Tunnel Dewatering Needed to Prevent Flooding
Stockholm Exergi Tunnlar AB seeks permission to continue dewatering the Örbytunneln in Enskede-Årsta-Vantör, preventing it from flooding and halting essential operations. The application is deemed to pose a low risk to buildings, nature, or cultural heritage sites, and the company is investigating environmental impacts.
From the original document
Stockholm Exergi Tunnlar AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för bortledning av grundvatten från bolagets ledningstunnel. I det pågående samrådet är bland annat Stockholms stad inbjudna att komma med synpunkter på ansökan. Ansökan avser tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken (1998:808) för fortsatt bortledning av grundvatten från Stockholm Exergi Tunnlar AB:s befintliga ledningstunnel, benämnd Örbytunneln, samt om lagligförklaring av den pumpanläggning som används vid bortledningen. Ledningstunneln ligger i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde.
[Remiss - Samrådsunderlag Stockholm Exergi Tunnlar Örbytunneln.pdf]
TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR VATTENVERKSAMHET
UNDERLAG FÖR SAMRÅD
ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN (1998:808)
ÖRBYTUNNELN
STOCKHOLM EXERGI TUNNLAR AB
2025-05-21
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Innehåll
1 Administrativa uppgifter ......................................................................................................... 3
2 Sekretess .............................................................................................................................. 3
3 Bakgrund ............................................................................................................................... 3
4 Avgränsningar ....................................................................................................................... 4
5 Alternativ ............................................................................................................................... 4
6 Samråd .................................................................................................................................. 4
7 Förutsättningar ...................................................................................................................... 5
7.1 Områdesbeskrivning ......................................................................................................... 5
7.2 Utredningar ..................................................................................................................... 17
8 Anläggningsbeskrivning ....................................................................................................... 17
8.1 Örbytunneln .................................................................................................................... 17
8.2 Planerade arbeten ........................................................................................................... 17
9 Miljöpåverkan ...................................................................................................................... 18
10 Skyddsåtgärder ................................................................................................................... 18
11 Referenser ........................................................................................................................... 19
BILAGA
Förslag på innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning
Detta underlag är upprättat av Sten Ekman, Bergab, i samarbete med Stockholm Exergi Tunnlar AB.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
1 Administrativa uppgifter
Saken Ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808) att bortleda
grundvatten vid drift av ledningstunnel i södra Stockholm (nedan benämnd
Örbytunneln) samt lagligförklaring av pumpanläggningen.
Sökande Stockholm Exergi Tunnlar AB
115 77 Stockholm
Ombud Advokat Mats Björk
Alrutz’ Advokatbyrå
2 Sekretess
Stockholm Exergi Tunnlar AB:s ledningstunnlar är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305).
Verksamheten i ledningstunnlarna är skyddad enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585). Detta innebär att
dokument och handlingar, till exempel ritningar, som redovisar ledningstunnlarnas lägen inte får röjas till
obehöriga. Inte heller får ledningstunnlarna beskrivas i detalj så att installationer, anslutande schakt
och/eller tunnelmynningar kan identifieras. Särskilt berörda och allmänheten kan således inte få ta del av
ett fullständigt material där Örbytunnelns läge kan ställas i relation till den egna fastigheten eller
anläggningen.
3 Bakgrund
Stockholm Exergi Tunnlar AB benämns vidare som Tunnelbolaget i nedanstående text.
Tunnelbolaget är huvudman för ett antal ledningstunnlar i berg i Stockholm för allmän infrastruktur.
Bortledning av grundvatten som läcker in till ledningstunnlarna utgör vattenverksamhet enligt 11 kap. 2 §
miljöbalken (1998:808). Tillstånd krävs om det inte är uppenbart att vare sig allmänna eller enskilda
intressen skadas genom verksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Oavsett hur det förhåller sig
rörande påverkan på omgivningen har Tunnelbolaget beslutat att söka tillstånd till bortledning av
grundvatten från bolagets befintliga ledningstunnlar.
Pågående samråd och kommande tillståndsansökan rör Örbytunneln. Det är en befintlig ledningstunnel
och Tunnelbolaget avser inte att göra några förändringar av anläggningen eller i driften.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Tillståndsprövningen ska omfatta såväl lagligförklaring av befintlig verksamhet (pumpanläggning mm) som
tillstånd för fortsatt drift av verksamheten (bortledning av grundvatten). Tunnelbolaget har tidigare erhållit
miljötillstånd för verksamheter avseende andra ledningstunnlar.
4 Avgränsningar
Bedömningar kommer att göras avseende befintliga och framtida miljökonsekvenser av pågående
grundvattenbortledning från Örbytunneln. Någon förändring eller utökning av ledningstunneln kommer inte
att ske. Ansökt verksamhet innebär alltså ingen förändring av dagens grundvattensituation. Ansökan
behandlar inte händelser i samband med att ledningstunneln byggdes eller tiden därefter fram till nu. Inom
ramen för tillståndsansökan avses dock historiska data om ledningstunneln presenteras som stöd till
bedömningar av dagens situation och situationen i framtiden.
5 Alternativ
Något rimligt lokaliseringsalternativ bedöms inte föreligga då pumpanläggningen är belägen i tunnelns
lågpunkt. Inte heller bedöms en omlokalisering av tunneln som rimlig.
Nollalternativet bör utgöras av att Tunnelbolaget upphör med bortledning av grundvatten från
ledningstunneln, vilket skulle medföra vattenfyllning av ledningstunneln och därigenom att verksamheten i
denna omöjliggjordes. Detta alternativ bedöms som orimligt på grund av verksamhetens samhällsnytta.
6 Samråd
Tunnelbolaget avser att hålla ett samrådsmöte med representanter för enheten för miljöskydd vid
Länsstyrelsen i Stockholms län samt Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Preliminärt bedömer Tunnelbolaget att sökt verksamhet inte innebär betydande miljöpåverkan, men
undersökningssamrådet kommer att utformas som ett avgränsningssamråd enligt 6 kap. 24 § 2 st.
miljöbalken. Oavsett om Länsstyrelsen beslutar att den ansökta verksamheten kan antas medföra
betydande miljöpåverkan eller ej, avser Tunnelbolaget att genomföra samråd med en utökad krets av
myndigheter. Detta samråd sker brevledes med föreliggande underlag för samråd bifogat.
Samråd med särskilt berörda avses ske per brev. Samråd med allmänheten med flera kommer att ske via
annonsering i dagspress.
Möjlighet kommer att finnas att läsa föreliggande underlag för samråd på plats hos Tunnelbolaget.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
7 Förutsättningar
7.1 Områdesbeskrivning
Örbytunneln ligger i södra Stockholm. Framtaget utredningsområde anges i figur 1.
Figur 1 Orienteringskarta där utredningsområdet för Örbytunneln (heldragen linje) visas.
7.1.1 Skyddsintressen
Genom utredningsområdet för Örbytunneln går två befintliga riksintressen ovan mark, väg 226
Gullmarsplan-Flemingsberg respektive väg 229 Örbyleden. Dessa vägar binder samman en
omledningslänk och rekommenderas för transport av farligt gods.
Skyddad natur saknas i utredningsområdet för Örbytunneln (Naturvårdsverket, 2025) liksom träd
klassificerade som särskilt skyddsvärda (Länsstyrelsernas Geodatakatalog, 2024). Enligt Stockholms
ekdatabas (Greensway, 2017) finns det i området ekpopulationer som tillhör klass 2 och 3 (klass 1 är
högsta naturvärde) (figur 2). I norra delen av utredningsområdet (figur 2) finns ett ekologiskt särskilt
betydelsefullt område med livsmiljöer för skyddsvärda arter (Stockholms stad, 2025b).
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 2 Utpekade ekområden (klass 1 är högsta naturvärde) och ekologiskt särskilt betydelsefulla
områden inom utredningsområdet för Örbytunneln (Stockholms stad, 2025b).
I dag avleds vattnet från Örbytunneln via stadens dagvattennät till ytvattenförekomsten Mälaren-
Årstaviken. Vattnet från Örbytunneln blandas med stora volymer annat vatten innan det når Årstaviken.
Figur 3 Mälaren-Årstavikens läge i förhållande till utredningsområdet för Örbytunneln.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Alternativ avledning av vattnet från Örbytunneln är till ytvattenförekomsten Strömmen via kombiledning och
Henriksdals reningsverk.
Inom utredningsområdet för Örbytunneln är sex fornminnen utpekade (figur 4) (Riksantikvarieämbetet,
2025).
1. L2013:1637: by-/gårdstomt där bevarat byggnadsminne är en 6 dm djup källargrund. Huvuddelen
av fornminnesområdet är på berg och en mindre del på lera.
2. L2013:993: kvarngrund i form av en jordhög med stenar. Området ligger på berg.
3. L2013:9064: stensatt vägbank (cirka 20X2 m) till L2013:993 som till största delen ligger på berg
och i en mindre del på lera.
4. L2013:1853: sannolik husgrund på by-/gårdstomt som ligger på berg. Grunden är en torvkulle med
stenar, tegel och tegelflis.
5. L2013:1649: gravfält på berg med cirka 25 stensättningar varav 5 osäkra och flera är skadade.
6. L2013:1613: eventuell stensättning på berg som är övervuxen och avplanad.
Ovan angivna fornminnen bedöms som okänsliga för påverkan av vattenbortledningen från Örbytunneln.
Figur 4 Fornminnen (Riksantikvarieämbetet, 2025) i utredningsområde för Örbytunneln. 1:
L2013:1637, by-/gårdstomt, 2: L2013:993, kvarngrund, 3: L2013:9064, vägbank, 4:
L2013:1853, by-/gårdstomt, 5: L2013:1649, gravfält. 6: L2013:1613, stensättning.
I utredningsområdet för Örbytunneln finns radhuslängor från 1950-talet med synnerligen högt
kulturhistoriskt värde (Stockholms stad, 2025c) (figur 5) motsvarande kraven för byggnadsminne i
kulturmiljölagen (1988:950). Dessa ligger i huvudsak på berg och morän och bedöms inte känsliga för
vattenbortledning från Örbytunneln.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 5 Kulturhistorisk klassning av byggnader (Stockholms stad, 2025c). Röd linje anger
utredningsområdet för Örbytunneln. Radhuslängor på Husumsgränd och Vivstavarvsvägen
är från 1950-talets början och blåklassade.
7.1.2 Planförhållanden och markanvändning
Stadsbebyggelsen i området för ledningstunneln är stads- eller detaljplanelagd (figur 6). Förslag till ny
detaljplan utmed Örbyleden som berör Örby 4:1 med flera är under framtagande. På Örbyledens norra
sida, mellan Stureby och Örby/Bandhagen, planeras cirka 1 200 bostäder, kontor, förskola,
verksamhetslokaler samt park.
Figur 6 Större befintliga detaljplaner som berör utredningsområdet för Örbytunneln. Från vänster till
höger: Örby 4:1, 4560, 2832, P2010-15949 samt 3389B (Stockholms stad, 2025a).
Marken i området för ledningstunneln anges i Översiktsplan för Stockholm (2018) (figur 7) främst som
naturmark och stadsbebyggelse.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 7 Utsnitt ur Stadsutvecklingskarta tillhörande Översiktsplan för Stockholm (Stockholms stad,
2018) med pålagt utredningsområde för Örbytunneln (streckad linje).
Inom utredningsområdet för Örbytunneln saknas markavvattningsföretag (båtnadsområde). Närmaste
sådant område finns cirka 100 meter väster om utredningsområdet (Magelungens sänkning samt
torrläggning av Brännkyrkasjön, förrättningsår 1871) (Länsstyrelsernas Geodatakatalog, 2025).
7.1.3 Geologi
Berggrunden i utredningsområdet domineras av förgnejsade bergarter (SGU, 2025).
Stockholmsregionen är ett sprickdalslandskap med bergsryggar med tunt eller utan jordtäcke och
mellanliggande sediment- eller vattenfyllda dalgångar. Främst längs dalarna löper större morfologiska
lineament som indikerar svaghetszoner i berggrunden (Stockholms stad, 1980). Dessa har medfört en
nordväst-sydöstligt riktad topografi i utredningsområdet för Örbytunneln. I svackor mellan bergsryggarna
ligger lera över friktionsmaterial, företrädesvis morän (figurer 8 och 9).
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 8 Utsnitt ur Byggnadsgeologisk karta (Stockholms stad, 1980) med markerade svaghetszoner.
Streckad svart linje anger utredningsområdet för Örbytunneln.
Figur 9 Jordartskarta (SGU, 2025) över utredningsområdet för Örbytunneln (svart linje). Rött: berg i
dagen, ljusblått: sandig morän, gult: lera.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Jorddjupet är litet i huvuddelen av utredningsområdet för Örbytunneln (figur 10) men längs Örbyvägen
förekommer jordmäktigheter på mer än 20 meter.
Figur 10 Skattat jorddjup (SGU, 2025) i utredningsområdet för Örbytunneln (streckad svart linje).
7.1.4 Hydrogeologi
Grundvattnet i utredningsområdet för Örbytunneln saknar betydelse som resurs annat än för enskilda
brunnar/intressenter.
I en stor del av området för Örbytunneln täcker lera ett lager friktionsmaterial som rymmer ett undre
grundvattenmagasin. Trycket i detta magasin styrs dels av jordens genomsläpplighet (hydrauliska
konduktivitet), dels av balansen mellan tillskott (nederbörd, omgivande områden, läckande ledningar) och
förlust (intilliggande vattenmagasin, dränerande undermarksanläggningar och berggrund). Tillskottet från
nederbördsvatten som infiltrerar morän kring berghällar (figur 11) har minskat avsevärt på grund av
bebyggelse, hårdgjorda markytor och avledning till dagvattennätet. Vid kraftig dränering till en
berganläggning kan risk finnas för marksättningar och skador på grundvattenberoende grundläggningar
och markförlagda ledningar.
Utifrån befintlig information om Örbytunneln och inläckaget till denna kommer en hydrogeologisk utredning
att genomföras inom ramen för arbetet med MKB:n. I utredningen kommer beräknat möjligt område för
grundvattenpåverkan för Örbytunneln anges. För en generell bild av grundvattensituationen kring
Örbytunneln kommer även information i tidigare gjorda hydrogeologiska utredningar att användas liksom
data från observationsbrunnar.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 11 Grundvattenkarta (SGU, 1996). Moränområden är potentiellt viktiga för infiltration av vatten
till det undre grundvattenmagasinet i jord. Streckad linje anger utredningsområde för
Örbytunneln.
7.1.5 Angränsande undermarksanläggningar
I området för Örbytunneln finns bergborrade energibrunnar (figur 12) som har tillkommit efter drivningen av
tunneln. Tunnelbolaget är remissinstans vid ansökan om bergborrning för energiändamål.
Inom utredningsområdet för Örbytunneln bedöms brunnar saknas som är äldre än Örbytunneln.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 12 Brunnar (SGU, 2025) i utredningsområdet för Örbytunneln. Fyrkant anger energibrunn och
ring okänd användning. Enligt borrprotokoll är dock även de tre blå ringarna i
utredningsområdet energibrunnar som, från norr till söder, borrades på fastigheten Väggen
2005, på Stämpelyxan 1997 respektive på Kardanen 8 vid ej angivet datum. De brunnar som
omgärdar den sistnämnda brunnen är borrade 2001-2021.
Väster om utredningsområdet för Örbytunneln planeras en bergtunnel för gul tunnelbanelinje till Älvsjö.
Beräknat påverkansområde för vattenbortledningen från denna bergtunnel (Sweco och Region Stockholm,
2024) sammanfaller delvis med utredningsområdet för Örbytunneln (figur 13).
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 13 Beräknat hydrogeologiskt påverkansområde för ny tunnelbana (Sweco och Region
Stockholm, 2024) i förhållande till utredningsområde för Örbytunneln (röd streckning).
Placeringen av tunnelbanans station Östberga är cirka 320 meter norr om utredningsområdet. Beräknat
hydrogeologiskt påverkansområde för vattenbortledningen från denna station är delvis inom
utredningsområdet för Örbytunneln (figur 13) (Sweco och Region Stockholm, 2024).
Figur 14 Beräknat hydrogeologiskt påverkansområde kring planerad Östberga tunnelbanestation
(Sweco och Region Stockholm, 2024). Övre delen av utredningsområde för Örbytunneln
anges med svart streckad linje.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
7.1.6 Förorenad mark
I utredningsområdet utpekas flera områden som potentiellt förorenade (Länsstyrelsen i Stockholms län,
2025) (figur 15), samtliga oklassificerade. Inventering och klassificering antas dock ha fokuserats på objekt
som antagits tillhöra en högre riskklass.
Figur 15 Potentiellt förorenade områden i utredningsområde för Örbytunneln (Länsstyrelsen i
Stockholms län, 2025) som identifierats med MIFO-metodiken (Naturvårdsverket, 1999). E
avser ej riskklassat område. Objekten är grafisk industri (5 st.), bilverkstad (3), kemtvätt (2),
anläggning för farligt avfall (1), övrigt BKL3 (3),och övrigt BKL4 (2). Två övrigt BKL3-
områden är åtgärdade och på två bilverkstadsområden har förstudier gjorts.
7.1.7 Omgivande bebyggelse och markanläggningar
Utredningsområdet för Örbytunneln ligger främst i Stockholms stadsdelsområde Enskede-Årsta-Vantör och
där i stadsdelarna Östberga, Enskedefältet, Stureby och Örby. En mindre del ligger i stadsdelsområde
Hägersten-Älvsjö och där i stadsdelen Örby slott (figur 16). Preliminärt bedöms husen inom
ledningstunnelns hydrogeologiska påverkansområde vara fast grundlagda.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
Figur 16 Stadsdelar i utredningsområdet för Örbytunneln.
Stureby började bebyggas 1921 och kallades då Ersta Villastad. Byggnaderna i här aktuellt område av
Stureby består av villor, radhuslängor och lägre flerbostadshus.
Östbergas första stadsplan fastställdes 1950. Här aktuellt område av Östberga domineras av storkvarteret
Stamtavlan som byggdes 1958-1960. Väster om detta ligger kvarteret Farfadern 1 som byggdes 1969.
I här aktuellt område av Enskedefältet finns bilväg men det saknas bebyggelse.
Bebyggelsen i här aktuellt område av Örby består av villabebyggelse där absoluta huvuddelen villor är
byggda på mark med litet jorddjup.
Bebyggelsen i här aktuellt område av Örby slott är lägre flerbostadshus i dess södra del och villor längre
norrut. Jordmäktigheten är mestadels liten men 5-20 meters jorddjup finns längst i söder och i den dalgång
där Örbyvägen går söder om stadsdelen.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
7.2 Utredningar
I det underlag som utgör grund till upprättandet av ansökningshandlingarna i aktuellt tillståndsärende ingår:
• Dokument tillhörande ansökan om miljötillstånd för bortledning av grundvatten från andra av
Tunnelbolagets ledningstunnlar.
• Utredningar som tillhör andra berganläggningar.
• Kartor och dokument från SGU.
• Geoarkivet, Stockholms stad.
• Kartor och dokument från Länsstyrelsen i Stockholms län.
• Tunnelbolagets ritningar och andra dokument över aktuell ledningstunnel.
• Mätningar av flöde och kemiska parametrar i vattnet i ledningstunneln.
• Riksantikvarieämbetet Fornsök.
• Länsstyrelsernas GIS-tjänst.
• Platsbesök.
• Vatteninformationssystem Sverige (VISS).
8 Anläggningsbeskrivning
8.1 Örbytunneln
Örbytunneln, som drevs under 1960-1970 talet, är generellt betongsprutad i tak och anfang samt ställvis i
vägg. Kontinuerlig förinjektering saknas. Sulan är belagd med dränerande material.
Tunnellängden uppgår till ca 100 m. Tunnelgolvets medelnivå är +6.
Grundvattnet som läcker in i Örbytunneln avleds via en pumpanläggning i ledningstunnelns lågpunkt.
Pumpanläggningen består av två dränkbara pumpar i pumpgropen och pumpledning i ledningstunnel och
vertikalschakt. Pumparna styrs av nivåvippor som reagerar på vattennivån i pumpgropen.
Baserat på uppmätta flöden är inläckaget av grundvatten till ledningstunneln preliminärt beräknat till cirka
1000 m3/år.
8.2 Planerade arbeten
Bland planerade åtgärder som har följt av utredningsarbetet ingår upprättande av kontrollprogram för
ledningstunneln.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
9 Miljöpåverkan
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) håller på att upprättas för Örbytunneln. Syftet med denna är att göra
en samlad bedömning av de positiva och negativa miljökonsekvenser som bortledningen av grundvatten
kan medföra i området runt ledningstunneln. Vidare syftar MKB:n till att, vid behov och där så är möjligt,
redovisa förslag på skyddsåtgärder som medför att grundvattenbortledningens eventuella negativa
konsekvenser minskas eller avhjälps. Förslag till innehållsförteckning i MKB:n finns bifogat som bilaga.
Faktorer som kommer att beskrivas mer noggrant i MKB:n är bland annat geologi, grundvattenförhållanden
och föroreningssituation.
Risken för att den fortsatta bortledningen av grundvatten från Örbytunneln ska orsaka skador på
byggnader och anläggningar bedöms som liten.
I ledningstunneln saknas verksamheter som förorenar mark eller grundvatten. Sannolikheten för att
föroreningar transporteras med grundvatten från de förorenade områdena till ledningstunneln i någon
betydande grad bedöms som låg.
I ledningstunneln saknas verksamheter som orsakar emissioner till luft.
Driften av ledningstunneln alstrar obefintliga mängder avfall.
Energiförbrukningen begränsas till eldrift av pumpar och till belysning.
Preliminärt bedöms skyddsintressen avseende miljö och kultur inte påverkas av bortledningen av
grundvatten från ledningstunneln.
Yttre händelser, såsom åsknedslag och kraftig vindstyrka bedöms inte medföra ökad risk för miljöpåverkan
från ledningstunneln, som är väl skyddad mot såväl blixtnedslag som kraftig vind.
Framtida klimatförändringar kan medföra en ökning av antalet varma dagar (höjd årsmedel- och
vintertemperatur), av års- vinter- och vårtemperaturen samt av den maximala tim- och dygnsnederbörden
(SMHI, 2015). Vid ökad nederbörd kan grundvattenbildningen öka och grundvattennivåerna stiga, varvid
inläckaget i Örbytunneln möjligen ökar. Ökad maximal nederbörd kan öka ytvattentillflödet till
ledningstunneln något, via schakt från markytan. Befintlig pumpkapacitet i ledningstunneln hanterar dock
utan problem sådana flödesökningar. Höjd temperatur och minskat ytvattenflöde under sommaren innebär
inget problem för verksamheten i ledningstunneln.
10 Skyddsåtgärder
Preliminär bedömning är att risk saknas för att pågående verksamhet i Örbytunneln ska orsaka framtida
skador på byggnader och ledningar, varför behovet av ytterligare skyddsåtgärder saknas. MKB:n syftar till
att utvärdera riktigheten i denna bedömning.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
11 Referenser
Greensway, 2017. Stockholms stads ekdatabas.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2025. Planeringsunderlag, GIS-tjänst. http://ext-webbgis.
lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag.
Länsstyrelsernas Geodatakatalog, 2025. Webbtjänst: Skyddsvärda träd, skyddsvärda trädmiljöer.
Naturvårdsverket, 1999. Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918.
Naturvårdsverket, 2025. Webb-tjänst. http://www.naturvardsverket.se.
Riksantikvarieämbetet, 2025. Webbtjänst: https://app.raa.se/open/fornsok/.
SGU, 1996. Grundvattenkarta över Stockholms stad, framtagen på uppdrag av Stockholms stads
miljöförvaltning.
SGU, 2025. Webbtjänst: www.sgu.se, kartvisare.
SMHI, 2015. Framtidsklimat i Stockholms län − enligt RCP-scenarier. Klimatologi nr 21.
Stockholm Exergi Tunnlar. Internt material.
Stockholms stad, 1980. Byggnadsgeologisk karta. Geoarkivet.
Stockholms stad, 2018. Översiktsplan för Stockholm, Stadsutvecklingskarta.
Stockholms stad, 2025a. Webbtjänst: Bygg och plantjänsten, gällande planer: http://insynsbk.
stockholm.se/Byggochplantjansten/GallandePlan.
Stockholms stad. 2025b. Webbtjänst: Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden.
Stockholms stad, 2025c. Webbtjänst Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering:
http://stadsmuseet.stockholm.se. 2023-02-18.
Sweco och Region Stockholm, 2024. Bilaga C3 Grundvattenmodellering. Författare: Kiss, R.
VISS (Vatteninformationssystem Sverige), 2025. Webbtjänst: https://viss.lansstyrelsen.se.
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
BILAGA 1
FÖRSLAG PÅ INNEHÅLLSFÖRTECKNING I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
1 Inledning 5.4 Hydrogeologi
1.1 Bakgrund 5.5 Avledning av grundvatten
1.2 Syfte 5.6 Brunnar
1.3 Avgränsningar 5.7 Byggnader
2 Samråd 5.8 Under mark förlagda anläggningar
2.1 Tidigt samråd 5.9 Föroreningar
2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan 6 Teknisk beskrivning
2.3 Utökat samråd 7 Utförda utredningsarbeten och resultat
3 Alternativ 7.1 Grundvatten
3.1 Sökt verksamhet 7.2 Influensområden
3.2 Nollalternativ 7.3 Bebyggelse och övriga anläggningar
3.3 Alternativ lokalisering och utformning 8 Miljökonsekvenser
4 Lagar och andra krav 8.1 Grundvatten
4.1 Lagligförklaring av verksamheten 8.2 Natur
4.2 Miljömål 8.3 Vattenkvalitet
4.3 Hänsynsregler 8.4 Boendemiljö
4.4 Riksintressen, skyddade områden mm 9 Påverkan på miljökvalitetsnormer
4.5 Planförhållanden mm 10 Samlad bedömning
5 Förutsättningar 11 Skadeförebyggande åtgärder
5.1 Områdesbeskrivning 12 Förslag till kontroll av verksamheten
5.2 Markanvändning Referenser
5.3 Geologi
____________________________________________________________________________________________________
Stockholm Exergi Tunnlar AB
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.