Järva supports new packaging waste rules, seeks funding review
The City Executive Board decided to respond to the Swedish Environmental Protection Agency’s consultation with the City of Stockholm’s statement and to approve the paragraph immediately. The statement welcomed more accurately targeted compensation for municipalities collecting packaging waste, but stressed that compensation should better reflect the costs and practical obstacles of a densely populated urban environment; the Moderate Party and the Centre Party submitted separate statements on this issue.
This item has been updated with information from the minutes of the 2026-10-07 meeting.
From the original document
Agenda:
Naturvårdsverket har remitterat Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar till bland annat Stockholms stad för yttrande.Sedan den 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamling av förpackningsavfall från både hushåll och samlokaliserade verksamheter. För detta ansvar erhåller kommunerna ersättning från producenterna genom producenternas producentansvarsorganisationer. Kommunernas rätt till ersättning regleras i en föreskrift som beslutas av Naturvårdsverket i enlighet med 9 kap. 9 § förordning 2022:1274 om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).Syftet med förslaget till reviderade föreskrifter är att ersättningsmodellen i högre grad ska spegla kommuners faktiska kostnader, göra ersättningen mer träffsäker samt att ersättningen bättre anpassas till förändringar i insamlingssystemen för förpackningsavfall som träder i kraft den 1 januari 2027.Förslaget innehåller bland annat ändrade ersättningsnivåer och nya ersättningsformer för olika typer av insamling samt en översyn av indexering och ersättningsprinciper. Naturvårdsverket bedömer att förslaget på nationell nivå innebär en ökning av kommunernas ersättning och producentkollektivets kostnader med cirka 7,1 miljoner kronor per år.I korthet innebär Naturvårdsverkets förslag följande:· Ny och tydligare ersättning för omlastning/överlämning.· Anpassad ersättning för lättillgängliga insamlingsplatser och ny extra fast ersättning till kommuner med hög befolkningstäthet.· Reviderad ersättning för återvinningscentraler.· Ny ersättning för regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser.· Ny extra fast ersättning till kommuner med många fritidsboenden.· Ny fast ersättning för insamling via gemensamma behållare från en- och tvåbostadshus.· Ersättning för insamling från upphämtningsplatser blir densamma som för fastighetsnära insamling.· Ingen extra ersättning för fastighetsnära insamling från hushåll på öar med särskilda förutsättningar.· Ingen differentierad ersättning för fastighetsnära insamling utifrån förpackningsmaterial från 1 januari 2029.· Ny basmånad för indexering förslås bli januari 2026.Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift (NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion – de ska främst användas för insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.
[R9 PM Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar.pdf]
1 (21)
PM Rotel IX (Dnr KS 2026/780)
Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall som
omfattas av producentansvar
Remiss från Naturvårdsverket
Remisstid den 14 oktober 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Lars Strömgren
Sammanfattning av ärendet
Naturvårdsverket har remitterat Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar till
bland annat Stockholms stad för yttrande.
Sedan den 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamling av förpackningsavfall
från både hushåll och samlokaliserade verksamheter. För detta ansvar erhåller
kommunerna ersättning från producenterna genom producenternas
producentansvarsorganisationer. Kommunernas rätt till ersättning regleras i en
föreskrift som beslutas av Naturvårdsverket i enlighet med 9 kap. 9 § förordning
2022:1274 om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).
Syftet med förslaget till reviderade föreskrifter är att ersättningsmodellen i högre grad
ska spegla kommuners faktiska kostnader, göra ersättningen mer träffsäker samt att
ersättningen bättre anpassas till förändringar i insamlingssystemen för
förpackningsavfall som träder i kraft den 1 januari 2027.
Förslaget innehåller bland annat ändrade ersättningsnivåer och nya ersättningsformer
för olika typer av insamling samt en översyn av indexering och ersättningsprinciper.
Naturvårdsverket bedömer att förslaget på nationell nivå innebär en ökning av
kommunernas ersättning och producentkollektivets kostnader med cirka 7,1 miljoner
kronor per år.
I korthet innebär Naturvårdsverkets förslag följande:
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till
promemorian.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
2 (21)
• Ny och tydligare ersättning för omlastning/överlämning.
• Anpassad ersättning för lättillgängliga insamlingsplatser och ny extra fast
ersättning till kommuner med hög befolkningstäthet.
• Reviderad ersättning för återvinningscentraler.
• Ny ersättning för regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser.
• Ny extra fast ersättning till kommuner med många fritidsboenden.
• Ny fast ersättning för insamling via gemensamma behållare från en- och
tvåbostadshus.
• Ersättning för insamling från upphämtningsplatser blir densamma som för
fastighetsnära insamling.
• Ingen extra ersättning för fastighetsnära insamling från hushåll på öar med
särskilda förutsättningar.
• Ingen differentierad ersättning för fastighetsnära insamling utifrån
förpackningsmaterial från 1 januari 2029.
• Ny basmånad för indexering förslås bli januari 2026.
Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall
från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift
(NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget
omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.
I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får
lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion – de ska främst användas för
insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte
kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll
och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av
ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket
medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
trafiknämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, och
Stockholms Stadshus AB.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden har avstått från att svara.
Stadsledningskontoret välkomnar att ersättningen för förpackningsavfall ses över i
syfte att fungera mer träffsäkert. Stadsledningskontoret tillstyrker flera av förslagen
men ser inte att Naturvårdsverket tagit tillräckligt stor hänsyn till de utmaningar som
föreligger i tätbebyggd stadsmiljö. Därför avstyrks ett antal av förslagen.
Stadsledningskontoret anser att föreskrifterna i större utsträckning behöver baseras på
den dynamiska relation mellan olika insamlingslösningar som i praktiken kommer att
råda i kommuner som Stockholms stad.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ser positivt på Naturvårdsverkets arbete med
att bättre fördela ersättningen till kommuner men noterar att föreskrifterna inte avser
3 (21)
ersättning för insamling av förpackningsavfall i parker som stadsdelsnämnden
ansvarar för, och har därför inga övriga synpunkter.
Järva stadsdelsnämnd ser positivt på att ersättningen förstärks för kommuner med
hög befolkningstäthet, men anser att modellen inte fullt ut beaktar den faktiska
belastningen på offentliga miljöer.
Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till att ersättningssystemet
revideras och att ersättningsnivåerna anpassas till förändrade förutsättningar för
kommunernas insamling av förpackningsavfall. Nämnden vill dock framhålla att
ersättningssystemet behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som råder i tät
stadsbebyggelse, samt att utredningen bör tydliggöra i vilken utsträckning kostnader
kopplat till städning, skadegörelse och information ska ingå i ersättningsnivåerna.
Stockholms Stadshus AB tillstyrker vissa av förslagen i huvudsak, men anser att
ersättningsmodellen behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som finns i en
tät stadsmiljö, och avstyrker därför ett antal av förslagen. Vidare anser Stockholms
Stadshus AB att den fasta ersättningen för överlämning av förpackningsavfall på
omlastningsstationer bör indexregleras och att det behöver tydliggöras hur
kostnadsutvecklingen för övriga delar ska hanteras över tid.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Om vi ska lyckas med klimatomställningen måste det vara enkelt att göra rätt.
Lagstiftningen behöver fungera i praktiken och ge människor bättre förutsättningar att
leva hållbart, samtidigt som den bidrar till minskade utsläpp och ökad cirkularitet. I
Stockholm ska vi vara klimatpositiva 2030 och fossilfria 2040. En väl fungerande
källsortering, återvinning och återanvändning är en viktig del av vägen dit.
Ett centralt styrmedel i detta arbete är producentansvaret. Den aktör som sätter en
produkt på marknaden ska stå för kostnaderna för att samla in och återvinna den. När
kommunerna övertar ansvaret för insamlingen måste ersättningen därför täcka de
kostnader som uppstår. Det gör den inte med nuvarande utformning, vilket innebär att
kostnader vältras över på taxebetalarna. Det är orättfärdigt. Principen om att
producenterna ska ersätta de faktiska kostnaderna måste gälla.
Jag välkomnar därför att ersättningen till kommunerna för insamling av
förpackningsavfall föreslås revideras för att bättre uppfylla intentionen med
lagstiftningen. Flera av de förslag som lyfts är bra, men tyvärr kan jag konstatera att
helheten fortfarande inte tar tillräcklig hänsyn till de särskilda utmaningar som en
tätbebyggd stadsmiljö innebär.
Syftet med fastighetsnära insamling av förpackningsavfall är att det ska bli enklare att
återvinna sina förpackningar. Men för att reformen ska lyckas måste den fungera i
praktiken, också i Stockholms täta stadsmiljö. Jag delar stadsledningskontorets
uppfattning om att ersättning måste kunna ges för olika praktiska lösningar där
samlokalisering inte är möjlig. Föreskrifterna behöver ge kommunerna möjlighet att
4 (21)
välja de lösningar som fungerar bäst utifrån lokala förutsättningar. Ett för snävt
regelverk riskerar att göra det svårare att nå lagstiftningens mål.
Vidare vill jag understryka vikten av att ersättningen för fastighetsnära insamling
samt insamling från torg, parker och andra populära platser också utvärderas så snart
som möjligt, för att bättre spegla kommunernas faktiska kostnader.
I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande.
Stockholm den 30 september 2026
Lars Strömgren
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/780-
2. Remiss - Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för
insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar KS
2026/780-1.1
3. Bilaga - Naturvårdsverkets föreskrifter om ersättning till kommuner för
insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar KS
2026/780-1.2
4. Bilaga - Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2026:xx) om ersättning till kommuner för insamling av
förpackningsavfall som omfattas av producentansvar
2026/780-1.3
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea
Hedin (alla M) enligt följande.
Det är bra ersättningen till kommunerna för insamling av förpackningsavfall
revideras för att bättre motsvara kommunernas kostnader och de förändringar som
införs i insamlingssystemet. Samtidigt ser vi flera brister i förslaget, inte minst när det
gäller fastighetsnära insamling (FNI), där risken är att kommunernas faktiska
kostnader och Stockholms särskilda förutsättningar inte beaktas tillräckligt, vilket
innebär att kostnaderna vältras över på taxebetalarna. Det vänder vi oss emot.
Förslaget ställer bland annat alltför långtgående krav på att samtliga avfallsfraktioner
ska samlas in på samma plats. I en tät stad som Stockholm, med begränsade
utrymmen, trånga gårdar och kulturhistoriskt värdefulla fastigheter behövs större
flexibilitet. Olika fraktioner kan behöva samlas in på olika platser eller genom
kombinationer av fastighetsnära insamling och gemensamma upphämtningsplatser.
Oavsett hur insamlingen sker är den aktör som sätter en produkt på marknaden ska stå
för kostnaderna för att samla in och återvinna den.
5 (21)
Moderaterna ser en risk för att ersättningsnivåerna inte motsvarar kommunernas
faktiska kostnader. Det gäller bland annat insamling vid återvinningscentraler och
lättillgängliga insamlingsplatser, där markbrist, ökade krav och behov av städning
och underhåll innebär betydande utgifter. Att ersättningen inte indexeras innebär
dessutom en risk för att kommunernas kostnader ökar utan motsvarande
kompensation, vilket i förlängningen kommer att leda till högre avfallstaxa för
stockholmarna.
Vi anser därför att ersättningsmodellen behöver ta större hänsyn till lokala
förutsättningar och faktiska kostnader. Kraven på samlokalisering måste vara flexibla
och ersättningsnivåerna bör följas upp och indexeras. En tidig utvärdering av
systemet efter införandet av FNI är också nödvändig för att säkerställa att
ersättningen ger Stockholm och alla som bor och verkar här rätt förutsättningar att
utveckla en effektiv och tillgänglig avfallsinsamling. Principen om att producenterna
ska ersätta de faktiska kostnaderna måste alltid gälla.
Kommunstyrelsen
Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla
M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i
borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande.
Centerpartiet delar stadens invändningar mot förslaget. Producenterna ska bära de
faktiska kostnaderna för förpackningsinsamlingen. Kostnaderna får inte vältras över
på Stockholms hushåll genom avfallstaxan. Därför bör ersättningen även efter 2029 ta
hänsyn till vilka material som samlas in och till kostnaderna i en tät stad.
Fastighetsnära insamling är viktig för att öka återvinningen, men reglerna måste
fungera också i äldre hus med trånga gårdar och begränsat utrymme. Staden behöver
kunna använda gemensamma och platsanpassade lösningar samt ge fastighetsägare
tydliga besked i god tid. Vi vill också se en redovisning av hur förslaget påverkar
Stockholms kostnader och avfallstaxan.
6 (21)
Ärendet
Naturvårdsverket har remitterat Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar till
Stockholms stad för yttrande.
Sedan den 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamling av förpackningsavfall
från både hushåll och samlokaliserade verksamheter. För detta ansvar erhåller
kommunerna ersättning från producenterna genom producenternas
producentansvarsorganisationer. Kommunernas rätt till ersättning regleras i en
föreskrift som beslutas av Naturvårdsverket i enlighet med 9 kap. 9 § förordning
2022:1274 om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).
Syftet med förslaget till reviderade föreskrifter är att ersättningsmodellen i högre grad
ska spegla kommuners faktiska kostnader, göra ersättningen mer träffsäker samt att
ersättningen bättre anpassas till förändringar i insamlingssystemen för
förpackningsavfall som träder i kraft den 1 januari 2027.
Förslaget innehåller bland annat ändrade ersättningsnivåer och nya ersättningsformer
för olika typer av insamling samt en översyn av indexering och ersättningsprinciper.
Naturvårdsverket bedömer att förslaget på nationell nivå innebär en ökning av
kommunernas ersättning och producentkollektivets kostnader med cirka 7,1 miljoner
kronor per år.
Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall
från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift
(NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget
omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.
I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får
lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion - de ska främst användas för
insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte
kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll
och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av
ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket
medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.
Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall
från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift
(NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget
omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.
I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får
lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion - de ska främst användas för
insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte
kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll
och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av
7 (21)
ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket
medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.
Naturvårdsverkets förslag
1.6.1. Reviderad ersättning för överlämning av förpackningsavfall på
omlastningsstationer
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen för överlämning/omlastning av
förpackningsavfall särredovisas som en egen kategori i ersättningsföreskriften.
Ersättningen utgår i form av en fast och en rörlig ersättning. Den fasta ersättningen
föreslås utgå per kommun och inte per omlastningsstation. Den fasta ersättningen
föreslås vara densamma oavsett vilken kommungrupp som kommunen är indelad i.
Utöver den fasta ersättningen föreslår Naturvårdsverket att kommunerna får en rörlig
ersättning för omlastning per ton insamlat förpackningsavfall. Samtidigt föreslår
Naturvårdsverket att den rörliga tonersättning som i nuvarande ersättningsföreskrift
avser omlastning räknas av från den rörliga tonersättningen i den föreslagna
ersättningsföreskriften. Naturvårdsverket föreslår vidare att den fasta ersättningen inte
indexjusteras, eftersom de fasta kostnaderna i huvudsak bedöms bestå av
kapitalkostnader för omlastningsstationer. Den rörliga tonersättningen föreslås
däremot indexjusteras. Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets
föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall 17 § och
tabell 2, (se bilaga).
1.6.2. Nya ersättningar för insamling av förpackningsavfall via lättillgängliga
insamlingsplatser
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen för lättillgängliga insamlingsplatser även
fortsättningsvis ska bestå av en fast ersättning per insamlingsplats samt en rörlig
ersättning per ton insamlat förpackningsavfall. Vidare föreslår Naturvårdsverket att
den fasta ersättningen för lättillgängliga insamlingsplatser delas in i tre kategorier: -
Ersättning för insamling av skrymmande förpackningsavfall av papper och plast.
Ersättningen utgår per insamlingsplats och fastställs utifrån kommungrupp. -
Ersättning för tillfälliga lättillgängliga insamlingsplatser för insamling av
förpackningsavfall av papper, plast, färgat glas, ofärgat glas och metall, i de fall
sådana platser behöver etableras i avvaktan på beslut i bygglovs- eller
detaljplaneärenden som möjliggör införandet av fastighetsnära insamling.
Ersättningen utgår per insamlingsplats och bestäms utifrån kommungrupp. -
Ytterligare ersättning till kommuner med hög befolkningstäthet, det vill säga
kommuner med fler än 500 invånare per kvadratkilometer. Ersättningen utgår per
insamlingsplats och är oberoende av kommungrupp. Rörlig tonersättning utgår för de
vanligast förekommande förpackningsmaterialen papper, plast, glas och metall.
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning
till kommuner för insamling av förpackningsavfall 12–14 §§ och tabell 3 a-c, (se
bilaga).
8 (21)
1.6.3. Reviderad ersättning för insamling av förpackningsavfall på
återvinningscentraler
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen för insamling av förpackningsavfall vid
återvinningscentraler lämnas som en fast ersättning per insamlingsplats och en rörlig
ersättning per ton för de vanligast förekommande förpackningsmaterialen. Den fasta
ersättningen redovisas som en ersättning per insamlingsplats beräknat utifrån att: - -
ersättning för insamling av icke skrymmande förpackningar av papper och plast samt
förpackningar av färgat glas, ofärgat glas och metall är den samma som för en
lättillgänglig insamlingsplats utifrån kommungrupp. kostnaden för insamling av
skrymmande förpackningsavfall av papper och plast bedöms täckas av den rörliga
tonersättningen för papper- respektive plastförpackningar och lämnas inte som en
särskild ersättning. - ersättning för insamling av träförpackningar och förpackningar
av övrigt material föreslås lämnas per insamlingsplats oberoende av kommungrupp.
Tonersättning föreslås utgå för de vanligast förekommande förpackningsmaterialen
papper, plast, glas och metall. Tonersättning föreslås inte utgå för förpackningsavfall
av trä eller övrigt material. Ersättningen föreslås regleras i förslag till
Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av
förpackningsavfall 15 § och tabell 4a, (se bilaga).
1.6.4. Ersättning för insamling av förpackningsavfall vid regelbundet återkommande
temporära mottagningsplatser
Naturvårdsverket föreslår att en fast och en rörlig ersättning lämnas för insamling av
förpackningsavfall av samtliga material på regelbundet återkommande temporära
mottagningsplatser. Fast ersättning utgår per insamlingsplats och år oberoende av
kommungrupp. För att ersättningen ska kunna lämnas föreslår Naturvårdsverket att
ett minimikrav införs avseende insamlingens servicenivå. Det föreslås att insamling
vid regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser ska ske vid minst fem
tillfällen (antal stopp) per plats och år för att berättiga till ersättning. Tonersättning
utgår för de vanligast förekommande förpackningsmaterialen papper, plast, glas och
metall. Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om
ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall 16 § och tabell 4b, (se
bilaga).
1.6.5. Ytterligare ersättning för fastighetsnära insamling vid hög andel fritidsboende
hushåll
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen kompletteras med en extra fast ersättning
till de kommuner som har minst 20 procent andel fritidsboende hushåll i en- och
tvåbostadshus. Ersättningen föreslås differentieras utifrån tre intervaller (20–40
procent, 41 60 procent och över 60 procent), baserade på andelen fritidsboende
hushåll i en- och tvåbostadshus i förhållande till antalet permanentboende och
fritidsboende hushåll i en- och tvåbostadshus. Den fasta extra ersättningen utgår
oberoende av kommungrupp. Extra ersättning utgår som ett tillägg till den fasta
ersättningen för fastighetsnära insamling eller för insamling från en
upphämtningsplats per fritidsboende hushåll i en- och tvåbostadshus. Rörlig
9 (21)
tonersättning tillkommer. Ersättningen föreslås regleras i förslag till
Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av
förpackningsavfall 10 § och tabell 1d.
1.6.6. Ny ersättning införs för insamling av förpackningsavfall från gemensamma
behållare från hushåll i en- och tvåbostadshus
Naturvårdsverket föreslår att en ny kategori införs i ersättningsföreskrifterna som
avser insamling av förpackningsavfall från hushåll i en- och tvåbostadshus som
använder gemensamma behållare för insamlingen av förpackningsavfall. Ny fast
ersättning per hushåll föreslås införas för både permanentboende och fritidsboende
hushåll i en- och tvåbostadshus. Ersättningen görs beroende av vilken kommungrupp
som kommunen är indelad i. Kommunen föreslås ha rätt till ersättning för insamling
av förpackningsavfall från hushåll i en- och tvåbostadshus som använder
gemensamma behållare oavsett om insamlingen sker fastighetsnära eller från
upphämtningsplatser som inte är fastighetsnära. Ersättningen ska lämnas om minst tre
hushåll i en- och tvåbostadshus använder samma avfallsbehållare för insamling av
förpackningsavfall. Kommunen kan inte få ersättning för fastighetsnära insamling om
insamlingen från en- och tvåbostadshus sker från gemensamma behållare
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning
till kommuner för insamling av förpackningsavfall 9 § och tabell 1b, (se bilaga).
1.6.7. Ersättning för insamling av förpackningsavfall från upphämtningsplatser
Naturvårdsverket föreslår att ersättning för insamling av förpackningsavfall från
upphämtningsplatser föreslås bli densamma som för fastighetsnära insamling.
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning
till kommuner för insamling av förpackningsavfall 8–11 §§ och tabell 1a-1d, (se
bilaga).
1.6.8. Ingen extra ersättning för insamling av förpackningsavfall från öar utan
vägförbindelse och farbara vägar
Naturvårdsverket föreslår ingen extra ersättning till vissa kommuner för insamling av
förpackningsavfall på öar med särskilda förutsättningar.
1.6.9. Behov av ny basmånad för indexering
Naturvårdsverket föreslår att ny basmånad införs som grund för att indexjustera
ersättningsnivåerna. Naturvårdsverket föreslår att den nya basmånaden blir januari
2026. Avläsningsmånaden föreslås fortsatt vara januari innehavande kalenderår.
Naturvårdsverket föreslår att ingen indexering sker för den fasta ersättningen för
omlastning, merersättning för låg befolkningstäthet och för information. Ersättningen
föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall 6–7 §§.
1.6.10. Ersättningen för fastighetsnära insamling differentieras inte från 1 januari
2029
10 (21)
Naturvårdsverket föreslår att ersättning för fastighetsnära insamling och för den
insamling som sker från upphämtningsplatser från 1 januari 2027 till 31 december
2028 beräknas och lämnas utifrån vilka förpackningsfraktioner som samlas in
fastighetsnära. Naturvårdsverket föreslår att ersättning för fastighetsnära insamling
och för den insamling som sker från upphämtningsplatser från 1 januari 2029
beräknas och lämnas som ett belopp istället för att ersättningen differentieras utifrån
förpackningsfraktioner som samlas in fastighetsnära. Ersättningen kommer då att
lämnas per hushåll som har fastighetsnära insamling eller som har en insamling som
sker från upphämtningsplats där samtliga förpackningsfraktioner samlas in.
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrifter om
ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall 8–11 §§ och tabell 1 a-
d, (se bilaga).
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
trafiknämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, och
Norra innerstadens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden har avstått från att svara.
Innehållsförteckning
Stadsledningskontoret ................................................................................9
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................14
Järva stadsdelsnämnd ..............................................................................14
Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................16
Stockholms Stadshus AB .........................................................................17
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Sammanfattning av synpunkter
Stadsledningskontoret välkomnar att ersättningen för förpackningsavfall ses över i
syfte att fungera mer träffsäkert. Stadsledningskontoret tillstyrker flera av förslagen
men ser inte att Naturvårdsverket i förslaget tagit tillräckligt stor hänsyn till de
utmaningar som föreligger i tätbebyggd stadsmiljö. Begränsad marktillgång,
bebyggelsestruktur och utrymmesbrist i eller vid fastigheter innebär att det inte alltid
11 (21)
är praktiskt möjligt att samlokalisera samtliga fraktioner eller anordna fastighetsnära
insamling för samtliga förpackningsfraktioner.
Stadsledningskontoret anser att den fasta ersättningen för överlämning av
förpackningsavfall på omlastningsstationer bör indexregleras. Det behöver även
tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för de delar som inte omfattas av indexering
ska hanteras över tid.
Krav på samlokalisering av samtliga fraktioner vid gemensamma behållare är inte
alltid praktiskt genomförbart. Stadsledningskontoret avstyrker därför kravet på att
samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för att ersättning för insamling från
upphämtningsplatser ska utgå. Det behöver vara möjligt med ersättning för olika
praktiska lösningar där samlokalisering inte är möjlig. Likaså avstyrker
stadsledningskontoret förslaget om att ersättningen för fastighetsnära insamling inte
ska differentieras utifrån förpackningsmaterial från den 1 januari 2029. Har en
fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det bättre att denna
insamling kan ordnas än att fastigheten fullt ut hänvisas till andra
insamlingslösningar.
Stadsledningskontoret anser att föreskrifterna i större utsträckning skulle behöva
baseras på den dynamiska relation mellan olika insamlingslösningar som i praktiken
kommer att råda i kommuner som Stockholms stad. Ett alltför snävt regelverk kopplat
till insamling och ersättningsnivåer riskerar att leda till att syftet med lagstiftningen –
att samla in mer förpackningsavfall – missas.
Ställningstaganden
1.6.1 Reviderad ersättning för överlämnande av förpackningsavfall på
omlastningsstationer
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak att överlämning/omlastning av
förpackningsavfall särredovisas som en egen kategori i ersättningsföreskriften.
Stadsledningskontoret motsätter sig dock att fast ersättning för överlämning av
förpackningsavfall på omlastningsstationer enligt 1.6.1 inte indexregleras. För
kommuner som upphandlar tjänsten kommer med största sannolikhet indexering av
avtalen att fortsätta.
Ersättningen föreslås vara en fast avgift per kommun och år, oavsett kommungrupp
och oberoende av antalet omlastningsstationer som kommunen använder. Det innebär
att vissa kommuner kan få en lägre ersättning jämfört med tidigare.
Stadsledningskontoret vill därför framhålla att en kommun fortsatt bör kunna få
ersättning per omlastningsstation, i de fall som en kommun använder sig av flera
sådana stationer. I större städer kan det kapacitetsmässigt och logistiskt vara omöjligt
att inrymma samtliga mängder på en anläggning.
12 (21)
1.6.2 Nya ersättningar för insamling av förpackningsavfall via lättillgängliga
insamlingsplatser
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak införandet av en ersättning för tät
bebyggelse vad gäller insamling via lättillgänglig insamlingsplats enligt 1.6.2. Detta
speglar bättre kostnadsbilden för att uppfylla ställda krav. Även om full
kostnadstäckning inte uppnås med förslaget ger det en mer korrekt nivå i täta
stadsmiljöer. Stadsledningskontoret anser dock att den nedsättning med 20 procent
som Naturvårdsverket föreslår bör införas på sikt först när systemet är fullt utbyggt.
Stadsledningskontoret delar Naturvårdsverkets bedömning att det finns behov av
vägledning vad gäller förhållandet mellan lättillgänglig insamlingsplats och
gemensam upphämtningsplats. Stadsledningskontoret vill i sammanhanget framhålla
att det i Stockholms stad finns påtagliga utmaningar att anordna fastighetsnära
insamling för alla, exempelvis i K-märkta fastigheter eller på grund av utrymmesbrist
i eller vid fastigheten. Gamla stan är ett exempel på område som är utmanande
kopplat till avfallshantering.
1.6.3 Reviderad ersättning för insamling av förpackningsavfall på
återvinningscentraler
Stadsledningskontoret vill framhålla att en sänkning av ersättning för insamling på
återvinningscentraler inte återspeglar den kommunala renhållarens kostnader.
Kostnaden för att uppföra återvinningscentraler, speciellt i kommuner med begränsad
marktillgång och tät bebyggelse, har stigit markant under de senaste årtiondena. Att
utöka sortiment på återvinningscentraler har höga kostnader både finansiellt och i
alternativnytta. Stadsledningskontoret vill i sammanhanget uppmärksamma
Naturvårdsverket på att återkommande föreskriva tillkommande fraktioner på
återvinningscentraler får betydande kostnadseffekter för kommunala renhållare.
1.6.4 Ersättning för insamling av förpackningsavfall vid regelbundet
återkommande temporära platser
Lämnas utan synpunkt.
1.6.5 Ytterligare ersättning för fastighetsnära insamling vid hög andel
fritidsboende hushåll
Lämnas utan synpunkt.
1.6.6 Ny ersättning införs för insamling av förpackningsavfall från
gemensamma behållare från hushåll i en- och tvåbostadshus
Stadsledningskontoret vill framhålla att krav på samlokalisering av samtliga
fraktioner inklusive rest- och matavfall för insamling från gemensamma behållare inte
alltid är praktiskt genomförbart. Naturvårdsverket för ett resonemang om att en
13 (21)
kombination av gemensamma behållare för vissa förpackningsfraktioner och
fastighetsnära insamling för resterande fraktioner inte är förenligt med
avfallsförordningen 3 kap 36 §. Stadsledningskontoret anser att detta inte bör
förhindra ersättning för insamling i gemensam behållare för samtliga fraktioner men
på olika platser. Stockholms stad är ett exempel på en kommun där
bebyggelsestrukturer och marktillgång i vissa fall kan omöjliggöra samlokalisering av
gemensamma behållare för samtliga fraktioner på en och samma plats. Det behöver
därmed vara möjligt med ersättning för gemensamma behållare för samtliga
fraktioner, där behållarna är placerade på olika platser.
Stadsledningskontoret anser även att det bör vara möjligt med ersättning i de fall då
vissa fraktioner samlas in fastighetsnära, och andra fraktioner samlas in i
gemensamma behållare på annan plats. Det kan exempelvis, på grund av begränsade
utrymmen och kundbehov, vara nödvändigt att fortsatt samla in mat- och restavfall
vid varje en- och tvåbostadshus, medan förpackningsavfall samlas in i gemensamma
behållare för flera fastigheter på annan plats.
Stadsledningskontoret noterar att föreslagen ersättningsnivå för villa är låg sett till att
volymerna kommer vara större än från flerbostadshus. Naturvårdsverket har själva
kommit fram till att sådan skillnad föreligger men endast ökat ersättningen marginellt
jämfört med flerbostadshus.
1.6.7 Ersättning för insamling av förpackningsavfall från upphämtningsplatser
Förslaget innebär att ersättningsföreskriften kompletteras så att kommunerna får
ersättning även för insamling av förpackningsavfall vid upphämtningsplatser som inte
är fastighetsnära.
Stadsledningskontoret avstyrker kravet på att samtliga fraktioner (mat- och restavfall
samt samtliga förpackningsslag som ska samlas in fastighetsnära) ska samlas in på
samma plats för att ersättning ska utgå. En upphämtningsplats kan vara aktuell även
för flerbostadshus och då insamlingskravet enligt avfallsförordningen 3 kap 36 §
undantar krav på samlokalisering av samtliga fraktioner för flerbostadshus, bör
rimligen även ersättningsmodellen spegla detta och ha samma bestämmelse både för
flerbostadshus och en- och tvåbostadshus. Stadsledningskontoret menar att det är
orimligt att behöva flytta ut restavfallet från fastigheten till en upphämtningsplats mer
än 400 meter från fastigheten, vilket annars skulle vara konsekvensen.
1.6.8 Ingen extra ersättning för insamling av förpackningsavfall från öar utan
vägförbindelse och farbara vägar
Lämnas utan synpunkt.
14 (21)
1.6.9 Behov av ny basmånad för indexering
Stadsledningskontoret ställer sig frågande till varför den fasta ersättningen för
omlastning, merersättningen för låg befolkningstäthet samt ersättningen för
information och överlämning inte omfattas av indexering. Av remissunderlaget
framgår inte vilka skäl som ligger till grund för förslaget att undanta dessa
ersättningar från indexering. Stadsledningskontoret anser att det behöver tydliggöras
hur kostnadsutvecklingen för dessa delar ska hanteras över tid.
1.6.10 Ersättning för fastighetsnära insamling differentieras inte från 1 januari
2029.
Stadsledningskontoret avstyrker förslaget då det i Stockholms stad finns ett
betydande fastighetsbestånd som saknar praktisk möjlighet att inrymma samtliga
fraktioner. Den kommunala renhållaren bedömer att detta i Stockholm kan omfatta
upp till femton procent av lägenheter i flerfamiljshus, över sjuttiotusen lägenheter.
Nuvarande lösning ger möjlighet för fastighetsägare att inrätta fastighetsnära
insamling för vad som får plats inom fastigheten och få ersättning för denna
insamling. Motivationen för dessa fastighetsägare att inrätta eller vidmakthålla en
sådan lösning efter 2029 minskar utan ersättning. Boende i dessa fastigheter riskerar
då att fullt ut hänvisas till upphämtningsplatser enligt 3 kap 37§ avfallsförordningen
eller gemensamma behållare. Om inte ersättningen fortsatt är differentierad måste
Renhållarens bedömning enligt 3 kap 37§ rimligen även denna utgå från allt eller
inget vad gäller förpackningsfraktioner. Stadsledningskontoret anser att undantaget
för flerbostadshus avseende samlokalisering i 3 kap 36 avfallsförordningen ska vara
tillämpligt även för ersättningsmodellen. Det finns betydande risker för sämre
utsortering av förpackningsmaterial om så inte är fallet, vilket skulle motverka
lagstiftarens intention om att samla in fler förpackningar.
Övrigt
Stadsledningskontoret anser att även det förpackningsmaterial som sorterats ut i en
eftersorteringsanläggning ska ersättas per ton i paritet med tonersättningen för övriga
förpackningsfraktioner. Eftersom förpackningarna som sorteras ut i denna typ av
anläggningar går till efterföljande återvinning i samma system som övriga
förpackningar bör de ersättas på samma sätt.
Stadsledningskontoret vill därutöver framhålla att ersättningssystemet behöver ta
hänsyn till de särskilda förutsättningar för insamling och hämtning av
förpackningsavfall som råder i tät stadsbebyggelse, såsom bebyggelsestruktur,
tillgänglighet, markförhållanden och trafikmiljö. Det är positivt att hög
befolkningstäthet beaktas i den föreslagna ersättningsmodellen, men
ersättningssystemet bör också beakta faktisk belastning på offentliga miljöer och inte
enbart baseras på antalet folkbokförda invånare. Insamling av förpackningsavfall
innebär inte enbart kostnader för tömning av behållare, utan även för till exempel
extra städning och skadegörelse. Stadsledningskontoret anser att Naturvårdsverket
15 (21)
bör tydliggöra i vilken utsträckning sådana övriga kostnader ska ingå i
ersättningsnivåerna.
Avslutningsvis välkomnar stadsledningskontoret att ersättningsnivåerna för insamling
av förpackningsavfall ses över och vill understryka vikten av att ersättningen för
fastighetsnära insamling samt insamling från torg, parker och andra populära platser
också utvärderas så snart det är lämpligt – för att fungera ändamålsenligt och bättre
spegla kommunernas kostnader för arbetet.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20
augusti 2026 följande.
1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Ärendet justera omedelbart.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 juli
2026 har i huvudsak följande lydelse.
Stadsdelsförvaltningen ser positivt på Naturvårdsverkets arbete med att bättre fördela
ersättningen till kommuner men noterar att föreskrifterna inte avser ersättning för
insamling av förpackningsavfall i parker som stadsdelsförvaltningen ansvarar för och
har därför inga övriga synpunkter.
Järva stadsdelsnämnd
Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 27 augusti 2026 följande.
Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar
det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 juli 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Förvaltningens synpunkter
Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att ersättningssystemet till kommuner för
insamling av förpackningsavfall ses över för att bättre spegla kommuners faktiska
kostnader och skapa ett mer träffsäkert ersättningssystem.
Nedskräpning vid återvinningsstationer, miljöstugor och papperskorgar utgör ett
återkommande problem i den offentliga miljön i Järva stadsdelsområde. Avfall som
lämnas utanför behållare, felsorteras eller dumpas på platser som inte är avsedda för
ändamålet leder till en oordnad och oattraktiv miljö och innebär ökade kostnader för
städning och avfallshantering. Nedskräpade miljöer kan dessutom bidra till att
påverka människors trygghet negativt då det skapar en känsla av bristande ordning
och tillsyn.
16 (21)
Förvaltningen ser positivt på att Naturvårdsverket föreslår en ytterligare ersättning till
kommuner med hög befolkningstäthet, eftersom tät stadsdelsbebyggelse medför
högre kostnader för insamling och hantering av förpackningsavfall. Samtidigt anser
förvaltningen att kriteriet om fler än 500 invånare per kvadratkilometer samt
ersättning per insamlingsplats inte fullt ut beaktar den faktiska belastningen på
offentliga miljöer. Antalet personer som vistas i området kan vara betydligt högre än
den folkbokförda befolkningen. Det påverkar mängden avfall, behov av städning,
tillsyn och andra driftåtgärder. Ersättningen bör därför, utöver befolkningstäthet, i
större utsträckning beakta den faktiska användningen av offentliga miljöer.
Förvaltningen konstaterar samtidigt att Naturvårdsverkets förslag till reviderade
föreskrifter i första hand berör den kommunala avfallsverksamhet som ansvarar för
fastighetsnära insamling och övriga insamlingssystem. Stadsdelsnämndens ansvar
avser avfallsinsamling och möjliggörandet av källsortering av förpackningsavfall i
parker inom stadsdelsområdet, vilket inte berörs av de föreslagna förändringarna.
Ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall från torg, parker och
andra populära platser regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2025:4) och
omfattas inte av den aktuella remissen.
Förvaltningen bedömer därför att Naturvårdsverkets endast har en indirekt påverkan
på stadsdelsnämndens verksamhetsansvar.
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen välkomnar att ersättningssystemet ses över för att bättre spegla
kommuners kostnader. Förvaltningen ser positivt på att ersättningen förstärks för
kommuner med hög befolkningstäthet, men anser att modellen inte fullt ut beaktar
den faktiska belastningen på offentliga miljöer.
Ställningstaganden
Förvaltningen bedömer att Naturvårdsverkets förslag till reviderade föreskrifter inte
direkt påverkar stadsdelsnämndens verksamhetsansvar, eftersom förslaget inte berör
avfallsinsamling och möjliggörandet av källsortering av förpackningsavfall i parker
inom stadsdelsområdet.
Förslaget kan dock få indirekta konsekvenser för stadsdelsnämndens verksamhet
genom påverkan på den offentliga miljön. Förvaltningen ser positivt på att
ersättningen förstärks för kommuner med hög befolkningstäthet, men anser att
modellen inte fullt ut beaktar den faktiska belastningen på offentliga miljöer. Antalet
personer som vistas i ett område kan vara betydligt högre än den folkbokförda
befolkningen, vilket påverkar mängden avfall samt behovet av städning, tillsyn och
andra driftåtgärder.
Förvaltningen anser därför att ersättningsmodellen i större utsträckning bör beakta
faktisk användning av offentliga miljöer, utöver befolkningstäthet och antal
insamlingsplatser.
17 (21)
Norra innerstadens stadsdelsnämnd
Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti
2026 har i huvudsak följande lydelse.
Norra innerstaden beslutade vid sitt sammanträde den 20 juli 2026 följande.
1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande
och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen ställer sig positiv till att ersättningssystemet revideras och att
ersättningsnivåerna anpassas till förändrade förutsättningar för kommunernas
insamling av förpackningsavfall.
Förvaltningen vill framhålla att ersättningssystemet behöver ta hänsyn till de
särskilda förutsättningar för insamling och hämtning av förpackningsavfall som råder
i tät stadsbebyggelse, såsom bebyggelsestruktur, tillgänglighet, markförhållanden och
trafikmiljö.
Förvaltningen vill också framhålla att insamling av förpackningsavfall inte enbart
innebär kostnader för tömning av behållare, utan även för till exempel extra städning,
skadegörelse och information. Förvaltningen anser att utredningen bör tydliggöra i
vilken utsträckning sådana övriga kostnader ska ingå i ersättningsnivåerna.
Förvaltningen ser positivt på att hög befolkningstäthet beaktas i den föreslagna
ersättningsmodellen, men anser att ersättningssystemet bör beakta faktisk belastning
på offentliga miljöer och inte enbart baseras på antalet folkbokförda invånare.
Ställningstaganden
Förvaltningen ställer sig positiv till att ersättningsystemet bör revideras och att
ersättningsnivåerna anpassas till förändrade som omfattas av producentansvar,
förutsättningar för kommunernas insamling av förpackningsavfall. Förvaltningen ser
positivt på att ersättningsmodellen utvecklas och att hänsyn tas till skillnader i
kommunernas förutsättningar.
Samtidigt vill förvaltningen framhålla att ersättningssystemet behöver ta tillräcklig
hänsyn till de särskilda förutsättningar som råder i tät stadsbebyggelse. Kostnaderna
för insamling och hantering av förpackningsavfall påverkas inte enbart av mängden
avfall eller antalet hushåll, utan även av bebyggelsestruktur, tillgänglighet,
markförhållanden, trafikmiljö, nyttjande av offentliga platser och behov av extra
städning och tillsyn. Insamling av förpackningsavfall på offentliga platser innebär
inte enbart kostnader för tömning av behållare. I praktiken kan det även uppstå
kostnader för:
• extra städning runt insamlingsbehållare,
• hantering av felsorterat avfall,
18 (21)
• tömning vid hög belastning,
• skadegörelse och behov av återställning,
• anpassning av behållare och insamlingsplatser,
• information och kommunikation till invånare och besökare.
Förvaltningen anser att utredningen bör tydliggöra i vilken utsträckning sådana övriga
kostnader ska ingå i ersättningsnivåerna. Om dessa kostnader inte beaktas finns en
risk att kommunerna får bära kostnader som uppstår till följd av ett utökat
insamlingsansvar. Förvaltningen anser därför att det är viktigt att ersättningsmodellen
följs upp mot kommunernas faktiska kostnader efter att de reviderade föreskrifterna
har införts.
Förvaltningen ser positivt på att hög befolkningstäthet beaktas i den föreslagna
ersättningsmodellen. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att folkbokförd
befolkning inte alltid är ett tillräckligt mått på belastningen på insamlingssystemet.
Torg, parker, centrumområden, kollektivtrafiknära platser och andra offentliga
miljöer kan ha ett betydligt högre antal dagliga besökare än vad den folkbokförda
befolkningen visar. Inom Norra innerstaden reser cirka 300 000 personer in i området
under dagen. Detta kan medföra stora mängder förpackningsavfall och behov av
högre tömningsfrekvens, särskilt under helger, sommarmånader och vid evenemang.
Förvaltningen anser därför att ersättningssystemet bör beakta faktisk belastning på
offentliga miljöer och inte enbart baseras på antalet folkbokförda invånare.
Stockholms Stadshus AB
Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 9 september 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Koncernledningens synpunkter
Koncernledningen instämmer i Stockholm Vatten och Avfall AB:s synpunkter.
Ersättningsmodellen behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som finns i en
tät stadsmiljö. Begränsad marktillgång, bebyggelsestruktur och utrymmesbrist i eller
vid fastigheter innebär att det inte alltid är praktiskt möjligt att samlokalisera samtliga
fraktioner eller anordna fastighetsnära insamling för samtliga förpackningsfraktioner.
Den fasta ersättningen för överlämning av förpackningsavfall på omlastningsstationer
bör indexregleras. Det behöver även tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för de
delar som inte omfattas av indexering ska hanteras över tid.
Krav på samlokalisering av samtliga fraktioner vid gemensamma behållare är inte
alltid praktiskt genomförbart. Koncernledningen avstyrker, i likhet med bolaget,
kravet på att samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för att ersättning för
insamling från upphämtningsplatser ska utgå. Det behöver vara möjligt med
ersättning för olika praktiska lösningar där samlokalisering inte är möjlig.
19 (21)
Koncernledningen avstyrker vidare förslaget att ersättningen för fastighetsnära
insamling inte ska differentieras utifrån förpackningsmaterial från den 1 januari 2029.
Har en fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det bättre att denna
insamling kan ordnas än att fastigheten fullt ut hänvisas till andra
insamlingslösningar. En ersättningsmodell som inte medger detta riskerar att leda till
sämre utsortering av förpackningsmaterial och därmed motverka intentionen att samla
in fler förpackningar.
Underremisser
Stockholm Vatten och Avfall AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse:
Bolaget tillstyrker i huvudsak att överlämning och omlastning av förpackningsavfall
särredovisas som en egen kategori i ersättningsföreskriften. Bolaget motsätter sig
dock att fast ersättning för överlämning av förpackningsavfall på omlastningsstationer
inte indexregleras. För kommuner som upphandlar tjänsten kommer med största
sannolikhet indexering av avtalen att fortsätta. Bolaget framhåller även att en
kommun fortsatt bör kunna få ersättning per omlastningsstation, i de fall som en
kommun använder sig av flera sådana stationer. I större städer kan det
kapacitetsmässigt och logistiskt vara omöjligt att inrymma samtliga mängder på en
anläggning.
Bolaget tillstyrker i huvudsak införandet av en ersättning för tät bebyggelse vad gäller
insamling via lättillgänglig insamlingsplats. Detta speglar bättre bolagets kostnadsbild
för att uppfylla ställda krav. Även om full kostnadstäckning inte uppnås med förslaget
ger det en mer korrekt nivå i täta stadsmiljöer. Bolaget anser dock att den nedsättning
med 20 procent som Naturvårdsverket föreslår först bör införas på sikt när systemet
är fullt utbyggt.
Bolaget delar Naturvårdsverkets bedömning att det finns ett behov av vägledning vad
gäller förhållandet mellan lättillgänglig insamlingsplats och gemensam
upphämtningsplats. Bolaget framhåller att det i Stockholm finns utmaningar att
anordna fastighetsnära insamling för alla, exempelvis i K-märkta fastigheter eller på
grund av utrymmesbrist i eller vid fastigheten.
Bolaget framhåller att en sänkning av ersättning för insamling på
återvinningscentraler inte återspeglar bolagets kostnader. Kostnaden för att uppföra
återvinningscentraler, speciellt i kommuner med begränsad marktillgång och tät
bebyggelse, har stigit markant under de senaste årtiondena. Att utöka sortimentet på
återvinningscentraler har höga reella kostnader både finansiellt och i alternativnytta.
Bolaget vill i sammanhanget uppmärksamma Naturvårdsverket på att återkommande
föreskriva tillkommande fraktioner på återvinningscentraler får betydande
kostnadseffekter för kommunala renhållare.
Bolaget framhåller att krav på samlokalisering av samtliga fraktioner inklusive rest-
och matavfall för insamling från gemensamma behållare inte alltid är praktiskt
genomförbart. Bolaget är verksamt i en kommun där bebyggelsestrukturer och
20 (21)
marktillgång i vissa fall kan omöjliggöra samlokalisering av gemensamma behållare
för samtliga fraktioner på en och samma plats. Det behöver därmed vara möjligt med
ersättning för gemensamma behållare för samtliga fraktioner, där behållarna är
placerade på olika platser.
Bolaget anser även att det bör vara möjligt med ersättning i de fall då vissa fraktioner
samlas in fastighetsnära och andra fraktioner samlas in i gemensamma behållare på
annan plats. Det kan exempelvis, på grund av begränsade utrymmen och kundbehov,
vara nödvändigt att fortsatt samla in mat- och restavfall vid varje en- och
tvåbostadshus, medan förpackningsavfall samlas in i gemensamma behållare för flera
fastigheter på annan plats. Bolaget noterar att föreslagen ersättningsnivå för villa är
låg sett till att volymerna kommer vara större än från flerbostadshus.
Bolaget avstyrker kravet på att samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för
att ersättning för insamling av förpackningsavfall från upphämtningsplatser ska utgå.
En upphämtningsplats kan vara aktuell även för flerbostadshus och då
insamlingskravet enligt avfallsförordningen 3 kap. 36 § undantar krav på
samlokalisering av samtliga fraktioner för flerbostadshus bör rimligen även
ersättningsmodellen spegla detta och ha samma bestämmelse både för flerbostadshus
och en- och tvåbostadshus. Bolaget menar att det är orimligt att behöva flytta ut
restavfallet från fastigheten till en upphämtningsplats mer än 400 meter från
fastigheten, vilket annars skulle vara konsekvensen.
Bolaget ställer sig frågande till varför den fasta ersättningen för omlastning,
merersättningen för låg befolkningstäthet samt ersättningen för information och
överlämning inte omfattas av indexering. Av remissunderlaget framgår inte vilka skäl
som ligger till grund för förslaget att undanta dessa ersättningar från indexering.
Bolaget anser att det behöver tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för dessa delar
ska hanteras över tid.
Bolaget avstyrker förslaget att ersättningen för fastighetsnära insamling inte ska
differentieras från den 1 januari 2029 då det i kommunen finns ett betydande
fastighetsbestånd som saknar praktisk möjlighet att inrymma samtliga fraktioner.
Bolaget bedömer att detta kan omfatta upp till femton procent av lägenheterna i
flerfamiljshus, det vill säga över sjuttiotusen lägenheter. Nuvarande lösning ger
möjlighet för fastighetsägare att inrätta fastighetsnära insamling för vad som får plats
inom fastigheten och få ersättning för denna insamling. Motivationen för dessa
fastighetsägare att inrätta eller vidmakthålla en sådan lösning efter 2029 minskar utan
ersättning.
Bolaget anser att undantaget för flerbostadshus avseende samlokalisering i 3 kap. 36
§ avfallsförordningen ska vara tillämpligt även för ersättningsmodellen. Bolaget ser
betydande risker för sämre utsortering av förpackningsmaterial om så inte är fallet,
vilket direkt skulle motverka lagstiftarens intention att samla in fler förpackningar.
Har en fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det ändå bättre att
man ordnar denna insamling än ingenting.
21 (21)
Bolaget anser slutligen att även det förpackningsmaterial som sorterats ut i en
eftersorteringsanläggning ska ersättas per ton i paritet med tonersättningen för övriga
förpackningsfraktioner. Eftersom förpackningarna som sorteras ut i denna typ av
anläggningar går till efterföljande återvinning i samma system som övriga
förpackningar bör de ersättas på samma sätt
Minutes:
§ 26
PM: Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall som
omfattas av producentansvar
Remiss från Naturvårdsverket
Remisstid den 14 oktober 2026
KS 2026/780
Beslut
1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1
till promemorian.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Särskilda uttalanden
Samtliga ledamöter för Moderaterna hänvisar till Moderaternas
särskilda uttalande som redovisas i promemorian.
Jonas Naddebo (C) hänvisar till Centerpartiets särskilda uttalande
som redovisas i promemorian.
Ärendet
Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Förslag till reviderade
föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av
förpackningsavfall som omfattas av producentansvar. Borgarrådet
Strömgren redovisar ärendet i en promemoria.
Beslutsordning
Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är
borgarrådsberedningens förslag. Ordföranden finner att
kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag.
Sida 7 (8)
Kommunstyrelsen
Protokoll nr 16
2026-10-07
[R9 PM Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar.pdf]
1 (21)
PM Rotel IX (Dnr KS 2026/780)
Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall som
omfattas av producentansvar
Remiss från Naturvårdsverket
Remisstid den 14 oktober 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Lars Strömgren
Sammanfattning av ärendet
Naturvårdsverket har remitterat Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar till
bland annat Stockholms stad för yttrande.
Sedan den 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamling av förpackningsavfall
från både hushåll och samlokaliserade verksamheter. För detta ansvar erhåller
kommunerna ersättning från producenterna genom producenternas
producentansvarsorganisationer. Kommunernas rätt till ersättning regleras i en
föreskrift som beslutas av Naturvårdsverket i enlighet med 9 kap. 9 § förordning
2022:1274 om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).
Syftet med förslaget till reviderade föreskrifter är att ersättningsmodellen i högre grad
ska spegla kommuners faktiska kostnader, göra ersättningen mer träffsäker samt att
ersättningen bättre anpassas till förändringar i insamlingssystemen för
förpackningsavfall som träder i kraft den 1 januari 2027.
Förslaget innehåller bland annat ändrade ersättningsnivåer och nya ersättningsformer
för olika typer av insamling samt en översyn av indexering och ersättningsprinciper.
Naturvårdsverket bedömer att förslaget på nationell nivå innebär en ökning av
kommunernas ersättning och producentkollektivets kostnader med cirka 7,1 miljoner
kronor per år.
I korthet innebär Naturvårdsverkets förslag följande:
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till
promemorian.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
2 (21)
• Ny och tydligare ersättning för omlastning/överlämning.
• Anpassad ersättning för lättillgängliga insamlingsplatser och ny extra fast
ersättning till kommuner med hög befolkningstäthet.
• Reviderad ersättning för återvinningscentraler.
• Ny ersättning för regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser.
• Ny extra fast ersättning till kommuner med många fritidsboenden.
• Ny fast ersättning för insamling via gemensamma behållare från en- och
tvåbostadshus.
• Ersättning för insamling från upphämtningsplatser blir densamma som för
fastighetsnära insamling.
• Ingen extra ersättning för fastighetsnära insamling från hushåll på öar med
särskilda förutsättningar.
• Ingen differentierad ersättning för fastighetsnära insamling utifrån
förpackningsmaterial från 1 januari 2029.
• Ny basmånad för indexering förslås bli januari 2026.
Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall
från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift
(NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget
omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.
I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får
lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion – de ska främst användas för
insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte
kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll
och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av
ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket
medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
trafiknämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, och
Stockholms Stadshus AB.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden har avstått från att svara.
Stadsledningskontoret välkomnar att ersättningen för förpackningsavfall ses över i
syfte att fungera mer träffsäkert. Stadsledningskontoret tillstyrker flera av förslagen
men ser inte att Naturvårdsverket tagit tillräckligt stor hänsyn till de utmaningar som
föreligger i tätbebyggd stadsmiljö. Därför avstyrks ett antal av förslagen.
Stadsledningskontoret anser att föreskrifterna i större utsträckning behöver baseras på
den dynamiska relation mellan olika insamlingslösningar som i praktiken kommer att
råda i kommuner som Stockholms stad.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ser positivt på Naturvårdsverkets arbete med
att bättre fördela ersättningen till kommuner men noterar att föreskrifterna inte avser
3 (21)
ersättning för insamling av förpackningsavfall i parker som stadsdelsnämnden
ansvarar för, och har därför inga övriga synpunkter.
Järva stadsdelsnämnd ser positivt på att ersättningen förstärks för kommuner med
hög befolkningstäthet, men anser att modellen inte fullt ut beaktar den faktiska
belastningen på offentliga miljöer.
Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till att ersättningssystemet
revideras och att ersättningsnivåerna anpassas till förändrade förutsättningar för
kommunernas insamling av förpackningsavfall. Nämnden vill dock framhålla att
ersättningssystemet behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som råder i tät
stadsbebyggelse, samt att utredningen bör tydliggöra i vilken utsträckning kostnader
kopplat till städning, skadegörelse och information ska ingå i ersättningsnivåerna.
Stockholms Stadshus AB tillstyrker vissa av förslagen i huvudsak, men anser att
ersättningsmodellen behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som finns i en
tät stadsmiljö, och avstyrker därför ett antal av förslagen. Vidare anser Stockholms
Stadshus AB att den fasta ersättningen för överlämning av förpackningsavfall på
omlastningsstationer bör indexregleras och att det behöver tydliggöras hur
kostnadsutvecklingen för övriga delar ska hanteras över tid.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Om vi ska lyckas med klimatomställningen måste det vara enkelt att göra rätt.
Lagstiftningen behöver fungera i praktiken och ge människor bättre förutsättningar att
leva hållbart, samtidigt som den bidrar till minskade utsläpp och ökad cirkularitet. I
Stockholm ska vi vara klimatpositiva 2030 och fossilfria 2040. En väl fungerande
källsortering, återvinning och återanvändning är en viktig del av vägen dit.
Ett centralt styrmedel i detta arbete är producentansvaret. Den aktör som sätter en
produkt på marknaden ska stå för kostnaderna för att samla in och återvinna den. När
kommunerna övertar ansvaret för insamlingen måste ersättningen därför täcka de
kostnader som uppstår. Det gör den inte med nuvarande utformning, vilket innebär att
kostnader vältras över på taxebetalarna. Det är orättfärdigt. Principen om att
producenterna ska ersätta de faktiska kostnaderna måste gälla.
Jag välkomnar därför att ersättningen till kommunerna för insamling av
förpackningsavfall föreslås revideras för att bättre uppfylla intentionen med
lagstiftningen. Flera av de förslag som lyfts är bra, men tyvärr kan jag konstatera att
helheten fortfarande inte tar tillräcklig hänsyn till de särskilda utmaningar som en
tätbebyggd stadsmiljö innebär.
Syftet med fastighetsnära insamling av förpackningsavfall är att det ska bli enklare att
återvinna sina förpackningar. Men för att reformen ska lyckas måste den fungera i
praktiken, också i Stockholms täta stadsmiljö. Jag delar stadsledningskontorets
uppfattning om att ersättning måste kunna ges för olika praktiska lösningar där
samlokalisering inte är möjlig. Föreskrifterna behöver ge kommunerna möjlighet att
4 (21)
välja de lösningar som fungerar bäst utifrån lokala förutsättningar. Ett för snävt
regelverk riskerar att göra det svårare att nå lagstiftningens mål.
Vidare vill jag understryka vikten av att ersättningen för fastighetsnära insamling
samt insamling från torg, parker och andra populära platser också utvärderas så snart
som möjligt, för att bättre spegla kommunernas faktiska kostnader.
I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande.
Stockholm den 30 september 2026
Lars Strömgren
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/780-13.1
2. Remiss - Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för
insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar KS
2026/780-1.1
3. Bilaga - Naturvårdsverkets föreskrifter om ersättning till kommuner för
insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar KS
2026/780-1.2
4. Bilaga - Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2026:xx) om ersättning till kommuner för insamling av
förpackningsavfall som omfattas av producentansvar
2026/780-1.3
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea
Hedin (alla M) enligt följande.
Det är bra ersättningen till kommunerna för insamling av förpackningsavfall
revideras för att bättre motsvara kommunernas kostnader och de förändringar som
införs i insamlingssystemet. Samtidigt ser vi flera brister i förslaget, inte minst när det
gäller fastighetsnära insamling (FNI), där risken är att kommunernas faktiska
kostnader och Stockholms särskilda förutsättningar inte beaktas tillräckligt, vilket
innebär att kostnaderna vältras över på taxebetalarna. Det vänder vi oss emot.
Förslaget ställer bland annat alltför långtgående krav på att samtliga avfallsfraktioner
ska samlas in på samma plats. I en tät stad som Stockholm, med begränsade
utrymmen, trånga gårdar och kulturhistoriskt värdefulla fastigheter behövs större
flexibilitet. Olika fraktioner kan behöva samlas in på olika platser eller genom
kombinationer av fastighetsnära insamling och gemensamma upphämtningsplatser.
Oavsett hur insamlingen sker är den aktör som sätter en produkt på marknaden ska stå
för kostnaderna för att samla in och återvinna den.
5 (21)
Moderaterna ser en risk för att ersättningsnivåerna inte motsvarar kommunernas
faktiska kostnader. Det gäller bland annat insamling vid återvinningscentraler och
lättillgängliga insamlingsplatser, där markbrist, ökade krav och behov av städning
och underhåll innebär betydande utgifter. Att ersättningen inte indexeras innebär
dessutom en risk för att kommunernas kostnader ökar utan motsvarande
kompensation, vilket i förlängningen kommer att leda till högre avfallstaxa för
stockholmarna.
Vi anser därför att ersättningsmodellen behöver ta större hänsyn till lokala
förutsättningar och faktiska kostnader. Kraven på samlokalisering måste vara flexibla
och ersättningsnivåerna bör följas upp och indexeras. En tidig utvärdering av
systemet efter införandet av FNI är också nödvändig för att säkerställa att
ersättningen ger Stockholm och alla som bor och verkar här rätt förutsättningar att
utveckla en effektiv och tillgänglig avfallsinsamling. Principen om att producenterna
ska ersätta de faktiska kostnaderna måste alltid gälla.
Kommunstyrelsen
Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla
M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i
borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande.
Centerpartiet delar stadens invändningar mot förslaget. Producenterna ska bära de
faktiska kostnaderna för förpackningsinsamlingen. Kostnaderna får inte vältras över
på Stockholms hushåll genom avfallstaxan. Därför bör ersättningen även efter 2029 ta
hänsyn till vilka material som samlas in och till kostnaderna i en tät stad.
Fastighetsnära insamling är viktig för att öka återvinningen, men reglerna måste
fungera också i äldre hus med trånga gårdar och begränsat utrymme. Staden behöver
kunna använda gemensamma och platsanpassade lösningar samt ge fastighetsägare
tydliga besked i god tid. Vi vill också se en redovisning av hur förslaget påverkar
Stockholms kostnader och avfallstaxan.
6 (21)
Ärendet
Naturvårdsverket har remitterat Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar till
Stockholms stad för yttrande.
Sedan den 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamling av förpackningsavfall
från både hushåll och samlokaliserade verksamheter. För detta ansvar erhåller
kommunerna ersättning från producenterna genom producenternas
producentansvarsorganisationer. Kommunernas rätt till ersättning regleras i en
föreskrift som beslutas av Naturvårdsverket i enlighet med 9 kap. 9 § förordning
2022:1274 om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).
Syftet med förslaget till reviderade föreskrifter är att ersättningsmodellen i högre grad
ska spegla kommuners faktiska kostnader, göra ersättningen mer träffsäker samt att
ersättningen bättre anpassas till förändringar i insamlingssystemen för
förpackningsavfall som träder i kraft den 1 januari 2027.
Förslaget innehåller bland annat ändrade ersättningsnivåer och nya ersättningsformer
för olika typer av insamling samt en översyn av indexering och ersättningsprinciper.
Naturvårdsverket bedömer att förslaget på nationell nivå innebär en ökning av
kommunernas ersättning och producentkollektivets kostnader med cirka 7,1 miljoner
kronor per år.
Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall
från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift
(NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget
omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.
I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får
lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion - de ska främst användas för
insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte
kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll
och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av
ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket
medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.
Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall
från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift
(NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget
omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.
I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får
lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion - de ska främst användas för
insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte
kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll
och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av
7 (21)
ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket
medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.
Naturvårdsverkets förslag
1.6.1. Reviderad ersättning för överlämning av förpackningsavfall på
omlastningsstationer
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen för överlämning/omlastning av
förpackningsavfall särredovisas som en egen kategori i ersättningsföreskriften.
Ersättningen utgår i form av en fast och en rörlig ersättning. Den fasta ersättningen
föreslås utgå per kommun och inte per omlastningsstation. Den fasta ersättningen
föreslås vara densamma oavsett vilken kommungrupp som kommunen är indelad i.
Utöver den fasta ersättningen föreslår Naturvårdsverket att kommunerna får en rörlig
ersättning för omlastning per ton insamlat förpackningsavfall. Samtidigt föreslår
Naturvårdsverket att den rörliga tonersättning som i nuvarande ersättningsföreskrift
avser omlastning räknas av från den rörliga tonersättningen i den föreslagna
ersättningsföreskriften. Naturvårdsverket föreslår vidare att den fasta ersättningen inte
indexjusteras, eftersom de fasta kostnaderna i huvudsak bedöms bestå av
kapitalkostnader för omlastningsstationer. Den rörliga tonersättningen föreslås
däremot indexjusteras. Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets
föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall 17 § och
tabell 2, (se bilaga).
1.6.2. Nya ersättningar för insamling av förpackningsavfall via lättillgängliga
insamlingsplatser
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen för lättillgängliga insamlingsplatser även
fortsättningsvis ska bestå av en fast ersättning per insamlingsplats samt en rörlig
ersättning per ton insamlat förpackningsavfall. Vidare föreslår Naturvårdsverket att
den fasta ersättningen för lättillgängliga insamlingsplatser delas in i tre kategorier: -
Ersättning för insamling av skrymmande förpackningsavfall av papper och plast.
Ersättningen utgår per insamlingsplats och fastställs utifrån kommungrupp. -
Ersättning för tillfälliga lättillgängliga insamlingsplatser för insamling av
förpackningsavfall av papper, plast, färgat glas, ofärgat glas och metall, i de fall
sådana platser behöver etableras i avvaktan på beslut i bygglovs- eller
detaljplaneärenden som möjliggör införandet av fastighetsnära insamling.
Ersättningen utgår per insamlingsplats och bestäms utifrån kommungrupp. -
Ytterligare ersättning till kommuner med hög befolkningstäthet, det vill säga
kommuner med fler än 500 invånare per kvadratkilometer. Ersättningen utgår per
insamlingsplats och är oberoende av kommungrupp. Rörlig tonersättning utgår för de
vanligast förekommande förpackningsmaterialen papper, plast, glas och metall.
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning
till kommuner för insamling av förpackningsavfall 12–14 §§ och tabell 3 a-c, (se
bilaga).
8 (21)
1.6.3. Reviderad ersättning för insamling av förpackningsavfall på
återvinningscentraler
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen för insamling av förpackningsavfall vid
återvinningscentraler lämnas som en fast ersättning per insamlingsplats och en rörlig
ersättning per ton för de vanligast förekommande förpackningsmaterialen. Den fasta
ersättningen redovisas som en ersättning per insamlingsplats beräknat utifrån att: - -
ersättning för insamling av icke skrymmande förpackningar av papper och plast samt
förpackningar av färgat glas, ofärgat glas och metall är den samma som för en
lättillgänglig insamlingsplats utifrån kommungrupp. kostnaden för insamling av
skrymmande förpackningsavfall av papper och plast bedöms täckas av den rörliga
tonersättningen för papper- respektive plastförpackningar och lämnas inte som en
särskild ersättning. - ersättning för insamling av träförpackningar och förpackningar
av övrigt material föreslås lämnas per insamlingsplats oberoende av kommungrupp.
Tonersättning föreslås utgå för de vanligast förekommande förpackningsmaterialen
papper, plast, glas och metall. Tonersättning föreslås inte utgå för förpackningsavfall
av trä eller övrigt material. Ersättningen föreslås regleras i förslag till
Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av
förpackningsavfall 15 § och tabell 4a, (se bilaga).
1.6.4. Ersättning för insamling av förpackningsavfall vid regelbundet återkommande
temporära mottagningsplatser
Naturvårdsverket föreslår att en fast och en rörlig ersättning lämnas för insamling av
förpackningsavfall av samtliga material på regelbundet återkommande temporära
mottagningsplatser. Fast ersättning utgår per insamlingsplats och år oberoende av
kommungrupp. För att ersättningen ska kunna lämnas föreslår Naturvårdsverket att
ett minimikrav införs avseende insamlingens servicenivå. Det föreslås att insamling
vid regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser ska ske vid minst fem
tillfällen (antal stopp) per plats och år för att berättiga till ersättning. Tonersättning
utgår för de vanligast förekommande förpackningsmaterialen papper, plast, glas och
metall. Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om
ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall 16 § och tabell 4b, (se
bilaga).
1.6.5. Ytterligare ersättning för fastighetsnära insamling vid hög andel fritidsboende
hushåll
Naturvårdsverket föreslår att ersättningen kompletteras med en extra fast ersättning
till de kommuner som har minst 20 procent andel fritidsboende hushåll i en- och
tvåbostadshus. Ersättningen föreslås differentieras utifrån tre intervaller (20–40
procent, 41 60 procent och över 60 procent), baserade på andelen fritidsboende
hushåll i en- och tvåbostadshus i förhållande till antalet permanentboende och
fritidsboende hushåll i en- och tvåbostadshus. Den fasta extra ersättningen utgår
oberoende av kommungrupp. Extra ersättning utgår som ett tillägg till den fasta
ersättningen för fastighetsnära insamling eller för insamling från en
upphämtningsplats per fritidsboende hushåll i en- och tvåbostadshus. Rörlig
9 (21)
tonersättning tillkommer. Ersättningen föreslås regleras i förslag till
Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av
förpackningsavfall 10 § och tabell 1d.
1.6.6. Ny ersättning införs för insamling av förpackningsavfall från gemensamma
behållare från hushåll i en- och tvåbostadshus
Naturvårdsverket föreslår att en ny kategori införs i ersättningsföreskrifterna som
avser insamling av förpackningsavfall från hushåll i en- och tvåbostadshus som
använder gemensamma behållare för insamlingen av förpackningsavfall. Ny fast
ersättning per hushåll föreslås införas för både permanentboende och fritidsboende
hushåll i en- och tvåbostadshus. Ersättningen görs beroende av vilken kommungrupp
som kommunen är indelad i. Kommunen föreslås ha rätt till ersättning för insamling
av förpackningsavfall från hushåll i en- och tvåbostadshus som använder
gemensamma behållare oavsett om insamlingen sker fastighetsnära eller från
upphämtningsplatser som inte är fastighetsnära. Ersättningen ska lämnas om minst tre
hushåll i en- och tvåbostadshus använder samma avfallsbehållare för insamling av
förpackningsavfall. Kommunen kan inte få ersättning för fastighetsnära insamling om
insamlingen från en- och tvåbostadshus sker från gemensamma behållare
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning
till kommuner för insamling av förpackningsavfall 9 § och tabell 1b, (se bilaga).
1.6.7. Ersättning för insamling av förpackningsavfall från upphämtningsplatser
Naturvårdsverket föreslår att ersättning för insamling av förpackningsavfall från
upphämtningsplatser föreslås bli densamma som för fastighetsnära insamling.
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning
till kommuner för insamling av förpackningsavfall 8–11 §§ och tabell 1a-1d, (se
bilaga).
1.6.8. Ingen extra ersättning för insamling av förpackningsavfall från öar utan
vägförbindelse och farbara vägar
Naturvårdsverket föreslår ingen extra ersättning till vissa kommuner för insamling av
förpackningsavfall på öar med särskilda förutsättningar.
1.6.9. Behov av ny basmånad för indexering
Naturvårdsverket föreslår att ny basmånad införs som grund för att indexjustera
ersättningsnivåerna. Naturvårdsverket föreslår att den nya basmånaden blir januari
2026. Avläsningsmånaden föreslås fortsatt vara januari innehavande kalenderår.
Naturvårdsverket föreslår att ingen indexering sker för den fasta ersättningen för
omlastning, merersättning för låg befolkningstäthet och för information. Ersättningen
föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrift om ersättning till
kommuner för insamling av förpackningsavfall 6–7 §§.
1.6.10. Ersättningen för fastighetsnära insamling differentieras inte från 1 januari
2029
10 (21)
Naturvårdsverket föreslår att ersättning för fastighetsnära insamling och för den
insamling som sker från upphämtningsplatser från 1 januari 2027 till 31 december
2028 beräknas och lämnas utifrån vilka förpackningsfraktioner som samlas in
fastighetsnära. Naturvårdsverket föreslår att ersättning för fastighetsnära insamling
och för den insamling som sker från upphämtningsplatser från 1 januari 2029
beräknas och lämnas som ett belopp istället för att ersättningen differentieras utifrån
förpackningsfraktioner som samlas in fastighetsnära. Ersättningen kommer då att
lämnas per hushåll som har fastighetsnära insamling eller som har en insamling som
sker från upphämtningsplats där samtliga förpackningsfraktioner samlas in.
Ersättningen föreslås regleras i förslag till Naturvårdsverkets föreskrifter om
ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall 8–11 §§ och tabell 1 a-
d, (se bilaga).
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
trafiknämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, och
Norra innerstadens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden har avstått från att svara.
Innehållsförteckning
Stadsledningskontoret ..............................................................................10
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................15
Järva stadsdelsnämnd ..............................................................................15
Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................17
Stockholms Stadshus AB .........................................................................18
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Sammanfattning av synpunkter
Stadsledningskontoret välkomnar att ersättningen för förpackningsavfall ses över i
syfte att fungera mer träffsäkert. Stadsledningskontoret tillstyrker flera av förslagen
men ser inte att Naturvårdsverket i förslaget tagit tillräckligt stor hänsyn till de
utmaningar som föreligger i tätbebyggd stadsmiljö. Begränsad marktillgång,
bebyggelsestruktur och utrymmesbrist i eller vid fastigheter innebär att det inte alltid
är praktiskt möjligt att samlokalisera samtliga fraktioner eller anordna fastighetsnära
insamling för samtliga förpackningsfraktioner.
11 (21)
Stadsledningskontoret anser att den fasta ersättningen för överlämning av
förpackningsavfall på omlastningsstationer bör indexregleras. Det behöver även
tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för de delar som inte omfattas av indexering
ska hanteras över tid.
Krav på samlokalisering av samtliga fraktioner vid gemensamma behållare är inte
alltid praktiskt genomförbart. Stadsledningskontoret avstyrker därför kravet på att
samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för att ersättning för insamling från
upphämtningsplatser ska utgå. Det behöver vara möjligt med ersättning för olika
praktiska lösningar där samlokalisering inte är möjlig. Likaså avstyrker
stadsledningskontoret förslaget om att ersättningen för fastighetsnära insamling inte
ska differentieras utifrån förpackningsmaterial från den 1 januari 2029. Har en
fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det bättre att denna
insamling kan ordnas än att fastigheten fullt ut hänvisas till andra
insamlingslösningar.
Stadsledningskontoret anser att föreskrifterna i större utsträckning skulle behöva
baseras på den dynamiska relation mellan olika insamlingslösningar som i praktiken
kommer att råda i kommuner som Stockholms stad. Ett alltför snävt regelverk kopplat
till insamling och ersättningsnivåer riskerar att leda till att syftet med lagstiftningen –
att samla in mer förpackningsavfall – missas.
Ställningstaganden
1.6.1 Reviderad ersättning för överlämnande av förpackningsavfall på
omlastningsstationer
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak att överlämning/omlastning av
förpackningsavfall särredovisas som en egen kategori i ersättningsföreskriften.
Stadsledningskontoret motsätter sig dock att fast ersättning för överlämning av
förpackningsavfall på omlastningsstationer enligt 1.6.1 inte indexregleras. För
kommuner som upphandlar tjänsten kommer med största sannolikhet indexering av
avtalen att fortsätta.
Ersättningen föreslås vara en fast avgift per kommun och år, oavsett kommungrupp
och oberoende av antalet omlastningsstationer som kommunen använder. Det innebär
att vissa kommuner kan få en lägre ersättning jämfört med tidigare.
Stadsledningskontoret vill därför framhålla att en kommun fortsatt bör kunna få
ersättning per omlastningsstation, i de fall som en kommun använder sig av flera
sådana stationer. I större städer kan det kapacitetsmässigt och logistiskt vara omöjligt
att inrymma samtliga mängder på en anläggning.
12 (21)
1.6.2 Nya ersättningar för insamling av förpackningsavfall via lättillgängliga
insamlingsplatser
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak införandet av en ersättning för tät
bebyggelse vad gäller insamling via lättillgänglig insamlingsplats enligt 1.6.2. Detta
speglar bättre kostnadsbilden för att uppfylla ställda krav. Även om full
kostnadstäckning inte uppnås med förslaget ger det en mer korrekt nivå i täta
stadsmiljöer. Stadsledningskontoret anser dock att den nedsättning med 20 procent
som Naturvårdsverket föreslår bör införas på sikt först när systemet är fullt utbyggt.
Stadsledningskontoret delar Naturvårdsverkets bedömning att det finns behov av
vägledning vad gäller förhållandet mellan lättillgänglig insamlingsplats och
gemensam upphämtningsplats. Stadsledningskontoret vill i sammanhanget framhålla
att det i Stockholms stad finns påtagliga utmaningar att anordna fastighetsnära
insamling för alla, exempelvis i K-märkta fastigheter eller på grund av utrymmesbrist
i eller vid fastigheten. Gamla stan är ett exempel på område som är utmanande
kopplat till avfallshantering.
1.6.3 Reviderad ersättning för insamling av förpackningsavfall på
återvinningscentraler
Stadsledningskontoret vill framhålla att en sänkning av ersättning för insamling på
återvinningscentraler inte återspeglar den kommunala renhållarens kostnader.
Kostnaden för att uppföra återvinningscentraler, speciellt i kommuner med begränsad
marktillgång och tät bebyggelse, har stigit markant under de senaste årtiondena. Att
utöka sortiment på återvinningscentraler har höga kostnader både finansiellt och i
alternativnytta. Stadsledningskontoret vill i sammanhanget uppmärksamma
Naturvårdsverket på att återkommande föreskriva tillkommande fraktioner på
återvinningscentraler får betydande kostnadseffekter för kommunala renhållare.
1.6.4 Ersättning för insamling av förpackningsavfall vid regelbundet
återkommande temporära platser
Lämnas utan synpunkt.
1.6.5 Ytterligare ersättning för fastighetsnära insamling vid hög andel
fritidsboende hushåll
Lämnas utan synpunkt.
1.6.6 Ny ersättning införs för insamling av förpackningsavfall från
gemensamma behållare från hushåll i en- och tvåbostadshus
Stadsledningskontoret vill framhålla att krav på samlokalisering av samtliga
fraktioner inklusive rest- och matavfall för insamling från gemensamma behållare inte
alltid är praktiskt genomförbart. Naturvårdsverket för ett resonemang om att en
13 (21)
kombination av gemensamma behållare för vissa förpackningsfraktioner och
fastighetsnära insamling för resterande fraktioner inte är förenligt med
avfallsförordningen 3 kap 36 §. Stadsledningskontoret anser att detta inte bör
förhindra ersättning för insamling i gemensam behållare för samtliga fraktioner men
på olika platser. Stockholms stad är ett exempel på en kommun där
bebyggelsestrukturer och marktillgång i vissa fall kan omöjliggöra samlokalisering av
gemensamma behållare för samtliga fraktioner på en och samma plats. Det behöver
därmed vara möjligt med ersättning för gemensamma behållare för samtliga
fraktioner, där behållarna är placerade på olika platser.
Stadsledningskontoret anser även att det bör vara möjligt med ersättning i de fall då
vissa fraktioner samlas in fastighetsnära, och andra fraktioner samlas in i
gemensamma behållare på annan plats. Det kan exempelvis, på grund av begränsade
utrymmen och kundbehov, vara nödvändigt att fortsatt samla in mat- och restavfall
vid varje en- och tvåbostadshus, medan förpackningsavfall samlas in i gemensamma
behållare för flera fastigheter på annan plats.
Stadsledningskontoret noterar att föreslagen ersättningsnivå för villa är låg sett till att
volymerna kommer vara större än från flerbostadshus. Naturvårdsverket har själva
kommit fram till att sådan skillnad föreligger men endast ökat ersättningen marginellt
jämfört med flerbostadshus.
1.6.7 Ersättning för insamling av förpackningsavfall från upphämtningsplatser
Förslaget innebär att ersättningsföreskriften kompletteras så att kommunerna får
ersättning även för insamling av förpackningsavfall vid upphämtningsplatser som inte
är fastighetsnära.
Stadsledningskontoret avstyrker kravet på att samtliga fraktioner (mat- och restavfall
samt samtliga förpackningsslag som ska samlas in fastighetsnära) ska samlas in på
samma plats för att ersättning ska utgå. En upphämtningsplats kan vara aktuell även
för flerbostadshus och då insamlingskravet enligt avfallsförordningen 3 kap 36 §
undantar krav på samlokalisering av samtliga fraktioner för flerbostadshus, bör
rimligen även ersättningsmodellen spegla detta och ha samma bestämmelse både för
flerbostadshus och en- och tvåbostadshus. Stadsledningskontoret menar att det är
orimligt att behöva flytta ut restavfallet från fastigheten till en upphämtningsplats mer
än 400 meter från fastigheten, vilket annars skulle vara konsekvensen.
1.6.8 Ingen extra ersättning för insamling av förpackningsavfall från öar utan
vägförbindelse och farbara vägar
Lämnas utan synpunkt.
14 (21)
1.6.9 Behov av ny basmånad för indexering
Stadsledningskontoret ställer sig frågande till varför den fasta ersättningen för
omlastning, merersättningen för låg befolkningstäthet samt ersättningen för
information och överlämning inte omfattas av indexering. Av remissunderlaget
framgår inte vilka skäl som ligger till grund för förslaget att undanta dessa
ersättningar från indexering. Stadsledningskontoret anser att det behöver tydliggöras
hur kostnadsutvecklingen för dessa delar ska hanteras över tid.
1.6.10 Ersättning för fastighetsnära insamling differentieras inte från 1 januari
2029.
Stadsledningskontoret avstyrker förslaget då det i Stockholms stad finns ett
betydande fastighetsbestånd som saknar praktisk möjlighet att inrymma samtliga
fraktioner. Den kommunala renhållaren bedömer att detta i Stockholm kan omfatta
upp till femton procent av lägenheter i flerfamiljshus, över sjuttiotusen lägenheter.
Nuvarande lösning ger möjlighet för fastighetsägare att inrätta fastighetsnära
insamling för vad som får plats inom fastigheten och få ersättning för denna
insamling. Motivationen för dessa fastighetsägare att inrätta eller vidmakthålla en
sådan lösning efter 2029 minskar utan ersättning. Boende i dessa fastigheter riskerar
då att fullt ut hänvisas till upphämtningsplatser enligt 3 kap 37§ avfallsförordningen
eller gemensamma behållare. Om inte ersättningen fortsatt är differentierad måste
Renhållarens bedömning enligt 3 kap 37§ rimligen även denna utgå från allt eller
inget vad gäller förpackningsfraktioner. Stadsledningskontoret anser att undantaget
för flerbostadshus avseende samlokalisering i 3 kap 36 avfallsförordningen ska vara
tillämpligt även för ersättningsmodellen. Det finns betydande risker för sämre
utsortering av förpackningsmaterial om så inte är fallet, vilket skulle motverka
lagstiftarens intention om att samla in fler förpackningar.
Övrigt
Stadsledningskontoret anser att även det förpackningsmaterial som sorterats ut i en
eftersorteringsanläggning ska ersättas per ton i paritet med tonersättningen för övriga
förpackningsfraktioner. Eftersom förpackningarna som sorteras ut i denna typ av
anläggningar går till efterföljande återvinning i samma system som övriga
förpackningar bör de ersättas på samma sätt.
Stadsledningskontoret vill därutöver framhålla att ersättningssystemet behöver ta
hänsyn till de särskilda förutsättningar för insamling och hämtning av
förpackningsavfall som råder i tät stadsbebyggelse, såsom bebyggelsestruktur,
tillgänglighet, markförhållanden och trafikmiljö. Det är positivt att hög
befolkningstäthet beaktas i den föreslagna ersättningsmodellen, men
ersättningssystemet bör också beakta faktisk belastning på offentliga miljöer och inte
enbart baseras på antalet folkbokförda invånare. Insamling av förpackningsavfall
innebär inte enbart kostnader för tömning av behållare, utan även för till exempel
extra städning och skadegörelse. Stadsledningskontoret anser att Naturvårdsverket
15 (21)
bör tydliggöra i vilken utsträckning sådana övriga kostnader ska ingå i
ersättningsnivåerna.
Avslutningsvis välkomnar stadsledningskontoret att ersättningsnivåerna för insamling
av förpackningsavfall ses över och vill understryka vikten av att ersättningen för
fastighetsnära insamling samt insamling från torg, parker och andra populära platser
också utvärderas så snart det är lämpligt – för att fungera ändamålsenligt och bättre
spegla kommunernas kostnader för arbetet.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20
augusti 2026 följande.
1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Ärendet justera omedelbart.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 juli
2026 har i huvudsak följande lydelse.
Stadsdelsförvaltningen ser positivt på Naturvårdsverkets arbete med att bättre fördela
ersättningen till kommuner men noterar att föreskrifterna inte avser ersättning för
insamling av förpackningsavfall i parker som stadsdelsförvaltningen ansvarar för och
har därför inga övriga synpunkter.
Järva stadsdelsnämnd
Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 27 augusti 2026 följande.
Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar
det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 juli 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Förvaltningens synpunkter
Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att ersättningssystemet till kommuner för
insamling av förpackningsavfall ses över för att bättre spegla kommuners faktiska
kostnader och skapa ett mer träffsäkert ersättningssystem.
Nedskräpning vid återvinningsstationer, miljöstugor och papperskorgar utgör ett
återkommande problem i den offentliga miljön i Järva stadsdelsområde. Avfall som
lämnas utanför behållare, felsorteras eller dumpas på platser som inte är avsedda för
ändamålet leder till en oordnad och oattraktiv miljö och innebär ökade kostnader för
städning och avfallshantering. Nedskräpade miljöer kan dessutom bidra till att
påverka människors trygghet negativt då det skapar en känsla av bristande ordning
och tillsyn.
16 (21)
Förvaltningen ser positivt på att Naturvårdsverket föreslår en ytterligare ersättning till
kommuner med hög befolkningstäthet, eftersom tät stadsdelsbebyggelse medför
högre kostnader för insamling och hantering av förpackningsavfall. Samtidigt anser
förvaltningen att kriteriet om fler än 500 invånare per kvadratkilometer samt
ersättning per insamlingsplats inte fullt ut beaktar den faktiska belastningen på
offentliga miljöer. Antalet personer som vistas i området kan vara betydligt högre än
den folkbokförda befolkningen. Det påverkar mängden avfall, behov av städning,
tillsyn och andra driftåtgärder. Ersättningen bör därför, utöver befolkningstäthet, i
större utsträckning beakta den faktiska användningen av offentliga miljöer.
Förvaltningen konstaterar samtidigt att Naturvårdsverkets förslag till reviderade
föreskrifter i första hand berör den kommunala avfallsverksamhet som ansvarar för
fastighetsnära insamling och övriga insamlingssystem. Stadsdelsnämndens ansvar
avser avfallsinsamling och möjliggörandet av källsortering av förpackningsavfall i
parker inom stadsdelsområdet, vilket inte berörs av de föreslagna förändringarna.
Ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall från torg, parker och
andra populära platser regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2025:4) och
omfattas inte av den aktuella remissen.
Förvaltningen bedömer därför att Naturvårdsverkets endast har en indirekt påverkan
på stadsdelsnämndens verksamhetsansvar.
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen välkomnar att ersättningssystemet ses över för att bättre spegla
kommuners kostnader. Förvaltningen ser positivt på att ersättningen förstärks för
kommuner med hög befolkningstäthet, men anser att modellen inte fullt ut beaktar
den faktiska belastningen på offentliga miljöer.
Ställningstaganden
Förvaltningen bedömer att Naturvårdsverkets förslag till reviderade föreskrifter inte
direkt påverkar stadsdelsnämndens verksamhetsansvar, eftersom förslaget inte berör
avfallsinsamling och möjliggörandet av källsortering av förpackningsavfall i parker
inom stadsdelsområdet.
Förslaget kan dock få indirekta konsekvenser för stadsdelsnämndens verksamhet
genom påverkan på den offentliga miljön. Förvaltningen ser positivt på att
ersättningen förstärks för kommuner med hög befolkningstäthet, men anser att
modellen inte fullt ut beaktar den faktiska belastningen på offentliga miljöer. Antalet
personer som vistas i ett område kan vara betydligt högre än den folkbokförda
befolkningen, vilket påverkar mängden avfall samt behovet av städning, tillsyn och
andra driftåtgärder.
Förvaltningen anser därför att ersättningsmodellen i större utsträckning bör beakta
faktisk användning av offentliga miljöer, utöver befolkningstäthet och antal
insamlingsplatser.
17 (21)
Norra innerstadens stadsdelsnämnd
Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti
2026 har i huvudsak följande lydelse.
Norra innerstaden beslutade vid sitt sammanträde den 20 juli 2026 följande.
1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande
och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen ställer sig positiv till att ersättningssystemet revideras och att
ersättningsnivåerna anpassas till förändrade förutsättningar för kommunernas
insamling av förpackningsavfall.
Förvaltningen vill framhålla att ersättningssystemet behöver ta hänsyn till de
särskilda förutsättningar för insamling och hämtning av förpackningsavfall som råder
i tät stadsbebyggelse, såsom bebyggelsestruktur, tillgänglighet, markförhållanden och
trafikmiljö.
Förvaltningen vill också framhålla att insamling av förpackningsavfall inte enbart
innebär kostnader för tömning av behållare, utan även för till exempel extra städning,
skadegörelse och information. Förvaltningen anser att utredningen bör tydliggöra i
vilken utsträckning sådana övriga kostnader ska ingå i ersättningsnivåerna.
Förvaltningen ser positivt på att hög befolkningstäthet beaktas i den föreslagna
ersättningsmodellen, men anser att ersättningssystemet bör beakta faktisk belastning
på offentliga miljöer och inte enbart baseras på antalet folkbokförda invånare.
Ställningstaganden
Förvaltningen ställer sig positiv till att ersättningsystemet bör revideras och att
ersättningsnivåerna anpassas till förändrade som omfattas av producentansvar,
förutsättningar för kommunernas insamling av förpackningsavfall. Förvaltningen ser
positivt på att ersättningsmodellen utvecklas och att hänsyn tas till skillnader i
kommunernas förutsättningar.
Samtidigt vill förvaltningen framhålla att ersättningssystemet behöver ta tillräcklig
hänsyn till de särskilda förutsättningar som råder i tät stadsbebyggelse. Kostnaderna
för insamling och hantering av förpackningsavfall påverkas inte enbart av mängden
avfall eller antalet hushåll, utan även av bebyggelsestruktur, tillgänglighet,
markförhållanden, trafikmiljö, nyttjande av offentliga platser och behov av extra
städning och tillsyn. Insamling av förpackningsavfall på offentliga platser innebär
inte enbart kostnader för tömning av behållare. I praktiken kan det även uppstå
kostnader för:
• extra städning runt insamlingsbehållare,
• hantering av felsorterat avfall,
18 (21)
• tömning vid hög belastning,
• skadegörelse och behov av återställning,
• anpassning av behållare och insamlingsplatser,
• information och kommunikation till invånare och besökare.
Förvaltningen anser att utredningen bör tydliggöra i vilken utsträckning sådana övriga
kostnader ska ingå i ersättningsnivåerna. Om dessa kostnader inte beaktas finns en
risk att kommunerna får bära kostnader som uppstår till följd av ett utökat
insamlingsansvar. Förvaltningen anser därför att det är viktigt att ersättningsmodellen
följs upp mot kommunernas faktiska kostnader efter att de reviderade föreskrifterna
har införts.
Förvaltningen ser positivt på att hög befolkningstäthet beaktas i den föreslagna
ersättningsmodellen. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att folkbokförd
befolkning inte alltid är ett tillräckligt mått på belastningen på insamlingssystemet.
Torg, parker, centrumområden, kollektivtrafiknära platser och andra offentliga
miljöer kan ha ett betydligt högre antal dagliga besökare än vad den folkbokförda
befolkningen visar. Inom Norra innerstaden reser cirka 300 000 personer in i området
under dagen. Detta kan medföra stora mängder förpackningsavfall och behov av
högre tömningsfrekvens, särskilt under helger, sommarmånader och vid evenemang.
Förvaltningen anser därför att ersättningssystemet bör beakta faktisk belastning på
offentliga miljöer och inte enbart baseras på antalet folkbokförda invånare.
Stockholms Stadshus AB
Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 9 september 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Koncernledningens synpunkter
Koncernledningen instämmer i Stockholm Vatten och Avfall AB:s synpunkter.
Ersättningsmodellen behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som finns i en
tät stadsmiljö. Begränsad marktillgång, bebyggelsestruktur och utrymmesbrist i eller
vid fastigheter innebär att det inte alltid är praktiskt möjligt att samlokalisera samtliga
fraktioner eller anordna fastighetsnära insamling för samtliga förpackningsfraktioner.
Den fasta ersättningen för överlämning av förpackningsavfall på omlastningsstationer
bör indexregleras. Det behöver även tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för de
delar som inte omfattas av indexering ska hanteras över tid.
Krav på samlokalisering av samtliga fraktioner vid gemensamma behållare är inte
alltid praktiskt genomförbart. Koncernledningen avstyrker, i likhet med bolaget,
kravet på att samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för att ersättning för
insamling från upphämtningsplatser ska utgå. Det behöver vara möjligt med
ersättning för olika praktiska lösningar där samlokalisering inte är möjlig.
19 (21)
Koncernledningen avstyrker vidare förslaget att ersättningen för fastighetsnära
insamling inte ska differentieras utifrån förpackningsmaterial från den 1 januari 2029.
Har en fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det bättre att denna
insamling kan ordnas än att fastigheten fullt ut hänvisas till andra
insamlingslösningar. En ersättningsmodell som inte medger detta riskerar att leda till
sämre utsortering av förpackningsmaterial och därmed motverka intentionen att samla
in fler förpackningar.
Underremisser
Stockholm Vatten och Avfall AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse:
Bolaget tillstyrker i huvudsak att överlämning och omlastning av förpackningsavfall
särredovisas som en egen kategori i ersättningsföreskriften. Bolaget motsätter sig
dock att fast ersättning för överlämning av förpackningsavfall på omlastningsstationer
inte indexregleras. För kommuner som upphandlar tjänsten kommer med största
sannolikhet indexering av avtalen att fortsätta. Bolaget framhåller även att en
kommun fortsatt bör kunna få ersättning per omlastningsstation, i de fall som en
kommun använder sig av flera sådana stationer. I större städer kan det
kapacitetsmässigt och logistiskt vara omöjligt att inrymma samtliga mängder på en
anläggning.
Bolaget tillstyrker i huvudsak införandet av en ersättning för tät bebyggelse vad gäller
insamling via lättillgänglig insamlingsplats. Detta speglar bättre bolagets kostnadsbild
för att uppfylla ställda krav. Även om full kostnadstäckning inte uppnås med förslaget
ger det en mer korrekt nivå i täta stadsmiljöer. Bolaget anser dock att den nedsättning
med 20 procent som Naturvårdsverket föreslår först bör införas på sikt när systemet
är fullt utbyggt.
Bolaget delar Naturvårdsverkets bedömning att det finns ett behov av vägledning vad
gäller förhållandet mellan lättillgänglig insamlingsplats och gemensam
upphämtningsplats. Bolaget framhåller att det i Stockholm finns utmaningar att
anordna fastighetsnära insamling för alla, exempelvis i K-märkta fastigheter eller på
grund av utrymmesbrist i eller vid fastigheten.
Bolaget framhåller att en sänkning av ersättning för insamling på
återvinningscentraler inte återspeglar bolagets kostnader. Kostnaden för att uppföra
återvinningscentraler, speciellt i kommuner med begränsad marktillgång och tät
bebyggelse, har stigit markant under de senaste årtiondena. Att utöka sortimentet på
återvinningscentraler har höga reella kostnader både finansiellt och i alternativnytta.
Bolaget vill i sammanhanget uppmärksamma Naturvårdsverket på att återkommande
föreskriva tillkommande fraktioner på återvinningscentraler får betydande
kostnadseffekter för kommunala renhållare.
Bolaget framhåller att krav på samlokalisering av samtliga fraktioner inklusive rest-
och matavfall för insamling från gemensamma behållare inte alltid är praktiskt
genomförbart. Bolaget är verksamt i en kommun där bebyggelsestrukturer och
20 (21)
marktillgång i vissa fall kan omöjliggöra samlokalisering av gemensamma behållare
för samtliga fraktioner på en och samma plats. Det behöver därmed vara möjligt med
ersättning för gemensamma behållare för samtliga fraktioner, där behållarna är
placerade på olika platser.
Bolaget anser även att det bör vara möjligt med ersättning i de fall då vissa fraktioner
samlas in fastighetsnära och andra fraktioner samlas in i gemensamma behållare på
annan plats. Det kan exempelvis, på grund av begränsade utrymmen och kundbehov,
vara nödvändigt att fortsatt samla in mat- och restavfall vid varje en- och
tvåbostadshus, medan förpackningsavfall samlas in i gemensamma behållare för flera
fastigheter på annan plats. Bolaget noterar att föreslagen ersättningsnivå för villa är
låg sett till att volymerna kommer vara större än från flerbostadshus.
Bolaget avstyrker kravet på att samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för
att ersättning för insamling av förpackningsavfall från upphämtningsplatser ska utgå.
En upphämtningsplats kan vara aktuell även för flerbostadshus och då
insamlingskravet enligt avfallsförordningen 3 kap. 36 § undantar krav på
samlokalisering av samtliga fraktioner för flerbostadshus bör rimligen även
ersättningsmodellen spegla detta och ha samma bestämmelse både för flerbostadshus
och en- och tvåbostadshus. Bolaget menar att det är orimligt att behöva flytta ut
restavfallet från fastigheten till en upphämtningsplats mer än 400 meter från
fastigheten, vilket annars skulle vara konsekvensen.
Bolaget ställer sig frågande till varför den fasta ersättningen för omlastning,
merersättningen för låg befolkningstäthet samt ersättningen för information och
överlämning inte omfattas av indexering. Av remissunderlaget framgår inte vilka skäl
som ligger till grund för förslaget att undanta dessa ersättningar från indexering.
Bolaget anser att det behöver tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för dessa delar
ska hanteras över tid.
Bolaget avstyrker förslaget att ersättningen för fastighetsnära insamling inte ska
differentieras från den 1 januari 2029 då det i kommunen finns ett betydande
fastighetsbestånd som saknar praktisk möjlighet att inrymma samtliga fraktioner.
Bolaget bedömer att detta kan omfatta upp till femton procent av lägenheterna i
flerfamiljshus, det vill säga över sjuttiotusen lägenheter. Nuvarande lösning ger
möjlighet för fastighetsägare att inrätta fastighetsnära insamling för vad som får plats
inom fastigheten och få ersättning för denna insamling. Motivationen för dessa
fastighetsägare att inrätta eller vidmakthålla en sådan lösning efter 2029 minskar utan
ersättning.
Bolaget anser att undantaget för flerbostadshus avseende samlokalisering i 3 kap. 36
§ avfallsförordningen ska vara tillämpligt även för ersättningsmodellen. Bolaget ser
betydande risker för sämre utsortering av förpackningsmaterial om så inte är fallet,
vilket direkt skulle motverka lagstiftarens intention att samla in fler förpackningar.
Har en fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det ändå bättre att
man ordnar denna insamling än ingenting.
21 (21)
Bolaget anser slutligen att även det förpackningsmaterial som sorterats ut i en
eftersorteringsanläggning ska ersättas per ton i paritet med tonersättningen för övriga
förpackningsfraktioner. Eftersom förpackningarna som sorteras ut i denna typ av
anläggningar går till efterföljande återvinning i samma system som övriga
förpackningar bör de ersättas på samma sätt
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.