← Back to archive
Social Services City-wide Upcoming Socialnämnden · Meeting 2026-09-29 · Summarized 2026-09-19

Reports on Interpreter Fees, Children Interpreting, and Healthcare Preparedness

The Social Affairs Committee will consider several reports for information, including consultations on interpreter fees and banning children from interpreting, healthcare preparedness, and more needs-based care. The Social Services Department proposes, among other things, rejecting interpreter fees and a ban on children interpreting, as the fees could affect financially vulnerable people, and supports clearer healthcare guarantees under which patients would receive a medical assessment within 30 days and planned care within 60 days.
This item is scheduled for the meeting on 2026-09-29. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.

Attachments

From the original document
[Kontorsutlåtande - Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23).pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (5) Remiss av Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23) Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr Ks 2026/663 Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som yttrande över remissen. Sammanfattning av remissen DEL 1 Uppdraget om tolkavgift 7.1 Utredningens utgångspunkter Utgångspunkten för utredningen har varit att tydligt stärka incitamenten för den enskilde att lära sig svenska, översynen av vissa tolkfrågor syftar till att det integrationspolitiska målet ska återspeglas i användandet av tolk. Förslaget om att tolkavgift ska tas ut är kopplat till rätten till svenska för invandrare, SFI. Rätten att delta i utbildning i SFI gäller som längst i sex år. Utredningen föreslår därför att tolkavgift ska tas ut när en person har varit folkbokförd i Sverige i minst sex år. Tolkavgiften ska tas ut per ärende, oavsett vem som har initierat ärendet, avgiften ska vara 400 kronor. I frågan om barntolkning föreslår utredningen en ny lag om förbud mot barntolkning. 8.1 Samtliga myndigheter ska omfattas av skyldigheten att ta ut tolkavgift Tolkavgift ska endast tas ut om en myndighet inom ramen för handläggningen av ett ärende har använt tolk med stöd av 13 § första stycket FL. Tolkavgift ska endast tas ut vid tolkning i talade språk. Den som till följd av bestående funktionsnedsättning saknar möjlighet att förvärva tillräckliga kunskaper i svenska för att klara sina myndighetskontakter utan tolk ska kunna ansöka om undantag från skyldigheten att betala tolkavgift. Ansökningar om undantag ska prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. 9 Hinder mot tolkavgift Utredningen har identifierat ett flertal rättsliga hinder som bland annat grundar sig på bestämmelser i asylprocedurförordningen, brottsofferdirektivet och direktivet om rätt till tolkning och Handläggare Johanna Kleman Telefon: 08-50825289 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/330 2026-06-22 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/330 Sida 2 (5) Remiss av Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23) översättning vid straffrättsliga förfaranden. Utredningen har i huvudsak bedömt att det av olika skäl inte är ändamålsenligt att ta ut en tolkavgift inom hälso- och sjukvården, tandvården, socialtjänsten och domstolarnas rättskipande verksamhet. 11 När ska tolkavgift tas ut? Tolkavgift ska endast tas ut om en myndighet inom ramen för hand- läggningen av ett ärende har använt tolk med stöd av 13 § första stycket FL. Exempel på ärenden där tolkavgift kommer att tas ut: ▪ Försäkringskassans ärenden om aktivitetsersättning, förebyggande sjukpenning, merkostnadsersättning, närståendepenning, sjukersättning och sjukpenning ▪ Arbetsförmedlingens ärenden om arbetssökandes registrering i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ▪ Kriminalvårdens ärenden om särskilda utslussningsåtgärder ▪ Polismyndighetens ärenden om avvisning av utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd ▪ Migrationsverkets ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd ▪ Ärenden som handläggs av Statens servicecenter på uppdrag av andra myndigheter (exempelvis Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen). 12 När ska tolkavgift inte tas ut? Exempel på ärenden där tolkavgift inte ska tas ut: ▪ när ärendet direkt rör barn ▪ när tolk använts inom socialtjänsten ▪ när tolk använts i ärenden och mål om tvångsvård, förvar eller uppsikt ▪ när minoritetsspråk använts 15 En ny lag omförordning om tolkavgift Föreslagna bestämmelser ska meddelas i två nya författningar – lagen och förordningen om tolkavgift. DEL 2 Uppdraget om förbud mot att använda barn som tolk 19 Barn som tolkar Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur ett förbud för myndigheter att använda barn som tolk bör utformas och samtidigt överväga om det finns situationer då det bör vara möjligt att göra undantag. 19.2 I vilka situationer tolkar barn? I utredningen framgår att det tycks finnas en gemensam hållning inom det offentliga att barn inte ska användas som tolkar och i många fall finns interna riktlinjer och förbud mot barntolkning (avsnitt 4.4.4). Det är dock inte ovanligt att myndigheter samtidigt Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/330 Sida 3 (5) Remiss av Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23) öppnar upp för undantag, exempelvis vid enklare information, som att boka en tid eller uppge en adress. 19.7 En ny lag om förbud mot att använda ett barn som tolk Många myndigheter har i sina interna riktlinjer förbjudit användandet av barn som tolkar oavsett situation medan andra tillåter undantag vid tolkning av enkel information (avsnitt 4.4.4). Att myndigheter hanterar frågan olika och öppnar upp för bedömningar i det enskilda fallet bidrar enligt utredningens mening till otydlighet och godtyckliga bedömningar. I syfte att i skapa enhetlighet och tydlighet kring frågan om barntolkning bedömer utredningen därför att det behövs en reglering som slår fast att ett barn inte ska användas som tolk. Beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling, socialförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen anser att utredningens förslag om tolkavgift riskerar att främst drabba personer som redan tillhör en särskilt utsatt målgrupp. Personer som redan uttömt sex år av möjlighet till SFI samt Arbetsförmedlingens etableringsprogram och som fortsatt har ett tolkbehov, är en målgrupp som sannolikt inte heller har egen försörjning och är i behov av ekonomiskt bistånd i relativt hög utsträckning. Användning av tolk i praktiken För att tillgodose sig rätten till ekonomiskt bistånd förväntas alla andra möjliga alternativ till försörjning vara uttömda samt att den enskilde har gjort vad den kan för att komma närmre självförsörjning. Det innebär att kontakt med myndigheter så som Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är kravställd för rätten till ekonomiskt bistånd. Kontakterna är dessutom avgörande för att dessa personer ska kunna få rätt stöd mot självförsörjning, även om omfattningen kan variera på individnivå. Kontakt med Statens servicecenter är även vanligt förekommande för målgruppen. Detta innebär ofta att flera ärenden skapas hos flera olika myndigheter vilket kan medföra många tolkavgifter för den enskilde. Socialnämndens erfarenhet är att många personer av de som inte har lärt sig svenska genom SFI eller andra språkutbildningar ofta har andra, outredda behov av stöd. Det kan handla om funktionsnedsättningar, diagnoser eller andra svårigheter som inte har utretts i hemlandet. För att få rätt hjälp krävs ofta långvarigt stöd och vägledning och det kan ta flera år innan det Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/330 Sida 4 (5) Remiss av Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23) finns en dokumenterad utredning om dessa behov. Förslaget riskerar att bli en förskjutning av kostnader, från en myndighet till en annan, när personer utan egen försörjning behöver ansöka om ekonomiskt bistånd för att kunna tillgodose behov av tolk hos andra aktörer. Det framgår av utredningen att tolkavgiften kan leda till ett ökat behov av ekonomiskt bistånd, men att frågan om socialnämnden bör bevilja bistånd till tolkavgifter ska avgöras i rättstillämpningen. Ny rättstillämpning och praxis inom ramen för ekonomiskt bistånd kräver tid och flertalet prövningar. I väntan på sådan praxis kan frågan om skälig levnadsnivå tolkas olika av kommuner och handläggare. Det innebär risk att personer och familjer kan hamna i situationer där de inte beviljas bistånd till tolkavgifter, vilket leder till en ännu mer ansträngd ekonomisk situation. I dessa situationer finns risk att barn inte får sina behov tillgodosedda, till följd av den ekonomiskt utsatta situation som familjen befinner sig i. Även personer som är i behov av skydd till följd av hot och våld i nära relation, hedersrelaterat våld samt prostitution och människohandel kan vara i behov av ekonomiskt bistånd i samband med att personen lämnar relationen/situationen. Denna målgrupp behöver ofta kontakt med andra myndigheter, särskilt Skatteverket, för att kunna tillgodogöra sig nödvändigt skydd. Att ändra folkbokföring samt ansöka om skyddade personuppgifter/folkbokföring är ofta avgörande delar av det skydd som krävs. Tolkavgiften riskerar att höja tröskeln till dessa skyddsåtgärder, när en person saknar egen försörjning och inte vill behöva få ytterligare avgifter. Barn som tolkar Att barn inte får användas som tolkar är bra, men ett förbud kräver att tillgången till professionella tolkar säkras. Förslaget om tolkavgifter riskerar däremot att motverka sitt syfte när det ställs i relation till förslaget om förbud mot barntolk. I en situation där personer utan egen försörjning, varje månad, får höga kostnader för tolkavgifter, ökar risken att föräldrar använder sina barn för att hjälpa till med tolkning i kontakt med myndigheter. Även om en myndighet inte använder barnet för tolkning, blir det i praktiken svårt att stoppa ett barn som tolkar på uppmaning av sin förälder. En annan risk är att barn blir uppmanade att föra föräldrars talan utan att föräldern är med i sammanhanget, för att minska dessa kostnader. Även om myndigheterna inte skulle acceptera en sådan lösning och informera om att föräldern behöver företräda ärendet, kan situationen vara betungande ansvar nog för ett barn. Det kan bli svårt i praktiken att bedöma vad som krävs för att kunna göra undantag kring förbud mot barntolkning. Akuta ansökningar av ekonomiskt bistånd inkommer dagligen i flera ärenden hos en Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/330 Sida 5 (5) Remiss av Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23) försörjningsstödenhet. I en situation där en förälder ansöker om ekonomiskt bistånd för mat, där det framgår att familjen inte har mat hemma och inte har ätit kan socialtjänsten hamna i ett läge där tolkning av barnet är nödvändig för att undvika att nödsituation uppstår. Särskilt i fall där det är svårt att få tolk på aktuellt språk med kort varsel. Det är otydligt i utredningen hur dessa bedömningar ska göras och vad som definieras som en nödsituation. Dessa barn riskerar att fortsatt behöva bära ansvaret för tolkning i mycket svåra och komplexa situationer. Ställningstaganden Mot bakgrund av ovan avstyrker socialförvaltningen utredningens förslag om införande av tolkavgift och förbud mot barntolkning. I det fall förslaget antas instämmer förvaltningen i undantagen där utredningen har bedömt att det föreligger rättsliga eller andra hinder för att ta ut en tolkavgift. Förvaltningen anser därtill att ärenden inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Polismyndigheten, Migrationsverket samt ärenden som handläggs av Statens servicecenter på uppdrag av andra myndigheter bör omfattas av undantaget. I relation till förslaget om tolkavgift avstyrker förvaltningen även den del som rör förbud mot barntolkning. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Betänkande av Utredningen om tolkavgifter och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-07-16 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-07-16 --- [Kontorsutlåtande - Remiss om Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för socialt stöd Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (3) Remiss om Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr SOF 2026/405 Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning av remissen Kommunstyrelsen har remitterat Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap, till Stadsledningskontoret, Äldrenämnden och Socialnämnden. Nya regler om hälso- och sjukvårdens beredskap trädde i kraft den 1 januari 2026, som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig. Reglerna riktar sig till regioner och kommuner i egenskap av sjukvårdshuvudmän. Socialstyrelsen fick den 24 april 2025 i uppdrag av regeringen att förbereda arbetet med att genomföra förslagen i lagrådsremissen Hälso- och sjukvårdens beredskap, och även att förbereda egna föreskrifter eller annan vägledning. De nya reglerna finns i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL och hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80), HSF och innefattar bland annat att kommuner och regioner ska; • erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa under fredstida krissituationer och höjd beredskap, • hjälpa varandra vid katastroftillstånd, • planera för katastroftillstånd och händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka, • lagerhålla sjukvårdsprodukter (bestämmelser om lagerhållningsskyldighet träder i kraft 1 januari 2027 och bestämmelser kring detta behandlas i annan utredning från socialstyrelsen. Handläggare Niclas Olund Telefon: 08-50825255 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för socialt stöd Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/405 2026-07-15 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/405 Sida 2 (3) Remiss om Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap Vidare har det även införts regler för beslut om hjälp och beslut om kvalificerat katastroftillstånd och vad som ska gälla under sådana förhållanden. Beredning Ärendet har beretts inom Socialförvaltningen vid avdelningen för socialt stöd. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till Socialstyrelsens förslag. Föreskrifterna skapar tydligare nationella förutsättningar för planering, prioritering och samverkan inom hälso- och sjukvårdens beredskap och bidrar till en mer jämlik och patientsäker vård under fredstida kriser och höjd beredskap. Förvaltningen anser dock att föreskrifterna bör kompletteras med ett tydligare kommunalt perspektiv, särskilt avseende personer med omfattande funktionsnedsättningar och kommunal hälso- och sjukvård. Dessa grupper är särskilt sårbara i kris- och krigssituationer och deras behov av kontinuerlig vård och stöd måste säkerställas även under sådana förhållanden. Ställningstaganden 2.1. Genomgång av Socialstyrelsens förslag och bedömningar Förvaltningen tillstyrker att föreskrifterna konkretiserar begreppet vård som är nödvändig för liv och hälsa. En mer enhetlig tolkning minskar risken för olika bedömningar mellan huvudmän och ger bättre stöd i den kommunala beredskapsplaneringen. Det är även positivt att föreskrifterna tydliggör processerna för hjälp mellan kommuner och regioner vid katastroftillstånd, vilket stärker möjligheterna till nationell samordning. Förvaltningen tillstyrker att psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd lyfts fram i förslaget. Samtidigt bör det även tydliggöras hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism och flerfunktionsnedsättningar ska beaktas i beredskapsplaneringen, eftersom dessa grupper ofta har svårt att själva tillvarata sina rättigheter och är beroende av fungerande stödinsatser. Förvaltningen föreslår att det tydligare behöver beskrivas hur kontinuiteten i vården ska säkerställas under längre kriser för personer med funktionsnedsättning, särskilt personer som omfattas av LSS samt socialpsykiatrins målgrupper med omfattande kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Många personer är beroende av dagliga medicinska insatser, medicintekniska Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/405 Sida 3 (3) Remiss om Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap produkter, habiliterande insatser, nutrition, andningsstöd, sondmatning eller avancerad läkemedelsbehandling. Ett avbrott kan snabbt leda till allvarliga medicinska konsekvenser, även om tillståndet inte initialt framstår som akut. Förvaltningen ser därför ett behov av att Socialstyrelsen ytterligare belyser: • hur rehabilitering och habilitering ska prioriteras när uteblivna insatser riskerar att leda till bestående funktionsförlust, • hur samverkan mellan kommun, region och privata utförare ska säkerställas • planering för läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård vid långvariga störningar. 3.2 Kostnader och intäkter för kommuner och regioner Förslaget bedöms på sikt stärka kommunens beredskapsförmåga och skapa bättre förutsättningar för en likvärdig planering. Samtidigt innebär föreskrifterna sannolikt ökade kostnader för Stockholms stad. För en stor kommun som Stockholms stad, med omfattande kommunal hälso- och sjukvård inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri, kan dessa kostnader bli betydande. Även om flera delar ligger i linje med redan pågående beredskapsarbete innebär föreskrifterna sannolikt ökade krav på planering och personalresurser. Lisa Cadenius Lina Blombergsson Tf. förvaltningschef Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-07-20 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-07-20 --- [Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Box 44 123 21 Farsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (3) Fördelning av statsbidrag för förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning 2026 Bakgrund Regeringen har beslutat att fortsätta den satsning på förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning, som inleddes 2025. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har i uppdrag att även under 2026 betala ut och följa upp statsbidrag om 48,5 miljoner kronor. Statsbidraget fördelas till 20 kommuner med områden där utanförskapet är särskilt stort. Till Stockholms stad har 3 815 689 kr. fördelats. Kommunerna får enligt regeringens beslut, använda medlen till bemanning, kompetenshöjande åtgärder, ökad tillgänglighet och sänkta egenavgifter i verksamhet som rör familjerättsliga frågor eller familjerådgivning.1 Ärendet MFoF utlyste statsbidraget den 2 februari 2026 och publicerade anvisningar på sin hemsida2. Anvisningarna innehåller exempel på hur statsbidraget kan användas: Bemanning, exempelvis: - Kartlägga målgrupper och behov. - Utveckla och implementera rutiner och arbetssätt som förstärker det våldsförbyggande arbetet (t.ex. rutiner för att fråga om våldsutsatthet och våldsutövande, samt rutiner när våld identifieras). - Sprida redan befintliga arbetssätt i kommunen, till berörda verksamheter - Utveckla och bedriva intern och extern samverkan. 1 Uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning 2 Så kan bidragen användas (mfof.se) Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Beslut Dnr SOF 2026/167 2026-03-29 Box 44 123 21 F arsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm .se start.stockholm Beslut Dnr SOF 2025/217 Sida 2 (3) Fördelning av statsbidrag för förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning 2026 - Utveckla och bedriva ett förebyggande och utåtriktat arbete för verksamhetens målgrupper (t.ex. information och utbildning). Kompetenshöjande åtgärder, exempelvis: - Utbildning eller workshop för yrkesverksamma, t.ex. med fokus på våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, jämställdhet, konfliktlösning och samarbete mellan föräldrar. Ökad tillgänglighet, exempelvis: - Förbättrade eller utökade öppettider, ökad geografisk tillgänglighet, ökad digital tillgänglighet, förenklade kontaktvägar, målgrupps- och individanpassad verksamhet (t.ex. kommunikation och information). - Sänkta egenavgifter, exempelvis: Statsbidraget ska användas för aktiviteter som genomförs under 2026, Statsbidraget ska användas i enlighet med de anvisningar som anges på MFoF:s hemsida3. I början av 2027 ska de berörda familjerätterna redovisa till socialförvaltningen hur medlen har använts. Socialförvaltningen återrapporterar därefter till MFoF. Förvaltningens synpunkter och förslag Utifrån statsbidragets syfte och myndighetens anvisningar föreslår socialförvaltningen att det statsbidrag som tilldelats Stockholms stad om 3 815 689 kronor fördelas till samtliga familjerätter i staden samt till socialförvaltningens familjerådgivning. Fördelningen syftar till att säkerställa jämlik tillgång till stöd, insatser och förebyggande arbete inom familjerättens och familjerådgivningens verksamhetsområden. Familjerådgivningen är stadsövergripande och organiserad inom socialförvaltningen. Stockholms stad är samtidigt organiserad i sju familjerätter, men invånarnas tillgång till likvärdigt bemötande, kvalitet och insatser ska inte påverkas av geografisk indelning. Vid fördelningen har därför hänsyn tagits till inkomna önskemål om kompetenshöjande insatser och utvecklingssatsningar samt till antalet medarbetare inom respektive verksamhet. 3 Så kan bidragen användas (mfof.se) Beslut Dnr SOF 2025/217 Sida 3 (3) Fördelning av statsbidrag för förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning 2026 Beslut Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om fördelning inom staden av statsbidrag för förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning 2026, enligt nedanstående: Familjerätt/förvaltning Belopp i kr. Familjerätt Järva 730 000 Familjerätt Nordväst 450 000 Familjerätt Sydost 600 000 Familjerätt Sydväst 730 000 Familjerätt Norra innerstaden 320 000 Familjerätt Södermalm 320 000 Familjerätt Kungsholmen 160 000 Socialförvaltningen 505 689 Summa 3 815 689 Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör --- [Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Box 44 123 21 Farsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (3) Fördelning av statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet, samt av budgetmedel för sociala insatsgrupper 2026 Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till kommuner i syfte att stärka och utveckla socialtjänstens arbete för att förebygga och motverka brottslighet, inklusive brottsförebyggande och återfallsförebyggande insatser till enskilda. Medlen får användas för ökad tillgänglighet i socialtjänstens förebyggande verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare1. Totalt har Socialstyrelsen fördelat 298 500 000 kronor till kommunerna för år 2026. Till Stockholms stad har 24 029 877 kr. fördelats. Socialförvaltningen fördelar även 32,6 mkr i budgetmedel för sociala insatsgrupper för unga och vuxna. Ärendet Av Socialstyrelsens anvisningar för statsbidraget framgår att det syftar till att stärka och utveckla socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Statsbidraget får användas till både brottsförebyggande och återfallsförebyggande insatser. Insatserna ska motverka allvarligt normbrytande beteende. I anvisningarna ges några exempel på insatser som statsbidraget kan användas till: - Arbete mot välfärdsbrottslighet - Arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer - Arbete mot våldsbevakande extremism - Brottsförebyggande arbete riktat mot våldsbrott 1 Uppdrag till Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag till kommuner för att utveckla socialtjänstens arbete med att förebygga brottslighet Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Beslut Dnr SOF 2026/168 2026-05-26 Box 44 123 21 F arsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm .se start.stockholm Beslut Dnr SOF 2025/471 Sida 2 (3) Fördelning av statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet, samt av budgetmedel för sociala insatsgrupper 2026 Statsbidraget får användas för kostnader till och med 31 december 2026. I början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen hur statsbidraget har använts. 2 Förvaltningens synpunkter och förslag För att ge alla stadsdelsnämnder förutsättningar att stärka sitt arbete med att förebygga och motverka brottslighet föreslår socialförvaltningen att huvuddelen av det statsbidrag som fördelats till Stockholms stad, 24 029 877 kr., fördelas mellan stadsdelsnämnderna. Förvaltningen bedömer att möjliga användningsområden kan vara att stärka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) genom SSPF-koordinator som arbetar på individnivå, eller arbetet med sociala insatsgrupper (SIG). Medel för SIG fördelas till de stadsdelsnämnder som ännu inte har påbörjat arbete med SIG. Medel för SSPF fördelas till alla stadsdelsnämnder. Ytterligare 500 000 kr. har fördelats till Kungsholmens stadsdelsnämnd för arbete med projektet ”Modellkommun för delaktighet”. Efter dialog med stadsdelsnämnderna har viss omfördelning av medel skett. Stadsdelsnämnderna kan även välja att prioritera annat arbete, förutsatt att statsbidraget används i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar3. Medel fördelas även till socialnämnden för stadsövergripande insatser för att stärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Socialförvaltningen fördelar även budgetmedel till de stadsdelsförvaltningar som har etablerade sociala insatsgrupper (SIG). Fördelningen sker i dialog med berörda stadsdelsförvaltningar och baseras på en samlad behovsinventering av målgrupp, lokala förutsättningar och verksamhetens omfattning. Beslut Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om fördelning inom staden av statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet 2026, enligt nedanstående: 2 Anvisningar för statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet 3Anvisningar för statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet Beslut Dnr SOF 2025/471 Sida 3 (3) Fördelning av statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet, samt av budgetmedel för sociala insatsgrupper 2026 Stadsdelsnämnd SIG SSPF- koordinator Övrigt och omfördelade medel Totalt Kungsholmen 1 000 000 1 485 000 500 000 2 985 000 Bromma 1 000 000 1 485 000 2 485 000 Norra innerstaden 1 000 000 1 485 000 2 485 000 Södermalm 500 000 500 000 1 000 000 Järva 1 485 000 1 485 000 Enskede-Årsta-Vantör 1 485 000 1 485 000 Farsta 1 485 000 800 000 2 285 000 Skarpnäck 1 485 000 1 485 000 Skärholmen 1 485 000 1 485 000 Häselby-Vällingby 1 485 000 1 485 000 Hägersten-Älvsjö 1 485 000 800 000 2 285 000 Socialnämnden 3 079 877 3 079 877 Summa 3 500 000 15 350 000 5 179 877 24 029 877 Socialdirektören beslutar om fördelning av budgetmedel för sociala insatsgrupper för unga och vuxna 2026, enligt nedanstående: Stadsdelsnämnd Beviljade budgetmedel Enskede-Årsta-Vantör 5 400 000 Farsta 4 000 000 Hägersten-Älvsjö 3 500 000 Hässelby-Vällingby 4 500 000 Järva 9 000 000 Skarpnäcks 3 200 000 Skärholmens 3 000 000 Summa 32 600 000 Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör --- [Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Box 44 123 21 Farsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (4) Beslut om fördelning av statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst 2026 Bakgrund I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen ett långsiktigt stöd till kommunerna under perioden 2024-2028, i form av en bemannings- och kompetenssatsning, samt en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för att stödja kommunerna i omställningen till en ny socialtjänstlag. För 2026 har regeringen givit Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut statsbidrag till kommunerna för att stödja kommunerna i omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Statsbidraget som ska betalas ut till kommunerna efter rekvisition är totalt 2 118 500 000 kronor, varav 169 792 732 kronor fördelas till Stockholms stad. Regeringen beräknar att 2 220 miljoner kronor kommer att avsättas för ändamålet årligen 2027-2028, under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget. Ärendet Enligt Socialstyrelsens anvisningar0F 1 får kommunerna använda statsbidraget till bemanning och kompetenshöjande insatser för att verka i linje med den nya socialtjänstlagens syfte och att på olika sätt stärka förutsättningarna för att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. De regionala samverkans- och stödstrukturerna stödjer huvudmännen i samverkan kring frågor som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. Statsbidraget får exempelvis användas till: - Personalförsörjning 1Anvisningar för att rekvirera statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst – kommuner, 2026 Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Beslut Dnr SOF 2026/169 2026-06-01 Beslut Dnr SOF 2025-332 Sida 2 (4) Beslut om fördelning av statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst 2026 - kompetenshöjande insatser för personal - åtgärder som stärker förutsättningarna att bedriva verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Bidrag får lämnas för åtgärder som sker i samverkan mellan kommuner. I början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen hur statsbidraget har använts. Återrapporteringen kommer att bestå av en ekonomisk redovisning och frågor om hur statsbidraget har använts. Mer information om återrapporteringen finns i Socialstyrelsens anvisningar. Förvaltningens synpunkter och förslag Socialförvaltningen hanterar statsbidraget till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst i samråd med äldreförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och stadsledningskontoret. Statsbidraget ska användas för hela socialtjänstens omställning och inkluderar äldreomsorgen. I samverkan mellan ovan nämnda förvaltningar har följande förslag till fördelning av statsbidraget tagits fram: Fast grundbelopp Alla stadsdelsförvaltningar tilldelas ett grundbelopp som kan användas för de insatser som beskrivs under följande rubriker, men även för övergripande utvecklingsarbete såsom kommunikation, uppföljning och kompetensutveckling. Medel för förändringsledare En fast summa fördelas till samtliga stadsdelsförvaltningar samt till socialförvaltningens operativa verksamhet för att finansiera en förändringsledare på heltid. Riktade satsningar – relationsvåldscentrum Riktade medel fördelas till insatser utan behovsprövning inom området våld i nära relationer. Eftersom Relationsvåldscentrum (RVC) övergår till socialförvaltningen efter halva året, fördelas hälften av medlen till de stadsdelsförvaltningar som i dag har ett RVC och hälften till socialförvaltningen. Riktade satsningar – insatser för barn, unga och familj Ytterligare riktade medel fördelas till insatser för barn, unga och familjer. Syftet är att erbjuda stöd i ett tidigare skede till familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten via orosanmälan. Resultaten i NUSO indikerar ett behov av att fler familjer erbjuds Beslut Dnr SOF 2025-332 Sida 3 (4) Beslut om fördelning av statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst 2026 stöd redan vid första kontakten med socialtjänsten, särskilt för yngre barn. Ett framgångsrikt arbete med att få fler familjer att ta emot erbjudet stöd kräver ökade resurser till insatser för barn, föräldrar och hela familjer. Dessa medel fördelas enligt resursfördelningsnyckeln för barn och unga. Medel för första linjen Medel avsätts för att utveckla arbetssätt och insatser inom första linjen i syfte att uppnå omställningens mål t.ex. att ge stöd i ett tidigt skede, samordna insatser och arbeta förebyggande i samverkan med andra aktörer. Fördelningen baseras på resursfördelningsnyckeln för individ- och familjeomsorg, som bygger på befolkningsstorlek och socioekonomiska faktorer. Medel för andra linjen Medel avsätts även för arbetssätt och insatser inom andra linjen med motsvarande syfte t.ex. att ge tidiga, samordnade och förebyggande stödinsatser i samverkan med andra aktörer. Även här används resursfördelningsnyckeln för individ- och familjeomsorg. Piloter första linjen Pilotstadsdelsförvaltningarna tilldelas ett fast grundbelopp samt ytterligare medel, fördelade enligt fördelningsnyckeln, som kan användas för att utveckla arbetssätt och erbjuda insatsen flexibelt socialt stöd. Även här baseras nyckeln på befolkningsstorlek och socioekonomiska faktorer. Medel för stadsövergripande arbete En del av statsbidraget föreslås fördelas till socialförvaltningen och äldreförvaltningen för bland annat projektledning, stadsövergripande kompetensutveckling, intern och extern kommunikation, digital utveckling, utveckling av en kunskapsbaserad socialtjänst samt planering och gemensam uppföljning av omställningsarbetet. Beslut Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om fördelning inom staden av statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst enligt nedanstående: Beslut Dnr SOF 2025-332 Sida 4 (4) Beslut om fördelning av statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst 2026 Nämnd Summa (mnkr) Järva stadsdelsnämnd 22,7 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 15,3 Bromma stadsdelsnämnd 8,9 Kungsholmens stadsdelsnämnd 7,3 Norra innerstadens stadsdelsnämnd 10,9 Södermalms stadsdelsnämnd 9,9 Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd 20,0 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 9,7 Farsta stadsdelsnämnd 17,3 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 16,3 Skärholmens stadsdelsnämnd 11,9 Socialnämnden 18,4 Äldrenämnden 1,2 Summa 169,8 Statsbidragen ska användas i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar1F 2 som anges på Socialstyrelsens hemsida. I början av 2027 ska stadsdelsförvaltningarna samt äldreförvaltningen och avdelningen för socialt stöd på socialförvaltningen redovisa till avdelningen för strategi och utveckling på socialförvaltningen hur medlen har använts. Socialförvaltningen återrapporterar därefter till Socialstyrelsen. Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör 2Anvisningar för att rekvirera statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst – kommuner, 2026 Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera --- [Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Box 44 123 21 Farsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (3) Fördelning av statsbidrag för att stödja och stimulera barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram 2026 Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till regioner och kommuner för att stödja och stimulera barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram. Syftet med statsbidraget är att skapa en god och jämlik hälsa hos barn och att främja barns utveckling i det svenska språket. Totalt har Socialstyrelsen fördelat 150 000 000 kronor för år 2026. Fördelningen av bidraget utgår från tillgänglig statistik från Statistikmyndighetens SCB indelning av områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och 2). Fördelningsmodellen bygger på respektive kommuns och regions andel barn i åldern 0–5 år totalt samt andelen barn i områden med socioekonomiska utmaningar enligt SCB:s indelning områdestyp 1 och 2. Socialstyrelsen fördelar hälften av stödet utifrån den totala andelen barn mellan 0–5 år och hälften utifrån antalet av dessa som bor i socioekonomiskt utsatta områden. Uppgifterna om befolkningsmängd är från 2024. Till Stockholms stad har 6 477 000 kr. fördelats. Ärendet Av anvisningarna1 för statsbidraget framgår att Socialstyrelsen får lämna bidrag till kommuner och regioner som i samverkan med varandra genomför utökade hembesöksprogram för barn i åldrarna 0-5 år, i mån av tillgång på medel. De utökade hembesöken ska 1. genomföras utöver barnhälsovårdens ordinarie verksamhet och i områden där utanförskapet är stort. Hembesöksprogrammen ska innehålla fler hembesök än det som ingår i det nationella barnhälsovårdsprogrammet och ska ske i samverkan med kommunala verksamheter 1 statsbidrag-anvisningar-hembesok-2026.pdf Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Beslut Dnr SOF 2026/172 2026-05-28 Box 44 123 21 F arsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm .se start.stockholm Beslut Dnr SOF 2025/385 Sida 2 (3) Fördelning av statsbidrag för att stödja och stimulera barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram 2026 2. prioritera barn som utifrån kända riskfaktorer löper en förhöjd risk att utvecklas ogynnsamt, 3. vara situationsanpassade, genomföras regelbundet och utgå från den enskilda familjens behov och önskemål, 4. genomföras av minst två personer, varav en sjuksköterska från barnhälsovården och en person från socialtjänstens verksamhet, och 5. vid behov leda till att kontakt tas med andra professioner än de som framgår av 4 eller med andra verksamheter såsom förskolan, mödrahälsovården och tandvården. Socialstyrelsen får inte ge bidrag till en kommun eller region som har beviljats annat offentligt stöd för verksamheten med utökade hembesöksprogram. Statsbidraget får användas för kostnader för utökade hembesöksprogram under perioden 1 januari–31 december 2026. I början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen hur statsbidraget har använts. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att det statsbidrag som fördelats till Stockholms stad fördelas till de fem stadsdelsnämnder som bedriver utökade hembesöksprogram enligt de kriterier som framgår av anvisningarna. Fördelningen mellan dessa stadsdelsnämnder har tagits fram utifrån de behov av medel som stadsdelsnämnderna har framfört. Medel fördelas även till socialnämnden för stadsövergripande insatser. Beslut Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om fördelning inom staden av statsbidrag för att stödja och stimulera barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram, enligt nedanstående: Nämnd Belopp Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd 1 000 000 Farsta stadsdelsnämnd 1 500 000 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 500 000 Järva stadsdelsnämnd 2 510 000 Skärholmens stadsdelsnämnd 900 000 Socialnämnden 67 000 Summa 6 477 000 Beslut Dnr SOF 2025/385 Sida 3 (3) Fördelning av statsbidrag för att stödja och stimulera barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram 2026 Statsbidraget ska användas i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar2. I början av 2027 ska de berörda stadsdelsförvaltningarna redovisa till socialförvaltningen hur medlen har använts. Socialförvaltningen återrapporterar därefter till Socialstyrelsen. Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör 2 statsbidrag-anvisningar-hembesok-2026.pdf --- [Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Box 44 123 21 Farsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (2) Fördelning av statsbidrag för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården 2026 Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till kommuner i syfte att subventionera placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården, så att barn och unga som är i behov av en placering också ska få det. Totalt ska Socialstyrelsen fördela 498 000 000 kronor för år 2026. I beräkningen av fördelningsnyckeln för statsbidraget ingår: - Kommunens kostnader för placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården. - Andel barn placerade inom den sociala barn- och ungdomsvården i relation till befolkningen i kommunen åldersgrupp 0–20 år - Andel boende i kommunen i områden med socioekonomiska utmaningar i relation till befolkningen (RegSO, område 1 och 2) Till Stockholms stad har 16 702 978 kr. fördelats. Ärendet Av anvisningarna1 framgår att syftet med statsbidraget är att säkerställa att barn och unga som är i behov av en placering också ska få det, och att medlen ska användas till att subventionera placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården Statsbidraget kan användas under perioden 1 januari – 31 december 2026. I början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen hur statsbidraget har använts. 1 Anvisningar för statsbidrag till kommuner för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården, bidragsår 2026 Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Beslut Dnr SOF 2026/224 2026-05-12 Box 44 123 21 F arsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm .se start.stockholm Beslut Dnr SOF 2025/217 Sida 2 (2) Fördelning av statsbidrag för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården 2026 Förvaltningens synpunkter och förslag Utifrån anvisningarna för statsbidraget och Socialstyrelsens fördelningsnyckel föreslår förvaltningen att det statsbidrag som fördelats till Stockholms stad fördelas mellan de sju stadsdelsnämnder inom staden som har större socioekonomiska utmaningar, definierat utifrån de variabler som ingår i stadens resursfördelningsnyckel för barn och unga. Fördelningen mellan dessa stadsdelsnämnder har tagits fram utifrån stadens resursfördelningsnyckel för barn och unga inom individ- och familjeomsorg. Beslut Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om fördelning inom staden av statsbidrag för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården 2026, enligt nedanstående: Stadsdelsnämnd Belopp i kronor Järva 5 435 727 Hässelby-Vällingby 2 545 628 Enskede-Årsta-Vantör 2 654 350 Skarpnäck 862 940 Farsta 1 527 724 Hägersten-Älvsjö 1 818 083 Skärholmen 1 858 527 Summa 16 702 978 Statsbidraget ska användas i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar2. I slutet av året ska de berörda stadsdelsförvaltningarna redovisa till socialförvaltningen hur medlen har använts. Socialförvaltningen återrapporterar därefter till Socialstyrelsen. Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör 2 Anvisningar för statsbidrag till kommuner för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården, bidragsår 2026 --- [Beslut om fördelning av statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 2026.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Box 44 123 21 Farsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (4) Fördelning av statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 2026 Bakgrund Sedan 2023 har regeringen gett i uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) att betala ut och följa upp årliga statsbidrag till kommuner och regioner för förstärkta föräldraskapsstödjande insatser. Regeringens satsning på stöd till föräldrar ska bidra till ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd och att förebygga kriminalitet bland barn och unga. Ärendet Statsbidraget för förstärkt föräldraskapsstöd 2026 har liksom tidigare år två olika inriktningar: 1) Statsbidrag till kommuner för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet. Inom denna inriktning har MFoF i uppdrag att fördela 97 500 000 kronor mellan alla kommuner, varav 8 500 440 kr fördelas till Stockholms stad 2) Statsbidrag till kommuner för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga. Inom denna inriktning har MFoF i uppdrag att fördela 180 000 000 kronor mellan 79 kommuner, varav 14 803 890 kr fördelas till Stockholms stad För båda delarna av statsbidraget gäller att medlen ska användas för insatser som utförs under 2026. Redovisning av vilka resultat som uppnåtts med hjälp av medlen ska ske i januari 2027. Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Beslut Dnr SOF 2026/166 2026-05-04 Box 44 123 21 F arsta Telefon 08 508 251 38 susanna.nytell@stockholm .se start.stockholm Beslut Dnr SOF 2025/217 Sida 2 (4) Fördelning av statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 2026 Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet Fördelningsnyckeln för den här inriktningen, som fördelas till alla kommuner, är baserad på kommunens andel av det totala antalet barn i Sverige 2025. Statsbidraget ska användas till föräldraskapsstödjande insatser som ges antingen individuellt eller i grupp med utgångspunkt från den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd1. Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga Den andra delen av statsbidraget fördelas till 79 av landets kommuner som har stora socioekonomiska utmaningar. Fördelningsnyckeln för medlen baseras på andel av alla barn som bodde i områden med stora socioekonomiska utmaningar 2024, områdestyp 1 (områden med stora socioekonomiska utmaningar) enligt Statistiska centralbyråns (SCB) rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning Den här delen av statsbidraget ska också användas till föräldraskapsstödjande insatser som ges antingen individuellt eller i grupp, med utgångspunkt i den nationella strategi som nämnts ovan. Som stöd i arbetet lyfter MFoF också fram den nationella handlingsplanen för brottsförebyggande föräldraskapsstöd2. Förvaltningens synpunkter och förslag Socialförvaltningen föreslår att statsbidraget för förstärkt föräldraskapsstöd fördelas utifrån samma fördelningsmodell som tidigare år, eftersom fördelningsmodellen för statsbidraget på nationell nivå inte har ändrats. Det innebär att statsbidraget för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet fördelas till alla stadsdelsnämnder utifrån stadens resursfördelningsnyckel för barn och unga inom individ- och familjeomsorg. Den här inriktningen av statsbidraget fördelas på nationell nivå till samtliga kommuner och fördelningsnyckeln är baserad på andelen barn i kommunerna i förhållande till det totala antalet barn. De föräldraskapsstödjande insatser som statsbidraget syftar till att stödja ska vara tillgängliga för familjer i hela staden. Resursfördelningsnyckeln för barn och unga innehåller ett ”barntäthetsindex” som innebär att en del av medlen fördelas uteslutande utifrån andelen barn av det totala antalet invånare i 1En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd 2 Handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd MFoF 2022-02-02.pdf Beslut Dnr SOF 2025/217 Sida 3 (4) Fördelning av statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 2026 stadsdelsområdet. Fördelningen bygger även på socioekonomiska faktorer. Statsbidraget för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga fördelas till de kommuner i landet som har stora socioekonomiska utmaningar. Socialförvaltningen föreslår därför att denna del av statsbidraget, liksom föregående år, fördelas till de sju stadsdelsnämnder som har störst socioekonomiska utmaningar, definierat utifrån de variabler som ingår i stadens resursfördelningsnyckel för barn och unga. I den här fördelningen har barntäthetsindex inte räknats in, vilket innebär att de socioekonomiska faktorerna får en större tyngd. Beslut Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om fördelning inom staden av statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 2026, enligt nedanstående: Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet Stadsdelsnämnd Belopp i kr. Järva 2 027 049 Hässelby-Vällingby 1 010 641 Bromma 453 961 Kungsholmen 250 640 Norra innerstaden 580 097 Södermalm 531 805 Enskede-Årsta-Vantör 1 085 546 Skarpnäck 373 194 Farsta 632 455 Hägersten-Älvsjö 854 423 Skärholmen 700 630 Summa 8 500 440 Beslut Dnr SOF 2025/217 Sida 4 (4) Fördelning av statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 2026 Statsbidragen ska användas i enlighet med de anvisningar som anges på MFoF:s hemsida3. I slutet av året ska stadsdelsnämnderna redovisa till socialförvaltningen hur medlen har använts. Socialförvaltningen redovisar därefter till MFoF. Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör 3 Statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd - Startsida (mfof.se) Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga Nämnd Fördelning i kronor Järva 4 817 698 Hässelby-Vällingby 2 256 196 Enskede-Årsta-Vantör 2 352 557 Skarpnäck 764 826 Farsta 1 354 025 Hägersten-Älvsjö 1 611 371 Skärholmen 1 647 217 Summa 14 803 890 --- [Beslut efter verksamhetstillsyn enligt alkohollagen.pdf] 1 (12) Postadress: Box 22067 104 22 Stockholm Telefon: 010-223 10 00 E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/stockholm www.lansstyrelsen.se/stockholm/personuppgifter Socialnämnden, Stockholms stad Tillsyn enligt alkohollagen i Stockholms stad Länsstyrelsens beslut I bedömningen utgår Länsstyrelsen från en skala; utan anmärkning, brist, kritik och allvarlig kritik. Länsstyrelsen kan även lyfta olika förbättringsområden i verksamheten. Länsstyrelsen har uppmärksammat följande brister: • Tillsynsfrekvensen avseende restauranger som serverar folköl har varit för låg de senaste åren. • Länsstyrelsen konstaterar att nämnden i några fall har beviljat tillfälliga serveringstillstånd i avvaktan på stadigvarande tillstånd utan skriftlig ansökan, samt att informationen till sökande om möjligheten till sådana tillstånd inte har varit objektiv eller neutralt formulerad. • I ett fall har nämnden inte kontrollerat finansieringen i samband med en aktieöverlåtelse mellan två ägarbolag. • I flera ärenden gällande ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd har lämplighetsbedömningen varit otillräcklig. • I ett ärende har nämnden beviljat serveringstillstånd trots att matutbudet varit otillräckligt. Länsstyrelsen bedömer att Stockholms stad i övrigt följer lagstiftningen i de delar som granskats. Förbättringsområden återfinns i slutet av beslutet. Ärendet avslutas. Beslut Datum 2026-06-16 Diarienummer 5171-2026 Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 2 (12) 5171-2026 Bakgrund till tillsynen Länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen) har på eget initiativ och i enlighet med tillsynsplanen för 2026 genomfört tillsyn av socialnämnden i Stockholms stad. Tillsynen avser tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622). Länsstyrelsens handläggning Tillsynsbesöket genomfördes den 22 och 27 april 2026 av Länsstyrelsens tillsynshandläggare Tim Ejdeskog och Tomas Brink. Inför besöket skickade Länsstyrelsen enkäter som nämnden har besvarat. Enkäterna innehöll bland annat frågor om verksamhetens organisation, metoder, samverkan och tillsyn. Nämnden har även skickat in styrdokument såsom tillsynsplan, riktlinjer, rutiner, checklistor, blanketter, tillsynsprotokoll och delegationsordning. Länsstyrelsen har även granskat ett antal tillståndsärenden som handlagts i enlighet med alkohollagen. Vidare har Länsstyrelsen granskat information på kommunens hemsida. Tillsynen inleddes den 22 april med att Länsstyrelsen redogjorde för tillsynsprocessen för nämndens tillståndsutskott. Vid tillsynsbesöket den 27 april fördes samtal med områdeschef och enhetschef utifrån de svar som lämnats i enkäterna och de iakttagelser som gjorts vid aktgranskningen. I slutet av dagen föredrogs även en sammanfattning av vad som noterats vid tillsynen för socialdirektören. Resultatet av aktgranskningen, uppföljning av tidigare tillsynsbeslut, svaren som lämnats i enkäten, dokumenten som skickats in samt diskussionen med förvaltningschefer har legat till grund för Länsstyrelsens beslut. Efter tillsynsbesöket har nämnden inkommit med kompletteringar som har beaktats i beslutet. Nämnden har även fått möjlighet att yttra sig över Länsstyrelsens beslutsunderlag. Inga synpunkter har inkommit. Redovisning av tillsynen Organisation Socialnämnden ansvarar för kommunens tillsyn och tillståndsgivning enligt alkohollagen. Nämnden ansvarar även för tillsyn och tillståndsgivning enligt lag om tobak och liknande produkter och lag om tobaksfria nikotinprodukter. Beslut i ärenden rörande serveringstillstånd och folköl enligt alkohollagen fattas av nämndens Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 3 (12) 5171-2026 tillståndsutskott som sammanträder ungefär en gång per månad. Utskottet beslutar bland annat i ärenden av mer ingripande karaktär samt nya serveringstillstånd. Område för tillstånd och tillsyn är den förvaltningsenhet inom Stockholms stad som utför tillsynen och handläggningen. Chefer och handläggare på enheten har delegationsrätt att besluta i flera ärendetyper. Övergripande styrdokument Riktlinjer Kommunfullmäktige har 2024 antagit nya riktlinjer enligt alkohollagen, dessa finns lättillgängliga på hemsidan. Riktlinjerna kommer att revideras med anledning av lagändringen gällande slopat matkrav. Gårdsförsäljning kommer att införas i samband med revideringen. Tillsynsplan Det finns tillsynsplaner enligt alkohollagen för serveringstillstånd och folköl. Tillsynsplanerna beslutas årligen av nämnden. Av tillsynsplanerna framgår bland annat att samtliga serveringsställen och försäljningsställen ska få minst ett yttre tillsynsbesök per år. I planen framgår att det sker löpande riskbedömningar kring tillsynsobjekten och att serveringsställen med senare serveringstid tillsynas med högre frekvens. Det framgår även att nämnden ska bedriva tillsynssamverkan med andra myndigheter. Rutiner, checklistor och tillsynsprotokoll Det finns genomarbetade processbeskrivningar, rutiner och checklistor för handläggning och tillsyn. Det finns tillsynsprotokoll för serveringstillstånd och folköl. Gällande gårdsförsäljningstillstånd pågår ett arbete med att ta fram rutiner och checklistor. Hemsida På kommunens hemsida finns utförlig och relevant information om lagstiftningen på alkoholområdet. Det finns bland annat information om försäljningsregler, egenkontrollprogram (folköl), tillsyn, lämplighetskrav, anmälningspliktiga förändringar, utbildning i ansvarsfull alkoholservering samt gårdsförsäljning. Nämnden har även tagit fram ”Frågor och svar” kopplat till förändringen om slopat matkrav. Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 4 (12) 5171-2026 Det finns e-tjänster för de flesta ärendetyperna (ansökningar och anmälningar). ANDTS-strategi I staden finns en ANDTS-strategi som löper 2023 – 2026. I strategin finns bland annat restaurangtillsyn omnämnt som en del i att uppnå en målsättning att minska användning av ANDTS i kommunen. Aktgranskning av kommunens tillståndsprövning Länsstyrelsen har granskat 14 ärenden gällande stadigvarande serveringstillstånd, 7 ärenden gällande gårdsförsäljningstillstånd, 2 ärenden gällande ändrade ägarförhållanden, 5 ingripandeärenden, 1 ärende om utökade serveringstider samt 4 ärenden om tillfälligt tillstånd till allmänheten. Vid aktgranskningen har följande noterats. I ett ärende om stadigvarande serveringstillstånd har handläggningstiden varit längre än ett år. Remisser till polisen och Skatteverket kopplat till lämplighetsprövningen inhämtades strax efter att ansökan inkommit. Ett kompletterande remissförfarande genomfördes inte innan tillståndet meddelades. I några granskade ärenden framgår inte vilka närståendebolag som varit aktuella att lämplighetspröva. Det framgår endast att personer med betydande inflytande (PBI) har engagemang i andra bolag. I ett ärende har beslut om tillstånd med förbehåll meddelats. Förbehållet innebar att sökanden inom tre månader skulle inkomma med underlag som visat att bryggerilån utbetalats och överförts till Kronofogden. Underlagen inkom inte i rätt tid och tillståndet upphörde. I utredningen kan det uppfattas som att sökanden under tremånadersperioden serverat alkoholdrycker och att detta inte följts upp genom tillsyn. I ett ärende har sökanden inkommit med en meny som enligt Länsstyrelsens bedömning inte är tillräcklig. Av tjänsteanteckning från platsbesök framgår att sökanden uppgett att menyn ska kompletteras. Någon komplettering finns inte dokumenterad i akten innan tillstånd meddelats. I ett ärende avseende tillfälligt tillstånd till allmänheten har sökandens (bolaget och PBI) ekonomiska skötsamhet inte utretts genom remissförfrågan till Skatteverket. I ärendet finns endast ett utdrag från kreditupplysningstjänst avseende sökandebolaget. I ett annat ärende om tillfälligt tillstånd framgår av ansökningsblanketten Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 5 (12) 5171-2026 att ”sökanden är känd sedan tidigare”. Sökandens ekonomiska skötsamhet har inte utretts genom remissförfrågan till Skatteverket. Det framgår ingen bedömning kring den ekonomiska skötsamheten i ärendet i övrigt eller om sökanden tidigare prövats i samband med liknande ansökningar. I ett annat ärende om tillfälligt tillstånd framgår av tjänsteanteckning att PBI skuldfrihet kontrollerats i kreditupplysningstjänst. Underlagen saknas dock i akten. Remissförfrågan till Skatteverket har inte skickats. I flera ärenden om stadigvarande tillstånd kan det uppfattas som att tillfälligt tillstånd (i avvaktan på stadigvarande) erbjuds och beviljas på nämndens initiativ. I några ärenden föregås beslut inte av någon skriftlig ansökan. I ett ärende ställer förvaltningen en ledande fråga till sökanden: ”Önskar bolaget få ett serveringstillstånd i avvaktan beslut från utskott?”. I ett ärende om ändrade ägarförhållanden förvärvar ett moderbolag 5 % av aktierna i ett tillståndshavande bolag av ett annat ägarbolag. Köpeskillingen uppgår till ett högre belopp. Ärendet avslutas utan att finansieringen kontrolleras. Granskning av kommunens tillsynsarbete Serveringstillstånd Yttre tillsyn Yttre tillsyn av serveringsställen utförs av nämndens tillsynsinspektörer. Varje tillsyn genomförs alltid av minst två inspektörer. Under de senaste åren har de flesta serveringsställen fått minst ett tillsynsbesök per år, och många har besökts flera gånger. Vilka verksamheter som prioriteras för upprepade kontroller avgörs genom löpande riskbedömningar. Bedömningen utgår från faktorer som tidigare anmärkningar, sena serveringstider, verksamhetens inriktning samt information från andra myndigheter. Tillsynen sker ofta i samverkan med andra aktörer, främst polisen, men även med Skatteverket, räddningstjänsten, Arbetsmiljöverket och miljöförvaltningen. Varje tillsyn dokumenteras på plats i ett fysiskt protokoll. Efter besöket skickas en tillsynsrapport till tillståndshavaren. Om inspektörerna upptäcker brister överlämnas rapporten till utredningssekreterare för bedömning av eventuella åtgärder. Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 6 (12) 5171-2026 Inre tillsyn Inre tillsyn genomförs delvis genom löpande bevakning av tillståndshavande bolag i en kreditupplysningstjänst. Bevakningen ger information om bland annat styrelseförändringar och skatteskulder. Förvaltningen har en rutin för inre tillsyn kallad "Urval för inre tillsyn". Rutinen syftar till att identifiera verksamheter för fördjupad kontroll genom att filtrera ut verksamheter som inte kontrollerats under en längre tid samt utifrån geografiskt område. Årsmålet är att öppna 120 ärenden enligt rutinen. Tillståndshavarnas lämplighet kontrolleras även i samband med andra ärendetyper, såsom ägarskiften, ändrade ägarförhållanden och ingripandeärenden från yttre tillsyn. Under 2025 öppnades 897 ärenden där kontrollen motsvarade inre tillsyn. Under 2026 har hittills 343 sådana ärenden öppnats. Förebyggande tillsyn Nämnden anordnar tillsammans med Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem (STAD) utbildning i ansvarsfull alkoholservering flera gånger per år. Nämnden deltar även i ett branschråd tillsammans med Polismyndigheten och representanter från sju större serveringsställen. Nyhetsbrev skickas till samtliga tillståndshavare i kommunen minst fyra gånger per år. Information om aktuella frågor inom alkoholområdet publiceras på stadens webbplats. Gårdsförsäljning Sedan den 1 juni 2025 har det beviljats fyra gårdsförsäljningstillstånd i kommunen. Vid tidpunkten för Länsstyrelsens tillsyn har ingen yttre eller inre tillsyn genomförts. Planen är att tillsyn ska genomföras under året. Folköl Tillsyn av detaljhandel och servering av folköl utförs av inspektörer som särskilt arbetar med tillsyn över detaljhandeln (tobak, e- cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter). Under de senaste åren har majoriteten av försäljningsställena som säljer folköl i detaljhandeln fått ett tillsynsbesök per år. I staden finns för närvarande 88 serveringsställen som har anmält servering av folköl. 8 av dessa har fått ett tillsynsbesök hittills i år och tillsynen kommer att fortsätta under året. Under 2025 genomfördes endast 1 tillsynsbesök och under 2024 genomfördes 67 tillsyner. Kontrollköp av folköl genomförs årligen. Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 7 (12) 5171-2026 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämndens tillsyn och tillståndsgivning på alkoholområdet i stort är mycket välfungerande. Gällande gårdsförsäljning kan konstateras att det inte funnits några anmärkningar kopplat till tillståndsgivningen, samtidigt konstateras att det ännu inte genomförts någon yttre tillsyn men att detta kommer att ske under 2026. Länsstyrelsen vill särskilt lyfta fram nämndens utförliga och genomarbetade tjänsteanteckningar gällande PBI-bedömningar och finansieringskontroller i ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd. Länsstyrelsen ser även att nämnden i övrigt använder tjänsteanteckningar på ett föredömligt sätt, exempelvis för att dokumentera telefonsamtal och platsbesök. Detta medför att det är enkelt att följa ärendehandläggningen och att uppfatta vilka bedömningsgrunder som besluten vilar på. Nedan framgår Länsstyrelsens bedömning kring de anmärkningar som noterats vid tillsynen. Tillsyn folköl Vid Länsstyrelsens föregående tillsyn 2023 (dnr. 3556-2023) konstaterades att nämndens tillsyn av folkölsförsäljning varit bristfällig under de senaste två åren på grund av att för få tillsynsbesök genomförts, särskilt på serveringsställen. Länsstyrelsen kan nu notera att majoriteten av försäljningsställena som säljer folköl genom detaljhandel fått ett tillsynsbesök under de senaste två åren. Däremot konstateras att tillsynen av serveringsställen fortfarande är eftersatt, under 2025 genomfördes exempelvis endast ett tillsynsbesök. Antal genomförda tillsyner under 2024 var dock högre: 67 av ca 89 serveringsställen. Av nämndens tillsynsplan för 2025 (och 2026) framgår att samtliga försäljningsställen ska få minst ett tillsynsbesök per år. Länsstyrelsen konstaterar att nämnden inte levt upp till målsättningen enligt tillsynsplanen och att tillsynsfrekvensen avseende folkölsservering varit för låg de senaste åren. Vad gäller tillsynen av serveringsställen bedömer Länsstyrelsen att det till viss del rör sig om en upprepad brist från föregående tillsyn. Det kan samtidigt konstateras att tillsyn av försäljningsställen som säljer folköl i detaljhandel ökat och att majoriteten av serveringsställena fick tillsyn under 2024. Efter en sammantagen bedömning anser Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 8 (12) 5171-2026 Länsstyrelsen att den låga tillsynsfrekvensen kopplat till folkölsservering kan betraktas som en brist i tillsynsverksamheten. Tillfälliga tillstånd i avvaktan på beslut om stadigvarande I flera ärenden kan det uppfattas som att nämnden på eget initiativ erbjuder och beviljar tillfälliga tillstånd i avvaktan på stadigvarande tillstånd. I några ärenden föregås besluten inte heller av någon skriftlig ansökan. I december 2021 genomförde JO en inspektion av en tillståndsmyndighet i södra Sverige.1 Inspektionen avsåg en generell granskning av handläggningen av ärenden om stadigvarande och tillfälligt serveringstillstånd. I inspektionsrapporten uttalade JO bland annat följande: ”En handläggare bör normalt utgå från att sökanden har fyllt i ansökan om tillstånd i enlighet med sina önskemål. Om det finns otydligheter eller uppenbara indikationer på att något har fyllts i felaktigt kan och bör handläggaren be sökanden om klargöranden (se 20 § förvaltningslagen). Det är dock inte handläggarens sak att ge förslag eller rekommendationer om exempelvis en annan omfattning av ett sökt tillstånd, vare sig det gäller de drycker som tillståndet avser eller tider och plats. Detta gäller särskilt om tillståndet därigenom blir mer omfattande än det som sökanden ursprungligen ansökt om. Det kan också ifrågasättas om sådana förslag eller rekommendationer är förenliga med de alkoholpolitiska syften som ligger bakom regleringen av serveringstillstånd i alkohollagen.” JO skriver vidare att: ”Som ett led i kommunicering av material av betydelse enligt 25 § förvaltningslagen kan också ett övervägande om beslut skickas till sökanden. Jag vill dock framhålla att man som handläggare i dessa situationer noga måste överväga sina formuleringar så att inte sökanden får en form av förhandsbesked om att saken redan är avgjord (…)” Länsstyrelsen uppmanar nämnden att se över sina rutiner för hur den informerar en sökande om möjligheten att erhålla tillfälliga tillstånd i avvaktan på stadigvarande. Informationen bör vara neutral och inte uppmanande samtidigt som den inte ska kunna uppfattas som ett förhandsbesked. Länsstyrelsen ser även anledning att påminna om att en ansökan om serveringstillstånd ska vara skriftlig enligt 8 kap. 10 § alkohollagen. Länsstyrelsen bedömer ovanstående som en brist i nämndens tillståndsgivning. 1 JO protokoll 8485-2021 s. 11. Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 9 (12) 5171-2026 Lämplighetsprövning I flera ärenden avseende tillfälliga tillstånd till allmänheten konstaterar Länsstyrelsen att lämplighetsprövningen varit alltför begränsad. Det rör sig bland annat om att remisser inte skickats till Skatteverket och att endast skuldfrihet kontrollerats genom kreditupplysning. I det senare fallet saknas dessutom dessa underlag i ärendet. I ett fall framgår av ansökningsblanketten att ”sökanden är känd sedan tidigare”, samtidigt saknas underlag i form av exempelvis hänvisning till tidigare lämplighetsprövning eller om sökanden har ett stadigvarande tillstånd i staden. I alkohollagen och i förarbeten görs ingen skillnad i lämplighetskraven mellan stadigvarande och tillfälliga tillstånd. Länsstyrelsens granskning visar att kommunens utredning av sökandens lämplighet vid tillfälliga serveringstillstånd inte har genomförts med samma noggrannhet som sker vid prövning av stadigvarande tillstånd. Länsstyrelsen bedömer detta som en brist i nämndens tillståndsgivning. Finansieringskontroll I ett ärende konstaterar Länsstyrelsen att nämnden inte genomfört någon finansieringskontroll vid en aktieöverlåtelse mellan två befintliga ägarbolag. Köpeskillingen har avsett ett högre belopp. I ärendet framgår att nämnden bedömt att förändringen gällande aktieägandet inte varit en anmälningspliktig åtgärd. Länsstyrelsen konstaterar samtidigt att nämnden i ett annat liknande ärende genomfört en finansieringskontroll. Länsstyrelsen bedömer att aktieöverlåtelsen i sig får anses vara en anmälningspliktig åtgärd som nämnden behöver utreda för att säkerställa tillståndshavarens fortsatta ekonomiska lämplighet. Det förevarandet att överlåtelsen skett mellan två befintliga ägarbolag innebär inte per automatik att finansieringskontrollen kan åsidosättas. Länsstyrelsen bedömer att underlåtenheten att kontrollera finansieringen i det aktuella ärendet har varit en brist i tillståndsgivningen. Matutbud Av 8 kap. 15 § alkohollagen (som numera upphört) framgår att ett stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten endast får medges om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. I författningskommentaren till bestämmelsen (prop. 2009/10:125 s. 169 f.) uttalas att formuleringen “lagad eller på annat sätt tillredd” innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats. Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 10 (12) 5171-2026 Vidare klargörs att innebörden av att det ska kunna erbjudas ett “varierat utbud av maträtter” är att det ska finnas ett flertal såväl förrätter som huvudrätter och efterrätter att välja bland. Enbart sallader eller smörgåsar avses inte vara “tillredd” mat i lagens mening och tillgodoser därmed inte heller kravet på ett varierat utbud av maträtter. Trots att kravet på matservering numera är borttaget så utgår Länsstyrelsen från den lagstiftning som varit gällande vid tidpunkten för nämndens beslut. I ett granskat ärende konstaterar Länsstyrelsen att huvudrätterna som framgår av den inskickade menyn är av enklare slag som enligt förarbetena inte uppfyller kravet om ett varierat utbud av maträtter. Med beaktande av att det rör sig om en anmärkning i ett enstaka ärende bedömer Länsstyrelsen att det kan betraktas som en mindre brist i tillståndsgivningen. Förbättringsområden Nedan följer Länsstyrelsens förslag på förbättringsområden. Skicka in beslut via e-tjänst Länsstyrelsen konstaterar att nämnden löpande skickar in beslut till Länsstyrelsen i enlighet med 9 kap. 7 § alkohollagen. Besluten skickas till Länsstyrelsens myndighetsbrevlåda via e-post. Länsstyrelsen uppmuntrar nämnden att fortsättningsvis skicka in besluten via länsstyrelsernas e-tjänst som tagits fram för det aktuella ändamålet. Utdrag från kreditupplysningstjänst – närståendebolag I några ärenden har Länsstyrelsen inte kunnat göra en bedömning kring nämndens urval av närståendebolag som bör ingå i den ekonomiska lämplighetsprövningen. Av utdragen från kreditupplysningstjänsten framgår i flera ärenden enbart att styrelserepresentanter i sökandebolagen är engagerade i andra bolag, men det framgår inte vilka bolag. Utifrån övriga underlag som granskats i ärendena får det dock anses vara sannolikt att nämnden i de flesta fall gjort ett korrekt urval och att lämplighetsprövningarna varit tillfredsställande. Länsstyrelsen bedömer mot den bakgrunden att detta kan betraktas som ett förbättringsområde. Nämnden uppmanas dock att justera sina rutiner så att det i framtiden framgår vilka närståendebolag som varit aktuella. Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 11 (12) 5171-2026 Nytt remissförfarande I ett ärende har handläggningstiden dragit ut på tiden. Från att ansökan inkom till det att beslut fattats så har det gått mer än ett år. Sökanden lämplighetsprövades genom ett remissförfarande till Skatteverket och polisen strax efter ansökan inkom. I en tjänsteanteckning framgår att förvaltningen övervägt att göra en ny kontroll hos remissinstanserna, men detta skedde aldrig. I ett annat ärende där handläggningstiden varit lång har kompletterande remisser skickats. Det kan konstateras att förvaltningen hanterat liknande omständigheter i två separata ärenden på olika sätt. Länsstyrelsen bedömer att den senare hanteringen är korrekt. Med beaktande av att det rör sig om en enskild anmärkning och att förvaltningen agerat korrekt i ett annat ärende bedömer Länsstyrelsen att avvikelsen inte ska betraktas som en brist i tillståndsgivningen. Länsstyrelsen beaktar även att förvaltningens rutin föreskriver att nya remisser ska skickas ut i de fall det gått längre tid än ett år sedan de första remisserna skickats ut. Länsstyrelsen uppmanar nämnden att säkerställa att den befintliga rutinen tillämpas i framtiden. Beslut med förbehåll I ett ärende har nämnden beslutat om ett tillstånd med förbehåll som innebar att sökanden inom tre månader skulle inkomma med underlag gällande finansieringen. Att inkomma med underlagen ska ha varit en förutsättning för att tillståndet skulle gälla. Underlagen inkom inte i rätt tid och förvaltningen meddelade att tillståndet därför upphört. Utifrån underlagen i ärendet uppfattar Länsstyrelsen att sökanden under en tremånadersperiod sannolikt kan ha serverat alkoholdrycker. Länsstyrelsen anser att beslut med förbehåll bör användas restriktivt. Om en kommun använder sig av förbehåll behöver det vara tydligt för sökanden vad förbehållet innebär och att serveringstillståndet inte gäller förrän förbehållet är uppfyllt. Utifrån de underlag som finns tillgängliga i det granskade ärendet kan Länsstyrelsen inte med säkerhet säga att serveringen påbörjats trots att det inte funnits ett gällande tillstånd. Samtidigt bedömer Länsstyrelsen att det funnits en överhängande risk för att så varit fallet. Som ett förbättringsområde uppmanar Länsstyrelsen nämnden att se över sina rutiner gällande beslut med förbehåll. Sökanden bör tydligt informeras om förbehållets betydelse och att serveringstillståndet inte är gällande förrän förbehållet är uppfyllt. Länsstyrelsen Stockholm Beslut 2026-06-16 12 (12) 5171-2026 De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av enhetschef Therése Jernberg med tillsynshandläggare Tim Ejdeskog som föredragande. I den slutliga handläggningen har också tillsynshandläggare Tomas Brink medverkat. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till: Folkhälsomyndigheten --- [Ordförandebeslut - Beslut om inställt sammanträde för socialnämnden den 25 augusti 2026.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för beredskap och administration Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (1) Beslut om inställt sammanträde för socialnämnden den 25 augusti 2026 Beslut Alexander Ojanne (S) beslutar enligt följande: 1. Socialnämndens sammanträde den 25 augusti 2026 ställs in. Ärendet Ovanstående beslut har fattats i samråd av socialnämndens ordföranden Alexander Ojanne (S) och socialnämndens vice ordförande Gulan Avci (L) och anmäls till socialnämndens sammanträde den 29 september 2026. Enligt Kommunallagen 6 kap. 39 § har nämnden rätt att ge ordföranden delegation att fatta brådskande beslut å nämndens vägnar. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde (KL 6 kap. 40 §). Alexander Ojanne Socialnämnden Handläggare Magnus Hillborg Telefon: 08-50825444 Till Socialnämnden Socialförvaltningen Avdelningen för beredskap och administration Ordförandebeslut Dnr SOF 2025/765 2026-08-12 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (3) Remiss om Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/770 Förvaltningens beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning av remissen Regeringen har remitterat promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser till Stockholms stad, och kommunstyrelsen har bett socialnämnden att lämna synpunkter. För personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser är det sedan 2004 möjligt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner att genom samordningsförbund finansiera sådana insatser, i enlighet med lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad finsam-lagen. I promemorian framhålls att det nuvarande regelverket inte ger tillräckligt stöd för att behandla personuppgifter vid uppföljning av insatser inom den finansiella samordningen. Det saknas också sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt att utbyta uppgifter för sådana uppföljningar. Det innebär att möjligheterna att följa upp och utvärdera insatserna i dag är begränsade. I promemorian föreslås en ny lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den föreslagna lagen innebär att Försäkringskassan får rättsligt stöd att behandla personuppgifter för uppföljning av sådana insatser. Lagen ger också Försäkringskassan möjlighet att lämna ut uppgifterna elektroniskt till Arbetsförmedlingen samt till de kommuner och regioner som är medlemmar i ett samordningsförbund. Förslaget innebär vidare att samordningsförbunden ska få tillgång till underlag från Försäkringskassan för att kunna följa upp de rehabiliteringsinsatser de finansierar, utan att personuppgifter hanteras. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om uppgiftsskyldighet och sekretess för samverkan som ska underlätta Handläggare Carolina Kjellgren Telefon: 08-50825240 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/388 2026-07-07 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/388 Sida 2 (3) Remiss om Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser informationsutbyte mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner, kommuner och samordningsförbund. Därutöver föreslås bestämmelser som syftar till att säkerställa ett skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter i samband med uppföljningen. Förslagen syftar till att möjliggöra en löpande och ändamålsenlig uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund, både på nationell och lokal nivå. I promemorian bedöms förslaget om att kommuner ska vara skyldiga att lämna ut uppgifter till Försäkringskassan för uppföljningen av den finansiella samordningen endast innebära en marginell ökning av den administrativa arbetsbördan. Förslaget bedöms inte medföra rätt till kompensation enligt den kommunala finansieringsprincipen. Vidare bedöms uppgiftsskyldigheten utgöra en nödvändig och proportionerlig inskränkning i den kommunala självstyrelsen. I promemorian bedöms att den behandling av personuppgifter som möjliggörs genom förslagen utgör en proportionerlig inskränkning i skyddet för den personliga integriteten enligt regeringsformen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Vidare bedöms förslagen vara förenliga med proportionalitetskravet i EU:s dataskyddsförordning. Den nya lagen och övriga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen bedömer att förslagen i promemorian kan förbättra möjligheterna att följa upp och utvärdera de insatser som finansieras genom samordningsförbund. En mer systematisk och nationellt samordnad uppföljning kan ge kommunen bättre underlag för att följa individers utveckling efter avslutade insatser och för att bedöma vilka insatser som ger goda resultat. Detta kan bidra till verksamhetsutveckling, ett mer effektivt resursutnyttjande och en ökad kunskap om insatsernas effekter, vilket ligger i linje med socialtjänstlagens krav på en kunskapsbaserad socialtjänst. Vidare är det positivt att förslagen ger ett tydligare regelverk för vilka personuppgifter som får behandlas och för vilket ändamål, när Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/388 Sida 3 (3) Remiss om Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser uppgifter får lämnas mellan parterna samt hur sekretess och personlig integritet ska hanteras. Ställningstaganden Förvaltningen tillstyrker samtliga förslag i promemorian. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Promemoria - Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam- insatser. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-25 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-25 --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (4) Remiss av Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/838 Förvaltningens beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning av remissen Socialnämnden har mottagit en extern remiss via kommunstyrelsen. Remissen av promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare innehåller förslag om att permanent införa ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Sedan 2019 har det bedrivits försöksverksamhet i delar av Sverige, främst i Stockholmsområdet, i syfte att effektivisera och göra brottmålsprocessen för personer under 18 år mer skyndsam. Processen benämns ”snabbspåret” och utgår från att vissa mindre komplicerade typer av ungdomsbrott prioriteras och handläggs genom ett samordnat arbetssätt mellan polis, åklagare, domstolar och andra berörda aktörer. En utgångspunkt är att en snabb och tydlig reaktion från samhället kan bidra till att förebygga återfall i brott och skapa bättre förutsättningar för tidiga och samordnade insatser. Remissen avser ett lagförslag som permanentar snabbförfarandet och riktar sig främst till polis, åklagare, Kriminalvården och domstolar. Även andra samverkansaktörer, såsom socialtjänsten, kan påverkas av förslaget. Beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen tillstyrker förslaget om att permanenta snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare. Handläggare Joel Salander Telefon: 08-50825107 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/407 2026-07-07 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/407 Sida 2 (4) Remiss av Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Ambitionen att skapa en snabbare och mer samordnad reaktion från samhället när unga begår brott ser socialförvaltningen positivt på. En snabb och tydlig reaktion anses kunna bidra till en tydligare koppling mellan handling och konsekvens för den unge samt skapa bättre förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser. Förvaltningen vill samtidigt framhålla vikten av att socialtjänstens uppdrag och förutsättningar beaktas i det fortsatta arbetet och att barnets bästa, delaktighet och rättssäkerhet säkerställs i reformen. Förvaltningen anser även att det bör övervägas om fler brottstyper kan omfattas av snabbförfarandet. Vissa ungdomsbrott, exempelvis olaga hot, kan innebära stora konsekvenser för den som utsätts och en snabb hantering kan vara betydelsefull både ur ett brottsförebyggande perspektiv och för den enskilde. Ställningstaganden 4. Snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent Socialförvaltningen tillstyrker förslaget om att snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent. Socialförvaltningen delar bedömningen att en snabb och tydlig reaktion från vuxenvärlden och samhället vid brott som begås av unga är eftersträvansvärt. Utvecklingspsykologisk forskning visar att ungdomars förmåga till impulskontroll och långsiktig konsekvensbedömning fortfarande utvecklas under tonåren. En snabb och tydlig samhällelig reaktion kan därför skapa bättre förutsättningar för att den unge ska förstå sambandet mellan handling och konsekvens. Att tiden mellan brott och lagföring minskar är positivt både ur ett rättssäkerhets- och brottsförebyggande perspektiv. Det är förvaltningens bedömning att ett snabbare förfarande kan skapa bättre brottsförebyggande förutsättningar genom att samhällets reaktion kopplas samman med den unges agerande och att behov av stödjande eller förebyggande insatser kan identifieras och erbjudas i ett tidigt skede. En snabb reaktion behöver dock ses som en del av ett sammanhållet arbete där konsekvenser, ansvarstagande och stödinsatser kombineras. Detta är viktigt för att processen blir begriplig för den unge och dennes familj. En skillnad mellan socialtjänstens uppdrag och rättsväsendets är socialtjänstens fokus på individuella bedömningar av barnets eller den unges situation och behov. Ett snabbare förfarande behöver därför genomföras på ett sätt som säkerställer barnets bästa och delaktighet samt rättssäkerheten i socialtjänstens bedömningar. Ur socialtjänstens perspektiv är det viktigt att ett skyndsamt förfarande Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/407 Sida 3 (4) Remiss av Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare inte sker på bekostnad av barnets bästa eller möjligheten att genomföra välgrundade individuella bedömningar. Socialförvaltningen vill även lyfta frågan om vilka brottstyper som ska omfattas av snabbförfarandet. Förvaltningen anser att det bör övervägas om ytterligare brottstyper kan inkluderas, där en snabb och tydlig reaktion från samhället kan vara angelägen. Exempelvis kan olaga hot få stora konsekvenser för den som utsätts, särskilt när brotten sker mellan unga och i miljöer där den utsatte vistas dagligen. En snabbare hantering kan bidra till att tydliggöra konsekvenserna av den unges agerande och skapa bättre förutsättningar för tidiga stöd- och förebyggande insatser för såväl den misstänkte unge som den brottsutsatta. 5. Den myndighetsgemensamma samverkan ska fortsätta Förvaltningen tillstyrker att den myndighetsgemensamma samverkan fortsätter. Socialförvaltningen håller med om att en fungerande samverkan mellan polis, åklagare, domstol och socialtjänst är en viktig förutsättning för att snabbförfarandet ska kunna genomföras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt är tydliga roller och ansvar mellan berörda aktörer av yttersta vikt i denna typ av samverkan. Socialtjänstens medverkan behöver utgå från socialtjänstens uppdrag att bedöma barnets behov av stöd och skydd, även när handläggningen sker inom kortare tidsramar. Det är viktigt att lagen inte utformas på ett sådant sätt att det kan äventyra välgrundade bedömningar kring barnets bästa. 7. Konsekvenser Socialförvaltningen vill framhålla att konsekvenserna för socialtjänstens verksamhet behöver beaktas vid införandet av ett permanent snabbförfarande. En farhåga är att kortare tidsramar kan innebära att andra angelägna delar av socialtjänstens arbete med barn och unga påverkas. Även om det inte bedöms som troligt kan förslaget innebära ökade krav på socialtjänstens tillgänglighet, samverkan och möjlighet att genomföra bedömningar inom kortare tidsramar. Det är viktigt att socialtjänsten ges förutsättningar att även fortsättningsvis genomföra rättssäkra bedömningar med god kvalitet. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/407 Sida 4 (4) Remiss av Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-25 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-25 --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (4) Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34) Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/831 Förvaltningens beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning av remissen Regeringen har remitterat betänkandet SOU 2026:34 Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kommunstyrelsen har bett socialnämnden att lämna synpunkter. Utredningen har redovisats i två volymer. Utredningen har haft i uppdrag att analysera Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1385 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt att lämna förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som krävs för att genomföra direktivet i svensk rätt. Direktivet syftar till att fastställa en gemensam EU-rättslig ram för att förebygga och bekämpa sådant våld genom skärpta straffrättsliga bestämmelser, förstärkt skydd och stöd till brottsoffer, förbättrad datainsamling samt åtgärder för förebyggande arbete, samordning och samarbete. Utredningen bedömer att Sverige i huvudsak uppfyller direktivets krav men föreslår vissa författningsändringar och kompletterande åtgärder för att säkerställa ett fullständigt genomförande. Förslagen omfattar bland annat: Straffrättsliga bestämmelser Kvinnlig könsstympning Utredningen föreslår ett utvidgat straffansvar för kvinnlig könsstympning samt ändringar i lagen (1982:316), bland annat genom införande av brottsbeteckningarna kvinnlig könsstympning Handläggare Marie Haesert Telefon: 08–50825086 Anneli Lindqvist Telefon: 08-50825587 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/409 2026-08-12 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/409 Sida 2 (4) Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34) och grov kvinnlig könsstympning. Motsvarande ändringar föreslås även för oskuldsingrepp på kvinnor. Olaga integritetsintrång I utredningen föreslås att straffansvaret för olaga integritetsintrång utvidgas till att även omfatta spridning av falskt eller manipulerat intimt material, exempelvis AI-genererade bilder. Förslaget innebär ett stärkt skydd mot digitala kränkningar, där även manipulerat material som framställer en person i sexuella sammanhang eller som naken kan omfattas av straffansvar om spridningen är ägnad att orsaka allvarlig skada. Olaga övervakning Utredningen föreslår att ett nytt brott, olaga övervakning, införs för att stärka det straffrättsliga skyddet mot upprepad eller varaktig otillbörlig övervakning. Brottet kompletterar den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld, som trädde i kraft den 1 juli 2026 och som omfattar upprepade kränkningar, kontroll och annan otillbörlig påverkan som sammantaget kan bryta ned en persons självkänsla. Olaga övervakning avser mer specifika digitala former av kontroll och övervakning. Utredningen lämnar även förslag som avser: Skydd och stöd till brottsoffer Utredningen föreslår flera åtgärder för att stärka skyddet för brottsoffer, bland annat ett stärkt skydd för närstående i vissa situationer samt skyldighet att informera skyddspersoner vid överträdelser av kontaktförbud eller europeiska skyddsorder. Förebyggande åtgärder, samordning och statistik Utredningen lyfter bland annat behovet av förebyggande arbete med barn och unga samt ökad samordning mellan våldsförebyggande och brottsförebyggande arbete. Utredningen föreslår att lag- och förordningsändringar ska träda i kraft den 14 juni 2027, i enlighet med direktivets genomförandetid. Beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling, socialförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Socialförvaltningen välkomnar syftet med direktivet om att fastställa en heltäckande ram för att effektivt förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer inom EU. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/409 Sida 3 (4) Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34) Förvaltningen bedömer att utredningens förslag inte innebär nya lagstadgade skyldigheter för socialnämnden. Däremot kan förslagen få betydelse för socialtjänstens arbete, särskilt vad gäller samverkan med rättsväsendet, informationsinsatser till enskilda samt ökad kunskap om nya former av brottslighet. Förvaltningen betonar vikten av att de föreslagna förändringarna åtföljs av tydlig vägledning och stöd till berörda verksamheter. Ur ett barn- och ungdomsperspektiv är många av utredningens förslag särskilt angelägna då barn och unga är en grupp som i hög utsträckning lever och interagerar i digitala miljöer och därför löper ökad risk att utsättas för digitala kränkningar, hot, nättrakasserier och spridning av intimt material. Ett stärkt rättsligt skydd kan bidra till tidigare upptäckt, bättre stöd och minskade långsiktiga konsekvenser för barns och ungas psykiska hälsa och utveckling. Straffrättsliga bestämmelser Kvinnlig könsstympning Socialförvaltningen är positiv till ett utvidgat straffansvar för kvinnlig könsstympning och anser att personer med ansvar för ett barn som brister i sitt ansvar att skydda barnet från könsstympning ska kunna hållas straffrättsligt ansvariga. Förvaltningen ställer sig även bakom ett utökat straffrättsligt skydd mot oskuldsingrepp. Sammantaget bedöms förändringarna stärka skyddet för flickor och kvinnor och ligga i linje med socialtjänstens uppdrag att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt skydda barn från våld och övergrepp. Olaga integritetsintrång Socialförvaltningen välkomnar att straffansvaret utvidgas till att omfatta även manipulerat material, utöver autentiskt producerat material. Möjligheten att få brottsligt innehåll borttaget från internet är särskilt angelägen ur ett barnrättsperspektiv, eftersom den kan begränsa spridningen av integritetskränkande material och minska risken för fortsatt utsatthet. Samtidigt bör det uppmärksammas att risken för kränkningar kvarstår, eftersom regleringen endast omfattar allmän spridning. Även spridning inom slutna kretsar eller mellan enskilda kan innebära betydande integritetskränkningar och fortsatt skada för den som utsatts. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/409 Sida 4 (4) Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34) Olaga övervakning Socialförvaltningen bedömer att den föreslagna regleringen kan få betydelse för socialtjänstens bedömningar av våldsutsatthet, riskbedömningar och samverkan med andra aktörer. Förvaltningen delar utredningens bedömning att bestämmelsen kompletterar den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld, som trädde i kraft den 1 juli 2026. Tillsammans bedöms bestämmelserna ge ett mer heltäckande skydd för personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, där digital kontroll och psykiskt våld ofta förekommer parallellt. Skydd och stöd till brottsoffer Socialförvaltningen ser positivt på de åtgärder som syftar till att stärka skyddet och stödet till personer som utsätts för våld, inklusive barn som upplever eller utsätts för våld. Förvaltningen vill samtidigt framhålla att en väl fungerande samverkan mellan socialtjänst, rättsväsende och andra berörda aktörer är en avgörande förutsättning för att våldsutsatta ska få tillgång till skydd och stöd. Förebyggande åtgärder, samordning och statistik Socialförvaltningen delar bedömningen att ett långsiktigt och kunskapsbaserat förebyggande arbete är en förutsättning för att motverka våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Förvaltningen vill särskilt lyfta fram betydelsen av samverkan mellan socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård samt rättsvårdande myndigheter för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stöd. Ställningstaganden Socialförvaltningen tillstyrker utredningen i sin helhet. Ovan redovisar socialförvaltningen synpunkter på de förslag som bedöms ha särskild relevans för Stockholms stads socialtjänst. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilagor 1. Remiss - Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34), volym 1 2. Remiss - Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34), volym 2 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-25 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-25 --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Översyn av markvärdet i resursfördelningen för ekonomiskt bistånd.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (3) Remiss av Översyn av markvärdet i resursfördelningen för ekonomiskt bistånd Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/853 Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Sweco har på uppdrag av stadsledningskontoret utrett resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd för att säkerställa att medlen fördelas efter faktiska behov. Eftersom de tidigare markvärdena från 2013 inte längre speglade skillnaderna i biståndstagande på ett korrekt sätt, har en ny modell tagits fram. Den nya modellen justerar attraktivitetsvariabeln (som baseras på markvärde, juridisk form och hustyp) genom uppdaterade markvärden från 2019 och en ny indelning av attraktivitetsgrupper, vilken tillämpas från och med budget 2026. En förändring av modellen i enlighet med Swecos förslag resulterar i omfördelning av medel på upp till 6,9 mnkr, för de flesta stadsdelsnämnderna blir dock effekterna betydligt mindre. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd revideras enligt följande: 1. Modellen uppdateras till att använda oviktade markvärden från år 2022. 2. Attraktivitetsgrupperna ska delas in i sex grupper i enlighet med förslaget i Swecos översyn (se bilaga). 3. Den reviderade modellen ska användas i Stockholms stads budget för år 2027 och framåt. Beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Bakgrund Stadens budget för ekonomiskt bistånd fördelas till stadsdelsnämnderna utifrån en resursfördelningsmodell. Modellen Handläggare Sigita Jogminaite Telefon: 08-50825194 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/435 2026-08-27 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/435 Sida 2 (3) Remiss av Översyn av markvärdet i resursfördelningen för ekonomiskt bistånd delar in befolkningen i 432 grupper baserat på variabler som inkomst, utbildning, sysselsättning, arbetslöshet och områdets attraktivitet. Fokus i detta ärende är attraktivitetsvariabeln, som bygger på markvärde, hustyp och juridisk form. Fram till budget 2025 användes markvärden från 2013. En översyn 2022 visade dock att dessa äldre siffror inte längre förklarade skillnaderna i biståndstagande på ett korrekt sätt. En ny indelning för attraktivitetsvariabeln har tagits fram, baserad på analyser av budget 2023 och markvärden från 2019. Den nya indelningen tillämpas för första gången i budget 2026 för att göra resursfördelningen mer träffsäker. Ärendet När kommuner fördelar budgetmedel för ekonomiskt bistånd mellan olika stadsdelar eller nämnder används en statistisk modell. Modellen ska fördela resurser utefter förväntat behov av försörjningsstöd baserat på faktorer som påverkar risken för långvarigt biståndsbehov. I vissa äldre resursfördelningsmodeller har markvärdet för fastigheter/flerfamiljehus ingått som en variabel. Markvärden fungerar som en indikator på ett område/stadsdels socioekonomiska status och boendekostnader. Om markvärdena inte uppdateras regelbundet speglar de inte längre den faktiska socioekonomiska verkligheten eller stadsutvecklingen (t ex nybyggnationer eller förändrade bostadspriser), vilket leder till snedfördelning av budgeten. Resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd har setts över av Sweco eftersom den tidigare modellen från 2022 inte längre matchar dagens mönster för biståndstagare. Sweco föreslår att modellen uppdateras med de senaste markvärdena från 2022 och att staden går över från viktade (justerade värden) till oviktade1 (absoluta värden) markvärden för att minska administrationen och komplexiteten, eftersom effekten av viktningen är marginell. Dessutom föreslås att antalet attraktivitetsgrupper minskas från åtta till sex, vilket gör att befolkningen delas in i 324 grupper istället för tidigare 432. Denna förändring bedöms göra modellen mer robust med mindre svängningar mellan åren och lägre risk för slumpmässiga skillnader. Förslaget resulterar i en omfördelning av medel mellan stadsdelsnämnderna på upp till 6,9 miljoner kronor inför budget 2026, där de flesta dock märker en betydligt mindre effekt. Eftersom modellen även används för verksamhetsområde 1 Ett oviktat markvärde är ett direkt genomsnitt eller summerat värde på marken i ett visst område, utan att hänsyn tas till hur många som bor där eller hur marken är fördelad. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/435 Sida 3 (3) Remiss av Översyn av markvärdet i resursfördelningen för ekonomiskt bistånd arbetsmarknadsåtgärder påverkas även budgetfördelningen för detta område på samma sätt. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen bedömer att Swecos föreslagna revideringar av resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd i många delar är relevanta och kan bidra till en uppdaterad fördelning som bättre motsvarar de faktiska behoven samtidigt som påverkan på stadsdelsnämnderna blir relativt låg. Förslaget innebär att markvärdena uppdateras till 2022 års värden, att beräkningarna baseras på oviktade markvärden för att underlätta administrationen samt att attraktivitetsgrupperna minskas från åtta till sex grupper. Samtidigt innebär den förändring som föreslås att stadsdelsnämnderna i ytterstaden får en lägre tilldelning medan stadsdelsnämnderna i innerstaden får en högre tilldelning. För att kunna bedöma den samlade påverkan på de stadsdelsområden som förlorar på fördelningen hade det varit bra med en längre tidsserie där man kunnat följa utfall i relation till föreslagen förändring för att se hur det skulle slå mot inner- respektive ytterstadsdelar. Även om den samlade påverkan på stadsdelsnämnderna bedöms som relativt låg, kan marginaleffekterna för enskilda nämnder få betydande konsekvenser för deras möjlighet att bedriva ett långsiktigt och förebyggande socialt arbete. På sikt kan det innebära både ett ökat antal personer med behov av ekonomiskt bistånd och ett mer långvarigt beroende för enskilda. När det tidiga, förebyggande stödet minskar försvagas individens egna skyddsnät, vilket gör vägen tillbaka till självförsörjning både längre och svårare. Detta kan över tid belasta socialtjänstens resurser ytterligare, då insatserna blir från tidigt förebyggande arbete till mer akuta och kostnadskrävande lösningar. En kompletterande socioekonomisk konsekvensanalys hade varit önskvärd för att säkerställa att förenklingen inte slår snett mot stadsdelsområden med högt underliggande biståndsbehov. Socialförvaltningen vill även skicka med att utformningen av stadens fördelningsmodell i huvudsak ligger utanför vårt verksamhetsområde, men vi är positiva till att se över olika sätt att få fram resursfördelning. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Översyn av markvärdet i resursfördelningen för ekonomiskt bistånd år 2026, Sweco Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-31 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-31 --- [Tjänsteutlåtande - Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/876 Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden yttrar sig över remissen ”Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad” i enlighet med socialförvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Socialnämnden beslutar att ge socialdirektören i uppdrag att revidera och uppdatera tillämpningsanvisningarna för kommunal hyresgaranti i enlighet med socialförvaltningens tjänsteutlåtande. 3. Socialnämnden beslutar att införa nytt avsnitt 25 i socialnämndens delegationsordning enlighet med socialförvaltningens tjänsteutlåtande. Beslutspunkt 2-3 är villkorade av att kommunfullmäktige beslutar att godkänna reviderat reglemente för socialnämnden i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Regeringen har beslutat om en ny förordning (SFS 2026:600). Förordningen träder i kraft 1 september 2026 och innebär att kommuner kommer att få en ny obligatorisk uppgift där de under vissa förutsättningar är skyldiga att tillhandahålla hyresgarantier för barnfamiljer. Förordningen syftar till att sänka trösklarna till bostadsmarknaden för hushåll med barn som har betalningsförmåga men som ändå har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Stadsledningskontorets bedömning är att ansvaret för kommunala hyresgarantier i Stockholms stad bör organiseras enligt följande med tillhörande förslag; • Socialnämnden fullgör stadens ansvar för den kommunala hyresgarantin. • Bostadsförmedlingen i Stockholm AB kan stötta med vissa utredningsåtgärder på uppdrag av socialnämnden. Handläggare Lina Blombergsson Telefon: 08-50825081 Till Socialnämnden Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 2026-09-01 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 Sida 2 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad Enligt stadsledningskontoret bedöms ansvarsfördelningen till socialnämnden bedöms bidra till en enhetlig och likvärdig tillämpning samt skapa goda förutsättningar för uppföljning, styrning och långsiktig utveckling. I den mån socialnämnden behöver stöd med vissa utredningsåtgärder eller utformningen av ansökningsprocessen finns det förutsättningar för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB att bistå. Hanteringen tillvaratar Bostadsförmedlingens kompetens om bostadsmarknaden samtidigt som stadens ansvar fullgörs av en tydligt ansvarig nämnd. Kommunstyrelsen har remitterat föreslagen revidering av socialnämndens reglemente som innebär att socialnämnden tilldelas ansvaret för att fullgöra stadens ansvar för den kommunala hyresgarantin enligt förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier. Socialförvaltningen instämmer i stadsledningskontorets förslag och bedömer att det finns goda förutsättningar för socialnämnden att fullgöra stadens ansvar enligt förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier. För att hantera eventuella beslut som krävs enligt den nya förordningen föreslås det att det införs en ny delegationspunkt i socialnämndens delegationsordning. Bakgrund Kommunala hyresgarantier infördes 2007 som ett frivilligt verktyg för att underlätta etablering på bostadsmarknaden. Regeringen bedömer att verktyget hittills använts i begränsad omfattning och att tillämpningen varierar mellan kommuner. Under 2025 beviljades statligt bidrag för 56 hyresgarantier fördelat på 10 kommuner. Sedan systemets införande har endast en begränsad andel av landets kommuner använt möjligheten (60 kommuner) och antalet totalt beviljade statliga bidrag för hyresgarantier uppgår till ca 2 600 stycken. Regeringens bedömning är att hyresgarantier inte fått det genomslag som ursprungligen avsågs och att frivilligheten därför inte längre är tillräcklig. Stockholms stad har inte tillämpat hyresgarantier utan arbetat med flera andra effektiva verktyg för att underlätta etablering på bostadsmarknaden. Lagstiftningsändringar och ny förordning Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ändringarna trädde i kraft 1 juli 2026 och innebär att regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för kommuner att bistå enskilda hushåll genom att ställa säkerhet för att ett avtal om hyra av en bostadslägenhet fullgörs (hyresgaranti), respektive en bestämmelse om sekretess för att skydda enskildas uppgifter i hanteringen av hyresgarantier. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 Sida 3 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad Med anledning av lagändringarna har regeringen beslutat om en ny förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier som börjar gälla 1 september 2026. Förordningen innebär att kommunerna har en skyldighet att i vissa fall erbjuda hyresgarantier för barnfamiljer som saknar egen bostad. En kommunal hyresgaranti innebär att kommunen går i borgen för hushåll för att denne ska kunna erhålla ett förstahandshyreskontrakt i kommunen genom att kommunen lämnar en hyresgaranti till hyresvärden. Kommunerna har inom ramen för det generella statsbidraget erhållit ersättning för uppdraget från och med 2026. Regeringen har med anledning av den nya förordningen, gett Boverket och Socialstyrelsen i uppdrag att stödja kommunerna i implementeringen av hyresgarantier. Deras uppdrag ska redovisas senast 31 mars 2027. Förväntade effekter av förordningen Regeringen bedömer att kommunala hyresgarantier kan utgöra ett effektivt bostadspolitiskt verktyg för att sänka trösklarna till bostadsmarknaden och ge fler familjer möjligheten till en trygg vardag. Regeringen bedömer att förordningen kan bidra till: • ökad möjlighet för hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden • minskad risk för hemlöshet och vräkningar • mer likvärdiga förutsättningar mellan kommuner • stärkt social hållbarhet • förbättrade förutsättningar för arbetsmarknadens kompetensförsörjning På längre sikt bedöms åtgärden även kunna bidra till minskade samhällskostnader kopplade till akuta boendeinsatser och andra stödåtgärder. Förutsättningar för skyldigheten om hyresgaranti Kommuners skyldighet att ställa hyresgaranti gäller från och med 1 september 2026 om samtliga nedan förutsättningar är uppfyllda (2 § förordningen [2026:600]). Förutsättningarna är till viss del formulerade på ett sådant sätt att förtydliganden behövs för att skapa en likvärdig och rättssäker handläggning. Förutsättningar för hyresgaranti, enligt 2 § förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier: ”En kommun ska ställa hyresgaranti, om 1. någon som är bosatt i kommunen i den mening som avses i 29 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) behöver en permanentbostad med hyresrätt med rätt till förlängning enligt 12 kap. 45–52 §§ jordabalken, Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 Sida 4 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad 2. det i hushållet finns barn som avses i 96 kap. 4, 5 eller 5 a § socialförsäkringsbalken, 3. hushållet behöver sådan hjälp för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden, och 4. den bostad som hyresgarantin ska avse finns i kommunen.” Ärendet Stadsledningskontoret har gjort en översyn och lämnar förslag på hur den nya förordningen lämpligen bör implementeras i Stockholms stad, inklusive ansvar och organisation för hanteringen av kommunala hyresgarantier. Stadsledningskontorets bedömning är att ansvaret för kommunala hyresgarantier i Stockholms stad bör organiseras enligt följande: • Socialnämnden fullgör stadens ansvar för den kommunala hyresgarantin och därmed för handläggning och beslut. • Bostadsförmedlingen i Stockholm AB kan stötta med vissa utredningsåtgärder på uppdrag av socialnämnden. • Socialnämnden tilldelas 1,5 mnkr årligen för uppdraget för att anställa en medarbetare och betala eventuell ersättning till Bostadsförmedlingens utredningsåtgärder. Stadsledningskontorets bedömning av organisatorisk placering för handläggning och beslut Kommunala hyresgarantier är i första hand ett bostadspolitiskt verktyg med syfte att minska etableringshinder på bostadsmarknaden. Insatsen riktar sig till hushåll med barn som har förmåga att fullgöra ett hyresavtal men som trots detta har svårt att få tillgång till en bostad. Målgruppen sammanfaller därför inte nödvändigtvis med socialtjänstens målgrupper eller personer med behov av bistånd enligt socialtjänstlagen men kan anses vara närliggande nämndens ansvarsområde. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB har etablerade arbetssätt inom bostadsförsörjning, nära samverkan med fastighetsägare och erfarenhet av processer kopplade till tillträde till bostadsmarknaden. Dialog med hyresvärdar, bedömning av risker och uppföljning av borgensåtaganden ligger nära den befintliga verksamheten. Att bistå socialnämnden med motsvarande utredningsåtgärder avseende kommunal hyresgaranti ryms inom ramen för bolagets uppdrag. I den mån ansvarig nämnd behöver stöd med vissa utredningsåtgärder eller utformningen av ansökningsprocessen finns det förutsättningar för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB att bistå. Parterna kommer att reglera tillhandahållandet av stöd genom avtal och bolaget intar en osjälvständig roll gentemot ansvarig nämnd. Att besluta om kommunala hyresgarantier betraktas i regel som myndighetsutövning mot enskild eller ligger mycket nära Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 Sida 5 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad myndighetsutövning. Ett kommunalt aktiebolag, som Bostadsförmedlingen i Stockholm AB, kan inte utan särskilt lagstöd fatta sådana beslut. Enligt kommunallagen ligger myndighetsutövning normalt hos kommunens nämnder. Däremot kan ett bolag utföra beredande och verkställande uppgifter. Stadsledningskontoret föreslår därför att stadens ansvar för fullgöra den kommunala hyresgarantin bör ligga hos socialnämnden, med möjlighet till delegation till tjänsteperson inom organisationen. Socialnämnden har redan etablerade arbetssätt och kompetens för att genomföra ekonomiska bedömningar, hantera individärenden samt göra samlade bedömningar av hushållens långsiktiga förutsättningar. Detta omfattar exempelvis analys av inkomster, skuldsituation, försörjningsförmåga och andra omständigheter som kan påverka möjligheten att fullgöra ett hyresavtal. Förslaget säkerställer att handläggningen och beslut sker inom en tydligt ansvarig nämnd och bidrar till en rättssäker och enhetlig tillämpning. Stadsledningskontoret bedömer vidare att ansvaret bör samlas centralt inom socialnämnden och inte fördelas mellan stadens elva stadsdelsnämnder. En centraliserad hantering bedöms skapa bättre förutsättningar för likvärdiga bedömningar, rättssäker tillämpning och gemensamma arbetssätt. En samlad organisation minskar även risken för olika lokala tillämpningar och bidrar till en mer effektiv administration. Tillämpningsanvisningar för kommunal hyresgaranti i Stockholms stad Stadsledningskontoret har utifrån förordningen tagit fram nedan grundläggande regler för vad hyresgarantin innebär och vilka villkor som gäller för Stockholm stad. I ärendet förslås det att socialnämnden ska bemyndigas att revidera och uppdatera tillämpningsanvisningarna vid behov. Nedan redovisas tillämpningsanvisningarna: Hyresgarantin: • Kommunen tecknar en enkel borgensförbindelse med hyresvärden, enligt reglerna om enkel borgen i 10 kap. 8 § handelsbalken. • Den kommunala hyresgarantin omfattar sex månadshyror och gäller under två år. • Den eller de som hyresgarantin avser ska erhålla ett förstahandskontrakt på en bostad i Stockholms stad. • Infrias garantin kommer kommunen rikta ett återbetalningskrav mot den enskilde. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 Sida 6 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad Villkor för hyresgarantin: För att en eller flera sökande ska beviljas hyresgaranti ska följande villkor vara uppfyllda. • Sökanden ska själv ansöka om kommunal hyresgaranti. • Den sökande har Stockholm som bosättningskommun vilket innebär att den sökande ska vara stadigvarande bosatt i Stockholm i enlighet med förordningen • Sökanden ska ha ekonomiska förutsättningar att klara sitt boende, det vill säga ha förmåga att själv betala. • Det ska finnas barn i hushållet i enlighet med förordningen. • Sökanden ska bedömas behöva hyresgarantin för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden, vilket inbegriper följande: 1. Den sökande ska behöva en permanentbostad med hyresrätt i enlighet med förordningen. 2. Sökanden uppfyller inte villkor som ställs för godkännande som hyresgäst (inom längre tid), med mindre än att hyresgarantin utfärdas. 3. Sökanden ska ha uttömt andra möjligheter att uppfylla villkor för att bli godkänd som hyresgäst och sökanden ska inte heller vara berättigad boende enligt socialtjänstlagen eller annan lagstiftning; särskilt boende, trygghetsboende eller motsvarande. 4. Sökanden ska med hyresgarantin erhålla ett tillsvidarekontrakt på hyresrätt med besittningsskydd i Stockholms stad. För att förenkla den vidare hanteringen föreslås det att socialnämnden delegerar till socialdirektören att revidera och uppdatera tillämpningsanvisningarna för kommunal hyresgaranti. Beslutet är villkorat av att kommunfullmäktige beslutar att godkänna reviderat reglemente för socialnämnden i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sekretess och personuppgiftsbehandling Offentlighets- och sekretesslagen har ändrats genom tillägg av en särskild sekretessbestämmelse som innebär sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier, om det kan antas att personen eller någon närstående lider men om uppgiften röjs (26 kap § 11 a, OSL 2009:400). Beslutet i ärendet omfattas däremot inte av sekretessen. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB kommer att inta en osjälvständig roll och hantera eventuella sekretessuppgifter som är nödvändiga för att genomföra utredningsåtgärder. Den aktuella personuppgiftsbehandlingen är en följd av en lagstadgad skyldighet för kommuner att bistå enskilda hushåll genom att ställa hyresgarantier. Den rättsliga grunden är således att Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 Sida 7 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad personuppgiftsbehandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (art. 6.1 c GDPR). Utifrån stadsledningskontorets förslag på handläggning och beslut av kommunala hyresgarantier är bedömningen att socialnämnden är personuppgiftsansvarig. Styrande dokument och avtal För att hantera kommunala hyresgarantier enligt förslag i detta tjänsteutlåtande krävs ändringar i flera styrande dokument. I ärendet föreslås därför att socialnämndens reglemente för att reglera ansvaret i staden. Systemstöd Det finns ingen nationell standard eller gemensamt verksamhetssystem för kommunala hyresgarantier idag. Många kommuner har byggt hanteringen inom redan befintliga system och processer snarare än i särskilda hyresgarantisystem. Vanliga lösningar idag är: • Sociala verksamhetssystem – när ansvaret ligger hos socialförvaltningen används ofta befintliga individ- och ärendehanteringssystem för registrering, dokumentation och handläggning. • Kommunens ärende- och diariesystem – för registrering, beslut, sekretesshantering och arkivering. • Ekonomisystem – för borgensåtaganden, eventuella utbetalningar, kravhantering och uppföljning. • E-tjänster/blanketter – för ansökan och kompletteringar. • Manuella lösningar – blanketter, kalkylark och lokala rutiner i begränsad skala. Hanteringen initialt kommer sannolikt behöva bestå av manuella lösningar för att utvecklas inom det närmaste året. Ekonomi Stadsledningskontoret föreslår att socialnämnden ges 1,5 miljoner kronor per år för att hantera sitt uppdrag. Socialnämnden kommer vid behov att uppdra Bostadsförmedlingen i Stockholm AB att bistå med avgränsade utredningsåtgärder som inte utgör myndighetsutövning och nämnden kommer att utge ersättning för bolagets arbete. Ersättning kommer att regleras i avtal mellan parterna. Medel avsätts centralt hos kommunstyrelsen och kan användas för utbetalningar av hyror samt andra kostnader som uppstår med anledning av kommunens nya åtagande. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/475 Sida 8 (8) Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad Socialförvaltningens synpunkter över remissen ”Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad” Stadsledningskontorets föreslår en organisation där socialnämnden fullgör stadens ansvar för den kommunala hyresgarantin. Socialförvaltningen instämmer i stadsledningskontorets förslag och bedömer att det finns goda förutsättningar för socialnämnden att fullgöra stadens ansvar enligt förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier. Förslaget säkerställer att handläggningen och beslut sker inom en tydligt ansvarig nämnd och bidrar till en rättssäker och enhetlig tillämpning. För att hantera eventuella beslut som krävs enligt den nya förordningen föreslås det därför att socialnämnden beslutar att införa nytt avsnitt 25 ”Kommunal hyresgaranti för hushåll med barn” i socialnämndens delegationsordning från och med 22 september. Beslutet är villkorat av att kommunfullmäktige beslutar att godkänna reviderat reglemente för socialnämnden i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Veronica Carstorp Wolgast Socialförvaltningen Bilagor 1. Reviderat reglemente för socialnämnden 2. KS 2026/876 Tjänsteutlåtande - Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-09-01 --- [Delegationsordning för socialnämnden fr.o.m. 22 september 2026.pdf] Gäller fr.o.m. 2026-09-22 Dnr SOF 2026/136 stockholm.se Delegationsordning för socialnämnden 22 september 2026 Delegationsordning för socialnämnden Dnr: SOF 2026/136 Utgivare: Socialnämnden Kontaktperson: Nämndsekreterare 3 Allmänt om delegation Enligt kommunallagen (KL) 6 kap 37 § får nämnden delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Nämnden kan delegera till en grupp förtroendevalda (utskott) en enskild förtroendevald eller enskild tjänsteman. Möjlighet att delegera till presidiet är också tillåtet enligt nu gällande kommunallag. (SFS 2017:725). Socialdirektören har fått delegation från socialnämnden att besluta i de ärenden som är listade i delegationsförteckningen. Socialdirektören har i sin tur rätt att vidaredelegera ärenden till annan anställd inom kommunen på så sätt som framgår av delegationsordningen (KL 7 kap 6 §). Delegation av beslutanderätt När en delegat fattar beslut på nämndens vägnar får det samma rättsverkan som om nämnden beslutat och kan överklagas på samma sätt. Ett delegationsbeslut kan inte återtas eller ändras av nämnden, men nämnden eller direktören kan återta delegationen helt eller för viss ärendegrupp. Nämnden eller direktören har däremot inte rätt att ompröva ett redan fattat beslut. Vad kan man inte delegera Socialnämnden har det övergripande ansvaret för socialförvaltningens verksamheter. Beslut som gäller verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet kan inte delegeras. Vidaredelegation av beslutanderätt Socialdirektören kan vidaredelegera beslutanderätten till en annan tjänsteperson. Den tjänstepersonen kan däremot inte delegera beslutanderätten vidare. Delegationsförteckningen visar direktörens beslut om delegater (lägsta nivå) enligt regler om vidaredelegation. Delegation till tjänsteperson får vid förfall för denne, utövas av förordnad vikarie för denne eller dess chef. Delegation till chef får vid förfall för denne, utövas av tillförordnad chef. Myndighetsutövning Myndighetsutövning är den befogenhet som socialnämnden eller tjänsteperson har att bestämma om förmån, rättighet eller skyldighet för enskild. Verkställighet Verkställighet innebär ”faktiskt handlande” eller beslut som normalt fattas av tjänsteperson i kraft av tjänsteställning. Verkställighet i det dagliga arbetet utgår från beslut som regleras i lag, riktlinjer eller avtal. Syftet med att redovisa vissa typer av verkställighetsärenden i delegationsförteckningen är att förtydliga vem eller var i organisationen som ärendet handläggs och beslutas. Anmälan av delegationsbeslut Enligt den nya kommunallagen Ny kommunallag (2017:725) som trädde i kraft den 1 januari 2018 har en obligatorisk anmälan av beslut fattade med stöd av delegation tagits bort och nämnden får i stället ansvar att besluta om i vilken omfattning anmälan ska ske. Beslut som inte anmäls till nämnden ska protokollföras särskilt om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap KL. Den tjänsteperson som fattar beslut enligt delegation ansvarar för att beslutet också anmäls till nämnden. Överklagan Beslut kan överklagas som förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning. Förvaltningsbesvär överklagas i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot under förutsättning att beslutet kan överklagas. Lagar där det framgår vilka beslut som kan överklagas är t.ex. socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till funktionshindrade i vissa fall (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Beslutet överklagas till förvaltningsrätten, men inges till nämnden. Överklagandetiden är tre veckor och räknas från dagen då beslut delgivits Nämnden gör en egen prövning för att se om beslutet bör ändras på grund av nytillkomna omständigheter. Om inte skickas ärendet till domstol där beslutets laglighet och lämplighet prövas. Domstolen kan vid sin prövning ändra i beslutet eller sätta ett nytt. Laglighetsprövning innebär att beslutet överklagas på det sätt som föreskrivs i kommunallagen. Beslutet överklagas till förvaltningsrätten som prövar om beslutet tillkommit i laga ordning, att beslutet är fattat av rätt delegat samt inte strider mot lag. Domstolen kan endast upphäva beslutet, inte ändra det. Beslutet kan överklagas av varje kommunmedlem oavsett om beslutet angår honom personligen eller inte. Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling överklagas enligt laglighetsprövning direkt till kammarrätten. 5 Kompletterande beslutsrätt-förordnande Vid sidan om nämndens beslutsrätt i ärenden enligt LVU och LVM ger lagen en direkt angiven rätt för nämndens ordförande och annan ledamot som nämnden förordnat, att fatta beslut i följande ärenden s.k. ordförandebeslut. Kompletterande beslutsrätt har genom särskilt beslut förordnats till ordföranden, vice ordföranden och annan ledamot i individutskottet gällande följande lagrum - Omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU och hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden enligt 11 § 1 st. LVU. - Den unge ska vistas i det egna hemmet enligt 11 § 2 st. LVU. - Upphörande av det omedelbara omhändertagandet enligt 9 § 3 st. LVU. - 27 § LVU Tillfälligt flyttningsförbud - 30 § LVU Upphörande av tillfälligt flyttningsförbud - 31 § LVU Begränsning av umgänge vid flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud - 31 d § LVU Tillfälligt beslut om utreseförbud - 31 g § LVU Upphörande av tillfälligt utreseförbud. - 43 § 2 p LVU Biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omedelbart omhändertagande - Omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM. - 8 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet Individutskottet ska på socialnämndens vägnar besluta i enskilda ärenden (individärenden) inom följande områden: socialtjänstlagen (SoL), socialtjänstförordningen (SoF), lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och övriga lagar och föreskrifter inom socialtjänstens område. Individutskottet avger överklagande av domstolsbeslut och yttrande till förvaltningsdomstol i enskilda ärenden där utskottet tidigare fattat beslut, utreder jourhems allmänna lämplighet i form av ställningstagande inför beslut enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) 22 kap. 4 § 1 st. samt avger yttrande till tillsynsmyndighet eller domstol enligt patientsäkerhetslagen och andra lagar inom hälso- och sjukvårdens område. Individutskottet ska ta emot anmälningar av delegerade beslut i enskilda ärenden inom socialtjänstens- och hälso- och sjukvårdens områden samt domar i enskilda ärenden från förvaltningsdomstolarna. Individutskottet ska följa verksamheten vid Område hemlöshet och Socialjouren samt övriga enheter med myndighetsutövning. Individutskottet ska inom sitt ansvarområde följa tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt bestämmelserna om Lex Maria i patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Individutskottet ska följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och initiera åtgärder hos socialnämnden. Individutskottet ska lämna det biträde och fullgöra de uppdrag socialnämnden ålägger individutskottet. Individutskottets protokoll anmäls i sin helhet till socialnämnden. Organisations- och föreningsutskottet Organisations- och föreningsutskottet ska på socialnämndens vägnar besluta om ekonomiskt stöd till ideella föreningar med utgångspunkt från bestämmelserna i socialtjänstlagen, utveckla och fördjupa samverkan med ideella föreningar, verka för samverkan mellan ideella föreningar, löpande följa upp verksamheten. Organisations- och föreningsutskottet ska följa de riktlinjer för ärendenas bedömning som utfärdats av kommunfullmäktige och av socialnämnden. Organisations- och föreningsutskottet ska följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och initiera åtgärder hos socialnämnden. Organisations- och föreningsutskottet ska lämna biträde och fullgöra de uppdrag som nämnden ålägger utskottet. Utskottets protokoll anmäls i sin helhet till socialnämnden. Tillståndsutskottet Tillståndsutskottet ska på socialnämndens vägnar besluta i ärenden rörande serveringstillstånd enligt alkohollagens bestämmelser samt tobakstillstånd enligt lag om tobak och liknande produkter utom vad avser beslut enligt 3 kap 10 § 2 st. som gäller beslut att för visst tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av alkohol, och i enlighet med stadens alkoholpolitiska program. Svara för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker sker i enlighet med alkohollagen och i enlighet med stadens alkoholpolitiska program. 7 Svara för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om försäljning av tobak och liknande produkter, tobaksfria nikotinprodukter och folköl i enlighet med lag om tobak och liknande produkter, lag om tobaksfria nikotinprodukter och alkohollagen. Utföra kontroller av försäljning av receptfria läkemedel enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Yttra sig till förvaltningsdomstol i ärenden tillståndsutskottet fattat beslut om. Tillståndsutskottet ska följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och initiera åtgärder hos socialnämnden. Tillståndsutskottet ska lämna biträde och fullgöra de uppdrag som socialnämnden ålägger tillståndsutskottet. Utskottets protokoll anmäls i sin helhet till socialnämnden. Innehå å llsfö ö rteckning Allmänt om delegation .....................................................................................................................3 Delegation av beslutanderätt ...........................................................3 Vad kan man inte delegera ..............................................................3 Vidaredelegation av beslutanderätt ..................................................3 Myndighetsutövning ......................................................................3 Verkställighet ................................................................................3 Anmälan av delegationsbeslut .........................................................4 Överklagan ....................................................................................4 Kompletterande beslutsrätt-förordnande ...........................................5 Individutskottet ..............................................................................5 Organisations- och föreningsutskottet ..............................................6 Tillståndsutskottet ..........................................................................6 Allmänna ärenden ............................................................................................................................10 1. Handlingar – Sekretess – Forskning – Arkiv – GDPR .....10 2. Polisanmälan – Överklagan – Yttranden m.m. ................14 Ekonomiärenden ..............................................................................................................................16 3. Skadestånd – Fordringar .................................................16 4. Lokaler - Lägenheter .......................................................17 5. Anskaffning av varor och tjänster – Upphandling ............19 6. Attest – Kassation ...........................................................22 7. Bidragsgivning till föreningar ...........................................23 8. Delegation till Organisations- och föreningsutskottet (OFU) ..............................................................................23 Personalärenden ..............................................................................................................................24 9. Anställning m.m. ..............................................................24 10. Lönesättning ....................................................................25 11. Uppsägning m.m. ............................................................26 12. Avstängning ....................................................................27 13. Ledighet, utbildning m.m. ................................................27 14. Övrigt ...............................................................................30 15. Arbetsmiljö ......................................................................31 Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen, lag om tobak och liknande produkter samt lag om tobaksfria nikotinprodukter .....................................................................................................32 16. A. Alkohol och folköl ........................................................32 9 16. B. Alkoholförordning (2010:1636) ........................................34 17. Spelförordningen (2018:1475) ........................................34 18. A. Tobak och liknande produkter ....................................35 18. B. Tobaksfria nikotinprodukter ........................................36 18. C. Förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter ........................................................................................36 19. Delegation till tillståndsutskottet ......................................36 Individärenden ..................................................................................................................................38 20. Övergripande beslut ........................................................38 21. Försörjningsstöd – Insatsen ekonomiskt bistånd ............39 22. Ersättning från enskild – Väcka talan – Eftergift - Återkrav ........................................................................................43 23. Försöks- och träningslägenhet ........................................43 24. Boende och/eller behandling ...........................................44 25. Kommunal hyresgaratin för hushåll med barn ................47 26. OSA – offentligt skyddat arbete .......................................47 27. Hemtjänst ........................................................................48 28. Familjehem – Kontaktperson – Kontaktfamilj – Jourhem – HVB – Stödboende – Öppenvård – Behandlingsfamilj - SiS ...................................................................................50 29. Arvoden och omkostnadsersättning ................................51 30. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ..................................................52 31. Insatser enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) ..............................................................................54 32. Dödsboärenden ...............................................................56 33. Lex Sarah ........................................................................57 34. Lex Maria m.m. ...............................................................57 35. Övriga lagrum ..................................................................58 36. Delegation till Individutskottet ..........................................60 37. Insatser som även ges i form av icke behovsprövade insatser ............................................................................63 gDe Delegationsordning för socialnämnden 10 (63) Allmänna ärenden Tryckfrihetsförordningen (TF) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Arkivregler för Stockholms stad Kfs 2015:27 Dataskyddsförordningen (GDPR) Cybersäkerhetslagen 1. Handlingar – Sekretess – Forskning – Arkiv – GDPR Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar Utlämnande av allmän handling eller uppgift Den som svarar för vården av handlingen Beslut om att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sin vård – verkställighet Områdeschef/enhetschef vid Dödsbosektionen ansvarar för att handlingen sekretesskyddas när så krävs 1.1 Beslut att inte lämna ut handling samt uppställa förbehåll i samband med utlämnande till enskild TF OSL - Avdelningschef - Områdeschef - Enhetschef vid Dödsbosektionen Avslagsbeslut ska motiveras med hänvisning till lagparagraf och innehålla besvärshänvisning Avslag anmäls till socialnämnden 1.2 Tillstånd att bedriva undersökningar i utbildningssyfte på högst gymnasienivå Enhetschef Verkställighet 1.3 Utlämnande av personuppgifter till statliga myndigheter för forskningsändamål Utlämnande av uppgift med förbehåll till enskild 15 kap. 3 § SoL 11 kap. 3 § 1 st. OSL 10 kap. 14 § OSL Avdelningschef Vid utlämnande till myndighet ska hänvisning göras till 15 kap. 3 § SoL Hänvisning kan också göras till 11 kap. 3 § 1 st som anger att sekretessbestämmelser överförs till den mottagande myndigheten Avslag anmäls till socialnämnden Delegationsordning för socialnämnden 11 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 1.4 Mottagande av delgivning Allmänna reglementet för stadens nämnder § 25 - Ordförande - Nämndsekreterare - Registrator - Förvaltningschef När myndighet begär undertecknat delgivningskvitto Verkställighet 1.5 Beslut i brådskande ärende 6 kap. 39 § KL Nämndens ordförande Anmäls till socialnämnden Brådskande och nämndens sammanträde inte kan avvaktas 1.6 Fastställa förvaltningsorganisation Förvaltningschef Verkställighet 1.7 Mindre organisationsförändring Avdelningschef Verkställighet I samråd med förvaltningschef 1.8 Utse arkivansvarig Kfs 2015:27 2 kap. 2 § Förvaltningschef Anmäls till socialnämnden 1.9 Fastställa styrdokument och informationsredovisning avseende allmänna handlingar och arkiv samt teckna avtal med stadsarkivet Kfs 2015:27 Arkivansvarig Anmäls till socialnämnden 1.10 Ansökan om gallringsbeslut hos Stockholms stadsarkiv Kfs 2015:27 Arkivansvarig Verkställighet 1.11 Teckna förvaltningens avtal om leveranser till stadsarkivet Kfs 2015:27 7 kap. 1 § Arkivansvarig Verkställighet GDPR och informationssäkerhet 1.12 Utse dataskyddsombud Art 37 GDPR Socialnämnden Anmäls till IMY (Integritetsmyndigheten) 1.13 Utse tillförordnat dataskyddsombud Art 37 GDPR Förvaltningschef Exempelvis vid semester eller längre frånvaro. 1.14 Teckna personuppgiftsbiträdesavtal Art 28 GDPR Enhetschef Verkställighet Se förvaltningens rutin Delegationsordning för socialnämnden 12 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 1.15 Utlämnande av registerutdrag Art 15 GDPR - Systemadministratör förvaltningsövergripande system som Platina, LISA, Agresso - Enhetschef ansvar för egen verksamhet Verkställighet Se förvaltningens rutin 1.16 Rättning av personuppgifter Art 16,19 GDPR Enhetschef Verkställighet Se förvaltningens rutin 1.17 Radering av personuppgifter Art 17,19 GDPR Enhetschef Verkställighet Se förvaltningens rutin 1.18 Rätt till begränsning av behandling av personuppgifter Art 18,19 GDPR Enhetschef Verkställighet 1.19 Invändning mot behandling Art 21 GDPR Enhetschef Verkställighet Se förvaltningens rutin 1.20 Utreda personuppgiftsincident Art 33 GDPR - Enhetschef - Informationssäkerhetssa mordnare och DSO samordnar Verkställighet Se förvaltningens rutin 1.21 Anmälan av personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) Art 33 och 34 GDPR - Informationssäkerhetssa mordnare - DSO Anmäls till socialnämnden I samråd med enhetschef. Avser incidenter där socialnämnden är personuppgiftsansvarig. Ska ske inom 72 h. Delegationsordning för socialnämnden 13 (63) 1.22 Beslut att inte anmäla personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) Art 33 och 34 GDPR Enhetschef I samråd med informationssäkerhetssamo rdnare. Tjänsteanteckning med bakgrund och motivering diarieförs. 1.23 Årliga tillämpningsanvisningar/rutiner/ vägledningsmaterial, som tas fram efter nämndens beslut som angår stadsövergripande socialtjänst Socialnämndens reglemente och även enligt beslut från socialnämnden, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, stadsledningskontoret, stadsdirektör Förvaltningschef i samråd med avdelningschef Anmäls till socialnämnden 1.24 Beslut att anmäla betydande IT- incident till Myndigheten för civilt försvar 2 kap. 5 § Cybersäkerhetslagen Objektsägare Verkställighet Upplysning ska till myndigheten inom 24 h och anmälan till ska ske inom 72 h. Avser incidenter på system där socialnämnden är objektsägare för 1.25 Begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande a) Utlämnande i enlighet med en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande b) Beslut om att helt eller delvis avslå en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande Lag (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data b) Enhetschef a) Verkställighet b) Avslag anmäls till socialnämnden Avslagsbeslut ska motiveras med hänvisning till lagparagraf och innehålla besvärshänvisning Delegationsordning för socialnämnden 14 (63) 2. Polisanmälan – Överklagan – Yttranden m.m. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Bidragsbrottslagen (BidrBrL) Förvaltningslagen (FL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 2.1 Polisanmäla eller inte polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet 10 kap. 2 § OSL Enhetschef Anmäls till socialnämnden Bestämmelserna om polisanmälan reglerar inte att göra polisanmälan utan anger vissa fall då det är möjligt att bryta socialtjänstsekretessen 2.2 Polisanmäla/inte polisanmäla vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 10 kap. 21-24 §§ OSL Enhetschef Anmäls till socialnämnden Avser misstanke om brott enligt 3, 4 och 6 kap BrB samt vissa andra brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än två år 2.3 Polisanmäla/inte polisanmäla vid misstanke om bidragsbrott 10 kap. 2 § OSL 6 § BidrBrL Enhetschef Anmäls till socialnämnden 2.4 Polisanmälan vid misstanke om folkmord, brott mot mänskligheten och grovt krigsbrott 10 kap. 23 § OSL Individutskottet Se delegation till individutskottet 2.5 Avslå begäran om att ett ärende ska avgöras 12 § 1 st. FL Enhetschef Verkställighet Den som har inlett ett ärende kan begära att det ska avgöras om detta inte har gjorts inom sex månader 2.6 Avvisa ombud 14 § FL Enhetschef Verkställighet 2.7 Förelägga ett ombud att styrka sin behörighet genom fullmakt 15 § FL Enhetschef Verkställighet 2.8 Förelägga enskild att avhjälpa brister i ofullständig framställan 20 § FL Enhetschef Verkställighet 2.9 Rättelse av beslut som meddelats och beslutet innehåller en uppenbar felaktighet 36 § FL Delegat i ursprungsbeslutet Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 15 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 2.10 Ändring av beslut 37-39 §§ FL Delegat i ursprungsbeslutet Verkställighet § 37 när en myndighet får ändra ett beslut § 38 när en myndighet ska ändra ett beslut § 39 när en myndighet får ändra ett beslut som överklagats 2.11 Yttrande i överklagningsärende där ursprungsbeslutet fattats av delegat 46 § FL Delegat i ursprungsbeslutet Verkställighet 2.12 Överklagan, begäran om prövningstillstånd, yrkande om inhibition när förvaltningsdomstol ändrat nämndens beslut Delegat i ursprungsbeslutet Verkställighet 2.13 Överklaga beslut hos allmän domstol 40 § FL Enhetschef Verkställighet Avser beslut fattade av annan myndighet 2.14 Yttranden till tillsynsmyndighet då nämndens yttrande efterfrågas a) Socialnämnd b) Individutskott a) Tillsynsmyndighet är, IVO, Socialstyrelsen, JO JK, Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen b) I enskilda ärenden avger i första hand individutskottet yttrande, Anmäls till socialnämnden 2.15 Förvaltningssvar till tillsynsmyndighet då nämndens yttrande inte särskilt efterfrågas, a) och b) Besvarande av enkla frågor från tillsynsmyndighet inför eventuell tillsyn eller enklare följdfråga efter inlämnat tillsynsyttrande, c) a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Enhetschef Tillsynsmyndighet är, IVO, Socialstyrelsen, JO JK, Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen a) Anmäls till socialnämnden b) I enskilda ärenden anmäls ärenden till individutskottet c) Verkställighet 2.16 Beslut för anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas 15 § p. 11 LSS Enhetschef Anmäls till ansvarigt utskott eller socialnämnden Delegationsordning för socialnämnden 16 (63) Ekonomiärenden Skadeståndslagen (SkadL) Regler för ekonomisk förvaltning Ärvdabalken (ÄB) Begravningslagen (BegrL) 3. Skadestånd – Fordringar Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 3.1 Ersätta enskild person för egendomsskada som förorsakats av personal vid myndighetsutövning. 3 kap. 2 § SkadL Avdelningschef Anmäls till socialnämnden Högst ett basbelopp. 3.2 Avstå från eller avbryta indrivning och inkasso a) över beloppsgränsen 50 tkr b) inom beloppsgränsen 50 tkr 3 kap. 2 § regler för ekonomisk förvaltning a) Ekonomichef b) Enhetschef Verkställighet 3.3 Nedskrivning av fordran sedan erforderliga inkassoåtgärder vidtagits och senast efter ett år. 3 kap. 2 § regler för ekonomisk förvaltning Ekonomichef Anmäls till socialnämnden 3.4 Anstånd med betalning av övriga fordringar i högst tre månader eller avbetalningsplan maximalt 12 månader a) över beloppsgränsen 50 tkr b) inom beloppsgränsen 50 tkr 3 kap. 2 § regler för ekonomisk förvaltning a) Ekonomichef b) Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 17 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 3.5 a) Anstånd med hyresskulder avseende försöks- och träningslägenheter, maximalt 10 000 kr per kund b) Anstånd med egenavgifter c) Anstånd med fordran på arvode och utlägg med anledning av begravning a) 33 kap. 6 § SoL b) 33 kap. 6 6 SoL c) 18 kap. 2 § ÄB 5 kap. 2 § BegrL a) Enhetschef b) Enhetschef c) Enhetschef vid dödsbosektionen Verkställighet a) Anstånd en månad eller avbetalningsplan i högst 3 månader b) Anstånd en månad eller avbetalningsplan i högst 3 månader c) Anstånd upp till 6 månad eller avbetalningsplan i högst 12 månader 3.6 Beslut att makulera eller återbetala felaktigt debiterad faktura till kund Enhetschef Verkställighet 4. Lokaler - Lägenheter Jordabalken (JB) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 4.1 Träffa avtal om förhyrning och teckna kontrakt för lokaler Sammanlagd hyra under kontraktstiden upp till 15 mnkr räknat i hyresnivå 1 och en sammanlagd kontraktstid upp till 10 år där hyresvärden inte är fastighetsförvaltande nämnd som erbjuder ett kostnadsbaserat hyresförhållande eller inhyrningen inte sker inom ramavtal med ett av stadens bolag 12 kap. JB Förvaltningschef Verkställighet 4.2 Träffa avtal om förhyrning och teckna kontrakt för försöks-, tränings- och jourlägenheter 12 kap. JB - Gruppledare - Lägenhetsansvarig - Samordnare - Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 18 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 4.3 Träffa avtal om förhyrning och teckna kontrakt för genomgångsboende för nyanlända 12 kap. JB Avdelningschef Verkställighet 4.4 Träffa avtal om uthyrning av lokaler som förhyrs 12 kap. JB Avdelningschef Verkställighet 4.5 Träffa avtal om uthyrning av försöks- tränings- och jourlägenheter som förhyrs 12 kap. JB - Gruppledare - Lägenhetsansvarig - Samordnare - Enhetschef Verkställighet 4.6 Träffa avtal om uthyrning av genomgångsboende för nyanlända 12 kap. JB Enhetschef Verkställighet 4.7 Uppsägning av kontrakt för lokaler som hyrs a) Högsta årskostnad 2 mnkr och högsta kostnad för kontraktstiden 6 mnkr b) Högsta årskostnad 1 mnkr och högsta kostnad för kontraktstiden 4 mnkr 12 kap. JB a) Förvaltningschef b) Avdelningschef Verkställighet 4.8 Uppsägning av kontrakt för lägenheter som hyrs 12 kap. JB Enhetschef Verkställighet 4.9 Träffa avtal om förhyrning och teckna kontakt för parkeringsplats Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 19 (63) 5. Anskaffning av varor och tjänster – Upphandling Lagen om offentlig upphandling (LOU) Avtalslagen Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 5.1 a Ombyggnad, begäran hos fastighetsägare om ombyggnad. a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr b) inom beloppsgränsen 500 tkr c) inom beloppsgränsen 250 tkr d) inom beloppsgränsen 100 tkr LOU a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Verkställighet 5.1 b Beställning avseende utredning, planering och uppförande av bostäder med särskild service a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr b) inom beloppsgränsen 500 tkr c) inom beloppsgränsen 250 tkr d) inom beloppsgränsen 100 tkr LOU a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Verkställighet 5.2 Upphandling av rutinmässig beskaffenhet för verksamhetens löpande behov av varor a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr b) inom beloppsgränsen 500 tkr c) inom beloppsgränsen 250 tkr d) inom beloppsgränsen 100 tkr LOU a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 20 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 5.3 Upphandling av rutinmässig beskaffenhet för verksamhetens löpande behov av tjänster a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr a) inom beloppsgränsen 5 mnkr vid flerårskontrakt b) inom beloppsgränsen 500 tkr b) inom beloppsgränsen 1 500 tkr vid flerårskontrakt c) inom beloppsgränsen 250 tkr c) inom beloppsgränsen 750 tkr vid flerårskontrakt d) inom beloppsgränsen 100 tkr d) inom beloppsgränsen 300 tkr vid flerårskontrakt LOU a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Verkställighet 5.4 Teckna ramavtal om försörjningsupphandling LOU Avdelningschef Anmäls till socialnämnden 5.5 Beslut att uppdra åt annan nämnd i staden att genomföra upphandling av rutinmässig beskaffenhet för verksamhetens löpande behov av varor och tjänster LOU Förvaltningschef Anmäls till socialnämnden Delegationsordning för socialnämnden 21 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 5.6 Teckna överenskommelser (avtal om tillhandahållande av tjänster inom det egna verksamhetsområdet och inom den budgetram nämnden fastställt) Enhetschef Anmäls till socialnämnden 5.7 Genomföra MBL-förhandling i upphandlingsärende Enhetschef Verkställighet 5.8 Beslut att befullmäktiga upphandlingskonsulter att såsom nämndens ombud föra talan i överprövningsärenden enligt lagen om offentlig upphandling Avtalslagen 2 kap. Avdelningschef Anmäls till socialnämnden 5.9 Teckna avtal om förhyrning av bilar och inventarier Avtalslagen 1 kap. Enhetschef Verkställighet 5.10 Teckna avtal om förhyrning av parkeringsplats samt säga upp avtal om förhyrning av parkeringsplats 8 kap. JB 2 § Enhetschef Verkställighet 5.11 Beslut om ansökan om medel, inklusive EU-medel och statsbidrag (för projekt- och utvecklingsarbete m.m.) Bitr. avdelningschef Anmäls till socialnämnden • Beslut ska alltid delges ekonomichef och avdelningschef. • Beviljade medel rekvireras av verksamhetsansvarig avdelning eller enhet. Delegationsordning för socialnämnden 22 (63) 6. Attest – Kassation Regler för ekonomisk förvaltning Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 6.1 Utse attesträttsinnehavare 3 kap. 4 § regler för ekonomisk förvaltning Förvaltningschef Verkställighet 6.2 Kassation och försäljning av inventarier a) inom beloppsgräns 1 mnkr b) inom beloppsgränsen 500 tkr c) inom beloppsgränsen 250 tkr d) inom beloppsgräns 100 tkr a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 23 (63) 7. Bidragsgivning till föreningar Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 7.1 Beslut om bidrag till ideella föreningar inom beloppsgränsen 100 tkr Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet I samråd med avdelningschef 7.2 Beslut om återkrav av utgivet bidrag till ideella föreningar Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet I samråd med avdelningschef 7.3 Beslut om nedskrivning av återkrav av bidrag till ideella föreningar Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet I samråd med avdelningschef 7.4 Beslut om att hålla inne eller stoppa utbetalning av bidrag Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet 7.5 Beslut om avvisning av ansökan om föreningsbidrag på grund av att föreningen inte uppfyller förutsättningarna för att söka bidrag Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet 7.6 Beslut om ändring av bidragsperiod Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet 8. Delegation till Organisations- och föreningsutskottet (OFU) Organisations- och föreningsutskottet ska på socialnämndens vägnar besluta om ekonomiskt stöd till ideella föreningar med utgångspunkt från bestämmelserna i socialtjänstlagen och riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 8.1 Beslut om bidrag till föreningar över beloppsgränsen 100 tkr Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar OFU Protokoll från OFU anmäls till Socialnämnden Delegationsordning för socialnämnden 24 (63) Personalärenden 9. Anställning m.m. Lagen om anställningsskydd (LAS) Allmänna bestämmelser (AB) Beredskapsavtalet (BEA) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 9.1 Anställningar, vikariat och förändrad sysselsättningsgrad för: 4 och 5 §§ LAS 4 § AB a) personal direkt underställd förvaltningschef a) Förvaltningschef a) Anställning av avdelningschef anmäls till socialnämnden, övriga anställningar verkställighet b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef b) Verkställighet c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef c) Verkställighet d) personal direkt underställd enhetschef d) Enhetschef d) Verkställighet 9.2 Omreglering av anställnings omfattning p.g.a. beviljad partiell sjukersättning för: Verkställighet a) personal direkt underställd förvaltningschef a) Förvaltningschef b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef d) personal direkt underställd enhetschef d) Enhetschef Delegationsordning för socialnämnden 25 (63) 10. Lönesättning Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar Fastställande av lön vid nyanställning för Verkställighet a) personal direkt underställd förvaltningschef a) Förvaltningschef a) Efter samråd med personalchef b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef b-d) I samråd med HR-konsult c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef 10.1 d) personal direkt underställd enhetschef d) Enhetschef Justering av lön för Verkställighet a) personal direkt underställd förvaltningschef a) Förvaltningschef Efter samråd för samtliga delegater med personalchef b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef 10.2 d) personal direkt underställd enhetschef d) Enhetschef Delegationsordning för socialnämnden 26 (63) 11. Uppsägning m.m. Lagen om anställningsskydd (LAS) Allmänna bestämmelser (AB) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 11.1 Omplacering av anställd eller stadigvarande förflyttning a) Avdelningschef b) övrig personal 6 § AB 7 § LAS a) Förvaltningschef b) Personalchef Verkställighet Efter samråd med personalchef 11.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida eller avsked 4,7,8 och 18 §§ LAS 33 § AB Förvaltningschef Efter samråd med personalchef. Anmäls till socialnämnd 11.3 Förkortning av uppsägningstid a) personal direkt underställd förvaltningschef b) personal direkt underställd avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef d) personal direkt underställd enhetschef a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Verkställighet 11.4 Entledigande då avgångsskyldighet föreligger p.g.a. arbetsoförmåga 4a § LAS Enhetschef Verkställighet (efter försäkringskassans beslut om hel sjukersättning) 11.5 Beslut om särskild avgångsersättning Förvaltningschef Anmäls till socialnämnd Delegationsordning för socialnämnden 27 (63) 12. Avstängning Allmänna bestämmelser (AB) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 12.1 Avstängning av a) avdelningschef b) övrig personal 10 § AB a) Förvaltningschef b) Personalchef Verkställighet Samråd med personalchef 12.2 Disciplinpåföljd i form av skriftlig varning av a) avdelningschef b) personal underställd avdelningschef 11 § AB a) Förvaltningschef b) Personalchef Verkställighet Samråd med personalchef 13. Ledighet, utbildning m.m. Allmänna bestämmelser (AB) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 13.1 Ledighet som regleras av lagar och avtal för a) personal direkt underställd förvaltningschef b) personal direkt underställd avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef d) personal direkt underställd enhetschef 25-32 §§ AB Föräldra- och studieledighetslag a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 28 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 13.2 Ledighet som inte regleras av lagar och avtal Verkställighet a) personal direkt underställd förvaltningschef b) personal direkt underställd avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef d) personal direkt underställd enhetschef a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef 13.3 Deltagande i utbildning, kurser och konferenser som fullgörs i anställningen 7 § AB Verkställighet a) personal direkt underställd förvaltningschef b) personal direkt underställd avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef d) personal direkt underställd enhetschef a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef 13.4 Förmåner vid enskild anställds ledighet för utbildning 26 § AB Anmäls till socialnämnd a) personal direkt underställd förvaltningschef b) personal direkt underställd avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef d) personal direkt underställd enhetschef a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef d) Enhetschef Delegationsordning för socialnämnden 29 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 13.5 a) Resor i anställningen inom Norden understigande 6 arbetsdagar b) Flygresor i anställningen inom Norden understigande 6 arbetsdagar (ska diarieföras i eDok) a) Områdeschef b) Förvaltningschef Verkställighet b) Beslut om flygresor enligt rese- och mötespolicy Anmäls till socialnämnd OBS! Resor i tjänsten som överstiger 6 arbetsdagar beslutas av socialnämnden 13.6 Resor i tjänsten utanför Norden och inom Europa understigande 6 arbetsdagar (ska diarieföras i eDok) a) personal direkt underställd förvaltningschef och samtliga flygresor b) personal direkt underställd avdelningschef (gäller ej flygresor, se 13.6 a) c) personal direkt underställd områdeschef (gäller ej flygresor, se 13.6 a) a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef Anmäls till socialnämnd a) Beslut om flygresor enligt rese- och mötespolicy OBS! Resor i tjänsten som överstiger 6 arbetsdagar beslutas av socialnämnden 13.7 Resor i tjänsten utanför Europa understigande 6 dagar (ska diarieföras i eDok) Förvaltningschef Anmäls till socialnämnd OBS! Resor i tjänsten som överstiger 6 arbetsdagar beslutas av socialnämnden 13.8 Förordna vikarie för förvaltningschef Förvaltningschef Anmäls till socialnämnd Delegationsordning för socialnämnden 30 (63) 14. Övrigt Lagen om anställningsskydd (LAS) Arbetstidslagen (ATL) Lagen om offentlig anställning (LOA) Allmänna bestämmelser (AB) Central överenskommelse om anställningsvillkor (CÖA) Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (HÖK) Kommunal Överenskommelse om lön och anställningsvillkor (ÖLA) – SACO Löneskuld Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 14.1 28 § mom. 2 AB Verkställighet a) Förvaltningschef b) Avdelningschef c) Områdeschef Beslut om förstadagsintyg för a) personal direkt underställd förvaltningschef b) personal direkt underställd avdelningschef c) personal direkt underställd områdeschef d) personal direkt underställd enhetschef d) Enhetschef 14.2 Förbud mot utövande av bisyssla 8 § AB 7 § LOA Förvaltningschef Verkställighet 14.3 Biträde åt arbetstagare vid domstol 37 § AB Förvaltningschef Verkställighet 14.4 Träffa kollektivavtal gällande avvikelse om arbetstid i lag och avtal och avsteg från 5 § LAS 6,8,10 och 13-16 §§ ATL 5 § LAS 4, 13 och 22 § AB Personalchef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 31 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 14.5 1. Beslut om anstånd eller kortare avbetalningsplan av löneskulder 2. Beslut om nedskrivning, avskrivning eller längre avbetalningsplan av löneskulder 1. HR-controller 2. Personalchef Verkställighet 15. Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljöförordningen Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 15.1 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter AFS 2001:1 6 § Enhetschef- Verkställighet Individuell delegation ska undertecknas Delegationsordning för socialnämnden 32 (63) Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen, lag om tobak och liknande produkter samt lag om tobaksfria nikotinprodukter När beslutsnivån ligger på handläggare gäller att dessa kan tilldelas delegationsrätt om de har arbetat med ärenden på tillståndsenheten minst 6 månader. 16. A. Alkohol och folköl Alkohollag (2010:1622) (AL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 16.1a Beslut om serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd samt villkor året runt eller årligen under viss tidsperiod till kl. 03:00 när sådan serveringstid tidigare förelegat. 8 kap. 2, 4, 14, 19 §§ 5 a kap. 1, 6 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 16.2a Beslut att avslå ansökan om serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd p.g.a. att ansökningsavgiften inte har erlagts eller, att sökanden inte har inlämnat erforderliga ansökningshandlingar. 8 kap. 12 §, 5a kap. 1 § och 6 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 16.3a Beslut om tillfälligt serveringstillstånd under maximalt en månad 8 kap. 2 § Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott 16.4a Beslut om tillfälligt serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd i avvaktan på beslut av tillståndsutskottet inom normaltiden kl. 01:00 8 kap. 2 §, 5a kap. 1 § och 6 § Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott 16.5a Beslut om tillfälligt serveringstillstånd i avvaktan på beslut av tillståndsutskottet efter kl. 01:00 8 kap. 2 § Områdeschef Anmäls till tillståndsutskott Delegationsordning för socialnämnden 33 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 16.6a Beslut om stadigvarande ändring i serveringstillstånd inom normaltiden kl. 01:00 8 kap. 2,14 och 19 §§ Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott 16.7a Beslut om stadigvarande ändring i serveringstillstånd efter kl. 01:00 avseende annat än serveringstid 8 kap. 2 och 14 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 16.8a Beslut om tillfällig ändring i serveringstillstånd 8 kap. 2, 14 och 19 §§ Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott 16.9a Beslut att meddela villkor i samband med beslut om stadigvarande ändring i tillstånd inom normaltiden kl. 01:00/tillfälligt serveringstillstånd/tillfällig ändring av tillstånd 8 kap. 2 § Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott 16.10a Beslut att förutsättningarna för serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd kvarstår efter anmälan om förändringar 9 kap. 11 och 12 §§ Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott 16.11a Beslut att godkänna anmälan från tillståndshavare 8 kap. 3 och 7 §§ Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott 16.12a Beslut att återkalla serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd som inte utnyttjas 9 kap. 18 § 1 st, 18 a § 1 st. Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 16.13a Inleda ingripandeärende och besluta om att avskriva ingripandeärende samt avsluta ingripandeärende utan åtgärd 9 kap. 17,18, 18 a och 19 §§ Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott 16.14a Beslut att meddela tillståndshavare erinran 9 kap. 17 § Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott 16.15a Beslut att erforderliga kunskaper alltjämt föreligger i det tillståndshavande bolaget. 8 kap. 12 § 5a kap. 8 § och 9 kap. 11 § Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskottet Delegationsordning för socialnämnden 34 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 16.16a Beslut att bevilja serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd till konkursbo som ska försätta med rörelsen, under maximalt sex månader 8 kap. 2 § och 9 kap. 12 § Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskottet 16.17a Beslut om stadigvarande ändring i gårdsförsäljningstillstånd. 5 a kap. 11, 12, 14 §§ Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskottet 16.17a Polisanmälan om brott mot ansvarsbestämmelserna i alkohollagen 11 kap. Områdeschef Anmäls till tillståndsutskott 16.18a Överklagande av domar från förvaltningsrätt eller kammarrätt 10 kap. 1 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 16. B. Alkoholförordning (2010:1636) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 16.1b Beslut att förlänga handläggningstiden 5 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 17. Spelförordningen (2018:1475) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 17.1 Avge yttrande till Spelinspektionen i ärenden om licensgivning och tillståndsgivning 3 kap. 11och 12 §§ Registrator Anmäls till tillståndsutskott Delegationsordning för socialnämnden 35 (63) 18. A. Tobak och liknande produkter Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 18.1a Inleda ingripandeärende och besluta om att avskriva ingripandeärende samt avsluta ingripandeärende utan åtgärd 7 kap. 3 och 4 §§ Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott 18.2a Beslut att återkalla försäljningstillstånd som inte längre utnyttjas 7 kap. 10 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 18.3a Beslut att bifalla stadigvarande försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel 5 kap. 1 och 3 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 18.4a Beslut att avslå ansökan om stadigvarande försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel p.g.a. att ansökningsavgiften inte erlagts eller p.g.a. att sökande inte har inlämnat erforderliga ansökningshandlingar 5 kap. 1 och 3 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 18.5a Beslut om tillfälligt försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel under längst 5 dagar 5 kap. 1 och 3 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 18.6a Beslut om att förutsättningarna för försäljningstillstånd kvarstår efter anmälan om förändringar 5 kap. 7 § Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott 18.7a Överklagande av domar från förvaltningsrätt eller kammarrätt 9 kap. 1 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott Delegationsordning för socialnämnden 36 (63) 18. B. Tobaksfria nikotinprodukter Lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter (LTN) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 18.1b Inleda ingripandeärende och besluta om att avskriva ingripandeärende samt avsluta ingripandeärende utan åtgärd 24 och 25 §§ Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott 18.2b Överklagande av domar från förvaltningsrätt eller kammarrätt 42 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 18. C. Förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 18.1c Beslut att förlänga handläggningstiden 4 kap. 1 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott 19. Delegation till tillståndsutskottet Tillståndsutskottets protokoll anmäls till socialnämnden Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 19.1 Beslut att för visst tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker 3 kap. 10 § 2 st. AL Nämnden Ej delegerat 19.2 Beslut att avslå stadigvarande försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel 5 kap. 1 och 3 §§ LTLP Tillståndsutskottet 19.3 Beslut att meddela varning, beslut att meddela ett föreläggande, försäljningsförbud samt förvaringsförbud med eller utan vite 7 kap. 9,11,12,15 §§ LTLP, 9 kap. 17 och 19 § AL 28,29,31 §§ LTN Tillståndsutskottet Delegationsordning för socialnämnden 37 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 19.4 Beslut att återkalla ett försäljningstillstånd 7 kap. 10 § LTLP Tillståndsutskottet 19.5 Beslut om serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd året runt eller årligen under en viss tidsperiod, nyetableringar 8 kap. 2§, 14 § 2 st, 5a kap. 1 § 6 § AL Tillståndsutskottet 19.6 Beslut om utökad serveringstid senare än kl.01:00 fram till kl. 03:00 8 kap. 19 § AL Tillståndsutskottet 19.7 Beslut om utökad serveringstid senare än kl. 03:00 8 kap. 19 § AL Tillståndsutskottet 19.8 Beslut att meddela villkor 8 kap. 2 § AL Tillståndsutskottet 19.9 Beslut att återkalla serveringstillstånd eller gårdsförsäljningstillstånd 9 kap. 18 §, 18a § AL Tillståndsutskottet 19.10 Ändring av beslut vid överklagan 39 §§ FL Tillståndsutskottets ordförande Tillståndutskottets protokoll anmäls till socialnämnden Delegationsordning för socialnämnden 38 (63) Individärenden När beslutsnivån ligger på socialsekreterare eller biståndshandläggare gäller att dessa kan tilldelas delegationsrätt efter 6 månader och enskild prövning av erfarenhet av det aktuella området. Överklagan, se Allmänna ärenden, Polisanmälan – Överklagan – Yttrande till domstol. 20. Övergripande beslut Socialtjänstlagen (SoL) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 20.1 Beslut om att inleda utredning 14 kap. 2 § SoL - Socialsekreterare Verkställighet - Biståndshandläggare - Familjehemsinspektör 20.2 Beslut om att inleda utredning oavsett den enskildes samtycke 14 kap 2 § SoL - Socialsekreterare - Familjehemsinspektör Anmäls till individutskottet 20.3 Beslut om att utredning inte ska inledas 14 kap. 2 § SoL - Socialsekreterare på Område hemlöshet och Område nyanlända - Gruppledare vid socialjouren - Regionkoordinator mot prostitution och människohandel - Gruppledare vid Jour- och familjehem Stockholm stad Anmäls till individutskottet 20.4 Beslut om att avsluta utredning utan insats 14 kap. 2 § SoL - Socialsekreterare på Område hemlöshet och Område nyanlända - Biståndshandläggare - Gruppledare vid Socialjouren - Regionkoordinator mot prostitution och människohandel - Gruppledare vid Jour- och familjehem Stockholm stad Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 39 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat - (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 20.5 Beslut om att avsluta utredning 14 kap. 2 § SoL - Socialsekreterare - Biståndshandläggare - Gruppledare vid Jour- och familjehem Stockholm stad Anmäls till individutskottet 20.6 a) Beslut om framställan om överflyttning av ärende till annan kommun eller stadsdelsnämnd b) Beslut om mottagande c) Ansökan hos IVO om överflyttning av ärende d) Yttrande till IVO 29 kap. 10-11 §§ SoL a) Enhetschef b) Områdeschef c) Områdeschef d) Individutskottet Anmäls till individutskottet 21. Försörjningsstöd – Insatsen ekonomiskt bistånd Socialtjänstlagen (SoL) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 21.1 Anmäls till individutskottet a) 12 kap. 1 § SoL a-e) Socialsekreterare b) 12 kap. 1 § SoL c) 12 kap. 7 § SoL d) 12 kap. 4 § SoL Beslut om insatsen försörjningsstöd enligt 12 kap 1 § SoL a) enligt riksnorm och riktlinjer b) över riksnorm och enligt riktlinjer c) under riksnorm och enligt riktlinjer d) med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärder e) avslag eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd e) 12 kap 5 § SoL Delegationsordning för socialnämnden 40 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 21.2 Beslut om insatsen ekonomiskt bistånd utöver 12 kap. 1 § SoL Anmäls till individutskottet försörjningsstöd enligt riktlinjerna gällande a) Hemutrustning 1. Upp till 8 tkr 2. Över 8-20 tkr 3. Över 20 tkr b) Umgängesresor inom Sverige c) Extra klädbidrag d) Legitimationshandlingar e) Akut tandvård f) Förmedlingsavgift bostad g) Bredbandskostnader h) Glasögon i) Sjukhusvård j) Medicinkostnad k) Barnomsorgsavgift l) Övrigt – köavgift till bostadsförmedlingen m) Övrigt-till hyresskuld och elskuld e), i), j) Vid socialjouren akut tandvård, sjukhusvård, medicinkostnad n) Upprätthållande tandvård upp till 7 000 kr o) Tandvård över 7 000 kr a) 1. Socialsekreterare 2. Gruppledare 3. Enhetschef b-l) - Socialsekreterare på Område hemlöshet och Område nyanlända e), i) - Gruppledare socialjouren j) - Socialsekreterare vid socialjouren c), d), e), i), j) - Regionkoordinator mot prostitution och människohandel m) - Enhetschef n) - Socialsekreterare på enheten för hemlösa och Område nyanlända o) - Enhetschef vid Område nyanlända - Gruppledare vid Område hemlöshet Delegationsordning för socialnämnden 41 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar p) Hemresor inom Sverige för personer utan tillhörighet i Stockholms stad q) Hemresor utanför Sverige för personer utan tillhörighet i Stockholms stad p) - Enhetschef vid Område nyanlända - Gruppledare vid socialjouren - Regionkoordinator mot prostitution och människohandel - Socialsekreterare vid socialjouren q) - Enhetschef vid Område nyanlända - Gruppledare vid socialjouren - Regionkoordinator mot prostitution och människohandel 21.3 Beslut om insatsen ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 2 § SoL a) bostadsbidragets tilläggsbidrag b) övrigt 12 kap. 2 § SoL a) Socialsekreterare vid Område nyanlända b) Gruppledare Anmäls till individutskottet 21.4 a) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § SoL som betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. b) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § SoL som lämnats som förskott på förmån eller ersättning m.m. c) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 2 § SoL som utgetts med villkor om återbetalning. a) 33 kap. 1 § SoL b) 33 kap. 2 § SoL c) 33 kap. 3 § SoL a) Socialsekreterare b) Socialsekreterare c) Gruppledare Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 42 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 21.4 forts. d) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL (2001:453) som betalats ut med felaktigt eller för högt belopp. e) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL (2001:453) som lämnats som förskott på förmån eller ersättning m.m. f) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL (2001:453) som utgetts med villkor om återbetalning d) 9 kap. 1 § SoL (2001:453) e) 9 kap. 2 § SoL (2001:453) f) 9 kap. 3 § SoL (2001:453) d) Socialsekreterare e) Socialsekreterare f) Gruppledare 21.5 a) Beslut om insatsen bistånd till upphandlat vandrarhem Beslut om insatsen bistånd till vandrarhem b) Utifrån ekonomiska behov c) Utifrån personliga behov 12 kap. 1§ SoL 12 kap. 1§ SoL 11 kap 1. § SoL a) Socialsekreterare vid Område hemlöshet b) - Socialsekreterare vid Socialjouren - Socialsekreterare vid Område hemlöshet c) - Regionkoordinator vid Sektionen mot prostitution och människohandel - Socialsekreterare vid Socialjouren - Regionkoordinator vid Sektionen mot prostitution och människohandel Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 43 (63) 22. Ersättning från enskild – Väcka talan – Eftergift - Återkrav Socialtjänstlagen (SoL) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 22.1 Beslut om avgifter – ersättning från enskild 32 kap. 1-2 §§, 4-10 §§ SoL - Socialsekreterare - Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 22.2 Beslut att återkräva ersättning från enskild 33 kap. 2-3 §§ och 32 kap. 2-3 §§ SoL Gruppledare Anmäls till individutskottet 22.3 Beslut att väcka talan hos förvaltningsrätten om återkrav mot enskild 33 kap 4 § SoL Individutskottet 22.4 Eftergift, helt eller delvis, av återbetalnings- eller ersättningsskyldighet 33 kap. 6 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet 22.5 Beslut om avgiftsbefrielse för familjerådgivning 32 kap. 1 § SoL Utredare med ansvar för familjerådgivning Verkställighet 23. Försöks- och träningslägenhet Socialtjänstlagen (SoL) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 23.1 Beslut om insats boende i försökslägenhet och Bostad först 11 kap. 4 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet 23.2 Beslut om förlängt insats boende i försökslägenhet och Bostad först 11 kap. 4 § SoL - Socialsekreterare - Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 23.3 Beslut om insats boende i stadens träningslägenheter 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet 23.4 Beslut om förlängt insats boende i stadens träningslägenheter 11 kap. 1 § SoL - Socialsekreterare - Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 44 (63) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 23.5 Beslut om insats avtalat boende 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet 23.6 Beslut om förvaltning av egna medel 11 kap. 1 § SoL Gruppledare Anmäls till individutskottet 23.7 Beslut om insats boendestöd 11 kap. 1 § SoL - Socialsekreterare - Biståndshandläggare - Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 24. Boende och/eller behandling Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstförordningen (SoF) Fängelselagen Brottsbalken (BrB) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 24.1 Beslut om insats placering på akutboende upp till 2 månader samt upphörande av sådan insats 11 kap. 1 § SoL - Socialsekreterare - Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 24.2 Beslut om insats placering på akutboende efter 2 månaders akutboendeplacering samt upphörande av redan beviljat sådan insats 11 kap. 1 § SoL - Gruppledare Anmäls till individutskottet 24.3 a) Beslut om insats öppenvårdsbehandling b) Beslut om insats stödsamtal på Relationsvåldscentrum 11 kap. 1 § SoL a) Gruppledare b) Socialsekreterare Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 45 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 24.4 Beslut om insats boende (stöd och omvårdnad) a) Placering inom Område boende vuxna upp till 3 månader och upp till en kostnad av 950 kronor/dygn exklusive egenavgift b) Förlängt placering inom Område boende vuxna 3-6 månader och upp till en kostnad av 950 kronor c) Stödboende inom Område boende vuxna till en kostnad av 950-1 150 kronor/dygn, total placeringstid max 6 månader d) Stödboende inom Område boende vuxna till en kostnad över 1 150 kronor/dygn samt placeringar inom Område boende vuxna över 6 månader e) Placeringar inom avtal f) Placeringar skyddat boende g) Placeringar inom SHIS stödboende h) Upphörande av sådan insats 11 kap. 1 § SoL a) Socialsekreterare Biståndshandläggare b) Socialsekreterare Biståndshandläggare c) Gruppledare d) Enhetschef e) - Enhetschef - Gruppledare socialjouren f) - Gruppledare på Område hemlöshet och Område nyanlända - Socialsekreterare på socialjouren - Regionkoordinator mot prostitution och människohandel g) - Socialsekreterare - Biståndshandläggare h) Delegat som fattat beslutet Anmäls till individutskottet 24.5 Beslut om insats boende (akut, stöd och omvårdnad) utanför avtal d.v.s. ej upphandlade platser 11 kap. 1 § SoL - Enhetschef - Gruppledare Socialjouren - Regionkoordinator mot prostitution och människohandel Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 46 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 24.6 Beslut om ansvarsförbindelse för kontraktsvård och vårdvistelse i enlighet med överenskommelse mellan kriminalvården och Stockholms stad. 11 kap. 1 § SoL 11 kap. 3 § Fängelselagen, BrB 28:6a Enhetschef Anmäls till individutskottet 24.7 1. Beslut om insats tillfällig placering av barn och ungdom i enskilt hem och i HVB-hem. 2. Beslut om upphörande av sådan insats. 11 kap. 1 § SoL Gruppledare vid socialjouren Anmäls till individutskottet 24.8 a) Beslut om insats boende i särskilda boendeformer inom äldreomsorgen b) Servicehus c) Vård och omsorgsboende d) Beslut om insats boende med särskild service inom socialpsykiatrin/funktionshinder I form av: e) Gruppbostad f) Servicebostad g) Stödboende 11 kap. 1 § SoL a) Utredare bedömning och förmedling b) Biståndshandläggare c) Enhetschef d) Utredare bedömning och förmedling e) Enhetschef f) Biståndshandläggare g) Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 24.9 Beslut om korttidsvistelse a) upp till två veckor b) över två veckor 11 kap. 1 § SoL a) Biståndshandläggare b) Enhetschef Anmäls till individutskottet 24.10 Upphörande av insats 11 kap. 1 § SoL Delegat som fattat beslut om insats Anmäls till individutskottet 24.11 Inskrivning 9 kap. 1 § SoF - Föreståndare - Enhetschef Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 47 (63) 25. Kommunal hyresgaratin för hushåll med barn Förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 25.1 Beslut om att bevilja kommunal hyresgaranti för hushåll med barn 2 § förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier Enhetschef vid Område hemlöshet Anmäls till individutskottet 26. OSA – offentligt skyddat arbete Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 26.1 Anställning, sysselsättningsgrad, lön, förmåner, tjänstgöring, arbetstid Kollektivavtal för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Stockholms stad BEA OSA- handläggare Verkställighet 26.2 Avstängning, disciplinära åtgärder BEA Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 48 (63) 27. Hemtjänst Socialtjänstlagen (SoL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 27.1 Beslut om insats till hjälp i hemmet a) Hemtjänst upp till 100 timmar/månad b) Hemtjänst över 100 timmar/månad c) Hemtjänst i assistansliknande form för vuxna d) Trygghetslarm/telefon e) Ledsagare, följeslagare, avlösning f) Insatser till den som vårdar närstående enligt gällande riktlinjer g) Nattpatrull 11 kap. 1 § SoL a) Biståndshandläggare b) Enhetschef c) Enhetschef d) Utredare bedömning och förmedling, Biståndshandläggare e) Utredare bedömning och förmedling f) Enhetschef g) Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 27.2 Beslut om insats boendestöd 11 kap. 1 § SoL - Biståndshandläggare - Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 27.3 Insats till sysselsättning och dagverksamhet inom valfrihetssystemet (LOV) 11 kap. 1 § SoL - Biståndshandläggare - Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 27.4 Beslut i ärende om riksfärdtjänst 5 § Lag om riksfärdtjänst - Biståndshandläggare - Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 27.5 Yttrande till Region Stockholmfärdtjänstutskott 6 § lag om riksfärdtjänst Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 27.6 Ledsagare under resa med riksfärdtjänst 7 § Lag om riksfärdtjänst Enhetschef Anmäls till sociala delegationen. Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär (13 §) Delegationsordning för socialnämnden 49 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 27.7 Avgift för riksfärdtjänst 10 § Lag om riskfärdtjänst Biståndshandläggare Anmäls till sociala delegationen. Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär (13 §) 27.8 Återkalla tillstånd för riksfärdtjänst 12 § Lag om riksfärdtjänst Enhetschef Anmäls till sociala delegationen. Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär (13 §) Delegationsordning för socialnämnden 50 (63) 28. Familjehem – Kontaktperson – Kontaktfamilj – Jourhem – HVB – Stödboende – Öppenvård – Behandlingsfamilj - SiS Socialtjänstlagen (SoL) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 28.1 Beslut om insats vård i familjehem (vuxna) 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet 28.2 Beslut om insats kontaktperson/kontaktfamilj samt upphörande av sådan insats 11 kap. 1 § SoL - Enhetschef - Familjehemsinspektör Anmäls till individutskottet 28.3 Ställningstagande att jourhem bedöms kunna gå vidare i processen för utredning i placerande nämnd med faktisk placering Ställningstagande inför beslut enligt 22 kap. 4 § 1 st. SoL Individutskottet 28.4 Fortsatt ställningstagande att jourhem bedöms kunna gå vidare i processen för utredning i placerande nämnd med faktisk placering Ställningstagande inför beslut enligt 22 kap. 4 § 1 st. SoL Gruppledare vid Jour- och familjehem Stockholms stad Anmäls till individutskottet 28.5 1. Beslut om återkallande av tidigare godkännande av jourhem 2. Upphävande av ställningstagande enligt punkten 36.5 i socialnämndens delegationsordning a) På grund av ändrade levnadsförhållanden b) På grund av bedömning av att förutsättning saknas att tillgodose ett barns behov Ställningstagande inför beslut enligt 22 kap. 4 § 1 st. SoL a) Enhetschef b) Individutskottet a) Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 51 (63) Central placeringsfunktion Handläggare på enheten för central placering har delegation att söka boenden, förhandla pris samt upprätta avtal utanför valfriheten inom 11 kap. 1 § SoL, 11 kap. 1 § (med stöd av 22 kap. 2 § SoL), 11 kap. 1 § (med stöd av 22 kap. 4 § SoL), 11 kap. 1 § (med stöd av 22 kap. 5 § SoL) och 11 § första stycket LVU enligt särskilt beslut fattat av stadsdelsnämnd. 28.6 Beslut på förslag/urval, förslag av förhandlat pris, upprätta avtal av sökt HVB, stödboende, öppenvård, behandlingsfamilj, SiS, jourhem och ej egenrekryterade familjehem. Handläggare på enheten för central placering Verkställighet 29. Arvoden och omkostnadsersättning Socialtjänstlagen (SoL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 29.1 a) Beslut om arvode för jourhem enligt stadens riktlinjer b) Beslut om arvode utöver riktlinjer 22 kap. 3 § 1 st SoL a) Gruppledare social- jouren, Familjehems- inspektörer b) Enhetschef Verkställighet 29.2 Beslut om omkostnadsersättning för jourhem 22 kap. 3 § 1 st SoL - Gruppledare vid socialjouren - Familjehemsinspektör Verkställighet 29.3 Beslut om omkostnadsersättning för jourhem utöver riktlinjer 22 kap. 3 § 1 st SoL § SoL - Gruppledare vid socialjouren - Enhetschef Verkställighet Högst till ett belopp motsvarande 25 procent av basbeloppet per individ och år. 29.4 a) Beslut om arvode och omkostnader vid insatsen ekonomiskt bistånd till kontaktperson/kontaktfamilj enligt riktlinjer b) Beslut om arvode och omkostnader utöver riktlinjer. Enligt riktlinjer - Kontaktverksamh et enligt SoL, LSS och LVU a) Socialsekreterare som handlägger kontakt- personsärenden, Familjehemsinspektör b) Enhetschef Verkställighet Information finns även i SKR cirkulär 24:48 Delegationsordning för socialnämnden 52 (63) 30. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 30.1 Beslut om personkretstillhörighet 1,7 §§ LSS Utredare bedömning och förmedling Verkställighet Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt utan ska vara en del av beslut om insatser. 30.2 a) Biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans upp till ett halvt prisbasbelopp b) Över ett halvt prisbasbelopp 9 § p. 2 LSS a) Utredare bedömning och förmedling b) Enhetschef Anmäls till individutskottet 30.3 a) Beslut om ledsagarservice upp till ett halvt prisbasbelopp b) Över ett halvt prisbasbelopp 9 § p. 3 LSS a) Utredare bedömning och förmedling b) Enhetschef Anmäls till individutskottet 30.4 a) Beslut om biträde av kontaktperson b) Beslut om arvode och omkostnader 9 § p. 4 LSS a) Utredare bedömning och förmedling b) Enhetschef Anmäls till individutskottet 30.5 Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. 9 § p. 9 LSS Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 30.6 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. 9 § p. 10 LSS Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 30.7 Beslut om återbetalning av ekonomiskt stöd som beslutas enligt 9 § p. 2 LSS 12 § LSS Enhetschef bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 53 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 30.8 Beslut om indragning eller nedsättning av ekonomiskt stöd som beslutats enligt 9 § p. 2 LSS. 9c § LSS Enhetschef bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 30.9 Beslut att inte utge beviljat ekonomiskt stöd 9d § LSS Enhetschef bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 30.10 Beslut om anmälan till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än assistans. 15 § p. 10 LSS Enhetschef bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 30.11 Beslut om avgifter 18,19 §§ LSS Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 30.12 Beslut att teckna individuella avtal utanför stadens upphandlade verksamheter 9 § p. 9-10 LSS Enhetschef bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 30.13 Bedöma ersättningsnivåer avseende beslut om insatser enligt LSS 9 § p. 6-10 LSS Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet Central placeringsfunktion Handläggare på enheten för central placering har har delegation att söka boenden, förhandla pris samt upprätta avtal utanför valfriheten inom 9 § p. 8 samt 9 § p. 9 lagen om stöd service till vissa funktionshindrade enligt särskilt beslut fattat av stadsdelsnämnd. 30.14 Beslut på förslag/urval, förslag av förhandlat pris, upprätta avtal av sökt bostad med särskild service för barn och unga utanför valfriheten och bostad med särskild service för vuxna utanför valfriheten. Handläggare på enheten för central placering Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 54 (63) 31. Insatser enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 31.1 LVM-anmälan till stadsdelsnämnd eller annan socialnämnd samt att lämna uppgifter 6 § LVM 7 § 2 st. LVM - Socialsekreterare - Gruppledare socialjouren Verkställighet 31.2 a) Beslut om att inleda eller inte inleda utredning enligt LVM b) Beslut om att avsluta inledd utredning alternativt övergå till annan utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 7 § LVM a) Gruppledare b) Gruppledare Anmäls till individutskottet 31.3 Beslut om läkarundersökning 9 § LVM - Socialsekreterare - Gruppledare socialjouren Verkställighet 31.4 Ansökan om vård enligt LVM 4 § LVM 11 § LVM Individutskottet Delegationsförbud till tjänsteperson enligt 30 kap. 9 § SoL, får endast delegeras till särskilt utskott 31.5 Omedelbart omhändertagande 13 § LVM Individutskottet I brådskande fall nämndens ordförande eller de ledamöter nämnden förordnat Anmäls till Individutskottet 31.6 Yttrande till förvaltningsrätt i LVM-ärende när ansökan om tvångsvård redan har lämnats in Gruppledare Anmäls till individutskottet 31.7 Verkställighet av beslut om tvångsvård 12 § LVM Socialsekreterare Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 55 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 31.8 a) Beslut om upphörande om omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM b) Återkallande av ansökan om vård enligt 11 § LVM 18b § LVM a) Enhetschef, Gruppledare vid socialjouren b) Individutskottet a) Anmäls till individutskottet 31.9 Beredande av vård vid omedelbart omhändertagande 19 § LVM Gruppledare Anmäls till individutskottet 31.10 Anordnande av vård utanför LVM-hem 27 § 2 st. LVM Socialsekreterare Verkställighet 31.11 Upprättande av plan för fortsatt vård samt insatser efter vårdtiden 30 § LVM Socialsekreterare Verkställighet 31.12 Beslut om att begära handräckning av polis eller i särskilda fall kriminalvård för att föra missbrukare till läkarundersökning, sjukhus eller vårdinstitution 45 § 1-2 st. LVM - Socialsekreterare vid socialjouren (namngivna personer) - Gruppledare vid Område hemlöshet Anmäls till individutskottet 31.13 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 46 § LVM Enhetschef Anmäls till individutskottet 31.14 Yttrande till allmän domstol då den som begått brott kan bli föremål för LVM-vård 31 kap. 2 § BrB Enhetschef Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 56 (63) 32. Dödsboärenden Ärvdabalken Begravningslagen Socialtjänstlagen (SoL) Lag (2015:417) om arv i internationella situationer Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 32.1 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a § ÄB Boutredare Anmäls till individutskottet Enligt stadens riktlinjer 32.2 Dödsboförvaltning 18 kap. 2 § ÄB Boutredare Anmäls till individutskottet Enligt stadens riktlinjer 32.3 Beslut om att föranstalta om bouppteckning 20 kap. 2 § 2 st. ÄB Boutredare Anmäls till individutskottet 32.4 Beslut om gravsättning och andra frågor enligt BegrL inklusive kostnader 5 kap. 2 § BegrL m.fl. Boutredare Anmäls till individutskottet Efter samråd med enhetschef 32.5 Beslut om insatsen ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i anslutning till dödsfallet 12 kap. 1, 2 §§ SoL Boutredare Anmäls till individutskottet 32.6 Handläggning av internationella boutredningsärenden 2 kap. 5 § Lag (2015:417) om arv i internationella situationer - Boutredare - Anmäls till individutskottet 32.7 Beslut att inte fakturera avgift för nedlagt arbete 5 kap. 2 § BegrL 18 kap. 2 § ÄB Boutredare Verkställighet Gäller i de fall då det är uppenbart att det inte finns eller kommer att inkomma tillgångar. 32.8 Beslut om eftergift helt, delvis eller inte alls av ersättningsskyldighet 33 kap. 2 § SoL Boutredare Anmäls till individutskottet 32.9 Återkräva insatsen ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 2 § SoL 33 kap. 3 § SoL Boutredare Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 57 (63) 33. Lex Sarah Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 33.1 Beslut att avsluta utredning 27 kap. 5 § SoL 24e § LSS Avdelningschef Anmäls till individutskottet 33.2 Beslut att anmäla ett allvarligt eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 27 kap. 6 § SoL 24f § LSS Avdelningschef Anmäls till individutskottet 34. Lex Maria m.m. Patientsäkerhetslagen Socialstyrelsens författningssamling (SOFS) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 34.1 Anmälan till inspektionen för vård och omsorg (IVO) om händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada inom hälso- och sjukvården 3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Anmäls till individutskottet 34.2 Förskrivning av tekniska hjälpmedel 18 b HSL - Leg sjuksköterska - Fysioterapeut - Arbetsterapeut Verkställighet 34.3 Anmälan till IVO om en legitimerad yrkesutövare kan utgöra fara för patientsäkerheten 3 kap. 7 § patientsäkerhetslagen Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 58 (63) 35. Övriga lagrum Socialtjänstförordningen (SoF) Smittskyddslagen Lag om offentligt biträde Förordning om offentligt biträde Körkortsförordningen Hemvärnsförordningen Utlänningslagen Lagen om placering av barn i skyddat boende Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 35.1 Anmälan till Överförmyndarmyndigheten att behov föreligger av god man eller förvaltare och anmälan att sådant behov inte längre föreligger 11 kap. 2 § SoF - Socialsekreterare - Biståndshandläggare - Utredare bedömning och förmedling Anmäls till individutskottet 35.2 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap. 11 § smittskyddslagen Enhetschef Anmäls till individutskottet 35.3 Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 6 kap. 12 § smittskyddslagen Enhetschef Anmäls till individutskottet 35.4 Anmälan av behov av offentligt biträde 3 § lag om offentligt biträde och 7 § förordning om offentligt biträde - Socialsekreterare - Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 35.5 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 3 § lag om offentligt biträde och 7 § förordning om offentligt biträde Enhetschef Anmäls till individutskottet 35.6 Yttrande i körkortsärenden 3 kap. 8 §, 5 kap. 2 §§ körkorts- förordningen - Socialsekreterare - Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet 35.7 Yttrande till försvarsmakten över ansökan om antagning till hemvärnet Hemvärnsförordning 1997:146 Avdelningschef Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 59 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 35.8 Lämna upplysningar och förslag på åtgärder till åklagare, domstol eller frivårdsmyndighet 6 § lag om särskild personutredning i brottmål - Socialsekreterare - Biståndshandläggare Verkställighet 35.9 Beslut att ansöka om betänketid för offer för människohandel i 30 dagar 5 kap. § 15 2 st. utlänningslagen Enhetschef Verkställighet 35.10 Beslut att avvisa framställning om upphörande av umgängesbegränsning/ umgängesförbud 5 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende Enhetschef Endast om framställningen kommer in till stadsdelsnämnden inom 6 månader från det att beslutet om umgängesbegränsning/umgängesförbud har vunnit laga kraft. 35.11 Beslut att avvisa framställning om upphörande av hemlighållande av vistelseort. 5 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende Enhetschef Endast om framställningen kommer in till stadsdelsnämnden inom 6 månader från det att beslutet om hemlig vistelseort har vunnit laga kraft. 35.12 Beslut att avvisa framställning om upphörande av insatsen skyddat boende. 7 kap. 2 § lagen om placering av barn i skyddat boende Enhetschef Endast om framställningen kommer in till stadsdelsnämnden inom 6 månader från det att beslutet om insats i form av placering på skyddat boende har vunnit laga kraft. 35.13 Ansökan om förlängning av utredningstid. 4 kap. 6 § 2 st. lagen om placering av barn i skyddat boende Enhetschef Verkställighet Delegationsordning för socialnämnden 60 (63) 36. Delegation till Individutskottet Individutskottets protokoll anmäls till socialnämnden Socialtjänstlagen (SoL) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lagen om vård av unga (LVU) Lagen om placering av barn på skyddat boende Förvaltningsprocesslagen (FPL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 36.1 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätt om vård enligt LVM. 11 § LVM Individutskottet 36.2 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt 1, 2 och 3 §§ LVU 4 § LVU Individutskottet 36.3 Beslut om begränsningar i umgänget, förbud att utöva umgänge och hemlighållande av vistelseort enligt LVU 14 § 2 st 1 p LVU Individutskottet Delegeras enligt 30 kap. 7 § 8p. SoL 36.4 Ställningstagande att jourhem bedöms kunna gå vidare i processen för utredning i placerande nämnd med faktisk placering Ställningstagande inför beslut enligt 22 kap. 4 § 1 st. SoL Individutskottet 36.5 1. Beslut om återkallande av tidigare godkännande av jourhem 2. Upphävande av ställningstagande enligt punkten 28.3 i socialnämndens delegationsordning a) På grund av ändrade levnadsförhållanden b) På grund av bedömning av att förutsättning saknas att tillgodose ett barns behov Ställningstagande inför beslut enligt 22 kap. 4 § 1 st. SoL a) Enhetschef b) Individutskottet a) Anmäls till individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 61 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 36.6 Beslut att föra nämndens talan i förvaltningsrätt/kammarrätt/Högsta förvaltningsdomstolen avseende talan om ersättning om återkrav enligt 33 kap. 1 § SoL. 33 kap 4 § SoL Individutskottet 36.7 Polisanmälan vid misstanke om folkmord, brott mot mänskligheten och grovt krigsbrott 10 kap. 23 § OSL Individutskottet Fråga om brott som avses i 3,4 eller 6 kap BrB eller lagen (1992:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor (10 kap. 21 § OSL) 36.8 Yttranden till tillsynsmyndighet (IVO) 30 kap 2 § SoL Individutskottet I enskilda ärenden avger i första hand Individutskottet yttrande. 36.9 Yttrande till domstol med anledning av ansökan från IVO om särskild avgift 30 kap 2 § SoL Individutskottet 36.10 Beslut att överklaga förvaltningsrättens beslut. 33 § FPL Individutskottet 36.11 Kompletterande beslutsrätt förordnade s.k. ordförandebeslut 6 § LVU 11 § 1 st. LVU 11 § 2 st. LVU 13 § LVM 14 § 2 st. LVU 14 § 2 st. LVU Ordförande i nämnden och de ledamöter nämnden förordnat 14 § 2 st. LVU 14 § 2 st. LVU, delegation med stöd av 6 kap. 39 § KL Anmäls till individutskottet 36.12 Beslut att hos förvaltningsrätten ansöka skyddat boende. 3 kap. 3 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet 36.13 Beslut om omedelbar insats skyddat boende. 4 kap. 1 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet I brådskande fall se kompletterande beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd ledamot. Beslutet ska anmälas till individutskottet. 36.14 Beslut om upphörande av omedelbar insats i form av skyddat boende. 4 kap 8 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet / ordföranden i Individutskottet Bör vara samma som fattat beslut om omedelbar insats Delegationsordning för socialnämnden 62 (63) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 36.15 Beslut om var barnet ska placeras och om insatsen skyddat boende i övrigt ska genomföras. 5 kap. 1 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet I brådskande fall se kompletterande beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd ledamot (5 kap 5 §). Beslutet ska anmälas till socialnämnden. 36.16 Beslut om hemlighållande av vistelseort 5. kap 4 § lagen om placering av barn i skyddat boende Socialnämnden I brådskande fall se kompletterande beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd ledamot (5 kap 5 §). Beslutet ska anmälas till socialnämnden. 36.17 Beslut om umgängesbegränsning/ umgängesförbud 5. kap 4 § lagen om placering av barn i skyddat boende Socialnämnden I brådskande fall se kompletterande beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd ledamot (5 kap 5 §). Beslutet ska anmälas till socialnämnden. 36.18 Beslut att begära biträde av polismyndigheten för att genomföra beslut om skyddat boende eller om en omedelbar sådan insats 8 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet eller tjänsteman som nämnden utsett Anmäls till individutskottet 36.19 Beslut i fråga om insatsen skyddat boende ska upphöra. 7 kap. 1 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet 36.20 Övervägande om insatsen skyddat boende fortfarande behövs 5 kap. 3 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet 36.21 Övervägande om beslut om umgängesbegränsning/ umgängesförbud fortfarande behövs. 5 kap. 6 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet 36.22 Övervägande om beslut om hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs 5 kap. 6 § lagen om placering av barn i skyddat boende Individutskottet Delegationsordning för socialnämnden 63 (63) 37. Insatser som även ges i form av icke behovsprövade insatser Icke behovsprövade insatser (så kallade öppna insatser) finns tillgängliga utan föregående individuell behovsprövning. Enskilda har dock rätt att ansöka om insatsen och i dessa fall fattas beslut i enlighet med vad som följer nedan. Socialtjänstlagen (SoL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar 37.1 Insats för personliga behov 11. kap 1 § SoL Socialsekreterare med myndighetsutövning Avser enbart beslut om insatser för personliga behov där staden har fattat beslut enligt 11 kap. 5 § SoL om att insatser får ges utan individuell behovsprövning. --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (6) Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/778. Förvaltningens beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning av remissen Remissen avser en promemoria från regeringskansliet och syftar till att inhämta berörda nämnders ställningstagande till ett förslag på tre nya lagar samt följdändringar i två till området relaterade lagar. Lagarna ska lägga grunden för att genomföra en nationell digital infrastruktur på hälsodataområdet. En sådan anses behövas för att underlätta för vårdgivare att utbyta information och förmedla vård över hela landet. Beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen tillstyrker förslaget att införa en lag om grundregister över vårdgivare samt en lag om register över patienters vårdgivare. Förslagen på definitioner av uttryck, innehåll i grundregistret och uppgiftsskyldighet gentemot registermyndigheten bedöms vara väl avvägda. Innan uppgiftsskyldigheten träder i kraft förväntas dock en gemensam inrapporteringskanal vara implementerad för att undvika dubbelarbete vid rapportering av uppgifter. Förslaget att slopa kravet på samtycke för att vårdgivare ska få ta del av uppgifter hos andra vårdgivare anses vara fullt rimligt. Av integritetsskäl är det dock angeläget att överväga om nekade samtycken enligt gällande lag ska betraktas som sådana explicita uttryck som krävs för att förhindra delning av uppgifter enligt den nu föreslagna lagen. Ställningstaganden Lag om grundregister över vårdgivare (avsnitt 3.1) En ny lag föreslås som möjliggör ett statligt grundregister över landets samtliga vårdgivare. Informationen ska utgöra grunden för Handläggare Henrik Karlsson Telefon: 08-508 25 531 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/408 2026-08-26 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/408 Sida 2 (6) Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde en digital infrastruktur inom hälso- och sjukvården. Infrastrukturen ska bland annat stödja en nationell vårdförmedlingstjänst, förenkla informationsutbyte mellan vårdgivare och motverka välfärdsbrottslighet. Förvaltningen tillstyrker förslaget. Ett nationellt grundregister över vårdgivare anses välkommet eftersom det skulle underlätta informationsutbyte mellan kommunala och regionala vårdgivare. Till skillnad från idag skulle uppgifterna hållas uppdaterade och aktuella samt kunna rapporteras och tillgängliggöras med en gemensam lösning. Idag kan exempelvis samordning av vård för patienter med komplexa vårdbehov försvåras av att uppgifterna är inaktuella eller att vissa vårdgivare har svårt att tillgängliggöra de nödvändiga uppgifterna. Uttrycken vårdgivare och hälso- och sjukvård i lagen (avsnitt 3.2) Lagen om grundregister föreslås definiera vårdgivare som en statlig, regional eller kommunal huvudman som bedriver hälso- och sjukvård enligt ett lagstadgat ansvar samt juridiska personer och enskilda näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård utan ett lagstadgat ansvar. Begreppet inkluderar flera kommunala verksamheter, såsom särskilda boenden, boenden med särskild service och dagliga verksamheter, men också elevhälsan inom grundskolan och gymnasiet samt hemsjukvården. Förvaltningen tillstyrker förslaget. Grundregistret måste rimligen inkludera information om huvudmän som inte har hälso- och sjukvård som sin primära uppgift. Utan sådan information kan registret svårligen uppfylla sitt syfte att utgöra grunden för en heltäckande och nationell infrastruktur. Innehållet i grundregistret över vårdgivare (avsnitt 3.3) Informationen i grundregistret föreslås begränsas till att endast avse uppgifter om vårdgivare och därmed exkludera uppgifter om patienter. Uppgifter som ska ingå är vårdgivares namn, organisationsnummer, geografiska område, verksamhetsinriktning, organisation, samband mellan eventuella enheter och verksamheter samt tillstånd eller förbud att bedriva hälso- och sjukvård. Förvaltningen tillstyrker förslaget. Statliga register bör som regel inte innehålla mer uppgifter än vad syftet kräver. Så länge grundregistret specifikt syftar till att tillhandahålla information om vårdgivare behövs inte uppgifter om patienter. Sådana uppgifter bör dessutom av integritetsskäl exkluderas. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/408 Sida 3 (6) Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde Vårdgivares uppgiftsskyldighet gentemot registermyndigheten (avsnitt 3.4) Vårdgivare föreslås få en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla uppgifter till grundregistret samt skyndsamt meddela förändringar av dessa uppgifter. Förvaltningen tillstyrker förslaget. För att grundregistret ska hållas aktuellt och tillförlitligt måste det till en lagstadgad uppgiftsskyldighet. Principiellt får den ökade administrativa bördan som uppgiftsskyldigheten medför anses acceptabel. Detta eftersom kostnaden inte rimligtvis kommer att överstiga vinsterna av att vården blir mer tillgänglig och samverkansprocesserna mer effektiva. Men trots att vinsterna troligen överstiger kostnaderna, måste det ändå påpekas att förslaget innebär att vårdgivare som lyder under statlig tillsynsplikt blir dubbelt uppgiftsskyldiga. Vissa uppgifter kommer nämligen att behöva rapporteras till både registermyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg. I sig är inte detta ett problem. Samma uppgift kan ibland behöva förekomma i fler än ett register till följd av olika registers varierande användningsområden. Men i sådana fall behövs en gemensam inrapporteringskanal som gör det möjligt att rapportera samma uppgift en gång till två separata register. I föreliggande promemoria adresseras frågan om de administrativa problem som den dubbla uppgiftsskyldigheten medför enbart med att rapporteringen på sikt bör ske genom en gemensam inrapporteringskanal. Detta enligt principen om att en uppgift endast ska rapporteras en gång. Ibland kan ett visst dubbelarbete behöva accepteras i väntan på att adekvata tekniska lösningar kan komma på plats. Men i detta fall utlovas vare sig några sådana lösningar eller en tidsplan för när de kan vara på plats. Med tanke på att uppgiftsskyldigheten skulle omfatta samtliga vårdgivare, inkluderat de med mindre resurser, framstår detta som något som bör omvärderas. Det är en rimlig förväntan att framtagandet av de efterfrågade lösningarna integreras i det övrigt ambitiösa arbetet med att etablera en digital infrastruktur inom hälsodataområdet. Lag om register över patienters vårdgivare (avsnitt 4.1) En ny lag föreslås som möjliggör ett nationellt register över patienters vårdgivare. Registret ska innehålla uppgifter om patientens personnummer samt vårdgivarens organisationsnummer, journalsystem och kontaktuppgifter. Det skulle förenkla processen med att fastställa var en patient är registrerad samt samla in uppgifter som säkerställer en trygg och säker vård. Vårddokumentation om enskilda patienter, såsom ställda diagnoser och genomförda behandlingar, utesluts emellertid från det föreslagna registret. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/408 Sida 4 (6) Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde Förvaltningen tillstyrker förslaget. Tillgång till ett sådant register skulle göra det lätt att sammanställa en patients tidigare och aktuella vårdgivare. I många fall skulle det kunna bidra till att skapa en bättre helhetsbild av livssituationen och eventuella vårdbehov. Något som kan förutsättas vara särskilt välkommet bland patienter med långvariga och komplexa vårdbehov som kräver kontinuerlig planering, samverkan och samordning. Inte sällan kan de också ha vissa svårigheter att själva upprätthålla och samordna kontakten med de många vårdgivare som kan ha ansvar för olika delar av den vård som behövs. Införandet av det föreslagna registret kommer att innebära en viss inskränkning av den personliga integriteten. Fler personliga uppgifter än idag kommer som en konsekvens av förslaget att rapporteras till en statlig myndighet och registreras i ett nationellt register. Även om fördelarna med detta kan anses överväga nackdelarna, finns det goda skäl att framföra vikten av att minimera risken för obehörig tillgång till registret. Procedurer behöver utformas som säkerställer att det endast är vårdgivare som är aktuella och deltar i vården som har tillgång till och använder registret. Detta kräver löpande och kontinuerliga uppföljningar, granskningar och analyser av de roller och behörigheter som ger tillgång till innehållet i registret. Det ska inte längre krävas samtycke för vårdgivares tillgång till och behandling av personuppgifter (avsnitt 6) En ny bestämmelse föreslås som innebär att vårdgivare ska kunna behandla uppgifter om patienter som andra vårdgivare gjort tillgängliga så länge patienten inte motsätter sig detta. Bestämmelsen syftar till att underlätta för vårdgivare att få tillräcklig information för att kunna tillhandahålla en trygg och säker vård. Idag gäller att varje enskild patient själv måste ge sitt uttryckliga samtycke till att en vårdgivare tar del av uppgifter från andra vårdgivare. Förvaltningen tillstyrker förslaget. Att införa bestämmelsen skulle troligen bidra till enklare processer för informationsdelning. Allmänt sett bör detta kunna bidra till att patientsäkerheten stärks och oftare än idag säkras. Dessutom bör detta kunna minska vårdgivarnas administrativa börda. Bestämmelsen får överlag anses rimlig eftersom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som utgångspunkt är frivilliga. Möjligheterna att tillgripa tvång är ytterst begränsade och används mycket sällan. I normalfallet kan det därför antas att de flesta patienter deltar i vården frivilligt och därmed heller inte motsätter sig att en vårdgivare tar del av uppgifter från andra vårdgivare. Många patienter kanske heller inte lägger större vikt vid att olika vårdgivare kan lyda under olika huvudmän. Istället är det nog oftast Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/408 Sida 5 (6) Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde viktigare att adekvat vård ges och att olika vårdgivare vid behov samordnar och koordinerar vården på ett tillfredsställande sätt. De patienter som enligt tidigare lagstiftning redan lämnat sitt samtycke bör därför inte komma att påverkas av den föreslagna lagändringen. Men trots detta går det inte att helt undvika frågan om förslaget kan riskera den personliga integriteten. Inom ramen för hälso- och sjukvården samt socialtjänsten dokumenteras i regel många uppgifter av mycket känslig och personlig natur. Det kan mycket väl förhålla sig så att några patienter önskar att vissa uppgifter inte delas mellan olika vårdgivare. Idag kan dessa patienter förutsättas vara vana vid att själva kunna godkänna eller neka en begäran om att få ta del av uppgifter. För patienter som nekat samtycke enligt tidigare lagstiftning blir det då viktigt att få möjligheten att uttryckligen motsätta sig en delning av uppgifter enligt den nya lagstiftningen. Det vore därför lämpligt att överväga om tidigare nekade samtycken ska gälla som uttryck för att den enskilde patienten motsätter sig delning av uppgifter. Vidare vore det lämpligt att vårdgivarna skulle få information om tidigare nekade samtycken. I absolut bästa fall skulle det gå en automatisk impuls med denna information direkt in till vårdgivarnas verksamhetssystem. I sammanhanget behöver det också påpekas att förslaget ger vårdpersonal generellt större tillgång till patientuppgifter. Rutiner och processer för behörigheter måste följaktligen förstärkas och säkerställas i proportion till risken för obehörig åtkomst. I klartext måste vem som har och bereder sig tillgång till uppgifter löpande följas upp och kontrolleras. Helst skulle uppföljningarna dokumenteras med systematiska metoder som möjliggör att risker för obehörig åtkomst kan identifieras och motverkas. Konsekvenser för kommuner och regioner (avsnitt 11.5.5) Främst bedöms kommunerna påverkas av att bli uppgiftsskyldiga till grundregistret över vårdgivare. Eventuella ekonomiska konsekvenser av denna uppgiftsskyldighet bedöms överlag bli hanterliga. Detta eftersom uppgifterna till stor del redan idag samlas in samt föreslås kunna rapporteras genom ombud. Därmed bör befintliga system och rutiner kunna användas i stor uträckning. Förvaltningen delar till stora delar bedömningen. Allmänt sett är det korrekt att kommunerna redan idag rapporterar dessa uppgifter och att processen förenklas för många genom att ombud föreslås kunna rapportera uppgifterna. Men för att helt dela bedömningen måste det säkerställas att en gemensam inrapporteringskanal utvecklas och implementeras innan dess att lagen om grunddataregister med tillhörande uppgiftsskyldighet blir verklighet. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/408 Sida 6 (6) Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområdet Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-09-07 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-09-07 --- [Svar på frågor gällande förlängda serveringstider och stöd till utsatta gäster.pdf] Från: "Gulan Avci" <gulan.avci@stockholm.se> Skickat: Tue, 8 Sep 2026 14:53:20 +0100 Till: "Fredrik" <fredrik@stratup.se> Cc: "Funktion Kommunstyrelsen" <kommunstyrelsen@stockholm.se>;"Funktion SOF Socialförvaltningen" <socialforvaltningen@stockholm.se>;"Thea Erlandsson" <thea.erlandsson@stockholm.se> Ämne: Sv: Skrivelse: krav på tillståndshavare vid förlängda serveringstider och stöd till utsatta gäster Hej Fredrik, Ursäkta för dröjt svar, men jag vill börja med att tacka för din skrivelse och dina kloka tankar i den här frågan. Det är väldigt beklagligt att kvinnor med alkoholproblem dras in i farliga miljöer och riskerar att utnyttjas. Staden har en skyldighet att ingripa när utsatta och sårbara människor far illa. Jag som tidigare varit ordförande för Liberalernas Kvinnoförbund i fem år och drivit frågor som rör kvinnors utsatthet, uppskattar verkligen att du uppmärksammar den här gruppen och föreslår olika former av åtgärder för att komma till bukt med problematiken. Jag tar definitivt med mig dina förslag vidare med mig i mitt politiska arbete. Liberalerna vill ha en levande stad, men lika självklart är det för oss att också ha ett socialt ansvarstagande. Med vänlig hälsning Gulan Avci Från: Fredrik <fredrik@stratup.se> Skickat: den 27 augusti 2026 10:02 Till: Gulan Avci <gulan.avci@stockholm.se> Kopia: Funktion Kommunstyrelsen <kommunstyrelsen@stockholm.se> Ämne: Skrivelse: krav på tillståndshavare vid förlängda serveringstider och stöd till utsatta gäster Detta e-postmeddelande kommer från en extern avsändare. Klicka inte på länkar och öppna inte bilagor om du inte känner igen avsändaren och vet att innehållet är säkert. Till: Gulan Avci, oppositionsborgarråd (L) Kopia: Registrator, kommunstyrelsen, Stockholms stad Hej Gulan, Jag skriver till dig som oppositionsborgarråd och som företrädare för ett parti som vill göra VM-undantaget med servering till 08.00 permanent i Stockholm. Jag har inget emot ett levande nöjesliv. Jag vill uppmärksamma en grupp som sällan syns när frågan diskuteras, och ställa några frågor om vilka krav staden ställer på klubbarna i gengäld och hur staden fångar upp dem som far illa. Det finns kvinnor med alkoholproblem, ofta i kombination med andra diagnoser som adhd, som gång på gång hamnar i samma miljöer. Det är viktigt att förstå hur de rör sig. De ställer sig inte i kön. De står uppskrivna på klubbarnas egna gästlistor, går rakt in och bjuds på champagne vid borden. Där sitter klubbens stamgäster, som inte betalar inträde och vars notor bär verksamheten, och där möter kvinnorna vecka efter vecka män som ser dem som något som kan utnyttjas. Det är inte ett val utan ett mönster, och mönstret är farligt. Ju längre natten är, desto större är risken. När något händer beskriver klubbarna det gärna som ett problem med utomstående, personer som kommit in från kön eller gatan. Den bild jag fått är att det oftare handlar om klubbens egna stamgäster, de som står för de stora notorna. Så länge ansvaret läggs på fel personer förblir de som faktiskt utnyttjar kvinnorna välkomna, och kvinnorna kommer tillbaka till samma bord nästa helg. Varje serveringstillstånd är ett avtal mellan staden och klubben. Den som står på gästlistan är där på klubbens inbjudan, och stamgästen som inte betalar inträde är där på klubbens villkor. Då bär klubben också ett ansvar för vad som sker mellan dem. Det går dessutom att se tidigt vart det är på väg. Försämrad munhälsa är ofta en av de första synliga tecknen på att någon håller på att tappa greppet, långt innan det syns i någon statistik. Och insatsen som behövs är ofta liten. Något så vardagligt som en eltandborste, och någon som hjälper till att komma igång med den, kan hindra att plack hinner hårdna till tandsten och blir samtidigt ett dagligt bevis på att rutiner går att bryta. Det säger något om vad som saknas: inte stora program, utan någon som lägger märke till de små tecknen i tid. Mina frågor är därför: 1.    Om serveringstiderna förlängs permanent, vilka krav vill Liberalerna ställa på tillståndshavarna när det gäller gästlistor, gratis alkohol till kvinnliga gäster, incidentrapportering och hur värdar och ordningsvakter agerar mot stamgäster? 2.    Hur följer staden i dag, inom ramen för tillståndsgivning och tillsyn, upp att tillståndshavare inte skyddar sina mest lönsamma gäster på bekostnad av sina mest sårbara? 3.    Använder stadens socialtjänst och uppsökande verksamhet munhälsa som en tidig indikator på missbruk och utsatthet, och finns det någon röd tråd mellan de som möter dessa kvinnor på natten och de som kan erbjuda stöd på dagen?   4.    Tandvården är regionens ansvar, men samverkan med Region Stockholm och Folktandvården är stadens. Hur ser den samverkan ut i dag för kvinnor i missbruk och riskmiljöer, och finns det något uppsökande tandvårdserbjudande riktat till dem? Som bakgrund: Region Stockholm har avslutat avtalet med Wonsa, World of No Sexual Abuse, den mottagning som behandlade just dessa kvinnors trauman och hjälpte dem att bryta mönstret. Det är regionens ansvarsområde, inte stadens, men konsekvensen är att nätterna förlängs samtidigt som vården för dem som skadas under nätterna har försvunnit. Jag ber registrator diarieföra denna skrivelse och återkomma med diarienummer. Jag träffar dig gärna för ett kort samtal om detta, i den form som passar dig. Med vänlig hälsning Fredrik Sickling --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38).pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (3) s Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38) Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/802 Förvaltningens beslut 1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning av remissen Regeringskansliet har remitterat slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38) till Stockholms kommun. Kommunstyrelsen har bett socialnämnden att yttra sig över remissen. Utredningen föreslår förändringar för att göra hälso- och sjukvården mer behovsstyrd, jämlik och tillgänglig. Förslagen omfattar en ny vårdgaranti i den specialiserade vården, förslag som ökar patientens möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad vård och förslag till nya regler för offentligt finansierad digital vård. Betänkandet omfattar också bedömningar om bland annat myndighetsuppdrag för uppföljning och tillsyn av vårdgarantin samt nationell samordning av vårdresurser. Förslaget till ny vårdgaranti i den specialiserade vården innebär: • Att vårdgivare som tar emot en remiss, inom tre arbetsdagar ska prioritera och bedöma patientens behov, samt ge patienten besked om att remissen tagits emot. Förslaget innebär ny reglering. • Att patienten inom 10 arbetsdagar ska informeras om när den medicinska bedömningen kommer att äga rum. Förslaget innebär ny reglering. • Att patienten ska få en medicinsk bedömning inom 30 dagar. Förslaget ersätter nuvarande besöksgaranti inom 90 dagar. • Att patienten ska få sin planerade vård inom 60 dagar. Förslaget ersätter dagens behandlingsgaranti inom 90 dagar. • För barn och ungdomspsykiatrin föreslås en särskild reglering om att planerad vård ska ges inom 30 dagar. Detta är sedan år 2011 en målsättning, som uttrycks i överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner, och som nu föreslås bli lagstadgad. Handläggare Lovisa Kim Telefon: 08-50825288 Till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Kontorsutlåtande Dnr SOF 2026/410 2026-08-25 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/410 Sida 2 (3) Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38) • Om beslut om ytterligare vård fattas ska den ges inom 60 dagar, respektive 30 dagar för barn och ungdomspsykiatrin. I de fall då regionen bedömer att vårdgarantin inte kommer kunna uppfyllas, ska patienten får vård hos annan vårdgivare inom garantins gränser. Beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen bedömer att förslagen till ny vårdgaranti i den specialiserade vården är gynnsam för patienten. Den föreslagna nya vårdgarantin kan också vara gynnsam för socialtjänstens förutsättningar att samverka med vården och förvaltningen tillstyrker förslagen. Det är särskilt positivt att barn och ungdomspsykiatrins nuvarande målsättning, att planerad vård ska ges inom 30 dagar, förslås bli lagstadgad. Det bör beaktas att en skärpt ambition kommer kräva ökade resurser. Förvaltningen har inga synpunkter på övriga förslag och bedömningar. Ställningstaganden Betänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38) handlar i första hand om hälso- och sjukvården. Socialtjänsten berörs indirekt genom de patientgrupper där vård och sociala insatser behöver samordnas. Förvaltningen bedömer att förslagen till ny vårdgaranti i den specialiserade vården är gynnsam för patienten. Den föreslagna nya vårdgarantin kan också vara gynnsam för socialtjänstens förutsättningar att samverka med vården och förvaltningen tillstyrker förslagen. Det är särskilt positivt att barn och ungdomspsykiatrins nuvarande målsättning, att planerad vård ska ges inom 30 dagar, föreslås bli lagstadgad. Många barn och unga med psykisk ohälsa är aktuella inom socialtjänsten och förslaget kan förbättra förutsättningarna för dem och deras familjer att få rätt stöd i rätt tid. Det kan innebära ett minskat behov av akuta socialtjänstinsatser för problem som egentligen kräver psykiatrisk vård och bättre förutsättningar för att socialtjänstens insatser ska bli verksamma. Det bör beaktas att en skärpt ambition kommer kräva ökade resurser. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/410 Sida 3 (3) Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38) Förvaltningen har inga synpunkter på övriga förslag och bedömningar. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2626:38) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-09-15 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-09-15
The original document is available at meetingspublic.stockholm.se.