Better Health for Stockholm's Young Children

[Kompletterande ägardirektiv 261020.pdf] AB Familjebostäder Box 92100 120 07 Stockholm 08-737 20 00 växel 0770-814 814 kundservice kontakt@familjebostader.com www.familjebostader.com Tjänsteutlåtande 2026-09-16 DATUM FÖR STYRELSEMÖTET 2026-10-20 DNR FB 2025/939 KONTAKT Michaela Andersson 08-7372000 kontakt@familjebostader.com Kompletterande ägardirektiv Förslag till beslut Styrelsen för AB Familjebostäder beslutar följande. 1. Att anta Stockholms stads program för barnhälsa enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/297). 2. Att anta Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/1335). 3. Det antecknas att Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018–2022 (dnr 171– 1526/2016) upphör att gälla. 4. Att anta Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 enligt bilaga 2. till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/1616) 5. Det antecknas att Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022 (dnr 434-21/2017) upphör att gälla. Sara Grindemo Chris Österlund Chef Kvalitet och hållbarhet VD Ärendet Kommunfullmäktige har behandlat ärenden som, enligt beslut i Koncernstyrelsen den 15 juni 2026, är att betrakta som kompletterande ägardirektiv för bolagen inom koncernen Stockholms Stadshus AB. De nya ägardirektiven kommer att inarbetas i bolagets verksamhet och antas härmed av AB Familjebostäders styrelse. Nedan följer en kort sammanfattning. AB Familjebostäder Box 92100 120 07 Stockholm 08-737 20 00 växel 0770-814 814 kundservice kontakt@familjebostader.com www.familjebostader.com 2 (3) Sammanfattning av ärenden från kommunfullmäktige Stockholms stads program för barnhälsa. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Stockholms stads program för barnhälsa syftar till att stärka stadens arbete för att minska skillnader i barns livsvillkor och skapa hållbara förutsättningar för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för barn i målgruppen 1–6 år. Programmet fastställer en gemensam definition av begreppet barnhälsa, vilket väntas leda till ökad samsyn kring målgruppens behov och tydliggöra olika aktörers ansvar inom området. Programmet fastslår att främjande, förebyggande och inkluderande strategiska perspektiv ska genomsyra stadens arbete med barnhälsa. I programmet konkretiseras detta genom tre fokusområden: fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. Av utlåtandet framgår vidare att programmet är ett stadsövergripande program som har särskild vikt för stadsdelsnämnderna, men som samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå ifrån inom ramen för sina verksamheter och uppdrag samt i samverkan med andra. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är att staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Handlingsplanens tre fokusområden är kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Dessa utgör enligt utlåtandet grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Handlingsplanen har också fokus på att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. AB Familjebostäder Box 92100 120 07 Stockholm 08-737 20 00 växel 0770-814 814 kundservice kontakt@familjebostader.com www.familjebostader.com 3 (3) Handlingsplanens tre fokusområden är kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Dessa utgör enligt utlåtandet grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Kommunfullmäktiges kompletta ärenden finns att hämta från https://edokmeetings.stockholm.se. Samtliga handlingar till ärendena finns i kallelsen till kommunfullmäktiges respektive sammanträde. Bilagor 1. Stockholms stads program för barnhälsa 2. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 3. Handlingsplan för jämställt Stockholm 2030 --- [Bilaga 1 - stockholms-stads-program-for-barnhalsa.pdf] Program för barnhälsa Beslutat i kommunfullmäktige: 2026-05-25 Diarienummer: KS 2025/297 Stockholms stads program för barnhälsa November 2025 3 (20) Förord I Stockholms stad ska alla barn ges möjlighet att påverka sitt eget liv och bidra till samhällets utveckling. Genom hållbara och långsiktiga insatser för hälsa, utbildning och jämlikhet skapar Stockholms stads kommunala förskolor och stadens övriga verksamheter förutsättningar för varje barns välbefinnande och utveckling. Förskolan har en central roll i detta arbete genom att erbjuda en utbildning och undervisning av hög kvalitet som främjar barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. På förskolan får barn möjlighet att leka, röra på sig och utvecklas i samspel med andra, samtidigt som de lär sig om samarbete, respekt och demokratiska processer. Viktiga färdigheter för att bli aktiva och delaktiga samhällsmedborgare. Förskolan har också ett kompensatoriskt uppdrag att stödja alla barn utifrån deras individuella behov. Genom främjande, förebyggande och inkluderande arbete kompenseras för skillnader i barns förutsättningar, vilket bidrar till ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Arbetet med barnhälsa i staden utgår från ett helhetsperspektiv på barns välbefinnande som tillgodoser såväl fysiska, psykiska som sociala behov, där alla barn ges möjlighet att delta och utvecklas på sina villkor. Tillsammans med förskolan bidrar även stadens övriga verksamheter genom att utgå från ett helhetsperspektiv på barns hälsa i sitt arbete och i stärkt samverkan med varandra. Med det här programmet får Stockholms stad ett strukturerat barnhälsoarbete på plats, där stadens verksamheter har ett gemensamt uppdrag att jobba för de yngsta barnens hälsa. Tillsammans för stadens förskolebarn! Alexandra Mattsson Förskole-, fritids- och fastighetsborgarråd Gunilla Davidsson Förvaltningsdirektör Förskoleförvaltningen 4 (20) Innehåll Förord ........................................................................................................3 Inledning ....................................................................................................5 Ett program för barnhälsa .......................................................................6 Intentionen med programmet .....................................................................6 Begreppet barnhälsa ..................................................................................6 Styrande dokument ..................................................................................7 Nationella styrdokument .............................................................................7 Stadens styrdokument ................................................................................8 Strategiska perspektiv .............................................................................9 Främjande perspektiv .................................................................................9 Förebyggande perspektiv .........................................................................10 Inkluderande perspektiv ...........................................................................10 Fokusområden ........................................................................................10 Fysisk hälsa ..............................................................................................11 Psykisk hälsa ............................................................................................12 Social hälsa ..............................................................................................13 Stockholms stads arbete med barnhälsa .............................................14 Förskolans organisation för barnhälsa .....................................................15 Särskilt och extraordinärt stöd ..................................................................15 Samverkan ...............................................................................................16 Förskola och hem .....................................................................................17 Föräldraskapsstöd ....................................................................................17 Samverkan mellan förskola och skola vid övergångar .............................17 Tidiga och samordnade insatser (TSI) .....................................................18 Samverkan mellan förskola och socialtjänst vid orosanmälan .................18 God och nära vård och omsorg ................................................................18 Genomförande, uppföljning och utvärdering ......................................19 Genomförande ..........................................................................................19 Uppföljning och utvärdering ......................................................................20 5 (20) Inledning Program för barnhälsa i Stockholms stad syftar till att säkerställa att alla barn i stadens kommunala förskolor har tillgång till en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö, oavsett bakgrund, förutsättningar eller var de bor. Programmets övergripande mål är minskade skillnader i barns livsvillkor och hållbara förutsättningar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, för alla förskolebarn i åldersgruppen 1–6 år. Programmet är ett övergripande styrdokument som anger riktning för arbetet med barnhälsa och fungerar som ett paraply under vilket arbetet samlas. Detta innebär att flera av stadens verksamheter omfattas av ett gemensamt mål och utvecklar arbetet inom respektive verksamhet samt i samverkan, verksamheterna emellan. Tre strategiska perspektiv pekar ut riktningen för det långsiktiga arbetet med barns hälsa. • Främjande • Förebyggande • Inkluderande Programmets tre fokusområden ska vara vägledande och bidra till ett sammanhållet arbete i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Fysisk hälsa • Psykisk hälsa • Social hälsa Genom att utgå ifrån de tre strategiska perspektiven i arbetet med fokusområdena säkerställs en helhetssyn på barnhälsa i Stockholms stad. 6 (20) Ett program för barnhälsa Intentionen med programmet Många insatser för ett stärkt barnhälsoarbete bedrivs av staden idag. Programmets intention är att skapa en gemensam riktning för arbetet och att bidra till fortsatt, långsiktigt och sammanhållet arbete. För att uppnå programmets intention att fungera som ett paraply, under vilket arbetet med barnhälsa samlas, betonas vikten av samverkan mellan stadens alla verksamheter och med externa aktörer som möter berörd målgrupp, förskolebarn 1 – 6 år. Genom strategiska, systematiska och samordnade insatser bidrar staden till stärkt samsyn och ökad likvärdighet i arbetet med barnhälsa. Stockholm stads program för barnhälsa är ett stadsövergripande program som bär särskild vikt för stadsdelsnämnderna men som samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå ifrån när de planerar och följer upp sitt arbete för att nå stadens mål om en stärkt barnhälsa. Programmet ska ge alla verksamheter vägledning och gemensam förståelse för stadens ambitioner i arbetet med barnhälsan. Begreppet barnhälsa Världshälsoorganisationens (WHO) holistiska definition av hälsa1: ett t illstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande är grunden för programmets definition av barnhälsa. Definitionen realiseras genom arbetet med de tre fokusområden. Figur 1. Definition av de tre fokusområdena i program för barnhälsa. Mer om varje fokusområde finns att läsa under avsnittet Fokusområden. 1 World Health Organization (WHO) 7 (20) I programmet avgränsas begreppet barnhälsa till att avse arbete riktat mot förskolebarn samt barn yngre än ett år som besöker öppen förskola och introduktionsförskola. Barnhälsobegreppet innefattar främjande, förebyggande och inkluderande perspektiv i arbetet för alla barns hälsa i förskolan. Begreppet regleras dock inte av lagar och förordningar då det inte är definierat i skollagen så som elevhälsa i skolan är. Stockholms stads intention att etablera en gemensam definition av begreppet barnhälsa väntas leda till ökad samsyn kring målgruppens behov och tydliggöra olika aktörers ansvar inom området. Styrande dokument Nationella styrdokument Barns rättigheter, utbil dning och hälsa säkerställs genom konventioner, lagar och läroplaner. Ansvaret för att dessa efterlevs åligger staten såväl som kommunen. Samtliga medarbetare och offentliga företrädare i kommunen, oavsett funktion, har således ansvar för att efterleva lagarna som respektive verksamhet styrs av. Programmet för barnhälsa stödjer sig i första hand på nationella styrdokument som direkt berör förskolan så som Skollag2 samt Läroplan för förskola3. För att uppfylla programmets mål och intentioner omfattas även andra verksamheter än förskola som arbetar med målgruppen. Dessa verksamheter styrs av lagrum och bestämmelser som exempelvis socialtjänstlagen4 och hälso- och sjukvårdslagen.5 Arbetet med att uppnå målet med programmet är också nära kopplat till stadens demokratiarbete, barnrättsperspektivet utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (1989)6 och FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 20307 med fokus på mål 3. God hälsa och välbefinnande, mål 4. God utbildning för alla, mål 5. Jämställdhet och mål 10. Minskad ojämlikhet. Skollagen omfattar alla skolformer och anger bestämmelser för skolväsendet, definitioner av ansvar för undervisning och 2 Skollag (2010:800) 3 Läroplan för förskolan (Lpfö 18) 4 Socialtjänstlag (2025:400) 5 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 6 Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 7 Agenda 2030 för hållbar utveckling – handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle. 8 (20) utbildning, bestämmelser om huvudmän8, resursfördelning och ledning av utbildningen. Skollagen omfattar även reglering avseende barns utveckling mot utbildningens mål, åtgärder mot kränkande behandling, systematiskt kvalitetsarbete och samverkan med vårdnadshavare. Skollagen preciserar även förskolans kompensatoriska uppdrag, där hänsyn ska tas till alla barns olika behov och att stöd ska ges för att varje barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Läroplanen för förskolan beskriver förskolans värdegrund och uppdrag och innehåller mål och riktlinjer för arbetet i förskolan. Målen anger utbildningens inriktning och områden där förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utvecklas. Riktlinjerna anger arbetslagets uppdrag samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen. Rektors ansvar anges både i skollagen och i läroplanen. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Tillsammans säkerställer skollag och läroplan kommunens ansvar för en likvärdig förskola av hög kvalitet där god utbildning och undervisning bidrar till barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. Stadens styrdokument Det finns andra stadsövergripande styrdokument som tangerar innehållet i detta program och tillsammans bidrar till stadens arbete med barns hälsa och välbefinnande. Nedan följer ett urval av de mest relevanta dokumenten. - Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 9 - Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 10 - Riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad 11 - Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 12 8 2 kap. 1 § Skollagen 9 Dnr KS 2023/791 10 Dnr KS 2021/1321 11 Dnr KS 2022/601 12 Dnr KS 2023/1303 9 (20) - Miljöprogram 2030 för Stockholms Stad 13 - Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) - Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 14 - Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 15 - Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna 16 - Program för öppen förskola 17 I följande avsnitt beaktas de styrande dokumentens delar som relaterar till barnhälsa och berör programmets målgrupp. Strategiska perspektiv Barn har rätt till e n utbildning av hög kvalitet som tar hänsyn till deras olika behov. Skollagen, språklagen och diskrimineringslagen är några av de lagar som bygger på Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning.18 Dessa lagar reglerar förskolans verksamhet samt andra verksamheter som riktas till berörd målgrupp på olika sätt. De tre strategiska perspektiven - främjande, förebyggande och inkluderande tillsammans med de tre fokusområdena – fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa, bygger på ovan nämnda lagar, forskning och beprövad erfarenhet. Främjande perspektiv Ett f rämjande perspektiv innebär att fokusera på faktorer som stärker hälsa och ökar barnens delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Det främjande perspektivet omfattar alla barn och är grundläggande för att skapa trygghet, goda relationer samt bibehålla och stärka barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. 13 Dnr KS 2023/682 14 Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) - överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner inom Stockholms län 15 Dnr KS 2020/924 16 Dnr KS 2023/1159 17 Dnr KS 2024/1410 18 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 10 (20) Förebyggande perspektiv Ett f örebyggande perspektiv innebär att fokusera på att identifiera och undanröja hinder som har negativ påverkan på barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det förebyggande perspektivet omfattar alla barn och utgår från ett proaktivt förhållningssätt. Inkluderande perspektiv Ett inkluderande perspektiv innebär att fokusera på varje barns behov och förutsättningar i utbildningen. Inkluderande utbildning är en mänsklig rättighet och perspektivet omfattar alla barn. Ingen ska diskrimineras på grund av funktionsnedsättning, kön eller andra diskrimineringsgrunder. Utbildningen ska organiseras så att alla barn ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och lyckas i lärandet. Fokusområden De tre strategiska perspektive n – främjande, förebyggande och inkluderande ska vara vägledande i det systematiska arbetet med programmets fokusområden. Det innebär att alla strategiska perspektiv ska beaktas vid planering, genomförande och uppföljning av barnhälsoarbetet inom respektive fokusområde. Det innebär också att alla verksamheter som berörs av programmet ska arbeta med fokusområdena utifrån denna princip. Folkhälsomyndighetens årsrapport19 visar att folkhälsan generellt i Sverige är god men att det fortsatt finns stora skillnader, beroende på bland annat var man bor, kön, ålder samt socioekonomi. Rapporterna Skillnadernas Stockholm20 och Återblick på skillnadernas Stockholm21 bekräftar den nationella bilden utifrån Stockholms stads perspektiv. Dessa skillnader ska utjämnas för att ge barn jämlika möjligheter till god hälsa och utveckling. Stadens arbete mot målet om jämlika levnadsvillkor för alla barn i åldersgruppen 1 – 6 år grundas i tre fokusområden. De tre fokusområdena är: • Fysisk hälsa • Psykisk hälsa • Social hälsa 19 Folkhälsomyndigheten - Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023 20 Dnr KS 159–1334/2015 21 Dnr KS 2023/1382 11 (20) Dessa fokusområden ska säkerställa att arbetet i stadens verksamheter sker sammanhållet utifrån gemensam helhetssyn på barnhälsa. Fysisk hälsa Fysisk hälsa handlar om barnets kroppsliga välbefinnande och funktion kopplat till fysisk aktivitet, näringsintag, sömn samt kroppslig och personlig integritet.22 I läroplanen för förskolan23 betonas att utbildningen ska ge barn förutsättningar att utveckla kunskaper om hur hälsosam livsstil påverkar hälsa och välbefinnande. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sin motorik och en allsidig rörelseförmåga, samt intresse för att vara fysiskt aktiva. Barn ska ges möjlighet att delta i varierade fysiska aktiviteter dagligen. Detta ska organiseras i såväl inomhus – som utomhusmiljöer samt i olika naturmiljöer. God balans mellan aktivitet och vila är avgörande för barns hälsa och utveckling. Vila och sömn främjar hjärnans utveckling, stärker immunförsvaret och hjälper barnet att bearbeta intryck, hantera stress och sociala interaktioner.24 Förskolan bidrar genom att erbjuda en trygg och lugn miljö för vila och återhämtning och därigenom främja goda hälsovanor.25 Näringsriktiga måltider är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa och ska vara en del av utbildningen.26 Förskolans undervisning bidrar till att barn utvecklar kunskaper om hälsosamma matvanor och hälsosam livsstil.27 I det ingår även att öka barns kunskap om god munhälsa, vilket bidrar till att stärka barns förutsättningar för långsiktig hälsa och utveckling. Staden aktualiserar kontinuerligt lokala styrdokument för mat och måltider för att säkerställa att de är i linje med gällande nationella vägledningar, råd och regelverk samt för att stärka arbetet med hälsosamma matvanor och näringsriktiga måltider. Kroppslig integritet handlar om den fysiska kroppens okränkbarhet och om vikten av att själv få bestämma över sin egen kropp. 22 World Health Organization (WHO) 23 Läroplan för förskolan (Lpfö 18) 24 Skolverket – Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil 25 Rikshandboken i barnhälsovård 26 Nordiska näringsrekommendationer (NNR, 2023) 27 Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i förskolan 12 (20) Förskolans utbildning ska stärka barns kroppsliga och personliga integritet samt främja jämställdhet och goda relationer fria från kränkande beteenden.28 Detta görs genom att stärka barns sociala och emotionella kompetens och motverka begränsande könsnormer.29 Psykisk hälsa Förmågor som är väsentliga för barns psykiska hälsa skrivs fram i både förskolans läroplan och i forskning om yngre barns psykosociala hälsa.30 Det handlar om barnets förmåga att i samspel med omgivningen förstå, uttrycka och reglera känslor, hantera motgångar, utveckla god självkänsla och vilja att utforska och lära. När barn känner sig trygga och delaktiga stärks deras förutsättningar till utveckling och lärande.31 En inkluderande och likvärdig utbildning med en tillgänglig lärmiljö bidrar till att stärka lärande samt förebygga diskriminering och kränkningar. Enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell32 består tillgänglig lärmiljö av fyra områden: rättigheter i lärandet, social lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och fysisk lärmiljö. Genom att använda sig av tillgänglighetsmodellen i förskolans systematiska kvalitetsarbete integreras det specialpedagogiska perspektivet i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. Förskolan kan då fungera som en skyddsfaktor som kan kompensera för ogynnsamma uppväxtvillkor. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer som påverkar barns utveckling, lärande och hälsa är centralt för att förskolan ska kunna arbeta kompensatoriskt.33 Riskfaktorer kan vara brist på omsorg, otrygga eller instabila familjeförhållanden samt försenad språkutveckling och svårigheter kopplade till funktionsnedsättningar. Skyddsfaktorer kan vara trygga och tillitsfulla relationer, stödjande och tillgängliga lärmiljöer, samt närvarande vuxna som ger emotionellt och funktionellt stöd.34 Genom att arbeta medvetet med att stärka skyddsfaktorer och minska påverkan av riskfaktorer kan förskolan bidra till att stärka 28 Skolverket – Barns integritet i förskolan 29 Region Stockholm – Elevhälsoportalen 30 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) – Förskolans roll för att främja psykisk hälsa 31 Ifous – Att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa i förskolan 32 Specialpedagogiska skolmyndigheten – Stödmaterial för tillgänglig utbildning 33 Uppdrag psykisk hälsa 34 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) 13 (20) barns motståndskraft (resiliens)35 och förebygga påverkan från långvarig stress (toxisk stress).36 I ett långsiktigt perspektiv bidrar detta till förbättrade livsvillkor och framgångsrik skolgång. Social hälsa Social hälsa handlar om barnets förmåga att utveckla sina sociala färdigheter och skapa och upprätthålla trygga, meningsfulla relationer.37 Förskolan som arena för social gemenskap ska ge barn möjlighet till lek, språkutveckling, trygghet, delaktighet och inflytande där barn får uttrycka tankar och åsikter för att påverka sin situation och ta ansvar för sina egna handlingar.38 Lek bygger positiva relationer och stärker självkänsla39 och ska i enlighet med förskolans läroplan vara central i förskolans utbildning. Lek stimulerar kreativitet, problemlösning och samarbete, samt hjälper barn att bearbeta känslor och erfarenheter och att bygga upp resiliens. Genom ett medvetet förhållningssätt till lek ges alla barn möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. Förskolan ska utveckla lärmiljöer som främjar lek, stödjer kommunikation samt utvecklar identitet och relationsbyggande. Identitetsutveckling, lärande och språk är nära sammanlänkade.40 Genom att stödja barn i att utveckla sina språkliga färdigheter stärks deras kognitiva förmåga att kommunicera tankar, känslor och behov. Detta är en förutsättning för att barn ska utveckla egen identitet och god självkänsla som stärker lärandet. Genom att erbjuda en målstyrd undervisning i stimulerande lärmiljöer som uppmuntrar till kommunikation har förskolan en betydande roll för barns språkutveckling.41 Barns rätt till trygghet och säkerhet är ytterligare faktor i främjandet av barns sociala hälsa. Fokus i barnsäkerhetsarbetet ska vara det främjande och förebyggande arbetet, men även beredskap för agerande vid oönskade händelser.42 För Stockholms stads 35 Resiliens i förskolan: att stärka barns välmående, delaktighet och handlingskraft (Ann-Christin Furu & Mia Heikkilä, 2022) 36 Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study (Vincent Felitti m.fl., 2019) 37 Folkhälsomyndigheten – Utveckling av barns och ungas hälsa 38 Skolverket – Lek och samspel i en förskola för alla 39 Skolforskningsinstitutet – Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor (2019) 40 Skolverket – Språk, lärande och identitet 41 Skolverket – Språk och kommunikation i en förskola för alla 42 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 14 (20) kommunala förskolor innebär det bland annat att arbetet bedrivs utifrån Riktlinjer för barnsäkerhet.43 Alla verksamheter som på olika sätt möter målgruppen bidrar utifrån sitt verksamhetsområde till att säkerhetsarbetet bedrivs systematiskt och likvärdigt. Regelbunden närvaro på förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna ta del av förskolans undervisning, samt bidrar till att barnet utvecklar sociala färdigheter och språk i samspel med andra barn och vuxna. Enligt skollagen44 ska huvudmannen erbjuda barn plats på förskola samt arbeta uppsökande för att få fler barn att delta i utbildningen, särskilt där inskrivningsgraden är låg. Det är viktigt att förskolan systematiskt följer upp barns närvaro för att identifiera barn som är inskrivna i förskolan men inte deltar kontinuerligt i utbildningen. Det är en del av det förebyggande och åtgärdande arbetet som syftar till att tidigt upptäcka eventuella riskfaktorer och behov av stöd. Stockholms stads arbete med barnhälsa Det övergripande målet med programmet är minskade skillnader i barns livsvillkor och hållbara förutsättningar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Alla stadens verksamheter som arbetar med berörd målgrupp behöver samverka i ett långsiktigt, tvärprofessionellt, strategiskt arbete för att nå målet. Även samverkan med externa aktörer är av stor vikt för att nå framgång. Arbetet med programmets fokusområden – fysisk, psykisk och social hälsa behöver ske utifrån de tre strategiska perspektiven som tillsammans bildar en helhetssyn på barnhälsa, för att skapa en ändamålsenlig och behovsstyrd organisation. Stockholms stad ska verka utifrån ett tydligt barnperspektiv och barnets bästa ska alltid stå i centrum. Barn ska ha möjlighet att påverka beslut som rör dem och bjudas in att påverka i de verksamheter som de deltar i eller får stöd av. I Stockholms stad har barnens perspektiv och barnrättsperspektivet en plats. Stadens barnombudsman har till uppgift att driva på och stödja utvecklingen av arbetet med Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. I enlighet med barnkonventionen ska alla verksamheter ”vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms 43 Säker förskola – Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 44 Skollag (2010:800) 15 (20) vara barnets bästa".45 En prövning av barnets bästa baseras på en barnkonsekvensanalys och innebär att göra en helhetsbedömning av vad som är det bästa för barnet. Barnkonsekvensanalysen ger ett underlag för att kunna pröva och väga barnets bästa i det aktuella beslutet eller åtgärden. Särskilt viktigt att är det att involvera grupper av barn som har svårare att få sina rättigheter tillgodosedda, till exempel barn med funktionsnedsättning, barn från socioekonomiskt svagare områden, våldsutsatta barn, nyanlända barn och de yngsta barnen.46 Programmet för barnhälsa bidrar till en stärkt barnrätt genom att fastställa ett gemensamt begrepp och riktning för barnhälsoarbetet i stadens verksamheter. Förskolans organisation för barnhälsa En strukturerad organisation för barnhälsa är en framgångsfaktor som bidrar till att alla barn i stadens kommunala förskolor ges en god utbildning och får det stöd de har rätt till. För att de strategiska perspektiven - främjande, förebyggande och inkluderande ska kunna vara vägledande i arbetet behöver arbetslagets47 samlade kompetens kontinuerligt utvecklas och det specialpedagogiska perspektivet integreras i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. Enligt skollagen ansvarar rektor för att säkerställa att rätt kompetens finns inom organisationen som bidrar till en utbildning och undervisning av god kvalitet. På huvudmannanivå och rektorsnivå innebär det även att säkerställa ett strukturerat samarbete med region, socialtjänst och övriga relevanta aktörer. Organisationen kan inkludera eller samverka med ytterligare yrkesprofessioner utöver barnskötare och förskollärare, såsom specialpedagoger, socionomer, logopeder, dietister och psykologer, som tillsammans stärker kompetensen inom barnhälsoarbetet via ett tvärprofessionellt arbetssätt. På så sätt bidrar hela organisationen - arbetslag, rektor och huvudman till måluppfyllelse utifrån förskolans uppdrag. Särskilt och extraordinärt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling har rätt att få det stöd deras behov kräver, i enlighet med skollag. Rektor är ytterst ansvarig för att utbildningen bedrivs i 45 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, Artikel 3.1 46 Stockholms stads barnombudsman – Rapport 2021 47 2 kap. 13-14 § Skollagen; Läroplan för förskolan (Lpfö18), Del 1. Förskolans värdegrund och uppdrag 16 (20) enlighet med skollagen och att stödet ges inom ramen för förskolans ordinarie verksamhet. Allt stöd i förskolan ska huvudsakligen ges med syfte att barnet ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för förskolans utbildning. Behovet av särskilt stöd kan se olika ut och kräva anpassningar som utgår från varje enskilt barns förutsättningar.48 Det kan handla om anpassningar i den pedagogiska miljön, riktade insatser och stödjande strategier. Barn kan även vara i behov av extraordinära stödåtgärder, det vill säga insatser utöver det särskilda stödet. Det kan handla om omfattande åtgärder som inte ryms inom ramen för den ordinarie verksamheten, till exempel tekniska hjälpmedel, särskilda läromedel och material och anpassningar av lokaler. Det kan också vara fråga om stödåtgärder till barn med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. För att kunna erbjuda rätt stöd behöver ett systematiskt arbete bedrivas, där behov identifieras, åtgärder och insatser genomförs, följs upp och utvärderas. Barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa ska vara i fokus vid identifiering av behov samt planering av stödåtgärder. Det främjande, förebyggande och inkluderande perspektiven ska bidra med en helhetssyn i utformningen av det individuella stödet. Organisationen ska även säkerställa att arbetsgången är tydlig för alla inblandade – huvudman, rektor, arbetslag, vårdnadshavare och eventuella externa aktörer. Inom Stockholm stad ansvarar varje stadsdelsnämnd för att fördela resurser för att barn med omfattande behov får det särskilda stöd de har rätt till, i enlighet med skollag och förskolans läroplan. Samverkan Stadens sammanhållna arbete för barnhälsa förutsätter samverkan mellan nämnder och bolag utifrån deras respektive ansvarsområde. Den stadsinterna samverkan ska ske på såväl stadsövergripande som lokal nivå och mellan stadens nämnder och bolag. Utöver den interna samverkan inom och mellan stadens nämnder och bolag sker även samverkan externt mellan staden, region Stockholm och civilsamhället. Lagar och förordningar som styr respektive verksamhet förtydligar ansvarsfördelningen och styr 48 8 kap. 9 § Skollagen 17 (20) möjligheter till samverkan mellan parterna. Region Stockholms ansvar innefattar hälso- och sjukvård inklusive tandvård, behandlande och hälsofrämjande arbete för stadens alla invånare medan förskolans utbildningsuppdrag innefattar undervisning och omsorg för barn i förskoleåldern samt förberedelse för fortsatt utbildning. Förskolan har en central roll i stadens barnhälsoarbete inom ramen för sitt utbildningsuppdrag. Utöver det som ingår i förskolans utbildningsuppdrag kan samverkan med andra aktörer behövas för att stödja barnet och familjen. Samverkan ska bidra till att skapa hållbara förutsättningar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och bidra till det långsiktiga målet om minskade skillnader i barns livsvillkor. All samverkan ska grundas i främjande, förebyggande och inkluderande perspektiv för alla barn och åtgärdande perspektiv utifrån enskilda barns behov. Förskola och hem För att skapa bästa möjliga förutsättningar för barns utveckling och lärarande ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmet. Relationen mellan hem och förskola lägger grunden för barnets trivsel och utveckling. Förskolan ska ansvara för att ge barn och vårdnadshavare god introduktion, trygga övergångar, kontinuerliga utvecklingssamtal och delaktighet i utvärdering av utbildningen. Relationen mellan förskola och vårdnadshavare ska vara tillitsfull och bidra till en helhetssyn på barnets behov och välbefinnande. Föräldraskapsstöd Föräldrar i Stockholms stad erbjuds föräldraskapsstöd av stadens egna verksamheter, så som socialtjänst, öppen förskola, förskola och skola. Stadens medarbetare erbjuds utbildning för att kunna vara gruppledare inom föräldraskapsstödsprogrammen. Därutöver erbjuds föräldraskapsstöd även av externa aktörer, såsom mödra- och barnhälsovården. Förskolans roll är framför allt att informera och vägleda föräldrar till det stöd som motsvarar deras behov. Samverkan mellan förskola och skola vid övergångar Skolverket betonar att goda rutiner vid övergång mellan skolformer är en framgångsfaktor49 som bidrar till barns lärande och trygghet samt möjliggör ett förebyggande arbete i mottagandet. I Stockholms stads förskolor och skolor utgår arbetet från Stockholms stads 49 Skolverket – Faktorer för framgångsrik skolutveckling - Nationellt kvalitetssystem 18 (20) riktlinjer för övergångar mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.50 Riktlinjerna anger ansvarsfördelningen samt hur samverkan ska genomföras för att möjliggöra en god övergång för barn och vårdnadshavare. Tidiga och samordnade insatser (TSI) Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn ska få stöd och skydd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. 51I det arbetet behöver alla som möter barn identifiera tidiga tecken på utmaningar och samverka för att förhindra en potentiellt negativ utveckling. Det innebär att förskola, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och andra verksamheter ska arbeta tillsammans i en strukturerad samverkan för tidigt och förebyggande arbete kopplat till barnet och familjen. Det samordnade arbetet bidrar till en helhetssyn av barnets situation och behov av stöd. Det ställer krav på att medverkande aktörer utvecklar kunskap och kompetens om varandras verksamheter och hur verksamheternas ansvarsområden regleras av olika lagar och förordningar. Samverkan mellan förskola och socialtjänst vid orosanmälan Alla myndigheter och verksamheter som arbetar med barn är anmälningsskyldiga enligt socialtjänstlagen. Principen är att alltid agera utifrån barnets bästa. Anmälan till socialtjänsten ska göras genast vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa.52 Socialtjänsten ska verka för att barn växer upp under trygga förhållanden. I arbetet med barn som far illa är socialtjänsten skyldig att samverka med bland annat hälso- och sjukvården, förskola, skola och polis. Stockholms stads kommunala förskolor och socialtjänsten följer en gemensam process för hantering av orosanmälningar som beskrivs i Stödmaterialet för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 53 Varje stadsdelsnämnd har en lokal rutin för orosanmälan som alla medarbetare ska vara väl förtrogna med. God och nära vård och omsorg På nationell nivå pågår ett arbete med att ställa om och organisera hälso- och sjukvården till en god och nära vård och omsorg. En del i omställningsarbetet innefattar även omställningen till framtidens socialtjänst och den nya socialtjänstlagen. Stockholms stad har en handlingsplan för god och nära vård och omsorg54 som följer 50 Dnr KS 2022/601 51 Skolverket – Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) 52 19 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2025:400) 53 Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst 54 Handlingsplan för god och nära vård och omsorg, Dnr ALD 2024/78 19 (20) inriktningen i länets motsvarande handlingsplan och berör verksamhetsområdena förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. God och nära vård och omsorg handlar om att utgå från individens behov och erbjuda personcentrerad vård och omsorg. Syftet är att främja jämlik hälsa, trygghet och självständighet. En framgångsfaktor för denna omställning är samverkan mellan kommuner och regioner. Genomförande, uppföljning och utvärdering Genomförande Stockholm stads program för barnhälsa är ett stadsövergripande program som bär särskild vikt för stadsdelsnämnderna, men som samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå ifrån inom ramen för sina verksamheter och uppdrag samt i samverkan med andra. Nämnder och bolag ansvarar för implementering av programmets innehåll i det ordinarie kvalitetsarbetet. Barnhälsoarbetet systematiseras i Stockholms stads kommunala förskolor genom Skolverkets kvalitetshjul som syftar till att stödja och stärka planering, uppföljning och analys av undervisning och utbildning. Figur 2. Skolverkets kvalitetshjul med frågorna, Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? stödjer planering och uppföljning av arbetet med fokusområdena fysisk, psykisk och social hälsa. De tre strategiska perspektiven främjande, förebyggande och inkluderande är vägledande och beaktas i det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskap och kompetensutveckling är avgörande för en framgångsrik implementering av programmet i stadens verksamheter. Ökade kunskaper om de berörda verksamheternas respektive ansvarsområde och bidrag till barnhälsoarbetet är en viktig del i den stadsövergripande implementering av programmet. 20 (20) Inom förskolan är kontinuerlig fortbildning om barns utveckling och hälsa samt kunskap om risk- och skyddsfaktorer i barns liv central. En djupare förståelse för dessa faktorer stärker medarbetarnas förutsättningar att möta barns behov och fortsätta bedriva en trygg, utvecklande och stimulerande undervisning. Uppföljning och utvärdering Förskolenämnden har ett övergripande ansvar i att genomföra en bred implementering av programmet. Stadens nämnder och bolag är ansvariga för att följa upp och utvärdera programmet inom ramen för stadens systematiska kvalitetsarbete i ILS (stadens webbaserade integrerade lednings- och styrningssystem). Den ordinarie uppföljningen av mål, aktiviteter och indikatorer i tertialrapporter och verksamhetsberättelsen utgör en uppföljning av nämndens och bolagsstyrelsens insatser för att säkerställa barnhälsoarbetet. Förskolenämnden är ansvarig för kontinuerlig uppföljning och återrapportering av programmets efterlevnad och ansvarar för att konkretisera utvecklingsbehov och tillkommande åtgärder, som stöd i stadens fortsatta utveckling mot en stärkt barnhälsa. Uppföljning och utvärdering avseende förskolans arbete med programmet sker via Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet där faktorer för framgångsrik skolutveckling används som verktyg i kvalitetsuppföljning.55 Förskolenämnden är dokumentansvarig nämnd med löpande ansvar för aktualitetsprövning och, vid behov, revidering av programmet. Kommunstyrelsen ansvarar för en samlad uppföljning av arbetet inom stadens verksamheter, för övergripande samordning och för att vid behov tydliggöra stadens prioriteringar inom området. 55 Skolverket – Faktorer för framgångsrik skolutveckling - Nationellt kvalitetssystem --- [Bilaga 2 - handlingsplan-for-barnets-rattigheter-2030.pdf] Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-06-15 Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Utgivningsdatum: Juni 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Pelle Mårtenson Handlingsplan för barnets rättigheter 3 (32) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................... 6 Ansvarsfördelning....................................................................................... 9 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ........................................... 11 Fokusområde: Välfärd och service ..................................................... 15 Barn i utsatta situationer .......................................................................... 16 Skola och förskola .................................................................................... 20 Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare........................................................................................ 23 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 25 Offentliga miljöer ...................................................................................... 27 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ......................................... 29 Handlingsplan för barnets rättigheter 4 (32) Inledning Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter. 1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på barnets rättigheter och inflytande. Med barn avses i handlingsplanen alla under 18 år. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete med barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnkonventionen kan ses som en utgångspunkt till handlingsplanens mål, och målen i sin tur som en konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för arbetet i Stockholms stad. Ungefär var femte invånare i Stockholms stad är barn och generellt har barn goda möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda i staden. Samtidigt finns stora skillnader inom gruppen med olika behov, utmaningar och levnadsvillkor. 2 I stade n ska alla barn ha goda levnadsvillkor och inget barn ska diskrimineras. Att främja jämlika levnadsvillkor handlar här om att stadens verksamheter ska ha fokus på att minska skillnaderna mellan olika grupper av barn och skapa förutsättningar för att alla 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-12-02 ell er Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mäns kliga rättigheter i offentlig sektor 2025-12-02 . 2 Stockholms stads barnombudsman, Rapport 2023. Handlingsplan för barnets rättigheter 5 (32) barn ska ha en trygg uppväxt och att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Att motverka diskriminering innebär att säkerställa att barn inte utsätts för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess vårdnadshavare. Skydd mot diskriminering är en av barnkonventionens grundläggande principer och tas upp i artikel 2. Det betyder att alla barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett till exempel hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung eller funktionsnedsättning. 3 Stadens arbete med barnets rättigheter ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur olika normer kan samspela och förstärka utsatthet, såsom normer kopplade till exempelvis kön, ålder och etnicitet. Barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktig behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Inflytande ska ges utifrån barnets ålder och mognad. 4 Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en 3 Barnombudsmannen, 2021, Barn och diskriminering - Barnombudsmannen 2025-12-02. 4 Barnombudsmannen, 2025, Barns delaktighet och inflytande - Barnombudsmannen 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 6 (32) uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Övriga handlingsplaner som är kopplade till MR-programmet har betydelse för barnets rättigheter då barn exempelvis kan identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Stockholms stads program för barns rätt till kultur • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025 • Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta ska arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som Sverige antog 1990 och som blev svensk lag 2020, är grunden för barnrättsarbetet i staden och utgångspunkt för denna handlingsplan. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status. Konventionen innehåller 54 artiklar som alla tillsammans utgör en helhet, och fyra av artiklarna utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: • Artikel 2. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Handlingsplan för barnets rättigheter 7 (32) • Artikel 3. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. • Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. • Artikel 12. Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Barns levnadsvillkor påverkas i stor utsträckning av familjens ekonomiska situation. Det finns samband mellan barnfamiljers ekonomi och viktiga aspekter såsom barns hälsa, boendevillkor och möjligheter att läsa läxor och delta i fritidsaktiviteter. 5 R ädda Barnen uppskattar att ungefär vart tionde barn i Sverige lever i familjer som är ekonomiskt utsatta.6 De indikatorer som staden använder för att mäta barnfattigdom visar på en liten, generell förbättring av barnfamiljers ekonomi mellan 2014 och 2022, samtidigt som skillnaderna mellan områden i staden och olika grupper fortfarande är stora. Andelen barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet var 12 procent 2021 och andelen barnfamiljer med ekonomiskt bistånd var drygt 2 procent år 2022. Att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för och sårbarheten av att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. 7 M ånga barn växer upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder har ett skadligt bruk eller beroende, lider av psykisk ohälsa eller en allvarlig sjukdom, eller plötsligt avlider. Närmare åtta procent har under uppväxten föräldrar med så skadligt bruk eller psykisk ohälsa att de får sjukhusvård. Ofta förekommer flera av svårigheterna samtidigt, hos den ena eller båda föräldrarna. För barnen kan det innebära oro, orimligt ansvarstagande, förändringar i vardagen och svåra upplevelser. På sikt kan det leda till svårigheter i skolan, egen ohälsa och andra negativa konsekvenser. 8 5 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 6 Rädda Barnen, 2025, Barnfattigdom i Sverige - Rädda Barnen 2025-12-02. 7 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 8 Socialstyrelsen, 2025, https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och- unga/barn-som-anhoriga/forskning-om-konsekvenser/ 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 8 (32) Barn och unga med funktionsnedsättning riskerar i större utsträckning än andra barn att utsättas för alla former av våld och övergrepp.9 Både flickor och pojkar kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor anses vara bärare av familjens heder och drabbas oftast hårdast av begränsningar, kontroll, tvång och våld, men även pojkar drabbas. Pojkar förväntas också utöva kontroll över sina kvinnliga släktingar. Både flickor och pojkar kan tvingas gifta sig mot sin vilja. 10 Våld mot barn för med sig allvarliga konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa, både i barndomen och i det fortsatta livet. Psykisk ohälsa innebär också en ökad risk för svårigheter i skolan och med sociala relationer. Skolmisslyckande riskerar i sin tur att medföra försämrade möjligheter på arbetsmarknaden. 11 Levnadsvillkoren för barn och unga med funktionsnedsättning är genomgående sämre än för andra barn inom områden som hälsa, utbildning och fritid. Detta påverkar barnens möjligheter till utveckling, både som barn och vuxna. 12 Barns levnadsvillkor påverkas också av risken för att utsättas för diskriminering och av faktisk utsatthet för diskriminering och rasism. Många rapporter belyser hur barn och unga utsätts för diskriminering i Sverige.13 Exempelvis beskriver diskrimineringsombudsmannen (DO) afrosvenska elevers situation i skolan som allvarlig. I första hand handlar det om trakasserier från andra elever, men även från skolpersonal. Trakasserierna kan ta 9 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. 10 Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025. 11 SOU 2022:70 En uppväxt fri från våld, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. 12 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. 13 Se exempelvis Barnombudsmannen, 2025, Årsrapport 2025 Ni måste hinna före, Unicef, 2022, Barn berättar om sin vardag i rapport till regeringen, Rädda Barnen, 2025, Barns röster om rasism i skolan och Institutet för mänskliga rättigheter Årsrapport 2025. Handlingsplan för barnets rättigheter 9 (32) olika form, exempelvis klotter, glåpord och social uteslutning, men även i form av allvarligt fysiskt våld.14 Barn utsätts även för andra former av rasism, såsom islamofobi, antisemitism, antiziganism, rasism mot samer och rasism mot asiater. Brottsförebyggande rådet (Brå) beskriver i en rapport att ungefär en femtedel av eleverna som definierade sig som muslimer uppgav sig ha blivit retade, utfrysta, hotade, slagna eller fått hotfulla sms. En annan rapport visar att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck. Det kan vara både tydliga och medvetna uttryck i ett klassrum eller omedvetet språkbruk i form av skämt och jargong mellan elever i korridoren. 15 DO har vidare synliggjort att föreställningar om kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning kan påverka tillgången till socialtjänstens insatser. 16 I stadens samråd med representanter för de nationella minoriteterna har det framförts att det är viktigt att särskilt uppmärksamma romska och judiska barns utsatthet för antiziganism och antisemitism, vilket inte sällan leder till att barnen inte vågar vara öppna med sin identitet och bakgrund av rädsla av diskriminering och trakasserier. Den romska minoriteten lyfter även vissa romska barns utsatthet på grund av familjens socioekonomiska situation. Barns hälsa, utveckling och välbefinnande påverkas också av inomhusmiljön, både i hemmet och i förskola/skola. Exempelvis bidrar en god ljudmiljö till bättre koncentrations- och inlärningsförmåga. Barn behöver även skyddas från skadliga ämnen eftersom de är särskilt känsliga för kemikaliepåverkan. Folkhälsomyndigheten visar att socioekonomiska skillnader i boende och närmiljö skapar ojämlika förutsättningar för en god inomhusmiljö. 17 Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa barnets rättigheter och inflytande. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som 14 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering i skolan. 15 Skolverket, 2025, Antisemitism i skolan - Skolverket 2025-12-02. 16 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Skillnader som kan utgöra risk för diskriminering? 17 Folkhälsomyndigheten, 2025, Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa – Miljöhälsorapport 2024 — Folkhälsomyndigheten, 2026-04-22. Handlingsplan för barnets rättigheter 10 (32) hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med barnets rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för barnets rättigheter 11 (32) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om barns rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Enligt barnkonventionen ska barn ha tillgång till information. FN:s kommitté för barnets rättigheter har bland annat uttalat att barn behöver tillgång till information om alla frågor som rör dem, utformad så att den passar deras ålder och förmågor. Barns rätt till information är nära knuten till deras rätt till delaktighet och inflytande. 18 Barn måste känna till sina rättigheter för att kunna hävda dem. Forskning visar att för barn och unga som lever i socialt utsatta situationer kan information om rättigheter och tillgängligt stöd bidra till att de kan sätta ord på sin utsatthet. Att informera barn om deras rättigheter kan också stärka socialtjänstens arbete med att nå barn och unga i behov av stöd i ett tidigt skede. 19 Information till barn ska ges där de befinner sig i vardagen, exempelvis i skolan eller i samband med olika fritidsverksamheter. 20 18 Barnombudsmannen, 2024, Barns rätt till information - Barnombudsmannen 2025-12-02. 19 FoU_Nordväst, Stockholms län, 2022, En känd och tillgänglig socialtjänst för barn och unga? 20 Barnombudsmannen, 2026, Barn behöver känna till sina rättigheter - Barnombudsmannen 2026-04-22. Handlingsplan för barnets rättigheter 12 (32) Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter barn respektfullt och med anpassning till olika barns behov. Stadens medarbetare har god kunskap om barnkonventionen och vad den innebär för verksamhetens skyldigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om bemötande av barn. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser i verksamheten kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att främja barnets rättigheter genom god kunskap kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar och nätverk, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Vid utformningen av kunskapshöjande insatser om bemötande av barn bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera bemötande av barn som av olika anledningar har särskilda behov eller har en utsatt livssituation. Det kan exempelvis handla om att ha kunskap om hur de kan förebygga att barn utsätts för diskriminering eller om hur behoven kan tillgodoses hos barn med funktionsnedsättning eller med annat modersmål än svenska. Kunskap om bemötande av barn ska även inkludera barn som lever i utsatta miljöer eller livssituationer, exempelvis barn som utsätts för våld eller barn som lever i en familj där en förälder missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. Handlingsplan för barnets rättigheter 13 (32) Att ha god kunskap om att göra barnkonsekvensanalyser har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. En barnkonsekvensanalys syftar till att pröva barnets bästa och kan göras både när barn berörs på ett generellt plan, när en specifik grupp av barn berörs och när ett enskilt barn berörs. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden når barn och unga med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Staden erbjuder information som barn och unga kan tillgodogöra sig – både fysiskt och digitalt. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Verksamheter som riktar sig till barn informerar barn om deras rättigheter samt erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, överförmyndarnämnden och stadsdelsnämnderna. Det är centralt att insatser genomförs för att nå barn med information både om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Arbete i stadens verksamheter med information och kommunikation behöver därför ha ett barnrättsperspektiv. Det kan exempelvis handla om hur staden informerar om och presenterar en verksamhet för barn och unga, både i direkta möten, i verksamheternas lokaler och på webben. Det kan också handla om information om barnkonventionen, barns rättigheter och stadens skyldigheter. För att kunna ta fram bra information till barn behöver staden fråga barn vad de vill ha och skapa delaktighet och inflytande i arbetet med information och kommunikation. Handlingsplan för barnets rättigheter 14 (32) Tre goda exempel på arbete med information till barn på webben: • Umo, en webbplats om sex, hälsa och relationer för alla mellan 13 och 25 år som finansieras av Sveriges alla regioner UMO • Koll på soc, om socialtjänsten för barn och unga, framtagen av socialstyrelsen Om socialtjänsten för barn och unga - Koll på soc • Mina rättigheter, nationella barnombudsmannens webbsidor om barnets rättigheter Mina rättigheter Åldersväljaren - Mina rättigheter Handlingsplan för barnets rättigheter 15 (32) Viktiga begrepp Att ha ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att dess rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. Barnets bästa handlar om det enskilda barnet, en grupp barn eller barn generellt och måste avgöras i varje enskilt fall. Barnets perspektiv är barns egen syn på sitt liv och omvärld. Vuxna kan ta del av barnets perspektiv när barnet själv berättar. Källa: Barnombudsmannen, u.å., Perspektiv på barnrätt - Webbutbildning om barnkonventionen, 2026-05-07. Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. För att motverka diskriminering behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på normer, både i samhället och i stadens verksamheter. Barn och unga kan exempelvis identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha en funktionsnedsättning, ha en könsidentitet eller ett könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter. 21 Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till barn och unga. Det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor för barn inom förskola och skola socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Barn ska också skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Enligt socialtjänstlagen 19 kapitlet bör var och en som får kännedom och/eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till socialtjänsten. Enligt samma lag finns det verksamheter som har en plikt att anmäla. Anmälningsskyldig är personal inom socialtjänsten, inom verksamhet enligt LSS, inom alla skolformer, inom barnomsorg, förskola och fritidshem samt ordningsvakter. 22 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på 21 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Bli medveten om dina normer | DO 2025-12-02. 22 Socialstyrelsen, 2026, Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - S ocialstyrelsen 2026-04-22. Handlingsplan för barnets rättigheter 16 (32) leverantörers kompetens avseende barns rättigheter och levnadsvillkor. Barn i utsatta situationer Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra barn att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera artiklar i barnkonventionen berör barn i utsatthet, bland annat artikel 19 som anger att: • Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande. Att barn utsätts för olika former av våld, vanvård eller utnyttjande är ett stort samhällsproblem. Utöver det lidande våldet innebär leder utsattheten också till fysisk och psykisk ohälsa hos barn. 23 Barn ska skyddas mot våld och andra övergrepp och få stöd och hjälp om det ändå sker. 24 Barn som placeras i samhällsvård utgör en särskilt utsatt grupp med skiftande behov och livsvillkor. Forskning visar att dessa barn, som vårdas utanför det egna hemmet, i betydligt högre utsträckning än sina jämnåriga uppvisar olika former av hälsoproblem och har ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Vidare visar studier att avbrott i skolgången är vanligt förekommande bland barn och unga i samhällsvård, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för deras utbildningsnivå och framtida möjligheter. Forskningen pekar också på att individer som vuxit upp i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) löper en avsevärt högre risk än befolkningen i övrigt att som vuxna drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa. 25 Situationen för barn och unga som är placerade på HVB-hem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av larm om missförhållanden och våld. 26 Barn som växer upp under osäkra boendeförhållanden och i hemlöshet är en grupp vars levnadsvillkor är särskilt svåra. Dessa barn riskerar att hamna i en negativ cykel där deras fysiska och psykiska hälsa samt utbildning påverkas negativt vilket kan få stora konsekvenser, inte bara under barndomen, utan även i det 23 Socialstyrelsen, 2025, Våld mot barn - Socialstyrelsen, 2025-12-02. 24 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. 25 Socialstyrelsen, 2026, Placerade barn och unga - Socialstyrelsen 2026-04-07. 26 Barnrättsbyrån, 2025, Avskiljningar, våld och missförhållanden inom SiS ungdomsvård 2024. Handlingsplan för barnets rättigheter 17 (32) kommande vuxenlivet.27 Stadens kartläggning över personer i hemlöshet visar att 20 procent, eller ca 440 personer, är föräldrar till barn under 18 år.28 Det innebär inte nödvändigtvis att barnen till dessa föräldrar är hemlösa, men oavsett innebär det en särskilt utsatt situation för barnen. Barn som växer upp med föräldrar som har beroendeproblematik eller psykisk ohälsa befinner sig i en ökad risksituation. Forskning visar att dessa barn oftare upplever bristande omsorg, våld, otrygghet och oförutsägbarhet i vardagen, vilket kan påverka deras emotionella, sociala och kognitiva utveckling negativt. De löper även en förhöjd risk att själva utveckla psykisk ohälsa, beroendeproblem samt svårigheter i skolan och i relationer senare i livet. 29 Barn utnyttjas av kriminella gäng bland annat eftersom de är lättare att manipulera. Barn användas också för att utföra kriminella och ibland våldsamma uppdrag. De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden. 30 Barn och ungas psykiska hälsa påverkas av många olika faktorer såsom familjen och andra nära relationer, skolan och uppväxtmiljön. 31 Trenden i Stockholms stads mätning 2024 är positiv, men flickor rapporterar kontinuerligt sämre mående än pojkar. Den senaste mätningen visar att andelen flickor som ofta känner sig ledsna och nedstämda är 40 procent både i grundskolan och gymnasieskolan. Motsvarande bland pojkar är 17 procent i grundskolan respektive 15 procent i gymnasieskolan. 32 Socioekonomiska förutsättningar har betydelse för ungas skolresultat och tillträde till arbetsmarknaden. Socioekonomiska faktorer har en avgörande påverkan för elevernas resultat, där elever i områden med större socioekonomiska utmaningar har svårt att nå goda resultat i sitt skolarbete trots omfattande riktade insatser, studiestöd, högre lärartäthet, anpassad lärmiljö och en hög andel 27 Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025. 28 Stockholms stad, 2024, Personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad. 29 Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2026, Barn som anhöriga | Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2026-04-07. 30 Brottsförebyggande rådet, 2025, Barn och ungas brottslighet | Brå - Brottsförebyggande rådet, 2025-12-02. 31 Folkhälsomyndigheten, 2025, Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga — Folkhälsomyndigheten, 2025-12-02. 32 Stockholms stad, 2024, Stockholmsenkäten. Handlingsplan för barnets rättigheter 18 (32) behöriga lärare. Ett aktivt arbete bedrivs för att så långt som möjligt jämna ut skillnader och kompensera för bristfälliga förutsättningar i elevernas hemmiljö, men förväntat positiva effekter i skolarbetet motverkas av såväl boendesegregation som skolsegregation. 33 Skillnaden i andel arbetslösa bland unga i olika områden i staden är också stora. Välfärd och service Mål 1: Alla barn är trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Staden har sociala insatser som säkerställer att alla barn får det stöd och skydd de behöver. Särskilt ansvariga: Socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder och SHIS Bostäder . Stadens verksamheter skyddar barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter erbjuder tidiga insatser och ett samordnat stöd för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 33 Stockholms stad, 2024, Årsredovisning 2024. Handlingsplan för barnets rättigheter 19 (32) Stadens verksamheter erbjuder barn och unga en god förberedelse inför arbetslivet genom utbildning, praktik och feriearbeten, med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar på arbetsmarknaden. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att alla barn ska vara trygga och skyddas från våld, utnyttjande och andra utsatta situationer behöver erbjudas tidigt och stadens verksamheter behöver samverka för att nå goda resultat. Stadens verksamheter ska ha ett särskilt fokus på barn i utsatta situationer. Socialtjänstens insatser ska utvecklas, utifrån forskning, beprövad erfarenhet och dialog med barn och unga, för att säkerställa att de behov som finns kan mötas. Ett viktigt arbetssätt är att göra orosanmälan till socialtjänsten i stadsdelsförvaltningen där barnet bor. Att anmäla oro för ett barn hjälper socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. För att personal ska kunna göra orosanmälan behöver det finns kunskap om orossignaler samt processen kring orosanmälan. Insatser för att säkerställa långsiktiga och trygga boendevillkor för barnfamiljer är exempelvis vräkningsförebyggande arbete och insatser som underlättar för barnfamiljer att komma in på bostadsmarknaden. En god samverkan krävs mellan stadens olika nämnder och bolag. Stadens verksamheter ska fortsätta utveckla insatser och samverka för att skydda barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. För att möta utvecklingen krävs tidiga insatser, nära samverkan mellan stadens verksamheter och ett tydligt fokus på att skydda barn från att utnyttjas i kriminella syften. I Stockholms stads strategi för att förhindra att barn och unga vuxna dras in i kriminalitet finns vägledning i hur arbetet ska utvecklas. 34 Insatser för att minska skillnaderna mellan barn och ungas förutsättningar till utbildning och arbete i olika stadsdelsområden är centrala för att detta mål ska uppnås. Praktik och feriearbeten är exempel på insatser som kan ha ett särskilt fokus på unga i utsatta situationer. Unga som varken studerar eller arbetar ska fortsatt erbjudas stöd och vägledning på Jobbtorg. 34 Stockholms stad, 2025, Stadens styrdokument - Stockholms stad 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 20 (32) Skola och förskola Skolan är central för barns levnadsvillkor, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Andelen som lämnar årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram har legat kring 88–90 procent de senaste två decennierna, med en viss fördel för flickorna. Elevernas socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för skolresultaten och vissa grupper av barn har större utmaningar att klara skolan, bland annat barn som invandrat efter skolstart, barn vars föräldrar har en kortare utbildning liksom barn med funktionsnedsättningar. 35 För att uppväga skillnader i barns behov och förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen har skolan och förskolan ett kompensatoriskt uppdrag som handlar om att erbjuda anpassningar och särskilt stöd. 36 Förskolan har en mycket positiv påverkan på barns utveckling, lärande och välbefinnande långt upp i skolålder enligt forskning. Inskrivningsgraden i förskolan i hela staden är 95 procent, en nivå som har legat stabilt under en längre period. Järva och Skärholmens stadsdelsområden utmärker sig med en lägre inskrivningsgrad, runt 88–90 procent. 37 Som ett komplement till att mäta inskrivningsgrad uppmärksammas allt mer hög frånvaro i förskolan, både i staden och nationellt. Vissa barns närvaro är så sporadisk att barnet inte får kontinuitet i sin utbildning, vilket påverkar barnets levnadsvillkor på både kort och lång sikt. 38 Förskolor ska erbjuda alla barn en stimulerande språklig miljö. Arbetet med att utveckla barns språk görs i dagens alla aktiviteter såsom i leken, under måltiderna och vid påklädning. Stor vikt ska läggas vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla även det språket, barn som tillhör de nationella minoriteterna har rätt till sitt nationella minoritetsspråk och barn har också rätt till teckenspråk. 39 För att motverka att barn och unga far illa, exempelvis genom att de utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, ska skolor och 35 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 36 Skolverket, 2025, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket 2025-12-02. 37 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 38 Stockholms stad, 2024, Förskola i Stockholm 2024. 39 Skolverket Ge ditt barn en bra start - stärk språket 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 21 (32) förskolor arbeta förebyggande, främjande samt upptäcka och hjälpa den som är utsatt.40 Alla som arbetar i förskola, grundskola och gymnasieskola har ett ansvar att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Skolan har också ett tydligt uppdrag att skydda barn mot rasism och andra former av diskriminering. En undersökning från Rädda Barnen, som riktades till barn i åk 5, visar att nära hälften av barnen i undersökningen, 48 procent, har sett eller hört något rasistiskt på sin skola, någon gång eller flera gånger. Det är en större andel bland barn med utländsk bakgrund som sett eller hört något rasistiskt (57 procent) jämfört med andelen bland barn med svensk bakgrund som har sett eller hört något rasistiskt (43 procent). 41 Barn och ungas vardag utspelar sig i allt högre utsträckning i digitala medier. De digitala verktygen skapar nya möjligheter till lek, umgänge och lärande men är även arenor för mobbning, diskriminering, trakasserier och hat. Forskning har visat att barn och unga som utsätts för nätmobbning i större utsträckning skolkar, presterar sämre och känner sig mindre trygga i skolan. En anledning till detta, enligt forskningen, är att de är oroliga över vem eller vilka på skolan som ligger bakom mobbningen och vilka som sett den. Mobbningen kan också pågå både på nätet och i skolan. 42 Välfärd och service Mål 2: I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera barn och unga utifrån olika diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 40 Skolverket Motverka hedersrelaterat våld och förtryck - Skolverket 2025-12- 02. 41 Rädda Barnen, 2021, Vuxna – vad gör dom? Barns röster om rasism i skolan. 42 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet - en internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 22 (32) Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld och diskriminering eller om barn på andra sätt far illa. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden vidtar åtgärder för att motverka mobbning och kränkningar i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor och förskolor ger alla barn och unga möjlighet till en god språkutveckling och att tillägna sig det svenska språket. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att skapa trygghet och inkludering i stadens skolor och förskolor för barn och unga som bryter mot normer och riskerar att utsättas för diskriminering och rasism ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever, barn och barngrupper. Gedigna insatser för att främja barns språkutveckling behövs och de ska utgå från forskning och beprövade metoder. Dessa insatser är särskilt viktiga i områden i staden där många barn har svenska som andraspråk. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet och inkludering för alla barn och unga är ett väl fungerande arbete mot kränkningar, våld och diskriminering eller mot att barn på andra sätt far illa. Det handlar om att lyssna på vad barn berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet.43 Det krävs också att arbetet utgår från att barn kan utsättas både i skolan och på nätet. All personal i skola och förskola har även ansvar för att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och hur det tar sig uttryck. I 43 Skolverket, 2025, Skolans arbete mot sexuella trakasserier - Skolverket 2025- 12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 23 (32) nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: • APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. • Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. • Att använda elevundersökningar för att få syn på barn och ungas upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser bör skolor och förskolor ha i åtanke att barn och unga har olika förutsättningar och behov. Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare Socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda levnadsförhållanden och arbeta för att förhindra att barn och unga far illa. Socialtjänsten och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare ska säkerställa att alla beslut och åtgärder som rör barn har ett barnrättsperspektiv. 44 Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Barn ska ha möjlighet att komma till tals och det finns inga åldersgränser för detta. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter, höras i de frågor som berör dem och få åsikterna beaktade utifrån ålder och mognad. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när barns fulla människovärde erkänns och respekteras och när barns integritet respekteras. Vidare gäller att: • barn inte får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2 i barnkonventionen) • barns bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas, utreds och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3 i barnkonventionen) • barns rätt till liv, överlevnad och utveckling beaktas (artikel 6 i barnkonventionen) 44 För ytterligare mål som rör socialtjänstens och andra verksamheters roll gällande att arbeta främjande och upptäcka barn som far illa, se föregående avsnitt ”Barn i utsatta situationer”. Handlingsplan för barnets rättigheter 24 (32) • barn får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad (artikel 12 i barnkonventionen) • tillräckliga resurser avsätts för att främja barns rättigheter (artikel 4 i barnkonventionen) • barn och vuxna har god kunskap om barns rättigheter (artikel 42 i barnkonventionen) Barns rätt att komma till tals är starkt sammankopplad med principen om barnets bästa. En förutsättning för att göra en prövning av barnets bästa är i de allra flesta fall att barnet på något sätt får göra sin åsikt hörd, eller att barnets åsikt på annat sätt kan klarläggas. 45 Välfärd och service Mål 3: Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp. Staden genomför bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden säkerställer att barn och unga får möjlighet att komma till tals i enskilda ärenden som rör dem. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden tillvaratar barn och ungas röster, från enskilda barn, grupper av barn och civilsamhället, för att utveckla verksamheter och insatser. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 45 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. Handlingsplan för barnets rättigheter 25 (32) Ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att barnets rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. När barn påverkas av ett beslut eller en åtgärd ska barnets bästa utredas och beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Åsikterna ska ges betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Vid beslut av övergripande eller strategisk karaktär ska en fördjupad analys av beslutets konsekvenser för barn genomföras, en så kallad barnkonsekvensanalys. Som en del av arbetet med att beakta barnets rättigheter ska barn och unga få möjlighet att själva komma till tals i ärenden som berör dem och att bli beaktade i frågor som rör deras vårdnadshavare. Det kan handla om ärenden som berör dem direkt, såsom vid en orosanmälan eller vid insatser som riktas direkt till barnet, och i ärenden som berör dem indirekt, såsom vid en vårdnadshavares ansökan om ekonomiskt bistånd eller vid en vårdnadshavares arbetsmarknadsinsats. Staden behöver också använda barns synpunkter och upplevelser för att utveckla verksamheten. En viktig del i detta är att ta tillvara erfarenheter från specifika grupper av barn, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Civilsamhället är också en viktig aktör för staden att använda i detta utvecklingsarbete. Det finns många olika metoder tillgängliga för stadens verksamheter i arbetet med att tillgodose barnets rättigheter, se stadens intranät under ”Barns rättigheter”. Kultur, idrott och fritid Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och fritiden är en viktig del av barns liv och utveckling.46 Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen. 47 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som bidrar till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs. 48 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. 46 Se barnkonventionens artikel nummer 31. Barn har rätt till lek, vila och fritid. 47 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 48 Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Handlingsplan för barnets rättigheter 26 (32) De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, men det finns grupper av unga som inte är det. Endast varannan ung person med funktionsnedsättning och varannan ung tjej med utländsk bakgrund känner sig nöjda med sin fritid. Många unga har även avstått från fritidsaktiviteter för att det är för dyrt eller för att det är för svårt att ta sig till aktiviteten.49 Det finns även skillnader i vilka aktiviteter som olika grupper av unga tar del av. Det är mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker. En lägre andel bland unga med funktionsnedsättning deltar i idrott jämfört med barn som inte har en funktionsnedsättning.50 Välfärd och service Mål 4: Staden erbjuder alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna. Staden förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna. För att barn och unga ska få likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver stadens verksamheter arbeta för att jämlikheten ska öka. Det kan exempelvis handla om insatser för att göra idrott tillgänglig för barn med funktionsnedsättningar. Det kan också handla om att få fler barn från socioekonomiskt svaga områden att gå kulturskola. 49 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 50 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. Handlingsplan för barnets rättigheter 27 (32) Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, i kulturskolan eller i simhallen och hur normerna tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: • Vilka målg rupper når vår verksamhet idag ? Finns det några målgrupper vi inte når? • Hur ser villkor och förutsättningar ut för målgrupperna vi vill nå? • Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Offentliga miljöer Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna i staden har stor betydelse för barn och ungas hälsa, förutsättningar och livskvalitet. En god planering av de offentliga miljöerna kan minska både ojämlikheter och segregation. I arbetet med att planera, gestalta och förvalta krävs kunskap om barns olika förutsättningar och hur deras behov kan tillgodoses. 51 Det finns inte några formella krav i plan- och bygglagen (PBL) på att en kommun måste föra dialog med barn. Samtidigt är det viktigt att beakta barnrättsperspektivet genom att exempelvis ta tillvara barns åsikter i projekt som berör dem. Dialogtillfällen behöver baseras på frivillighet från barnens sida. För att barn och unga ska vilja delta behöver därför kommunen se till att deltagarna upplever det som meningsfullt att vara med. Dialogen behöver upplevas som intressant och barnen behöver känna att de har möjlighet att påverka på riktigt. Då vissa barn är särskilt svåra att nå, krävs ibland extra lyhördhet och insatser för att få ett representativt urval. 52 51 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. 52 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. Handlingsplan för barnets rättigheter 28 (32) Välfärd och service Mål 5: Offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn. Staden har god kunskap om vad som skapar attraktivitet och inkludering för barn och unga i offentliga miljöer och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder. Barn och unga har inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att öka attraktiviteten och skapa mer inkluderande offentliga miljöer för barn liknar de som används för vuxna. Det handlar om att genomföra dialoger och samråd, men som är anpassade för barn. Redan idag genomför staden dialoger med barn, både i stadsutvecklingsprocessen och i förvaltningen av befintliga platser. Att hålla dialoger med barn ska vara en del av ordinarie verksamhet. Det finns olika möjliga vägar att komma i kontakt med barn och unga som kan medverka i dialoger, exempelvis i förskolan, skolan och anpassad skola, på fritidsgårdar, genom föreningar och idrottsorganisationer eller genom sociala medier. Handlingsplan för barnets rättigheter 29 (32) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, och om att använda invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. Barns rätt till delaktighet och inflytande ska vara lika självklart som för vuxna. Att arbeta med barns och elevers delaktighet och inflytande ingår i förskolans och skolans uppdrag. Elever har både rätt att ha inflytande över sin egen individuella utbildning och rätt att gå samman och påverka skolan genom elevråd, elevföreningar, andra former av elevsammanslutningar. Elever har även rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud från och med årskurs 7 och i gymnasieskolan. 53 Avgörande för att dessa ska fungera är att skolorna skapar goda förutsättningar för elevernas delaktighet och inflytande.54 Även stadens andra verksamheter behöver ta tillvara barn och ungas åsikter, idéer och perspektiv på verksamheterna och hur dessa kan utvecklas för att anpassas till barn och ungas behov och förutsättningar. Genom att lyssna på barn som har erfarenhet av stadens verksamheter och insatser kan kvaliteten förbättras. Detta är inte minst viktigt inom socialtjänsten som möter särskilt sårbara barn och barn som kan ha svårt att uttrycka sina behov. Barn och unga vill vara delaktiga och ha inflytande över utvecklingen i lokalsamhället, det visar flera undersökningar. I den nationella ungdomsenkäten framgår att 43 procent av de unga respondenterna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen där de bor. Det finns inga skillnader mellan killar och tjejer eller mellan unga boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Men 42 procent av de unga som 53 Arbetsmiljöverket, 2025, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/skyddsombud-och-arbetsmiljoombud/elevskyddsombud/ 2025-12- 02. 54 Skolverket, 2025, Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen - Skolverket 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 30 (32) vill vara med och påverka vet inte vart de ska vända sig.55 Genom att på olika sätt bjuda in och ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande kan staden öka deras tillit till demokratin.56 Delaktighet och inflytande Mål 1: Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden informerar barn och unga om deras rätt till delaktighet och inflytande. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden skapar former som ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande samt verkar för att barn och ungas organisering tas tillvara som en del av stadens utveckling. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kommunstyrelsen, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor skapar goda förutsättningar för olika former av elevinflytande. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden. Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. 55 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet – Ung idag 2024:2. 56 Sveriges kommuner och regioner, 2025, Medborgardialog och samverkan - SKR 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 31 (32) Insatser för att skapa möjligheter för barn och unga att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog eller medborgarbudget. Vid allt arbete med delaktighet och inflytande är återkoppling till de medverkande barnen avgörande för deras upplevelse av att det är meningsfullt att delta. Att återkoppling kommer att ske ska beskrivas redan i första kontakten med de barn som ska medverka. Återkopplingen kan ske på olika sätt och ska anpassas till målgruppen. Ju mer involverade barnen har varit desto mer omsorg behöver läggas på återkopplingen. 57 Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som barn och unga uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger med barn och unga ska användas för att utveckla verksamheten. Barn kan göras delaktiga i olika omfattning och på olika sätt. Bilden nedan visar praktikern och forskaren Harry Shiers delaktighetstrappa. Den består av fem olika steg av delaktighet där barns delaktighet ökar med varje steg uppåt i trappan. Modellen kan med fördel användas för att stämma av nivån av barns inflytande i pågående uppdrag.58 2. Barn får stöd att utrycka sina å sikter och synpunkter. 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. 4. Barn involveras i beslutsfattande processer. 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. 1. Barn blir lyssnade till. B arns delaktighet och inflytande ska stärkas. Det kan göras genom att staden skapar formella strukturer, såsom exempelvis ungdomsråd. Staden behöver också utveckla fler metoder för att ta tillvara barns synpunkter och upplevelser av olika verksamheter. En viktig del i detta är att tillvarata erfarenheter och synpunkter från specifika grupper av barn i syfte att 57 Barnombudsmannen, 2025, Återkoppla och följ upp - Barns delaktighet 2026- 04-22. 58 Barnombudsmannen, 2025, Nivåer av delak tighet - Barns delaktighet 2026-04 22. Handlingsplan för barnets rättigheter 32 (32) utveckla verksamheter, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Staden ska också stärka arbetet med ungas engagemang och organisering. Delaktighet och inflytande Mål 2: Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder barnets rättigheter. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar barnets rättigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med att säkerställa att barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Civilsamhället, såsom ungdomsorganisationer, kan bidra till stadens arbete exempelvis genom att stärka barns rättigheter generellt samt synliggöra utvecklingsbehov och andra viktiga frågor för staden. Genom civilsamhället kan stadens verksamheter också få kontakt med grupper av barn som annars kan vara svåra att nå. Det finns också mycket erfarenhet av delaktighetsarbetet i civilsamhället som staden kan ta lärdom av. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ --- [Bilaga 3 - handlingsplan-for-ett-jamstallt-stockholm-2030.pdf] Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-06-15 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Utgivningsdatum: Juni 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfotto: Lennart Johansson Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 3 (33) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................... 7 Ansvarsfördelning..................................................................................... 10 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 11 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 15 Skola och förskola .................................................................................... 18 Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare .............. 21 Arbetsmarknadsinsatser .......................................................................... 24 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 26 Offentliga miljöer ...................................................................................... 28 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 31 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 4 (33) Inledning Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Ett intersektionellt jämställdhet sarbete innebär att arbeta och analysera enligt ”alltid kön, inte bara kön”. De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter. 1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på jämställdhet, det vill säga att flickor och kvinnor, pojkar och män samt ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet betyder att det inte ska finnas idéer och stereotypa föreställningar om kön som ska bestämma eller begränsa individers identitet eller 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, häm tad: 2025-12-02 eller Länss tyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Män skliga rä ttigheter i offentlig sektor, hä mtad: 2025-12-02. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 5 (33) vad individer kan och får göra. Jämställdhet markerar jämlikhet mellan könen och att könen har samma värde.2 Jämställdhetspolitiken utgår från en analys av det rådande könsmaktssystemet. Könsmaktssystemet består av en uppdelning av människor i två kön som uppfattas som motsatta och där mannen/det manliga utgör norm och värderas högre än kvinnor/det kvinnliga. Jämställdhetspolitiken strävar efter att förändra denna strukturella ordning. Därför är grupperna flickor/kvinnor och pojkar/män centrala i analys och målformulering kring jämställdhetsarbetet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur könsnormer kan samspela med andra normer kopplat till exempelvis ålder, hudfärg och funktionsförmåga och därigenom förstärka utsatthet. Stadens jämställdhetsarbete ska även inkludera ett barnrättsperspektiv. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: ● Kunskap och information ● Välfärd och service ● Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en 2 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Vad är jämställdhet? , hämtad: 2025-07-02. Kön, kvinnor, män och ickebinära M ed kön menas anti ngen det kön som tilldelas en person vid födseln, det kön en person identifierar sig med eller det juridiska könet. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Det är dock välkänt att alla inte definierar sig som antingen kvinna eller man. För personer som identifierar sig som varken kvinna eller man, både och eller något annat används i denna handlingsplan benämningen ickebinär. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 6 (33) uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet har stor betydelse för jämställdhetsarbetet eftersom olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra. En stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen, vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella minoriteterna. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld utgör allvarliga konsekvenser av, och bidragande orsaker till, ett ojämställt samhälle. Stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet utgör även riskfaktorer för våldsutövare. 3 Åtgärder mot våld och förtryck är en viktig del av stadens jämställdhetsarbete som i första hand tas upp i Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Arbetet är nära sammankopplat och har ömsesidiga synergieffekter med det arbete för jämställdhet som beskrivs i denna handlingsplan. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: ● Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, ● Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stad ska vara en arbetsgivare som ger anställda stabilitet, trygghet och reella möjligheter att utvecklas, oavsett kön. Stadens arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och 3 Jämställdhetsmyndigheten, 2026, Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, hämtad: 2026-05-11. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 7 (33) frihet från diskriminering. Jämställdhetsperspektivet är en integrerad del i arbetet med rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar. Stadens förhållningssätt till jämställdhet som arbetsgivare beskrivs närmare i Stockholms stads personalpolicy. Bakgrund FN:s generalförsamling antog år 1979 Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women (CEDAW eller kvinnokonventionen). CEDAW var den första av en lång rad internationella ramverk och åtaganden med definitioner och rättigheter på jämställdhetsområdet. Andra centrala internationella överenskommelser är Beijing Plan for Action, eller Pekingplattformen, en global handlingsplan för jämställdhet från 1995. På europeisk nivå finns det juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor, Istanbulkonventionen från 2011, som beskriver att avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet. År 2015 kom sedan Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, där jämställdhet både är ett eget mål och ska integreras i alla andra mål. Sverige är internationellt ett föregångsland när det gäller jämställdhetsarbetet och rankas högst av alla EU-länder i det index över utvecklingen som The European Institute for Gender Equality årligen presenterar. Indexet visar dock att utvecklingen i Sverige har planat ut vid en jämförelse de senaste tio åren. Att förändringen i princip har avstannat i Sverige gör även att skillnaden i relation till andra EU-länder minskar. 4 Det finns många lagar i Sverige som rör jämställdhet, exempelvis skollagen och högskolelagen, socialtjänstlagen, föräldraledighetslagen, diskrimineringslagen, abortlagen och samtyckeslagen. 5 Sedan år 2006 är det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns idag också sju delmål som anger riktning och prioriteringar: ● Jämn fördelning av makt och inflytande ● Ekonomisk jämställdhet ● Jämställd utbildning 4 European Institute for Gender Equality, 2025, Gender Equality Index 2025 – Sweden. 5 Jämställdhetsmyndigheten, u.å., Fakta om jämställdhet, hä mtad: 2025- 07-02. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 8 (33) ● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ● Jämställd hälsa ● Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra ● Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.6 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin lägesbild över måluppfyllelsen av det jämställdhetspolitiska målet att varken det övergripande målet eller något av delmålen har uppnåtts. Inom området ekonomisk jämställdhet kvarstår betydande skillnader i inkomster mellan kvinnor och män, där kvinnors disponibla inkomst under lång tid i genomsnitt legat på omkring 80 procent av männens. Kvinnor bär samtidigt det största ansvaret för både omsorgen om de egna barnen och om äldre närstående. Inom andra områden går utvecklingen mot mer ojämställda utfall, däribland hälsa, där flera indikatorer tyder på att kvinnors hälsa försämras i relation till män. Till exempel har könsskillnaderna i sjukfrånvaro ökat markant sedan 1980-talet och kvinnors sjukfrånvaro var 2024 nästan dubbelt så stor som mäns. 7 I en statlig offentlig utredning om transpersoners levnadsvillkor framkommer att transpersoner upplever en högre utsatthet och lägre hälsa än befolkningen i övrigt och att många transpersoner uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det framkommer även att ickebinära personer i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, och i högre utsträckning uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet, jämfört med andra transpersoner. 8 Länsstyrelsen har pekat på ett antal prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Följande är ett urval utifrån stadens organisation och rådighet: ● Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder. ● Organisationer ska identifiera, analysera och åtgärda ojämställdhetsaspekter i arbetet med civilt försvar och krisberedskap. Särskilt sårbara grupper ska beaktas. 6 Regeringen, 2025, Mål för jämställdhet, hämtad: 2025-10-29. 7 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Jämställdheten i Sverige: Lägesbild över de jämställdhetspolitiska målen, april 2025. 8 SOU 2017:92, Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 9 (33) ● De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden som finns för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättningar ska undanröjas. ● Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön. ● Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas. Ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld. 9 Stockholms stad har länge arbetat för ökad jämställdhet och jämställdhetsintegrering är den strategi som staden använder i kombination med riktade insatser. Sedan nästan tio år tillbaka redovisas i princip samtliga individbaserade indikatorer könsuppdelade i stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS). År 2021 genomförde stadsledningskontoret en uppföljning av stadens jämställdhetsarbete. I rapporten gjordes en sammanställning och analys av könsuppdelad statistik från stadens ordinarie uppföljning av verksamheten år 2020. För många av indikatorerna framkom små eller inga skillnader mellan kvinnor och män. De tydligaste undantagen gällde utsatthet för sexuella trakasserier, oro för att utsättas för brott samt personer som utsätts för våld i nära relationer som är kända av socialtjänsten, där en genomgående större utsatthet och högre grad av oro framkom bland kvinnor än bland män. För vissa andra indikatorer framkom inga könsskillnader i utfall sett till hela staden, men tydligare skillnader mellan vissa stadsdelar. Ett sådant exempel är ekonomiskt bistånd, som hade ett jämställt utfall på stadsövergripande nivå, men där kvinnor var överrepresenterade bland personer som får ekonomiskt bistånd i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen, vilket även var de stadsdelar med högst andel personer med ekonomiskt bistånd. Detta visar på vikten av att kön analyseras tillsammans med andra faktorer som påverkar människors möjligheter. 10 9 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 10 Stockholms stad, 2021, Jämställdhet i staden, en uppföljning. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 10 (33) Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa stockholmares lika rättigheter oavsett kön. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i jämställdhetsarbetet. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 11 (33) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om jämställdhet och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Institutet för mänskliga rättigheter har undersökt människors kännedom om mänskliga rättigheter och drar bland annat slutsatsen att det i Sverige finns behov av att utveckla arbetet för att sprida en mer fördjupad kännedom om de mänskliga rättigheterna. 11 Mä nniskors syn på samhället och dess normer och värderingar präglar bemötandet av andra människor, både i privatlivet och i arbetslivet. Jämställdhetsundersökningen, som samlas in av Jämställdhetsmyndigheten, visar att attityder kring jämställdhet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Män anser i högre utsträckning än kvinnor att vi lever i ett jämställt samhälle (87 respektive 79 procent av svarande). Könsskillnaderna är störst i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år. 12 Könsskillnader i attityder kring jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att adressera jämställdhetsproblem och visar på ett fortsatt behov av att sprida kunskap om jämställdhet och jämställdhetsutmaningar. Enligt samma undersökning är det även vanligare att kvinnor har känt sig diskriminerade på grund av sitt kön jämför med män. Det är vanligast att uppleva diskriminering på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Av kvinnorna i undersökningen har 40 procent någon gång känt sig diskriminerade på grund av sitt kön på arbetsplatsen och 48 procent någon gång upplevt diskriminering på grund av kön i offentliga miljöer. Bland männen är motsvarande andel 15 respektive 18 procent. Stadsrevisorerna genomförde en granskning av stadens jämställdhetsarbete 2023. Granskningen visade att analys av 11 Institutet för mänskliga rättigheter, 2023, Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023. 12 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022, om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 12 (33) jämställdhet inte prioriteras och att flera av stadens verksamheter saknar kompetens vad gäller analysarbete generellt och jämställdhetsanalys specifikt.13 Kunskapshöjande insatser är viktiga för att kunna utveckla nya, jämställda arbetssätt och för att kunna följa upp resultatet av arbetet. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstår hur verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor och hur dessa kan skilja sig åt beroende på kön. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens verksamheter har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att stadens medarbetare ska kunna bemöta kvinnor, män och ickebinära likvärdigt kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: ● Deltagande i stadens egna utbildningar ● Deltagande i andra myndigheters utbildningar ● Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser ● Studiebesök och studieresor ● Spridning av relevanta rapporter ● Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer Vid utformningen av kunskapshöjande insatser för likvärdigt bemötande oavsett kön bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera kunskap om hur kön kan samspela med andra diskrimineringsgrunder eller påverka levnadsvillkoren för personer som av olika anledningar har särskilda behov eller en utsatt levnadssituation. Det kan exempelvis handla om personer som är kvinnor och som inte har 13 Stadsrevisionen, 2023, Årsredogörelse 2023. Likvärdighet ska vara en grundläggande princip i all offentlig verksamhet, från bemötande till myndighetsutövning. Likvärdig service och bemötande handlar om att agera respektfullt, transparent och anpassat till individens behov. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 13 (33) svenska som modersmål, som har funktionsnedsättningar eller som utsätts för våld. Att ha god kunskap om jämställdhetsanalyser och hur dessa kan genomföras har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. Analyserna ska ge en bild av utmaningar i verksamheterna kopplat till könsskillnader och ska även inkludera förslag på åtgärder som utvecklar och gör verksamheten mer jämställd. Det kan exempelvis handla om att göra jämställdhetsanalyser då ett beslut ska fattas eller för att analysera verksamhetens resultat. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden bidrar till en fördjupad kännedom om jämställdhet. Stadens information bidrar till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Att bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet kan göras på många olika sätt. Det kan exempelvis handla om att informera om en lyckad insats, att synliggöra ojämställdhet eller att uppmuntra stockholmare att öka jämställdheten i sina egna liv. Det är viktigt att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv i informationsarbetet och vara uppmärksam på normer som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Exempel på hur det kan göras är: ● Undersök verksamhetens informationsmaterial. Innehåller det stereotypa föreställningar om kön? Speglar det en mångfald av stockholmare? Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 14 (33) ● Undersök verksamhetens webb och senaste inlägg på sociala medier. Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar de en mångfald av stockholmare? ● Titta på alla bilder som publicerats av verksamheten den senaste månaden/året. Hur ser könsfördelningen ut på bilderna? Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar bilderna en mångfald av stockholmare? Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 15 (33) Fokusområde: Välfärd och service Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Länsstyrelsen Stockholms prioritering för länets jämställdhetsarbete bör vara en utgångspunkt för arbetet under detta fokusområde: ”Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.” 14 J ämställdhetsintegrering är den främsta strategin för nationellt och internationellt arbete med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och även i Stockholms stad ska jämställdhetsintegrering fortsatt vara den huvudsakliga strategin. Det innebär att jämställdhetsarbetet till stor del ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet och att stadens kärnverksamheter ska bidra till ökad jämställdhet. Grundläggande för arbetet med jämställdhetsintegrering är att synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och fördelning av resurser får för kvinnor och män, flickor och pojkar och därigenom få ökad kunskap om hur jämställdheten kan stärkas. Detta görs genom jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik. Med utgångspunkt i analyserna görs riktade insatser för att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsmyndigheten framför i sina resultatrapporter att myndigheter visar mer resultat när styrningen är tydlig i form av konkreta målformuleringar och/eller riktade insatser. Den nationella styrningen av delmål 6 om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett gott exempel på detta. 15 Insatser för ökad jämställdhet och jämställdhetsanalyser utgår alltid från kön, och ofta de juridiska könen kvinna och man. Det finns dock stora skillnader inom grupperna kvinnor och män som handlar om andra faktorer än kön och som har betydelse för vilka levnadsvillkor människor har. Det kan handla om utbildning, inkomst eller födelseland. Det kan också handla om en funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller en persons ålder. Alla 14 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 15 Se bland annat Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Resultatrapporten 2025 – Jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids samhällsutmaningar. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 16 (33) identifierar sig inte heller som kvinna eller man. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. I jämställdhetsarbetet ska man alltså förutom kön beakta om andra relevanta maktordningar bör inkluderas. Detta kan sammanfattas i ”alltid kön, inte bara kön”. För att öka jämställdheten och motverka diskriminering behövs också kunskap och arbetssätt för att få syn på normer och värderingar som cementerar förväntningar och förutsättningar för personer utifrån kön, både i samhället och i stadens verksamheter. Det kan exempelvis handla om stereotypa förväntningar på vad pojkar respektive flickor vill göra på fritiden, eller på vilka utbildningar och arbeten människor förväntas vara intresserade av utifrån stereotypa föreställningar om kön. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Stereotypa föreställningar om andra människor handlar ofta om kön i kombination med andra faktorer såsom könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder – det vill säga diskrimineringsgrunderna. 16 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Välfärd och service Mål 1: Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra allt arbete som rör stockholmare. Staden använder könsuppdelad statistik vid uppföljning och annan översyn av verksamheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. 16 Diskrimineringsombudsmannen, u.å., Bli medveten om dina normer, h ämtad: 2025-07-02. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 17 (33) Staden genomför jämställdhetsanalyser som underlag till beslut och åtgärder som rör stockholmare. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. I stadens verksamheter ska statistik delas upp på kön och andra relevanta faktorer vid uppföljning och annan översyn av verksamheten. Detta är en förutsättning för att kunna få syn på om verksamhetens arbete bidrar till att kvinnor och män får likvärdig service, handläggning, beslutsfattande och bemötande. I stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS) ska samtliga individbaserade indikatorer redovisas uppdelade på kön. Vid ett ojämställt utfall, alltså om utfallet skiljer sig mellan kvinnor och män, ska en analys göras. Den berörda verksamheten behöver sedan arbeta med att identifiera orsaker till skillnaderna och ta fram åtgärder som bidrar till att det ojämställda utfallet minskar. Även i andra former av rapporter och uppföljning av stadens verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och analyseras uppdelat på kön. I de fall statistik tas fram genom enkäter som inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än kvinna/flicka och man/pojke. 17 Jämställdhetsanalyser ska göras inte bara vid uppföljning utan även som underlag till beslut och åtgärder som berör stockholmare. Det kan gälla allt från äldreomsorg till stadsbyggnadsprocessen och åtgärder i det offentliga rummet. Det kan också handla om att synliggöra skillnader i resurstilldelning till verksamheter som kommer kvinnor/flickor respektive män/pojkar till del. Syftet med jämställdhetsanalyser är att få ökad kunskap om staden, dess invånare och utmaningar utifrån skillnader och likheter mellan kvinnor och män/flickor och pojkar. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter även ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och pojkar. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. 18 Med faktabaserad kunskap om hur det ser ut finns stora möjligheter att påverka och förändra staden så att allas rättigheter kan tillgodoses. 17 Se vidare stadsledningskontorets vägledning Att arbeta med perspektiven jämställdhet och hbtq samtidigt. 18 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hä mtad: 2025- 08-12. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 18 (33) Skola och förskola I skolan och förskolan finns stora möjligheter att lägga grunden till ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Jämställd utbildning är det tredje nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att alla flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma möjligheter och villkor när det handlar om utbildning, studieval och personlig utveckling. 19 Skolan och förskolan är central för alla barns levnadsvillkor, oavsett kön, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Könsskillnaderna är något mindre än i riket som helhet. År 2024 var andelen flickor och pojkar i Stockholms stad med resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram 87,2 procent (flickor) respektive 87,1 procent (pojkar). Flickors genomsnittliga meritvärde var lite högre än pojkarnas, 255 respektive 241. Skillnaderna i skolresultat mellan pojkar och flickor har minskat de senaste åren, genom att pojkars resultat har förbättrats samtidigt som flickors resultat har försämrats. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar och har ökat något i jämförelse med föregående år. 20 Flickor upplever mer krav på sig själva än vad pojkar gör, både från sig själva och andra. De känner också mindre trygghet och tillhörighet till skolan än vad pojkar gör. 78 procent av flickor i 15- årsåldern känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbete. Motsvarande siffra för pojkar är 51 procent. 21 Flickor skattar också sin hälsa sämre än killar, det gäller för både fysisk och psykisk hälsa. I högstadiet uppger 53 procent av tjejerna och 26 procent av killarna att deras psykiska hälsa inte är bra. I gymnasiet har siffrorna ökat till 56 procent för tjejerna och 33 procent för killarna. 22 19 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hä mtad: 2025- 08-12. 20 Stockholms stad, 2025, Stockholms stads årsredovisning 2024. 21 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 22 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 19 (33) Något fler pojkar än flickor uppger att de har utsatts för hot eller våld i skolmiljön. Flickor uppger dock en större utsatthet för sexualbrott jämfört med pojkar. Störst våldsutsatthet finns dock hos barn som uppger en annan könsidentitet än flicka eller pojke. En ungefär dubbelt så stor andel av barnen med en annan könsidentitet uppger att de har utsatts för våld jämfört med flickor och pojkar. 23 Forskning har även kunnat visa på vissa könsskillnader kopplat till utsatthet för kränkningar i digitala miljöer. Till exempel är det vanligare att flickor utsätts för nätmobbing gällande sitt utseende, att kränkande information läggs ut på internet och att privat information avsiktligt delas av någon annan. Det finns också forskning som tyder på att risken ökar för både pojkar och flickor att utsättas för nätmobbing om de identifierade sig med kulturellt definierade kvinnliga drag. Mobbning och kränkningar på nätet får i många fall även konsekvenser i skolan. Forskning har visat att utsatta presterar sämre i skolan och känner sig mindre trygga i skolan. Många som är utsatta för mobbing och kränkningar på nätet är även samtidigt utsatta i skolan. 24 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det fortfarande finns stora problem med ojämställdhet inom utbildningsområdet och nämner bland annat att arbete behöver göras för att: ● Förbättra studieresultat och minska könsskillnader i studieresultat ● Motverka könsskillnader i utbildningsval ● Förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och förbättra elevers studiemiljö. 25 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering är en prioritering att våldet i skolan ska upphöra, destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas och att ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld. 26 23 Brottsförebyggande rådet, 2024, Hot och våld mot elever i skolmiljö. 24 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet – En internationell forskningsöversikt om nätmobbing bland barn och unga. 25 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, h ämtad: 2025-08-12. 26 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 20 (33) Välfärd och service Mål 2: I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma möjligheter till god utveckling och alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Lärare, förskollärare och annan skol- och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld, sexuella trakasserier eller diskriminering mot barn och unga på grund av kön eller stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av kön i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor vidtar åtgärder för att förbättra studieresultat för att motverka könsskillnader mellan flickor och pojkar. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden. Insatser för att ge flickor, pojkar och ickebinära samma möjligheter att uppnå goda studieresultat och för att skapa trygghet i stadens skolor och förskolor för barn och unga oavsett kön ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever/barngrupper. Insatserna bör även omfatta att motverka normer kring studieval som riskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar. Det handlar om Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 21 (33) att lyssna på vad barn och unga berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Det krävs också att arbetet utgår från att barn och unga kan utsättas både i skolan och på nätet. I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter M entorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån när de ser eller hör våld eller kränkningar.27 Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och vidta åtgärder mot destruktiva maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på könsskillnader gällande upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser ska skolor och förskolor ha i åtanke att flickor respektive pojkar inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare I socialtjänsten och andra verksamheter som möter stockholmare ska service, handläggning, beslutsfattande och bemötande vara likvärdigt för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära. Den nya socialtjänstlagen syftar bland annat till att främja jämställda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att socialtjänsten ska säkerställa att kvinnor och män bemöts utifrån sina individuella förutsättningar, och inte utifrån könsstereotypa 27 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete med dem. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 22 (33) föreställningar. Det handlar också om att verksamheten inte ska bidra till att upprätthålla omotiverade skillnader mellan könen.28 Forskning visar på tydliga mönster i socialtjänstens olika verksamhetsområden. Mest framträdande är traditionella föreställningar om kvinnor som passiva, hjälpsökande omsorgsgivare medan män ses som aktiva, självständiga familjeförsörjare. 29 Det kan också handla om att föreställningar om kön och ansvar för hushållsarbete leder till att kvinnor och män beviljas olika mängd eller typer av stöd inom äldreomsorgen. 30 Dessa könsstereotypa normer och föreställningar får konsekvenser för socialtjänstens, inklusive äldreomsorgens, brukare/klienter och drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män negativt, men på olika sätt. Om insatsen som beviljas styrs av föreställningar om kön och inte av den enskildes behov finns det stor risk att insatsen inte är den mest lämpade. Stödet riskerar ytterst att inte bli träffsäkert och av dålig kvalitet. 31 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns en prioritering som handlar om att service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder. 32 Förutsättningarna för att få tillgång till, ha råd med och behålla en bostad ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor med lägre inkomster eller i utsatta livssituationer är särskilt utsatta. En av fem kvinnor uppger att de inte kan lämna sin relation på grund av svårigheter att få tillgång till boende, och 57 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar i sitt hem efter en separation. 33 Bostadsfrågan hänger därmed tydligt samman med kvinnors möjligheter att forma sin livssituation och visar på vikten av att beakta jämställdhetsperspektivet i den fortsatta bostadsplaneringen. 28 Socialstyrelsen, 2025, Om nya socialtjänstlagen 2025, hämtad: 2025-08-25. 29 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 30 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2021, Utmaningar för en jämställd äldreomsorg. 31 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 32 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 33 Hyresgästföreningen, 2025, Ett eget rum: Bostadsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 23 (33) Välfärd och service Mål 3: Staden erbjuder likvärdig tillgång till bostad, stöd, vård och omsorg, oavsett kön. Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan inverkan av stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Staden arbetar för att skapa jämställda förutsättningar på bostadsmarknaden, med särskilda vägar in för individer i utsatta situationer såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet. Särskilt ansvariga: exploateringsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, bostadsbolagsstyrelserna, Bostadsförmedlingen och SHIS. För att staden ska kunna erbjuda insatser som är likvärdiga och ändamålsenliga för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna. 34 Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på att erbjuda likvärdiga insatser och ett normkritiskt arbetssätt. ● Att se över verksamhetens rutiner ur ett jämställdhetsperspektiv. 34 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 24 (33) ● Att använda statistik från verksamheten och stadens undersökningar för att få syn på och utveckla arbetet utifrån könsskillnader. För att staden ska kunna säkerställa jämställda boendevillkor behöver ett jämställdhetsperspektiv beaktas i bostadsplanering och särskilda vägar in för individer i utsatta situationer, såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet, fortsätta att främjas. Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att flickor och pojkar samt kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Arbetsmarknadsinsatser Att både kvinnor och män förvärvsarbetar och på så sätt har ekonomisk självständighet är grundläggande för jämställdheten i samhället. Ekonomisk jämställdhet är det andra nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete. Idag är kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst 35 drygt 20 procent lägre än mäns, och skillnaden har ökat. En viktig förklaring till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat och att män äger mer kapital än kvinnor. Andra orsaker till kvinnors lägre inkomster är att de arbetar deltid och i låglöneyrken i större utsträckning än män. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar längre än män och har en högre sjukfrånvaro. 36 Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yrken som domineras av kvinnor, exempelvis inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Könssegregeringen har minskat över tid vilket framför allt beror på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken. 37 Andra faktorer som påverkar möjligheten till arbete tillsammans med kön är ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning. Exempelvis tar det längre tid för utrikesfödda 35 Disponibel inkomst baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. 36 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. 37 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 25 (33) kvinnor än för utrikesfödda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor och män i den övriga befolkningen. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen. 38 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns prioriteringar om att hinder på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättning ska undanröjas samt att kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön. 39 Välfärd och service Mål 4: Staden ger lika förutsättningar till ekonomisk självständighet, oavsett kön. Stadens jobbtorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt som riskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden och främjar jämställda val och möjligheter för kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. Stadens vuxenutbildning identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella könsrelaterade hinder för att fullfölja utbildning samt motverkar skillnader i studieresultat mellan kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. För att stadens jobbtorg och vuxenutbildning ska kunna bidra till att kvinnor, män och ickebinära har lika möjligheter till ekonomisk självständighet måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna. 38 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, h ämtad: 2025-08-12. 39 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 26 (33) Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi kvinnor och män i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de kvinnor och/eller män som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Kultur, idrott och fritid Fritiden är en viktig del av barn och ungas liv och utveckling. Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen.40 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som kan bidra till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga oavsett kön kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs. 41 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. Ett tydligt mönster i stadens undersökning Ung livsstil är att tjejer genomgående har en sämre hälsosituation än killar. Könsskillnaderna är i stor utsträckning generella och likartade oberoende av ungdomarnas ålder och sociala bakgrund. Skillnaderna har varit ungefär desamma de senaste tio åren.42 40 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 41 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. 42 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 27 (33) De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, med det finns grupper av unga som inte är det, exempelvis känner sig endast varannan ung tjej med utländsk bakgrund nöjd med sin fritid.43 Det finns även könsskillnader i vilka aktiviteter som unga tar del av. Det är exempelvis mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker.44 Flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar i alla åldersgrupper.45 Välfärd och service Mål 5: Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid, oavsett kön. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om kön inom kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. För att staden ska kunna erbjuda alla kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver verksamheterna arbeta för att jämställdheten ska öka. Könsskillnader gällande exempelvis fysisk aktivitet och deltagande i kulturaktiviteter ska ligga till grund för riktade insatser som uppmuntrar unga att ta del av stadens utbud, oavsett kön. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga, oavsett kön. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, i kulturskolan eller i simhallen, och vidta åtgärder mot destruktiva 43 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 44 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 45 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 28 (33) maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi fli ckor och pojkar i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Offentliga miljöer Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna har stor betydelse för människors hälsa, förutsättningar och livskvalitet. Den fysiska planeringen av staden måste vara lyhörd för alla stockholmares förutsättningar och behov, oavsett kön. Enligt en nationell undersökning är det främst kvinnor som upplevt diskriminering på grund av sitt kön i offentliga miljöer, 48 procent av alla kvinnor i undersökningen har någon gång upplevt diskriminering i offentliga miljöer jämfört med 18 procent av männen. I den yngsta åldersgruppen (18–29 år) uppger hela 75 procent av kvinnorna att de har upplevt sig diskriminerade i offentliga miljöer på grund av sitt kön. Inom gruppen män finns inga större skillnader mellan åldersgrupperna. 46 I polisregion Stockholms trygghetsundersöknings resultat för Stockholms stad framkommer att det är betydligt vanligare att kvinnor är otrygga än män. 2025 svarade 24 procent av kvinnorna att de var otrygga i sitt lokalområde på kvällen jämfört med 13 procent av männen. Även om otryggheten har minskat i båda grupperna sedan 2020 och mest för kvinnor, så är skillnaden mellan könen fortfarande stor. Skillnaden blir än mer markant när andelen som inte alls går ut undersöks, där 8 procent av kvinnor anger detta medan 3 procent gäller för männen. 47 I stadens undersökning Ung livsstil framkommer att tjejer genomgående i mycket högre utsträckning än killar uppger att de känner rädsla (alltid eller ganska ofta) i sitt bostadstadsområde, i city, i det lokala centrumet, på tunnelbana/buss/tåg samt på väg till en fritidsaktivitet. Högst andel upplever rädsla på 46 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022 om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. 47 Resultat från den regionala trygghetsundersökningen 2025, egna beräkningar. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 29 (33) tunnelbana/buss/tåg, 44 procent av tjejerna och 12 procent av killarna. Av de offentliga platserna är det i city som flest känner rädsla alltid eller ganska ofta, 36 procent av tjejerna och 8 procent av killarna. 48 Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner. 49 Välfärd och service Mål 6: Offentliga miljöer i staden är attraktiva och trygga för alla, oavsett kön. Stockholmare har, oavsett kön, inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. Stadens offentliga miljöer ska utvecklas tillsammans med stockholmare, och med ett jämställdhetsperspektiv, så att miljöerna blir attraktiva och trygga för alla. Det finns mycket statistik om stockholmarnas upplevelser av trygghet/otrygghet, uppdelad på bland annat kön och ålder, som visar att kvinnor och flickor upplever en högre otrygghet än män och pojkar. Riktade insatser och fördjupade dialoger med kvinnor och flickor är ett sätt att kartlägga problemen och identifiera åtgärder. 48 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. 49 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 30 (33) Statistiken bör även vara utgångspunkt för att identifiera behov av fördjupande dialoger med grupper bland kvinnor och flickor som inte brukar få sina röster hörda eller som sticker ut i statistiken som mer otrygga än andra. I alla medborgardialoger är det bland annat viktigt att fundera på vem som får möjlighet att vara delaktig, vilka mötesformer och metoder som används samt hur representationen ser ut. Några frågor att ställa sig för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i projekten är: ● Hur arbetar vi? ● Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? ● Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar? ● Vem är det som planerar och vem bygger? ● Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i?50 50 Boverket, 2023, Jämställdhet i samhällsplaneringen, hämtad: 2025-08-01. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 31 (33) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip. Genom delaktighet får stadens verksamheter mer kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service. Genom att på olika sätt bjuda in och ge alla stockholmare oavsett kön möjlighet till delaktighet och inflytande kan staden också öka deras tillit till demokratin. 51 Det första nationella jämställdhetspolitiska delmålet lyder: ”Jämn fördelning av makt och inflytande.” Den nationella styrningen och uppföljningen är i stor utsträckning inriktad på representation i maktpositioner i politik, näringsliv och offentlig sektor.52 På kommunal nivå kan det även innefatta olika former av lokalt inflytande genom exempelvis medborgardialog, medborgarbudget och råd. Jämställdhetsmyndigheten beskriver att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner. Myndigheten lyfter också behovet av mer kunskap om kvinnors och mäns delaktighet och deltagande såväl i informella som formella sammanhang, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar. 53 51 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2025, Stöd och exempel på förbättringsområden moment 9, hämtad: 2025-07-02. 52 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande | Jämställdhetsmyndigheten, hämtad: 2025-07-02. 53 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 32 (33) Delaktighet och inflytande Mål 1: Stockholmare, oavsett kön, har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadens verksamheter inkluderar både kvinnor/flickors och män/pojkars kunskaper och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete och verkar för att de som vanligtvis inte får sina röster hörda kommer till tals. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att skapa möjligheter för stockholmare oavsett kön att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog och medborgarbudget. Stadens verksamheter ska samla in könsuppdelad statistik över sitt arbete med delaktighet och inflytande och vidta åtgärder mot skillnader i utfall baserat på kön. De metoder som används i staden ska sträva efter att vara inkluderande samt erbjuda delaktighet och inflytande till personer och grupper bland kvinnor, män och ickebinära som inte vanligtvis får sina röster hörda. Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som invånarna uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger ska användas för att utveckla verksamheten. Deltagarna i dialogen bör, när så är möjligt, få återkoppling kring hur deras synpunkter tas omhand. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 33 (33) Delaktighet och inflytande Mål 2: Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar ökad jämställdhet. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor kan se olika ut beroende på nämndens eller bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del. Inhämtande av synpunkter från civilsamhällesorganisationer som företräder jämställdhetsfrågor i samband med utformningen av insatser är ett viktigt verktyg för att säkerställa insatsernas träffsäkerhet. Relevanta insatser kan exempelvis handla om åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid, insatser för att bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad eller insatser för likvärdig tillgång till stöd, vård och omsorg för alla, oavsett kön. Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd som kompletterar stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en organisation som företräder jämställdhetsfrågor och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka jämställdheten i samhället. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________