National Day Celebration Planning and Name

Stiftelsen Sveriges Nationaldag har remitterat ett PM med förslag om hur firandet av Sveriges nationaldag kan bli mer samordnat, inkluderande och relevant i hela landet till bland annat Stockholms stad för yttrande. PM:et visar att firandet i dag är splittrat mellan ett nationellt ceremoniellt arrangemang och många lokala initiativ, med bristande ansvarsfördelning och stödstrukturer.I PM:et föreslås att länsstyrelserna får en tydligare och stärkt roll som regional samordnare i samverkan med kommuner, civilsamhälle och stiftelsen, samt att gemensamma kommunikations- och stödresurser tas fram. Kommunerna pekas ut som centrala genomförare, särskilt genom medborgarskapsceremonier, men inom en tydligare nationell och regional ram. PM:et lyfter även att benämningen ”6 juni” kan bidra till ett mer vardagsnära och inkluderande firande än ”nationaldagen”. [R1 PM Slutrapport om nationaldagsfirandet i ett långsiktigt perspektiv.pdf] PM Rotel I (Dnr KS 2025/1496) Slutrapport om nationaldagsfirandet i ett långsiktigt perspektiv Remiss från Stiftelsen Sveriges Nationaldag Remisstid den 19 februari 2026 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Stiftelsen Sveriges Nationaldag har remitterat ett PM med förslag om hur firandet av Sveriges nationaldag kan bli mer samordnat, inkluderande och relevant i hela landet till bland annat Stockholms stad för yttrande. PM:et visar att firandet i dag är splittrat mellan ett nationellt ceremoniellt arrangemang och många lokala initiativ, med bristande ansvarsfördelning och stödstrukturer. I PM:et föreslås att länsstyrelserna får en tydligare och stärkt roll som regional samordnare i samverkan med kommuner, civilsamhälle och stiftelsen, samt att gemensamma kommunikations- och stödresurser tas fram. Kommunerna pekas ut som centrala genomförare, särskilt genom medborgarskapsceremonier, men inom en tydligare nationell och regional ram. PM:et lyfter även att benämningen ”6 juni” kan bidra till ett mer vardagsnära och inkluderande firande än ”nationaldagen”. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret stödjer förslagen om stärkt regional samordning av firandet den 6 juni, kommunernas fortsatta genomföranderoll och ökad samverkan med civilsamhället. Samtidigt betonas att Stockholms stads främsta prioritet även fortsättningsvis är medborgarskapsceremonierna i Stadshuset, och att en utveckling av arbetet måste ske med hänsyn till kommunal kärnverksamhet och vara proportionerliga i förhållande till behållningen för kommunen och dess kommunmedlemmar. 1 (6) Föredragande borgarrådets synpunkter Att stärka samhällsgemenskapen genom ökad tillhörighet är avgörande för en hållbar samhällsutveckling. I det ligger också behovet av öppna och gemensamma symboler. Nationaldagen är ett tydligt exempel på detta. Mot den bakgrunden välkomnar jag remissens förslag om att vidareutveckla firandet av den 6 juni till ett folkligt, öppet och samtida firande, fritt från snäv nationalchauvinism. Jag stödjer förslaget om en stärkt och tydligare samordnande roll för länsstyrelserna. En gemensam inriktning och gemensamma strukturer skapar bättre förutsättningar för kommuner, civilsamhälle och andra aktörer att bidra till ett sammanhållet och inkluderande uppmärksammande. Stockholms stad har god erfarenhet av att både genomföra arrangemang i egen regi och samverka med civilsamhället. Medborgarskapsceremonierna i Stadshuset den 6 juni är ett tydligt exempel. Att välkomna stadens nya medborgare i Blå hallen och gemensamt uppmärksamma det nya medborgarskapet är ett konkret uttryck för öppenhet och gemenskap. Staden har även erfarenhet av större evenemang med bred folklig förankring. Kulturnatten visar hur ett enkelt ramverk, gemensam kommunikation och begränsade offentliga resurser kan möjliggöra ett stort antal öppna och kostnadsfria aktiviteter i samverkan med civilsamhällets aktörer. Ett liknande arbetssätt bör vara vägledande även för utvecklingen av firandet den 6 juni. Ett mer konsekvent användande av beteckningen ”6 juni” i kommunikationen kan därutöver bidra till ett mer vardagsnära och inkluderande uttryck för samhällsgemenskapen. Avslutningsvis vill Stockholms stad betona att vidareutvecklingen av firandet måste ske med rimliga åtaganden för kommunerna. Ansvar och resurser behöver stå i proportion till den nytta som skapas för invånarna för att den gemenskap som eftersträvas också ska ges långsiktiga och trovärdiga förutsättningar att växa. Stockholm den 28 januari 2026 Karin Wanngård Bilaga Remiss - Slutrapport om nationaldagsfirandet i ett långsiktigt perspektiv. dnr KS 2025/1496-1.1 2 (6) Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande Kristdemokraterna välkomnar i stora drag stiftelsens slutrapportering där såväl länsstyrelsernas som kommunernas del i samordning och utförande av nationaldagsfiranden förtydligas. Den svenska samhällsgemenskapen främjas av att medborgare gemensamt firar de värden, den kultur samt historia som utmärker Sverige; något vi ska vara stolta över. Vi motsätter oss däremot förslaget om att begreppet ”sjätte juni” kan användas istället för nationaldag. Att det skulle framstå mer vardagsnära och inkluderande förkastar vi, liksom ifrågasätter vi varför nationaldagen skulle vara en högtid i behov av att bli mer vardaglig. Tvärtom behöver nationaldagen uppvärderas och dess högtidlighet stärkas. Vi förvånas djupt över finansborgarrådets val att koppla begreppet till nationalchauvinism i sina synpunkter. 3 (6) Ärendet Stiftelsen Sveriges Nationaldag har låtit en senior forskare på RISE analysera och lämna förslag på hur firandet av Sveriges nationaldag kan vidareutvecklas för att bli mer samordnat, inkluderande och relevant i hela landet. Forskaren har utifrån intervjuer, workshops och studier av nationella, regionala och lokala firanden sammanfattat sina slutsatser i ”PM Utveckling av firandet av Sveriges nationaldag”. Stiftelsen Sveriges Nationaldag har inbjudit ett 60-tal aktörer, däribland Stockholms stad och en handfull andra kommuner, att frivilligt yttra sig om detta PM. PM:et beskriver hur nationaldagen i dag genomförs genom en kombination av ett nationellt, ceremoniellt firande samt ett stort antal regionala och lokala arrangemang, där variationen i genomförande är stor och övergripande ansvarsfördelning, samordning och stödstrukturer i dagsläget saknas. Författaren framhåller att länsstyrelserna, genom sitt uppdrag att samordna statlig verksamhet på regional nivå och sin etablerade roll i arbetet med nationaldagen, har goda förutsättningar att fungera som en sammanhållande länk och bidra till ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet i firandet genom att stödja, samordna och strukturera det regionala arbetet i samverkan med kommuner, civilsamhälle och andra relevanta aktörer inom respektive län. I PM:et föreslås att länsstyrelsernas roll stärks och tydliggörs, bland annat genom en mer formaliserad samverkan med Stiftelsen Sveriges Nationaldag. I PM:et konstateras att den gemensamma minsta nämnaren vad gäller kommunernas nationaldagsfiranden är arrangerandet av medborgarskapsceremonier, men att aktiviteter i övrigt kan se mycket olika ut. Samtidigt betonas att kommunerna, men god lokalkännedom och närhet till medborgarna, är lämpliga genomförare av nationaldagsfiranden, och att det vore önskvärt om kommunernas engagemang sker inom ramen för en tydligare regional och nationell struktur. PM:et pekar på behovet av förbättrade kommunikations- och stödresurser hos Stiftelsen Sveriges Nationaldag. Författaren menar att ett gemensamt grafiskt material, programidéer och verktyg för planering och genomförande av nationaldagsfiranden skulle kunna vara till nytta för en rad aktörer runtom i landet, och länsstyrelserna skulle kunna fungera som förmedlande instans. Den seniora forskaren på RISE resonerar vidare kring begreppen ”nationaldagen” respektive ”6 juni”, och konstaterar att det förra låter formellt och institutionellt, medan det senare kommunicerar ett mer vardagsnära och inkluderande uttryck. Det påpekas att i flera länder med tydliga nationaldagstraditioner är datumet det centrala (”Syttene mai”, ”14 Juillet”, ”4th of July”). Författaren menar att användandet av ”6 juni” i högre grad skulle möjliggöra ett öppet, gemensamt och samtida firande, frikopplat från strikt nationalism och lättare att kommunicera och identifiera sig med i breda målgrupper. 4 (6) Remissammanställningen Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattande synpunkter Remissens huvudsakliga förslag, av relevans för staden, är att • Ge länsstyrelserna en samordnande roll i utvecklingen av nationaldagsfirandet och etablera en mer formaliserad och kontinuerlig samverkan mellan länsstyrelserna och Stiftelsen Sveriges Nationaldag. • Bibehålla kommunernas roll som genomförare av lokala firanden, inom en tydligare regional och nationell struktur. • Uppmuntra samverkan mellan kommuner, civilsamhälle och andra aktörer, med stöd av länsstyrelserna. • Konsekvent benämna nationaldagen som ”6 juni” i kommunikation och marknadsföring. Stadsledningskontoret ställer sig bakom dessa förslag, och är villig att bidra med staden erfarenheter i en vidare dialog om hur civilsamhället kan engageras. Samtidigt framhålls att stadens främsta prioritet för den 6 juni fortsatt kommer att vara välkomnandet av nya medborgare vid de traditionsenliga medborgarskapsceremonierna i Stadshuset. Ställningstaganden Stadsledningskontoret välkomnar möjligheten för Stockholms stad att frivilligt avge ett yttrande om ”PM Utveckling av firandet av Sveriges nationaldag”. Det huvudsakliga arrangemanget som återkommande sker i kommunal regi i Stockholms stad på nationaldagen den 6 juni är Medborgarskapsceremonierna för nya svenska medborgare. Dessa arrangeras i Blå hallen i Stockholms stadshus, och är en stolt och betydelsefull tradition som kom till på stadens initiativ. Detta skedde många år innan det genom Proposition (2013/14:143) Ett medborgarskap som grundas på samhörighet fastslogs i Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap att alla kommuner är skyldiga att anordna sådana (§ 29). Givet att Stockholm är Sveriges största kommun, och därmed har äran att välkomna långt fler nya medborgare än någon annan varje år, tar planeringen och genomförandet av våra ceremonier betydande resurser i anspråk, såväl personella som finansiella. Därtill lägger stadens främsta politiska företrädare ner tid och engagemang på dessa. För Stockholms stads del kommer därför arrangemanget av Medborgarskapsceremonierna fortsatt att kommunens främsta prioritet för den 6 juni. 5 (6) I Stockholm har också fristående aktörer tagit initiativ till olika slags nationaldagsfiranden genom åren, som emellanåt mottagit visst stöd. Inget av dessa har dock etablerats som årligt återkommande. Ett bra exempel från Stockholms stad på ett årligt återkommande arrangemang med bred folklig förankring är arrangemanget ”Kulturnatten”. Den anordnas av stadens kulturförvaltning en lördagskväll i april varje år. Upplägget är att aktörer från civilsamhället bjuds in att under en gemensam kommunikativ plattform anmäla aktiviteter som ska vara öppna och gratis för vem som helst denna specifika dag under vissa tider. Ramarna och villkoren är enkla och tydliga, och de resurser som skjuts till från allmänna medel är relativt begränsade. Arrangemanget har vuxit stadigt sedan starten år 2010. Ett liknande initiativ rörande den 6 juni, initierat av Stiftelsen Sveriges Nationaldag och vidareburet ut i regionerna av länsstyrelserna, skulle kunna värt att undersöka vidare. Till exempel att under en gemensam plattform bjuda in aktörer som vill visa upp någon unik del av det gemensamma kulturarvet, något som är tillgängligt på ett visst sätt bara just denna dag (som ju därtill är en ledig dag för flertalet) och som därmed har en förutsättning att utvecklas till något som man inte vill missa. Att därvidlag kommunikativt utgå från ett bredare och mer inkluderande ”6 juni” än det mer formella ”nationaldagen” tycks klokt. Stockholms stad bidrar gärna med erfarenheter från ”Kulturnatten” i dialog med stiftelsen och i förlängningen länsstyrelsen, om intresse finns. Firanden i form av publika evenemang är kompetens- och resurskrävande kopplat till exempelvis logistik, evenemangsinfrastruktur, säkerhetsarbete, innehållsproduktion och kommunikation och marknadsföring. En vidareutveckling av 6 juni behöver därmed ske med hänsyn till kommunernas kärnverksamhet och till att kommunernas ekonomiska och personella åtaganden ska vara proportionerliga i förhållande till behållningen för kommunen och dess kommunmedlemmar. Stadsledningskontoret tillstyrker att länsstyrelserna ges en tydligare samordnande roll i att uppmuntra samverkan mellan kommuner, civilsamhälle och andra aktörer kring vad som sker den 6 juni. Kommunernas del i en stärkt samordning behöver vara med hänsyn till kommunernas kärnverksamhet och till att ekonomiska och personella åtaganden ska vara proportionerliga i förhållande till behållningen för kommunen och dess kommunmedlemmar Stadsledningskontoret bejakar förslaget om att kommunikativt prioritera ”6 juni” som begrepp framför ”nationaldagen”. Stadsledningskontoret bidrar gärna till en vidare dialog om hur civilsamhället under samordning av länsstyrelsen kan inbjudas bidra till ett brett folkligt firande den 6 juni, samtidigt som det görs tydligt att det kommer att vara en fortsatt prioritet för staden att lägga resurser på arrangerandet av Medborgarskapsceremonier i Stadshuset denna dag. 6 (6) --- [Remiss - Slutrapport om nationaldagsfirandet i ett långsiktigt perspektiv.pdf] PM Kontaktperson RISE Datum Beteckning Sida Carl Heath Version 1 1 (13) Digitala System Er referens 070-2402037 Martin Brothén carl.heath@ri.se Stiftelsen Sveriges Nationaldag PM Utveckling av firandet av Sveriges nationaldag PM från Carl Heath, senior forskare i RISE till Martin Brothén, Generalsekreterare i Stiftelsen Sveriges Nationaldag Förord I min roll som senior forskare vid RISE har jag haft förmånen att på uppdrag av Stiftelsen Sveriges Nationaldag på djupet sätta mig in i utmaningarna och möjligheterna som Sveriges nationaldag står inför. Att skriva denna rapport i en tid präglad av betydande globala omvälvningar har gett arbetet perspektiv. Jag har kommit att utforska och lära mig mer om nationaldagen och dess roll idag, och möjliga utveckling. Genom arbetet och alla de intervjuer, samtal och möten jag har haft, har jag kommit att förstå vikten av att vårda och utveckla nationaldagen som en symbol, och som ett tillfälle för firande, för gemenskap och för reflektion. Jag uttrycka min tacksamhet för att ha fått delta i detta viktiga arbete. Samtalen med människor från olika delar av landet, och med olika perspektiv och syn på firandet av nationaldagen, har inte bara bidragit till värdefulla insikter utan också påmint mig om det engagemang som finns för att utveckla samhället i gemenskap. Det har varit ett utmanande, men framför allt inspirerande, arbete som jag kommer att bära med mig för framtiden. Introduktion Denna rapport är ett resultat av ett uppdrag som initierades i början av 2022. Uppdraget har sitt ursprung i en önskan att förstå och utveckla firandet av Sveriges nationaldag, med en ambition att skapa ett mer inkluderande, engagerande och meningsfullt firande som speglar det moderna Sverige. Syftet med uppdraget är att genomföra en analys av det nuvarande nationaldagsfirandet, identifiera dess styrkor och utvecklingsområden, och föreslå förslag på utveckling syftandes till att förbättra och förnya firandet i ett långsiktigt perspektiv. Detta arbete har utförts av RISE - Research Institutes of Sweden, statens forskningsinstitut, som bidragit med tvärvetenskaplig och bred kompetens inom områden som samhällsvetenskap, design och innovation. Huvudförfattare är Carl Heath, senior forskare, i samarbete med Kristina Söderberg, forskare, RISE. Projektet har utgått från metoder hämtade från tjänste- och servicedesign, vilket innebär att användarens behov och perspektiv har varit i centrum för arbetet. Genom att använda en behovsfokuserad och medskapande metodik har vi strävat efter att genomföra en analys och ge rekommendationer som är relevanta och meningsfulla för att åstadkomma ett ökat, brett och inkluderande firande av nationaldagen. Arbetet har omfattat en rad olika aktiviteter, inklusive workshops, intervjuer och deltagande observationer. Dessa har genomförts i samband med det officiella firandet på Skansen samt i län och kommuner runt om i Sverige. En större serie intervjuer med aktörer med anknytning RISE Research Institutes of Sweden AB Postadress Besöksadress Telefon / Telefax E-post / Internet Org.nummer Box 857 Forskningsgången 2C 010-516 50 00 info@ri.se 556464-6874 501 15 BORÅS 417 56 GÖTEBORG 033-13 55 02 www.ri.se Datum Beteckning Sida Version 1 2 (13) till nationaldagsfirandet, samt en gruppering övriga aktörer från näringsliv, lokalsamhällen och civilsamhälle, samt med olika perspektiv har genomförts. Samtal har också förts rörande firandet av nationaldagen i utlandet. Vidare har en analys genomförts avseende relevanta internationella exempel på nationaldagsfiranden för att få en utökad förståelse för hur olika länder firar sina nationaldagar. Analys av nuvarande nationaldagsfirande Nationaldagen på Skansen På Skansen i Stockholm sker det officiella firandet och kännetecknas av en formell och ceremoniell atmosfär. De centrala inslagen i firandet på Skansen inbegriper den beridna cortégen med musikkår från Slottet till Skansen, utdelning av flaggor och fanor till föreningar i civilsamhället som ansökt om detta, tal av Kungen, talmannen och andra offentliga personer, samt musikaliska och kulturella framträdanden. Skansens firande är föremål för nationell uppmärksamhet genom en TV-sändning som gör det möjligt för människor över hela landet att delta i firandet på distans. Utifrån de respondenter som intervjuats med erfarenhet av nationaldagsfirandet på Skansen framträder bilden av en dag fylld av stolthet, gemenskap och samling. Respondenterna lyfter fram både den ceremoniella aspekten och de djupare betydelser som denna dag innebär för dem. För de intervjuade som deltar i firandet på Skansen, med dess beridna cortége och musikkårer, utdelning av flaggor och fanor, samt de högtidliga tal av Kungen och musikframföranden, skapas en känsla av kontinuitet och förbindelse med Sveriges historiska arv. Denna traditionella ram ger evenemanget en formell prägel som uppskattas av många, men det är också de musikaliska och kulturella framträdandena som ger firandet dess särskilda karaktär. Dessa inslag betonar Sveriges kulturella mångfald och ger utrymme för olika kulturella uttryck, vilket i intervjuerna framhävs som särskilt värdefullt. Merparten av respondenterna belyser en önskan om att se en utveckling av firandet på Skansen. Flera respondenterna framför förslag om att inkludera ännu mer av Sveriges kulturella och samhälleliga mångfald i programmet och att skapa fler interaktiva inslag som kan engagera besökarna på ett mer direkt sätt. Inte minst framkommer ett behov av att skapa tydligare förutsättningar för att gestalta hela landets firande i den nationella tv-sändningen, samt att göra upplevelsen i TV mer angelägen och inkluderande för bredare och fler målgrupper, så som barn och unga. Vidare framkommer det bland respondenterna en önskan efter att balansera det traditionella som firandet inbegriper, med nutid och framtid, för att göra firandet mer levande, relevant och aktuellt för fler grupper i samhället. Ett förflyttat fokus på nationaldagsfirandet där det illustrerar såväl dåtid som nutid och framtid erbjuder också en möjlighet att i firandet ge uttryck för den stolthet och de värden som står att finna i exempelvis bragder som genomförts under det gångna året, upptäckter som gjorts eller konst- och kultur som fått särskild uppmärksamhet. Flera respondenter gör jämförelser mellan sändningen av Nobeldagen den 10 december och nationaldagsfirandet, och pekar på möjligheter att inspireras av porträtteringen av Nobeldagen för att åstadkomma ett ökat och bredare intresse. Firande i län och kommuner I kontrast till det officiella firandet på Skansen, presenterar län och kommuner en mer diversifierad bild av nationaldagsfirandet. I många län och kommuner har dagen blivit en tillfälle för lokala samhällen att sammanstråla och fira, ofta med aktiviteter som är mer informella och familjeorienterade. Dessa inkluderar lokala marknader, konserter, sportaktiviteter och gemenskapsdrivna festivaler. I vissa fall har kommunen eller en annan RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 3 (13) offentlig aktör tagit initiativ till att införliva specifika lokala traditioner eller historiska aspekter i firandet, vilket bidrar till en känsla av lokal identitet och samhällstillhörighet. I Sveriges län och kommuner varierar arrangörerna av nationaldagsfiranden avsevärt, vilket speglar en bredd av initiativ och engagemangsnivåer på lokal nivå. Ofta är det länen och kommunerna själva som står som huvudarrangörer av dessa firanden, antingen direkt genom kommunens kultur- eller evenemangsavdelningar eller i samarbete med lokala föreningar och organisationer. Dessa samarbeten kan även inkludera offentliga institutioner, men även civilsamhälle och det lokala näringslivet. I ett antal städer och tätorter är nationaldagsfirandet mer omfattande, med en rad olika aktiviteter och evenemang som organiseras över hela dagen. Dessa större firanden kan inkludera corteger, konserter, tal av landshövding eller kommunstyrelses ordförande. På vissa platser kan nationaldagen även ses som ett tillfälle att stärka den lokala identiteten och kulturen, med inslag som är unika för just den regionen eller kommunen. Samtidigt finns det platser där nationaldagsfirandet är mindre framträdande eller till och med helt saknas. Detta kan bero på en rad faktorer, såsom begränsade resurser eller avsaknad av lokala arrangörer och initiativ för att organisera firandet. Denna variation i hur nationaldagen firas över landet illustrerar utmaningarna som ligger för handen vid en strävan att skapa ett gemensamt firande i hela landet som samtidigt tillåter utrymme för lokal särart och identitet. För att adressera denna variation och de utmaningar som följer med den, förutsätts en utveckling som inbegriper ett anpassat och flexibelt angreppssätt som beaktar de skilda behoven och förutsättningarna i olika delar av landet. Det finns även en identifierad diskrepans mellan firandet på Skansen och de lokala firandena i kommunerna. Skansens evenemang tenderar att dominera den nationella uppmärksamheten, vilket kan leda till att lokala firanden uppfattas som mindre synliga eller värderade. Utformningen av det officiella firandet på Skansen, samt även den variation av former av firanden som återfinns i län och kommuner, innebär också att att vissa grupper i samhället inte alltid upplever sig inkluderade eller representerade i firandets nuvarande format. Exempelvis är det officiella firandet på Skansen och dess TV-sändning framförallt inriktad mot en vuxen publik, vilket leder till ett mer begränsat intresse för detta firande bland barn och unga och barnfamiljer. På motsvarande sätt kan firanden i län och kommuner komma till uttryck på olika sätt som Inte självklart intresserar delar av befolkningen. Exempel på lokala firanden Nedanstående kortfattade beskrivningar av lokala firanden ger en översikt över hur Sveriges nationaldag uppmärksammas i olika delar av landet, varje med sina unika traditioner och aktiviteter, men alla med ett gemensamt syfte att förena och fira. I Norrtälje samlas invånarna i Societetsparken för nationaldagsfirandet, en dag som präglas av en medborgarskapsceremoni, musikunderhållning och olika aktiviteter för gemenskap. Höjdpunkten inkluderar utdelningen av Norrtälje Nyckel, ackompanjerat av högtidstal och gemensamt sång av nationalsången. I Linköping äger firandet rum i Gamla Linköping där traditionen hålls levande med ett brett utbud av familjeorienterade aktiviteter och underhållning. Besökare kan förvänta sig musikframträdanden, lek och spel för barn, högtidstal och en ceremoniell flagghissning. En medborgarskapsceremoni arrangeras också för att välkomna nya svenska medborgare. Uppsala firar nationaldagen i Stadsträdgården genom Kulturernas karneval, ett evenemang som hyllar staden kulturella mångfald. Programmet inkluderar dans och uppträdanden som ger besökarna möjlighet att uppleva en rikedom av kulturella uttryck. RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 4 (13) I Malmö sker firandet på Stortorget som innefattar högtidliga tal, musik och uppvisningar. Evenemanget innehåller medborgarceremonier, och genomförs i samverkan mellan Malmö stad, Länskommittén Sveriges Nationaldag och Malmö Citysamverkan. Göteborgs bidrag till nationaldagsfirandet består av en konsert i Slottsskogen, framförd av Göteborgs Symfoniker, samt av medborgarceremonier, ringdans, flaggor, körsång, parader, sömnad, slöjd, fika och lotter. Luleå står värd för en parad från Kyrktorget och musikframträdanden av Blåsningen, kulturskolans blåsorkester, tillsammans med tal av lokala dignitärer. Evenemanget fortsätter sedan med program i Stadsparken och på Kulturens hus, vilket bidrar till en mångsidig firandeupplevelse. I Jönköping är Rådhusparken centrum för nationaldagsfirandet, med en välkomstceremoni för nya svenska medborgare, mingel, fika och underhållning av Kulturskolan. Eftermiddagen präglas av hyllningar till idrottsmästare och utdelningar av den svenska flaggan och kulturstipendier. I Halmstad bjuds det på ett traditionsenligt firande på Hallandsgården i Galgberget, där kommunen inbjuder till en dag fylld av nationaldagsfirande, vilket understryker det lokala engagemanget och firandets betydelse. Faktorer som påverkar nationaldagsfirandet I utredningsarbetet och vid intervjuer har ett antal faktorer identifierats, som på olika sätt påverkar dagens firande av nationaldagen. Röd dag Det var först 1983 som den 6 juni officiellt blev Sveriges nationaldag, och från och med 2005 är den även en allmän helgdag, vilket innebar att annandag pingst togs bort som helgdag. Beslutet att göra nationaldagen till en röd dag syftade till att stärka dess betydelse och status som helgdag. Man ville ge den en mer framträdande omständighet, och skapa en gemensam plattform för firande. Att nationaldagen är en röd dag innebär att de flesta människor är lediga från arbete och skola, vilket ger möjlighet till gemensamma firanden och aktiviteter över hela landet. Detta kan ses som en fördel eftersom det kan bidra till att främja sammanhållning. Det skapar också förutsättningar för organisering av aktiviteter för ett organiserat firande. Samtidigt medför det också vissa begränsningar. Eftersom skolorna är stängda, kan det samtidigt vara svårare att organisera evenemang som involverar barn, då de ej är organiserade i skolan denna dag. Avsaknad av samlande traditioner och aktiviteter Nationaldagsfirandet idag omfattar en rad olika aktiviteter på både nationell, regional och lokal nivå. Trots detta har det identifierats en brist på traditioner och aktiviteter som engagerar hela det svenska folket på ett samlande sätt. Det officiella firandet på Skansen i Stockholm utgörs idag framförallt av ceremoniella moment som kombineras med kulturella framträdanden. Firandet på Skansen sänds via SVT och gör det möjligt för individer över hela landet att ta del av firandet. Denna sändning har dock idag inte den allmänna folkliga samlande funktion som den skulle kunna ha. På lokal och regional nivå sker en mångfald av former av firanden som ofta återspeglar det lokala och regionala kulturarvet och lokalsamhällets institutioner. Aktiviteter är ofta mer informella och inriktade på familjer och syftar till att stärka känslan av samhörighet och gemenskap. Dessa firanden varierar dock stort och ser mycket olika ut, och utgör inte idag en samlande tradition. Till skillnad från andra länder, samt andra högtider i RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 5 (13) Sverige, saknas samlande traditioner knutna till aktiviteter som formas runt traditioner av mat och dryck. Firande i turbulenta tider I en tid präglad av betydande globala omvälvningar bör utvecklingsarbetet kring nationaldagen sättas i ett större sammanhang och perspektiv. Ett utredningsarbete bör kunna bidra till ett svar på frågan om vad vi vill uppnå med ett gemensamt och inkluderande firande på en nationaldag. Historien ger oss exempel på hur viktig en gemenskap kan vara i förhållande till en orolig samhällsutveckling som utmanar oss. Hit hör pandemin som vi nyligen genomlevt, den pågående klimatkrisen, omfattande migrationsströmmar, det geopolitiska skiftet på grund av Rysslands krig i Ukraina, vår tids ekonomisk osäkerhet och den snabba teknologiska utvecklingen. Samtliga utgör exempel på sådant som påverkar samhället och oss alla på djupet. Vår samtids komplexitet understryker behovet av sammanhållning och gemenskap. Det gör nationaldagen till en betydelsefull symbol och viktigt tillfälle att komma samman för det svenska samhället idag och imorgon baserat på en berättelse om dåtiden. Det handlar om vikten av att vårda och utveckla nationaldagen som en symbol för vårt land med de värden och värderingar det står för. 6:e juni är därmed ett tillfälle för firande, för gemenskap och reflektion. En sådan gemenskap är av betydelse också i ett perspektiv av den samhälleliga motståndskraft som behövs i turbulenta tider. En sådan samhällsviktig gemenskap kan förankras i hur vi väljer att uppmärksamma och fira det vi har gemensamt. Tät period av högtider Vid sidan av hur själva firandet kommer till uttryck på Skansen samt i län och kommuner, är en faktor som påverkar nationaldagsfirandet och dess roll i det offentliga rummet dess närhet i tid med andra evenemang och helgdagar. I den period då nationaldagen infinner sig i rent kalendariskt, återfinns flera olika helgdagar, aktiviteter och evenemang som förefaller leda till viss konkurrens om uppmärksamhet och resurser, både från arrangörers och allmänhetens sida. Detta kan i sin tur komma att påverka beslut för hur nationaldagen uppmärksammas och firas. Exempel på andra högtider, evenemang och aktiviteter i perioden i vilket nationaldagen ligger är Kristi himmelsfärdsdag, skolavslutningar samt midsommarhelgen. I synnerhet midsommar återkommer respondenter till i intervjuer. Med dess djupt rotade traditioner och omfattande firanden över hela landet, beskriver respondenter hur de upplever att midsommarfirandet överskuggar nationaldagsfirandet som sker bara några veckor innan. Några respondenter menar på att nationaldagsfirandet med fördel skulle flyttas till midsommar då detta syns vara den mest festliga dagen på året. Nationaldag eller 6:e juni? En ytterligare komplexitet i samband med firandet av Sveriges nationaldag ligger i benämningen av högtiden. I Sverige idag refereras dagen oftast som "nationaldagen", vilket är en benämning som primärt fokuserar på dess nationella aspekt, även om begreppet "6 juni" också används tidvis. Vid en jämförelse med andra länder används i många fall datumet för att benämna ländernas nationaldagar. Norges "17:e maj", USA:s "Fjärde juli" och Frankrikes "14:e juli" kan ses som exempel. Denna skillnad i benämning kan påverka hur dagen uppfattas och firas. Ett datum kan ge en neutral grund som kan tillåta en mångfald av berättelser, traditioner och aktiviteter att samsas under en gemensam rubrik. Att framhäva "6:e juni" kan också ge möjlighet att ladda dagen med fler värden och perspektiv. Det ger utrymme för att inte bara fira nationens historia och identitet, utan också för att uppmärksamma andra viktiga aspekter som frihet, mångfald, demokrati och framåtblickande. I ett internationellt perspektiv kan en sådan förändring i benämningen bidra till att skapa en starkare känsla av unicitet och särskiljning för dagen. Medan termen "nationaldagen" är generisk och kan tillämpas på många RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 6 (13) länder, specificerar "6:e juni" en unik dag i den svenska kalendern. Detta kan hjälpa till att stärka dagen som en särskild högtid i det allmänna medvetandet och understryka dess betydelse i den svenska kulturen och historien. Länsstyrelsernas arbete med nationaldagen Ett ytterligare perspektiv på nationaldagsfirandet rör organiseringen av firandet i länen. Länsstyrelserna och landshövdingarnas engagemang för firandet spelar idag en viktig roll i organiseringen och genomförandet av nationaldagsfirandet på regional och lokal nivå. Firandet i de olika länen varierar betydligt efter intresse, engagemang och förutsättningar. Länsstyrelserna, under ledning av landshövdingarna, ansvarar för att koordinera firandet, vilket kan involvera en rad olika aktiviteter och evenemang som är anpassade till respektive läns specifika historia, karaktär och behov. I ett antal län finns länskommittéer som understödjer arbetet i planering och genomförande av nationaldagsfirandet. I andra län genomförs projektledningen av en enskild tjänsteperson i länet. Respondenter pekar på hur instruktioner och förslag som kommer från Stiftelsen Sveriges Nationaldag är av stort värde för länsstyrelsernas arbete med att organisera firandet. Dessa riktlinjer bidrar till att säkerställa en viss grad av enhetlighet och sammanhang i firandet över hela landet, samtidigt som de ger utrymme för lokala anpassningar. Genom att ta emot och implementera dessa förslag kan länsstyrelserna enklare planera och genomföra firanden. Länsstyrelserna har också i viss omfattning och i högst olika grad en koordinerande funktion i nationaldagsfirandet, som underlättar för att på kommunal nivå planera och organisera firanden av nationaldagen i ett lokalt sammanhang. Genom att fungera som intermediärer mellan den nationella nivån och Stiftelsen Sveriges Nationaldag, och kommuner med deras lokala initiativ, bidrar länsstyrelserna till att främja en känsla av enhetlighet och samhörighet, samtidigt som de kan uppmuntra lokala firanden. Länsstyrelsernas engagemang i firandet stöder inte bara en bredare förankring av nationaldagen i samhället men underlättar också för ett mer inkluderande och mångfacetterat firande. Internationell utblick En översiktlig beskrivning av hur andra länder firar sina nationaldagar bidrar till insikter i de många sätt som ett land kan välja att fira. Varje land har utvecklat egna traditioner och ceremonier som tar utgångspunkt i deras historia och kultur. Men samtidigt som nationaldagar kan firas på många olika sätt i olika länder, finns där mönster och gemensamma attribut bland olika länders firanden, som kan bidra till förståelsen för utvecklingen av Sveriges nationaldag. Nedan ges en kort beskrivning av fyra länders firanden, som står som illustration för ett antal generella iakttagelser som återges därefter. Norge Norges nationaldag, även känd som Syttende mai (17:e maj), firas till minne av att Norges författning undertecknades den dagen år 1814. Detta markerade en kort period av självständighet för Norge innan unionen med Sverige, som upplöstes 1905. Firandet av nationaldagen är en stor händelse i Norge och präglas av flera traditioner, inklusive barnparader, orkestrar, folkdräkter och konsumtion av specifika maträtter. En av de mest framträdande traditionerna är barnparader, där barn och ungdomar marscherar genom städer och byar med musikkårer och norska flaggor. I Oslo passerar paraden kungaslottet, där den kungliga familjen vinkar från balkongen. Dessa parader är en central del av firandet och visas på nationell TV. En annan tradition är att bära "bunad", Norges traditionella folkdräkt. Dessa dräkter varierar beroende på var i landet man kommer ifrån och bärs ofta under nationaldagsfirandet. Om man inte väljer att bära en folkdräkt, bör man klä sig formellt. Mat är RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 7 (13) en viktig del av firandet. Det finns inga officiella regler, men det är vanligt att äta varmkorv och glass under dagen. Finland Finlands nationaldag, även känd som självständighetsdagen, firas den 6 december till minne av landets självständighetsförklaring från Ryssland år 1917. Denna dag markerar en viktig händelse i Finlands historia, då landet efter att ha varit en del av Sverige fram till 1809 och därefter under ryskt styre, slutligen blev en självständig nation. Firandet av denna dag är fyllt med traditioner som speglar Finlands kultur och historia. Självständighetsdagen präglas av officiella ceremonier och minnesstunder för att hedra dem som kämpat för Finlands självständighet. Dessa inkluderar bland annat gudstjänster, militärparad, konserter, fester arrangerade av kommuner, studentkårernas fantåg till hjältegravarna på kvällen samt presidentens mottagning på slottet, med ett par tusen inbjudna ämbetsmän, diplomater och andra gäster, framförallt sådana som under året har gjort något särskilt för Finland eller presidenten annars vill uppmärksamma. Det är en tillställning som många finländare följer via tv. Många finländare tänder två levande ljus i sina fönster på kvällen. Frankrike Frankrikes nationaldag, även känd som Bastiljdagen, firas den 14 juli. Dagen är en påminnelse om stormningen av Bastiljen 1789, en avgörande händelse som signalerade början på den franska revolutionen och banade väg för landets frihet från monarkiskt styre. Som en allmän helgdag är Bastiljdagen omfattad av en rad festligheter som speglar Frankrikes rika kultur och historiska arv. I Paris är en central del av dagen en stor militärparad, som bevittnas av landets president samt inbjudna dignitärer. Firandet fortsätter in på kvällen med fyrverkerier runt om i landet och med Paris fyrverkeri över Eiffeltornet som ett av de mest ikoniska inslagen. Konserter och offentliga tillställningar anordnas över hela landet. Gator och torg fylls av franska flaggor och dekorationer i landets färger – blått, vitt och rött – vilket skapar en atmosfär av fest och patriotism. Bastiljdagen är på många sätt en dag då fransmännen reflekterar över de värden som republiken står för: frihet, jämlikhet och broderskap. USA USA:s självständighetsdag, Fourth of July, är en av de mest betydelsefulla och festliga dagarna i USA. Denna dag markerar årsdagen av antagandet av självständighetsförklaringen år 1776, då de tretton amerikanska kolonierna officiellt förklarade sig självständiga från brittiskt styre. Firandet av denna dag är djupt förankrat i den amerikanska kulturen och historien, och det är en federal helgdag som omfattas av en mängd traditioner och festligheter som speglar landets rika kulturella arv och patriotiska anda. Festligheterna inleds ofta med parader i städer och samhällen och många amerikaner bidrar till firandet genom att hänga ut flaggan utanför sina hem. Grillfester och picknickar är väsentliga delar av firandet, där familjer och vänner samlas för att njuta av traditionell amerikansk mat. Dessa sociala sammankomster ackompanjeras ofta av musik, och när dagen övergår till kväll, bjuds det ofta på fyrverkerier, en tradition som går tillbaka till den första årsdagen av självständigheten 1777. Generella Iakttagelser från andra länders firanden Mat och dryck En iakttagelse från dessa exempel är att mat och dryck ofta förekommer i olika länders nationaldagsfirande. Mat och dryck spelar ofta en viktig roll i firandet av nationaldagar världen över och fungerar som kulturella symboler som förmedlar och firar nationell identitet och gemenskap. Gemensamma måltider under dessa högtider erbjuder en möjlighet för RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 8 (13) sammanhållning och firande av kulturell mångfald genom att dela traditionella rätter och drycker som speglar landets kulturella arv och kulinariska historia. Måltiden som inslag i firande är också framträdande i andra svenska helgdagar och högtider, såsom jul, midsommar och påsk. Måltiden fungerar som en länk mellan det förflutna och nutiden, där traditionella recept och maträtter överförs från generation till generation och bidrar till en fortsatt kulturell kontinuitet som är i ständig utveckling och förändring. Således är mat och dryck under nationaldagar och andra högtider inte bara en fråga om festlig mat, utan också ett kulturellt uttryck för gemenskap. Gemenskap i ett nationellt firande I firandet av nationaldagar är det vanligt att länder organiserar ett centralt nationellt firande som även sänds i nationell radio och TV, vilket utgör en viktig samlingspunkt för nationen. Detta firande tenderar ofta att vara mer ceremoniellt till sin natur, med inslag som är utformade för att återspegla och hylla landets historia, dess nuvarande samhällstillstånd och framtid. Sändningar av det nationella firandet är ofta utformade för att tilltala en bred målgrupp, med målet att engagera och beröra invånare över hela landet. Det nationella firandet fungerar även som en samlande kraft som binder samman lokala firanden med det nationella genom en gemensam estetik och symbolik, där landets flagga ofta står i centrum som en samlande markör. Denna samverkan mellan det nationella och det lokala firandet skapar en sammanhängande upplevelse av nationaldagen, där individer, oavsett var de befinner sig, kan känna sig del av en större nationell gemenskap. Lokala sammankomster Fysiska sammankomster såsom parader, torgfester och konserter är också de ofta vanligt förekommande inslag i firandet av nationaldagar och andra högtider, som tjänar praktiska och symboliska funktioner i samhällslivet. Dessa evenemang möjliggör för människor att samlas och dela upplevelser, vilket förstärker känslan av gemenskap och nationell tillhörighet. Parader erbjuder en visuell representation av historia och kulturella arv, medan fester och marknader på torg och konserter skapar utrymme för deltagande och interaktion bland deltagare. Sammankomster som dessa kan bidra till att stärka sociala band och skapa delaktighet i lokalsamhället, särskilt när aktiviteter arrangeras i samverkan mellan exempelvis kommuner och lokalt civilsamhälle. Sammankomster bidrar också till att göra firanden tillgängliga för en bred publik, genom att aktiviteter och evenemang hålls på offentliga platser och riktar sig till breda målgrupper. Genom att inkludera olika former av kulturella uttryck och underhållning, såsom musik, dans, idrott och andra kulturupplevelser säkerställs också ett bredare engagemang och lokal förankring. En viktig aspekt är hur dessa firanden ofta inbegriper aktiviteter som är lämpliga för alla åldersgrupper, vilket främjar en känsla av inkludering och deltagande över generationer. Förslag och rekommendationer Stiftelsens ekonomiska och organisatoriska förutsättningar De resurser och den organisation som stiftelsen har idag är anpassade för att förvalta ett uppdrag Stiftelsen Sveriges Nationaldag haft under lång tid. Stiftelsen har idag inte de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som förutsätts för att åstadkomma ett utvecklat nationaldagsfirande. Det finns idag sannolikt lokala firanden vars budget överstiger den insats som sker för firandet i riket i stort. För att möjliggöra en vidare utveckling och implementering av ett utvecklingsarbete i ett längre perspektiv förutsätts en förstärkt organisation med 3-4 personer samt en ökad ekonomisk ram för samverkan, kommunikation, marknadsföring samt genomförande av vissa aktiviteter. En ökad omfattning i stiftelsens verksamhet skulle även RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 9 (13) betyda ytterligare kostnader avseende kansli och administration då en större del av dessa kostnader täcks informellt. Stiftelsens organisering bör även fortsättningsvis vara nära knuten till Riksdagsförvaltningen. Stiftelsens organisering Stiftelsen bör överväga införandet av arbetsgrupper för att stärka det nationella engagemanget för firandet, och skapa bättre förutsättningar för andra att bli en del av det nationella löpande arbetet än de som idag återfinns i styrelsen. Arbetsgrupper, under ledning av en styrelserepresentant och faciliterade av ett kansli, bör tillsättas inom ett antal områden för att bredda inklusion och engagemang. Exempel på arbetsgrupper kan vara en arbetsgrupp för civilsamhällets aktörer, en för näringslivet, en för myndigheter och offentliga verksamheter samt en för kultur- och medieaktörer. Den så kallade Stockholmskommittén med ansvar för planering av firandet bör likställas med en arbetsgrupp. En motsvarande arbetsgrupp bildas för koordinering av länsstyrelsers arbete i län och kommuner. Denna arbetsgrupp bör också han en direkt anknytning till landshövdingarnas årliga möte. Vid organisering av arbetsgrupper och tillsättning av ledamöter bör en mångfald av perspektiv beaktas, för att säkerställa ett brett engagemang och deltagande i samhället. 6:e juni Stiftelsen bör i sin kommunikation strategiskt benämna nationaldagen som "6:e juni" för att stärka dess unika identitet och skapa en unik särskiljande benämning också till andra länders nationaldagar. Genom att framhäva det specifika datumet i kommunikation kan stiftelsen bidra till en ökad igenkänning och förankring av dagen både nationellt och internationellt. Denna benämning understryker dagen som en viktig händelse i den svenska kalendern och bidrar till att skapa en starkare koppling, inte bara till Sveriges historia och kulturella arv, utan samtidigt skapa förutsättningar för en bredare illustration av vad ett firande av Sverige kan inbegripa. Kommunikation och marknadsföring En utvecklad verksamhet bör upprättas för att kommunicera och marknadsföra allt det befintliga arbete som redan bedrivs nationell, i län och kommuner. En kommunikationsstrategi för nationaldagen upprättas och årligen implementeras, utvärderas och uppdateras. Kommunikationsverksamhet avseende nationaldagen bör inbegripa kommunikativt material som kan nyttjas av alla andra aktörer som vill fira. Genom att tillhandahålla stödjande kommunikativt material, med därtill hörande grafisk profil, mallar och logotyper säkerställs ett mera enhetligt uttryck för nationaldagen. Ett samlat kommunicerande material kan även innehålla förslag på format, metoder och arbetssätt för den som i en lokal eller regional kontext, i en organisation i civilsamhället, i det offentliga eller i näringslivet önskar utveckla dess firande. Kommunikationsarbete bör ske i samverkan med andra för firandet centrala aktörer genom de av stiftelsen upprättade arbetsgrupperna. För att förbättra och effektivisera kommunikationen kring Sveriges nationaldag föreslås ett antal åtgärder som syftar till att stärka Stiftelsen Sveriges nationaldags kommunikativa förmåga, samt dess förmåga att samverka med andra aktörer. En effektiv kommunikationsstrategi är avgörande för att öka medvetenheten, deltagandet och engagemanget i nationaldagsfirandet på nationell, regional och lokal nivå: • Förstärka stiftelsens kommunikativa förmåga genom kompetens och resurser inom kommunikation. Det är av vikt att stiftelsen utrustas med tillräckliga resurser och kompetens inom kommunikationsområdet. Detta innebär att anställa personal med rätt kompetens samt att tillhandahålla de budgetmedel som krävs för att genomföra effektiva kommunikationskampanjer. En sådan satsning skulle möjliggöra för RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 10 (13) stiftelsen att på ett professionellt sätt hantera all extern och intern kommunikation, inklusive digital marknadsföring, public relations och mediakontakter. • Utveckla arbetssätt för att utforska, pröva och genomföra initiativ för att förnya och förstärka nationaldagsfirandet. Genom en förstärkning av stiftelsens organisation skapas förutsättningar för att kontinuerligt bedriva ett utvecklings- och förnyelsearbete av firandet av Sveriges nationaldag. Ett exempel på ett utvecklingsinitiativ finns bilagt denna rapport (PM Nationaldagsfika). • Utveckla förmågan att ge stöd för kommunikation specifikt till länsstyrelser, samt bredare till lokal nivå, näringsliv och civilsamhälle genom upprättade arbetsgrupper. Genom att nyttja de arbetsgrupper som föreslås för kommunikativt strategiskt arbete kan stiftelsen ge riktat stöd till länsstyrelser och andra lokala aktörer, inklusive näringsliv och civilsamhälle. Arbetsgrupperna skulle kunna fungera som plattformar för kunskapsutbyte och samordning av kommunikationsinsatser, där stiftelsen kan tillhandahålla verktyg, rådgivning och visst material som stödjer lokal och regional kommunikation kring nationaldagsfirandet. • Förstärka ett strategiskt kommunikativt arbete tillsammans med befintliga nätverk av kommunikationschefer i stat, regioner och kommuner. Genom att arbeta strategiskt tillsammans med befintliga nätverk av kommunikationschefer inom staten, regioner och kommuner kan stiftelsen dra nytta av redan etablerade kanaler och expertis. Samarbetet skulle syfta till att samordna budskap och kommunikationsinsatser, för att säkerställa en enhetlig och kraftfull kommunikation kring nationaldagen över hela landet. Detta strategiska samarbete skulle även underlätta utbytet av bästa praxis och innovationer inom kommunikationsområdet. En samlande webbplats Ett utvecklingsarbete av webbplatsen nationaldagen.se bör genomföras. Vid sidan av ett uppdaterat informationsmaterial bör antal ytterligare funktioner övervägas. Exempel på sådana kan vara: • Databas med tillhörande informationsvisualisering och sökfunktion. Genom en funktion kan aktörer som organiserar firanden av nationaldagen, oavsett de är län, kommuner, ideella organisationer eller företag anmäla och beskriva deras firanden som en aktivitet. Dessa aktiviteter blir därefter sökbara utifrån ett antal kriterier (så som plats, tid, målgrupp, typ av firande och så vidare). På så vis blir det möjligt att visualisera och med alla dela allt det firande som redan pågår. Denna databas blir också ett värdefullt verktyg för att få kontakt med alla de aktörer som genomför och organiserar firanden, för att på så vis bättre kunna dela information, utbyta erfarenheter, samt stärka firanden ute i landet. • Verktygslåda. En digital verktygslåda med grafisk profil, mallar, logotyper, checklistor, marknadsföringsmaterial och annat material för att understödja ett regionalt och lokalt arrangemang för firande kan finnas tillgängligt. Genom en sådan verktygslåda underlättas firanden runt om i landet, och erbjuder också aktörer större möjlighet att göra ett firande i samma kommunikativa anda som det offentliga firandet. • Information om och berättelser omkring utdelningen av fanor och flaggor. På webbplatsen nationaldagen.se föreslås en sektion där föreningar som mottagit fanor och flaggor vid nationaldagsfirandet beskrivs genom korta redogörelser. Dessa beskriver hur tilldelningen av en fana eller flagga har påverkat deras verksamhet. Syftet med sektionen är att dokumentera och belysa betydelsen av utdelningen från ett RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 11 (13) organisatoriskt perspektiv, genom att samla in och presentera faktiska erfarenheter av mottagande föreningar. Förslag på åtgärder för det officiella firandet på Skansen Åtgärderna nedan syftar till att göra det officiella firandet på Skansen mer inkluderande och engagerande för en bredare publik, inklusive inbjudna gäster, allmänheten på plats samt tittare av TV-sändningen: • Design för tre målgrupper (inbjudna gäster, allmänhet på plats samt de som ser TV- sändningen). För att effektivt engagera alla tre målgrupper bör designen av det officiella firandet på Skansen ses över. Detta innebär att balansera fokus så att det balanseras mellan inbjudna gäster, och samtidigt skapa en upplevelse som är tilltalande för allmänheten på plats och för tittare via TV-sändningen. Genom att anpassa programinnehåll, interaktion och presentation kan firandet bli mer tillgängligt och engagerande för en bredare publik, med tydligare kommunikation och interaktiva inslag som tilltalar olika åskådargrupper. Detta arbete bör utvecklas i samarbete inom ramen för Stockholmskommittén och med förstärkning av kompetens från SVT och Skansen. • Fanor och flaggor. Utdelningen av fanor och flaggor är en viktig del av ceremonin. För att optimera denna del av firandet kan hanteringen av utdelningen organiseras på ett sätt som upprätthåller dess ceremoniella värde, samtidigt som det inte tar upp för mycket tid under den TV-sända delen. Detta skulle kunna innebära att införa en mer effektiv och symbolisk utdelningsprocess, som kan vara visuellt engagerande utan att kräva lång tid, vilket gör det lättare att kommunicera dess betydelse även i TV-format. Det kan också finnas andra scenarion att överväga. • Bredare perspektiv. För att göra det officiella firandet på Skansen mer relevant och engagerande för en bredare målgrupp bör perspektivet utvidgas. Detta kan innebära att inspireras av andra stora TV-sända evenemang, såsom Nobelfirandet, genom att inkludera inslag som hyllar kulturell mångfald, innovation, och samhällsengagemang. Genom att bredda innehållet för att omfatta teman som är aktuella och resonera med ett brett spektrum av tittare, kan firandet bli mer inkluderande och intressant för en större publik. Detta skulle inte bara öka intresset för sändningen men också kunna bidra till att stärka känslan av nationell samhörighet och stolthet. Förslag på åtgärder för att stödja länskommittéer För att förstärka landshövdingars och länskommittéers arbete och bidra till ett mer enhetligt och effektivt firande av Sveriges nationaldag över hela landet, föreslås nedan åtgärder. Dessa åtgärder syftar till att förbättra samverkan, kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelser och Stiftelsen Sveriges nationaldag. • Upprättande av en länskommitté hos respektive huvudman i stiftelsen, det vill säga en länskommitté i varje län. Genom utveckling av funktionen länskommitté säkerställs en organisatorisk förmåga att ombesörja en samlad organisering av nationaldagsfirandet. En samlad organisering stärker förmågan att utveckla det nationella firandet, men innebär också förstärkta möjligheter för lokala och regionala firanden att återspeglas och synliggöras i en nationell kontext. • Förstärka den systematiska dialogen mellan kontaktpersoner vid länsstyrelser och stiftelsen. En regelbunden och strukturerad dialog mellan länsstyrelserna och stiftelsen är grundläggande för att samordna insatser och säkerställa att alla parter har de förutsättningar som krävs för att effektivt bidra till firandet. Denna dialog bör omfatta RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 12 (13) samverkan avseende kommunikation, utbyte av förslag på aktiviteter och samordning av dessa. Genom att etablera tydliga kommunikationskanaler och regelbundna mötestillfällen för frågor som rör kommunikation, arbetssätt och utveckling över tid kan samarbetet stärkas och bidra till en mer sammanhängande nationell firande. • Understödja länsstyrelsernas kommunikation. För att skapa ett enhetligt visuellt uttryck och underlätta länsstyrelsernas kommunikationsarbete, bör stiftelsen utveckla och tillhandahålla ett förstärkt kommunikativt material, så som grafisk profil, mallar, checklistor, förslag på arbetssätt och annat material som länsstyrelserna kan använda i sitt kommunikationsarbete och genomförande av firande. Materialet ska också kunna nyttjas av lokala aktörer, näringsliv och civilsamhälle i län och kommuner. • Förstärka samverkan kring firandet på en operativ nivå. Genom att etablera plattformar för erfarenhetsutbyte och god praxis mellan länen kan värdefulla insikter och framgångsrika initiativ delas och implementeras över hela landet. En sådan operativ samverkan skulle inte bara bidra till att lyfta fram och sprida goda exempel på firanden, utan även stärka känslan av gemenskap och samarbete mellan olika regioner. Detta kan uppnås genom workshops, webbseminarier och liknande för utbyte mellan länskommittéerna. Förslag på åtgärder för att stödja lokala initiativ, näringsliv och civilsamhälle För att effektivisera och stärka stödet till lokala initiativ, näringsliv och civilsamhället i samband med firandet av Sveriges nationaldag, föreslås följande åtgärder: • Stöd till lokala initiativ möjliggörs genom den förstärkta webbplatsen hos stiftelsen, samt genom länsstyrelserna. En förbättrad och mer resursstark webbplattform kan erbjuda verktyg, information och vägledning för lokala arrangörer. Länsstyrelserna kan fungera som en direktkontakt för lokala initiativ och bistå med specifik support och rådgivning anpassad efter lokala behov och förutsättningar. • Stöd till civilsamhälle och näringsliv utvecklas genom upprättandet av arbetsgrupperna som beskrivits tidigare, och som blir arenor för ett utvecklat nationellt engagemang. Dessa arbetsgrupper ska fungera som plattformar för samverkan och dialog mellan stiftelsen, civilsamhället och näringslivet, för att tillsammans utveckla och koordinera aktiviteter som berikar firandet av nationaldagen. • Stiftelsen Sveriges Nationaldag har ett systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete som inbegriper att lyssna in och ta del av goda exempel från alla aktörer, inklusive lokala, regionala, näringsliv, och civilsamhälle. Detta innebär att stiftelsen aktivt samlar in, utvärderar och delar framgångsrika initiativ och projekt. Genom ett systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete kan stiftelsen bidra till att lyfta och sprida goda exempel, vilket kan inspirera och motivera till nya initiativ över hela landet. Förslag på åtgärder för att stödja firandet av Sverige i utlandet För att bredda och förstärka firandet av Sveriges nationaldag internationellt föreslås följande åtgärder: • Utveckla stiftelsens samverkan med Svenska Institutet och utrikesdepartementet för att säkerställa en samverkan rörande firandet vid landets beskickningar och SI:s övriga nationaldagskommunikation internationellt. Genom ett förstärkt samarbete med Svenska Institutet kan stiftelsen utnyttja SI:s erfarenhet och nätverk för att effektivt RISE Research Institutes of Sweden AB Datum Beteckning Sida Version 1 13 (13) kommunicera och koordinera firandet av Sveriges nationaldag utomlands, vilket kan bidra till en stärkt och mer enhetlig bild av Sverige internationellt. • Utveckla berättelsen om nationaldagen och det aktuella firandet för en internationell målgrupp på stiftelsens webbplats. Detta innebär att anpassa och berika innehållet på webbplatsen med målet att göra informationen om Sveriges nationaldag och dess firande tillgänglig och intressant för en internationell publik. Genom att tillhandahålla berättelser, historik och aktuella händelser på flera språk kan stiftelsen bidra till en ökad förståelse och intresse för Sverige och dess kultur bland människor utanför landets gränser. • Förstärka samverkan och arbetssätt rörande medie- och kommunikationsarbete för att tillhandahålla en förstärkt bild av det svenska nationaldagsfirandet mot en bredare internationell målgrupp. Detta kan innebära att utveckla strategier och initiativ som syftar till att öka synligheten och närvaron av Sveriges nationaldag i internationella medier. Genom att samarbeta med SI, ambassader, konsulat och andra svenska representationer utomlands kan stiftelsen arbeta målinriktat med att sprida information och engagemang kring nationaldagsfirandet, vilket kan bidra till att stärka Sveriges varumärke och kulturella utbyte i en internationell kontext och så tillvida bidra till bilden av Sverige i utlandet. Vid protokollet, __Signature_1 __Signature_2 Carl Heath Senior Forskare Prototypande Samhälle RISE RISE Research Institutes of Sweden AB