Hässelby-Vällingby supports clearer preschool guidelines for children needing extra support

[Tjänsteutlåtande - Svar på remiss riktlinjer - bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd.pdf] Kungsholmens stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Fleminggatan 2 Box 49039 100 28 Stockholm Växel 08-508 08 000 Fax kungsholmen@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (6) Remiss av Riktlinjer - bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Stadsdelsnämnden har mottagit en remiss från kommunstyrelsen gällande förslag till riktlinjer för bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd i förskola. Riktlinjerna syftar till att öka likvärdigheten. Styrdokumentet blir styrande för de kommunala förskolorna och vägledande för de fristående förskolorna och pedagogisk omsorg. Förvaltningen ser positivt på strävan efter likvärdigt stöd till barn i förskolan men anser att riktlinjerna måste omarbetas. Omarbetning behöver ske språkligt, strukturellt och innehållsmässigt för att riktlinjerna ska bli ett användbart verktyg. Omarbetningen bör ta hänsyn till: • Texttungt och otydligt innehåll o Stora textmängder från andra gällande styrdokument utan att tillföra något nytt. Upprepande innehåll, bristande röd tråd och missvisande titel. • Otydliga begrepp och roller o Otydligt vad riktlinjerna menar med begrepp som stöd, insats och bedömningsgrunder. o Otydliga ansvarsformulering för olika aktörer. • Utdaterade begrepp o Dokumentet använder utdaterade formuleringar för region och BUP. • Felaktig information och onödiga bilagor o Bilaga 2 anger felaktigt att beslut om särskilt stöd kan överklagas. o Bilagorna tillför inget utöver befintlig styrning och bör tas bort. Handläggare Veronica Sjöberg Nazerian Telefon: 08-50808494754 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2026-10-22 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/351 2026-09-28 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/351 Sida 2 (6) Riktlinjer - bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, KS 2026/440 Bakgrund Stadsdelsnämnden har mottagit en remiss från kommunstyrelsen gällande förslag till riktlinjer för bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd i förskola. Nämnden ska besvara remissen senast 13 november 2026. Remissen är skickad till följande instanser: • Stadsledningskontoret • Förskolenämnden • Bromma stadsdelsnämnd • Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd • Farsta stadsdelsnämnd • Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd • Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd • Järva stadsdelsnämnd • Kungsholmens stadsdelsnämnd • Norra innerstadens stadsdelsnämnd • Skarpnäcks stadsdelsnämnd • Skärholmens stadsdelsnämnd • Södermalms stadsdelsnämnd • Region Stockholm Förskolenämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige i budget för år 2025 att ta fram stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd i syfte att öka likställigheten inom staden samt mellan regiformerna. Ärendet Förskolenämnden har tagit fram ett förslag till riktlinjer för gemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd. Riktlinjerna är ett resultat av förskoleförvaltningens kartläggning som visade att trots likheter mellan beviljade ansökningar om verksamhetsstöd finns det skillnader i bedömningar hos både stadens kommunala och fristående förskolor. Förskoleförvaltningen identifierade skillnader i både bedömningsgrunder och process innan ansökan. Stöd i förskolan Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder att alla barn ska få det stöd de behöver utifrån sina behov och förutsättningar. Stöd i förskolan kan ges på olika sätt och i olika former. Stödet kategoriseras i riktlinjerna utifrån följande definitioner: • anpassningar, när förskolans utformning inte räcker för att stötta barnet behöver mer ledning och stimulans tillgodoses. Anpassningar kan exempelvis göras genom förändring i miljöer, vilket ska tillgodoses inom förskolans grundbelopp. Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/351 Sida 3 (6) Riktlinjer - bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, KS 2026/440 • särskilt stöd är mer omfattande än anpassningar, mer varaktigt och individuellt utformat och ska rymmas inom grundbelopp. Exempelvis kan personalförstärkning inrymmas inom det särskilda stödet. • extraordinära insatser avser insatser till barn med omfattande behov och där kostnaden för insatsen inte ryms inom ramen för grundbeloppet. Det kan handla om personalförstärkning, tekniska hjälpmedel eller anpassning av förskolans lokaler. Riktlinjernas syfte och innehåll Riktlinjernas syfte är att • bidra till en ökad likvärdighet mellan stadsdelsområdena i Stockholm, både i kommunala och fristående förskolor och • ge stöd i arbetet med att identifiera barns behov och utforma insatser så barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Styrdokumentet blir styrande för kommunala förskolor och vägledande för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Riktlinjerna delas upp enligt följande övergripande rubriker: • Styrdokument • Stöd i förskolan • Ersättning för stöd i förskolan • Arbetsprocess • Dokumentation • Kompetensutveckling • Övriga policydokument • Två bilagor för dels ansvarsfördelning och samverkan dels överklaga beslut och anmäla missförhållanden Ärendets beredning Ärendet är berett av förskoleavdelningen. Ärendet har behandlats av förvaltningsgruppen. Rådet för funktionshinderfrågor och stadsdelsnämndens pensionärsråd har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ärendet. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ser positivt på att staden eftersträvar en mer omfattande likvärdighet i stöd till barn oavsett förskola eller huvudman. Förvaltningen bedömer att nuvarande utformning av riktlinjerna riskerar att inte uppfylla dess syfte att skapa likvärdighet och stödja bedömning av barns behov. Det gäller bland annat styrdokumentets innehåll och tydlighet. Riktlinjerna i dess nuvarande utformning blir svårt för rektorer och pedagoger att tolka och tillämpa. Förvaltningen bedömer därför att dokumentet behöver Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/351 Sida 4 (6) Riktlinjer - bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, KS 2026/440 genomgå en omarbetning för att kunna uppnå det instrumentella värde som staden eftersträvar med styrdokumentet. Omarbetningen bör inkludera flera aspekter För att riktlinjerna ska vara tillämpningsbara som verktyg och förstärka arbetet med gemensamma bedömningsgrunder behöver dokumentet genomgå språklig, strukturell och innehållsmässig omarbetning. Förvaltningen bedömer att följande ska ses över: • Texttungt och otydligt innehåll Förvaltningen upplever styrdokumentet som texttungt och otydligt i sitt innehåll. Det gör dokumentet svårläst och svårtolkat för mottagarna av riktlinjernas styrning. Svårigheter uppstår bland annat med anledning av större mängd text som är taget från andra styrdokument. Detta innehåll är redan reglerat i andra styrdokument och riktlinjerna ska, enligt förvaltningens mening, vara kompletterande till existerande styrning. Riktlinjerna har även innehåll som återkommer, ibland i samma format och ibland med någon mindre ändring. Det gör att dokumentet dels blir längre än vad som är nödvändigt, dels försvårar för mottagarna att ta till sig innehållet, dels tappar den röda tråden. Exempel är o Inledande avsnitt med utdrag från andra styrdokument. o Avsnitt om pedagogisk kartläggning har upprepande meningar och innehåll utan att de kompletterar varandra. o Skillnad mellan stöd och insats. De används alternerande genom dokumentet men lämnar otydligt tolkningsutrymme om det hänvisar till samma eller olika saker. o Syftningsfel. Frågan uppstår om vad är skillnaden mellan barn i särskilt behov av stöd samt barn i behov av särskilt stöd? För att riktlinjerna ska bidra till likvärdighet behöver vad som är bedömningsgrunder vara tydligt kommunicerat. Förvaltningen upplever det genomgående som svårtolkat vad riktlinjerna anger som bedömningsgrunder som ska appliceras vid praktiska bedömningar. För mottagare som rektor, förskollärare, specialpedagog och andra pedagogiska roller är det av stor vikt att styrningen är tydlig och lättillämpad. Utifrån dessa omständigheter ser förvaltningen även att riktlinjernas titel behöver ändras för att reflektera dokumentets innehåll bättre. Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/351 Sida 5 (6) Riktlinjer - bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, KS 2026/440 Dokumentet är även otydligt eller för abstrakt i förklaring av olika aktörers roller. Förvaltningen vill att rektors ansvar för förutsättningar och process för särskilt stöd framgår tydligare i riktlinjerna. Det är även otydligt eller framkommer inte alls i beskrivningarna var och när avgränsningar mot andra aktörer uppstår. Exempelvis är o Först framgår det av riktlinjerna att arbetslaget ska göra kartläggningen på individnivå, sedan anges det att förskollärare har ansvar för kartläggningen. Formuleringen skapar otydlighet hur ansvaret är fördelat. • Utdaterade benämningar och formuleringar I riktlinjerna förekommer benämningar och formuleringar som inte brukar användas idag. Exempelvis står det landsting för regionerna och att barn- och ungdomspsykiatrin riktar sig till barn med psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig växt och mognad. Benämningen och formuleringen överensstämmer med vad som står i överenskommelsen från 2012. Förvaltningen anser att dagens benämning och formulering ska användas i stället. • Felaktig information Av bilaga 2 till riktlinjerna framgår vilka kommunala beslut som kan överklagas, varpå beslut om särskilt stöd anges kunna överklagas. Av 8 kap. 9 § skollagen framgår att det är delegerat direkt till rektor att se till att barnet vid behov får särskilt stöd. Av 28 kap. framgår vilka beslut som kan överklagas. Stadsdelsförvaltningen har inte kunnat identifiera att 8 kap. 9 § är ett sådant beslut som kan överklagas. • Övriga punkter – bilagor Det är förvaltningens bedömning att bilagorna inte är nödvändiga till dessa riktlinjer. Ansvarsfördelningen i bilaga 1 ger inget ytterligare klargörande kring ansvarsfördelning utöver vad som framgår av lagar, läroplaner och överenskommelser. Gällande bilaga 2 bör riktlinjerna enbart inkludera vad som är överklagningsbart inom styrdokumentets regleringsområde. Därtill bör det enbart hänvisas till huvudmannens klagomålsrutin i riktlinjerna. Förklaringen av hur klagomål mot utbildningen hanteras ska framgå av den generella klagomålsrutinen (4 kap. 8§ skollagen). Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/351 Sida 6 (6) Riktlinjer - bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, KS 2026/440 Jämställdhetsanalys Förvaltningen bedömer att ett beslut om att anta riktlinjerna inte inverkar på jämställdheten. Bedömningen grundar sig på framfört behov av omarbetning av riktlinjerna. Barnkonsekvensanalys Skyldigheten för kommunen att bedriva likvärdig utbildning utgör en del av barns rätt till god utbildning. Genom att skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt arbete med stöd får det positiva konsekvenser för barnen. Utifrån redovisade synpunkter bedömer förvaltningen att stadsdelens arbete förblir oförändrat och därmed inte får några konsekvenser för barn. Förvaltningen har idag ett uttalat och medvetet arbete med stöd för barn i de kommunala förskolorna. Ann-Christine Hansson Lena Forsberg Stadsdelsdirektör Avdelningschef Kungsholmens stadsdelsförvaltning Kungsholmens stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Förslag till riktlinjer för bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ann-Christine Hansson, Stadsdelsdirektör 2026-10-06 Lena Forsberg, Avdelningschef 2026-10-06 --- [Riktlinje - Gemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd.pdf] Förskoleförvaltningen Kaplansbacken 10 112 24 Stockholm start.stockholm Sida 1 (16) Riktlinje – bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd Förord Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder att alla barn ska få det stöd de behöver utifrån sina behov och förutsättningar. På så sätt ska vi säkerställa att bakgrund och förutsättningar inte ska spela någon roll för barns möjligheter att utvecklas och lära i för- skolan. Genom främjande, förebyggande och inkluderande arbete kan förskolan kompensera för skillnader i barns förutsättningar, vil- ket bidrar till ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Tidigare har staden saknat riktlinjer för det här arbetet. De nya ge- mensamma riktlinjerna för bedömning av barn i behov av särskilt stöd bidrar till ökad likvärdighet mellan stadsdelsområdena i Stock- holm, både i kommunala och fristående förskolor. När stadens verksamheter samarbetar och har en nära samverkan med relevanta verksamheter inom regionen får alla barn möjlighet att delta och utvecklas i förskolan på sina villkor. Alla förskolebarn i Stockholm ska få ett likvärdigt stöd utifrån sina behov, och bästa möjliga förutsättningar för framtiden! Alexandra Mattsson, Förskole-, fritids- och fastighetsborgarråd 2026-06-16 Kaplansbacken 10 11224 Stockholm Telefon 08- 508 008 12 camilla.hollstei n@edu.stockholm.se start.stockholm Riktlinje Sida 2 (16) Riktlinje – bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd Innehåll Riktlinje – bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd ...... 1 Förord ......................................................................................................... 1 Inledning ................................................................................................... 3 Styrdokument ........................................................................................... 3 Barnkonventionen ...................................................................................... 4 Agenda 2030 .............................................................................................. 4 Skollagen .................................................................................................... 4 Läroplanen ................................................................................................. 4 Allmänna råd .............................................................................................. 5 Stöd i förskolan ........................................................................................ 6 Ersättning för stöd i förskolan ................................................................ 6 Kommunalt verksamhetsstöd och extraordinära insatser inom fristående förskolor ........................................................................................... 6 Kommunalt verksamhetsstöd - Krav för ansökan om Individuellt prövat stöd .................................................................................................. 7 Extraordinära insatser inom fristående förskolor – Krav för ansökan om Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd ............................................... 7 Arbetsprocess .......................................................................................... 7 Uppmärksamma behov av stöd ................................................................. 8 Pedagogisk kartläggning ............................................................................ 8 Ansökan om Individuellt prövat stöd – kommunal regi ............................... 9 Ansökan om Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd – fristående regi ........ 10 Dokumentation ....................................................................................... 10 Kompetensutveckling ............................................................................ 11 Övriga policydokument ......................................................................... 11 Bilagor ..................................................................................................... 12 Bilaga 1 – Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och region ............................................................................................ 12 Bilaga 2 – Överklaga beslut eller anmäla missförhållanden i förskolan ....................................................................................... 15 Riktlinje Sida 3 (16) Inledning Inledning Alla barn ska ha möjlighet till att vara delaktiga och ha inflytande i förskolan. Förskolan ska därför erbjuda en inkluderande miljö som stimulerar varje barns utveckling. En generellt god kvalitet i förskolan är avgörande för att tillgodose alla barns rätt till omsorg och utbildning. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete kan förskolan utveckla och vid behov anpassa verk- samheten för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Speci- alpedagogiska myndighetens (SPSM:s) tillgänglighetsmodell1 är ett värdefullt stöd och ger ett specialpedagogiskt perspektiv vid plane- ring, genomförande och uppföljning av förskolans verksamhet. Det möjliggör hög tillgänglighet och skapar förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas oavsett stödbehov. Skollagen fastställer att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Det kan innebära olika typer av anpass- ningar i verksamheten eller ett utformande av individuellt stöd till specifika barn. Ibland kan behovet av stöd vara mer omfattande och inte rymmas inom det som förväntas tillgå inom förskolans ordina- rie ekonomiska ramar, då det kräver så kallade extraordinära insat- ser. För dessa kan förskolan tilldelas utökade resurser. Förskolan har alltid ett ansvar att erbjuda det stöd som ett barns behov kräver, oavsett extra tilldelning av medel och stadsdelsnämnden, via skol- chef, ansvarar för att organisation med en tillräcklig stödstruktur finns tillgänglig. Riktlinje – gemensamma bedömningsgrunder för barn i särskilt be- hov av stöd, syftar till att öka likvärdigheten mellan Stockholms för- skolor till fördel för alla stadens barn. Den är styrande för Stock- holms stads kommunala förskolor och utgör ett stöd till fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Riktlinjerna ska ge stöd i arbetet med att identifiera barns behov och utforma insatser så att barn i be- hov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd de behöver på för- skolan. Styrdokument Både internationella och nationella styrdokument ligger till grund för barns rättigheter och möjligheter till likvärdig förskola. Doku- menten nedan är styrande och i hög grad relevanta för barn i försko- lan. Även stadsinterna styrdokument, såsom Stockholms stads 1Tillgänglighetsmodellen från SPSM Riktlinje Sida 4 (16) Styrdokument program för barnhälsa utgör en riktning och ett stöd i arbetet med barn i särskilt behov av stöd. Barnkonventionen I FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)2 finns fyra övergripande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: • Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. • Vid alla beslut som rör barn ska det i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. • Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling • Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. Agenda 2030 I Agenda 2030 finns 17 globala mål för hållbar utveckling. Mål 3 och 4 är särskilt viktiga i det här sammanhanget. • Mål 3 - God hälsa och välbefinnande – säkerställa hälso- samma liv och välbefinnande för alla i alla åldrar • Mål 4 – God utbildning för alla – säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla Skollagen Skollagens3 inledande kapitel gäller alla skolformer. Där beskrivs att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och att hänsyn ska tas till barns olika förutsättningar och behov. Det innebär att utbildningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser inte heller kan fördelas lika (2 kap 8 b§). Kapitel 8 innehåller bestämmelser för förskolan, där framgår vad som gäller för särskilt stöd: ”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov krä- ver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Vård- nadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de sär- skilda stödinsatserna” (8 kap 9§). Läroplanen I Läroplanen för förskolan, Lpfö184 står följande: 2 Svensk författningssamling (SSFS) nr: 2018:1197 3 Skollagen 2010:800 4 LPFÖ 2018 reviderad 2025 Riktlinje Sida 5 (16) Styrdokument ”Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anled- ningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.” Arbetslaget ska • uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn, samt ge särskilt stöd till de barn som behöver det i sin ut- veckling • kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analy- sera varje barns utveckling och lärande för att göra det möj- ligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål Förskollärarens ansvarar för att • värdera och välja ändamålsenliga arbetssätt och lärverktyg som bidrar till barns utveckling och lärande. Rektor har ett särskilt ansvar för • att utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd och de utmaningar de behöver Allmänna råd Skolverkets allmänna råd är rekommendationer för hur huvudmän och rektorer bör arbeta för att uppfylla kraven i de bestämmelser som styr förskolan. De nya allmänna råden gäller från och med hös- ten 2025, och de tidigare råden om måluppfyllelse i förskolan upp- hävs. Skolverket planerar att succesivt ta fram råd för specifika om- råden där förskolan behöver stöttning utifrån skollagen och läropla- nen. Det första allmänna rådet handlar om styrning och ledning av förskolan och börjar gälla hösten 20255. Avsnitt 3 och 4 berör barn i behov av särskilt stöd: ”Huvudmannen och rektorn bör utifrån respektive ansvar; 3. vid fördelning av resurserna beakta faktorerna • personalens utbildning och kompetens, • barngruppens storlek och sammansättning samt personaltät- heten i barngruppen, • miljöns utformning • socioekonomiska förhållanden, 5 SKOLFS 2025:440) Riktlinje Sida 6 (16) Stöd i förskolan 4. ha rutiner för att fortlöpande analysera personalens kompetens- utvecklingsbehov och särskilt beakta personalens språkkunskaper i svenska språket för att barn ska kunna stimuleras i sin språkut- veckling i svenska.” Stöd i förskolan Stöd i förskolan kan ges på olika sätt och i olika former av insatser. Stödet kan kategoriseras utifrån nedan punkter: • anpassningar, när förskolans utformning inte räcker för att stötta barnet behöver mer ledning och stimulans tillgodoses. Anpassningar kan exempelvis göras genom förändring i mil- jöer, vilket ska tillgodoses inom förskolans grundbelopp. • särskilt stöd är mer omfattande än anpassningar, mer varakt- igt och individuellt utformat och ska rymmas inom grundbe- lopp. Exempelvis kan personalförstärkning inrymmas inom det särskilda stödet. • extraordinära insatser avser insatser till barn med omfat- tande behov och där kostnaden för insatsen inte ryms inom ramen för grundbeloppet. Det kan handla om personalför- stärkning, tekniska hjälpmedel eller anpassning av försko- lans lokaler. Ersättning för stöd i förskolan Kommunalt verksamhetsstöd och extraordinära insatser inom fristående förskolor Stockholm stad verkar för en likvärdig och kompensatorisk för- skola. I enlighet med gällande lagstiftning tilldelas stadsdelsnämn- derna samt förskolenämnden ett grundbelopp för förskoleverksam- heten i form av en volymbaserad grundschablon per barn, för finan- siering av grunduppdraget i enlighet med förskolans läroplan. Sta- den tillämpar även ett socioekonomiskt tilläggsbelopp, som syftar till att fördela resurser efter barns olika förutsättningar och behov, även det i enlighet med lagstiftning. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för att fördela sina resurser mellan kommunala förskolor, för att till- godose varje barns rätt till stöd. Fördelningen utgörs dels i form av verksamhetsstöd i olika former. Verksamhetsstöd till förskolorna kan utgöras av; • Centrala resurser (ex. specialpedagog, psykolog, socionom) • Specialförskola • Språk- och socioekonomisk peng • Generell fördelning • Övriga kostnader, utbildning, IT, hjälpmedel • Individuellt prövat stöd – en extraordinär insats Riktlinje Sida 7 (16) Arbetsprocess Inom det kommunala verksamhetsstödet återfinns ett Individuellt prövat stöd, vilket utgör en extraordinär insats inom kommunen. Fristående förskolor och pedagogisk omsorg har möjlighet att an- söka om Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd från kommunen, för insatser för barn som har ett behov som kräver omfattande åtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stödet som förskolan ska tillgodose inom ramen för tilldelat grundbelopp.6 Varje stadsdels- nämnd gör bedömningen av tilldelning av Verksamhetsstöd samt In- dividuellt prövat stöd för kommunala förskolor. Förskolenämnden gör bedömningen av Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till fri- stående förskolor och pedagogisk omsorg. Kommunalt verksamhetsstöd - Krav för ansökan om Indi- viduellt prövat stöd • Ansökan ska alltid baseras på en individuell bedömning, som ska utgå från en analys av en pedagogisk kartläggning och en handlingsplan, se avsnitt Arbetsprocess. • Att barnet har en diagnos är inte en förutsättning eller ga- ranti för att ansökan om individuellt prövat stöd beviljas. • Förskolan har alltid ett ansvar att tillgodose det stöd barnet behöver, oavsett om individuellt prövat stöd beviljas eller inte. • Om stöd beviljas i form av individuellt prövat stöd ska be- loppet alltid vara individuellt anpassat.7 Det får inte sättas generellt eller utifrån en färdig schablon.8 Extraordinära insatser inom fristående förskolor – Krav för ansökan om Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd Ansökan ska alltid baseras på en individuell bedömning och till- läggsbelopp som beviljas ska alltid vara individuellt anpassat.9 Det får inte sättas generellt eller utifrån en färdig schablon.10 För mer in- formation om ansökan för fristående förskolor, se avsnitt Ansökan om Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd. Arbetsprocess Arbetsprocessen som beskrivs nedan gäller vid ansökan om Indivi- duellt prövat stöd för barn inom kommunen. Förskolor i fristående regi och pedagogisk omsorg kan välja att tillämpa samma 6 8 kap. 23 § Skollag 7 Skollagen 8 kap 21§ och 23§. 8 Högsta förvaltningsdomstolen; 2020 ref 8, praxis gällande schabloner och förut- bestämda belopp 9 Skollagen 8 kap 21§ och 23§. 10 Högsta förvaltningsdomstolen; 2020 ref 8, praxis gällande schabloner och för- utbestämda belopp Riktlinje Sida 8 (16) Arbetsprocess arbetsprocess inom ramen för sitt kartläggande och analyserande ar- bete av barns stödbehov. Arbetet med stöd och särskilt stöd i förskolan utgår de bestämmel- ser som återfinns i förskolans läroplan och i skollagen. Stadens pro- gram för barnhälsa utgör ett stöd i arbetet och syftar till att identifi- era insatser och åtgärder som främjar barns utveckling och förebyg- ger ohälsa samt inkluderar alla barn utifrån deras förutsättningar. För att kunna erbjuda rätt stöd behövs ett systematiskt arbete där be- hov identifieras och analyseras, åtgärder och insatser genomförs, följs upp och utvärderas. När ett barns behov av stöd uppmärksammas görs först en pedago- gisk kartläggning på organisations- och gruppnivå. Om de anpass- ningar som beslutats på den nivån inte är tillräckliga behöver arbets- laget göra en kartläggning på individnivå utifrån det enskilda bar- nets behov av stöd. Uppmärksamma behov av stöd Behov av stöd kan uppmärksammas på olika sätt. Ibland finns in- formation om ett barns behov av stöd redan innan förskolestarten och då kan vissa anpassningar göras i förväg. Ofta uppmärksammas behovet dock först när barnet börjar på förskolan. Vissa anpass- ningar kan då sättas in direkt, men om de inte räcker behöver en kartläggning av förskolans miljö göras för att analysera barngrup- pens eller barnets behov av stöd. Arbetslaget ansvarar för att upp- märksamma stödbehov, och förskolans organisation för barnhälsa är ett stöd i detta arbete. Pedagogisk kartläggning Genom att göra en kartläggning på organisations- och gruppnivå, som analyseras, kan arbetslaget synliggöra fungerande och icke- fungerande miljöer för barngruppen. Då blir det tydligt vilka insat- ser som behöver göras på respektive nivå. Förskolläraren ansvarar för att kartläggningen genomförs, och specialpedagog bör, när be- hov finns, vara ett stöd i arbetet. Kartläggningen fokuserar på föl- jande områden: Pedagogisk miljö Kartläggning av förskolans pedagogiska miljö innebär att undersöka om förskolan har strukturer och arbetssätt som tillgodoser barns olika behov och ger förutsättningar för deras utveckling, stimulans och lärande. Social miljö En kartläggning av den sociala miljön handlar om barns möjlighet att vara delaktiga i förskolans aktiviteter och känna sig som en del av barngruppen. Riktlinje Sida 9 (16) Arbetsprocess Fysisk miljö En kartläggning av den fysiska miljön innebär att undersöka hur miljön är utformad och hur tillgänglig den är. 1. Pedagogisk kartläggning på individnivå Om de anpassningar eller insatser som beslutats utifrån kartläggning på organisations- och gruppnivå inte är tillräckliga behöver en kart- läggning göras på individnivå. Den görs utifrån det enskilda barnets behov av stöd, och förskolläraren ansvarar för den. Om det i den pe- dagogiska kartläggningen visar sig att barnet är i behov av insatser som ligger utanför förskoleverksamhetens ansvarsområde, ska sam- verkan initieras för att komma överens om hur stödet kan ges, med barnets behov som utgångspunkt, se vidare om samverkan med reg- ionen i Bilaga 1 – Ansvarsfördelning och samverkan mellan kom- mun och region. 2. Handlingsplan och uppföljning En handlingsplan ska tas fram som har fokus på det enskilda barnet och barnets möte med den omgivande miljön. Den ska vara ett verk- tyg och stöd för arbetslaget för att anpassa verksamheten och er- bjuda stimulans och utmaningar utifrån barnets behov av särskilt stöd. Förskolläraren ansvarar för att handlingsplanen upprättas, med stöd av specialpedagog när behov finns. I handlingsplanen samman- fattas barnets behov utifrån den individuella kartläggningen. Det ska tydligt framgå vilka insatser som ska genomföras för att möta barnets behov av stöd samt vilka förhållnings- och arbetssätt arbets- laget tillämpar. Samverkan med externa aktörer ska framgå samt hur samverkan ska ske. Vårdnadshavarna ska vara delaktiga i arbe- tet med handlingsplanen och få ta del av dess innehåll. I handlingsplanen ska ansvarsfördelning framgå och datum för upp- följning finnas med. Handlingsplanen undertecknas av rektor eller biträdande rektor och förskollärare. Ansökan om Individuellt prövat stöd – kommunal regi Om handlingsplanen visar att stödet som krävs inte ryms inom ra- men för tilldelat grundbelopp kan en ansökan om Individuellt prö- vat stöd göras, se avsnitt Ersättning till förskolor i Stockholm stad. Varje ansökan baseras på en individuell bedömning utifrån framta- gen handlingsplan. Rektor ansvarar för ansökan. Beslut om fördelning av medel för In- dividuellt prövat stöd fattas av stadsdelsförvaltningen enligt nämn- dens delegationsbeslut. Riktlinje Sida 10 (16) Dokumentation Figur arbetsprocess Ansökan om Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd – fri- stående regi Fristående förskolor och pedagogisk omsorg kan ansöka om ett till- läggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd och som inte kan tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. I ansö- kan ska barnets omfattande behov beskrivas utförligt samt innehålla redogörelser för vilka åtgärder som har vidtagits inom grundbelop- pet. Det ska framgå vilka extra ordinära insatser som ges till barnet och vilka kostnader ansökan avser, assistenthjälp, tekniska hjälpme- del och/eller lokalanpassningar. Ansökning görs via särskild blan- kett. Dokumentation Att handlingsplaner ska tas fram är inte ett lagkrav i förskolan. Där- emot ska behov av både stöd och särskilt stöd dokumenteras, så att arbetet kan följas upp och utvärderas. Det gäller både kommunala och fristående huvudmän. All dokumentation av särskilt stöd ska hanteras enligt gällande lagstiftning för att skydda barns integritet. Syftet med dokumentationen är att visa samband mellan identifie- rade behov, insats och beslut. Dokumentation är också viktig för att kunna bedöma om stödinsatser fungerar. Därför ska dokumentation upprättas och vara tillgänglig vid uppföljning och utvärdering.    Stadsdelsnämnden är ansvarig för dokumentation för kommunala förskolor och att kommunens arkivregler följs. Förskolenämnden är ansvarig för dokumentation från fristående huvudmän som rör hela tilläggsbeloppsprocessen, från inkommen ansökan till beslut. Uppmärksamma att ett eller flera barn är i behov av anpassningar Kartläggning på organisationsnivå Anpassningar Utvärdering Om de anpassningar som görs inte räcker Kartläggning på gruppnivå Extra anpassningar Utvärdering Om de anpassningar som görs inte räcker Kartläggning på individnivå Handlingsplan Diarieför handlingsplan Uppföljning av handlingsplan Uppdatering av handlingsplan Om det framgår av handlingsplanen att barnets behov är omfattande och insatserna extraordinära Ansökan om individuellt prövat stöd Riktlinje Sida 11 (16) Kompetensutveckling Kompetensutveckling Enligt Stockholms stads program för barnhälsa11 ska förskolan ha en organisation som stödjer och utvecklar arbetslagets samlade kompetens så att alla barn får en god utbildning och det stöd de har rätt till. Alla i arbetslaget ska få kompetensutveckling utifrån lokalt behov, såsom i form av fördjupad kunskapsinhämtning och hand- ledning i arbetssätt, lärmiljöer och bemötande. Behovet av kompetensutveckling kan se olika ut mellan och inom stadsdelsområdena. Därför behöver utbildningsinsatser utformas lo- kalt utifrån det som är aktuellt i det specifika sammanhanget. Rektor är ansvarig för att arbetslaget får den kompetensutveckling som behövs för att kunna identifiera barn i behov av särskilt stöd och säkerställa att barnens behov av stöd i förskolan tillgodoses. Skolchef ansvarar för att rektorer och biträdande rektorer får den kompetensutveckling som behovs för att fullgöra sitt ansvar för att säkerställa rätt stöd för barn i behov av särskilt stöd. Övriga policydokument • Program för barnhälsa i Stockholm stad • Riktlinjer för övergångar mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Stockholms stad • Program för tillgänglighet och delaktighet i Stockholms stad • Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Över- enskommelse mellan Stockholms läns landsting och kom- muner i Stockholms län 11 Program för barnhälsa i Stockholm stad 2025 Riktlinje Sida 12 (16) Bilaga 1 – Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och region Bilagor 1. Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och reg- ion 2. Överklaga beslut eller anmäla missförhållanden Bilaga 1 – Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och region Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och region Förskolan har en central roll i stadens barnhälsoarbete inom ramen för sitt utbildningsuppdrag. Utöver det som ingår i förskolans utbildningsuppdrag kan samverkan med andra aktörer behövas för att stödja barnet och familjen. Om det i kartläggning av stödbehov hos barn uppmärksammas att bredare insatser, än de som ryms inom förskolans grunduppdrag, krävs för att tillgodose ett fullgott stöd ska samverkan initieras. Detta för att hållbara förutsättningar ska skapas för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefin- nande och bidra till det långsiktiga målet om minskade skillnader i barns livsvillkor. All samverkan ska grundas i främjande, förebyg- gande och inkluderande perspektiv för alla barn och åtgärdande per- spektiv utifrån enskilda barns behov. Kommunens ansvar Förskola Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barnet och bar- nets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bil- dar en helhet. Förskolans uppdrag omfattar att i samarbete med vårdnadshavare verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt förskolans riktlinjer ska arbetslaget uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckl- ing. Socialtjänst Socialtjänsten ansvarar för stöd och insatser för barn och unga en- ligt lagarna SoL, samt tvångslagen LVU, Lagen om vård av unga. Kommunen ansvarar även för insatser enligt Lagen om särskilt stöd; LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktions- nedsättning ska kunna leva sitt liv på samma villkor som alla andra. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste barnet tillhöra den personkrets som definieras i lagen och ha behov av insatsen. Riktlinje Sida 13 (16) Bilaga 1 – Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och region Kommunerna ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat di- rekt till barn och föräldrar. De erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd som vårdnadshavare kan ansöka om utan att en utredning behöver inledas. Regionens ansvar Barnhälsovård Barnhälsovård erbjuds alla barn 0 – 6 år. Verksamhetens övergri- pande mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Bar- net följs genom regelbundna hälsokontroller och utvecklingsbedöm- ningar. Föräldrautbildning erbjuds och föräldrastödet är både gene- rellt och riktat. Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Barn- och ungdomspsykiatrins insatser riktar sig till barn med psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig växt och mognad, och till deras familjer. Barnets behov ska vara av så- dan omfattning och intensitet att det kräver specialistresurser och att hjälp- och stödinsatser vid barnhälsovård, husläkare, förskola, soci- altjänst, och barnläkare i öppenvård inte är tillräckliga. Barnmedicin Barnmedicinska mottagningar tar emot barn som behöver träffa en barnspecialist, men som inte behöver akutsjukvård. Logopedmottagning Utreder och behandlar barns tal-och språksvårigheter. Samverkan med regionen Stockholm läns landsting och kommuner i Stockholms län har i överenskommelsen Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS), tydliggjort ansvaret och beskrivit gemensamma utgång- punkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. Arbetet inom BUS utvecklas kontinuerligt för att stärka stödet. Inom ramen för överenskommelsen framförs att varje huvudman är skyldig att följa lagstiftningen och att samverka ska finnas för att inget barn blir utan stöd som barnet har rätt till. Samverkan beskrivs ske på tre nivåer; länsövergripande regional samverkan, lokal chefs- samverkan på kommun-nivå samt samverkan kring barnet. Inom ra- men för överenskommelsen står fastställt att barnets behov ska kart- läggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, övriga aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och vårdnadshavaren. På motsvarande sätt ska Riktlinje Sida 14 (16) Bilaga 1 – Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och region andra aktörers bedömning av behov till samverkan tas hänsyn till för ett ömsesidigt samarbete som medger ett gemensamt helhetsan- svar för barnets välbefinnande och utveckling. Stadens arbete med bedömning av behov ska ses som en del i helheten av det ansvar som omfattar samtliga aktörer med beröringspunkter i barnens ut- veckling och hälsa. Riktlinje Sida 15 (16) Bilaga 2 – Överklaga beslut eller anmäla missförhållanden i förskolan Bilaga 2 – Överklaga beslut eller anmäla missförhål- landen i förskolan Överklaga beslut eller anmäla missförhållan- den i förskolan Överklaga kommunalt beslut I förskolan kan nedanstående beslut överklagas eftersom de utgör myndighetsutövning; • Beslut om plats i förskola. • Beslut om avslag på ansökan om förskola • Beslut om särskilt stöd - Vårdnadshavare kan klaga på förskolans beslut enligt skollagen 8 kap 9§ skollagen om barnet har rätt stöd el- ler inte (klagomål på hur stödet utförs, se nedan). • Beslut om bidrag eller tilläggsbelopp - Fristående verksamheter kan klaga på kommunens beslut enligt 8 kap 23§ skollagen. Överklagan görs genom förvaltningsbesvär. Det som prövas vid ett förvaltningsbesvär är om beslutet som kommunen har tagit var rätt. Överklagan av ett beslut från kommunen måste lämnas in till kom- munen inom tre veckor från det att beslutet är fattat. Hur kan vårdnadshavare klaga på att barnet inte får det stöd det behöver i förskolan? Inom varje stadsdelsnämnd finns rutiner för hantering av syn- punkter och klagomål, vilket fastställer hanteringen av inkomna ärenden. Anmälan av missförhållande i förskolan Förskolan Det första steget är att vårdnadshavare pratar med förskolan, exem- pelvis en förskollärare eller rektor. Det är förskolenämnden som har tillsynsansvar för fristående för- skola, förutom när det gäller kränkande behandling. Skolinspekt- ionen har tillsynsansvar över den kommunala förskolan. Huvudman Om vårdnadshavare är missnöjd med rektorns svar är nästa steg att vända sig till huvudmannen. Huvudmannen är oftast kommunen el- ler den som driver en fristående skola. Riktlinje Sida 16 (16) Bilaga 2 – Överklaga beslut eller anmäla missförhållanden i förskolan Huvudmannen är skyldig enligt lag att ta emot och utreda kla- gomål Om vårdnadshavare vill lämna klagomål till huvudmannen ska det vara möjligt att finna information om hur detta görs på förskolans eller huvudmannens webbplats. Information om väg framåt i att lämna klagomål ska även lämnas av förskolan, vid förfrågan. Huvudmannen måste ta emot och skyndsamt utreda klagomål. Hu- vudmannen måste även bekräfta att den mottagit ett klagomål samt återkoppla till den som har framfört klagomålet. Uppgifter till Skolinspektionen Om vårdnadshavare är missnöjd med huvudmannens hantering finns det möjlighet att lämna uppgifter om missförhållanden till Skolinspektionen. Skolinspektionen har som huvudregel bara utreda uppgifterna om klagomål först har anmälts till huvudmannen, eftersom huvudman- nen enligt lag är skyldig att ta emot och utreda klagomål. Det är inte säkert att uppgifterna leder till en utredning hos Skolin- spektionen, men är värdefulla och kan komma att ligga till grund för framtida inspektioner.