Stockholm Vatten och Avfall: Ekonomisk månadsrapport för juli 2026

[4_Finansiell månadsrapport - juli 2026.pdf] 2026-09-08 Dnr: 26SVOA46 1 (2) Ekonomiavdelningen Maria Ålander Petrén Styrelsen för Stockholm Avfall AB Finansiell månadsrapport – juli 2026 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna lämnad redovisning Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef, Ekonomi Bilagor: Finansiell månadsrapport 260731 Stockholm Vatten och Avfall AB Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2 (2) Bakgrund Finansavdelningen på stadsledningskontoret i Stockholms stad har uppdraget att fungera som kommunkoncernens gemensamma finansfunktion. Syftet är att garantera stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor. Bolagets finansiering ligger på checkräkningskrediten. Räntan för låneportföljen sätts utifrån den faktiska kostnaden för kommunkoncernens skuld. I praktiken innebär det att bolagets skuldportfölj blir en kopia av kommunkoncernens externa skuldportfölj. Rapporten per 31 juli 2026 redovisar att bolagets låneskuld uppgår till 36 877 mnkr, vilket är en ökning med 540 mnkr jämfört med föregående månad, 85,8% av ramen är utnyttjad. Bolaget begärde i samband med styrelsemötet den 17 december 2025 att limiten skulle utökas till 43 000 mnkr för 2026 vilket godkänds av kommunkoncernens ekonomi och trygghetsutskott 17 december 2025. Hela skulden är placerad på checkkrediten i enlighet med policyn. Räntan för juli månad var 2,83 procent. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Diagram 3 i rapportbilagan visar ränteprognosen för rullande 12 månader och osäkerhetsintervallet, medan tabell 3 i rapporten visar stadens kalkylerade räntep rognos. SLUT Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten och Avfall AB Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 36 877 mnkr. Totalt är det en ökning med 540 mnkr sedan förra månaden, 85,8% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,83%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2026-07-31 2026-06-30 Internt lån 36 877 36 337 85,8% Borgensåtagande 4 4 Totalt 36 881 36 341 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB är underordnad Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 19 november 2025 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 17 december 2025 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från den 1 januari 2026. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* Limit Extern upplåning totalt (mnkr) max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) Duration (år) inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år max 75% Kapitalförfall inom 1 år max 30% Betalningsberedskap (mnkr) min 10 000 * Finansiell månadsrapport för juli 2026 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomi- och tryghetsutskott den 19 augusti 2026. juli 2026 20 244 41,2% 1,82 20 518 1,84 86 76986 769 41,6% 9,6%9,1% 83 513 83 239 2026-06-302026-07-31 UtnyttjatLimit 43 000,0 -40 000 -35 000 -30 000 -25 000 -20 000 -15 000 -10 000 -5 000 0 jul-21 jan-22 jul-22 jan-23 jul-23 jan-24 jul-24 jan-25 jul-25 jan-26 jul-26 Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historisk utveckling samt prognos med räntescenarier för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 juli 2026 och gäller till den 31 december 2026. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,22 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 1 086,9 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 1455,7 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 368,8 mnkr. 0,00% 1,00% 2,00% 3,00% 4,00% 5,00% 6,00%Ränta (%) Historisk utveckling och räntescenarier Historisk Parallellskifte +1% Parallellskifte -1% Parallellskifte +3% Parallellskifte -3% Snittränta (prognos) 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 jul-21 jul-22 jul-23 jul-24 jul-25 jul-26 Duration enligt finanspolicy* Limit 1,25-3,75 år * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Utlåningsränta 2,86 2,83 2,85 2,84 2,86 2,92 2,94 3,00 3,04 3,06 3,07 3,09 3,10 3,10 3,11 3,12 3,11 3,11 3,11 3,14 3,13 3,13 3,15 3,15 3,15 3,15 3,15 3,15 3,15 3,15 3,15 3,15 3,12 3,12 3,12 3,12jul-29 jul-28 jun-28 jan-28 apr-28 maj-28 mar-28 feb-28 jun-29 nov-28 dec-28 jan-29 feb-29 mar-29 apr-29 maj-29 Månad aug-26 sep-28 aug-28 okt-28 dec-27 aug-27 sep-27 okt-27 nov-27 jul-27 maj-27 jun-27 feb-27 mar-27 sep-26 okt-26 apr-27 nov-26 dec-26 jan-27 Marknadskommentarer per 2026-07-31 Bilaga I Sammanfattning Konflikter och säkerhetsläget i Mellanöstern fortsatte att vara i fokus för världspolitiken och ekonomin. Fortsatt osäkerhet kring hur varu- och energitransporter påverkar den globala ekonomin och inflationen och fortsatt avvaktande centralbanker. Bolagsrapporter över det andra kvartalet som nu presenterats visar generellt goda siffror, framtidstro och således motståndskraft mot den geopolitiska oron. God BNP utveckling och låg inflation i Sverige. Internationellt onflikten i mellanöstern har inneburit fortsatta handelsstörningar och volatilitet i oljepriset. Utspel om förhandlingar, vapenvila och förnyade attacker sker så gott som dagligen och skapar osäkerhet om framtida utveckling. Terminspriset på olja har under månaden varierat mellan 72 US dollar per fat till 101 US dollar, med ett snittpris på 86 US dollar per fat. Detta jämfört med samma period förra året om 66 US dollar per fat. Ett högre oljepris ökar generellt kostnaden för de flesta varor genom att transporter blir dyrare. Stoppen i handelsvägarna och de högre energipriserna har bidragit till att hålla inflationen uppe, samtidigt som centralbankerna har svårt att uppskatta de långsiktiga effekterna av utvecklingen. Samtidigt som centralbankerna håller styrräntorna oförändrade så har den ökade osäkerheten bidragit till högre långa obligationsräntor i framförallt USA. Under juli har den amerikanska 10-åriga statslåneräntan stigit från 4,3% till 4,7%. US dollarn föll något mot svenska kronan och kostade vid månadsskiftet 9,53 kr. Amerikansk BNP visade en tillväxt om 1,5 % i årstakt för andra kvartalet, vilket var lägre än förväntat. Inflationen sjönk måttligt till 3,5 %. Federal Reserve (FED) valde vid sitt julimöte att lämna styrräntan oförändrad på 3,75 %. Marknaden indikerar att nästa ränteförändring från FED blir en höjning, men osäkerheten är stor. Konjunkturen globalt och särskilt i Sverige uppvisar trots störningar och högre långräntor god tillväxt och motståndskraft där investeringar i datacenter, chip och övrigt relaterat till AI-utvecklingen tillsammans med försvar och energiinfrastruktur driver på en kraftig investeringstillväxt globalt. Under månaden har det varit stora fluktuationer i AI-relaterade bolags aktiekurser då man ännu inte vet hur stark, långtgående och omdanande denna AI utveckling är, som det brukar vara vid större teknikskiften, där man ofta överskattar de kortsiktiga och underskattar de långsiktiga effekterna. Världsindex MSCI World All Countries var oförändrat K under juli, men har gått upp 10,4% sedan årsskiftet. I svenska kronor har motsvarande världsindex gått upp 14% i år p.g.a. av att den svenska kronan försvagats under året. Europa nflationen i eurozonen är fortsatt förhöjd med 2,9 % i årstakt under juli. Europeiska centralbanken valde att under sitt julimöte hålla styrräntan oförändrad på 2,25 % men marknaden förväntar sig höjningar under det kommande året. BNP tillväxten för Eurozonen landade på 1,0 % i årstakt, samtidigt som framåtblickande faktorer från både hushåll och företag visar en ökad optimism. Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har gått in en ny fas där Ukraina har fokuserat på att slå ut delar av den för Ryssland så viktiga oljeindustrin, men kriget fortsätter alltjämt med stora mänskliga förluster. Euron har under månaden varit relativt oförändrad mot svenska kronan och kostade vid månadsskiftet 10,98 kronor. Sverige NP tillväxten i Sverige uppgår till goda 2,8 % i årstakt, där den privata konsumtionen nu äntligen kommit igång. Samtidigt är svensk inflation i ett globalt perspektiv låg, något som till viss del beror på tillfälliga riktade skattesänkningar på livsmedel fram till 31 december 2027 och drivmedel som löper ut under hösten 2026. Inflationen enligt KPIF för juli uppgår till 0,7 % i årstakt. Marknaden förväntar sig en höjning från Riksbanken under hösten, vilket kan förklaras av att producentpriserna ökar snabbt (7,4 % i årstakt) och att internationella räntor ökar. Prisutvecklingen för bostäder visar en överraskande svag utveckling särskilt för bostadsrätter i Stor-Stockholm, där Boolis och SBAB:s indikator visar en nedgång för juli med 7,1, vilket gör att årets uppgång därmed är utraderad Men julisiffrorna är påverkade av ett lågt antal affärer så man bör avvakta kommande månaders statistik för att kunna fastställa något trendbrott. Prisuppgången senaste 12 månaderna är 1,7%. Konjunkturinstitutets Barometerindikatorn för juli steg för tredje månaden i rad och visar på ett starkare stämningsläge än normalt. Stämningsläget stärktes inom tillverkningsindustrin och särskilt inom handeln, där det nu är mycket starkt. Stockholmsbörsens breda index visade under månaden en avkastning med återlagd utdelning på 2,2 %, och sedan årsskiftet en uppgång på 10,2%. I B Dnr KS 2025/1196 Sida 1 (4) 2025-12-17 stockholm.se Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Denna bilaga gäller enligt beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) från och med den 1 januari 2026 och ersätter Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 18 december 2024 (Dnr KS 2024/40). 1. Generella principer 1.1 Ram för extern upplåning Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. 1.2 Ramar för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag Den totala ramen för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag (bolagen) är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 130 000 mnkr. Ramar för varje enskild kommunkoncernintern motpart framgår enligt nedan tabell. Motpart* Limit (mnkr) (mnkr) AB Familjebostäder 11 400 AB Stockholmshem 15 500 AB Stokab 1 400 AB Svenska Bostäder 13 900 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 7 000 Mässfastigheter i Stockholm AB 700 S:t Erik Markutveckling AB 4 900 Skolfastigheter i Stockholm AB 22 500 Stockholm Vatten och Avfall AB 43 000 Stockholms Hamn AB 4 500 Stockholms Stads Parkerings AB 2 000 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 10 Totalt 126 810 *Kulturhuset Stadsteatern och SGA Fastigheter AB lånar fr.o.m. den 1 januari 2016 från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Dnr KS 2025/1196 Sida 2 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska staden och samtliga bolag erbjudas upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. 1.3 Borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Staden tecknar vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser för bolagens och stiftelsernas räkning, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Vid borgen eller garanti, inklusive pensionsutfästelser, ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2. Risk 2.1 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 30 procent av kapitalet förfaller inom ett år. Utöver detta gäller en löptid om maximalt 15 år vid upplåning. 2.2 Likviditetsrisk Kommunkoncernen ska vid varje tidpunkt ha en betalningsberedskap på minst 10 000 mnkr i form av tillgängliga likvida medel. Dnr KS 2025/1196 Sida 3 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2.3 Valutarisk Lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Kontrakterade valutaflöden i utländsk valuta för respektive nämnd, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr för totalt kontrakt eller enskilda valutaflöden ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken fattar därefter beslut huruvida valutakurssäkring ska ske. Dokumentering av beslutet ska ske. 2.4 Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen ska inte understiga 1,25 år och ska inte överstiga 3,75 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent av ränteförfallen ligger inom ett år. 2.5 Kreditrisk I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Stockholms stads motparter ha ett kreditbetyg (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten har fler än en rating skall den lägsta ratingen användas. Kommunkoncernens totala kreditexponering anges som ett samlat kreditvärde. Limit för maximalt tillåtet kreditvärde uppgår till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Kreditvärdet beräknas utifrån placeringarnas nominella belopp inklusive upplupna räntor samt marknadsvärdet för derivatkontrakt, Respektive värde justeras för ratingvikter och löptidsvikter. Kreditvärdet kompletteras med en begränsning av kreditexponeringen i kronor per motpart för att diversifiera risken. För exponeringar med kortare löptid än sex månader kan Standard & Poor´s eller Moody´s kortfristiga rating användas. För exponeringar längre än sex månader ska den långfristiga ratingen användas. Derivatkontrakt omfattas således även av nedanstående tabell och exponeringen beräknas som derivatets marknadsvärde. Maximal kreditexponering per motpart framgår av nedanstående tabell. Dnr KS 2025/1196 Sida 4 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Vid det fall en befintlig motpart inte längre erhåller lägsta godkända ratingbetyg får inga nya affärer göras med denne motpart. Befintliga avtal och positioner ska utvärderas av internbanken innan åtgärd vidtas. Detta ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. 2.6 Operationell risk I enlighet med finanspolicyn ska förluster överstigande 200 000 kr rapporteras till kommunstyrelsen. Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Svenska staten Svenska staten