Remiss: Nya regler för förmedling av särskilda boenden

[(Godkänd - R 1) KS 2026/156 Tjänsteutlåtande -Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen per 31 januari 2026.pdf] Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Finansavdelningen Dnr KS 2026/156 2026-02-10 Sida 1 (14) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Charlotta Rahm Kommunstyrelsens ekonomi- och Telefon: 08-508 29 274 trygghetsutskott den 18 februari 2026 Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen per 31 januari 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott beslutar följande. Finansiell månadsrapport för januari 2026 godkänns. Sammanfattning Den finansiella månadsrapporten beskriver kommunkoncernen Stockholms stads finansiella ställning. Rapporten följer månadsvis upp ramar och finansiella risklimiter fastslagna i styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad. Kommunkoncernens externa upplåning per den 31 januari 2026 (rapportdatum) uppgår till nominellt belopp motsvarande 86 006 miljoner kronor (mnkr), vilket är en ökning med 1 250 mnkr sedan årsskiftet. Finansiella placeringar på bankkonto om 3 733 mnkr syftar till att möta kommande skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser. Extern nettoupplåning uppgår därmed till 82 261 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 663 mnkr sedan årsskiftet. Snitträntan för kommunkoncernens upplåning i januari uppgick till 2,32 procent. Ett nytt finansiellt låneavtal med en låneram om 5 000 mnkr hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) tecknades den 5 januari 2026 i enlighet med beslut den 29 oktober 2025 (KS 2025/1107) gällande finansiering av utbyggnad av Stockholms Framtida Avloppsrening. Stockholms stads finansiella nettotillgångar per rapportdatum uppgår till 16 468 mnkr, vilket är en ökning med 568 mnkr sedan årsskiftet. Ramar för utlåning till enskilda motparter höjdes den 1 januari 2026 med 8 100 mnkr från 118 710 mnkr till 126 810 mnkr i enlighet med finanspolicy. Utlåning från Stockholms stad till bolagen per rapportdatum uppgår till netto 98 729 mnkr, vilket är en ökning med Stadsledningskontoret Ragnar Östbergs Plan 1 1 231 mnkr sedan årsskiftet. Ökningen är främst hänförlig till 105 35 Stockholm Stockholm Vatten och Avfalls lånefinansierade investeringar samt start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 2 (14) Skolfastigheter i Stockholm. Direktutlåning från Stockholms stad till Mässfastigheter i Stockholm har upphört efter förvärv inom kommunkoncernen och Mässfastigheter är nu ett dotterbolag till S:t Erik Markutveckling. Stockholmsmässan AB förvärvades av Stockholms Stadshus AB. Riskkontroll konstaterar att det inte föreligger några avvikelser från fastställda finansiella ramar och risklimiter under januari 2026. Se nedan tabell över finansiella nyckeltal. Sammanställning över finansiella nyckeltal samt ramar och limiter Kommunkoncernen 2026-01-31 2025-12-31 Limit Extern upplåning (mnkr)* 86 006 84 756 max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) * 82 261 81 598 Duration (år) ** 1,98 1,96 inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år 40,9% 42,8% max 75% Kapitalförfall inom 1 år 15,0% 17,3% max 30% Betalningsberedskap (mnkr) 20 733 20 147 min 10 000 Ej säkrade valutaflöden (mnkr) 0 0 max/flöde 25 mnkr Samlat kreditvärde enligt finanspolicy 620 527 max 3 500 Kreditexponering enligt finanspolicyn (mnkr) 3 740 3 147 Kreditexponering enligt särskilda beslut (mnkr) 12 12 Stockholms stad Finansiella nettotillgångar (mnkr) 16 468 15 899 Intern upplåning (mnkr) 3 665 3 396 Intern utlåning (mnkr) 102 446 100 946 max 130 000 varav koncernbolagen*** 102 394 100 893 max 126 810 varav borgen för koncernbolagen 52 53 Externa garantier och borgensförbindelser (mnkr) 995 999 * Nominellt utestående belopp justerat till säkrad valutakurs. ** Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat. *** Maximal ram enligt kommunfullmäktige uppgår till 130 000 mnkr, inom vilken kommunstyrelsen beslutar enskilda limiter. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets finansavdelning. Ärendet Enligt gällande styrdokument Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad ska det finnas en funktion för riskkontroll som löpande ska följa upp risk utifrån finanspolicyn. Funktionen rapporterar till stadsdirektören i staden, eller till av denne delegerad. Överträdelser av ramar, limiter och mandat ska snarast möjligt rapporteras till kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen. Den finansiella månadsrapporten rapporteras månadsvis, med undantag av juni, till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 3 (14) Kommunkoncernen Styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicy) anger ramar och finansiella risklimiter enligt kommunfullmäktiges beslut den 19 november 2025 (Dnr KS 2025/1042) och gäller sedan den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (bilaga A) beslutades av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) och årets uppdatering, inklusive nya bolagsramar, trädde i kraft den 1 januari 2026. Utvecklingen av kommunkoncernens externa skuld beror på hur stor del av investeringarna som behöver lånefinansieras. Vidare information om investeringar och egenfinansieringsgrad för år 2025 återfinns i kommande årsredovisning. Kreditbetyg för Stockholms stad Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's Global Ratings (S&P) utvärderar Stockholms stads kreditvärdighet två gånger per år. Kreditbetyget (ratingen) ska återspegla förmågan att infria betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter de närmaste åren framåt. Stockholms stad har kreditbetyg AAA respektive A-1+ med stabila utsikter. Ratingbetyget bekräftades den 7 november 2025 av S&P. Bedömningen av stadens kreditvärdighet baseras på en förväntan om fortsatt robusta resultat genom god kostnadskontroll och ökade skatteintäkter. Enligt rapporten prognosticeras en gradvis stigande skuld som en effekt av fortsatt stora investeringar inom bland annat vatten- och avloppsrelaterad infrastruktur. Staden förväntas genom investeringsprioriteringar, resultat i verksamheten samt avyttringar av icke strategiska tillgångar tillse att skuldökningen begränsas. Tillsammans med stadens goda tillgång till likviditet och kvalificerade finansiella styrning motiveras fortsatt högsta möjliga kreditbetyg. Detta ger fördelaktiga räntevillkor för stadens upplåning. Fullständig analys och nyckeltal från S&P finns tillgänglig på Stockholms stads hemsida: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/sa-arbetar- staden/finansverksamhet/kreditbetyg/ Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 4 (14) Extern upplåning Enligt gällande finanspolicy och bilaga A sker skuldförvaltningen gemensamt för hela kommunkoncernen, vilket ger kostnadseffektivitet såväl som god riskkontroll. Ramen för kommunkoncernens externa upplåning uppgår till 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. Extern upplåning för kommunkoncernen per den 31 januari 2026 (rapportdatum) uppgår till motsvarande nominellt belopp om totalt 86 006 mnkr, vilket är en ökning med 1 250 mnkr sedan föregående månad. Trenden är en fortsatt ökande skuld enligt prognosen för kommande år (se nedan Diagram 1). Finansiella placeringar (exklusive särskilda beslut i kommunfullmäktige) uppgick vid detta månadsskifte till totalt 3 733 mnkr på bankkonto. Dessa medel är tillfälliga med syfte att möta kommande externa skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser för kommunkoncernens kassaflöden. Extern nettoupplåning (bruttoskuld minus placeringar) uppgår därmed till totalt 82 261 mnkr, vilket är en ökning med 663 mnkr sedan föregående månad. Nettoskulden varierar beroende på in- och utbetalningar i kommunkoncernen, men trenden är stigande. Internbanken upprättar prognoser över kommunkoncernens samlade kassaflöden. Detta möjliggör en uppskattning av skuldutvecklingen och behovet av finansiering på kort och lång sikt. Prognoserna är en förutsättning för att internbanken ska kunna förse den kommunala koncernen med en kostnadseffektiv finansiering. Prognosen över kommunkoncernens externa skuld baseras i närtid på inrapporterade externa penningflöden och uppdateras löpande när ny information inkommer till internbanken från staden och bolagssektorn. För skuldutvecklingen därefter utgår prognosen från internbankens samlade bedömning av försäljningsinkomster, investeringsutgifter avskrivningar och resultat framöver, som är de faktorer som har störst påverkan på skuldutvecklingen. Beroende på utfall och tidpunkt för investeringar och försäljningar är osäkerheten i prognosen stor. Aktuell prognos per 31 december 2026 för nettoskulden uppgår till ca 90 200 mnkr givet nuvarande antaganden. Framtida utfall för prognosen kan bli lägre eller högre beroende på hur stora investeringarna blir och i vilken utsträckning de lånefinansieras. Se diagram 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 5 (14) Diagram 1. Utfall och prognos över kommunkoncernens externa bruttoupplåning (mnkr) 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Extern upplåning Extern upplåning prognos (mnkr) Ram (mnkr) utfall (mnkr) Enligt budget är bolagens och nämndernas investeringar relativt stora, vilket är huvudorsaken till den ökande upplåningen i grafen ovan då betydande del av investeringarna planeras lånefinansieras. En ökad egenfinansieringsgrad av kommunkoncernens investeringar skulle därför medföra lägre skuldökning. Investeringarna består främst av pågående projekt avseende vatten- och trafikrelaterad infrastruktur samt byggnation av bostäder. Upplåningen genomförs i huvudsak genom Stockholms stads marknadsprogram för certifikat (KC och ECP) och obligationer (MTN och EMTN). Utöver finansiering via marknadsprogrammen görs upplåning från Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB). En utökad låneram hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) om 5 000 mnkr gällande finansiering av Stockholms Framtida Avloppsrening tecknades den 5 januari 2026 i enlighet med beslut den 29 oktober 2025 (KS 2025/1107). Låneramar hos EIB har därmed ökat från totalt 20 000 mnkr till 25 000 mnkr. Under månaden förföll EMTN obligation om 1 250 mnkr och ersattes av ny EMTN obligation om 1 500 mnkr samt nya kommuncertifikat emitterades om totalt 1 000 mnkr. EIB lån om 2 000 mnkr med förfall i januari förlängdes efter ränteomsättning med fem år till 2031. Nuvarande extern skuld utgörs av 70 procent Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 6 (14) EMTN obligationer, 17 procent EIB lån och 7 procent NIB lån. Rambelopp samt nyttjat belopp för respektive marknadsprogram redovisas i nedanstående tabell 1. Tabell 1. Marknadsprogram och låneprogram (mnkr) 2026-01-31 2025-12-31 Tillgångar Konto 3 733 3 147 Marknadsprogram Nyttjad ram Depo 0 0 2026-01-31 Övrigt* 12 12 Valuta nominellt Ram Totalt 3 746 3 159 Kommuncertifikat mnSEK 2 700 12 000 Skulder Euro-Commercial Paper mnUSD 0 1 500 Konto 0 0 Medium Term Note mnSEK 0 10 000 Depo 0 0 Euro Medium Term Note mnEUR 5 415 8 000 KC 2 700 1 700 ECP 0 0 MTN 0 0 Övriga låneprogram Utnyttjad ram EMTN 60 246 59 996 Valuta nominellt Ram EIB 15 000 15 000 Europeiska Investeringsbanken mnSEK 15 000 25 000 NIB 6 000 6 000 Nordiska Investeringsbanken mnSEK 6 000 6 000 CEB 2 061 2 061 Council of Europe Development Bank mnEUR 200 200 Övrigt 0 0 Totalt 86 006 84 756 Nettoupplåning 82 261 81 598 *) Enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige. Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten. Derivat för valuta- och räntesäkring är kopplade till underliggande obligationslån. Per månadsskiftet uppgår utestående derivat till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om oförändrat totalt 26 296 mnkr. En marknadsvärdering av utestående derivat estimeras till cirka – 1 816 mnkr per rapportdatum. Finansiellt resultat Det finansiella resultatet exklusive indexuppräkning uppgick för kommunkoncernen i januari till ca -182 mnkr. Prognosen för helåret 2026 för finansiellt resultat exklusive indexuppräkning uppgår till – 2 398 mnkr för kommunkoncernen. Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks enligt bilaga A som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen uppgick till 1,98 år (efter beaktande av räntesäkringar) per rapportdatum och ska enligt bilaga A inte understiga 1,25 år och inte överstiga 3,75 år. Den externa totala skuldportföljen, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent får förfalla inom 1 år. Per rapportdatum förföll 40,9 procent av räntorna inom 1 år. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 7 (14) Diagram 2. Duration (år) för extern skuldportfölj 5 4,5 4 3,5 Duration enligt 3 finanspolicy* 2,5 2 1,5 1 Limit 1,25-3,75 år 0,5 0 dec-20 dec-21 dec-22 dec-23 dec-24 dec-25 * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj, ska i möjligaste mån vara strukturerad på ett sådant sätt så att kapitalförfallen sprids över tid. Skuldportföljen ska ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 30 procent får förfalla inom ett år. Per rapportdatum förfaller 15,0 procent av kapitalet inom ett år. Enligt bilaga A till finanspolicyn gäller maximal löptid om maximalt 15 år vid upplåningen i den externa skuldportföljen. Förfalloprofil för extern skuldportfölj framgår i nedan diagram. Ljusgrå stapel utgör specifika bilaterala lån (LTLN) som oftast enbart ränteomsätts. Förfallen är relativt jämnt fördelade över åren. Diagram 3. Extern upplåning förfalloprofil per år 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 - (5 000) (10 000) (15 000) (20 000) (25 000) Likviditetsrisk För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska kommunkoncernen alltid ha tillgång till en betalningsberedskap KES renojliM Förfalloprofil ONLOAN KC ECP LTLN EMTN Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 8 (14) om minst 10 000 mnkr enligt bilaga A. Denna betalningsberedskap ska enligt finanspolicyn vara i form av tillgängliga likvida medel. Omvärldsläget har ökat risken för olika former av störningar i det finansiella systemet enligt Finansinspektionen och aktörer behöver ha finansiell motståndskraft. Kommunkoncernen har en checkräkningskredit samt två tillgängliga kreditfaciliteter. Placering kan i övrigt ske på konto hos två banker. Innehav på konto uppgår för närvarande till totalt 3 733 mnkr. Totala ramar för betalningsberedskap uppgår till 17 000 mnkr. Staden har därmed ett fortsatt stabilt läge med mycket god betalningsberedskap och tillgång till likviditet. Möjliga tillgängliga likvida medel uppgår per rapportdatum till totalt 20 733 mnkr. Tabell 2. Betalningsberedskap (mnkr) 2026-01-31 Ram Saldo Tillgängligt Limit Syndikerat kreditlöfte * 7 500 0 7 500 Bilateralt kreditlöfte ** 3 500 0 3 500 Checkräkningskredit 6 000 2 633 8 633 Kontoplacering A - 0 0 Kontoplacering B - 1 100 1 100 Totalt 17 000 3 733 20 733 10 000 * Revolving Credit Agreement inkl swingline 1 500 mnkr ** Revolving Credit Agreement Valutarisk Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Samtliga lån och placeringar inom kommunkoncernen är valutasäkrade. Enligt finanspolicyn ska kontrakterade flöden i utländsk valuta för staden, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr rapporteras till internbanken. Internbanken fattar beslut om huruvida valutakurssäkring ska ske, vilket ska dokumenteras. Under månaden har inga osäkrade flöden över motsvarande 25 mnkr noterats. Kreditrisk Kreditrisken definieras som summan av exponeringar i placeringar och derivat. Exponeringen i placeringar definieras som placeringarnas nominella belopp inklusive upplupen ränta. Exponeringen i derivat definieras som derivatkontraktens sammanlagda marknadsvärde. Kreditrisken delas upp i två delar. Dels totalt för hela portföljen där den totala exponeringen anges som ett samlat kreditvärde och dels per motpart eller instrument, vilket anges i kronor. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 9 (14) I kreditvärdet tas hänsyn till motpartens eller instrumentets kreditvärdighet samt återstående löptid på kontraktet eller placeringen. Enligt bilaga A uppgår limiten för maximalt tillåtet kreditvärde till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Måttet på den totala kreditexponeringen kompletteras med en begränsning per motpart eller instrument för att diversifiera risken. Maximal kreditexponering per motpart eller instrument anges i kronor. Motparten eller instrumentet ska inneha en kreditbedömning, rating, av Standard & Poor’s Global Ratings eller Moody´s. Det lägre betyget ska väljas om de två ratinginstituten har olika betygsnivåer. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+. Kreditvärdet uppgår till totalt 620, vilket är inom limit 3 500. Tabell 3. Kreditvärde enligt finanspolicy per rapportdatum Rating S&P /Moody's Kreditvärde Limit AAA / Aaa 0 AA+ / Aa1 0 AA/ Aa2 0 AA- / Aa3 395 A+/ A1 225 A / A2 0 A- / A3 0 BBB+ / Baa1 0 Totalt kreditvärde 620 3500 Kreditexponeringen är fördelad på placeringar genomförda i enlighet med finanspolicyn samt därutöver genomförda efter särskilda beslut. Tabell 4. Kreditexponering enligt finanspolicy per rapportdatum Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Maxbelopp per motpart Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Maxbelopp per motpart Placering längre än 6 mån Placering kortare än 6 mån Svenska staten Obegränsat Svenska staten Obegränsat AAA / Aaa 6 000 A-1 / P-1 6 000 Nordea Bank Abp, filial i Sverige 2633 Swedbank AB 1100 AA- / Aa3 4 000 A-2 / P-2 4 000 A- / A3 2 000 Swedbank AB 6 BBB+ / Baa1 1 000 Totalt 6 3733 Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Svenska staten AAA / Aaa AA- / Aa3 0 A- / A3 0 BBB+ / Baa1 0 Övriga 12 Totalt 12 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 10 (14) Operativa risker Enligt finanspolicy ska förluster överstigande 200 000 kronor rapporteras till kommunstyrelsen. För den aktuella rapportmånaden finns inga förluster att rapportera för finansverksamheten. Stockholms stad Finansiella nettotillgångar Stockholms stads finansiella nettotillgångar uppgick till 16 468 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 568 mnkr sedan föregående månad främst efter tillfälligt högre momsinflöden. Diagram 4. Finansiella nettotillgångar (mnkr) 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 jan-21 jan-22 jan-23 jan-24 jan-25 jan-26 dec-26 Utfall Prognos Finansiellt resultat Det preliminära finansiella resultatet exklusive utdelning och indexuppräkning uppgick för Stockholms stad till ca 38 mnkr under januari. Prognosen för helåret 2026 indikerar ett finansiellt resultat exklusive utdelning och indexuppräkning för Stockholms stad om 523 mnkr. Det budgeterade finansiella resultatet exklusive utdelning och indexuppräkning för helåret 2026 är 488 mnkr. Ränterisk Durationen på Stockholms stads totala externa skuldportfölj var per rapportdatum 1,98 år. Stadens ränterisk motsvarar risken i kommunkoncernens externa skuldportfölj. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 11 (14) Garantier och borgensförbindelser Alla borgen och garantier, med undantag för pensionsutfästelser enligt bilaga A, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. I tabell 5 nedan redovisas stadens samtliga befintliga tecknade åtaganden som uppgår till totalt 1 047 mnkr per rapportdatum, vilket är en minskning med 5 mnkr sedan föregående månad efter amorteringar i underliggande lån och förändringar i pensionsutfästelser. Utöver befintliga tecknade borgensåtaganden för Syvab om totalt 821 mnkr återstår därmed onyttjat belopp om 41 mnkr, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut (Dnr KS 2022/1104). Tabell 5. Garantier och borgen (mnkr) Motpart Åtagande Åtagande ** Onyttjad limit 2026-01-31 2025-12-31 2026-01-31 Koncernbolag Borgen för bolagens pensionsåtaganden 52 53 0 Summa borgen för koncernbolag 52 53 Övriga privata och juridiska personer Stockholms Stadsmission 53 55 0 Stiftelsen Stockholms Studentbostäder 42 42 0 Syvab* 821 821 41 Övriga 8 9 0 Summa borgen för lån 924 927 Kommunalt förlustansvar 0 0 0 Pensionsutfästelser för stiftelser m.m. 71 72 0 Summa övriga privata och juridiska personer 995 999 Summa garantier och borgen 1 047 1 051 41 * Sydvästra Stockholmsregionens va-verk AB (Himmersfjärdsverkets avloppsrening). Onyttjad limit finns om 41 mnkr enligt KF beslut (dnr KS 2022/1104) utöver befintligt tecknat åtagande om 821 mnkr. **Belopp enligt Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen den 31 december 2025 En årlig uppdatering av pensionsutfästelser, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Ökade borgensåtaganden för pensionsutfästelser anmäls till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott i enlighet med finanspolicy. Förändringar i borgen för bolagens och stiftelsers pensionsutfästelser har skett under januari i enlighet med finanspolicy. Detta redovisas separat i tabell 6 och beloppen gäller retroaktivt från och med den 31 december 2025 (se årsredovisning). Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 12 (14) Tabell 6. Borgensåtaganden för pensionsutfästelser (kr) Koncernbolag 2025-12-31 2024-12-31 Stockholms Stadshus AB 7 023 000 6 764 000 AB Svenska Bostäder 1 732 000 1 089 000 Stockholms Stads Parkerings AB 5 316 000 5 354 000 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 759 000 4 780 000 SISAB 3 423 000 4 113 000 Stockholms Hamn AB 8 165 000 7 729 000 St Erik Markutveckling AB 1 139 000 902 000 Stockholm Vatten och Avfall AB 3 639 000 3 631 000 Stockholm Business Region AB 7 793 000 7 072 000 Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 4 203 000 3 824 000 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB 1 879 000 1 670 000 AB Stokab 3 092 000 2 636 000 AB Familjebostäder 3 377 000 3 153 000 Summa 51 540 000 52 717 000 Stiftelser 2025-12-31 2024-12-31 Arbetarebostadsfonden 669 000 694 000 Stiftelsen Danviks Hospital 26 913 000 27 685 000 Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 30 849 462 30 536 728 Stiftelsen Barnens Dag 12 442 000 12 227 000 Stiftelsen Strindbergsmuseet 358 706 367 688 Summa 71 232 168 71 510 416 Stockholms stads bolag och motparter Finansiella limiter för utlåning och borgensåtagande Stockholms stad har enligt gällande finanspolicy rätt att lämna lån och teckna borgen för kommunkoncerninterna motparter intill ett belopp om totalt 130 000 mnkr enligt finanspolicy. Varje enskild motparts ram fastställs i Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott (KS EKTU) utifrån respektive investeringsbudget och finansieringsplan. Borgensåtaganden ska enligt finanspolicy inte ingå i respektive bolags limit utan rapporteras separat. Ramar för utlåning till enskilda motparter per rapportdatum har under januari höjts med 8 100 mnkr. Summan av tillgängliga ramar för utlåning från Stockholms stad till enskilda motparter per rapportdatum uppgår därmed enligt uppdaterad bilaga A till 126 810 mnkr, varav 80,7 procent är nyttjat. Se tabell 7 nedan. Utlåning från Stockholms stad till kommunkoncerninterna motparter uppgår till netto 98 729 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 1 231 mnkr sedan föregående månad. Under januari förvärvade Stockholms Stadshus AB samtliga aktier gällande Stockholmsmässan AB från Mässfastigheter i Stockholm AB. S:t Erik Markutveckling AB förvärvade samtliga aktier i Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 13 (14) Mässfastigheter i Stockholm AB från Stockholms Stadshus AB varpå direktutlåning från Stockholms stad till Mässfastigheter därmed upphörde. S:t Erik Markutvecklings skuld ökade under månaden med 768 mnkr. Stockholm Vatten och Avfall har under månaden ökad skuld med 665 mnkr och Skolfastigheter i Stockholm motsvarande 445 mnkr. I övrigt förekommer mindre skuldförändringar hos bolagen. Tabell 7. Utlåning och borgensåtagande för motparter inom kommunkoncernen (mnkr) Kommunkoncerninterna motparter Utlåning Utlåning Utlåning Borgen (mn) Limit *) Nyttjat **) 2026-01-31 2025-12-31 2024-12-31 2026-01-31 2026-01-31 2026-01-31 AB Familjebostäder 9 378 9 384 9 607 3,4 11 400 82,3% AB Stockholmshem 14 076 14 026 13 615 0,0 15 500 90,8% AB Stokab 731 785 637 3,1 1 400 52,2% AB Svenska Bostäder 12 234 12 259 12 748 1,7 13 900 88,0% Micasa Fastigheter i Stockholm AB 5 614 5 509 5 134 0,8 7 000 80,2% Mässfastigheter i Stockholm AB 0 459 466 0,0 700 0,0% S:t Erik Markutveckling AB 3 100 2 333 1 859 1,1 4 900 63,3% Skolfastigheter i Stockholm AB 17 594 17 150 17 172 3,4 22 500 78,2% Stockholm Business Region AB 0 0 0 7,8 0 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB ***) 0 0 0 1,9 0 Stockholm Vatten och Avfall AB 35 058 34 394 30 599 3,6 43 000 81,5% Stockholms Hamn AB 3 112 3 092 4 140 8,2 4 500 69,2% Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 0 0 0 4,2 0 Stockholms Stads Parkerings AB 1 497 1 505 1 508 5,3 2 000 74,8% Kulturhuset Stadsteatern ***) 0 0 0 0,0 0 Stockholms Stadshus AB 0 0 0 7,0 0 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 0 0 0 0,0 10 0,0% Totalt **) 102 394 100 893 97 486 126 810 80,7% TOTALT 102 394 100 893 97 486 52 130 000 78,8% Kommunkoncerninterna motparter Inlåning Inlåning Inlåning 2026-01-31 2025-12-31 2024-12-31 Stockholms Stadshus AB 2 850 2 691 3 887 St Erik Försäkrings AB 412 416 447 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 87 66 65 Stockholms Business Region AB 165 70 52 Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 149 151 134 Kaplansbacken AB 1 1 1 Svenska Teknologiföreningen 1 1 1 Totalt 3 665 3 396 4 586 *) Avser gällande ramar enligt Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad **) Borgensåtaganden ska enligt finanspolicy inte ingå i respektive motparts limit. ***) Direktutlåning sker via moderbolaget Stockholms Stadshus AB sedan den 1 januari 2016. Snitträntan för kommunkoncernens upplåning för januari 2026 var 2,32 procent. Internbankens prognosticerade snittränta för december 2026 är 2,53 procent inom ett osäkerhetsintervall om 2,37 - 2,69 procent. Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70 procent att framtida räntenivåer befinner sig inom internbankens osäkerhetsintervall. Marknadsmässiga kreditmarginaler anpassade till respektive motpart på löpande basis adderas sedan till snitträntan för erhållande av respektive motparts (bolags) låneränta. Inlåningsmarginal för bolagen uppgår för månaden till -0,20 procent och utlåningsmarginal för bolagen uppgår till en viktad medianmarginal om ca 0,26 procent. Ovan kreditmarginaler gäller Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 14 (14) från den 1 jan 2026 till den 30 juni 2026 och uppdateras varje halvår. Susanne Tiderman Marcus Grönqvist Ekonomidirektör Tillförordnad finanschef Bilagor 1. Marknadskommentar per 2026-01-31 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanne Tiderman, Ekonomidirektör 2026-02-10 Marcus Grönqvist, Tillförordnad finanschef 2026-02-10 --- [Bilaga 1 Marknadskommentarer per 2026-01-31.pdf] Dnr KS 2026/156 Marknadskommentarer per 2026-01-31 Bilaga I Sammanfattning förändringen av rädsla för politisk inblandning i centralbankens (FED) Fortsatt starkare krona och fallande styrning och lägre utsikter för tillväxten i inflation. USA. Kevin Warsh har nominerats av Trump till att efterträda Jerome Powell, Geopolitiska spänningar med USA i fokus. vars mandat som amerikansk centralbankschef löper ut i maj. Högre tillväxt inom EU, oro för Japan och Nomineringen har mottagits väl, då han är andra högt skuldsatta länder. en meriterad och väl ansedd ekonom med erfarenhet av arbete inom FED. Internationellt I Japan har nyval utlysts där regeringen Det nya året började med ökade söker stöd för sin ekonomiska politik och geopolitiska spänningar. USA samtidigt har japanska långräntor varit arresterade och förde ut väldigt volatila. Japan har länge haft en låg Venezuelas president Maduro för att ställas inflation och låg tillväxt, något som nu inför rätta i USA. Trump förnyade sitt krav verkar förändras. Japanska 10-årsräntan om kontroll över Grönland med hot om har nästan dubblerats på ett år på oro för ekonomiska och militära påtryckningar. Japans skuldsättning och budgetunderskott. Vissa länder inom EU och Nato skickade trupp i liten omfattning, i samband med en Guld och silverpriset uppvisade i den planerad övning på Grönland, vilket internationellt oroliga miljön, stora föranledde Trump administrationen att prisförändringar med först kraftiga hota vissa utvalda länder, däribland uppgångar för att därefter falla kraftigt Sverige, med högre tullar. Tullhotet drogs bl.a. efter nomineringen av ny amerikansk tillbaka efter förhandlingar främst med centralbankschef, vilket dämpade oron för Natos generalsekreterare Rutte, dock har politisk inblandning och därmed även de internationella relationerna mellan stärkte dollarn. framförallt USA och EU tagit ytterligare skada. USA fortsätter även sina Geopolitiska spänningar till trots avkastade ansträngningar att få ett slut på Rysslands den amerikanska börsen (S&P 500) 1,4 % anfallskrig mot Ukraina. utan utdelningar under månaden. Kronan har stärkts mot den amerikanska Europa dollarn, USD, under månaden och fortsatt trenden från 2025. Mot kronan har USD Den franska premiärministern tappat ca 2,7 % under månaden. En dollar Lecornu har fått igenom kostade vid månadens slut 8,97 kr, jämfört budgeten för 2026 som antogs i med 10,91 kr för ett år sedan. Förutom de parlamentet utan omröstning, vilket öppnar globala spänningarna förklaras för en misstroendeförklaring. Dnr KS 2026/156 De ökade geopolitiska spänningarna har Den starka kronan och den förhållandevis återigen skiftat fokus till försvarsfrågor, låga inflationen (KPIF 2,1 %), som tillväxt och infrastruktursatsningar i dessutom väntas falla i och med att Europa. Framåtblickande utsikter visar en matmomsen sänks tillfälligt, har fått fortsatt låg men ändå positiv tillväxt i EU Riksbanken att börja diskutera samtidigt som offentliga utgifter väntas räntesänkningar. öka, vilket har drivit upp långräntor till en högre nivå. Den tyska 10-årsräntan handlas En stark krona gör det billigare att vid månadsskiftet på 2,87 %, jämfört med importera och svårare för exportföretag att en nivå på 2,40 % för ett år sedan. Detta sälja sina produkter utomlands, vilket har samtidigt som ECB:s styrränta förväntas en tillväxt- och inflationshämmande effekt. hållas oförändrad på 2 %. Euron stärktes Om kronförstärkningen fortsätter så bör marginellt mot USD under månaden. En pristrycket falla. Temat med ökad global euro kostade vid månadens slut 10,58 kr osäkerhet och Sveriges, relativt andra jämfört med 11,50 kr för ett år sedan. länders, både höga tillväxt som nu äntligen kommer efter flera år med lågkonjunktur Sverige och låga statsskuld har ökat intresset för Sverige bland investerare, vilket gynnar Sv ensk preliminär BNP tillväxt både aktie, valuta och räntemarknaden. visade för det fjärde kvartalet en tillväxttakt som var lägre än Stockholmsbörsens breda index har under förväntat, siffran landade på 1,8 % i januari gett en avkastning inklusive årstakt. Dock var siffran preliminär och utdelningar om 2,3 %. kan komma att justeras i efterhand. Dnr KS 2026/156