Remisser om tolkavgifter, barntolkning och mer behovsstyrd vård
Socialnämnden ska behandla flera anmälningar för kännedom, bland annat remisser om tolkavgifter och förbud mot barntolkning, hälso- och sjukvårdens beredskap samt en mer behovsstyrd vård. Socialförvaltningen föreslår bland annat att säga nej till tolkavgifter och barntolkning eftersom avgifterna kan drabba ekonomiskt utsatta personer, och ställer sig positiv till tydligare vårdgarantier där patienter föreslås få medicinsk bedömning inom 30 dagar och planerad vård inom 60 dagar.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-09-29. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
[Kontorsutlåtande - Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23).pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (5)
Remiss av Tolkavgift och förbud mot
barntolkning (SOU 2026:23)
Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr Ks 2026/663
Förvaltningens förslag till beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som yttrande över remissen.
Sammanfattning av remissen
DEL 1 Uppdraget om tolkavgift
7.1 Utredningens utgångspunkter
Utgångspunkten för utredningen har varit att tydligt stärka
incitamenten för den enskilde att lära sig svenska, översynen av
vissa tolkfrågor syftar till att det integrationspolitiska målet ska
återspeglas i användandet av tolk. Förslaget om att tolkavgift ska tas
ut är kopplat till rätten till svenska för invandrare, SFI. Rätten att
delta i utbildning i SFI gäller som längst i sex år. Utredningen
föreslår därför att tolkavgift ska tas ut när en person har varit
folkbokförd i Sverige i minst sex år. Tolkavgiften ska tas ut per
ärende, oavsett vem som har initierat ärendet, avgiften ska vara 400
kronor. I frågan om barntolkning föreslår utredningen en ny lag om
förbud mot barntolkning.
8.1 Samtliga myndigheter ska omfattas av skyldigheten att ta
ut tolkavgift
Tolkavgift ska endast tas ut om en myndighet inom ramen för
handläggningen av ett ärende har använt tolk med stöd av 13 §
första stycket FL. Tolkavgift ska endast tas ut vid tolkning i talade
språk. Den som till följd av bestående funktionsnedsättning saknar
möjlighet att förvärva tillräckliga kunskaper i svenska för att klara
sina myndighetskontakter utan tolk ska kunna ansöka om undantag
från skyldigheten att betala tolkavgift. Ansökningar om undantag
ska prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
9 Hinder mot tolkavgift
Utredningen har identifierat ett flertal rättsliga hinder som bland
annat grundar sig på bestämmelser i asylprocedurförordningen,
brottsofferdirektivet och direktivet om rätt till tolkning och
Handläggare
Johanna Kleman
Telefon: 08-50825289
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/330
2026-06-22
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/330
Sida 2 (5)
Remiss av Tolkavgift och förbud mot
barntolkning (SOU 2026:23)
översättning vid straffrättsliga förfaranden. Utredningen har i
huvudsak bedömt att det av olika skäl inte är ändamålsenligt att ta
ut en tolkavgift inom hälso- och sjukvården, tandvården,
socialtjänsten och domstolarnas rättskipande verksamhet.
11 När ska tolkavgift tas ut?
Tolkavgift ska endast tas ut om en myndighet inom ramen för hand-
läggningen av ett ärende har använt tolk med stöd av 13 § första
stycket FL. Exempel på ärenden där tolkavgift kommer att tas ut:
▪ Försäkringskassans ärenden om aktivitetsersättning,
förebyggande sjukpenning, merkostnadsersättning,
närståendepenning, sjukersättning och sjukpenning
▪ Arbetsförmedlingens ärenden om arbetssökandes
registrering i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
▪ Kriminalvårdens ärenden om särskilda utslussningsåtgärder
▪ Polismyndighetens ärenden om avvisning av utlänningar
som vistas i Sverige utan tillstånd
▪ Migrationsverkets ärenden om återkallelse av
uppehållstillstånd
▪ Ärenden som handläggs av Statens servicecenter på uppdrag
av andra myndigheter (exempelvis Försäkringskassan,
Skatteverket och Arbetsförmedlingen).
12 När ska tolkavgift inte tas ut?
Exempel på ärenden där tolkavgift inte ska tas ut:
▪ när ärendet direkt rör barn
▪ när tolk använts inom socialtjänsten
▪ när tolk använts i ärenden och mål om tvångsvård, förvar
eller uppsikt
▪ när minoritetsspråk använts
15 En ny lag omförordning om tolkavgift
Föreslagna bestämmelser ska meddelas i två nya författningar –
lagen och förordningen om tolkavgift.
DEL 2 Uppdraget om förbud mot att använda barn som tolk
19 Barn som tolkar
Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur ett
förbud för myndigheter att använda barn som tolk bör utformas och
samtidigt överväga om det finns situationer då det bör vara möjligt
att göra undantag.
19.2 I vilka situationer tolkar barn?
I utredningen framgår att det tycks finnas en gemensam hållning
inom det offentliga att barn inte ska användas som tolkar och i
många fall finns interna riktlinjer och förbud mot barntolkning
(avsnitt 4.4.4). Det är dock inte ovanligt att myndigheter samtidigt
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/330
Sida 3 (5)
Remiss av Tolkavgift och förbud mot
barntolkning (SOU 2026:23)
öppnar upp för undantag, exempelvis vid enklare information, som
att boka en tid eller uppge en adress.
19.7 En ny lag om förbud mot att använda ett barn som
tolk
Många myndigheter har i sina interna riktlinjer förbjudit
användandet av barn som tolkar oavsett situation medan andra
tillåter undantag vid tolkning av enkel information (avsnitt 4.4.4).
Att myndigheter hanterar frågan olika och öppnar upp för
bedömningar i det enskilda fallet bidrar enligt utredningens mening
till otydlighet och godtyckliga bedömningar. I syfte att i skapa
enhetlighet och tydlighet kring frågan om barntolkning bedömer
utredningen därför att det behövs en reglering som slår fast att ett
barn inte ska användas som tolk.
Beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling,
socialförvaltningen.
Förvaltningens synpunkter
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen anser att utredningens förslag om tolkavgift riskerar
att främst drabba personer som redan tillhör en särskilt utsatt
målgrupp. Personer som redan uttömt sex år av möjlighet till SFI
samt Arbetsförmedlingens etableringsprogram och som fortsatt har
ett tolkbehov, är en målgrupp som sannolikt inte heller har egen
försörjning och är i behov av ekonomiskt bistånd i relativt hög
utsträckning.
Användning av tolk i praktiken
För att tillgodose sig rätten till ekonomiskt bistånd förväntas alla
andra möjliga alternativ till försörjning vara uttömda samt att den
enskilde har gjort vad den kan för att komma närmre
självförsörjning. Det innebär att kontakt med myndigheter så som
Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten,
Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är kravställd för rätten
till ekonomiskt bistånd. Kontakterna är dessutom avgörande för att
dessa personer ska kunna få rätt stöd mot självförsörjning, även om
omfattningen kan variera på individnivå. Kontakt med Statens
servicecenter är även vanligt förekommande för målgruppen.
Detta innebär ofta att flera ärenden skapas hos flera olika
myndigheter vilket kan medföra många tolkavgifter för den
enskilde. Socialnämndens erfarenhet är att många personer av de
som inte har lärt sig svenska genom SFI eller andra
språkutbildningar ofta har andra, outredda behov av stöd. Det kan
handla om funktionsnedsättningar, diagnoser eller andra svårigheter
som inte har utretts i hemlandet. För att få rätt hjälp krävs ofta
långvarigt stöd och vägledning och det kan ta flera år innan det
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/330
Sida 4 (5)
Remiss av Tolkavgift och förbud mot
barntolkning (SOU 2026:23)
finns en dokumenterad utredning om dessa behov. Förslaget
riskerar att bli en förskjutning av kostnader, från en myndighet till
en annan, när personer utan egen försörjning behöver ansöka om
ekonomiskt bistånd för att kunna tillgodose behov av tolk hos andra
aktörer.
Det framgår av utredningen att tolkavgiften kan leda till ett ökat
behov av ekonomiskt bistånd, men att frågan om socialnämnden bör
bevilja bistånd till tolkavgifter ska avgöras i rättstillämpningen. Ny
rättstillämpning och praxis inom ramen för ekonomiskt bistånd
kräver tid och flertalet prövningar. I väntan på sådan praxis kan
frågan om skälig levnadsnivå tolkas olika av kommuner och
handläggare. Det innebär risk att personer och familjer kan hamna i
situationer där de inte beviljas bistånd till tolkavgifter, vilket leder
till en ännu mer ansträngd ekonomisk situation. I dessa situationer
finns risk att barn inte får sina behov tillgodosedda, till följd av den
ekonomiskt utsatta situation som familjen befinner sig i.
Även personer som är i behov av skydd till följd av hot och våld i
nära relation, hedersrelaterat våld samt prostitution och
människohandel kan vara i behov av ekonomiskt bistånd i samband
med att personen lämnar relationen/situationen. Denna målgrupp
behöver ofta kontakt med andra myndigheter, särskilt Skatteverket,
för att kunna tillgodogöra sig nödvändigt skydd. Att ändra
folkbokföring samt ansöka om skyddade
personuppgifter/folkbokföring är ofta avgörande delar av det skydd
som krävs. Tolkavgiften riskerar att höja tröskeln till dessa
skyddsåtgärder, när en person saknar egen försörjning och inte vill
behöva få ytterligare avgifter.
Barn som tolkar
Att barn inte får användas som tolkar är bra, men ett förbud kräver
att tillgången till professionella tolkar säkras. Förslaget om
tolkavgifter riskerar däremot att motverka sitt syfte när det ställs i
relation till förslaget om förbud mot barntolk. I en situation där
personer utan egen försörjning, varje månad, får höga kostnader för
tolkavgifter, ökar risken att föräldrar använder sina barn för att
hjälpa till med tolkning i kontakt med myndigheter. Även om en
myndighet inte använder barnet för tolkning, blir det i praktiken
svårt att stoppa ett barn som tolkar på uppmaning av sin förälder.
En annan risk är att barn blir uppmanade att föra föräldrars talan
utan att föräldern är med i sammanhanget, för att minska dessa
kostnader. Även om myndigheterna inte skulle acceptera en sådan
lösning och informera om att föräldern behöver företräda ärendet,
kan situationen vara betungande ansvar nog för ett barn.
Det kan bli svårt i praktiken att bedöma vad som krävs för att kunna
göra undantag kring förbud mot barntolkning. Akuta ansökningar
av ekonomiskt bistånd inkommer dagligen i flera ärenden hos en
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/330
Sida 5 (5)
Remiss av Tolkavgift och förbud mot
barntolkning (SOU 2026:23)
försörjningsstödenhet. I en situation där en förälder ansöker om
ekonomiskt bistånd för mat, där det framgår att familjen inte har
mat hemma och inte har ätit kan socialtjänsten hamna i ett läge där
tolkning av barnet är nödvändig för att undvika att nödsituation
uppstår. Särskilt i fall där det är svårt att få tolk på aktuellt språk
med kort varsel. Det är otydligt i utredningen hur dessa
bedömningar ska göras och vad som definieras som en nödsituation.
Dessa barn riskerar att fortsatt behöva bära ansvaret för tolkning i
mycket svåra och komplexa situationer.
Ställningstaganden
Mot bakgrund av ovan avstyrker socialförvaltningen utredningens
förslag om införande av tolkavgift och förbud mot barntolkning. I
det fall förslaget antas instämmer förvaltningen i undantagen där
utredningen har bedömt att det föreligger rättsliga eller andra hinder
för att ta ut en tolkavgift. Förvaltningen anser därtill att ärenden
inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården,
Polismyndigheten, Migrationsverket samt ärenden som handläggs
av Statens servicecenter på uppdrag av andra myndigheter bör
omfattas av undantaget. I relation till förslaget om tolkavgift
avstyrker förvaltningen även den del som rör förbud mot
barntolkning.
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Betänkande av Utredningen om tolkavgifter och förbud mot
barntolkning (SOU 2026:23)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-07-16
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-07-16
---
[Kontorsutlåtande - Remiss om Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för socialt stöd
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (3)
Remiss om Förslag till Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om hälso- och
sjukvårdens beredskap
Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr SOF 2026/405
Förvaltningens förslag till beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning av remissen
Kommunstyrelsen har remitterat Förslag till Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap,
till Stadsledningskontoret, Äldrenämnden och Socialnämnden.
Nya regler om hälso- och sjukvårdens beredskap trädde i kraft den 1
januari 2026, som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens
beredskap i händelse av kris och krig. Reglerna riktar sig till
regioner och kommuner i egenskap av sjukvårdshuvudmän.
Socialstyrelsen fick den 24 april 2025 i uppdrag av regeringen att
förbereda arbetet med att genomföra förslagen i lagrådsremissen
Hälso- och sjukvårdens beredskap, och även att förbereda egna
föreskrifter eller annan vägledning.
De nya reglerna finns i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL
och hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80), HSF och
innefattar bland annat att kommuner och regioner ska;
• erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa under
fredstida krissituationer och höjd beredskap,
• hjälpa varandra vid katastroftillstånd,
• planera för katastroftillstånd och händelser som medför ett
stort antal skadade och sjuka,
• lagerhålla sjukvårdsprodukter (bestämmelser om
lagerhållningsskyldighet träder i kraft 1 januari 2027 och
bestämmelser kring detta behandlas i annan utredning från
socialstyrelsen.
Handläggare
Niclas Olund
Telefon: 08-50825255
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för socialt stöd
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/405
2026-07-15
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/405
Sida 2 (3)
Remiss om Förslag till Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om hälso- och
sjukvårdens beredskap
Vidare har det även införts regler för beslut om hjälp och beslut om
kvalificerat katastroftillstånd och vad som ska gälla under sådana
förhållanden.
Beredning
Ärendet har beretts inom Socialförvaltningen vid avdelningen för
socialt stöd.
Förvaltningens synpunkter
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till Socialstyrelsens
förslag.
Föreskrifterna skapar tydligare nationella förutsättningar för
planering, prioritering och samverkan inom hälso- och sjukvårdens
beredskap och bidrar till en mer jämlik och patientsäker vård under
fredstida kriser och höjd beredskap.
Förvaltningen anser dock att föreskrifterna bör kompletteras med ett
tydligare kommunalt perspektiv, särskilt avseende personer med
omfattande funktionsnedsättningar och kommunal hälso- och
sjukvård. Dessa grupper är särskilt sårbara i kris- och
krigssituationer och deras behov av kontinuerlig vård och stöd
måste säkerställas även under sådana förhållanden.
Ställningstaganden
2.1. Genomgång av Socialstyrelsens förslag och
bedömningar
Förvaltningen tillstyrker att föreskrifterna konkretiserar begreppet
vård som är nödvändig för liv och hälsa. En mer enhetlig tolkning
minskar risken för olika bedömningar mellan huvudmän och ger
bättre stöd i den kommunala beredskapsplaneringen. Det är även
positivt att föreskrifterna tydliggör processerna för hjälp mellan
kommuner och regioner vid katastroftillstånd, vilket stärker
möjligheterna till nationell samordning.
Förvaltningen tillstyrker att psykisk ohälsa och psykiatriska
tillstånd lyfts fram i förslaget. Samtidigt bör det även tydliggöras
hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism och
flerfunktionsnedsättningar ska beaktas i beredskapsplaneringen,
eftersom dessa grupper ofta har svårt att själva tillvarata sina
rättigheter och är beroende av fungerande stödinsatser.
Förvaltningen föreslår att det tydligare behöver beskrivas hur
kontinuiteten i vården ska säkerställas under längre kriser för
personer med funktionsnedsättning, särskilt personer som omfattas
av LSS samt socialpsykiatrins målgrupper med omfattande
kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Många personer är
beroende av dagliga medicinska insatser, medicintekniska
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/405
Sida 3 (3)
Remiss om Förslag till Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om hälso- och
sjukvårdens beredskap
produkter, habiliterande insatser, nutrition, andningsstöd,
sondmatning eller avancerad läkemedelsbehandling. Ett avbrott kan
snabbt leda till allvarliga medicinska konsekvenser, även om
tillståndet inte initialt framstår som akut.
Förvaltningen ser därför ett behov av att Socialstyrelsen ytterligare
belyser:
• hur rehabilitering och habilitering ska prioriteras när
uteblivna insatser riskerar att leda till bestående
funktionsförlust,
• hur samverkan mellan kommun, region och privata utförare
ska säkerställas
• planering för läkarmedverkan i kommunal hälso- och
sjukvård vid långvariga störningar.
3.2 Kostnader och intäkter för kommuner och regioner
Förslaget bedöms på sikt stärka kommunens beredskapsförmåga
och skapa bättre förutsättningar för en likvärdig planering.
Samtidigt innebär föreskrifterna sannolikt ökade kostnader för
Stockholms stad.
För en stor kommun som Stockholms stad, med omfattande
kommunal hälso- och sjukvård inom äldreomsorg, LSS och
socialpsykiatri, kan dessa kostnader bli betydande. Även om flera
delar ligger i linje med redan pågående beredskapsarbete innebär
föreskrifterna sannolikt ökade krav på planering och
personalresurser.
Lisa Cadenius Lina Blombergsson
Tf. förvaltningschef Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-07-20
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-07-20
---
[Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för stadsövergripande sociala
frågor
Box 44
123 21 Farsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (3)
Fördelning av statsbidrag för förstärkta
familjerätter och våldsförebyggande
familjerådgivning 2026
Bakgrund
Regeringen har beslutat att fortsätta den satsning på förstärkta
familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning, som
inleddes 2025. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
(MFoF) har i uppdrag att även under 2026 betala ut och följa upp
statsbidrag om 48,5 miljoner kronor. Statsbidraget fördelas till 20
kommuner med områden där utanförskapet är särskilt stort.
Till Stockholms stad har 3 815 689 kr. fördelats. Kommunerna får
enligt regeringens beslut, använda medlen till bemanning,
kompetenshöjande åtgärder, ökad tillgänglighet och sänkta
egenavgifter i verksamhet som rör familjerättsliga frågor eller
familjerådgivning.1
Ärendet
MFoF utlyste statsbidraget den 2 februari 2026 och publicerade
anvisningar på sin hemsida2. Anvisningarna innehåller exempel på
hur statsbidraget kan användas:
Bemanning, exempelvis:
- Kartlägga målgrupper och behov.
- Utveckla och implementera rutiner och arbetssätt som
förstärker det våldsförbyggande arbetet (t.ex. rutiner för
att fråga om våldsutsatthet och våldsutövande, samt
rutiner när våld identifieras).
- Sprida redan befintliga arbetssätt i kommunen, till
berörda verksamheter
- Utveckla och bedriva intern och extern samverkan.
1 Uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om förstärkta
familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning
2 Så kan bidragen användas (mfof.se)
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och
utveckling
Beslut
Dnr SOF 2026/167
2026-03-29
Box 44
123 21 F arsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm .se
start.stockholm
Beslut
Dnr SOF 2025/217
Sida 2 (3)
Fördelning av statsbidrag för förstärkta
familjerätter och våldsförebyggande
familjerådgivning 2026
- Utveckla och bedriva ett förebyggande och utåtriktat
arbete för verksamhetens målgrupper (t.ex. information
och utbildning).
Kompetenshöjande åtgärder, exempelvis:
- Utbildning eller workshop för yrkesverksamma, t.ex.
med fokus på våld i nära relation, hedersrelaterat våld
och förtryck, jämställdhet, konfliktlösning och
samarbete mellan föräldrar.
Ökad tillgänglighet, exempelvis:
- Förbättrade eller utökade öppettider, ökad geografisk
tillgänglighet, ökad digital tillgänglighet, förenklade
kontaktvägar, målgrupps- och individanpassad
verksamhet (t.ex. kommunikation och information).
- Sänkta egenavgifter, exempelvis:
Statsbidraget ska användas för aktiviteter som genomförs under
2026, Statsbidraget ska användas i enlighet med de anvisningar som
anges på MFoF:s hemsida3. I början av 2027 ska de berörda
familjerätterna redovisa till socialförvaltningen hur medlen har
använts. Socialförvaltningen återrapporterar därefter till MFoF.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Utifrån statsbidragets syfte och myndighetens anvisningar föreslår
socialförvaltningen att det statsbidrag som tilldelats Stockholms
stad om 3 815 689 kronor fördelas till samtliga familjerätter i staden
samt till socialförvaltningens familjerådgivning. Fördelningen syftar
till att säkerställa jämlik tillgång till stöd, insatser och förebyggande
arbete inom familjerättens och familjerådgivningens
verksamhetsområden.
Familjerådgivningen är stadsövergripande och organiserad inom
socialförvaltningen. Stockholms stad är samtidigt organiserad i sju
familjerätter, men invånarnas tillgång till likvärdigt bemötande,
kvalitet och insatser ska inte påverkas av geografisk indelning. Vid
fördelningen har därför hänsyn tagits till inkomna önskemål om
kompetenshöjande insatser och utvecklingssatsningar samt till
antalet medarbetare inom respektive verksamhet.
3 Så kan bidragen användas (mfof.se)
Beslut
Dnr SOF 2025/217
Sida 3 (3)
Fördelning av statsbidrag för förstärkta
familjerätter och våldsförebyggande
familjerådgivning 2026
Beslut
Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om
fördelning inom staden av statsbidrag för förstärkta familjerätter
och våldsförebyggande familjerådgivning 2026, enligt
nedanstående:
Familjerätt/förvaltning Belopp i kr.
Familjerätt Järva 730 000
Familjerätt Nordväst 450 000
Familjerätt Sydost 600 000
Familjerätt Sydväst 730 000
Familjerätt Norra innerstaden 320 000
Familjerätt Södermalm 320 000
Familjerätt Kungsholmen 160 000
Socialförvaltningen 505 689
Summa 3 815 689
Veronica Carstorp Wolgast
Socialdirektör
---
[Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Box 44
123 21 Farsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (3)
Fördelning av statsbidrag för att förebygga
och motverka brottslighet, samt av
budgetmedel för sociala insatsgrupper
2026
Bakgrund
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag
till kommuner i syfte att stärka och utveckla socialtjänstens arbete
för att förebygga och motverka brottslighet, inklusive
brottsförebyggande och återfallsförebyggande insatser till enskilda.
Medlen får användas för ökad tillgänglighet i socialtjänstens
förebyggande verksamheter gentemot barn och unga, t.ex.
uppsökande arbete och fältarbetare1.
Totalt har Socialstyrelsen fördelat 298 500 000 kronor till
kommunerna för år 2026. Till Stockholms stad har 24 029 877 kr.
fördelats.
Socialförvaltningen fördelar även 32,6 mkr i budgetmedel för
sociala insatsgrupper för unga och vuxna.
Ärendet
Av Socialstyrelsens anvisningar för statsbidraget framgår att det
syftar till att stärka och utveckla socialtjänstens brottsförebyggande
arbete. Statsbidraget får användas till både brottsförebyggande och
återfallsförebyggande insatser. Insatserna ska motverka allvarligt
normbrytande beteende.
I anvisningarna ges några exempel på insatser som statsbidraget kan
användas till:
- Arbete mot välfärdsbrottslighet
- Arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
- Arbete mot våldsbevakande extremism
- Brottsförebyggande arbete riktat mot våldsbrott
1 Uppdrag till Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag till kommuner för att
utveckla socialtjänstens arbete med att förebygga brottslighet
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och
utveckling
Beslut
Dnr SOF 2026/168
2026-05-26
Box 44
123 21 F arsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm .se
start.stockholm
Beslut
Dnr SOF 2025/471
Sida 2 (3)
Fördelning av statsbidrag för att förebygga
och motverka brottslighet, samt av
budgetmedel för sociala insatsgrupper 2026
Statsbidraget får användas för kostnader till och med 31 december
2026. I början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen
hur statsbidraget har använts. 2
Förvaltningens synpunkter och förslag
För att ge alla stadsdelsnämnder förutsättningar att stärka sitt arbete
med att förebygga och motverka brottslighet föreslår
socialförvaltningen att huvuddelen av det statsbidrag som fördelats
till Stockholms stad, 24 029 877 kr., fördelas mellan
stadsdelsnämnderna. Förvaltningen bedömer att möjliga
användningsområden kan vara att stärka samverkan mellan
socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) genom SSPF-koordinator
som arbetar på individnivå, eller arbetet med sociala insatsgrupper
(SIG). Medel för SIG fördelas till de stadsdelsnämnder som ännu
inte har påbörjat arbete med SIG. Medel för SSPF fördelas till alla
stadsdelsnämnder. Ytterligare 500 000 kr. har fördelats till
Kungsholmens stadsdelsnämnd för arbete med projektet
”Modellkommun för delaktighet”. Efter dialog med
stadsdelsnämnderna har viss omfördelning av medel skett.
Stadsdelsnämnderna kan även välja att prioritera annat arbete,
förutsatt att statsbidraget används i enlighet med Socialstyrelsens
anvisningar3.
Medel fördelas även till socialnämnden för stadsövergripande
insatser för att stärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete.
Socialförvaltningen fördelar även budgetmedel till de
stadsdelsförvaltningar som har etablerade sociala insatsgrupper
(SIG). Fördelningen sker i dialog med berörda
stadsdelsförvaltningar och baseras på en samlad behovsinventering
av målgrupp, lokala förutsättningar och verksamhetens omfattning.
Beslut
Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om
fördelning inom staden av statsbidrag för att förebygga och
motverka brottslighet 2026, enligt nedanstående:
2 Anvisningar för statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet
3Anvisningar för statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet
Beslut
Dnr SOF 2025/471
Sida 3 (3)
Fördelning av statsbidrag för att förebygga
och motverka brottslighet, samt av
budgetmedel för sociala insatsgrupper 2026
Stadsdelsnämnd SIG
SSPF-
koordinator
Övrigt och
omfördelade
medel Totalt
Kungsholmen 1 000 000 1 485 000 500 000 2 985 000
Bromma 1 000 000 1 485 000 2 485 000
Norra innerstaden 1 000 000 1 485 000 2 485 000
Södermalm 500 000 500 000 1 000 000
Järva 1 485 000 1 485 000
Enskede-Årsta-Vantör 1 485 000 1 485 000
Farsta 1 485 000 800 000 2 285 000
Skarpnäck 1 485 000 1 485 000
Skärholmen 1 485 000 1 485 000
Häselby-Vällingby 1 485 000 1 485 000
Hägersten-Älvsjö 1 485 000 800 000 2 285 000
Socialnämnden 3 079 877 3 079 877
Summa 3 500 000 15 350 000 5 179 877 24 029 877
Socialdirektören beslutar om fördelning av budgetmedel för sociala
insatsgrupper för unga och vuxna 2026, enligt nedanstående:
Stadsdelsnämnd Beviljade budgetmedel
Enskede-Årsta-Vantör 5 400 000
Farsta 4 000 000
Hägersten-Älvsjö 3 500 000
Hässelby-Vällingby 4 500 000
Järva 9 000 000
Skarpnäcks 3 200 000
Skärholmens 3 000 000
Summa 32 600 000
Veronica Carstorp Wolgast
Socialdirektör
---
[Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Box 44
123 21 Farsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (4)
Beslut om fördelning av statsbidrag till en
mer förebyggande och kunskapsbaserad
socialtjänst 2026
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen ett långsiktigt
stöd till kommunerna under perioden 2024-2028, i form av en
bemannings- och kompetenssatsning, samt en överenskommelse
med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för att stödja
kommunerna i omställningen till en ny socialtjänstlag.
För 2026 har regeringen givit Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut
statsbidrag till kommunerna för att stödja kommunerna i
omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och
kunskapsbaserad socialtjänst. Statsbidraget som ska betalas ut till
kommunerna efter rekvisition är totalt 2 118 500 000 kronor, varav
169 792 732 kronor fördelas till Stockholms stad.
Regeringen beräknar att 2 220 miljoner kronor kommer att avsättas
för ändamålet årligen 2027-2028, under förutsättning att riksdagen
anvisat medel för det aktuella anslaget.
Ärendet
Enligt Socialstyrelsens anvisningar0F
1 får kommunerna använda
statsbidraget till bemanning och kompetenshöjande insatser för att
verka i linje med den nya socialtjänstlagens syfte och att på olika
sätt stärka förutsättningarna för att verksamheten ska bedrivas i
enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. De regionala
samverkans- och stödstrukturerna stödjer huvudmännen i
samverkan kring frågor som rör socialtjänst och hälso- och
sjukvård.
Statsbidraget får exempelvis användas till:
- Personalförsörjning
1Anvisningar för att rekvirera statsbidrag till en mer förebyggande och
kunskapsbaserad socialtjänst – kommuner, 2026
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och
utveckling
Beslut
Dnr SOF 2026/169
2026-06-01
Beslut
Dnr SOF 2025-332
Sida 2 (4)
Beslut om fördelning av statsbidrag till en
mer förebyggande och kunskapsbaserad
socialtjänst 2026
- kompetenshöjande insatser för personal
- åtgärder som stärker förutsättningarna att bedriva
verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad
erfarenhet.
Bidrag får lämnas för åtgärder som sker i samverkan mellan
kommuner.
I början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen hur
statsbidraget har använts. Återrapporteringen kommer att bestå av
en ekonomisk redovisning och frågor om hur statsbidraget har
använts. Mer information om återrapporteringen finns i
Socialstyrelsens anvisningar.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Socialförvaltningen hanterar statsbidraget till en mer förebyggande
och kunskapsbaserad socialtjänst i samråd med äldreförvaltningen,
stadsdelsförvaltningarna och stadsledningskontoret. Statsbidraget
ska användas för hela socialtjänstens omställning och inkluderar
äldreomsorgen. I samverkan mellan ovan nämnda förvaltningar har
följande förslag till fördelning av statsbidraget tagits fram:
Fast grundbelopp
Alla stadsdelsförvaltningar tilldelas ett grundbelopp som kan
användas för de insatser som beskrivs under följande rubriker, men
även för övergripande utvecklingsarbete såsom kommunikation,
uppföljning och kompetensutveckling.
Medel för förändringsledare
En fast summa fördelas till samtliga stadsdelsförvaltningar samt till
socialförvaltningens operativa verksamhet för att finansiera en
förändringsledare på heltid.
Riktade satsningar – relationsvåldscentrum
Riktade medel fördelas till insatser utan behovsprövning inom
området våld i nära relationer. Eftersom Relationsvåldscentrum
(RVC) övergår till socialförvaltningen efter halva året, fördelas
hälften av medlen till de stadsdelsförvaltningar som i dag har ett
RVC och hälften till socialförvaltningen.
Riktade satsningar – insatser för barn, unga och familj
Ytterligare riktade medel fördelas till insatser för barn, unga och
familjer. Syftet är att erbjuda stöd i ett tidigare skede till familjer
som kommer i kontakt med socialtjänsten via orosanmälan.
Resultaten i NUSO indikerar ett behov av att fler familjer erbjuds
Beslut
Dnr SOF 2025-332
Sida 3 (4)
Beslut om fördelning av statsbidrag till en
mer förebyggande och kunskapsbaserad
socialtjänst 2026
stöd redan vid första kontakten med socialtjänsten, särskilt för yngre
barn. Ett framgångsrikt arbete med att få fler familjer att ta emot
erbjudet stöd kräver ökade resurser till insatser för barn, föräldrar
och hela familjer. Dessa medel fördelas enligt
resursfördelningsnyckeln för barn och unga.
Medel för första linjen
Medel avsätts för att utveckla arbetssätt och insatser inom första
linjen i syfte att uppnå omställningens mål t.ex. att ge stöd i ett
tidigt skede, samordna insatser och arbeta förebyggande i
samverkan med andra aktörer. Fördelningen baseras på
resursfördelningsnyckeln för individ- och familjeomsorg, som
bygger på befolkningsstorlek och socioekonomiska faktorer.
Medel för andra linjen
Medel avsätts även för arbetssätt och insatser inom andra linjen med
motsvarande syfte t.ex. att ge tidiga, samordnade och förebyggande
stödinsatser i samverkan med andra aktörer. Även här används
resursfördelningsnyckeln för individ- och familjeomsorg.
Piloter första linjen
Pilotstadsdelsförvaltningarna tilldelas ett fast grundbelopp samt
ytterligare medel, fördelade enligt fördelningsnyckeln, som kan
användas för att utveckla arbetssätt och erbjuda insatsen flexibelt
socialt stöd. Även här baseras nyckeln på befolkningsstorlek och
socioekonomiska faktorer.
Medel för stadsövergripande arbete
En del av statsbidraget föreslås fördelas till socialförvaltningen och
äldreförvaltningen för bland annat projektledning,
stadsövergripande kompetensutveckling, intern och extern
kommunikation, digital utveckling, utveckling av en
kunskapsbaserad socialtjänst samt planering och gemensam
uppföljning av omställningsarbetet.
Beslut
Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om
fördelning inom staden av statsbidrag till en mer förebyggande och
kunskapsbaserad socialtjänst enligt nedanstående:
Beslut
Dnr SOF 2025-332
Sida 4 (4)
Beslut om fördelning av statsbidrag till en
mer förebyggande och kunskapsbaserad
socialtjänst 2026
Nämnd Summa (mnkr)
Järva stadsdelsnämnd 22,7
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 15,3
Bromma stadsdelsnämnd 8,9
Kungsholmens stadsdelsnämnd 7,3
Norra innerstadens stadsdelsnämnd 10,9
Södermalms stadsdelsnämnd 9,9
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd 20,0
Skarpnäcks stadsdelsnämnd 9,7
Farsta stadsdelsnämnd 17,3
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 16,3
Skärholmens stadsdelsnämnd 11,9
Socialnämnden 18,4
Äldrenämnden 1,2
Summa 169,8
Statsbidragen ska användas i enlighet med Socialstyrelsens
anvisningar1F
2 som anges på Socialstyrelsens hemsida. I början av
2027 ska stadsdelsförvaltningarna samt äldreförvaltningen och
avdelningen för socialt stöd på socialförvaltningen redovisa till
avdelningen för strategi och utveckling på socialförvaltningen hur
medlen har använts. Socialförvaltningen återrapporterar därefter till
Socialstyrelsen.
Veronica Carstorp Wolgast
Socialdirektör
2Anvisningar för att rekvirera statsbidrag till en mer förebyggande och
kunskapsbaserad socialtjänst – kommuner, 2026
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
---
[Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Box 44
123 21 Farsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (3)
Fördelning av statsbidrag för att stödja
och stimulera barnhälsovårdens
förebyggande arbete med
hembesöksprogram 2026
Bakgrund
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag
till regioner och kommuner för att stödja och stimulera
barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram.
Syftet med statsbidraget är att skapa en god och jämlik hälsa hos
barn och att främja barns utveckling i det svenska språket.
Totalt har Socialstyrelsen fördelat 150 000 000 kronor för år 2026.
Fördelningen av bidraget utgår från tillgänglig statistik från
Statistikmyndighetens SCB indelning av områden med
socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och 2).
Fördelningsmodellen bygger på respektive kommuns och regions
andel barn i åldern 0–5 år totalt samt andelen barn i områden med
socioekonomiska utmaningar enligt SCB:s indelning områdestyp 1
och 2. Socialstyrelsen fördelar hälften av stödet utifrån den totala
andelen barn mellan 0–5 år och hälften utifrån antalet av dessa som
bor i socioekonomiskt utsatta områden. Uppgifterna om
befolkningsmängd är från 2024.
Till Stockholms stad har 6 477 000 kr. fördelats.
Ärendet
Av anvisningarna1 för statsbidraget framgår att Socialstyrelsen får
lämna bidrag till kommuner och regioner som i samverkan med
varandra genomför utökade hembesöksprogram för barn i åldrarna
0-5 år, i mån av tillgång på medel. De utökade hembesöken ska
1. genomföras utöver barnhälsovårdens ordinarie verksamhet
och i områden där utanförskapet är stort.
Hembesöksprogrammen ska innehålla fler hembesök än det
som ingår i det nationella barnhälsovårdsprogrammet och
ska ske i samverkan med kommunala verksamheter
1 statsbidrag-anvisningar-hembesok-2026.pdf
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och
utveckling
Beslut
Dnr SOF 2026/172
2026-05-28
Box 44
123 21 F arsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm .se
start.stockholm
Beslut
Dnr SOF 2025/385
Sida 2 (3)
Fördelning av statsbidrag för att stödja och
stimulera barnhälsovårdens förebyggande
arbete med hembesöksprogram 2026
2. prioritera barn som utifrån kända riskfaktorer löper en
förhöjd risk att utvecklas ogynnsamt,
3. vara situationsanpassade, genomföras regelbundet och utgå
från den enskilda familjens behov och önskemål,
4. genomföras av minst två personer, varav en sjuksköterska
från barnhälsovården och en person från socialtjänstens
verksamhet, och
5. vid behov leda till att kontakt tas med andra professioner än
de som framgår av 4 eller med andra verksamheter såsom
förskolan, mödrahälsovården och tandvården.
Socialstyrelsen får inte ge bidrag till en kommun eller region som
har beviljats annat offentligt stöd för verksamheten med utökade
hembesöksprogram.
Statsbidraget får användas för kostnader för utökade
hembesöksprogram under perioden 1 januari–31 december 2026. I
början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen hur
statsbidraget har använts.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen föreslår att det statsbidrag som fördelats till
Stockholms stad fördelas till de fem stadsdelsnämnder som bedriver
utökade hembesöksprogram enligt de kriterier som framgår av
anvisningarna. Fördelningen mellan dessa stadsdelsnämnder har
tagits fram utifrån de behov av medel som stadsdelsnämnderna har
framfört. Medel fördelas även till socialnämnden för
stadsövergripande insatser.
Beslut
Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om
fördelning inom staden av statsbidrag för att stödja och stimulera
barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram,
enligt nedanstående:
Nämnd Belopp
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd 1 000 000
Farsta stadsdelsnämnd 1 500 000
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 500 000
Järva stadsdelsnämnd 2 510 000
Skärholmens stadsdelsnämnd 900 000
Socialnämnden 67 000
Summa 6 477 000
Beslut
Dnr SOF 2025/385
Sida 3 (3)
Fördelning av statsbidrag för att stödja och
stimulera barnhälsovårdens förebyggande
arbete med hembesöksprogram 2026
Statsbidraget ska användas i enlighet med Socialstyrelsens
anvisningar2.
I början av 2027 ska de berörda stadsdelsförvaltningarna redovisa
till socialförvaltningen hur medlen har använts. Socialförvaltningen
återrapporterar därefter till Socialstyrelsen.
Veronica Carstorp Wolgast
Socialdirektör
2 statsbidrag-anvisningar-hembesok-2026.pdf
---
[Beslut om fördelning av statsbidrag.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för stadsövergripande sociala
frågor
Box 44
123 21 Farsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (2)
Fördelning av statsbidrag för subventioner
av placeringar i den sociala barn- och
ungdomsvården 2026
Bakgrund
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag
till kommuner i syfte att subventionera placeringar i den sociala
barn- och ungdomsvården, så att barn och unga som är i behov av
en placering också ska få det. Totalt ska Socialstyrelsen fördela 498
000 000 kronor för år 2026.
I beräkningen av fördelningsnyckeln för statsbidraget ingår:
- Kommunens kostnader för placeringar i den sociala barn-
och ungdomsvården.
- Andel barn placerade inom den sociala barn- och
ungdomsvården i relation till befolkningen i kommunen
åldersgrupp 0–20 år
- Andel boende i kommunen i områden med socioekonomiska
utmaningar i relation till befolkningen (RegSO, område 1
och 2)
Till Stockholms stad har 16 702 978 kr. fördelats.
Ärendet
Av anvisningarna1 framgår att syftet med statsbidraget är att
säkerställa att barn och unga som är i behov av en placering också
ska få det, och att medlen ska användas till att subventionera
placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården
Statsbidraget kan användas under perioden 1 januari – 31 december
2026. I början av 2027 ska staden återrapportera till Socialstyrelsen
hur statsbidraget har använts.
1 Anvisningar för statsbidrag till kommuner för subventioner av placeringar i den
sociala barn- och ungdomsvården, bidragsår 2026
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och
utveckling
Beslut
Dnr SOF 2026/224
2026-05-12
Box 44
123 21 F arsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm .se
start.stockholm
Beslut
Dnr SOF 2025/217
Sida 2 (2)
Fördelning av statsbidrag för subventioner
av placeringar i den sociala barn- och
ungdomsvården 2026
Förvaltningens synpunkter och förslag
Utifrån anvisningarna för statsbidraget och Socialstyrelsens
fördelningsnyckel föreslår förvaltningen att det statsbidrag som
fördelats till Stockholms stad fördelas mellan de sju
stadsdelsnämnder inom staden som har större socioekonomiska
utmaningar, definierat utifrån de variabler som ingår i stadens
resursfördelningsnyckel för barn och unga. Fördelningen mellan
dessa stadsdelsnämnder har tagits fram utifrån stadens
resursfördelningsnyckel för barn och unga inom individ- och
familjeomsorg.
Beslut
Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om
fördelning inom staden av statsbidrag för subventioner av
placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården 2026, enligt
nedanstående:
Stadsdelsnämnd Belopp i kronor
Järva 5 435 727
Hässelby-Vällingby 2 545 628
Enskede-Årsta-Vantör 2 654 350
Skarpnäck 862 940
Farsta 1 527 724
Hägersten-Älvsjö 1 818 083
Skärholmen 1 858 527
Summa 16 702 978
Statsbidraget ska användas i enlighet med Socialstyrelsens
anvisningar2. I slutet av året ska de berörda stadsdelsförvaltningarna
redovisa till socialförvaltningen hur medlen har använts.
Socialförvaltningen återrapporterar därefter till Socialstyrelsen.
Veronica Carstorp Wolgast
Socialdirektör
2 Anvisningar för statsbidrag till kommuner för subventioner av placeringar i den
sociala barn- och ungdomsvården, bidragsår 2026
---
[Beslut om fördelning av statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 2026.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för stadsövergripande sociala
frågor
Box 44
123 21 Farsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (4)
Fördelning av statsbidrag för förstärkt
föräldraskapsstöd 2026
Bakgrund
Sedan 2023 har regeringen gett i uppdrag till Myndigheten för
familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) att betala ut och följa upp
årliga statsbidrag till kommuner och regioner för förstärkta
föräldraskapsstödjande insatser. Regeringens satsning på stöd till
föräldrar ska bidra till ökad och jämlik tillgång till
föräldraskapsstöd och att förebygga kriminalitet bland barn och
unga.
Ärendet
Statsbidraget för förstärkt föräldraskapsstöd 2026 har liksom
tidigare år två olika inriktningar:
1) Statsbidrag till kommuner för föräldraskapsstödjande
insatser i syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till
föräldraskapsstöd i hela landet. Inom denna inriktning har
MFoF i uppdrag att fördela 97 500 000 kronor mellan alla
kommuner, varav 8 500 440 kr fördelas till Stockholms stad
2) Statsbidrag till kommuner för föräldraskapsstödjande
insatser i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och
unga. Inom denna inriktning har MFoF i uppdrag att fördela
180 000 000 kronor mellan 79 kommuner, varav 14 803 890
kr fördelas till Stockholms stad
För båda delarna av statsbidraget gäller att medlen ska användas för
insatser som utförs under 2026. Redovisning av vilka resultat som
uppnåtts med hjälp av medlen ska ske i januari 2027.
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och
utveckling
Beslut
Dnr SOF 2026/166
2026-05-04
Box 44
123 21 F arsta
Telefon 08 508 251 38
susanna.nytell@stockholm .se
start.stockholm
Beslut
Dnr SOF 2025/217
Sida 2 (4)
Fördelning av statsbidrag för förstärkt
föräldraskapsstöd 2026
Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra till
en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet
Fördelningsnyckeln för den här inriktningen, som fördelas till alla
kommuner, är baserad på kommunens andel av det totala antalet
barn i Sverige 2025. Statsbidraget ska användas till
föräldraskapsstödjande insatser som ges antingen individuellt eller i
grupp med utgångspunkt från den nationella strategin för ett stärkt
föräldraskapsstöd1.
Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att förebygga
kriminalitet bland barn och unga
Den andra delen av statsbidraget fördelas till 79 av landets
kommuner som har stora socioekonomiska utmaningar.
Fördelningsnyckeln för medlen baseras på andel av alla barn som
bodde i områden med stora socioekonomiska utmaningar 2024,
områdestyp 1 (områden med stora socioekonomiska utmaningar)
enligt Statistiska centralbyråns (SCB) rikstäckande
områdesindelning för statistisk uppföljning
Den här delen av statsbidraget ska också användas till
föräldraskapsstödjande insatser som ges antingen individuellt eller i
grupp, med utgångspunkt i den nationella strategi som nämnts ovan.
Som stöd i arbetet lyfter MFoF också fram den nationella
handlingsplanen för brottsförebyggande föräldraskapsstöd2.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Socialförvaltningen föreslår att statsbidraget för förstärkt
föräldraskapsstöd fördelas utifrån samma fördelningsmodell som
tidigare år, eftersom fördelningsmodellen för statsbidraget på
nationell nivå inte har ändrats.
Det innebär att statsbidraget för föräldraskapsstödjande insatser i
syfte att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i
hela landet fördelas till alla stadsdelsnämnder utifrån stadens
resursfördelningsnyckel för barn och unga inom individ- och
familjeomsorg. Den här inriktningen av statsbidraget fördelas på
nationell nivå till samtliga kommuner och fördelningsnyckeln är
baserad på andelen barn i kommunerna i förhållande till det totala
antalet barn. De föräldraskapsstödjande insatser som statsbidraget
syftar till att stödja ska vara tillgängliga för familjer i hela staden.
Resursfördelningsnyckeln för barn och unga innehåller ett
”barntäthetsindex” som innebär att en del av medlen fördelas
uteslutande utifrån andelen barn av det totala antalet invånare i
1En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd
2 Handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd MFoF 2022-02-02.pdf
Beslut
Dnr SOF 2025/217
Sida 3 (4)
Fördelning av statsbidrag för förstärkt
föräldraskapsstöd 2026
stadsdelsområdet. Fördelningen bygger även på socioekonomiska
faktorer.
Statsbidraget för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att
förebygga kriminalitet bland barn och unga fördelas till de
kommuner i landet som har stora socioekonomiska utmaningar.
Socialförvaltningen föreslår därför att denna del av statsbidraget,
liksom föregående år, fördelas till de sju stadsdelsnämnder som har
störst socioekonomiska utmaningar, definierat utifrån de variabler
som ingår i stadens resursfördelningsnyckel för barn och unga. I
den här fördelningen har barntäthetsindex inte räknats in, vilket
innebär att de socioekonomiska faktorerna får en större tyngd.
Beslut
Socialdirektören beslutar, på delegation från socialnämnden, om
fördelning inom staden av statsbidrag för förstärkt
föräldraskapsstöd 2026, enligt nedanstående:
Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att bidra
till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet
Stadsdelsnämnd Belopp i kr.
Järva 2 027 049
Hässelby-Vällingby 1 010 641
Bromma 453 961
Kungsholmen 250 640
Norra innerstaden 580 097
Södermalm 531 805
Enskede-Årsta-Vantör 1 085 546
Skarpnäck 373 194
Farsta 632 455
Hägersten-Älvsjö 854 423
Skärholmen 700 630
Summa 8 500 440
Beslut
Dnr SOF 2025/217
Sida 4 (4)
Fördelning av statsbidrag för förstärkt
föräldraskapsstöd 2026
Statsbidragen ska användas i enlighet med de anvisningar som
anges på MFoF:s hemsida3. I slutet av året ska stadsdelsnämnderna
redovisa till socialförvaltningen hur medlen har använts.
Socialförvaltningen redovisar därefter till MFoF.
Veronica Carstorp Wolgast
Socialdirektör
3 Statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd - Startsida (mfof.se)
Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser i syfte att
förebygga kriminalitet bland barn och unga
Nämnd Fördelning i kronor
Järva 4 817 698
Hässelby-Vällingby 2 256 196
Enskede-Årsta-Vantör 2 352 557
Skarpnäck 764 826
Farsta 1 354 025
Hägersten-Älvsjö 1 611 371
Skärholmen 1 647 217
Summa 14 803 890
---
[Beslut efter verksamhetstillsyn enligt alkohollagen.pdf]
1 (12)
Postadress: Box 22067
104 22 Stockholm
Telefon: 010-223 10 00 E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/stockholm
www.lansstyrelsen.se/stockholm/personuppgifter
Socialnämnden,
Stockholms stad
Tillsyn enligt alkohollagen i Stockholms stad
Länsstyrelsens beslut
I bedömningen utgår Länsstyrelsen från en skala; utan anmärkning,
brist, kritik och allvarlig kritik. Länsstyrelsen kan även lyfta olika
förbättringsområden i verksamheten.
Länsstyrelsen har uppmärksammat följande brister:
• Tillsynsfrekvensen avseende restauranger som serverar
folköl har varit för låg de senaste åren.
• Länsstyrelsen konstaterar att nämnden i några fall har
beviljat tillfälliga serveringstillstånd i avvaktan på
stadigvarande tillstånd utan skriftlig ansökan, samt att
informationen till sökande om möjligheten till sådana
tillstånd inte har varit objektiv eller neutralt formulerad.
• I ett fall har nämnden inte kontrollerat finansieringen i
samband med en aktieöverlåtelse mellan två ägarbolag.
• I flera ärenden gällande ansökningar om tillfälliga
serveringstillstånd har lämplighetsbedömningen varit
otillräcklig.
• I ett ärende har nämnden beviljat serveringstillstånd trots att
matutbudet varit otillräckligt.
Länsstyrelsen bedömer att Stockholms stad i övrigt följer
lagstiftningen i de delar som granskats. Förbättringsområden
återfinns i slutet av beslutet.
Ärendet avslutas.
Beslut
Datum
2026-06-16
Diarienummer
5171-2026
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
2 (12)
5171-2026
Bakgrund till tillsynen
Länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen) har på eget initiativ
och i enlighet med tillsynsplanen för 2026 genomfört tillsyn av
socialnämnden i Stockholms stad. Tillsynen avser tillståndsgivning
och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622).
Länsstyrelsens handläggning
Tillsynsbesöket genomfördes den 22 och 27 april 2026 av
Länsstyrelsens tillsynshandläggare Tim Ejdeskog och Tomas Brink.
Inför besöket skickade Länsstyrelsen enkäter som nämnden har
besvarat. Enkäterna innehöll bland annat frågor om verksamhetens
organisation, metoder, samverkan och tillsyn. Nämnden har även
skickat in styrdokument såsom tillsynsplan, riktlinjer, rutiner,
checklistor, blanketter, tillsynsprotokoll och delegationsordning.
Länsstyrelsen har även granskat ett antal tillståndsärenden som
handlagts i enlighet med alkohollagen. Vidare har Länsstyrelsen
granskat information på kommunens hemsida.
Tillsynen inleddes den 22 april med att Länsstyrelsen redogjorde för
tillsynsprocessen för nämndens tillståndsutskott. Vid tillsynsbesöket
den 27 april fördes samtal med områdeschef och enhetschef utifrån
de svar som lämnats i enkäterna och de iakttagelser som gjorts vid
aktgranskningen. I slutet av dagen föredrogs även en
sammanfattning av vad som noterats vid tillsynen för
socialdirektören.
Resultatet av aktgranskningen, uppföljning av tidigare tillsynsbeslut,
svaren som lämnats i enkäten, dokumenten som skickats in samt
diskussionen med förvaltningschefer har legat till grund för
Länsstyrelsens beslut. Efter tillsynsbesöket har nämnden inkommit
med kompletteringar som har beaktats i beslutet. Nämnden har även
fått möjlighet att yttra sig över Länsstyrelsens beslutsunderlag. Inga
synpunkter har inkommit.
Redovisning av tillsynen
Organisation
Socialnämnden ansvarar för kommunens tillsyn och tillståndsgivning
enligt alkohollagen. Nämnden ansvarar även för tillsyn och
tillståndsgivning enligt lag om tobak och liknande produkter och lag
om tobaksfria nikotinprodukter. Beslut i ärenden rörande
serveringstillstånd och folköl enligt alkohollagen fattas av nämndens
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
3 (12)
5171-2026
tillståndsutskott som sammanträder ungefär en gång per månad.
Utskottet beslutar bland annat i ärenden av mer ingripande karaktär
samt nya serveringstillstånd. Område för tillstånd och tillsyn är den
förvaltningsenhet inom Stockholms stad som utför tillsynen och
handläggningen. Chefer och handläggare på enheten har
delegationsrätt att besluta i flera ärendetyper.
Övergripande styrdokument
Riktlinjer
Kommunfullmäktige har 2024 antagit nya riktlinjer enligt
alkohollagen, dessa finns lättillgängliga på hemsidan. Riktlinjerna
kommer att revideras med anledning av lagändringen gällande
slopat matkrav. Gårdsförsäljning kommer att införas i samband med
revideringen.
Tillsynsplan
Det finns tillsynsplaner enligt alkohollagen för serveringstillstånd
och folköl. Tillsynsplanerna beslutas årligen av nämnden. Av
tillsynsplanerna framgår bland annat att samtliga serveringsställen
och försäljningsställen ska få minst ett yttre tillsynsbesök per år. I
planen framgår att det sker löpande riskbedömningar kring
tillsynsobjekten och att serveringsställen med senare serveringstid
tillsynas med högre frekvens. Det framgår även att nämnden ska
bedriva tillsynssamverkan med andra myndigheter.
Rutiner, checklistor och tillsynsprotokoll
Det finns genomarbetade processbeskrivningar, rutiner och
checklistor för handläggning och tillsyn. Det finns tillsynsprotokoll
för serveringstillstånd och folköl. Gällande gårdsförsäljningstillstånd
pågår ett arbete med att ta fram rutiner och checklistor.
Hemsida
På kommunens hemsida finns utförlig och relevant information om
lagstiftningen på alkoholområdet. Det finns bland annat information
om försäljningsregler, egenkontrollprogram (folköl), tillsyn,
lämplighetskrav, anmälningspliktiga förändringar, utbildning i
ansvarsfull alkoholservering samt gårdsförsäljning. Nämnden har
även tagit fram ”Frågor och svar” kopplat till förändringen om slopat
matkrav.
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
4 (12)
5171-2026
Det finns e-tjänster för de flesta ärendetyperna (ansökningar och
anmälningar).
ANDTS-strategi
I staden finns en ANDTS-strategi som löper 2023 – 2026. I strategin
finns bland annat restaurangtillsyn omnämnt som en del i att uppnå
en målsättning att minska användning av ANDTS i kommunen.
Aktgranskning av kommunens tillståndsprövning
Länsstyrelsen har granskat 14 ärenden gällande stadigvarande
serveringstillstånd, 7 ärenden gällande gårdsförsäljningstillstånd, 2
ärenden gällande ändrade ägarförhållanden, 5 ingripandeärenden, 1
ärende om utökade serveringstider samt 4 ärenden om tillfälligt
tillstånd till allmänheten. Vid aktgranskningen har följande noterats.
I ett ärende om stadigvarande serveringstillstånd har
handläggningstiden varit längre än ett år. Remisser till polisen och
Skatteverket kopplat till lämplighetsprövningen inhämtades strax
efter att ansökan inkommit. Ett kompletterande remissförfarande
genomfördes inte innan tillståndet meddelades.
I några granskade ärenden framgår inte vilka närståendebolag som
varit aktuella att lämplighetspröva. Det framgår endast att personer
med betydande inflytande (PBI) har engagemang i andra bolag.
I ett ärende har beslut om tillstånd med förbehåll meddelats.
Förbehållet innebar att sökanden inom tre månader skulle inkomma
med underlag som visat att bryggerilån utbetalats och överförts till
Kronofogden. Underlagen inkom inte i rätt tid och tillståndet
upphörde. I utredningen kan det uppfattas som att sökanden under
tremånadersperioden serverat alkoholdrycker och att detta inte
följts upp genom tillsyn.
I ett ärende har sökanden inkommit med en meny som enligt
Länsstyrelsens bedömning inte är tillräcklig. Av tjänsteanteckning
från platsbesök framgår att sökanden uppgett att menyn ska
kompletteras. Någon komplettering finns inte dokumenterad i akten
innan tillstånd meddelats.
I ett ärende avseende tillfälligt tillstånd till allmänheten har
sökandens (bolaget och PBI) ekonomiska skötsamhet inte utretts
genom remissförfrågan till Skatteverket. I ärendet finns endast ett
utdrag från kreditupplysningstjänst avseende sökandebolaget. I ett
annat ärende om tillfälligt tillstånd framgår av ansökningsblanketten
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
5 (12)
5171-2026
att ”sökanden är känd sedan tidigare”. Sökandens ekonomiska
skötsamhet har inte utretts genom remissförfrågan till Skatteverket.
Det framgår ingen bedömning kring den ekonomiska skötsamheten i
ärendet i övrigt eller om sökanden tidigare prövats i samband med
liknande ansökningar. I ett annat ärende om tillfälligt tillstånd
framgår av tjänsteanteckning att PBI skuldfrihet kontrollerats i
kreditupplysningstjänst. Underlagen saknas dock i akten.
Remissförfrågan till Skatteverket har inte skickats.
I flera ärenden om stadigvarande tillstånd kan det uppfattas som att
tillfälligt tillstånd (i avvaktan på stadigvarande) erbjuds och beviljas
på nämndens initiativ. I några ärenden föregås beslut inte av någon
skriftlig ansökan. I ett ärende ställer förvaltningen en ledande fråga
till sökanden: ”Önskar bolaget få ett serveringstillstånd i avvaktan
beslut från utskott?”.
I ett ärende om ändrade ägarförhållanden förvärvar ett moderbolag
5 % av aktierna i ett tillståndshavande bolag av ett annat ägarbolag.
Köpeskillingen uppgår till ett högre belopp. Ärendet avslutas utan
att finansieringen kontrolleras.
Granskning av kommunens tillsynsarbete
Serveringstillstånd
Yttre tillsyn
Yttre tillsyn av serveringsställen utförs av nämndens
tillsynsinspektörer. Varje tillsyn genomförs alltid av minst två
inspektörer. Under de senaste åren har de flesta serveringsställen
fått minst ett tillsynsbesök per år, och många har besökts flera
gånger. Vilka verksamheter som prioriteras för upprepade kontroller
avgörs genom löpande riskbedömningar. Bedömningen utgår från
faktorer som tidigare anmärkningar, sena serveringstider,
verksamhetens inriktning samt information från andra myndigheter.
Tillsynen sker ofta i samverkan med andra aktörer, främst polisen,
men även med Skatteverket, räddningstjänsten, Arbetsmiljöverket
och miljöförvaltningen. Varje tillsyn dokumenteras på plats i ett
fysiskt protokoll. Efter besöket skickas en tillsynsrapport till
tillståndshavaren. Om inspektörerna upptäcker brister överlämnas
rapporten till utredningssekreterare för bedömning av eventuella
åtgärder.
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
6 (12)
5171-2026
Inre tillsyn
Inre tillsyn genomförs delvis genom löpande bevakning av
tillståndshavande bolag i en kreditupplysningstjänst. Bevakningen
ger information om bland annat styrelseförändringar och
skatteskulder. Förvaltningen har en rutin för inre tillsyn kallad
"Urval för inre tillsyn". Rutinen syftar till att identifiera verksamheter
för fördjupad kontroll genom att filtrera ut verksamheter som inte
kontrollerats under en längre tid samt utifrån geografiskt område.
Årsmålet är att öppna 120 ärenden enligt rutinen. Tillståndshavarnas
lämplighet kontrolleras även i samband med andra ärendetyper,
såsom ägarskiften, ändrade ägarförhållanden och ingripandeärenden
från yttre tillsyn. Under 2025 öppnades 897 ärenden där kontrollen
motsvarade inre tillsyn. Under 2026 har hittills 343 sådana ärenden
öppnats.
Förebyggande tillsyn
Nämnden anordnar tillsammans med Stockholm förebygger alkohol-
och drogproblem (STAD) utbildning i ansvarsfull alkoholservering
flera gånger per år. Nämnden deltar även i ett branschråd
tillsammans med Polismyndigheten och representanter från sju
större serveringsställen. Nyhetsbrev skickas till samtliga
tillståndshavare i kommunen minst fyra gånger per år. Information
om aktuella frågor inom alkoholområdet publiceras på stadens
webbplats.
Gårdsförsäljning
Sedan den 1 juni 2025 har det beviljats fyra gårdsförsäljningstillstånd
i kommunen. Vid tidpunkten för Länsstyrelsens tillsyn har ingen
yttre eller inre tillsyn genomförts. Planen är att tillsyn ska
genomföras under året.
Folköl
Tillsyn av detaljhandel och servering av folköl utförs av inspektörer
som särskilt arbetar med tillsyn över detaljhandeln (tobak, e-
cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter). Under de senaste åren
har majoriteten av försäljningsställena som säljer folköl i
detaljhandeln fått ett tillsynsbesök per år. I staden finns för
närvarande 88 serveringsställen som har anmält servering av folköl.
8 av dessa har fått ett tillsynsbesök hittills i år och tillsynen kommer
att fortsätta under året. Under 2025 genomfördes endast 1
tillsynsbesök och under 2024 genomfördes 67 tillsyner. Kontrollköp
av folköl genomförs årligen.
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
7 (12)
5171-2026
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen bedömer att nämndens tillsyn och tillståndsgivning på
alkoholområdet i stort är mycket välfungerande. Gällande
gårdsförsäljning kan konstateras att det inte funnits några
anmärkningar kopplat till tillståndsgivningen, samtidigt konstateras
att det ännu inte genomförts någon yttre tillsyn men att detta
kommer att ske under 2026.
Länsstyrelsen vill särskilt lyfta fram nämndens utförliga och
genomarbetade tjänsteanteckningar gällande PBI-bedömningar och
finansieringskontroller i ansökningar om stadigvarande
serveringstillstånd. Länsstyrelsen ser även att nämnden i övrigt
använder tjänsteanteckningar på ett föredömligt sätt, exempelvis för
att dokumentera telefonsamtal och platsbesök. Detta medför att det
är enkelt att följa ärendehandläggningen och att uppfatta vilka
bedömningsgrunder som besluten vilar på.
Nedan framgår Länsstyrelsens bedömning kring de anmärkningar
som noterats vid tillsynen.
Tillsyn folköl
Vid Länsstyrelsens föregående tillsyn 2023 (dnr. 3556-2023)
konstaterades att nämndens tillsyn av folkölsförsäljning varit
bristfällig under de senaste två åren på grund av att för få
tillsynsbesök genomförts, särskilt på serveringsställen.
Länsstyrelsen kan nu notera att majoriteten av försäljningsställena
som säljer folköl genom detaljhandel fått ett tillsynsbesök under de
senaste två åren. Däremot konstateras att tillsynen av
serveringsställen fortfarande är eftersatt, under 2025 genomfördes
exempelvis endast ett tillsynsbesök. Antal genomförda tillsyner
under 2024 var dock högre: 67 av ca 89 serveringsställen. Av
nämndens tillsynsplan för 2025 (och 2026) framgår att samtliga
försäljningsställen ska få minst ett tillsynsbesök per år.
Länsstyrelsen konstaterar att nämnden inte levt upp till
målsättningen enligt tillsynsplanen och att tillsynsfrekvensen
avseende folkölsservering varit för låg de senaste åren. Vad gäller
tillsynen av serveringsställen bedömer Länsstyrelsen att det till viss
del rör sig om en upprepad brist från föregående tillsyn. Det kan
samtidigt konstateras att tillsyn av försäljningsställen som säljer
folköl i detaljhandel ökat och att majoriteten av serveringsställena
fick tillsyn under 2024. Efter en sammantagen bedömning anser
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
8 (12)
5171-2026
Länsstyrelsen att den låga tillsynsfrekvensen kopplat till
folkölsservering kan betraktas som en brist i tillsynsverksamheten.
Tillfälliga tillstånd i avvaktan på beslut om stadigvarande
I flera ärenden kan det uppfattas som att nämnden på eget initiativ
erbjuder och beviljar tillfälliga tillstånd i avvaktan på stadigvarande
tillstånd. I några ärenden föregås besluten inte heller av någon
skriftlig ansökan.
I december 2021 genomförde JO en inspektion av en
tillståndsmyndighet i södra Sverige.1 Inspektionen avsåg en generell
granskning av handläggningen av ärenden om stadigvarande och
tillfälligt serveringstillstånd. I inspektionsrapporten uttalade JO
bland annat följande: ”En handläggare bör normalt utgå från att
sökanden har fyllt i ansökan om tillstånd i enlighet med sina
önskemål. Om det finns otydligheter eller uppenbara indikationer på
att något har fyllts i felaktigt kan och bör handläggaren be sökanden
om klargöranden (se 20 § förvaltningslagen). Det är dock inte
handläggarens sak att ge förslag eller rekommendationer om
exempelvis en annan omfattning av ett sökt tillstånd, vare sig det
gäller de drycker som tillståndet avser eller tider och plats. Detta
gäller särskilt om tillståndet därigenom blir mer omfattande än det
som sökanden ursprungligen ansökt om. Det kan också ifrågasättas
om sådana förslag eller rekommendationer är förenliga med de
alkoholpolitiska syften som ligger bakom regleringen av
serveringstillstånd i alkohollagen.” JO skriver vidare att: ”Som ett led i
kommunicering av material av betydelse enligt 25 § förvaltningslagen
kan också ett övervägande om beslut skickas till sökanden. Jag vill
dock framhålla att man som handläggare i dessa situationer noga
måste överväga sina formuleringar så att inte sökanden får en form
av förhandsbesked om att saken redan är avgjord (…)”
Länsstyrelsen uppmanar nämnden att se över sina rutiner för hur
den informerar en sökande om möjligheten att erhålla tillfälliga
tillstånd i avvaktan på stadigvarande. Informationen bör vara neutral
och inte uppmanande samtidigt som den inte ska kunna uppfattas
som ett förhandsbesked. Länsstyrelsen ser även anledning att
påminna om att en ansökan om serveringstillstånd ska vara skriftlig
enligt 8 kap. 10 § alkohollagen. Länsstyrelsen bedömer ovanstående
som en brist i nämndens tillståndsgivning.
1 JO protokoll 8485-2021 s. 11.
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
9 (12)
5171-2026
Lämplighetsprövning
I flera ärenden avseende tillfälliga tillstånd till allmänheten
konstaterar Länsstyrelsen att lämplighetsprövningen varit alltför
begränsad. Det rör sig bland annat om att remisser inte skickats till
Skatteverket och att endast skuldfrihet kontrollerats genom
kreditupplysning. I det senare fallet saknas dessutom dessa underlag
i ärendet. I ett fall framgår av ansökningsblanketten att ”sökanden är
känd sedan tidigare”, samtidigt saknas underlag i form av exempelvis
hänvisning till tidigare lämplighetsprövning eller om sökanden har
ett stadigvarande tillstånd i staden.
I alkohollagen och i förarbeten görs ingen skillnad i
lämplighetskraven mellan stadigvarande och tillfälliga tillstånd.
Länsstyrelsens granskning visar att kommunens utredning av
sökandens lämplighet vid tillfälliga serveringstillstånd inte har
genomförts med samma noggrannhet som sker vid prövning av
stadigvarande tillstånd. Länsstyrelsen bedömer detta som en brist i
nämndens tillståndsgivning.
Finansieringskontroll
I ett ärende konstaterar Länsstyrelsen att nämnden inte genomfört
någon finansieringskontroll vid en aktieöverlåtelse mellan två
befintliga ägarbolag. Köpeskillingen har avsett ett högre belopp. I
ärendet framgår att nämnden bedömt att förändringen gällande
aktieägandet inte varit en anmälningspliktig åtgärd. Länsstyrelsen
konstaterar samtidigt att nämnden i ett annat liknande ärende
genomfört en finansieringskontroll. Länsstyrelsen bedömer att
aktieöverlåtelsen i sig får anses vara en anmälningspliktig åtgärd
som nämnden behöver utreda för att säkerställa tillståndshavarens
fortsatta ekonomiska lämplighet. Det förevarandet att överlåtelsen
skett mellan två befintliga ägarbolag innebär inte per automatik att
finansieringskontrollen kan åsidosättas. Länsstyrelsen bedömer att
underlåtenheten att kontrollera finansieringen i det aktuella ärendet
har varit en brist i tillståndsgivningen.
Matutbud
Av 8 kap. 15 § alkohollagen (som numera upphört) framgår att ett
stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten endast får medges
om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till
serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt
tillredd mat. I författningskommentaren till bestämmelsen (prop.
2009/10:125 s. 169 f.) uttalas att formuleringen “lagad eller på annat
sätt tillredd” innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats.
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
10 (12)
5171-2026
Vidare klargörs att innebörden av att det ska kunna erbjudas ett
“varierat utbud av maträtter” är att det ska finnas ett flertal såväl
förrätter som huvudrätter och efterrätter att välja bland. Enbart
sallader eller smörgåsar avses inte vara “tillredd” mat i lagens
mening och tillgodoser därmed inte heller kravet på ett varierat
utbud av maträtter.
Trots att kravet på matservering numera är borttaget så utgår
Länsstyrelsen från den lagstiftning som varit gällande vid tidpunkten
för nämndens beslut. I ett granskat ärende konstaterar
Länsstyrelsen att huvudrätterna som framgår av den inskickade
menyn är av enklare slag som enligt förarbetena inte uppfyller
kravet om ett varierat utbud av maträtter. Med beaktande av att det
rör sig om en anmärkning i ett enstaka ärende bedömer
Länsstyrelsen att det kan betraktas som en mindre brist i
tillståndsgivningen.
Förbättringsområden
Nedan följer Länsstyrelsens förslag på förbättringsområden.
Skicka in beslut via e-tjänst
Länsstyrelsen konstaterar att nämnden löpande skickar in beslut till
Länsstyrelsen i enlighet med 9 kap. 7 § alkohollagen. Besluten
skickas till Länsstyrelsens myndighetsbrevlåda via e-post.
Länsstyrelsen uppmuntrar nämnden att fortsättningsvis skicka in
besluten via länsstyrelsernas e-tjänst som tagits fram för det
aktuella ändamålet.
Utdrag från kreditupplysningstjänst – närståendebolag
I några ärenden har Länsstyrelsen inte kunnat göra en bedömning
kring nämndens urval av närståendebolag som bör ingå i den
ekonomiska lämplighetsprövningen. Av utdragen från
kreditupplysningstjänsten framgår i flera ärenden enbart att
styrelserepresentanter i sökandebolagen är engagerade i andra
bolag, men det framgår inte vilka bolag. Utifrån övriga underlag som
granskats i ärendena får det dock anses vara sannolikt att nämnden i
de flesta fall gjort ett korrekt urval och att lämplighetsprövningarna
varit tillfredsställande. Länsstyrelsen bedömer mot den bakgrunden
att detta kan betraktas som ett förbättringsområde. Nämnden
uppmanas dock att justera sina rutiner så att det i framtiden framgår
vilka närståendebolag som varit aktuella.
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
11 (12)
5171-2026
Nytt remissförfarande
I ett ärende har handläggningstiden dragit ut på tiden. Från att
ansökan inkom till det att beslut fattats så har det gått mer än ett år.
Sökanden lämplighetsprövades genom ett remissförfarande till
Skatteverket och polisen strax efter ansökan inkom. I en
tjänsteanteckning framgår att förvaltningen övervägt att göra en ny
kontroll hos remissinstanserna, men detta skedde aldrig. I ett annat
ärende där handläggningstiden varit lång har kompletterande
remisser skickats. Det kan konstateras att förvaltningen hanterat
liknande omständigheter i två separata ärenden på olika sätt.
Länsstyrelsen bedömer att den senare hanteringen är korrekt. Med
beaktande av att det rör sig om en enskild anmärkning och att
förvaltningen agerat korrekt i ett annat ärende bedömer
Länsstyrelsen att avvikelsen inte ska betraktas som en brist i
tillståndsgivningen. Länsstyrelsen beaktar även att förvaltningens
rutin föreskriver att nya remisser ska skickas ut i de fall det gått
längre tid än ett år sedan de första remisserna skickats ut.
Länsstyrelsen uppmanar nämnden att säkerställa att den befintliga
rutinen tillämpas i framtiden.
Beslut med förbehåll
I ett ärende har nämnden beslutat om ett tillstånd med förbehåll
som innebar att sökanden inom tre månader skulle inkomma med
underlag gällande finansieringen. Att inkomma med underlagen ska
ha varit en förutsättning för att tillståndet skulle gälla. Underlagen
inkom inte i rätt tid och förvaltningen meddelade att tillståndet
därför upphört. Utifrån underlagen i ärendet uppfattar
Länsstyrelsen att sökanden under en tremånadersperiod sannolikt
kan ha serverat alkoholdrycker.
Länsstyrelsen anser att beslut med förbehåll bör användas
restriktivt. Om en kommun använder sig av förbehåll behöver det
vara tydligt för sökanden vad förbehållet innebär och att
serveringstillståndet inte gäller förrän förbehållet är uppfyllt. Utifrån
de underlag som finns tillgängliga i det granskade ärendet kan
Länsstyrelsen inte med säkerhet säga att serveringen påbörjats trots
att det inte funnits ett gällande tillstånd. Samtidigt bedömer
Länsstyrelsen att det funnits en överhängande risk för att så varit
fallet. Som ett förbättringsområde uppmanar Länsstyrelsen
nämnden att se över sina rutiner gällande beslut med förbehåll.
Sökanden bör tydligt informeras om förbehållets betydelse och att
serveringstillståndet inte är gällande förrän förbehållet är uppfyllt.
Länsstyrelsen Stockholm Beslut
2026-06-16
12 (12)
5171-2026
De som medverkat i beslutet
Beslutet har fattats av enhetschef Therése Jernberg med
tillsynshandläggare Tim Ejdeskog som föredragande. I den slutliga
handläggningen har också tillsynshandläggare Tomas Brink
medverkat.
Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför
namnunderskrift.
Kopia till:
Folkhälsomyndigheten
---
[Ordförandebeslut - Beslut om inställt sammanträde för socialnämnden den 25 augusti 2026.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för beredskap och administration
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (1)
Beslut om inställt sammanträde för
socialnämnden den 25 augusti 2026
Beslut
Alexander Ojanne (S) beslutar enligt följande:
1. Socialnämndens sammanträde den 25 augusti 2026 ställs in.
Ärendet
Ovanstående beslut har fattats i samråd av socialnämndens
ordföranden Alexander Ojanne (S) och socialnämndens vice
ordförande Gulan Avci (L) och anmäls till socialnämndens
sammanträde den 29 september 2026.
Enligt Kommunallagen 6 kap. 39 § har nämnden rätt att ge
ordföranden delegation att fatta brådskande beslut å nämndens
vägnar. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde (KL
6 kap. 40 §).
Alexander Ojanne
Socialnämnden
Handläggare
Magnus Hillborg
Telefon: 08-50825444
Till
Socialnämnden
Socialförvaltningen
Avdelningen för beredskap och
administration
Ordförandebeslut
Dnr SOF 2025/765
2026-08-12
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
---
[Kontorsutlåtande - Remiss av Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (3)
Remiss om Bättre förutsättningar för uppföljning
av Finsam-insatser
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/770
Förvaltningens beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning av remissen
Regeringen har remitterat promemorian Bättre förutsättningar för
uppföljning av Finsam-insatser till Stockholms stad, och
kommunstyrelsen har bett socialnämnden att lämna synpunkter.
För personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
är det sedan 2004 möjligt för Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner att genom
samordningsförbund finansiera sådana insatser, i enlighet med lagen
om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad
finsam-lagen.
I promemorian framhålls att det nuvarande regelverket inte ger
tillräckligt stöd för att behandla personuppgifter vid uppföljning av
insatser inom den finansiella samordningen. Det saknas också
sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt att utbyta
uppgifter för sådana uppföljningar. Det innebär att möjligheterna att
följa upp och utvärdera insatserna i dag är begränsade.
I promemorian föreslås en ny lag om behandling av personuppgifter
vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av
samordningsförbund. Den föreslagna lagen innebär att
Försäkringskassan får rättsligt stöd att behandla personuppgifter för
uppföljning av sådana insatser. Lagen ger också Försäkringskassan
möjlighet att lämna ut uppgifterna elektroniskt till
Arbetsförmedlingen samt till de kommuner och regioner som är
medlemmar i ett samordningsförbund.
Förslaget innebär vidare att samordningsförbunden ska få tillgång
till underlag från Försäkringskassan för att kunna följa upp de
rehabiliteringsinsatser de finansierar, utan att personuppgifter
hanteras. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om
uppgiftsskyldighet och sekretess för samverkan som ska underlätta
Handläggare
Carolina Kjellgren
Telefon: 08-50825240
Carolina Morales
Telefon: 08-50825146
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/388
2026-07-07
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/388
Sida 2 (3)
Remiss om Bättre förutsättningar för
uppföljning av Finsam-insatser
informationsutbyte mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
regioner, kommuner och samordningsförbund.
Därutöver föreslås bestämmelser som syftar till att säkerställa ett
skydd för den personliga integriteten vid behandling av
personuppgifter i samband med uppföljningen.
Förslagen syftar till att möjliggöra en löpande och ändamålsenlig
uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av
samordningsförbund, både på nationell och lokal nivå.
I promemorian bedöms förslaget om att kommuner ska vara
skyldiga att lämna ut uppgifter till Försäkringskassan för
uppföljningen av den finansiella samordningen endast innebära en
marginell ökning av den administrativa arbetsbördan. Förslaget
bedöms inte medföra rätt till kompensation enligt den kommunala
finansieringsprincipen. Vidare bedöms uppgiftsskyldigheten utgöra
en nödvändig och proportionerlig inskränkning i den kommunala
självstyrelsen.
I promemorian bedöms att den behandling av personuppgifter som
möjliggörs genom förslagen utgör en proportionerlig inskränkning i
skyddet för den personliga integriteten enligt regeringsformen, den
europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna samt EU:s stadga om de
grundläggande rättigheterna. Vidare bedöms förslagen vara
förenliga med proportionalitetskravet i EU:s dataskyddsförordning.
Den nya lagen och övriga författningsändringar föreslås träda i kraft
den 1 juli 2027.
Beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling.
Förvaltningens synpunkter
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen bedömer att förslagen i promemorian kan förbättra
möjligheterna att följa upp och utvärdera de insatser som finansieras
genom samordningsförbund. En mer systematisk och nationellt
samordnad uppföljning kan ge kommunen bättre underlag för att
följa individers utveckling efter avslutade insatser och för att
bedöma vilka insatser som ger goda resultat. Detta kan bidra till
verksamhetsutveckling, ett mer effektivt resursutnyttjande och en
ökad kunskap om insatsernas effekter, vilket ligger i linje med
socialtjänstlagens krav på en kunskapsbaserad socialtjänst.
Vidare är det positivt att förslagen ger ett tydligare regelverk för
vilka personuppgifter som får behandlas och för vilket ändamål, när
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/388
Sida 3 (3)
Remiss om Bättre förutsättningar för
uppföljning av Finsam-insatser
uppgifter får lämnas mellan parterna samt hur sekretess och
personlig integritet ska hanteras.
Ställningstaganden
Förvaltningen tillstyrker samtliga förslag i promemorian.
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Promemoria - Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-
insatser.
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-25
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-25
---
[Kontorsutlåtande - Remiss av Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (4)
Remiss av Promemorian Ett permanent
snabbförfarande i brottmål för unga
lagöverträdare
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/838
Förvaltningens beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning av remissen
Socialnämnden har mottagit en extern remiss via kommunstyrelsen.
Remissen av promemorian Ett permanent snabbförfarande i
brottmål för unga lagöverträdare innehåller förslag om att
permanent införa ett snabbförfarande för unga lagöverträdare.
Sedan 2019 har det bedrivits försöksverksamhet i delar av Sverige,
främst i Stockholmsområdet, i syfte att effektivisera och göra
brottmålsprocessen för personer under 18 år mer skyndsam.
Processen benämns ”snabbspåret” och utgår från att vissa mindre
komplicerade typer av ungdomsbrott prioriteras och handläggs
genom ett samordnat arbetssätt mellan polis, åklagare, domstolar
och andra berörda aktörer. En utgångspunkt är att en snabb och
tydlig reaktion från samhället kan bidra till att förebygga återfall i
brott och skapa bättre förutsättningar för tidiga och samordnade
insatser.
Remissen avser ett lagförslag som permanentar snabbförfarandet
och riktar sig främst till polis, åklagare, Kriminalvården och
domstolar. Även andra samverkansaktörer, såsom socialtjänsten,
kan påverkas av förslaget.
Beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling.
Förvaltningens synpunkter
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen tillstyrker förslaget om att permanenta
snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare.
Handläggare
Joel Salander
Telefon: 08-50825107
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/407
2026-07-07
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/407
Sida 2 (4)
Remiss av Promemorian Ett permanent
snabbförfarande i brottmål för unga
lagöverträdare
Ambitionen att skapa en snabbare och mer samordnad reaktion från
samhället när unga begår brott ser socialförvaltningen positivt på.
En snabb och tydlig reaktion anses kunna bidra till en tydligare
koppling mellan handling och konsekvens för den unge samt skapa
bättre förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser.
Förvaltningen vill samtidigt framhålla vikten av att socialtjänstens
uppdrag och förutsättningar beaktas i det fortsatta arbetet och att
barnets bästa, delaktighet och rättssäkerhet säkerställs i reformen.
Förvaltningen anser även att det bör övervägas om fler brottstyper
kan omfattas av snabbförfarandet. Vissa ungdomsbrott, exempelvis
olaga hot, kan innebära stora konsekvenser för den som utsätts och
en snabb hantering kan vara betydelsefull både ur ett
brottsförebyggande perspektiv och för den enskilde.
Ställningstaganden
4. Snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska
införas permanent
Socialförvaltningen tillstyrker förslaget om att snabbförfarandet i
brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent.
Socialförvaltningen delar bedömningen att en snabb och tydlig
reaktion från vuxenvärlden och samhället vid brott som begås av
unga är eftersträvansvärt. Utvecklingspsykologisk forskning visar
att ungdomars förmåga till impulskontroll och långsiktig
konsekvensbedömning fortfarande utvecklas under tonåren. En
snabb och tydlig samhällelig reaktion kan därför skapa bättre
förutsättningar för att den unge ska förstå sambandet mellan
handling och konsekvens. Att tiden mellan brott och lagföring
minskar är positivt både ur ett rättssäkerhets- och
brottsförebyggande perspektiv. Det är förvaltningens bedömning att
ett snabbare förfarande kan skapa bättre brottsförebyggande
förutsättningar genom att samhällets reaktion kopplas samman med
den unges agerande och att behov av stödjande eller förebyggande
insatser kan identifieras och erbjudas i ett tidigt skede.
En snabb reaktion behöver dock ses som en del av ett sammanhållet
arbete där konsekvenser, ansvarstagande och stödinsatser
kombineras. Detta är viktigt för att processen blir begriplig för den
unge och dennes familj.
En skillnad mellan socialtjänstens uppdrag och rättsväsendets är
socialtjänstens fokus på individuella bedömningar av barnets eller
den unges situation och behov. Ett snabbare förfarande behöver
därför genomföras på ett sätt som säkerställer barnets bästa och
delaktighet samt rättssäkerheten i socialtjänstens bedömningar. Ur
socialtjänstens perspektiv är det viktigt att ett skyndsamt förfarande
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/407
Sida 3 (4)
Remiss av Promemorian Ett permanent
snabbförfarande i brottmål för unga
lagöverträdare
inte sker på bekostnad av barnets bästa eller möjligheten att
genomföra välgrundade individuella bedömningar.
Socialförvaltningen vill även lyfta frågan om vilka brottstyper som
ska omfattas av snabbförfarandet. Förvaltningen anser att det bör
övervägas om ytterligare brottstyper kan inkluderas, där en snabb
och tydlig reaktion från samhället kan vara angelägen.
Exempelvis kan olaga hot få stora konsekvenser för den som utsätts,
särskilt när brotten sker mellan unga och i miljöer där den utsatte
vistas dagligen. En snabbare hantering kan bidra till att tydliggöra
konsekvenserna av den unges agerande och skapa bättre
förutsättningar för tidiga stöd- och förebyggande insatser för såväl
den misstänkte unge som den brottsutsatta.
5. Den myndighetsgemensamma samverkan ska fortsätta
Förvaltningen tillstyrker att den myndighetsgemensamma
samverkan fortsätter.
Socialförvaltningen håller med om att en fungerande samverkan
mellan polis, åklagare, domstol och socialtjänst är en viktig
förutsättning för att snabbförfarandet ska kunna genomföras på ett
effektivt och ändamålsenligt sätt.
Samtidigt är tydliga roller och ansvar mellan berörda aktörer av
yttersta vikt i denna typ av samverkan. Socialtjänstens medverkan
behöver utgå från socialtjänstens uppdrag att bedöma barnets behov
av stöd och skydd, även när handläggningen sker inom kortare
tidsramar. Det är viktigt att lagen inte utformas på ett sådant sätt att
det kan äventyra välgrundade bedömningar kring barnets bästa.
7. Konsekvenser
Socialförvaltningen vill framhålla att konsekvenserna för
socialtjänstens verksamhet behöver beaktas vid införandet av ett
permanent snabbförfarande.
En farhåga är att kortare tidsramar kan innebära att andra angelägna
delar av socialtjänstens arbete med barn och unga påverkas. Även
om det inte bedöms som troligt kan förslaget innebära ökade krav
på socialtjänstens tillgänglighet, samverkan och möjlighet att
genomföra bedömningar inom kortare tidsramar. Det är viktigt att
socialtjänsten ges förutsättningar att även fortsättningsvis
genomföra rättssäkra bedömningar med god kvalitet.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/407
Sida 4 (4)
Remiss av Promemorian Ett permanent
snabbförfarande i brottmål för unga
lagöverträdare
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för
unga lagöverträdare
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-25
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-25
---
[Kontorsutlåtande - Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (4)
Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder för
genomförandet av direktivet om bekämpning av
våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU
2026:34)
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/831
Förvaltningens beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning av remissen
Regeringen har remitterat betänkandet SOU 2026:34 Nya nätbrott
och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning
av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kommunstyrelsen
har bett socialnämnden att lämna synpunkter. Utredningen har
redovisats i två volymer.
Utredningen har haft i uppdrag att analysera Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2024/1385 om bekämpning av våld mot
kvinnor och våld i nära relationer samt att lämna förslag till de
författningsändringar och andra åtgärder som krävs för att
genomföra direktivet i svensk rätt.
Direktivet syftar till att fastställa en gemensam EU-rättslig ram för
att förebygga och bekämpa sådant våld genom skärpta straffrättsliga
bestämmelser, förstärkt skydd och stöd till brottsoffer, förbättrad
datainsamling samt åtgärder för förebyggande arbete, samordning
och samarbete.
Utredningen bedömer att Sverige i huvudsak uppfyller direktivets
krav men föreslår vissa författningsändringar och kompletterande
åtgärder för att säkerställa ett fullständigt genomförande. Förslagen
omfattar bland annat:
Straffrättsliga bestämmelser
Kvinnlig könsstympning
Utredningen föreslår ett utvidgat straffansvar för kvinnlig
könsstympning samt ändringar i lagen (1982:316), bland annat
genom införande av brottsbeteckningarna kvinnlig könsstympning
Handläggare
Marie Haesert
Telefon: 08–50825086
Anneli Lindqvist
Telefon: 08-50825587
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/409
2026-08-12
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/409
Sida 2 (4)
Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder
för genomförandet av direktivet om
bekämpning av våld mot kvinnor och våld i
nära relationer (SOU 2026:34)
och grov kvinnlig könsstympning. Motsvarande ändringar föreslås
även för oskuldsingrepp på kvinnor.
Olaga integritetsintrång
I utredningen föreslås att straffansvaret för olaga integritetsintrång
utvidgas till att även omfatta spridning av falskt eller manipulerat
intimt material, exempelvis AI-genererade bilder. Förslaget innebär
ett stärkt skydd mot digitala kränkningar, där även manipulerat
material som framställer en person i sexuella sammanhang eller
som naken kan omfattas av straffansvar om spridningen är ägnad att
orsaka allvarlig skada.
Olaga övervakning
Utredningen föreslår att ett nytt brott, olaga övervakning, införs för
att stärka det straffrättsliga skyddet mot upprepad eller varaktig
otillbörlig övervakning. Brottet kompletterar den nya
straffbestämmelsen om psykiskt våld, som trädde i kraft den 1 juli
2026 och som omfattar upprepade kränkningar, kontroll och annan
otillbörlig påverkan som sammantaget kan bryta ned en persons
självkänsla. Olaga övervakning avser mer specifika digitala former
av kontroll och övervakning.
Utredningen lämnar även förslag som avser:
Skydd och stöd till brottsoffer
Utredningen föreslår flera åtgärder för att stärka skyddet för
brottsoffer, bland annat ett stärkt skydd för närstående i vissa
situationer samt skyldighet att informera skyddspersoner vid
överträdelser av kontaktförbud eller europeiska skyddsorder.
Förebyggande åtgärder, samordning och statistik
Utredningen lyfter bland annat behovet av förebyggande arbete med
barn och unga samt ökad samordning mellan våldsförebyggande
och brottsförebyggande arbete.
Utredningen föreslår att lag- och förordningsändringar ska träda i
kraft den 14 juni 2027, i enlighet med direktivets genomförandetid.
Beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling,
socialförvaltningen.
Förvaltningens synpunkter
Sammanfattning av synpunkter
Socialförvaltningen välkomnar syftet med direktivet om att
fastställa en heltäckande ram för att effektivt förebygga och
bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer inom EU.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/409
Sida 3 (4)
Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder
för genomförandet av direktivet om
bekämpning av våld mot kvinnor och våld i
nära relationer (SOU 2026:34)
Förvaltningen bedömer att utredningens förslag inte innebär nya
lagstadgade skyldigheter för socialnämnden. Däremot kan förslagen
få betydelse för socialtjänstens arbete, särskilt vad gäller samverkan
med rättsväsendet, informationsinsatser till enskilda samt ökad
kunskap om nya former av brottslighet. Förvaltningen betonar
vikten av att de föreslagna förändringarna åtföljs av tydlig
vägledning och stöd till berörda verksamheter.
Ur ett barn- och ungdomsperspektiv är många av utredningens
förslag särskilt angelägna då barn och unga är en grupp som i hög
utsträckning lever och interagerar i digitala miljöer och därför löper
ökad risk att utsättas för digitala kränkningar, hot, nättrakasserier
och spridning av intimt material. Ett stärkt rättsligt skydd kan bidra
till tidigare upptäckt, bättre stöd och minskade långsiktiga
konsekvenser för barns och ungas psykiska hälsa och utveckling.
Straffrättsliga bestämmelser
Kvinnlig könsstympning
Socialförvaltningen är positiv till ett utvidgat straffansvar för
kvinnlig könsstympning och anser att personer med ansvar för ett
barn som brister i sitt ansvar att skydda barnet från könsstympning
ska kunna hållas straffrättsligt ansvariga. Förvaltningen ställer sig
även bakom ett utökat straffrättsligt skydd mot oskuldsingrepp.
Sammantaget bedöms förändringarna stärka skyddet för flickor och
kvinnor och ligga i linje med socialtjänstens uppdrag att förebygga
och motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt skydda barn
från våld och övergrepp.
Olaga integritetsintrång
Socialförvaltningen välkomnar att straffansvaret utvidgas till att
omfatta även manipulerat material, utöver autentiskt producerat
material. Möjligheten att få brottsligt innehåll borttaget från internet
är särskilt angelägen ur ett barnrättsperspektiv, eftersom den kan
begränsa spridningen av integritetskränkande material och minska
risken för fortsatt utsatthet. Samtidigt bör det uppmärksammas att
risken för kränkningar kvarstår, eftersom regleringen endast
omfattar allmän spridning. Även spridning inom slutna kretsar eller
mellan enskilda kan innebära betydande integritetskränkningar och
fortsatt skada för den som utsatts.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/409
Sida 4 (4)
Remiss av Nya nätbrott och andra åtgärder
för genomförandet av direktivet om
bekämpning av våld mot kvinnor och våld i
nära relationer (SOU 2026:34)
Olaga övervakning
Socialförvaltningen bedömer att den föreslagna regleringen kan få
betydelse för socialtjänstens bedömningar av våldsutsatthet,
riskbedömningar och samverkan med andra aktörer. Förvaltningen
delar utredningens bedömning att bestämmelsen kompletterar den
nya straffbestämmelsen om psykiskt våld, som trädde i kraft den 1
juli 2026. Tillsammans bedöms bestämmelserna ge ett mer
heltäckande skydd för personer som utsätts för våld i nära relationer
och hedersrelaterat våld, där digital kontroll och psykiskt våld ofta
förekommer parallellt.
Skydd och stöd till brottsoffer
Socialförvaltningen ser positivt på de åtgärder som syftar till att
stärka skyddet och stödet till personer som utsätts för våld,
inklusive barn som upplever eller utsätts för våld. Förvaltningen vill
samtidigt framhålla att en väl fungerande samverkan mellan
socialtjänst, rättsväsende och andra berörda aktörer är en avgörande
förutsättning för att våldsutsatta ska få tillgång till skydd och stöd.
Förebyggande åtgärder, samordning och statistik
Socialförvaltningen delar bedömningen att ett långsiktigt och
kunskapsbaserat förebyggande arbete är en förutsättning för att
motverka våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Förvaltningen
vill särskilt lyfta fram betydelsen av samverkan mellan socialtjänst,
skola, hälso- och sjukvård samt rättsvårdande myndigheter för att
tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stöd.
Ställningstaganden
Socialförvaltningen tillstyrker utredningen i sin helhet. Ovan
redovisar socialförvaltningen synpunkter på de förslag som bedöms
ha särskild relevans för Stockholms stads socialtjänst.
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilagor
1. Remiss - Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet
av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i
nära relationer (SOU 2026:34), volym 1
2. Remiss - Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet
av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i
nära relationer (SOU 2026:34), volym 2
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-25
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-25
---
[Kontorsutlåtande - Remiss av Översyn av markvärdet i resursfördelningen för ekonomiskt bistånd.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (3)
Remiss av Översyn av markvärdet i
resursfördelningen för ekonomiskt bistånd
Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid
Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/853
Förvaltningens förslag till beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning
Sweco har på uppdrag av stadsledningskontoret utrett
resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd för att säkerställa
att medlen fördelas efter faktiska behov. Eftersom de tidigare
markvärdena från 2013 inte längre speglade skillnaderna i
biståndstagande på ett korrekt sätt, har en ny modell tagits fram.
Den nya modellen justerar attraktivitetsvariabeln (som baseras på
markvärde, juridisk form och hustyp) genom uppdaterade
markvärden från 2019 och en ny indelning av attraktivitetsgrupper,
vilken tillämpas från och med budget 2026. En förändring av
modellen i enlighet med Swecos förslag resulterar i omfördelning
av medel på upp till 6,9 mnkr, för de flesta stadsdelsnämnderna blir
dock effekterna betydligt mindre.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att
resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd revideras enligt
följande:
1. Modellen uppdateras till att använda oviktade markvärden
från år 2022.
2. Attraktivitetsgrupperna ska delas in i sex grupper i enlighet
med förslaget i Swecos översyn (se bilaga).
3. Den reviderade modellen ska användas i Stockholms stads
budget för år 2027 och framåt.
Beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling.
Bakgrund
Stadens budget för ekonomiskt bistånd fördelas till
stadsdelsnämnderna utifrån en resursfördelningsmodell. Modellen
Handläggare
Sigita Jogminaite
Telefon: 08-50825194
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/435
2026-08-27
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/435
Sida 2 (3)
Remiss av Översyn av markvärdet i
resursfördelningen för ekonomiskt bistånd
delar in befolkningen i 432 grupper baserat på variabler som
inkomst, utbildning, sysselsättning, arbetslöshet och områdets
attraktivitet.
Fokus i detta ärende är attraktivitetsvariabeln, som bygger på
markvärde, hustyp och juridisk form. Fram till budget 2025
användes markvärden från 2013. En översyn 2022 visade dock att
dessa äldre siffror inte längre förklarade skillnaderna i
biståndstagande på ett korrekt sätt.
En ny indelning för attraktivitetsvariabeln har tagits fram, baserad
på analyser av budget 2023 och markvärden från 2019. Den nya
indelningen tillämpas för första gången i budget 2026 för att göra
resursfördelningen mer träffsäker.
Ärendet
När kommuner fördelar budgetmedel för ekonomiskt bistånd mellan
olika stadsdelar eller nämnder används en statistisk modell.
Modellen ska fördela resurser utefter förväntat behov av
försörjningsstöd baserat på faktorer som påverkar risken för
långvarigt biståndsbehov. I vissa äldre resursfördelningsmodeller
har markvärdet för fastigheter/flerfamiljehus ingått som en variabel.
Markvärden fungerar som en indikator på ett område/stadsdels
socioekonomiska status och boendekostnader. Om markvärdena
inte uppdateras regelbundet speglar de inte längre den faktiska
socioekonomiska verkligheten eller stadsutvecklingen (t ex
nybyggnationer eller förändrade bostadspriser), vilket leder till
snedfördelning av budgeten.
Resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd har setts över av
Sweco eftersom den tidigare modellen från 2022 inte längre
matchar dagens mönster för biståndstagare. Sweco föreslår att
modellen uppdateras med de senaste markvärdena från 2022 och att
staden går över från viktade (justerade värden) till oviktade1
(absoluta värden) markvärden för att minska administrationen och
komplexiteten, eftersom effekten av viktningen är marginell.
Dessutom föreslås att antalet attraktivitetsgrupper minskas från åtta
till sex, vilket gör att befolkningen delas in i 324 grupper istället för
tidigare 432.
Denna förändring bedöms göra modellen mer robust med mindre
svängningar mellan åren och lägre risk för slumpmässiga skillnader.
Förslaget resulterar i en omfördelning av medel mellan
stadsdelsnämnderna på upp till 6,9 miljoner kronor inför budget
2026, där de flesta dock märker en betydligt mindre effekt.
Eftersom modellen även används för verksamhetsområde
1 Ett oviktat markvärde är ett direkt genomsnitt eller summerat värde på marken i
ett visst område, utan att hänsyn tas till hur många som bor där eller hur marken
är fördelad.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/435
Sida 3 (3)
Remiss av Översyn av markvärdet i
resursfördelningen för ekonomiskt bistånd
arbetsmarknadsåtgärder påverkas även budgetfördelningen för detta
område på samma sätt.
Förvaltningens synpunkter
Socialförvaltningen bedömer att Swecos föreslagna revideringar av
resursfördelningsmodellen för ekonomiskt bistånd i många delar är
relevanta och kan bidra till en uppdaterad fördelning som bättre
motsvarar de faktiska behoven samtidigt som påverkan på
stadsdelsnämnderna blir relativt låg. Förslaget innebär att
markvärdena uppdateras till 2022 års värden, att beräkningarna
baseras på oviktade markvärden för att underlätta administrationen
samt att attraktivitetsgrupperna minskas från åtta till sex grupper.
Samtidigt innebär den förändring som föreslås att
stadsdelsnämnderna i ytterstaden får en lägre tilldelning medan
stadsdelsnämnderna i innerstaden får en högre tilldelning. För att
kunna bedöma den samlade påverkan på de stadsdelsområden som
förlorar på fördelningen hade det varit bra med en längre tidsserie
där man kunnat följa utfall i relation till föreslagen förändring för
att se hur det skulle slå mot inner- respektive ytterstadsdelar.
Även om den samlade påverkan på stadsdelsnämnderna bedöms
som relativt låg, kan marginaleffekterna för enskilda nämnder få
betydande konsekvenser för deras möjlighet att bedriva ett
långsiktigt och förebyggande socialt arbete. På sikt kan det innebära
både ett ökat antal personer med behov av ekonomiskt bistånd och
ett mer långvarigt beroende för enskilda. När det tidiga,
förebyggande stödet minskar försvagas individens egna skyddsnät,
vilket gör vägen tillbaka till självförsörjning både längre och
svårare. Detta kan över tid belasta socialtjänstens resurser
ytterligare, då insatserna blir från tidigt förebyggande arbete till mer
akuta och kostnadskrävande lösningar. En kompletterande
socioekonomisk konsekvensanalys hade varit önskvärd för att
säkerställa att förenklingen inte slår snett mot stadsdelsområden
med högt underliggande biståndsbehov. Socialförvaltningen vill
även skicka med att utformningen av stadens fördelningsmodell i
huvudsak ligger utanför vårt verksamhetsområde, men vi är positiva
till att se över olika sätt att få fram resursfördelning.
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Översyn av markvärdet i resursfördelningen för ekonomiskt
bistånd år 2026, Sweco
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-08-31
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-08-31
---
[Tjänsteutlåtande - Remiss av Implementering av kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms stad.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/876
Förvaltningens förslag till beslut
1. Socialnämnden yttrar sig över remissen ”Implementering av
kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad” i enlighet med socialförvaltningens
tjänsteutlåtande.
2. Socialnämnden beslutar att ge socialdirektören i uppdrag att
revidera och uppdatera tillämpningsanvisningarna för
kommunal hyresgaranti i enlighet med socialförvaltningens
tjänsteutlåtande.
3. Socialnämnden beslutar att införa nytt avsnitt 25 i
socialnämndens delegationsordning enlighet med
socialförvaltningens tjänsteutlåtande.
Beslutspunkt 2-3 är villkorade av att kommunfullmäktige beslutar
att godkänna reviderat reglemente för socialnämnden i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Sammanfattning
Regeringen har beslutat om en ny förordning (SFS 2026:600).
Förordningen träder i kraft 1 september 2026 och innebär att
kommuner kommer att få en ny obligatorisk uppgift där de under
vissa förutsättningar är skyldiga att tillhandahålla hyresgarantier för
barnfamiljer. Förordningen syftar till att sänka trösklarna till
bostadsmarknaden för hushåll med barn som har betalningsförmåga
men som ändå har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.
Stadsledningskontorets bedömning är att ansvaret för kommunala
hyresgarantier i Stockholms stad bör organiseras enligt följande
med tillhörande förslag;
• Socialnämnden fullgör stadens ansvar för den kommunala
hyresgarantin.
• Bostadsförmedlingen i Stockholm AB kan stötta med vissa
utredningsåtgärder på uppdrag av socialnämnden.
Handläggare
Lina Blombergsson
Telefon: 08-50825081
Till
Socialnämnden
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
2026-09-01
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
Sida 2 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
Enligt stadsledningskontoret bedöms ansvarsfördelningen till
socialnämnden bedöms bidra till en enhetlig och likvärdig
tillämpning samt skapa goda förutsättningar för uppföljning,
styrning och långsiktig utveckling. I den mån socialnämnden
behöver stöd med vissa utredningsåtgärder eller utformningen av
ansökningsprocessen finns det förutsättningar för
Bostadsförmedlingen i Stockholm AB att bistå. Hanteringen
tillvaratar Bostadsförmedlingens kompetens om bostadsmarknaden
samtidigt som stadens ansvar fullgörs av en tydligt ansvarig nämnd.
Kommunstyrelsen har remitterat föreslagen revidering av
socialnämndens reglemente som innebär att socialnämnden tilldelas
ansvaret för att fullgöra stadens ansvar för den kommunala
hyresgarantin enligt förordning (2026:600) om kommuners
skyldighet att ställa hyresgarantier.
Socialförvaltningen instämmer i stadsledningskontorets förslag och
bedömer att det finns goda förutsättningar för socialnämnden att
fullgöra stadens ansvar enligt förordning (2026:600) om
kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier.
För att hantera eventuella beslut som krävs enligt den nya
förordningen föreslås det att det införs en ny delegationspunkt i
socialnämndens delegationsordning.
Bakgrund
Kommunala hyresgarantier infördes 2007 som ett frivilligt verktyg
för att underlätta etablering på bostadsmarknaden. Regeringen
bedömer att verktyget hittills använts i begränsad omfattning och att
tillämpningen varierar mellan kommuner. Under 2025 beviljades
statligt bidrag för 56 hyresgarantier fördelat på 10 kommuner.
Sedan systemets införande har endast en begränsad andel av landets
kommuner använt möjligheten (60 kommuner) och antalet totalt
beviljade statliga bidrag för hyresgarantier uppgår till ca 2 600
stycken. Regeringens bedömning är att hyresgarantier inte fått det
genomslag som ursprungligen avsågs och att frivilligheten därför
inte längre är tillräcklig. Stockholms stad har inte tillämpat
hyresgarantier utan arbetat med flera andra effektiva verktyg för att
underlätta etablering på bostadsmarknaden.
Lagstiftningsändringar och ny förordning
Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Ändringarna trädde i kraft 1 juli 2026
och innebär att regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet
för kommuner att bistå enskilda hushåll genom att ställa säkerhet
för att ett avtal om hyra av en bostadslägenhet fullgörs
(hyresgaranti), respektive en bestämmelse om sekretess för att
skydda enskildas uppgifter i hanteringen av hyresgarantier.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
Sida 3 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
Med anledning av lagändringarna har regeringen beslutat om en ny
förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa
hyresgarantier som börjar gälla 1 september 2026. Förordningen
innebär att kommunerna har en skyldighet att i vissa fall erbjuda
hyresgarantier för barnfamiljer som saknar egen bostad. En
kommunal hyresgaranti innebär att kommunen går i borgen för
hushåll för att denne ska kunna erhålla ett förstahandshyreskontrakt
i kommunen genom att kommunen lämnar en hyresgaranti till
hyresvärden. Kommunerna har inom ramen för det generella
statsbidraget erhållit ersättning för uppdraget från och med 2026.
Regeringen har med anledning av den nya förordningen, gett
Boverket och Socialstyrelsen i uppdrag att stödja kommunerna i
implementeringen av hyresgarantier. Deras uppdrag ska redovisas
senast 31 mars 2027.
Förväntade effekter av förordningen
Regeringen bedömer att kommunala hyresgarantier kan utgöra ett
effektivt bostadspolitiskt verktyg för att sänka trösklarna till
bostadsmarknaden och ge fler familjer möjligheten till en trygg
vardag.
Regeringen bedömer att förordningen kan bidra till:
• ökad möjlighet för hushåll att etablera sig på
bostadsmarknaden
• minskad risk för hemlöshet och vräkningar
• mer likvärdiga förutsättningar mellan kommuner
• stärkt social hållbarhet
• förbättrade förutsättningar för arbetsmarknadens
kompetensförsörjning
På längre sikt bedöms åtgärden även kunna bidra till minskade
samhällskostnader kopplade till akuta boendeinsatser och andra
stödåtgärder.
Förutsättningar för skyldigheten om hyresgaranti
Kommuners skyldighet att ställa hyresgaranti gäller från och med 1
september 2026 om samtliga nedan förutsättningar är uppfyllda (2 §
förordningen [2026:600]). Förutsättningarna är till viss del
formulerade på ett sådant sätt att förtydliganden behövs för att
skapa en likvärdig och rättssäker handläggning.
Förutsättningar för hyresgaranti, enligt 2 § förordning
(2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier:
”En kommun ska ställa hyresgaranti, om
1. någon som är bosatt i kommunen i den mening som avses i
29 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) behöver en
permanentbostad med hyresrätt med rätt till förlängning
enligt 12 kap. 45–52 §§ jordabalken,
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
Sida 4 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
2. det i hushållet finns barn som avses i 96 kap. 4, 5 eller 5 a §
socialförsäkringsbalken,
3. hushållet behöver sådan hjälp för att kunna etablera sig på
bostadsmarknaden, och
4. den bostad som hyresgarantin ska avse finns i kommunen.”
Ärendet
Stadsledningskontoret har gjort en översyn och lämnar förslag på
hur den nya förordningen lämpligen bör implementeras i
Stockholms stad, inklusive ansvar och organisation för hanteringen
av kommunala hyresgarantier.
Stadsledningskontorets bedömning är att ansvaret för kommunala
hyresgarantier i Stockholms stad bör organiseras enligt följande:
• Socialnämnden fullgör stadens ansvar för den kommunala
hyresgarantin och därmed för handläggning och beslut.
• Bostadsförmedlingen i Stockholm AB kan stötta med vissa
utredningsåtgärder på uppdrag av socialnämnden.
• Socialnämnden tilldelas 1,5 mnkr årligen för uppdraget för
att anställa en medarbetare och betala eventuell ersättning
till Bostadsförmedlingens utredningsåtgärder.
Stadsledningskontorets bedömning av organisatorisk
placering för handläggning och beslut
Kommunala hyresgarantier är i första hand ett bostadspolitiskt
verktyg med syfte att minska etableringshinder på
bostadsmarknaden. Insatsen riktar sig till hushåll med barn som har
förmåga att fullgöra ett hyresavtal men som trots detta har svårt att
få tillgång till en bostad. Målgruppen sammanfaller därför inte
nödvändigtvis med socialtjänstens målgrupper eller personer med
behov av bistånd enligt socialtjänstlagen men kan anses vara
närliggande nämndens ansvarsområde.
Bostadsförmedlingen i Stockholm AB har etablerade arbetssätt
inom bostadsförsörjning, nära samverkan med fastighetsägare och
erfarenhet av processer kopplade till tillträde till bostadsmarknaden.
Dialog med hyresvärdar, bedömning av risker och uppföljning av
borgensåtaganden ligger nära den befintliga verksamheten. Att bistå
socialnämnden med motsvarande utredningsåtgärder avseende
kommunal hyresgaranti ryms inom ramen för bolagets uppdrag. I
den mån ansvarig nämnd behöver stöd med vissa utredningsåtgärder
eller utformningen av ansökningsprocessen finns det förutsättningar
för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB att bistå. Parterna
kommer att reglera tillhandahållandet av stöd genom avtal och
bolaget intar en osjälvständig roll gentemot ansvarig nämnd.
Att besluta om kommunala hyresgarantier betraktas i regel som
myndighetsutövning mot enskild eller ligger mycket nära
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
Sida 5 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
myndighetsutövning. Ett kommunalt aktiebolag, som
Bostadsförmedlingen i Stockholm AB, kan inte utan särskilt lagstöd
fatta sådana beslut. Enligt kommunallagen ligger
myndighetsutövning normalt hos kommunens nämnder. Däremot
kan ett bolag utföra beredande och verkställande uppgifter.
Stadsledningskontoret föreslår därför att stadens ansvar för fullgöra
den kommunala hyresgarantin bör ligga hos socialnämnden, med
möjlighet till delegation till tjänsteperson inom organisationen.
Socialnämnden har redan etablerade arbetssätt och kompetens för
att genomföra ekonomiska bedömningar, hantera individärenden
samt göra samlade bedömningar av hushållens långsiktiga
förutsättningar. Detta omfattar exempelvis analys av inkomster,
skuldsituation, försörjningsförmåga och andra omständigheter som
kan påverka möjligheten att fullgöra ett hyresavtal. Förslaget
säkerställer att handläggningen och beslut sker inom en tydligt
ansvarig nämnd och bidrar till en rättssäker och enhetlig
tillämpning.
Stadsledningskontoret bedömer vidare att ansvaret bör samlas
centralt inom socialnämnden och inte fördelas mellan stadens elva
stadsdelsnämnder. En centraliserad hantering bedöms skapa bättre
förutsättningar för likvärdiga bedömningar, rättssäker tillämpning
och gemensamma arbetssätt. En samlad organisation minskar även
risken för olika lokala tillämpningar och bidrar till en mer effektiv
administration.
Tillämpningsanvisningar för kommunal hyresgaranti i
Stockholms stad
Stadsledningskontoret har utifrån förordningen tagit fram nedan
grundläggande regler för vad hyresgarantin innebär och vilka
villkor som gäller för Stockholm stad. I ärendet förslås det att
socialnämnden ska bemyndigas att revidera och uppdatera
tillämpningsanvisningarna vid behov.
Nedan redovisas tillämpningsanvisningarna:
Hyresgarantin:
• Kommunen tecknar en enkel borgensförbindelse med
hyresvärden, enligt reglerna om enkel borgen i 10 kap. 8 §
handelsbalken.
• Den kommunala hyresgarantin omfattar sex månadshyror
och gäller under två år.
• Den eller de som hyresgarantin avser ska erhålla ett
förstahandskontrakt på en bostad i Stockholms stad.
• Infrias garantin kommer kommunen rikta ett
återbetalningskrav mot den enskilde.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
Sida 6 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
Villkor för hyresgarantin:
För att en eller flera sökande ska beviljas hyresgaranti ska följande
villkor vara uppfyllda.
• Sökanden ska själv ansöka om kommunal hyresgaranti.
• Den sökande har Stockholm som bosättningskommun vilket
innebär att den sökande ska vara stadigvarande bosatt i
Stockholm i enlighet med förordningen
• Sökanden ska ha ekonomiska förutsättningar att klara sitt
boende, det vill säga ha förmåga att själv betala.
• Det ska finnas barn i hushållet i enlighet med förordningen.
• Sökanden ska bedömas behöva hyresgarantin för att kunna
etablera sig på bostadsmarknaden, vilket inbegriper följande:
1. Den sökande ska behöva en permanentbostad med hyresrätt
i enlighet med förordningen.
2. Sökanden uppfyller inte villkor som ställs för godkännande
som hyresgäst (inom längre tid), med mindre än att
hyresgarantin utfärdas.
3. Sökanden ska ha uttömt andra möjligheter att uppfylla
villkor för att bli godkänd som hyresgäst och sökanden ska
inte heller vara berättigad boende enligt socialtjänstlagen
eller annan lagstiftning; särskilt boende, trygghetsboende
eller motsvarande.
4. Sökanden ska med hyresgarantin erhålla ett
tillsvidarekontrakt på hyresrätt med besittningsskydd i
Stockholms stad.
För att förenkla den vidare hanteringen föreslås det att
socialnämnden delegerar till socialdirektören att revidera och
uppdatera tillämpningsanvisningarna för kommunal hyresgaranti.
Beslutet är villkorat av att kommunfullmäktige beslutar att
godkänna reviderat reglemente för socialnämnden i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Sekretess och personuppgiftsbehandling
Offentlighets- och sekretesslagen har ändrats genom tillägg av en
särskild sekretessbestämmelse som innebär sekretess för uppgifter
om en enskilds personliga förhållanden i ärenden om kommunala
hyresgarantier, om det kan antas att personen eller någon närstående
lider men om uppgiften röjs (26 kap § 11 a, OSL 2009:400).
Beslutet i ärendet omfattas däremot inte av sekretessen.
Bostadsförmedlingen i Stockholm AB kommer att inta en
osjälvständig roll och hantera eventuella sekretessuppgifter som är
nödvändiga för att genomföra utredningsåtgärder. Den aktuella
personuppgiftsbehandlingen är en följd av en lagstadgad skyldighet
för kommuner att bistå enskilda hushåll genom att ställa
hyresgarantier. Den rättsliga grunden är således att
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
Sida 7 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
personuppgiftsbehandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig
förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (art. 6.1 c
GDPR).
Utifrån stadsledningskontorets förslag på handläggning och beslut
av kommunala hyresgarantier är bedömningen att socialnämnden är
personuppgiftsansvarig.
Styrande dokument och avtal
För att hantera kommunala hyresgarantier enligt förslag i detta
tjänsteutlåtande krävs ändringar i flera styrande dokument. I ärendet
föreslås därför att socialnämndens reglemente för att reglera
ansvaret i staden.
Systemstöd
Det finns ingen nationell standard eller gemensamt
verksamhetssystem för kommunala hyresgarantier idag. Många
kommuner har byggt hanteringen inom redan befintliga system och
processer snarare än i särskilda hyresgarantisystem.
Vanliga lösningar idag är:
• Sociala verksamhetssystem – när ansvaret ligger hos
socialförvaltningen används ofta befintliga individ- och
ärendehanteringssystem för registrering, dokumentation och
handläggning.
• Kommunens ärende- och diariesystem – för registrering,
beslut, sekretesshantering och arkivering.
• Ekonomisystem – för borgensåtaganden, eventuella
utbetalningar, kravhantering och uppföljning.
• E-tjänster/blanketter – för ansökan och kompletteringar.
• Manuella lösningar – blanketter, kalkylark och lokala
rutiner i begränsad skala.
Hanteringen initialt kommer sannolikt behöva bestå av manuella
lösningar för att utvecklas inom det närmaste året.
Ekonomi
Stadsledningskontoret föreslår att socialnämnden ges 1,5 miljoner
kronor per år för att hantera sitt uppdrag. Socialnämnden kommer
vid behov att uppdra Bostadsförmedlingen i Stockholm AB att bistå
med avgränsade utredningsåtgärder som inte utgör
myndighetsutövning och nämnden kommer att utge ersättning för
bolagets arbete. Ersättning kommer att regleras i avtal mellan
parterna. Medel avsätts centralt hos kommunstyrelsen och kan
användas för utbetalningar av hyror samt andra kostnader som
uppstår med anledning av kommunens nya åtagande.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/475
Sida 8 (8)
Remiss av Implementering av kommunala
hyresgarantier för hushåll med barn i
Stockholms stad
Socialförvaltningens synpunkter över remissen
”Implementering av kommunala hyresgarantier för
hushåll med barn i Stockholms stad”
Stadsledningskontorets föreslår en organisation där socialnämnden
fullgör stadens ansvar för den kommunala hyresgarantin.
Socialförvaltningen instämmer i stadsledningskontorets förslag och
bedömer att det finns goda förutsättningar för socialnämnden att
fullgöra stadens ansvar enligt förordning (2026:600) om
kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier. Förslaget
säkerställer att handläggningen och beslut sker inom en tydligt
ansvarig nämnd och bidrar till en rättssäker och enhetlig
tillämpning.
För att hantera eventuella beslut som krävs enligt den nya
förordningen föreslås det därför att socialnämnden beslutar att
införa nytt avsnitt 25 ”Kommunal hyresgaranti för hushåll med
barn” i socialnämndens delegationsordning från och med 22
september. Beslutet är villkorat av att kommunfullmäktige beslutar
att godkänna reviderat reglemente för socialnämnden i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Veronica Carstorp Wolgast
Socialförvaltningen
Bilagor
1. Reviderat reglemente för socialnämnden
2. KS 2026/876 Tjänsteutlåtande - Implementering av
kommunala hyresgarantier för hushåll med barn i Stockholms
stad
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-09-01
---
[Delegationsordning för socialnämnden fr.o.m. 22 september 2026.pdf]
Gäller fr.o.m. 2026-09-22
Dnr SOF 2026/136
stockholm.se
Delegationsordning
för socialnämnden
22 september 2026
Delegationsordning för socialnämnden
Dnr: SOF 2026/136
Utgivare: Socialnämnden
Kontaktperson: Nämndsekreterare
3
Allmänt om delegation
Enligt kommunallagen (KL) 6 kap 37 § får nämnden delegera sin
beslutanderätt i ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Nämnden
kan delegera till en grupp förtroendevalda (utskott) en enskild
förtroendevald eller enskild tjänsteman. Möjlighet att delegera till
presidiet är också tillåtet enligt nu gällande kommunallag. (SFS
2017:725).
Socialdirektören har fått delegation från socialnämnden att besluta i
de ärenden som är listade i delegationsförteckningen.
Socialdirektören har i sin tur rätt att vidaredelegera ärenden till
annan anställd inom kommunen på så sätt som framgår av
delegationsordningen (KL 7 kap 6 §).
Delegation av beslutanderätt
När en delegat fattar beslut på nämndens vägnar får det samma
rättsverkan som om nämnden beslutat och kan överklagas på
samma sätt.
Ett delegationsbeslut kan inte återtas eller ändras av nämnden, men
nämnden eller direktören kan återta delegationen helt eller för viss
ärendegrupp. Nämnden eller direktören har däremot inte rätt att
ompröva ett redan fattat beslut.
Vad kan man inte delegera
Socialnämnden har det övergripande ansvaret för
socialförvaltningens verksamheter. Beslut som gäller
verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet kan inte
delegeras.
Vidaredelegation av beslutanderätt
Socialdirektören kan vidaredelegera beslutanderätten till en annan
tjänsteperson. Den tjänstepersonen kan däremot inte delegera
beslutanderätten vidare. Delegationsförteckningen visar direktörens
beslut om delegater (lägsta nivå) enligt regler om vidaredelegation.
Delegation till tjänsteperson får vid förfall för denne, utövas av
förordnad vikarie för denne eller dess chef. Delegation till chef får
vid förfall för denne, utövas av tillförordnad chef.
Myndighetsutövning
Myndighetsutövning är den befogenhet som socialnämnden eller
tjänsteperson har att bestämma om förmån, rättighet eller skyldighet
för enskild.
Verkställighet
Verkställighet innebär ”faktiskt handlande” eller beslut som normalt
fattas av tjänsteperson i kraft av tjänsteställning. Verkställighet i det
dagliga arbetet utgår från beslut som regleras i lag, riktlinjer eller
avtal. Syftet med att redovisa vissa typer av verkställighetsärenden i
delegationsförteckningen är att förtydliga vem eller var i
organisationen som ärendet handläggs och beslutas.
Anmälan av delegationsbeslut
Enligt den nya kommunallagen Ny kommunallag (2017:725) som
trädde i kraft den 1 januari 2018 har en obligatorisk anmälan av
beslut fattade med stöd av delegation tagits bort och nämnden får i
stället ansvar att besluta om i vilken omfattning anmälan ska ske.
Beslut som inte anmäls till nämnden ska protokollföras särskilt om
beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap KL.
Den tjänsteperson som fattar beslut enligt delegation ansvarar för
att beslutet också anmäls till nämnden.
Överklagan
Beslut kan överklagas som förvaltningsbesvär eller
laglighetsprövning.
Förvaltningsbesvär överklagas i enlighet med förvaltningslagens
bestämmelser. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår,
om det har gått honom eller henne emot under förutsättning att
beslutet kan överklagas. Lagar där det framgår vilka beslut som kan
överklagas är t.ex. socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och
service till funktionshindrade i vissa fall (LSS), lag med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM). Beslutet överklagas till
förvaltningsrätten, men inges till nämnden.
Överklagandetiden är tre veckor och räknas från dagen då beslut
delgivits Nämnden gör en egen prövning för att se om beslutet bör
ändras på grund av nytillkomna omständigheter. Om inte skickas
ärendet till domstol där beslutets laglighet och lämplighet prövas.
Domstolen kan vid sin prövning ändra i beslutet eller sätta ett nytt.
Laglighetsprövning innebär att beslutet överklagas på det sätt som
föreskrivs i kommunallagen. Beslutet överklagas till
förvaltningsrätten som prövar om beslutet tillkommit i laga ordning,
att beslutet är fattat av rätt delegat samt inte strider mot lag.
Domstolen kan endast upphäva beslutet, inte ändra det. Beslutet kan
överklagas av varje kommunmedlem oavsett om beslutet angår
honom personligen eller inte. Beslut om avslag på begäran om
utlämnande av allmän handling överklagas enligt
laglighetsprövning direkt till kammarrätten.
5
Kompletterande beslutsrätt-förordnande
Vid sidan om nämndens beslutsrätt i ärenden enligt LVU och LVM
ger lagen en direkt angiven rätt för nämndens ordförande och annan
ledamot som nämnden förordnat, att fatta beslut i följande ärenden
s.k. ordförandebeslut.
Kompletterande beslutsrätt har genom särskilt beslut förordnats till
ordföranden, vice ordföranden och annan ledamot i
individutskottet gällande följande lagrum
- Omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU och hur
vården skall ordnas och var den unge skall vistas under
vårdtiden enligt 11 § 1 st. LVU.
- Den unge ska vistas i det egna hemmet enligt 11 § 2 st. LVU.
- Upphörande av det omedelbara omhändertagandet enligt
9 § 3 st. LVU.
- 27 § LVU Tillfälligt flyttningsförbud
- 30 § LVU Upphörande av tillfälligt flyttningsförbud
- 31 § LVU Begränsning av umgänge vid
flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud
- 31 d § LVU Tillfälligt beslut om utreseförbud
- 31 g § LVU Upphörande av tillfälligt utreseförbud.
- 43 § 2 p LVU Biträde av polismyndighet för att genomföra
beslut om vård eller omedelbart omhändertagande
- Omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM.
- 8 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende
Individutskottet
Individutskottet ska på socialnämndens vägnar besluta i enskilda
ärenden (individärenden) inom följande områden: socialtjänstlagen
(SoL), socialtjänstförordningen (SoF), lag om vård av missbrukare i
vissa fall (LVM), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU) och övriga lagar och föreskrifter inom socialtjänstens
område. Individutskottet avger överklagande av domstolsbeslut och
yttrande till förvaltningsdomstol i enskilda ärenden där utskottet
tidigare fattat beslut, utreder jourhems allmänna lämplighet i form
av ställningstagande inför beslut enligt bestämmelserna i
socialtjänstlagen (SoL) 22 kap. 4 § 1 st. samt avger yttrande till
tillsynsmyndighet eller domstol enligt patientsäkerhetslagen och
andra lagar inom hälso- och sjukvårdens område.
Individutskottet ska ta emot anmälningar av delegerade beslut i
enskilda ärenden inom socialtjänstens- och hälso- och sjukvårdens
områden samt domar i enskilda ärenden från
förvaltningsdomstolarna. Individutskottet ska följa verksamheten
vid Område hemlöshet och Socialjouren samt övriga enheter med
myndighetsutövning. Individutskottet ska inom sitt ansvarområde
följa tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah i
socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS), samt bestämmelserna om Lex Maria i
patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria.
Individutskottet ska följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och
initiera åtgärder hos socialnämnden.
Individutskottet ska lämna det biträde och fullgöra de uppdrag
socialnämnden ålägger individutskottet. Individutskottets protokoll
anmäls i sin helhet till socialnämnden.
Organisations- och föreningsutskottet
Organisations- och föreningsutskottet ska på socialnämndens
vägnar besluta om ekonomiskt stöd till ideella föreningar med
utgångspunkt från bestämmelserna i socialtjänstlagen, utveckla och
fördjupa samverkan med ideella föreningar, verka för samverkan
mellan ideella föreningar, löpande följa upp verksamheten.
Organisations- och föreningsutskottet ska följa de riktlinjer för
ärendenas bedömning som utfärdats av kommunfullmäktige och av
socialnämnden.
Organisations- och föreningsutskottet ska följa utvecklingen inom
sitt ansvarsområde och initiera åtgärder hos socialnämnden.
Organisations- och föreningsutskottet ska lämna biträde och
fullgöra de uppdrag som nämnden ålägger utskottet. Utskottets
protokoll anmäls i sin helhet till socialnämnden.
Tillståndsutskottet
Tillståndsutskottet ska på socialnämndens vägnar besluta i ärenden
rörande serveringstillstånd enligt alkohollagens bestämmelser samt
tobakstillstånd enligt lag om tobak och liknande produkter utom vad
avser beslut enligt 3 kap 10 § 2 st. som gäller beslut att för visst
tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av alkohol, och i
enlighet med stadens alkoholpolitiska program.
Svara för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av
bestämmelserna om servering av spritdrycker, vin, starköl och
andra jästa alkoholdrycker sker i enlighet med alkohollagen och i
enlighet med stadens alkoholpolitiska program.
7
Svara för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av
bestämmelserna om försäljning av tobak och liknande produkter,
tobaksfria nikotinprodukter och folköl i enlighet med lag om tobak
och liknande produkter, lag om tobaksfria nikotinprodukter och
alkohollagen.
Utföra kontroller av försäljning av receptfria läkemedel enligt lag om
handel med vissa receptfria läkemedel.
Yttra sig till förvaltningsdomstol i ärenden tillståndsutskottet fattat
beslut om.
Tillståndsutskottet ska följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och
initiera åtgärder hos socialnämnden.
Tillståndsutskottet ska lämna biträde och fullgöra de uppdrag som
socialnämnden ålägger tillståndsutskottet. Utskottets protokoll anmäls
i sin helhet till socialnämnden.
Innehå å llsfö ö rteckning
Allmänt om delegation .....................................................................................................................3
Delegation av beslutanderätt ...........................................................3
Vad kan man inte delegera ..............................................................3
Vidaredelegation av beslutanderätt ..................................................3
Myndighetsutövning ......................................................................3
Verkställighet ................................................................................3
Anmälan av delegationsbeslut .........................................................4
Överklagan ....................................................................................4
Kompletterande beslutsrätt-förordnande ...........................................5
Individutskottet ..............................................................................5
Organisations- och föreningsutskottet ..............................................6
Tillståndsutskottet ..........................................................................6
Allmänna ärenden ............................................................................................................................10
1. Handlingar – Sekretess – Forskning – Arkiv – GDPR .....10
2. Polisanmälan – Överklagan – Yttranden m.m. ................14
Ekonomiärenden ..............................................................................................................................16
3. Skadestånd – Fordringar .................................................16
4. Lokaler - Lägenheter .......................................................17
5. Anskaffning av varor och tjänster – Upphandling ............19
6. Attest – Kassation ...........................................................22
7. Bidragsgivning till föreningar ...........................................23
8. Delegation till Organisations- och föreningsutskottet
(OFU) ..............................................................................23
Personalärenden ..............................................................................................................................24
9. Anställning m.m. ..............................................................24
10. Lönesättning ....................................................................25
11. Uppsägning m.m. ............................................................26
12. Avstängning ....................................................................27
13. Ledighet, utbildning m.m. ................................................27
14. Övrigt ...............................................................................30
15. Arbetsmiljö ......................................................................31
Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen, lag om tobak och liknande produkter samt lag om
tobaksfria nikotinprodukter .....................................................................................................32
16. A. Alkohol och folköl ........................................................32
9
16. B. Alkoholförordning (2010:1636) ........................................34
17. Spelförordningen (2018:1475) ........................................34
18. A. Tobak och liknande produkter ....................................35
18. B. Tobaksfria nikotinprodukter ........................................36
18. C. Förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter
........................................................................................36
19. Delegation till tillståndsutskottet ......................................36
Individärenden ..................................................................................................................................38
20. Övergripande beslut ........................................................38
21. Försörjningsstöd – Insatsen ekonomiskt bistånd ............39
22. Ersättning från enskild – Väcka talan – Eftergift - Återkrav
........................................................................................43
23. Försöks- och träningslägenhet ........................................43
24. Boende och/eller behandling ...........................................44
25. Kommunal hyresgaratin för hushåll med barn ................47
26. OSA – offentligt skyddat arbete .......................................47
27. Hemtjänst ........................................................................48
28. Familjehem – Kontaktperson – Kontaktfamilj – Jourhem –
HVB – Stödboende – Öppenvård – Behandlingsfamilj -
SiS ...................................................................................50
29. Arvoden och omkostnadsersättning ................................51
30. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) ..................................................52
31. Insatser enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall
(LVM) ..............................................................................54
32. Dödsboärenden ...............................................................56
33. Lex Sarah ........................................................................57
34. Lex Maria m.m. ...............................................................57
35. Övriga lagrum ..................................................................58
36. Delegation till Individutskottet ..........................................60
37. Insatser som även ges i form av icke behovsprövade
insatser ............................................................................63
gDe
Delegationsordning för socialnämnden
10 (63)
Allmänna ärenden
Tryckfrihetsförordningen (TF)
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
Arkivregler för Stockholms stad Kfs 2015:27
Dataskyddsförordningen (GDPR)
Cybersäkerhetslagen
1. Handlingar – Sekretess – Forskning – Arkiv – GDPR
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
Utlämnande av allmän handling eller
uppgift
Den som svarar för vården
av handlingen
Beslut om att lämna ut handlingen fattas av den
som har handlingen i sin vård – verkställighet
Områdeschef/enhetschef vid Dödsbosektionen
ansvarar för att handlingen sekretesskyddas när
så krävs
1.1
Beslut att inte lämna ut handling samt
uppställa förbehåll i samband med
utlämnande till enskild
TF
OSL
- Avdelningschef
- Områdeschef
- Enhetschef vid
Dödsbosektionen
Avslagsbeslut ska motiveras med hänvisning
till lagparagraf och innehålla
besvärshänvisning
Avslag anmäls till socialnämnden
1.2 Tillstånd att bedriva undersökningar i
utbildningssyfte på högst gymnasienivå
Enhetschef Verkställighet
1.3 Utlämnande av personuppgifter till statliga
myndigheter för forskningsändamål
Utlämnande av uppgift med förbehåll till
enskild
15 kap. 3 § SoL
11 kap. 3 § 1 st.
OSL
10 kap. 14 §
OSL
Avdelningschef Vid utlämnande till myndighet ska hänvisning
göras till 15 kap. 3 § SoL Hänvisning kan
också göras till 11 kap. 3 § 1 st som anger att
sekretessbestämmelser överförs till den
mottagande myndigheten
Avslag anmäls till socialnämnden
Delegationsordning för socialnämnden
11 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
1.4 Mottagande av delgivning Allmänna
reglementet för
stadens nämnder
§ 25
- Ordförande
- Nämndsekreterare
- Registrator
- Förvaltningschef
När myndighet begär undertecknat
delgivningskvitto
Verkställighet
1.5 Beslut i brådskande ärende 6 kap. 39 § KL Nämndens ordförande Anmäls till socialnämnden
Brådskande och nämndens sammanträde inte
kan avvaktas
1.6 Fastställa förvaltningsorganisation Förvaltningschef Verkställighet
1.7 Mindre organisationsförändring Avdelningschef Verkställighet
I samråd med förvaltningschef
1.8 Utse arkivansvarig Kfs 2015:27
2 kap. 2 §
Förvaltningschef Anmäls till socialnämnden
1.9 Fastställa styrdokument och
informationsredovisning avseende
allmänna handlingar och arkiv samt teckna
avtal med stadsarkivet
Kfs 2015:27 Arkivansvarig Anmäls till socialnämnden
1.10 Ansökan om gallringsbeslut hos
Stockholms stadsarkiv
Kfs 2015:27 Arkivansvarig Verkställighet
1.11 Teckna förvaltningens avtal om leveranser
till stadsarkivet
Kfs 2015:27
7 kap. 1 §
Arkivansvarig Verkställighet
GDPR och informationssäkerhet
1.12 Utse dataskyddsombud Art 37 GDPR Socialnämnden Anmäls till IMY (Integritetsmyndigheten)
1.13 Utse tillförordnat dataskyddsombud Art 37 GDPR Förvaltningschef Exempelvis vid semester eller längre frånvaro.
1.14 Teckna personuppgiftsbiträdesavtal Art 28 GDPR Enhetschef Verkställighet
Se förvaltningens rutin
Delegationsordning för socialnämnden
12 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
1.15 Utlämnande av registerutdrag Art 15 GDPR - Systemadministratör
förvaltningsövergripande
system som Platina,
LISA, Agresso
- Enhetschef ansvar
för egen verksamhet
Verkställighet
Se förvaltningens rutin
1.16 Rättning av personuppgifter Art 16,19 GDPR Enhetschef Verkställighet
Se förvaltningens rutin
1.17 Radering av personuppgifter Art 17,19 GDPR Enhetschef Verkställighet
Se förvaltningens rutin
1.18 Rätt till begränsning av behandling av
personuppgifter
Art 18,19 GDPR Enhetschef Verkställighet
1.19 Invändning mot behandling Art 21 GDPR Enhetschef Verkställighet
Se förvaltningens rutin
1.20 Utreda personuppgiftsincident Art 33 GDPR - Enhetschef
- Informationssäkerhetssa
mordnare och DSO
samordnar
Verkställighet
Se förvaltningens rutin
1.21 Anmälan av personuppgiftsincident till
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
Art 33 och 34 GDPR - Informationssäkerhetssa
mordnare
- DSO
Anmäls till socialnämnden
I samråd med enhetschef.
Avser incidenter där
socialnämnden är
personuppgiftsansvarig.
Ska ske inom 72 h.
Delegationsordning för socialnämnden
13 (63)
1.22 Beslut att inte anmäla
personuppgiftsincident till
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
Art 33 och 34 GDPR Enhetschef I samråd med
informationssäkerhetssamo
rdnare. Tjänsteanteckning
med bakgrund och
motivering diarieförs.
1.23 Årliga tillämpningsanvisningar/rutiner/
vägledningsmaterial, som tas fram
efter nämndens beslut som angår
stadsövergripande socialtjänst
Socialnämndens
reglemente och även
enligt beslut från
socialnämnden,
kommunstyrelsen,
kommunfullmäktige,
stadsledningskontoret,
stadsdirektör
Förvaltningschef i samråd
med avdelningschef
Anmäls till socialnämnden
1.24 Beslut att anmäla betydande IT-
incident till Myndigheten för civilt
försvar
2 kap. 5 §
Cybersäkerhetslagen
Objektsägare Verkställighet
Upplysning ska till myndigheten
inom 24 h och anmälan till ska ske
inom 72 h. Avser incidenter på
system där socialnämnden är
objektsägare för
1.25 Begäran om tillgängliggörande av data
för vidareutnyttjande
a) Utlämnande i enlighet med en
begäran om tillgängliggörande
av data för vidareutnyttjande
b) Beslut om att helt eller delvis
avslå en begäran om
tillgängliggörande av data för
vidareutnyttjande
Lag (2022:818) om
den offentliga sektorns
tillgängliggörande av
data
b) Enhetschef
a) Verkställighet
b) Avslag anmäls till socialnämnden
Avslagsbeslut ska motiveras med
hänvisning till lagparagraf och
innehålla besvärshänvisning
Delegationsordning för socialnämnden
14 (63)
2. Polisanmälan – Överklagan – Yttranden m.m.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
Bidragsbrottslagen (BidrBrL)
Förvaltningslagen (FL) Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
2.1 Polisanmäla eller inte polisanmäla brott som
hindrar nämndens verksamhet
10 kap. 2 § OSL Enhetschef Anmäls till socialnämnden
Bestämmelserna om polisanmälan reglerar inte att
göra polisanmälan utan anger vissa fall då det är
möjligt att bryta socialtjänstsekretessen
2.2 Polisanmäla/inte polisanmäla vissa brott mot
underårig samt vissa grövre brott
10 kap. 21-24 §§
OSL
Enhetschef Anmäls till socialnämnden
Avser misstanke om brott enligt 3, 4 och 6 kap
BrB samt vissa andra brott för vilka det inte är
föreskrivet lindrigare straff än två år
2.3 Polisanmäla/inte polisanmäla vid misstanke
om bidragsbrott
10 kap. 2 § OSL
6 § BidrBrL
Enhetschef Anmäls till socialnämnden
2.4 Polisanmälan vid misstanke om folkmord,
brott mot mänskligheten och grovt krigsbrott
10 kap. 23 § OSL Individutskottet Se delegation till individutskottet
2.5 Avslå begäran om att ett ärende ska avgöras 12 § 1 st. FL Enhetschef Verkställighet
Den som har inlett ett ärende kan begära att det
ska avgöras om detta inte har gjorts inom sex
månader
2.6 Avvisa ombud 14 § FL Enhetschef Verkställighet
2.7 Förelägga ett ombud att styrka sin
behörighet genom fullmakt
15 § FL Enhetschef Verkställighet
2.8 Förelägga enskild att avhjälpa brister i
ofullständig framställan
20 § FL Enhetschef Verkställighet
2.9 Rättelse av beslut som meddelats och
beslutet innehåller en uppenbar felaktighet
36 § FL Delegat i
ursprungsbeslutet
Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
15 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
2.10 Ändring av beslut 37-39 §§ FL Delegat i
ursprungsbeslutet
Verkställighet
§ 37 när en myndighet får ändra ett beslut
§ 38 när en myndighet ska ändra ett beslut
§ 39 när en myndighet får ändra ett beslut som
överklagats
2.11 Yttrande i överklagningsärende där
ursprungsbeslutet fattats av delegat
46 § FL Delegat i
ursprungsbeslutet
Verkställighet
2.12 Överklagan, begäran om prövningstillstånd,
yrkande om inhibition när
förvaltningsdomstol ändrat nämndens beslut
Delegat i
ursprungsbeslutet
Verkställighet
2.13 Överklaga beslut hos allmän domstol 40 § FL Enhetschef Verkställighet
Avser beslut fattade av annan myndighet
2.14 Yttranden till tillsynsmyndighet då
nämndens yttrande efterfrågas
a) Socialnämnd
b) Individutskott
a) Tillsynsmyndighet är, IVO,
Socialstyrelsen, JO JK, Arbetsmiljöverket,
Länsstyrelsen
b) I enskilda ärenden avger i första hand
individutskottet yttrande, Anmäls till
socialnämnden
2.15 Förvaltningssvar till tillsynsmyndighet då
nämndens yttrande inte särskilt efterfrågas,
a) och b)
Besvarande av enkla frågor från
tillsynsmyndighet inför eventuell tillsyn
eller enklare följdfråga efter inlämnat
tillsynsyttrande, c)
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Enhetschef
Tillsynsmyndighet är, IVO, Socialstyrelsen, JO
JK, Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen
a) Anmäls till socialnämnden
b) I enskilda ärenden anmäls ärenden till
individutskottet
c) Verkställighet
2.16 Beslut för anmälan till Inspektionen för
vård och omsorg om det finns anledning
att anta att en tillståndshavares lämplighet
kan ifrågasättas
15 § p. 11 LSS Enhetschef Anmäls till ansvarigt utskott eller
socialnämnden
Delegationsordning för socialnämnden
16 (63)
Ekonomiärenden
Skadeståndslagen (SkadL)
Regler för ekonomisk förvaltning
Ärvdabalken (ÄB)
Begravningslagen (BegrL)
3. Skadestånd – Fordringar
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
3.1 Ersätta enskild person för egendomsskada
som förorsakats av personal vid
myndighetsutövning.
3 kap. 2 § SkadL Avdelningschef Anmäls till socialnämnden
Högst ett basbelopp.
3.2 Avstå från eller avbryta indrivning och
inkasso
a) över beloppsgränsen 50 tkr
b) inom beloppsgränsen 50 tkr
3 kap. 2 § regler
för ekonomisk
förvaltning
a) Ekonomichef
b) Enhetschef
Verkställighet
3.3 Nedskrivning av fordran sedan erforderliga
inkassoåtgärder vidtagits och senast efter ett
år.
3 kap. 2 § regler för
ekonomisk
förvaltning
Ekonomichef Anmäls till socialnämnden
3.4 Anstånd med betalning av övriga fordringar i
högst tre månader eller avbetalningsplan
maximalt 12 månader
a) över beloppsgränsen 50 tkr
b) inom beloppsgränsen 50 tkr
3 kap. 2 § regler för
ekonomisk
förvaltning
a) Ekonomichef
b) Enhetschef
Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
17 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
3.5
a) Anstånd med hyresskulder avseende
försöks- och träningslägenheter, maximalt
10 000 kr per kund
b) Anstånd med egenavgifter
c) Anstånd med fordran på arvode och utlägg
med anledning av begravning
a) 33 kap. 6 § SoL
b) 33 kap. 6 6 SoL
c) 18 kap. 2 § ÄB
5 kap. 2 § BegrL
a) Enhetschef
b) Enhetschef
c) Enhetschef vid
dödsbosektionen
Verkställighet
a) Anstånd en månad eller avbetalningsplan
i högst 3 månader
b) Anstånd en månad eller avbetalningsplan
i högst 3 månader
c) Anstånd upp till 6 månad eller
avbetalningsplan i högst 12 månader
3.6 Beslut att makulera eller återbetala felaktigt
debiterad faktura till kund
Enhetschef Verkställighet
4. Lokaler - Lägenheter
Jordabalken (JB)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
4.1 Träffa avtal om förhyrning och teckna
kontrakt för lokaler
Sammanlagd hyra under kontraktstiden upp
till 15 mnkr räknat i hyresnivå 1 och en
sammanlagd kontraktstid upp till 10 år där
hyresvärden inte är fastighetsförvaltande
nämnd som erbjuder ett kostnadsbaserat
hyresförhållande eller inhyrningen inte sker
inom ramavtal med ett av stadens bolag
12 kap. JB Förvaltningschef Verkställighet
4.2 Träffa avtal om förhyrning och teckna
kontrakt för försöks-, tränings- och
jourlägenheter
12 kap. JB - Gruppledare
- Lägenhetsansvarig
- Samordnare
- Enhetschef
Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
18 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
4.3 Träffa avtal om förhyrning och teckna
kontrakt för genomgångsboende för
nyanlända
12 kap. JB Avdelningschef Verkställighet
4.4 Träffa avtal om uthyrning av lokaler som
förhyrs
12 kap. JB Avdelningschef Verkställighet
4.5 Träffa avtal om uthyrning av försöks-
tränings- och jourlägenheter som förhyrs
12 kap. JB - Gruppledare
- Lägenhetsansvarig
- Samordnare
- Enhetschef
Verkställighet
4.6 Träffa avtal om uthyrning av
genomgångsboende för nyanlända
12 kap. JB Enhetschef Verkställighet
4.7 Uppsägning av kontrakt för lokaler som hyrs
a) Högsta årskostnad 2 mnkr och högsta
kostnad för kontraktstiden 6 mnkr
b) Högsta årskostnad 1 mnkr och högsta
kostnad för kontraktstiden 4 mnkr
12 kap. JB
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
Verkställighet
4.8 Uppsägning av kontrakt för lägenheter som
hyrs
12 kap. JB Enhetschef Verkställighet
4.9 Träffa avtal om förhyrning och teckna
kontakt för parkeringsplats
Enhetschef Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
19 (63)
5. Anskaffning av varor och tjänster – Upphandling
Lagen om offentlig upphandling (LOU)
Avtalslagen
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
5.1 a Ombyggnad, begäran hos fastighetsägare
om ombyggnad.
a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr
b) inom beloppsgränsen 500 tkr
c) inom beloppsgränsen 250 tkr
d) inom beloppsgränsen 100 tkr
LOU
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Verkställighet
5.1 b Beställning avseende utredning, planering
och uppförande av bostäder med särskild
service
a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr
b) inom beloppsgränsen 500 tkr
c) inom beloppsgränsen 250 tkr
d) inom beloppsgränsen 100 tkr
LOU
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Verkställighet
5.2 Upphandling av rutinmässig beskaffenhet
för verksamhetens löpande behov av varor
a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr
b) inom beloppsgränsen 500 tkr
c) inom beloppsgränsen 250 tkr
d) inom beloppsgränsen 100 tkr
LOU
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
20 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
5.3 Upphandling av rutinmässig beskaffenhet
för verksamhetens löpande behov av
tjänster
a) inom beloppsgränsen 2,5 mnkr
a) inom beloppsgränsen 5 mnkr vid
flerårskontrakt
b) inom beloppsgränsen 500 tkr
b) inom beloppsgränsen 1 500 tkr vid
flerårskontrakt
c) inom beloppsgränsen 250 tkr
c) inom beloppsgränsen 750 tkr vid
flerårskontrakt
d) inom beloppsgränsen 100 tkr
d) inom beloppsgränsen 300 tkr vid
flerårskontrakt
LOU
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Verkställighet
5.4 Teckna ramavtal om
försörjningsupphandling
LOU Avdelningschef Anmäls till socialnämnden
5.5 Beslut att uppdra åt annan nämnd i staden
att genomföra upphandling av rutinmässig
beskaffenhet för verksamhetens löpande
behov av varor och tjänster
LOU Förvaltningschef Anmäls till socialnämnden
Delegationsordning för socialnämnden
21 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
5.6 Teckna överenskommelser (avtal om
tillhandahållande av tjänster inom det egna
verksamhetsområdet och inom den
budgetram nämnden fastställt)
Enhetschef Anmäls till socialnämnden
5.7 Genomföra MBL-förhandling i
upphandlingsärende
Enhetschef Verkställighet
5.8 Beslut att befullmäktiga
upphandlingskonsulter att såsom nämndens
ombud föra talan i överprövningsärenden
enligt lagen om offentlig upphandling
Avtalslagen
2 kap.
Avdelningschef Anmäls till socialnämnden
5.9 Teckna avtal om förhyrning av bilar och
inventarier
Avtalslagen
1 kap.
Enhetschef Verkställighet
5.10 Teckna avtal om förhyrning av
parkeringsplats samt säga upp avtal om
förhyrning av parkeringsplats
8 kap. JB 2 § Enhetschef Verkställighet
5.11 Beslut om ansökan om medel, inklusive
EU-medel och statsbidrag (för projekt- och
utvecklingsarbete m.m.)
Bitr. avdelningschef Anmäls till socialnämnden
• Beslut ska alltid delges ekonomichef och
avdelningschef.
• Beviljade medel rekvireras av
verksamhetsansvarig avdelning eller enhet.
Delegationsordning för socialnämnden
22 (63)
6. Attest – Kassation
Regler för ekonomisk förvaltning
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
6.1 Utse attesträttsinnehavare 3 kap. 4 §
regler för
ekonomisk
förvaltning
Förvaltningschef Verkställighet
6.2 Kassation och försäljning av inventarier
a) inom beloppsgräns 1 mnkr
b) inom beloppsgränsen 500 tkr
c) inom beloppsgränsen 250 tkr
d) inom beloppsgräns 100 tkr
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
23 (63)
7. Bidragsgivning till föreningar
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
7.1 Beslut om bidrag till ideella föreningar inom
beloppsgränsen 100 tkr
Riktlinjer för
bidrag till ideella
föreningar
Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet
I samråd med avdelningschef
7.2 Beslut om återkrav av utgivet bidrag till
ideella föreningar
Riktlinjer för
bidrag till ideella
föreningar
Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet
I samråd med avdelningschef
7.3 Beslut om nedskrivning av återkrav av bidrag
till ideella föreningar
Riktlinjer för
bidrag till ideella
föreningar
Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet
I samråd med avdelningschef
7.4 Beslut om att hålla inne eller stoppa
utbetalning av bidrag
Riktlinjer för
bidrag till ideella
föreningar
Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet
7.5 Beslut om avvisning av ansökan om
föreningsbidrag på grund av att föreningen
inte uppfyller förutsättningarna för att söka
bidrag
Riktlinjer för
bidrag till ideella
föreningar
Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet
7.6 Beslut om ändring av bidragsperiod Riktlinjer för
bidrag till ideella
föreningar
Enhetschef Anmäls till organisations- och föreningsutskottet
8. Delegation till Organisations- och föreningsutskottet (OFU)
Organisations- och föreningsutskottet ska på socialnämndens vägnar besluta om ekonomiskt stöd till ideella föreningar med utgångspunkt från
bestämmelserna i socialtjänstlagen och riktlinjer för bidrag till ideella föreningar
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
8.1 Beslut om bidrag till föreningar över
beloppsgränsen 100 tkr
Riktlinjer för
bidrag till ideella
föreningar
OFU Protokoll från OFU anmäls till Socialnämnden
Delegationsordning för socialnämnden
24 (63)
Personalärenden
9. Anställning m.m.
Lagen om anställningsskydd (LAS)
Allmänna bestämmelser (AB)
Beredskapsavtalet (BEA)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
9.1 Anställningar, vikariat och förändrad
sysselsättningsgrad för:
4 och 5 §§ LAS
4 § AB
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
a) Förvaltningschef a) Anställning av avdelningschef anmäls till
socialnämnden, övriga anställningar
verkställighet
b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef b) Verkställighet
c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef c) Verkställighet
d) personal direkt underställd enhetschef d) Enhetschef d) Verkställighet
9.2 Omreglering av anställnings omfattning
p.g.a. beviljad partiell sjukersättning för:
Verkställighet
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
a) Förvaltningschef
b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef
d) personal direkt underställd enhetschef d) Enhetschef
Delegationsordning för socialnämnden
25 (63)
10. Lönesättning
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
Fastställande av lön vid nyanställning för Verkställighet
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
a) Förvaltningschef a) Efter samråd med personalchef
b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef b-d) I samråd med HR-konsult
c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef
10.1
d) personal direkt underställd enhetschef
d) Enhetschef
Justering av lön för Verkställighet
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
a) Förvaltningschef Efter samråd för samtliga delegater med
personalchef
b) personal direkt underställd avdelningschef b) Avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef c) Områdeschef
10.2
d) personal direkt underställd enhetschef
d) Enhetschef
Delegationsordning för socialnämnden
26 (63)
11. Uppsägning m.m.
Lagen om anställningsskydd (LAS)
Allmänna bestämmelser (AB)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
11.1 Omplacering av anställd eller stadigvarande
förflyttning
a) Avdelningschef
b) övrig personal
6 § AB
7 § LAS
a) Förvaltningschef
b) Personalchef
Verkställighet
Efter samråd med personalchef
11.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida eller
avsked
4,7,8 och 18 §§
LAS
33 § AB
Förvaltningschef Efter samråd med personalchef. Anmäls till
socialnämnd
11.3 Förkortning av uppsägningstid
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
b) personal direkt underställd avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef
d) personal direkt underställd enhetschef
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Verkställighet
11.4 Entledigande då avgångsskyldighet
föreligger p.g.a. arbetsoförmåga
4a § LAS Enhetschef Verkställighet
(efter försäkringskassans beslut om hel
sjukersättning)
11.5 Beslut om särskild avgångsersättning Förvaltningschef Anmäls till socialnämnd
Delegationsordning för socialnämnden
27 (63)
12. Avstängning
Allmänna bestämmelser (AB)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
12.1 Avstängning av
a) avdelningschef
b) övrig personal
10 § AB
a) Förvaltningschef
b) Personalchef
Verkställighet
Samråd med personalchef
12.2 Disciplinpåföljd i form av skriftlig varning av
a) avdelningschef
b) personal underställd avdelningschef
11 § AB
a) Förvaltningschef
b) Personalchef
Verkställighet
Samråd med personalchef
13. Ledighet, utbildning m.m.
Allmänna bestämmelser (AB)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
13.1 Ledighet som regleras av lagar och avtal för
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
b) personal direkt underställd
avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef
d) personal direkt underställd
enhetschef
25-32 §§ AB
Föräldra- och
studieledighetslag
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
28 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
13.2 Ledighet som inte regleras av lagar och
avtal
Verkställighet
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
b) personal direkt underställd
avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef
d) personal direkt underställd
enhetschef
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
13.3 Deltagande i utbildning, kurser och
konferenser som fullgörs i anställningen
7 § AB Verkställighet
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
b) personal direkt underställd
avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef
d) personal direkt underställd
enhetschef
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
13.4 Förmåner vid enskild anställds ledighet för
utbildning
26 § AB Anmäls till socialnämnd
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
b) personal direkt underställd
avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef
d) personal direkt underställd
enhetschef
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
d) Enhetschef
Delegationsordning för socialnämnden
29 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
13.5 a) Resor i anställningen inom
Norden understigande 6
arbetsdagar
b) Flygresor i anställningen inom
Norden understigande 6
arbetsdagar (ska diarieföras i
eDok)
a) Områdeschef
b) Förvaltningschef
Verkställighet
b) Beslut om flygresor enligt rese- och
mötespolicy
Anmäls till socialnämnd
OBS!
Resor i tjänsten som överstiger 6 arbetsdagar
beslutas av socialnämnden
13.6 Resor i tjänsten utanför Norden och inom
Europa understigande 6 arbetsdagar (ska
diarieföras i eDok)
a) personal direkt underställd
förvaltningschef och samtliga flygresor
b) personal direkt underställd
avdelningschef (gäller ej flygresor, se
13.6 a)
c) personal direkt underställd områdeschef
(gäller ej flygresor, se 13.6 a)
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
Anmäls till socialnämnd
a) Beslut om flygresor enligt rese- och
mötespolicy
OBS!
Resor i tjänsten som överstiger 6 arbetsdagar
beslutas av socialnämnden
13.7 Resor i tjänsten utanför Europa
understigande 6 dagar (ska
diarieföras i eDok)
Förvaltningschef
Anmäls till socialnämnd
OBS!
Resor i tjänsten som överstiger 6 arbetsdagar
beslutas av socialnämnden
13.8 Förordna vikarie för förvaltningschef Förvaltningschef Anmäls till socialnämnd
Delegationsordning för socialnämnden
30 (63)
14. Övrigt
Lagen om anställningsskydd (LAS)
Arbetstidslagen (ATL)
Lagen om offentlig anställning (LOA)
Allmänna bestämmelser (AB)
Central överenskommelse om anställningsvillkor (CÖA)
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (HÖK) Kommunal
Överenskommelse om lön och anställningsvillkor (ÖLA) – SACO
Löneskuld
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
14.1 28 § mom. 2 AB Verkställighet
a) Förvaltningschef
b) Avdelningschef
c) Områdeschef
Beslut om förstadagsintyg för
a) personal direkt underställd
förvaltningschef
b) personal direkt underställd
avdelningschef
c) personal direkt underställd områdeschef
d) personal direkt underställd
enhetschef
d) Enhetschef
14.2 Förbud mot utövande av bisyssla 8 § AB
7 § LOA
Förvaltningschef Verkställighet
14.3 Biträde åt arbetstagare vid domstol 37 § AB Förvaltningschef Verkställighet
14.4 Träffa kollektivavtal gällande avvikelse om
arbetstid i lag och avtal och avsteg från 5 §
LAS
6,8,10 och 13-16 §§
ATL
5 § LAS
4, 13 och 22 § AB
Personalchef Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
31 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
14.5 1. Beslut om anstånd eller kortare
avbetalningsplan av löneskulder
2. Beslut om nedskrivning, avskrivning
eller längre avbetalningsplan av
löneskulder
1. HR-controller
2. Personalchef
Verkställighet
15. Arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen (AML)
Arbetsmiljöförordningen
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
15.1 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter AFS 2001:1 6 § Enhetschef- Verkställighet
Individuell delegation ska undertecknas
Delegationsordning för socialnämnden
32 (63)
Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen, lag om tobak och liknande produkter samt lag om
tobaksfria nikotinprodukter
När beslutsnivån ligger på handläggare gäller att dessa kan tilldelas delegationsrätt om de har arbetat med ärenden på tillståndsenheten minst 6
månader.
16. A. Alkohol och folköl
Alkohollag (2010:1622) (AL)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
16.1a Beslut om serveringstillstånd eller
gårdsförsäljningstillstånd samt villkor året
runt eller årligen under viss tidsperiod till
kl. 03:00 när sådan serveringstid tidigare
förelegat.
8 kap. 2, 4, 14, 19
§§ 5 a kap. 1, 6 §§
Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
16.2a Beslut att avslå ansökan om
serveringstillstånd eller
gårdsförsäljningstillstånd
p.g.a. att ansökningsavgiften inte har erlagts
eller, att sökanden inte har inlämnat
erforderliga ansökningshandlingar.
8 kap. 12 §, 5a
kap. 1 § och 6 §
Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
16.3a Beslut om tillfälligt serveringstillstånd
under maximalt en månad
8 kap. 2 § Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott
16.4a Beslut om tillfälligt serveringstillstånd
eller gårdsförsäljningstillstånd i
avvaktan på beslut av tillståndsutskottet
inom normaltiden kl. 01:00
8 kap. 2 §, 5a kap.
1 § och 6 §
Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott
16.5a Beslut om tillfälligt serveringstillstånd i
avvaktan på beslut av tillståndsutskottet
efter kl. 01:00
8 kap. 2 § Områdeschef Anmäls till tillståndsutskott
Delegationsordning för socialnämnden
33 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
16.6a Beslut om stadigvarande ändring i
serveringstillstånd inom normaltiden kl.
01:00
8 kap. 2,14 och
19 §§
Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott
16.7a Beslut om stadigvarande ändring i
serveringstillstånd efter kl. 01:00 avseende
annat än serveringstid
8 kap. 2 och 14
§§
Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
16.8a Beslut om tillfällig ändring i
serveringstillstånd
8 kap. 2, 14 och
19
§§
Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott
16.9a Beslut att meddela villkor i samband med
beslut om stadigvarande ändring i tillstånd
inom normaltiden kl. 01:00/tillfälligt
serveringstillstånd/tillfällig ändring av
tillstånd
8 kap. 2 § Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott
16.10a Beslut att förutsättningarna för
serveringstillstånd eller
gårdsförsäljningstillstånd kvarstår efter
anmälan om förändringar
9 kap. 11 och 12
§§
Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott
16.11a Beslut att godkänna anmälan från
tillståndshavare
8 kap. 3 och 7 §§ Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskott
16.12a Beslut att återkalla serveringstillstånd eller
gårdsförsäljningstillstånd som
inte utnyttjas
9 kap. 18 § 1 st,
18 a § 1 st.
Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
16.13a Inleda ingripandeärende och besluta om att
avskriva ingripandeärende samt avsluta
ingripandeärende utan åtgärd
9 kap. 17,18, 18 a
och 19 §§
Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott
16.14a Beslut att meddela tillståndshavare erinran 9 kap. 17 § Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott
16.15a Beslut att erforderliga kunskaper alltjämt
föreligger i det tillståndshavande bolaget.
8 kap. 12 § 5a
kap. 8 § och 9
kap. 11 §
Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
34 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
16.16a Beslut att bevilja serveringstillstånd eller
gårdsförsäljningstillstånd till konkursbo som
ska försätta med rörelsen, under maximalt
sex månader
8 kap. 2 § och 9
kap. 12 §
Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskottet
16.17a Beslut om stadigvarande ändring i
gårdsförsäljningstillstånd.
5 a kap. 11, 12, 14
§§
Utredningssekreterare Anmäls till tillståndsutskottet
16.17a Polisanmälan om brott mot
ansvarsbestämmelserna i alkohollagen
11 kap. Områdeschef Anmäls till tillståndsutskott
16.18a Överklagande av domar från
förvaltningsrätt eller kammarrätt
10 kap. 1 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
16. B. Alkoholförordning (2010:1636)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
16.1b Beslut att förlänga handläggningstiden 5 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
17. Spelförordningen (2018:1475)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
17.1 Avge yttrande till Spelinspektionen i ärenden
om licensgivning och tillståndsgivning
3 kap. 11och 12 §§ Registrator Anmäls till tillståndsutskott
Delegationsordning för socialnämnden
35 (63)
18. A. Tobak och liknande produkter
Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
18.1a Inleda ingripandeärende och besluta om att
avskriva ingripandeärende samt avsluta
ingripandeärende utan åtgärd
7 kap. 3 och 4 §§ Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott
18.2a Beslut att återkalla försäljningstillstånd som
inte längre utnyttjas
7 kap. 10 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
18.3a Beslut att bifalla stadigvarande
försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel
5 kap. 1 och 3 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
18.4a Beslut att avslå ansökan om stadigvarande
försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel
p.g.a. att ansökningsavgiften inte erlagts eller
p.g.a. att sökande inte har
inlämnat erforderliga
ansökningshandlingar
5 kap. 1 och 3 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
18.5a Beslut om tillfälligt försäljningstillstånd,
detalj- eller partihandel under längst 5 dagar
5 kap. 1 och 3 §§ Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
18.6a Beslut om att förutsättningarna för
försäljningstillstånd kvarstår efter anmälan
om förändringar
5 kap. 7 § Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott
18.7a Överklagande av domar från
förvaltningsrätt eller kammarrätt
9 kap. 1 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
Delegationsordning för socialnämnden
36 (63)
18. B. Tobaksfria nikotinprodukter
Lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter (LTN)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
18.1b Inleda ingripandeärende och besluta om att
avskriva ingripandeärende samt avsluta
ingripandeärende utan åtgärd
24 och 25 §§ Gruppledare Anmäls till tillståndsutskott
18.2b Överklagande av domar från
förvaltningsrätt eller kammarrätt
42 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
18. C. Förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
18.1c Beslut att förlänga handläggningstiden 4 kap. 1 § Enhetschef Anmäls till tillståndsutskott
19. Delegation till tillståndsutskottet
Tillståndsutskottets protokoll anmäls till socialnämnden
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
19.1 Beslut att för visst tillfälle förbjuda eller
inskränka försäljning av alkoholdrycker
3 kap. 10 § 2 st.
AL
Nämnden Ej delegerat
19.2 Beslut att avslå stadigvarande
försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel
5 kap. 1 och 3 §§
LTLP
Tillståndsutskottet
19.3 Beslut att meddela varning, beslut att
meddela ett föreläggande, försäljningsförbud
samt förvaringsförbud med eller utan vite
7 kap. 9,11,12,15
§§ LTLP,
9 kap. 17 och 19
§ AL
28,29,31 §§ LTN
Tillståndsutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
37 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
19.4 Beslut att återkalla ett försäljningstillstånd 7 kap. 10 § LTLP Tillståndsutskottet
19.5 Beslut om serveringstillstånd eller
gårdsförsäljningstillstånd året runt eller
årligen under en viss tidsperiod,
nyetableringar
8 kap. 2§, 14 § 2
st, 5a kap. 1 § 6
§ AL
Tillståndsutskottet
19.6 Beslut om utökad serveringstid senare än
kl.01:00 fram till kl. 03:00
8 kap. 19 § AL Tillståndsutskottet
19.7 Beslut om utökad serveringstid senare än
kl. 03:00
8 kap. 19 § AL Tillståndsutskottet
19.8 Beslut att meddela villkor 8 kap. 2 § AL Tillståndsutskottet
19.9 Beslut att återkalla serveringstillstånd eller
gårdsförsäljningstillstånd
9 kap. 18 §, 18a §
AL
Tillståndsutskottet
19.10 Ändring av beslut vid överklagan 39 §§ FL Tillståndsutskottets
ordförande
Tillståndutskottets protokoll anmäls till
socialnämnden
Delegationsordning för socialnämnden
38 (63)
Individärenden
När beslutsnivån ligger på socialsekreterare eller biståndshandläggare gäller att dessa kan tilldelas delegationsrätt efter 6 månader och enskild
prövning av erfarenhet av det aktuella området.
Överklagan, se Allmänna ärenden, Polisanmälan – Överklagan – Yttrande till domstol.
20. Övergripande beslut
Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
20.1 Beslut om att inleda utredning 14 kap. 2 § SoL - Socialsekreterare Verkställighet
- Biståndshandläggare
- Familjehemsinspektör
20.2 Beslut om att inleda utredning oavsett
den enskildes samtycke
14 kap 2 § SoL - Socialsekreterare
- Familjehemsinspektör
Anmäls till individutskottet
20.3 Beslut om att utredning inte ska inledas 14 kap. 2 § SoL
- Socialsekreterare på Område
hemlöshet och Område nyanlända
- Gruppledare vid socialjouren
- Regionkoordinator mot prostitution
och människohandel
- Gruppledare vid Jour- och
familjehem Stockholm stad
Anmäls till individutskottet
20.4 Beslut om att avsluta utredning utan
insats
14 kap. 2 § SoL - Socialsekreterare på Område
hemlöshet och Område nyanlända
- Biståndshandläggare
- Gruppledare vid
Socialjouren
- Regionkoordinator mot prostitution
och människohandel
- Gruppledare vid Jour- och
familjehem Stockholm stad
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
39 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
- (lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
20.5 Beslut om att avsluta utredning 14 kap. 2 § SoL - Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
- Gruppledare vid Jour-
och familjehem
Stockholm stad
Anmäls till individutskottet
20.6 a) Beslut om framställan om överflyttning
av ärende till annan kommun eller
stadsdelsnämnd
b) Beslut om mottagande
c) Ansökan hos IVO om överflyttning av
ärende
d) Yttrande till IVO
29 kap. 10-11 §§
SoL
a) Enhetschef
b) Områdeschef
c) Områdeschef
d) Individutskottet
Anmäls till individutskottet
21. Försörjningsstöd – Insatsen ekonomiskt bistånd
Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
21.1 Anmäls till individutskottet
a) 12 kap. 1 § SoL a-e) Socialsekreterare
b) 12 kap. 1 § SoL
c) 12 kap. 7 § SoL
d) 12 kap. 4 § SoL
Beslut om insatsen försörjningsstöd enligt 12
kap 1 § SoL
a) enligt riksnorm och riktlinjer
b) över riksnorm och enligt riktlinjer
c) under riksnorm och enligt riktlinjer
d) med villkor om praktik eller
kompetenshöjande åtgärder
e) avslag eller nedsättning av fortsatt
försörjningsstöd
e) 12 kap 5 § SoL
Delegationsordning för socialnämnden
40 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
21.2 Beslut om insatsen ekonomiskt bistånd utöver 12 kap. 1 § SoL Anmäls till individutskottet
försörjningsstöd enligt riktlinjerna gällande
a) Hemutrustning
1. Upp till 8 tkr
2. Över 8-20 tkr
3. Över 20 tkr
b) Umgängesresor inom Sverige
c) Extra klädbidrag
d) Legitimationshandlingar
e) Akut tandvård
f) Förmedlingsavgift bostad
g) Bredbandskostnader
h) Glasögon
i) Sjukhusvård
j) Medicinkostnad
k) Barnomsorgsavgift
l) Övrigt – köavgift till
bostadsförmedlingen
m) Övrigt-till hyresskuld och elskuld
e), i), j) Vid
socialjouren akut
tandvård,
sjukhusvård,
medicinkostnad
n) Upprätthållande tandvård upp
till 7 000 kr
o) Tandvård över 7 000 kr
a)
1. Socialsekreterare
2. Gruppledare
3. Enhetschef
b-l)
- Socialsekreterare på Område hemlöshet
och Område nyanlända
e), i)
- Gruppledare socialjouren
j)
- Socialsekreterare vid socialjouren
c), d), e), i), j)
- Regionkoordinator mot prostitution och
människohandel
m)
- Enhetschef
n)
- Socialsekreterare på enheten för
hemlösa och Område nyanlända
o)
- Enhetschef
vid Område nyanlända
- Gruppledare vid Område hemlöshet
Delegationsordning för socialnämnden
41 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
p) Hemresor inom Sverige för personer utan
tillhörighet i Stockholms stad
q) Hemresor utanför Sverige för personer utan
tillhörighet i Stockholms stad
p)
- Enhetschef vid Område
nyanlända
- Gruppledare vid
socialjouren
- Regionkoordinator mot
prostitution och
människohandel
- Socialsekreterare vid
socialjouren
q)
- Enhetschef vid Område
nyanlända
- Gruppledare vid
socialjouren
- Regionkoordinator
mot prostitution och
människohandel
21.3 Beslut om insatsen ekonomiskt bistånd enligt 12 kap.
2 § SoL
a) bostadsbidragets tilläggsbidrag
b) övrigt
12 kap. 2 §
SoL
a) Socialsekreterare vid
Område nyanlända
b) Gruppledare
Anmäls till individutskottet
21.4 a) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 §
SoL som betalats ut felaktigt eller med för högt
belopp.
b) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 §
SoL som lämnats som förskott på förmån eller
ersättning m.m.
c) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 2 §
SoL som utgetts med villkor om återbetalning.
a) 33 kap. 1 §
SoL
b) 33 kap. 2 §
SoL
c) 33 kap. 3 §
SoL
a) Socialsekreterare
b) Socialsekreterare
c) Gruppledare
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
42 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
21.4
forts.
d) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL
(2001:453) som betalats ut med felaktigt eller för
högt belopp.
e) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 §
SoL (2001:453) som lämnats som förskott på
förmån eller ersättning m.m.
f) Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 §
SoL (2001:453) som utgetts med villkor om
återbetalning
d) 9 kap. 1 § SoL
(2001:453)
e) 9 kap. 2 § SoL
(2001:453)
f) 9 kap. 3 § SoL
(2001:453)
d) Socialsekreterare
e) Socialsekreterare
f) Gruppledare
21.5 a) Beslut om insatsen bistånd till upphandlat
vandrarhem
Beslut om insatsen bistånd till vandrarhem
b) Utifrån ekonomiska behov
c) Utifrån personliga behov
12 kap. 1§ SoL
12 kap. 1§ SoL
11 kap 1. § SoL
a)
Socialsekreterare vid
Område hemlöshet
b)
- Socialsekreterare vid
Socialjouren
- Socialsekreterare vid
Område hemlöshet
c)
- Regionkoordinator vid
Sektionen mot
prostitution och
människohandel
- Socialsekreterare vid
Socialjouren
- Regionkoordinator vid
Sektionen mot
prostitution och
människohandel
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
43 (63)
22. Ersättning från enskild – Väcka talan – Eftergift - Återkrav
Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
22.1 Beslut om avgifter – ersättning från enskild 32 kap. 1-2 §§,
4-10 §§ SoL
- Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
22.2 Beslut att återkräva ersättning från enskild 33 kap. 2-3 §§
och 32 kap. 2-3
§§ SoL
Gruppledare Anmäls till individutskottet
22.3 Beslut att väcka talan hos
förvaltningsrätten om återkrav mot
enskild
33 kap 4 § SoL Individutskottet
22.4 Eftergift, helt eller delvis, av återbetalnings-
eller ersättningsskyldighet
33 kap. 6 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet
22.5 Beslut om avgiftsbefrielse för
familjerådgivning
32 kap. 1 § SoL Utredare med ansvar
för familjerådgivning
Verkställighet
23. Försöks- och träningslägenhet
Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
23.1 Beslut om insats boende i
försökslägenhet och Bostad först
11 kap. 4 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet
23.2 Beslut om förlängt insats boende i
försökslägenhet och Bostad först
11 kap. 4 § SoL - Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
23.3 Beslut om insats boende i stadens
träningslägenheter
11 kap. 1 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet
23.4 Beslut om förlängt insats boende i
stadens träningslägenheter
11 kap. 1 § SoL - Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
44 (63)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
23.5 Beslut om insats avtalat boende 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet
23.6 Beslut om förvaltning av egna medel 11 kap. 1 § SoL Gruppledare Anmäls till individutskottet
23.7 Beslut om insats boendestöd 11 kap. 1 § SoL - Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
- Utredare bedömning
och förmedling
Anmäls till individutskottet
24. Boende och/eller behandling
Socialtjänstlagen (SoL)
Socialtjänstförordningen (SoF)
Fängelselagen
Brottsbalken (BrB)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
24.1 Beslut om insats placering på
akutboende upp till 2 månader samt
upphörande av sådan insats
11 kap. 1 § SoL - Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
24.2 Beslut om insats placering på akutboende
efter 2 månaders akutboendeplacering
samt upphörande av redan beviljat sådan
insats
11 kap. 1 § SoL - Gruppledare Anmäls till individutskottet
24.3 a) Beslut om insats öppenvårdsbehandling
b) Beslut om insats stödsamtal på
Relationsvåldscentrum
11 kap. 1 § SoL a) Gruppledare
b) Socialsekreterare
Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
45 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
24.4 Beslut om insats boende (stöd och omvårdnad)
a) Placering inom Område boende vuxna
upp till 3 månader och upp till en
kostnad av 950 kronor/dygn exklusive
egenavgift
b) Förlängt placering inom Område boende
vuxna 3-6 månader och upp till en kostnad
av 950 kronor
c) Stödboende inom Område boende vuxna
till en kostnad av 950-1 150 kronor/dygn,
total placeringstid max 6 månader
d) Stödboende inom Område boende
vuxna till en kostnad över 1 150
kronor/dygn samt placeringar inom
Område boende vuxna över 6
månader
e) Placeringar inom avtal
f) Placeringar skyddat boende
g) Placeringar inom SHIS stödboende
h) Upphörande av sådan insats
11 kap. 1 § SoL
a) Socialsekreterare
Biståndshandläggare
b) Socialsekreterare
Biståndshandläggare
c) Gruppledare
d) Enhetschef
e) - Enhetschef
- Gruppledare
socialjouren
f) - Gruppledare på
Område hemlöshet
och Område
nyanlända
- Socialsekreterare på
socialjouren
- Regionkoordinator
mot prostitution och
människohandel
g) - Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
h) Delegat som fattat
beslutet
Anmäls till individutskottet
24.5 Beslut om insats boende (akut, stöd och
omvårdnad) utanför avtal d.v.s. ej
upphandlade platser
11 kap. 1 § SoL - Enhetschef
- Gruppledare
Socialjouren
- Regionkoordinator
mot prostitution och
människohandel
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
46 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
24.6 Beslut om ansvarsförbindelse för
kontraktsvård och vårdvistelse i enlighet med
överenskommelse mellan kriminalvården och
Stockholms stad.
11 kap. 1 § SoL
11 kap. 3 §
Fängelselagen,
BrB 28:6a
Enhetschef Anmäls till individutskottet
24.7 1. Beslut om insats tillfällig placering av barn
och ungdom i enskilt hem och i
HVB-hem.
2. Beslut om upphörande av sådan insats.
11 kap. 1 § SoL Gruppledare vid
socialjouren
Anmäls till individutskottet
24.8 a) Beslut om insats boende i särskilda
boendeformer inom äldreomsorgen
b) Servicehus
c) Vård och omsorgsboende
d) Beslut om insats boende med särskild
service inom
socialpsykiatrin/funktionshinder
I form av:
e) Gruppbostad
f) Servicebostad
g) Stödboende
11 kap. 1 § SoL a) Utredare bedömning
och förmedling
b) Biståndshandläggare
c) Enhetschef
d) Utredare bedömning
och förmedling
e) Enhetschef
f) Biståndshandläggare
g) Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
24.9 Beslut om korttidsvistelse
a) upp till två veckor
b) över två veckor
11 kap. 1 § SoL
a) Biståndshandläggare
b) Enhetschef
Anmäls till individutskottet
24.10 Upphörande av insats 11 kap. 1 § SoL Delegat som fattat
beslut om insats
Anmäls till individutskottet
24.11 Inskrivning 9 kap. 1 § SoF - Föreståndare
- Enhetschef
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
47 (63)
25. Kommunal hyresgaratin för hushåll med barn
Förordning (2026:600) om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
25.1 Beslut om att bevilja kommunal
hyresgaranti för hushåll med barn
2 § förordning
(2026:600) om
kommuners skyldighet
att ställa hyresgarantier
Enhetschef vid
Område
hemlöshet
Anmäls till individutskottet
26. OSA – offentligt skyddat arbete
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
26.1 Anställning, sysselsättningsgrad, lön,
förmåner, tjänstgöring, arbetstid
Kollektivavtal för
arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i Stockholms
stad BEA
OSA-
handläggare
Verkställighet
26.2 Avstängning, disciplinära åtgärder BEA Enhetschef Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
48 (63)
27. Hemtjänst
Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
27.1 Beslut om insats till hjälp i hemmet
a) Hemtjänst upp till 100 timmar/månad
b) Hemtjänst över 100 timmar/månad
c) Hemtjänst i assistansliknande form för
vuxna
d) Trygghetslarm/telefon
e) Ledsagare, följeslagare, avlösning
f) Insatser till den som vårdar närstående
enligt gällande riktlinjer
g) Nattpatrull
11 kap. 1 § SoL
a) Biståndshandläggare
b) Enhetschef
c) Enhetschef
d) Utredare bedömning
och förmedling,
Biståndshandläggare
e) Utredare bedömning
och förmedling
f) Enhetschef
g) Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
27.2 Beslut om insats boendestöd 11 kap. 1 § SoL - Biståndshandläggare
- Utredare bedömning
och förmedling
Anmäls till individutskottet
27.3 Insats till sysselsättning och dagverksamhet
inom valfrihetssystemet (LOV)
11 kap. 1 § SoL - Biståndshandläggare
- Utredare bedömning
och förmedling
Anmäls till individutskottet
27.4 Beslut i ärende om riksfärdtjänst 5 § Lag om
riksfärdtjänst
- Biståndshandläggare
- Utredare bedömning
och förmedling
Anmäls till individutskottet
27.5 Yttrande till Region
Stockholmfärdtjänstutskott
6 § lag om
riksfärdtjänst
Biståndshandläggare Anmäls till individutskottet
27.6 Ledsagare under resa med riksfärdtjänst 7 § Lag om
riksfärdtjänst
Enhetschef Anmäls till sociala delegationen.
Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär
(13 §)
Delegationsordning för socialnämnden
49 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
27.7 Avgift för riksfärdtjänst 10 § Lag om
riskfärdtjänst
Biståndshandläggare Anmäls till sociala delegationen.
Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär
(13 §)
27.8 Återkalla tillstånd för riksfärdtjänst 12 § Lag om
riksfärdtjänst
Enhetschef Anmäls till sociala delegationen.
Beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär
(13 §)
Delegationsordning för socialnämnden
50 (63)
28. Familjehem – Kontaktperson – Kontaktfamilj – Jourhem – HVB – Stödboende – Öppenvård – Behandlingsfamilj - SiS
Socialtjänstlagen (SoL)
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
28.1 Beslut om insats vård i familjehem
(vuxna)
11 kap. 1 § SoL Enhetschef Anmäls till individutskottet
28.2 Beslut om insats
kontaktperson/kontaktfamilj samt
upphörande av sådan insats
11 kap. 1 § SoL - Enhetschef
- Familjehemsinspektör
Anmäls till individutskottet
28.3 Ställningstagande att jourhem bedöms
kunna gå vidare i processen för utredning i
placerande nämnd med faktisk placering
Ställningstagande
inför beslut enligt
22 kap. 4 § 1 st.
SoL
Individutskottet
28.4 Fortsatt ställningstagande att jourhem
bedöms kunna gå vidare i processen för
utredning i placerande nämnd med faktisk
placering
Ställningstagande
inför beslut enligt
22 kap. 4 § 1 st.
SoL
Gruppledare vid Jour-
och familjehem
Stockholms stad
Anmäls till individutskottet
28.5 1. Beslut om återkallande av tidigare
godkännande av jourhem
2. Upphävande av ställningstagande enligt
punkten 36.5 i socialnämndens
delegationsordning
a) På grund av ändrade levnadsförhållanden
b) På grund av bedömning av att
förutsättning saknas att tillgodose ett
barns behov
Ställningstagande
inför beslut enligt
22 kap. 4 § 1 st.
SoL
a) Enhetschef
b) Individutskottet
a) Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
51 (63)
Central placeringsfunktion
Handläggare på enheten för central placering har delegation att söka boenden, förhandla pris samt upprätta avtal utanför valfriheten inom
11 kap. 1 § SoL, 11 kap. 1 § (med stöd av 22 kap. 2 § SoL), 11 kap. 1 § (med stöd av 22 kap. 4 § SoL), 11 kap. 1 § (med stöd av 22 kap. 5 § SoL) och 11 §
första stycket LVU enligt särskilt beslut fattat av stadsdelsnämnd.
28.6 Beslut på förslag/urval, förslag av förhandlat
pris, upprätta avtal av sökt HVB, stödboende,
öppenvård, behandlingsfamilj, SiS, jourhem
och ej egenrekryterade familjehem.
Handläggare på enheten
för central placering
Verkställighet
29. Arvoden och omkostnadsersättning
Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
29.1 a) Beslut om arvode för jourhem enligt
stadens riktlinjer
b) Beslut om arvode utöver riktlinjer
22 kap. 3 § 1 st
SoL
a) Gruppledare social-
jouren, Familjehems-
inspektörer
b) Enhetschef
Verkställighet
29.2 Beslut om omkostnadsersättning för
jourhem
22 kap. 3 § 1 st
SoL
- Gruppledare vid
socialjouren
- Familjehemsinspektör
Verkställighet
29.3 Beslut om omkostnadsersättning för
jourhem utöver riktlinjer
22 kap. 3 § 1 st
SoL § SoL
- Gruppledare vid
socialjouren
- Enhetschef
Verkställighet
Högst till ett belopp motsvarande 25 procent av
basbeloppet per individ och år.
29.4 a) Beslut om arvode och omkostnader vid
insatsen ekonomiskt bistånd till
kontaktperson/kontaktfamilj enligt
riktlinjer
b) Beslut om arvode och omkostnader
utöver riktlinjer.
Enligt riktlinjer -
Kontaktverksamh
et enligt SoL,
LSS och LVU
a) Socialsekreterare som
handlägger kontakt-
personsärenden,
Familjehemsinspektör
b) Enhetschef
Verkställighet
Information finns även i SKR cirkulär 24:48
Delegationsordning för socialnämnden
52 (63)
30. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
30.1 Beslut om personkretstillhörighet 1,7 §§ LSS Utredare
bedömning och
förmedling
Verkställighet
Beslut om personkretstillhörighet fattas inte
särskilt utan ska vara en del av beslut om
insatser.
30.2 a) Biträde av personlig assistans eller
ekonomiskt stöd till skäliga kostnader
för sådan assistans upp till ett halvt
prisbasbelopp
b) Över ett halvt prisbasbelopp
9 § p. 2 LSS a) Utredare
bedömning och
förmedling
b) Enhetschef
Anmäls till individutskottet
30.3 a) Beslut om ledsagarservice upp till ett halvt
prisbasbelopp
b) Över ett halvt prisbasbelopp
9 § p. 3 LSS a) Utredare
bedömning och
förmedling
b) Enhetschef
Anmäls till individutskottet
30.4 a) Beslut om biträde av kontaktperson
b) Beslut om arvode och omkostnader
9 § p. 4 LSS a) Utredare
bedömning och
förmedling
b) Enhetschef
Anmäls till individutskottet
30.5 Beslut om bostad med särskild service för
vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för
vuxna.
9 § p. 9 LSS Utredare
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
30.6 Beslut om daglig verksamhet för personer i
yrkesverksam ålder som saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig.
9 § p. 10 LSS Utredare
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
30.7 Beslut om återbetalning av ekonomiskt
stöd som beslutas enligt 9 § p. 2 LSS
12 § LSS Enhetschef
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
53 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
30.8 Beslut om indragning eller nedsättning av
ekonomiskt stöd som beslutats enligt 9 § p. 2
LSS.
9c § LSS Enhetschef
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
30.9 Beslut att inte utge beviljat ekonomiskt stöd 9d § LSS Enhetschef
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
30.10 Beslut om anmälan till Försäkringskassan om
det finns anledning att anta att
assistansersättning enligt 51 kap.
socialförsäkringsbalken används för annat än
assistans.
15 § p. 10 LSS Enhetschef
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
30.11 Beslut om avgifter 18,19 §§ LSS Utredare
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
30.12 Beslut att teckna individuella avtal utanför
stadens upphandlade verksamheter
9 § p. 9-10 LSS Enhetschef
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
30.13 Bedöma ersättningsnivåer avseende beslut om
insatser enligt LSS
9 § p. 6-10 LSS Utredare
bedömning och
förmedling
Anmäls till individutskottet
Central placeringsfunktion
Handläggare på enheten för central placering har har delegation att söka boenden, förhandla pris samt upprätta avtal utanför valfriheten inom 9 § p. 8 samt
9 § p. 9 lagen om stöd service till vissa funktionshindrade enligt särskilt beslut fattat av stadsdelsnämnd.
30.14 Beslut på förslag/urval, förslag av förhandlat
pris, upprätta avtal av sökt bostad med särskild
service för barn och unga utanför valfriheten
och bostad med särskild service för vuxna
utanför valfriheten.
Handläggare på
enheten för central
placering
Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
54 (63)
31. Insatser enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
31.1 LVM-anmälan till stadsdelsnämnd eller
annan socialnämnd samt att lämna uppgifter
6 § LVM
7 § 2 st. LVM
- Socialsekreterare
- Gruppledare
socialjouren
Verkställighet
31.2 a) Beslut om att inleda eller inte inleda
utredning enligt LVM
b) Beslut om att avsluta inledd utredning
alternativt övergå till annan utredning
enligt 14 kap. 2 § SoL
7 § LVM a) Gruppledare
b) Gruppledare
Anmäls till individutskottet
31.3 Beslut om läkarundersökning 9 § LVM - Socialsekreterare
- Gruppledare
socialjouren
Verkställighet
31.4 Ansökan om vård enligt LVM 4 § LVM
11 § LVM
Individutskottet Delegationsförbud till tjänsteperson enligt 30
kap. 9 § SoL, får endast delegeras till särskilt
utskott
31.5 Omedelbart omhändertagande 13 § LVM Individutskottet
I brådskande fall
nämndens
ordförande eller de
ledamöter nämnden
förordnat
Anmäls till Individutskottet
31.6 Yttrande till förvaltningsrätt i LVM-ärende
när ansökan om tvångsvård redan har
lämnats in
Gruppledare Anmäls till individutskottet
31.7 Verkställighet av beslut om tvångsvård 12 § LVM Socialsekreterare Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
55 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
31.8 a) Beslut om upphörande om omedelbart
omhändertagande enligt 13 § LVM
b) Återkallande av ansökan om vård enligt
11 § LVM
18b § LVM a) Enhetschef,
Gruppledare vid
socialjouren
b) Individutskottet
a) Anmäls till individutskottet
31.9 Beredande av vård vid omedelbart
omhändertagande
19 § LVM Gruppledare Anmäls till individutskottet
31.10 Anordnande av vård utanför LVM-hem 27 § 2 st. LVM Socialsekreterare Verkställighet
31.11 Upprättande av plan för fortsatt vård samt
insatser efter vårdtiden
30 § LVM Socialsekreterare Verkställighet
31.12 Beslut om att begära handräckning av polis
eller i särskilda fall kriminalvård för att föra
missbrukare till läkarundersökning, sjukhus
eller vårdinstitution
45 § 1-2 st. LVM - Socialsekreterare
vid socialjouren
(namngivna
personer)
- Gruppledare vid
Område hemlöshet
Anmäls till individutskottet
31.13 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 46 § LVM Enhetschef Anmäls till individutskottet
31.14 Yttrande till allmän domstol då den som
begått brott kan bli föremål för LVM-vård
31 kap. 2 § BrB
Enhetschef
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
56 (63)
32. Dödsboärenden
Ärvdabalken
Begravningslagen
Socialtjänstlagen (SoL)
Lag (2015:417) om arv i internationella situationer
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
32.1 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a § ÄB Boutredare Anmäls till individutskottet
Enligt stadens riktlinjer
32.2 Dödsboförvaltning 18 kap. 2 § ÄB Boutredare Anmäls till individutskottet
Enligt stadens riktlinjer
32.3 Beslut om att föranstalta om bouppteckning 20 kap. 2 § 2 st.
ÄB
Boutredare Anmäls till individutskottet
32.4 Beslut om gravsättning och andra frågor
enligt BegrL inklusive kostnader
5 kap. 2 § BegrL
m.fl.
Boutredare Anmäls till individutskottet
Efter samråd med enhetschef
32.5 Beslut om insatsen ekonomiskt bistånd
till begravningskostnader och utgifter i
anslutning till dödsfallet
12 kap. 1, 2 §§
SoL
Boutredare Anmäls till individutskottet
32.6 Handläggning av internationella
boutredningsärenden
2 kap. 5 §
Lag (2015:417)
om arv i
internationella
situationer
- Boutredare
-
Anmäls till individutskottet
32.7 Beslut att inte fakturera avgift för nedlagt
arbete
5 kap. 2 § BegrL
18 kap. 2 § ÄB
Boutredare Verkställighet
Gäller i de fall då det är uppenbart att det inte finns
eller kommer att inkomma tillgångar.
32.8 Beslut om eftergift helt, delvis eller inte alls
av ersättningsskyldighet
33 kap. 2 § SoL Boutredare Anmäls till individutskottet
32.9 Återkräva insatsen ekonomiskt bistånd
enligt 12 kap. 2 § SoL
33 kap. 3 § SoL Boutredare Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
57 (63)
33. Lex Sarah
Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Ärendegrupp Lag m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
33.1 Beslut att avsluta utredning 27 kap. 5 § SoL
24e § LSS
Avdelningschef Anmäls till individutskottet
33.2 Beslut att anmäla ett allvarligt eller påtaglig risk
för allvarligt missförhållande till Inspektionen för
vård och omsorg (IVO)
27 kap. 6 § SoL
24f § LSS
Avdelningschef Anmäls till individutskottet
34. Lex Maria m.m.
Patientsäkerhetslagen
Socialstyrelsens författningssamling (SOFS)
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta
nivå)
Beslutsform/kommentar
34.1 Anmälan till inspektionen för vård och
omsorg (IVO) om händelser som medfört
eller kunnat medföra allvarlig vårdskada
inom hälso- och sjukvården
3 kap. 5 §
patientsäkerhetslagen
(2010:659)
Medicinskt
ansvarig
sjuksköterska
(MAS)
Anmäls till individutskottet
34.2 Förskrivning av tekniska hjälpmedel 18 b HSL - Leg
sjuksköterska
- Fysioterapeut
- Arbetsterapeut
Verkställighet
34.3 Anmälan till IVO om en legitimerad
yrkesutövare kan utgöra fara för
patientsäkerheten
3 kap. 7 §
patientsäkerhetslagen
Medicinskt
ansvarig
sjuksköterska
(MAS)
Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
58 (63)
35. Övriga lagrum
Socialtjänstförordningen (SoF)
Smittskyddslagen
Lag om offentligt biträde
Förordning om offentligt biträde
Körkortsförordningen
Hemvärnsförordningen
Utlänningslagen
Lagen om placering av barn i skyddat boende
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
35.1 Anmälan till Överförmyndarmyndigheten
att behov föreligger av god man eller
förvaltare och anmälan att sådant behov
inte längre föreligger
11 kap. 2 § SoF - Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
- Utredare bedömning
och förmedling
Anmäls till individutskottet
35.2 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap. 11 §
smittskyddslagen
Enhetschef Anmäls till individutskottet
35.3 Anmälningsskyldighet enligt
smittskyddslagen
6 kap. 12 §
smittskyddslagen
Enhetschef Anmäls till individutskottet
35.4 Anmälan av behov av offentligt biträde 3 § lag om offentligt
biträde och
7 § förordning om
offentligt biträde
- Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
35.5 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom
offentligt biträde samt yttrande över
kostnadsräkning
3 § lag om offentligt
biträde och
7 § förordning om
offentligt biträde
Enhetschef Anmäls till individutskottet
35.6 Yttrande i körkortsärenden 3 kap. 8 §, 5 kap.
2 §§ körkorts-
förordningen
- Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
Anmäls till individutskottet
35.7 Yttrande till försvarsmakten över ansökan
om antagning till hemvärnet
Hemvärnsförordning
1997:146
Avdelningschef Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
59 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat
(lägsta nivå)
Beslutsform/kommentar
35.8 Lämna upplysningar och förslag på
åtgärder till åklagare, domstol eller
frivårdsmyndighet
6 § lag om särskild
personutredning i
brottmål
- Socialsekreterare
- Biståndshandläggare
Verkställighet
35.9 Beslut att ansöka om betänketid för offer
för människohandel i 30 dagar
5 kap. § 15 2 st.
utlänningslagen
Enhetschef Verkställighet
35.10 Beslut att avvisa framställning om
upphörande av umgängesbegränsning/
umgängesförbud
5 kap. 7 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Enhetschef
Endast om framställningen kommer in till
stadsdelsnämnden inom 6 månader från det att
beslutet om
umgängesbegränsning/umgängesförbud har
vunnit laga kraft.
35.11 Beslut att avvisa framställning om
upphörande av hemlighållande av
vistelseort.
5 kap. 7 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Enhetschef Endast om framställningen kommer in till
stadsdelsnämnden inom 6 månader från det att
beslutet om hemlig vistelseort har vunnit laga
kraft.
35.12 Beslut att avvisa framställning om
upphörande av insatsen skyddat boende.
7 kap. 2 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Enhetschef Endast om framställningen kommer in till
stadsdelsnämnden inom 6 månader från det att
beslutet om insats i form av placering på
skyddat boende har vunnit laga kraft.
35.13 Ansökan om förlängning av
utredningstid.
4 kap. 6 § 2 st. lagen
om placering av barn
i skyddat boende
Enhetschef Verkställighet
Delegationsordning för socialnämnden
60 (63)
36. Delegation till Individutskottet
Individutskottets protokoll anmäls till socialnämnden
Socialtjänstlagen (SoL)
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
Lagen om vård av unga (LVU)
Lagen om placering av barn på skyddat boende
Förvaltningsprocesslagen (FPL)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
36.1 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätt om
vård enligt LVM.
11 § LVM Individutskottet
36.2 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om
vård enligt 1, 2 och 3 §§ LVU
4 § LVU Individutskottet
36.3 Beslut om begränsningar i umgänget, förbud
att utöva umgänge och hemlighållande av
vistelseort enligt LVU
14 § 2 st 1 p LVU Individutskottet Delegeras enligt 30 kap. 7 § 8p. SoL
36.4 Ställningstagande att jourhem bedöms kunna
gå vidare i processen för utredning i
placerande nämnd med faktisk placering
Ställningstagande
inför beslut enligt
22 kap. 4 § 1 st.
SoL
Individutskottet
36.5 1. Beslut om återkallande av tidigare
godkännande av jourhem
2. Upphävande av ställningstagande enligt
punkten 28.3 i socialnämndens
delegationsordning
a) På grund av ändrade levnadsförhållanden
b) På grund av bedömning av att
förutsättning saknas att tillgodose ett
barns behov
Ställningstagande
inför beslut enligt
22 kap. 4 § 1 st.
SoL
a) Enhetschef
b) Individutskottet
a) Anmäls till individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
61 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
36.6 Beslut att föra nämndens talan i
förvaltningsrätt/kammarrätt/Högsta
förvaltningsdomstolen avseende talan om
ersättning om återkrav enligt 33 kap. 1 §
SoL.
33 kap 4 § SoL Individutskottet
36.7 Polisanmälan vid misstanke om folkmord,
brott mot mänskligheten och grovt krigsbrott
10 kap. 23 § OSL
Individutskottet Fråga om brott som avses i 3,4 eller 6 kap BrB
eller lagen (1992:316) med förbud mot
könsstympning av kvinnor (10 kap. 21 § OSL)
36.8 Yttranden till tillsynsmyndighet (IVO) 30 kap 2 § SoL Individutskottet I enskilda ärenden avger i första hand
Individutskottet yttrande.
36.9 Yttrande till domstol med anledning av
ansökan från IVO om särskild avgift
30 kap 2 § SoL Individutskottet
36.10 Beslut att överklaga förvaltningsrättens
beslut.
33 § FPL Individutskottet
36.11 Kompletterande beslutsrätt förordnade
s.k. ordförandebeslut
6 § LVU
11 § 1 st. LVU
11 § 2 st. LVU
13 § LVM
14 § 2 st. LVU
14 § 2 st. LVU
Ordförande i
nämnden och de
ledamöter nämnden
förordnat
14 § 2 st. LVU
14 § 2 st. LVU,
delegation med stöd av
6 kap. 39 § KL
Anmäls till individutskottet
36.12 Beslut att hos förvaltningsrätten ansöka
skyddat boende.
3 kap. 3 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet
36.13 Beslut om omedelbar insats skyddat boende. 4 kap. 1 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet I brådskande fall se kompletterande
beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd
ledamot. Beslutet ska anmälas till
individutskottet.
36.14 Beslut om upphörande av omedelbar insats i
form av skyddat boende.
4 kap 8 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet /
ordföranden i
Individutskottet
Bör vara samma som fattat beslut om omedelbar
insats
Delegationsordning för socialnämnden
62 (63)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
36.15 Beslut om var barnet ska placeras och om
insatsen skyddat boende i övrigt ska
genomföras.
5 kap. 1 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet I brådskande fall se kompletterande
beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd
ledamot (5 kap 5 §). Beslutet ska anmälas till
socialnämnden.
36.16 Beslut om hemlighållande av vistelseort 5. kap 4 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Socialnämnden I brådskande fall se kompletterande
beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd
ledamot (5 kap 5 §). Beslutet ska anmälas till
socialnämnden.
36.17 Beslut om umgängesbegränsning/
umgängesförbud
5. kap 4 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Socialnämnden I brådskande fall se kompletterande
beslutanderätt för ordförande och särskild utsedd
ledamot (5 kap 5 §). Beslutet ska anmälas till
socialnämnden.
36.18 Beslut att begära biträde av polismyndigheten
för att genomföra beslut om skyddat boende
eller om en omedelbar sådan insats
8 kap. 7 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet eller
tjänsteman som
nämnden utsett
Anmäls till individutskottet
36.19 Beslut i fråga om insatsen skyddat boende ska
upphöra.
7 kap. 1 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet
36.20 Övervägande om insatsen skyddat boende
fortfarande behövs
5 kap. 3 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet
36.21 Övervägande om beslut om
umgängesbegränsning/ umgängesförbud
fortfarande behövs.
5 kap. 6 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet
36.22 Övervägande om beslut om hemlighållande
av vistelseort fortfarande behövs
5 kap. 6 § lagen om
placering av barn i
skyddat boende
Individutskottet
Delegationsordning för socialnämnden
63 (63)
37. Insatser som även ges i form av icke behovsprövade insatser
Icke behovsprövade insatser (så kallade öppna insatser) finns tillgängliga utan föregående individuell
behovsprövning. Enskilda har dock rätt att ansöka om insatsen och i dessa fall fattas beslut i enlighet med vad
som följer nedan.
Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendegrupp Lagrum m.m. Delegat (lägsta nivå) Beslutsform/kommentar
37.1 Insats för personliga behov 11. kap 1 § SoL Socialsekreterare med
myndighetsutövning
Avser enbart beslut om insatser för personliga
behov där staden har fattat beslut enligt 11 kap.
5 § SoL om att insatser får ges utan individuell
behovsprövning.
---
[Kontorsutlåtande - Remiss av Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområde.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (6)
Remiss av Promemorian Ett första steg i
genomförandet av en nationell digital
infrastruktur på hälsodataområde
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/778.
Förvaltningens beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning av remissen
Remissen avser en promemoria från regeringskansliet och syftar till
att inhämta berörda nämnders ställningstagande till ett förslag på tre
nya lagar samt följdändringar i två till området relaterade lagar.
Lagarna ska lägga grunden för att genomföra en nationell digital
infrastruktur på hälsodataområdet. En sådan anses behövas för att
underlätta för vårdgivare att utbyta information och förmedla vård
över hela landet.
Beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling.
Förvaltningens synpunkter
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen tillstyrker förslaget att införa en lag om grundregister
över vårdgivare samt en lag om register över patienters vårdgivare.
Förslagen på definitioner av uttryck, innehåll i grundregistret och
uppgiftsskyldighet gentemot registermyndigheten bedöms vara väl
avvägda. Innan uppgiftsskyldigheten träder i kraft förväntas dock en
gemensam inrapporteringskanal vara implementerad för att undvika
dubbelarbete vid rapportering av uppgifter. Förslaget att slopa
kravet på samtycke för att vårdgivare ska få ta del av uppgifter hos
andra vårdgivare anses vara fullt rimligt. Av integritetsskäl är det
dock angeläget att överväga om nekade samtycken enligt gällande
lag ska betraktas som sådana explicita uttryck som krävs för att
förhindra delning av uppgifter enligt den nu föreslagna lagen.
Ställningstaganden
Lag om grundregister över vårdgivare (avsnitt 3.1)
En ny lag föreslås som möjliggör ett statligt grundregister över
landets samtliga vårdgivare. Informationen ska utgöra grunden för
Handläggare
Henrik Karlsson
Telefon: 08-508 25 531
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/408
2026-08-26
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/408
Sida 2 (6)
Remiss av Promemorian Ett första steg i
genomförandet av en nationell digital
infrastruktur på hälsodataområde
en digital infrastruktur inom hälso- och sjukvården. Infrastrukturen
ska bland annat stödja en nationell vårdförmedlingstjänst, förenkla
informationsutbyte mellan vårdgivare och motverka
välfärdsbrottslighet.
Förvaltningen tillstyrker förslaget. Ett nationellt grundregister över
vårdgivare anses välkommet eftersom det skulle underlätta
informationsutbyte mellan kommunala och regionala vårdgivare.
Till skillnad från idag skulle uppgifterna hållas uppdaterade och
aktuella samt kunna rapporteras och tillgängliggöras med en
gemensam lösning. Idag kan exempelvis samordning av vård för
patienter med komplexa vårdbehov försvåras av att uppgifterna är
inaktuella eller att vissa vårdgivare har svårt att tillgängliggöra de
nödvändiga uppgifterna.
Uttrycken vårdgivare och hälso- och sjukvård i lagen (avsnitt
3.2)
Lagen om grundregister föreslås definiera vårdgivare som en statlig,
regional eller kommunal huvudman som bedriver hälso- och
sjukvård enligt ett lagstadgat ansvar samt juridiska personer och
enskilda näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård utan ett
lagstadgat ansvar. Begreppet inkluderar flera kommunala
verksamheter, såsom särskilda boenden, boenden med särskild
service och dagliga verksamheter, men också elevhälsan inom
grundskolan och gymnasiet samt hemsjukvården.
Förvaltningen tillstyrker förslaget. Grundregistret måste rimligen
inkludera information om huvudmän som inte har hälso- och
sjukvård som sin primära uppgift. Utan sådan information kan
registret svårligen uppfylla sitt syfte att utgöra grunden för en
heltäckande och nationell infrastruktur.
Innehållet i grundregistret över vårdgivare (avsnitt 3.3)
Informationen i grundregistret föreslås begränsas till att endast avse
uppgifter om vårdgivare och därmed exkludera uppgifter om
patienter. Uppgifter som ska ingå är vårdgivares namn,
organisationsnummer, geografiska område, verksamhetsinriktning,
organisation, samband mellan eventuella enheter och verksamheter
samt tillstånd eller förbud att bedriva hälso- och sjukvård.
Förvaltningen tillstyrker förslaget. Statliga register bör som regel
inte innehålla mer uppgifter än vad syftet kräver. Så länge
grundregistret specifikt syftar till att tillhandahålla information om
vårdgivare behövs inte uppgifter om patienter. Sådana uppgifter bör
dessutom av integritetsskäl exkluderas.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/408
Sida 3 (6)
Remiss av Promemorian Ett första steg i
genomförandet av en nationell digital
infrastruktur på hälsodataområde
Vårdgivares uppgiftsskyldighet gentemot registermyndigheten
(avsnitt 3.4)
Vårdgivare föreslås få en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla
uppgifter till grundregistret samt skyndsamt meddela förändringar
av dessa uppgifter.
Förvaltningen tillstyrker förslaget. För att grundregistret ska hållas
aktuellt och tillförlitligt måste det till en lagstadgad
uppgiftsskyldighet. Principiellt får den ökade administrativa bördan
som uppgiftsskyldigheten medför anses acceptabel. Detta eftersom
kostnaden inte rimligtvis kommer att överstiga vinsterna av att
vården blir mer tillgänglig och samverkansprocesserna mer
effektiva.
Men trots att vinsterna troligen överstiger kostnaderna, måste det
ändå påpekas att förslaget innebär att vårdgivare som lyder under
statlig tillsynsplikt blir dubbelt uppgiftsskyldiga. Vissa uppgifter
kommer nämligen att behöva rapporteras till både
registermyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg. I sig är
inte detta ett problem. Samma uppgift kan ibland behöva
förekomma i fler än ett register till följd av olika registers
varierande användningsområden. Men i sådana fall behövs en
gemensam inrapporteringskanal som gör det möjligt att rapportera
samma uppgift en gång till två separata register.
I föreliggande promemoria adresseras frågan om de administrativa
problem som den dubbla uppgiftsskyldigheten medför enbart med
att rapporteringen på sikt bör ske genom en gemensam
inrapporteringskanal. Detta enligt principen om att en uppgift
endast ska rapporteras en gång. Ibland kan ett visst dubbelarbete
behöva accepteras i väntan på att adekvata tekniska lösningar kan
komma på plats. Men i detta fall utlovas vare sig några sådana
lösningar eller en tidsplan för när de kan vara på plats. Med tanke
på att uppgiftsskyldigheten skulle omfatta samtliga vårdgivare,
inkluderat de med mindre resurser, framstår detta som något som
bör omvärderas. Det är en rimlig förväntan att framtagandet av de
efterfrågade lösningarna integreras i det övrigt ambitiösa arbetet
med att etablera en digital infrastruktur inom hälsodataområdet.
Lag om register över patienters vårdgivare (avsnitt 4.1)
En ny lag föreslås som möjliggör ett nationellt register över
patienters vårdgivare. Registret ska innehålla uppgifter om
patientens personnummer samt vårdgivarens organisationsnummer,
journalsystem och kontaktuppgifter. Det skulle förenkla processen
med att fastställa var en patient är registrerad samt samla in
uppgifter som säkerställer en trygg och säker vård.
Vårddokumentation om enskilda patienter, såsom ställda diagnoser
och genomförda behandlingar, utesluts emellertid från det
föreslagna registret.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/408
Sida 4 (6)
Remiss av Promemorian Ett första steg i
genomförandet av en nationell digital
infrastruktur på hälsodataområde
Förvaltningen tillstyrker förslaget. Tillgång till ett sådant register
skulle göra det lätt att sammanställa en patients tidigare och aktuella
vårdgivare. I många fall skulle det kunna bidra till att skapa en
bättre helhetsbild av livssituationen och eventuella vårdbehov.
Något som kan förutsättas vara särskilt välkommet bland patienter
med långvariga och komplexa vårdbehov som kräver kontinuerlig
planering, samverkan och samordning. Inte sällan kan de också ha
vissa svårigheter att själva upprätthålla och samordna kontakten
med de många vårdgivare som kan ha ansvar för olika delar av den
vård som behövs.
Införandet av det föreslagna registret kommer att innebära en viss
inskränkning av den personliga integriteten. Fler personliga
uppgifter än idag kommer som en konsekvens av förslaget att
rapporteras till en statlig myndighet och registreras i ett nationellt
register. Även om fördelarna med detta kan anses överväga
nackdelarna, finns det goda skäl att framföra vikten av att minimera
risken för obehörig tillgång till registret. Procedurer behöver
utformas som säkerställer att det endast är vårdgivare som är
aktuella och deltar i vården som har tillgång till och använder
registret. Detta kräver löpande och kontinuerliga uppföljningar,
granskningar och analyser av de roller och behörigheter som ger
tillgång till innehållet i registret.
Det ska inte längre krävas samtycke för vårdgivares tillgång
till och behandling av personuppgifter (avsnitt 6)
En ny bestämmelse föreslås som innebär att vårdgivare ska kunna
behandla uppgifter om patienter som andra vårdgivare gjort
tillgängliga så länge patienten inte motsätter sig detta.
Bestämmelsen syftar till att underlätta för vårdgivare att få
tillräcklig information för att kunna tillhandahålla en trygg och
säker vård. Idag gäller att varje enskild patient själv måste ge sitt
uttryckliga samtycke till att en vårdgivare tar del av uppgifter från
andra vårdgivare.
Förvaltningen tillstyrker förslaget. Att införa bestämmelsen skulle
troligen bidra till enklare processer för informationsdelning.
Allmänt sett bör detta kunna bidra till att patientsäkerheten stärks
och oftare än idag säkras. Dessutom bör detta kunna minska
vårdgivarnas administrativa börda.
Bestämmelsen får överlag anses rimlig eftersom hälso- och
sjukvården samt socialtjänsten som utgångspunkt är frivilliga.
Möjligheterna att tillgripa tvång är ytterst begränsade och används
mycket sällan. I normalfallet kan det därför antas att de flesta
patienter deltar i vården frivilligt och därmed heller inte motsätter
sig att en vårdgivare tar del av uppgifter från andra vårdgivare.
Många patienter kanske heller inte lägger större vikt vid att olika
vårdgivare kan lyda under olika huvudmän. Istället är det nog oftast
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/408
Sida 5 (6)
Remiss av Promemorian Ett första steg i
genomförandet av en nationell digital
infrastruktur på hälsodataområde
viktigare att adekvat vård ges och att olika vårdgivare vid behov
samordnar och koordinerar vården på ett tillfredsställande sätt. De
patienter som enligt tidigare lagstiftning redan lämnat sitt samtycke
bör därför inte komma att påverkas av den föreslagna lagändringen.
Men trots detta går det inte att helt undvika frågan om förslaget kan
riskera den personliga integriteten. Inom ramen för hälso- och
sjukvården samt socialtjänsten dokumenteras i regel många
uppgifter av mycket känslig och personlig natur. Det kan mycket
väl förhålla sig så att några patienter önskar att vissa uppgifter inte
delas mellan olika vårdgivare. Idag kan dessa patienter förutsättas
vara vana vid att själva kunna godkänna eller neka en begäran om
att få ta del av uppgifter. För patienter som nekat samtycke enligt
tidigare lagstiftning blir det då viktigt att få möjligheten att
uttryckligen motsätta sig en delning av uppgifter enligt den nya
lagstiftningen. Det vore därför lämpligt att överväga om tidigare
nekade samtycken ska gälla som uttryck för att den enskilde
patienten motsätter sig delning av uppgifter. Vidare vore det
lämpligt att vårdgivarna skulle få information om tidigare nekade
samtycken. I absolut bästa fall skulle det gå en automatisk impuls
med denna information direkt in till vårdgivarnas
verksamhetssystem.
I sammanhanget behöver det också påpekas att förslaget ger
vårdpersonal generellt större tillgång till patientuppgifter. Rutiner
och processer för behörigheter måste följaktligen förstärkas och
säkerställas i proportion till risken för obehörig åtkomst. I klartext
måste vem som har och bereder sig tillgång till uppgifter löpande
följas upp och kontrolleras. Helst skulle uppföljningarna
dokumenteras med systematiska metoder som möjliggör att risker
för obehörig åtkomst kan identifieras och motverkas.
Konsekvenser för kommuner och regioner (avsnitt 11.5.5)
Främst bedöms kommunerna påverkas av att bli uppgiftsskyldiga
till grundregistret över vårdgivare. Eventuella ekonomiska
konsekvenser av denna uppgiftsskyldighet bedöms överlag bli
hanterliga. Detta eftersom uppgifterna till stor del redan idag samlas
in samt föreslås kunna rapporteras genom ombud. Därmed bör
befintliga system och rutiner kunna användas i stor uträckning.
Förvaltningen delar till stora delar bedömningen. Allmänt sett är
det korrekt att kommunerna redan idag rapporterar dessa uppgifter
och att processen förenklas för många genom att ombud föreslås
kunna rapportera uppgifterna. Men för att helt dela bedömningen
måste det säkerställas att en gemensam inrapporteringskanal
utvecklas och implementeras innan dess att lagen om
grunddataregister med tillhörande uppgiftsskyldighet blir
verklighet.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/408
Sida 6 (6)
Remiss av Promemorian Ett första steg i
genomförandet av en nationell digital
infrastruktur på hälsodataområde
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Promemorian Ett första steg i genomförandet av en nationell
digital infrastruktur på hälsodataområdet
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-09-07
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-09-07
---
[Svar på frågor gällande förlängda serveringstider och stöd till utsatta gäster.pdf]
Från: "Gulan Avci" <gulan.avci@stockholm.se>
Skickat: Tue, 8 Sep 2026 14:53:20 +0100
Till: "Fredrik" <fredrik@stratup.se>
Cc: "Funktion Kommunstyrelsen" <kommunstyrelsen@stockholm.se>;"Funktion
SOF Socialförvaltningen" <socialforvaltningen@stockholm.se>;"Thea Erlandsson"
<thea.erlandsson@stockholm.se>
Ämne: Sv: Skrivelse: krav på tillståndshavare vid förlängda serveringstider och stöd till
utsatta gäster
Hej Fredrik,
Ursäkta för dröjt svar, men jag vill börja med att tacka för din skrivelse och dina kloka tankar i
den här frågan.
Det är väldigt beklagligt att kvinnor med alkoholproblem dras in i farliga miljöer och riskerar att
utnyttjas. Staden har en skyldighet att ingripa när utsatta och sårbara människor far illa.
Jag som tidigare varit ordförande för Liberalernas Kvinnoförbund i fem år och drivit frågor som
rör kvinnors utsatthet, uppskattar verkligen att du uppmärksammar den här gruppen och föreslår
olika former av åtgärder för att komma till bukt med problematiken. Jag tar definitivt med mig
dina förslag vidare med mig i mitt politiska arbete.
Liberalerna vill ha en levande stad, men lika självklart är det för oss att också ha ett socialt
ansvarstagande.
Med vänlig hälsning
Gulan Avci
Från: Fredrik <fredrik@stratup.se>
Skickat: den 27 augusti 2026 10:02
Till: Gulan Avci <gulan.avci@stockholm.se>
Kopia: Funktion Kommunstyrelsen <kommunstyrelsen@stockholm.se>
Ämne: Skrivelse: krav på tillståndshavare vid förlängda serveringstider och stöd till utsatta gäster
Detta e-postmeddelande kommer från en extern avsändare. Klicka inte på länkar och öppna inte
bilagor om du inte känner igen avsändaren och vet att innehållet är säkert.
Till: Gulan Avci, oppositionsborgarråd (L)
Kopia: Registrator, kommunstyrelsen, Stockholms stad
Hej Gulan,
Jag skriver till dig som oppositionsborgarråd och som företrädare för ett parti som vill
göra VM-undantaget med servering till 08.00 permanent i Stockholm. Jag har inget
emot ett levande nöjesliv. Jag vill uppmärksamma en grupp som sällan syns när frågan
diskuteras, och ställa några frågor om vilka krav staden ställer på klubbarna i gengäld
och hur staden fångar upp dem som far illa.
Det finns kvinnor med alkoholproblem, ofta i kombination med andra diagnoser som
adhd, som gång på gång hamnar i samma miljöer. Det är viktigt att förstå hur de rör sig.
De ställer sig inte i kön. De står uppskrivna på klubbarnas egna gästlistor, går rakt in
och bjuds på champagne vid borden. Där sitter klubbens stamgäster, som inte betalar
inträde och vars notor bär verksamheten, och där möter kvinnorna vecka efter vecka
män som ser dem som något som kan utnyttjas. Det är inte ett val utan ett mönster, och
mönstret är farligt. Ju längre natten är, desto större är risken.
När något händer beskriver klubbarna det gärna som ett problem med utomstående,
personer som kommit in från kön eller gatan. Den bild jag fått är att det oftare handlar
om klubbens egna stamgäster, de som står för de stora notorna. Så länge ansvaret
läggs på fel personer förblir de som faktiskt utnyttjar kvinnorna välkomna, och kvinnorna
kommer tillbaka till samma bord nästa helg.
Varje serveringstillstånd är ett avtal mellan staden och klubben. Den som står på
gästlistan är där på klubbens inbjudan, och stamgästen som inte betalar inträde är där
på klubbens villkor. Då bär klubben också ett ansvar för vad som sker mellan dem.
Det går dessutom att se tidigt vart det är på väg. Försämrad munhälsa är ofta en av de
första synliga tecknen på att någon håller på att tappa greppet, långt innan det syns i
någon statistik. Och insatsen som behövs är ofta liten. Något så vardagligt som en
eltandborste, och någon som hjälper till att komma igång med den, kan hindra att plack
hinner hårdna till tandsten och blir samtidigt ett dagligt bevis på att rutiner går att bryta.
Det säger något om vad som saknas: inte stora program, utan någon som lägger märke
till de små tecknen i tid.
Mina frågor är därför:
1. Om serveringstiderna förlängs permanent, vilka krav vill Liberalerna ställa på
tillståndshavarna när det gäller gästlistor, gratis alkohol till kvinnliga gäster,
incidentrapportering och hur värdar och ordningsvakter agerar mot stamgäster?
2. Hur följer staden i dag, inom ramen för tillståndsgivning och tillsyn, upp att
tillståndshavare inte skyddar sina mest lönsamma gäster på bekostnad av sina mest
sårbara?
3. Använder stadens socialtjänst och uppsökande verksamhet munhälsa som en
tidig indikator på missbruk och utsatthet, och finns det någon röd tråd mellan de som
möter dessa kvinnor på natten och de som kan erbjuda stöd på dagen?
4. Tandvården är regionens ansvar, men samverkan med Region Stockholm och
Folktandvården är stadens. Hur ser den samverkan ut i dag för kvinnor i missbruk och
riskmiljöer, och finns det något uppsökande tandvårdserbjudande riktat till dem?
Som bakgrund: Region Stockholm har avslutat avtalet med Wonsa, World of No Sexual
Abuse, den mottagning som behandlade just dessa kvinnors trauman och hjälpte dem
att bryta mönstret. Det är regionens ansvarsområde, inte stadens, men konsekvensen
är att nätterna förlängs samtidigt som vården för dem som skadas under nätterna har
försvunnit.
Jag ber registrator diarieföra denna skrivelse och återkomma med diarienummer.
Jag träffar dig gärna för ett kort samtal om detta, i den form som passar dig.
Med vänlig hälsning
Fredrik Sickling
---
[Kontorsutlåtande - Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38).pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (3)
s
Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd vård
(SOU 2026:38)
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/802
Förvaltningens beslut
1. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning av remissen
Regeringskansliet har remitterat slutbetänkandet Behovsstyrd vård
(SOU 2026:38) till Stockholms kommun. Kommunstyrelsen har
bett socialnämnden att yttra sig över remissen.
Utredningen föreslår förändringar för att göra hälso- och sjukvården
mer behovsstyrd, jämlik och tillgänglig. Förslagen omfattar en ny
vårdgaranti i den specialiserade vården, förslag som ökar patientens
möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad vård och förslag
till nya regler för offentligt finansierad digital vård.
Betänkandet omfattar också bedömningar om bland annat
myndighetsuppdrag för uppföljning och tillsyn av vårdgarantin samt
nationell samordning av vårdresurser.
Förslaget till ny vårdgaranti i den specialiserade vården innebär:
• Att vårdgivare som tar emot en remiss, inom tre arbetsdagar
ska prioritera och bedöma patientens behov, samt ge
patienten besked om att remissen tagits emot. Förslaget
innebär ny reglering.
• Att patienten inom 10 arbetsdagar ska informeras om när
den medicinska bedömningen kommer att äga rum.
Förslaget innebär ny reglering.
• Att patienten ska få en medicinsk bedömning inom 30 dagar.
Förslaget ersätter nuvarande besöksgaranti inom 90 dagar.
• Att patienten ska få sin planerade vård inom 60 dagar.
Förslaget ersätter dagens behandlingsgaranti inom 90 dagar.
• För barn och ungdomspsykiatrin föreslås en särskild
reglering om att planerad vård ska ges inom 30 dagar. Detta
är sedan år 2011 en målsättning, som uttrycks i
överenskommelser mellan regeringen och Sveriges
kommuner och regioner, och som nu föreslås bli lagstadgad.
Handläggare
Lovisa Kim
Telefon: 08-50825288
Till
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Kontorsutlåtande
Dnr SOF 2026/410
2026-08-25
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/410
Sida 2 (3)
Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd
vård (SOU 2026:38)
• Om beslut om ytterligare vård fattas ska den ges inom 60
dagar, respektive 30 dagar för barn och ungdomspsykiatrin.
I de fall då regionen bedömer att vårdgarantin inte kommer kunna
uppfyllas, ska patienten får vård hos annan vårdgivare inom
garantins gränser.
Beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling.
Förvaltningens synpunkter
Sammanfattning av synpunkter
Förvaltningen bedömer att förslagen till ny vårdgaranti i den
specialiserade vården är gynnsam för patienten. Den föreslagna nya
vårdgarantin kan också vara gynnsam för socialtjänstens
förutsättningar att samverka med vården och förvaltningen
tillstyrker förslagen. Det är särskilt positivt att barn och
ungdomspsykiatrins nuvarande målsättning, att planerad vård ska
ges inom 30 dagar, förslås bli lagstadgad.
Det bör beaktas att en skärpt ambition kommer kräva ökade
resurser.
Förvaltningen har inga synpunkter på övriga förslag och
bedömningar.
Ställningstaganden
Betänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2026:38) handlar i första hand
om hälso- och sjukvården. Socialtjänsten berörs indirekt genom de
patientgrupper där vård och sociala insatser behöver samordnas.
Förvaltningen bedömer att förslagen till ny vårdgaranti i den
specialiserade vården är gynnsam för patienten. Den föreslagna nya
vårdgarantin kan också vara gynnsam för socialtjänstens
förutsättningar att samverka med vården och förvaltningen
tillstyrker förslagen.
Det är särskilt positivt att barn och ungdomspsykiatrins nuvarande
målsättning, att planerad vård ska ges inom 30 dagar, föreslås bli
lagstadgad. Många barn och unga med psykisk ohälsa är aktuella
inom socialtjänsten och förslaget kan förbättra förutsättningarna för
dem och deras familjer att få rätt stöd i rätt tid. Det kan innebära ett
minskat behov av akuta socialtjänstinsatser för problem som
egentligen kräver psykiatrisk vård och bättre förutsättningar för att
socialtjänstens insatser ska bli verksamma.
Det bör beaktas att en skärpt ambition kommer kräva ökade
resurser.
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/410
Sida 3 (3)
Remiss av Slutbetänkandet Behovsstyrd
vård (SOU 2026:38)
Förvaltningen har inga synpunkter på övriga förslag och
bedömningar.
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Slutbetänkandet Behovsstyrd vård (SOU 2626:38)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-09-15
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-09-15
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.