Plans to improve Kista-Sollentuna-Häggvik and other city centers

Region Stockholm har remitterat förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna till bland annat Stockholms stad för yttrande. Stockholms stad har två regionala stadskärnor: Kungens kurva-Skärholmen, som delas med Huddinge kommun och Kista-Sollentuna-Häggvik, som delas med Sollentuna kommun.Att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion, med åtta regionala stadskärnor, är en grundläggande strategi för regionens utveckling sedan den regionala utvecklingsplanen 2001.För att genomföra intentionerna i den regionala utvecklingsplanen har Region Stockholms klimat- och regionutvecklingsnämnd fått ett budgetuppdrag att, inom ramen för arbetet med att revidera den regionala utvecklingsplanen (RUFS) 2060, ta fram färdplaner för de regionala stadskärnorna. Färdplanerna ska vara till för att utveckla såväl klimat- och resurseffektiva som attraktiva regionala stadskärnor baserade på deras karaktärer och komparativa fördelar. Färdplanerna ska även beakta hur kulturen kan involveras när de regionala stadskärnorna utvecklas. [R2 PM Förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna.pdf] PM Rotel II (Dnr KS 2025/1602) Förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna Remiss från Region Stockholm Remisstid den 27 mars 2026 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till stadens promemoria. 2. Berörda nämnder uppmanas att anmäla det gemensamma tjänsteutlåtandet i sin nämnd. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Region Stockholm har remitterat förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna till bland annat Stockholms stad för yttrande. Stockholms stad har två regionala stadskärnor: Kungens kurva-Skärholmen, som delas med Huddinge kommun och Kista-Sollentuna-Häggvik, som delas med Sollentuna kommun. Att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion, med åtta regionala stadskärnor, är en grundläggande strategi för regionens utveckling sedan den regionala utvecklingsplanen 2001. För att genomföra intentionerna i den regionala utvecklingsplanen har Region Stockholms klimat- och regionutvecklingsnämnd fått ett budgetuppdrag att, inom ramen för arbetet med att revidera den regionala utvecklingsplanen (RUFS) 2060, ta fram färdplaner för de regionala stadskärnorna. Färdplanerna ska vara till för att utveckla såväl klimat- och resurseffektiva som attraktiva regionala stadskärnor baserade på deras karaktärer och komparativa fördelar. Färdplanerna ska även beakta hur kulturen kan involveras när de regionala stadskärnorna utvecklas. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Järva stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Stockholms 1 (11) Stadshus AB. Samtliga remitterade nämnders förvaltningar och bolag har inkommit med ett gemensamt kontorsyttrande. Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, kulturförvaltningen, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Järva stadsdelsförvaltning, Skärholmens stadsdelsförvaltning och Stockholms Stadshus AB framför att färdplanernas fyra målområden fångar de mest angelägna frågorna att arbeta med för att nå mål och intentioner i den regionala utvecklingsplanen. Kontoren och Stockholms Stadshus AB välkomnar färdplanernas tydliga fokus på samverkan mellan regional, kommunal och lokal nivå och ser att färdplanerna har stor potential att driva frågor på statlig nivå. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag välkomnar Region Stockholms färdplaner för de regionala stadskärnorna och ser dem som viktiga verktyg för att stärka den flerkärniga Stockholmsregionen. Färdplanerna är förankrade i RUFS 2060 och ger en relevant bild av stadskärnornas styrkor, utmaningar och potential. De fyra målområdena fångar centrala frågor, och det är positivt att färdplanerna tydligt lyfter samverkan mellan regional-, kommunal- och lokal nivå samt har potential att driva frågor på statlig nivå. Samtidigt bedömer stadens remissinstanser att insatserna i vissa fall är väl detaljerade och delvis överlappande. De skulle med fördel kunna omformuleras för att tydligare visa gemensamma ambitioner, kvalitet eller funktion, samt att beroenden mellan insatser förtydligas. Roller och ansvar mellan region och kommun behöver klargöras, samtidigt som det kommunala självstyret ska värnas. Det är viktigt att arbetet kan anpassas efter aktuella behov, eftersom dessa förändras över tid, vilket gör det värdefullt att hålla handlingsutrymmet öppet. Färdplanerna bör bygga på ett helhetsperspektiv där trygghet, stadsliv, grönstruktur, kultur, näringsliv och kollektivtrafik samverkar. Insatserna ska planeras på kort, medel och lång sikt för att skapa levande, attraktiva och hållbara stadsmiljöer. För Kista–Sollentuna–Häggvik och Kungens kurva–Skärholmen är det särskilt viktigt att färdplanerna stödjer redan pågående samarbete och samtidigt ger utrymme för flexibilitet i genomförandet. Stockholm den 18 mars 2026 Jan Valeskog Bilagor 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2025/1602-10.1 2. Förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna, dnr KS 2025/1602-1.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 2 (11) Ärendet Region Stockholm har remitterat förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna till bland annat Stockholms stad för besvarande. Stockholms stad har två regionala stadskärnor: Kungens kurva-Skärholmen som delas med Huddinge kommun och Kista-Sollentuna-Häggvik som delas med Sollentuna kommun. Att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion, med åtta regionala stadskärnor, är en grundläggande strategi för regionens utveckling sedan den regionala utvecklingsplanen 2001. För att genomföra intentionerna i den regionala utvecklingsplanen har Region Stockholms klimat- och regionutvecklingsnämnd fått ett budgetuppdrag att, inom ramen för arbetet med att revidera den regionala utvecklingsplanen (RUFS) 2060, ta fram färdplaner för de regionala stadskärnorna. Färdplanerna ska vara till för att utveckla såväl klimat- och resurseffektiva som attraktiva regionala stadskärnor baserade på deras karaktärer och komparativa fördelar. Färdplanerna ska även beakta hur kulturen kan involveras när de regionala stadskärnorna utvecklas. Under 2024 och 2025 har regionledningskontoret haft möten och workshops med samtliga kommuner som har en regional stadskärna. Fokus har varit att beskriva nuläget och fånga de utmaningar, möjligheter och behov som finns i respektive stadskärna. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med berörda kommuner och i samverkan med Region Stockholms förvaltningar. Resultaten har sammanställts i förslag till färdplaner för alla åtta regionala stadskärnor. Dialogerna har även kompletterats med en statistisk uppföljning över utvecklingen i de regionala stadskärnorna, en så kallad lägesbild. Lägesbilderna skickas ut tillsammans med färdplanerna som kunskapsunderlag men är inte en del av remissen. Efter remisstiden kommer slutliga justeringar göras i färdplanerna inför planerat antagande i Region Stockholms klimat- och regionutvecklingsnämnd i maj 2026. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) 2060 planeras även att tas upp för antagande i regionfullmäktige i maj 2026. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Järva stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. Samtliga remitterade nämnders förvaltningar och bolag har inkommit med ett gemensamt kontorsyttrande. Stadsledningskontoret, exploateringskontoret, kulturförvaltningen, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Järva stadsdelsförvaltning, Skärholmens stadsdelsförvaltning och Stockholms Stadshus AB 3 (11) Stadsledningskontorets, exploateringskontorets, kulturförvaltningens, miljöförvaltningens, stadsbyggnadskontorets, trafikkontorets, Järva stadsdelsförvaltnings, Skärholmens stadsdelsförvaltnings och Stockholms Stadshus AB:s gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kontoren välkomnar Region Stockholms färdplaner för de regionala stadskärnorna och ser dem som viktiga strategiska verktyg för att stärka den flerkärniga Stockholmsregionen med tillgängliga, attraktiva och hållbara miljöer för boende, arbete, handel, service och besök såväl nationellt som internationellt. Kontoren anser att färdplanerna är väl förankrade i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) och i stort ger en relevant bild av stadskärnornas unika styrkor, utmaningar och utvecklingspotential. Kontoren bedömer att färdplanernas fyra målområden fångar de mest angelägna frågorna att arbeta med för att nå mål och intentioner i den regionala utvecklingsplanen. Kontoren välkomnar färdplanernas tydliga fokus på samverkan mellan regional, kommunal och lokal nivå och ser att färdplanerna har stor potential att driva frågor på statlig nivå. Färdriktningarna ska ange den riktning som vi tillsammans behöver jobba mot i ett mer långsiktigt perspektiv för att nå målen i RUFS. Förslagsvis skulle de kunna kompletteras med skrivningar om åtgärder som inte nödvändigtvis är beroende av samverkan, men där stora synergieffekter skulle kunna uppnås om kommunerna arbetade parallellt för att uppnå samma mål, exempelvis såsom grönare stadsmiljöer, platsaktivering, kultur, idrott, evenemang, mötesplatser etc. Kontoren ser ett värde i att genomförandet omfattar insatser som på kort och medellång sikt kan bidra till ökad aktivitet, synlighet och attraktivitet i stadskärnorna, parallellt med mer långsiktiga strukturella åtgärder. Sådana insatser kan stärka platsens identitet och bidra till trygghet och stadsliv under pågående utvecklingsprocesser. Det är positivt att insatserna i färdplanerna ska vara generellt skrivna för att kunna formas tillsammans allt eftersom arbete med insatserna påbörjas. Kontoren anser dock att vissa av insatserna är lite väl detaljerade och föreslår därför att de ses över och formuleras för att snarare visa på en gemensam ambition, kvalitet eller funktion som behöver utvecklas. Vissa insatser uppfattas beskriva samma sak och föreslås slås ihop. I de fall det finns ett beroende mellan insatserna kan det med fördel förtydligas för att säkerställa att arbete görs i rätt ordning. Kontoren bedömer sammantaget att stadskärnornas utveckling bör ses i ett bredare attraktions- och konkurrenskraftsperspektiv där näringsliv, kultur, besöksnäring, möten och evenemang tillsammans bidrar till levande och hållbara stadsmiljöer. Förslaget om ett forum mellan den kommunala och regionala politiken för att diskutera prioriteringar och ena aktörer kring insatserna de kommande åren är positivt men formerna för forumet behöver arbetas vidare med, samtidigt framhåller kontoren 4 (11) också att det ytterst är kommunfullmäktiges beslut som styr över den kommunala verksamheten. Inom flera områden finns redan välfungerande samverkansstrukturer och insatserna i färdplanen bör i första hand utgå från dessa. Vid behov föreslås befintliga forum stärkas eller breddas. Roller och ansvar behöver tydliggöras i det fortsatta arbetet. Färdplanerna skulle med fördel kunna kompletteras med ett resonemang kring tidshorisonten för deras inriktning och genomförande samt med förtydligande kring hur regionens olika förvaltningar är delaktiga i färdplanerna för att skapa ökad förståelse kring hur frågor kring kollektivtrafiken, vården och kulturen kan hanteras. Både Kungens kurva-Skärholmen och Kista-Sollentuna-Häggvik präglas av barriärer och saknar naturliga kopplingar. En historisk koppling skulle kunna bidra till ökad förståelse för varför just dessa stadsdelar är utpekade som regionala stadskärnor. Även behovet av samverkan kring bostadsbehovet kopplat till den demografiska utvecklingen skulle kunna lyftas tydligare. Ett önskemål inför framtida remisser är att de innehåller samtliga kartbilder som är tänkta att ingå i underlaget. Målområde: Levande och attraktiva kärnor Kontoren anser att grönstrukturens viktiga roll för såväl rekreation som biologisk mångfald skulle behöva uppmärksammas tydligare i färdplanerna. Både Kista- Sollentuna-Häggvik och Kungens kurva-Skärholmen inrymmer regionala grönkilar som erbjuder stora kulturella och rekreativa värden för de människor som bor, verkar och besöker stadskärnorna, samtidigt som de också har en regionalt viktig ekologisk funktion. Kista-Sollentuna-Häggvik ligger i anslutning till Järvafältets naturreservat, Hansta naturreservat, Norra Igelbäckens naturreservat samt Igelbäckens kulturreservat som utgör viktiga delar i den gröna infrastrukturen. Kungens kurva- Skärholmen ligger i anslutning till Sätraskogens naturreservat och Gömmarens naturreservat. Båda kärnorna har stora barriärer i de gröna kilarna idag i form av vägar, infrastruktur och hårdgjorda ytor. Ett ökat inslag av grönska bidrar även till luftrening och omhändertagande av dagvatten samtidigt som det bidrar till mer attraktiva parker och gaturum. Kontoren föreslår att färdplanerna kompletteras med insatser kring samverkan för att stärka de gröna sambanden i kärnorna. För att skapa attraktiva och trygga stadskärnor är det brottsförebyggande arbetet en viktig del av trygghetsarbetet. Det behöver bidra till att motverka organiserad brottslighet och kriminell ekonomi. Genom utvecklad myndighetssamverkan och starka brottsbekämpande kedjor kan regionen och kommunerna gemensamt verka för sund konkurrens och rättvisa villkor för näringslivet. Ett samlat arbete för att säkerställa efterlevnad av lagar och regler bidrar till ökad trygghet, tillit och förtroende hos invånare, besökare och näringsliv, och stärker den regionala stadskärnans attraktivitet och långsiktiga utveckling. Stockholms stad har en samverkansöverenskommelse med polisen för att öka tryggheten och förebygga brott, genomförandet av insatserna behöver utgå från befintliga samverkansforum. 5 (11) Insatserna Verka tillsammans för en tryggare stadskärna respektive Verka för en ökad upplevelse av trygghet i den regionala stadskärnan föreslås kompletteras med skrivningar om detta. Insatserna Öka kännedomen om de regionala stadskärnornas betydelse föreslås tydliggöras kring syfte och behov. De bör i första hand syfta till att öka intresset för att vara med och utveckla och investera i stadskärnorna. En tydlig och sammanhållen berättelse om stadskärnornas identitet, innehåll och utvecklingsinriktning är viktig för att stärka deras varumärke och attraktionskraft gentemot företag, investerare, boende och besökare. Kopplingar till insatser som rör framtagande av målbilder och profiler föreslås tydliggöras medan exempel på specifika aktiviteter föreslås strykas. Målområde: Målpunkter för regional samhällsservice Kontoren ser positivt på att Målpunkter för regional samhällsservice ingår som målområde och särskilt att vården, som ligger under regionens ansvar och rådighet, lyfts fram. Förslagsvis markeras insatserna om att öka vårdutbudet i de regionala stadskärnorna med symboler som tydligt visar att regionen driver och leder arbetet. Kontoren ser positivt på att kultur tas upp som en faktor för att utveckla de regionala stadskärnorna. Kulturen har en central roll och är en motor för att skapa ett levande stadsliv vilket stärker besöksnäringen, kvällsekonomin och stadskärnornas roll som destinationer för upplevelser, möten och evenemang. Färdplanerna skulle med fördel kunna stärkas med beskrivningar om hur man kan stötta utvecklingen av en levande stad underifrån och vad som attraherar ett kulturliv för att skapa en gemensam bild av vilka förutsättningar som krävs för att kulturaktörer ska vilja etablera sig i kärnorna. I nuläget hanteras kulturen under målområdet Målpunkter för regional samhällsservice men för att underlätta framtida samarbeten föreslås att kulturen även tas upp i färdriktningen under målområde Levande och attraktiva stadskärnor. Det skulle lyfta kultur som en del av ett mer långsiktigt perspektiv för att nå målen i RUFS, vilket framför allt saknas i färdplanen för Kista-Sollentuna-Häggvik. Kontoren ser positivt på insatsen Samverkan för att stärka kulturen i de regionala stadskärnorna men den sista meningen ”Främja mellankommunala samarbeten kring etableringar kopplat till idrottens platser i de regionala stadskärnorna” föreslås kompletteras så att även etableringar av kulturens platser främjas. Vad gäller insatserna Underlätta matchningen mellan lokalutbud och efterfrågan inom kulturen är stadens erfarenhet att dylika plattformar är mycket svårhanterliga. De kräver mycket insamlande av rörlig data från olika fastighetsbolag. Lediga lokaler annonseras dessutom redan på flertal plattformar. Kontoren föreslår därför att denna insats utgår för att prioritera andra insatser inom området som skulle kunna ge mer utväxling. Sedan år 2016 arbetar Stockholms stad med kulturlotsning som ett verktyg för att stötta kulturaktörer med uppstart, etablering och utveckling av sina kulturverksamheter. Kulturlotsarna arbetar med att matcha kulturaktörer och 6 (11) fastighetsägare i syfte att utveckla och etablera nya platser för kultur. Kulturlotsarna agerar som en kunskapspartner och länk mellan kulturlivets aktörer, fastighetsägare och stadens förvaltningar. Kulturlotsning är en av kulturförvaltningens viktigaste metoder för att Stockholm ska växa med kultur, på kort och lång sikt. Kontoren ser därför kommunens befintliga lotsfunktion som en mer effektiv väg för att hjälpa kulturella och kreativa verksamheter att hitta lokaler i de regionala stadskärnorna. Staden tog 2023 fram rapporten Lokalbehovsanalyser för Stockholms kulturliv 2031 vilken skulle kunna ligga till grund för fortsatt arbete. Målområde: Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation Näringslivet är en grundläggande förutsättning för att skapa välfungerande regionala kärnor. Kontorsarbetsplatser har en viktig roll för att skapa levande stadsliv men marknadsintresset är dessvärre ytterst begränsat i kärnorna. Formuleringen ”Ökad etablering av kontor” i ingressen till målområde Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och kultur står i konflikt med stadens planering och analyser, liksom regionens egen rapport Värdering av stadskvaliteter – betalningsvilja för kontor. Kontoren föreslår därför att formuleringen ses över, även om det bara är en direkt referens till vad som står i granskningshandlingen av RUFS 2060, för att tydliggöra att allt näringsliv i kärnorna är viktigt. Besöksnäringen, inklusive möten, evenemang, handel, upplevelser och besöksrelaterad service, är en viktig del av näringslivsutvecklingen i de regionala stadskärnorna och bidrar till arbetstillfällen, stadsliv och attraktivitet. Verksamhetsområden och logistik är andra exempel på viktigt näringsliv i båda kärnorna. Färdplanerna föreslås därför kompletteras med skrivningar om att öka bredden och variationen i näringslivet samt stärkt samverkan för etablering av arbetsplatser inom offentlig eller ideell sektor, i likhet med etableringen av Stockholmshems huvudkontor i Skärholmen. Potentialen att etablera statliga och/eller europeiska myndigheter och muséer etc. föreslås utredas. Insatsen Stärk små och medelstora företags möjligheter till hållbar omställning genom finansiering och rådgivning som finns i båda färdplanerna och handlar om samverkan med Almi kan med fördel utvecklas och förtydligas. Regionens roll i arbetet får gärna också beskrivas. Målområde: Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande God tillgänglighet är en central förutsättning för att stadskärnorna ska kunna utvecklas till välfungerande och attraktiva regionala kärnor. Kontoren ser positivt på att målområdet Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande ingår i färdplanerna i och med att regionen har ansvaret och rådigheten över kollektivtrafiken. Kontoren anser dock att kollektivtrafik och infrastruktur borde få ännu mer utrymme i färdplanerna då frågorna har stor betydelse för att uppnå målen i RUFS och är avgörande för att nå målen om ett hållbart resande och då frågorna också kräver samordning med flera aktörer. 7 (11) Öppnandet av Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn skapar nya kopplingar i regionen. Behovet av kollektivtrafik-satsningar för att erbjuda alternativ med hållbara transporter i dessa länkar skulle med fördel kunna lyftas tydligare. Parkering och mobilitet är strategiska verktyg i stadsutvecklingen som bör integreras tydligare i det fortsatta genomförandet av färdplanerna. Hållbara transporter uppnås inte enbart genom minskat parkeringsutbud, utan sker genom rätt lokalisering, rätt prissättning och rätt typ av parkering. Kontoren anser att färdplanerna bör synliggöra behovet av fortsatt mobilitet med etappvisa parkeringsstrategier, där utbud/efterfrågan från handel, besöksnäring och arbetsplatser beaktas och anpassas över tid. Detta kan till exempel ske genom etablering av samnyttjande och mobilitetsanpassade parkeringsanläggningar så kallade mobilitetshubbar. Stockholms stad beslutade 2025 om en ny parkeringspolicy med tydligt fokus på att minska bilismen genom minskat antal parkeringsplatser, högre avgifter och nya regler för nyproduktion. Kontoren ser vinster med att samordna insatser över kommungränserna för minskat bilresande inom och till kärnorna och föreslår att färdplanerna kompletteras med skrivningar om det. Synpunkter på Färdplan för Kista-Sollentuna-Häggvik I färdplanen används begreppen ”kärnor”, ”noder” och ”delar”, för att underlätta läsandet föreslås begreppet noder definieras tidigare i dokumentet och även illustreras i kartan. En detalj som bör justeras i beskrivningen av kärnan (s.9) är att det är genom stiftelsen Electrum och bolaget Kista Science City AB som samverkan sker mellan akademi, näringsliv, kommun och region. Målområde: Levande och attraktiva stadskärnor Insatsen Ta fram en gemensam målbild för Kista-Sollentuna-Häggvik föreslås även omfatta frågor om identitet, berättelse och kommunikation. En tydlig och samordnad bild av Kista–Sollentuna–Häggvik stärker platsens attraktivitet gentemot företag, investerare, besökare och boende, och underlättar samverkan mellan berörda aktörer. Kontoren instämmer i behovet av insatsen Arbeta tillsammans för att stärka och aktivera ett utvalt stråk inom kärnan. Kontoren förespråkar att Kistagången, stråket mellan Kista och Helenelund prioriteras. Insatsen Stärk kopplingarna mellan den regionala och lokala grönstrukturen i kärnan får gärna förtydligas kring vad som menas med ”gröna stationer”. Målområde: Målpunkter för regional samhällsservice I insatsen Verka för högre utbildning och yrkesutbildning i den regionala stadskärnan är motiveringen att det ”borde” finnas potential för högre utbildning, vilket är vagt och skrivningen föreslås därför ändras till ”Potentialen för högre utbildning och/eller yrkesutbildning föreslås utredas tillsammans med berörda aktörer”. 8 (11) Insatsen Öka vårdutbudet i den regionala stadskärnan Kista-Sollentuna-Häggvik föreslås kompletteras med en skrivning om att det ska säkerställas att det finnas god och jämlik tillgång till vård i kärnan. Kontoren ser att det finns behov av en familjecentral i Husby. Målområde: Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation Insatsen Stärk den regionala stadskärnans noder och deras unika profiler får gärna förtydligas kring hur de olika nodernas styrkor ska användas för att stärkas och komplettera varandra. Kontoren föreslår även att denna insats slås ihop med insatsen Stärk de regionala stadskärnornas olika profiler. Målområde: Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande. Kontoren vill särskilt betona vikten av en robust, kapacitetsstark och internationellt konkurrenskraftig kollektivtrafikförsörjning av Kista–Sollentuna–Häggvik. Stadskärnans roll som ett av regionens viktigaste områden för kunskapsintensivt näringsliv, innovation, möten och evenemang ställer höga krav på tillgänglighet. För att attrahera företag, internationell kompetens, kongresser, affärsresenärer och besökare krävs att området är enkelt att nå med kollektivtrafik, såväl regionalt och storregionalt som lokalt, och att tillgängligheten fungerar väl under hela dygnet. Kontoren ser mycket positivt på de infrastruktursatsningar som stärker Kista– Sollentuna–Häggviks tillgänglighet, såsom utbyggd tunnelbana, tvärbanans Kistagren samt förbättrade regionala och storregionala tågförbindelser. Särskilt viktigt ur ett destinationsperspektiv är smidiga byten, tydlig orienterbarhet och god koppling mellan kollektivtrafiknoder och stadskärnans målpunkter, inklusive arbetsplatser, hotell, mötesanläggningar, evenemangsplatser och service. Kontoren håller med om skrivningen i färdriktningen om att öka uppkopplingen mot Östra Mellansverige och Arlanda samt att stärkta tvärförbindelser är viktiga, men ser att det skulle finnas stora fördelar också med en järnvägskoppling mellan Kista och Oslo. Kontoren anser även att det finns behov att stärka tvärförbindelserna med den södra regionahalvan, inte enbart på den norra regionahalvan som det är skrivet nu. Skrivningen föreslås justeras till ”Öka kärnans storregionala uppkoppling mot Arlanda, Östra Mellansverige och Oslo och verka för stärkta tvärförbindelser till övriga regionala stadskärnor”. Insatsen Ökad kunskap om resandets utveckling föreslås justeras så att resandet till/från olika noder utreds eftersom det kan förväntas vara stor skillnad inom kärnan. Insatsen Stärk kopplingarna inom kärnan och öka möjligheterna för fler att gå, cykla och åka kollektivt bör kompletteras med att det finns behov av att stärka cykelkopplingarna mellan Kista och centrala Stockholm. Kontoren instämmer i behovet av samverkan för ett genomförande av Tvärbanans Kistagren till Helenelund och värnar om att färdigställa tvärbanan i tid men är angelägen om att hänsyn tas till pågående och kommande stadsutveckling samt att 9 (11) projektet bidrar till att skapa ett attraktivt stadsrum. Staden anser att de krav som ställts för ett genomförande som exempelvis infrastrukturanpassningar, skyddsåtgärder vid Ulvsundavägen och gestaltningen av Jan Stenbecks torg fortsatt är viktiga. Insatsen Undersök förutsättningarna för ett regionaltågsstopp i den regionala stadskärnan Kista-Sollentuna-Häggvik bör formuleras tydligare, förslagsvis byts begreppet ”undersök” mot ”utred”. Stockholms stad förespråkar Kista-Helenelund som placering för regionaltågstopp. Kontoren ser inte att insatsen Samverkan och kunskapsuppbyggnad kring området ”Kilen” i Helenelund som en prioriterad fråga de närmsta åren, utan att den kan lyftas på sikt när det finns marknadsförutsättningar för en utveckling i området. Frågan kanske även går att hantera på ett enkelt sätt utanför färdplanen. Synpunkter på färdplan för Kungens kurva-Skärholmen Sedan 2022 samverkar Huddinge kommun och Stockholms stad kring fritidsverksamhet, utveckling av regional stadskärna, näringsliv, kultur och trygghet med stöd i en politiskt beslutad samverkansöverenskommelse. Målet med samverkan är att uppnå synergier och ökad effekt av respektive kommuns arbete kring kommunernas långsiktiga verksamhetsmål för den regionala kärnan. Samverkansarbetet ska utgå från berörda parters ansvarsområden, organisation och gällande lagstiftning och ska ske genom såväl kortsiktigt som långsiktigt arbete. Kommunerna har ambitionen att växla upp samverkansarbetet genom att på sikt ta fram ett utvecklingsprogram och en handlingsplan för den regionala Kungens kuva Skärholmen, vilket Huddinge redan idag har för den regionala kärnan Flemingsberg. Kontoren önskar påtala att det är viktigt att den regionala färdplanen möjliggör flexibilitet, så att den går att koppla samman med kommunernas redan befintliga och planerade samverkansarbete samt att den bidrar till att skapa handlingskraft för att realisera visionen för Kungens kurva-Skärholmen som en regional stadskärna. Målområde Levande och attraktiva stadskärnor I insatsen Verka för en ökad upplevelse av trygghet i den regionala stadskärnan nämns Skärholmens busstorg och passager under E4. Förslagsvis tas detaljer om platserna bort för att öppna upp för arbete utifrån aktuella behov. Målområde: Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation En stärkt kvälls- och helgekonomi kan bidra till att utveckla stadskärnan som regional destination för upplevelser, möten och besök. Färdplanen föreslås kompletteras med en insats om att attrahera och utveckla kvällsekonomin i den regionala stadskärnan. Målområde: Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande Stockholms stad vill särskilt betona vikten av en väl fungerande, kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafikförsörjning för Kungens kurva–Skärholmen. God 10 (11) kollektivtrafiktillgänglighet är avgörande för att attrahera både vardagsbesökare och mer sällanbesökande målgrupper, liksom för att möjliggöra en stärkt kvälls- och helgekonomi. Kontoren instämmer i behovet av insatsen Undersök tillfälliga mobilitetslösningar innan planerad kollektivtrafik är på plats. Den är av stor betydelse för att säkerställa god tillgänglighet för besökare och näringsliv samt för att stärka platsens funktion som destination redan under pågående utveckling. Tillfälliga och kompletterande mobilitetslösningar, särskilt under omvandlings- och byggskeden, kan spela en viktig roll för att upprätthålla tillgänglighet och attraktivitet för besökare. Sådana lösningar bör ses som strategiska verktyg för destinationsutveckling och inte enbart som tekniska eller övergångsvisa trafikåtgärder. Kontoren föreslår att regionen som huvudman för kollektivtrafiken driver denna insats. Som svar på remissen Förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna hänvisas till vad som sägs i stadsledningskontorets, exploateringskontorets, Järva stadsdelsförvaltnings, kulturförvaltningens, miljöförvaltningens, Skärholmens stadsdelsförvaltnings, stadsbyggnadskontorets, Stockholms Stadshus AB och trafikkontorets gemensamma tjänsteutlåtande. 11 (11) --- [Stockholms stads yttrande.pdf] bvvvv Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2025/1602 2026-02-24 Sida 1 (10) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Till Region Stockholm Regionledningskontoret Utveckling och regionplanering registrator.rlk@regionstockholm.se Ert Dnr: KRN 2023–0147 Förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna Sammanfattning Stockholms stad välkomnar Region Stockholms färdplaner för de regionala stadskärnorna och bedömer dem som centrala strategiska verktyg för att stärka den flerkärniga Stockholmsregionen med tillgängliga, attraktiva och hållbara miljöer för boende, arbete, handel, service och besök. Färdplanernas fyra målområden identifieras som relevanta för att hantera angelägna frågor enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS), och fokus på samverkan mellan regional, kommunal och lokal nivå anses ha betydande potential att påverka frågor på statlig nivå. Samtidigt bedömer staden att insatserna i vissa fall är väl detaljerade och delvis överlappande. De skulle kunna omformuleras för att tydligare visa gemensamma ambitioner, kvalitet eller funktion, samt förtydliga beroenden mellan insatser. Roller och ansvar mellan region och kommun behöver klargöras, samtidigt som det kommunala självstyret ska värnas. Det är väsentligt att arbetet kan anpassas efter aktuella behov, vilket gör det värdefullt att handlingsutrymmet hålls öppet. Inom målområdet Levande och attraktiva stadskärnor betonas grönstrukturens betydelse för rekreation, biologisk mångfald och ekologisk funktion, liksom brottsförebyggande arbete och kulturens roll för att skapa trygga och livskraftiga stadsmiljöer. Staden föreslår insatser som stärker gröna sambanden, främjar etablering av kulturaktörer, tydliggör stadskärnornas identitet och berättelse samt bygger på befintliga samverkansforum för trygghetsarbete. Färdplanerna bör planeras på kort, medel och lång sikt för att skapa levande, attraktiva och hållbara stadsmiljöer, där trygghet, stadsliv, grönstruktur, kultur, näringsliv och kollektivtrafik samverkar. För Kista–Sollentuna–Häggvik och Kungens kurva–Skärholmen är det särskilt viktigt att färdplanerna stödjer redan pågående samarbete samtidigt som de ger utrymme för flexibilitet i genomförandet. För målområdena Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 innovation samt Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till 105 35 Stockholm hållbart resande framhålls näringslivets bredd, stärkt kvälls- och Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 2 (10) helgekonomi samt behovet av robusta kollektivtrafiklösningar och mobilitetsstrategier som centrala faktorer för regionens konkurrenskraft och stadskärnornas funktion. Staden föreslår etappvisa parkeringsstrategier, mobilitetshubbar och tvärförbindelser för att förbättra tillgängligheten och skapa effektiva kopplingar mellan regionala stadskärnor. Infrastrukturprojekt bör integreras med stadsutvecklingen för att säkerställa att stadskärnorna blir attraktiva, funktionella och långsiktigt hållbara, och insatser bör planeras med beaktande av aktuella behov och förändrade förutsättningar över tid. Ställningstaganden Stockholms stad välkomnar Region Stockholms färdplaner för de regionala stadskärnorna och ser dem som viktiga strategiska verktyg för att stärka den flerkärniga Stockholmsregionen med tillgängliga, attraktiva och hållbara miljöer för boende, arbete, handel, service och besök såväl nationellt som internationellt. Staden anser att färdplanerna är väl förankrade i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) och i stort ger en relevant bild av stadskärnornas unika styrkor, utmaningar och utvecklingspotential. Staden bedömer att färdplanernas fyra målområden fångar de mest angelägna frågorna att arbeta med för att nå mål och intentioner i den regionala utvecklingsplanen. Staden välkomnar färdplanernas tydliga fokus på samverkan mellan regional, kommunal och lokal nivå och ser att färdplanerna har stor potential att driva frågor på statlig nivå. Färdriktningarna ska ange den riktning som vi tillsammans behöver jobba mot i ett mer långsiktigt perspektiv för att nå målen i RUFS. Förslagsvis skulle de kunna kompletteras med skrivningar om åtgärder som inte nödvändigtvis är beroende av samverkan, men där stora synergieffekter skulle kunna uppnås om kommunerna arbetade parallellt för att uppnå samma mål, exempelvis såsom grönare stadsmiljöer, platsaktivering, kultur, idrott, evenemang, mötesplatser etc. Staden ser ett värde i att genomförandet omfattar insatser som på kort och medellång sikt kan bidra till ökad aktivitet, synlighet och attraktivitet i stadskärnorna, parallellt med mer långsiktiga strukturella åtgärder. Sådana insatser kan stärka platsens identitet och bidra till trygghet och stadsliv under pågående utvecklingsprocesser. Det är positivt att insatserna i färdplanerna ska vara generellt skrivna för att kunna formas tillsammans allt eftersom arbete med insatserna påbörjas. Staden anser dock att vissa av insatserna är lite väl detaljerade och föreslår därför att de ses över och formuleras för att snarare visa på en gemensam ambition, kvalitet eller funktion som behöver utvecklas. Vissa insatser uppfattas beskriva samma Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 3 (10) sak och föreslås slås ihop. I de fall det finns ett beroende mellan insatserna kan det med fördel förtydligas för att säkerställa att arbete görs i rätt ordning. Staden bedömer sammantaget att stadskärnornas utveckling bör ses i ett bredare attraktions- och konkurrenskraftsperspektiv där näringsliv, kultur, besöksnäring, möten och evenemang tillsammans bidrar till levande och hållbara stadsmiljöer. Förslaget om ett forum mellan den kommunala och regionala politiken för att diskutera prioriteringar och ena aktörer kring insatserna de kommande åren är positivt men formerna för forumet behöver arbetas vidare med, samtidigt framhåller staden också att det ytterst är kommunfullmäktiges beslut som styr över den kommunala verksamheten. Inom flera områden finns redan välfungerande samverkansstrukturer och insatserna i färdplanen bör i första hand utgå från dessa. Vid behov föreslås befintliga forum stärkas eller breddas. Roller och ansvar behöver tydliggöras i det fortsatta arbetet. Färdplanerna skulle med fördel kunna kompletteras med ett resonemang kring tidshorisonten för deras inriktning och genomförande samt med förtydligande kring hur regionens olika förvaltningar är delaktiga i färdplanerna för att skapa ökad förståelse kring hur frågor kring kollektivtrafiken, vården och kulturen kan hanteras. Både Kungens kurva–Skärholmen och Kista– Sollentuna–Häggvik präglas av barriärer och saknar naturliga kopplingar. En historisk koppling skulle kunna bidra till ökad förståelse för varför just dessa stadsdelar är utpekade som regionala stadskärnor. Även behovet av samverkan kring bostadsbehovet kopplat till den demografiska utvecklingen skulle kunna lyftas tydligare. Målområde: Levande och attraktiva kärnor Stockholms stad anser att grönstrukturens viktiga roll för såväl rekreation som biologisk mångfald skulle behöva uppmärksammas tydligare i färdplanerna. Både Kista-Sollentuna-Häggvik och Kungens kurva-Skärholmen inrymmer regionala grönkilar som erbjuder stora kulturella och rekreativa värden för de människor som bor, verkar och besöker stadskärnorna, samtidigt som de också har en regionalt viktig ekologisk funktion. Kista-Sollentuna- Häggvik ligger i anslutning till Järvafältets naturreservat, Hansta naturreservat, Norra Igelbäckens naturreservat samt Igelbäckens kulturreservat som utgör viktiga delar i den gröna infrastrukturen. Kungens kurva-Skärholmen ligger i anslutning till Sätraskogens naturreservat och Gömmarens naturreservat. Båda kärnorna har stora barriärer i de gröna kilarna idag i form av vägar, infrastruktur och hårdgjorda ytor. Ett ökat inslag av grönska bidrar även till Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 4 (10) luftrening och omhändertagande av dagvatten samtidigt som det bidrar till mer attraktiva parker och gaturum. Stockholms stad föreslår att färdplanerna kompletteras med insatser kring samverkan för att stärka de gröna sambanden i kärnorna. För att skapa attraktiva och trygga stadskärnor är det brottsförebyggande arbetet en viktig del av trygghetsarbetet. Det behöver bidra till att motverka organiserad brottslighet och kriminell ekonomi. Genom utvecklad myndighetssamverkan och starka brottsbekämpande kedjor kan regionen och kommunerna gemensamt verka för sund konkurrens och rättvisa villkor för näringslivet. Ett samlat arbete för att säkerställa efterlevnad av lagar och regler bidrar till ökad trygghet, tillit och förtroende hos invånare, besökare och näringsliv, och stärker den regionala stadskärnans attraktivitet och långsiktiga utveckling. Stockholms stad har en samverkansöverenskommelse med polisen för att öka tryggheten och förebygga brott, genomförandet av insatserna behöver utgå från befintliga samverkansforum. Insatserna Verka tillsammans för en tryggare stadskärna respektive Verka för en ökad upplevelse av trygghet i den regionala stadskärnan föreslås kompletteras med skrivningar om detta. Insatserna Öka kännedomen om de regionala stadskärnornas betydelse föreslås tydliggöras kring syfte och behov. De bör i första hand syfta till att öka intresset för att vara med och utveckla och investera i stadskärnorna. En tydlig och sammanhållen berättelse om stadskärnornas identitet, innehåll och utvecklingsinriktning är viktig för att stärka deras varumärke och attraktionskraft gentemot företag, investerare, boende och besökare. Kopplingar till insatser som rör framtagande av målbilder och profiler föreslås tydliggöras medan exempel på specifika aktiviteter föreslås strykas. Målområde: Målpunkter för regional samhällsservice Stockholms stad ser positivt på att Målpunkter för regional samhällsservice ingår som målområde och särskilt att vården, som ligger under regionens ansvar och rådighet, lyfts fram. Förslagsvis markeras insatserna om att öka vårdutbudet i de regionala stadskärnorna med symboler som tydligt visar att regionen driver och leder arbetet. Stockholms stad ser positivt på att kultur tas upp som en faktor för att utveckla de regionala stadskärnorna. Kulturen har en central roll och är en motor för att skapa ett levande stadsliv vilket stärker besöksnäringen, kvällsekonomin och stadskärnornas roll som destinationer för upplevelser, möten och evenemang. Färdplanerna skulle med fördel kunna stärkas med beskrivningar om hur man kan stötta utvecklingen av en levande stad underifrån och vad som attraherar ett kulturliv för att skapa en gemensam bild av vilka förutsättningar som krävs för att kulturaktörer ska vilja etablera sig i kärnorna. I nuläget hanteras kulturen under målområdet Målpunkter Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 5 (10) för regional samhällsservice men för att underlätta framtida samarbeten föreslås att kulturen även tas upp i färdriktningen under målområde Levande och attraktiva stadskärnor. Det skulle lyfta kultur som en del av ett mer långsiktigt perspektiv för att nå målen i RUFS, vilket framför allt saknas i färdplanen för Kista-Sollentuna- Häggvik. Staden ser positivt på insatsen Samverkan för att stärka kulturen i de regionala stadskärnorna men den sista meningen ”Främja mellankommunala samarbeten kring etableringar kopplat till idrottens platser i de regionala stadskärnorna” föreslås kompletteras så att även etableringar av kulturens platser främjas. Vad gäller insatserna Underlätta matchningen mellan lokalutbud och efterfrågan inom kulturen är stadens erfarenhet att dylika plattformar är mycket svårhanterliga. De kräver mycket insamlande av rörlig data från olika fastighetsbolag. Lediga lokaler annonseras dessutom redan på flertal plattformar. Staden föreslår därför att denna insats utgår för att prioritera andra insatser inom området som skulle kunna ge mer utväxling. Sedan år 2016 arbetar Stockholms stad med kulturlotsning som ett verktyg för att stötta kulturaktörer med uppstart, etablering och utveckling av sina kulturverksamheter. Kulturlotsarna arbetar med att matcha kulturaktörer och fastighetsägare i syfte att utveckla och etablera nya platser för kultur. Kulturlotsarna agerar som en kunskapspartner och länk mellan kulturlivets aktörer, fastighetsägare och stadens förvaltningar. Kulturlotsning är en av kulturförvaltningens viktigaste metoder för att Stockholm ska växa med kultur, på kort och lång sikt. Staden ser därför kommunens befintliga lotsfunktion som en mer effektiv väg för att hjälpa kulturella och kreativa verksamheter att hitta lokaler i de regionala stadskärnorna. Staden tog 2023 fram rapporten Lokalbehovsanalyser för Stockholms kulturliv 2031 vilken skulle kunna ligga till grund för fortsatt arbete. Målområde: Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation Näringslivet är en grundläggande förutsättning för att skapa välfungerande regionala kärnor. Kontorsarbetsplatser har en viktig roll för att skapa levande stadsliv men att marknadsintresset är begränsat i kärnorna. Formuleringen ”Ökad etablering av kontor” i ingressen till målområdet Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och kultur står i konflikt med stadens planering och analyser, liksom regionens egen rapport Värdering av stadskvaliteter – betalningsvilja för kontor. Stockholms stad föreslår därför att formuleringen ses över, även om det bara är en direkt Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 6 (10) referens till vad som står i granskningshandlingen av RUFS 2060, för att tydliggöra att allt näringsliv i kärnorna är viktigt. Besöksnäringen, inklusive möten, evenemang, handel, upplevelser och besöksrelaterad service, är en viktig del av näringslivsutvecklingen i de regionala stadskärnorna och bidrar till arbetstillfällen, stadsliv och attraktivitet. Verksamhetsområden och logistik är andra exempel på viktigt näringsliv i båda kärnorna. Stockholms stad föreslår att färdplanerna kompletteras med skrivningar om att öka bredden och variationen i näringslivet samt stärkt samverkan för etablering av arbetsplatser inom offentlig eller ideell sektor, i likhet med etableringen av Stockholmshems huvudkontor i Skärholmen. Potentialen att etablera statliga och/eller europeiska myndigheter och muséer etc. föreslås utredas. Insatsen Stärk små och medelstora företags möjligheter till hållbar omställning genom finansiering och rådgivning, som finns i båda färdplanerna och handlar om samverkan med Almi, kan med fördel utvecklas och förtydligas. Regionens roll i arbetet får gärna också beskrivas. Målområde: Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande God tillgänglighet är en central förutsättning för att stadskärnorna ska kunna utvecklas till välfungerande och attraktiva regionala kärnor. Stockholms stad ser positivt på att målområdet Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande ingår i färdplanerna i och med att regionen har ansvaret och rådigheten över kollektivtrafiken. Stockholms stad anser dock att kollektivtrafik och infrastruktur borde få ännu mer utrymme i färdplanerna då frågorna har stor betydelse för att uppnå målen i RUFS och är avgörande för att nå målen om ett hållbart resande och då frågorna också kräver samordning med flera aktörer. Öppnandet av Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn skapar nya kopplingar i regionen. Behovet av kollektivtrafik- satsningar för att erbjuda alternativ med hållbara transporter i dessa länkar skulle med fördel kunna lyftas tydligare. Parkering och mobilitet är strategiska verktyg i stadsutvecklingen som bör integreras tydligare i det fortsatta genomförandet av färdplanerna. Hållbara transporter uppnås inte enbart genom minskat parkeringsutbud, utan sker genom rätt lokalisering, rätt prissättning och rätt typ av parkering. Staden anser att färdplanerna bör synliggöra behovet av fortsatt mobilitet med etappvisa parkeringsstrategier, där utbud/efterfrågan från handel, besöksnäring och arbetsplatser beaktas och anpassas över tid. Detta kan till exempel ske genom etablering av samnyttjande och mobilitetsanpassade parkeringsanläggningar, så kallade mobilitetshubbar. Stockholms stad beslutade 2025 om en ny Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 7 (10) parkeringspolicy med tydligt fokus på att minska bilismen genom minskat antal parkeringsplatser, högre avgifter och nya regler för nyproduktion. Staden ser vinster med att samordna insatser över kommungränserna för minskat bilresande inom och till kärnorna och föreslår att färdplanerna kompletteras med skrivningar om det. Synpunkter på Färdplan för Kista-Sollentuna-Häggvik I färdplanen används begreppen ”kärnor”, ”noder” och ”delar”. För att underlätta läsandet föreslås begreppet noder definieras tidigare i dokumentet och även illustreras i kartan. En detalj som bör justeras i beskrivningen av kärnan (s.9) är att det är genom stiftelsen Electrum och bolaget Kista Science City AB som samverkan sker mellan akademi, näringsliv, kommun och region. Målområde: Levande och attraktiva stadskärnor Insatsen Ta fram en gemensam målbild för Kista-Sollentuna- Häggvik föreslås även omfatta frågor om identitet, berättelse och kommunikation. En tydlig och samordnad bild av Kista– Sollentuna–Häggvik stärker platsens attraktivitet gentemot företag, investerare, besökare och boende, och underlättar samverkan mellan berörda aktörer. Stockholms stad instämmer i behovet av insatsen Arbeta tillsammans för att stärka och aktivera ett utvalt stråk inom kärnan. Staden förespråkar att Kistagången, stråket mellan Kista och Helenelund, prioriteras. Insatsen Stärk kopplingarna mellan den regionala och lokala grönstrukturen i kärnan får gärna förtydligas kring vad som menas med ”gröna stationer”. Målområde: Målpunkter för regional samhällsservice I insatsen Verka för högre utbildning och yrkesutbildning i den regionala stadskärnan är motiveringen att det ”borde” finnas potential för högre utbildning, vilket är vagt. Skrivningen föreslås ändras till: Potentialen för högre utbildning och/eller yrkesutbildning föreslås utredas tillsammans med berörda aktörer. Insatsen Öka vårdutbudet i den regionala stadskärnan Kista- Sollentuna-Häggvik föreslås kompletteras med en skrivning om att det ska säkerställas att det finns god och jämlik tillgång till vård i kärnan. Staden ser att det finns behov av en familjecentral i Husby. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 8 (10) Målområde: Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation Insatsen Stärk den regionala stadskärnans noder och deras unika profiler får gärna förtydligas kring hur de olika nodernas styrkor ska användas för att stärkas och komplettera varandra. Staden föreslår även att denna insats slås ihop med insatsen Stärk de regionala stadskärnornas olika profiler. Målområde: Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande Stockholms stad vill särskilt betona vikten av en robust, kapacitetsstark och internationellt konkurrenskraftig kollektivtrafikförsörjning av Kista–Sollentuna–Häggvik. Stadskärnans roll som ett av regionens viktigaste områden för kunskapsintensivt näringsliv, innovation, möten och evenemang ställer höga krav på tillgänglighet. För att attrahera företag, internationell kompetens, kongresser, affärsresenärer och besökare krävs att området är enkelt att nå med kollektivtrafik, såväl regionalt och storregionalt som lokalt, och att tillgängligheten fungerar väl under hela dygnet. Staden ser mycket positivt på de infrastruktursatsningar som stärker Kista–Sollentuna–Häggviks tillgänglighet, såsom utbyggd tunnelbana, tvärbanans Kistagren samt förbättrade regionala och storregionala tågförbindelser. Särskilt viktigt ur ett destinationsperspektiv är smidiga byten, tydlig orienterbarhet och god koppling mellan kollektivtrafiknoder och stadskärnans målpunkter, inklusive arbetsplatser, hotell, mötesanläggningar, evenemangsplatser och service. Staden håller med om skrivningen i färdriktningen om att öka uppkopplingen mot Östra Mellansverige och Arlanda samt att stärkta tvärförbindelser är viktiga, men ser att det skulle finnas stora fördelar också med en järnvägskoppling mellan Kista och Oslo. Stockholms stad anser även att det finns behov att stärka tvärförbindelserna med den södra regionahalvan, inte enbart på den norra regionahalvan som det är skrivet nu. Skrivningen föreslås justeras till: ”Öka kärnans storregionala uppkoppling mot Arlanda, Östra Mellansverige och Oslo och verka för stärkta tvärförbindelser till övriga regionala stadskärnor”. Insatsen Ökad kunskap om resandets utveckling föreslås justeras så att resandet till/från olika noder utreds eftersom det kan förväntas vara stor skillnad inom kärnan. Insatsen Stärk kopplingarna inom kärnan och öka möjligheterna för fler att gå, cykla och åka kollektivt bör kompletteras med att det finns behov av att stärka cykelkopplingarna mellan Kista och centrala Stockholm. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 9 (10) Stockholms stad instämmer i behovet av samverkan för ett genomförande av Tvärbanans Kistagren till Helenelund och värnar om att färdigställa tvärbanan i tid men är angelägen om att hänsyn tas till pågående och kommande stadsutveckling samt att projektet bidrar till att skapa ett attraktivt stadsrum. Staden anser att de krav som ställts för ett genomförande, exempelvis infrastrukturanpassningar, skyddsåtgärder vid Ulvsundavägen och gestaltningen av Jan Stenbecks torg, fortsatt är viktiga. Insatsen Undersök förutsättningarna för ett regionaltågsstopp i den regionala stadskärnan Kista-Sollentuna-Häggvik bör formuleras tydligare, förslagsvis byts begreppet ”undersök” mot ”utred”. Stockholms stad förespråkar Kista-Helenelund som placering för regionaltågstopp. Staden ser inte att insatsen Samverkan och kunskapsuppbyggnad kring området ”Kilen” i Helenelund är en prioriterad fråga de närmsta åren, utan att den kan lyftas på sikt när det finns marknadsförutsättningar för en utveckling i området. Frågan kanske även går att hantera på ett enkelt sätt utanför färdplanen. Synpunkter på färdplan för Kungens kurva–Skärholmen Sedan 2022 samverkar Huddinge kommun och Stockholms stad kring fritidsverksamhet, utveckling av regional stadskärna, näringsliv, kultur och trygghet med stöd i en politiskt beslutad samverkansöverenskommelse. Målet med samverkan är att uppnå synergier och ökad effekt av respektive kommuns arbete kring kommunernas långsiktiga verksamhetsmål för den regionala kärnan. Samverkansarbetet ska utgå från berörda parters ansvarsområden, organisation och gällande lagstiftning och ska ske genom såväl kortsiktigt som långsiktigt arbete. Kommunerna har ambitionen att växla upp samverkansarbetet genom att på sikt ta fram ett utvecklingsprogram och en handlingsplan för den regionala Kungens kurva–Skärholmen, vilket Huddinge redan idag har för den regionala kärnan Flemingsberg. Staden önskar påtala att det är viktigt att den regionala färdplanen möjliggör flexibilitet, så att den går att koppla samman med kommunernas redan befintliga och planerade samverkansarbete samt att den bidrar till att skapa handlingskraft för att realisera visionen för Kungens kurva– Skärholmen som en regional stadskärna. Målområde: Levande och attraktiva stadskärnor I insatsen Verka för en ökad upplevelse av trygghet i den regionala stadskärnan nämns Skärholmens busstorg och passager under E4. Förslagsvis tas detaljer om platserna bort för att öppna upp för arbete utifrån aktuella behov. Målområde: Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1602 Sida 10 (10) En stärkt kvälls- och helgekonomi kan bidra till att utveckla stadskärnan som regional destination för upplevelser, möten och evenemang. Färdplanen föreslås kompletteras med en insats om att attrahera och utveckla kvällsekonomin i den regionala stadskärnan. Målområde: Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande Stockholms stad vill särskilt betona vikten av en väl fungerande, kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafikförsörjning för Kungens kurva–Skärholmen. God kollektivtrafiktillgänglighet är avgörande för att attrahera både vardagsbesökare och mer sällanbesökande målgrupper, liksom för att möjliggöra en stärkt kvälls- och helgekonomi. Staden instämmer i behovet av insatsen Undersök tillfälliga mobilitetslösningar innan planerad kollektivtrafik är på plats. Den är av stor betydelse för att säkerställa god tillgänglighet för besökare och näringsliv samt för att stärka platsens funktion som destination redan under pågående utveckling. Tillfälliga och kompletterande mobilitetslösningar, särskilt under omvandlings- och byggskeden, kan spela en viktig roll för att upprätthålla tillgänglighet och attraktivitet för besökare. Sådana lösningar bör ses som strategiska verktyg för destinationsutveckling och inte enbart som tekniska eller övergångsvisa trafikåtgärder. Staden föreslår att regionen som huvudman för kollektivtrafiken driver denna insats. Som svar på remissen Förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna hänvisas till vad som sägs i stadsledningskontorets, exploateringskontorets, Järva stadsdelsförvaltnings, kulturförvaltningens, miljöförvaltningens, Skärholmens stadsdelsförvaltnings, stadsbyggnadskontorets, Stockholms Stadshus AB och trafikkontorets gemensamma tjänsteutlåtande. Övriga kommentarer Stockholms stad önskar inför framtida remisser är att de innehåller samtliga kartbilder som är tänkta att ingå i underlaget. Stockholm som ovan Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande --- [Remiss - Färdplan för den regionala stadskärnan Kungens kurva-Skärholmen.pdf] Färdplan för den regionala stadskärnan Kungens kurva- Skärholmen Remissversion 251211 Region Stockholm, ansvarar och arbetar för en hållbar utveckling av Stockholmsregionen. Visionen är att länet ska vara Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion, både för dig som lever och verkar här och för våra besökare. Vårt regionala utvecklingsarbete grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan med kommuner, nä- ringsliv, universitet och högskolor, andra myndigheter och organisationer bidrar vi till att det finns en gemensam målbild för regionens utveckling. Vi tar initiativ till, skapar förutsättningar och bidrar till att visioner, mål, strategier och åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS, kan förverkligas. Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden och presenterar regelbundet kunskapsunderlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens ut- veckling. Rapporterna tas fram internt inom Region Stockholm och av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av Region Stockholm. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Att återge bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. Region Stockholm Regionledningskontoret Box 30215, 104 25 Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 98 Telefon: 08-123 100 00 registrator.rlk@regionstockholm.se www.regionstockholm.se Ansvarig handläggare: Namn Konsulter: Namn Ev omslagsfoto: Fotografen (-er) Dnr: 2 Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Uppdraget 5 Bakgrund 6 Färdplanerna ska bidra till vision och mål i den regionala utvecklingsplanen 7 Så här har färdplanen tagits fram 8 Det här är den regionala stadskärnan Kungens kurva- Skärholmen! 9 Färdriktning och förslag på insatser 10 Levande och attraktiva regionala stadskärnor 11 Regionala målpunkter för samhällsservice 13 Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation 15 Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande 17 Genomförande av färdplanerna 19 Politiska samtal som utgångspunkt för budget, prioritering och styrning 20 Insatser och aktiviteter 21 Lärande och utbyte genom nätverket för de regionala stadskärnorna 21 Uppföljning av utvecklingen genom Lägesbilder för de regionala stadskärnorna 21 3 Förord [Skriv din text här] 4 Inledning Uppdrag För att genomföra intentionerna i den regionala utvecklingsplanen har klimat- och region- utvecklingsnämnden fått i uppdrag att, inom ramen för arbetet med att revidera den reg- ionala utvecklingsplanen, ta fram färdplaner för de regionala stadskärnorna. Färdplanerna ska vara till för att utveckla såväl klimat-och resurseffektiva som attraktiva regionala stadskärnor baserade på deras karaktärer och komparativa fördelar. Färdplanerna ska även beakta hur kulturen kan involveras när de regionala stadskärnorna utvecklas. Avgränsning Uppdraget omfattar att ta fram åtta färdplaner, en för varje regional stadskärna. Till re- spektive färdplan tas även en lägesbild fram som utgör en statistisk uppföljning över ut- vecklingen inom respektive stadskärna. Denna färdplan avgränsas till den regionala stadskärnan Kungens kurva- Skärholmen. Insatser har tagits fram i nära samarbete med ansvariga från respektive regional stadskärna och avgränsas till att gälla frågor som reg- ionens aktörer behöver samverka kring och som ingen enskild aktör har ensam rådighet över. 5 Bakgrund Flerkärnighet - en strategi för en hållbar stockholmsregion Att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion, med åtta regionala stadskärnor är en grundläggande strategi för regionens utveckling sedan 2001. Attraktiva och levande reg- ionala stadskärnor utanför den centrala regionkärnan har stor betydelse för att möta den framtida befolkningstillväxten på ett hållbart sätt och bidrar till visionen att vara Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion. Genom att stärka de regionala stadskär- norna skapar vi en bättre balans mellan arbetsplatser, service och bostäder i hela reg- ionen samtidigt som det minskar belastningen på transportsystemet. Livskvaliteten ökar hos invånarna då fler får nära till viktiga samhällsfunktioner som vård, utbildning och kul- tur. En utveckling i de regionala stadskärnorna bidrar även till ett effektivt nyttjande av mark och gemensamma resurser och främjar ett hållbart resande med lägre klimatut- släpp. Åtta regionala stadskärnor I den regionala utvecklingsplanen pekas åtta regionala stadskärnorna ut; Södertälje stadskärna, Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg, Haninge stadskärna, Arlanda- Märsta, Kista Sollentuna-Häggvik, Barkarby-Jakobsberg och Täby C- Arninge. Tillsammans med den centrala regionkärnan utgör de stommen i Stockholmregionens flerkärniga struk- tur. Stadskärnorna är strategiskt placerade invid några av regionens större knutpunkter i transportsystemet och har hög tillgänglighet med kollektivtrafik. Genom sina lägen, funktioner och höga regionala tillgänglighet har de förutsättningar att utvecklas till attraktiva lokaliseringsplatser Arlanda- Märsta för näringsliv, bostäder och viktiga regionala funktioner som till ex- empel utbildning, vård, rättsvä- Kista- Sollentuna- sende, service, kultur, nöjen och Häggvik idrott. Täby C- Barkarby- Arninge Jakobsberg De regionala stadskärnorna är målpunkter för ett större regionalt Kungens kurva- omland och flera av dem har även Skärholmen ett storregionalt upptagningsom- Haninge råde och ingår i ett övergripande Södertälje Flemingsberg stadskärna stadskärna stadsnätverk i östra Mellansve- rige. De är alla olika i sin storlek och karaktär, och utvecklingen behöver därför utgå ifrån varje kärnas unika förutsättningar och karaktärer. 6 Färdplanerna ska bidra till vision och mål i den regionala utvecklingsplanen Färdplanen för Kungens kurva- Skärholmen är en fördjupning av den regionala utveckl- ingsplanen, RUFS, och är ett gemensamt verktyg för att genomföra de intentioner och mål som finns i planen och som syftar till att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion. Att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion är en grundläggande strategi för att nå visionen om att vara Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion- att bo, leva och verka i. I RUFS finns en målstruktur bestående av den övergripande visionen följt av visionsmål, effektmål och resultatmål. Effektmålen och resultatmålen visar riktningen mot visionen på lång respektive kort sikt. Samtliga mål är viktiga i arbetet för att utveckla en flerkärnig region och nå de övergripande visionsmålen. I bilden nedan visas endast det effektmål och resultatmål som direkt handlar om att utveckla en flerkärnig Stockholms- region. Därutöver finns rumsliga principer och ett antal förhållningssätt kopplat till den rumsliga utvecklingen, vilka anger hur vi ska arbeta tillsammans för att stärka de regionala stadskärnorna genom den fysiska planeringen. Figur x. Vision och mål i den regionala utvecklingsplanen, RUFS, som har direkt koppling till de regionala stadskärnorna. I arbetet med färdplanen har målen i RUFS brutits ned till fyra målområden som alla är viktiga för att utveckla en flerkärnig region och för att nå de övergripande målen. Lägesbilderna och insatser i färdpla- nerna är indelade efter de fyra målområdena. 7 Så här har färdplanen tagits fram Arbetet med att ta fram färdplaner påbörjades i början av 2024 och har letts av regionled- ningskontoret på Region Stockholm. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med de kom- muner som har en regional stadskärna samt med Kulturförvaltningen och Trafikförvalt- ningen på Region Stockholm. Avstämningar med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Locum har gjorts i enskilda frågor. Respektive kommun har därutöver haft möjlighet att bjuda in lokala aktörer för att delta i processen. Under 2024 och 2025 genomfördes flera dialoger och workshops enskilt med respektive stadskärna. Fokus var att beskriva nuläget och fånga de utmaningar, möjligheter och be- hov som finns i respektive stadskärna. Dialogerna kompletterades med en statistisk upp- följning över utvecklingen i de regionala stadskärnorna, en så kallad lägesbild. Utifrån nu- läget och kunskapsunderlaget övergick arbetet till att formulera vilka frågor och insatser som vi behöver samverka kring för att ta hand om de utmaningar, möjligheter och behov som identifierats för respektive stadskärna. Under hösten 2025 har färdplanernas innehåll stämts av med kommunerna och Trafikverket och internt med Region Stockholms förvalt- ningar. 8 Det här är den regionala stadskärnan Kungens kurva-Skärholmen! Den regionala stadskärnan Kungens kurva-Skärholmen ligger cirka 15 km sydväst om cen- trala regionkärnan. Kungens kurva-Skärholmen har ett tillgängligt läge med direkt anslut- ning till E4/E20, tunnelbana samt busstrafik. I närheten av kärnan finns också naturområ- den med möjlighet till rekreation. Förbifart Stockholm, Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd är tre större infrastruktursatsningar som ytterligare kommer att öka tillgäng- ligheten till den regionala stadskärnan, såväl lokalt som regionalt. Kärnan består av två noder, Kungens kurva och Skärholmen och delas administrativt av två kommuner; Stock- holm stad och Huddinge kommun. Samtidigt som motorleden E4/E20 bidrar till kärnans strategiska läge utgör den även en barriär som behöver överbryggas för att öka interakt- ionen mellan kärnans olika delar. Namnet "Kungens kurva" har sitt ursprung en uppmärksammad händelse år 1946 då kung Gustav V:s bil körde av vägen där. Sedan 1960-talet har området utvecklats till en av Skan- dinaviens största handelsplatser, med IKEA och Heron City som tydliga landmärken. Skär- holmen utvecklades under 1960-talet och är karaktäristiskt för den tidens stadsplanering, med en blandad bostadsbebyggelse i anslutning till ett centrum med kommersiell och of- fentlig service, arbetsplatser, skolor samt rekreationsmöjligheter. I Skärholmen finns idag en blandad bebyggelse med både bostäder och arbetsplatser, medan Kungens Kurva i dagsläget främst består av handel och olika verksamheter. I Kungens kurva-Skärholmen bor det idag drygt 21 000 personer och drygt 12 000 personer har sin arbetsplats i kärnan. I Kungens kurva är handel, logistik, service och utbildning de största branscherna. I den framtida utvecklingen mot en blandstad ligger fokus på att stärka området som etableringsmiljö för fler verksamheter, särskilt inom kreativa, kultu- rella och teknikorienterade branscher. I Skärholmen återfinns en rad olika branscher, såsom utbildning, hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning och handel. Genom satsningar på stadsutveckling skapas nya möjligheter för företag att etablera sig i området och ex- pandera. Skärholmens och Kungens kurvas kulturliv kompletterar varandra. Skärholmen har ett starkt lokalt kulturliv med många kulturutövare och flera kulturföreningar, medan Kungens kurva har ett smalare kulturutbud med ett regionalt upptagningsområde. I den regionala stadskärnan finns idag ett fördonsgymnasium med regionalt upptagningsområde och flera vårdcentraler. För Kungens kurva är planerna att utveckla området till en livfull blandstad, med upp till 10 000 nya bostäder. Målet är att skapa en stadsdel där människor kan bo, arbeta, handla och umgås i en trygg och hållbar miljö. Skärholmen är ett av Stockholms stads priorite- rade fokusområden och här planeras för 9500 nya bostäder tillsammans med service, handel och rekreationsmöjligheter. Huddinge kommuns och Stockholms stads gemen- samma vision är att utveckla Kungens kurva-Skärholmen till en sammanhållen regional stadskärna, med ett hållbart transportsystem med säkra, trygga och upplevelserika bil-, gång- och cykelvägar. Målet är att det ska vara lätt att ta sig både inom den regionala stadskärnan och till andra delar av regionen, samtidigt som kärnan erbjuder en attraktiv blandning av handel, arbete, bostäder, kultur och rekreation 9 Placeholder Karta regionala stadskärnan 10 Färdriktning och förslag på insatser Färdplanen för den regionala stadskärnan Kungens kurva-Skärholmen visar på frågor som regionens aktörer behöver samverka kring och som ingen enskild aktör har ensam rådighet över. Färdplanerna är disponerade efter de fyra målområden som identifierats som viktiga för att nå mål och intentioner i den regionala utvecklingsplanen: Levande och attraktiva stadskärnor, Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation, Regionala mål- punkter för samhällsservice och Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till ett håll- bart resande. Inom varje målområde finns ett förslag till färdriktning samt förslag på insatser som arbe- tats fram tillsammans med kärnkommunerna och som baseras på varje kärnas unika styr- kor, utmaningar och behov. Färdriktningen anger den riktning som vi tillsammans behöver jobba mot i ett mer långsiktigt perspektiv för att nå målen i RUFS. Insatserna har ett mer kortsiktigt perspektiv och är aktiviteter som ska bidra till en utveckling i linje med färdrikt- ningen. Insatserna är generellt skrivna, tanken är att de formas tillsammans och konkreti- seras allt eftersom man prioriterar, eller får i uppdrag, att arbeta med en insats. Insatserna kan drivas av Region Stockholm, av kärnkommunerna eller av andra aktörer. Några insatser är gemensamma för samtliga regionala stadskärnor medan andra insatser är unika för den regionala stadskärnan Kungens kurva- Skärholmen. Läs mer under avsnit- tet Genomförande för att förstå hur vi kan arbeta med att genomföra insatserna i färdpla- nerna. Insatser som har den här symbolen är gemensamma för alla regionala stadskärnor och har ett övergripande regionalt perspektiv. Det här är insatser där Region Stockholm kan leda det gemensamma arbetet. Ansvar för övriga insatser i färdplanerna kan variera mellan olika aktörer. 11 Målområde: Levande och attraktiva stadskärnor En förutsättning för att utveckla de regionala stadskärnorna och en mer flerkärnig Stockholmsregion är att det finns ett tillräckligt stort befolkningsunderlag i kärnorna, såväl under dag- som nattetid och att kär- norna är nåbara och tillgängliga för ett större omland. En bra balans mellan dag- och nattbefolkning ger i sin tur underlag för en fungerande dag- och kvällsekonomi och ett utvecklat serviceutbud och näringsliv. Det har stor betydelse för att utveckla levande, trygga och attraktiva stadskärnor. Färdriktning mot en levande och attraktiv regional stadskärna Fortsätt arbetet med att utveckla en attraktiv och levande stadskärna med en ökad blandning av bostäder, arbetsplatser och service. Utgå från Kung- ens kurva- Skärholmen identitet och styrkor i den fortsatta utvecklingen och uppmuntra till nya möten mellan de som bor, arbetar och besöker kär- nan. Förslag på insatser Öka kännedomen om de regionala stadskärnornas betydelse för Stockholms- regionens utveckling Arbeta tillsammans med berörda aktörer för att skapa intresse och engagemang, såväl regionalt, nationellt som internationellt, för att utveckla de regionala stadskärnorna och en flerkärnig Stockholmsregion. Stärk berättelsen om de regionala stadskärnornas olika styrkor, potential och innehåll, för såväl boende, verksamma och besökare. Insatsen kan till exempel handla om att ta fram en film eller presentationsmaterial om de regionala stadskärnorna och syftet med att utveckla en flerkärnig Stockholmsregion. Det kan också handla om att anordna evenemang eller delta i forum för att sprida kunskap och väcka in- tresse kring utvecklingen av de regionala stadskärnorna. Ta fram en gemensam målbild för Kungens kurva- Skärholmen Kungens kurva-Skärholmen delas administrativt av två kommuner och fysiskt av den stora trafikleden E4. År 2009 tog Stockholms stad och Huddinge kommun fram en gemensam vision för kärnan och kommunerna har en samverkansöverenskommelse och ambition att ta fram ett gemensamt utvecklingsprogram för Kungens kurva- Skärholmen. Fortsätt 12 arbeta tillsammans i pågående processer för att stärka bilden av en kärna och arbeta fram en gemensam, sömlös målbild för kärnans utveckling, såväl rumslig som funktionell och som visar på hur kärnans olika delar kan komplettera och stärka varandra. Samverka för en attraktiv och levande stadskärna, även under byggtiden Stadsutveckling tar tid. Det är därför viktigt att signalera och kommunicera att det är mycket på gång i Kungens kurva-Skärholmen, även om det inte syns i den fysiska miljön idag. Samverka med berörda aktörer; kommuner, Region Stockholm, fastighetsägare, nä- ringsliv för att möjliggöra aktivering av platser och stråk medan området planeras och byggs ut. Undersök tillsammans hur några strategiskt viktiga platser i stadskärnan kan ut- vecklas till levande och attraktiva miljöer genom mer eller mindre tillfälliga funktioner och åtgärder. Undersök även hur den planerade utvecklingen av Kungens kurva-Skärholmen kan kommuniceras och marknadsföras genom dessa initiativ för att öka kännedomen om platsens potential. Verka gör en ökad upplevelse av trygghet i den regionala stadskärnan Attraktiva och levande stadskärnor innebär även trygga stadskärnor. Arbeta gemensamt med att öka trygghetsupplevelsen i kärnan och verka för att klargöra roller och ansvar kring de platser som kan upplevas som otrygga i kärnan, exempelvis Skärholmens buss- terminal samt passager under E4. 13 Målområde: Målpunkter för regional samhällsservice I RUFS anges att de regionala stadskärnorna ska utvecklas till målpunkter för regional samhällsservice och viktiga funktioner. Målet är att de regionala stadskärnorna ska kunna komplettera utbudet i den centrala regionkärnan och öka balansen av arbetsplatser och service i regionen. Det gör att fler av regionens invånare får närhet och tillgänglighet till sådana funktioner som de behöver och använder i sin vardag. Ett brett och tillgäng- ligt serviceutbud bidrar även till en levande och attraktiv stadskärna som fungerar för olika målgrupper och med aktiviteter över hela dygnet. Färdriktning mot en regional målpunkt för samhällsservice Utveckla och stärk den regionala stadskärnan Kungens kurva-Skärholmen som en målpunkt för samhällsservice för att möta behoven hos dem som bor, arbetar och besöker den regionala stadskärnan — både under dag- och kvällstid. Förslag på insatser Samverka för att stärka kulturen i de regionala stadskärnorna Öka den gemensamma kunskapen om kulturområdet i de regionala stadskärnorna och stärk samtalet mellan kommunerna och Region Stockholm kopplat till de kulturfrågor i kärnorna som har regional relevans. Verka för att öka kulturetableringar i de regionala stadskärnorna. Undersök var i de olika kärnorna olika typer av funktioner passar och sam- verka kring att identifiera lägen. Främja mellankommunala samarbeten kring etableringar kopplat till idrottens platser i de regionala stadskärnorna. Underlätta matchningen mellan lokalutbud och efterfrågan inom kulturen Undersök förutsättningarna för en regional plattform eller ”anslagstavla” där olika kultu- rella och kreativa branscher/ verksamheter skulle kunna hitta lokaler i de regionala stads- kärnorna för sina respektive verksamheter. 14 Verka för yrkesutbildning i den regionala stadskärnan Undersök tillsammans (kommunerna, Myndigheten för yrkeshögskolan, Region Stock- holm, näringslivet med flera) behov och möjligheter till att etablera yrkesutbildningar inom olika branscher som är viktiga för den regionala stadskärnan Kungens kurva-Skärholmens utveckling, såsom till exempel fordon, kultur och handel. Kartlägg tillgången på mark och lokaler, i syfte att identifiera lämpliga platser för etablering och utveckling av utbildnings- verksamheter. Arbeta vidare med samverkan inom Teknikcollege Stockholmsregionen. Öka vårdutbudet i den regionala stadskärnan Kungens kurva-Skärholmen Undersök gemensamt förutsättningarna för att stärka den regionala stadskärnan som en regional målpunkt för vård, genom att utgå ifrån regionens geografiska principer. Utred möjligheten för ett ökat vårdutbud i kärnan och belys vilka möjligheter som finns för pri- vata aktörer att medverka i utvecklingen. 15 Målområde: Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation I RUFS anges att de regionala stadskärnorna ska utvecklas till at- traktiva lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation, med fokus på en ökad etablering av kontor och kunskapsintensiva verksamheter. Att planera för ett arbetsplats- och besöksintensivt näringsliv i de regionala stadskär- norna bidrar till ett effektivt nyttjande av marken, hållbart resande och ger stadskärnor med liv och rörelse under hela dygnet. De regionala stadskär- norna har olika styrkor och ska komplettera varandra och den centrala reg- ionkärnan. Det är därför viktigt att fortsätta stärka respektive stadskärnas olika profil och identitet när stadskärnorna utvecklas. Färdriktning mot en naturlig lokaliseringsplats för näringsliv och innovation Utveckla den regionala stadskärnan Kungens kurva- Skärholmen som en plats för näringsliv och innovation. Stärk kärnans profil inom handel och un- dersök samtidigt hur den kan kompletteras och breddas inom andra områ- den. Arbeta för att attrahera och utveckla kvällsekonomin i den regionala stadskärnan. Förslag på insatser Få en gemensam bild av näringslivet i den regionala stadskärnan Ta fram en gemensam nulägesanalys med likvärdiga och jämförbara data för näringslivet i de olika delarna av den regionala stadskärnan. Analysen ska beskriva vilket näringsliv som finns idag, identifiera önskat framtida näringsliv och kartlägga vad som fungerar väl re- spektive mindre bra. Hur kan de olika delarna av stadskärnan komplettera och stärka varandra för att skapa en attraktiv och balanserad helhet. Stärk de regionala stadskärnornas olika profiler De regionala stadskärnorna har olika karaktär, styrkor, utmaningar och behov. Samverka mellan Region Stockholm och kommunerna och kartlägg vilka profiler de olika regionala stadskärnorna har idag och skapa förståelse för hur de kan komplettera och stärka varandra. Undersök om- och hur man kan bredda profilen i respektive regional stadskärna 16 för att ytterligare utveckla deras olika identiteter och varumärken och på så sätt position- era dem både i förhållande till varandra och till andra platser. Arbeta med en gemensam profil för Kungens kurva-Skärholmen Arbeta tillsammans (det lokala näringslivet, kommunerna och Region Stockholm) för att ta fram en gemensam profil för Kungens kurva-Skärholmen. Anordna gemensamma möten för att tillsammans diskutera och analysera profilen av den regionala stadskärnan. Under- sök hur profilen ser ut idag och vilka skillnader som finns mellan Kungens Kurva och Skär- holmen samt om den nuvarande profilen överensstämmer med de gemensamma ambit- ionerna. Ta gemensam ställning till om profilen bör bevaras, förändras eller utvecklas, och i så fall på vilket sätt. Verka för ett arbetsplats- och besöksintensivt näringsliv i de regionala stads- kärnorna Det pågår en ständig strukturomvandling och för att attrahera företagsinvesteringar och få företag att stanna kvar i de regionala stadskärnorna är det viktigt förstå hur näringslivet förändras framåt. Öka kunskapen om det framtida näringslivet och undersök gemensamt vilka förutsättningar, behov och hinder det finns för att långsiktigt utveckla och stärka kon- torsmarknaden och kunskapsintensiva verksamheter i de regionala stadskärnorna Stärk små och medelstora företags möjligheter till hållbar omställning genom finansiering och rådgivning Samverka genom Almi till utvecklingen av den regionala stadskärnan genom att erbjuda små och medelstora företag tillgång till finansiering och rådgivning inom främst innovation och hållbarhet men även tydlig koppling mot finansiering. Genom att kombinera kapital med affärsutvecklande stöd skapas bättre förutsättningar för företag att investera i håll- bara lösningar, utveckla nya affärsmodeller och stärka sin konkurrenskraft. 17 Målområde: Tillgängliga regionala stadskär- nor som bidrar till hållbart resande Enligt RUFS ska den flerkärniga utvecklingen bidra till ett hållbart resande och till att avlasta transportstråken in mot regionens centrala delar. För att utvecklingen i de regionala stadskärnorna ska kunna bidra till ett ökat re- sande med kollektivtrafik, gång och cykel behöver de ha en hög regional till- gänglighet med kollektivtrafik och goda kopplingar med gång och cykel, så- väl till som inom kärnan. Färdriktning mot en tillgänglig regional stadskärna som bidrar till hållbart resande Öka kärnans tillgänglighet med kollektivtrafik genom att stärka koppling- arna till andra kärnor, framför allt på tvären. Minska fysiska, administrativa och sociala barriärer så att det blir lätt att röra sig till fots, cykel och med kollektivtrafik inom kärnan och mellan kärnans olika målpunkter. Förslag på insatser Ökad kunskap om resandets utveckling Öka kunskapen om resandets utveckling till- och från de regionala stadskärnorna som ett stöd för planering och insatser och som underlag för uppföljning av kärnornas utveckling. Det kan exempelvis handla om tillval av finare indelning i de resvaneundersökningar som Region Stockholm tar fram eller genom statistisk uppföljning över resandet som Region Stockholm eller Trafikverket tar fram. Samverka även för att ta fram indikatorer för hållbart resande som gör det möjligt att följa upp och mäta resandets utveckling gentemot målen om hållbart resande. Samverkan mellan nationell, regional och kommunal nivå Öka den gemensamma kännedomen om respektive aktörs uppdrag och om de processer och projekt som pågår i de regionala stadskärnorna, kopplat till infrastruktur och kollektiv- trafik. Underlätta processen genom att utveckla etablerade samverkansformer mellan Trafikverket, kommunerna och Region Stockholm att även inkludera frågor som har bety- delse för de regionala stadskärnornas utveckling. Det kan exempelvis handla om att öka samsynen om de grundläggande planeringsinriktningarna i den regionala utvecklingspla- nen och förståelse för de utmaningar som finns kopplat till barriärer och stadsutveckling i närheten av det nationella vägnätet och i kollektivtrafiknära lägen. 18 För Kungens kurva-Skärholmen kan arbetet exempelvis bidra till en samlad bild över den planerade infrastrukturen och kollektivtrafiken i Kungens kurva-Skärholmen, som tydlig- gör beroenden, tidplaner och hur projekten förhåller sig till varandra rumsligt. Stärk kopplingarna inom kärnan och öka möjligheterna för fler att gå, cykla och åka kollektivt Samverka med berörda aktörer; Stockholms stad, Huddinge kommun, Region Stockholm och Trafikverket, för att öka tillgängligheten och stärka kopplingarna med gång, cykel och kollektivtrafik mellan kärnans olika målpunkter. Arbeta för en gemensam målbild och kartlägg funktionella och rumsliga samband inom kärnan. Identifiera vilka hinder, brister och möjligheter som finns för att stärka kopplingarna och göra det enklare för fler att välja hållbara färdsätt i vardagen. Exempel på möjliga åtgärder kan vara mobilitetslösningar, nya eller stärkta kopplingar över barriärer, förbättrad skyltning, attraktivitets- och trygg- hetsskapande åtgärder eller parkeringsåtgärder som stödjer ett hållbart resande. Undersök tillfälliga mobilitetslösningar innan planerad kollektivtrafik är på plats. Undersök gemensamt behovet och möjligheterna att erbjuda tillfälliga mobilitetslösningar i den regionala stadskärnan innan planerade satsningar i infrastruktur och kollektivtrafik är på plats. Det kan till exempel handla om lösningar inom mikromobilitet eller tillfälliga busslinjer till viktiga målpunkter inom kärnan eller i kärnans omland. 19 Genomförande av färdplanerna Färdplanen för Kungens kurva-Skärholmen är en fördjupning av RUFS och är ett verktyg för att genomföra intentionerna i den regionala utvecklingspla- nen. Genomförandet av färdplanerna föreslås därför docka i och löpa paral- lellt med processen för ett genomförande av RUFS. Figur. Genomförandet av färdplanerna löper parallellt med genomförandet av den regionala utvecklingspla- nen Politiska samtal som utgångspunkt för budget, prioritering och styrning För att genomföra RUFS föreslås ett så kallat Regionalt Forum som ska fun- gera som en plattform för politiska samtal mellan Region Stockholm och lä- nets kommuner kring regionens långsiktiga utveckling. I genomförandet av färdplanerna föreslås mindre forum, bilaterala politiska samtal, mellan kommun- och regionpolitiker i respektive regional stadskärna. Dialogerna kan föras i anslutning till det större regionala forumet som bedrivs inom ramen för RUFS. Syftet med de politiska samtalen är att prioritera och planera vilka insatser som vi tillsammans behöver kraftsamla kring under en kommande två-årsperiod. Utgångspunkten för samtalen är färdplanerna samt resultaten i de lägesbilder som tas fram av Region Stockholm, se nedan. 20 Insatser och aktiviteter De politiska samtalen kan ligga till grund för respektive organisations bud- getarbete och verksamhetsplanering för kommande år. Insatserna i färdpla- nerna kan initieras genom politiska uppdrag eller bedrivas inom ramen för respektive organisations löpande verksamhet. Insatser i färdplanen kan även genomföras med hjälp av medel, finansiella anslag, från Region Stock- holm eller andra aktörers utlysningar. Insatserna i färdplanen för Kungens kurva- Skärholmen genomförs i samver- kan mellan Region Stockholm, Stockholm stad och Huddinge kommun samt andra relevanta aktörer. På Region Stockholm leds arbetet med att ge- nomföra färdplanerna av regionledningskontoret. Lärande och utbyte genom nätverket för de regionala stadskärnorna I nätverket för de regionala stadskärnorna sker ett gemensamt lärande och kunskapsutbyte kring de insatser och aktiviteter som pågår inom ramen för färdplanerna. I nätverket ingår representanter från kärnkommuner och andra regionala samhällsbyggnadsaktörer som har intresse och delaktighet i att utveckla en flerkärnig Stockholmsregion. Uppföljning av utvecklingen genom Lägesbilder för de regionala stadskär- norna Region Stockholm följer kontinuerligt upp utvecklingen i de regionala stads- kärnorna inom de målområden som formulerats i färdplanerna. Uppfölj- ningen sammanställs i så kallade Lägesbilder för de regionala stadskär- norna. Syftet är att få en nulägesbild över utvecklingen i de regionala stadskärnorna. Resultaten och slutsatserna diskuteras och analyseras till- sammans med kommunerna i de regionala stadskärnorna. Lägesbilderna och den kvalitativa analysen utgör sedan ett underlag för de politiska samta- len mellan kommun- och regionpolitiker. 21