Stockholm Survey 2026: More Stress and Insecurity Among Girls

Stockholmsenkäten är en enkätundersökning om levnadsvanor och livsvillkor bland ungdomar i Stockholms stad. Undersökningen genomförs vartannat år och enkäten besvaras av elever i grundskolans årskurs 9 respektive gymnasieskolans år 2. Socialförvaltningen har sammanställt ett urval av 2026 års resultat på stadsövergripande nivå, vilka sammanfattas i detta tjänsteutlåtande och som beskrivs mer detaljerat i den bilagda presentationen. Enkätresultaten är ett viktigt bidrag till ett kunskapsbaserat främjande och förebyggande arbete riktat mot ungdomar i Stockholms stad.Förvaltningarna föreslår att nämnderna godkänner redovisningen av presentationen och att den delges samtliga stadsdelsnämnder. [Tjänsteutlåtande - Redovisning av Stockholmsenkäten 2026, stadsövergripande resultat.pdf] Utbildningsförvaltningen Förvaltningsledning Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Växel 08 508 33 000 Fax utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se https://start.stockholm/ Sida 1 (13) Socialförvaltningen Dnr SOF 2025/405 Utbildningsförvaltningen Dnr UTBF 2026/3653 Handläggare Till Stockholmsenkäten 2026, stadsövergripande resultat Förvaltningarnas förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner redovisningen av Stockholmsenkäten 2026, stadsövergripande presentation. 2. Redovisningen delges samtliga stadsdelsnämnder. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner redovisningen av Stockholmsenkäten 2026, stadsövergripande presentation. Sammanfattning Stockholmsenkäten är en enkätundersökning om levnadsvanor och livsvillkor bland ungdomar i Stockholms stad. Undersökningen genomförs vartannat år och enkäten besvaras av elever i grundskolans årskurs 9 respektive gymnasieskolans år 2. Socialförvaltningen har sammanställt ett urval av 2026 års resultat på stadsövergripande nivå, vilka sammanfattas i detta tjänsteutlåtande och som beskrivs mer detaljerat i den bilagda presentationen. Enkätresultaten är ett viktigt bidrag till ett kunskapsbaserat främjande och förebyggande arbete riktat mot ungdomar i Stockholms stad. Förvaltningarna föreslår att nämnderna godkänner redovisningen av presentationen och att den delges samtliga stadsdelsnämnder. Bakgrund Stockholmsenkäten har genomförts i olika former sedan 1970-talet. Datainsamlingen sker vartannat år och enkäten besvaras av elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans år 2. Det är obligatoriskt för kommunala skolor att delta i undersökningen, medan fristående skolor deltar frivilligt. Socialförvaltningen ansvarar för undersökningen, som genomförs i samarbete med utbildningsförvaltningen. Enkäten genomförs även i ett flertal andra kommuner i Stockholms län. Socialförvaltningen Kamilla Nylund Telefon: 08-50843022 Utbildningsförvaltningen Mika Metso Telefon: 08-50833886 Socialförvaltningen 2026-09-29 Utbildningsnämnden 2026-09-24 Gemensamt tjänsteutlåtande 2026-08-03 Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (13) Stockholmsenkäten 2026 Syftet med Stockholmsenkäten är att kartlägga och följa utvecklingen av levnadsvanor och livsvillkor bland ungdomar i Stockholms stad samt att tillhandahålla lokala kunskapsunderlag för stadsdelsförvaltningar och skolor. Enkäten omfattar bland annat frågor om alkohol - tobak & nikotin- och narkotikaanvändning, dopning, spel om pengar, skola, föräldraskap, kriminalitet, trygghet, utsatthet, välbefinnande och psykisk ohälsa. Resultaten utgör ett viktigt kunskapsunderlag för stadens främjande och förebyggande arbete riktat till unga och kan även användas för fördjupade analyser och forskning. Inför 2026 års datainsamling reviderades enkäten med utgångspunkt i en validering som genomfördes av Research Institute of Sweden (RISE). Revideringen resulterade i att nya frågeområden tillkom, frågor om välbefinnande, funktionsnedsättning, olika former av utsatthet och fritiden. Samtidigt har vissa frågor tagits bort och andra omarbetats. Sammantaget innebär de förändringar som gjorts att vissa resultat inte är direkt jämförbara med tidigare mätningar, vilket i redovisningen bland annat framgår genom avbrott i tidsserier eller genom att resultaten presenteras som stapeldiagram istället för tidsserier. Det bör även noteras att ordningen på enkätens olika temaområden har ändrats, vilket även det kan påverka resultatet. Årets Stockholmsenkät genomfördes i 25 av länets 26 kommuner. I Stockholms stad deltog 184 skolor och enkäten besvarades av 15 990 elever. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 76 procent, beräknad utifrån det totala antalet elever vid de deltagande skolorna1. Trots den höga svarsfrekvensen kan vissa resultat påverkas av internt bortfall, men den samlade bedömningen är att resultaten generellt har god tillförlitlighet2. Resultat från 2026 års undersökning redovisas på stadsövergripande nivå i den PowerPoint-presentation som bilagts detta tjänsteutlåtande. Resultat på stadsdelsområdesnivå kommer att publiceras i oktober i form av tematiska rapporter. I samband med detta kommer även resultat på skolnivå att tillgängliggöras för skolor med minst 25 svarande elever. Ärendet Socialförvaltningen har sammanställt en presentation som redovisar ett urval av resultaten från Stockholmsenkäten 2026 på stadsövergripande nivå. Resultaten beskriver utvecklingen inom områden som berör ungas levnadsvanor, hälsa och livsvillkor och som utgör centrala delar av stadens främjande och förebyggande 1 Resultaten i rapporten baseras enbart på elever som bor i Stockholms stad, vilka är 13 240 till antalet i 2026 års undersökning. 2 Mer detaljerad information återfinns i den tekniska rapporten. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (13) Stockholmsenkäten 2026 arbete. Samtliga resultat i detta ärende är baserade på elever som bor i Stockholm stad. Presentationen kommer att spridas till berörda målgrupper och publiceras på Stockholmsenkäten webbsida på Stockholms stads externa webbplats i augusti 2026. Resultaten inom respektive område sammanfattas översiktligt nedan. Psykisk hälsa och välbefinnande. Den psykosomatiska hälsan bland ungdomar i Stockholms stad försämrades under de första två decennierna av 2000-talet. Bland gymnasiepojkar vände utvecklingen svagt uppåt 2022 och har därefter varit relativt stabil. För flickor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet skedde en mindre förbättring efter 2020, varefter nivåerna har planat ut för gymnasieflickor och fortsatt sjunka något för högstadieflickor3. I årets enkät har nya frågor införts om välbefinnande, ångest och oro, nedstämdhet, skolstress samt sociala relationer. Resultaten från det nya välbefinnandeindexet visar att pojkar generellt skattar sitt välbefinnande högre än flickor. Pojkar har ett indexvärde på 70 jämfört med 63 för flickor. Skillnaden mellan könen är dock mindre än den som framkommer i måttet på psykosomatisk hälsa. Resultaten visar även att ångest och oro är vanligare bland flickor än bland pojkar. Detsamma gäller för nedstämdhet, även om skillnaden mellan könen är mindre än för ångest och oro. Även skolstress är vanligare bland flickor än bland pojkar. I både årskurs 9 och på gymnasiet uppger drygt hälften av flickorna att de känner sig mycket eller extremt stressade av skolarbetet, jämfört med omkring en fjärdedel av pojkarna. Frågan om skolstress är ny och därför finns det inga jämförelser till tidigare år. Samtidigt har andelen elever med en positiv skolanknytning ökat bland både flickor och pojkar i båda årskurserna. Nya frågor om sociala relationer som tillkommit handlar om huruvida man har en nära vän som man kan lita på, och anförtro sig åt, samt om man har en vän att vara med i skolan. Andelen som har minst en nära vän uppgår till 96 procent bland gymnasieflickor, 92 procent bland gymnasiepojkar och flickor i årskurs 9 samt 89 procent bland pojkar i årskurs 9. Andelen som har en vän att vara med i skolan är något högre för samtliga grupper. Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Stockholms stad minskade kraftigt från början av 2000-talet fram till 2018, varefter utvecklingen planade ut. I 2026 års mätning har konsumtionen ökat 3 Bland pojkar i grundskolan är den psykosomatiska hälsan oförändrad jämfört med 2022. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 4 (13) Stockholmsenkäten 2026 jämfört med 2024. Ökningen gäller både andelen ungdomar som uppger att de någon gång har druckit alkohol och andelen som intensivkonsumerar alkohol4. Ökningen i intensivkonsumtion är tydligast bland gymnasieelever och bland pojkar i årskurs 9, vars nivåer nu närmar sig flickornas. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom äldre syskon, kompisar, kompisars syskon eller en partner. Bland gymnasieelever uppger var fjärde elev att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Det är vanligast att dricka sprit bland samtliga ungdomar därefter vin för flickor och starköl bland pojkar på gymnasiet. Könsskillnaderna i alkoholkonsumtion har minskat över tid och är i dag relativt små. Däremot kvarstår tydliga skillnader mellan årskurserna. Gymnasieelever uppger i betydligt högre utsträckning än elever i årskurs 9 att de dricker alkohol regelbundet och intensiv konsumerar alkohol. Användning av tobaks- och nikotinprodukter Användningen av tobaksprodukter, det vill säga cigaretter och tobakssnus, har minskat kraftigt bland ungdomar i Stockholms stad under de senaste två decennierna. I 2026 års mätning har användningen av tobakssnus minskat ytterligare. Samtidigt har andelen som röker cigaretter ibland ökat jämfört med 2024, med den största ökningen bland gymnasieelever av båda könen5. Rökning av cigaretter är vanligare bland flickor, medan användning av tobakssnus är vanligare bland pojkar. Könsskillnaderna har dock minskat över tid. Med undantag för e-cigaretter är användningen av tobaks – och nikotinprodukter generellt mer utbredd bland gymnasieelever än bland elever i årskurs 9. Användningen av tobaksfria nikotinprodukter har ökat sedan 2022. Bruket av e-cigaretter har fortsatt att öka bland både flickor och pojkar i båda årskurserna. E-cigaretter är betydligt vanligare bland flickor än bland pojkar, bland gymnasieflickor uppger 67 procent att de någon gång har provat att röka e-cigaretter. För tobaksfritt nikotinsnus (vitt snus) finns däremot inga tydliga könsskillnader. Användningen av vitt snus ligger kvar på ungefär samma nivå som i 2024 års mätning. Till skillnad från cigaretter, där det är vanligast att röka ibland, uppger de flesta som använder vitt snus att de gör det dagligen. Bland gymnasieelever använder 20 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna vitt snus dagligen, jämfört 4 Intensivkonsumtion innebär intag av stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. 5 Frågan har ändrats från ”Röker du” till ”Har du någon gång rökt” vilket kan påverka att elever uppfattar frågan annorlunda än tidigare mätningar; att fler har svarat att de röker. Dock syns inte samma ökning för snusning vilket vi tolkar som att det troligtvis har skett en faktisk ökning av rökning sedan 2024. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 5 (13) Stockholmsenkäten 2026 med 6 procent som uppger att de använder produkten ibland. För e- cigaretter är mönstret det omvända. Bland gymnasieflickor uppger 19 procent att de använder e-cigaretter ibland, medan 2 procent använder dem dagligen. Narkotikabruk Narkotikabruket bland ungdomar i Stockholms stad har legat på relativt stabila nivåer sedan början av 2000-talet. Sedan 2020 har en svagt nedåtgående trend observerats, både vad gäller andelen som uppger att de någon gång har använt narkotika och andelen som uppger mer regelbunden användning. Den nedåtgående trenden kvarstår i 2026 års mätning. Det vanligaste sättet att få tag på narkotika är via vänner, samtidigt som köp från okända personer eller via internet har minskat i årets mätning. Användning av narkotika är vanligare bland pojkar än bland flickor, samt vanligare bland gymnasieelever än bland elever i årskurs 9. Dopning och prestationshöjande kosttillskott Användningen av anabola androgena steroider (AAS) är låg bland ungdomar i Stockholms stad. Andelen är något högre bland pojkar (2 procent) än bland flickor (1 procent). Användningen av prestationshöjande kosttillskott, såsom PWO (pre-workout)6, är däremot betydligt vanligare. Mer än var tredje gymnasiepojke och var fjärde grundskolepojke uppger att de har använt prestationshöjande kosttillskott. Motsvarande bland flickor är 7-8 procent i årets mätning. Sniffning och boffning Andelen ungdomar som uppger att de har sniffat eller boffat minskade under det förra decenniet. Mellan 2018 och 2024 ökade andelen, men i 2026 års mätning har den åter minskat kraftigt. Nivån ligger nu i ungefärlig paritet med 2018 års nivåer och tidigare. Lustgas är fortfarande den klart vanligaste substansen att använda samt drivgas bland högstadieflickor. Utvecklingen sammanfaller i tid med införandet av lagstiftningen den 1 juli 2025 som förbjuder försäljning av lustgas i berusningssyfte. 6 PWO (pre-workout) är kosttillskott avsedda att öka prestationsförmåga inför träning. Produkterna är inte alltid kontrollerade och kan vara kontaminerade med anabola androgena steroider (AAS), otillåtna läkemedel eller narkotikaklassade substanser. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 6 (13) Stockholmsenkäten 2026 Spel om pengar Andelen pojkar som uppger att de har satsat pengar på spel minskade fram till 2018, men har därefter ökat kraftigt. I 2026 års mätning uppger omkring en tredjedel av pojkarna i årskurs 9 att de har spelat om pengar. Störst ökning syns bland gymnasiepojkar, där 40 procent har spelat om pengar de senaste 12 månaderna. Bland flickor har andelen som uppger att de spelat om pengar minskat över hela mätperioden och ligger i 2026 års mätning på omkring 5 procent. Andelen elever som uppger spelrelaterade problem har ökat över tid. I 2026 års mätning har andelen ökat något bland flickor och minskat något bland pojkar. Ökningen är särskilt tydlig bland flickor i årskurs 9, där omkring fyra av tio flickor som har spelat om pengar uppger spelrelaterade problem, vilket medför att könsskillnaderna inom respektive årskurs nu är små. Minderåriga elever som spelar om pengar, spelar i årets mätning för mer pengar än tidigare år, vilket gäller för samtliga grupper. Grundskoleelever uppger i högre utsträckning än gymnasieelever att de har spelrelaterade problem. Det är även vanligare att pojkar får spela om pengar för sina föräldrar än det är för flickor. Familj och fritid I årets enkät har nya frågor tillkommit med fokus på familj och fritidsaktiviteter. Resultaten visar att deltagande i ledarledda fritidsaktiviteter är som högst bland elever i årskurs 9 och minskar därefter på gymnasiet. Pojkar deltar i högre utsträckning än flickor i ledarledda aktiviteter, såsom lagsport, individuell idrott och friluftsliv. Bland flickor är kulturaktiviteter vanligare än bland pojkar och nästan var tredje elev i båda årskurserna och av båda könen uppger att de regelbundet deltar i religiösa aktiviteter. Bland elever som inte deltar i ledarledda aktiviteter anges som vanligaste skäl att de i stället är mer intresserade av icke-ledarledda aktiviteter, exempelvis gymträning, eller att det beror på tidsbrist och att det saknas aktiviteter av intresse i närområdet. Andelen elever som är fysiskt aktiva på en nivå som gör dem andfådda skiljer sig tydligt mellan könen. Bland pojkar i årskurs 9 uppger 40 procent att de är fysiskt aktiva sju timmar per vecka eller mer. Motsvarande andel är 33 procent bland gymnasiepojkar, 19 procent bland flickor i årskurs 9 och 12 procent bland gymnasieflickor. En majoritet av eleverna uppger att de anser att deras skärmtid är för hög. Andelen är högre bland gymnasieelever än bland elever i Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 7 (13) Stockholmsenkäten 2026 årskurs 9. Högst andel återfinns bland gymnasieflickor, där 82 procent uppger att deras skärmtid är för hög. De nya indexen för positivt och negativt föräldraskap ger en samlad bild av elevernas upplevelser av tillit och relationen till sina föräldrar. Indexet för positivt föräldraskap visar att en majoritet av eleverna (indexvärde 81–85) uppger att deras föräldrar tar sig tid att lyssna, att de kan prata med dem om i princip allt samt att de kan lita på dem. Resultaten visar inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan årskurser. Utsatthet för hot, våld och otrygghet Sedan mitten av 2000-talet har andelen ungdomar som uppger att de utsatts för stöld, rån, misshandel eller hot minskat, med undantag för en tillfällig ökning 2020. I 2026 års mätning har andelen som uppger att de blivit bestulna ökat något i samtliga grupper, med störst ökning bland pojkar i årskurs 9. Andelen som uppger att de blivit rånade är oförändrad jämfört med 2024 bland flickor och har minskat bland pojkar. Frågorna om utsatthet för brott har reviderats i årets enkät och flera nya frågeområden har tillkommit. Resultaten bör därför jämföras med tidigare mätningar med viss försiktighet. Ett av de nya områdena avser att ha bevittnat våld inom familjen. Andelen elever som uppger att de bevittnat psykiskt våld är högre än andelen som bevittnat fysiskt våld. Flickor uppger detta i högre utsträckning än pojkar (6 respektive 3 procent). Ett annat nytt område avser hedersrelaterad utsatthet. Resultaten visar att det är något vanligare bland flickor (3 procent) än bland pojkar (1 procent) att vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Andelen flickor som uppger att de blivit våldtagna låg på omkring 3 procent fram till 2016. År 2018 ökade andelen till 7 procent och låg därefter kvar på en liknande nivå i mätningarna 2020 och 2022. I 2026 års mätning har andelen minskat och ligger på ungefär samma nivå som före 2018. Flickor uppger fortsatt i högre utsträckning än pojkar att de utsatts för sexualbrott. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller sexuella handlingar, där omkring 13 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna uppger att de blivit utsatta7. 7 Frågan om utsatt för sexuella handlingar är ny i 2026 års undersökning. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 8 (13) Stockholmsenkäten 2026 När det gäller platsen för utsatthet uppger ungdomarna oftast att händelserna har skett i någon annans hem, medan hot och rån oftast uppges ha inträffat i kollektivtrafiken eller på annan, ospecificerad plats. Samtidigt uppger omkring en tredjedel av de grundskoleelever som blivit bestulna eller utsatta för fysiskt våld att händelsen inträffade i skolan. Andelen elever som uppger att de blivit kontaktade av någon som velat få dem att utföra en brottslig handling är högre bland pojkar än bland flickor (4 respektive 2 procent). Den vanligaste angivna platsen för detta är antingen på allmän plats eller på internet. Upplevd otrygghet har ökat sakta sedan 2016 och gick ned något i 2024 års mätning, men har ökat igen i årets mätning. Andelen flickor som känner sig otrygga i sitt bostadsområde sent på kvällen är nu högst sedan 2010, samtidigt som pojkarnas upplevda trygghet har ökat. Könsskillnaderna har i årets mätning ökat, där runt 40 procent av flickorna känner sig otrygga jämfört med runt 10 procent av pojkarna. Andelen unga som uppger att de känner sig trygga dagtid på platser såsom hemmet, bostadsområdet, skolan, vägen till och från skolan samt internet är generellt hög. Undantag finns för flickor, där en lägre andel uppger trygghet på internet och i skolan, även om nivåerna fortsatt är höga (cirka 80 procent). Brott och våld Sedan mitten av 2000-talet har andelen pojkar som uppger att de har använt hot eller våld, burit vapen eller begått allvarliga egendomsbrott minskat kraftigt i Stockholms stad. I årets mätning har andelen som uppger att de begått allvarliga egendomsbrott minskat ytterligare och ligger nu på mycket låga nivåer. Den största minskningen återfinns bland högstadiepojkar, där andelen uppgår till 2 procent. Andelen elever som uppger att de använt hot eller våld är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning8 Bland flickor har andelarna som uppger allvarliga egendomsbrott, vapeninnehav eller användning av hot eller våld varit jämförelsevis låga under hela mätperioden. Andelen elever som uppger att de snattat eller begått ringa stöld har varit relativt stabil över tid, även om en tillfällig nedgång noterades under perioden 2012–2018. Frågan har reviderats i årets enkät, vilket innebär att resultaten inte är direkt jämförbara med tidigare mätningar. I årets resultat är andelen högst bland högstadiepojkar, där 12 procent uppger att de 8 Frågan om elever som har använt hot eller våld de senaste 12 månaderna har reviderats i årets enkät. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 9 (13) Stockholmsenkäten 2026 snattat eller stulit. Motsvarande andel är 8 procent bland gymnasieelever och 5 procent bland flickor i högstadiet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling vid socialförvaltningen, i samarbete med utbildningsförvaltningen. Socialförvaltningens förvaltningsgrupp har behandlat ärendet den 23 september 2026. Funktionshinderrådet har haft möjlighet att behandla ärendet den 24 september 2026. Inom utbildningsförvaltningen har ärendet handlagts av grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen och avdelningen för utveckling och samordning. Ärendet till utbildningsnämnden behandlas i samverkan med de fackliga organisationerna den 14 september 2026. Funktionshindersrådet kommer att få möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 16 september 2026. Jämställdhetsanalys I rapporten presenteras resultaten uppdelat efter kön. 2026 års undersökning visar att det finns betydande skillnader mellan pojkar och flickors levnadsvanor och livsvillkor, framför allt ifråga om spel om pengar, utsatthet, sexualbrott, otrygghet och psykisk hälsa. Inom vissa områden har könsskillnaderna minskat över tid, exempelvis inom kriminalitet och nikotinanvändning, medan de har ökat inom områden som otrygghet. I årets mätning har andelen elever som inte vill uppge sitt kön eller anger annat kön ökat och uppgår nu till 400 elever. En särskild analys av den gruppen elever kommer genomföras senare under året. Förvaltningens synpunkter och förslag Resultaten från Stockholmsenkäten 2026 bekräftar den övergripande lägesbild som tidigare identifierats inom Stockholms stad och tydliggör behovet av ett fortsatt långsiktigt och samordnat förebyggande arbete riktat till barn och unga. Nedan redovisar förvaltningarna ett urval av de insatser och prioriteringar där resultaten från Stockholmsenkäten utgör ett centralt kunskapsunderlag för stadens pågående och kommande utvecklingsarbete. Psykisk hälsa Utifrån Stockholmsenkäten resultat och annan tillgänglig kunskap prioriterar staden insatser som stärker elevers skolnärvaro, studiero, kunskapsutveckling och trygghet i syfte att främja psykisk hälsa. Forskning visar att det finns ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa, där bristande skolresultat kan påverka den psykiska hälsan negativt och psykisk ohälsa i sin tur kan påverka skolresultat. Att fullfölja grundskole- och gymnasieutbildning utgör en viktig skyddsfaktor. Mot denna Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 10 (13) Stockholmsenkäten 2026 bakgrund prioriteras arbetet med stärkt skolnärvaro och fullföljd utbildning gemensamt av utbildnings-och socialförvaltningen, bland annat genom skolsociala team (SST), som finns i samtliga stadsdelsområden. De skolsociala teamen ger stöd till elever med upprepad eller längre frånvaro i behov av samordnat stöd från flera aktörer, och deras familjer. Under 2026 pågår en utveckling av skolsociala team med målet att skapa en sammanhållen skolsocial stödkedja för alla elever i grundskolan med upprepad eller längre frånvaro, där inga avgränsningar görs utifrån ålder eller frånvaroprocent. Stockholmsenkäten resultat utgör vidare ett viktigt underlag för skolornas systematiska elevhälsoarbete. Skolorna har olika utmaningar och förutsättningar vilket innebär att varje skola behöver utforma sitt eget elevhälsoarbete. Samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor ska upprätta en årlig elevhälsoplan som följs upp på huvudmannanivå. Utbildningsförvaltningen avsätter särskilda medel för att främja psykisk hälsa och minska ohälsosam stress. Skolorna får tillgång till konkreta verktyg i form av utbildningsmaterial för elever samt kompetenshöjande insatser för skolpersonal. Genom att stärka både elevernas kunskap och personalens förmåga att upptäcka och hantera tidiga tecken på psykisk ohälsa, skapas bättre förutsättningar för en trygg och hållbar skolmiljö. Insatserna syftar till att förebygga ohälsosam stress, främja välmående och bidra till att fler elever når sin fulla potential. Regionen har ett centralt ansvar som vårdgivare för hälso- och sjukvård till barn och unga med psykisk ohälsa. Socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna samverkar med regionen inom elevhälsa och ungdomsmottagningar, samt inom särskilda utvecklingsprojekt som FACT Unga som har ett särskilt fokus på stöd till unga med komplex psykiatrisk och social problematik. Socialförvaltningen har tagit fram en stadsövergripande handlingsplan för suicidprevention som tydliggör socialtjänstens ansvar för det suicidpreventiva arbetet samt en e-utbildning om psykisk ohälsa riktad till medarbetare utan tidigare fördjupad kunskap inom området. Samverkan mellan stadens förvaltningar, elevhälsoteam, skolsociala team och preventionssamordnare är ett kontinuerligt arbete som fortsatt behöver stärkas. Resultaten från Stockholmsenkäten utgör en del i uppföljningen av arbetet inom detta område. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 11 (13) Stockholmsenkäten 2026 Alkohol, narkotika, dopning tobak, nikotin och spel om pengar Stadsdelsförvaltningarna bedriver ett strukturerat förebyggande arbete inom området ANDTS. Arbetet samordnas bland annat genom nätverket av preventionssamordnare samt genom ANDTS- samordnare som stödjer kompetensutveckling och kunskapsspridning mellan fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Flera fältgrupper erbjuder ANDTS föreläsningar för skolor och föräldramöten och både Järva och Hässelby-Vällingby har implementerat arbetssättet med ANDTS coacher i sina respektive verksamheter. Stockholms stads ANDTS-program 2023-2026 utgör en central utgångspunkt för det främjande och förebyggande arbetet inom området och omfattar hela befolkningen, med särskilt fokus på att skydda barn och unga från eget bruk samt från skador till följd av andras användning av ANDTS. Sedan den samlade nationella ANDTS-strategin löpte ut vid årsskiftet 2025/2026 blir det särskilt viktigt att säkerställa långsiktighet, samordning och stabila strukturer i det lokala ANDTS-arbetet för att upprätthålla kontinuitet och likvärdighet i insatserna över tid. Socialförvaltningen samverkar nära utbildningsförvaltningen inom flera verksamhetsområden. Arbetet omfattar bland annat kunskapshöjande insatser, samverkan med externa aktörer samt informationsinsatser riktade till vårdnadshavare. Resultaten från Stockholmsenkäten utgör ett av flera underlag i stadens kommunikation till föräldrar om exempelvis spel om pengar, e- cigaretter, lustgas, boffning och psykisk hälsa. Det prioriterade arbetet mellan polisen och staden för att minska antalet öppna drogscener har bidragit till att de har minskat till både antalet och yta, utöver det är det viktiga insatser för att skapa tryggare miljöer och minska narkotikaanvändningen bland unga. Brottsutsatthet och otrygghet Det våldsförebyggande arbetet behöver fortsatt stärkas genom kompetensutveckling för stadens medarbetare samt genom insatser riktade till elever inom skola och på ungdomsmottagningar. På stadsövergripande nivå omfattar arbetet bland annat implementering av Mentorer i våldsprevention (MVP) samt utbildningar i SAVRY9 och ADAD10. Stockholms stad har en stadsövergripande samverkansöverenskommelse med polisregion Stockholm där unga i risk för destruktivt beteende utgör ett prioriterat område. Socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer samverkar inom 9 Structured Assessment of Violence Risk in Youth 10 Adolescent Drug Abuse Diagnosis. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 12 (13) Stockholmsenkäten 2026 sociala insatsgrupper (SIG) i syfte att förebygga att unga involveras i kriminalitet samt att stödja unga att lämna en kriminell livsstil. Tidigare har SIG unga enbart funnits i ytterstadsdelar, men implementeras under 2026 i samtliga stadsdelsförvaltningar. Inom arbetssättet Trefas sker en fördjupad samverkan mellan staden, polis och kriminalvård i syfte att minska dödligt skjutvapenvåld i utvalda stadsområden. Avhopparverksamhet eller skyddsplaceringar erbjuds till barn och unga som är i behov av starkt skydd till följd av hotbild. I staden finns en sammanhållen stödkedja i samverkan med polisen för barn och unga som riskerar negativ utveckling som följer barnet och den unges risknivån för normbrytande eller brottsligt beteende. SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) implementeras under 2026 i samtliga av stadens stadsdelsförvaltningar. Insatsen syftar till att säkerhetsställa att barn och unga fångas upp tidigt och erbjuds anpassat, samordnat stöd innan dess att problembilden manifesterats. Staden arbetar även utifrån programmet mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025. Inom ramen för detta har ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) ingåtts med stiftelsen 1000 möjligheter i syfte att förebygga våld i ungas nära relationer. Inom varje stadsdelsförvaltning finns lokala samverkansöverenskommelser mellan stadsdelsförvaltning, polis, skola och socialtjänst. Syftet är att samordna det brottsförebyggande arbetet och stärka tryggheten. Den lokala samverkan utgör även en viktig del i arbetet med att stärka tillit till rättsväsendet och öka benägenheten att anmäla brott. Stadens främjande och förebyggande insatser utgår från evidensbaserad kunskap och kända risk- och skyddsfaktorer samt annan kunskap om ungas levnadsvanor och livsvillkor. Stockholmsenkäten utgör ett viktigt underlag i detta arbete och bidrar till att insatser kan utvecklas och prioriteras till områden där behoven är störst. Förslag till beslut Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnderna godkänner redovisningen av presentationen och att den delges samtliga stadsdelsnämnder. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 13 (13) Stockholmsenkäten 2026 Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör Socialförvaltningen Per Törnvall Utbildningsdirektör Utbildningsförvaltningen Bilaga Stockholmsenkäten 2026 – stadsövergripande resultat, ett urval --- [Stadsövergripande resultat 2026 ett urval.pdf] • Stockholmsenkätens syften • Genomförande av 2026 års undersökning • Deltagande Stockholms stad • Resultat 2026 o Huvudfynd 2026 o Psykisk hälsa o Tobaks- och nikotinprodukter, alkohol, narkotika, doping samt spel om pengar o Otrygghet o Utsatthet för brott och våld o Brott och våld Kartläggning över tid Kartlägger och följer utvecklingen av ungdomars levnadsvanor och livsvillkor över tid. Underlag för insatser Används som underlag för stadens främjande och förebyggande arbete. Lokala data Förser stadsdelsförvaltningar och skolor med lokala data om ungas situation. Forskning & kunskap Används som underlag för praktiknära forskning och kunskapsutveckling. • Målpopulation är elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans år 2. • Undersökningen genomfördes under vecka 10–13. • Enkäten består av ca 100 frågor. • Enkäten besvaras anonymt under lektionstid i skolan, under översyn av ansvarig vuxen. • Enkäten besvaras digitalt. • Undersökningen genomförs även i 24 andra kommuner i Stockholms län. • Kommunala skolor är bundna att delta i undersökningen, fristående skolor deltar frivilligt. • Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola blir tillfrågade om deltagande. • Antal deltagande skolor: 184. • Andel deltagande fristående skolor av totalt antal fristående skolor: 61 procent (60 % år 2024, 60 % år 2022). • Svarsfrekvens bland elever på deltagande skolor: 76 procent (79 % år 2024, 77 % år 2022). • Antal svarande bland elever boende i Stockholms stad (varav 266 IM-elever 2026): 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal svar 4 411 8 001 8 375 8 773 9 920 10 716 11 210 10 307 8 997 10 074 8 931 9 575 11 546 12 766 Sammanfattning från stadens övergripande resultat, årskurs 9 och gymnasiet år 2 1 Psykisk hälsa Pojkar rapporterar högre välbefinnande än flickor Ångest, oro, nedstämdhet, skolstress och psykosomatiska besvär, vanligare bland flickor än pojkar Kompis att lita på 89-96 % har en kompis att lita på, högst bland gymnasieflickor 2 Alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar Minskat Narkotikaanvändning Lustgas Ökat Spel om pengar bland gymnasiepojkar Andel som dricker alkohol och storkonsumerar minst en gång i månaden Rökning, både cigaretter och e-cigaretter Vitt snus, dagligbruk 3 Minskat Pojkars otrygghet Ökat Flickors otrygghet i bostadsområdet på kvällen 4 Fysiskt våld som slag och sparkar högst bland pojkar åk 9 Rån minskar, att bli bestulen ökar Sexuella övergrepp och tvingad till sex högst bland flickor Kränkande behandling i skolan ökar för flickor Bevittnat psykiskt våld i familjen högre bland flickor 5 Brott och våld Minskat Allvarliga egendomsbrott Bära vapen Ökat Oroande utveckling / gap Positiv utveckling Neutralt/beskrivande Andelen flickor i årskurs 9 som använt hot eller våld Otrygghet Utsatthet för brott och våld 72 63 70 63 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdet löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av välbefinnande. Indexet baseras på hur eleverna har besvarat följande frågor: ”Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt lycka och glädje?; ”Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt dig nöjd med livet som det är just nu?”; ” Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt att livet är härligt att leva?”. 25 21 46 37 26 23 46 35 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ångest/Oro Nedstämdhet Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdena löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av Ångest/Oro respektive Nedstämdhet. Indexet Ångest/Oro baseras på följande frågor eleverna har fått besvara om de senaste 2 veckorna: ”Känt dig nervös, orolig eller spänd”; ” Haft svårt att sluta oroa dig eller kontrollera din oro”. Indexet Nedstämdhet baseras på följande frågor eleverna har fått besvara om de senaste 2 veckorna: ”Minskat intresse eller glädje att göra saker”; ”Känt dig nedstämd eller upplevt en känsla av hopplöshet”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdet löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av god psykosomatisk hälsa. Indexet baseras på hur eleverna har besvarat följande frågor: "Under detta läsår, hur ofta har du haft huvudvärk?"; "Under detta läsår, hur ofta har du haft dålig aptit?"; "Under detta läsår, hur ofta har du haft "nervös mage" (t.ex. magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré)?"; "Under detta läsår, hur ofta har du haft svårt att somna?"; "Under detta läsår, hur ofta har du sovit oroligt och vaknat under natten?". 24 56 24 54 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som uppgett att de känner sig mycket stressade eller extremt stressade på frågan ”Hur stressad brukar du känna dig av ditt skolarbete?”. 89 92 92 96 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja, flera’ eller ’Ja, en’ på frågan ”Har du någon kompis du kan lita på och berätta personliga saker för?”. 72 vs 63 Välbefinnande (index) Pojkar har högre värde än flickor, åk 9 46 vs 26 Ångest/oro (index) Flickor högre värde än pojkar 55% vs 24% Stressade av skolarbetet Flickor mer än dubbelt så ofta jämfört med pojkar 89–96% Har en kompis att lita på högst bland gymnasieflickor Genomgående mönster • Flickor rapporterar högre nivåer av nedstämdhet, ångest/oro och skolstress än pojkar. • Pojkar rapporterar högre välbefinnande än flickor. • Psykosomatisk hälsa är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning, med en viss försämring bland flickor i årskurs 9. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2002–2022 ställdes frågan ”Röker du?”. År 2024 ändrades frågan till ”Röker du cigaretter (räkna inte med e-cigaretter)?” och år 2026 ställdes frågan ”Har du någon gång rökt cigaretter? (Räkna inte med vejp)” 0 10 20 30 40 50 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2022–2024 ställdes frågan ”Röker du e-cigaretter (elektronisk cigarett som omvandlar vätska till vattenånga)?”. År 2026 ändrades frågan till ” Har du någon gång rökt vejp (elektronisk cigarett som omvandlar vätska till vattenånga)?”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2002–2020 ställdes frågan ”Snusar du?”. År 2022 ändrades frågan till ”Snusar du traditionellt snus med tobak?” och år 2026 ställdes frågan ”Har du någon gång snusat tobak?”. 0 10 20 30 40 50 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Med vitt snus avses tobaksfritt snus med nikotin (nikotinpåsar). 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Baserat på elever som röker/snusar dagligen, ibland eller har rökt/snusat 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som har druckit alkohol senaste 30 dagarna och har varit berusade minst en gång eller fler. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB. 0 10 20 30 40 50 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB. 0 10 20 30 40 50 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor År 2024 förtydligades frågan ”Har du sniffat/boffat någon gång?” med hjälptexten ”T.ex. använt lustgas, butangas från tändare, drivgas från sprayburkar”. 26 2 7 0 34 2 8 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kosttillskott som påstås vara prestationshöjande som t.ex. PWO Anabola androgena steroider Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2006–2018 ställdes frågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? (Trisslott, bingolotto, kasinospel, poker, tips, spel på hästar eller liknande)”. År 2020 ändrades frågan till: ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna satsat pengar på spel? (Exempel: kasinospel, pokerspel, spelautomater, loot-lådor, tips, lotter, vadslagning eller liknande)”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna försökt minska sitt spelande, känt sig rastlösa och irriterade om de inte kunnat spela, eller ljugit om hur mycket de har spelat. Alkohol lika vanligt bland pojkar och flickor 40 % i åk 9 och 70 % år 2 på gymnasiet dricker alkohol Ökat Rökning (Cigaretter + e-cigaretter) Andel som dricker alkohol Andel som storkonsumerar alkohol Minskat Narkotikaanvändningen är på lägsta nivån sedan mätningarna startade Ökat kraftigt Spel om pengar bland gymnasiepojkar Övriga observationer • E-cigarettrökning ökar tydligast bland gymnasieelever, medan vitt snus och tobakssnus ligger stabilt. • Bruket av rökning (cigaretter och e-cigaretter) och vitt snus skiljer sig, vitt snus används dagligen medan rökningen sker ibland. • Sniffning/boffning har minskat igen efter förra mätningens uppgång. • Fler flickor som spelar om pengar upplever problem kopplade till spel om pengar. • Andelen minderåriga elever som själva köper tobaks- eller nikotinprodukter i butik har minskat bland åk 9-flickor sedan 2024 men är relativt oförändrat bland övriga grupper 86 81 78 67 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel som svarat 'Flera gånger i veckan' eller '1 gång i veckan' på någon av alla svarsalternativ i "Hur ofta brukar du delta i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning?” 'Individuell sport (t.ex gymnastik, ridning, simning)’, 'Lagsport (t.ex. fotboll, basket, innebandy)’, 'Kulturaktiviteter (musik, sång, teater och dans)', 'Religiösa aktiviteter (t.ex bönemöten, körsång och ungdomsgrupper)’, 'Friluftsaktiviteter (t.ex scouterna, sportfiskarna och 4H-gårdar)', 'Aktiviteter i en ungdomsorganisation (t.ex politik och RFSL ungdom)', 'Annat’. 85 81 84 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdet löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av positivt föräldraskap. Indexet baseras på hur eleverna har besvarat följande frågor: "Hur ofta tycker du att du kan prata med någon av dem om nästan allt?"; "Hur ofta tycker du att någon av dem tar sig tid att lyssna på dig?"; "Hur ofta tycker du att du kan lita på någon av dem om du verkligen behöver?”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de känner sig mycket eller ganska otrygga att gå ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde eller som uppgett att de ej går ut på kvällen av oro för att utsättas för brott. De som svarat att de inte går ut av andra orsaker ingår inte i basen. 97 96 92 96 93 96 94 85 90 80 97 96 94 94 92 97 96 92 92 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 I hemmet I mitt bostadsområde på dagen I skolan På väg till eller ifrån skolan På internet % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som svarat ’Alltid’ eller ’Ofta’ på frågan Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen:”. Ökad otrygghet Flickors otrygghet på kvällen i bostadsområdet är den högsta sedan mätningarna startade 2010. Hög trygghet I hemmet och i bostadsområdet på dagen för alla grupper. Ojämlik trygghet Trygghet i skolan skiljer sig mellan könen, flickor i årskurs 9 upplever lägst trygghet. Lägst trygghet Trygghet på internet lägst av alla miljöer. Övriga observationer • Pojkars otrygghet har legat stabilt kring 10–15 procent över tid, medan flickors otrygghet konsekvent är högre • Grundskoleflickor uppger lägst trygghet i skolan, 85 procent jämfört med 92–94 procent i övriga grupper. • På internet är tryggheten lägst av alla de undersökta miljöerna. Grundskoleflickor sticker ut med lägst andel – 80 procent – jämfört med 83–93 procent i övriga grupper. 9 8 8 7 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % 0 10 20 30 40 50 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 0 5 10 15 20 25 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 16 9 8 4 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som svarat ’Ja’ på någon av följande frågor fler än 2 gånger eller om man blivit utsatt för minst två av dem 1–2 gånger. "Har du någon gång känt dig utfryst?"; "Har du någon gång känt dig trakasserad, kränkt eller förnedrad?"; "Har du någon gång blivit utsatt för ryktesspridning?"; "Har du någon gång känt dig hotad?"; "Har du någon gång blivit slagen, sparkad eller dragen i håret?"; "Har någon stulit fråndig någon gång?”. 2 2 1 2 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ senaste 12 månaderna på frågan ”Har du varit med om att en vuxen i din familj utsatt någon annan i familjen (t.ex. en annan förälder eller syskon) för fysiskt våld (t.ex. gett en örfil, dragit i håret, slagit eller sparkats)?”. 3 6 4 6 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ senaste 12 månaderna på frågan ”Har du varit med om att en vuxen i din familj utsatt någon annan i familjen (t.ex. en annan förälder eller syskon) för psykiskt våld (t.ex. trakasserat, förnedrat, kränkt eller hotat)?”. Begränsningar och hedersrelaterat våld och förtryck: Andel som svarat ja på både fråga 75 (Har du någon gång känt dig begränsad eller kontrollerad gällande val av partner, umgänge, klädsel eller fritidsaktiviteter?) och 82 (Har du förväntningar på dig från familj och släkt att du ska vänta med sex tills du gifter dig?) 1 3 1 3 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % 5 12 4 14 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ 12 månaderna på frågan ”Har du någon gång mot din vilja varit med om att någon har blottat sig, att någon tafsat på dig eller att du mot din vilja tagit emot eller skickat avklädda bilder?” 1 3 2 4 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ senaste 12 månaderna på frågan ”Har du någon gång haft sex fast du inte ville det?” 4 2 4 1 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Fysiskt våld Vanligast bland pojkar åk 9 att utsatta för fysiskt våld som slag och sparkar. Sexuellt våld Flickor är i högre grad utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja (~13 procent), men även pojkar är utsatta (~ 5 procent). Hedersrelaterat våld Är högre bland flickor än pojkar. Var tionde elev av båda könen uppger att de förväntas vänta med sex till efter giftermål. Låga nivåer Andelen som blir rånade fortsätter att minska och ligger nu på lägsta nivån sedan mätningarna startade. Övriga observationer • Utsatthet för stöld har ökat sedan 2024 och ökningen är störst bland pojkar i årskurs 9. • Andelen elever som är utsatta för kränkande behandling i skolan har ökat bland grundskoleflickor och är nu på den högsta nivån sedan mätningarnas start. • Flickor rapporterar i högre utsträckning än pojkar att de har bevittnat fysiskt och psykiskt våld inom familjen. • Pojkar har i högre utsträckning än flickor blivit kontaktade av någon som vill att de ska begå brott, 4 procent jämfört med 1-2 procent bland flickor. 12 8 8 5 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har snattat eller stulit en cykel. 0 10 20 30 40 50 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har stulit en moped, motorcykel eller bil eller gjort inbrott i en bil eller byggnad. 2024 och tidigare år bestod variabeln av 3 frågor, de som senaste tolv månaderna “stulit moped eller motorcykel” eller ”stulit bil” eller ”gjort inbrott i bil, affär, kiosk eller byggnad”. 0 10 20 30 40 50 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Ny definition 2026: Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har hotat någon, begränsat eller kontrollerat någon gällande val av partner, umgänge, klädsel eller fritidsaktivitet, rånat någon, slagit, sparkat eller dragit någon i håret. Tidigare: Burit vapen, med avsikt slagit någon så att denne förmodligen behövt sjukvård, eller tvingat någon att ge dem pengar, mobiltelefon eller något annat värdefullt. 0 10 20 30 40 50 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har Burit vapen (t.ex. kniv, skjutvapen eller sprängmedel)?. 2024 och tidigare år löd frågan ”Burit vapen (t.ex. kniv eller knogjärn)?”. Tillägg av sprängmedel i frågan 2026 har gett frågan en ny dimension. 1 0 1 0 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Snattat/stulit Pojkar i årskurs 9 har snattat eller stulit i högre utsträckning än övriga grupper, 12 procent jämfört med 7 procent. Minskat över tid Allvarligt egendomsbrott och andelen som har burit vapen har minskat över tid sedan mätningarna började. Ökat Andelen flickor i årskurs 9 som har använt hot eller våld har ökat från 5 (2024) till 7 procent (2026), övriga grupper är oförändrade. Övriga observationer • Sammantaget minskar flera brottstyper eller ligger stabilt över tid, med undantag för stöld bland grundskolepojkar och hot/våld bland flickor i åk 9 som har ökat. • Endast pojkar uppger att de har sålt narkotika, om än i liten omfattning (1 procent) Mejla gärna vår funktionsbrevlåda: stockholmsenkaten@stockholm.se Läs mer på: Undersökning om ungdomars levnadsvanor – Stockholmsenkäten - Stockholms stad