Stockholm’s swimming programme aims to improve swimming skills and prevent drownings

Idrottsförvaltningen fick i juni 2024 i uppdrag att ta fram en ny strategi för simkunnighet och säkerhet vid vatten. Stockholms stads program för ökad simkunnighet pekar ut mål, prioriteringar och strategiska fokusområden för arbetet med ökad simkunnighet. Det övergripande syftet med programmet är att öka simkunnigheten bland stockholmarna samt att tydliggöra stadens arbete och strategier för ökad simkunnighet. Idrottsförvaltningen föreslår att programmet ska vara styrande för nämnder och bolag, däribland förskolenämnden.Förskoleförvaltningen ställer sig i sak positiv till programmets övergripande ambition att öka simkunnigheten och minska risken för drunkningstillbud i Stockholms stad. Samtidigt ser nämnden behov av förtydliganden avseende förskolans roll, ansvar och uppdrag inom programmet, inklusive koppling till nationella styrdokument, samt en tydligare användning av begrepp som rör målgrupper och personal. [Tjänsteutlåtande - remissvar Stockholms stads program för ökad simkunnighet.pdf] Förskoleförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande utveckling Kaplansbacken 10 Box 12278 102 27 Stockholm Växel Fax https://start.stockholm/ Sida 1 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet Svar på remiss från kommunstyrelsen, KS 2026/542 Förvaltningens förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Idrottsförvaltningen fick i juni 2024 i uppdrag att ta fram en ny strategi för simkunnighet och säkerhet vid vatten. Stockholms stads program för ökad simkunnighet pekar ut mål, prioriteringar och strategiska fokusområden för arbetet med ökad simkunnighet. Det övergripande syftet med programmet är att öka simkunnigheten bland stockholmarna samt att tydliggöra stadens arbete och strategier för ökad simkunnighet. Idrottsförvaltningen föreslår att programmet ska vara styrande för nämnder och bolag, däribland förskolenämnden. Förskoleförvaltningen ställer sig i sak positiv till programmets övergripande ambition att öka simkunnigheten och minska risken för drunkningstillbud i Stockholms stad. Samtidigt ser nämnden behov av förtydliganden avseende förskolans roll, ansvar och uppdrag inom programmet, inklusive koppling till nationella styrdokument, samt en tydligare användning av begrepp som rör målgrupper och personal. Bakgrund Förskoleförvaltningen har ombetts att yttra sig över Stockholms stads program för ökad simkunnighet, framtaget av Idrottsförvaltningen. Yttrandet ska vara ansvarig handläggare tillhanda senast 2026-11-01. Idrottsförvaltningen fick i juni 2024 i uppdrag att ta fram en ny strategi för simkunnighet och säkerhet vid vatten. Detta efter att idrottsnämnden i budget för 2022 fick i uppdrag att tillsammans med utbildningsnämnden och stadsdelsförvaltningarna ta fram en stadsövergripande strategi inom samma område. Slutprodukten blev ”Stockholms stads program för ökad simkunnighet”. Handläggare Linnea Bergqvist-Norén Till Förskolenämnden 2026-10-13 Förskoleförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande utveckling Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 2026-08-27 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 Sida 2 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet, KS 2026/542 Ärendet Övergripande Stockholms stads program för ökad simkunnighet pekar ut mål, prioriteringar och strategiska fokusområden för arbetet med ökad simkunnighet. Programmet behandlar främst frågan om ökad simkunnighet samt kunskap om livräddning, bad-, båt- och isvett samt riskbeteenden för att förebygga drunkningsolyckor. Programmet behandlar inte vattensäkerhetsfrågor som har att göra med den fysiska miljön. Det övergripande syftet med programmet är att öka simkunnigheten bland stockholmarna samt att tydliggöra stadens arbete och strategier för ökad simkunnighet. Programmet syftar också till att bjuda in och inspirera andra aktörer som vill bidra till ökad simkunnighet i staden. Programmet pekar ut två mål och tre strategiska fokusområden. Mål: 1. 100 % av stadens elever klarar läroplanens kunskapskrav för simning 2. Minska drunkningstillbud inom Stockholms stad Strategiska fokusområden: 1. Effektivt samspel för ökad effekt 2. Tidiga och uthålliga insatser 3. Lokalt anpassade lösningar Stockholms stad ska arbeta för att alla stockholmare kan simma och har kunskap om säkerhet i och vid vatten. Stadens arbete inriktas därmed mot grupper där simkunnigheten är lägre. Tre grupper är identifierade: • Barn i förskole- och skolåldern. Insatser behöver vara breda för ökad vattenvana och simkunnighet och riktade till de som inte uppnått simkunnighetskraven i skolan. • Personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Funktionshinderperspektivet behöver beaktas i såväl generella som riktade insatser. Personer från socioekonomiskt svaga förhållanden. Då det finns skillnader i simkunnighet utifrån socioekonomisk bakgrund behövs särskilda insatser riktade mot dessa grupper i alla åldrar. För att nå målen krävs ett långsiktigt och tvärsektoriellt arbete med särskilt fokus på de prioriterade grupperna. Idrottsförvaltningen föreslår att programmet ska vara styrande för berörda nämnder och bolag, främst idrottsnämnden, Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 Sida 3 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet, KS 2026/542 utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna men även för exempelvis förskolenämnden, arbetsmarknadsnämnden och de kommunala bostadsbolagen. Särskilt utpekat ansvar för förskolenämnden Programmet lyfter särskilt utpekade ansvarsområden för förskolenämnden. Dessa avser: • Samverkanspart för utökat samspel med syfte att uppnå ökad effekt av programmet. Utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen har var för sig och gemensamt särskilt utpekade ansvar vad gäller simkunnighet. Programmet understryker dock vikten av ökat stadsövergripande samspel för att nå dom uppsatta målen. • För att främja ett utvecklat arbete med tidiga och uthålliga insatser inom simkunnighet, föreslås följande åtgärder: o Idrottsnämnden ska utveckla och lansera initiativ för tidig vattenvaneverksamhet i nära samarbete med förskolenämnden och föreningslivet. Detta syftar till att introducera barn till vattenmiljön på ett lekfullt och tryggt sätt, vilket bidrar till snabbare siminlärning och ökad glädje och trygghet kring vatten. o Idrottsnämnden, i samverkan med förskolenämnden och stadsdelsnämnderna, ska genomföra föreläsningar och workshops om vattenvana för förskolepersonal. Dessa insatser syftar till att ge personalen de kunskaper och verktyg som behövs för att främja vattenvana hos de yngsta barnen. • Möjligheten att lära sig simma ska vara likvärdig i hela staden, oavsett var du bor. För att uppnå detta behövs lokala lösningar anpassade efter de unika förutsättningar som varje stadsdel har vad avser såväl socioekonomisk och åldersmässig sammansättning av invånare, lokalt verksamma aktörer som tillgång till vatten. För att utveckla lokalt anpassade lösningar föreslås bland annat: o Idrottsnämnden och utbildningsnämnden ska, i nära samverkan med stadsdelsnämnder, förskolenämnden, de kommunala bostadsbolagen och civilsamhället, utveckla lokala strategier för ökad simkunnighet i områden som Järva, Skärholmen, Hagsätra-Rågsved, Farsta samt Hässelby-Vällingby. Dessa strategier ska anpassas till de specifika behoven och förutsättningarna i varje område, med målet att öka simkunnigheten och främja en positiv relation till vatten bland barn och unga. Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 Sida 4 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet, KS 2026/542 Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för stadsövergripande utveckling. Samverkan med fackliga organisationerna sker i förvaltningsgrupp den 5 oktober. Funktionshindersrådet har möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 14 oktober. Förvaltningens synpunkter och förslag Sammanfattning Förskoleförvaltningen ställer sig i sak positiv till programmets övergripande ambition att öka simkunnigheten och minska risken för drunkningstillbud i Stockholms stad. Att arbeta för en ökad likvärdighet i hela staden är dessutom en särskilt viktig fråga för förskolenämnden och går i linje med förskolans kompensatoriska uppdrag. Under beredningsarbetet har primärt tre områden identifierats som särskilt viktiga att lyfta från förskolenämndens sida. Kortfattat önskas: • Förtydliganden kring hur de föreslagna insatserna förhåller sig till förskolans nationella styrdokument och befintliga uppdrag. • Förtydliganden kring Förskolenämndens ansvar, resursbehov och styrningsgrund • Konsekvent och tydlig begreppsanvändning genom hela programmet. Respektive område beskrivs nedan i sin helhet i relation till programmets föreslagna ansvar för förskolenämnden. Samverkanspart för utökat samspel med syfte att uppnå ökad effekt av programmet. I programmet s. 8 går att läsa att utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen var för sig och gemensamt har särskilt utpekade ansvar vad gäller simkunnighet. Programmet understryker dock vikten av ökat stadsövergripande samspel för att nå dom uppsatta målen och förskolenämnden lyfts specifikt. I anslutning till denna text återfinns ”Utbildningsförvaltningens och idrottsförvaltningens vägledningsmodell för simundervisning”.1 Förskoleförvaltningen noterar att begreppet ”pedagoger” används inom modellen på ett otydligt vis som inte särskiljer vilken typ av ”pedagog” som avses. Begreppet "pedagog" används ofta i vardagligt språk men har ingen tydligt reglerad innebörd. När 1 Stockholms stads program för ökad simkunnighet s. 9 Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 Sida 5 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet, KS 2026/542 programmet då exempelvis föreslår utbildningsinsatser för "pedagoger" uppstår frågor: Avses personal inom skolan, simlärare, fritidspersonal, förskollärare, barnskötare, övrig förskolepersonal, eller övrigt? Förskoleförvaltningen utgår ifrån att punkt ett och två under rubriken ”övrigt”2 i vägledningsmodellen inte avser och inte kommer att avse personal (pedagoger) inom förskolans verksamhet. Detta då förskollärare och barnskötare inte arbetar med undervisning inom vattenvana och simning och inte heller med vattenvaneträning och siminlärning. Det är inte heller reglerat i förskolans läroplan (Lpfö18).3 Tidiga och uthålliga insatser Under rubriken ”tidiga och uthålliga insatser”4 beskrivs vikten av att tidigt introducera vattenvaneträning. Dels för att i högre grad uppfylla målen för simkunnighet inom skolan, dels för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och unga att hitta glädje och trygghet kring vatten. Det går också att läsa: ”Initiativ för tidiga vattenvanesatsningar samt tidig simskola för barn i förskoleålder ska ges goda förutsättningar, framför allt i stadens fokusområden.”5. Förskoleförvaltningen noterar att begreppet ”barn i förskoleålder” inte tydligt pekar ut vilka barn som avses och skulle behöva förtydligas. Det kan antyda att det gäller alla barn 0–6 år som är boende i staden, men skulle också kunna tolkas annorlunda. Förskoleförvaltningen önskar ett förtydligande om vilka barn som avses. I ovan nämnda stycke omnämns förskolenämnden ett par gånger. ”För att främja ett utvecklat arbete med tidiga och uthålliga insatser inom simkunnighet, föreslås följande åtgärder: • Idrottsnämnden ska utveckla och lansera initiativ för tidig vattenvaneverksamhet i nära samarbete med förskolenämnden och föreningslivet. Detta syftar till att introducera barn till vattenmiljön på ett lekfullt och tryggt sätt, vilket bidrar till snabbare siminlärning och ökad glädje och trygghet kring vatten. • Idrottsnämnden, i samverkan med förskolenämnden och stadsdelsnämnderna, ska genomföra föreläsningar och workshops om vattenvana för förskolepersonal. Dessa 2 Stockholms stads program för ökad simkunnighet s. 9 3 Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025 Skolverket 4 Stockholms stads program för ökad simkunnighet s. 11 5 Stockholms stads program för ökad simkunnighet s. 11 stycke 3. Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 Sida 6 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet, KS 2026/542 insatser syftar till att ge personalen de kunskaper och verktyg som behövs för att främja vattenvana hos de yngsta barnen.”6 Förskoleförvaltningen noterar även här en otydlighet i begreppsanvändning. ”förskolepersonal” är inte en enhetlig grupp utan kan innefatta flera olika professionsgrupper. Menas här all personal inom förskolan, eller är detta avgränsat till exempelvis förskollärare och barnskötare? Vidare konstaterar Förskoleförvaltningen att programmets ambition om ökad simkunnighet och ökad likvärdighet ligger väl i linje med stadens övergripande mål. Samtidigt innehåller Lpfö 18 inga uttryckliga mål eller uppdrag avseende vattenvana, simkunnighet eller säkerhet vid vatten7. Förskolans uppdrag är i stället inriktat mot barns omsorg, utveckling och lärande, inklusive hälsa, rörelse och motorisk utveckling. Förskoleförvaltningen bedömer därför att vattenvaneaktiviteter kan utgöra ett möjligt arbetssätt för att stödja läroplanens mål, men att det inte kan betraktas som ett nationellt reglerat uppdrag för förskolan. Programmet behöver tydligare beskriva hur de föreslagna insatserna förhåller sig till förskolans nationella styrdokument och befintliga uppdrag. Vidare, om förskolenämnden ska tilldelas ett ansvar inom programmet bör ansvar, omfattning, frivillighet och resursbehov tydliggöras. Lokalt anpassade lösningar Under rubriken ”lokalt anpassade lösningar”8 går att läsa: ”Möjligheten att lära sig simma ska vara likvärdig i hela staden, oavsett var du bor. För att uppnå detta behövs lokala lösningar anpassade efter de unika förutsättningar som varje stadsdel har vad avser såväl socioekonomisk och åldersmässig sammansättning av invånare, lokalt verksamma aktörer som tillgång till vatten. /…/ För att vidareutveckla lokalt anpassade lösningar för ökad simkunnighet och skapa en mer inkluderande och effektiv strategi, föreslås följande åtgärder:” Här omnämns förskolenämnden genom föreslagen insats: ”Idrottsnämnden och utbildningsnämnden ska, i nära samverkan med stadsdelsnämnder, förskolenämnden, de kommunala bostadsbolagen och civilsamhället, utveckla lokala strategier för ökad simkunnighet i områden som Järva, Skärholmen, Hagsätra- Rågsved, Farsta samt Hässelby-Vällingby. Dessa strategier ska 6 Stockholms stads program för ökad simkunnighet s. 11 7 Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025 Skolverket 8 Stockholms stads program för ökad simkunnighet s. 12 Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 Sida 7 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet, KS 2026/542 anpassas till de specifika behoven och förutsättningarna i varje område, med målet att öka simkunnigheten och främja en positiv relation till vatten bland barn och unga.” Förskoleförvaltningen delar bilden av att extra satsningar kan behöva ske i stadens fyra fokusområden. Däremot önskas ett förtydligande om förskolenämndens roll i arbetet särskilt i relation till stadsdelsnämndernas ansvar. Förskoleförvaltningen vill understryka att förskoleförvaltningen till skillnad från utbildningsförvaltningen inte har ett arbetsgivaransvar för personal inom förskolan. Arbetsgivaransvaret ligger hos stadsdelsnämnderna. Vidare vill förskoleförvaltningen åter lyfta, i relation till rubriken ”lokalt anpassade lösningar”, det faktum att läroplanen för förskolan inte innehåller uttryckliga mål eller uppdrag avseende vattenvana, simkunnighet eller säkerhet vid vatten9. Förskolans uppdrag är i stället inriktat mot barns omsorg, utveckling och lärande, inklusive hälsa, rörelse och motorisk utveckling. Förskoleförvaltningen vill därför se ett förtydligande kring hur de föreslagna insatserna förhåller sig till förskolans nationella styrdokument och befintliga uppdrag. Genomförande och uppföljning Under avsnittet ”genomförande och uppföljning” beskrivs hur omnämnda nämnder och bolag ansvarar för implementering, genomförande och uppföljning av programmet utifrån respektive ansvarsområde och inom ramen för stadens ordinarie system för styrning och uppföljning. Programmet föreslår flera aktiviteter där förskolenämnden föreslås medverka, exempelvis genomföra workshops för förskolepersonal, utveckla och lansera initiativ för tidig vattenvaneverksamhet och utveckla lokala strategier för ökad simkunnighet i särskilda områden. Förskoleförvaltningen anser dock att det av programmet inte framgår vilka ekonomiska eller verksamhetsmässiga konsekvenser detta medför för förskolans verksamheter. Inte heller framgår hur eventuella kostnader ska finansieras eller om genomförandet förutsätter omprioriteringar inom befintlig budget. Förskolenämndens ansvar och resursbehov behöver därför tydliggöras innan åtaganden kan bedömas. Detta blir särskilt relevant eftersom det inte finns något uttryckligt uppdrag om vattenvana eller simkunnighet i Lpfö 18. 9 Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025 Skolverket Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/294 Sida 8 (8) Remiss av Stockholms stads program för ökad simkunnighet, KS 2026/542 Om förskolan ska ta på sig nya uppgifter utanför kärnuppdraget behövs både en tydligare styrningsgrund och en redovisning av resurskonsekvenserna Förvaltningens förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen Stockholms stads program för simkunnighet KS 2026/542. Förvaltningsdirektör Avdelningschef Förskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen Bilagor Bilaga – Stockholms stads program för ökad simkunnighet --- [Bilaga - Stockholms stads program för ökad simkunnighet.pdf] Idrottsförvaltningen Sida 0 (14) Stockholms stads program för ökad simkunnighet Idrottsförvaltningen Sida 1 (14) Innehåll Vattenstaden Stockholm ..........................................................................2 Syfte och mål ..............................................................................................2 Prioriterade målgrupper ..............................................................................3 Avgränsning ................................................................................................3 Simkunnighet och drunkning ..................................................................4 Befintligt simkunnighetsarbete i Stockholm .........................................5 Utbildningsnämnden ...................................................................................5 Idrottsnämnden ...........................................................................................6 Föreningslivet .............................................................................................6 Stadsdelsnämnderna ..................................................................................7 Stadens bostadsbolag ................................................................................7 Övriga aktörer .............................................................................................7 Strategiska fokusområden ......................................................................8 Effektivt samspel för ökad effekt .................................................................8 Tidiga och uthålliga insatser .....................................................................10 Lokalt anpassade lösningar ......................................................................11 Genomförande och uppföljning ............................................................13 Idrottsförvaltningen Sida 2 (14) Vattenstaden Stockholm Vattenstaden Stockholm Stockholm är en fantastisk vattenstad byggt på 14 öar sammanlänkade av 57 broar. Stadens attraktivitet bygger i hög grad på läget vid Mälaren och Saltsjön och de unika möjligheterna att vistas på och i anslutning till vatten. Här finns tillgång till strand- och klippbad, bryggor, kajer, plaskdammar, bassängbad och simhallar. I Stockholm är det alltid nära till vatten. Att kunna simma och att ha kunskaper om säkerhet i och vid vatten är viktigt ur ett livräddande perspektiv men också ur ett kulturellt och socialt perspektiv. Att kunna simma och känna sig trygg kring vatten bidrar till ökad livskvalité, glädje och trygghet vilket stärker individens självkänsla och självförtroende. Kunskap i simning är dessutom en förutsättning för att få godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa i grund- och anpassad grundskola. För de som inte når målen kan det försvåra möjligheten till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden. Kunskap i simning är därmed viktigt ur ett brett perspektiv och det är därför av största vikt att alla barn får likvärdiga förutsättningar och möjligheter att lära sig simma. I Stockholm bedrivs ett framgångsrikt arbete för att stärka simkunnigheten. De erfarenheter som förvärvats ligger till grund för det nya programmet för ökad simkunnighet och innebär en höjd ambition jämfört med de senaste decenniernas arbete. Staden arbetar efter målsättningarna i Agenda 2030 och principen om att ingen ska lämnas utanför. Program för ökad simkunnighet ska särskilt bidra till målen om god hälsa och välbefinnande, god utbildning för alla, jämställdhet och minskad ojämlikhet. I Stockholm ska alla, oavsett bakgrund och funktionsförmåga, ha möjlighet att utveckla sin vattenkompetens, simförmåga och rörelseglädje för att kunna ta del av vad stadens olika vattenrum har att erbjuda. I Stockholm ska ingen omkomma i en drunkningsolycka. Syfte och mål Det övergripande syftet med programmet är att öka simkunnigheten bland stockholmarna samt att tydliggöra stadens arbete och strategier för ökad simkunnighet. Sida 3 (14) Vattenstaden Stockholm Programmet är stadsövergripande och spänner över flera sektorer. Varje berörd nämnd och bolag ska arbeta i enlighet med programmets riktning utifrån respektive ansvarsområde samt i samspel med varandra och andra aktörer. Programmet syftar också till att bjuda in och inspirera andra aktörer som vill bidra till ökad simkunnighet i staden. Två mål leder stadens arbete: 1. 100 % av stadens elever klarar gällande läroplans kunskapskrav för simning 2. Minska drunkningstillbud inom Stockholms stad Prioriterade målgrupper Stockholms stad ska arbeta för att alla stockholmare kan simma och har kunskap om säkerhet i och vid vatten. Stadens arbete inriktas därmed mot grupper där simkunnigheten är lägre. Tre grupper är identifierade: • Barn i förskole- och skolåldern. Insatser behöver vara breda för ökad vattenvana och simkunnighet och riktade till de som inte uppnått simkunnighetskraven i skolan. • Personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Funktionshinderperspektivet behöver beaktas i såväl generella som riktade insatser. • Personer från socioekonomiskt svaga förhållanden. Då det finns skillnader i simkunnighet utifrån socioekonomisk bakgrund behövs särskilda insatser riktade mot dessa grupper i alla åldrar. Avgränsning Program för ökad simkunnighet behandlar främst frågan om ökad simkunnighet samt kunskap om livräddning, bad-, båt- och isvett samt riskbeteenden för att förebygga drunkningsolyckor. Programmet behandlar inte vattensäkerhetsfrågor som har att göra med den fysiska miljön. Anläggningar för simning och bad är högt efterfrågade av stockholmare i alla åldrar och anläggningarna fungerar ofta som tydliga lokala målpunkter i de områden där de är belägna. För mer anläggningsspecifika frågor som berör behov/utbud av sim/badanläggningar och utformning av dessa hänvisas till rådande styrdokument för idrottsanläggningar. Sida 4 (14) Simkunnighet och drunkning Simkunnighet och drunkning Drunkning är en kraftigt underskattad folkhälsoutmaning. I Sverige drunknar cirka 440 personer årligen, hälften överlever med eller utan skador och hälften omkommer, framför allt i samband med olyckor1. Världshälsoorganisationen, WHO, uppmanar nationer att mer fokuserat belysa samhällsutmaningen och arbeta för att ingen ska drabbas av drunkning. Antalet drunkningsolyckor står inte i direkt relation till andelen simkunniga i befolkningen. Drunkning sker ofta som en följd av ett riskfyllt beteende eller bristande omdöme, som vid alkoholpåverkan. En slutsats av detta är att satsningar på ökad simkunnighet inte är hela lösningen för att undvika drunkningsolyckor. Information och utbildning inom exempelvis livräddning, bad-, båt- och isvett och alkoholens påverkan på simfärdigheten samt att simkunskaper behöver underhållas är minst lika viktiga delar. Drunkning kan drabba vem som helst, men olika grupper uppvisar större sårbarhet. Rättsmedicinalverket publicerade nyligen en ny studie av oavsiktliga drunkningar med dödlig utgång i Sverige mellan 2002 och 20212. Studien bekräftar att män är överrepresenterade i alla åldersgrupper och särskilt de över 50 år, men även att personer, särskilt barn och unga, med utländsk bakgrund är överrepresenterade. Detta visar på behovet av riktade insatser av olika slag mot dessa grupper. Idag saknas en fullständig bild över hur simkunnigheten ser ut på såväl nationell som lokal nivå. Mot denna bakgrund tog idrottsnämnden tillsammans med utbildningsnämnden under år 2024 fram en modell för att genomföra årliga mätningar av måluppfyllelsen av kunskapskraven enligt skolans läroplan i stadens kommunala grundskolor. Detta är ett viktigt steg för relevant statistik och kunskapsunderlag. Resultatet från första mätningen presenteras 2026 och kommer användas som basvärde i utveckling och uppföljning. Det finns skillnader i simkunnighet mellan olika socioekonomiska grupper. Undersökningar har även visat på skillnader kring huruvida barn lärt sig simma på fritiden eller om inlärning skett i skolans simundervisning. Bland barn från hushåll med högre inkomster är det drygt hälften som lärt sig simma på 1 Svenska Livräddsningssällskapet. Drunkningsstatistik. (u.å.) Drunkningsstatistik - Svenska Livräddningssällskapet (Hämtad 2025-10-29) 2 Tyr, A., Molander, E., Bäckström, B. et al. Unintentional drowning fatalities in Sweden between 2002 and 2021. BMC Public Health 24, 3185 (2024). Sida 5 (14) Befintligt simkunnighetsarbete i Stockholm fritiden medan det bland barnen från hushåll med lägre inkomster endast är cirka en tredjedel. Skolverket genomförde 2022 en nationell uppföljning på elevers simkunnighet som visar att sju procent av eleverna i årskurs 6 inte kan simma 200 meter. Jämfört med 2014 har andelen simkunniga minskat med två procentenheter. I skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar klarar 89 procent av eleverna betygskriteriet i simning, jämfört med 95 procent på skolor med bättre förutsättningar. Befintligt simkunnighetsarbete i Stockholm I Stockholm stad finns lång tradition och stor erfarenhet av att arbeta för ökad simkunnighet samt att motverka skillnader och öka likvärdigheten så att alla barn och unga ska få bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid den simundervisning som sker genom skolan men simkunnighet kan inte begränsas till en fråga som enbart hanteras där. Många vill lära sig simma tidigare än skolans undervisning medan andra inte har haft möjlighet att lära sig under sin skolgång. Det finns flera aktörer som arbetar för stockholmarnas simkunnighet. Verksamhet bedrivs både av staden, föreningslivet samt privata aktörer vilket ger stockholmarna goda valmöjligheter och ett varierat utbud. Nedan beskrivs kortfattat det befintliga arbete som sker såväl inom staden som av föreningsliv och andra externa aktörer. 3 Utbildningsnämnden Simning ingår i skolämnet Idrott och hälsa. Det är skolans skyldighet att anordna undervisning i simning, badvett och hantering av nödsituationer vid vatten vilket regleras i respektive kursplan för grundskolan, anpassad grundskola, specialskolan och sameskolan. Undervisningen ska utgå från kursplanens obligatoriska undervisningsinnehåll oavsett utförare. Utbredd samverkan finns med idrottsnämnden kring skolsimskola för 3 Svensk simidrott SIMKUNNIGHET | SVENSK SIMIDROTT Simkunnighet. (u.å.) Svenska Livräddningssällskapet Simskola barn - Svenska Livräddningssällskapet Simkunnighet. (u.å.) Sida 6 (14) Befintligt simkunnighetsarbete i Stockholm årskurs 2, intensivundervisning på skollov i åk 4–9 samt vattenvaneträning och förberedande simskola för förskoleklasser i framförallt ytterstaden. För att öka kunskap i vattenvaneträning och siminlärning fortbildar utbildningsnämnden pedagoger kontinuerligt. Idrottsnämnden Idrottsnämnden arbetar långsiktigt för att alla stockholmare ska kunna simma och ha kunskap om säkerhet i och vid vatten. Nämndens insatser fokuserar därmed främst på barn i förskole- och skolåldern, både med breda insatser för ökad vattenvana och simkunnighet och med riktade insatser till de som inte uppnått simkunnighetskraven i skolan. Idrottsnämnden tillhandahåller årligen cirka 35 000 utbildningsplatser i simskoleverksamheten. I den allmänna simskolan deltar cirka 16 700 elever per år och i den simskola som vänder sig till stadens skolor deltar cirka 13 750 elever per år. Majoriteten av simundervisningen för allmänheten riktar sig till yngre barn från fem år men för att fånga upp dem som inte lärt sig simma tidigt i livet erbjuds även kurser för barn och ungdomar i mellan- och högstadieåldrarna, vuxna samt barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. För att minska skillnader utifrån socioekonomisk bakgrund subventioneras simskoleavgiften för familjer med låg hushållsinkomst. Som komplement till ordinarie simskoleverksamhet erbjuds dessutom ett stort antal riktade satsningar för ökad simkunnighet, exempelvis intensivsimskola på skollov, vattenvaneverksamhet i stadens plaskdammar och för förskoleklass och åk 1, föräldrautbildningar i stadens fokusområden samt informationskampanjer om till exempel bad, - båt- och isvett. Dessutom ger nämnden, utöver nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet ekonomiskt stöd till stadens simidrottsföreningar vilket bland annat bidrar till att stödja föreningslivets möjligheter att bedriva simundervisning. Föreningslivet Stockholms simförbund och dess simidrottsföreningar är en viktig samarbetspartner till staden och gör stora insatser för simkunnigheten bland Stockholms barn och ungdomar. Föreningslivet står för en stor del av den simundervisning som erbjuds till stockholmarna. Verksamheten genomförs till största del på kvällar och helger i stadens simhallar. Simundervisning är en viktig del av föreningarnas kärnverksamhet. Med denna verksamhet Sida 7 (14) Befintligt simkunnighetsarbete i Stockholm bidrar stadens simidrottsföreningar i hög utsträckning till att barn och unga blir vattenvana och lär sig simma. Barn som deltar i simundervisning hos simidrottsföreningar kan när de blivit simkunniga enkelt fortsätta inom simidrott då de redan har en etablerad kontakt med en förening vilket ger förutsättningar för ett livslångt idrottande och ett liv i rörelse. Samarbete finns mellan staden och Stockholms simförbund och dess simidrottsföreningar. Förutom att föreningslivets simlärare är en viktig resursförstärkning inom stadens skolsimskola finns samverkan gällande lovverksamhet, fortbildning av idrottslärare samt fördelning av föreningarnas tider i stadens bassänger. Staden erbjuder även sedan många år tillbaka möjligheten för föreningslivet att bedriva majoriteten av den simskoleverksamhet som bedrivs på stadens utomhusbassängbad under sommaren. Stadsdelsnämnderna Idag finns över 30 officiella strandbad och 56 plaskdammar i Stockholm som till största del sköts av stadens stadsdelsförvaltningar. Under sommaren inbjuder dessa till spontant bad och lek i vatten och skapar mycket glädje hos barn. I flera av stadens stadsdelar, framförallt i fokusområdena, sker olika initiativ vid plaskdammar och strandbad för att öka vattenvanan och simkunnigheten genom exempelvis specifika satsningar på förskolebarn, att stödja barn och ungas engagemang i föreningslivet samt att rekrytera ungdomar till ledare och feriearbete kopplat till simkunnighets- och vattenvaneinsatser. Dessa insatser har även potential att bidra till aktiv och meningsfull fritid för stadsdelarnas barn och unga. Stadens bostadsbolag Stadens bostadsbolag har en viktig roll i stadens simkunnighetsarbete. Under många år har de haft ett framgångsrikt samarbete med föreningslivet där de gett stöd för att bedriva simundervisning för boende. Detta har inneburit att föreningslivet kunnat hålla en lägre deltagaravgift och en högkvalitativ verksamhet. Att fortsätta detta arbete är en viktig del för att höja simkunnigheten och då särskilt i stadens fokusområden. Övriga aktörer Utanför Stockholms stads organisation är simidrottsföreningar den aktör som bedriver mest simundervisning, men det finns även flera andra aktörer som på olika sätt bidrar till ökad kunskap, stärkt vattenkompetens och simkunnighet i Stockholm. Exempel på sådana aktörer är Svenska Livräddningssällskapet, Sida 8 (14) Strategiska fokusområden Sjöräddningssällskapet, brandkåren, scouterna och andra civilsamhällesaktörer. Det finns även flertalet privata aktörer som erbjuder simundervisning för såväl barn som vuxna. De flesta företag inom branschen är inriktade på babysim men allt fler erbjuder också simskola för äldre barn. Ett fåtal privata aktörer bedriver verksamhet i stadens simhallar men majoriteten av den privata verksamheten bedrivs i privatägda bassänger samt på strandbad. Strategiska fokusområden För att nå målen inom simkunnighetsarbetet krävs ett långsiktigt och tvärsektoriellt arbete med särskilt fokus på de prioriterade grupperna. För detta har tre övergripande strategiska fokusområden identifierats som styrande för vad Stockholms stads berörda nämnder och bolag särskilt ska stärka sitt arbete inom. Fokusområdena är tätt sammankopplade och till viss del beroende av varandra. De strategiska fokusområdena är: 1. Effektivt samspel för ökad effekt 2. Tidiga och uthålliga insatser 3. Lokalt anpassade lösningar För att säkerställa att alla kan ta del av stadens simkunnighets- och vattensäkerhetsarbete ska barn-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektiven tillämpas och genomsyra de tre fokusområdena. Effektivt samspel för ökad effekt För att nyttja stadens samlade resurser på ett effektivt sätt betonas att simkunnighetsarbetet är ett stadsövergripande uppdrag som förutsätter både tydligt ansvarstagande hos varje aktör och ett effektivt samspel mellan såväl stadens olika förvaltningar och bolag som mellan staden och externa aktörer, främst stadens simföreningar och övrigt civilsamhälle. Utbildningsnämnden och idrottsnämnden har var för sig och gemensamt särskilt utpekade ansvar vad gäller simkunnighet. Det gemensamma arbetet utgår från en vägledningsmodell för grundskolan och är ett komplement och stöd till skolornas eget simkunnighetsarbete. Likväl finns redan idag en väl utarbetad samverkan med stadens simidrottsföreningar samt Svenska Livräddningssällskapet. I syfte att skapa än större effekt bör det Sida 9 (14) Strategiska fokusområden aktivt sökas former för utökat samspel med exempelvis förskolenämnden, stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden, stadens bostadsbolag samt övrigt civilsamhälle. Utbildningsförvaltningens och idrottsförvaltningens Vägledningsmodell för simundervisning Förskoleklass •Idrottsnämnden ska tillsammans med utbildningsnämnden erbjuda förskoleklasser i ytterstaden vattenvaneträning och förberedande simskola. Årskurs 1–3 •Idrottsnämnden ska erbjuda skolsimskola för årskurs 2 till alla stadens skolor. •Utbildningsnämnden informerar de kommunala grundskolorna om riktlinjer och rekommendationer för bad och simning i skolans regi. Årskurs 4–9 •Idrottsnämnden ska erbjuda intensivundervisning på skollov för att säkerställa att elever får möjlighet att uppnå kunskapsmålen i idrott och hälsa. •Utbildningsnämnden ska informera de kommunala grundskolorna om möjligheten att anmäla elever till lovsimskola. Övrigt •Idrottsnämnden ska genomföra informationsinsatser och utbildningsinsatser för pedagoger i att undervisa inom vattenvana och simning. •För att öka kunskap i vattenvaneträning och siminlärning fortbildar utbildningsnämnden pedagoger kontinuerligt. •Utbildningsnämnden ska göra regelbundna mätningar kring elevers simkunnighet i årskurs 6 och 9. •Idrottsnämnden ska årligen genomföra dialogmöten med referensgrupp av idrottslärare för att arbeta med verksamhetsutveckling inom området. Sida 10 (14) Strategiska fokusområden För att främja ett utökat samspel inom simkunnighetsfrågan och säkerställa en långsiktig och inkluderande utveckling, föreslås följande åtgärder: • Utbildningsnämnden och idrottsnämnden ska gemensamt ta fram en modell som säkerställer att barn och unga med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i simrelaterade verksamheter. Denna modell ska syfta till att identifiera och bemöta eventuella hinder för deltagande och säkerställa att alla barn och unga har lika möjligheter att lära sig simma och delta i vattenaktiviteter. • Idrottsnämnden och arbetsmarknadsnämnden ska undersöka möjligheterna att samarbeta med SFI och lokala simföreningar för att öka simkunnigheten bland nyanlända. Detta samarbete syftar till att underlätta integrationen och ge nyanlända möjlighet att lära sig simma, vilket kan bidra till ökad trygghet och delaktighet i samhället. • Utbildningsnämnden ska informera alla kommunala grundskolor om riktlinjer och rekommendationer för bad och simning i skolans regi. Detta omfattar säkerhetsföreskrifter, och hur man kan främja en positiv och inkluderande miljö kring vattenaktiviteter. • Idrottsnämnden ska regelbundet genomföra dialogmöten med en referensgrupp bestående av representanter från Stockholms simföreningar och andra aktörer inom simkunnighet. Dessa möten syftar till att säkerställa en kontinuerlig dialog och samverkan för att identifiera behov, dela erfarenheter och utveckla gemensamma strategier för att främja simkunnighet. • Idrottsnämnden ska årligen genomföra externa informationskampanjer i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet. Dessa kampanjer ska fokusera på säkerhet i och omkring vatten samt säkerhet på is, med syftet att öka allmänhetens medvetenhet och kunskap om hur man kan förebygga olyckor och agera i nödsituationer. • Idrottsnämnden ska, i samverkan med Svenska Livräddningssällskapet, tillhandahålla en webbplats med uppdaterad information om vatten- och is-säkerhet. Webbplatsen ska fungera som en central informationsresurs för allmänheten, skolor och andra organisationer, och innehålla råd, guider och utbildningsmaterial för att främja säkerhet och simkunnighet. Sida 11 (14) Strategiska fokusområden Tidiga och uthålliga insatser Att i tidig ålder introducera vattenvaneträning kan leda till högre måluppfyllelse inom skolan, men också skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och unga att hitta glädje och trygghet kring vatten. Nya satsningar som initieras som följd av programmet ska i regel vara uthålliga och långsiktiga. Stadens plaskdammar och strandbad är en resurs som kan nyttjas i än högre utsträckning än idag. Här finns goda möjligheter att bedriva enklare pedagogisk verksamhet som främjar barns vattenvana i tidig ålder. Detta kan med fördel ske både för den besökande allmänheten och som en del i förskolans, fritidshemmens eller parklekens verksamhet. Syftet är att fler barn har förberedande kunskaper i vattenvana när de börjar simskola vilket påskyndar siminlärningen. Detta främjar jämlika förutsättningar för alla stadens barn och i slutändan genererar det fler stockholmare som kan njuta av stadens vatten. Initiativ för tidiga vattenvanesatsningar samt tidig simskola för barn i förskoleålder ska ges goda förutsättningar, framförallt i stadens fokusområden. För att främja ett utvecklat arbete med tidiga och uthålliga insatser inom simkunnighet, föreslås följande åtgärder: • Idrottsnämnden ska utveckla och lansera initiativ för tidig vattenvaneverksamhet i nära samarbete med förskolenämnden och föreningslivet. Detta syftar till att introducera barn till vattenmiljön på ett lekfullt och tryggt sätt, vilket bidrar till snabbare siminlärning och ökad glädje och trygghet kring vatten. • Idrottsnämnden, i samverkan med förskolenämnden och stadsdelsnämnderna, ska genomföra föreläsningar och workshops om vattenvana för förskolepersonal. Dessa insatser syftar till att ge personalen de kunskaper och verktyg som behövs för att främja vattenvana hos de yngsta barnen. • Idrottsnämnden, i samarbete med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna, ska rekrytera och utbilda ferieungdomar till vattenvanevärdar. Dessa unga vuxna ska bedriva tidig vattenvaneträning för de yngsta invånarna i stadens plaskdammar, vilket inte bara ger barnen en rolig och lärorik upplevelse utan också bidrar till att öka vattenvana från tidig ålder. Sida 12 (14) Strategiska fokusområden • Idrottsnämnden ska ta fram ett kommunikations- och utbildningsmaterial som stadsdelsnämnderna kan använda i anslutning till stadens plaskdammar och strandbad. Materialet ska beskriva hur man enkelt kan öva på barns vattenvana, vilket syftar till att ge pedagoger praktiska tips och råd för att främja barns vattenvana. • Idrottsnämnden, i samverkan med stadsdelsnämnderna, ska genomföra öppna föreläsningar för föräldrar på öppna förskolor kring vikten av vattenvana. Dessa föreläsningar syftar till att informera och engagera föräldrar i arbetet med att främja barns simkunnighet, samt att ge dem verktyg och inspiration för att stödja barnens utveckling i vattenmiljön. • Idrottsnämnden ska bedriva simskoleverksamhet för allmänheten med särskilt fokus på de prioriterade grupperna. Denna verksamhet syftar till att säkerställa att alla barn och unga, oavsett bakgrund eller förutsättningar, har möjlighet att lära sig simma och utveckla en positiv relation till vatten. Lokalt anpassade lösningar Möjligheten att lära sig simma ska vara likvärdig i hela staden, oavsett var du bor. För att uppnå detta behövs lokala lösningar anpassade efter de unika förutsättningar som varje stadsdel har vad avser såväl socioekonomisk och åldersmässig sammansättning av invånare, lokalt verksamma aktörer som tillgång till vatten. Simkunnigheten är väsentligt sämre i socioekonomiskt svagare områden. Ett särskilt fokus ska därför läggas på att utveckla uthålliga och lokalt anpassade lösningar i stadens fyra fokusområden Järva, Skärholmen, Hagsätra-Rågsved och Farsta samt även i Hässelby-Vällingby. Alla barn ska ha möjlighet att lära sig simma, och de lokala strategierna behöver därför säkerställa att ingen utestängs av ekonomiska skäl. För att nå långsiktiga mål om allas lika rättigheter kan det ibland behövas särskilda åtgärder som riktas till vissa grupper. Här kan det exempelvis handla om anpassad verksamhet för personer med funktionsnedsättning eller riktade informationskampanjer till utvalda socioekonomiskt svagare områden i staden. För att vidareutveckla lokalt anpassade lösningar för ökad simkunnighet och skapa en mer inkluderande och effektiv strategi, föreslås följande åtgärder: Sida 13 (14) Strategiska fokusområden • Idrottsnämnden och utbildningsnämnden ska, i nära samverkan med stadsdelsnämnder, förskolenämnden, de kommunala bostadsbolagen och civilsamhället, utveckla lokala strategier för ökad simkunnighet i områden som Järva, Skärholmen, Hagsätra-Rågsved, Farsta samt Hässelby-Vällingby. Dessa strategier ska anpassas till de specifika behoven och förutsättningarna i varje område, med målet att öka simkunnigheten och främja en positiv relation till vatten bland barn och unga. • Idrottsnämnden och arbetsmarknadsnämnden ska samverka kring en gemensam satsning med föreningslivet för att rekrytera ungdomar bosatta i stadens fokusområden till ledaruppdrag och feriejobb inom simkunnighets- och vattenvaneverksamhet. Detta syftar till att ge ungdomarna möjlighet att utveckla ledarskapsfärdigheter, samtidigt som de bidrar till att öka simkunnigheten och vattenvana. • Respektive stadsdelsnämnd ska se över möjligheten att skapa ytterligare förutsättningar för föreningsdriven alternativt företagsdriven simundervisning och vattenvaneträning i anslutning till stadens strandbad. Detta syftar till att öka tillgängligheten till simundervisningen i respektive område. • Idrottsnämnden ska koordinera och anpassa informations- och marknadsföringsinsatser efter lokala förutsättningar, exempelvis vad gäller kanaler, form eller språk. Detta syftar till att säkerställa att informationen om simkunnighets- och vattenvaneverksamhet når ut till alla delar av befolkningen. Sida 14 (14) Genomförande och uppföljning Genomförande och uppföljning Stockholms stads program för ökad simkunnighet pekar ut mål och fokusområden för arbetet med ökad simkunnighet och säkerhet i och vid vatten. Programmet ska implementeras av stadens berörda nämnder och bolag. Dessa ansvarar löpande för genomförande och uppföljning utifrån respektive ansvarsområde och inom ramen för stadens ordinarie system för styrning och uppföljning. Berörda nämnder och bolag ska ta fram verksamhetsanpassade mål, aktiviteter och arbetssätt som ligger i linje med programmet. I detta arbete uppmuntras utökad samverkan med föreningsliv och övrigt civilsamhälle. För att förverkliga programmets målsättningar krävs fördjupad, kontinuerlig och handlingsinriktad samverkan mellan staden och föreningslivet. I detta arbete är det idrottsnämnden som ansvarar för att aktiviteter och arbetssätt ligger i linje med programmet. Idrottsnämnden ska årligen ta fram en simkunnighetsrapport där programmets mål samt arbetet med de tre strategiska fokusområdena följs upp. Arbetet ska ske i samverkan med andra berörda nämnder och bolag samt med stadens simidrottsföreningar och Svenska Livräddningssällskapet. Rapporten kan även innehålla förslag på vidare insatser framåt. Utbildningsnämnden ansvarar för att systematiskt mäta elevers simkunnighet årligen.