More Homes Needed in Lidingö

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 4 februari 2026 och publiceras senast med protokollet. [R2 PM Samråd av Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning.pdf] PM Rotel II (Dnr KS 2025/1485) Samråd av Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning Remiss från Lidingö kommun Remisstid den 6 februari 2026 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Lidingö stad har tagit fram en handlingsplan för bostadsförsörjning i enlighet med lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Handlingsplanen ska antas av kommunfullmäktige under mandatperioden och vara vägledande för kommunens planering enligt plan- och bygglagen. Planen redovisar kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, behov av tillskott av bostäder samt planerade åtgärder för att nå uppsatta mål. Handlingsplanen utgår från Lidingö stads långsiktiga vision om en varsam och restriktiv bebyggelseutveckling som värnar småstadskaraktär, grönområden och kulturmiljöer. Befolkningsprognosen visar att befolkningen som helhet förväntas vara relativt stabil, men att antalet äldre, särskilt personer över 80 år, kommer att öka kraftigt. Detta bedöms medföra ett ökat behov av särskilda boendeformer för äldre samt bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 (LSS). Lidingö stad bedömer att det under de närmaste tio åren finns förutsättningar att bygga drygt 500 bostäder, motsvarande cirka 50 bostäder per år, baserat på antagna detaljplaner och beslutade planbesked. Handlingsplanen kompletteras av bilagor som redovisar demografiska analyser, marknadsförutsättningar samt behovsprognoser för lokaler och bostäder för prioriterade grupper. Lidingö stad har remitterat handlingsplanen till bland annat Stockholms stad för yttrande. 1 (4) Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret bedömer att Lidingö stads handlingsplan inte fullt ut svarar mot det regionalt bedömda bostadsbehovet eller intentionerna i bostadsförsörjningslagen. En översyn av planens ambitionsnivå och inriktning, i bättre överensstämmelse med regionala planeringsunderlag och långsiktiga behov för bostads- och arbetsmarknaden, bör genomföras. Föredragande borgarrådets synpunkter Det är beklagligt att en kommun som vill använda epitetet stad har så låga ambitioner för bostadsbyggnad som Lidingö. Att kommunen åker snålskjuts på resten av regionen genom att inte bidra till bostadsförsörjningen har varit ett problem sen länge. Men att planera för ett tillskott på enbart 50 bostäder per år är orimligt låga nivåer. Enligt regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2050) ska Lidingö bidra med runt 200 bostäder per år. Boverkets bedömning av bostadsbyggnadsbehovet de kommande åren anger att Lidingö ska bygga 244 bostäder per år. För en kommun som bidragit till bostadsförsörjningen så pass lite över en lång tid måste även dessa siffror ses som ett minimum. Lidingö har stor nytta av i huvudsak statliga investeringar i infrastruktur som Norra länken och broinvesteringar, liksom önskan om förlängning av Spårväg city till Lidingö, men vägrar trots detta bidra till regionens bostadsförsörjning och utveckling. Lidingö är en ö helt beroende av Stockholmsregionen för sina kommuninvånares arbeten, för kompetensförsörjningen, för kulturutbud, för nattliv och nöjen, för kommunikationer med resten av regionen och inte minst för utbud av boende för Lidingös yngre generation. Vi hoppas att kommunledningen i framtiden kan visa upp betydligt högre ambitioner än vad som sker idag, för Stockholmsregionens bästa. Stockholm den 4 februari 2026 Jan Valeskog Bilagor 1. Samråd av Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning, dnr KS 2025/1485-1.1 2. Underlag till handlingsplan för bostadsförsörjning, dnr KS 2025/1485-1.2 3. Behovsprognos för lokaler och bostäder, dnr KS 2025/1485-1.3 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 2 (4) Ärendet Lidingö stad har tagit fram en handlingsplan för bostadsförsörjning i enlighet med lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Handlingsplanen ska antas av kommunfullmäktige under mandatperioden och vara vägledande för kommunens planering enligt plan- och bygglagen. Planen redovisar kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, behov av tillskott av bostäder samt planerade åtgärder för att nå uppsatta mål. Handlingsplanen utgår från Lidingö stads långsiktiga vision om en varsam och restriktiv bebyggelseutveckling som värnar småstadskaraktär, grönområden och kulturmiljöer. Befolkningsprognosen visar att befolkningen som helhet förväntas vara relativt stabil, men att antalet äldre, särskilt personer över 80 år, kommer att öka kraftigt. Detta bedöms medföra ett ökat behov av särskilda boendeformer för äldre samt bostäder med särskild service enligt LSS. Lidingö stad bedömer att det under de närmaste tio åren finns förutsättningar att bygga drygt 500 bostäder, motsvarande cirka 50 bostäder per år, baserat på antagna detaljplaner och beslutade planbesked. Handlingsplanen kompletteras av bilagor som redovisar demografiska analyser, marknadsförutsättningar samt behovsprognoser för lokaler och bostäder för prioriterade grupper. Lidingö stad har remitterat handlingsplanen till bland annat Stockholms stad för yttrande. Remissammanställningen Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 15 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Mot bakgrund av det demografiskt bedömda bostadsbehovet i Stockholmsregionen och de långsiktiga utmaningar som präglar bostadsmarknaden anser stadsledningskontoret att samtliga kommuner i länet behöver ta ett tydligt ansvar för att planera för en bostadsförsörjning som svarar mot behoven. En väl fungerande regional bostadsmarknad är även en grundläggande förutsättning för näringslivets kompetensförsörjning och för en väl fungerande arbetsmarknad i regionen. I förslaget till regional utvecklingsplan (RUFS), anges en inriktning som innebär att Lidingö stad bör planera för ett bostadstillskott i storleksordningen 100–200 bostäder per år. I Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning anges dock ett bedömt tillskott om cirka 500 bostäder under en tioårsperiod, motsvarande omkring 50 bostäder per år. Stadsledningskontoret bedömer att denna ambitionsnivå är för låg i förhållande till det regionalt bedömda bostadsbehovet. 3 (4) Stadsledningskontoret vill vidare framhålla att bostadsförsörjningsansvaret enligt lag omfattar hela befolkningen. Handlingsplanen har ett tydligt fokus på särskilda boendeformer, vilket är angeläget, men redovisar i begränsad utsträckning hur behovet av bostäder för andra grupper med svag ställning på bostadsmarknaden, såsom unga och hushåll med begränsade ekonomiska resurser, ska tillgodoses. Vidare konstateras att handlingsplanen endast i begränsad omfattning redovisar hur kommunens planerings- och markpolitiska verktyg ska användas för att nå de bostadspolitiska målen, trots att planen enligt lag ska vara vägledande för planläggning och markanvändning. Sammantaget bedömer stadsledningskontoret att Lidingö stads handlingsplan inte fullt ut svarar mot det regionalt bedömda bostadsbehovet eller intentionerna i bostadsförsörjningslagen. En översyn av planens ambitionsnivå och inriktning, i bättre överensstämmelse med regionala planeringsunderlag och långsiktiga behov för bostads- och arbetsmarknaden, bör genomföras. 4 (4) --- [Remiss - Samråd av Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning.pdf] 2025-10-01 LS 2024/1829 Handlingsplan för bostadsförsörjning 2 (7) Innehållsförteckning Kommuners bostadsförsörjningsansvar .................................................... 3 Utgångspunkter .............................................................................. 4 Stadens vision och inriktningsmål ............................................. 4 Översiktsplan 2025 ................................................................. 4 Nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen ............................................................................. 5 Nationella mål, planer och program .... Fel! Bokmärket är inte definierat. Mål för samhällsplanering, byggande och boende ...................... 5 Gestaltad livsmiljö .................................................................. 5 Nationella kulturmiljömål ........................................................ 5 Mål för funktionshinderpolitiken .............................................. 5 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen ...................... 6 Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet . 6 Tillskott av bostäder .............................................................................. 7 Kommunens mål för bostadsbyggande och åtgärder ........................... 7 Mål 1 ................................................................................ 7 Mål 2 ................................................................................ 7 Mål 3 ................................................................................ 7 Bilagor 1. Underlag till handlingsplan för bostadsförsörjning, 2025-10-01 2. Behovsprognos för lokaler och bostäder, 2025-05-14 3 (7) Kommuners bostadsförsörjningsansvar Enligt bostadsförsörjningslagen ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. I bostadsförsörjningslagen anges också vilka krav som ställs på kommunen när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen och vilken roll länsstyrelsen och regionen har. Kommunfullmäktige ska anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod och genom denna handlingsplan planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Handlingsplanen för bostadsförsörjningen ska i sin tur vara vägledande för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL), när det gäller det tillämpningen av bestämmelserna om de så kallade allmänna intressena. ”Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet” utgör ett av fem allmänna intressen i PBL 2 kap 3 §, vilka planläggningen enligt PBL ska främja. Handlingsplan för bostadsförsörjning ska minst innehålla uppgifter om: • behov av tillskott av bostäder i kommunen • kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet • kommunens planerade åtgärder för att nå uppsatta mål • hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Som grund för uppgifterna ska det finnas en analys av: • den demografiska utvecklingen • marknadsförutsättningar, och • de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden I bilaga 1-Underlag till handlingsplan för bostadsförsörjning har Lidingö stads demografiska utveckling analyserats utifrån hur den historiska utvecklingen har sett ut och hur den prognosticerade utvecklingen kan komma att se ut. Marknadsförutsättningar redovisas också i bilagan. Bilaga 2 utgörs av omsorgs- och socialförvaltningens lokalförsörjningsplan, där framgår de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden, så som särskilda boenden för äldre enligt socialtjänstlagen och bostäder med särskild service för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4 (7) Utgångspunkter Stadens vision och inriktningsmål Staden har en vision och tre inriktningsmål som talar om hur politiken vill att Lidingö ska utvecklas på lång sikt. Visionen ger en långsiktig målbild över hur det ska vara att leva, verka och vistas på Lidingö. Den ger övergripande vägledning för nämndernas styrning. ”Lidingö är den unika och trygga skärgårdsstaden. Den gröna småstaden som bredvid storstaden utvecklas varsamt och i takt med Lidingöbornas behov. Ett tydligt fokus på kärnverksamheterna ger hög kvalitet i servicen och en låg skatt för Lidingöborna. Lidingö stad ger goda förutsättningar för lokala företag, ett aktivt civilsamhälle och livskraftigt föreningsliv”. De tre inriktningsmålen: • Starka verksamheter med valfrihet och goda villkor för Lidingöborna. Lidingö fokuserar på kärnverksamheten där skola, vård och omsorg utvecklas och stärks. Kommunalt finansierade tjänster håller hög kvalitet. • Hållbar ekonomi och effektiv styrning En budget i balans skapar förutsättningar för bästa service. Skatten hålls låg genom hög kostnadsmedvetenhet hos förvaltningarna samt effektiv styrning och uppföljning. Lidingöborna möter engagerade och kompetenta medarbetare. Lidingö stad är en attraktiv arbetsgivare. • Ett lyssnande ledarskap som möter Lidingöbornas behov Lidingö är en trygg skärgårdsstad med bevarad småstadskänsla. Ett lyhört ledarskap möter Lidingöbornas behov, ger förutsättningar för ett starkt näringsliv och tillvaratar ideella krafter och föreningsliv. Lidingöborna är nöjda med utbudet av kultur- och fritidsmöjligheter. Översiktsplan 2025 En ny översiktsplan är under framtagande och beräknas antas under 2025. Den nya översiktsplanen föreslår en restriktiv bebyggelseutveckling där grönområden så långt som möjligt ska fredas från bebyggelse. Den övergripande utvecklingsinriktningen skapar förutsättningar för en varsam och balanserad framtid som tar fasta på, förstärker och befäster Lidingös karaktär som en småskalig skärgårdsstad. Grunddragen i mark-och vattenanvändningen speglar Lidingö stads restriktiva hållning gällande byggande. Lidingö präglas till stora delar av småskalig bebyggelse och det är något som staden vill slå vakt om även vid en fortsatt utveckling av ön. Tillkommande bebyggelse ska ske med stor restriktivitet. Bebyggelse kan tillkomma i områden där det finns god möjlighet att bidra med värden till det befintliga området och den omgivande miljön. 5 (7) Nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Mål för samhällsplanering, byggande och boende Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet, en från social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. För delområdet bostadsmarknad är målet även långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Gestaltad livsmiljö Gestaltad livsmiljö är ett nationellt mål som handlar om hur fysiska livsmiljöer utformas och planeras för att skapa estetiskt tilltalande och funktionella platser för människor att leva och verka i. Det övergripande målet är att arkitektur, form och design ska bidra till ett gott samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Nationella kulturmiljömål De nationella kulturmiljömålen ska vara vägledande i kulturmiljöarbetet på regional och kommunal nivå. Kulturmiljömålen handlar om: • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön • Ett inkluderat samhälle med kulturmiljö som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser • En helhetssyn på förvaltning av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Mål för funktionshinderpolitiken Det nationella målet för funktionshinderpolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. 6 (7) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Region Stockholm arbetar med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen som beräknas vara klar under 2026. Den gällande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) antogs 2018. Enligt RUFS 2050 beräknas bostadsbeståndet i Stockholmsregionen behöva öka till ca 1,6 miljoner bostäder år 2050. Planberedskap behöver finnas för cirka 750 000 bostäder i regionen. Regionen framhåller att för att bostadsförsörjningen som helhet ska fungera i regionen på lång sikt behövs en god mark- och planberedskap i samtliga kommuner. Utifrån antaganden i RUFS 2050 om ett högre utbyggnadsalternativ vad gäller det långsiktiga behovet av bostäder, bedömer regionen att det i genomsnitt behöver byggas cirka 150–250 bostäder per år i Lidingö stad fram till 2030 och därefter 170–300 bostäder på år fram till 2050. Enligt förslag till ny RUFS 2060 behöver Lidingö stad bygga cirka 100–200 bostäder per år fram till 2040 och därefter 50–100 bostäder per år fram till 2060. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Lidingö stad anser att det är viktigt att ta fasta på långsiktigheten, och att staden inte exploateras på ett sätt som riskerar att förminska Lidingös identitet med lättillgängliga och stora grönområden, kulturmiljöer, närhet till det kustnära landskapet, och den unika småstadskaraktären. Lidingös byggpolitik ska präglas av varsamhet, lyhördhet, transparens och dialog med Lidingöborna. Bebyggelse kan eventuellt tillkomma i områden där det finns god möjlighet att bidra med värden till det befintliga området och den omgivande miljön. Den restriktiva bebyggelseutvecklingen ställer höga krav på arkitektur, platsskapande och karaktär som är kännetecknande för Lidingö. Tillkommande bebyggelse ska vara estetiskt tilltalande och kännetecknas av högkvalitativ arkitektur i fråga om material och energiprestanda. Ny bebyggelse ska utgå från och ta avstamp i den existerande bebyggelsestrukturen och knyta an till Lidingös kulturhistoria. Att äga sitt eget boende är för många människor en trygghet och ska eftersträvas i framtida planer. Efterfrågan på villor och radhus är hög och det ska prioriteras framför flerfamiljshus vid framtida byggande. Lidingö är en av Sverige mest tätbefolkade kommuner och för att ha möjlighet att erbjuda bra boende och samtidigt erbjuda möjlighet till rekreation i en välskött natur- och skärgårdsmiljö måste det ske avvägningar mellan olika intressen och värden. Genom ett återhållsamt bostadsbyggande är det möjligt att bevara Lidingös gröna karaktär samtidigt som det är möjligt att bevara och återskapa trevliga miljöer för såväl boende som rekreation och friluftsliv. 7 (7) Staden har ett särskilt bostadsförsörjningsansvar för vissa prioriterade grupper; socialt utsatta personer, nyanlända, personer med funktionsnedsättning och äldre med behov av stöd. Ytterligare en grupp som det är viktigt att planera för är friska äldre personer. Omsorgs- och socialförvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner som belyser nuvarande och framtida bostadsbehov inom en fem till tioårsperiod kopplat till befolkningsprognosen. Lokalförsörjningsplanen utgör bilaga till handlingsplan för bostadsförsörjning. Tillskott av bostäder Lidingö stad bedömer att kommunen inom de närmaste tio åren kan bygga drygt 500 bostäder, vilket ger ett årligt tillskott på drygt 50 bostäder. Detta enligt de detaljplaner som nyligen är antagna och de planbesked som är beslutade. För att tillgodose behovet av bostäder för äldre planeras för nya vård- och omsorgsboenden. Kommunens mål för bostadsbyggande och åtgärder Mål 1 Prioritera bostäder för de grupper staden har ett ansvar för enligt socialtjänstlagen samt enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Åtgärder mål 1 • Till följd av den demografiska utvecklingen ska sådana särskilda boenden för äldre som regleras i socialtjänstlagen prioriteras. • Staden ska säkerställa uppdaterade behovsanalyser. • Staden ska genom förvaltningsöverskridande arbetsgrupper samla nödvändiga kompetenser för att arbeta med frågorna. Mål 2 Bostadsbyggandet ska ske enligt översiktsplan som antas under 2025. Åtgärder mål 2 • Staden ska ta fram nya detaljplaner i enlighet med översiktsplanen. Mål 3 Planering för och byggande av bostäder ska hålla hög gestaltningsmässig kvalitet. Åtgärder mål 3 • Ställa gestaltningskrav i avtal. • Beakta natur- och kulturvärden utifrån kommunala styrdokument såsom stadens kulturmiljöprogram. • Detaljplaner ska regleras med ändamålsenliga planbestämmelser. --- [Bilaga - Underlag till handlingsplan för bostadsförsörjning.pdf] 1 2025-10-01 LS 2024/1829 Bilaga 1 - Underlag till handlingsplan för bostadsförsörjning 2 (12) Innehållsförteckning Underlag till handlingsplan för bostadsförsörjning ................................................. 3 Demografi .................................................................................................. 3 Utbildningsnivå ................................................................................. 4 Befolkningsprognos........................................................................... 5 Sammanfattning ............................................................................... 5 Bostadsbeståndet ....................................................................................... 7 Storlek på bostäder ........................................................................... 8 Bostadsbyggande .............................................................................. 9 Marknadsförutsättningar ................................................................. 10 Mått på bostadsbrist ........................................................................ 10 Bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden ............ 11 3 (12) Underlag till handlingsplan för bostadsförsörjning Demografi Lidingö hade i början av år 2025 48 377 invånare. Drygt hälften av Lidingös befolkning är i arbetsför ålder, en fjärdedel är barn och unga och drygt en femtedel är 65 år och äldre. Antal personer per hushåll på Lidingö var 2,29 år 2023 vilket är en minskning sedan år 2013 när antal personer per hushåll uppgick till 2,36. För de flesta kommuner i Stockholms län har det skett en minskning av antal personer per hushåll mellan 2013–2023. För Stockholms län har det skett en minskning av antalet personer per hushåll från 2,28 personer per hushåll år 2013 till 2,2 personer per hushåll år 2023. Den vanligaste hushållstypen på Lidingö år 2023 utgjordes av ensamstående utan barn (40 %) följt av samboende med hemmaboende barn (29 %), samboende utan barn (22 %) och ensamstående med barn (9 %). Under perioden 2011–2024 har Lidingös befolkning ökat med 4 296 personer. Under år 2020 och 2023 minskade befolkningen med 118 respektive 108 personer vilket berodde på en kombination av negativt födelsenetto och ett negativt flyttningsnetto. Under år 2024 ökade befolkningen med 53 personer vilket berodde på ett positivt flyttningsnetto. Generellt drivs befolkningsökningen på av ett positivt flyttnetto, fler personer flyttar till Lidingö än som lämnar Lidingö. Den största antalet flyttningar sker till och från kommuner inom Stockholms län, något fler väljer att flytta till Lidingö från någon annan kommun i Stockholms län än som flyttar från Lidingö till en annan kommun i Stockholms län. Sedan år 2019 är det fler som väljer att flytta från Lidingö till en kommun utanför Stockholms län vilket är en gemensam trend för nästan samtliga kommuner i Stockholms län. 4 (12) Källa: SCB och Statisticon. Utbildningsnivå På Lidingö har 58 % i åldern 16–74 år läst vidare efter gymnasiet. 42 % är högutbildade, vilket innebär att de har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet. Jämfört med Stockholms län där 49 % har läst vidare efter gymnasiet och 33 % är högutbildade (siffror från 2023). 5 (12) Befolkningsprognos Staden har i samarbete med Statisticon tagit fram en befolkningsprognos över kommunens demografiska utveckling för åren 2025–2034. Befolkningsutvecklingen 2024 Under 2024 ökade folkmängden i Lidingö stad med 53 personer. Orsaken till den ökade befolkningen var ett positivt flyttnetto. Under året flyttade 3 850 personer till Lidingö. Antalet personer som flyttade från kommunen var 3 778. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2024 var således 72 personer. Det föddes 376 barn under 2024. Antalet personer som avled var 403. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på -27 personer. Befolkningens förväntade utveckling 2025–2034 Under prognosperioden 2024–2034 beräknas folkmängden i Lidingö stad att öka med 1 000 invånare, från 48 377 till 49 377 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 174 personer per år och födelsenettot -74 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 100 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 3 876 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 3 702 personer. Antalet barn som föds förväntas vara 372 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 446 personer. Detta medför en befolkningsförändring med -74 personer per år. Befolkningsprognosen fram till 2034 indikerar att Lidingös befolkning inte förväntas öka avsevärt som helhet, men att det kommer att finnas en kraftig befolkningsökning bland personer över 80 år. Enligt prognosen förväntas antalet personer som är 80 år och äldre öka med 942 personer mellan år 2024 och 2034, vilket motsvarar en ökning med 26 %. Den demografiska förändringen förväntas leda till ett ökat behov av särskilda bostäder för äldre, exempelvis platser inom vård- och omsorgsboende, trygghetsboende samt seniorlägenheter. Invånarna förväntas dock leva fler friska år vilket innebär att behovet av vård och omsorg för de flesta blir aktuellt först högre upp i åldern och att många personer med hjälp av hemtjänst kan och vill bo kvar i den egna bostaden. Sammanfattning I tabellen sammanfattas befolkningens utveckling över tid avseende folkmängd och förändringskomponenter. Uppgifterna för 2025 och framåt är prognostiserade värden. 6 (12) Folkmängd och förändringskomponenter i Lidingö stad Komponenter 1980 1990 2000 2024 2025 2034 Födda 467 438 399 376 368 382 Döda 267 334 403 403 417 476 Födelseöverskott 200 104 -4 -27 -49 -95 Inflyttade 2 404 2 053 2 559 3 850 3 780 3 847 Utflyttade 2 607 2 376 2 613 3 778 3 690 3 704 Flyttnetto -203 -323 -54 72 90 144 Folkökning -3 -219 -58 45 41 49 Folkmängd 37 390 38 399 40 584 48 377 48 418 49 377 Försörjningskvot Demografisk försörjningskvot är ett mått som visar hur många en person som är i arbetsförålder (20–64 år) behöver försörja utöver sig själv. Ju högre kvot desto större är försörjningsbördan för de som befinner sig i arbetsför ålder. År 2023 var Lidingös försörjningskvot 88,2 vilket innebär att för varje 100 personer som är i arbetsför ålder går det 88,2 personer som inte är det. Försörjningskvoten för riket var 77. Försörjningskvoten kommer öka. Bild: Statisticon. 7 (12) Bostadsbeståndet Flerbostadshus är den vanligaste bostadstypen på Lidingö och utgör ca 60 % av det totala ordinarie bostadsbeståndet, småhus utgör drygt 32 %. Resterande bestånd utgörs av övriga hus och specialbostäder som kan vara bostäder för äldre, funktionshindrade, studentbostäder med mera. På Lidingö är det en relativt jämn fördelning mellan upplåtelseformerna, ca 38 % är bostadsrätter, ca 32 % är äganderätter och ca 30 % är hyresrätter. Sett till antal personer som bor i småhus och flerbostadshus är det relativt jämnt fördelat, 47 % av befolkningen bor i småhus och 48 % bor i flerbostadshus. Äganderätter återfinns till största del i småhus. Hyresrätter och bostadsrätter återfinns till största del i flerbostadshus. Lidingö 2023 småhus hyresrätt 128 bostadsrätt 143 äganderätt 7014 flerbostadshus hyresrätt 5423 bostadsrätt 8084 äganderätt 194 övriga hus hyresrätt 284 bostadsrätt 62 äganderätt 0 specialbostäder hyresrätt 1026 bostadsrätt 310 äganderätt 0 Tabellen visar antalet småhus och flerbostadshus på Lidingö. Diagrammet visar antal och andel bostäder fördelat efter upplåtelseform. 8 (12) Storlek på bostäder Det finns en god variation av storlek på bostäder på Lidingö vilket framgår av tabellerna nedan. 9 (12) Bostadsbyggande Under perioden 1991 – 2023 färdigställdes det i genomsnitt cirka 150 bostäder årligen genom nybyggnation på Lidingö. I genomsnitt färdigställdes det 116 lägenheter/bostäder i flerbostadshus och 34 småhus. Av de 150 bostäder som tillkom årligen i genomsnitt under perioden var fördelningen mellan upplåtelseformerna relativt jämnt fördelad, 50 hyresrätter, 63 var bostadsrätter och 36 var äganderätter. Diagrammet visar antal tillkomna bostäder genom nybyggnation och ombyggnation fördelat på flerbostadshus och småhus 1991–2023. 10 (12) Marknadsförutsättningar Grafen visar prisutveckling på bostadsrätter på Lidingö, i Stockholms län, i Sverige och i några grannkommuner. Mått på bostadsbrist I samband med ändringar av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har Boverket tagit fram ett underlag som ska stödja kommunerna i deras arbete med bostadsförsörjningen. Underlaget består av olika mått över antalet hushåll som saknar en rimlig bostad utifrån en uppsättning kriterier och normer. Kvantitativa mått visar hur många hushåll som har en boendesituation som inte uppfyller de olika kriterierna. Boverket har åtta mått på bostadsbrist: • Ansträngd boendeekonomi • Ansträngd boendeekonomi baserad på KALP (kvar att leva på) • Trångboddhet • Trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, två mått • Flyttar ofta • Hemmaboende vuxna barn • Återkommande problem Det första måttet är huruvida hushållet har en ansträngd boendeekonomi utifrån att den disponibla inkomsten inte räcker till att täcka en baskonsumtion. Baskonsumtionen är beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och riksnormen 11 (12) samt utgifter för hushållsel, barnomsorg, lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, fackavgift- och A-kasseavgift för personer som är 20–64 år och hemförsäkring. Det andra måttet är även det ett mått på ansträngd boendeekonomi men här används en annan baskonsumtion. Hushållet har en ansträngd boendeekonomi om den disponibla inkomsten inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och en kvar att leva på (KALP) kalkyl som baseras på ett genomsnitt av en kalkyl som bankerna använder för att bedöma hushållets betalningsförmåga vid köp av bostad. Det tredje måttet är ett mått på trångboddhet. Enligt kriteriet är ensamstående hushåll utan barn inte trångbodda. Utöver vardagsrum och kök/kokvrå ska det finnas sovrum. Två barn under tolv år kan dela rum. Vuxna som inte är sammanboende delar inte sovrum. För de hushåll där det saknas uppgifter på antalet rum, primärt småhus, används boendeytan per person. Har hushållet mindre än 20 kvm per person räknas hushållet som trångbott. Enligt Boverket har 15,9 % av Lidingös invånare ansträngd boendeekonomi enligt KALP och 9,5 % är trångbodda. Bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden Lidingö stads omsorgs- och socialförvaltningen har tagit fram en lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen belyser omsorgs- och socialförvaltningens nuvarande och framtida lokal- och bostadsbehov inom en fem till tioårsperiod kopplat till befolkningsprognosen och i ett flertal fall även till lokalernas befintliga utformning. Behovsprognosen ska utgöra underlag för fastighetsnämndens vidare arbete med stadens lokalförsörjning. Lokalförsörjningsplanen beskriver behovet av olika typer av boenden, bland annat: • Särskilda boenden för äldre enligt socialtjänstlagen (SoL): vård- och omsorgsboende, korttids- och växelvårdsboenden samt trygghetsboenden. • Bostäder med särskild service för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): gruppbostäder och servicebostäder. • Andra särskilda boenden och boendestöd enligt socialtjänstlagen (SoL) I lokalförsörjningsplanen framgår bland annat att staden har behov av ett nytt vård- och omsorgsboende med cirka 65–80 platser för att kunna möta det ökade behovet av platser inom äldreomsorg de kommande tio åren. Även behovet av platser inom korttids/växelvårdsboende kommer att öka. 12 (12) Staden har även behov av fler gruppbostäder då alla platser i dag är upptagna och det finns en kö. En gruppbostad är en bostadsform enligt 9 § 9 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), avsedd för personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Staden har även behov av fler servicebostäder, som är till för personer med mindre behov av stöd och service och är en mellanform mellan en ordinär bostad och boende i en gruppbostad. Hela lokalförsörjningsplanen finns med som en bilaga till handlingsplanen för bostadsförsörjningen. --- [Bilaga - Behovsprognos för lokaler och bostäder.pdf] 1 (19) 2025-05-14 LS 2025/1188 08-731 3000 Omsorgs- och socialförvaltningen Behovsprognos för lokaler och bostäder (uppdatering juni 2025) Omsorgs- och socialförvaltningen, Lidingö stad 2 (19) Innehållsförteckning Nuvarande och prognostiserade lokal- och bostadsbehov .................... 3 Särskilt boende för äldre enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen SOL ........... 3 Vård- och omsorgsboende för äldre .................................................. 3 Trygghetsboende, biståndsbedömt ................................................... 6 Dagverksamhet för äldre .................................................................. 7 Sammanfattning och prognos ........................................................... 7 Öppna mötesplatser för äldre ........................................................... 8 Sammanfattning och prognos ........................................................... 8 Hemtjänst ...................................................................................... 8 Sammanfattning och prognos ........................................................... 9 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 Lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning, LSS ............................ 9 Gruppbostäder ............................................................................... 9 Servicebostäder ............................................................................ 12 Korttidsvistelse för barn eller ungdomar utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 LSS och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt 9 § 7 LSS13 Särskilt boende enligt 4 § 1 Socialtjänstlagen SOL ............................. 13 Boendestöd enligt 4 § 1 Socialtjänstlagen SOL .................................. 14 Daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS ................................................ 15 Hälsomottagning .......................................................................... 16 Övriga lokaler ............................................................................... 17 Individ, familj och integration ......................................................... 17 Arbetsmarknad, bostad och integration (ABI) ................................... 17 Genomgångsbostäder för personer som tillhör en särskilt utsatt målgrupp 17 Försörjningsinsatser och våld i nära relationer 19 3 (19) Nuvarande och prognostiserade lokal- och bostadsbehov Ändamålsenliga verksamhetslokaler och bostäder är av yttersta vikt för att kunna ge medborgarna god service samt skapa tilltalande arbetsplatser i syfte att behålla och attrahera nya medarbetare. Hyreskostnaden för lokalerna är en stor del av verksamhetens utgifter vilket gör det angeläget att kontinuerligt se över lokalernas användning och potentiella möjligheter. Denna lokalbehovsplan belyser omsorgs- och socialförvaltningens nuvarande och framtida lokalbehov och bostadsbehov inom en fem till tioårsperiod kopplat till befolkningsprognosen och i ett flertal fall även till lokalernas befintliga utformning. Särskilt boende för äldre enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen SOL Äldreomsorgen erbjuder olika slags boendeformer då den enskildes behov skiftar. Staden beslutar vilken typ av boenden som ska finnas tillgängliga, vilken inriktning de ska ha och hur de ska benämnas. I nuläget erbjuder staden följande särskilda boende för äldre: vård- och omsorgsboende, trygghetsboende och korttids/växelvårdsboende. För att kunna bemöta behov inom äldreomsorgen erbjöds flera slags boendeformer med olika inriktningar. Vård- och omsorgsboende för äldre Vård- och omsorgsboende är en boendeform för personer med behov av omsorg dygnet runt. I boendet ingår, förutom en egen lägenhet, även tillgång till gemensamma utrymmen och det finns personal på plats dygnet runt. De flesta personer som söker vård- och omsorgsboende är i åldern 85–95 år. Verksamheten omfattas av valfrihetssystemet. Vård- och Fastighet/Adress Yta Platser Fastighetsägare omsorgsboende (kvm) totalt Inklusive bostäder Siggebogården vård- Tjust 1, 8600 109 Lidingö stad och omsorgsboende Björnvägen 16 Högsätra vård- och Kantarellen 4, 3700 60 Lidingö stad omsorgsboende Högsätravägen 4A-B Vån 3, 4, 5 Högsätra vård- och Kantarellen 4, 586 9 Lidingö stad omsorgsboende Högsätravägen (hyrs ut till andra kommuner) Omklädningsrum, Kantarellen 4 250 0 Lidingö stad tvättstuga, klädförråd och Högsätravägen 4 D verksamhetsförråd 4 (19) Sammanfattning och prognos I nuläget finns det totalt 473 platser varav 169 platser är i egenregin och 304 platser inom privata boenden som anslutit sig till stadens valfrihetssystem LOV (Lagen om valfrihet). Av de 473 platser har Lidingö den 28 februari 2025 nyttjat 409 platser, dvs 86% av de 473 platserna. Utöver de 409 belagda platserna på Lidingö, bor totalt 18 personer på boenden inom LOV utanför Lidingö, 20 platser är utanför Lidingö enligt länsöverenskommelsen och 2 platser genom individavtal utanför Lidingö. Totalt är det per den 28 februari 2025 449 personer som bor på vård-och omsorgsboende. Verksamhet omfattas av valfrihetssystemet och många av vård- och omsorgsplatserna finns inom privat regi vilket innebär att staden inte kan garanteras tillgång till alla platser. Befolkningsprognosen fram till 2034 indikerar att Lidingös befolkning inte förväntas öka avsevärt som helhet, men att det kommer att finnas en kraftig befolkningsökning bland personer över 80 år. Enligt prognosen förväntas antalet personer som är 80 år och äldre öka med 942 personer mellan år 2024 och 2034, vilket motsvarar en ökning med 26%. Den demografiska förändringen ställer stora krav på Lidingö stad att tillhandahålla lokaler utifrån det ökade behov som ovan demografiska utveckling indikerar. Detta demografiska förändringen förväntas leda till ett ökat behov av särskilda bostäder för äldre, exempelvis platser inom vård- och omsorgsboende, trygghetsboende samt seniorlägenheter. Invånarna förväntas dock leva fler friska år vilket innebär att behovet av vård och omsorg för de flesta blir aktuellt först högre upp i åldern och att många personer med hjälp av hemtjänst kan och vill bo kvar i den egna bostaden. Av diagram nedan framgår prognostiserat behov av platser, fördelat på platser på Lidingö respektive utanför Lidingö. Antagandet är att samma andel som i dag bor utanför Lidingö (8,5 %). Den heldragna linjen markerar totalt antal platser på 5 (19) Lidingö i nuläget (473 platser), den streckade linjen markerar antal platser med antagande om att 100 % av platser i egen regi och 80 % av platser i privat regi kan utnyttjas. Detta antagande innebär att totalt 86 % av platserna på Lidingö kan utnyttjas, vilket ligger i nivå med nuläget (utfall februari 2025). Det ökade behovet av platser inom vård- och omsorgsboendet innebär att alla tillgängliga platser inom den egna regin behöver frigöras till förmån för Lidingöbor i takt med att behovet ökar. Totalt rör det sig om 23 platser, varav 13 på Siggebo och 10 i Högsätra. Utöver det nyttjas en avdelning på Siggebogården med 8 platser av målgrupp inom LSS där arbete med utskiftning pågår. Utöver det bedömer omsorgs- och socialförvaltningen att det kommer behövas ett nytt vård- och omsorgsboende med ca 65–80 platser för att kunna möta de ökade behov av platser inom äldreomsorg de kommande tio åren. Högsätra vård- och omsorgsboende har i nuläget verksamhetsförråd och hjälpmedelsförråd på Högsätravägen 2. Det innebär att i samband med att byggnaden på Högsätravägen 2 rivs behövs nya lokaler i direkt anslutning till verksamheten. Omklädningsrum, tvättstuga och klädförråd har flyttats tillfälligt till hus D vilket innebär att ersättningslokaler behövs även för dessa funktioner i samband med att hus D ska rivas. Högsätra vård- och omsorgsboende har en lokal på Högsätravägen 2 med 9 platser som hyrs ut till andra kommuner. Både platser och lokalen är uppsagda per den sista oktober 2025. Korttids/växelvårdsboende Korttids/växelvårdsboende är en boendeform där man bor under begränsad tid för exempelvis återhämtning efter sjukhusvistelse, som avlastning för närstående eller under väntan på en permanent plats inom vård- och omsorgsboende. Ett 6 (19) växelvårdsboende innebär att man växlar regelbundet mellan att bo hemma och på boendet. Biståndsbeslut krävs. Korttids/växelvårdsboende Fastighet/Adress Yta Antal Fastighetsägare platser (kvm) Lidingö Tjust 1, 531 17 Lidingö stad korttids/växelvårdsboende Björnvägen 16 Sammanfattning och prognos From maj 2025 har stadens korttids/växelvårdsboende utökats med 2 platser. Då behovet inom korttids/växelvården är inte jämnt fördelad över tid försvårar det möjligheten att planera. Tittar man på den demografiska utvecklingen inom nästa 10 års perioden kan man förvänta sig att även behovet av platser inom korttids/växelvårdsboende kommer att öka. Geografisk placering av korttids/växelvårdsboende har stor betydelse för att optimera resurser och möta efterfrågan på ett effektivt sätt. Att ha korttids/växelvårdsboenden i direkt anslutning till vård- och omsorgsboenden är ett krav och strategiskt viktigt, särskilt med tanke på den varierande efterfrågan. Flexibiliteten i utformningen av bostäderna för både vård- och omsorgsboende samt korttids/växelvårdsboende är också en nyckelfaktor. Det möjliggör en smidig anpassning och omställning inom verksamheterna för att effektivt hantera förändringar i behov och skapa goda ekonomiska förutsättningar. Placeringen av korttids/växelvårdsboende inom Siggebogården är ett exempel på hur denna flexibilitet har implementerats. Det ger möjlighet att anpassa antalet platser efter framtida ökade eller minskade behov, vilket är en strategisk och hållbar ansats för att möta den förväntade ökningen av platser inom korttids/växelvårdsboende de kommande tio åren. Trygghetsboende, biståndsbedömt Biståndsbedömt trygghetsboende är en boendeform för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Det innebär att biståndsbedömt trygghetsboende är en mellanboendeform avsett för äldre personer som har ett omvårdnadsbehov som understiger heldygnsvård, men som inte längre upplever det som tryggt att bo kvar i det egna hemmet och därutöver önskar bryta oönskad isolering. Boendet kan till exempel erbjuda gemensamma måltider, kulturella aktiviteter samt gemenskap. Biståndsbeslut krävs. 7 (19) Trygghetsboende Fastighet/Adress Yta (kvm) Platser totalt Fastighetsägare exklusive bostäder Baggeby Baggeby gård 1 368 89 Lidingö stads Trygghetsboende fastighetsbolag Baggebygårds väg 3–9 Sammanfattning och prognos Kommunfullmäktige beslutade 2022-02-21 att godkänna en ny boendekedja för stadens äldre och gav i uppdrag till omsorgs- och socialnämnden att leda implementeringen. Beslutet innebar att boendeformen servicehus under året omvandlats till den nya boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. I Baggebygårds servicehus finns idag 89 lägenheter. I februari 2025 är 81 lägenheter belagda. Det innebär att antalet lägenheter i Baggeby Gård bedöms i nuläget vara i balans avseende behov och efterfrågan. Fram till och med 2034 ökar antalet äldre 80+ med 26% och om antal belagda lägenheter på Baggeby ökar med 26% skulle det innebära att antal belagda lägenheter 2034 blir 100. Prognosen är osäker då beläggningen inte har ökat de senaste åren. För att kunna möta framtidens ökade behov kommer möjligheten att omvandla utrymmen till bostäder att ses över. Eventuellt kan 2–3 lägenheter tillskapas inom Baggeby Gård. Dagverksamhet för äldre Aktiviteter med målsättning att bryta isolering, kan även fungera som avlastning för närstående. Biståndsbeslut krävs. Dagverksamhet Fastighet/Adress Yta Antal platser Fastighetsägare (kvm) Linden och Kantarellen 4 650 24 Lidingö stad Träffen Högsätravägen 2 Gröna Rummet Kantarellen 4 422 15 Lidingö stad Högsätravägen 2 Sammanfattning och prognos I nuläget är 110 personer inskrivna i dagverksamheten och besöker verksamheten i olika omfattning beroende på beslut över antal beviljade tillfällen. Befolkningsprognosen visar att medelåldern fortsätter öka, den äldre målgruppen blir större och bor kvar längre i det egna hemmet. Det innebär att behovet av dagverksamhet ökar och prognosen visar på ett behov av platser för ca 138 kunder under nästa 10 årsperiod. Just nu pågår en översyn av framtida lösningar för dagverksamheten och beroende på resultatet kan behovet av lokaler påverkas. Dagverksamhetens lokaler är placerade i en byggnad som kommer att rivas. Ersättningslokaler är med fördel placerade i närhet till vård- och omsorgsboende för 8 (19) äldre eftersom verksamheterna då kan samnyttja lokal- och personalfunktioner som tillexempel hälso- och sjukvård som är ett krav för båda verksamheter. Att klara personalförsörjningen inom denna sektor är både nu och framöver stor utmaning och denna parameter är därmed mycket angelägen. Lokaler på markplan är en fördel alternativt lokaler med tillgång till större terrasser eller trädgårdar i nära anslutning till lokalerna. Öppna mötesplatser för äldre Träffpunkt för seniorer och anhöriga med fokus på fysiska och sociala aktiviteter. Syftet med öppna mötesplatser är förebyggande samt hälsofrämjande. Dessa drivs i samverkan med föreningar och ideella organisationer. Inget biståndsbeslut krävs. Mötesplatser Fastighet/Adress Yta Fastighetsägare (kvm) Träffpunkt Tor Tor 11, Friggavägen 95 Lidingö stads 18 fastighetsbolag Mötesplats Centrum Stadshuset 3 370 Lidingö stad Lejonvägen 15 Sommarcafé Lidingö 5:136, 206 Lidingö stad Hustegaholm Hustegaholm Juni-augusti Träffpunkten Baggeby Gård 1 737 Lidingö stads Baggeby Baggeby Gård 5–9 fastighetsbolag Sammanfattning och prognos Den äldre befolkningen inom staden ökar och enligt undersökningar blir de äldre också mer aktiva och hälsomedvetna. Social gemenskap är en förutsättning för hälsosamt åldrande och därför spelar mötesplatser och deras aktiviteter en viktig roll, dessutom bidrar de till att minska behovet av andra biståndsbedömda åtgärder. Mötesplatserna samarbetar aktivt med frivilliga organisationer och föreningar. Mötesplatsen i Baggeby startade sin verksamhet i januari 2024 och förhoppningen är att den ska kunna tillgodose det ökade behovet framgent. I det fall det uppstår ytterligare efterfrågan och ökade lokalbehov bör detta kunna lösas genom att se över möjligheterna att samnyttja lokaler med andra verksamheter. Hemtjänst Hemtjänst innebär att bistå individen med hjälp i det egna hemmet så att personen skall kunna fortsätta bo kvar hemma. Det kan till exempel vara hjälp med hushållssysslor, måltider eller den personliga omvårdnaden. Biståndsbeslut krävs och insatserna ges utifrån behov. Verksamheten omfattas av valfrihetssystemet. 9 (19) Hemtjänst Fastighet/Adress Yta (kvm) Fastighetsägare Hemtjänst Oden 21 524 Extern Lejonstigen 2–4 Hemtjänst Oden 21 248 Extern Lejonstigen 2–4 Sammanfattning och prognos Hemtjänsten flyttade under början av 2021 in i nya inhyrda lokaler i centrum. Lokalytorna är fördelade i två hyresavtal för ökad flexibilitet vid eventuella förändrade behov. I takt med att den äldre befolkningen ökar och fler väljer att bo kvar i det egna hemmet allt längre bedöms även behovet av hemtjänst öka. Detta kommer till viss del att täckas upp av de privata aktörerna som finns att tillgå samt nya arbetssätt som utvecklas tack vare digitaliseringen. I nuläget kan inga konkreta förändrade lokalbehov förutses. Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 Lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning, LSS Det finns olika boendeformer inom ramen för bostad med särskild service för vuxna. För den som har ett behov av stöd, service och omvårdnad dygnet runt finns boendeformen gruppbostad och för den som har ett mindre omfattande behov beviljas servicebostad. För båda boendeformerna gäller att de egna lägenheterna ska vara fullvärdiga och vara den enskildes permanenta hem. Boendena ska inte heller vara belägna på ett sådant sätt att de får en institutionell prägel. I insatsen ingår stöd och omvårdnad med fast personal dygnet runt som ges utifrån individuella behov och önskemål. Syftet med insatsen är att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor och möjlighet att få leva som andra. Gruppbostäder En gruppbostad är en bostadsform enligt 9 § 9 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), avsedd för personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Gruppbostaden består av ett mindre antal fullvärdiga lägenheter med gemensamma utrymmen samt personal närvarande dygnet runt. Syftet är att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor genom individuellt anpassat stöd och service i boendet och i det dagliga livet. Boendeformen ska främja självständighet, delaktighet och ett så aktivt liv som möjligt i samhället. Gruppbostaden är en insats för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer med funktionsnedsättningar som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet, skapa sig ett eget hem och leva som andra. Gruppbostäder bör ligga i vanliga bostadsområden och utformas och lokaliseras så 10 (19) att de inte får en institutionell prägel. Gruppbostadens lägenheter ska vara fullvärdiga enligt de generella byggbestämmelserna vilket bland annat innebär att det ska finnas tillräckliga utrymmen för sömn och vila, matlagning och måltider, social samvaro, förvaring samt personlig hygien. Dimensionering av bostadsytan och gemensamhetsytorna bör bedömas med hänsyn till den enskildes servicebehov och eventuella behov av utrymmeskrävande hjälpmedel. Den fysiska tillgängligheten ska vara anpassad för målgruppen för att underlätta ett självständigt liv. Verksamheten ska även fungera som en arbetsplats och utformas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift för arbetsplatsens utformning. Riktlinje vid nybyggnation av gruppbostäder enligt LSS beslutades under 2023 i Omsorgs- och socialförvaltningens nämnd. Syftet med dessa är att tydliggöra viktiga förutsättningar och krav för planering och utformning av gruppbostäder och dess inomhus och utomhusmiljö. Gruppbostäder Fastighet/Adress Antal Yta Fastighetsägare lägenhe (kvm) ter Karlavagnen Lejonet 41, 6 559 Lidingö stad Karlavägen 8A Kappsta Blårapunklen 1, 5 398 Lidingö stad Törnrosvägen 22 Oden Tjust 1, Björnvägen 16 6 400 Lidingö stad Hövdinge Breviks gård 5, 4 308 Extern Hövdingevägen 7A Agavägen Tryckregulatorn 1, 6 489 Extern Agavägen 64 Ackumulatorvägen Tryckregulatorn 1, 6 451 Extern Ackumulatorvägen 14 Stjärnvägen Västerbotten 19, 5 507 Extern Stjärnvägen 3A Oskarsvägen Björnen 12, 6 592 Lidingö stad Oskarsvägen 8 Ankaret Aklejan 1, Gustav 5 831 Lidingö stad Dalens väg 1–3 Styrmannen Styrmannen 1, 5 407 Extern Bodalsvägen 51 Lejonet Lejonet 41, 5 393 Lidingö stad Karlavägen 8B Sammanfattning och prognos På Lidingö finns idag 11 gruppbostäder i stadens egen regi, med totalt 59 platser. Under våren 2025 öppnade Nytida en ny gruppbostad i Rudboda, och fem av sex personer från Gångsätra gruppbostad har flyttat till det nya boendet. Nytida är ansluten till stadens valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). 11 (19) Samtliga gruppbostäder är för närvarande fullbelagda. Utöver dessa platser köper staden även 17 externa platser i andra kommuner. Detta sker antingen på grund av att det saknas lediga platser inom kommunen, eller för att särskilda behov, exempelvis kopplade till specifika diagnoser, inte alltid kan tillgodoses inom de befintliga boendena. Det finns även behov av att ersätta några av befintliga gruppboendena. För alla dessa boenden finns flera anledningar till att de behöver skiftas ut. Exempelvis behöver gruppboendet Stjärnvägen ersättningslokal redan under 2026 på grund av att hyresvärden kommer utföra stambyte samt omfattande renovering av hela fastigheten. Oden är placerad inom vård- och omsorgsboende i Siggebogården vilket ger institutionell prägel. Dessutom behövs platser för att tillgodose de ökade behovet av särskilda bostäder för äldre. Utöver det behöver även Hövdingen och eventuellt även Kappsta ersättningslokaler. Gruppboenden Friggavägen och Kungen är uppsagda och kommer att återlämnas till hyresvärden under 2025 och 2026 eftersom ingen möjlighet finns att exempelvis installera hiss i Frigga eller andra nödvändiga tillgänglighetsåtgärder. Gällande Kungen har hyresvärden sagt upp hyreskontraktet. Genom att installera ett sprinklersystem på Lejonet och därigenom förbättra brandskyddet, har det varit möjligt att omplacera några personer från Kungen samt några från Friggavägen. På så sätt har den uppkomna situationen kunnat hanteras. För närvarande finns inga lediga platser inom stadens gruppbostäder, vilket har lett till en kösituation. Om kommunen inte kan erbjuda en plats inom rimlig tid riskerar detta att leda till förelägganden eller straffavgifter från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den rådande platsbristen medför även att många personer som bor kvar i föräldrahemmet avstår från att ansöka om bostad, trots behov. Detta innebär att det faktiska behovet av platser sannolikt är betydligt större än vad den registrerade kön ger uttryck för. 12 (19) Utöver det finns en kompletterande prognos som baseras på befolkningsprognosen. Den inkluderar även antaganden om att personer kan komma att flytta till Lidingö, samt att det kan uppstå framtida behov som ännu inte är kända för staden. Enligt denna prognos förväntas ett behov av cirka 6–8 nya platser under den kommande femårsperioden, samt ytterligare 5–6 platser under den efterföljande tioårsperioden. Det är dock viktigt att betona att prognosen bör tolkas med försiktighet, då behovet av bostäder kan påverkas av flera faktorer, såsom förändringar i lagstiftning, demografiska utvecklingar samt individuella behov som inte alltid kan förutses. Servicebostäder En servicebostad är till för personer med mindre behov av stöd och service och är en mellanform mellan en ordinär bostad och boende i en gruppbostad. En servicebostad består av ett antal lägenheter (10–12) som har tillgång till en gemensamhetslokal med personal dygnet runt. Lägenheterna bör ligga samlade i samma eller kringliggande hus för att få närhet till personal och gemensamhetslokalen. Servicebostad Fastighet/Adress Antal Yta(kvm) Fastighetsägare tillhörande Endast Lokal lägenheter Centrum Tor 11, 15 60 Lidingö stads Odenvägen 7 fastighetsbolag Södra Södra 15 70 Extern Läroverksvägen 31D Lillåkers Kantarellen 12, 23 160 Bostadsrätt Lillåkersvägen 31 13 (19) Sammanfattning och prognos I dagsläget finns tre gemensamhetslokaler kopplade till stadens servicebostäder. Dessa är knutna till totalt 53 lägenheter, som är geografiskt utspridda över stora delar av Lidingö. Avstånden mellan lägenheterna, personalen och gemensamhetslokalerna innebär att närhetsprincipen inte alltid uppfylls på ett tillfredsställande sätt. För närvarande pågår en översyn av stadens servicebostäder, där bland annat närhetsprincipen, lägenhetsbeståndet och förmedlingsrutiner ses över. Denna översyn kan komma att leda till förändringar och omstruktureringar inom verksamheten. För att säkerställa att närhetsprincipen uppfylls framöver bedöms det finnas behov av ytterligare 1–2 gemensamhetslokaler samt 5–6 nya lägenheter inom en tidsram på 5–10 år. Korttidsvistelse för barn eller ungdomar utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 LSS och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt 9 § 7 LSS Korttidsvistelse vänder sig till barn, ungdomar eller vuxna med funktionsnedsättningar och kan ges i form av korttidshem eller lägervistelse. Korttidstillsyn vänder sig till skolungdomar över 12 år som ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven. Korttidshem/korttidstillsyn Adress Yta (kvm) Fastighetsägare för barn eller ungdomar Villa Skärsätra Lidingö 10:89, 454 Lidingö stad Parkvägen 16 Gula Villan Lidingö 10:77, 328 Lidingö stad Parkvägen 14 Sammanfattning och prognos Under 2023 återtogs verksamhet i Gula villan åter igen. Den kommer nyttjas både vardagar och helger som bland annat korttidsverksamhet men även som träningsboende för unga personer. Förvaltningens bedömning är att de befintliga lokalerna kommer att vara tillräckliga för verksamheten framgent. Även lärande- och kulturförvaltningen har korttidstillsyn för skolbarn och skolungdomar. Särskilt boende enligt 4 § 1 Socialtjänstlagen SOL Särskilt boende är ett bostadsalternativ för personer med psykisk funktionsnedsättning med ett så omfattande tillsyns- och stödbehov att 14 (19) kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Dessa bör ligga i vanliga bostadsområden och utformas och lokaliseras så att de inte får en institutionell prägel. Särskilt boende består av ett antal lägenheter, vanligtvis 8–10 som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. De gemensamma utrymmena bör vara placerade så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De bör ligga i direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå. Särskilt Antal Yta (kvm) boende Fastighet/Adress kunder Endast lokal Fastighetsägare Fyrmästaren Fyrmästaren 2, 8 463 Extern Larsbergs Torg 4-6 E4:an Kantarellen 4, 12 851 Lidingö stad Högsätravägen 4E Sammanfattning och prognos I dagsläget finns två särskilda boenden inom socialpsykiatrin, båda i stadens egen regi. Prognoserna framåt pekar på ett behov av ett mindre antal nya platser inom insatsen särskilt boende, för att möta en gradvis ökad efterfrågan. Utöver det köper staden 28 externa placeringar inom socialpsykiatrin. Trenden visar att psykisk ohälsa växer i samhället samt att det finns ett behov av mer individualiserade boendeformer och fler mobila team, för att möta mer varierade krav på boenden för målgrupperna. Boendestöd enligt 4 § 1 Socialtjänstlagen SOL Boendestöd ges i ordinärt boende till personer med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser och personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Syftet med boendestödet är att ge ett socialt och pedagogiskt stöd som utförs i den enskildes hem-/närmiljö för att underlätta den enskildes vardag. Stödet ges i form av personligt stöd och praktisk hjälp i samband med den dagliga livsföringen. Verksamheten omfattas av Lagen om valfrihetssystemet (LOV). Verksamhet Fastighet/Adress Yta (kvm) Fastighetsägare Boendestöd Kantarellen 4, 100 Lidingö stad Högsätravägen 4 E Sammanfattning och prognos Boendestödsverksamheten är samlokaliserad med E4:an, vilket innebär att lokalerna samnyttjas mellan de två verksamheterna. Sedan 2023 omfattas boendestöd av Lagen om valfrihetssystem (LOV), vilket har påverkat lokalbehovet. Införandet av 15 (19) LOV har medfört förändrade arbetssätt och ökad rörlighet, vilket i sin tur ställer nya krav på lokalernas funktion och tillgänglighet. Daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS Daglig verksamhet är en insats för personer i yrkesverksam ålder som på grund av funktionsnedsättning saknar arbetsförmåga. Verksamheten omfattas av Lagen om valfrihetssystemet (LOV). I stadens egen regi finns verksamheterna med benämning Lidingö stads dagliga verksamhet och Alfa. Arbetsuppgifterna och verksamhetens inriktning anpassas efter deltagarnas intressen, individuella behov och förmågor. Inriktningen kan vara exempelvis tillverkning, catering, målning, tvätteri, odling eller service i stadshuset. Lidingö stads Fastighet/Adress Yta Fastighetsägare dagliga verksamhet Aktiva teamet 1 Kantarellen 4, 150 Lidingö stad Högsätravägen 2 Aktiva teamet 2 Kantarellen 4, 216 Lidingö stad Högsätravägen 2 Hantverkarna Kantarellen 4, 162 Lidingö stad Högsätravägen 2 Arbetshuset Frej 9, 328 Lidingö stads Sturevägen 27 fastighetsbolag Träffpunkten Kantarellen 4, 220 Lidingö stad Högsätravägen 6 Alfa & Västerbotten 19, 320* Extern Coachgruppen Stjärnvägen 1c Serviceteamet Stadshuset, hus D, 273 Lidingö stad (Souterrängen) Lejonvägen 15 Ateljén Stadshuset, hus C 238 Lidingö stad Lejonvägen 15 Aktivera Stadshuset, hus C 346 Lidingö stad Lejonvägen 15 Hustegaholm Hustegaholm, 250 Lidingö stad Hjalmar Arwins väg 9, (Övre huset, Mellanhuset, Kaptenstugan och Ladan) Bosön Hamn väg 1 169 Lidingö stad Bosön Sammanfattning och prognos Lokalerna för daglig verksamhet som finns i byggnaden på Högsätravägen 2, behöver ersättas med nya lokaler i samband med att nuvarande byggnader rivs. Det är av yttersta vikt att ersättningslokaler för verksamheterna i Högsätra ordnas i god tid innan byggarbetet och rivningen påbörjas eftersom målgruppen inte klarar av bullriga och röriga miljöer. Bra kollektiva kommunikationer och centralt läge underlättar resor på egen hand vilket ökar målgruppens självständighet. 16 (19) Generellt kan man anta att en framtida utökning av platser inom LSS-verksamheter även kommer att medföra ett ökat behov av platser inom daglig verksamhet. Därtill kan förändringar inom LOV-systemet påverka behovsbilden ytterligare. Förändringar i både regelverk och tillämpning av lagen om valfrihetssystem (LOV) bidrar dessutom till en ökad osäkerhet, vilket gör det mer utmanande att prognostisera framtida behov. Daglig sysselsättning enligt 4 § 1 SOL och öppna träfflokaler Daglig sysselsättning och öppna träfflokaler vänder sig till vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar inom socialpsykiatrin. Daglig Fastighet/Adress Yta Fastighetsägare sysselsättning och (kvm) öppna träfflokaler Delta Västerbotten 19, 320* Extern Stjärnvägen 1C Delta Ung Västerbotten 19, 0* Extern Stjärnvägen 1C Ciceronen 447 Extern Torsvikssvängen 7– 9 Freja Lugnet 9, 146 Lidingö stads Skolvägen 20B fastighetsbolag Sammanfattning och prognos Trenden visar att psykisk ohälsa växer i samhället och det kan komma att påverka lokalbehoven framgent. I dagsläge är det förtidigt att ge en klar prognos då utvecklingen påverkas av många olika faktorer, men uppskattningen är att en utökning av lokalbeståndet kommer att vara nödvändig inom en period av 5–10 år. Hälsomottagning Hälsomottagningen tillhandahåller hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå för stadens LSS-boenden, daglig verksamhet, socialpsykiatrins särskilda boenden samt sysselsättning. Verksamhet Adress Yta(kvm) Fastighetsägare Hälsomottagning Stadshuset, 121 Lidingö stad Lejonvägen 15 Sammanfattning och prognos Bedömningen är att nuvarande lokal kommer att täcka behoven den närmaste tio årsperioden. 17 (19) Övriga lokaler Verksamhet Adress Yta (kvm) Fastighetsägare Transportservice Båtsmansvägen 5 90 Extern Kontorspersonal Stadshuset, Lidingö stad Lejonvägen 15 Sammanfattning och prognos Lokalen för personal till transportservice bedöms klara av en utökning av verksamheten inom en tio årsperioden, däremot kan behovet av extra parkeringar tillkomma. Ombyggnaden av Stadshuset har möjliggjort att antalet kontorsarbetsplatser kunnat effektiviseras i och med den aktivitetsbaserade utformningen av arbetsplatsen. Kontorsmiljön är utformad så att det finns möjlighet att både minska och utöka antal arbetsplatser alltefter behoven förändrats. Individ, familj och integration Omsorgs- och socialförvaltningen ansvarar för insatsen genomgångsbostad och bostäder för nyanlända under etableringen och för personer som tillhör en särskilt utsatt grupp. Arbetsmarknad, bostad och integration (ABI) Enheten har bland annat följande uppdrag och ansvarområden i staden: → Ansvar för stadens mottagande av nyanlända under etableringstiden, → Ansvar för administration och uppföljning av omsorgs- och socialförvaltningens genomgångsbostäder samt → Har i uppdrag att iordningställa boende till nyanlända personer som blivit anvisade till staden av Migrationsverket enligt bosättningslagen eller massflyktsdirektivet. Genomgångsbostäder för personer som tillhör en särskilt utsatt målgrupp Nuläge För närvarande är 15 av 23 genomgångsbostäder uthyrda, efter ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen, till personer som tillhör en särskilt utsatt grupp. Insatsen kan förlängas en till tre månader i taget under som längst två år. Genomgångsbostäder är alltid en tillfällig lösning i väntan på att personen löser sin boendesituation på egen hand och ska enligt nämndens riktlinjer endast beviljas klienter som på sikt har möjlighet att lösa sin boendesituation. 18 (19) Prognosticerat behov Det är svårt att prognosticera behovet, då bostadsbristen är stor i Stockholms län och antalet personer i behov av insatsen tenderar att bli fler. För närvarande är behovet tillgodosett och det finns outhyrda lägenheter att bevilja vid behov. Behovet av bostäder kan ändras med kort varsel, exempelvis vid ny lagstiftning eller nya bestämmelser. Genomgångsbostäder för nyanlända Nuläge Under etableringsperioden (två år) har staden ansvar för att ordna boende åt alla nyanlända som anvisats av Migrationsverket. Anvisningstalet för 2025 är 9 varav 7 avser personer som omfattas av massflyktsdirektivet och uppfyller kraven på anvisning till en kommun. Hur många bostäder som behövs för att täcka årets mottagande går inte prognosticera, då det avgörs av de anvisades hushållssammansättning. För närvarande är 46 bostäder uthyrda till personer som anvisats av Migrationsverket. Under 2025 förväntas upp till 18 hushåll ha uppnått maxtiden på två år i genomgångsbostad och ska därför lösa sin boendesituation på annat sätt. Siffran är dock högst preliminär och kan bli lägre, exempelvis utifrån personernas stödbehov. I april 2025 presenterade regeringen utredningen om ny etableringsboendelag som kan komma att påverka stadens mottagande av nyanlända. De två förslag som framför allt påverkar staden är förslaget om att en kommun ska kunna säga nej till att ta emot nyanlända om en annan kommun ökar sitt mottagande med motsvarande antal. Utredningen föreslår också att kommunerna blir skyldiga att erbjuda bostad under 36 månader, i stället för stadens beslut om att erbjuda bostad under 24 månader. Lagen föreslås införas från och med 2027-01-01. Prognosticerat behov Utifrån världsläget kan bostadsbehovet komma att ändras från år till år. Massflyktsdirektivet innebär att personer från Ukraina (flyktingar) ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Detta direktiv löper ut 2025 vilket kan komma att påverka behov av bostäder för denna målgrupp. Migrationsverket har i sin löpande prognos, senast uppdaterad i april 2025, gjort följande uppskattning av kommunernas mottagande av nyanlända1: 1https://www.migrationsverket.se/download/18.6ac04684195a004dfdb26c3/17455675 95560/Migrationsverkets+aprilprognos+2025+P2-25.pdf 19 (19) Utifrån nuvarande regelverk och prognoser ser vi inte behov av ytterligare tillskott av bostäder 2025. Försörjningsinsatser och våld i nära relationer Nuläge Enheten för försörjningsinsatser och våld i nära relation Förvaltningen ansvarar för att utreda och fatta beslut om försörjningsstöd, budget- och skuldrådgivning samt dödsbohandläggning. Enheten ansvarar även för arbetet med våld i nära relation. I dagsläget finns inget behov av bostäder till målgruppen. Prognosticerat behov Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja och stärka kommunernas möjligheter att erbjudna personer utsatta för våld i nära relation en stadigvarande bostad. Staden har för detta ändamål rekvirerat statsbidrag för att stärka stadens arbete i frågan. Det finns i dag inget beslut fattat av regeringen om att kommunernas skyldigheter att erbjuda målgruppen stadigvarande boende i högre utsträckning än i dag kommer att genomföras. Omsorgs- och socialförvaltningen bevakar dock frågan.