Trygga idrottsanläggningar: Åtgärder mot gängrekrytering och brott

[Skrivelse om trygga idrottsanläggningar.pdf] Idrottsförvaltningen Palmfeltsvägen 5 Box 8313 10420 Stockholm Växel 08-50827700 Fax idrott@stockholm.se https://motionera.stockholm/ Sida 1 (3) Trygga idrottsanläggningar Svar på skrivelse från Mikael Peterson (C) och Hanna Wistrand (L) Förvaltningens förslag till beslut Idrottsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Sammanfattning Mikael Peterson (C) och Hanna Wistrand (L) har lämnat in en skrivelse om trygga idrottsanläggningar. I skrivelsen ställer de fem frågor. I tjänsteutlåtandet svarar förvaltningen på frågorna. Ärendet Mikael Peterson (C) och Hanna Wistrand (L) har lämnat in en skrivelse om trygga idrottsanläggningar. I skrivelsen beskriver de hur gängkriminella rekryterar barn i Stockholms idrottsmiljöer. De vill att staden stärker tryggheten genom ökad vuxennärvaro, samverkan med föreningar och utbildning för att tidigt upptäcka och förebygga påverkan. De önskar också svar på fem frågor. Förvaltningen svarar på dessa under rubriken Förvaltningens synpunkter och förslag. Ärendets beredning Ärendet har beretts av den idrottsstrategiska enheten i samråd med avdelningen för idrottsverksamhet inne och förvaltningschefens strateg. Förvaltningens synpunkter och förslag I skrivelsen ställs fem frågor. Dessa besvaras nedan. • Har idrottsförvaltningen en samlad lägesbild och riskinventering över stadens idrottsanläggningar när det gäller gängrekrytering, kriminell påverkan, narkotikaförsäljning och annan organiserad brottslighet, och hur samordnas denna med polis, stadsdelsförvaltningar, socialtjänst, RF-SISU/Stockholms idrottsförbund och föreningslivet? Handläggare Peter Ahlström Telefon: 08-50828438 Till Idrottsnämnden 2026-09-29 Idrottsförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr IDF 2026/717 2026-08-26 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr IDF 2026/717 Sida 2 (3) Skrivelse om Trygga idrottsanläggningar Förvaltningens svar: Idrottsförvaltningen har tillsammans med stadens idrottsanläggningar en veckovis samlad lägesbild av händelser, incidenter och pågående brottsförebyggande insatser. Misstanke om organiserad brottslighet och kriminell påverkan på eller omkring idrottsanläggningarna rapporteras till polis, stadens säkerhetsavdelning, socialförvaltningen, berörd stadsdelsförvaltning och föreningar men också till andra aktörer beroende på händelse och plats. • Vilka standardiserade rutiner finns för att föreningar, tränare, vårdnadshavare och anläggningspersonal tryggt ska kunna rapportera oro eller incidenter, och hur säkerställs sekretess, återkoppling, riskbedömning och stöd vid akuta situationer? Förvaltningens svar: Stadens idrottsanläggningar har incidentrapportörer och anläggningsråd där föreningar, tränare, vårdnadshavare och anläggningspersonal rapporterar oro och incidenter. Återkoppling, sekretess och stöd ges alltid vid akuta situationer när riskbedömningen är genomförd tillsammans med polis och stadens säkerhetsavdelning. • På vilket sätt ingår idrottsanläggningar i stadens lokala brottsförebyggande planering, och finns det regelbundna lokala lägesbildsmöten mellan idrottsförvaltningen, föreningar, stadsdelar, socialtjänst och polis? Förvaltningens svar: För trygga och säkra idrottsanläggningar har idrottsförvaltningen en nära kontakt med stadsdelsnämndernas fältassistenter, stadens mobila ordningsvakter och polisen. Förvaltningen rapporterar veckovis in aktuell lägesbild på stadens SISS-möten (Stadens Interna Samverkanskonferens i Säkerhetsfrågor) där stadens alla förvaltningar och bolag medverkar för nära samverkan kring händelser och förebyggande insatser. I samverkan med föreningslivet genomförs anläggningsråd för att identifiera och åtgärda otrygga områden i anslutning till stadens idrottsanläggningar. • Vilka trygghetshöjande åtgärder bedömer förvaltningen behövs på prioriterade idrottsplatser, exempelvis förbättrad belysning, öppnare siktlinjer, trygghetsvärdar, ordningsvakter, kamerabevakning, passagekontroll eller andra fysiska åtgärder för att bygga bort brottslighet och bygga in trygghet? Förvaltningens svar: Förbättrad belysning och öppnare siktlinjer är trygghetsskapande insatser som regelbundet behöver följas upp på samtliga idrottsplatser. Ordningsvakter och kameraövervakning kan behövas på prioriterade idrottsplatser under viss tid. Vilka insatser Tjänsteutlåtande Dnr IDF 2026/717 Sida 3 (3) Skrivelse om Trygga idrottsanläggningar som behövs för ökad trygghet varierar utifrån anläggning samt över tid. • Avser förvaltningen att ta fram en samlad modell för trygga idrottsanläggningar mot gängrekrytering och barnexploatering, där även utbildning, säkerhetsansvariga kontaktpersoner, incidentrapportering och årlig återrapportering till idrottsnämnden ingår? Förvaltningens svar: Förvaltningen samverkar med stadsdelsnämnderna, övriga förvaltningar och bolag inom staden, stadens mobila ordningsvakter och polisen för trygga idrottsanläggningar. Samverkan sker bland annat genom den modell med SISS-möten som beskrivs ovan. Samverkan sker också med idrottsföreningar verksamma vid respektive anläggning. Säkerhets- och trygghetsutbildningar för anläggningspersonal sker löpande inom områdena: incidentrapportering, passagessystem, konflikthantering, hot och våld, hjärt- och lungräddning, brandskydd och mot våldsbejakande extremism. Förvaltningen har också tillsammans med socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen och i samarbete med polisen tagit fram en folder till föräldrar med information och råd om deras barn fascineras och lockas av våld. Marina Högland Annika Press Idrottsdirektör Avdelningschef Idrottsförvaltningen Idrottsförvaltningen Bilaga Skrivelse från Mikael Peterson (C) och Hanna Wistrand (L) om trygga idrottsanläggningar. --- [IDN 260616 - (C+L) Skrivelse om Trygga Idrottsplatser.pdf] Idrottsnämnden 2026-05-26 Skrivelse om Trygga idrottsanläggningar Mikael Peterson (C) Hanna Wistrand (L) Det är med stor oro som vi ser hur gängkriminella söker kontakt med och försöker rekrytera barn och unga i och runt om Stockholm. Stockholms idrottsanläggningar måste vara trygga platser där barn får träna, utvecklas och möta positiva vuxna, inte miljöer där kriminella nätverk kan påverka unga. Rekrytering av minderåriga till kriminalitet är inte ett ordningsproblem, utan en form av barnexploatering som kräver tydligt agerande från både polis och stad. Idrottsplatser och andra idrottsmiljöer är särskilt viktiga eftersom många barn och unga vistas där regelbundet. Föreningslivet, tränare, anläggningspersonal och vårdnadshavare kan ofta tidigt upptäcka förändringar på eller omkring en anläggning. Det kan handla om återkommande närvaro av personer utan koppling till verksamheten, otrygga entréer och gångstråk, påverkan på yngre barn eller oro bland föreningar och föräldrar. Staden behöver därför stärka arbetet för att förebygga och upptäcka rekryteringsförsök i idrottsmiljöer. Det kräver lokala lägesbilder, nära samverkan med föreningslivet, tydliga kontaktvägar till socialtjänst och polis samt träffsäkra trygghetsåtgärder som förbättrad belysning, ökad vuxennärvaro, trygghetsvärdar och, där det finns en dokumenterad problembild, kamerabevakning. Kameror kan vara ett komplement, men ska inte ersätta vuxennärvaro och sociala insatser. Riksidrottsförbundets och Tryggare Sveriges kartläggning visar att organiserad brottslighet kopplad till idrotten inte är ett marginellt problem. I rapporteringen pekas rekrytering av barn och unga, kriminell infiltration och idrottskorruption ut som brottsfenomen som berör både elit- och breddidrott. Av de svarande idrottsföreningarna uppger 7 procent att de fått kännedom om organiserad brottslighet, varav 3 procent om rekrytering av barn och unga. Samtidigt framgår att många föreningar saknar rutiner för att förebygga, rapportera och hantera denna typ av händelser. Det stärker behovet av att Stockholms stad inte lämnar föreningslivet ensamt, utan tar ett tydligare ansvar för lägesbild, kontaktvägar, stöd, trygghet och förebyggande insatser kring stadens idrottsanläggningar. För att prioritera rätt behöver staden veta vilka anläggningar och platser som är mest sårbara. Kunskapsbasen bör bygga på föreningarnas erfarenheter, Stockholms idrottsförbunds samlade bild, polisens lägesbild, anläggningspersonalens observationer, stadsdelsförvaltningarnas lokala kännedom, fältassistenter, trygghetsvandringar och relevant brottsstatistik. Syftet är inte att stämpla vissa idrottsplatser som farliga, utan att ge nämnden och förvaltningen ett bättre beslutsunderlag. Föreningslivet ska inte bära ansvar för polisens eller socialtjänstens arbete, men är en mycket viktig samarbetspart. Samtidigt behöver både staden och föreningarna ha beredskap för att riskerna inte enbart kommer utifrån. Kriminell påverkan kan också ske genom personer som redan har en roll i eller nära en förening, exempelvis som ledare, tränare, lagledare, spelare eller funktionärer. Det handlar inte om att misstänkliggöra föreningslivet, utan om att stärka föreningarnas förmåga att upptäcka, hantera och förebygga otillbörlig påverkan även inom den egna verksamheten. Föreningar bör erbjudas utbildning om rekrytering, otillbörlig påverkan, narkotikaförsäljning, hot, tystnadskultur och hur påverkan kan ske genom personer med inflytande i eller nära den egna verksamheten. Utbildningen bör ge svar på vilka tecken man ska vara uppmärksam på, hur man pratar med unga om gängrekrytering, hur oro dokumenteras och vem man kontaktar. Föreningar som signalerar oro måste få snabb återkoppling och stöd, så att de inte lämnas ensamma i svåra situationer. Mot bakgrund av detta vill vi ställa följande frågor till idrottsförvaltningen: • Har idrottsförvaltningen en samlad lägesbild och riskinventering över stadens idrottsanläggningar när det gäller gängrekrytering, kriminell påverkan, narkotikaförsäljning och annan organiserad brottslighet, och hur samordnas denna med polis, stadsdelsförvaltningar, socialtjänst, RF-SISU/Stockholms idrottsförbund och föreningslivet? • Vilka standardiserade rutiner finns för att föreningar, tränare, vårdnadshavare och anläggningspersonal tryggt ska kunna rapportera oro eller incidenter, och hur säkerställs sekretess, återkoppling, riskbedömning och stöd vid akuta situationer? • På vilket sätt ingår idrottsanläggningar i stadens lokala brottsförebyggande planering, och finns det regelbundna lokala lägesbildsmöten mellan idrottsförvaltningen, föreningar, stadsdelar, socialtjänst och polis? • Vilka trygghetshöjande åtgärder bedömer förvaltningen behövs på prioriterade idrottsplatser, exempelvis förbättrad belysning, öppnare siktlinjer, trygghetsvärdar, ordningsvakter, kamerabevakning, passagekontroll eller andra fysiska åtgärder för att bygga bort brottslighet och bygga in trygghet? • Avser förvaltningen att ta fram en samlad modell för trygga idrottsanläggningar mot gängrekrytering och barnexploatering, där även utbildning, säkerhetsansvariga kontaktpersoner, incidentrapportering och årlig återrapportering till idrottsnämnden ingår?