänna trappor som kopplade till de öppna terrassytorna och som även innehöll en allmän passage med rulltrappa mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan. På terrassen placerades en gångbro till intilliggande terrasser i kvarteret Hästskon 12. Byggnaden utfördes med fasader i finhuggen röd Bohusgranit, gestaltade i ett plastiskt prismamönster med snedställda, skuggverkande granitytor. Prismamönstret återkom i lågdelens kontorsvåning som utformades med snedställda fönsterytor med över- och underliggande horisontella band i granit. Mot Malmskillnadsgatan utformades byggnaderna i kvarteret Putten kring en kilformad platsbildning med enkelriktad angöringsgata. Syftet var bland annat att underlätta trafikflöden till ett planerat (men aldrig utfört) parkeringshus i kvarteret Hammaren. I platsbildningens norra del, definierad av byggrätten i fastigheten Putten 16, placerades en nedgång till Hötorgets tunnelbana. Byggnaden uppfördes under en period då bankbyggnadernas tidigare renodlade funktion börjar samordnas med kompletterande funktioner, dels i form av butiker och restauranger, dels i form av uthyrningslokaler för annan kontorsverksamhet. Detta avspeglas i Göteborgs bank där bankkontorets huvudentré från Sveavägen flankerades av lokaler för butiker och resebyråer och där delar av kontorsplanen i högdelen fungerade som uthyrningsytor för andra företag. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 41(112) 1996 gjordes ett tillägg till detaljplanen som möjliggjorde ombyggnad av takvåningens tidigare teknikvåning till kontor, terrasstillbyggnad för personalrestaurang samt ombyggnad av tidigare arkadvåning och trappor till butiksytor. I och med planen upphävdes allmänhetens tillträde till terrasserna. Ändringarna genomfördes 1999-2004 och omfattade även en total ombyggnad av kontorsplan och tidigare bankhallar. Terrasserna Terrasserna mellan kvarteret Putten och kvarteret Hästskon var sammanbundna med en gångbro över Mäster Samuelsgatan och bildade ett cirka 270 meter långt sammanhängande publikt terrasstråk. Det för allmänheten öppna stråket nåddes via trappor i hörnen Malmskillnadsgatan/Oxtorgsgatan, Malmskillnadsgatan/ Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan/Sergels torg. Terrassernas publika karaktär säkerställdes i tomträttsavtalen där tomträttsinnehavaren formellt medgav ”allmän gångtrafik på terrasser med tillhörande anslutningar på tider som av staden efter samråd med tomträttshavaren bestämmer. Under de första åren, då Stockholms stad hyrde lokaler i Skandinaviska Bankens byggnad mot Sergels torg och drev den så kallade Stockholmsterrassen med café, utställningslokaler och hörsal, hade terrasserna åtminstone delvis en aktiv funktion i stadslivet. I cityplan 1977 redovisas inte längre terrasserna längs Sveavägens östra sida som del av stadens parkplan, ett tydligt tecken på att visionen om allmänna terrassträdgårdar inte fungerade i praktiken. Putten 16 Byggnaderna i fastigheten Putten 16 uppfördes 1964-67 som affärs- och kontorshus för OLEBA (byggmästare Olle Engkvists bolag) efter ritningar av arkitekt Nils Einar Eriksson. Fastigheten bestod av tre olika delar: en volym mot söder som i skala, bredd och placering anpassades till intilliggande byggnad i Putten 15, en högre och mot Sveavägen framskjuten volym med framförliggande terrasser mot Sveavägen och Oxtorgsgatan och en lägre oregelbunden volym i fem våningar, placerad kring en inre ljusgård, med fasader mot Oxtorgsgatan och Malmskillnadsgatan. 2005 antogs en ny detaljplan för Putten 16 med syfte att genom om- och påbyggnad förnya och modernisera befintliga byggnader samt förbättra Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 42(112) bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan och miljön i passagen mellan Malmskillnadsgatan och Sveavägen. Malmskillnadsgatan Byggnaderna längs Malmskillnadsgatans östra sida utformades med en något högre skala som ytterligare förstärkte Brunkebergsåsens topografi i stadslandskapet. Det så kallade Ingenjörshuset i fastigheten Hammaren 14 uppfördes för Svenska teknologföreningen 1967-69 efter ritningar av Anders Tengbom. För Malmskillnadsgatan innebar Norrmalmsregleringen att gatan förlorade den tidigare direktkontakten med Sveavägen och Hamngatan samtidigt som den äldre småskaliga fastighetsindelningen med lokaler för handel och hantverk revs och ersattes av kvartersstora renodlade kontorskvarter. Det centrala läget i kombination med en efter kontorstid avfolkad miljö skapade problem med otrygghet och kriminalitet och Malmskillnadsgatan utvecklades snart till stadens prostitutionsstråk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 43(112) 6.3 Konsekvenser av planförslaget Konsekvenser för kulturmiljön kan delas upp i följande kategorier: Stora negativa konsekvenser kan uppstå när höga kulturmiljövärden påverkas. Skyddad eller skyddsvärd bebyggelse och miljöer berörs. I riksintresseområden påverkas utpekade uttryck och/eller värdekärnor. Påverkan innebär att läsbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens utveckling över tid försvåras kraftigt eller upphör helt. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser bryts eller går förlorade. Kulturmiljö som fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Medelstora negativa konsekvenser uppstår när viktiga kulturmiljövärden påverkas i mindre grad än ovan. Läsbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens utveckling över tid försvåras. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser går delvis förlorade eller försvagas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Påverkan kan även innebära att enstaka kulturhistoriskt värdefulla objekt; välbevarade, unika eller på annat sätt särskilt värdefulla blir svårtolkade, fragmenterade eller går förlorade. Små negativa konsekvenser uppstår när kulturmiljövärden påverkas i mindre grad. Påverkan innebär att läsbarheten av landskapets/bebyggelsens utveckling över tid fortfarande är möjlig. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser försvagas eller påverkas men kan även i framtiden uppfattas. Enstaka kulturmiljöobjekt av mindre betydelse påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet eller unika eller sällsynta av sin typ. Inga konsekvenser innebär att varken negativa eller positiva, förväntas på befintliga kulturmiljövärden. Positiva konsekvenser uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns samband och strukturer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 44(112) 6.3.1 Vyer på avstånd Följande vypunkter har studerats för att bedöma påverkan på riksintresset på avstånd: 1. Skinnarviksberget 2. Monteliusvägen - Ivar Los park 3. Monteliusvägen - utsiktsplats 4. Katarinavägen 5. Fjällgatan 6. Fotografiska 7. Skansens rosenträdgård 8. Galärparken 9. Junibacken 10. Strandvägen Figur 17. Karta med vypunkter (1-10) från längre avstånd varifrån planförslaget har studerats. Planområdets läge i röd markering. Källa: Tyréns (Karta Lantmäteriet). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 45(112) 6.3.2 Påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården I detta avsnitt beskrivs de för området relevanta värdebärande uttrycken i riksintresset, hur uttrycken tar sin fysiska form. För varje uttryck görs en bedömning av planförslagets påverkan och konsekvenser. Uttryck: Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Putten 15 är en viktig komponent och karaktärsbyggnad i den modernistiska årsringen i city, en årsring som sedan millennieskiftet genomgått en större omvandlingsfas med syftet att utveckla attraktiva stråk och moderna kontorslokaler med publika och levande bottenvåningar och takvåningar samt återinföra bostäder i stadens mest centrala läge. Flera hus har rivits, andra har givits en helt ny kostym och byggts på med nya takvolymer. Inom det modernistiska city finns i sig egna årsringar. Cityomvandlingen genomfördes etappvis under tre årtionden där infrastruktursatsningar som tunnelbanan och biltunnlarna var styrande för tidplanen. Putten 15 är en 1960-talsbyggnad som ligger i ett sammanhang som till stor del formades under just 1960-talet. Planerna för en tyngdpunkt i den nya citybildningen i skärningspunkten mellan bland annat Sveavägen, Hamngatan och Klarabergsgatan tog form under föregående årtionde men det var under 1960-talet som Hötorgscity stod klart, som Sergels torg tog form och då varuhusen Åhléns, EPA och Kvickly öppnade längs den breddade Klarabergsgatan. Sveavägen med anslutande biltunnel drogs fram till Sergels torg och den nya sträckningen kom på den östra sidan att på ett monumentalt sätt kantas av banker och försäkringsbolag, intressant nog med offentliga terrasser bokstavligen inpå knuten. I kv. Putten tillsammans med stora delar av kv. Hästskon realiserades en av relativt få helhetsmiljöer under 1960-talet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 46(112) Figur 18. Sergels torg med varuhusen EPA och Åhlens längs den breddade Klarabergsgatan 1968. Foto: Ingemar Gram. Källa: Stadsmuseet. 1960-talsbyggnaderna i city var i regel påkostade med stenfasader. Det kan ha bidragit till att de generellt har klarat sig bättre än 1970-talets årsring där många fasader var mer anonyma och utförda i plåt. Många byggnader från 1960-talet har rivits eller förändrats nästan till oigenkännlighet. Hit hör exempelvis årsringens parkeringshus som ersatts av andra byggnader, alternativt klätts in med bostäder. Längs Drottninggatan är 1960-talets årsring inte välbevarad. I kv. Blåmannen har Postgirots byggnad totalomvandlats och bostäder har byggts på taket. Parkeringshuset i Adam och Eva har rivits. Klarabergsgatans 1960-talsbyggnader finns kvar och är igenkännliga med huvudsakliga tidstypiska egenskaper och karaktärsdrag i behåll. Detta gäller även utmed anslutande Hamngatan med Asplunds tillbyggnad av NK och Sverigehuset. Inom kv. Hästskon har en 1960-talsbyggnad med fasad mot Hamngatan rivits. För Sveavägen har till- och påbyggnader på kontorsvolymer och på terrasserna i kv. Putten samt fasadändringar av sockelbyggnaderna i samma kvarter inneburit en viss påverkan på helhetens stringens genom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 47(112) att 1960-talskaraktären delvis har blandats upp med senare tiders tillägg och inslag. Förnyelsen av kvarteret Hästskon med S-huset som frontbyggnad har inneburit en större karaktärsförändring. Tillsammans med utvecklingen av Trollhättan 29 i galleriakvarteret har den brutit den koncentrerade tidsmässiga helheten runt Sergels torg. Den nya gestaltningen av S-huset uppvisar flera modernistiska drag som gör att det ännu utstrålar något 1960-talsmässigt. Kompositionen ihop med M-huset vid Malmskillnadsgatan lever vidare men med andra proportioner. För miljön vid Sveavägen har S-husets ökade volym och minskningen av terrassen givit en obalans där kv. Putten och Hästskon inte längre upplevs samordnade. S-husets sockelbyggnad med försvagat terrassmotiv ger dock ännu ett grundläggande släktskap med byggnaderna i Putten. Planförslaget innebär ytterligare ett hus i detta sammanhang som inte behåller sin grundform. För 1960-talsensemblen vid Sveavägen innebär en ny volymmässig samordning med kv. Hästskon positiva effekter men för Putten 16 bedöms negativa konsekvenser uppstå till följd av minskad visuell kontakt med Sergels torg och genom den nya norra gaveln som ramar in återstående terrass inom Putten 16. Samtidigt visar förslaget en utpräglad respektfullhet mot byggnadens (Putten 15) ursprungliga fasadarkitektur. Förslaget innebär även en återgång till byggnadens ursprungligen mycket stramt hållna materialpalett. Byggnaden kommer fortsatt vara väl igenkännbar och läsbar som en 1960-talsbyggnad. Den nya fasaden mot Sveavägen uppvisar stora likheter med den ursprungliga fasaden och byggs enligt ambitionen med återbrukad granit. Tillägg på gaveln och nya pelare påminner också mycket om befintlig utformning och materialhantering. Mot Malmskillnadsgatan kommer byggnadens ursprungliga volym och fasad vara väl avläsbar. Den dubbla takfot som uppstår genom ny ”granitvåning” och takvåning innebär emellertid en ändring av den ursprungliga volymens komposition och balans. Även södra gaveln får en komplex uppbyggnad som avviker från 1960-talets volymhantering. Förstorade skyltfönster i sockelvåningen påverkar i någon mån förståelsen av 1960-talsarkitekturen men bygger också vidare på citybyggarnas ambition om de nya huvudgatorna som sammanhängande och attraktiva, kommersiella stråk. För påverkan på terrassmotivet se vidare under Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 48(112) Sett från studerade vyer på längre avstånd påverkas inte möjligheten att utläsa årsringen i stadsväxten. Planförslaget bedöms innebära små till medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. Uttryck: Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Från majoriteten av studerade vyer från längre avstånd kommer den utökade höjd och volym som planförslaget medger inte synliggöras. Från Ivar Los park kommer tillkommande teknikbyggnader på taket framträda framför det södra Kungstornet och krönet av det tornprydda ”KTH-huset” ritat av Carl Westman, samt vid sidan om Femte Hötorgshuset, men inte avteckna sig mot himlen. Påverkan bedöms inte ge några märkbara negativa effekter för Kungstornen som landmärke som även fortsättningsvis tydligt kommer höja sig ovan stadssiluetten. Det är inte heller från denna vy som tornen uppträder som starkast, då endast delar av södra tornet framträder. Påverkan bedöms inte heller vara av den grad att det stör Hötorgshusen som komposition och blickfång i siluetten. Påverkan för uttrycket bedöms sammantaget innebära små negativa konsekvenser. Siluetten förändras inte från studerade vyer på avstånd, men synligheten av betydande landmärken i stadsbilden begränsas, dock endast marginellt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 49(112) Figur 19. Befintlig vy från Ivar Los park på Södermalm. Figur 20. Vy från Ivar Los park med synliga delar av planförslagets tillkommande volymer (orange markering). De teknikuppbyggnader som planförslaget medger framträder i liten grad framför det södra Kungstornet och del av det tornprydda ”KTH-huset”, men avtecknar sig inte mot himlen. Förändringen innebär en mindre påverkan för upplevelsen av det södra Kungstornet, och graden av synlighet från vypunkten, men dess landmärkesroll påverkas inte och inte heller siluetten i stort. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 50(112) Uttryck: Stockholmsåsens kvarvarande delar Genom upptrappningen från låga terrassbyggnader mot Sveavägen i väster till högre volymer mot Malmskillnadsgatan i öster anpassades 1960-talsbebyggelsen längs Sveavägens östra sida till Brunkebergsåsens topografi och det så kallade åsmotivet. Det var en uttalad ambition under 1950- och 60-talen att den nya citybebyggelsen skulle modelleras så att Brunkebergsåsen som haft så stor inverkan på stadsbygget och kommunikationerna i Stockholm under tidigare århundraden i viss mån skulle fortsätta att prägla den centrala staden. Genom att låta byggnadernas höjd växa och vara som högst på åsens krön, längs Malmskillnadsgatan, kunde en påminnelse om en till stora delar bortschaktad ås redovisas i stadsbilden. De nya lågdelarna skulle bilda en jämnhög sammanhängande sockel längs Sveavägen medan kvarterens högre byggnadsvolymer fick normal stenstadsskala och underordnades byggnaderna på Malmskillnadsgatans östra sida vars höga rad av byggnader markerade åsens krön. 1950-talets stadsbyggnadsstrategi och dess genomslag i praktiken har sedan tidigare utmanats genom nya, högre byggnader och tillkomna takvolymer i bland annat kvarteren Grävlingen, Trollhättan och senast genom Hästen 21 som står långt ner på åsens sluttning. Planförslaget innebär ytterligare påverkan av läsbarheten av åsmotivet. Genom den utökade byggnadshöjden och den framflyttade volymen kommer terrassmotivet och den tydliga trappningen av volymer på åsens västra sluttning inte längre framstå lika tydligt, men den kommer inte utebli helt då flera av kringliggande byggnader också blivit högre. Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för uttrycket. Uttryck: Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Gatunätet och kvartersstrukturen kring Putten har sin utgångspunkt i 1600- talets stadsplaneregleringar rutnätsplan. När första spadtaget för det nya city togs på Norrmalm låg fortfarande den gamla gatustrukturen och gatubredderna från 1600-talet kvar. Och än idag kan, trots partiellt omfattande gatubreddningar och dramatiska förändringar av såväl bebyggelse som marknivåer, delar av strukturen ännu härledas från denna tid. Planförslaget innebär ingen påverkan för läsbarhet eller upplevelse av den äldre stenstadens gatustruktur. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 51(112) Den så kallade Puttenplatsen är inte en del av den äldre stenstaden utan en produkt av 1960-talets stadsplaner. En omgestaltning av platsen med tillkommande lanterniner ger således inget negativt utfall för uttrycket. Inga konsekvenser bedöms uppstå för uttrycket. Uttryck: 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling: Kungsgatan med Kungstornen Kungstornen blev när de uppfördes 1924-25 en betydelsefull symbol för den nya parad- och nöjesgatan Kungsgatan – en slags tidig citybildning och föregångare till Hötorgscity och Sergels torg. Trots att skyskraporna under en tid var landets högsta är det inte från så många punkter i staden, undantaget vyer från vattenrummen och från utsiktspunkter, som tornen ger sig till känna, och sällan i sin helhet. Det är i första hand längs Kungsgatan och från Stureplan, som tornens form och arkitektur kan uppfattas i sin helhet. Från Malmskillnadsgatan, vid bron över Kungsgatan, kan tornen upplevas på mycket nära håll och utgör ett starkt stadsbyggnadsmotiv i stadsbilden. Även från Regeringsgatans viadukt över Kungsgatan kan stora delar av tornen studeras på nära håll och skillnaderna i krönens utformning framgår härifrån väl. Planförslaget inverkar i någon mån på synligheten av Kungstornen i stadsbilden, men till begränsad grad. Sett från studerade långväga vyer är det endast i vyn från Ivar Los park som Kungstornen påverkas. Från denna punkt kommer teknikuppbyggnader ovan nya takvåningen avtecknas framför det södra Kungstornet, men endast i mindre grad. Från Sergels torg är det i dag endast krönen av de två Kungstornen som framträder ovan Putten 15 från de delar av torget som ligger närmast Kulturhuset. Även inifrån Kulturhuset är Kungstornen synliga, i ökande grad desto högre upp i byggnaden man kommer. Varken Sergels torg eller Kulturhuset bedöms vara de viktigaste platserna att uppleva Kungstornen ifrån. Att tillkommande takvåning med uppbyggnader skymmer krönen innebär emellertid påverkan på orienterbarhet och för relationen mellan Kungstornen och Hötorgshusen. Här är två av 1900-talets manifestationer av storstaden synliga samtidigt och möjligheterna finns att avläsa skillnaderna mellan 1920-talets art deco-inspirerade arkitektur och den kyliga internationella modernismen från 1950-talet (se vidare under Sergels torg.) För Kungstornen bedöms planförslaget innebära små negativa konsekvenser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 52(112) Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. Den del av citybygget som har störst relevans i detta sammanhang är framdragandet av Sveavägen från Kungsgatan till Sergels torg och Hamngatan och i andra hand kommer hanteringen av det så kallade åsmotivet (se Stockholmsåsens kvarvarande delar). Den nya delen av Sveavägen utformades med monumentala förtecken, både sett till mått och till den bebyggelse som skulle kanta den. Med in- och utfart ur Klaratunneln och med Mäster Samuelsgatan på viadukt fick den delvis karaktär av stadsmotorväg. Såväl Hötorgsskraporna (med ett visst mått av baksideskaraktär mot Sveavägen) som de långa fasaderna med långa fönsterband i kv. Hästskon och Putten lämpade sig väl att upplevas i farten. Vistelse och bilfria miljöer för fotgängare planerades istället på de sammanhängande terrasser som anlades ovan de låga sockelbyggnaderna på Sveavägens östra sida. De offentliga terrasserna stod i visuell kontakt med sina motsvarigheter ovanpå skrapornas lågdelar. Genom ett stort mått av enhetlighet mellan de tre fastigheterna på östra sidan skapades en kraftfull men samtidigt tydligt underordnad motvikt till Hötorgsskraporna, en bebyggelsegrupp som helt saknade motstycke i staden och som var avsedd som citys utropstecken. Den ursprungligen samkomponerade miljön öster om Sveavägen har försvagats genom förändringar i kv. Hästskon och hittills utförda ändringar inom kv. Putten. De offentliga terrasserna är borta sedan länge, likaså passager via trappor och gångbro mellan terrasserna. Motivet är genomgående försvagat genom partiella inbyggnader och tillbyggnaden av S-huset som lämnade en mindre, men i stadsrummet fortfarande tydlig, terrass kvar. Påbyggnader inom Hästskon 12 och Putten 16 har omformat det tidigare mer enhetliga taklandskapet. Möjligheterna att avläsa den ursprungliga stadsplanetanken bedöms bli ytterligare påverkad av planförslaget. Med nya takvåningar och tillbyggnad mot Sveavägen blir byggnaden mer framhävd i stadsrummet, både mot Sveavägen och Sergels torg. Läsbarheten reduceras när 1960- talsbyggnaden inte lika tydligt blir samhörig med den ursprungliga modernistiska kompositionen runt Sergels torg och Hötorgscity. Fasaduttrycket och sockelbyggnaden består, men sockel- och terrassmotivet påverkas av volymändringen. I Hästskon 12 har terrassen som arkitektoniskt element levt vidare genom grönska som hänger över krönet och en bearbetning av volymen med en indragen midja som gör terrassen djupare, betonar terrassplanet och därtill ger en ökad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 53(112) horisontalitet åt byggnadsvolymen ovan. S-huset hade redan ursprungligen en indragen våning i detta plan. Att ett motsvarande grepp föreslås för Putten 15 har inte samma historiska förankring men de positiva effekterna av insatsen bedöms bli motsvarande. Åtgärden kan dock inte hindra att terrassmotivet försvagas genom att en stor del av terrassytan ianspråktas och att relationen till terrassen inom Putten 16 ändras. Bibehållet terrassdjup på den anslutande delen av terrassen till Putten 16 svarar för viss läsbarhet kring ursprunglig utsträckning av terrasserna. I jämförelse med S-huset inom Hästskon 12 innebär förändringarna av Putten 15 totalt sett inte en lika genomgripande omvandling. Sockelbyggnaden hanteras betydligt mer varsamt då bandet av prismafönster bevaras och bottenvåningen återfår mer av sin pregnans och ordning. De kännetecknande dragen för bebyggelsen öster om Sveavägen med påkostade, individuellt utformade naturstensfasader och det regelbundna formspråket kommer fortsatt vara tongivande. Putten 15:s horisontella betoning reduceras med en högre västfasad men påbyggnaden som ligger långt indragen från söder och väster accentuerar inte så tydligt den ökade vertikaliteten. Volymmässigt blir skillnaden sett från Sergels torg motsvarande S-huset, men att fasaden flyttas ut mot Sveavägen innebär en minskad rymd i Sveavägens gaturum. Byggnaden kommer åter linjera med S-huset, både till höjd och relation till gatan, men i ett framflyttat läge. Byggnaderna återfår således en tydlig relation, men på bekostnad av att gaturummets ursprungliga rymd reduceras och karaktären med indragna fasader påverkas ytterligare. Den utflyttade fasaden innebär vidare att byggnadens ursprungliga linjering med Putten 16 bryts. Den slutna gavel som bildas mot Putten 16 innebär att läsbarheten med indragna fasader i någon mån består, men helheten blir inte konsekvent. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 54(112) Figur 21. Befintlig vy Sveavägen söderut. Foto: Gustav Kaiser Figur 22. Vy från Sveavägen söderut med montage över planförslaget. Källa: Stockholm stad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 55(112) Puttenplatsen var en del av cityplaneringen med en säregen historik, ofta förknippad med den kritiserade Malmskillnadsgatan som centrum för gatuprostitutionen. Den triangelformade platsen hade ursprungligen mycket få gestaltande inslag, men har sedermera omformats vid flera tillfällen. De delar av planförslaget som rör omgestaltningen av Puttenplatsen bedöms inte påverka möjligheten att utläsa modernismens avtryck på nedre Norrmalm. Lanterniner som tydliggör att gator och platser i city ofta är underbyggda och del av en underjordisk bebyggelsestruktur har sannolikt få motstycken internationellt och bedöms ge positiva effekter. Sammantaget bedöms planförslaget medföra medelstora negativa konsekvenser sett till uttrycket. Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. Putten 15 har ingen primär funktion som del av inramningen runt Sergels torg men byggnaden har ändå betydelse för torgets avgränsning och kontakt med omgivande stadsrum. Genom den djupare volymen som planförslaget medger blir byggnaden mer närvarande mot Sergels torg och ger en större slutenhet åt Sveavägens gaturum. Det kommer i någon mån påverka rumsligheten och läsbarheten av de modernistiskt upplösta gränserna runt torget. Från Sergels torg sett kommer fasaden i sitt nya liv förstärka effekten av att Sveavägen får ett trängre och mer traditionellt gaturum, en förskjutning som inletts genom utvecklingen av Hästskon 12. Att Putten 16 blir mindre synlig från Sergels torg gör det svårare att förstå den modernistiska helhetsplaneringen i detta för citybygget centrala stadsavsnitt. Den föreslagna högre byggnadshöjden innebär att Kungstornen inte längre kommer att synas från Sergels torg, de syns idag från torgets södra del, i gatunivå. Kungsgatan som kommersiellt centrum var en slags föregångare till Hötorgscity och Sergels torg och Kungstornen en viktig markör för paradgatan och stadens utveckling under perioden. Att två etapper i Stockholms förvandling till en modern storstad är synliga samtidigt från Sergels torg är en företeelse med koppling till läsbarheten av riksintressets årsringar och har därtill vissa upplevelsemässiga kvaliteter. Att denna läsbarhet utgår sett från torget bidrar till att konsekvenserna för Sergels torg som uttryck för riksintresset sammantaget bedöms bli medelstora negativa. Jämfört med att Kungstornen inte längre kan ses från torget är påverkan större av det framflyttade fasadlivet med trängre gaturum och en större slutenhet i nordost som följd samt en minskad läsbarhet av den modernistiska helhetskompositionen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 56(112) Figur 23. Befintlig vy från Sergels torg. Krönen av Kungstornen framträder idag ovanför Putten. Hästen 21 som tidigare linjerade med Putten 15 har idag en mer framhävd position i stadsrummet. Foto: Gustav Kaiser. Figur 24. Genom tillbyggnaden mot Sveavägen tar Putten 15 ett kliv ut mot Sveavägen och linjerar åter med S-huset (Hästskon 12). Putten 16 skyms nu helt liksom Kungtornens krön. Från Sergels torg sett kommer fasaden i sitt nya liv förstärka effekten av att Sveavägen får ett trängre och mer traditionellt gaturum, en förskjutning som inletts genom utvecklingen av Hästskon 12. Montage: Stockholm stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 57(112) Figur 25. Befintlig vy från Sergels torg något längre österut. Foto: Gustav Kaiser Figur 26. Motsvarande vy från Sergels torg med montage över planförslaget. Montage: Stockholm stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 58(112) Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna För relationen mellan Hötorgscity och bebyggelsen på Sveavägens östra sida innebär planförslaget att det medvetet samkomponerade terrassmotivet blir mer svårläst. Terrassystemet från 1960-talet har redan påverkats långtgående steg för steg och att motivet försvagas bedöms inte innebära någon märkbar försvagning för Hötorgscitys kulturvärden. Planförslaget innebär att den medvetet formade inramningen i öster till de fem höghusen ändras med en fortsättning av den utveckling som påbörjats inom Hästskon 12. Sveavägens trängre gaturum med minskad luftighet ovan sockelbyggnaderna ska ses mot bakgrund av att vägen och stadsrummet har mycket stora mått och den nya kontorsvolymen ligger fortsatt indragen i relation till sockelbyggnaden. Icke desto mindre ger ett något tätare gaturum en viss påverkan på den storslagenhet som fanns inbyggd i stadsplanerna för området. Att Putten 15 höjs till samma nivå som S-huset innebär å ena sidan att det blir en viss förskjutning i balansen mellan Hötorgsskraporna och bebyggelsen på östra sidan när det gäller byggnadshöjden. Samtidigt stärks samordningen med kv. Hästskon i högre grad än vad relationen till den redan påbyggda Putten 16 förändras. Den ökade enhetligheten bedöms vara av godo för sammanhangen runt Sveavägen. Putten 15:s horisontella riktning reduceras något genom en tillkommande våning i fasaden mot Sveavägen. Proportionerna förändras. Samtidigt formas den tillkommande volymen ovan terrassen medvetet som en markerad liggande skiva. Greppet framhävs i båda gavlarna och med midjan i höjd med terrassen. Denna bearbetning av byggnadens form motverkar en ökad vertikalitet och bibehåller en horisontell betoning av bebyggelsen på Sveavägens östra sida. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 59(112) Figur 27. Den tillkommande volymen formas genom indrag mot anslutande byggnadsdelar som en liggande skiva, ett grepp som förstärker horisontaliteten. Från Sergels torg blir femte Hötorgshuset visuellt något mer trängd av den utflyttade fasaden. Höghuset omges inte riktigt lika mycket av luft och tecknar sig inte i samma utsträckning mot himlen sett från delar av Sergels torg som idag. Skillnaden är dock marginell. Från Mäster Samuelsgatan påverkas tredje Hötorgshusets synlighet. Från Mäster Samuelsgatan i höjd med Regeringsgatan kommer nya takvolymer reducera vad som idag är synligt av tredje Hötorgshuset. Från korsningen Mäster Samuelsgatan-Malmskillnadsgatan begränsas synligheten av samma skrapa istället genom den utökade gavelbredden, men fasaden skyms inte helt. Den begränsade synligheten inverkar på Hötorgshusens roll i stadsbilden, men endast från några få vypunkter. Från mer långväga vyer blir påverkan på Hötorgshusen endast marginell och konsekvenser uteblir. De så kallade fem trumpetstötarnas roll som landmärke och viktig komponent i stadssiluetten påverkas inte. Planförslaget bedöms sammantaget medföra små till medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. Påverkan på Hötorgshusens roll i stadsbilden sker på fler olika sätt men ingen del av påverkan bedöms vara långtgående. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 60(112) Figur 28. Planförslaget innebär att Hötorgshusens synlighet och roll i stadsbilden reduceras från några punkter. Från korsningen Malmskillnadsgatan-Mäster Samuelsgatan bygger den utökade volymen mot Sveavägen för delar av vad som idag framträder av tredje Hötorgshuset. Foto: Gustav Kaiser. Montage: Stockholm stad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 61(112) Figur 29. Befintlig vy från korsningen Regeringsgatan-Mäster Samuelsgatan. Foto: Gustav Kaiser. Figur 30. Motsvarande vy från korsningen Regeringsgatan-Mäster Samuelsgatan med montage över planförslaget. Tillkommande övre takvåning kommer reducera vad som idag är synligt av tredje Hötorgshuset. Montage: Stockholm stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 62(112) Uttryck: Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet…eller i sammanhållna miljöer. Putten 15 är uppförd som centralkontor för Göteborgs Bank och byggnaden utgör ett förhållandevis välbevarat exempel på modernismens bankpalats i city. Storbankernas etablering i det nya kommersiella city och deras roll som byggherrar kom att få en avgörande betydelse för genomförandet av det stora cityprojektet. Även om ett par av dagens storbanker har flyttat till nya huvudkontor i mer perifera lägen finns de modernistiska bankpalatsen kvar som vittnesbörd om en intensiv bankbyggnadsfas under 1960- och 70- talen, därtill med några förlöpare redan under 1950-talet. Likt under den förra bankbyggboomen kring sekelskiftet 1900 fanns ännu ett större antal banker varav alla inte hade sin hemvist i Stockholm men som skaffade sig lokalkontor i huvudstaden. Göteborgs bank var den bank som byggde det mest monumentala och påkostade kontoret efter jätten Skandinaviska Banken som i sin tur uppförde landets största bankkomplex i grannkvarteret Hästskon. Bankbyggnaderna i city utgör karaktärsbyggnader, traditionella bankpalats i modern tappning med påkostade stenfasader som utstrålar förtroende, soliditet och beständighet. Även bankhallarna gestaltades med exklusiva material. Ett nytt fenomen signifikant för perioden var att kombinera bankkontor med butikslokaler – ett delvis påtvingat steg från det helgjutna bankpalatset mot en mer allmän kontors- och affärshusarkitektur. Detta fenomen införlivades även i Göteborgs bank. Putten 15 är omisskännligen ett bankpalats trots att byggnaden sedan länge inte inrymmer någon kundmottagning. Bankhallen utgör nu kontorsentré och den ursprungligen imposanta bankkontorsentrén mot Sveavägen är riven. Den ursprungliga arkitekturen kan dock fortfarande avläsas i sin helhet mot Malmskillnadsgatan med dess rustika sockelvåning – en modernistisk version av den florentinska renässansens palatsarkitektur. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 63(112) Figur 31. Den rustika sockelvåningen med smidesdiamanter mot Malmskillnadsgatan, ett uttryck för bankarkitekturen och vittnesbörd och byggherren Göteborgs bank. Förslaget innebär att bankens imposanta huvudentré med stenomfattning blir kvar men själva entrédörrarna byts. Ändringar sker i sockelvåningen som föreslås öppnas upp genom att ta bort varannan pelare. Smidesdiamanterna utgår i samband med åtgärden. Figur 32. Illustration, fasad sockelvåning mot Malmskillnadsgatan. Övre visar befintligt och nedre föreslagna ändringar. Källa: Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 64(112) Hästskon 12 är efter omvandlingen under sent 2010-tal inte självklart läsbart som ett bankpalats genom individualisering av byggnadsvolymerna och rivning av det kraftfulla fönsterband som tidigare präglade S-husets sockelbyggnad. Den med återbrukad granit formade stenfasaden har inte kvar sin kraftiga reliefverkan, vilket gör att byggnaden upplevs mer som ett generellt men synnerligen påkostat kontorshus. Trots omvandlingen av Hästskon bedöms ensemblen som även inkluderar Putten 16 utgöra en sådan grupp byggnader som omnämns i riksintresseuttrycket. Putten 16 uppfördes för ett stort försäkringsbolag och försäkringsbolagen stod inte bankerna efter när det gällde att manifestera sin betydelse i samhället och sin stabilitet. Den forna bankbyggnaden (Putten 15) bibehåller en solid granitfasad och planförslaget innebär även en återgång till ursprunglig materialverkan med mörka metallglaspartier. Bankens huvudentré mot Malmskillnadsgatan med stenomfattning bibehålls. Planförslaget påverkar emellertid vittnesbörden av den forna bankfunktionen och den ursprungliga byggherren Göteborgs bank. Konsekvenserna av rivning av burspråk mot Sveavägen som tidigare rymde bankens styrelserum innebär en påverkan av den samlade bilden av svensk bankhusarkitektur där styrelserum och andra maktuttryck ofta manifesterats i det yttre. Likaså innebär förändringen av det rustika sockelmotivet och smidesdiamanter mot Malmskillnadsgatan (diamanten var logga för Göteborgs bank) att läsbarheten av bankpalatset och dess byggherre försvåras. Att huvudentrén bevaras liksom en mindre del av den täta indelningen i norra delen av fasaden mildrar konsekvenserna. Samtidigt innebär den nya granitvåningen och takvåningen i plåt med krönande smidesräcke att karaktären av påkostat bankpalats vidareutvecklas, dock med den konsekvens att den modernistiska grundformen blir svårare att utläsa. Ensemblen vid Sveavägen både stärks och försvagas som grupp - stärks då den blir mer pregnant i stadsrummet och försvagas då Putten 16 påverkas negativt av ett mer undanskymt läge och mindre betydelse i stadsbilden. Konsekvenserna för uttrycket är komplexa. Det finns tydliga positiva effekter av en större ordning och helhet i sockelbyggnadens gestaltning och en renodling av fasadernas materialpalett. Det blir också mer av det som utmärker byggnaden, de unika granitfasaderna och kraftfulla formerna utökas och utvecklas. Men åtgärderna för att öppna upp bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan ger en stor negativ påverkan på kulturvärden knutna till bankfunktionen. Byggnaden kliver också ur sin modernistiska kostym även om samtliga tillkommande delar tar sin utgångspunkt i den Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 65(112) modernistiska traditionen. Därtill påverkas gruppen av bank- och försäkringsbyggnader i viss mån positivt av en mer framskjuten roll och en förnyad samordning vad gäller den södra delen. De negativa konsekvenserna kopplade till minskad läsbarhet och en försvagad betydelse för Putten 16 överväger dock för ensemblen som helhet. Planförslaget bedöms ge upphov till medelstora negativa konsekvenser för uttrycket. Uttryck: Nöjes- och rekreationslivets miljöer Planförslaget bedöms inte ge upphov till några negativa konsekvenser för Konserthuset som uttryck för nöjes- och rekreationslivets miljöer. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 66(112) 6.3.3 Konsekvenser plan- och bygglagen Rivningar/rivning av delar Fasad/yttervägg mot Sveavägen Fasaden mot Sveavägen rivs för att möjliggöra att byggnaden ovanpå sockeln får en ny djupare volym. Granit i fasad demonteras för att kunna återmonteras i ny fasad. Övriga komponenter såsom fönster rivs. Konsekvenser Rivningen av den till stora delar välbevarade västra fasaden innebär ett stort ingrepp i den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden. Åtgärden bör dock inte bedömas separat eftersom planen reglerar att ny fasad ska ha tydligt släktskap med den som rivs. Ambitionen är att en stor andel av graniten kommer att återanvändas. Att befintliga fönster inte återanvänds har sin förklaring i att nya fönsteröppningar i ny fasad ska utföras större än befintliga. Styrelserum Det i fasaden mot Sveavägen utkragande burspråk som tidigare rymde Göteborgs banks styrelserum rivs när den västra fasaden rivs. Burspråket flyttar inte med till nytt fasadläge utan utgår. Konsekvenser Styrelserummet för Göteborgs bank är manifesterat i fasaden mot Sveavägen och i stadsrummet genom att skjuta ut som en låda på våningen ovanför terrassen. Dess verkan i stadsrummet förminskades genom tillbyggnaden på terrassen i början av 2000-talet då det blev underbyggt och mindre fritt. Samtidigt byttes dess fönster ut mot nya. Invändigt finns inga spår av inredningen och det är svårt att läsa ursprunglig utsträckning av rumsbildningen. Konsekvensen av rivningen bedöms bli liten negativ. Styrelserummet är inte redovisat som värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen. I nuvarande tappning har styrelserummet begränsade arkitektoniska kvaliteter och utgör inget utropstecken. Att det försvinner påverkar den samlade bilden av svensk bankhusarkitektur där styrelserum och andra maktuttryck ofta manifesterats i det yttre. Styrelserummet som kragar ut som ett modernistiskt karnap (typ av burspråk) har inga direkta motsvarigheter i Stockholm. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 67(112) Figur 33. Såväl styrelserummet som tillbyggnaden på terrassen och takvåningen syns från Kulturhuset. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 68(112) Byggnadsvolym på terrass mot Sveavägen För att kunna uppföra den volym som planen medger behöver befintlig glasad tillbyggnad på terrassen mot Sveavägen rivas i sin helhet. Konsekvenser Inbyggnaden av delar av terrassen gjordes i samband med den omfattande fastighetsutveckling som byggnaden genomgick åren kring 2000. Den ritades av White Arkitekter och följer samma strama men påkostade mönster som präglar takvåningen (se vidare nedan). Fasaderna av glas och rostfritt stål är eleganta och väl utförda. Invändigt är golv av ekparkett och murar av natursten samt gråmålat stål tidstypiska och välbevarade inslag. En långsträckt lanternin ger ovanljus i anslutningen till stenfasaden. Att tillbyggnaden i kulturmiljöanalysen inte bedömts vara ett värdebärande karaktärsdrag har sannolikt sin förklaring i att greppet att bygga in delar av den tidigare publika terrassen i grunden är ovarsamt och har inneburit att terrassmotivet längs Sveavägen försvagats. Av samma anledning bedöms konsekvenserna av att tillbyggnaden rivs bli små. Tillbyggnaden har påverkat terrassen negativt och även skadat styrelserummets arkitektoniska verkan liksom hela den arkitektoniska kompositionen, grundad i cityprojektets kraftfulla grepp kring Sveavägens avslut. Tillbyggnaden utgör en del av en årsring i byggnadens utveckling, en årsring som på flera sätt är intressant eftersom den innebar ett så tydligt steg bort från cityprojektets ideal och bidrog till att byggnaden och denna del av city blev mindre modernistisk och mer lik den traditionella staden. Publika ytor utanför bankkamrerernas fönster ersattes av privat lunchterrass för kontorshyresgästerna. Det sociala experiment som citybygget i många avseenden var tvingades retirera. Rivningen innebär märkbara konsekvenser för läsbarheten av detta skifte i city och det sätt på vilket ett ändrat samhällsklimat tog sig uttryck under 1990-talet och efter millennieskiftet. Rivningen innebär också att väl utformad, tidstypisk arkitektur från 2000-talets första år går förlorad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 69(112) Figur 34. Terrasstillbyggnaden har närmast helt uppglasad långsidesfasad med minimal sockel och markerad men sparsmakad takfot. Tillbyggnaden, planteringslådor, bänkar och växtlighet kommer inte att kunna vara kvar i nuvarande form om planförslaget realiseras. Anordningar och växtlighet på terrass Den utökade byggnadsvolymen kommer innebära att en stor del av befintlig terrass ovan sockelbyggnaden tas i anspråk. Funktionen terrass kommer att bestå närmast Sveavägen. I och med att vistelseytan görs om och smalnas av kommer befintliga planteringsytor längst västerut på terrassen att vara för djupa för att medge passage och vistelse. På så sätt kan det ses som att inga befintliga inslag på terrassen blir kvar i den form de har idag. Befintlig växtlighet rivs bort och återplanteras ej. Flaggstänger rivs. Terrassbeläggning och granitblock som utgör planteringsytors sidor kan delvis tillvaratas. Fontän kan tas tillvara och få ny plats. Utrymningstrappa till Mäster Samuelsgatan rivs. Konsekvenser Terrassen är i nuvarande form närmast i sin helhet en produkt av det stora omvandlingsprojektet som genomfördes i början av 2000-talet. Då tillbyggnaden för matsal gjordes förändrades terrassen i mycket hög utsträckning. Planteringsytorna som tidigare stod i inre delen eller centralt på terrassytan flyttades ut till ytterkant och blev långsträckta. Belysning och bänkar revs. Terrassen anpassades till sin nya roll som komplement till en matsal istället för att som tidigare ha varit ett publikt utrymme. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 70(112) Kulturvärdena i nuvarande utformning bedöms vara medelhöga. Sargen mot Sveavägen är ursprunglig. I övrigt är alla inslag från tidigt 2000-tal. De har i kulturmiljöanalysen pekats ut som värdefulla då de är välgestaltade och utförda i påkostade material. Kulturvärdena är kopplade till den utveckling av fastigheten som gjordes i början av 2000-talet då byggnaden gick från att på många sätt vara en kugge i citys maskineri och logistik till att bli en mer ordinär, privat kontors- och affärsbyggnad. Planförslaget medför att uttrycken för denna omställning till stor del utgår. Den omgestaltning som gjordes av terrassen bedöms varken vara mer eller mindre intressant än den utvecklade takvåningen, terrasstillbyggnaden eller de nya lokaler längs Mäster Samuelsgatan som samtidigt tillskapades. Att inslagen på terrassen rivs bedöms inte vara förvanskande men påverkan på kulturvärdena är märkbar. Figur 35. Terrassen har stora sammanhängande planteringsytor som i söder och norr breddas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 71(112) Takvåningen (f d teknikvåning) Takvåningen inklusive terrass och terrassräcken rivs för att möjliggöra till- och påbyggnad. Konsekvenser Takvåningen i nuvarande form tillkom omkring år 2000 och utgör en för byggtiden typisk, sober och vårdad miljö. Utvändigt är volymen helt präglad av glas och rostfritt stål men med en enkel gavel av korrugerad plåt mot söder. Invändigt är inslagen av ek påtagliga. Materialkombinationen är ett arv från 1990-talets stillsamma och vårdade arkitektur. Takvolymen är inte redovisad som värdefull i kulturmiljöanalysen. Tillsammans med tillbyggnaden på terrassen, ändringar i fasad mot Mäster Samuelsgatan och förnyelser av entréer mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan vittnar den däremot om förnyelse och aktualisering av citykvarteren kort efter att Hötorgscity uppgraderats och Hästskon 12 byggts till. Denna årsring inom byggnaden kommer att mer eller mindre utraderas genom planen. Årsringen har inte bedömts vara betydelsebärande i kulturmiljöanalysen men har en plats i historien om hur det utskällda och stigmatiserade Stockholms modernistiska city utvecklats. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Rivning av takvåningen bedöms inte vara förvanskande. Figur 36. Takvåningens fasad och terrass mot Sveavägen. Fasaden är konsekvent utförd i rostfria stålprofiler och glas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 72(112) Figur 37. Takvåningens södra gavel är klädd i rostfri profilerad plåt. Endast delar av taket är avsett som terrass, stora ytor är belagda med singel. Exteriöra ändringar och tillägg Ändring av sockelbyggnad mot Sveavägen Bottenvåningen mot Sveavägen föreslås ändras genom förändring av kontorsentrén, ändringar av samtliga lokalentréer och partiell sänkning av granitbröstningen under skyltfönstren. I södra delen höjs skyltfönstren. Samtliga metallglaspartier rivs. Befintligt vindfång/glasinbyggnad av kontorsentrén (f.d. entré till bankhall) rivs. Nya metallglaspartier föreslås bli mörkt bruna och integrerar mörka skyltband i övre delen. Över kontorsentrén som breddas för att omfatta tre fasadfack föreslås ett skärmtak. Bankomater utgår. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 73(112) Figur 38. Visualisering av ändringar i sockelvåningen. Övre visar befintligt och nedre med föreslagna ändringar. Källa: Tengbom Konsekvenser: I nuvarande tappning har bottenvåningen mot Sveavägen begränsade kulturvärden. Den imponerande bankkontorsentré som fanns här ursprungligen och som i delar speglade den ännu befintliga entrén mot Malmskillnadsgatan är utraderad. Merparten av skyltfönster och dörrar utgör liksom den lilla entrétillbyggnaden i glas påkostade och tidstypiska utföranden från tidigt 2000-tal. Dessa är i kulturmiljöanalysen utpekade som värdebärande karaktärsdrag. Tillbyggnaden är utförd som så kallad structural glazing och även skyltfönstren är exempel på samma företeelse – glas som är sammanfogade och fästa med hjälp av starka fogar istället för att vara monterade och infattade i profilsystem. Precis som takvåningen är de exempel på tidig 2000-talsarkitektur men karaktären är generell och är inte anpassad till objektet de är monterade i. Inslagen utgör en årsring i byggnadens utveckling och att de rivs bidrar till en framtida svag läsbarhet kring den utveckling av fastigheten som gjordes under tidigt 2000-tal. Utförandet håller hög kvalitet och i ett varsamhetsperspektiv kan det ifrågasättas att dessa byggdelar rivs. Att sänka bröstningar och höja några skyltfönster för att ge bättre förutsättningarna för verksamheterna i byggnaden bedöms ge marginella negativa konsekvenser för kulturvärden. Det påverkar i någon mån förståelsen för 1960-talsarkitekturen men överordnat är den strävan som fanns i citysaneringen att låta de nya huvudstråken bli sammanhängande och attraktiva kommersiella stråk. Att bryta upp bankpalatsens slutna verkan med butiker och andra verksamheter var en stark drivkraft för de Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 74(112) tjänstemän och politiker som drev citysaneringen och insatser som förbättrar villkoren bedöms vara väl motiverade i kulturhistoriskt perspektiv. Butikerna längs Sveavägen har under många årtionden haft problem med låga flöden längs stråket och det är angeläget sett till citys kulturmiljö som helhet att dessa lokaler blir attraktiva. Föreslagen utformning av entréer och metallglaspartier bedöms vara bättre anpassade till byggnadens arkitektur än de som ersätts. Åtgärderna innebär en återgång mot byggnadens ursprungligen mycket stramt hållna materialpalett. Det nya skärmtak som föreslås över kontorsentrén innebär en avvikelse gentemot ursprunglig utformning. Att byggnadens huvudentré för kontor blir mer manifesterad och lättare att orientera sig till överensstämmer med en långvarig strävan i city hos såväl staden som fastighetsägarna och hyresgästerna att stärka attraktivitet och funktion. Det har länge varit konsensus att markerade och tydliga entréer är eftersträvansvärt och att kontorsbyggnaderna från 1900-talets andra hälft ofta brustit i detta avseende. Det bedöms vara rimligt att ett skärmtak som framträder i gatubilden kan tillkomma. Den nya kontorsentréns bredd motsvarar den bankkontorsfasad som ursprungligen fanns här. Den mest värdefulla delen av sockelvåningen, bandet av prismaformade fönster på vån 1 tr, påverkas inte negativt av skärmtaket. Sockelvåningens helhetsverkan bedöms stärkas av planförslaget och det bedöms inte finnas risk att denna del av byggnaden förvanskas. Tillbyggnad mot Sveavägen Det största greppet i planförslaget är att bygga till kontorsvolymen ovan sockelbyggnaden så att den får ett större djup och höjd. Tillbyggnaden föreslås få ett djup som gör att relationen mellan sockelbyggnad och kontorsvolym blir motsvarande den i Hästskon 12 på södra sidan av Mäster Samuelsgatan. Tillbyggnadens höjd föreslås blir sju våningar. Befintlig fasad mot Sveavägen rivs. Ambitionen är att graniten tas tillvara för att bearbetas så att den kan återmonteras på ny framflyttad yttervägg. Stenen anpassas då till en fönstersättning som i mångt och mycket stämmer överens med den befintliga fasaden men där fönstren utökas i storlek för att förbättra dagsljusinsläpp och möjlighet till utblickar. Hörnen mot norr och söder hanteras lika befintliga hörn där prismaformerna gör att hörnen tandar med olika utförande på vartannat plan. Tillbyggnadens gavel mot söder formas som en slät skiva ur vilken enluftsfönster skärs ut i regelbunden fönstersättning. Mötet mellan den nya Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 75(112) gavelskivan och befintlig sluten granitskiva utförs genom en indragen fönsterslits lika de befintliga som bryter upp gaveln. Norra gaveln utförs fönsterlös. För att betona gavelskivans slankhet utformas den med ett indrag närmast grannbyggnaden Putten 16. Skivan får också en något högre takfot och en annan mönstersättning av graniten än i indraget. Tillbyggnaden innebär att en stor del av befintlig terrass tas i anspråk. För att stärka motivet med terrasser i Sveavägens gaturum och göra den kvarvarande terrassytan möblerbar görs en arkitektonisk bearbetning av tillbyggnadens nedersta plan. Här dras fasaden in så att byggnaden får en midja i mötet mellan sockelbyggnad och tillbyggnad. Greppet är hämtat från den till- och påbyggnad som gjorts av grannbyggnaden, S-huset inom Hästskon 12. Midjan gör genom bland annat skuggbildningar att terrassen betonas i stadsbilden. Terrassvåningen utformas med granitklädda pelare och glas i en regelbunden rytm för att ytterligare avvika från huvudfasaden och dess prismatiska relief. På terrassen anordnas nya planteringskärl längs krönet som kan svara för att grönska blir en integrerad del av terrassmotivet. Konsekvenser Tillbyggnaden innebär att byggnaden får en ny arkitektonisk komposition. Den renodlade modernistiska formen med en slank högdel som reser sig från en mer utbredd och låg bas med takterrass ersätts med en mer komplex uppbyggnad. Befintlig byggnads form har förvisso påverkats av den glasade tillbyggnaden på terrassen men den ursprungliga uppbyggnaden är ännu tydligt läsbar från Sveavägens gaturum och Sergels torg. Tillbyggnaden innebär flera effekter för hur byggnaden uppfattas. Mest märkbart är att den mot Sveavägen och sett från bland annat korsningen med Kungsgatan får en gavel. Här ansluter befintlig volym till Putten 16:s fasadliv och någon gavel förekommer inte. Den slutna gavel det blir fråga om - för att inte påverka eventuell framtida utveckling av Putten 16 – är en tolkning av de slutna delar som präglar befintlig gavel mot söder. Slutna gavlar är ett vanligt tema inom modernismen, Hötorgsskraporna är ett talande exempel i den direkta närheten och även S-huset inom Hästskon 12 hade ursprungligen en sluten gavel mot söder. Motivet med en sluten gavelskiva är därmed beprövad i närmiljön och bedöms fungera väl i kontexten ihop med Hötorgsskraporna. Bearbetningen för att få den nya gaveln att se slank ut bedöms vara arkitektoniskt verkningsfull men den Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 76(112) kräver vissa anpassningar upptill, i mötet mellan befintlig och ny del där nytt krön behöver sänkas och ett kompletterande terrassräcke krävs. Någon meter av detta räcke blir synligt från Sveavägen men läses mot ny föreslagen takvåning där metallprofiler och glas ger en mörk bakgrund som gör att räcket inte blir iögonfallande. Figur 39. Visualisering av planförslaget, Sveavägen norrifrån. Tillbyggnaden utformas med sluten gavel mot Putten 16. Källa: Tengbom Att den södra gaveln inte hanteras på samma sätt bedöms inte vara negativt från kulturmiljösynpunkt. De fönsterrader som föreslås bedöms vara väl förankrade i den modernistiska arkitekturen och eftersom de håller undan från hushörnet får den tillkommande delen av gaveln karaktären av en murskiva där stenen dominerar över glaset, ett förhållande som ger en balans med resten av den södra gaveln och ett släktskap med den norra gaveln. Byggnadens södra gavel får genom tillägget samt genom tillkommande volymer i den övre delen (se separat stycke nedan) samlat en betydligt mer komplex form och verkan än vad den har i befintlig situation. Den nya gavelskivan bedöms i sig fungera väl ihop med befintlig gavel vars uppbyggnad baseras på livskillnader och slutna delar som kontrasterar mot öppna indragna slitsar. Den tillkommande skivan blir genom det framflyttade läget betydligt mer synlig i stadsbilden vid Sveavägen, Sergels torg och sett från Mäster Samuelsgatans viadukt men den konsekvent och unikt formade ursprungsgaveln blir fortsatt tongivande när byggnaden betraktas från Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan österifrån. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 77(112) Figur 40. Gaveln mot Mäster Samuelsgatan idag. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 78(112) Figur 41. Illustration över andelen sten respektive glas i gavelfasaden. Källa: Tengbom. Figur 42. Visualisering av planförslaget, Sveavägen söderifrån. Källa: Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 79(112) Jämfört med S-huset innebär den föreslagna utvecklingen av Putten 15 inte en lika genomgripande omvandling. Volymmässigt blir skillnaden sett från Sergels torg motsvarande S-huset och det framflyttade fasadlivet påverkar Sveavägens gaturum och i någon mån Sergels torgs avgränsning (se stycke om riksintresset). Genom att det för Putten 15 föreslås ett volymtillägg till en befintlig del och inte en lika genomgripande omdaning blir dock Puttens volym mer mångskiftande. Detta är på ett sätt avvikande från 1960-talets arkitektoniska ideal med renläriga byggnader där byggnadens program och innehåll till stor del styr utformningen. Samtidigt finns en möjlighet att avläsa något av byggnadens ursprungliga volym genom det sätt som tillbyggnaden utformats och där den lyfts fram i stadsbilden som en skiva adderad till den befintliga. En avgörande skillnad jämfört med Hästskon 12 är att granitfasaden som rivs inte endast återbrukas utan att den ges en gestaltning som är mycket lik den ursprungliga. Komplementen som görs på gavlar är liksom ny vertikal slits på södra gaveln och nya pelare också tydligt influerade av den befintliga utformningen och materialhanteringen. Att fönsteröppningarna växer bedöms inte vara problematiskt från kulturmiljösynpunkt. De båda långsidesfasaderna kan aldrig betraktas samtidigt. Den ökade storleken på öppningarna bedöms också korrespondera väl med de utökade mått som fasaden mot Sveavägen får genom att tillbyggnaden är en våning högre än befintlig högdel. Proportionerna bedöms på så sätt bli bättre. Terrassmotivet bedöms på samma sätt som i S-huset kunna leva vidare men i omtolkad tappning. Midjan, som i S-huset hade stöd och hävd i byggnadens ursprungliga utformning, men som för Putten är ett motiv endast tillämpat för att på samma sätt understryka terrassens existens, bedöms vara verkningsfull för detta syfte. Genom terrassens minskade mått blir läsbarheten av terrassens existens i hög grad beroende av att grönska präglar krönet. Grönskans existens är en förvaltningsfråga eftersom växtlighet kräver skötsel. Förvaltningen kan inte regleras i detaljplanen. Det bedöms dock vara av stor vikt att växtligheten ges optimala förutsättningar genom dimensionering och utformning av planteringskärl. Även om terrassen blir ett fortsatt väl synligt inslag bedöms läsbarheten av att det ursprungligen varit en stor offentlig terrass integrerad i bankfastigheten närmast utgå. Efter rivningen av gångbron till terrassen på Hästskon 12 och trappan mellan Mäster Samuelsgatan och terrassen samt genom den befintliga tillbyggnaden är denna läsbarhet redan kraftigt inskränkt. Den minskade terrassen inom Hästskon 12 och tillbyggnad på Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 80(112) terrassen till Putten 16 bidrar också till att det är mycket svårt att förstå det ursprungliga terrassystemet på Sveavägens östra sida. Södra gavelns bottenvåning Bottenvåningen mot Mäster Samuelsgatan föreslås ändras genom att befintliga lokalers butiksfasader med metallglaspartier byts ut. Konsekvenser Denna del av byggnaden har förändrats avsevärt sedan uppförandet. Den kommersiella prägeln i bottenvåningen är en produkt av fastighets- utvecklingen i början av 2000-talet då portiken och trappförbindelsen med Sveavägen byggdes igen. Liksom mot Sveavägen är det här fråga om välgjorda och påkostade partier men som tydligt tar avstånd både i konstruktion och kulör från ursprungligt utförande. Partierna är utpekade som värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen. Med nya mörkbruna partier blir det sämre läsbarhet kring att det här funnits en portik och en trappa, detta eftersom de lättare kan läsas ihop med exempelvis kontorsfönstren och uppfatta som ursprungliga. Sett till byggnadens arkitektoniska värden och helhetsverkan bedöms ändringarna av bottenvåningen mot Mäster Samuelsgatan ge positiva effekter. De föreslagna åtgärderna riskerar inte att förvanska kulturvärden. Malmskillnadsgatans bottenvåning I planarbetet finns en ambition att i enlighet med Vision för City och Program för City låta byggnaden samverka bättre med sin omgivning. Om bankpalatset vid uppförandet tvingades släppa in butiker och andra verksamheter mot Sveavägen vid sidan om bankentrén var så inte fallet mot Malmskillnadsgatan. Här omtolkades bankpalatsets historiska förebild i den florentinska renässansens palatsarkitektur, med dess slutna rustika och socklar med gallerförsedda fönster, i ett raffinerat tätt fönsterband där granitpelarnas relief gör att sockeln trots en hög andel glas uppfattas som solid och sluten. I planen prövas att öppna upp och glesa ut detta motiv genom att riva varannan pelare. Efter att pelarna rivits monteras bredare glaspartier med en mittspröjs i det läge där pelarna tidigare satt. Urtag i granitbandet i sockelns överkant lagas i med återvunnen sten. De diamantformade smidesarbetena i nederkant av nischerna rivs i samband med åtgärden. Syftet är att genom en öppnare fasad möjliggöra att det även i denna fasad kan inrymmas verksamheter som restaurang, café eller butik. En anledning till förslaget att glesa ut sockeln är att kunna inrymma nya dörrar till lokaler på ett lämpligt sätt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 81(112) I den nordligaste delen av fasaden föreslås befintlig indelning vara kvar då det inte är några publika ytor innanför. Den imposanta entrén till f.d. bankkontoret, nuvarande kontorsentré, föreslås inte ändras bortsett från att själva entrépartiet byts ut. Förslaget har sin utgångspunkt i Malmskillnadsgatans historia av en anslående ödslighet kvällstid och på helger och även i dess belastade historia. Tillsammans med gångpassager under gator, genom byggnader och portiker representerar Malmskillnadsgatans slutna bottenvåningar det city som varit som mest kritiserat för otrygghet och ett antal satsningar har gjorts sedan millennieskiftet inom de angränsande fastigheterna. Stadsbyggnadskontoret ser därför behov av ytterligare åtgärder i bottenvåningen för att komma tillrätta med den otrygghetsproblematik som återstår vid platsen mot Malmskillnadsgatan. Figur 43. I den norra delen av fasaden är sockelns stenpelare lägre genom markens lutning. De är här samkomponerade med det konstfullt bearbetade ventilationsgallret på vån 1 tr. I denna del avses pelarna bevaras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 82(112) Figur 44. Smidesdiamanterna utgår om fasadöppningarna breddas. Konsekvenser I bedömningen av de föreslagna åtgärderna ställs arkitekturhistoriska och arkitektoniska värden mot förbättrade stadskvaliteter och ett mer attraktivt city. Det är en fråga om trygghet och stadsliv som har synnerligen starka kopplingar till det sår som omvandlingen av Nedre Norrmalm rivit upp i Stockholm och många stockholmare och därmed berör samhällshistoriska aspekter. Sett till gatans och Puttenplatsens mycket speciella historia kan förslaget ses mot en kulturhistorisk bakgrund som skulle kunna ses som förmildrande. Att Stockholms city ska vara attraktivt och välfungerande och stödja landets näringsliv är en drivkraft som stämmer helt överens med de tankegångar som låg bakom hela citysaneringen. Även om utglesningen av den täta bottenvåningen är välstuderad bedöms den sett till byggnadens kulturvärden vara förvanskande. Bottenvåningen är i nuvarande utformning utpekad som ett värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen. Både raden av fönsterslitsar och smidesdiamanterna är tvivelsutan bärare av kulturhistoriska dokumentvärden. Slitsarna har Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 83(112) dessutom arkitektoniska kvaliteter och bidrar till byggnadens unika fasadarkitektur. Att huvudentrén bevaras liksom en mindre del av den täta indelningen i norra delen av fasaden mildrar konsekvenserna. Det bedöms också att det skulle bli en god historisk läsbarhet, spåren i granitfasaden skulle vara möjliga att tolka. Greppet att glesa ut bottenvåningen bedöms dock ge alltför långtgående påverkan på den modernistiska bankpalatsfasaden och den konsekventa, formfasta arkitekturen. Konsekvenserna förstärks av att flera dörrar föreslås. Även om dörrarna kan infogas på ett logiskt sätt i fasadfacken innebär den avvikande indelning som blir fallet i de berörda facken att bottenvåningens konsekventa rytm bryts upp. Även förlusten av smidesdiamanterna bedöms ge stora negativa konsekvenser. De har en dubbel funktion, dels som vittnesbörd om den ursprungliga byggherren, Göteborgs bank/Gotabanken, dels som ett illustrativt minne om gatans och platsens historia som riksbekant prostitutionsstråk. Diamanterna sattes upp för att hindra att de prostituerade skulle kunna sitta på sockeln i fönsteröppningarna. Ändringar av byggnadens övre delar Befintlig glasad takvåning rivs, inklusive stålräcke på takkrön som utgör räcke till den till takvåningen tillhöriga terrassen. Granitkrönet bevaras mot Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan men rivs mot väster i och med volymökningen. Mot öster och söder byggs den nya volymen inte hela vägen fram till befintligt krön utan här blir den indragen vilket gör att det fortsatt blir en terrass åt dessa väderstreck. Denna envåningsdel av den nya volymen utformas med fasader i granit men utan prismaformer. Fasaden blir till stora delar uppglasad och den rytmiseras av granitpilastrar, relativt lika dem som i befintlig situation finns i bottenvåningens fasad mot Malmskillnadsgatan. Krönet över denna våning föreslås utföras av granit som vinklas ut ovan fönsterbandet och avslutas av ett rakt, relativt högt granitband som bildar del av terrassräcket för den tillkommande takvåningen ovan. Denna övre takfot ansluter till befintlig påbyggnad på Putten 16, dock någon meter innanför denna. En ny takvåning, indragen från alla håll, tillkommer en våning högre upp än den befintliga som rivs. Den nya takvåningen utförs helt i glas och metall där metallprofiler delar in våningshöga glas i en strikt rytm. I detta modulsystem integreras dörrar som leder ut till terrassytor. Terrassen som delvis planteras är smal mot öster men bredare mot övriga väderstreck. Takvåningen ges ett modellerat krön med kraftiga takfotslister som trappas inåt-uppåt och avslutas med ett formgivet smidesräcke. Krönet utförs i plåt i samma bruna kulör som övriga täta inslag i takvåningens fasad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 84(112) Smidesräcket avgränsar den takterrass som föreslås finnas på takvåningens tak. På takytan föreslås uppbyggnader för hissmaskinrum, trapphus (som behövs för angöring och nödutrymning) toppar av ventilationsschakt och garage för kran som behövs för fönsterputsning. Mindre tekniska anordningar som avgasrör för reservkraftanläggning och rökluckor kommer också beredas utrymme. Stora delar av takytan föreslås planteras. Konsekvenser Sett från Malmskillnadsgatan innebär ändringarna av byggnadens övre del att byggnaden, trots att huvudfasaden (ovan bottenvåningen) bevaras intakt, genomgår en märkbar ändring. Söderifrån längs gatan, i höjd med kv. Hästskon, ersätts det något påvra intrycket där befintlig takvånings gavel i korrugerad plåt framträder ovan takfoten, av en mer komplex uppbyggnad med en tillkommande indragen våning med takfot i granit och därovan den nya takvåningen i plåt med dess avslut i form av dubbla plåtlister och krönande smidesräcke. Arkitektoniskt blir skillnaden stor och byggnaden får en mer sammanhållen verkan. Byggnaden blir mer pregnant och tilläggen kan ses som att de stärker karaktären av påkostat bankpalats. Den nya granitvåningen har en gestaltning och materialhantering som gör att den upplevs som närliggande den ursprungliga arkitekturen. Det kan därmed komma att bli svårt att urskilja den som ett tillägg, läsbarheten kring byggnadens ursprungliga volym minskar. Det bedöms också bli något mindre tydligt att Tengboms prismatiska fasad är applicerad på en förhållandevis enkel och rationell modernistisk kontorsvolym. Tilläggen gör den ursprungliga volymhanteringen mer svårläst. Från norra delen av Puttenplatsen, i mötet med Jakobsbergsgatan, är idag den befintliga takvåningen med sin ljusa rostfria plåt och rytmiskt indelade glas väl synlig även om det endast är de övre delarna av fasaden som syns. Volymen upplevs lätt ovan den tyngre granitklädda ursprungsbyggnaden. Det rostfria krön som adderats ovan det ursprungliga granitkrönet bidrar till att den rostfria plåten utgör ett märkbart, icke ursprungligt inslag i byggnadens avslut uppåt. Detta avslut ändras genom planförslaget. All rostfri plåt utgår vilket bedöms vara positivt för förståelse och upplevelse av ursprungsarkitekturen. Det påverkar dock läsbarheten av den omfattande utveckling som gjordes av byggnaden i början av 2000-talet. Den nya granitvåningen tillför en ny kraftig horisontal som upplevs dubblera den befintliga takfoten. En tydlig likhet upplevs även mellan bottenvåningens urglesade pilastermotiv och den likartade fasadbehandlingen i den nya granitvåningen. Med denna Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 85(112) inkännande utformning blir risken även sett härifrån att det blir svårt att avläsa byggnadens ursprungliga volym och uppbyggnad. Samtidigt innebär tillkomsten av den nya våningen med bearbetad arkitektonisk utformning att byggnadens verkan stärks och karaktären av påkostat bankpalats vidareutvecklas. Den nya mörka takvåningen i metall och glas samverkar materialmässigt med befintlig fasads bruna aluminiumfönster och skulpturala ventilgaller i samma material. Genom tillägg av nya aluminiumprofiler i bottenvåningens fönsterpartier och entréer samt genom utbyte av entréporten till samma kulör kommer materialverkan att bli sammanhållen och stark. Detta bedöms vara positivt från antikvarisk synpunkt. Den nya takvåningen i metall och glas får en samlad och enhetlig karaktär. Genom högre höjd än befintlig takvåning blir den nya våningen framträdande. Den ger tillsammans med granitvåningen en trappning i två steg som innebär en ändrad komposition och balans inom byggnaden. Ursprunglig volym är inte lika självklart dominerande som i dagens situation. Takvåningens enhetliga karaktär med regelbunden och repetitiv indelning bedöms trots sitt läge som byggnadens krön ändå vara underordnad granitfasaderna med sitt djup och sin form. Byggnadens arkitektoniska helhetsverkan bedöms från Puttenplatsen bli märkbart förändrad men god. Från Mäster Samuelsgatan i höjd med kv. Grävlingen och Hästskon bedöms samma effekter som från Puttenplatsen uppstå. Takvåningen blir genom sitt mindre indrag mot öster tydligt synlig och granitvåningens nya horisontal stärker byggnadens skulpturala kvaliteter och skuggspel. Byggnaden upplevs mer betydligt mer högrest. I befintlig situation kan den rostfria takvåningen anas men inget av fönsterytorna syns. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 86(112) Figur 45. Befintlig situation fasad mot Malmskillnadsgatan norrifrån. Figur 46. Förslaget ger byggnaden ett mer iögonfallande avslut uppåt med två kraftiga krön i granit och en takvåning av vilken betydligt mer blir synlig jämfört med den befintliga. Visualisering av planförslaget. Visualisering: Tengbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 87(112) Figur 47. Från Mäster Samuelsgatan ger indragen mellan våningarna upptill ett tydligt trappande avslut. Fasadbearbetningen av granitvåningen, med markerade fönsterpelare, ger en detaljering av den mittersta takfoten. Visualisering: Tengbom Från punkter längre österut på Mäster Samuelsgatan uppfattas den nya stegvisa trappningen av byggnadens övre delar väl och de ses härifrån tydligt samverka med S-huset inom Hästskon 12. Befintliga burspråk på södra gaveln bidrar med ytterligare trappande effekter och får Putten 15 att tydligt avvika från Fjärde Hötorgshusets slanka skiva på andra sidan viadukten över Sveavägen. I befintlig situation kontrasterar Putten 15 mot Fjärde Hötorgshuset istället genom sin horisontalitet. Denna horisontalitet är dock inte utpräglad och burspråkens smala glasslitsar svarar redan för vertikala inslag som i denna vy samspelar med den berörda Hötorgsskrapan. Från västra sidan viadukten, mellan fjärde och femte Hötorgshusen, kan den nya granitvåningen anas men den påverkar inte den arkitektoniska kompositionen nämnvärt. Takvåningen ligger med stort indrag från söder och väster vilket gör att den inte blir särskilt framträdande. Den gör inte större avtryck i stadsbilden än vad befintlig takvåning gör, dock med undantag för kulör- och materialverkan. Befintlig takvånings rostfria stål ger ett lättare ljusare och lättare intryck än den föreslagna mörka. I gengäld samverkar den nya takvåningen på ett effektfullt sätt med bandet av prismafönster i sockelbyggnaden. Från Sveavägen norrifrån blir takvåningen mindre diskret. Indraget är inte så stort här vilket gör att man uppfattar större delen av de glas som vänds Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 88(112) mot norr. Eftersom gaveln är fönsterlös i övrigt blir dessa glas framträdande. Från vissa punkter norrifrån kommer hisstopp på takvåningens tak att bli synlig. I befintlig situation kan takvåningen uppfattas men den har ingen gavel mot norr. Takuppbyggnader för hissar, fasadkran och ventilation blir annars inte synliga från närområdet. I vyer från Sergels torg kan takuppbyggnader anas medan de inte avtecknar sig sett från Sveavägens södra del. Takvåningen syns endast i begränsad omfattning från Sveavägen, där man i vissa vinklar även kommer att uppfatta en mindre del av den nya granitvåningen. Från området vid superelipsen runt glaspelaren blir takvåningens fönsterband väl framträdande och även härifrån kan en mindre del av granitvåningens fasader uppfattas. Takvåningen har en tydlig motsvarighet i S-husets takvåning som även den har en renodlad utformning i endast plåt och glas. Takvåningen bidrar, tillsammans med granitvåningen och tillbyggnaden mot Sveavägen, att byggnaden ger ett ändrat och starkare avtryck i stadsbilden sett från Sergels torg. Den stora ändringen utgörs inte av takvåningens nya form och dess högre läge men den bidrar till att Kungstornen inte längre kommer att synas från Sergels torg. Granitvåningen är bidragande till att gaveln mot söder får en uppbruten och mångskiftande karaktär som avviker från intilliggande byggnaders mer samlade gestaltning. Ändringar av Puttenplatsen Ett led i att stärka attraktivitet och trygghet i denna del av city är stadens och fastighetsägarens ambition att rusta upp den så kallade Puttenplatsen (se Figur 3 för orientering). Konsekvenser Platsen vid Malmskillnadsgatan disponerades på 1960-talet med en enkelriktad angöringsgata för ett aldrig uppfört parkeringshus i kv. Hammaren. I norr placerades en nedgång till Hötorgets tunnelbana, vars ingångar även fungerade som passage mellan två gatunivåer. Vid nedgången från Malmskillnadsgatan uppstod en mindre torgyta utan grönska. Omkring 1980 omgestaltades platsen med trädplanteringar och i samband med detta uppfördes Ernst Nordins bronsskulptur Non Serviam. Skulpturen gavs en medvetet finstämd utformning för att inte bara vara ett dekorativt inslag utan åskådaren skulle stanna till och begrunda. Skulpturen skulle utgöra en tydlig kontrast till den medvetet valda platsen som enligt konstnären var en av stadens fulaste och med ogästvänliga miljöer. Den tidigare angöringsgatan och parkeringsfickorna har senare tagits bort till Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 89(112) förmån för en bredare trottoar och torgyta, vilket ännu kan avläsas i markbeläggningen. Platsen besitter vissa värden som ett uttryck för 1960-talets trafik- omledningar i city och tunnelbanans avtryck i stadsbilden. 1980-talets gestaltning och igenläggningen av angöringsgatan på 2020-talet har bidragit till en mer tillrättalagd miljö. Tillfällig möblering och fristående kärl med växtlighet har satts upp för att ge en mer omhändertagen karaktär och få platsen att befolkas. Till detta bidrar även uteserveringar som hör till serveringar i bottenvåningen på Putten 16. I detaljplanen föreslås möjlighet att ta upp lanterniner som ger dagsljus till ytor belägna under platsen. Dessa ytor tillskapades på 1960-talet men har hittills saknat dagsljusförsörjning. Genom lanterninerna och dagsljuset kan ytorna användas för ändamål såsom konferensytor eller matsal. Kring lanterninerna, som placeras på Malmskillnadsgatans västra sida, kan ökade inslag av växtlighet och sittmöjligheter tillföras. Platsen bedöms vara tålig för förändringar. Till skillnad från andra platsbildningar och torgytor som anlades under samma tid gavs platsen ingen bearbetning med gestaltade inslag när den anlades. Det finns ingen modernistisk landskapsarkitektur att värna. Skulpturen Non Serviam bedöms inte påverkas negativt av lanterniner eller tillkommande grönska. Idén bakom verket kan dock bli svårare att tyda om platsen och närområdet omvandlas. Stora steg bort från den miljö som verket tillkom i har dock redan tagits. Platsens koppling till tunnelbanan påverkas inte, inte heller biltrafiken. Tillkomsten av lanterniner bedöms medföra positiva effekter för kulturvärden kopplade till cityomvandlingen och Norrmalmsregleringen. Att stora delar av citys gator och platser är underbyggda och ingår i komplexa system för logistik och teknisk försörjning är inte självklart att avläsa i stadsrummet. De underjordiska inslagen i city är en synnerligen intressant företeelse sett i ett stadsbyggnadshistoriskt perspektiv. Lanterniner på Puttenplatsen bidrar till att belysa detta fenomen och stärker läsbarheten av ett stadsbygge under mark. Planbestämmelser I enlighet med riktlinjerna i översiktsplanen införs i detaljplanen bestämmelser som syftar till att säkerställa skydd av kulturvärden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 90(112) Rivningsförbud meddelas för befintlig byggnad undantaget de byggnadsvolymer och den fasad som rivs för att kunna realisera planförslaget. Skyddsbestämmelser meddelas för byggnadens volym, fasader och huvudentré. Två varsamhetsbestämmelser vars syfte är att ändringar ska ske på ett sett till byggnadens karaktärsdrag hänsynsfullt sätt införs. Stöd i dessa frågor ges i planbeskrivningen. Bestämmelsen k2 medger dock en ändring som bedöms kunna innebära en förvanskning av kulturvärden; rivning av varannan fasadpelare i bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan. På plankartan redovisas ett antal specifika och flera generella utformningsbestämmelser vars syfte är att säkerställa att planens intentioner ifråga om arkitektonisk utformning realiseras. Eftersom det sett till de höga kulturvärdena som finns inom och runt planområdet är av stor vikt att tillägg och ändringar på ett medvetet sätt, är det angeläget att dessa bestämmelser omfattar relevanta aspekter. Så bedöms här vara fallet, utformningsbestämmelserna omfattar väsentliga inslag såsom fasadmaterial, räcken och egenskaper för bottenvåningar. Sammantaget bedöms planens reglering av rivningsförbud skydd och varsamhet ifråga om befintliga byggnader samt utformning av ändringar och tillägg ge goda förutsättningar för ett långsiktigt skydd och en sett till kulturvärden gynnsam förvaltning och utveckling av fastighetens bebyggelse. Varsamhetsbestämmelsen k2 medger en ändring som bedöms kunna innebära en förvanskning av kulturvärden. 6.4 Kumulativa effekter - riksintresset Kumulativa effekter uppstår när effekter från redan utförda, pågående och planerade projekt och planer samverkar med varandra. Urvalet av planer som studeras i analysen av kumulativa effekter har gjorts utifrån geografiskt läge och vilken del av riksintresset för kulturmiljö de kan beröra. Valet utgår från de av riksintressets uttryck som bedöms påverkas av planförslaget för Putten och där negativa konsekvenser uppstår. Planförslagets påverkan på uttrycket stadssiluetten bedöms bli marginell och utvärderas därför inte avseende kumulativa effekter. De planer som utvärderats avseende kumulativa effekter beskrivs nedan samt redovisas i en orienteringskarta i Figur 48. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 91(112) I närområdet till Putten 15 finns två pågående detaljplanearbeten (se Figur 5 i avsnitt 3.3.5): • Detaljplan för Hästen 19, dnr. 2022-02462, påbyggnad av restaurangverksamhet på NK:s tak. Skede start-PM. • Detaljplan för Centralstaden, del av Norrmalm 5:3 m.fl. dnr. 2016- 17154, överdäckning av spårområdet vid Centralstationen möjliggör för nya kontor, handel, bostäder och parkmiljöer. Skede samråd. Då Centralstaden tillhör Västra city som till stor del har ett annat bebyggelsehistoriskt sammanhang och är beläget på stort avstånd från Putten bedöms det inte finnas relevanta aspekter där kumulativa effekter uppstår till följd av de två projekten. Figur 48. Orienteringskarta med fastigheter och kvarter omnämnda i avsnittet. Källa: Tyréns. Kartunderlag: Lantmäteriet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 92(112) Av lagakraftvunna planer med pågående eller ännu inte påbörjade byggprojekt märks: • Hästen 21, nybyggnad av affärs- och kontorshus som krävt rivning av grönklassat kontorshus från 1970-talet. Dp 2015-14011 • Snäckan 8, nybyggnad av kontorshus som krävt rivning av grönklassat kontorshus från 1970-talet. Dp 2012-16699 • Orgelpipan 7, dp 2017-02605, till- och påbyggnad av affärs- och kontorshus från 1960-talet. Av redan utförda projekt inkluderas sådana som haft betydelse för riksintresseuttrycken Stockholmsåsens kvarvarande delar, 1960-talets årsring i city, Sergels Torg, Hötorgscity samt bankpalats. • Grävlingen 12 (dp 96055, laga kraft 2000-07-25) har inneburit till- och påbyggnader samt fasadändringar och införande av bostäder inom fastighet bebyggd på 1970-talet. • Del av kv. Stuten mm, dp 2000-02618 (laga kraft 2003-12-18) har inneburit till- och påbyggnad samt fasadändringar av kontorshus från 1970-talet. • Bocken 46 mfl, dp 2007-36021 (laga kraft 2008-03-13) innebar påbyggnad och total omgestaltning av kontorshus från 1970-talet. • Hästen 22, 23, dp 2010-10515 (laga kraft 2012-07-06) har medfört rivning av två byggnader och byggande av ett nytt högre kontorshus. • Trollhättan 29, 31, 32 och 33, dp 2012-13546, (laga kraft 2014-02-21) har genomförts med påbyggnader och fasadändringar av merparten av Galleriakvarteret. • Trollhättan 30, dp 2013-19825 (laga kraft 2016-07-20) har genomförts med rivning av befintlig kontorsbyggnad från 1970-talet som ersatts med ett högre affärs- och kontorshus. • Hästskon 12, dp 2013-17586 (laga kraft 2016-12-31) har inneburit till- och påbyggnad samt omgestaltning av två kontorshus från 1960-talet, rivning av en 1960-talsbyggnad samt uppförande av ny paviljong och trappa i mötet Hamngatan-Malmskillnadsgatan. • Skansen 18 m.fl, dp 2014-09390 (laga kraft 2016-10-21) har medfört påbyggnad av hotellbyggnad vid Brunkebergstorg. 6.4.1 Stadens utbyggnadsfaser 1960-talet gjorde ett stort avtryck i city, saneringarna intensifierades och Sergels torg realiserades. Ett stort antal nya byggnader uppfördes. Det är dock få helhetsmiljöer som helt präglas av byggnader från årtiondet. Klarabergsgatan och Hötorgscity hör lika mycket till 1950-talet och på Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 93(112) andra platser dröjde det till 1970-talet innan byggnader ersatte rivningsgropar. Det är ändå motiverat att se på 1960-talet som en egen årsring inom city. Under denna fas när cityplanerna var som mest radikala gavs många av de byggnader som uppfördes en högklassig utformning i en fullt utvecklad modernism och med påkostade materialval. Natursten, keramik, tegel och betong ger byggnaderna en annan tyngd än 1950- talsbyggnadernas lättare, mer ytmässiga uttryck och de många anonyma volymer med plåtfasader som uppfördes under 1970-talet. 1960-talsbyggnaderna uppvisar heller inte likt flera 1970-talsbyggnader postmoderna tendenser där anpassningen till den äldre stenstaden varit eftersträvad. Rivningar eller totala omvandlingar av 1960-talsbyggnader är förhållandevis få. Vid Drottninggatan har förlusten av både parkeringshuset i kv. Adam & Eva och Postgirots byggnad i kv. Blåmannen (första etappen byggd 1968-71, senare omvandlat och påbyggt med bostäder) gjort att årtiondet fått minskat utrymme i stadsbilden. Här fanns tidigare tidsmässiga sammanhang med bland annat Åhlens och Sporren 16 (EPA-huset) Ett av få exempel på helhetsmiljöer från 1960-talet är ensemblen mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan (kv. Hästskon och Putten), en annan är det hörn av Klara där citysaneringen sträckte sig hela vägen fram till vattenrummen, nämligen kvarteret Snäckan med bland annat Hotel Sheraton och kontorshus vid Vasagatan i kv. Fyrfotan Mindre och Uggleborg. Denna samkomponerade helhet med frontverkan mot både söder och väster byggdes ut under 1960-talets andra hälft och början av 1970-talet. Snäckan 8 som uppfördes 1970-73 har rivits och bygget av ett ersättande kontorshus med större fotavtryck är i slutfasen. Nybyggnaden är till stora delar anpassad till 1960-talskontexten men byggnaden är tydligt urskiljbar som samtida. Både Fyrfotan och Uggleborg har genomgått viss utveckling men kan fortsatt identifieras som 1960-talsbyggnader. Även Sheraton har ändrats något men bevarar i huvudsak sin 1960-talskaraktär. Helheten är därmed påverkad. Helhetsmiljön på Sveavägens östra sida som formas av kvarteren Hästskon och Putten och som var en av staden medveten komposition ihop med Hötorgsskraporna är långt ifrån intakt. Samtliga byggnader har volymändrats. Inom Hästskon 12 har S-huset närmast Sveavägen blivit högre och djupare samt fått ett nytt fasaduttryck. Det bakomliggande S- huset har byggts på, delats upp i olika enheter som alla fått nya fasadmaterial. Mot Hamngatan har H-huset rivits. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 94(112) Intill kv. Snäckan ligger kv. Björnen och Loen där det finns en blåklassad departementsbyggnad som gavs bygglov 1967 och färdigställdes 1973. Den byggdes på omkring 2010 men utan påverkan på befintliga fasader. Planen för Orgelpipan 7 som medger påbyggnad av affärs- och kontorshuset från 1960-talet kommer att innebära en förändrad byggnadsvolym men där ursprunglig utformning blir fortsatt tongivande och tydligt läsbar mot Klarabergsgatan. Projektet har dock beröringspunkter med Putten och Hästskon genom att den mindre terrass som vetter mot Mäster Samuelsgatan byggs bort. Detaljplanen för Putten innebär ytterligare ett projekt där en 1960- talsbyggnad ändrar volym men där påkostade och välbevarade fasader bevaras. Antalet 1960-talsbyggnader på Nedre Norrmalm som inte genomgått någon påtaglig volymförändring är därmed litet. Planarbetet för Hästen 19 som befinner sig i tidigt skede och där en påbyggnad på NK:s tillbyggnad från 1960-talet kan komma att prövas skulle också kunna ge kumulativa effekter avseende årsringens läsbarhet. Sett till helhetsmiljöer är båda de som här tagits upp sedan tidigare påverkade av utvecklingsprojekt, minskning av tidsprägeln och minskad historisk läsbarhet. I Snäckan har, trots rivningen, helhetskaraktären inte slagits sönder. Den nya byggnaden har en volym och är utformad på ett sätt som är anpassat till grannbyggnaderna från efterkrigstiden. I den föreslagna utvecklingen av Putten 15 har volymändringen gjorts med medvetenhet om att inte bryta helhetsverkan men det är Hästskon 12 i sin nuvarande form som utgör måttstock för volymen. Genom utförda, pågående och planerade projekt bedöms det uppstå kumulativa effekter för 1960-talets årsring ihop med detaljplanen för Putten 15. Årsringen bedöms ändå vara väl läsbar och tongivande i city. 6.4.2 Stockholmsåsens kvarvarande delar Den bebyggelseutveckling som ägt rum i city hittills under 2000-talet har till stora delar ägt rum öster om Brunkebergåsens krön, öster om Malmskillnadsgatan. Påbyggnader och utökade volymer på åsens sluttningar har utmanat det stadsbyggnadsmotiv som Stockholms stad formulerade på 1950-talet om att låta byggnadernas höjd vara som högst på åsens krön, längs Malmskillnadsgatan, för att bibehålla den delvis bortschaktade åsen i stadslandskapet. På den östra sluttningen har skalan vuxit genom påtagligt högre och större volymer i kv. Hästen och Trollhättan 30, även i kv Bocken 8 och Stuten (ca 2005). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 95(112) I väster har S-huset inom kv. Hästskon ändrat den medvetna stegringen från Sveavägen via terrasser till normal cityskala på Malmskillnadsgatans västra sida genom tillbyggnad mot Sveavägen och påbyggnad. Även påbyggnad av Putten 16 har förändrat uppbyggnaden av den ”återskapade” åsen. En påbyggnad på Skansen 18 väster om Brunkebergstorg, och vars sträckning går på tvärs mot åsens, har bidragit till en mindre tydlig markering av åsen. Ändringarna är dock betydligt mindre än i öster där höjningar gjorts ända från Norrlandsgatan. Att ändringarna av ”åsmotivet” inte blivit större beror på att påbyggnader i västra delen av kv Trollhättan, i kv. Grävlingen, och M-huset inom Hästskon 12 har samtidigt höjt den avsedda kammen och krönet på åsen. Kumulativa effekter bedöms uppstå mellan redan utförda och projekt och planen för Putten 15. Den föreslagna volymökningen som gör att Putten 15 får stora likheter med S-huset inom Hästskon 12 innebär en mindre tydlig stegring eller trappning av bebyggelsen på åsens västra sida. 6.4.3 Kungsgatan med Kungstornen Kungstornen påverkas genom planförslaget för Putten 15 på två sätt: I vy från Ivar Los Park skyms en mindre del av Södra Kungstornet och från södra delen av Sergels torg innebär påbyggnaden att Kungstornens krön inte längre syns. De två skyskraporna från 1920-talet var och är utropstecken i stadsbilden men de är placerade i ett tättbebyggt sammanhang. Det är främst lokalt vid anslutande gator som tornen är synliga men också i vyer från vattenrummen och från utsiktspunkter på Södermalm. Tornens synlighet i stadsbilden har inte förändrats på något avgörande vis när höjdskalan i city vuxit de senaste 20 åren. Påbyggnaden av Skansen 18 har minskat hur mycket av tornen som är synliga från Monteliusvägen. De välvda takformerna som härrör från påbyggnaden av kv. Grävlingen har också haft tämligen stor påverkan på hur mycket av tornen som syns, exempelvis från Stadsgårdskajen och Katarinavägen. Från Galärparken skyms delar av det södra tornet av Mästerhuset inom Hästen 22. Det bedöms finnas små kumulativa effekter knutna till planförslaget och de redan utförda volymhöjningar som påverkat Kungstornens synlighet i staden. I de långa vyerna är påverkan av planen för Putten 15 marginell. De volymförändringar som påverkat hur många våningar av tornen som syns har inte inneburit att tornen helt utgår ur någon vy. Därför bedöms det inte finnas någon tydlig korrelation med det faktum att tornen inte kommer att synas alls från Sergels torg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 96(112) 6.4.4 Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm Norrmalmsregleringens stadsplanegrepp var så långtgående och konsekventa att de radikala grepp som vidtogs ifråga om gatubreddningar, nya viadukter, underjordiska lastfar och biltunnlar ännu präglar city trots att många rivningar gjorts och byggnaderna utvecklats. Trafik- och logistiklösningar har sålunda stått emot den medvetna satsning på förnyelse som pågått sedan 1990-talet. Modernistiskt inspirerade lösningar för fotgängares rörelser och vistelse såsom gångtunnlar, trappförbindelser genom fastigheter samt terrasser innebar dock tidigt så stora problem ur trygghetsperspektiv att de till stora delar lagts igen eller byggts bort. Fastigheterna på Sveavägens östra sida utgör exempel på detta. I såväl Putten 15 som Hästskon 12 lades trappförbindelser mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan och kopplingar till och mellan de offentliga terrasserna igen under 1990-talet och tidigt 2000-tal. Tillbyggnader gjordes på terrasserna som privatiserades (även inom Putten 16). Det närliggande terrassystemet i kv. Grävlingen och Oxen Större utgick till större delen ungefär samtidigt. Återstoden av terrassystemet påverkades vidare märkbart genom detaljplanen för Hästskon 12 som är en av de mer långtgående ändringar som gjorts av strukturen inom city. Volymtillägget på S-huset som innebar att terrassen ovan Sveavägen begränsades i omfattning innebar att luftigheten i Sveavägens väldiga gaturum minskade. Terrassmotivet hanterades dock på ett sådant sätt att det fortfarande är väl framträdande i stadsrummet. Motivets synlighet är dock delvis är beroende av en väl utvecklad grönska. En av utgångspunkterna för detaljplanen för Putten 15 är att ta samma grepp som i Hästskon 12 vad gäller volymhantering och terrassmotiv. Det uppstår då kumulativa effekter såväl avseende synligheten och läsbarheten av det modernistiska terrassystemet och monumentaliteten i Sveavägens stadsrum. Det finns även ett annat projekt som har bäring på modernismens volymhantering och ambitioner om att skapa vistelsemiljöer ett par våningar ovan gatorna och trafiken. I den lagakraftvunna detaljplanen som möjliggör utveckling av Orgelpipan 7 medges att befintlig terrass mot Mäster Samuelsgatan byggs bort. Orgelpipan 7 är en byggnad som är i stort samtida med Putten 15 och Hästskon 12. Som en norrvänd terrass utan publik funktion kan denna terrass inte tillmätas samma betydelse som det f.d. terrassystemet vid Sveavägen. Inbyggnaden av terrassen inom Orgelpipan 7 kommer om den genomförs bidra till kumulativa effekter för riksintresseuttrycket men i begränsad utsträckning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 97(112) 6.4.5 Sergels torg Som påpekats i stycket ovan är stadsutvecklingen inom Hästskon 12 den hittills kanske mest påtagliga förnyelsen av det modernistiska citys struktur, åtminstone ifråga om miljön runt Sergels torg. Fastigheten har till delar sin 1960-talsuppbyggnad kvar men ändrade volymer och mer anspråksfulla fasader har inneburit en annan skala i såväl helhet som fasad. Projektet inbegrep rivning av en tillbyggnad från 1990-talet och gav därigenom ett öppnare sammanhang med Hamngatan enligt intentioner från 1950- och 60-talen. Den nya röda paviljongen vid Malmskillnadsgatans viadukt och trappan har en tydlig relation till modernistiskt stadsbyggande och kan sägas ha berikat platsen men har ändock förändrat den ursprungliga inramningen av torget. Till den ändrade inramningen av torgets östra del hör den utförda förändringen av Trollhättan 29 som har ett från Sergels torg väl synligt läge. I samband med den genomförda utvecklingen av Galleriakvarteret har Trollhättan 29 byggts på och försetts med ny fasad som inte har några betydande likheter med den ursprungliga aluminiumfasaden. När det gäller uttrycket Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader bedöms det uppstå kumulativa effekter ifråga om torgets inramning i öster. Eftersom förslaget för Putten 15 bygger på 1960-talets fasadgestaltning bedöms de kumulativa effekterna som detaljplanen bidrar till främst beröra förändringar av den modernistiska volymhanteringen och stadsrummets avgränsning. 6.4.6 Hötorgscity Hötorgscity har likt de andra modernistiska uttrycken i city förändrats en del sedan det stod färdigt i början av 1960-talet. Större ändringar genomfördes väster om Sergelgatan redan på 1990-talet då Filmstaden Sergel uppfördes och något senare när det s.k. Gulinshuset byggdes på med bostäder. De tre ursprungligen öppna gångarna mellan Hötorgsskraporna har byggts in till inomhusmiljöer, den nordligaste, Hötorgsgången, så sent som för några år sedan i samband med förnyelse av lågdelarnas fasader och terrasser. Terrasserna har endast till delar kvar sina ursprungliga inslag. Två av skrapornas fasader har renoverats och den pågående fasadrenoveringen av Femte Hötorgshuset kommer att innebära att ursprungligt material utgår, i gengäld återställs byggnadens ursprungliga kulörverkan. Genom utvecklingen av Hästskon 12, utförda till- och påbyggnader av Putten 15 och 16 samt påbyggnaden av Grävlingen har den på 1950- och 60-talen medvetet formade horisontella motvikten till skrapornas vertikalitet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 98(112) och det på båda sidorna av Sveavägen besläktade terrassmotivet successivt ändrats. Kopplat till detaljplanen för Putten 15 bedöms det vara den utförda utvecklingen inom Hästskon 12 som är mest relevant i termer av kumulativa effekter. Genom projektens likheter uppstår kumulativa effekter för terrassmotiv, Sveavägens gaturum och den medvetna kompositionen i stadsplanen. 6.4.7 Bankpalats De påkostade bankbyggnaderna från sekelskiftet 1900 och årtiondena efteråt är ofta belägna på Nedre Norrmalm (de förekommer även i Gamla stan) och är överlag välvårdade. Inte sällan är de utvecklade och effektiviserade, bland annat i regeringskvarteren. De bedöms inte relevanta att ta upp i analyser av kumulativa effekter. Fokus bör istället ligga på modernistiska byggnader från den andra bankbyggnadsepoken under 1950-, 60- och 70-talen. Även från denna epok har flera byggnader genomgått utvecklingsprojekt med mindre till- eller påbyggnader. PK-bankens byggnad i kv. Hästen vid Hamngatan och Sparbankshuset (Spektern 13) vid samma gata är två blåklassade bankbyggnader från 1970-talet som får betraktas som välbevarade även om PK-bankens hus byggts till mot Mellangatan. Bland 1960-talets bankhus är Sparbankernas hus i Hägern Mindre 7 väl bibehållet. Upplandsbanken i Elefanten Mindre har bevarad fasad men är påbyggt med två våningar 2004-07. Postgirots byggnader i kv. Blåmannen, uppförda under både 1960- och 70-talen, är totalomvandlade under tidigt 2000-tal. Trollhättan 33 (1974-75) är påbyggt med tre våningar i samband med utvecklingen av Galleriakvarteret för några år sedan. Ursprungliga fasader är bibehållna. Ungefär samtidigt genomfördes utvecklingen av Hästskon 12 där landets dittills största bankkomplex, uppfört för Skandinaviska banken, genomgick en omfattande utveckling som delvis syftade till att bryta upp den slutna karaktären av huvudkontor för bank. Även utifrån uttrycket bankpalats är det främst Hästskon 12 som ger upphov till kumulativa effekter eftersom det finns tydliga paralleller mellan projekten och för att de ingår i en helhetsmiljö för banker och försäkringsbolag – Putten 16 uppfördes för att inrymma delar av försäkringsbolaget Skandia. De kumulativa effekterna består dels av att Putten 15 blir ännu en byggnad som inte bibehåller sin modernistiska volym men i likhet med Trollhättan 33 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 99(112) och Elefanten Mindre behålls delar av den ursprungliga fasaden och karaktären av bankpalats likaså. 6.4.8 Samlat om kumulativa effekter Genom den omfattande stads- och fastighetsutveckling som bedrivits inom cityområdet sedan 1990-talet och som intensifierades under 2010-talet finns det flera riksintresseuttryck där det är relevant att hantera och bedöma kumulativa effekter. Det står klart att det i huvudsak är redan utförda projekt som svarar för merparten av de kumulativa effekterna. De pågående detaljplanearbetena är få. Den påbyggnad som studeras inom Hästen 19 kan komma att ge ytterligare påverkan på 1960-talets årsring och möjligen även på läsbarheten av Stockholmåsens kvarvarande delar. Lagakraftvunnen plan för Orgelpipan 7 kan om den realiseras medföra att ytterligare en 1960-talsbyggnad får ändrad volym och att läsbarheten kring citys terrasser försvagas än mer, även om det är en förhållandevis obetydlig terrass som berörs. De kumulativa effekterna som uppstår ihop med genomförda och pågående utvecklingsprojekt påverkar flera aspekter i den stadsmiljö som blev resultatet av den genomgripande omvandlingen av Norrmalm som genomfördes under 1950- till 80-talen. Påverkan består dels i fysiska ändringar som förändrat och kommer innebära förändringar byggnader och miljöer, dels i försvagad läsbarhet av de radikala tankar som styrde stads- och samhällsplaneringen under 1900-talets mitt. Inget av de riksintressanta uttryck som berörs av de kumulativa effekterna bedöms påverkas på ett avgörande sätt av planförslaget. 1960-talets årsring kommer fortsatt vara starkt präglande i city även om få byggnader är bevarade i ursprunglig form. Läsbarheten av Stockholmsåsen är försvagad genom volymändringar på sluttningarna men både i närområdet och i stadsvyer är det möjligt att förstå stadsplanetanken om en högre rygg längs dess krön. Likaså blir det fortsatt möjligt att avläsa att terrasser ett par våningar ovan gatan var ett stadsplanemässigt grepp i citys mest centrala delar men bortsett från vid Hötorgsskraporna reduceras terrasserna till arkitektoniska motiv. För Hötorgscity och Sergels torg är kärnorna i respektive miljö ännu väl bevarade och anslående. Bankpalatsen är och förblir en tongivande byggnadskategori där de med anspråksfulla fasader ligger klustrade vid betydelsefulla gator. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 100(112) 6.5 Konsekvenser av nollalternativet År 2035 antas byggnaden inom Putten 15 användas på samma sätt som idag efter att ha genomgått en omfattande teknisk upprustning, framför allt inriktad på installationer som ventilation, värme, kyla etc. Den tekniska förnyelsen har inneburit en viss förändring av byggnadens översta delar men påverkan på stadsbilden bedöms vara marginell eller liten. Byggnaden är fortsatt en i huvudsak bevarad 1960-talsvolym där årsringen från det tidiga 2000-talet är bevarad. Samtliga befintliga värdebärande karaktärsdrag finns kvar. Samtidigt innebär de bevarade butiksfasaderna från tidigt 2000-tal att sockelbyggnadens bottenvåning är fortsatt rörig och att byggnaden inte har kvar sin ursprungliga kulör- och materialverkan. ”Puttenplatsen” antas ha rustats upp. Åtgärderna bedöms inte ha påverkat kulturvärden. Lanterniner har inte tillskapats vilket gör att de positiva effekterna som planförslaget skulle ha givit upphov till ifråga om läsbarhet om citys underjordiska ytor inte uppstått. Byggnaden bevaras som en ett bankpalats från 1960-talet med de tydliga tilläggen och ändringarna från tidigt 2000-tal. De negativa konsekvenserna för riksintressets uttryck som ett realiserat planförslag ger upphov till uppstår inte. De positiva effekterna för city som planen möjliggör, ökad trygghet och stärkt stadsliv, uteblir till stora delar. 6.5.1 Kumulativa effekter Förnyelsen av city med utveckling och volymökning av befintliga byggnader bedöms ha fortsatt men omfattningen är oklar. Av de pågående och planerade utvecklingsprojekt som det finns kännedom antas det, inom ramen för denna konsekvensbedömning, finnas stora osäkerheter kring att en påbyggnad på NK realiserats. Påbyggnaden av Orgelpipan 7 antas vara genomförd. De negativa konsekvenserna för riksintressets uttryck bedöms samlat bli något mindre än om planförslaget förverkligas. 6.5.2 Sammanfattande bedömning Samlat bedöms nollalternativet, jämfört med planförslaget, medföra övervägande positiva konsekvenser för bevarande av byggnadens kulturhistoriska värden och riksintresset. Samtidigt uteblir positiva effekter av planförslaget avseende bland annat en uppdaterad relation till Hästskon 12 och utvecklingen av city. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 101(112) 7 Samlad bedömning 7.1 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården Figur 49. Tabell konsekvenser riksintresset. I de fall konsekvenser är mellan skalor, så visar färgmarkeringen den mer negativa bedömningen. Genomgången av konsekvenserna för riksintressets berörda uttryck visar att det för ett antal uttryck bedöms uppstå medelstora eller små till medelstora negativa konsekvenser. Dessa uttryck är samtliga kopplade till den modernistiska stadsplaneringen och arkitekturen i Stockholms city. Uttrycket kontorsbyggnader och bankpalats har även en mer tidsmässigt obunden koppling då bankpalats från olika tider bygger upp kulturvärdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 102(112) Konsekvenserna består huvudsakligen i att terrassystemet som realiserades på Sveavägens östra sida på 1960-talet, och som redan påverkats av mindre och mer långtgående försvagningar, blir än mindre läsbart och av att Sveavägens gaturum blir trängre ovan sockelbyggnaderna. Dessa ändringar påverkar angränsande kulturmiljöer som är av mycket stor betydelse för den modernistiska miljön, Sergels torg och Hötorgscity men innebär ingen försvagning av de kärnvärden som ligger till grund för utpekandet av de två uttrycken. 1960-talets årsring inom city, som hittills motstått rivningar och omvandlingar bättre än 1970- talsbyggnaderna, försvagas genom ändringar av en relativt välbevarad byggnadsvolym och en fortsatt förändring av den ensemble från årtiondet som kvarteret Putten och Hästskon utgjorde. För uttrycket kontorsbyggnader och bankpalats där tillägget i sammanhållna miljöer här är aktuellt är konsekvenserna särskilt komplexa. I många avseenden stärks Putten 15 i sitt uttryck som en synnerligen påkostad och framträdande f.d. bankbyggnad. Byggnadens modernistiska form blir dock svårare att avläsa och ingreppen som föreslås i bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan ger en märkbar negativ påverkan på karaktären av bankpalats. Samtidigt både stärks och försvagas samverkan med de grannbyggnader som konstituerar den sammanhålla miljön. Putten 16 blir på flera sätt påverkat negativt av planförslaget och den utflyttade fasaden mot Sveavägen men i relationen till Hästskon 12 ger en förnyad samordning även positiva effekter. Små negativa konsekvenser bedöms bli följden för Stockholmsåsens kvarvarande delar då stadsbyggnadsidén om ett av byggnader uppbyggt åsmotiv längs Malmskillnadsgatan påverkas av en mindre tydlig stegring i bebyggelsen. Utökningen av byggnadsvolymen ger ingen märkbar påverkan på stadssiluetten i långväga vyer. Från Ivar Los park skyms endast en mindre del av Kungstornen. För uttrycket Kungsgatan med Kungstornen som även påverkas av att Kungstornen inte längre blir synliga från Sergels torg bedöms det samlat bli små negativa konsekvenser. För uttrycken Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion och Nöjes- och rekreationslivets miljöer bedöms inga konsekvenser uppstå. En del av riksintresset som inte berörts ovan är riksintressebeskrivningens tema Stockholm som huvudstad och maktcentrum. Till detta tema kopplas framför allt förvaltningsbyggnader och kulturinstitutioner men i ett vidare perspektiv är även Stockholm som ekonomiskt maktcentrum relevant. I Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 103(112) denna bemärkelse har kontorsmiljöerna i city en nyckelroll. En av de största drivkrafterna bakom den remarkabla och så omdiskuterade cityomvandlingen var Stockholmspolitikers och tjänstemäns övertygelse att en ny rationell och välfungerade inre stadskärna var nödvändigt för att landets näringsliv och landets organisationer skulle välja Stockholm som säte. Det sågs även som en nationell angelägenhet att Sverige hade en välfungerande huvudstad anpassad för en ny tid. Mot bakgrund av dessa ambitioner är det av kulturhistorisk relevans att city kan fortsätta ha den betydelse det fick och genom ständiga anpassningar behålla sin särställning och odiskutabla roll som landets ekonomiska nav. Sett till denna aspekt av riksintresset innebär detaljplaneförslaget positiva effekter då det, liksom många andra projekt som utökat kontorsyta och aktiverat tidigare slutna bottenvåningar, utvecklar city som en intensiv stadsmiljö utan motstycken i andra delar av Stockholm eller i övriga landet. Planförslaget tar till skillnad från andra genomförda förnyelseprojekt i city fasta på den befintliga modernistiska arkitekturen och låter den vara utgångspunkt för utvecklingen. Även strävan att förbättra bottenvåningar och gatumiljö rimmar väl med de ambitioner som funnits sedan cityregleringen planerades: Att city ska vara en stadsmiljö som drar till sig arbetsplatser och handel samtidigt som det är ett vardagsrum för stockholmarna. Riksintresset bedöms sammantaget försvagas och begreppet skada aktualiseras därigenom enligt Riksantikvarieämbetets systematik. Skadan bedöms inte vara påtaglig. Genom att city genom planförslaget utvecklas bedöms riksintressets värden även stärkas. Figur 50. På skalan hämtad från handboken för kulturmiljövårdens riksintressen (RAÄ) bedöms planförslaget sammantaget innebära en försvagning av riksintresset vilket motsvarar den rosa kolumnen ”skada”. Sett till aspekten att city genom planförslaget utvecklas och i det avseendet stärker riksintresset är den gröna kolumnen ”förbättring” också aktuell. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 104(112) 7.2 Plan- och bygglagen Sammantaget bedöms planens reglering av rivningsförbud skydd och varsamhet ifråga om befintliga byggnader samt utformning av ändringar och tillägg ge goda förutsättningar för ett långsiktigt skydd och en sett till kulturvärden gynnsam förvaltning och utveckling av fastighetens bebyggelse. Genomgången av konsekvenserna för byggnaden och dess kulturvärden som gjorts i avsnitt 6.3.3, del för del och fasad för fasad, knyts här samman till en bedömning som knyter an till plan- och bygglagens begrepp intresset av en god helhetsverkan, varsamhet vid ändring och förbud mot förvanskning. 7.2.1 Förvanskning och varsamhet De rivningar som blir följden av planen och de ändringar som föreslås av befintliga fasader drabbar till stor del de inslag som tillfördes vid den stora renoveringen och ombyggnaden 1999-2004. Det kan konstateras att denna årsring i byggnadens historia helt utraderas. Genom rivningen av takvåningen, den glasade utbyggnaden på terrassen, vindfånget vid Sveavägenentrén och byte av samtliga butiks- och entrépartier blir inga delar från renoveringen kvar i det yttre. Till denna årsring finns värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen kopplade: Välgestaltad utemiljö på terrassen och butikspartier med hög kvalitet. Även hög kvalitet i ny fast inredning i gemensamma utrymmen påverkas även om det i denna analys slås fast att huvudentrén från Sveavägen inte har anslående kvaliteter. Att värdebärande karaktärsdrag utgår och att en årsring utraderas innebär negativa konsekvenser för kulturvärden. Konsekvenserna är av sådan art att förvanskning av kulturvärden aktualiseras. Inslagen som rivs har dessutom tekniskt goda egenskaper och sannolikt lång fortsatt livslängd vilket gör att rivningarna kan ifrågasättas sett till varsamheten. I kulturmiljöanalysen görs ingen analys av årsringen från 1999-2004 och dess betydelse för byggnadens samlade kulturvärden. Sett i relation till byggnadens ursprungliga tidslager innebär planen ändringar av volymen, rivning av högdelens västra fasad, rivning av burspråk för f.d. styrelserum samt urglesning av den täta indelningen av bankpalatsets bottenvåning mot Mäster Samuelsgatan Sett till varsamheten betyder inte dessa åtgärder samma problematik som för det tidiga 2000-talets inslag. Ambitionen är att granitfasaden återmonteras efter bearbetning. Burspråket har inga betydande Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 105(112) brukskvaliteter i nuvarande utformning. Bottenvåningen har i nuvarande form brister vad gäller trygghetsaspekter och den innebär tydliga begränsningar för framtida publika funktioner. Ifråga om kulturvärden och värdebärande karaktärsdrag bedöms dock påverkan på ursprungliga inslag och ursprunglig arkitektonisk komposition bli så långtgående att förvanskning aktualiseras. Bottenvåningen mot Malmskillnadsgatan har betydande arkitektoniska kvaliteter. Som sockel till bankpalatset med referenser till äldre tiders bankbyggande har den stort arkitekturhistoriskt värde. Den bidrar till att dramatisera huvudentrén med sin kraftiga stenomfattning och har dessutom tydliga referenser till det fasadlånga fönsterbandet mot Sveavägen (med prismatiska fönster). Att glesa ur fönsterbandet bedöms vara förvanskande. Även om förslaget är medvetet gjort med spröjsar som motsvarar läget för de stenpelare som rivs blir utformningen inte tillräckligt konsekvent för att svara upp mot fasadens strikta och konsekventa arkitektur i övrigt. Distinktionen mellan huvudentrén och resten av bottenvåningen blir mindre. Den historiska läsbarheten bedöms däremot bli god genom att den täta indelningen bevaras längst i norr och genom att ilagningar i stenfasaden möjliggör en förståelse för ursprungligt utförande. Ur ett annat perspektiv innebär ändringen sämre läsbarhet. Urglesningen innebär att de svarta smidesdiamanterna tas bort. Diamanterna vittnar både om byggnadens ursprungliga byggherre (även om Gotabankens symbol idag känns igen av få) och om tiden då gatuprostitutionen i Stockholm hade sitt centrum här. Diamanterna sattes upp för att försvåra för de prostituerade att uppehålla sig på platsen som var ökänd och blev en symbol för hur citysaneringen i många avseenden var misslyckad. Att glesa ut bottenvåningen och avlägsna diamanterna bedöms därför ha en stor påverkan på samhällshistoriska värden. 7.2.2 Intresset av en god helhetsverkan Vad gäller byggnadens volym och övergripande verkan blir skillnaderna avsevärda jämfört med befintligt. Att terrassen, som redan påverkats av den för cirka 25 år sedan tillkomna glasbyggnaden och av förlorade samband med intilliggande byggnaders terrasser, minskar i omfattning och vars resterande delar ändras hanteras på ett medvetet sätt. Genom det indrag som ännu blir kvar och den markerade midjan som införs får byggnaden fortsatt en tydlig uppdelning i sockelbyggnad och huvudvolym. Sockelbyggnaden bedöms i sig få en betydligt bättre helhetsverkan än befintligt genom de ändringar som föreslås av dess bottenvåning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 106(112) Byggnaden bedöms få en god helhetsverkan avseende fasaden mot Sveavägen. Ny volym som utförs med prismaformad fasad och återbrukad sten men med större fönsteröppningar bedöms vara väl avvägd i relation till sockelbyggnaden. Även utformningen av gavlarna är välstuderade i relation till den modernistiska arkitekturen och bearbetningar som gjorts för att införa slanka element på gavlarna bedöms vara verkningsfulla. Takvåningen i mörk plåt bedöms sett från Sveavägen ge en god verkan ovan granitvolymen. Den är underordnad i placering och följer ursprunglig takvånings materialverkan. Ifråga om helhetsverkan finns emellertid också betänkligheter. Dessa är kopplade till den tillagda våning mot öster som i denna rapport benämns granitvåningen. Med en kraftfull reliefverkan och ett spel mellan släta och vinklade ytor är dess form sprungen ur den befintliga byggnadens. Problemet är att dessa former sett från Sergels torg gör att södra gaveln får en väl livlig och mångskiftande karaktär och genom att den tillför en andra, dubbel taklist sett från Malmskillnadsgatan. Från Malmskillnadsgatan förstärks problematiken med helhetsverkan i byggnadens övre del av att takvåningen blir mer framträdande härifrån än från Sveavägen. Helhetsverkan ska även ses för miljön som helhet. Samordningen med S-huset inom Hästskon 12 innebär en övergripande ordning och struktur som gör att miljön vid Sveavägen får ett stort mått av formfast enhetlighet. Putten 15 upplevs i vyerna längs Sveavägen norrifrån också ha en god relation till den djupare norra delen av Putten 16. För den södra delen av Putten 16 som i befintlig situation linjerar med Putten 15 blir förhållandena inte lika självklart goda. Den nya gaveln som tar plats i stadsbilden gör att Putten 16 blir indragen och underordnad övriga delar av ensemblen. Då den nya gaveln hanteras på ett medvetet sätt så att den på samma gång är neutral utan att vara stum mildras effekten av den tillkommande gaveln och av det indragna läge som delar av Putten 16 får. För att bedöma planens påverkan på kulturvärden och ställa den i relation till plan- och bygglagens begrepp behöver man lyfta frågor som är kopplade till Norrmalmsregleringen och det omfattande arbete som mer eller mindre målmedvetet bedrivits sedan 1990-talet för att komma till rätta med de brister som uppstod i stadsmiljön. Vid sidan av underjordiska passager, otrygga trappförbindelser och arkader samt den problematik som förknippats med ”Plattan” har Malmskillnadsgatan varit en särskilt bespottad del av citybygget. Gatan har setts som särskilt otrygg genom slutna fasader och få publika verksamheter i byggnaderna. Det mål som i detaljplanen får följden att det f.d. bankpalatsets bottenvåning förvanskas - att göra Malmskillnadsgatan och Puttenplatsen trevligare och tryggare - är Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 107(112) del av det stadsläkningsarbete som pågått länge och som kulminerade i detaljplanen för Hästskon 12. 7.3 Miljömål Tre av preciseringarna i det nationella miljömålet God bebyggd miljö är relevanta i utvärderingen av planförslaget: • Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. • Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. • God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Nedan redogörs för hur planförslagets genomförande bedöms: • Motverka målet • Bidra till att uppnå målet • Varken bidrar till eller försämrar möjligheterna till att uppnå målet 7.3.1 Hållbar bebyggelsestruktur Planförslaget bedöms såväl bidra till som motverka målet. Planförslaget ligger på linje med intentionerna i Stockholms stads översiktsplan för pågående omvandling av city med fokus på att skapa en tätare och mer levande stadsmiljö där olika funktioner blandas i både byggnader och offentliga rum. Planförslaget ändrar inte relationen till befintligt gatunät och förhåller sig till omgivande bebyggelse med förändringarna som skett inom kv. Hästskon 12. För 1960-talsensemblen vid Sveavägen innebär en ny volymmässig samordning med kv. Hästskon övervägande positiva effekter, men för Putten 16 bedöms negativa konsekvenser uppstå till följd av minskad visuell kontakt med Sergels Torg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 108(112) Planförslaget innebär påverkan av läsbarheten av åsmotivet, den historiska topografin som medvetet “återskapats” genom bebyggelsens placeringar, byggnadshöjder och trappningar. På längre avstånd påverkas inte möjligheten att utläsa årsringen i stadsväxten och synligheten av befintliga landmärken i stadslandskapet påverkas marginellt. Befintlig Bohusgranit tas till vara på den nya framflyttade ytterväggen och grönska finns på terrasser, vilket är positivt ur miljösynpunkt och för kulturmiljö. 7.3.2 Kulturvärden i bebyggd miljö Planförslaget bedöms sammantaget i viss grad motverka målet. En värdefull byggnad i city bevaras och används. Förändringar i utveckling av fastigheten får dock konsekvenser för dess kulturvärden. Planförslaget innebär att byggnadens grundform från 1960-talet blir svårare att utläsa och att terrassmotivet försvagas. Trots detta kommer Putten 15 fortsatt vara igenkännbar som en 1960-talsbyggnad genom att förslaget visar en respektfullhet mot byggnadens ursprungliga fasadarkitektur samt att det innebär även en återgång till byggnadens ursprungligen mycket stramt hållna materialpalett. Byggnadens årsring som skapades mellan 1999– 2004 förloras med negativa konsekvenser för kulturvärdena. 7.3.3 God vardagsmiljö Bidrar till måluppfyllelse genom att planförslaget medför att byggnadens bottenvåning mot Malmskillnadsgatan öppnas upp för att skapa möjligheter för nya kommersiella lokaler, restaurang, café eller butik och därmed bidra till ett levande gatuliv. Det är även positivt för målet att Puttenplatsen föreslås få en ny gestaltning med bland annat grönska och vistelseytor och som bidrar till ökad attraktivitet och trygghet i stadsmiljön. Lanterniner som tydliggör underbyggda gator och platser underlättar orienteringen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 109(112) 8 Fortsatt arbete och uppföljning 8.1 Rekommendationer för fortsatt arbete med att tillvarata kulturmiljövärden Enligt 6 kapitel 11 § 5 punkten miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter. Följande åtgärder har identifierats för att minska negativ påverkan på kulturmiljön i fortsatt arbete: • Inslag i planen som riskerar att leda till förvanskning av kulturvärden bör studeras vidare. Här avses ändring av bottenvåning mot Malmskillnadsgatan. • För att uppnå god helhetsverkan bör gestaltningen av byggnadens övre delar ses över i det fortsatta planarbetet. • För att ändringar och tillägg av befintlig bebyggelse som planen medger inte ska riskera att förvanska kulturmiljön eller skada riksintresset är det av stor vikt att tilläggen även i övrigt utformas och uppförs enligt de intentioner som redovisas i planbeskrivningens illustrationer. • Att till granskningen av planen utarbeta ett gestaltningsprogram/ arkitekturprogram/kvalitetsprogram som kopplas till detaljplanen kan vara ett redskap för att öka sannolikheten att intentionerna i gestaltningen realiseras vid uppförandet av byggnaden. • De tekniska och praktiska förutsättningarna att återbruka demonterad befintlig granit som nytt fasadmaterial på tillbyggnaden mot Sveavägen, bör utredas i nästa skede i planarbetet. 8.2 Uppföljning Enligt 6 kapitel 11 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Syftet med uppföljningen är också att visa på skillnader mellan bedömda och verkliga miljöeffekter samt eventuella behov av ytterligare åtgärder. I huvudsak ska uppföljningen i så stor utsträckning som möjligt inordnas i kommunernas ordinarie tillsynsverksamhet. I det fortsatta planarbetet bör rekommendationerna i avsnitt 8.1 beaktas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 110(112) Uppföljning kan i senare skede ske genom granskning i bygglovskedet och då rekommenderas att antikvarisk expertis anlitas för bedömning innan genomförandet. I samband med ändring av befintlig byggnad bör sakkunnig kontrollant av kulturvärden medverka före och under ändringsprocessen. 9 Underlag Stockholms stad, 2026a. Planbeskrivning Detaljplan för del av Putten 15 och Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm S-Dp Dnr 2025-03577. Utkast 2026-06-12. Stockholms stad, 2026b. Detaljplan för del av fastigheter Putten 15 och Hästskon 12 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm. Utkast 2026-06-12. Stockholms stad, 2020. Byggnadsordning. Stockholms stad, 2018a. Översiktsplan för Stockholm. Stockholms stad, 2018b. Program för city. Reviderat januari 2023. Tengbomgruppen AB, 2025. Putten 15, kulturmiljöanalys. Tyréns, 2026. Detaljplan för Putten 15, Stockholm - Konsekvenser kulturmiljö. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 111(112) 10 Ord och begrepp Bohusgranit Variant av bergarten granit, förekommande i norra Bohuslän. Bohusgraniten har haft stor användning som gatsten, byggnadssten och ornamentsten. Brunkebergsåsen / Åsmotivet En naturlig höjdsträckning genom city som påverkat hur byggnader placerats och utformats i Stockholm. Citysaneringen/ Norrmalmsregleringen Den omfattande omvandlingen av Stockholms city under 1950–1970‑talen, då stora delar av Nedre Norrmalm revs och byggdes om. Fasadliv Den linje i gaturummet där en byggnads fasad ligger. Fönsterslits Ett smalt och högt fönster som ger ljusinsläpp men har en relativt sluten karaktär. På Putten 15 förekommer fönsterslitsar särskilt i sockelvåningen mot Malmskillnadsgatan och bidrar till byggnadens slutna och robusta karaktär som bankpalats. Förvanskning En förändring som försämrar eller suddar ut en byggnads eller miljös kulturhistoriska värden eller ursprungliga karaktär. Helhetsverkan Begreppet handlar om hur olika element i miljön samspelar med varandra och som utgör det samlade intrycket av hur en byggnad eller ett område upplevs visuellt och rumsligt. Influensområde Det geografiska område som direkt eller indirekt påverkas av en förändring i form av exempelvis en ny byggnad eller omvandling av en befintlig byggnad. Lanternin Ett glasat tak- eller markelement som släpper ner dagsljus till utrymmen under mark eller under byggnader. Pilaster En grund, pelarliknande utskjutning på fasaden. På Putten 15 används pilastrar för att dela in fasaderna och förstärka byggnadens strama och monumentala uttryck i granit. Portik En öppen och övertäckt passage genom eller in i en byggnad, ofta med pelare eller öppningar mot gatan. Portiker används för entréer eller Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 Uppdrag: 355298 MKB detaljplan kv Putten 2026-07-03 Beställare: Nya Norscan Putten AB Slutrapport https://tyrens.sharepoint.com/sites/355298-SE-TYR/Shared Documents/03-Leverans/2026-07-03 MKB Slutrapport/MKB Putten 15_2026- 07-03.docx 112(112) genvägar och skapar ett skyddat stråk för gående. Puttenplatsen Namnet används i denna rapport som benämning för platsbildningen vid Malmskillnadsgatan, som ingår i planområdet. Sockelbyggnad Byggnadens nedre del, ofta utformad med butiker eller entréer mot gatan. Stadens årsringar / Årsring Ett sätt att beskriva olika tidslager i stadens utveckling, där varje epok lämnat spår i bebyggelse och stadsstruktur. Terrass En öppen yta, ofta ovanpå en byggnadsdel, som kan användas för vistelse. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-03577 --- [Dagvattenutredning.pdf] Dagvattenutredning Putten 15 stockholm.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING PUTTEN 15 KONSULT/KONTAKT TQI Consult VVS AB Smedjegatan 2C 131 54 Nacka 08-5670 2100 556580-6196 www.tqi.se info@tqi.se ÖVRIGA KONTAKTPERSONER Handläggare Richard Jonsson 0709-132138 richard.jonsson@tqi.se BESTÄLLARE Nya Norscan Putten AB c/o Pembroke Real Estate Uppdragsnr: 202510303 Dagvattenutredning Putten 15Daterad: 2026-01-15 Reviderad: 2026-01-23 Handläggare: Richard Jonsson Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 3 (19) Sammanfattning TQI Consult VVS AB har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning som behandlar hantering av dagvatten i samband med en ombyggnation av fastigheten Putten 15. Ombyggnationen innebär en ny takkonstruktion och att ytan som idag är en terrass byggs på. På det nya taket anläggs ytor med grönt tak. Förändring betraktas som en mindre ombyggnad vilket innebär att den inte omfattas av krav på tillämpning av åtgärdsnivån. Planförslaget innefattar också nybyggnation av fem lanterniner på ”Puttenplatsen” vid Malmskillnadsgatan. Det är framför allt Stockholm stads dagvattenstrategi som varit styrande i utredningen men för nybyggnationen av lanterninerna har åtgärdsnivån använts. Planområdet hör till Strömmen och Mälaren-Riddarfjärdens tekniska avrinningsområden. Strömmens ekologiska status är otillfredsställande. Den kemiska statusen är uppnår ej god. För Mälaren-Riddarfjärden är den ekologiska statusen otillfredsställande. Den kemiska statusen är uppnår ej god. Fördröjningen för lanterninerna tas om hand på taket. Förändringarna som föreslås innebär en reducering i dimensionerade flöde, detta som en följd av en minskning av hårdgjorda ytor. Situationen med hänsyn till översvämningsrisker vid skyfall antas bli något bättre. Beräkningar med dagvatten- och recipientmodellen StormTac indikerar att en mindre mängd föroreningar når fram till recipienterna i och med planerad exploatering. Då kraven från åtgärdsnivå uppfylls, och situationen totalt sett antas förbättras, så föreslås inte några ytterligare åtgärder. Samtliga ämnen visade på antingen en minskning, eller samma mängd som tidigare vid beräkning av föroreningsmängder. På grund av detta, samt att befintlig koppar tas bort, antas planförslaget leda till en förbättrad situation med hänsyn till recipienternas möjlighet att nå MKN. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 4 (19) Innehåll RAPPORT ................................................................................................................................................... 2 1. Inledning.................................................................................................................................................. 5 2. Underlag och tidigare utredningar........................................................................................................... 6 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ............................................................................................................. 6 Steg 1 Förutsättningar.................................................................................................................................... 7 4. Områdesbeskrivning ............................................................................................................................... 7 4.2 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar .................................................................................... 7 5. Recipienter .............................................................................................................................................. 9 5.1 Strömmen ......................................................................................................................................... 9 5.2 Mälaren-Riddarfjärden...................................................................................................................... 9 5.3 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) ........................................................................................................ 10 6. Befintlig och planerad markanvändning................................................................................................ 10 6.1 Befintlig markanvändning ............................................................................................................... 10 6.2 Planerad markanvändning.............................................................................................................. 11 7. Avrinningsområden och avvattningsvägar ............................................................................................ 12 7.1 Naturliga avrinningsområden.......................................................................................................... 12 7.2 Tekniska avrinningsområden.......................................................................................................... 12 Steg 1 Förslag på dagvattenhantering ......................................................................................................... 13 8. Dagvattenhantering............................................................................................................................... 13 9.1 Flöden............................................................................................................................................. 13 9.3 Föroreningar ................................................................................................................................... 15 Översvämningsrisker..................................................................................................................................... 17 10. Översvämningsrisk och skyfallshantering........................................................................................... 17 Steg 2 ............................................................................................................................................................ 18 Förslag på dagvattenhantering...................................................................................................................... 18 11. Föreslagen dagvattenhantering .......................................................................................................... 18 12. Slutsats ............................................................................................................................................... 19 13. Fortsatt arbete..................................................................................................................................... 19 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 1. Inledning TQI Consult VVS AB har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning som behandlar hantering av dagvatten i samband med en ombyggnation av fastigheten Putten 15. Planförslaget består, till största del, av en ny takkonstruktion och att ytan som idag är en terrass byggs på. Förändring betraktas som en mindre ombyggnad vilket innebär att den inte omfattas av krav på tillämpning av åtgärdsnivån. Planförslaget innefattar också nybyggnation av fem lanterniner på ”Puttenplatsen” vid Malmskillnadsgatan. På den yta där det föreslås nybyggnation tillämpas åtgärdsnivån. Utredningen görs i samband med planprocessens startskede. Diarienumret är 2025-03577. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 6 (19) 2. Underlag och tidigare utredningar Följande underlag har använts i utredningen:  2025-03577 Putten 15 miljö och hälsounderlag  Checklista till dagvattenutredningar för detaljplan, version 2025-03-19  Stockholm stads dagvattenstrategi, version 2015-03-09  P110, Svenskt vatten, 2016  Vatteninformationssystem Sverige (VISS)  Stockholm vatten och avfall  Scalgo Live  Stromtac  Sveriges geologiska undersökning  Trafikkontoret i Stockholm stads skyfallsmodell, 2024  Dagvattenhantering Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse, 2016  PM Beräkningsmetodik för dagvattenflöde och föroreningstransport, 2017  251127-Kv Putten 15 - Presentation SBK  Relationshandlingar Putten 15 VVS Plan 02-9, 2004-10-14  Bygg- och plantjänsten Stockholm  Grönatakhandboken, andra utgåvan  Pm Åtgärdsnivå för dagvatten i Stockholm, 2016-05-17 3. Riktlinjer för dagvattenhantering Stockholm stad tog 2015 fram en dagvattenstrategi som är gällande vid all om- och nybyggnation. Syftet med dagvattenstrategin är att utveckla stadens dagvattenhantering i en mer hållbar riktning. Med det menas att dagens behov, såväl som framtida utmaningar, beaktas vid planering och hantering av dagvatten. Följande mål finns sammanfattade i dagvattenstrategin: 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt- och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vattenkvalitet kan uppnås i stadens samtliga vattenområden. 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med intensivare nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. 3. Resurs och värdeskapande för staden Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Vid nybyggnation och större ombyggnation används åtgärdsnivån. Åtgärdsnivån innebär att 20 mm våtvolym ska kunna fördröjas, samt att dagvattnet har en mer långtgående rening än sedimentation. Steg 1 Förutsättningar 4. Områdesbeskrivning Planområdet ligger på Norrmalm i centrala Stockholm. Det avgränsas av Sveavägen i väst, Malmskillnadsgatan i öst och Mäster Samuelsgatan i syd. Nuvarande markanvändning består till största del av befintlig fastighet, gatumark, samt, i mindre utsträckning, grönytor. Figur 1. Karta över planområdet, plan- och byggtjänsten. 4.2 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar Jordarterna inom utredningsområdet är isälvssediment i det underliggande lagret och fyllning ovanpå. Genomsläppligheten betraktas som hög, förutsättningarna för perkolation antas dock vara begränsad på grund av nuvarande exploatering. Möjlighet till infiltration finns vid grönytorna på Malmskillnadsgatan och Sveavägen, samt vid planteringen på terrassen, se figur 3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 8 (19) Figur 2. Karta jordarter, hämtat från SGU. Figur 3. Karta med röd markering för möjlighet till infiltration. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 5. Recipienter Dagvattnet från planområdet leds till recipienterna Strömmen och Mälaren- Riddarfjärden. Figur 4. Karta från SVOA, planområde markerat med röd cirkel. 5.1 Strömmen Strömmens ekologiska status är otillfredsställande. Kvalitetsfaktorer som legat till grund för klassningen är växtplankton med otillfredsställande status, näringsämnen med dålig status, konnektivitet och morfologi med dålig status och hydrografiska villkor med dålig status. Särskilt förorenande ämnen som spelat in är koppar, zink och icke-dioxinlika PCB:er. Miljökvalitetsnormen säger att Strömmens ekologiska status ska vara otillfredsställande 2039. Det bedöms idag som en risk att MKN inte uppnås. Strömmen uppnår ej god kemisk status. Anledningen är att gränsvärdena för de prioriterade ämnena perfluoroktansulfon (PFOS), antracen, fluoranten, kadmium (Cd), bly (Pb), tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids. Samtliga ämnen riskerar att även ligga över sina gränsvärden 2027, då status enligt miljökvalitetsnormen ska vara god. Punktkällorna som bedömts ha betydande påverkan är reningsverk, förorenade områden och andra signifikanta punktkällor, där mer än 100 liter brandskum användes vid en släckinsats. Diffusa källor med betydande påverkan är urban markanvändning, jordbruk, transport och infrastruktur, enskilda avlopp, atmosfärisk deposition samt näringsbelastning från omgivande vatten. I övrigt antas vattenuttag eller vattenavledning, förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar, samt förändring av hydrologisk regim ha betydande påverkan. 5.2 Mälaren-Riddarfjärden Mälaren-Riddarfjärdens ekologiska status är otillfredsställande. De kvalitetsfaktorer som legat till grund för klassningen är växtplankton med god status, näringsämnen med måttlig status, bottenfauna med otillfredsställande status och morfologiska tillstånd med otillfredsställande status. Särskilt förorenande ämnen som spelat in är koppar och icke-dioxinlika PCB:er. Miljökvalitetsnormen säger att Mälaren- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 10 (19) Riddarfjärdens ekologiska status ska vara måttlig 2027. Särskilda förorenande ämnen, bottenfauna, morfologiska tillstånd i sjöar, näringsämnen och växtplankton antas innefattas av risk, där den förväntade utvecklingen för de två sistnämnda kvalitetsfaktorerna är försämring. Mälaren-Riddarfjärden uppnår ej god kemisk status. Anledningen är att gränsvärdena för de prioriterade ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids. Samtliga utom kadmium bedöms innefattas av risk att överskrida gränsvärdena även 2027, då det ska förekomma god kemisk status enligt miljökvalitetsnormen. För kadmium bedöms risken osäker. Punktkällorna som bedömts ha betydande påverkan är reningsverk och förorenade områden. Diffusa källor med betydande påverkan är urban markanvändning, transport och infrastruktur, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition. I övrigt antas förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar, samt förändring av morfologiskt tillstånd ha betydande påverkan. 5.3 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) Mälaren-Riddarfjärden har ett lokalt åtgärdsprogram, för Strömmen är det under framtagning. Inga åtgärder som är specifika för de lokala åtgärdsprogrammen föreslås inom planområdet, (Putten15 Miljö- och hälsounderlag, 2025). 6. Befintlig och planerad markanvändning 6.1 Befintlig markanvändning Planområdets totala area är 0,480 hektar. Fastigheten består idag av 11 våningsplan, varav 3 är under gatuplan i förhållande till Malmskillnadsgatan och 2 är under gatuplan i förhållande till Sveavägen. Cirka 20 procent av byggnadsarea utgörs av en terrass. I anslutning till terrassen finns en utbyggnad. Den delen av fastigheten med 10 våningsplan utgör cirka 60 procent av byggnadsarea. Ovanpå det finns en något mindre påbyggnad. Planteringsyta finns på terrassen och på fyra olika ställen längs Sveavägen. Mot Malmskillnadsgatan finns tre grönytor. I övrigt utgörs planområdet av väg- och gatumark. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Figur 5. Befintlig markanvändning, lantmäteriet. 6.2 Planerad markanvändning Planförslaget innebär att majoriteten av ytan vid terrassen och utbyggnaden byggs på. Där det finns en påbyggnad på taket blir det två extra våningsplan, där det högsta har något mindre byggnadsarea. På takplanet finns en terrass och mindre påbyggnader och ytor med grönt tak. Planteringsytan på den befintliga terrassen minskas ner, och det som blir kvar antas vara försumbart med hänsyn till dagvatten. På Puttenplatsen, mot Malmskillnadsgatan, uppförs fem lanterniner. Grönytorna vid Malmskillnadsgatan blir också något större. Figur 6. Planerad markanvändning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 12 (19) 7. Avrinningsområden och avvattningsvägar 7.1 Naturliga avrinningsområden Marken vid Malmskillnadsgatan sluttar i riktning mot Mäster Samuelsgatans, från cirka 18.1 m ö. h. till 16.2. Vid Sveavägen sluttar marken från cirka 12.0 m ö. h. till 10.3 i samma riktning. De naturliga avrinningsvägarna går längs Sveavägen och Malmskillnadsgatan, i riktning mot Mäster Samuelsgatan, samt mot nedfarten till Klaratunneln, (se figur 7). Figur 7. Naturliga avrinningsvägar, Scalgo live 2025 7.2 Tekniska avrinningsområden Planområdet ingår Strömmens och Mälaren-Riddarfjärdens tekniska avrinningsområden. Dagvattnet leds via duplicerat ledningssystem till respektive recipient. Taktavvattning sker via 36 stycken brunnar. Dagvattnet leds sedan invändigt ner till plan 02 där det lämnar fastigheten. 20 brunnar leds ut mot Mäster Samuelsgatan och 16 mot Sveavägen. Dagvattnet från terrassen och utbygganden tas också om hand invändigt och lämnar fastigheten på plan 02, mot Sveavägen. Dagvattnet från gatumark leds till brunnar på Sveavägen, Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Mot Malmskillnadsgatan finns en dagvattenränna som delar av trottoaren, som gör att avrinningen ovanför leds till en av grönytorna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Figur 8. Teknisk avrinningsområde, SVOA. Steg 1 Förslag på dagvattenhantering 8. Dagvattenhantering 9.1 Flöden Beräkningar av dagvattenflöden genomfördes med rationella metoden. Avrinningskoefficienter är hämtade från P110, tabell 4.8. och Grönatakhanboken Tabell 10. Djupet på grönytorna vid Malmskillnadsgatan antas överskrida 500 mm. För lanterninerna används avrinningskoefficient 1,0 för att minimera risken att deras inverkan på dagvattenflöde underskattas. Det gröna takets avrinningskoefficient sätts till 0,6 vilket är det högsta värdet från tabell 10 i Grönatakhandboken. Även där är syftet att minimera risken för underskattning. Beräkningar har utförts med återkomsttiderna 10 och 30 år. Rinntiden är satt till 10 minuter. I tabell 1 och tabell 2 presenteras area samt reducerad area för befintlig och planerad markanvändning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 14 (19) Tabell 1. Area och reducerad area för befintlig markanvändning. Markanvändning Area (ha) Avrinnings- koefficient Reducerad area (ha) Tak 0,225 0,9 0,2025 Grönyta Malmskillnadsgatan 0,026 0,1 0,0026 Grönyta Sveavägen 0,004 0,1 0,0004 Grönyta terrass 0,008 0,1 0,0008 Gatumark 0,217 0,8 0,1736 Totalt 0,480 0,3799 Tabell 2. Area och reducerad area för planerad markanvändning. Markanvändning Area (ha) Avrinnings- koefficient Reducerad area (ha) Tak 0,193 0,9 0,1737 Grönyta Malmskillnadsgatan 0,034 0,1 0,0034 Grönyta Sveavägen 0,004 0,1 0,0004 Gatumark 0,204 0,8 0,1632 Lanterniner 0,005 1,0 0,005 Grönt tak 0,04 0,6 0,024 Totalt 0,480 0,3697 För beräkning av regnintensitet användes följande ekvation: ݅(ݐ)190 ∗ √ܶ య ∗ ୪୬(௧) ௧బ,వఴ + 2 , där T är återkomsttiden i månader och t regnets varaktighet. Varaktighet antas i det här faller vara samma sak som rinntiden. I tabell 3 redogörs dimensionerade flöden för befintlig och planerad situation med återkomsttid 10 år utan klimatfaktor och 30 år med klimatfaktor 1,25. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Tabell 3. Area och reducerad area för planerad markanvändning. 10-årsflöde utan klimatfaktor (l/s) Dimensionerande flöde enligt P110 med klimatfaktor (l/s) Befintlig situation Planerad situation Befintlig situation Planerad situation 86,60 84,28 155,7 151,5 9.3 Föroreningar Dagvattnet kommer idag i kontakt med koppar, bland annat via takavvattningen som leds ner via kopparstammar. Planerad exploatering innebär att all koppar försvinner. Vad skillnaden blir i mängder för recipienterna har inte övervägts i utredningen men att åtgärderna leder till en minskning är otvivelaktigt. Föroreningsberäkningarna är gjorda med dagvatten- och recipientmodellen StromTac. Resultaten är baserade på schablon- och medelvärden och bör betraktas som en indikation och inte exakta värden. Uppskattade föroreningsmängder och föroreningshalter för befintlig och planerad markanvändning presenteras i tabell 4 och tabell 5. Beräkningarna visar att föroreningsmängden minskar, eller förblir densamma, för samtliga ämnen i och med planerad exploatering. 35 procent av årsavrinningen antas leda till Strömmen och 65 procent till Mälaren-Riddarfjärden. Tabell 4. Föroreningsmängder för befintlig och planerad markanvändning Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Fosfor (P) kg/år 0,21 0,21 Kväve (N) kg/år 4,2 3,9 Bly (Pb) kg/år 0,018 0,017 Koppar (Cu) kg/år 0,056 0,052 Zink (Zn) kg/år 0,20 0,19 Kadmium (Cd) kg/år 0,0012 0,0011 Krom (Cr) kg/år 0,017 0,016 Nickel (Ni) kg/år 0,014 0,013 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,000078 0,000075 Suspenderad substans (SS) kg/år 70 67 Olja kg/år 0,96 0,91 Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,000089 0,000087 Antracen (ANT) kg/år 0,000038 0,000036 Flouranten (FLOU) kg/år 0,00039 0,00037 PBDE 99 kg/år 0,00000059 0,00000055 Tributyltenn (TBT) kg/år 0,0000044 0,0000041 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 16 (19) Tabell 5. Föroreningshalter för befintlig och planerad markanvändning Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Fosfor (P)݃ߤl 83 91 Kväve (N)݃ߤl 1700 1700 Bly (Pb)݃ߤl 7,1 7,1 Koppar (Cu)݃ߤl 22 22 Zink (Zn)݃ߤl 80 80 Kadmium (Cd)݃ߤl 0,48 0,46 Krom (Cr)݃ߤl 6,8 7,0 Nickel (Ni)݃ߤl 5,5 5,5 Kvicksilver (Hg)݃ߤl 0,031 0,032 Suspenderad substans (SS)݃ߤl 28000 29000 Olja݃ߤl 380 390 Benso(a)pyren (BaP)݃ߤl 0,035 0,037 Antracen (ANT)݃ߤl 0,015 0,015 Flouranten (FLOU)݃ߤl 0,15 0,16 PBDE 99݃ߤl 0,00023 0,00023 Tributyltenn (TBT)݃ߤl 0,0018 0,0018 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Översvämningsrisker 10. Översvämningsrisk och skyfallshantering Den lägsta punkten för gatumarken inom planområdet är vid nedfarten till Klaratunneln. Trafikkontorets skyfallsmodell från 2024 visar där ett vattendjup som är större än en meter vid ett 100-årsregn. Man har i modelleringen använt Stockholmsregn och klimatfaktor 1,4. Mindre vattensamlingar finns längs avrinsvägen på Sveavägen samt, i mindre utsträckning, vid Malmskillnadsgatan. Figur 9. Skyfallsmodell från trafikkontoret. Föreslagen exploatering innebär inga betydande förändringar vid flödesvägar eller lågpunkter på sidan mot Sveavägen. Då den planerade exploateringen visar på en reducering av dimensionerade flöde anses den inte medföra en försämrad skyfallssituation inom planområdet eller för nedströms liggande fastigheter. Det som en följd av en minskad markanvändning av hårdgjorda ytor, samt en ökning av grönytor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Putten 15 18 (19) Steg 2 Förslag på dagvattenhantering 11. Föreslagen dagvattenhantering Reducerad area för lanterninerna på Puttenplatsen är samma som byggandsarea, det vill säga 50 kvadratmeter, då avrinningskoefficienten är satt till 1. När åtgärdsnivån (20mm) appliceras på den ytan blir det att 1 m 3 som ska fördröjas. Det gröna taket (400kvm) antas kunna magasinera 20 mm. Det innebär det att 8 kubikmeter kan fördröjas. Då fördröjningskapaciteten på taket blir flera gånger högre än kraven från åtgärdsnivån på lanterninerna så bedöms det som överflödigt att föreslå ytligare en fördröjningsåtgärd på Puttenplatsen. Fördröjningen för lanterninerna förläggs därför till taket. Situationen på Puttenplatsen blir förbättrad även utan fördröjningsåtgärd med hänsyn till dimensionerande flöde då det tillkommer grönyta. Skillnaden i arealläckaget från de olika ytorna bedöms inte vara tillräckligt stor för att det skulle vara problematiskt att flytta fördröjningen. Valet till lösning är även grundat på del 4 i dagvattenstrategin, där kostnadseffektivitet lyfts fram som ett värde. En av de principer bakom formuleringen av åtgärdsnivån (som beskrivs i PM Åtgärdsnivå 2016) är att den ska kunna ge ”frihetsgrader för byggherrar och projektörer att välja bästa tillgängliga teknik som är ekonomisk rimlig”. Möjligheten att kunna omlokalisera fördröjning till en annan del där en annan teknik ger överkapacitet bör betraktas som att det är i linje med den principen. Mer fördröjning än vad som är ett krav bör även förenkla vid mindre justeringar i projekteringsskedet. (Detta förutsätter, precis som precis som möjligheten att flytta fördröjningen till taket, att man väljer en typ av grönt tak med kapacitet att magasinera 20mm.) Typen av grönyta på Puttenplatsen är inte specificerad i dagsläget. Om man i framtiden bedömer det som lämpligt att ta hand om fördröjningsvolymen för lanterninerna på Puttenplatsen, genom att till exempel anlägga en växtbädd, så är det möjligt. Det finns en fördel med den lösningen då fördröjningen för åtgärdsnivån hamnar i anslutning till den yta där den tillämpas, men det bör inte betraktas som något krav. Totalt visar beräkningar med rationella metoden att planerad exploatering leder till ett lägre dimensionerande flöde för hela planområdet. Detta som en följd av en minskning av hårdgjorda ytor på taket, samt vid Malmskillnadsgatan. Då kraven för åtgärdsnivån uppfylls och situationen totalt sett kan antas vara förbättrad med hänsyn till dimensionerande flöde och föroreningar så föreslås inga ytterligare åtgärder. Vanliga föroreningar från grönt tak är fosfor och kväve. Mängden näringsutsläpp påverkas av när vegetationen är anlagd. En nyplanterad yta släpper ifrån sig mer kväve då mindre tas upp av växterna. Det blir även en större förlust av fosfor från substratlagret inledningsvis. Vegetationsmattor som redan i montageskedet har etablerade växter och ett stabilt substratlager undviker högre koncentration av kväve och fosfor under etableringstiden. Att den typen av vegetationsmattor används, samt att taket utformas för att undvika gödsling, har antagits vid beräkning av föroreningsmängder och föroreningshalter då faktorn för grönt tak justerades till 1 i StormTac. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 12. Slutsats Planförslaget innebär en ökad grönytefaktor då det tillkommer grönt tak, samt att grönytan vid Malmskillnadsgatan blir något större. Detta är i linje med Stockholm stads dagvattenstrategi, där ett av målen är att dagvattnet ska användas som en resurs och vara värdeskapande. Hanteringen av skyfall gynnas av ett lägre dimensionerande flöde. Den ökade kapaciteten för fördröjning minskar flödestoppar, vilket leder till bättre förutsättningar för att möta framtidens klimatförändringar, som antas leda till kraftigare regnfall. En förbättrad hantering av skyfall är också positivt relaterat till föroreningar då det blir färre ytor som svämmas över så att nya partiklar följer med dagvattnet till recipienterna. Föroreningshalten för några ämnen ökar, främst som en följd av en högre koncentrering då dagvattenflödet minskar. Koppar är klassificerat som ett särskilt förorenat ämne för både Strömmen och Mälaren-Riddarfjärden. Som det nämns ovan så innebär planerad exploatering att koppar tas bort, (se föroreningar). Föroreningsmängden för övriga ämnen minskar, eller visar på samma förekomst som vid befintlig situation. Utifrån detta bör man kunna anta att recipienternas möjlighet att uppnå MKN ökar med planförslaget. 13. Fortsatt arbete Då uppgifter om fördröjning och rening av avrinningen till dagvattenrännan (se teknisk avrinning) på trottoaren vid Malmskillnadsgatan inte var känd så betraktades den inte i detalj i utredningen. Ytan för avrinning är förhållandevis liten och ligger till största del utanför planområdet. Om det skulle bli aktuellt med ett ändrat utförande bör man dock säkerställa att funktionen inte försämras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 --- [Luftkvalitetsutredning.pdf] Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm Beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid år 2035 Beatrice Seger Säll och Sanna Silvergren Utfört på uppdrag av Pembroke SLB-analys, december 2025 SLB 54:2025 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 15 på Sveavägen, Stockholm Uppdragsnummer 2025060 Daterad 2026-01-13 Handläggare Beatrice Seger Säll och Sanna Silvergren Status Granskad av Daniel Schlesinger Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm Förord Denna utredning är gjord av SLB -analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad. SLB- analys är operatör för Östra Sveriges Luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Pembroke [1]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 1 Innehåll Sammanfattning ................................ ................................ ................................ .. 2 Inledning ................................ ................................ ................................ ............. 5 Beräkningsunderlag ................................ ................................ ............................ 6 Planområde och trafikmängder ................................ ................................ ....... 6 Spridningsmodeller ................................ ................................ ......................... 9 Beräkningsdomän och upplösning i MISKAM ................................ ............... 10 Urbana bakgrundshalter i MISKAM ................................ ............................... 11 Statistisk skalning i MISKAM-modellen ................................ ......................... 11 Miljökvalitetsnormer, mål- och riktvärden ................................ ........................... 13 Resultat ................................ ................................ ................................ ............. 15 Nollalternativ år 2035 ................................ ................................ .................... 15 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 15 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 17 Utbyggnadsalternativ år 2035 ................................ ................................ ....... 19 PM10-halter, årsmedelvärden ................................................................................. 19 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 20 NO2-halter, årsmedelvärden ................................................................................... 22 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 23 NO2-halter, timmedelvärden.................................................................................... 25 Diskussion ................................ ................................ ................................ ......... 26 Osäkerheter i beräkningarna ................................ ................................ ............. 27 Övriga osäkerheter ................................ ................................ ....................... 27 Referenser ................................ ................................ ................................ ........ 28 Bilaga 1 ................................ ................................ ................................ ............. 30 Hälsoeffekter av luftföroreningar ................................ ................................ ... 30 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 2 Sammanfattning Vid kvarteret Putten 15 belägen på Norrmalm i Stockholm finns i dagsläget en byggnad med en lägre terrass mot Sveavägen och högre byggnadspartier mot Malmskillnadsgatan. SLB-analys har på uppdrag av Pembroke genomfört beräkningar för hur planförslaget med ombyggnad av fastigheten, som innebär en ökad volym mot Sveavägen samt nya vistelseytor i fastigheten, kommer att påverka luftkvaliteten i området. Beräkningarna har gjorts för halter i luften av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, vilka omfattas av de miljökvalitetsnormer som är svårast att klara. Beräkningarna redovisas för ett nollalternativ samt ett utbyggnadsalternativ år 2035 med ny utformning av bebyggelse i kvarteret Putten 15 . I nollalternativet u ndersöks effekterna av framtida ändringar i trafikens sammansättning, medan effekten av den planerade bebyggelsen tillsammans med framtida ändringar i trafikens sammansättning undersöks i utbyggnadsalternativet. Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, klaras med utbyggnad I Naturvårdsverkets handbok ”Luftguiden” anges att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids [2]. Miljökvalitetsnormen för halten av partiklar, PM10, i utomhusluften består av två olika normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Den befintliga miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 ( dygnsmedel 50 µg/m³, årsmedel 40 µg/m³) klaras intill den nya bebyggelsen i och med att båda normvärdena klaras. Beräknade dygnsmedelvärden det 36:e högsta dygnet av PM10 under ett kalenderår uppgår till 20– 35 µg/m³ inom planområdet med högst halter vid fasad som vetter mot Sveavägen. På Sveavägens vägbana samt vid Klaratunnelns mynning beräknas halter vara över MKN men är inte platser där människor vanligen vistas. I jämförelse med nollalternativet år 2035 är dygnsmedelvärdet (det 36:e värsta dygnet) av PM10 för utbyggnadsalternativet marginellt förändrade i gaturummen längs med den nya bebyggelsen, cirka 1 μg/m3 högre vid Mäster Samuelsgatan men cirka 1 μg/m3 lägre vid Sveavägen. Haltförändringarna beror på att utvädringen av luftföroreningar förändras i och med ombyggnaden där Mäster Samuelsgatan förtätas medan Sveavägen får en mer sammanhållen fasad mot Sveavägen. Kommande gränsvärden enligt EU-direktivet för partiklar, PM10, klaras i utbyggnadsalternativet Det kommande gränsvärdet enligt EU- direktivet (45 μg/m3) för dygnsmedelhalten det 19:e högsta dygnet av PM10 beräknas klaras intill den planerade bebyggelsen, då halten beräknas ligga inom intervallet 30–45 μg/m3 längs med fasader vid kvarteret Putten 15. Högst halter beräknas vid Sveavägen, ett par mikrogram under gränsvärdet. Utbyggnadsalternativet har något lägre gaturumshalter av PM10 på Sveavägen längs med den kommande bebyggelsen jämfört med nollalternativet , då vindmönstren påverkas av ombyggnationen av kvarteret Putten 15. Denna haltminskning är cirka 1 μg/m3. Vid fasader mot Mäster Samuelsgatan beräknas halterna däremot bli marginellt högre efter ombyggnad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 3 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO2, klaras med utbyggnad Miljökvalitetsnormen för halten av kvävedioxid, NO2, i utomhusluften består av tre olika normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO 2, klaras i hela planområdet med utbyggnad enligt planförslag i och med att alla tre normvärden klaras. Beräknade dygnsmedelvärden det 8:e högsta dygnet av NO 2 uppgår till 1 8–24 µg/m³ vid kvarteret Putten 15 , vilket innebär att den befintliga miljökvalitetsnormen (60 µg/m³) klaras med god marginal. I jämförelse med nollalternativet år 2035 är NO 2-halterna marginellt lägre vid fasad som vetter mot Sveavägen, med halter i samma intervall som nollalternativet 18–24 µg/m³ även i utbyggnadsalternativet. Vid fasad mot Mäster Samuelsgatan beräknas halterna däremot vara enstaka mikrogram/kubikmeter högre i o ch med ombyggnad av kvarteret Putten 15 jämfört med nuvarande utformning. Kommande gränsvärden enligt EU-direktivet för kvävedioxid, NO2, klaras med utbyggnad Även det kommande gränsvärdet enligt EU- direktivet (50 μg/m3) för dygnsmedelhalten det 19:e värsta dygnet av NO 2 kommer att klaras, då halterna beräknas till 10 –20 µg/m³ vid gaturummen längs me d kvarteret Putten 15 . Beräknade årsmedelhalter beräknas till 6– 10 µg/m³ i planområdet, vilket understiger kommande gränsvärde 20 µg/m³. Miljökvalitetsmålet klaras för kvävedioxid, NO2, men inte för partiklar, PM10 Enligt beräkningarna uppnås miljökvalitetsmålet för kvävedioxid, NO2, inom planområdet men däremot inte i anslutning till Klaratunnelns mynning på Sveavägen . För partiklar, PM10, uppnås däremot inte miljökvalitetsmålet inom planområdet, då målen varken klaras för årsmedelvärdet eller det 36:e högsta dygnsmedelvärdet. Exponering av luftföroreningar i planområdet De befintliga miljökvalitetsnormerna och de kommande gränsvärdena enligt det nya EU - direktivet klaras för utbyggnadsalternativet med föreslagen ombyggnation enligt beräkningarna. Även de strängare miljökvalitetsmålen nås inom hela detaljplaneområdet för kvävedioxid, men inte för PM10. Jämförs halterna me llan nollalternativet och utbyggnadsalternativet år 203 5, är halterna något högre vid Mäster Samuelsgatan men något lägre vid Sveavägen som följd av förändringen av fastigheten i kvarteret Putten 15. Det är viktigt att ha så låga halter av luftföroreningar som möjligt, då det inte finns en tydlig haltgräns då negativa hälsoeffekter uppkommer. Detta är särskilt viktigt för att skydda känsliga grupper, såsom barn och äldre. Osäkerheter för beräkningarna Utsläppen som sker vid Klaratunnelns mynning medför osäkerheter eftersom tunneln förgrenar sig och inåtgående trafik rör sig i samma tunnelrör som utåtgående trafik vid Sveavägen. Utöver detta körs fläktar sporadiskt vid stillastående trafik och då pumpas en del av tunnelluften ut via ventilationsuttag. Vid beräkningarna med CFD -modellen har tunnelmynningens utsläpp gjort separat för att kunna justera utifrån mätningar av Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 4 kväveoxider inuti tunneln det senaste året, vilka har erhållits av Trafikkontoret. Trots detta kvarstår osäkerheter i framförallt mynningsutsläppets bidrag till halterna av PM10 vid planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 5 Inledning I kvarteret Putten 15 belägen på Norrmalm i Stockholm finns i dagsläget en byggnad med en terrass mot Sveavägen och högre byggnadspartier mot Malmskillnadsgatan. Stockholms stad äger fastigheten för kvarteret Putten 15, men fastighetsbolaget Pembroke är tomträttsinnehavare. Pembroke önskar göra en tillbyggnad av befintliga fastighetsvolymer inom fastigheten. Under våren 2025 p åbörjade Stockholms stad planarbetet för berörd detaljplan. Planförslaget syftar till att utveckla fastigheten genom tillbyggnader av moderna lokaler för främst kontorsverksamhet samt publika ytor i bottenplan. Planen är även att tunnelbaneentréns roll vid Hötorget ska stärkas och att man ska utveckla trygga kopplingar genom kvarteret mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan. I denna utredning har beräkningar gjorts för halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, i utomhusluften vid den nya bebyggelsen år 2035 när påbyggnaden förväntas kunna vara färdigställd. NO2 och PM10 är de luftföroreningar som har de högsta nivåerna i jämförelse med de miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål som finns definierade till skydd för människors hälsa. Förutom jämförelser med befintliga nationella normvärden har jämförelser också gjorts mot kommande EU-gränsvärden som beslutats gälla från år 2030 men ännu inte implementerats i svensk lagstiftning [3]. Utredningen följer Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet [4] samt Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet [5]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 6 Beräkningsunderlag Planområde och trafikmängder Nollalternativet framgår av Figur 1. I Figur 2 visas planförslaget sett från Sveavägen och i Figur 3 visas planförslaget sett från Malmskillnadsgatan. I Figur 2 och Figur 3 är vistelseytor markerade med rosaröd färg. I beräkningarna har låga paviljonger mot Malmskillnadsgatan lagts in i höjdunderlaget, se Figur 3. Dessa har sedan beräkningarna genomfördes utgått från planen och ersatt av parkmiljö med lanterniner. Eftersom som det är mindre strukturer och Malmskillnadsgatan är minst trafikbelastad bedöms förändringen ha en försumbar effekt på beräkningsresultaten som presenteras i denna rapport. I Figur 4 visas nuvarande trafikflöden och i Figur 5 visas andelen tung trafik för gator och vägar i området för utbyggnads- respektive nollalternativet. Dessa antas vara representativa även år 2035 enligt uppgifter från Trafikkontoret och har använts i beräkningarna [6]. Figur 1. Planområdet som nollalternativ år 2035, dvs. utbyggnaden är inte genomförd och terrassen mot Sveavägen är inte påbyggd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 7 Figur 2. Aktuellt planområde (utbyggnadsalternativet) för ny fasad mot Sveavägen i kvarteret Putten 15 i Stockholm år 2035. Ljust röda ytor är vistelseytor. Figur 3. Aktuellt planområde (utbyggnadsalternativet) för nya vistelseytor mot Malmskillnadsgatan i kvarteret Putten 15 i Stockholm år 2035. Ljust röda ytor är vistelseytor. Notera att glaspaviljongen har ersatts av lanterninor och parkmiljö sedan beräkningarna genomfördes. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 8 Figur 4. Totala trafikflöden som årsmedeldygnstrafik (ÅDT) i nuläget som antagits vara representativa även år 2035 då planen är genomförd samt i nollalternativet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 9 Figur 5. Andel tung trafik i nuläget som antagits vara representativa även år 2035 då planen är genomförd samt i nollalternativet. Spridningsmodeller Beräkningar av luftföroreningshalter har gjorts för bakgrundshalter av kväveoxider i ”Airviro Dispersion” med en gaussisk spridningsmodell och en vindmodell [7]. Meteorologiska data, som bestämmer hur luftföroreningar sprids, hämtats från klimatologiska vind- och temperatur-profiler. Haltberäkningarna inom och kring planområdet, kvarteret Putten 15, har genomförts med en CFD-modell. Meteorologi Skillnader i väderförhållanden olika år gör att h alterna av luftföroreningar variera r. Vid utvärdering mot miljökvalitetsnormer ska luftföroreningshalterna vara representativa för ett normalt meteorologiskt år. Som indata till vindmodellen används en klimatologi baserad på meteorologiska data för en flerårsperiod (1998–2008). Meteorologiska data hämtas från en 50 m hög mast i Högdalen i södra Stockholm och omfattar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperatur -differenser mellan olika nivåer sa mt solinstrålning. Vindmodellen genererar ett lokalt anpassat vindfält över beräkningsområdet som tar hänsyn till variationer i de lokala topografiska förhållanden a, friktionseffekter (markens ”skrovlighet”) och vertikala värmeflöden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 10 Airviro gaussmodell Airviro gaussmodell har använts för att beräkna den horisontella fördelningen av luftföroreningshalter 2 m över marknivå. I områden med tät bebyggelse representerar beräkningarna halter 2 m över taknivå. I beräkningarna används en variabel gridstorlek som är beroende av storleken på emissionerna från vägar och skorstenar. Gridrutornas storlek varierar mellan 35 m × 35 m och 500 m × 500 m, med de minsta gridrutorna där det är mest utsläpp. För att beskriva haltbidraget från utsläpp utanför aktuellt planområ de görs beräkningar för hela Stockholms- och Uppsala län. Haltbidraget från utsläpp utanför dessa län bestäms genom mätningar i regional bakgrundsmiljö. CFD-modell MISKAM CFD-modeller (Computational Fluid Dynamics) har använts i beräkningarna eftersom den passar i miljöer med komplicerad stadsbebyggelse, som till exempel vägbroar och tunnelmynningar. För att utreda effekterna av den förändringen i bebyggelsens struktur samt för att kunna utvärdera halterna på vistelseytor inom kvarteret Putten 15 är också den modellen nödvändig. SLB-analys använder CFD-modellen MISKAM [8]. Beräkningsdomän och upplösning i MISKAM Beräkningsdomän är det område för vilket beräkningarna utförts. Domänen i denna utredning har en horisontell utbredning på 1000 m × 1550 m. Den horisontella upplösningen på modellen varierar mellan 1 – 100 meter beroende på läge i domänen. I gaturummet längs Sveavägen i området kring planområdet är upplösning högst. I horisontell ledd är upplösningen där 1 m × 1 m. Den vertikala utsträckningen sträcker sig mellan marknivå upp till 500 m. Beräkningscellernas vertikala upplösning är 1 meter mellan marken och 85 m höjd, dvs ovan taknivå inom planområdet. Från 85 m höjd och uppåt avtar upplösningen successivt från Δz = 1 m till Δz = 100 m. En del av uppbyggd topografi i modellen visas i Figur 6. Vid konstruerandet av beräkningsdomänen, val av upplösning och utsträckning, har arbetet följt så kallade ”best practice guidelines” för högupplösta flödesberäkningar i urban miljö [9]. Figur 6. Delar av beräkningsdomänen med rutnät i MISKAM där tunnelmynningen på Sveavägen som går i tråg samt omgivande byggnader, Hötorgsskraporna till vänster och kvarteret Putten 15 till höger. Även Mäster Samuelsgatan som löper på bro över Sveavägen framgår. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 11 Urbana bakgrundshalter i MISKAM MISKAM-modellen beräknar bara halterna utifrån de lokala utsläppen från trafiken inom beräkningsområdet. För att ta hänsyn till haltbidragen från olika typer av utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har urbana bakgrundshalter adderats till de beräknade halterna av PM10 och NO 2. Uppskattning av bakgrundshalterna av PM10 i området kring planområdet har gjorts utifrån uppmätt 3-årsmedelvärde åren 2022–2024 vid den urbana bakgrundshalten på Torkel Knutssonsgatan på Södermalm i Stockholm. För kvävedioxid har haltberäkningar med en gaussisk spridningsmodell använts för hela Stockholmsregionen i kombination med uppmätta halter i regional bakgrund. Halterna av PM10 förväntas inte sjunka framgent medan kväveoxider påverkas starkt av den pågående lokala elektrifieringen och skärpa avgaskrav, vilket tas hänsyn till i beräkningarna. Statistisk skalning i MISKAM-modellen Årsmedelhalter för PM10 och NO 2 beräknas utifrån meteorologiska mätdata genom en statistisk skalning i MISKAM. Den statistiska skalningen baseras på uppmätt vindriktning, vindhastighet och luftens vertikala temperaturskiktning. Skiktningen är viktig eftersom den har stor inverkan på luftens vertikala omblandning och hur luftföroreningar sprids i höjdled. Vid neutral skiktning är den höjdmässiga temperaturförändringen sådan att vertikala luftrörelser är opåverkade, dvs de varken dämpas eller förstärks. Stabil skiktning innebär att den vertikala omblandningen motverkas. Vid instabil skiktning gynnas vertikal omblandning, och luftföroreningarna i luften späds snabbt ut. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett normalår. För at t få en bild av ett vindriktningen under ett meteorologiskt normalår i Stockholmsområdet redovisas uppmätt vindriktning år 2019 samt flerårsmedelvärde år 1989 - 2018 i Högdalen i södra Stockholm, se Figur 7. I Stockholmsområdet är vindar från syd och väst de vanligaste, vilket innebär att i den statistiska skalningen ges spridningsfall för dessa vindriktningar en hög viktning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 12 Figur 7. Uppmätt vindriktning år 2019 samt flerårsmedelvärde år 1989 - 2018 på Högdalen, Stockholm. Emissioner Beräkningar med CFD -modellen utgår från emissionsdata enligt Östra Sveriges Luftvårdsförbunds emissionsdatabas [10]. I den finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den dominerande källan till utsläpp av luftföroreningar. Emissionsdatabasen innehåller utsläpp från vägtrafiken av bl.a. kväveoxider, kolväten och avgaspartiklar. Utsläppen är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons - och vägtyper enligt HBEFA-modellen version 4. 2 [11]. Sammansättningen av olika fordons -typer och bränslen, t.ex. andelen el- och dieselbilar gäller enligt nationella data för år 2035, framtagna av Trafikverket. Slitagepartiklar i trafikmiljöer orsakas främst av dubbdäckens hamrande på vägbanan men bildas också vid slitage av fordonens bromsar och däck. Längs hårt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor under senvintern kan bidraget från dubbdäckslitaget vara 80 –90 % av totala PM10 -halterna. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar för olika dubbdäcksandelar baseras på NORTRIP - modellen [12,13]. Dubbdäcksandelar för personbilar och lätta lastbilar kontrolleras varje vinter av SLB - analys och mätningar i centrala Stockholm har använts som underlag [14]. I beräkningarna används emissionsfaktorer motsvarande dubbdäcksandelar på 25–30 % för lokalgatorna inom beräkningsområdet i nollalternativet och vid utbyggnad. Större vägar och infartsleder har något högre dubbdäcksandelar än lokalgator , vilket stöds av Trafikverkets kontroller [15]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 13 Miljökvalitetsnormer, mål- och riktvärden Miljökvalitetsnormer anger högsta tillåtna halter av olika föroreningar i luften för att skydda människors hälsa. De gällande svenska normvärdena enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) [16] utgår från EU -direktiv som baseras på Världshälsoorganisationens (WHO) gamla riktvärden från år 2005. År 2021 skärpte WHO riktvärdena efter en översyn av forskningen om hälsoeffekter och luftföroreningar [17]. WHO:s nya riktvärden ligger till grund för gränsvärde n i det nya EU -direktivet [3], vilka ska implementeras i svensk lagstiftning om ungefär ett år (december 2026), som nedan kallas EU-gränsvärden [18]. I Tabell 1 visas gällande normvärden för partiklar, PM10, och i Tabell 2 visas motsvarande för kvävedioxid, NO2. I tabellerna visas även EU -gränsvärden enligt det nya direktivet, målvärden för det svenska miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” [19] och WHO:s riktvärden. De nya normvärdena (EU-gränsvärden) ska klaras senast 1 januari 2030. Årsmedelvärden får inte överskridas medan dygns - och timmedelvärden tillåts överskridas ett bestämt antal gånger. På lång sikt ska EU:s gränsvärden anpassas efter WHO:s riktvärden, men resultatet i denna utredning har inte jämförts med dessa. Däremot är de viktiga att känna till eftersom de tydliggör vikten av att nå så låga luftf öroreningshalter som möjligt för att motverka negativa hälsokonsekvenser. Idag är bakgrundshalterna av PM10 och NO 2 ungefär i nivå med WHO:s riktvärden, vilket innebär att en enskild detaljplan inte kan påverka om WHO- riktvärdena kommer klaras eller inte. För att nå dessa krävs mer storskaligt arbete på nationell och global nivå. Tabell 1. Svenska normvärden, EU-gränsvärden, svenska målvärden och WHO- riktvärden för partiklar, PM10, avseende skydd av hälsa [3,16,17,19]. Tid för medelvärde Svenska normvärden (µg/m3) EU- gränsvärden (µg/m3) Svenska målvärden (µg/m3) WHO- riktvärden (µg/m3) Anmärkning Kalenderår 40 20 15 15 Värdet får inte överskridas Dygn 50 1 45 2 30 1 45 3 Se fotnot 1 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår 2 Värdet får inte överskridas mer än 18 dygn per kalenderår 3 Värdet får inte överskridas mer än 3 dygn per kalenderår Tabell 2. Svenska normvärden, EU-gränsvärden, svenska målvärden och WHO- riktvärden för kvävedioxid, NO2, avseende skydd av hälsa [3,16,17,19]. Tid för medelvärde Svenska normvärden (µg/m3) EU- gränsvärden (µg/m3) Svenska målvärden (µg/m3) WHO- riktvärden (µg/m3) Anmärkning Kalenderår 40 20 20 10 Värdet får inte överskridas Dygn 60 1 50 2 - 25 3 Se fotnot Timmar 90 4 200 5 200 6 60 5 200 7 Se fotnot 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 2 Värdet får inte överskridas mer än 18 dygn per kalenderår 3 Värdet får inte överskridas mer än 3 dygn per kalenderår 4 Värdet får inte överskridas mer än 175 tim. per kalenderår 5 Värdet får inte överskridas mer än 18 tim. per kalenderår 6 Värdet får inte överskridas mer än 3 tim. per kalenderår 7 Värdet får inte överskridas Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 14 För att utvärdera om halterna i ett utredningsområde är godkända enligt miljökvalitetsnormerna och andra gränsvärden, som det nya EU -direktivets gränser, behöver beräkningar göras för både årsmedelhalten av luftföroreningar, men också för särskilda dagar. Till exempel tillåter miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde att halten får vara över 50 μg/m3 under maximalt 35 dygn per år, därför beräknas halten det 36:e högsta dygnet för att undersöka om normen överskrids. Å andra sidan tillåter EU:s gränsvärde för dygnsmedelvärdet av PM10 att halten får öv erstiga 45 μg/m3 under maximalt 18 dygn per år, och därför beräknas halten det 19:e högsta dygnet för att kunna undersöka om gränsvärdet klaras. På grund av att olika gränsvärden tillåter olika antal dygn som gränsvärdet får överskridas, behöver olika dygn smedelhalter beräknas, och av den anledningen så kommer olika halter att redovisas för samma ämne. För PM10 som dygnsmedelvärde innebär det att, beroende på om det är det 36:e högsta dygnet som redovisas eller det 19:e högsta, så kommer olika halter att visas. I dagsläget är det ännu inte känt vilka gränsvärden som Sverige kommer att anta. De kommer åtminstone vara i linje med de reviderade gränsvärdena som EU har beslutat om, men de kan även vara strängare. Likaså är det inte känt om miljökvalitetsmålen kommer uppdateras som följd av de nya lagstadgade kraven i det nya EU -direktivet. I denna utredning används EU -gränsvärdena som de är formulerade i det nya direktivet , och nationella miljökvalitetsmålen som de ser ut i dagsläget. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 15 Resultat I figurerna som följer redovisas resultatet av spridningsberäkningarna för totala halter av kvävedioxid, NO2, och partiklar, PM10, inom och intill planområdet. För nollalternativet redovisas dygnsmedelvärden, vilka är de normvärden som är svårast att klara vad gäller de nuvarande miljökvalitetsnormerna. För utbyggnadsalternativet redovisas beräkningar för alla normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen [16], samt de gränsvärden för dygns- och årsmedelvärden som beskrivs i det kommande EU -direktivet. Halterna redovisas i mikrogram per kubikmeter (µg/m³) och gäller 2 m ovanför gatu - eller marknivån för ett meteorologiskt normalt år. Nollalternativ år 2035 PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 8 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (36:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 2035. Den befintliga miljökvalitetsnormen (MKN) är 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 30 µg/m³. De beräknade halterna är inom intervallet 20–35 µg/m³ i planområdet vid befintlig byggnad i kvarteret Putten 15. De högsta halterna beräknas vid fasader som vetter mot Sveavägen där både utsläpp från yttrafik och från Klaratunnelns mynning belastar området. På vägbanan beräknas dock halterna vara över MKN men halter späds ut mot området i kvarteret Putten 15. Därmed klaras miljökvalitetsnormen (50 µg/m³), medan miljömålet (30 µg/m³) beräknas överskridas i planområdet. På befintlig terrass i fastigheten i kvarteret Putten 15 beräknas halterna vara i intervallet 25–30 µg/m³. Figur 8. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 16 I Figur 9 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (19:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 2035. Det kommande gränsvärdet enligt det kommande EU-direktivet är 45 µg/m³. Halten av PM10 beräknas vara över 45 µg/m3 under det 19:e högsta dygnet på delar av Sveavägen på vägbanor samt delar av trottoarer och cykelbanor. Även vid fasad på befintlig bebyggelse på andra sidan av gaturummet, mittemot planområdet, samt på vägbanan längs delar av Mäster Samuelsgatan beräknas PM10 -halt över kommande EU-gränsvärde. Vid befintlig byggnad i kvarteret Putten 15, i den nordvästra delen beräknas halterna tangera kommande EU-gränsvärde och är cirka 45 µg/m3. Den förhöjda ha lten där beror både på utsläppen från yttrafiken på Sveavägen och Klaratunnelns utsläpp i mynningen invid planområdet. Detta innebär att det finns en risk att kommande EU-gränsvärde skulle kunna överskridas under år med ogynnsamma meteorologiska förhålland en. Utvädringen av föroreningar från Sveavägen och tunneln begränsas av byggnaderna. På befintlig terrass i utbyggnadsalternativet beräknas halterna vara 35–40 μg/m3 (visas ej). På Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan uppgår beräknade halter till 30–40 μg/m3. Figur 9. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 17 NO2-halter, dygnsmedelvärden I Figur 10 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO 2 (8:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 203 5. Den befintliga mi ljökvalitetsnormen är 60 µg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO2. De beräknade halterna är inom intervallet 18–24 µg/m³ i planområdet vid befintlig byggnad i kvarteret Putten 15. Halterna av NO2 prognosticeras att minska i jämförelse med nuläget tack vare en renare fordonspark och att mängden trafi k inte väntas öka . Miljökvalitetsnormen (60 µg/m³) klaras med god marginal vid alla vistelseytor vilket omfattar hela planområdet : Halterna är däremot strax över MKN precis intill Klarabergstunnelns mynning som löper i ett nedsänkt tråg och kantas av en cirka en meter hög mur. Detta hindrar delvis tunnelutsläppet att spridas mot planområdet. Figur 10. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 18 I Figur 11 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO 2 (19:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 203 5. Det kommande gränsvärdet enligt det beslutade EU-direktivet är 50 µg/m³. De beräknade halterna är inom intervallet 10–20 µg/m³ i planområdet vid befintlig byggnad i kvarteret Putten 15. Det kommande gränsvärdet (50 µg/m³) klaras med god marginal vid vistelseytor samt i hela planområdet men är strax över kommande gränsvärde precis intill Klarabergstunnelns mynning. Figur 11. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 19 Utbyggnadsalternativ år 2035 PM10-halter, årsmedelvärden I Figur 12 visas beräknade årsmedelvärden av partiklar, PM10, i utbyggnadsalternativet år 2035. Den befintliga miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³, det kommande gränsvärdet enligt EU-direktivet är 20 μg/m3, och det nuvarande miljökvalitetsmålet är 15 µg/m³. Bebyggelsen i detaljplaneområdet kvarteret Putten 15 visas som blå polygon. Vid utbyggnad beräknas årsmedelvärdet av PM10 intill kvarteret Putten 15 efter ombyggnad till 10–20 µg/m³. Alltså beräknas både den befintliga miljökvalitetsnormen (40 µg/m³) och EU-direktivets gränsvärde (20 µg/m³) klaras inom plan området. På Sveavägens vägbanor vid Klaratunnelns mynning överskrids dock det kommande EU - direktivets gränsvärde. På terrassen som planeras att minskas i utbyggnadsalternativet beräknas halterna (visas inte i figurerna) vara 12–15 μg/m3. På de vistelseytor som planeras på taket på kvarteret Putten 15 är beräknade halter är i intervallet 10–12 μg/m3. Miljömålet (15 µg/m³) beräknas inte klaras intill den planerade bebyggelsen i den nordvästra delen av planområdet. Figur 12. Beräknad årsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. Årsmedelvärdet kan relateras till både den befintliga miljökvalitetsnormen och det kommande gränsvärdet enligt det kommande EU-direktivet. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Den planerade bebyggelsen visas som blå polygon. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 20 PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 13 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (36:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 203 5. Den befintliga miljökvalitetsnormen är 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 30 µg/m³. Bebyggelsen i detaljplaneområdet kvarteret Putten 15 visas som blå polygon. Vid utbyggnad av kvarteret Putten 15 beräknas dygnsmedelhalten till 20–3535 µg/m³ med högst halter vid den planerade utbyggnaden mot Sveavägen . Därmed klaras miljökvalitetsnormen (50 µg/m³) inom hela planområdet. Det strängare miljökvalitetsmålet (30 µg/m³) nås inte vid fasader mot Sveavägen. Liksom i nollalternativet beräknas halterna vara över MKN på Sveavägens vägbanor och är som högst vid Klaratunnelns mynning samt i och k ring tråget som är nedsänkt och kantas av en cirka en meter hög mur. På terrassen som planeras att minskas i utbyggnadsalternativet beräknas halterna vara 25 – 30 μg/m3. På de vistelseytor som planeras på taket på kvarteret Putten 15 är beräknade halter är i intervallet 20–25 μg/m3. I jämförelse med nollalternativet år 2035 (Figur 8) är PM10-halterna något lägre vid fasad mot Sveavägen till följd av den förändrade vindmönstret som ombyggnationen medför. Vid fasader mot Mäster Samuelsgatan som löper från Klaratunnelns mynning ökar halterna med enstaka mikrogram i utbyggnadsalternativet Figur 13. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 21 I Figur 14 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (19:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2035. Det kommande gränsvärdet enligt det nya EU-direktivet ärär 45 µg/m³. Bebyggelsen i detaljplaneområdet i kvarteret Putten 15 visas som blå polygon. Vid utbyggnad klaras det kommande gränsvärdet (45 µg/m³) längs med den planerade bebyggelsen då dygnsmedelvärdet är beräknat till 30–45 µg/m³. Allra högst halter beräknas vid fasad som vetter mot Sveavägen där halten beräknas vara ett par mikrogram under kommande gränsvärde. Liksom i nollalternativet beräknas halterna vara över kommande gränsvärde enligt nya EU-direktivet på delar av Mäster Samuelsgatans och Sveavägens vägbanor och är som högst vid Klaratunnelns mynning samt i och kring tråget som är nedsänkt och kantas av en cirka en meter hög mur. På terrassen som planeras att minskas i utbyggnadsalternativet beräknas halterna vara 35 –40 μg/m3. På de vistelseytor som planeras på taket på kvarteret Putten 15 är beräknade halter är i intervallet 30–35 μg/m3. I jämförelse med nollalternativet år 2035 (Figur 9) är PM10-halterna något lägre vid fasad mot Sveavägen men ökar strax norr om planområdet på samma vägsträcka (inkl cykelbana och trottoar) till följd av den förändrade vindmönstret som ombyggnationen medför . Ökningen är dock marginell (<0.2 μg/m3 vilket är inom modellens felmarginal) och sker i området av trottoaren där cykelparkering, busskur oc h växtbäddar finns. I två beräkningsrutor (1 x 1 m) innebär ökning en att halten är över EU-gränsvärdet i utbyggnadsalternativet men inte i nollalternativet. Som helhet är dock området med beräknade halter över gränsvärdet längs Sveavägen mindre i utbyggnadsalter nativet jämfört med nollalternativet även om områdets utbredning förändras. Vid fasader mot Mäster Samuelsgatan som löper från Klaratunnelns mynning ökar halterna med enstaka mikrogram i utbyggnadsalternativet. Figur 14. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 22 NO2-halter, årsmedelvärden I Figur 15 visas beräknade årsmedelvärden av kvävedioxid, NO2, i utbyggnadsalternativet år 203 5. Den befintliga miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³, det kommande gränsvärdet enligt nya EU-direktivet är 20 μg/m3, och det nuvarande miljökvalitetsmålet är 20 µg/m³. Den planerade bebyggelsen i detaljplanen visas som blå polygon. Vid utbyggnad beräknas årsmedelhalten intill den nya bebyggelsen till 6 –10 µg/m³. Därmed kommer både den befintliga miljökvalitetsnormen (40 µg/m³), och det kommande gränsvärdet enligt kommande EU-direktivet (20 µg/m³) att klaras med god marginal i hela planområdet. Även miljökvalitetsmålet (20 µg/m³) nås med god marginal. Det kommande gränsvärdet ( 20 µg/m³) samt nu gällande MKN klaras däremot inte precis intill Klarabergstunnelns mynning och inom tråget som löper norrut. Dessa platser är dock inte ställen där människor normalt vistas. På de vistelseytor som planeras inom kvarteret Putten 15 är beräknade halter 4–8 μg/m3. Figur 15. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. Årsmedelvärdet kan jämföras med både den befintliga miljökvalitetsnormen och det kommande gränsvärdet enligt det nya EU-direktivet. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 23 NO2-halter, dygnsmedelvärden I Figur 16 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO 2 (8:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 203 5. Den befintliga miljökvalitetsnorm en är 60 µg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO 2. Bebyggelsen inom detaljplaneområdet i kvarteret Putten 15 visas som blå polygon. Vid utbyggnad beräknas dygnsmedelvärden av NO 2 till 18–243240 µg/m³ intill de nya byggnaderna. Detta innebär att miljökvalitetsnormen 60 µg/m³ klaras med god marginal. På vistelseytor inom kvarteret Putten 15 beräknas halterna vara 15 –20 μg/m3. Liksom i nollalternativet beräknas halterna vara över MKN vid Klaratunnelns mynning. I jämförelse med nollalternativet år 203 5 (Figur 10) är NO2-halterna marginellt lägre vid fasad som vetter mot Sveavägen , med halter i samma intervall som nollalternativet 18– 24 µg/m³ även i utbyggnadsalternativet . Vid fasad mot Mäster Samuelsgatan beräknas halterna däremot vara enstaka mikrogram per kubikmeter högre i och med ombyggnad av kvarteret Putten 15 jämfört med nuvarande utformning. De marginella haltskillnaderna beror på förändrade vindmönster som skapas med ombyggnaden. Figur 16. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 24 I Figur 17 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO 2 (19:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2035. Det kommande gränsvärdet enligt nya EU- direktivet är 50 µg/m³. Den planerade bebyggelsen i detaljplanen visas som blå polygon. Vid utbyggnad kla ras det kommande gränsvärdet (50 µg/m³) överallt i planområdet, då dygnsmedelvärdet av NO2 vid den nya bebyggelsen vid kvarteret Putten 15 är beräknat till 10–2020 µg/m³. På de vistelseytor som planeras i kvarteret Putten 15 beräknas halterna vara 10–15 μg/m3. Liksom i nollalternativet beräknas halterna vara över MKN vid Klaratunnelns mynning. Halterna vid planområdet i utbyggnadsalternativet är något högre än de i nollalternativet på fasad som vetter mot Mäster Samuelsgatan medan de är något lägre vid fasad mot Sveavägen. Skillnaderna är mindre än 12 µg/m³. Figur 17. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 25 NO2-halter, timmedelvärden I Figur 18 visas beräknade timmedelvärden av kvävedioxid, NO 2 (det 176:e högsta timvärdet) i utbyggnadsalternativet år 203 5. Miljökvalitetsnormen är 90 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 60 µg/m³. Den planerade bebyggelsen visas som blå polygon. Vid utbyggnad beräknas timmedelvärden av NO 2 till 20–35 µg/m³ kring kvarteret Putten 15. Precis intill Klaratunnelns mynning beräknas halterna vara strax över MKN. Miljökvalitetsnormen 90 µg/m³ klaras dock överallt i beräkningsområdet där människor vistas med god marginal. Även det strängare miljökvalitetsmålet 60 µg/m³ uppnås. På vistelseytor som planeras i den ombyggda fastigheten beräknas halterna vara 20–30 µg/m³. Figur 18. Beräknad timmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 176:e högsta timvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Enligt det beslutade EU -direktivets gränsvärde för timmedelvärden är 200 µg/m³ och får inte överskridas mer än tre gång er per kalenderår (från år 2030) . Haltkartor för detta timmedelvärde visas ej. Baserat på många års mätningar av NO 2, kan det med god sannolikhet sägas att detta gränsvärde inte riskerar att överskridas annat än på platser där det förekommer extrema halter, såsom i anslutning till tunnelmynningar för vägtrafik eller vid punktkällor med kraftiga utsläpp av kväveoxider. G ränsvärdet bedöms klaras med mycket god marginal i planområdet men det kan inte uteslutas att högre halter förekommer i direkt anslutning till Klaratunnelns mynning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 26 Diskussion Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som bor och vistas i området. Detta beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människo r som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. Förtätningen av gaturummet med utbyggnaden gör att halten ökar marginellt på Mäster Samuelsgatan jämförelse med ett nollalternativ samma år utan utbyggnad. På Sveavägen beräknas halterna å andra sid an bli aningen lägre i och ombyggnaden. Vid Malmskillnadsgatan är skillnaderna obetydliga. Denna förändring av halter tillskrivs förändrade vindmönster som skapas då gaturummet mot Sveavägen får en mer sammanhållen fasad längs med vägen samt att Mäster Samuelsgatan förtätas något. I både noll- och utbyggnadsalternativet beräknas kommande EU -gränsvärdet överskridas för PM10 längs med cykelbanor och delar av trottoarer längs med Sveavägen längs med planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 27 Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter och systematiska fel . För att säkerställa kvaliteten i beräkningarna kalibreras modellerna genom att jämföra de beräknade halter na med mätningar på platser och under perioder där det finns kvalitetssäkrade observationer. Systematiska skillnader mellan observerade och beräknade halter har använts för att ta fram korrektionsfaktorer som appliceras på modellresultaten. Det finns inga fastställda kriterier vad gäller kvaliteten på beräkningar av framtida halter vid olika planer och tillståndsärenden. Däremot finns krav på beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet [4] ska avvikelsen i beräknade årsmedelvärden för NO 2 vara mindre än 30 % och för dygnsmedelvärden ska den vara mindre än 50 %. För PM10 ska avvikelsen vara mindre än 50 % för årsmedelvärden (krav för dygnsmedelvärden saknas). I rapporten SLB rapport ”Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer ” [20] presenteras beräkningsmetoderna som används av SLB –analys vid luftkvalitets - beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. Rapporten redovisar också vilka osäkerheter som finns i beräkningarna samt jämförelser mellan uppmätta halter och beräknade halter efter att korrektion genomförts. Sammanfattningsvis konstateras att de genomsnittliga avvikelserna efter justeringar både för PM 10 och NO2 är mindre än 10 % från uppmätta halter, vilket betyder att kvalit etskraven på beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer uppfylls med god marginal. Övriga osäkerheter Utsläppen som sker vid Klaratunnelns mynning medför osäkerheter eftersom att tunneln förgrenar sig och inåtgående trafik rör sig i samma tunnelrör som utåtgående trafik vid Sveavägen. Utöver detta körs fläktar sporadiskt vid stillastående trafik och då pumpas en del av tunn elluften ut via ventilationsuttag. Vid beräkningarna med CFD -modellen har tunnelmynningens utsläpp gjort separat för att kunna justera utifrån mätningar av kväveoxider inuti tunneln det senaste året, vilka har erhållits av Trafikkontoret [6]. Trots detta kvarstår osäkerheter i fra mförallt mynningsutsläppets bidrag till halterna av PM10 vid planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 28 Referenser [1] Pembroke Real Estate LCC, Box 7677, 103 95 Stockholm. (u.å.). [2] Luftguiden: handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Naturvårdsverket. (Naturvårdsverket, 2019). [3] Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/2881 av den 23 oktober 2024 om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning). Europeiska Unionen 2024. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ:L_202402881. [4] Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9). Naturvårdsverket 2019. https://www.naturvardsverket.se/4a439f/globalassets/nfs/2019/nfs-2019-9.pdf. [5] Miljökvalitetsnormer för luft - En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/39/resource/2005__21. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2005). [6] Trafikkontoret Stockholms stad. (u.å.). [7] Airviro Dispersion - Airviro. https://www.airviro.com/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846. (Hämtad 2024-09-03). [8] MISKAM - Lohmeyer. https://www.lohmeyer.de/en/about-us/work- methods/numerical-models/miskam/. (Hämtad 2023-11-13). [9] Franke J, Hellsten A, Schlunzen KH, Carissimo B. The COST 732 Best Practice Guideline for CFD simulation of flows in the urban environment: a summary. International Journal of Environment and Pollution 44:419–27 (2011). https://doi.org/10.1504/IJEP.2011.038443. [10] Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - Utsläppsdata för ABCDEIX- län år 2020. SLB-analys; 2022. Rapportnummer SLB 2:2022. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2022_002.pdf. [11] HBEFA - Handbook Emission Factors for Road Transport. https://www.hbefa.net/e/index.html. (Hämtad 2022-11-18). [12] Denby BR, Sundvor I, Johansson C, Pirjola L, Ketzel M, Norman M, et al. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 1: Road dust loading and suspension modelling. Atmospheric Environment 77:283–300 (2013). https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2013.04.069. [13] Denby BR, Sundvor I, Johansson C, Pirjola L, Ketzel M, Norman M, et al. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 2: Surface moisture and salt impact modelling. Atmospheric Environment 81:485–503 (2013). https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2013.09.003. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 29 [14] Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad, vintersäsongen 2018/2019. SLB- analys; 2019. Rapportnummer SLB 19:2019. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2019_019.pdf. [15] Undersökning av däcktyp i Sverige – vintern 2020 (januari–mars). Trafikverket; 2020. Rapportnummer 2020:160. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:trafikverket:diva-4436. [16] Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477). Klimat- och näringslivsdepartementet 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/luftkvalitetsforordning-2010477_sfs-2010-477. [17] WHO global air quality guidelines: particulate matter (PM2.5 and PM10), ozone, nitrogen dioxide, sulfur dioxide and carbon monoxide. https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789240034228. (Hämtad 2023- 10-11). [18] Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/2881 av den 23 oktober 2024 om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning). http://data.europa.eu/eli/dir/2024/2881/oj/swe. (2024). [19] Frisk luft - Sveriges miljömål. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk- luft/. (Hämtad 2022-11-18). [20] Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. SLB-analys; 2021. Rapportnummer SLB 50:2021. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2021_050.pdf. [21] Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts. IVL C 317; 2018. Rapportnummer C 317. https://www.ivl.se/english/ivl/publications/publications/quantification-of- population-exposure-to-no2-pm2.5-and-pm10-and-estimated-health-impacts.html. [22] Luftföroreningar och hälsa. https://www.camm.regionstockholm.se/49ea1d/siteassets/camm- dokument/faktablad/faktablad_luftfororeningar_och_halsa_2018_2021.08.17_tg.pdf . (Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, 2018). [23] Luft & miljö 2017 – Barns hälsa - Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/publikationer/1300/luft--miljo-2017-barns-halsa/. (Hämtad 2022-11-20). [24] Anenberg SC, Henze DK, Tinney V, Kinney PL, Raich W, Fann N, et al. Estimates of the Global Burden of Ambient PM2.5, Ozone, and NO2 on Asthma Incidence and Emergency Room Visits. Environmental Health Perspectives 126:107004 (2018). https://doi.org/10.1289/EHP3766. Rapporter från SLB-analys finns på: www.slb.nu Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 SLB 54:2025 - Luftkvalitetsutredning kv Putten 15 på Sveavägen, Stockholm 30 Bilaga 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och negativa effekter på människors hälsa. I Sverige beräknas luftföroreningar årligen orsaka ungefär 6 700 fall av för tidig död [21]. Hälsoeffekter konstateras även om luftföroreningshalterna underskrider gällande gränsvärden. Renare luf t sparar liv och innebär en bättre hälsa för flertalet [22]. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom de generellt tillbringar mer tid utomhus samt att deras lungor inte är färdigutvecklade [23]. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar [22]. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar [22]. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna [24]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 --- [Bullerutredning.pdf] Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se PUTTEN 15 Utredning stomljud, vibrationer och buller till planprocessen KUND Pembroke Att: Fredrik Holgersson (Forsen) OBJEKT Putten 15, Sveavägen 14 / Malmskillnadsgatan 23-25, Stockholm. UPPDRAGETS OMFATTNING Uppdraget omfattar en akustisk utredning till planprocessen gällande stomljud och komfortvibrationer från bla. biltrafik, spårtrafik samt externbuller. INNEHÅLL Sammanfattning 2 0. Orientering 2 1. Komfortvibrationer 4 2. Stomljud 9 3. Externbuller 11 4. Grafisk redovisning av mätresultat 14 Datum: 2026-01-16 RevA: Borttaget avluftstorn Puttenplatsen, ersatt med avluft på tak. RevB: Adderad sammanfattning. Nytt kapitel 0. UPPRÄTTAD AV GRANSKAD AV Robert Palm Johan Ekebergh robert@akustiker.se johan@akustiker.se 070 062 68 58 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 2 av 15 PUTTEN 15 15 SAMMANFATTNING En stomljuds-, komfortvibrations- samt externbullerutredning har utförts för Kv. Putten 15 i detaljplaneprocessen inför om- och tillbyggnation av kontors- och verksamhetslokaler. Utredningen har utförts med hjälp av loggning av ljudnivåer och vibrationshastigheter på tre våningsplan (källarvåning -2 direkt intill tunnelvägg Klaratunneln, lastinfart plan 0 direkt ovanför tunneltak Klaratunneln och första kontorsvåning plan 2 ovanför Klaratunneln). Mätning över en vecka visade att komfortvibrationer i fastigheten är mycket låga från bullerkällorna biltrafik från Klaratunneln samt tågpassager från tunnelbanan. Högsta uppmätta vibrationshastighet var 0,06 mm/s (riktvärde störning ≤ 0,40 mm/s). Stomljud från tågpassager var hörbart i källarvåning och bedöms överskrida LAFmax 32 dB. I källarplan planeras inga stadigvarande vistelseytor varför detta bör godtas. På kontorsvåningsplan överskrider stomljud inte bakgrundsnivån och är ej hörbara och bedöms uppfylla riktvärden. Installationer i fastigheten ska generellt bytas. Nya planerade bullerkällor som av- och uteluftshuvar begränsas vid projektering då det bedöms finnas tekniska lösningar för att uppfylla myndighetskrav gällande externbuller utomhus vid intilliggande störkänsliga fasader. Även befintligt uteluftsgaller hanteras i projektet med nya installationer och bullerdämpande åtgärder. Projektet hanterar krav inomhus från trafikbuller med nya fönster/fasader och genomtänkt planlösning (exempelvis undvikande av vilrum längs trafikbullerutsatta fasader). 0. ORIENTERING Det pågår en detaljplaneprocess för kvarteret Putten 15 i syfte att utföra en om- och tillbyggnation. Till detaljplanen önskar Stockholm Stads miljöförvaltning underlag gällande miljö- och hälsofrågor. En av frågorna som lyfts är stomljud och komfortvibrationer från Klaratunneln som passerar genom huskroppen samt från spårbunden kollektivtrafik, främst röda linjens tunnelbana och spårvagnar. 0.1. UPPDELNING AV UTREDNING Denna akustiska utredning är uppdelad i tre separata kapitel: 1. Komfortvibrationer - Avser vibrationer i byggnadsstommen alstrat av spår- och vägtrafik som påverkar människors komfort. 2. Stomljud - Avser hörbar ljudalstring från spår- och vägtrafik. 3. Extern bullerspridning - Avser bulleremission från befintliga och nya installationer. Exempelvis fläktar, kylmaskiner, aggregat, uteluftsgaller och ventilationshuvar. Även en redogörelse av trafikbullersituationen vid platsen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 3 av 15 PUTTEN 15 15 0.2. SAMMANFATTANDE MÄTRESULTAT 1. Komfortvibrationer är låga i fastigheten (högsta uppmätta som inte är från störning palldragare är 0,06 mm/s, riktvärde störning ≤ 0,40 mm/s) och uppgår inte till känseltröskeln ens i mätpositon intill tunnelvägg för Klaratunneln och närhet till tunnelbana. 2. Stomljud är hörbart i källarvåning -2 från passager spårtrafik. Ljudnivåer går inte att utvärdera mot krav på plan -2 eller plan 0 på grund av höga bakgrundsstörningar. På kontorsvåning plan 2 är stomljud i nivå med bakgrunden och bedöms ej hörbart eller uppgå till angivet riktvärde (LAFmax ≤ 32 dB). 3. Installationer i fastigheten ska generellt bytas. Endast fasadgaller för uteluft behålls varvid begränsande ljudeffektsnivåer på grannfastighet redovisas. För ny av- och uteluft på tak samt avgasrör reservkraft uppges även begränsande ljudeffektsnivåer. För trafikbuller finns inga krav utomhus. Projektet hanterar krav inomhus med nya fönster och fasader. 0.3. OSÄKERHETER Denna rapport baseras på tillgängliga trafikbullerkartor för nuläget och information från ventilationskonsult i ett tidigt skede av projekteringen. Ändringar i trafikläget eller fler tillkommande bullerkällor kan påverka resultat i denna rapport. Inga övriga projektrisker som inte kan hanteras i projekteringen har identifierats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 4 av 15 PUTTEN 15 15 1. KOMFORTVIBRATIONER För att undersöka komfortvibrationer så har mätning utförts i tre punkter i fastigheten under en vecka. Mätning utfördes från torsdag 2025-11-13 till och med onsdag 2025-11-19. 1.1. MÄTPUNKTER 1.1.1. MÄTPUNKT #1 Den första mätpunkten valdes för att se vibrationer i det värst utsatta utrymmet för möjlig vistelse i fastigheten, nämligen på lägsta våningsplanet plan -2 precis intill tunnelväggen för Klaratunneln (och närmast tunnelbanan). Detta var idag fastighetsförvaltningens förråd. Utrymmet hade liten aktivitet från människor. Se mätpunkt nedan i Figur 1 rött och klaratunneln i rosa. Komfortplattan ställdes direkt på hårt ytskikt, typ dammbunden betong. Figur 1 | Mätpunkt #1, 02.044 Förråd-Drift, plan -2. Figur 2 | Bild från mätuppställning mätpunkt #1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 5 av 15 PUTTEN 15 15 1.1.2. MÄTPUNKT #2 Den andra mätpunkten valdes två våningar upp för att vara precis ovanför Klaratunneln. Detta utrymme var idag lager för ÖoB med förvaring av pallar och därmed förekomst av palldragare. Buller från palldragare har eliminerats i den mån det var möjligt i denna utredning. Komfortplattan ställdes direkt på betongen. Figur 3 | Mätpunkt #2, 0.007 Förråd, plan 0. Figur 4 | Bild på mätuppställning mätpunkt #2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 6 av 15 PUTTEN 15 15 1.1.3. MÄTPUNKT #3 Den tredje mätpunkten valdes på den första kontorsvåningen där tillbyggnation ska kopplas på. På grund av verksamhetens (bank) sekretessbehov var printerrum enda möjliga rummet för placering av utrustning. Printerrummet ligger också vertikalt direkt ovanför Klaratunneln. För att få kontakt mot betongen med komfortplattan togs textilmatta bort. Figur 5 | Mätpunkt #3, 2.049 Printerrum, plan 2. Figur 6 | Bild på mätuppställning mätpunkt #3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 7 av 15 PUTTEN 15 15 1.2. MÄTSTANDARD ▪ Mätning och utvärdering av komfortvibrationer enligt SS4604861 – Vibration och stöt – Mätning och vägledning för bedömning av komfort i byggnader. ▪ SS ISO 2631-1, Vibration och stöt – Vägledning för bedömning av helkroppsvibrationers inverkan på människan – Del 1: Allmänna krav. 1.3. MÄTINSTRUMENT Samtliga geofoner var monterade på komfortplatta i enlighet med Bilaga A i SS4604861. Pos#1: ▪ Triaxiell Geofon V12 – Sigicom  Serienummer V (Vertikal) 10690  Serienummer L (Longitudinell) 10691  Serienummer T (Transverselll) 10692 ▪ Datalogger D10 - Sigicom  Serienummer 105284 Pos#2: ▪ Triaxiell Geofon V12 – Sigicom  Serienummer V (Vertikal) 15750  Serienummer L (Longitudinell) 15751  Serienummer T (Transverselll) 15752 ▪ Datalogger D10 - Sigicom  Serienummer 105298 Pos#3: ▪ Triaxiell Geofon V12 – Sigicom  Serienummer V (Vertikal) 13380  Serienummer L (Longitudinell) 13381  Serienummer T (Transverselll) 13382 ▪ Datalogger D10 - Sigicom  Serienummer 13380 1.4. MÄTINSTÄLLNING Känseltröskeln för komfortvibrationer ligger för frekvenserna 8-64 Hz på ca 0,27 mm/s enligt ISO 2631-1. Av denna anledning så ställdes trigger på 0,15 mm/s in för respektive kanal (V,L,T) vilket givet 0,15 mm/s i varje riktning ger en sammanvägd vibrationshastighet på ca 0,26 mm/s. Alltså så innebär detta att om vi inte har en trigger så är det inte heller en kännbar vibrationshastighet. När vi får en trigger så kan vi beräkna om den är kännbar eller överskrider riktvärde t om 0,4 mm/s. Vid varje trigger var transienten inställd på 5 sekunder och loggningsintervallet var inställt på 5 minuter och en RMS på 1 s, dvs tidsvägning slow enligt SS 4604861. Det innebär att vid händelser som ger trigger så har vi en inspelning på 5 sekunder där frekvenser kan utvärderas. När ingen trigger sker kan vi utvärdera vibrationshastigheter över ett 5-minuterssegment. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 8 av 15 PUTTEN 15 15 1.5. RIKTVÄRDEN Riktvärdet för måttlig störning för komfort i bostäder för spårtrafik där mätbar påverkan på sömn startar är enligt Bilaga B i SS 4604861: 𝒗𝒗𝒘𝒘,𝑹𝑹𝑹𝑹𝑹𝑹(𝑹𝑹) ≤ 0,4 mm/s (vägd vibrationshastighet medelvärdeskvadrat(RMS) tidsvägning, slow=1 sekund). Detta motsvarar början av det grå- prickade området nedan i Figur 7 där måttlig störning kan uppstå enligt ISO 2631-1 för området 8- 64 Hz. För lägre frekvenser 1-8 Hz är människan mindre känslig för störning och känseltröskeln ligger på högre vibrationshastigheter. Riktvärdet på 0,4 mm/s vibrationshastighet som anges början av mätbar påverkan på sömn anger även Miljöförvaltningen i ärende 2025-5620 ”Underlag för miljö- och hälsofrågor – För detaljplan för Putten 15 i stadsdelen Norrmalm Dp 2025-03577” på sidan 19 som ett riktvärde som bör underskridas. Figur 7 | Riktvärden och känseltröskel enligt ISO 2631-1. 1.6. MÄTRESULTAT KOMFORTVIBRATIONER UPPMÄTTA VIBRATIONSHASTIGHETER MÄTNING # Antal triggers (>0,15 mm/s i någon riktning) under veckan Högsta uppmätta vibrationshastighet 𝒗𝒗𝒘𝒘,𝑹𝑹𝑹𝑹𝑹𝑹(𝑹𝑹) Tidpunkt för högsta uppmätta vibrationshastighet Noteringar #1: Intill Klaratunneln, plan -2 0 st 0,06 mm/s 2025-11-18 kl. 23:10 #2: ÖoB lager, plan 0 2 st* 0,25 mm/s 2025-11-18 kl. 09:37 * Trigger sker förmodligen på grund av palldragare. Under samma tidpunkt ligger pos#1 på endast 0,02 mm/s vilket tyder på att det inte är Klaratunneln eller spårtrafik. Trots trigger ligger nivån under känseltröskeln. #3: Printerrum kontorsplan 2 0 st 0,07 mm/s 2025-11-17 kl. 07:35 Tabell 1 | Uppmätta vibrationshastigheter, komfortvibrationer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 9 av 15 PUTTEN 15 15 1.6.1. KOMMENTAR RESULTAT KOMFORTVIBRATIONER Sammanfattningsvis ligger vibrationer i fastigheten långt under riktvärdet 0,4 mm/s. Den mätpunkt som ligger närmast biltrafik (Klaratunneln) samt spårtrafik uppmäter lägst vibrationshastigheter. För både mätpunkt #2 och #3 ser vi tydliga mönster med förhöjda vibrationsnivåer under dagtid, kontorstid. Under kvällar och helger är vibrationsnivåer betydligt lägre vilket tyder på att det är vibrationer orsakade av människor från exempelvis gångtrafik och aktivitet i printerrum, palldragare med mera. I mätpunkt #1 ser vi en jämn vibrationshastighet över dygnet som tydligt avtar kl. 01-05 vardagar och 03-05 helger. Detta säger oss att de högsta uppmätta vibrationerna förmodligen är från tunnelbanan. 2. STOMLJUD Stomljud uppmättes i samma mätpunkter #1-3 som komfortvibrationer. På grund av sittande hyresgästs verksamhet och känslighet gällande sekretess var det inte tillåtet att spela in ljudfiler från ljudmätningen. Av denna anledning är utvärderingen svår då det inte går att lyssna på filerna och utesluta störningar orsakade av mänsklig aktivitet på kontoret eller lagret. Den metod som använts är istället att simultant titta på komfortvibrationer och därmed försöka utvärdera ljud som faktiskt alstras i stommen istället för luftljud. 2.1. MÄTSTANDARD Tillämpbara delar ur SS EN ISO 10052 samt SP:Rapport 2015:02. Utvärdering skedde endast i en punkt relativt nära vägg (inom 50 cm). 2.2. MÄTINSTRUMENT Svantek 307A (klass 1 ljudnivåmätare) användes i samtliga tre mätpositioner. Instrumenten var inställda utan inspelning av lyssningsbar ljudfil. Instrumenten var inställda på 1 sekunder loggerstep utan trigger. 2.3. RIKTVÄRDEN Miljöförvaltningen anger i ärendet 2025-5620 att det riktvärdet som ska tillämpas är maximal ekvivalent A-vägd ljudnivå med tidsvägning Fast=125 ms (LAFmax) om högst 32 dB. Enligt Bullernätverkets nyhetsbrev nr.27 april 2021 som länkas till i ärendet står det dock att detta riktvärdet avser trafikårsmedelnatt och får överskridas högst 5 gånger per natt vid nybyggnad av infrastruktur. Detta gäller även endast för bostadsrum i bostäder. Problemet med riktvärdet är främst att bakgrundsbullret i en kommersiell/kontorsfastighet är hög från framför allt ventilation och övriga av fastighetens installationer. I ett normalt kontorsutrymme är ekvivalent ljudkrav för ventilation- och trafikbuller LAeq ≤ 35 dB vilket gör att utvärdera lägre nivåer bedöms som svårt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 10 av 15 PUTTEN 15 v 15 2.4. MÄTRESULTAT STOMLJUD UPPMÄTTA STOMLJUDSNIVÅER MÄTNING # BAKGRUNDSNIVÅ nattetid vardag kl.02-03 (ingen spårtrafik) RESULTAT Tidpunkt för högsta härledbara ljudtopp Noteringar LAeq [dB] LAFmax [dB] Högsta uppmätta ljudnivå som sammanfaller med vibrationstopp LAFmax [dB] #1: Intill Klaratunneln, plan -2 34 dB 44 dB 42 dB 2025-11- 13 kl.21:38 Maxnivå 42 dBA går att härleda till den näst högsta vibrations- hastigheten om 0,05 mm/s som bedöms vara en tunnelbanepassage. #2: ÖoB lager, plan 0 21 dB 47 dB 47 dB Höga bakgrundsnivåer (stötljud i en öppen yta mot garage/lastinfart för flera fastigheter) gör det svårt att utvärdera. #3: Printerrum kontorsplan 2 20 dB 25 dB 26 dB Stomljud bedöms ligga under 32 dBA och i paritet med bakgrunds- nivån tystaste natten. Tabell 2 | Uppmätt stomljud. 2.4.1. KOMMENTAR RESULTAT STOMLJUD Utvärdering i mätpunkt #1 försvåras av högt ekvivalent bakgrundsbuller. Vid uppsättning av mätinstrument noterades dock hörbara stomljudsnivåer som med lyssning bedöms vara över 32 dBA. Akustiker anser att detta riktvärde är mycket strängt för kontorsverksamhet då det är framtaget med hänsyn till sömnstörning i bostäder. Mätpunkt #2 som ligger i en öppen del av fastigheten som uppenbart påverkats av störningar i fastigheten och har generellt många ljudtoppar och inga slutsatser är möjliga att dra. Utvärdering i mätpunkt #3 var möjlig mot riktvärdet då bakgrundsnivån var låg efter kontorstid när ventilation stängs av. Tågpassager bedöms här vara i nivå med bakgrundsnivå nattetid under den tid då inga tågpassager sker. Sammanfattningsvis så bedöms det riktvärdet som Miljöförvaltningen angett i ärendet om L AFmax ≤ 32 dBA som mycket strängt och orimligt för en kontorsfastighet. Dock så uppfylls detta till trots för kontorsvåningar. För källarvåning plan -2 finns hörbara stomljud som inte bedöms uppfylla detta riktvärde, bedömningen görs trots att bakgrundsnivån är högre än riktvärdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 11 av 15 PUTTEN 15 v 15 3. EXTERNBULLER 3.1. TRAFIKBULLER, VÄG Fastigheten är högt trafikbullerutsatt från framför allt Sveavägen. Ljudnivåer ligger enligt Stockholm Stads bullerkarta på fasad mellan 65-70 dBA mot Sveavägen, 60-65 dBA mot Mäster Samuelsgatan (se Figur 8). Mot Malmskillnadsgatan, den s.k. Puttenplatsen är fasadnivåer 55-60 dBA (se Figur 9). Eftersom ändring planeras där fasad flyttas närmare Sveavägen antas ett halverat avstånd från trafikbullret som givet en linjekälla ger en ökning av ljudnivån med 3 dB. Dimensionerande ljudnivå antas därmed 73 dBA ekvivalent trafikbullernivå som värst. Figur 8 | Urklipp Stockholms Stads bullerkarta, vy nordöst, Sveavägen / Mäster Samuelsgatan. Figur 9 | Urklipp Stockholms Stads bullerkarta, vy väst/nordväst, Malmskillnadsgatan/Puttenplatsen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 12 av 15 PUTTEN 15 v 15 3.1.1. ÅTGÄRD TRAFIKBULLER INOMHUS Eftersom inga myndighetskrav föreligger för kontorsfastigheter gällande bullerkrav utomhus gäller projektkrav och BBR gällande bullernivåer inomhus. Här tillämpas grundläggande krav enligt Svensk Standard 25268:2023 vilket bedöms uppfylla kravet i BBR om ”ändamålsenlig ljudmiljö”. För att uppfylla grundläggande ljudkrav om LAeq ≤ 35 dB och LAFmax ≤ 50 dB som gäller för exempelvis mötesrum, kontorslandskap, telefonrum så är en preliminär bedömning att ljudklassning av fönster och fasad utförs: - Mot Sveavägen: Fönster Rw+Ctr 42 dB, Fasad minst R’w 52 dB. - Mot Mäster Samuelsgatan: Fönster Rw+Ctr 37 dB, Fasad minst R’w 47 dB. - Mot Malmskillnadsgatan: Fönster Rw+Ctr 32 dB, Fasad minst R’w 45 dB. Eftersom fönster ska bytas och fasad göras om i projektet så bedöms detta genomförbart. Ljudklassning förutsätter bland annat att inga vilrum förläggs mot mest bullerutsatt fasad d å ett vilrum erfordrar 5 dB strängare krav. 3.2. EXTERNBULLERKÄLLOR 3.2.1. RIKTVÄRDEN MYNDIGHETSKRAV Givet att fastighet på andra sidan Malmskillnadsgatan har bostäder (Kv. Grävlingen 12) i samma plan som bullerkällan är kravet enligt Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller NFS Rapport 6538 (samma riktvärden som Boverkets allmänna råd (2020:2) om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och anna n verksamhet med likartad ljudkaraktär) som anges av Miljöförvaltningen i ärendet): RIKTVÄRDEN FÖR LJUDNIVÅ UTOMHUS ENLIGT NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6538 OMRÅDESANVÄNDNING EKVIVALENT LJUDNIVÅ LAeq HÖGSTA LJUDNIVÅ LAFmax DAG 06-18 KVÄLL 18-22 & HELGDAG 06–18 NATT 22-06 NATT 22–06 Fasadvärden, utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid bostäder, vårdlokaler, utbildningslokaler. ≤ 50 dB ≤ 45 dB ≤ 40 dB ≤ 55 dB Tabell 3 | Riktvärden för ljudnivåer utomhus, Naturvårdsverket rapport 6538. ▪ I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna nedan, eller om verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån be stämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. Överskridande av maximala ljudnivåer (LAFmax > 55 dB) bör inte förekomma annat än vid enstaka tillfällen. ▪ Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena ekvivalenta riktvärden LAeq skärpas med 5 dB. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 13 av 15 PUTTEN 15 v 15 3.2.2. BEGRÄNSNING BEFINTLIGA BULLERKÄLLOR Samtliga ventilationsaggregat i fastigheten ska bytas ut. Av denna anledning k ommer inga yttre bullerkällor behållas. Det enda installationstekniska som behålls är uteluftsgaller i fasad mot puttenplatsen, se placering i rött i Figur 10 nedan. Figur 10 | Befintligt uteluftsgaller som behålls. För att uppfylla krav nattetid (≤ 40 dBA) med ett avstånd av 32 m fågelvägen till närmaste bostadsfasad Grävlingen 12, givet direktivitetsindex 4 och två fasadreflexer (+6 dB) så behöver nya installationer dimensioneras och begränsas. Befintlig uteluftsgaller (kallad bullerkälla P0) begränsas till en sammantagen A-vägd ljudeffektsnivå om högst LWA ≤ 63 dBA. Detta givet att nya bullerkällor samverkar och adderas till bullerutrymmet (totalt fyra källor P0-P3 nattetid, -6 dB). 3.2.3. BEGRÄNSNING PLANERADE EXTERNBULLERKÄLLOR På tak planeras två nya avluftshuvar, en i norra delen av taket på terrassen plan 9 (P1) och en i södra delen (P2). På taket planeras även nytt uteluftsintag i fasad på plan 9 (P3). Avgasrör från reservkraftverk antas testas dagtid vardagar (P0), se Figur 11 nedan. Givet direktivitetsindex 2 och en fasadreflex (+3 dB) så behöver källor P1-P4 begränsas till nedan för att tillsammans uppfylla krav nattetid, ≤ 40 dBA på fasad Grävlingen 12 för bullerkällor P0,P1,P2 och P3, ≤ 50 dBA dagtid för P4. • P1: LWA ≤ 72 dBA (givet 4 bullerkällor nattetid) • P2: LWA ≤ 70 dBA (givet 4 bullerkällor nattetid) • P3: LWA ≤ 70 dBA (givet 4 bullerkällor nattetid) • P4: LWA ≤ 86 dBA (givet dominerande bullerkälla dagtid, vardag) Figur 11 | Planerade bullerkällor tak. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 14 av 15 PUTTEN 15 v 15 4. GRAFISK REDOVISNING AV MÄTRESULTAT 4.1. KOMFORTVIBRATIONER UPPMÄTT VIBRATIONSHASTIGHET MÄT NING # MÄTRESULTAT #1. #2. #3. Tabell 4 | Grafiskt mätresultat loggade komfortvibrationer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 15 av 15 PUTTEN 15 v 15 4.2. STOMLJUD UPPMÄTT STOMLJUD MÄT NING # MÄTRESULTAT #1. #2. #3. Tabell 5 | Grafiskt mätresultat loggade stomljudsnivåer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-16, Dnr 2025-03577 --- [Gångflödesmätning.pdf] 260123 Gångflödesmätning Putten 15 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Medverkande Karin Lobo Lundgren, Spacescape Vera Esaiasson, Spacescape Innehåll / 02 Inledning 3 Bakgrund och syfte .........................................................................3 Metod ....................................................................................................3 Gångflödesmätning 4 Gångflöde vardag ..............................................................................5 Gångflöde lördag ...............................................................................6 Slutsatser 7 Ombyggnadsplaner 8 Trappa mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan ..........9 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 / 03 Bakgrund och syfte Fastighetsägaren Pembroke ska på sin fastighet Putten 15 utöka mängden BTA. Spacescape har anli - tats för att samla in data som visar hur gående rör sig i anslutning till fastigheten i dagsläget. Inom ramen för ombyggnationen utreds även möjligheten att an - lägga en trappa mellan Sveavägen och Mäster Sam - uelsgatans bro. I Spacescapes uppdrag har därför även ingått att resonera kring hur en sådan trappa skulle påverka gångflödena. Metod Gångflödena mättes som antal passerande fotgäng - are i båda riktningarna över nio snitt (se mätplatser till höger). På gatorna i direkt anslutning till fastig - heten delades gående upp mellan de två trottoarerna. Gångflödesmätningarna genomfördes • kl. 07.00–09.00 (vardag), kl. 10.00–12.00 (lördag) • kl. 12.00–14.00 (vardag), kl. 13.00–15.00 (lördag) • kl. 16.00–18.00 (vardag och lördag) De uppmätta flödena dubblerades för att få fram dygnsflödet i enlighet med Stockholms stads standardmetod. Mätningarna genomfördes lördag 22 november samt tisdag och onsdag 25–26 november år 2025. Vädret var genomgående kyligt och klart men utan nederbörd. En ny trappas påverkan bedöms genom resonemang utifrån befintliga och tidigare flöden. Inledning Putten 15 A B C D E F G H I Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Gångflödesmätning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Gångflödesmätning / 05 0 5000 10000 15000 07:00 08:00 12:00 13:00 16:00 17:00 Mäster Samuelsgatan Mäster Samuelsgatan Malmskillnadsgatan Jakobsbergsgatan Sveavägen Gångflöde (dygn) Störst flöden uppmäts vid tunnelbane- entrén mot Malmskillnadsgatan Under vardagen passerar flest gående tunnelba - nans entré mot Malmskillnadsgatan. Detta följs av Mäster Samuelsgatan och Jakobsbergsgatan. Längs fasaderna på Putten 15 passerar det som mest människor på Sveavägen och som minst på Malm - skillnadsgatan. Detta trots att flödena längs Malm - skillnadsgatan dubblerats sedan stadens egna mät - ningar år 2017. Som mest människor i rörelse vid lunch eller på eftermiddagen Totalt sett är gångflödena som störst under sen ef - termiddag. Fördelningen över dygnet ser dock olika ut på olika gator. På Sveavägen och Jakobsbergsga - tan är flödena som störst sen eftermiddagen vilket tyder på att dessa gator domineras av människor på väg till och från arbetet. Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan når i stället sitt max mitt på dagen och gångflödena består sannolikt i högre ut - sträckning av kontorsarbetande lunchgäster. Vardag 25–26/11 -3 till +2 °C Totala gångflöden vardag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Gångflödesmätning / 06 0 5000 10000 15000 10:00 11:00 13:00 14:00 16:00 17:00 Störst gångflöden uppmäts på Mäster Samuelsgatan och Sveavägen under lördagen Som kartan till vänster visar uppmäts högst dygns - flöden för gående på Mäster Samuelsgatan och Svea- vägen, där fler gående passerar än till vardags. Kon - torsdominansen syns tydligt genom den markanta minskning av gående på Malmskillnadsgatan och Jakobsbergsgatan. Längs fasaderna för Putten 15 är det Sveavägen som uppvisar högst flöden och Malm - skillnadsgatan lägst, precis som under vardagen. Av de som använder tunnelbanans entré mot Malm - skillnadsgatan är det en stor andel som kommer från eller går till Jakobsbergsgatan. Som mest människor i rörelse under tidig eftermiddag Antalet människor i rörelse når sin topp under lör - dagseftermiddagen och motsvarar då nivåerna un - der vardagslunchen. Lägst flöden uppmäts under tidig förmiddag. Nedan visas spridningen av gång - flöden över dagen. Mäster Samuelsgatan Mäster Samuelsgatan Malmskillnadsgatan Jakobsbergsgatan Sveavägen Totala gångflöden lördag Lördag 22/11 -3 till +2 °C Gångflöde (dygn) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Gångflödesmätning / 07 Mäster Samuelsgatan Mäster Samuelsgatan Malmskillnadsgatan Jakobsbergsgatan Sveavägen Putten 15 Hästskon 12 FLER ARBETSPLATSER ÖSTER OM FASTIGHETEN Hötorgets uppgång mot Malmskillnadsgatan genererar stora gångflöden vardagar. Något fler går via Jakobsbergsgatan än söderut på Malmskillnadsgatan. Slutsatser TVÅ STARKA FLÖDEN SOM SEPARERAS AV NIVÅSKILLNADER Störst helgflöden uppmäts längs Sveavägen och Mäster Samuelsgatan. De två axlarna förstärker dock inte varandra då de separeras av nivåskillnader. Längs Mäster Samuelsgatan används trottoaren längs Hästskon 12 i högre utsträckning än längs Putten 15. MALMSKILLNADSGATAN ÄR SOM MEST BEFOLKAD UNDER LUNCHTID PÅ VARDAGAR Malmskillnadsgatan är som mest befolkad under lunchtid på vardagar. Gångflödena sjunker markant till helgen medan Mäster Samuelsgatan öster om Malmskillnadsgatan får fler passerande. ENTRÉ MOT SVEAVÄGEN ANVÄNDS I LÄGRE UTSTRÄCKNING Under vardagar används tunnelbaneuppgången mot Sveavägen betydligt mindre än dess motsvarighet mot Malmskillnadsgatan. Under helgen är de mer likvärdiga. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Ombyggnadsplaner Bilden är hämtad från pågående utredning och föreställer ej färdigt förslag (Tengbom, 2025). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 200 m Sveavägen Ombyggnadsplaner / 09 Kopplar samman stora handelsstråk bättre Kopplingen mellan Malmskillnadsgatan och Svea - vägen är idag en saknad länk i Citys rutnätsstruk - tur. Mellan huvudgatorna Kungsgatan och Klara - bergsgatan knyts stråken samman av en smal trappa på Oxtorgsgränd och Hötorgets tunnelbana. I ett område med stora mängder besökare utan god lo - kalkännedom är orienterbarheten låg. En ny trappa mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan utreds. Den skulle göra att Mäster Samuelsgatans funktion som ett kontinuerligt aktivt centrumstråk mellan Citys handelskluster på Drottninggatan och kvarte - ren runt Regeringsgatan, och i förlängningen Öster - malm, även knyter Sveavägen till sig. Gångvänligheten i gatunätet ökar Ett rekommenderat korsningsavstånd för ett att - raktivt gångnät är cirka 100 meter 1. Avståndet mel - lan Drottninggatan och Malmskillnadsgatan är idag nära på det dubbla. Detsamma gäller sträckan mel - lan Hötorgets tunnelbana och trappan vid Sergels torg. Nattetid då tunnelbanan är stängd ökar den till nästan 300 meter. Täta korsningar ökar även trygg - heten genom att erbjuda fler vägval. 1 Spacescape (2016) Mäta stad. Trappa mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan Korsningsavståndet halveras till 100 meter, i linje med rekommendationer för ett gångvänligt gatunät. Mäster Samuelsgatan 200 m Hamngatan T-bana Hötorget 100 m 100 m Mäster Samuelsgatan Hamngatan Sveavägen T-bana Hötorget Idag Med trappa Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Ombyggnadsplaner / 10 Behovet växer med ökande flöden på Malmskillnadsgatan Före 2019 fanns det en trappa på södra sidan av bron. 2015 användes den av drygt 2 000 personer per dygn2. Sedan dess har en omfattande stadsomvandling ge - nomförts på Malmskillnadsgatan och ny trappa har anlagts mot Sergels torg, vilket har lett till att an - talet människor som rör sig på den högre nivån har ökat markant. Runt 30 % fler passerar idag Mäster Samuelsgatans bro en vanlig vardag och Malmskill - nadsgatan har mer än dubblerat sitt gångflöde. Även 2 Spacescape (2016) Hästskon 12 Flödesprognos 2030 om Sveavägens flöden knappt har förändrats är in - tresset för att ta sig mellan dessa stråk sannolikt be - tydligt större i nuläget. Nedan följer ett resonemang kring hur gångflödena kan tänkas påverkas, utan stöd i någon modellerad prognos. Överflyttning från norra Malmskillnadsgatan Överflyttningen bedöms i första hand ske från tun - nelbanans passage och Oxtorgsgränd, med färre gående på Malmskillnadsgatan norr om trappan, och fler på Sveavägen, som följd. Trappans utform- ning kommer dock att spela in. En spiraltrappa är platseffektiv men smal, svängande och asymmetrisk vilket ger ett större motstånd än en rak och bred. Korsande mellan Hamngatan eller Klarabergsgatan och Mäster Samuelsgatan antas i hög grad även fort - sättningsvis välja den raka trappan vid Sergels torg, i synnerhet om trappan förläggs till den norra sidan av bron. En spiraltrappa bör därför vridas så att den möter gatan parallellt med Sveavägen. En långsiktig utveckling av Citys gångvänlighet En ny koppling leder på kort sikt till en omfördel - ning av gångflöden. En viktig poäng är att åtgärden är ett steg i positiv riktning för Citys gångvänlighet, vilket är en utveckling som på lång sikt ökar till- och genomströmningen av människor i området. Stadsbyggandet bör även verka för att förbättra kon - nektiviteten ytterligare genom att förlänga kopp - lingarna i markplan över Sveavägen och vidare mot Sergelgången. Kraftigt ökade gångflöden på broplanet Gångflöden kring Putten 15 år 2015 respektive 2025. De tidigare mätningarna har en högre osäkerhet på grund av en kortare mätperiod. Flödena jämförs därför i tusental. + 7 000+ 7 000 - 4 000- 4 000 + 4 000+ 4 000 + 7 000+ 7 000 + 6 000+ 6 000 OförändratOförändrat - 1 000- 1 000 2015 2025 Trappa mellan Sveavägen och Mäster Samuelsgatan 2015. Sveavägen Sveavägen Mäster Samuelsgatan Mäster Samuelsgatan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 Spacescape AB / Skeppsbron 44 / SE-111 30 Stockholm / Sweden Tel +46 8 452 97 67 / www.spacescape.se / info@spacescape.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-23, Dnr 2025-03577 --- [Trafikutredning.pdf] Trafikutredning Putten 15
Iterio AB Beställare: Nya Norscan Putten AB Uppdragsnummer: 8275 Upprättad av: Jonathan Höglund Datum: 2025-12-01 Rev: 2026-02-13 Granskad av: Hanna Borg Datum: 2025-12-17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 2 (16) Sammanfattning Trafikutredningen har tagits fram som underlag till detaljplan för Putten 15 och belyser befintlig och framtida hantering av cykel- och bilparkering samt avfall och leveranser. Fastigheten planeras byggas ut huvudsakligen med kontor med god tillgång till kollektivtrafik och cykelinfrastruktur i närområdet. Befintlig cykelparkering är i delar bristfällig och har begränsad tillgänglighet då cyklister delar angöringsytor med leveransfordon, vilket medför trafiksäkerhetsrisker. I samband med utbyggnaden föreslås ett utökat och samlat cykelparkeringsutbud med hög standard, motsvarande 26,3 cykelplatser per 1 000 kvm LOA. Ingen ytterligare bilparkering tillskapas, med hänsyn till läget i Stockholms innerstad och goda möjligheter till hållbara resor. Fastigheten ska därutöver erbjuda mobilitetsåtgärder som cykelvårdsstation, laddning för elcyklar, omklädningsrum, flexibla parkeringsplatser och information om hållbara resalternativ för att främja resor utan privat bil. Avfallshantering och leveranser sker fortsatt via befintliga lastintag via Oxtorgsgatan, med nya och förbättrade utrymmen, samt via Sveavägen till ett nytt miljörum. Sammantaget bedöms planförslaget kunna genomföras utan negativ påverkan på trafiksituationen och med goda förutsättningar för hållbart resande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 3 (16) Innehåll Sammanfattning ....................................................................................................................... 2 1 Bakgrund och syfte ...................................................................................................... 4 1.1 Planförslag Putten 15 ..................................................................................................... 4 1.2 Förutsättningar ............................................................................................................... 5 2 Nulägesanalys .............................................................................................................. 6 2.1 Cykelparkering ............................................................................................................... 6 2.2 Bilparkering ..................................................................................................................... 8 2.3 Avfallshantering och leveranser ................................................................................ 10 3 Parkeringstal ............................................................................................................... 12 3.1 Cykelparkering ............................................................................................................. 12 3.2 Bilparkering ................................................................................................................... 14 3.3 Mobilitet ........................................................................................................................ 14 4 Avfallshantering och leveranser ............................................................................... 15 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 4 (16) 1 Bakgrund och syfte Detta PM utgör underlag till planarbetet med fastigheten Putten 15 i Stockholm. Uppdraget innebär ett framtagande av en trafikutredning med syfte att beskriva, studera och konsekvensbeskriva befintlig och föreslagen parkeringssituation för cykel och bil samt avfallshantering och leveranser. 1.1 Planförslag Putten 15 Fastigheten Putten 15 är beläget mellan Sveavägen, Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan i Stockholms innerstad. Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheten genom tillbyggnader för i huvudsak kontorsverksamhet. Planen syftar även bl.a. till att stärka bebyggelsens bottenvåningar mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan med publika ytor. Projektet ska bidra med större trygghet och en förbättring av stadsmiljön kring bebyggelsen. Fastigheten består idag av totalt cirka 21 000 kvm BTA. Total lokalyta, LOA, för kontor planeras uppgå till cirka 14 700 kvm i och med planförslaget. Figur 1: Fastighetens placering i Stockholm. @eüU^ !% M ä ste r S a m u elsg a ta n M a l m s k i l l a n d s g a t a n S v e a v ä g e n Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 5 (16) 1.2 Förutsättningar För genomförandet av trafikutredningen har följande kommunala dokument använts om underlag. Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion Mobilitet och parkering är Stockholms stads riktlinjer för reglering av parkering och mobilitet i nyproduktion. Riktlinjen antogs av kommunfullmäktige i december 2025. Parkerings- och mobilitetsmodellen utgår från en parkeringskarta där parkeringstal för bil och cykel anges utifrån geografiska områden kopplat till platsspecifika förutsättningar. I alla projekt ska ett standardutbud av mobilitetsåtgärder tillgodoses. Projektera och bygg för god avfallshantering Riktlinjerna har tagits fram för att framhäva de områden som behöver beaktas vid om- och nybyggnation, och kan användas som underlag för de som planerar, bygger och förvaltar system för insamling av avfall. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 6 (16) 2 Nulägesanalys Nedan redovisas och konsekvensbeskrivs hur befintlig cykelparkering, bilparkering samt avfallshantering och leveranser är löst och fungerar i fastigheten. Inför nulägesanalysen genomfördes ett platsbesök 2025-11-17 mellan klockan 08.00-09.00. 2.1 Cykelparkering Befintlig cykelparkering består av två cykelrum förlagda på plan 0. De båda cykelrummen nås från Oxtorgsgatan och befintligt lastfar via fastigheten Putten 16. Vägen till och från cykelrummen innebär att cyklister hänvisas till samma ytor som övriga leveransfordon där backningsrörelser och angöring i körväg förekommer. Lösningen innebär att trafiksäkerhetsrisker förekommer. Från de bägge cykelrummen kan man sedan ta sig upp i fastigheten via hissar. Ett av cykelrummen ligger i direkt anslutning till infarten till varumottagningen för fastigheten och har plats för cirka 86 cykelparkeringsplatser. Vägen till cykelrummet är lättillgängligt utan kraftiga lutningar och med automatisk dörröppning. Under dagtid står portar till lastfaret öppna, under kvällstid kan de öppnas automatiskt med blipp. Cykelrummet är skyltat på dörren. Cykelparkeringsplatserna består av tvåvåningsställ och vägghängd cykelparkering, bägge med lyfthjälp. Tvåvåningsställen erbjuder ramlåsning. Cykelrummet är även utrustat med låshållare och eluttag för laddning av cykelbatterier. Beläggningen var under inventeringen måttlig med störst användning av den vägghängda cykelparkeringen. Enligt uppgifter är beläggningen generellt hög i cykelrummet. Det andra cykelrummet nås via en korridor från varumottagningen och består av cirka 50 cykelparkeringsplatser. Rummet kan även nås från en förrådsyta som förfogas över en av de befintliga verksamheterna men denna väg är inte tillåten efter önskemål från verksamheten. Vägen till cykelrummet är utformad plant utan trappsteg och nås via tre dörrar utan automatisk dörröppning vilket försämrar tillgängligheten. Cykelrummet är skyltat på dörren. Cykelparkeringsplatserna utgörs av vanliga framhjulsställ utan möjlighet till ramlåsning. Cykelrummet är utrustat med spolslang och golvbrunn för möjlighet till tvätt av cykeln. Under inventeringen stod cykelrummet tomt och enligt uppgifter används cykelparkeringsplatserna i en låg utsträckning. Totalt finns cirka 136 cykelparkeringsplatser i fastigheten. Givet att fastigheten består av totalt 21 000 kvm BTA fås ett befintligt cykelparkeringstal på 6,46 platser per 1000 kvm. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 7 (16) Figur 2: Illustration över befintliga cykelrum och väg för cyklister. Figur 3: Befintlig cykelparkering med vägghängd cykelparkering i cykelrummet via lastfaret/varumottagningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 8 (16) Figur 4: Befintlig cykelparkering med enkel framhjulsställ i cykelrum via korridor. 2.2 Bilparkering Befintlig bilparkering är förlagda på plan -01 och dess halvplan med infart från Sveavägen 10C. Infart sker över en genomgående gångbana via en gemensam garageinfart till grannfastigheterna. Parkeringsplatserna på det övre halvplanet delar yta med en lastkaj som inte är i bruk. Platserna på det nedre planet nås via en ramp. Samtliga platser är förhyrda. Enligt ritning finns det plats för totalt 19 parkeringsplatser i garaget. Givet att fastigheten består av totalt 21 000 kvm BTA fås ett befintligt bilparkeringstal på 0,9 platser per 1000 kvm. Under inventeringstillfället räknades garaget innehålla totalt 17 platser vilket ger ett befintligt bilparkeringsbehov på 0,8 platser per 1000 kvm. Beläggningen var under inventeringen låg men samtliga platser är förhyrda och används enligt uppgifter. Figur 5: Illustration av bilväg till garage. Övre halvplan illustreras till höger. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 9 (16) Figur 6: Infart från Sveavägen. Figur 7: En del av befintligt parkeringsgarage. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 10 (16) 2.3 Avfallshantering och leveranser Dagens avfallshantering och leveranser sker via lastfar med infart från Oxtorgsgatan. Infart sker via grannfastigheten Putten 16. Tyngre fordon (sopbil och lastbil) angör fastigheten genom att backa in på varumottagningsytan och stanna i porten (backning sker inne på Putten 16 och inte från Oxtorgsgatan), detta då utrymmet inte medger vändning inne på fastigheten och takhöjden är för låg. Mindre fordon kan köra in och vända. Soprum, miljörum och fettavskiljare ligger i anslutning till varumottagningsytan och avfallet/varorna dras över ytan. Ytan är hårdgjort och lutar cirka 4,4%. Dragvägen är cirka 10 meter från porten till soprum vilket uppfyller riktlinje om god arbetsmiljö. Ett ytterligare lastintag finns med infart från Sveavägen på det övre halvplanet tillsammans med en del av dagens parkeringsplatser. Lastintaget används dock inte idag. Figur 8: Illustration av dagens varumottagningsyta och placering av miljörum. Leveranser sker enligt tabellen nedan. Utöver dessa kan vissa mindre leveranser förekomma, till exempel post-/budbil. Tabell 1: Redovisning av dagens avfall- och leveranstrafik. Verksamhet Frekvens Avfallshantering 5 gånger i veckan Fettavskiljare En gång i månaden Verksamhet 1, butik 15-20 gånger i veckan Verksamhet 2, kontor 30-35 gånger i veckan Verksamhet 3, butik 3 gånger i veckan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 11 (16) Totalt sker cirka 53-63 leveranser per vecka vilket ger cirka 11-13 leveranser per dag (under en normal arbetsvecka). Enligt uppgifter tidstyrs de flesta leveranserna under dygnet för att undvika att flera leveranser kommer samtidigt. Avfallshanteringen och leveranser fungerar enligt uppgifter bra och det uppstår sällan problem med flera angörande fordon samtidigt eller att större fordon blockerar varumottagningsytan. Det förekommer dock att större fordon slår i tak eller backar in i vägg/pelare i lastfaret eller inne på fastigheten vilket har gett synliga skador. Figur 9: Infart till varumottagningen från lastfaret i Putten 16. Figur 10: Befintlig varumottagningsyta med höjdbegränsningar och skador på takbalkar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 12 (16) 3 Parkeringstal Nedan följer resonemang för att bedöma lämpliga cykel- och bilparkeringstal och motsvarande parkeringsbehov för fastigheten Putten 15. Parkeringsnormen anger en miniminivå för vad som anses vara skäligt att lösa inom planen. Parkeringsbehovet varierar mellan olika verksamheter, där viktiga faktorer som styr efterfrågan är bland annat tillgången på platser, priset på platserna och närhet till kollektivtrafik. Vid bedömningen av parkeringstal och -behov har yta enligt planförslaget räknats enbart för kontorsändamål då majoriteten av ytan planeras för kontor. Planerade publika ytor i bottenvåningarna antas inte generera ett parkeringsbehov då det finns ett gott kollektivtrafikutbud samt offentlig cykelparkering i området. 3.1 Cykelparkering Enligt Stockholms stads riktlinjer anges följande cykelparkeringstal för kontorsverksamheter: Tabell 2: Redovisning av Stockholms stads cykelparkeringstal. Cykelparkeringstal Riktlinje 30 parkeringsplatser per 1000 kvm LOA Mobilitet och parkering Givet att det planeras för 14 700 kvm LOA innebär detta ett cykelparkeringsbehov på 441 cykelparkeringsplatser. Då Putten 15 är en befintlig fastighet med begränsande möjlighet till ombyggnationer och anpassning av ytor har ett maximalt cykelparkeringsutbud räknats fram för att optimera utbudet samtidigt som bra cykelparkeringsstandard och mobilitetsåtgärder tillgodoses. Totalt föreslås 387 cykelparkeringsplatser säkerställas vilket ger ett cykelparkeringstal på 26,3 cykelparkeringsplatser per 1000 kvm LOA. Cykelparkeringstalet uppfyller inte Stockholms stads riktlinjer för kontor men bedöms vara lämpligt med hänsyn till svårigheterna att lösa tillräcklig yta och att en bra cykelparkeringsstandard säkerställs framför att uppfylla ett specifikt utbud. Cykelparkeringstalet bedöms ge goda förutsättningar för att kunna etablera ett hållbart resmönster hos anställda och för att öka andelen cyklister i Stockholms stad. Lokalisering och standard Inom Putten 15 planeras all cykelparkering placeras i ett cykelrum på plan -2 med tillhörande omklädningsrum, cykelservicestation, cykeltvätt och laddningsskåp. För att nå cykelrummet hänvisas anställda att ta sig via en ny separat cykelentré från Malmskillnadsgatan (plan 1) och sedan en hiss. Två hissar erbjuds, en normalstor samt en större med högre kapacitet. Totalt innebär vägen till cykelrummet ett hinder på minst två dörrar samt en hiss. Alternativt kan cyklister även ta sig till cykelrummet via Oxtorgsgatan och lastfaret (plan 0) likt dagens lösning och sedan hiss. Denna väg bör inte kommuniceras som en rekommenderad väg för de anställda. Vägarna till cykelrummet ska göras lättillgängliga utan nivåskillnader (bortsett från hissen), vara väl belyst och skyltad. Samtliga dörrar ska förses med automatisk dörröppning för ökad lättillgänglighet och ha minst 1,0 meter bred dörröppning. Hissarna ska anpassas efter utrymmeskrävande cyklar med ett minsta mått på 1,1 x 2,3 meter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 13 (16) I cykelrummet planeras tvåvåningsställ. Cykelställen ska erbjuda ett cc-mått på minst 0,5 meter, möjlighet till ramlåsning samt hydraulisk lyfthjälp. Omklädningsrummen ska utrustas med duschar, torkskåp och låsbara skåp. I cykelrummet finns en cykelservicestation med verktyg för mindre reparationer av cykeln och luftpump, en cykeltvätt med spolslang och golvbrunn samt ett laddningsskåp för cykelbatterier. Figur 11: Illustration av föreslaget cykelrum. 1 1 A A 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 9 10 10 11 11 12 12 B B C C D D E E F F G G+4,72 +4,63 +3,08 +3,33 +4,63 +4,63 +3,08 +4,63 +3,13 +4,63 +4,63 HISS AVLUFT SCHAKT SCHAKT SCHAKT SCHAKT +4,63 EL TEKNIK TEKNIK LASTHISSHISS H3 HISSHISSHISS LASTHISS HISS A A BB BILTUNNEL BILTUNNEL FLÄKTRUM LAGER?FÖRRÅD? 1632 16 10 CYKELPARKERINGTotalt: 387 platser FLÄKTRUM UNDERCENTRAL SPRINKLER-CENTRAL?(Ca 40kvm) Del I: 188+3 st Del II: 196 st 92 4 14 32 12 32 32 44 44 CYKELTVÄTT LADDSKÅPCYKELSERVICE 4 Omklädning Ica 100 kvm Vestibulca 28 kvm Omklädning III Neutralca 70 kvm Omklädning IIca 125 kvm HISSNy hiss med högre kapacitet - exakta korgmått ska utredas METER 0 SKALA 1 5 10 20 1:200 152 SKALA DATUM KV PUTTEN 15 1:200 2026-02-12 SKISS PLAN -2 - CYKELPARKERING SAMT OMKLÄDNINGSRUM Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 14 (16) 3.2 Bilparkering Enligt Stockholms stads riktlinjer anges följande bilparkeringstal för kontorsverksamheter: Tabell 3: Redovisning av Stockholms stads bilparkeringstal. Bilparkeringstal Riktlinje 0-5 parkeringsplatser per 1000 m2 LOA Mobilitet och parkering För Putten 15 är ambitionen att applicera ett parkeringstal på 0 parkeringsplatser per 1000 kvm LOA, detta med hänsyn till dagens parkeringsmöjligheter inom fastigheten och att det inte går att få till fler platser men framför allt planens centrala läge i innerstaden och utbudet av kollektivtrafik samt cykelinfrastruktur. I anslutning till fastigheten ligger bland annat Hötorgets tunnelbanestation med uppgång mot Sveavägen, Spårväg City med närmsta hållplats på Hamngatan, flertalet busslinjer på Sveavägen/Hamngatan/Klarabergsgatan samt pendeltåg och övriga tunnelbanelinjer vid T-centralen. Sveavägen utgör även ett primärt cykelstråk och Malmskillnadsgatan ett huvudcykelstråk. Sammantaget är förutsättningar för alternativa och hållbara transportmedel goda för fastigheten Putten 15. 3.3 Mobilitet För att uppmuntra ett hållbart resande till och från arbetsplatsen ska fastighetsägaren tillskapa mobilitetsåtgärder. Ett grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder ska enligt Stockholms stad tillskapas i samtliga projekt där det planeras för verksamheter. I riktlinjen består ett grundläggande utbud av följande mobilitetsåtgärder. Mobilitetsåtgärderna utgör ett utgångsläge och kan anpassas efter verksamhetens önskemål eller ersättas av andra likvärdiga mobilitetsåtgärder. • Cykelvårdsstationer inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. • Laddstationer för laddning av el-cykelbatterier • Omklädningsrum med duschmöjlighet samt torkskåp • Löpande målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitetserbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil • Flexibla parkeringsplatser. För fastigheten Putten 15 kommer en cykelvårdsstation, laddstation, omklädningsrum samt information om mobilitetserbjudanden erbjudas. Fastighetens parkeringsplatser kommer likt idag vara förhyrda platser till specifika verksamheter. Som alternativ kan en extern cykelservice erbjudas vilket innebär att fastighetsägaren åtar sig att två gånger om året, inför vår och vinter, hyra in ett cykelserviceföretag som erbjuder gratis tillsyn, tvätt och enklare justering/reparation av cyklar till de verksamma i fastigheten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 15 (16) 4 Avfallshantering och leveranser Avfallshantering och leveranser kommer fortsatt ske via lastintaget från Oxtorgsgatan där fordon kör in via grannfastigheten Putten 16 och backar in mot lastintaget. Lösningen är den samma som finns idag, se 2.3 Avfallshantering och leveranser. Dagens soprum, miljörum och fettavskiljare är kvar på samma plats men utrymmet omdisponeras. Angöring av fordon kommer ske på samma sätt där tyngre fordon backar in och stannar i porten p.g.a. höjdbegränsningar. Mindre fordon kommer också behöva backa in men kan fortsatt angöra längre in på ytan. Dragvägen är hårdgjord och görs plan och jämn fritt från hinder som till exempel trösklar. Lutningen på dragvägen understiger riktlinjen för god arbetsmiljö om en maxlutning på 8,3% (1:12). Sammantaget bedöms lösningen som acceptabel då den fungerar väl idag där leveranser och sophämtning tidstyrs för att undvika att flera fordon angör samtidigt och att cyklister i stället kommer hänvisas till cykelrummet via en ny cykelentré från Malmskillnadsgatan. Figur 12: Redovisat körspår för backning med lastbil, Lbn, till varumottagningsytan från Putten 16. LBn lastbil(C) 2025 Transoft Solutions, Inc. All rights reserved. TRAFIKVERKET 2015 (SE)LBn lastbil(C) 2025 Transoft Solutions, Inc. All rights reserved.TRAFIKVERKET 2015 (SE) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 Trafikutredning PM 2025-12-01 16 (16) Ett ytterligare miljörum planeras tillskapas i direkt anslutning till det andra lastintaget från Sveavägen. Enbart en sopbil och mindre fordon kommer kunna backa in och angöra lastintaget (backning sker på grannfastighet och inte från Sveavägen över gångbana). Miljörummet planeras för en tillkommande restaurang dit en viss mängd transporter förväntas. Mängden transporter bedöms dock som liten utan att medföra större negativa konsekvenser inom fastigheten eller påverkan ut mot Sveavägen. När fordon angör lastkajen kommer in-/utfarten till garaget att blockeras för personbilar (ej cykel då planerat cykelrum inte nås denna väg). Detta bedöms dock som acceptabelt då endast 17 parkeringsplatser påverkas och att angöring sker under en begränsad tid samt kan tidstyras till utanför arbetstid (t.ex. mellan klockan 7-8). Dragvägen är hårdgjord och görs plan och jämn fritt från hinder som till exempel trösklar. Lutningen på dragvägen ska inte överstiga 1:12 för god arbetsmiljö. Figur 13: Redovisat körspår för backning med sopbil, Los, till lastintaget från Sveavägen. Los(C) 2025 Transoft Solutions, Inc. All rights reserved.TRAFIKVERKET 2015 (SE)Los(C) 2025 Transoft Solutions, Inc. All rights reserved.TRAFIKVERKET 2015 (SE) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2025-03577 --- [Tekniskt PM - Konstruktion ovan Klaratunneln.pdf] Tekniskt PM, Konstruktion Titel: Konstruktion ovan Klaratunneln Projekt: Putten 15 Datum: 2026-01-07, Rev: - Granlund K-Lab AB Repslagargatan 17B, 118 46 Stockholm Tel: +46840015170 1 (3) Konstruktion ovan Klaratunneln Tekniskt PM, Konstruktion Projekt: Putten 15 Uppdragsnummer: 00345 Projektskede Programhandling Mottagare Pembroke / Stockholms Stad Datum 2026-01-07 Revision - Upprättad av: Vera Sehlstedt / Samuel Eliasson Godkänd av: Samuel Eliasson Revisionshistorik Revision Datum Anmärkning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-07, Dnr 2025-03577 Tekniskt PM, Konstruktion Titel: Konstruktion ovan Klaratunneln Projekt: Putten 15 Datum: 2026-01-07 Rev: - 2 (3) 1. Befintlig konstruktion Stommen för den befintliga konstruktionen ovan Klaratunneln är avväxlad för att ta ned lasten, från pelare belägna direkt över, till pelare och vägg på vardera sida av tunneln. Avväxlingsbalkarna tillhör fastigheten Putten 15. Figur 1 Befintliga avväxlingsbalkar över Klaratunneln markerade (på urklipp från handlingar från 1999) 2. Om- och påbyggnation av Putten 15 I och med om- och påbyggnaden är strategin att inte introducera några nya pelare på de befintliga våningarna utan att ta ner lasterna i den befintliga stommen. Detta kommer potentiellt innebära förstärkning av vissa pelare/fundament. Figur 2 Markering av pelare över Klaratunneln vars last kommer påverkas av om- och påbyggnationen. Nya avväxlingsbalkar är markerade i rött. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-07, Dnr 2025-03577 Tekniskt PM, Konstruktion Titel: Konstruktion ovan Klaratunneln Projekt: Putten 15 Datum: 2026-01-07 Rev: - 3 (3) 2.1. Ombyggnation och utflyttning av fasad mot Sveavägen Den planerade utbyggnaden mot Sveavägen ligger inom sockelbyggnadens befintliga fotavtryck. Pelare vars last kommer öka, markerat med blått i Figur 2, i och med ombyggnationen kommer att avväxlas och därför inte belasta de avväxlade pelarna i den befintliga byggnaden (se Figur 3). Figur 3 Principsektion genom Klaratunneln och påbyggnad mot Sveavägen 2.2. Påbyggnation På den befintliga höga huskroppen, som idag består av åtta våningar, kommer en våning att rivas och två nya våningar att byggas på. Detta resulterar i en nettoutökning med en våning jämfört med den befintliga byggnaden. De pelare som är placerade ovanför Klaratunneln och som påverkas av påbyggnaden är markerade i rosa i Figur 2. Den primära strategin för dessa pelare är antingen att: • Bibehålla nuvarande nettolast: exempelvis genom att minska nyttig last på andra våningsplan och minimera egentyngden i konstruktionen. • Om lasten i dessa pelare skulle visa sig öka, kan istället kapaciteten hos den befintliga avväxlingskonstruktionerna att kontrolleras och utvärderas. En alternativ strategi är att lokalt avväxla det tillkommande våningsplanet för att säkerställa att lasten mot konstruktionen ovanför Klaratunneln inte ökar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-07, Dnr 2025-03577 --- [Miljöteknisk markundersökning.pdf] Kv Putten 15, Översiktlig miljöteknisk markundersökning av porluft 2025-12-18 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 I Datum: 2025-12-18 Beställare: Pembroke Projektnummer: 25049 Arbetsgrupp: Sofia Sjögren, projektledare förorenad mark Richard Siemssen, handläggare Jarkko Linnamaa, fältgeotekniker Sara Levin, kvalitetsansvarig Version: 1A Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 II Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte................................................................................................... 3 2 Områdesbeskrivning ............................................................................................... 3 2.1 Planerad markanvändning ............................................................................ 4 2.2 Geologi och hydrologi .................................................................................... 5 2.3 Historik och förväntad föroreningssituation .................................................. 5 2.4 Spridnings- och exponeringsvägar ................................................................ 6 3 Genomförandebeskrivning ..................................................................................... 7 3.1 Porluft ................................................................................................................ 7 3.2 Analyser ............................................................................................................ 8 4 Resultat och diskussion ............................................................................................ 8 5 Slutsats och rekommendationer ............................................................................ 9 6 Referenser ................................................................................................................. 9 Bilaga A - Analysresultat Bilaga B - Fältprotokoll Bilaga C – Situationsplan med provtagningspunkter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 3 (8) 1 Inledning och syfte Atrax Energi & Miljö (Atrax) har på uppdrag av Pembroke (Beställaren) utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning med avseende på porluft på Kv Putten 15 (Figur 1). På Kv Putten 15 i Stockholms stad har det tidigare bedrivits ytbehandling av metaller med elektrolytiska/kemiska processer. I närliggande fastigheter har det också bedrivits verksamheter som kan tänkas ha orsakat förorening och spridning av förorening till närområden. I de typer av tidigare verksamheter som bedrivits inom Kv Putten 15 och intilliggande fastigheter har det varit mycket vanligt att klorerade alifater och halogenerade flyktiga ämnen har använts. Då Kv Putten 15 nu ska exploateras vidare och detaljplanen uppdateras finns ett behov av att undersöka föroreningssituationen på fastigheten. Figur 1. Översiktskarta över Stockholms innerstad med aktuellt undersökningsområde, Kv Putten 15, markerad med gult (Karta hämtad från Lantmäteriet). Syftet med den översiktliga miljötekniska undersökningen är att få en indikation om det finns flyktiga föroreningar under byggnaden. Ett annat syfte är att utreda ifall det finns miljö- och hälsorisker kopplade till föroreningar i mark på fastigheten. Porgasundersökning har valts som undersökningsmetod på grund av fastighetens centrala läge, det stora antalet markförlagda installationer och avsaknaden av jordmån. 2 Områdesbeskrivning Kv Putten 15 ligger centralt i Stockholms innerstad, mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan och är en del av det område som utvecklades under den omvandling av cityområdet som skedde under 1960-talet. Byggnaden består av tio våningsplan, inklusive två källarplan med pumpgropar, hisschakt och krypgrund under delar av byggnaden (Figur 2). Byggnaden används idag i huvudsak för kontorsändamål och handel. Direkt under byggnaden i nivå med källarplan går Klaratunneln, vilken också delar källarplanet i två delar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 4 (8) Planområdet är beläget inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt miljöbalken 3 kap 6§. Området är också beläget inom fornlämningsområde med fornlämningsbeteckning L2015:7789 i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR). Åtgärder i marken kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 2 kap kulturmiljölagen (1988:950). Byggnaden uppfördes 1964 till 1967 för Göteborgs Bank. Planområdet avvattnas via ett duplicerat ledningssystem där dagvattnet leds till Strömmen och Mälaren-Riddarfjärden. Planområdet består främst av hårdgjorda ytor, men har visst inslag av gröna planteringslådor och bänkar. Figur 2. Byggnaden på Kv Putten 15. Befintlig byggnad och källarplan illustreras med svarta våningar (linjer) och planerad tillbyggnad illustreras i grönt (Stockholm stad, 2025). Paviljongen på Malmskillnadsgatan har utgått, figuren uppdateras när ny version finns framtagen. 2.1 Planerad markanvändning Tomträttshavaren (Pembroke) har föreslagit en förnyelse inom Kv Putten 15 genom tillbyggnad av befintliga byggnadsvolymer inom fastigheten. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm stad beslutade under våren år 2025 att påbörja planarbetet för berörd detaljplan (Stockholm stad, 2025). Planen är att bygga ut fasaden mot Sveavägen. Bebyggelsen föreslås också höjas i nivå med omgivande kvarter, se grönmarkeringar i Figur 2 och planerad utformning i Figur 3. Bottenvåningarna föreslås öppnas upp samt ändra innehåll från kontor till handel och centrumändamål. Kopplingar mellan nivåer föreslås. Förslaget innebär även utveckling av ytan vid Malmskillnadsgatan, där förnyelsen kan omfatta schaktarbeten i gatumiljön. Den framtida markanvändningen planeras vara kontor, handel och centrumändamål. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 5 (8) Figur 3. Illustration över planerad utformning av Kv Putten 15 från ovan. 2.2 Geologi och hydrologi Enligt SGU:s jordartskartor (SGU, 2025) består aktuell fastighet av fyllnadsmaterial över isälvssediment. Enligt SGU:s jorddjupskartor bedöms jorddjupet inom fastigheten till mellan 5–20 meter. Det är inte klarlagt var på fastigheten jorddjupet är skattat ifrån, dvs det är möjligt att bottenplattan ligger direkt ovanpå berget. 2.3 Historik och förväntad föroreningssituation Det finns inga tidigare utförda miljötekniska undersökningar på fastigheten som Atrax fått kännedom om. Enligt Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden har det på aktuell fastighet tidigare bedrivits ytbehandling av metaller med elektrolytiska/kemiska processer (Länsstyrelsen, 2025). På de närliggande fastigheterna Grävlingen 12, Hästskon 12, Putten 16 och Hammaren 14 (Figur 4) har det bedrivits olika typer av verksamheter som kan ha gett upphov till föroreningar i mark och/eller grundvatten. På Grävlingen 12 finns dokumenterad gummiproduktion och verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel, på Hästskon 12 grafisk industri och verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel, på Putten 16 grafisk industri samt på Hammaren 14 kemtvätt med lösningsmedel och grafisk industri. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 6 (8) Figur 4. Översiktskarta på aktuellt undersökningsområde, Kv Putten 15, i rött samt närliggande fastigheter (Lantmäteriet, 2025) Vid den tidigare kemtvätten som bedrivits inom Hammaren 14 misstänks att klorerade lösningsmedel (CAH) kan ha använts. Klorerade lösningsmedel har även använts vid tidigare verkstadsindustrier och kan därför också ha förekommit i de verkstadsindustrier som funnits i närområdet. Klorerade och halogenerade lösningsmedel är mycket flyktiga ämnen som enkelt avgår i gasform och kan därmed förekomma i gasfas i jordens omättade zon. Särskilt dikloreten (DCE) och vinylklorid (VC), som enkelt avgår i gasform och bryts ner när de kommer i kontakt med syre. Klorerade lösningsmedel har enligt Naturvårdsverket (1999) måttlig till mycket hög farlighet. Ämnena och dess nedbrytningsprodukter är alla giftiga vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t.ex. dricksvatten). 2.4 Spridnings- och exponeringsvägar Under verksamhetsperioden för verkstäder, grafisk industri och kemtvättar har föroreningar kunnat spridas genom spill på golv och byggnadsmaterial och vidare till underliggande mark och grundvatten samt genom avlopp från verksamheter vidare till underliggande mark och grundvatten. Spridning kan också ha skett via ledningsnätet från verksamheten. Spridningsförutsättningarna i den omgivande marken antas som hög på grund av att jordarten utgörs av isälvssediment, som ofta är grovkornigt och har hög hydraulisk konduktivitet. Aktuella exponeringsvägar idag med avseende på hälsa bedöms vara inandning av ånga i byggnader med sammankopplat avloppssystem med den f.d. kemtvätten eller andra verksamheter som har hanterat klorerade eller halogenerade lösningsmedel. Exponering kan också ske genom inandning av ånga i byggnader belägna ovan eventuell förorening i mark- och grundvatten. PUTTEN 15 GRÄVLINGEN 12 HAMMAREN 14 PUTTEN 16 HÄSTSKON 12 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 7 (8) 3 Genomförandebeskrivning I undersökningen har porluften under bottenplattan på byggnaden inom Kv Putten 15 undersökts då porgas ofta har en större representativ volym än jordprov. Influensområdet, storleken på området som föroreningar upptas från till den specifika provtagningspunkten i porluft, beror dock på jordartens genomsläpplighet. Metoden valdes i och med att det är ett säkrare sätt att detektera mycket flyktiga ämnen än vid t.ex. jordprovtagning och har dessutom mindre inverkan på omgivningen. I nuvarande plan behövs ytlig schakt av fyllnadsmaterial vid Malmskillnadsgatan för kommande byggnation. Uppskattningsvis utgörs marken mellan gatuplan och källarplan på Malmskillnadsgatan av max en meter fyllnadsmaterial. I detta fyllnadsmaterial bedöms inte aktuella föroreningar påträffas och därmed utfördes ingen provtagning av jord i detta skede av undersökningen. 3.1 Porluft Provtagning av porluft utfördes den 12 november 2025. Provtagning utfördes i fem provtagningspunkter (Figur 5, Bilaga C) jämnt fördelade över byggnadens area. Tre provtagningspunkter placerades på den norra sidan av Klaratunnel på plan -02 (eller i krypgrunden) och två på den södra sidan av Klaratunneln. Vid placering av provtagningspunkter har hänsyn tagits till ledningar, tillgänglighet samt att begränsa inverkan på utrymmen som används ofta. Provtagning utfördes genom att ett hål borrades genom bottenplattan och en slang fördes genom hålet för att suga upp luften direkt under bottenplattan. Bottenplattans tjocklek varierade mellan cirka 20 och 27 cm. I vissa punkter var det svårt att föra provtagningsslangen igenom borrhålet. Det tolkades som att antingen armering, cellplast eller annat material som skadats vid borrningen försvårade slanggenomföringen. Borrhålet tätades för att förhindra intrång av atmosfärsluft så att endast provtagningsluften passerade genom bottenplattan via provtagningsslangen. Provtagning utfördes därefter genom att porluft pumpades genom ett absorbentrör (kolrör) med ett absorbensmedium i kol som binder ämnen i gasfas. Aktuell pumptid om 120 min utfördes enligt laboratoriets anvisningar med kalibrerat luftflöde av laboratoriet. Kolrören skickades direkt efter provtagning till laboratorium för analys. Efter provtagning återfylldes hålen med betong. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 8 (8) Figur 5. Provtagningspunkter för porgas (röda markeringar). 3.2 Analyser I samtliga fem (5) provtagningspunkter analyserades porluften med avseende på bland annat klorerade alifater, vinylklorid och halogenerade flyktiga organiska ämnen med analyspaket ”Meny A7 Stort VOC” av ALS Scandinavia AB, som är ackrediterat för aktuella analyser. 4 Resultat och diskussion Resultatet av porgasprovtagningen påvisade inga tydliga indikationer på föroreningsförekomst. I Bilaga A presenteras samtliga analysresultat och fältprotokoll redovisas i Bilaga B. Endast aceton i provtagningspunkt 25A05 har detekterats i halt över laboratoriets rapporteringsgräns. Aceton används bl.a. som lösningsmedel för acetylen i gasbehållare, som lösningsmedel i färger, lacker, limmer, färgborttagningsmedel och i borttagningsmedel för nagellack. Provtagningspunkt 25A05 undersöktes i direkt närhet till skrubb, WC och hiss. Det är möjligt att aceton funnits i rengöringsprodukter som använts i dessa utrymmen varav ämnet detekterats i porgasmätningen. Acetonhalten i provtagningspunkt 25A05 uppmättes till 0,0228 mg/m3. För aktuellt ämne i porgas finns det inget riktvärde tillgängligt för jämförelse. Arbetsmiljöverkets Hygieniska gränsvärden (AFS2018:1) för inomhusluft anger ett Nivågränsvärde (NGV) på 600 mg/m3 för aceton (Arbetsmiljöverket, 2018). Nivågränsvärdet är ett hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt åtta timmar. Dessa är bindande och får inte överskridas. Övriga analysparametrar underskrider laboratoriets rapporteringsgräns vilket innebär att inga andra flyktiga ämnen har påvisats i denna undersökning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 9 (8) 5 Slutsats och rekommendationer I utförd porgasundersökning på inom Kv Putten 15 har inga halter av klorerade- eller halogenerade lösningsmedel uppmätts. Den marginella halt av aceton som uppmätts i porluften, under bottenplattan, i en provtagningspunkt späds ut när porluften tar sig in i byggnaden, till den luft som människor vistas och arbetar i. Uppmätt halt aceton underskrider med stor marginal Arbetsmiljöverkets Hygieniska gränsvärden. Rapporterade halter i porgas bedöms därmed inte utgöra någon risk med avseende på inomhusvistelse vare sig vid nuvarande verksamhet eller vid planerad tillbyggnation på fastigheten. Utifrån resultaten av undersökningen bedöms det inte föreligga något åtgärdsbehov eller behov av kompletterade provtagningar för att undersöka föroreningssituationen med avseende på risker med klorerade- eller halogenerade kolväten i inomhusluften inom Kv Putten 15. Atrax bedömer att det inte finns några oacceptabla risker med avseende på flyktiga föroreningar under byggnaden. Däremot går det inte att utesluta att det förekommer föroreningar som kan kopplas till fyllnadsmaterial i stadsmiljö i de massor som eventuellt kommer hanteras vid schakt på Malmskillnadsgatan. Det rekommenderas därför att provtagning och klassificering av jord utförs i samband med att markarbeten påbörjas. 6 Referenser Arbetsmiljöverket. (2018). Hygieniska gränsvärden, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden, AFS 2018:1, ändrad: t.o.m. AFS 2022:5. Arbetsmiljöverket. Lantmäteriet. (2025). webbkarta. Hämtat från webbsida: https://minkarta.lantmateriet.se/. Länsstyrelsen. (2025). EBH-kartan. Hämtat från Databas över potentiellt förorenade områden: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av förorenade områden, bedömningsgrunder för miljökvalitet, vägledning för insamling av underlagsdata, Rapport 4918. Naturvårdsverket. SGU. (den 17 10 2025). Jordarter 1:25000-100000. Hämtat från SGU Kartvisare: https://apps.sgu.se/kartvisare/ Stockholm stad. (2025). Startpremoria för planläggning av Putten 15 i stadsdelen Norrmalm (kontor och centrumändamål), dnr 2025-03577. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 10 (8) Bilaga A Analysresultat Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 N SR, NO, SR, NO Analyscertifikat Ordernummer : ST2550225 Sida 1 av 16: Atrax Energi & Miljö AB Putten 15ProjektKund : : Sofia Sjögren BeställningsnummerKontaktperson 25049: : Kungsholmstorg 16Adress KS & JLProvtagare: : 112 21 Stockholm Provtagningspunkt ----: Ankomstdatum, proverSverige 2025-11-12 14:40: E-post sofia.sjogren@atrax.se 2025-11-18Analys påbörjad: : ----Telefon Utfärdad 2025-11-26 11:46: : C-O-C-nummer (eller Orderblankett-num mer) ---- Antal ankomna prover 5: : ST2022SE-ATR-ENE0001 (OF220208)Offertnummer 5Antal analyserade prover: : Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Orderkommentar - Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef : :Laboratorium hemsida www.alsglobal.seALS Scandinavia AB : :Adress E-postRinkebyvägen 19C info.ta@alsglobal.com :Telefon182 36 Danderyd +46 8 5277 5200 Sverige Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 2 av 16 Analysresultat Provbeteckning 25A01 Laboratoriets provnummer ST2550225-001 Provtagningsdatum / tid 2025-11-12 Matris LUFT Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Kundinformation Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym A-PSMP-VOLm³ 0.000100.0240 * PR---- Alifatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) n-pentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.500<0.0417 PR---- n-hexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-heptan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-oktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-nonan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-undekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dodekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tridekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tetradekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-hexadekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metylhexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isooktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklopentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Aromatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2,3-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4,5-tetrametylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 3-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-fenylcyklohexen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- p-Isopropyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- etylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- iso-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- o-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- m,p-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- sek-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- styren A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tert-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- toluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 3 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt naftalen A-VOCGMS02mg/m³ 1.00<0.083 PR---- Alkoholer / Estrar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 2-etyl-1-hexanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metyl-1-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isobutanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.150<0.0125 PR---- etylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- iso-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Aldehyder / Ketoner Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 2-Butanon (MEK) A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- metylisobutylketon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- hexanal A-VOCGMS02mg/m³ 0.600<0.0500 PR---- aceton A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Cyklohexanon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Ickehalogenerade volatila organiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) alfa-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- beta-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- alfa-terpinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- limonen A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- 1.4-Dioxan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- MTBE (metyl-tert-butyleter) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- etyl-tert-butyleter (ETBE) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrahydrofuran A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade alifater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1,1,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,1-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- hexaklorbutadien A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- klormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrakloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetraklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloroform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 4 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Halogenerade alifater - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt vinylklorid A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrom-3-klorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrometan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromdiklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibrommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklordifluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromoform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- triklorfluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade aromater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,4-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brombensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- monoklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 5 av 16 Provbeteckning 25A02 Laboratoriets provnummer ST2550225-002 Provtagningsdatum / tid 2025-11-12 Matris LUFT Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Kundinformation Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym A-PSMP-VOLm³ 0.000100.0240 * PR---- Alifatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) n-pentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.500<0.0417 PR---- n-hexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-heptan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-oktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-nonan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-undekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dodekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tridekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tetradekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-hexadekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metylhexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isooktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklopentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Aromatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2,3-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4,5-tetrametylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 3-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-fenylcyklohexen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- p-Isopropyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- etylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- iso-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- o-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- m,p-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- sek-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- styren A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tert-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- toluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) naftalen A-VOCGMS02mg/m³ 1.00<0.083 PR---- Alkoholer / Estrar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 6 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Alkoholer / Estrar - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt 2-etyl-1-hexanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metyl-1-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isobutanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.150<0.0125 PR---- etylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- iso-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Aldehyder / Ketoner Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 2-Butanon (MEK) A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- metylisobutylketon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- hexanal A-VOCGMS02mg/m³ 0.600<0.0500 PR---- aceton A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Cyklohexanon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Ickehalogenerade volatila organiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) alfa-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- beta-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- alfa-terpinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- limonen A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- 1.4-Dioxan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- MTBE (metyl-tert-butyleter) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- etyl-tert-butyleter (ETBE) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrahydrofuran A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade alifater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1,1,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,1-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- hexaklorbutadien A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- klormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrakloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetraklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloroform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- vinylklorid A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrom-3-klorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrometan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 7 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Halogenerade alifater - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt bromdiklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibrommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklordifluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromoform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- triklorfluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade aromater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,4-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brombensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- monoklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 8 av 16 Provbeteckning 25A03 Laboratoriets provnummer ST2550225-003 Provtagningsdatum / tid 2025-11-12 Matris LUFT Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Kundinformation Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym A-PSMP-VOLm³ 0.000100.0240 * PR---- Alifatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) n-pentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.500<0.0417 PR---- n-hexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-heptan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-oktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-nonan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-undekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dodekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tridekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tetradekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-hexadekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metylhexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isooktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklopentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Aromatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2,3-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4,5-tetrametylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 3-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-fenylcyklohexen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- p-Isopropyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- etylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- iso-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- o-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- m,p-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- sek-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- styren A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tert-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- toluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) naftalen A-VOCGMS02mg/m³ 1.00<0.083 PR---- Alkoholer / Estrar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 9 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Alkoholer / Estrar - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt 2-etyl-1-hexanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metyl-1-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isobutanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.150<0.0125 PR---- etylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- iso-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Aldehyder / Ketoner Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 2-Butanon (MEK) A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- metylisobutylketon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- hexanal A-VOCGMS02mg/m³ 0.600<0.0500 PR---- aceton A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Cyklohexanon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Ickehalogenerade volatila organiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) alfa-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- beta-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- alfa-terpinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- limonen A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- 1.4-Dioxan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- MTBE (metyl-tert-butyleter) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- etyl-tert-butyleter (ETBE) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrahydrofuran A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade alifater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1,1,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,1-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- hexaklorbutadien A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- klormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrakloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetraklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloroform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- vinylklorid A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrom-3-klorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrometan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 10 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Halogenerade alifater - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt bromdiklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibrommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklordifluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromoform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- triklorfluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade aromater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,4-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brombensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- monoklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 11 av 16 Provbeteckning 25A04 Laboratoriets provnummer ST2550225-004 Provtagningsdatum / tid 2025-11-12 Matris LUFT Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Kundinformation Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym A-PSMP-VOLm³ 0.000100.0240 * PR---- Alifatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) n-pentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.500<0.0417 PR---- n-hexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-heptan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-oktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-nonan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-undekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dodekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tridekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tetradekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-hexadekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metylhexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isooktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklopentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Aromatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2,3-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4,5-tetrametylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 3-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-fenylcyklohexen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- p-Isopropyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- etylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- iso-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- o-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- m,p-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- sek-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- styren A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tert-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- toluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) naftalen A-VOCGMS02mg/m³ 1.00<0.083 PR---- Alkoholer / Estrar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 12 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Alkoholer / Estrar - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt 2-etyl-1-hexanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metyl-1-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isobutanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.150<0.0125 PR---- etylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- iso-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Aldehyder / Ketoner Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 2-Butanon (MEK) A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- metylisobutylketon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- hexanal A-VOCGMS02mg/m³ 0.600<0.0500 PR---- aceton A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Cyklohexanon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Ickehalogenerade volatila organiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) alfa-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- beta-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- alfa-terpinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- limonen A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- 1.4-Dioxan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- MTBE (metyl-tert-butyleter) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- etyl-tert-butyleter (ETBE) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrahydrofuran A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade alifater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1,1,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,1-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- hexaklorbutadien A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- klormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrakloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetraklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloroform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- vinylklorid A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrom-3-klorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrometan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 13 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Halogenerade alifater - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt bromdiklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibrommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklordifluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromoform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- triklorfluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade aromater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,4-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brombensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- monoklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 14 av 16 Provbeteckning 25A05 Laboratoriets provnummer ST2550225-005 Provtagningsdatum / tid 2025-11-12 Matris LUFT Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Kundinformation Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym A-PSMP-VOLm³ 0.000100.0240 * PR---- Alifatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) n-pentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.500<0.0417 PR---- n-hexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-heptan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-oktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-nonan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-undekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-dodekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tridekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-tetradekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-hexadekan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metylhexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isooktan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklohexan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- metylcyklopentan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Aromatiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2,3-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4,5-tetrametylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-trimetylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 3-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-etyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-fenylcyklohexen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- p-Isopropyltoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- etylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- iso-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-propylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- o-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- m,p-xylen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- sek-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- styren A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tert-butylbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- toluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.0500<0.00417 PR---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) naftalen A-VOCGMS02mg/m³ 1.00<0.083 PR---- Alkoholer / Estrar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 15 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Alkoholer / Estrar - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt 2-etyl-1-hexanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-metyl-1-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- isobutanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- n-butanol A-VOCGMS02mg/m³ 0.150<0.0125 PR---- etylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- iso-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- n-butylacetat A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Aldehyder / Ketoner Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 2-Butanon (MEK) A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- metylisobutylketon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- hexanal A-VOCGMS02mg/m³ 0.600<0.0500 PR---- aceton A-VOCGMS02mg/m³ 0.1000.0228 PR± 0.0091 Cyklohexanon A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- Ickehalogenerade volatila organiska föreningar Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) alfa-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- beta-pinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- alfa-terpinen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- limonen A-VOCGMS02mg/m³ 0.200<0.0167 PR---- 1.4-Dioxan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- MTBE (metyl-tert-butyleter) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- etyl-tert-butyleter (ETBE) A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrahydrofuran A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade alifater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1,1,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,1-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2,2-tetrakloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1,2-trikloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2,2-diklorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloretan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- cis-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- hexaklorbutadien A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- klormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetrakloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- tetraklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,2-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trans-1,3-diklorpropen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- trikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- kloroform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- vinylklorid A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrom-3-klorpropan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2-dibrometan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Sida Ordernummer Kund ST2550225 Atrax Energi & Miljö AB: : : 16 av 16 Resultat MU Enhet LOR Metod Utf.Parameter Halogenerade alifater - Fortsatt Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) - Fortsatt bromdiklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibrommetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- dibromklormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- diklordifluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- bromoform A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- triklorfluormetan A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,1-dikloreten A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Halogenerade aromater Meny A7 mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,2-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,4-diklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,3-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,2,4-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 2-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 4-Klortoluen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- brombensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- monoklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- 1,3,5-triklorbensen A-VOCGMS02mg/m³ 0.100<0.0083 PR---- Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod Provtagningsvolym uppgett av kundA-PSMP-VOL* Bestämning och beräkning av flyktiga organiska ämnen enligt SS-EN 13649 och NIOSH. Mätning utförs med GC-MS.A-VOCGMS02 Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. PR Analys utförd av ALS Czech Republic s.r.o Prag, Na Harfe 336/9 Prag Tjeckien 190 00 Ackrediterad av: CAI Ackrediteringsnummer: CAI 1163, CSN EN ISO/IEC 17025:2018 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 11 (8) Bilaga B Fältprotokoll Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 Bilaga B – Fältprotokoll Kv Putten 15 Uppdragsnummer: 25049 1 (1) Porluftprovtagning 2025/11/12 Fältingenjör: RS och JL 1 Provpunkter och utförande 1.1 25A01 25A01 Krypgrund. Borrade ett hål genom betongplattan som var 20 cm tjockt. Underliggande material kändes grusigt. Slang fördes in under betongplattan genom borrhålet och hålet tätades. Start för pumpning: 0837, 2 timmar pumpning. Hålen igensattes med cement efter att pumpningen var klar. 1.2 25A02 25A02 undercentral. Borrade ett hål genom betongplattan som var 27 cm tjockt. Ihåligt under betongplattan. Slang fördes in under betongplattan genom borrhålet och hålet tätades. Start för pumpning: 0905, 2 timmar pumpning. Hålen igensattes med cement efter att pumpningen var klar. 1.3 25A03 25A03 Trapputrymme. Borrade ett hål genom betongplattan som var 20 cm tjockt. Materialet under var hårt men okänt. Slangen gick inte att tas igenom under betongplattan på grund av stopp. Ett till hål gjordes men det var inte möjligt att få slangen under betongplattan. Slangen fördes 18 cm ner i borrhålet och hålet tätades. Start för pumpning: 1007, 2 timmar pumpning. Hålen igensattes med cement efter att pumpningen var klar. 1.4 25A04 25A04 Fläktrum. Tre hål borrades nära till varandra. Vid första två hål kom man inte igenom betongplattan på grund av hårt material vid ca 15 cm djup. Vid tredje hålet penetrerades betongplattan som var 20 cm djupt. Underliggande material var hårt men okänt. Slangen fördes under betongplattan och hålet tätades. Start för pumpning: 1105, 2 timmar pumpning. Hålen igensattes med cement efter att pumpningen var klar. 1.5 25A05 25A05 Trapputrymme/gång. Två hål borrades nära till varandra. Vid första hålet kom man inte igenom betongplattan på grund av hårt material. Betongplattan var 20 cm djupt, löst och lättigenomträngande material under. Slangen fördes under betongplattan och hålet tätades. Start för pumpning: 1140, 2 timmar pumpning. Hålen igensattes med cement efter att pumpningen var klar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 12 (8) Bilaga C Situationsplan med provtagningspunkter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 SERLt.SWMPLETTERINGAR SEINRERUMSBLDANDEBYGGDELAR,PARTIER SEINVÄNDIGA ETAUERVEH1KALA SEHANDLINGSFÖRTECKNIKG 3RANDKRAV Q=INGETKRAV,1=EI30,2=EI60 P=INAELACERCIPSBYTSUT'AOTPLYWOOD V=GIPSBYTSMOTVÅTRUt.SSKJVA 02.102 HISSM 02016 DATA4 02.114 DATA2 02.1',3 DATA3 A1:300 A11:150 02Jl42 RrTr-.llNG 02.002 ltlSSMR 02.112 RATTERIRl 02.043 MASK VERK 02012 FÖRRÅDE160 02.044 FÖRRÅD ORI 02.001 HISSHALL 02006 UNDERCENTRAl LITTERAFÖRVAGGKRAV 1=L.JUDKRA'I MÅTTANGESI MILLIMETER PLUSHÖJDERANGESI 'ETER UPPNÅANGIVENLJUDKLASS VÄGGKOMPLETTERASVIDBEHOV NYV A G G 3EF.OÖRRFUNKTIDNKOSTROI.LERAS PLANRITNINGMÅTTSÄTTNING1:150 PLAN-02(+04,10) 0 1 ,1 BET ,1 TRA 10 DAT. APP KOM 12.111 02.11 02.10 1.031 02.015 0 0 2 8 02.048 02.046 02.003 02.010 11 RRAD 0 2 0 5 0 KORR 10 12 S L V E N T 071500 FÖRRÅD • 1 \ 1 I E MSIB 02.l01 2017-06-02 FLÄKTRUM 7 S.JONSSON S.JONSSON FLÄKTRUM SCfiAKTTUHÖli NGET ANNATANGES ROP / 08-7084450 www.lpab.se A-40.1.K2 MAACOFOLKETESTA 08-70264 00 www.reflexark.se (4) RE AL E S T ..\ TE 0 1 2 3 4 5 1 5 M SKALA1:150 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1---,--11 08-588188CO www.brandskyddlaget.se NYKORTLÄSAREPLACERAS1100MMÖFG. KONTOR c k l r r K V .P U T T E N15 \..J H HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR Pembroke FÖRESKRIFTER R E L A T I O N S H A N D L I N G Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2025-03577 --- [Brandtekniskt utlåtande.pdf] Brandkonsulten AB www.brandkonsulten.se Gävlegatan 12 B T - +46 8 505 344 00 113 30 Stockholm E - info@brandkonsulten.se Putten 15, Stockholm, brandtekniskt utlåtande inför utveckling av cityfastighet, förutsättningar för utrymning samt insats Detta brandtekniska utlåtande har upprättats med anledning av att fastighetsägaren avser att utveckla en befintlig fastighet i centrala Stockholm. Syftet med det brandtekniska utlåtandet är att beskriva nuvarande utrymnings- och insatsförhållande samt även de planerade för projektets genomförande. Allmänt Uppdragsgivare: Nya Norscan Putten AB Objektsadress: Sveavägen – Malmskillnadsgatan – Mäster Samuelsgatan, Stockholms Stad Stockholm Stads diarienummer: 2025-03577 Handläggande brandingenjör: Christian Ståleker Internkontrollerande brandingenjör: Oscar Löfgren Ferraz Underlag för utlåtandet: - Platsbesök - Diverse ritningsunderlag Sammanfattning Putten 15 kommer att moderniseras och byggas till och får sammantaget ett f ullt modernt brandskydd omfattande bland annat automatisk sprinkler, brand - och utrymningslarm, räddningshiss och stigarledningar. De nya byggreglerna som är fullt ut gällande 2026-07-01 kommer utgöra grund för den brand- och utrymningstekniska projekteringen. Myndighetskrav De nya byggreglerna har börjat gälla från 2025-07-01 och med ett års övergångsperiod. Detta betyder att från och med 2026-07-01 är de nya byggreglerna tvingande. Detta utlåtande utgår således från de nya byggreglerna - Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7). Även Boverkets föreskrifter om krav på tomter m m (BFS 2024:13) utgör grund för utlåtandet. 2026-01-13, rev A Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 2 (3) Putten 15, planarbete, utl för insats och utrymning 2026-01-13 Förutsättningar Projektet betraktas som ändring (om- och tillbyggnad) varför byggregler för nyproduktion generellt får anses vara gällande. Befintliga förutsättningar kommer till viss del att behöva beaktas. Byggnadens våningsplan utökas i vissa delar ytmässigt och två ytterligare våningsplan tillkommer. Efter påbyggnad betraktas byggnaden brandtekniskt som en 10 -våningsbyggnad. Huvudsaklig verksamhet kommer vara kontor men i markplan, både mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan, samt i plan under mark kommer publik verksamhet i form av butiker, restauranger etc att vara aktuella. Två befintliga trapphus med tillhörande hissar kompletteras med ett nytt centralt placerat trapphus med hissar. Entréfunktioner kommer finnas både från Sveavägen, Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Brandtekniska förutsättningar – nuvarande förhållanden Brandkonsulten AB har inte fullt ut inventerat befintliga förutsättningar. Bakgrunden till det är den planerade om- och tillbyggnaden som syftar till att skapa helt nya och moderna förutsättningar, vilket även omfattar brandskyddet. Befintlig verksamhet idag är i huvudsak kontor. Publika ytor finns idag som nås från Sveavägen. Ytor under mark, eller ytor utan kontakt med öppningar mot det fria är till del försedda med automatisk vattensprinkler. Mindre del mot Sveavägen är också försedd med sprinkler. Byggnaden är försedd med brandlarm där brandförsvarstablån är placerad i trapphus mot Mäster Samuelsgatan. Brandlarmets omfattning har ännu inte helt fastställts med hänsyn till det planerade projektet. Byggnaden har idag två trapphus som mynnar mot Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Dessa fungerar som utrymningsvägar men också som tillträdesvägar för räddningstjänsten. Brandgasventilation för ytor under mark finns och som mynnar mot Sveavägen, Mäster Samuelsgatan samt vid Malmskillnadsgatan. Brandtekniska förutsättningar – kommande förhållanden Efter genomfört projekt kommer byggnaden få ett fullt modernt och uppdaterat brandskydd anpassat efter dagens krav. Notera dock att framtida projektering kan komma att ge delvis andra lösningar eller att kraven bedöms annorlunda. Nedanstående utgår från de förutsättningar som nu är aktuella. Byggnadstekniska förutsättningar Byggnaden anses ha stort skyddsbehov varför den hänförs till byggnadsklass 1. Detta i sin tur ger vissa krav på bl a brandcellsgränsers klass, ytskikt och beklädnader och bärande konstruktioner. Verksamheten i byggnaden kommer primärt innefatta kontor och arbetslokaler med publika lokaler i markplan samt i delar av plan under mark. Byggnaden skyddas med en heltäckande automatisk sprinkleranläggning samt brand- och utrymningslarm. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 3 (3) Putten 15, planarbete, utl för insats och utrymning 2026-01-13 Förutsättningar för utrymning Byggnaden förses med tre trapphus för utrymning (varav ett nytt). Nytt trapphus utformas som ett s k Tr 2-trapphus. Huvudprincipen är att varje verksamhet ska ha tillgång till minst två oberoende utrymningsdörrar/utrymningsvägar. Vissa mindre lokaler som a nsluter till det fria eller till trapphus i Tr2 kan utföras med en utrymningsdörr. Byggnaden förses med automatiskt brand- och utrymningslarm. Omfattning får bedömas när funktioner och planlösningar är mer fastställda men syftet med larmet är att säkerställa trygg utrymning samt aktivera diverse brandtekniska styrfunktioner. Utrymning förutsätter inte räddningstjänstens medverkan. Utrymningsplatser i trapphusen kommer dock att anordnas där assistans kan komma att behövas för de som inväntar hjälp där. Utrymning med hjälp av höjdfordon är inte aktuellt. Projekterad utrymning kommer inte kräva räddningstjänstens medverkan vid utrymning. Förutsättningar för räddningstjänstens insats Nåbarhet till angreppsvägar sker i närhet från det allmänna vägnätet. Räddningstjänsten har god access till byggnadens angreppsvägar direkt från Malmskillnadsgatan, Mäster Samuelsgatan och Sveavägen (< 50 m från uppställningsplatser). Inga särskilda uppställningsplatser krävs för räddningstjänstens höjdfordon. Byggnadens utrymningstrapphus utgör tillträdesvägar för räddningstjänsten. Plan under mark utförs med möjlighet till insats via separata tillträdesvägar. Byggnadens yttertak nås invändigt via trapphus. Med hänsyn till byggnadens höjd förses trapphus till plan ovan mark med stigarledningar (torr- rör). I ena trapphuset utförs också en hiss som räddningshiss. Lokaler under mark samt trapphus förses med möjlighet till brandgasventilation för räddningstjänsten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-01-13, Dnr 2025-03577 --- [Tjänsteutlåtande startpromemoria.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 1 (14) Datum 2025-04-17 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Handläggare Till Camilla Maruyama Stadsbyggnadsnämnden Telefon 08-508 27 17 Startpromemoria för planläggning av Putten 15 i stadsdelen Norrmalm (kontor och centrumändamål) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Amanda Horwitz Stadsbyggnadsdirektör Anna Lina Axelsson Maria Sahlstrand tf. Avdelningschef f tf. Avdelningschef Enhetschef SAMMANFATTNING Putten 15 är en av de mest centralt belägna fastigheterna i Stockholms stad och representerar en del av 1960-talets omdaning av cityområdet. Staden är lagfaren ägare till fastigheten Putten 15 som upplåts med tomträtt till Pembroke. Tomträttshavaren har föreslagit en förnyelse av befintlig bebyggelse, genom tillbyggnad av befintliga byggnadsvolymer inom fastigheten. Projektet ska med föreslagna åtgärder bidra till attraktiva och levande stadsrum, genom b.la. publika lokaler i bottenvåningarna som uppmuntrar till nya flöden både kring och genom fastigheten. Byggnaden används idag i huvudsak för kontorsändamål och handel. Efter genomförda förändringar kommer fastigheten ha kompletterats med fler kontorsarbetsplatser och mer offentliga funktioner i byggnadens bottenvåningar. Exploateringsnämnden beslutade 27 mars 2025 att markanvisa för kontors-, handels- och centrumändamål. Fastigheten ligger inom området riksintresset för kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården och kommer att behöva anpassas avseende stadssiluett och påverkan på de intilliggande värdekärnorna Hötorgscity och Sergels Torg. Stor hänsyn behöver tas till de arkitektoniska och kulturhistoriska värdena i befintlig fastighet samt omgivande bebyggelse. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 2 (14) Stadsbyggnadskontoret är positivt till att pröva planförslaget då det bidrar till utvecklingen av Stockholm City, Sveriges ekonomiska och kulturella nav. Kontoret bedömer att förslaget kan bidra till att skapa en mer levande och aktiv stadskärna. Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. UTLÅTANDE Syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheten Putten 15 genom tillbyggnader med moderna lokaler för i huvudsak kontorsverksamhet. Planen syftar även till att stärka möjligheten till ett rikt stadsliv genom att aktivera gatufasaden mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan med publika ytor i bebyggelsens bottenvåningar samt utveckling av gaturummens stadsmiljö. Projektet ska bidra med större trygghet och en förbättring av stadsmiljön kring bebyggelsen. Vidare syftar planen till att stärka tunnelbaneentréns roll och utveckla trygga kopplingar genom kvarteret mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Bakgrund Plandata Planområdet är mycket centralt beläget och ligger mellan Sveavägen, Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan, och består av fastigheten Putten 15. Byggnaden uppfördes 1964 till 1967 för Göteborgs Bank efter ritningar av Anders Tengbom. Bebyggelse inom Putten 15 sett från Mäster Samuelsgatan. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 3 (14) Karta som visar planområdets läge och preliminära avgränsning. Pågående detaljplaner i området • Detaljplan för fastigheten Barnhuset 26, dnr. 2021-12301, inglasning av terrass mot gård samt utflyttning av entréparti. Skede granskning. • Detaljplan för Centralstaden, del av Norrmalm 5:3 m.fl. dnr. 2016-17154, överdäckning av spårområdet vid Centralstationen möjliggör för nya kontor, handel, bostäder och parkmiljöer. Skede samråd. • Detaljplan för Hästen 19, dnr. 2022-02462, påbyggnad av restaurangverksamhet på NK:s tak. Skede start-PM. Karta som visar pågående detaljplaner och program i närområdet. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 4 (14) Gällande detaljplaner • Stadsplan 6105, för kv. Beridarebanan m.m. fastställd 1964. Stadsplanen syftar till att inom kvartersmark möjliggöra ny bebyggelse för affärs- kontors- och liknande ändamål, inklusive hotell. Planen omfattar del av Sergels Torg, Regeringsgatan, Mäster Samuelsgatan och Hamngatan. • Tilläggsplan 94014, laga kraftvunnen 1998. Planen innebär ändrade krav för allmänhetens tillgång till terrasser m.m. samt skydds- och varsamhetsbestämmelser. • Tilläggsplan 1998-00956, laga kraftvunnen 1999. Planen syftar till att fläktrumsvåningen tas i anspråk för kontorsändamål samt personalrestaurang på terrassen. Flytt av trappfunktion. Markägoförhållanden Staden är lagfaren markägare till fastigheten Putten 15 som upplåts med tomträtt till Pembroke. Relaterade beslut och styrande dokument Riksintressen och fornlämningar Planområdet är beläget inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt miljöbalken 3 kap 6§. Detta innebär att planeringen måste ta hänsyn till de aktuella uttrycken för riksintresset, till detta hör tex uttrycket 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling, den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930- talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. De aktuella uttrycken för riksintresset kommer att identifieras i det kommande planarbetet. Planområdet ligger även i nära anslutning till Hötorgscity, Sergels torg och Hamngatan som utgör så kallade värdekärnor enligt riksintressebilagan till Stockholm stads översiktsplan. Området är beläget inom fornlämningsområde. Fornlämningsbeteckning i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) är L2015:7789. Åtgärder i marken kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 2 kap kulturmiljölagen (1988:950). Översiktsplan Stockholm City är regionens centrum och Sveriges ekonomiska, politiska och kulturella nav. I översiktsplanen pekas City ut som stadens viktigaste arbetsplatsområde och centralt offentligt rum för Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 5 (14) regionens invånare och besökare. Västra City har särskilt stora möjligheter för stadsutveckling. Utvecklingen ska utgå ifrån att bevara stadens riksintresse samtidigt som stadens roll som en attraktiv, dynamisk och innovativ plats för både näringsliv och stadsliv stärks. Fokus ligger på att skapa en tätare och mer levande stadsmiljö där olika funktioner blandas i både byggnader och offentliga rum. Detta ska göra att stadslivet kan pågå dygnet runt och tillgodose behoven för boende, besökare och arbetande. För att uppnå detta ska den befintliga bebyggelsens offentliga ytorna utvecklas, med levande bottenvåningar och fler gång- och vistelseytor. Arbete ska göras för att minska motortrafik för att skapa tystare och tryggare gaturum. Tillgängligheten i city ska förbättras genom att hantera nivåskillnader och säkerställa goda kopplingar till omgivningen. Stockholms byggnadsordning Stockholm City är den mest föränderliga stadsdelen i stenstaden, med stort förändringstryck som ekonomiskt och kulturellt nav. Under 2000-talet har modernistiska byggnader byggts på, vilket har förändrat taklandskapet och gatumiljön. Flera byggnader från 1970- och 1980-talen har rivits eller byggts om, och nya byggnader har tillkommit samtidigt har gatumiljön utvecklats för att främja ett mer levande stadsliv. I planarbetet är det aktuellt att beakta relationen till det befintliga stadsrummet och samspelet med det modernistiska City, omgivande byggnadshöjder samt påverkan på offentliga rum. Konsekvenser för siktlinjer och utblickar från de offentliga miljöerna och stadens höjdpartier behöver beaktas. Projektet ska tillvarata, utveckla och aktivera offentliga rum för att möta behovet av rekreation och mötesplatser. Program Program för Stockholm City betonar att City ska utvecklas för att stödja regionens tillväxt och vara en hållbar plats för näringslivet och handel. Fokus ligger på att utveckla det offentliga rummet för en attraktiv, trygg och funktionell stad, med samverkan för att skapa en levande stad med platser för möten och evenemang. Brunkebergsåsen sätter sin prägel på City även om den i de södra delarna till stor del är bortgrävd och ersatt med byggnader och konstruktioner. På Malmskillnadsgatan, belägen på åsen har bebyggelse av tradition tillåtits vara något högre än stenstaden i övrigt, med bebyggelse som förstärker upplevelsen av åsens Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 6 (14) topografi samt korsande gator som klättrar upp och ner för kanten. Flera byggnader längs gatan är påbyggda. Vid utveckling av City behöver taklandskapets uppbrutna karaktär och kontrasten mellan enhetlighet och accenter bevakas. Möjligheten att uppföra nya byggnader som är väsentligt högre än den befintliga bebyggelsen är begränsad. Helhetsmiljöerna från 1950- 60-talen behöver utvecklas med utgångspunkt i kunskap om dess arkitektoniska kvaliteter och värna de typiska karaktärsdrag som kännetecknar dessa miljöer. Utveckla bottenvåningarna med lokaler för publika verksamheter och skapa möjliga kopplingar genom kvarteren. Kommunala beslut i övrigt Exploateringsnämnden beslutade 27 mars 2025 att markanvisa för kontors-, handels- och centrumändamål. Nuvarande förhållanden Markanvändning Planområdet används idag för kontor och handel. I byggnadens sockelvåning mot Sveavägen, som är i två plan, finns butiker. Över dem ligger en större terrass. Ovanpå terrassen finns en större kontorslamell i 6 våningar, samt en indragen våning på taket. Byggnaden innehåller flera våningar under mark samt en del av Klaratunneln. Stadsbild och karaktär Fastigheten är belägen mellan Sveavägen, Mäster Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan i närheten av Sergels Torg. Platsen och dess miljö representerar framväxten av det moderna Stockholm. Kring Sergels Torg finns några av de mer betydelsefulla inslagen av 1950- och 60 talets cityförnyelse, däribland Hötorgsskraporna och Kulturhuset. I öster löper Malmskillnadsgatan ovanpå Brunkebergsåsen i nordsydlig riktning, Mäster Samuelsgatan ansluter via en bro och förbinder city över Sveavägen. Putten 15 uppfördes mellan åren 1966–1967 av Göteborgs Bank, efter ritning av arkitekt Anders Tengbom. Anläggningen var en av flera karaktärsstarka och påkostade bankpalats som vid denna tid anlades i Cityområdet. Dessa utformades för en eller ett fåtal verksamheter, med till stora delar slutna bottenvåningar. Ursprungligen var byggnadens 18 meter breda terrass publik, med en plantering mot Sveavägen. Över terrassplanet restes en sex våningar hög kontorslamell. Byggnaden försågs med påkostade fasader i finhuggen röd bohusgranit, utförd i ett prismamönster med snedställda ytor vilka skapade en skuggverkan. Mellan 1999 och Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 7 (14) 2004 byggdes takvåningen om till kontor och en terrasstillbyggnad skedde. Vid samma tid byggdes tidigare arkadvåning och trappor om till butiksytor mot Sveavägen. Röd markering visar befintlig bebyggelse inom Putten 15. Bebyggelse inom fastigheten Putten 15 sett från Mäster Samuelsgatan. Kulturmiljö Putten 15 är grönklassad enligt Stadsmuseets klassificering, vilket innebär att byggnaden är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det angränsande området innefattar bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Hötorgsskraporna och Sergels Torg är blåklassade av Stadsmuseet, vilket är den högsta klassen ur kulturmiljösynpunkt. I Stadsmuseets motivering till den kulturhistoriska klassificeringen lyfts särskilt den påkostade fasetterade/prismamönstrade fasaden i röd bohusgranit. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 8 (14) Ändringar ska utföras med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag samt tillvarata byggnadens kulturhistoriska värden. Trafik och kollektivtrafik Fastigheten är mycket centralt placerad, i grannfastigheten i norr finns ingång till tunnelbana från två nivåer, från Sveavägen samt Malmskillnadsgatan. Direkt utanför fastigheten på Sveavägen finns en busshållplats. Sveavägen är försedd med gång- och cykelbana. Söder om planområdet har Malmskillnadsgatan nyligen rustats och är ett populärt promenadstråk, särskilt sommartid. Miljö Dagvatten och miljökvalitetsnormer Planområdet avvattnas via ett duplicerat ledningssystem där dagvattnet leds till Strömmen och Mälaren-Riddarfjärden. Spillvatten leds i egna ledningar till reningsverk. Recipienterna är vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv vilket innebär att miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna ska uppfyllas. På delar av taken inom planområdet finns det koppar. Recipienterna har redan idag förhöjda halter av koppar i vattnet. Fördröjning och rening av dagvattnet bör prioriteras för det dagvatten som kommer från kopparytorna för att inte ytterligare belasta recipienten. Lokalklimat Planområdet består främst av hårdgjorda ytor, men har gröna inslag som möjliggör ekosystemtjänster som dagvattenhantering och värmereglering. Störningar och risker Buller, vibrationer och stomljud Planområdet utsätts för trafikbuller från Sveavägen och Malmskillnadsgatan, med ljudnivåer upp till 70 dBA vid Sveavägen och 65 dBA vid Malmskillnadsgatan på 2 meters höjd. Planområdet kan utsätta närliggande bostäder för verksamhetsbuller från installationer som fläktar m.m. Inom planområdet finns risk för stomljudsstörningar från befintligt spårområde under planområdet. Mark- och luftföroreningar Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden visar att det finns risk för markföroreningar i planområdet från tidigare verksamheter som kan utgöra hälsorisker för människor genom inandning av gaser från mark och grundvatten. Miljökvalitetsnormen (MKN) för luft uppfylls enligt stadens kartläggning av luftkvalitet 2020, men det finns risk för att Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 9 (14) luftföroreningarna är underskattade vid tunnelmynning på Sveavägen i anslutning till planområdet. Miljömålet Frisk luft klaras för PM10 dygn för den yta inom planområdet som ska bebyggas, men inte på Sveavägen. EU:s nya luftkvalitetsdirektiv, med strängare normer, ska implementeras senast december 2026 och kan överskridas i planområdet. Skyfalls- och översvämningsrisk Skyfallsmodellering för Stockholm visar att vatten riskerar samlas på Sveavägen och delar av Malmskillnadsgatan vid kraftiga skyfall. Båda gator utgör även flödesvägar, med större flöden längs Sveavägen. Teknisk försörjning Byggnaden är ansluten till befintligt nät och infrastruktur för vatten och avlopp, el/tele och uppvärmning. Planförslaget Förslag som ligger till grund för detaljplanen I planarbetet kommer lämpligheten prövas för tillbyggnad av kontorshus inom fastigheten Putten 15. Tomträttshavaren Pembroke önskar pröva möjligheten att bygga till sin fastighet och flytta ut sin fasad mot Sveavägen. Bebyggelsen föreslås också höjas i nivå med kv Hästskon 12. Tillbyggnadens storlek och utformning kommer att studeras under planprocessen. Bottenvåningarna föreslås öppnas upp samt ändra innehåll till handel och centrumändamål. Kopplingar mellan nivåer föreslås. Sektion genom Putten 15, ny bebyggelse är skrafferad. Fasader från Sveavägen. (Bild Tengbom Arkitekter) Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 10 (14) Den öppna ytan vid Malmskillnadsgatan ska aktiveras och bidra till större trygghet och en förbättrad stadsmiljön. Markanvändningen föreslås vara kontor, handel och centrumändamål. Arkitektonisk idé Tomträttshavaren Pembroke önskar pröva möjligheten att bygga till sin fastighet och flytta ut sin fasad mot Sveavägen. Avsikten är att bevara stommen till befintlig kontorsbyggnad och återanvända fasaden i röd bohusgranit. Längs Sveavägen behålls en del av den ursprungliga terrassen med plantering för att fortsatta att bidra med grönska till stadsrummet. Den befintliga byggnaden är i behov av renovering. Med tillbyggnaden ges möjlighet att skapa moderna och ändamålsenliga kontorsarbetsplatser i city. Tomträttshavaren önskar också pröva tillbyggnad på taket. Tillbyggnadens storlek och utformning kommer att studeras under planprocessen. Stadsbyggnadskontoret anser att ny volym inte bör överskrida takfotshöjderna på grannfastigheten Hästskon 12, som nyligen genomgått en större omvandling. I förslaget öppnas bottenvåningarna upp mot angränsande gator och bidrar till offentlighet på platsen. Fler arbetsplatser, mer handel och service bidrar till att levandegöra city. I förslaget ska kopplingar mellan olika nivåer studeras. Möjligheten att utveckla den triangulära platsen vid Malmskillnadsgatan och öka tryggheten, samt förtydliga ingången till tunnelbanan, ska också studeras i planarbetet. En huvudfråga för planarbetet är kulturmiljön, hänsyn till bebyggelsens höga kulturvärden samt den riksintressanta miljön kring Hötorgsskraporna och Sergels Torg. I förslaget ingår att tillvarata eller återskapa karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar och detaljer i så stor utsträckning som möjligt. Utvecklingen av fastigheten bidrar till förnyelsen av cityområdet, och skapar en attraktiv, levande och trygg stadsmiljö. Planförslagets konsekvenser En socialt sammanhållen stad Planförslaget ger möjlighet att utveckla offentliga ytor mot Sveavägen och Malmskillnadsgatan och berika området med levande bottenvåningar, offentliga kopplingar samt gång- och Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 11 (14) vistelseytor, vilka bidrar till att utveckla säkrare och tryggare stadsmiljöer i City. Näringsliv och kompetensförsörjning Genom att utveckla befintlig kontorsbyggnad för att skapa mer attraktiva arbetsmiljöer bidrar planförslaget till att stärka och utveckla Stockholm City som regionens centrum och stödja regionens tillväxt genom att vara en hållbar plats för näringsliv och handel. Kulturmiljö i en växande stad Bebyggelsen inom fastigheten har höga kulturmiljövärden. I planarbetet kommer volymhantering samt gestaltning studeras noggrant. Detta för att inte riskera att förslaget ska utgöra ett ovarsamt och förvanskande tillägg som inte är anpassat till stads- och landskapsbilden eller kulturvärdena. Byggnadens ursprungliga gestaltningsgrepp bör vara en utgångspunkt. Byggnadens relation till Hötorgsskraporna ska beaktas. Höjden och bredden av byggnaden behöver utredas så att det inte påverkar de omgivande stadsrummen negativt samt att terrassmotivet mot Sveavägen bevaras. Avsikten är att återanvända fasaden i röd bohusgranit. En antikvarisk konsekvensanalys behöver tas fram för att bedöma påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden och gatu- och stadsbilden. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bedöms behövas ur kulturmiljösynpunkt. Arkitektur och gestaltning Projektet har en viktig betydelse för helhetsmiljön i stadslandskapet kring Sergels Torg och Hötorgsskraporna. Förslaget behöver utformas med hänsyn till de höga kulturhistoriska värdena på platsen. Planförslaget innebär att fasadlivet mot Sveavägen förskjuts mot gatan samtidigt som terrassen minskas men behåller sin planteringszon. Till- och påbyggnadernas placering och volymhantering behöver studeras noga i det kommande detaljplanearbetet. Avsikten är att återanvända den gamla fasadstenen i röd bohusgranit. Det är angeläget att den nya bebyggelsens höjd inordnar sig omkringliggande bebyggelse. Den nya bebyggelsen ska inte överskrida takfotshöjderna på angränsande fastighet Hästskon 12. Den nya utbyggnadens relation till grannfastigheten Putten 16 ska studeras. Den nya bebyggelsens förhållande till befintlig byggnad gällande uttryck, material och volym behöver studeras noga. Det är viktigt att ingång och platsbildning vid entrén till tunnelbanan upplevs överblickbar och trygg. Det ska studeras hur den triangulära platsen mot Malmskillnadsgatan kan utvecklas för att tillföra mer grönska. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 12 (14) Trafik och mobilitet Fastigheten är mycket centralt belägen i staden, med god tillgång till både kollektivtrafik och annan service. Förbindelser för fotgängare genom och omkring bebyggelsen samt mellan olika nivåer ska utredas i det kommande arbetet. Grön och vattennära stad Det är viktigt att planteringarna på terrassen mot Sveavägen behålls för att bidra med grönska. Det är också önskvärt att takterrasserna har gröna inslag för att bidra med ekosystemtjänster och med biologisk mångfald. Den triangulära platsen mot Malmskillnadsgatan ska innehålla träd samt sammanhållen grönska. Kulturliv, idrott och rekreation Planområdet ligger mycket centralt och i närområdet finns ett rikt utbud av kultur. Att öka antalet arbetsplatser ger fler möjlighet att ha nära till detta kulturutbud. Takterrasser kan anläggas och nyttjas till rekreation. Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Dagvatten och miljökvalitetsnormer En dagvattenutredning krävs för att visa att det finns förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering och uppfyllande miljökvalitetsnormerna för vatten i recipienterna. Lokalklimat Planförslaget innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar. Det finns dock möjlighet att stärka upp ekosystemtjänster i området genom att tillföra varierad vegetation i flera skikt. Buller Då trafikbullernivåerna i planområdet är höga kommer man i planarbetet bevaka att inomhusriktvärden för verksamheten uppfylls. Buller från nya installationer som fläktar kan påverka närliggande bostäder. I planarbetet behöver man visa sammanställning av hela bullersituationen för att säkerställa att inomhusriktvärden för verksamheter samt buller från installationer inte stör närliggande bostäder. Vibrationer och stomljud Inom planområdet finns risk för stomljudsstörningar från befintligt spårområde. Inom planarbetet behöver man visa om det finns risk för vibrations- eller stomljudsstörningar och visa att bebyggelsen grundläggs och konstrueras på sådant sätt att markvibrationer eller stomljud inte sprids till byggnaden. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 13 (14) Mark- och luftföroreningar Inom planområdet finns det risk för förekomst av flyktiga föroreningar som människor kan exponeras för om inte åtgärder vidtas. Risken för exponering och behov av åtgärder i både befintliga och föreslagna byggnaders bottenvåningar behöver undersökas. MKN för luft riskerar att överskridas inom delar av planområdet där påbyggnad föreslås mot Sveavägen. I planarbetet behöver förhållandena studeras i en luftutredning. Skyfalls- och översvämningsrisk Den föreslagna exploateringen bedöms ge upphov till små förändringar i skyfallssituationen. Översvämningsrisken bör utredas i samverkan med dagvattenutredningen. Planprocess Process Planprocessen innebär en prövning av om markanvändning och utformning är lämplig. Planarbetet avses att bedrivas med utökat förfarande. Nästa tillfälle som ärendet ska redovisas för stadsbyggnadsnämnden blir vid redovisning och ställningstagande efter plansamrådet. Undersökning av betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. De aspekter som gör att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedöms vara kulturmiljö. Underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan har inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Tidplan Utifrån att erforderligt underlag för detaljplanens framtagande levereras enligt uppsatt projekttidplan samt att inga nya, oförutsedda omständigheter blir kända eller tillkommer under planprocessen förväntas följande tidplan: Start-PM maj 2025 Samråd maj 2026 Granskning februari 2027 Godkännande SBN september 2027 Antagande KF november 2027 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-03577 Sida 14 (14) Planavtal Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplanen. STADSBYGGNADSKONTORETS SAMMANVÄGDA STÄLLNINGSTAGANDE Kontoret ser positivt på en utveckling av fastigheten Putten 15 då det ligger i linje med stadens vision för cityområdets utveckling. Genom att tillskapa mer handel, service och moderna kontorsarbetsplatser kan den urbana karaktären ytterligare stärkas och den aktiva stadsmiljön utvecklas. Ett vitalt näringsliv i Stockholm är avgörande för både regionens och landets utveckling. Kontoret är positivt till en utveckling som kan bidra med större trygghet och utveckling av stadsmiljön kring bebyggelsen med ökad offentlighet i bottenvåningarna, samt en fortsättning av den omdaning och upprustning av cityområdet som påbörjats kring Malmskillnadsgatan och området vid Sergels Torg. Genom att aktivera bottenvåningar, tillföra en koppling mellan de olika nivåerna samt utveckla gaturummen kan planförslaget bidra med mer offentlighet, publika rum och erbjuda nya mötesplatser. Vid utveckling av ny bebyggelse bedömer stadsbyggnadskontoret att den nya tillbyggnaden i stort bör förhålla sig i höjd lik den sentida bebyggelsen inom Hästskon 12. Tillbyggnaden inom Putten 15 ska anpassas till den befintliga byggnadens arkitektoniska kvaliteter samt omgivande stadsrums kontext och proportioner. Förslaget behöver utformas med hänsyn till de höga kulturhistoriska värdena på platsen, samspela med omgivande kulturhistoriskt viktig bebyggelse, bidra till mervärden i stadslandskapet samt uppvisa en hög arkitektonisk kvalitet. Förslaget behöver visa hänsyn till riksintresset för kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården avseende stadssiluetten och påverkan på de intilliggande värdekärnorna Hötorgscity och Sergels Torg. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. SLUT Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-07, Dnr 2025-03577 --- [Protokollsutdrag 2025-05-22 § 14.pdf] Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Stadsbyggnadsnämnden Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Tid Torsdagen den 22 maj 2025, kl.16:00-16:18 Plats Bråvallasalen, Stadshuset Justerat Tisdagen den 3 juni 2025 §§ 1-7, 10-55 Anslaget Onsdagen den 4 juni 2025 §§ 1-7, 10-55 Omedelbart justerade paragrafer Justerat Torsdagen den 22 maj 2025 §§ 8-9 Anslaget Måndagen den 26 maj 2025 §§ 8-9 Jan Valeskog Jonas Naddebo §§ 1-15, 17-55 Mikael Blomstrand § 16 Närvarande Beslutande ledamöter: Jan Valeskog (S), ordföranden Jonas Naddebo (C), vice ordföranden §§ 1-15, 17-55 Per Strängberg (S) Bsrat Asgedom Mebrahtu (S) Maria-Elsa Salvo (S) Maria Mustonen (V) §§ 1-16, 18-55 Aidin Zandian (V) Cecilia Obermüller (MP) Johan Nilsson (M) Annika Elmlund (M) Mats Johnsson (SD) Björn Ljung (L) Tjänstgörande ersättare: Sara Stenudd (V) § 17 För Maria Mustonen (V) Mikael Blomstrand (C) § 16 För Jonas Naddebo (C) Christer H Sjöblom (M) För Kristina Lutz (M) Ersättare: Katrin Nyström (S) Sara Stenudd (V) §§ 1-16, 18-55 Jonas Darai (V) Oscar Gullberg (MP) Mikael Blomstrand (C) §§ 1-15, 17-55 Mikael Valier Furtenbach (KD) Tjänstepersoner: Dessutom närvarade Mikael Andersson Ståhl, Julia Björklund, Fredrik Casparsson, Cecilia Ergon, Torleif Falk, Torkel Kjellman, Henrik Nilzén, Karin Stenqvist, nämndsekreterare Sara Högne och Ellen Selroos, borgarrådssekreterarna Adam Karim Löfgren och Helena Andersson samt personalrepresentant Luis Lopez §§ 1-9 Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-22, Dnr 2025-03577 Stadsbyggnadsnämnden Sida 13 (4) § 14 Putten 15, Norrmalm, Dnr 2025-03577-4.4.2 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar enligt stadsbyggnadskontorets förslag: 1 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att ge kontoret i uppdrag att påbörja planarbete i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande. Reservation Björn Ljung (L) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) och samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet med hänvisning till förslag från Björn Ljung (L). Handlingar i ärendet Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande från den 17 april 2025. Bilaga § 14 Tjänsteutlåtandet avser startpromemoria för planläggning av Putten 15 i stadsdelen Norrmalm. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut 1) Ordföranden Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), Cecilia Obermüller (MP) och Mats Johnsson (SD) föreslår (se beslutet). 2) Björn Ljung (L) med stöd av vice ordföranden Jonas Naddebo (C) och Johan Nilsson m.fl. (M) föreslår att stadsbyggnads- nämnden beslutar enligt följande: 1. Att delvis bifalla förslaget till beslut. 2. Att minst ¼ av den planerade ytan planeras för bostäder. 3. Att därutöver anföra följande: Stockholm har länge präglats av en obalans mellan arbetsplatser och bostäder i city. Stadskärnan domineras av butiks- och kontorsbyggnader, vilket leder till att områden upplevs som öde och otrygga under kvällar och helger. Det påverkar inte bara tryggheten, utan även områdets attraktivitet som en plats där människor vill vistas även efter ordinarie öppettider. Stockholm city har i dag en exceptionellt låg bostadstäthet jämfört med andra internationella storstäder. Områden som Klara, som tidigare var hem för många stockholmare, har i Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-22, Dnr 2025-03577 Stadsbyggnadsnämnden Sida 14 (4) dag ett mycket begränsat antal boende, trots att stadens befolkning vuxit kraftigt. Fler bostäder i city skulle skapa en mer levande och dynamisk stadsmiljö där människor rör sig under dygnets alla timmar – något som stärker både tryggheten och stadens sociala och ekonomiska utveckling. Nu när fastigheten Putten 1 vid Hötorget planeras för en omfattande nybyggnation, där befintlig bebyggelse rivs och ersätts med en fastighet som ska inrymma kontor, handel och hotell, ser vi ett bra tillfälle att tillföra bostäder i denna strategiskt belägna del av Stockholms citykärna. Att enbart planera för kommersiell verksamhet vore en missad möjlighet. Eftersom Putten 1 kommer att byggas till från gatunivå och inte endast byggas på är det rimligt och möjligt att bygga bostäder i en del av den omfattande utbyggnaden. Det har byggaktörer visat tidigare i City, inte minst Pembroke själv i Hästskon 21 som är påväg att färdigställas. Där finns ca 30 bostäder, tillgängliga från gatunivån. Denna bostadsdel är dessutom vackert gestaltad. Liberalerna har tidigare lyft behovet av att minst en fjärdedel av den tillkommande ytan i City bör reserveras för bostäder. Genom att inkludera bostäder i projektet skulle området bli en plats där fler människor vistas även kvällstid. Dessutom skulle fler centrala bostäder minska behovet av långpendling, vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar stad. Att inkludera bostäder i projektet innebär en mer integrerad och långsiktigt hållbar stadsstruktur, där fler stockholmare får möjlighet att bo, arbeta och leva i centrum. Beslutsgång Ordföranden Jan Valeskog (S) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag som stöds av ordföranden Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), Cecilia Obermüller (MP) och Mats Johnsson (SD). Särskilt uttalande Ordföranden Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Det är positivt att platsen kan användas effektivt för att skapa mer service och arbetsplatser i ett mycket centralt läge i staden. Utvecklingen stärker också Malmskillnadsgatan till ett levande gatustråk som staden och fastighetsägare arbetat aktivt med att förverkliga de senaste åren. Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-22, Dnr 2025-03577 Stadsbyggnadsnämnden Sida 15 (4) Som en del av utvecklingen av byggnaden är det viktigt att terrassen fortsatt blir tydligt läsbar i stadsbilden och att den växtlighet i form av träd som finns där skyddas och även att det på platsen vid Malmskillnadsgatan tillskapas mer stadsgrönska. Det bör studeras om en indragen våning höst upp bättre omhändertar kulturmiljön utifrån platsens försättningar. Vi välkomnar ambitionen att arbeta med återbruk av fasaden som plockas ner. Det ger potential att byggnadens karaktär fortsätter att bli tydligt läsbar även efter en utbyggnad samtidigt som projektets klimatbelastning kan minska. Det är även väsentligt att genomföra livscykelanalys i samband med större ombyggnationsprojekt. Mats Johnsson (SD) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Detta är del av ombyggnaden efter rivningen av gamla Klara där Sveavägens södra del fick moderna och mindre attraktiva kontorsbyggnader. Just med denna fastigheten, ritad av Tengbom, hade arkitekten avsikten att de vinklade granitytorna i fasaden skulle ge en intressant skuggeffekt. Det blev inte myckat av den utan snarare blev den ett oroligt uttryck, och intryck. Arkitekten har själv också efteråt sagt att det inte blev den skuggeffekt som han avsett. Nu vill byggherren Pembroke bygga om och i deras inledande förslag finns den tidigare fasettstrukturen på fasaden kvar, dock denna gång med kraftigare struktur som kanske, om det görs rätt, uppfyller arkitektens ursprungliga tanke med en skuggeffekt, som dessutom varierar under dagen. Bästa för Stockholms city hade varit om det byggts mer klassiskt utformade byggnader, men i den omgivning där fastigheten finns skulle det avvika och vi menar därför att detta kan vara en plats för ett försök att nu 60 år efteråt återskapa arkitektens tanke. Ersättaryttrande Mikael Valier Furtenbach (KD) instämmer i förslag från Björn Ljung (L). Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-05-22, Dnr 2025-03577