Island Helipad: City Approves Private Use

Stockholms stad har getts tillfälle att yttra sig över ansökan om inrättade av en civil helikopterflygplats inom Lidingö stad då helikopterflygplatsen och de tilltänkta inflygningsytorna angränsar till Stockholms stad. [R1 PM Begäran om yttrande avseende ansökan om tillstånd att inrätta helikopterflygplats vid Bergholmen.pdf] PM Rotel I (Dnr KS 2026/121) Begäran om yttrande avseende ansökan om tillstånd att inrätta helikopterflygplats på ön Bergholmen, Lidingö stad Remiss från Transportstyrelsen Remisstid den 27 mars 2026 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Stockholms stad har getts tillfälle att yttra sig över ansökan om inrättade av en civil helikopterflygplats inom Lidingö stad då helikopterflygplatsen och de tilltänkta inflygningsytorna angränsar till Stockholms stad. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret tillstyrker ansökan och vill påpeka vikten av hållbara transportslag. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag ser positivt på förslaget om att inrätta en civil helikopterflygplats inom Lidingö stad. Jag delar stadsledningskontoret bedömning att föreslagen helikopterflygplats inte riskerar innebära direkta risker för negativ påverkan för boende eller miljöer inom Stockholms stad. Jag vill dock påpeka vikten av hållbara transportslag. I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. Stockholm den 18 mars 2026 1 (4) Karin Wanngård Bilagor 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/121-3.1 2. Remiss - Begäran om yttrande avseende ansökan om tillstånd att inrätta helikopterflygplats vid Bergholmen, dnr KS 2026/121-1.1 3. Bilaga - Bullerutredning Helikopterlandningsplats Bergholmen inkl bilagor, dnr KS 2026/121-1.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 2 (4) Ärendet Enligt 6 kap. 4 § luftfartsförordningen (2010:770) prövar Transportstyrelsen frågor om tillstånd att inrätta eller bygga om flygplatser samt fastställer villkor för tillståndet. Ett tillstånd får enligt 6 kap. 6 § luftfartslagen (2010:500) inte meddelas i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Stockholms stad har getts tillfälle att yttra sig över ansökan om inrättade av en civil helikopterflygplats inom Lidingö stad då helikopterflygplatsen och de tilltänkta inflygningsytorna angränsar till Stockholms stad. Ansökan är inlämnad till Transportstyrelsen (TSL 2025-8280) av en privatperson och gäller inrättande av en civil helikopterflygplats på ön Bergholmen (Lidingö 4:27) nordväst om Lidingö. Sökanden ansökte om att inrätta helikopterflygplats på samma plats under 2025, men återtog sin ansökan. Underlaget är nu kompletterat med bullerutredning samt naturvärdesinventering. Ansökan avser ett vattenområde om 575 kvm som till stor del avses nyttjas till en brygga för start och landning samt helikopterplatta. Även ett område mitt på ön kommer att användas för en helikopterplatta. Antal flygrörelser planeras till maximalt 498 per år. Bifogad bullerutredning, bilaga 3 till promemorian, visar att ljudnivåer från den planerade helikopterlandningsplatsen uppfyller bestämmelser enligt trafikbullerförordningen. Enligt bifogad naturvärdesinventering, bilaga 2 till promemorian, innefattar området naturmiljöer med låga till vissa naturvärden på lokal nivå. Vid eventuell exploatering bör hänsyn tas till de identifierade naturvärdesbiotoperna samt de skyddsvärda träden och hålträden för att undvika ytterligare förlust av små men ekologiskt betydelsefulla biotoper och habitat. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret tillstyrker ansökan. Stadsledningskontoret bedömer att föreslagen helikopterflygplats inte riskerar innebära direkta risker för negativ 3 (4) påverkan för boende eller miljöer inom Stockholms stad. Stockholms stad vill däremot påpeka vikten av hållbara transportslag. Stadsledningskontoret föreslår att remissen anses besvarad vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4 (4) --- [Stockholms stads yttrande.pdf] bvvvv Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2026/121 2026-03-03 Sida 1 (1) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Till Transportstyrelsen Ert Dnr: TSL 2025-8280 Begäran om yttrande avseende ansökan om tillstånd att inrätta helikopterflygplats vid Bergholmen Ställningstaganden Stockholms stad tillstyrker ansökan och bedömer att föreslagen helikopterflygplats inte riskerar innebära direkta risker för negativ påverkan för boende eller miljöer inom Stockholms stad. Stockholms stad vill däremot påpeka vikten av hållbara transportslag. Stockholm som ovan Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm --- [Remiss - Begäran om yttrande avseende ansökan om tillstånd att inrätta helikopterflygplats vid Bergholmen.pdf] Naturvärdesinventering Stora Bergholmen Inför etablering av en helikopterplatta i Lidingö kommun, Stockholm län Om dokumentet Detta dokument redogör för naturvärden på Stora Bergholmen i Lidingö kommun, Stockholms län inför etablering av en helikopterplatta. Dokumentet ska fungera som underlag i den fortsatta processen. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt svensk standard SS 199000:2023. Beställare Utförare Port & Star AB Ecogain AB Organisationsnummer: 559257-6002 Organisationsnummer: 556761-6668 Johan Fernros, projektledare info@ecogain.se johan@fernros.com 010-4059000 070-5099605 2025-11-24 Ecogains uppdragsnummer: 1022767 Utredningen har genomförts: september–november 2025 Omslagsbild: Stora Bergholmen För bakgrundskartor i rapporten gäller © Lantmäteriet, om inget annat anges. Följande ingår i leveransen 1. Digital rapport som pdf-fil (detta dokument). 2. Strukturerade geodata över följande: • Naturvärdesbiotoper och övriga biotoper • Landskapsområden (inklusive värdelandskap) • Kartläggningsområde Geodata levererades 2025-11-24 Fynd av värdearter och invasiva främmande arter som gjordes under inventeringen rapporterades till Artportalen 2025-11-24 Följande personer har medverkat i inventeringen Johan Engström – projektledning. Sonja Jederlund – inventering, bedömning och rapportskrivning. Bafraw Karimi – rapportskrivning och kartframställning. Torbjörn Josefsson - kvalitetsgranskning. Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................... 4 1.1 Om uppdraget .................................................................................................................. 4 1.2 Metodik ................................................................................................................................ 4 2 Naturmiljöer och naturvärde ................................................... 6 2.1 Översiktlig beskrivning ................................................................................................. 6 2.2 Skyddad natur och omgivande landskap .......................................................... 6 2.3 Naturvärden ...................................................................................................................... 8 2.3.1 Naturvärdesbiotoper ............................................................................... 8 2.3.2 Landskapsområden ............................................................................... 10 2.3.3 Värdearter .................................................................................................. 12 2.3.4 Invasiva främmande arter .................................................................. 12 2.3.5 Särskilt skyddsvärda träd och hålträd ......................................... 13 3 Samlad bedömning ................................................................ 14 4 Referenser ................................................................................. 15 Bilaga A: Metodik ................................................................................ 17 Bilaga B: Naturvärdesbiotoper ........................................................ 19 Bilaga C: Landskapsområden ......................................................... 21 Bilaga D: Artförteckning .................................................................... 22 Bilaga E: Särskilt skyddsvärda träd och hålträd ......................... 24 3 1 Inledning 1.1 Om uppdraget Fastighetsägaren planerar att anlägga en helikopterplatta i anslutning till bostaden på en privatägd ö i Lidingö kommun, Stockholms län. Fastigheten är belägen cirka sju kilometer norr om centrala Stockholm (Figur 1). Som en del av utredningen inför anläggandet av helikopterplattan har Ecogain under hösten 2025 genomfört en naturvärdesinventering av ön. Inventeringsområdet omfattar cirka 1 hektar och utgörs av en skärgårdsö med bostad, uthus och trädäck. Öns naturmiljöer utgörs av trädklädda gräsmarker och en hällmarkstallskog. Ön i sin helhet är präglad av mänsklig aktivitet med flera anlagda gångstigar och planteringar. Resultat av fältbesök samt sammanställning av befintlig kunskap presenteras i denna rapport. Naturvärde Med begreppet naturvärde menas i det här sammanhanget särskild betydelse för biologisk mångfald. 1.2 Metodik Naturvärdesinventeringen utfördes enligt svensk standard SS 1999000:2023 (SIS 2023) med detaljeringsgrad medel, vilket innebär att biotoper ned till en storlek av 0,1 hektar eftersöktes och kartlades i fält. Naturvärdesbiotoper avgränsades och bedömdes i naturvärdesklass 1–4. Området besöktes i fält 30 oktober 2025. Naturvärdesinventeringen utfördes med följande tillägg: • Detaljerad redovisning av artförekomst. Tillägget innebär att artfynd har koordinatsatts med hög noggrannhet. Det gäller fynd av fridlysta arter, rödlistade arter och övriga värdearter samt invasiva främmande arter. Arter eftersöktes i den utsträckning det behövdes för att kunna göra en säker naturvärdesbedömning och avgränsning av naturvärdesbiotoper. • Särskilt skyddsvärda träd och hålträd (lämpliga viloplatser för bland annat fladdermöss) belägna utanför naturvärdesbiotoper har inventerats, värderats och koordinatsatts. Tillägget innebär att träd som uppfyller ett eller flera av kriterierna i Naturvårdsverkets aktuella definition för särskilt skyddsvärda träd identifieras och redovisas (Naturvårdsverket 2021). För utförligare beskrivning av metodiken enligt SS 199000:2023, se bilaga A. 4 ´ Figur 1 Översiktskarta över inventeringsområdet och dess läge norr om centrala Stockholm. . 5 2 Naturmiljöer och naturvärde Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av inventeringsområdets naturmiljöer och naturvärde. Naturvärdesbiotoper redovisas i detalj i bilaga B, Landskapsområden i bilaga C och artförekomster i bilaga D. I bilaga E redovisas särskilt skyddsvärda träd och hålträd. 2.1 Översiktlig beskrivning Inventeringsområdet är cirka 1 hektar och utgörs av ön Stora Bergholmen, vilken präglas av svagt kuperad terräng på granitberggrund med stora delar berg i dagen och morän i de partier som är jordtäckta främst på öns västra delar (SGU 2024a–b). Den största delen av marken i inventeringsområdet är skogs- och trädbevuxen, men här finns även öppen exponerad berggrund, gräsmark samt ett enbostadshus med uthus. Trädskiktet domineras av tall men även vårtbjörk, ask, klibbal, skogslönn och skogsek förekommer. Ön används för privat bruk och betas periodvis av två getter. 2.2 Skyddad natur och omgivande landskap Det finns inga sedan tidigare kända naturvärden registrerade inom inventeringsområdet. I dess närhet finns två, av Skogsstyrelsen, registrerade nyckelbiotoper (Figur 2). Båda kännetecknas av rikligt med grova träd samt inslag av hällmarker och strandmiljöer. Den nordligare av de två nyckelbiotoperna uppvisar spår av tidigare brand, medan den mer sydligt belägna karaktäriseras av hög och jämn luftfuktighet. De två nyckelbiotoperna är del av Stora Sticklinge naturreservat i Lidingö kommun, omfattande 108 hektar varav majoriteten utgörs av skogsmark. Även slåtterängar, klippstränder och sandstränder förekommer i reservatet som är beläget sydost om inventeringsområdet. Inventeringsområdet är beläget inom en värdetrakt för ädellövskog. 6 Figur 2 Karta med områdesskydd och kända naturvärden i inventeringsområdets omgivning. 7 2.3 Naturvärden 2.3.1 Naturvärdesbiotoper Under inventeringen identifierades två naturvärdesbiotoper med visst naturvärde (naturvärdesklass 4), se Figur 3. Av de naturvärdesbiotoper som avgränsats och beskrivits finns en hävdpåverkad naturlig gräsmark (ID N01) i den nordvästra delen. Inom gräsmarken påträffades värdearter såsom solvändaNT, askVU, liten blåklocka och gulmåra. På öns östra sida påträffas en äldre hällmarkstallskog (ID N02). Med gamla träd. Där noterades få värdearter men naturvärdesbiotopen bedöms baserat på mängden gamla och döda träd kunna hysa ett större antal värdearter än vad som påträffades under inventeringstillfället. Naturvärdesbiotoperna beskrivs mer i detalj i bilaga B. Resterade mark utgörs av anlagda trädgårdar, fastigheter, gräsmattor, höggräsytor och annan mark med hög grad av mänsklig påverkan och därför att lågt naturvärde. 8 Figur 3. Karta över de två naturvärdesbiotoper som identifierades vid naturvärdesinventeringen. 9 2.3.2 Landskapsområden Inventeringsområdet är beläget inom ett landskapsområde som utgör ett värdelandskap med innerskärgård, vilken kännetecknas av hav med skär, holmar och öar med mosaikartade skogs- och hällmarksmiljöer samt inslag av bebyggelse (Figur 4). Inventeringsområdet ligger i anslutning till flera naturreservat och nyckelbiotoper (se avsnitt 2.2) vilka tillsammans med skärgårdskomplexet ingår i ett värdelandskap. Värdelandskapet är av särskilt betydelse för biologisk mångfald med naturvärden kopplade till kustmiljöer, äldre ädellövträd och områden med äldre, grova tallar. Värdelandskapet beskrivs mer i detalj i bilaga C. 10 Figur 4 Kartan redovisar ett värdelandskap med särskild betydelse för biologisk mångfald. 11 2.3.3 Värdearter Inom inventeringsområdet påträffades fridlysta arter, rödlistade arter och signalarter, samt typiska arter för flera Natura 2000-naturtyper. Flera av värdearterna förekommer inom mer än en artkategori. Artförteckningar återfinns i tabellerna E1 och E2 i bilaga D. Värdearterna inom inventeringsområdet är huvudsakligen knutna till gräsmarken och hällmarkstallskogen. I gräsmarken noterades bland annat solvändaNT, askVU, backglim, brudbröd, gullviva och liten blåklocka vilka är typiska arter för öppna och halvöppna naturbetesmarker och slåttermarker i kalk- och silikatmiljöer. Ytterligare värdearter påträffades i hällmarkstallskogen med lång trädkontinuitet, exempelvis mindre märgborre, björksplintborre och jättesvampmal, vilka trivs i solbelysta hällmarker och tallskogar med inslag av äldre tall och björk. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Att en art är rödlistad innebär inte automatiskt att den omfattas av något jurdiskt skydd. Däremot är listan ett viktigt hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, i arbetet med att nå Sveriges miljömål, däribland Ett rikt växt- och djurliv. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: o CR, akut hotad o EN, starkt hotad o VU, sårbar o NT, nära hotad o RE, nationellt utdöd o DD, kunskapsbrist Arter i de tre förstnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades år 2020. Nästa rödlista lanseras år 2026. 2.3.4 Invasiva främmande arter Tre främmande invasiva arter påträffades vid inventeringen: häckberberis, sibiriskt fetblad och spärroxbär. Arterna var utspridda i inventeringsområdets norra delar. Artförteckning finns i tabell E3 i bilaga D. 12 2.3.5 Särskilt skyddsvärda träd och hålträd Under inventeringen identifierades tre särskilt skyddsvärda träd utanför naturvärdesbiotoperna. Två av dess utgörs av mycket gamla tallar och en mycket gammal hålträdsek. De mycket gamla tallarna växer på en berghäll på öns norra sida och har växt upp ur sprickor i klippan. Den mycket gamla hålträdseken växer på öns södra sida och har en stor spricka genom stammen med förekomst av mulm. De tre särskilt skyddsvärda träden växer i närheten av fastighetsägarens bostad. Utöver ovan nämnda hålträdsek påträffas ytterligare fyra hålträd – en skogslönn, en klibbal och två tallar. Hålträd är mycket värdefulla inslag i denna naturmiljö eftersom de utgör boplats/viloplats för en mängd olika insekter, fåglar och fladdermöss. Samtliga särskilt skyddsvärda träd och övriga hålträd presenteras med karta och foton i bilaga E. 13 3 Samlad bedömning Inventeringsområdet på Stora Bergholmen utgör en liten skärgårdsö med inslag av bevarade naturmiljöer. Naturvärdena och värdearter är främst knutna till två mindre naturvärdesbiotoper med ett visst naturvärde – en gräsmark och en äldre hällmarkstallskog – samt äldre träd och hålträd som växer utanför dessa biotoper. Naturvärdesbiotoperna är belägna i den västra respektive östra delen av ön. Utanför naturvärdesbiotoperna utgörs landskapet främst av planterade- och byggda ytor, gräsmattor och naturmark med låga naturvärden. Centralt i inventeringsområdet, vid den planerade platsen för helikopterplattan, är marken sedan tidigare anlagd för att brygga över ytan mellan de två delarna av ön. Strandkanten vid ytan har vallats upp med sten och skapat en plan yta för att passera mellan de två områdena. Naturen på platsen utgörs av en grusig gräsmatta med låga naturvärden och unga träd. Utanför de avgränsade naturvärdesbiotoperna finns ytterligare biologiskt viktiga strukturer i form av äldre träd och hålträd, varav tre träd anses vara särskilt skyddsvärda. Dessa värdeelement står utanför den tilltänkta platsen för helikopterplattan med 42–92 meter och kommer inte påverkas av den eventuella exploateringen. De gamla träden, liksom hålträden av tall, skogsek, skogslönn och klibbal tillför viktiga strukturer och potentiella livsmiljöer för insekter, fåglar och fladdermöss. Förekomsten av typiska arter för gräsmarker indikerar en viss hävdkontinuitet. Sammantaget bedöms inventeringsområdet innefatta naturmiljöer med låga till vissa naturvärden på lokal nivå. De identifierade naturvärdesbiotoperna och träden har dock ett visst bevarandevärde som livsmiljöer inom ett i övrigt fragmenterat skärgårdslandskap. Vid eventuell exploatering bör hänsyn tas till de identifierade naturvärdesbiotoperna samt de skyddsvärda träden och hålträden att undvika ytterligare förlust av små men ekologiskt betydelsefulla biotoper och habitat. 14 4 Referenser Naturvårdsverket. 2021. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Manual för undersökning. Version 3:0, 2021-10-12. Nitare, J. & Skogsstyrelsen 2019: Skyddsvärd skog: naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. Skogsstyrelsens Förlag SIS (Svenska institutet för standarder) 2023a: Naturvärdesinventering (NVI) – kartläggning och värdering av biologisk mångfald – krav och riktlinjer. Svensk standard SS 199000:2023. SIS Förlag AB, Stockholm. SIS (Svenska institutet för standarder) 2023b: Teknisk specifikation. Naturvärdesinventering (NVI) – kartläggning och värdering av biologisk mångfald – dataproduktspecifikation och listor med biotopbeteckningar. Svensk standard SS 199000:2023. SIS Förlag AB, Stockholm. Strand, M., Aronsson, M. & Svensson, M. 2018: Riskklasser och kriterier från rapporten "Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista". SLU Artdatabanken, Uppsala. Trafikverket 2012: Metod för översiktlig inventering av artrika vägkantsmiljöer. Rapport: 2012:149. Bilaga 3 Övrig geografisk information Jordbruksverket 2025: Databasen TUVA. https://jordbruksverket.se/e-tjanster- databaser-och-appar/e-tjanster-och-databaser-stod/tuva. Hämtat 2025-11-04 Lantmäteriet 2025: Ortofoto historiska Visning. https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/vara-produkter/produktlista/ortofoto- historiska-visning. Hämtat 2025-11-04. Länsstyrelserna 2025: Länsstyrelsernas geodatakatalog. https://ext- geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/. Hämtat 2025-11-03 - Nationella värdetrakter Länsstyrelsen Stockholm ej dat. Sticklinge. Tillgängligt via: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/sticklinge.ht ml?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a 89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natur eTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none Hämtat 2025-11-04 Naturvårdsverket 2025: Naturvårdsverkets metadatakatalog för geodata. https://geodatakatalogen.naturvardsverket.se. Hämtat 2025-11-04 - Våtmarksinventeringen VMI - Riksintresse naturvård 15 - Riksintresse friluftsliv - Skyddade områden: djur- och växtskyddsområden - Skyddade områden: kulturreservat - Skyddade områden: nationalparker - Skyddade områden: naturreservat - Skyddade områden: naturvårdsområden - Skyddade områden: naturminnen - Skyddade områden: biotopskyddsområden - Skyddade områden: interimistiska förbud - Skyddade områden: Art- och habitatdirektivet (Natura 2000, SCI, SAC) - Skyddade områden: fågeldirektivet (Natura 2000, SPA) - Skyddsvärda statliga skogar SGU 2025: Kartvisare. https://www.sgu.se/produkter-och- tjanster/kartor/kartvisaren/ Hämtat 2025-11-03 - Berggrund 1:50 000 – 1:250 000 - Jordarter 1:25 000 – 1:100 000 Skogsstyrelsen 2025: Geodata att använda i eget GIS https://www.skogsstyrelsen.se/sjalvservice/karttjanster/geodatatjanster/ Hämtat 2025-11-04 - Avverkningsanmälda områden - Biotopskydd - Naturvårdsavtal - Nyckelbiotoper – Skogsstyrelsen - Nyckelbiotoper – storskogsbruket - Objekt med naturvärden - Sumpskogar - Utförda avverkningar Vatteninformationssystem Sverige (VISS) 2025: Vattenkartan. https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12 399 Hämtat 2025-11-04 SLU ArtDatabanken 2025a: Uppgifter om artförekomster inom 1 km, inklusive sekretessbelagda fynd, har erhållits från ArtDatabanken 2025-10-20 SLU ArtDatabanken 2025b: Artportalen. https://artportalen.se - uppgifter om artförekomster (exklusive sekretessbelagda fynd) inom 1 km. Hämtat 2025-10-20 16 Bilaga A: Metodik Naturvärdesinventeringen gjordes enligt svensk standard SS 1999000:2023 (SIS 2023a-b) med detaljeringsgrad medel. Det innebär att naturvärdesbiotoper ned till en storlek av 0,1 hektar eftersöktes och kartlades i fält. Naturvärdesinventeringen utfördes med följande tillägg: • Detaljerad redovisning av artförekomst. Tillägget innebär att artfynd har koordinatsatts med hög noggrannhet. Det gäller fynd av fridlysta arter, rödlistade arter och övriga värdearter samt invasiva främmande arter. Vi eftersökte arter i den utsträckning det behövdes för att kunna göra en säker naturvärdesbedömning och avgränsning av naturvärdesbiotoper. Naturvärdesbiotoper avgränsades och deras betydelse för biologisk mångfald bedömdes enligt en skala med fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4): • naturvärdesklass 1 – högsta naturvärde: mycket stor särskild betydelse för biologisk mångfald • naturvärdesklass 2 – högt naturvärde: stor särskild betydelse för biologisk mångfald • naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde: påtaglig särskild betydelse för biologisk mångfald • naturvärdesklass 4 – visst naturvärde: viss särskild betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesbedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om inventeringsområdet. Ytterligare kunskap om inventeringsområdet har hämtats från SLU ArtDatabanken (2025a, b), Naturvårdsverket (2025), Skogsstyrelsen (2025), SGU (2025) och Vatteninformationssystem Sverige (2025). Vi har också använt historiska ortofoton (Lantmäteriet 2025) som stöd vid fältinventering och naturvärdesbedömning. Naturvärdet bedömdes utifrån bedömningsgrunderna artvärden och biotopvärden. I bedömningen av artvärde har vi även beaktat skyddsklassade arter (arter som enligt Artdatabankens riktlinjer bör hanteras med sekretess). Dessa redovisar vi dock inte i respektive naturvärdesbiotops beskrivning. I naturvärdesbedömningen ingår att bedöma om naturmiljön i naturvärdesbiotoper utgör Natura 2000-naturtyp. Bedömningen görs med hjälp av Naturvårdsverkets vägledningar för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 (Naturvårdsverket 2023) och utgår från kvalitetskriterier med avseende på egenskaper, strukturer och störning samt från förekomst av typiska arter för naturtypen. Denna bedömning används vid beskrivningen av naturmiljön och dess kvalitet, men innebär inte att en naturvärdesbiotop som utgör en Natura 2000-naturtyp är ett skyddat område. I en naturvärdesinventering enligt svensk standard ingår också att dela in inventeringsområdet i så kallade landskapsområden och bedöma om dessa utgör värdelandskap eller inte. Ett landskapsområde är ett avsnitt av landskapet med karaktärsdrag som gör att det skiljer sig från angränsande landskapsavsnitt. De landskapsområden som har särskild betydelse för biologisk mångfald klassas som värdelandskap. Värdebedömningen grundar sig bland annat i mängden naturvärdesbiotoper, grad av fragmentering och förutsättningar för överlevnad och spridning av värdearter på landskapsnivå. Begränsningar och osäkerheter Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Delar av inventeringsområdet som består av branta havsklippor inventerades enbart översiktligt på grund av säkerhetsrisk med att beträda dessa. Inventeringen genomfördes under hösten, vilket innebär att vissa arter kan vara svåra att identifiera. Första frosten hade vid inventeringstillfället redan inträffat och kan ha påverkar förekomsten av marksvamp. Delar av inventeringsområdet består av anlagda trädgårdar, vilka inte har inventerats i sin helhet efter invasiva, planterade arter, då dessa anses utgöra del av trädgården och förvaltas på ett sådant sätt. Bilaga B: Naturvärdesbiotoper Bilagan beskriver naturvärdesbiotoper i inventeringsområdet. Redovisningen av biotoper börjar på nästa sida. En översiktskarta med alla naturvärdesbiotoper finns i Figur 3. N01 Öppen gräsmark (0,11 ha) Naturvärdesklass Naturtyp Preliminär bedömning Preliminär avgränsning Fortsätter utanför Naturvärdesklass 4 - visst Naturlig gräsmark Nej Nej Nej naturvärde Biotoptyp Förklaring till preliminär bedömning Naturlig gräsmark, hällmark Natura 2000-naturtyp Beskrivning Biotopvärden Norrsluttande, torr till frisk gräsmark. Inom biotopen växer enstaka träd Mindre, betad, torr gräsmark med både hällmarker och gräsmarer spridda över ytan, däribland några yngre askarEN, en äldre lönn samt ett motiverar ett visst biotopvärde. antal yngre klibbalar. Förekomsten av död ved är låg med endast utlagd ved från trädfällning. I buskskikten finns bland annat de invasiva arterna Artvärden häckberberis och spärroxbär. I fältskiktet samsas ängsväxter såsom Sparsam mängd arter med påtagligt signalvärde och betydelsefull solvändaNT, gullviva och liten blåklocka och fårsvingel med mer mängd arter med visst signalvärde motiverar ett visst artvärde. näringsgynnade arter såsom bredbladiga gräs. Gräsmarken betas periodsvis av getter. I omgivningen finns dels en vidsträckt kuststräcka och dels en Värdearter observerade trädklädd gräsmark med högre näringspåverkan. vit fetknopp, tuschlav, solvändaNT, liten blåklocka, gulmåra, gullviva, fårsvingel, brudbröd, backglim, askVU Värdearter kända sedan tidigare ejderEN, skrattmåsNT Invasiva främmande arter sibiriskt fetblad, häckberberis, spärroxbär Referenser Datum för fältbesök 2025-10-30 Inventerare Sonja Jederlund N02 Hällmarkstallskog (0,31 ha) Naturvärdesklass Naturtyp Preliminär bedömning Preliminär avgränsning Fortsätter utanför Naturvärdesklass 4 - visst Skog och buskmark Nej Nej Nej naturvärde Biotoptyp Förklaring till preliminär bedömning Hällmarkstallskog Natura 2000-naturtyp Beskrivning Biotopvärden Östsluttande hällmarkstallskog med mycket gamla tallar och inslag av Gammal hällmarkstallskog med hög trädålder och liten mängd död yngre björkar och askarEN. De äldre tallarna (150-250 år) står tätt och har ved motiverar ett påtagligt biotopvärde. krumt växtsätt och barkstrukturer som vittnar om hög ålder. Terrängen är brant med bitvis berg i dagen. I delar med tjockare jordtäcke finns en flora Artvärden med trivala mossarter. Enstaka död ved observeras i tidigare Sparsam mängd arter med visst signalvärde motiverar ett lågt nedbrytningsstadier, både stående och liggande. På träden växer bitvis artvärde. frodiga lavsamhällen med triviala lavar såsom flarnlavar. Fältskiktet är fläckvis med inslag av ljung, stensöta och kruståtel. Bottenskiktet estpr av Värdearter observerade utbredda mossmattor av bland annat husmossa, enbjörnmossa och askVU, mindre märgborre cypressfläta. Graden av skogsbrukspåverkan är låg, med enstaka plockhuggningar för ved och röjning av stigar. Delar av skogen är upplyst Värdearter kända sedan tidigare med ljuskällor vid trädstammarna. Invasiva främmande arter Referenser Datum för fältbesök 2025-10-30 Inventerare Sonja Jederlund Bilaga C: Landskapsområden Avgränsningen av det identifierade landskapsområdet är översiktligt gjord i de delar som ligger utanför inventeringsområdet, men bedömningen är att de stora dragen i området utmärker sig och att de varit möjliga att tolka genom fjärranalys av geografiska data. Beskrivning: Värdelandskapet utgörs av ett innerskärgårdskomplex med en mosaik av hav, holmar och skär med hällmarkspartier, blandskogar, ädellövsinslag och tallskogar av varierande ålder och täthet. Landområdet präglas av små höjdryggar och partier med kustnära vegetation. Stränder, mindre naturbetesmarker och ädellövträd, särskilt äldre ekar, förekommer spritt i landskapet. Inslag av skyddad natur såsom naturreservat och Natura 2000-områden bidrar till värdelandskapets höga naturvärden. Den mänskliga påverkan är begränsad men närvarande, främst genom äldre kulturmiljöer, mindre bebyggelse och historiskt skogsbruk, vilket har skapat en variationsrik struktur i trädskiktet. Motivering: Den komplexa strukturen av berggrund, skogstyper, hällmarker och ädellövsinslag skapar goda förutsättningar för ett flertal naturvärden knutna till skärgårdslandskapet landområden. Kombinationen av äldre ädellövträd, barrskogspartier och kustnära miljöer gynnar en stor bredd av rödlistade insekter, fåglar lavar och kärlväxter, med krav på gamla träd, tillgång till död ved och solbelysta strukturer samt arter knutna till kust och vatten. Tillsammans med ett utbrett kust- och havslandskap utgör värdelandskapet som helhet en sammanhängande ekologisk enhet med höga naturvärden och bidrar till långsiktigt hållbara populationer och bevarande av biologisk mångfald i området. Bilaga D: Artförteckning Bilagan redovisar värdearter och invasiva främmande arter som förekommer i inventeringsområdet. Värdearter påträffade vid inventeringen Tabell E11. Fridlysta arter, rödlistade arter och övriga värdearter som påträffades i inventeringsområdet under inventeringen. I redovisningen ingår endast de fåglar som är rödlistade eller är betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, även om alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen 4 §. Rödlistekategori (2020) anges med nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Signalart (S) anger om arten finns upptagen i någon officiell lista över signalarter (Jordbruksverket 2017 och 2023, Skogsstyrelsen 2019, Trafikverket 2012). Nyckelart (N) betecknar sådana arter som har stor positiv betydelse för ekosystem i förhållande till sin egen biomassa. Typisk art anger för vilka av de i närområdet förekommande Natura 2000-naturtyperna som arten är typisk för. Natura 2000-naturtyp redovisas endast med kod. Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödliste- Fridlyst Signalart/ Typisk art kategori enligt § Nyckelart ask Fraxinus excelsior EN backglim Silene nutans S björksplintborre Scolytus ratzeburgii S brudbröd Filipendula vulgaris S 5130, 6270 bäver Castor fiber 4,5 N gul fetknopp Sedum acre 1230, 2130, 6280, 8230 gullviva Primula veris 8,9 S 6270, 6510, 6530, 9070 gulmåra Galium verum S jättesvampmal Scardia boletella S liten blåklocka Campanula rotundifolia 6230, 9070, 6270, 6510, 6530 mindre märgborre Tomicus minor S 9060 tuschlav Lasallia pustulata 8230 vit fetknopp Sedum album 6110, 6280 solvända Helianthemum nummularium NT S 5130, 6210, 6230, 6270, 6530 Värdearter kända sedan tidigare Tabell E22. Fridlysta arter och rödlistade arter som är rapporterade från inventeringsområdet sedan tidigare (Artdatabanken 2025). I redovisningen ingår endast de fåglar som är rödlistade eller är betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, även om alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen 4 §. Rödliste- Svenskt namn Vetenskapligt namn Fridlyst enligt § kategori Skrattmås Chroicocephalus ridibundus NT 4 Ejder Somateria mollissima EN 4 Småtärna Sternula albifrons NT 4 Invasiva främmande arter Tabell E33. Invasiva främmande arter som påträffades i inventeringsområdet vid inventeringen eller är rapporterade från inventeringsområdet sedan tidigare (markerade med *; SLU Artdatabanken 2025). Arterna finns antingen med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter (enligt EU:s förordning 1143/2014), eller pekas ut av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som mest problematiska bland främmande arter (nationell förteckning). Som invasiva främmande arter har vi även inkluderat arter som har klassificerats med mycket hög eller hög risk för invasivitet av SLU Artdatabanken (Strand med flera 2018), även om de inte finns i ovanstående förteckningar. Svenskt namn Vetenskapligt artnamn Förteckning Risk för invasivitet häckberberis Berberis thunbergii Mycket hög sibiriskt fetblad Phedimus hybridus Nationell Hög spärroxbär Cotoneaster divaricatus Nationell Mycket hög Bilaga E: Särskilt skyddsvärda träd och hålträd Nedan presenteras särskilt skyddsvärda träd och hålträd som har noterats inom inventeringsområdet utanför naturvärdesbiotoperna. Med särskilt skyddsvärda träd avses; • Jätteträd; träd som är grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd (1,3 meter). • Mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga träd äldre än 140 år. • Grova hålträd; Levande eller döda träd med utvecklade håligheter och en stamdiameter som är grövre än 40 centimeter. Med hålträd avses; Träd med större eller mindre håligheter. Hålträd är mycket värdefulla eftersom de utgör boplats/viloplats för en mängd olika insekter, fåglar och fladdermöss. Ett hålträd kan även utgöra ett särskilt skyddsvärt träd om trädet är över 40 centimeter i diameter i brösthöjd. Särskilt skyddsvärda träd Objektnummer: ST01 Artnamn: Skogsek, Quercus robur Kategori särskilt skyddsvärt träd: Mycket gamla träd och grovt hålträd Trädstatus: Stående levande träd Objektnummer: ST02 Artnamn: Tall, Pinus sylvestris Kategori särskilt skyddsvärt träd: Mycket gammalt träd Trädstatus: Stående levande träd Objektnummer: ST03 Artnamn: Tall, Pinus sylvestris Kategori särskilt skyddsvärt träd: Mycket gammalt träd Trädstatus: Stående levande träd Hålträd Objektnummer: HT01 Artnamn: Klibbal, Alnus glutinosa Objektnummer: HT02 Artnamn: Skogslönn, Acer platanoides Objektnummer: HT03 Artnamn: Tall, Pinus sylvestris Objektnummer: HT04 Artnamn: Tall, Pinus sylvestris Naturvärdesinventering Stora Bergholmen. Inför etablering av en helikopterplatta i Lidingö kommun, Stockholm län. --- [Bilaga - Bullerutredning Helikopterlandningsplats Bergholmen inkl bilagor.pdf] BULLERUTREDNING Helikopterlandningsplats Bergholmen Johan Fernros Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen Martin Gottfridsson martin.gottfridsson@envigo.se 073-400 28 99 Envigo AB Sankt Eriksgatan 6 411 05 Göteborg 011-10 19 09 info@envigo.se www.envigo.se Sida 2 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ........................................................................................................ 4 1 BAKGRUND ................................................................................................................................. 5 2 UNDERLAG .................................................................................................................................. 5 3 BERÄKNINGSMETOD ................................................................................................................ 5 4 AVGRÄNSNINGAR ..................................................................................................................... 5 5 LANDNINGSPLATS ..................................................................................................................... 5 6 FLYGVÄGAR................................................................................................................................ 6 7 TRAFIKDATA ............................................................................................................................... 8 7.1 LJUDDATA ................................................................................................................... 8 7.2 FLYGRÖRELSER ........................................................................................................... 8 8 BEDÖMNINGSGRUNDER .......................................................................................................... 9 8.1 TRAFIKBULLERFÖRORDNINGEN ................................................................................... 9 9 RESULTAT OCH KOMMENTARER ........................................................................................ 10 9.1 MAXIMALA LJUDNIVÅER ........................................................................................... 10 9.2 EKVIVALENTA LJUDNIVÅER ...................................................................................... 10 10 SLUTSATS .................................................................................................................................. 10 Till denna rapport hör bilaga 1-2. Sida 3 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Beställare Johan Fernros E-postadress johan@fernros.se Fastighetsbeteckning Lidingö 4:27 Län Stockholm Kommun Lidingö Sida 4 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen 1 BAKGRUND Envigo har på uppdrag av Johan Fernros tagit fram en bullerutredning för en planerad helikopterlandningsplats på ön Bergholmen i Lidingö kommun. 2 UNDERLAG Trafikuppgifter och karta med landningsplats, landningszon och inflygningsvägar har tillhandahållits av beställaren. Vektoriserad fastighetskarta och höjddata har hämtat från Metria 2025-10-30. 3 BERÄKNINGSMETOD Beräkningar har utförts i SoundPLAN 9.1, uppdatering 2025-10-28, med beräkningsmetoden DIN 45684-1:2013-7. Utbredning har beräknats 4 meter ovan mark med upplösning 10x10 meter. 4 AVGRÄNSNINGAR I utredningen redovisas flygbuller från landningar, vilket genererar högst ljudnivåer. Beräkningarna redovisar inflygningar från marschhöjd 1000 fot. Vid flygning på marschhöjd 1000 fot innehålls samtliga tillämpliga riktvärden med marginal. 5 LANDNINGSPLATS I Figur 1 ses landningsplats, landningszon och inflygningsvägar. Koordinater för beräknad landningsplats är 59°23'27.4"N 18°05'56.5"E. Sida 5 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen Figur 1. Karta med landningsplats, kontrollzon och inflygningsvägar. 6 FLYGVÄGAR Inflygningsvägar i landningszonen sker över vatten. Vid ostliga vindar görs inflygning från sydväst, mellan inpasseringspunkt VFR Whiskey och landtungan på Lidingö, se Figur 1. Vid västliga vindar görs inflygning mellan VFR November och VFR Echo. Vid nordliga och sydliga vindar bedömer piloten mest lämplig inflygningsväg, dock inom redovisade inpasseringspunkter. Inflygning påbörjas från 1000 fot och inpassering i landningszonen görs vid minst 500 fot. Inflygning görs med cirka 25° vinkel. Flygvägar och korridorer som har använts vid beräkningarna ses i Figur 2 och beskrivs i Tabell 1 och Tabell 2. Den Nordöstra flygvägen har ankomstvinkel UTM 51°, den sydöstra flygvägen har ankomstvinkel UTM 222°. Samma flygvägar används vid utflygning. Sida 6 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen Figur 2. Flygvägar. Tabell 1. Flygväg Nordöst. Segment Längd Korridor början Korridor slut Höjd vid slut [No.] [m] [m] [m] [m] 1 42,5 95 95 15 2 317,5 95 400 152 3 360 400 850 305 Sida 7 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen Tabell 2. Flygväg Sydväst. Segment Längd Korridor början Korridor slut Höjd vid slut [No.] [m] [m] [m] [m] 1 42,5 95 95 15 2 287,5 95 310 152 3 330 310 500 305 7 TRAFIKDATA 7.1 Ljuddata Landningsplatsen planeras för helikoptertyp EC 135. Enligt DIN 45684-1:2013-7 kan beräkningar utföras för aktuell helikoptertyp om den dominerar flygningarna (utgör minst 80 % av trafiken). Eventuellt kommer även helikoptertyp EC 120 att landa på platsen. För EC 120 anges endast ljudnivå vid överflygning i typcertifikat. Ljudnivån vid överflygning är lägre för EC 120 än för EC 135. EC 120 bedöms därför ha en lägre, eller motsvarande, ljudnivå vid start och landningar och ljuddata för EC 135 har använts vid beräkningarna. För EC 135 ger landningar högst ljudnivåer. EPNL nivå uppmätt enligt ICAO Annex 16, volym 1, för landning har hämtats från typcertifikat EASA.R.009. I typcertifikatet anges ljudnivåer för ett flertal modeller av EC 135, ljudnivåer från de modeller som har högst ljudnivå vid landning har hämtats och konverterats till ljudeffektnivå enligt konstant angiven i DIN 45684-1:2013-7 tabell 7. Vid beräkningarna har spektrum och övrig data enligt DIN 45684-1:2013-7 för flygtypgrupp H 1.1, där EC 135 ingår, använts. 7.2 Flygrörelser Antal flygrörelser planeras till max 498 per år, vilket ger 1,36 flygrörelser per årsmedeldygn. Dygnsfördelning av flygrörelserna är i dagsläget okänd, vilket har tagits i beaktning vid utvärdering av resultaten. Sida 8 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen Vid beräkningarna har flygrörelserna fördelats jämnt mellan de två flygvägarna, och samtliga flygrörelser har beräknats som landningar, då dessa ger högst ljudnivåer. Antagandet ger något högre ekvivalenta ljudnivåer än i verkligheten, då starter genererar något lägre ljudnivåer och då hälften av flygrörelserna utgörs av starter. 8 BEDÖMNINGSGRUNDER 8.1 Trafikbullerförordningen I förordning (2015:216, ändrad t.o.m SFS 2017:359) om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt vid planläggning, i ärenden om bygglov och i ärenden om förhandsbesked. Buller från flygplatser 6 § Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad. För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges om maximal ljudnivå flygtrafik i första stycket mellan kl. 06.00 och 22.00. 7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, får nivån inte överskridas mer än 1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och 2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00. För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges i första stycket 1. Beräkning av bullervärden 8 § Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Sida 9 av 10 Dokum entnamn Projekt Utfärdare Utfärdat datum Dokumentnummer Bullerutredning Helikopterlandnings Martin Gottfridsson 2025-11-11 1.0 plats Bergholmen 9 RESULTAT OCH KOMMENTARER 9.1 Maximala ljudnivåer I bilaga 1 ses flygbullerkurvor för maximala ljudnivåer. I kartan ses att ljudnivåerna överskrider 70 dBA vid bostadshus på Bergholmen och Strömsö, båda husen ägs av innehavaren av helikopterlandningsplatsen. Överskridanden sker 1,36 gånger per årsmedeldygn. Enligt trafikbullerförordningen gäller för Stockholms kommun ingen begränsning om maximal ljudnivå mellan klockan 06-22, och att nivån 70 dBA inte bör överskridas mer än 3 gånger mellan klockan 22-06. Bestämmelser enligt trafikbullerförordningen uppfylls därmed, även om samtliga flygrörelser sker under natten. 9.2 Ekvivalenta ljudnivåer I bilaga 2 ses flygbullerkurvor för ekvivalenta ljudnivåer. På grund av det låga antalet flygrörelser beräknas låga ekvivalenta ljudnivåer. Ekvivalenta ljudnivåer omvandlas till flygbullernivåer, FBN, genom ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt. Planerad dygnsfördelning för flygrörelserna är i dagsläget okänd, men då högsta ekvivalenta ljudnivå är 40-45 dBA, vid eget bostashus på Bergholmen, innehålls riktvärdet FBN 55 dBA även om samtliga flygrörelser sker under natten. Bestämmelser enligt trafikbullerförordningen uppfylls därmed. 10 SLUTSATS Utredningen visar att ljudnivåer från den planerade helikopterlandningsplatsen uppfyller bestämmelser enligt trafikbullerförordningen. Sida 10 av 10 Projekt: Bergholmen Kund: Port & Star AB Maximal ljudnivå i dBA <= 70 70< <= 75 75< <= 80 80< <= 85 85< Teckenförklaring Fastighetsgränser Byggnad Landningszon Landningsplats Flygväg Korridor Emissionslinje Kartan visar flygbullerkurvor för A-vägd maximal ljudnivå. Kurvorna är beräknade med ljuddata för landningar med helikoptertyp EC 135. UTGIVEN AV Envigo AB Sankt Eriksgatan 6 411 05 Göteborg DATUM HANDLÄGGARE 2025-11-11 Martin Gottfridsson Skala 1: 6000 0 50 100 200 300 400 m SKALA BILAGA 1:6000 1 Projekt: Bergholmen Kund: Port & Star AB Ekvivalent ljudnivå i dBA <= 40 40< <= 45 45< <= 50 50< Teckenförklaring Fastighetsgränser Byggnad Landningszon Landningsplats Flygväg Korridor Emissionslinje Kartan visar flygbullerkurvor för A-vägd ekvivalent ljudnivå. Kurvorna är beräknade med ljuddata för landningar med helikoptertyp EC 135. UTGIVEN AV Envigo AB Sankt Eriksgatan 6 411 05 Göteborg DATUM HANDLÄGGARE 2025-11-11 Martin Gottfridsson Skala 1: 6000 0 50 100 200 300 400 m SKALA BILAGA 1:6000 2