New Training Rules for Care Staff

Socialstyrelsen har remitterat förslag till ändring av allmänna råd. Ändringen avser:-          Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre-          Socialstyrelsen allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL eller LSS till personer med funktionsnedsättning.Aktuell revidering av de allmänna råden SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2 har föranletts av ikraftträdandet av gymnasiereformen Gy25 den 1 juli 2025. Reformen innebär förändringar i de aktuella gymnasieprogrammen. Den relevanta ändringen i relation till de allmänna råden under rubrikenUtbildningär att kurser i stället blir ämnen med nivåer.Socialstyrelsen har remitterat förslagen till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. [Remiss - Ändring i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011: 12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre.pdf] Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens kungörelse HSLF-FS om ändring i allmänna råden (SOSFS 2011:12) 2026:xx om grundläggande kunskaper hos personal Utkom från trycket som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre; den xx xx 2026 beslutade den xx xx 2026. Socialstyrelsen beslutar i fråga om Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre att de allmänna råden under rubriken ”Utbildning” ska ha följande lydelse. Utbildning Den som ska arbeta med stöd och hjälp till äldre personer kan uppnå de kunskaper och förmågor som rekommenderas i dessa allmänna råd genom godkänt resultat på någon av följande utbildningar: – 1 400 gymnasiepoäng i ämnen i vård- och omsorgsprogrammet, innefattande 1 300 i de programgemensamma ämnena och minst 100 gymnasiepoäng i ämnet svenska eller ämnet svenska som andraspråk.1 – 1 500 gymnasiepoäng i ämnen som ingår i Skolverkets nationella sammanhållna yrkesutbildning till undersköterska.2 Kunskaperna och förmågorna kan även uppnås genom godkänt resultat på någon annan utbildning som motsvarar dem som anges ovan. 1 Senaste lydelse HSLF-FS 2024:7. 2 Senaste lydelse HSLF-FS 2024:7. 1 HSLF-FS 2026:xx Denna författning träder i kraft den xx xx 2026. Socialstyrelsen BJÖRN ERIKSSON Tove Silfvréll HSLF-FS kan laddas ned eller beställas via Socialstyrelsens publikationsservice webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Ljungbergs Tryckeri i Klippan AB 2 --- [Remiss - Förslag- Ändring i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning.pdf] Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens kungörelse HSLF-FS om ändring i allmänna råden (SOSFS 2014:2) 2026:xx om kunskaper hos personal som ger stöd, Utkom från trycket service eller omsorg enligt SoL och LSS till den xx xx 2026 personer med funktionsnedsättning; beslutade den xx xx 2026. Socialstyrelsen beslutar i fråga om Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning att de allmänna råden under rubriken ”Utbildning” ska ha följande lydelse. Utbildning Den som ska arbeta med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning kan uppnå de kunskaper och förmågor som rekommenderas i dessa allmänna råd genom godkänt resultat på någon av följande utbildningar: – 1 400 gymnasiepoäng i ämnen i vård- och omsorgsprogrammet, innefattande 1 300 i de programgemensamma ämnena och minst 100 gymnasiepoäng i ämnet svenska eller ämnet svenska som andraspråk.1 – 1 400 gymnasiepoäng i ämnen i barn- och fritidsprogrammet, innefattande 500 i de programgemensamma ämnena, 500 inom inriktningen pedagogiskt och socialt arbete samt nivå 1 i ämnet grundläggande vård och omsorg, nivå 1 i ämnet kost och hälsa, nivå 2 i ämnet specialpedagogik och minst 100 gymnasiepoäng i ämnet svenska eller ämnet svenska som andraspråk.2 – 1 500 gymnasiepoäng i ämnen som ingår i Skolverkets nationella sammanhållna yrkesutbildning till undersköterska.3 1 Senaste lydelse HSLF-FS 2024:8. 2 Senaste lydelse HSLF-FS 2024:8. 3 Senaste lydelse HSLF-FS 2024:8. 1 HSLF-FS 2026:xx – 1 500 gymnasiepoäng i ämnen som ingår i Skolverkets sammanhållna yrkesutbildning Personal inom funktionshinderområdet. Kunskaperna och förmågorna kan även uppnås genom godkänt resultat på någon annan utbildning som motsvarar dem som anges ovan. Denna författning träder i kraft den xx xx 2026. Socialstyrelsen BJÖRN ERIKSSON Tove Silfvréll HSLF-FS kan laddas ned eller beställas via Socialstyrelsens publikationsservice webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Ljungbergs Tryckeri i Klippan AB 2 --- [Remiss - Konsekvensutredning.pdf] Konsekvensutredning – förslag till ändringar i de allmänna råden SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2 Dnr 4.1-60444/2025 Innehåll 1 Bakgrund ...........................................................................................1 1.1 Gällande rätt ................................................................................................. 2 1.2 Det aktuella problemet och den förändring som Socialstyrelsen eftersträvar ......................................................................................................... 3 1.3 Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas ..................................................... 4 2 Alternativa lösningar ......................................................................5 2.1 De alternativ som finns för att uppnå förändringen .............................. 5 2.2 Det alternativ som bedöms lämpligast och skälen till det .................... 7 3 Konsekvenser av förslagen .............................................................9 3.1 Berörda av regleringen ............................................................................... 9 3.2 Kostnadsmässiga konsekvenser ............................................................... 9 3.3 Konsekvenser för kommunala självstyret .............................................. 10 3.4 Barnkonsekvensanalys ............................................................................. 10 3.5 Åtgärder för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader/begränsningar än nödvändigt för att uppnå syftet ................. 11 3.6 Bedömning av om förslagen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU .......................... 11 4 Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och informationsinsatser ....................................................................... 12 4.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ....................................... 12 4.2 Informationsinsatser ................................................................................. 12 4.3 Hur och när konsekvenserna av förslagen kan utvärderas ................ 12 1 Bakgrund Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet, se 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2025:400). Bestämmelsen motsvarar 3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). Enligt 6 § andra stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Socialstyrelsen tog 2011 fram allmänna råd som ger rekommendationer till stöd för tillämpningen av 3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsen tog 2014 fram allmänna råd som ger rekommendationer till stöd för tillämpningen av 3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) och 6 § andra stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Föregående revideringar I SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2 anges under rubriken Utbildning vilka godkända kurser på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram respektive barn- och fritidsprogram eller annan motsvarande utbildning som kan genomgås för att uppnå de kunskaper och förmågor som rekommenderas i de allmänna råden. Den 1 juli 2021 trädde ändringar i programstrukturen samt nya ämnesplaner i kraft för vård- och omsorgsprogrammet respektive barn- och fritidsprogrammet, och dessa föranledde en ändring av de allmänna råden under rubriken Utbildning 2021. De allmänna råden ändrades för att även kunna inkludera Skolverkets yrkesutbildning till undersköterska i uppräkningen av utbildningar. Därutöver gjordes en ändring för att ange att kunskaperna och förmågorna även kan uppnås genom godkänt resultat på någon annan utbildning som motsvarar dem som anges i de allmänna råden.1 Den 1 juli 2023 trädde ändringar i programstrukturen i kraft för de två gymnasieprogrammen. Ändringarna innebar att ämnet svenska flyttades från de programgemensamma ämnena till de gymnasiegemensamma ämnena, 1 HSLF-FS 2021:107 och HSLF-FS 2021:108. 1 och till följd av detta ändrade Socialstyrelsen 2024 de allmänna råden under rubriken Utbildning.2 Författningarna reviderades ånyo våren 2025 till följd av ikraftträdandet av ny socialtjänstlag den 1 juli 2025. Revideringen bestod av följdändringar till den nya lagstiftningen.3 Ikraftträdande av Gy25 Den 1 juli 2025 trädde gymnasiereformen Gy25 i kraft, vilket innebär förändringar i de aktuella gymnasieprogrammen. Den relevanta ändringen i relation till de allmänna råden under rubriken Utbildning är att kurser i stället blir ämnen med nivåer. Formuleringarna avseende utbildning blir delvis inaktuella och behöver ses över i förhållande till nya programstrukturer och ämnesplaner. Förutom reformen med Gy25 kommer nya bestämmelser under 2025 som påverkar sammanhållna yrkesutbildningar. Skolverket har tagit fram en sammanhållen yrkesutbildning Personal inom funktionshinderområdet, som kan påbörjas från och med 1 juli 2025. Vidare är yrkesutbildningen till undersköterska en föreskriven nationell sammanhållen yrkesutbildning inom vård och omsorg sedan den 1 juli 2025.4 1.1 Gällande rätt Detta avsnitt beskriver de rättsliga förutsättningarna för Socialstyrelsens förslag till ändring i de allmänna råden. 1.1.1 Relevant lagstiftning Bestämmelsen i 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2025:400) syftar till att framhålla hur viktigt det är att upprätthålla en hög kompetens och att välja personer med lämplig bakgrund och personlighet för yrken inom socialtjänsten. Detta är av central betydelse för socialtjänstens möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet.5 Av förarbetena till 6 § andra stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår att bestämmelsen är en allmän regel om skyldighet att ha den personal som behövs för att ge god omsorg. Detta innebär att personalen ska ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift.6 2 HSLF-FS 2024:7 och HSLF-FS 2024:8. 3 HSLF-FS 2025:22 och HSLF-FS 2025:26. 4 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2025:24) om nationell sammanhållen yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning. 5 Proposition 2024/25:89 En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter s. 254. 6 Se proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade s. 171–172. 2 1.1.2 Socialstyrelsens allmänna råd Socialstyrelsen redogör i SOSFS 2011:12 för vilka grundläggande kunskaper och förmågor den personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre minst bör ha. I SOSFS 2014:2 redogör Socialstyrelsen för vilka kunskaper och förmågor motsvarande gymnasienivå den personal som arbetar med att ge stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning minst bör ha. De allmänna råden är rekommendationer om vilka kunskaper och förmågor som är viktiga att personalen har för att säkerställa kvaliteten i de berörda verksamheterna. De allmänna råden gäller för personal i både offentlig och privat verksamhet, med vissa angivna undantag. Det är verksamhetsutövaren som har ansvar för att personalen har de kunskaper och förmågor som rekommenderas, och som behövs i verksamheten. Syftet med rekommendationer om utbildning (hädanefter utbildningsrekommendationerna) är att ge vägledning om hur de rekommenderade kunskaperna och förmågorna kan uppnås, och för att tydliggöra vilken kunskapsnivå som rekommenderas. Uppräkningen av utbildningar i de allmänna råden är inte uttömmande. Kunskaperna och förmågorna kan även uppnås genom godkänt resultat på någon annan utbildning som motsvarar dem som anges i allmänna råden. 1.2 Det aktuella problemet och den förändring som Socialstyrelsen eftersträvar Revideringen av de allmänna råden SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2 har föranletts av ikraftträdande av gymnasiereformen Gy25 den 1 juli 2025. Socialstyrelsens författningsförslag innebär att de allmänna råden under rubriken Utbildning ändras. Myndigheten bedömer att en anpassning av rekommendationerna om utbildning behöver genomföras för att vägleda arbetsgivare och berörda personalkategorier om hur de rekommenderade kunskaperna och förmågorna kan uppnås efter den 1 juli 2025. Avsikten är att harmonisera de allmänna råden med de ändringar som genomförts i vård- och omsorgsprogrammet respektive barn- och fritidsprogrammet. Socialstyrelsen föreslår att rekommenderade kunskaper och förmågor i SOSFS 2014:2 även kan uppnås genom Skolverkets sammanhållna yrkesutbildning Personal inom funktionshinderområdet. 3 Socialstyrelsen föreslår inga ändringar avseende de kunskaper och förmågor som rekommenderas. Myndigheten överväger en framtida mer övergripande översyn och revidering av de allmänna råden SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2. En sådan översyn kan även komma att inkludera en analys av utformningen av utbildningsrekommendationerna. 1.3 Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas De rekommendationer som Socialstyrelsen har om utbildning behöver vara anpassade efter de utbildningar som finns tillgängliga för berörda personalkategorier. Om ingen åtgärd vidtas, det vill säga att inga ändringar görs, kan det skapa osäkerhet i fråga om vilka program och ämnen i gymnasieskolan som är relevanta för att uppnå de kunskaper och förmågor som rekommenderas i de allmänna råden SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2. Det skulle kunna försvåra för både arbetsgivare och personal att bedöma om en person har den kompetens som rekommenderas. 4 2 Alternativa lösningar 2.1 De alternativ som finns för att uppnå förändringen Allmänna råd är generella rekommendationer för hur en bindande författning kan eller bör tillämpas, men utesluter inte andra möjliga sätt att uppnå författningens syften. Alternativa åtgärder till allmänna råd kan inkludera olika typer av stödmaterial, såsom handböcker, kunskapsunderlag eller riktade utbildningsinsatser för berörda målgrupper. Formuleringarna avseende utbildning i de allmänna råden blir delvis inaktuella efter ikraftträdande av Gy25, och behöver ses över i förhållande till de nya ämnesplanerna och programstrukturerna. De allmänna råden SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2 har som beskrivits i avsnitt 1 genomgått tre revideringar sedan 2021, varav två var föranledda av ändringar i de aktuella gymnasieprogrammen.7 Mot bakgrund av föregående revideringar 2021 och 2024 aktualiseras enligt Socialstyrelsen frågan om hur utbildningsrekommendationerna bör utformas, samt frågan om en fortsatt författningsreglering är den mest ändamålsenliga lösningen för att vägleda arbetsgivare och berörda personalkategorier. I avsnitt 2.1 och 2.2 beskrivs de alternativ som Socialstyrelsen bedömer finns för att uppnå förändringen. Socialstyrelsen redogör vidare för fördelar och nackdelar med respektive alternativ, samt varför myndigheten bedömer att de ändringar som föreslås är de mest lämpliga. 2.1.1 Förslag till ändring av utbildningsrekommendationerna Socialstyrelsen bedömer som anförts ovan att en ändring av utbildningsrekommendationerna behöver genomföras för att vägleda arbetsgivare och berörda personalkategorier om hur de rekommenderade kunskaperna och förmågorna kan uppnås efter den 1 juli 2025. Författningsförslagen förändrar inte strukturen eller utformningen på nuvarande rekommendationer. Allmänna råd behöver vara aktuella och ändamålsenliga för att spegla nuvarande förhållanden. Detaljerade regler riskerar att bli föråldrade vid förändrade omständigheter. De allmänna råden under rubriken Utbildning kan bli delvis inaktuella även vid mindre justeringar av exempelvis poängsystemet i aktuella gymnasieprogram. Därtill kan förändringar i gymnasieskolan aktualiseras för att möta arbetsmarknadens behov. 7 HSLF-FS 2021:107, HSLF-FS 2021:108, HSLF-FS 2024:7 och HSLF-FS 2024:8. 5 2.1.2 Övergripande utformning av rekommendationerna Socialstyrelsen har med anledning av ovanstående övervägt alternativet att utforma de allmänna råden under rubriken Utbildning mer övergripande. Genom att utelämna specifika ämnen och gymnasiepoäng bidrar utbildningsrekommendationerna till en mer generell vägledning. Detta kan förväntas minska behovet av smärre följdändringar. Allmänna råd som är mer övergripande kan minska risken för att råden förlorar i relevans över tid. En mer övergripande utformning, där exempelvis endast relevanta gymnasieprogram och sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan anges, medför att arbetsgivare och berörd personal ges ett ökat eget ansvar för att uppfylla rekommendationerna. Det kan leda till osäkerhet bland de som omfattas av regleringen kring vilka förväntningar som ställs på dem, och det kan förväntas att Socialstyrelsen tar fram olika former av stödmaterial eller genomför informationsinsatser. Socialstyrelsen bedömer att en sådan ändring behöver föregås av en fördjupad analys om en generell utformning av rekommendationerna om utbildning på ett tillräckligt effektivt sätt kan tillgodose behovet av stöd för användare av de allmänna råden. Socialstyrelsen bedömer att den alternativa lösningen därmed inte är den lämpligaste åtgärden för att uppnå den förändring som myndigheten eftersträvar. 2.1.3 Utbildningsrekommendationerna upphör att gälla Socialstyrelsen har även övervägt om allmänna råden under rubriken Utbildning ska upphöra att gälla utan att ersättas med nya. Myndigheter ska säkerställa att deras författningar är aktuella och ändamålsenliga. Författningsarbete styrs av olika processer med regulatoriska krav. Det krävs som regel även samverkan, både internt inom den föreskrivande myndigheten och med externa intressenter. Processen att ändra i en författning kan pågå under en längre tid eftersom det krävs en utredning och i vissa fall en remissomgång.8 Alternativa lösningar i form av att styra med kunskap i stället för med regler kan i vissa sammanhang ge utrymme för mer flexibilitet, och möjliggöra en snabbare anpassning till förändrade omständigheter i takt med att sådana behov uppkommer. Allmänna råd är rekommendationer som inte är bindande, men de kan ha inverkan på hur lagar och regler tolkas och tillämpas. Socialstyrelsen behöver analysera om andra insatser, som exempelvis kunskapsstöd eller informationsinsatser, på ett tillräckligt effektivt sätt kan styra verksamheterna mot att bedrivas med god kvalitet genom att ge vägledning 8 3 och 12 §§ förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. 6 till hur personalen kan uppnå rekommendationerna på kunskaper och förmågor. Socialstyrelsen bedömer att ett upphävande av rekommendationerna om utbildning kräver en djupgående analys för att säkerställa att en alternativ lösning till en författningsreglering är den mest ändamålsenliga lösningen för att upprätthålla kvaliteten i berörda verksamheter.9 Socialstyrelsen bedömer att den alternativa lösningen därmed inte är den lämpligaste åtgärden för att uppnå den förändring som myndigheten eftersträvar. 2.2 Det alternativ som bedöms lämpligast och skälen till det I avsnitt 2.1 beskrivs de överväganden som Socialstyrelsen gjort vid förslag till ändring av utbildningsrekommendationerna. Socialstyrelsen bedömer att författningsförslagen är den mest lämpliga lösningen för att vägleda arbetsgivare och berörda personalkategorier om hur de rekommenderade kunskaperna och förmågorna kan uppnås efter den 1 juli 2025. De alternativa lösningar som presenteras i avsnitt 2.1.2 och 2.1.3 förutsätter en mer fördjupad analys innan myndigheten kan ge förslag på ändring av rekommendationerna om utbildning. Mot bakgrund av detta bedömer Socialstyrelsen att de alternativa lösningarna inte är lämpliga alternativ inom ramen för denna revidering. Nedan redogörs för Socialstyrelsens överväganden som gjorts i framtagandet av författningsförslagen. 2.2.1 Överväganden gymnasieprogrammen Socialstyrelsen har jämfört innehållet i den nya programstrukturen och i de nya ämnesplanerna för vård- och omsorgsprogrammet respektive barn- och fritidsprogrammet med de kunskaper och förmågor som rekommenderas i de allmänna råden. I författningsförslagen anges vilka ämnen, och i SOSFS 2014:2 nivåer av ämnen, på respektive gymnasieprogram som personer kan läsa för att uppnå kunskaperna och förmågorna. Förslagen syftar till att anpassa utbildningsrekommendationerna till Skolverkets nya programstrukturer och ämnesplaner. Några ytterligare ändringar föreslås inte inom ramen för denna revidering. 9 Se proposition 2024/25:89 En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter s. 254. 7 2.2.2 Överväganden sammanhållen yrkesutbildning Personal inom funktionshinderområdet Vid en jämförande analys av rekommendationer av kunskaper och förmågor och de nya ämnesplanerna har Socialstyrelsen funnit att kunskaper och förmågor i de allmänna råden SOSFS 2014:2 även kan uppnås genom den sammanhållna yrkesutbildningen Personal inom funktionshinderområdet. Socialstyrelsen föreslår därför att yrkesutbildningen inkluderas under rubriken Utbildning i SOSFS 2014:2. 2.2.3 Överväganden nationell sammanhållen yrkesutbildning till undersköterska Yrkesutbildningen till undersköterska är en föreskriven nationell sammanhållen yrkesutbildning inom vård och omsorg sedan den 1 juli 2025,10 och med anledning av detta föreslår Socialstyrelsen en justering av de allmänna råden under rubriken Utbildning i SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2. Den föreslagna justeringen innebär ingen ändring i sak utan är en anpassning till de begrepp som används i lag och förordning.11 10 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2025:24) om nationell sammanhållen yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning. 11 Se 20 kap. 6 a-b§§ skollagen (2010:800) och 2 kap. 10 a-b §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. 8 3 Konsekvenser av förslagen 3.1 Berörda av regleringen De allmänna råden i SOSFS 2011:12 är avsedda för personal som, inom ramen för sitt yrkesutövande, ger stöd och hjälp i vissa insatser till äldre personer enligt socialtjänstlagen (2025:400). Motsvarande gäller för råden i SOSFS 2014:2 som är avsedda för den personal som ger personer med funktionsnedsättning stöd, service eller omsorg inom vissa angivna insatser enligt socialtjänstlagen (2025:400) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Såväl kommuner som privata aktörer som bedriver verksamhet med stöd och hjälp till äldre, eller insatser för personer med funktionsnedsättning, omfattas direkt av de allmänna råden. Detta inkluderar även personalen i dessa verksamheter. Förslaget till ändring av SOSFS 2014:2 berör inte personliga assistenter som den enskilde själv utser. Indirekt berörs de personer som får insatser och aktörer, såsom Skolverket och utbildningsanordnare vars kurser och program kan innehålla kunskaper rekommenderade i de allmänna råden. Den ansvariga nämnden ansvarar för kvaliteten i de angivna insatserna och påverkas därmed också indirekt av de allmänna råden. 3.2 Kostnadsmässiga konsekvenser I detta avsnitt kommer Socialstyrelsen redogöra för eventuella kostnadsmässiga konsekvenser av de föreslagna ändringarna av SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2. Myndigheten kommer inte att beräkna eller redogöra för kostnadsmässiga konsekvenser som beror på andra relaterade lag- eller förordningsändringar i denna konsekvensutredning. 3.2.1 Kostnader och intäkter för kommunerna Socialstyrelsens föreslagna ändringar av de allmänna råden syftar till att anpassa rekommendationerna om utbildning utifrån den gymnasiereform som trädde i kraft den 1 juli 2025. Ändringarna utgör framför allt ett förtydligande av att de kunskaper och förmågor som rekommenderas i de allmänna råden fortfarande kan uppnås genom vård- och omsorgsprogrammet, och inriktningen pedagogiskt och socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet samt den nationella sammanhållna yrkesutbildningen till undersköterska. Eftersom detta inte innebär någon förändring i sak bedömer Socialstyrelsen att ändringarna inte bör medföra några kostnadsmässiga konsekvenser för berörda kommunala verksamheter. 9 Vidare innebär den föreslagna ändringen av SOSFS 2014:2 att personer även kan uppnå de kunskaper och förmågor som rekommenderas i de allmänna råden genom den sammanhållna yrkesutbildningen Personal inom funktionshinderområdet. Denna ändring bedöms inte innebära några kostnadsmässiga konsekvenser för berörda verksamheter. Det skulle kunna bidra till att antalet personer med rekommenderade kunskaper ökar och att verksamheter därför kan anställa fler, vilket i sin tur kan medföra positiva ekonomiska effekter för både enskilda verksamheter och samhället i stort. Eftersom den sammanhållna yrkesutbildningen kan påbörjas från och med den 1 juli 2025 saknas underlag för att bedöma omfattningen av dessa effekter då det har förflutit för kort tid. Sammanfattningsvis bedömer Socialstyrelsen att de föreslagna ändringarna inte kommer medföra några kostnadsmässiga konsekvenser för kommunala verksamheter eller samhället i övrigt. 3.2.2 Kostnader och intäkter för regionerna Förslagen innebär inga kostnader eller intäkter för regionerna. 3.2.3 Kostnader och intäkter för staten Förslagen innebär inga kostnader eller intäkter för staten. 3.2.4 Kostnader och intäkter för företag och andra enskilda Kostnader och intäkter som kan uppstå för verksamheter i enskild regi uppskattas vara av samma omfattning som de som beskrivits i avsnitt 3.2.1 Kostnader och intäkter för kommunerna. 3.3 Konsekvenser för kommunala självstyret Socialstyrelsen gör bedömningen att förslagen inte inskränker den kommunala självstyrelsen. 3.4 Barnkonsekvensanalys Barn berörs på olika sätt av författningsförslagen och i detta avsnitt redogörs för vilka konsekvenser förslagen bedöms få för barn. Barnkonventionens grundprinciper (artikel 2, 3, 6, och 12) utgör utgångspunkten för bedömningen. Barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kompletterar varandra och stärker barnets rätt. 10 De allmänna råden i SOSFS 2011:12 är avsedda för personal som ger stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen till äldre personer. De föreslagna ändringarna bedöms därför inte medföra några konsekvenser för barn. De föreslagna ändringarna i SOSFS 2014:2 avser enbart exempel på utbildningar som personer kan genomföra för att uppnå rekommenderade kunskaper och förmågor. Förslagen bedöms inte medföra några särskilda konsekvenser för barn med funktionsnedsättning utöver de positiva effekter som de bedöms ha för att säkerställa att personalen i berörda verksamheter har relevant kompetens. 3.5 Åtgärder för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader/begränsningar än nödvändigt för att uppnå syftet Socialstyrelsens föreslagna ändringar är nödvändiga för att de allmänna råden ska vara aktuella i förhållande till gällande programstrukturer och ämnesplaner i gymnasieskolan. Som beskrivits i avsnitt 3.2 bedöms inte förslagen medföra några kostnadsmässiga konsekvenser för berörda verksamheter och konsekvenserna bedöms således vara proportionerliga till syftet. 3.6 Bedömning av om förslagen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU Socialstyrelsen bedömer att de föreslagna ändringarna inte påverkar de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 11 4 Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och informationsinsatser 4.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Socialstyrelsen planerar att fatta beslut om ändring av SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2 under våren 2026. Då ändringar i aktuella programstrukturer och ämnesplaner i gymnasieskolan trädde i kraft den 1 juli 2025 bedömer myndigheten att det inte krävs någon särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdande. Socialstyrelsen bedömer att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser. 4.2 Informationsinsatser Det kommer att finnas behov av informationsinsatser och Socialstyrelsen planerar att genomföra sådana i anslutning till att ändringarna börjar gälla. 4.3 Hur och när konsekvenserna av förslagen kan utvärderas Socialstyrelsen har en beslutad process för uppföljning av författningar. Syftet med processen är att säkerställa att Socialstyrelsens författningar (föreskrifter och allmänna råd) följs upp på ett systematiskt sätt. Målet med processen är att identifiera och analysera eventuella behov av ändringar i Socialstyrelsens författningar i syfte att säkerställa att författningarna uppfyller krav på att vara aktuella och ändamålsenliga. Tidpunkten för uppföljning bestäms i samband med att beslut tas om ändringar av de allmänna råden SOSFS 2011:12 och SOSFS 2014:2. 12