Stockholm yttrar sig om ändringar i trafikbullerförordningen

Kallelse: Regeringskansliet har skickat en remiss med förslag på ändringar i trafikbullerförordningen till bland annat Stockholms stad för yttrande. Boverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå förändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, trafikbullerförordningen, och särskilt utreda om så kallad skyddad sida för varje bostad istället kan ersättas med gemensamma vistelseytor i anslutning till bostaden. Syftet med uppdraget har varit att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen. I många fall behöver planlösningen i ett bostadshus regleras redan i detaljplaneprocessen för att kravet för skyddad sida ska kunna uppnås.Bullriga miljöer är en hälsorisk och Boverket har haft som utgångspunkt att ändringarna inte bör leda till att det blir möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen än vad som idag är möjligt. Boverket bedömer därför att kravet på ljuddämpad sida utomhus vid fasad behöver finnas kvar. Boverket föreslår istället att kravet i 4 § trafikbullerförordningen på att hälften av bostadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot en ljuddämpad sida tas bort. Det skulle underlätta detaljplaneplaneringen och göra regelverket mer konsekvent och lättbegripligt samt göra det mer flexibelt för byggherren att utforma bostäder i bullerutsatt läge, vilket också kan bidra till mer varierade planlösningar och storlekar. Ändringen innebär att bullerkravet inne i bostäder helt och hållet regleras som ett tekniskt egenskapskrav och hanteras i byggprocessen.Boverket menar samtidigt att effekten av förslaget i viss utsträckning är osäker och att det inte kan uteslutas att bostadshus skulle kunna placeras i bullrigare miljöer än idag. [R2 PM Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen.pdf] 1 (15) PM Rotel II (Dnr KS 2026/597) Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Remiss från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Remisstid den 7 september 2026 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Regeringskansliet har skickat en remiss med förslag på ändringar i trafikbullerförordningen till bland annat Stockholms stad för yttrande. Boverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå förändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, trafikbullerförordningen, och särskilt utreda om så kallad skyddad sida för varje bostad istället kan ersättas med gemensamma vistelseytor i anslutning till bostaden. Syftet med uppdraget har varit att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen. I många fall behöver planlösningen i ett bostadshus regleras redan i detaljplaneprocessen för att kravet för skyddad sida ska kunna uppnås. Bullriga miljöer är en hälsorisk och Boverket har haft som utgångspunkt att ändringarna inte bör leda till att det blir möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen än vad som idag är möjligt. Boverket bedömer därför att kravet på ljuddämpad sida utomhus vid fasad behöver finnas kvar. Boverket föreslår istället att kravet i 4 § trafikbullerförordningen på att hälften av bostadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot en ljuddämpad sida tas bort. Det skulle underlätta detaljplaneplaneringen och göra regelverket mer konsekvent och lättbegripligt samt göra det mer flexibelt för byggherren att utforma bostäder i bullerutsatt läge, vilket också kan bidra till mer varierade planlösningar och storlekar. Ändringen innebär att bullerkravet inne i bostäder helt och hållet regleras som ett tekniskt egenskapskrav och hanteras i byggprocessen. 2 (15) Boverket menar samtidigt att effekten av förslaget i viss utsträckning är osäker och att det inte kan uteslutas att bostadshus skulle kunna placeras i bullrigare miljöer än idag. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och Stockholms Stadshus AB. Exploateringskontoret, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret har inkommit med kontorsyttranden på grund av remisstiden och längre tid mellan nämndsammanträdena över sommaren. Stadsledningskontoret ställer sig i huvudsak positiv till ambitionen att göra regelverket mer konsekvent och lättöverskådligt samt delar Boverkets uppfattning om att de tekniska egenskapskraven i första hand bör hanteras inom bygglovsprocessen och att detaljplanen inte ska användas för att indirekt styra bostäders planlösning. Exploateringskontoret delar Boverkets bedömning att nuvarande reglering om att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en ljuddämpad sida i vissa fall medför att bostäders planlösningar behöver beaktas redan tidigt under detaljplaneskedet. Miljöförvaltningen menar att föreslagna förändringar inte kommer att öka bostadsbyggandet annat än mycket marginellt och bedömer samtidigt att förslaget ökar risken för att det kommer att byggas fler bostäder med en ljudmiljö som riskerar att påverka boendes hälsa negativt. Stadsbyggnadskontoret delar bedömning att dagens regelverk gett bostäders interna planlösningar en större betydelse i detaljplaneringen än vad som varit avsett. Ambitionen att renodla detaljplanens roll, minska detaljregleringen och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan planering, bygglov och genomförande är därför i grunden positiv. Förslaget kan minska behovet av detaljerade planlösningsstudier i tidiga skeden, bidra till lägre kostnader och minska inslag av dubbelprövning. Trafikkontoret välkomnar att frågan om ökad flexibilitet behandlas, dock får detta inte komma på bekostnad av långsiktig exponering av buller. Kontoret bedömer att det föreligger ökad risk för medborgarnas hälsa och kan innebära långsiktiga samhällskostnader om bostäder kan byggas i mer bullerutsatta områden i enlighet med rapporten. Stockholms Stadshus AB instämmer i Boverkets ambition att förenkla regelverket och skapa ökad flexibilitet vid utformning av nya bostäder. Men lyfter de synpunkter som bostadsbolagen framför om behovet av vissa justeringar och förtydliganden för att säkerställa att förenklingar inte sker på bekostnad av byggbarhet och en förutsebar tillämpning. 3 (15) Föredragande borgarrådets synpunkter Jag delar ambitionen att göra regelverket för trafikbuller mer konsekvent, lättöverskådligt och bättre anpassat till en modern samhällsbyggnadsprocess. Det är rimligt att detaljplanen i första hand ska reglera markanvändning och den övergripande bebyggelsestrukturen och att tekniska egenskapskrav i huvudsak hanteras i bygglovs- och genomförandeskedet. Det är också angeläget att detaljplaner inte används för att indirekt detaljstyra bostäders planlösningar. Större flexibilitet kan bidra till att bostäder kan utformas utifrån efterfrågan och förändrade behov. Men en förenklad planprocess får inte innebära att osäkerheten bara flyttas från ett skede till ett annat. För Stockholms stad är det avgörande att en detaljplan som vinner laga kraft också har tillräckligt goda förutsättningar att genomföras. Den principiella frågan i det remitterade förslaget handlar därför, enligt min mening, om mer än trafikbuller. Den handlar om ansvarsfördelningen mellan detaljplanering, bygglov och genomförande. Om frågor flyttas mellan skedena måste det samtidigt vara tydligt vilket skede som ansvarar för vilken bedömning och vilka verktyg som finns för att säkerställa att planen faktiskt går att genomföra. Här finns betydande brister i det remitterade förslaget. Det framgår inte tillräckligt tydligt hur kravet på en ljuddämpad sida ska säkerställas i detaljplan eller vilka planbestämmelser som kan användas. Begrepp som ljuddämpad sida, längre fasad och mindre avvikelser lämnar utrymme för olika tolkningar. Om kommuner och länsstyrelser tvingas utveckla olika praxis riskerar resultatet att bli precis det motsatta mot vad reformen syftar till, utan istället bli ett mer komplicerat, mindre förutsebart och mindre rättssäkert regelverk. För en kommun som Stockholm, med omfattande och komplex stadsutveckling, är detta en särskilt viktig invändning. Det finns dessutom en risk att förslaget försämrar byggbarheten i de lägen där Stockholms stad har starka skäl att bygga. En stor del av stadens bostadsbyggande sker i centrala och kollektivtrafiknära miljöer, ofta i direkt anslutning till befintlig infrastruktur och höga trafikflöden. Där går det inte alltid att skapa helt bullerskyddade kvartersstrukturer. I många projekt är det kombinationen av byggnadernas placering och utformning, lägenhetsdisposition och olika bullerdämpande åtgärder som gör det möjligt att skapa godtagbara boendemiljöer. Om dessa möjligheter begränsas samtidigt som kraven på den ljuddämpade sidan skärps, kan konsekvensen bli att färre bostadsprojekt bedöms genomförbara. Jag är därför positiv till inriktningen att minska detaljstyrningen och renodla detaljplanens roll, men anser inte att det remitterade förslaget i sin nuvarande form är tillräckligt genomarbetat. Flera nya och relativt vaga bedömningsgrunder introduceras samtidigt som etablerad praxis saknas. Det innebär en risk att den tid som eventuellt vinns i detaljplaneskedet i stället förloras genom fler bedömningar, överprövningar eller osäkerhet i bygglovs- och genomförandeskedet. Innan förändringarna genomförs behöver därför konsekvenserna analyseras ytterligare, särskilt vad gäller genomförbarheten i täta urbana miljöer, 4 (15) ansvarsfördelningen mellan olika skeden, rättsläget och möjligheten att säkerställa kraven genom detaljplan. Det behövs också tydlig vägledning så att kommuner och länsstyrelser kan tillämpa reglerna på ett enhetligt sätt. Stockholm den 2 september 2026 Jan Valeskog Bilaga 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/597-10.1 2. Remiss - Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen, dnr KS 2026/597-1.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Centerpartiet anser att så kallat ”kulturbuller” – det vill säga ljud från musikevenemang, uteserveringar och nattliv – ska bedömas på samma sätt som buller från infrastruktur (såsom vägtrafik eller kollektivtrafik). Inte som idag att kraven är hårdare från kulturen. Det skulle ge kulturen och nattlivet en mer självklar plats i städerna och förhindra att levande kulturscener tvingas stänga på grund av enstaka klagomål. 5 (15) Ärendet Regeringskansliet har skickat en remiss med förslag på ändringar i trafikbullerförordningen. Boverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå förändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, trafikbullerförordningen och särskilt utreda om så kallad skyddad sida för varje bostad istället kunde ersättas med gemensamma vistelseytor i anslutning till bostaden. Syftet med uppdraget har varit att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen. I många fall behöver planlösningen i ett bostadshus regleras redan i detaljplaneprocessen för att kravet för skyddad sida ska kunna uppnås. Bullriga miljöer är en hälsorisk och Boverket har haft som utgångspunkt att ändringarna inte bör leda till att det blir möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen än vad som idag är möjligt. Boverket bedömer därför att kravet på ljuddämpad sida utomhus vid fasad behöver finnas kvar. Boverket föreslår istället att kravet i 4 § trafikbullerförordningen på att hälften av bostadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot en ljuddämpad sida tas bort. Det skulle underlätta detaljplaneplaneringen och göra regelverket mer konsekvent och lättbegripligt samt göra det mer flexibelt för byggherren att utforma bostäder i bullerutsatt läge, vilket också kan bidra till mer varierade planlösningar och storlekar. Ändringen innebär att bullerkravet inne i bostäder helt och hållet regleras som ett tekniskt egenskapskrav och hanteras i byggprocessen. Boverket menar samtidigt att effekten av förslaget i viss utsträckning är osäker och att det inte kan uteslutas att bostadshus skulle kunna placeras i bullrigare miljöer än idag. Remissammanställningen Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och Stockholms Stadshus AB. Exploateringskontoret, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret har inkommit med kontorsyttranden på grund av remisstiden och längre tid mellan nämndsammanträdena över sommaren. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 6 Exploateringskontoret ................................................................................. 6 Miljöförvaltningen ....................................................................................... 8 Stadsbyggnadskontoret............................................................................ 10 Trafikkontoret ........................................................................................... 12 Stockholm Stadshus AB .......................................................................... 13 6 (15) Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 6 juli 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret ställer sig i huvudsak positiv till ambitionen att göra regelverket mer konsekvent och lättöverskådligt. Stadsledningskontoret delar också Boverkets uppfattning om att de tekniska egenskapskraven i första hand bör hanteras inom bygglovsprocessen och att detaljplanen inte ska användas för att indirekt styra bostäders planlösning. Samtidigt vill stadsledningskontoret understryka att det finns en risk att detaljplaner vinna laga kraft utan att genomförbarheten är tillräckligt säkerställd. En förenklad process, menar stadsledningskontoret, bör inte innebära att osäkerhet flyttas mellan olika skeden. Stadsledningskontoret anser att den principiella frågan bakom förslaget inte enbart handlar om buller utan också ett behov av en tydligare ansvarsfördelning mellan planering och genomförande. Det framgår inte tydligt, menar stadsledningskontoret, hur kravet på den ljuddämpande sidan ska säkerställas i detaljplan eller vilka planbestämmelser som kan användas. Det finns därmed en risk att kommuner och länsstyrelser utvecklar olika tillämpningar. Stadsledningskontoret menar att det kan motverka hela syftet med att skapa ett mer konsekvent och lättöverskådligt regelverk. Stadsledningskontoret anser att förslaget riskerar att minska möjligheterna att utveckla bostäder i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Det innebär att i praktiken kan konsekvensen bli att färre projekt bedöms genomförbara, trots att de med dagens regelverk kan uppnå godtagbara boendemiljöer genom en kombination av bebyggelsestruktur och bullerdämpande åtgärder. Stadsledningskontoret vill framhäva att detta är särskilt relevant i Stockholm där en stor del av bostadsbyggandet sker genom förtätning i redan bebyggda miljöer med höga trafikflöden och begränsade möjligheter att skapa helt bullerskyddade kvartersstrukturer. Stadsledningskontoret ställer sig positiva till att förenkla samhällsbyggnadsprocessen, men det är osäkert om detta förslag leder till en effektivisering. Flera nya och relativt vaga bedömningsgrunder introduceras samtidigt som etablerad praxis saknas. Det som vinns i tid under detaljplaneskedet riskerar att förloras i bygglovs- eller genomförandeskedet. Om förslaget övervägs att införas så menar stadsledningskontoret att det behöver analyseras ytterligare innan ett nytt regelverk införs. Exploateringskontoret Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 31 juli 2026 har i huvudsak följande lydelse. 7 (15) Exploateringskontoret delar Boverkets bedömning att nuvarande reglering om att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en ljuddämpad sida i vissa fall medför att bostäders planlösningar behöver beaktas redan tidigt under detaljplaneskedet. Detta innebär att vissa detaljplaner riskerar att bli mer detaljerade än vad som är önskvärt och att kommunens planarbete kompliceras. För Exploateringskontoret, som ansvarar för stadens markutveckling och genomförande av exploateringsprojekt, är det angeläget att detaljplaner i första hand reglerar markens användning och den övergripande bebyggelsestrukturen. Byggnaders och bostäders närmare utformning bör, där så är möjligt, kunna utvecklas under det fortsatta projekteringsarbetet. En ökad flexibilitet skapar bättre förutsättningar för effektiva genomförandeprocesser och för att anpassa bostadsutbudet efter förändrade behov och marknadsförutsättningar. Kontoret bedömer att förslaget i huvudsak kan bidra till att förbättra möjligheterna att utveckla bostäder i kollektivtrafiknära och centrala lägen där trafikbuller ofta utgör en av flera planeringsförutsättningar. Det kan därmed bidra till ett mer effektivt markutnyttjande. Kontoret delar också Boverkets bedömning att det inte finns tillräckliga skäl att införa ett alternativ där gemensamma vistelseytor ersätter kravet på ljuddämpad sida. Ett sådant alternativ skulle även fortsättningsvis behöva säkerställas genom detaljplanen och bedöms därför inte innebära den förenkling av planprocessen som eftersträvas Däremot vill kontoret belysa att skrivelsen om att det är den längre fasaden som utgör den ljuddämpade sidan kan innebära problem vid planläggning, särskilt i tät stadsmiljö eller där naturgeografiska förutsättningar är en begränsande faktor. Det är samtidigt också av betydelse att regelverket även fortsättningsvis ger tydliga och förutsebara förutsättningar för kommuner och byggaktörer. Det är viktigt att det tydligt i vilket steg i planeringen som olika frågor ska hanteras kopplat till trafikbuller. Redan under detaljplaneskedet bedöms om en byggnads placering och utformning kan vara lämplig utifrån bullersituationen. Den föreslagna ändringen bör därför inte innebära att osäkerheter flyttas från planprocessen till bygglov eller tekniskt samråd. Sammanfattningsvis är kontoret positivt till att förslaget innebär att kravet på ljuddämpad sida vid fasad kvarstår samtidigt som den detaljstyrning av bostäders planlösning som dagens reglering medför tas bort. Detta bedömer Exploateringskontoret kan skapa en bättre balans mellan behovet av goda boendemiljöer och behovet av en effektiv och flexibel planerings- och genomförandeprocess. Samtidigt menar Exploateringskontoret att det vidare behöver utredas kring i vilka skeden vilka frågor ska hanteras, så att eventuella förskjutningar i när och hur bedömningar ska göras inte medför nya problem eller att samhällsbyggnadsprocessen tar längre tid, i strid mot uppdragets ambition. 8 (15) Miljöförvaltningen Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 juni 2026 har i huvudsak följande lydelse. Syftet med uppdraget är att förenkla detaljplaneprocessen så att fler bostäder kan byggas. Boverkets egen analys är att förändringarna i förordningen skulle kunna leda till ett något mer differentierat bostadsutbud men endast i begränsad omfattning skulle leda till ökat bostadsbyggande. Nämnden delar uppfattningen att föreslagna förändringar inte kommer att öka bostadsbyggandet annat än mycket marginellt. Nämnden bedömer däremot att förslaget ökar risken för att det kommer att byggas fler bostäder med en ljudmiljö som riskerar att påverka boendes hälsa negativt. Nämnden är därför negativ till förslaget om att kravet om att minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska vara vända mot en ljuddämpad sida samt att den övre gränsen för ljudnivå vid fasad föreslås tas bort. Hälsoeffekter Nämnden bedömer att de föreslagna förändringarna i bullerskyddsförordningen kan komma att få negativa följder för folkhälsan. Den nuvarande förordningen medger bostadsbebyggelse med höga bullernivåer, men innehåller även regler för att säkerställa en god ljudmiljö. I Boverkets uppdrag ingick att utvärdera hälsoeffekter av de förslag som presenterades. Detta uppdrag utfördes av Karolinska Institutet som lämnade rapport 2025-12-19. Forskarna bakom rapporten skriver i slutsatserna bland annat ”Baserat på befintlig evidens kan dock sammanfattas att förslaget skulle leda till ett försämrat skydd mot buller och ge upphov till hälsopåverkan i befolkningen som inte är ringa eller tillfällig”. I Boverkets sammanfattning av rapporten anges att ”Det finns också en bred samsyn bland de som arbetar med bullerfrågor i samhällsbyggnadsprocessen kring betydelsen av att bostadsrummen och då framför allt sovrum, vänds mot en ljuddämpad sida”. Nämnden delar också Boverkets bedömning att förslaget kan få negativa effekter för de boendes hälsa om enkelsidiga lägenheter uppförs mot den bullerutsatta sidan av byggnaden. Förväntad effekt på bostadsbyggandet Enligt Boverkets bedömning, kommer förslaget endast i begränsad omfattning öka bostadsutbudet. Däremot förväntas förslaget kunna medföra ett något mer differentierat bostadsutbud, då hänsyn inte behöver tas till planlösningar eller lägenhetsstorlekar ur bullersynpunkt. Boverket menar att det råder osäkerhet huruvida förslaget möjliggör bebyggelse i mer bullerutsatta lägen än idag men att byggföretagen kan komma att behöva lägga mer resurser på att klara byggreglernas ljudnivåer inomhus i bullerutsatta lägen eftersom dessa nivåer förblir oförändrade. 9 (15) Nämndens erfarenhet är att det går att bygga bostäder med goda ljudförhållanden i princip överallt, även i mycket bullerutsatta lägen, om man tar hänsyn till ljudmiljön vid placering och utformning av byggnaderna. Detta har dokumenterats i den utredande rapportserien ”Trafikbuller och planering” (del 1-5), som tagits fram i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen i Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholm och akustikkonsulter. Nämndens bedömning är därför att de föreslagna förändringarna av förordningen inte behövs ur ett bostadsförsörjningsperspektiv om bullerfrågan lyfts tidigt i planprocessen. Av redovisningen av samhällsekonomiska konsekvenser i Boverkets rapport framgår att konsekvenserna bedömts på generell nivå och att det inte har varit möjligt att räkna fram kostnader och nyttor i kronor. Boverket konstaterar dock i rapporten att nollalternativet (ingen ändring av förordningen) är kostnadsdrivande i planeringsskedet i och med att exploatörer fortsatt kommer att behöva ta fram detaljerade underlag i tidiga skeden. Utan förändringar fortsätter också de nuvarande kraven att begränsa valet av planlösningar. Med nollalternativet kvarstår enligt Boverket också en osäkerhet för de som tillämpar regelverket samt för exploatörer vad gäller tolkningen av bestämmelserna. Nämnden anser att de risker för negativa hälsoeffekter som förslaget innebär väger tyngre än förenklingarna för byggherrarna då syftet med förslaget, dvs. ett ökat bostadsbyggande, endast i ringa omfattning skulle kunna uppfyllas med de nya reglerna. Påverkan på kommunens verksamhet Eftersom fler enkelsidiga lägenheter kommer att utsättas för höga bullernivåer bedömer nämnden att tillsynen på grund av klagomål på höga ljudnivåer i färdigbyggda fastigheter kommer att öka. Åtgärder i efterhand är mycket kostnadsdrivande och det finns en risk att åtgärder i enskilda fall bedöms som orimliga. Där åtgärder mot de höga bullernivåerna inte vidtas permanentas situationen med risk för negativ påverkan på de boendes hälsa. Boverket har i uppdrag att ta fram vägledningar medan branschen tar fram standarder. Tiden mellan beslut om förändrad förordning och införande är kort. Det innebär att Boverket och branschen kommer att få ta fram standarder och vägledning under en mycket kort period. Nämnden bedömer därför att risken är stor att den nya förordningen kommer att sjösättas utan att stöd t.ex. i form av vägledningar finns framtagna. Det är viktigt att standarder och vägledningar är genomtänkta och väl förankrade för att de ska kunna fungera i praktiken. Nämnden bedömer att syftet med Boverkets förslag skulle kunna uppnås genom tydligare vägledning om undantag från nuvarande regler utan att införa förändringar i trafikbullerförordningen. I dag saknas sådan vägledning vilket medför olika tolkningar på olika myndigheter och kommuner. I arbetet med att ta fram vägledning skulle en analys av relevanta rättsfall kunna vara en viktig del. Övrigt 10 (15) Nämnden noterar att Boverket anger att ”riktvärdena för ljuddämpad sida ska uppfyllas på hela fasaden”. Hur detta ska tolkas är inte tydligt men nämnden välkomnar förslaget och delar Boverkets bedömning att det kan förbättra utemiljön jämfört med idag. I förslaget uttrycks att om en byggnad är oliksidig bör en längre sida väljas som tyst sida vilket nämnden välkomnar. Nämnden anser att det är viktigt att vägledning tas fram så att tillämpningen av bestämmelsen leder till god ljudmiljö för de boende. I rapporten nämns också att s.k. tekniska åtgärder t.ex. i form av täta balkongräcken och absorbenter i balkongtak inte ska tillåtas för att uppnå en ljuddämpad sida. Nämnden anser att det är ett bra förslag. Effekterna av sådana åtgärder är dåligt kartlagda och nyttan är troligen begränsad. Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 juli 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret delar Boverkets bedömning att dagens regelverk delvis gett bostäders interna planlösningar en större betydelse i detaljplaneringen än vad som varit avsett. Ambitionen att renodla detaljplanens roll, minska detaljregleringen och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan planering, bygglov och genomförande är därför i grunden positiv. Förslaget kan minska behovet av detaljerade planlösningsstudier i tidiga skeden, bidra till lägre kostnader och minska inslag av dubbelprövning. Kontoret delar även uppfattningen att tekniska egenskapskrav i första hand bör hanteras inom bygglovsprocessen och att detaljplanen inte ska användas för att indirekt styra bostäders planlösningar. Trafikbuller är dock fortsatt en fråga om markens lämplighet för bostadsändamål. Bullerförutsättningarna kan normalt utredas redan under detaljplanearbetet och bör därför utgöra en central del av lämplighetsprövningen. Om avgörande frågor om bostäders möjligheter att uppfylla bullerkrav skjuts till bygglovs- eller genomförandeskedet riskerar detaljplaner att vinna laga kraft utan att genomförbarheten är tillräckligt säkerställd. En förenklad process bör inte innebära att osäkerhet flyttas mellan olika skeden. Behov av en tydligare ansvarsfördelning mellan planering och genomförande Den principiella frågan bakom förslaget handlar inte enbart om buller utan om gränsdragningen mellan detaljplan, bygglov och genomförande. Om fler frågor flyttas från detaljplaneskedet till senare skeden behöver dessa samtidigt ges tillräckliga verktyg för att säkerställa goda boendemiljöer och en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Det kan därför finnas behov av en bredare översyn av ansvarsfördelningen inom plan- och byggprocessen, med fokus på hur systemet kan kombinera förutsägbarhet med möjlighet att anpassa sig till förändrade tekniska, miljömässiga och samhälleliga förutsättningar. 11 (15) Otydlig reglering av ljuddämpad sida Det finns särskilda utmaningar i regleringen av den ljuddämpade sidan. Det framgår inte tydligt hur kravet ska säkerställas i detaljplan eller vilka planbestämmelser som kan användas för detta. Inte heller ges tillräcklig vägledning kring hur begrepp som ljuddämpad sida, längre fasader och mindre avvikelser ska tolkas, vilket riskerar att skapa osäkerhet i tillämpningen. Denna osäkerhet är nära kopplad till hur kravet ska omsättas i detaljplan och ges rättslig verkan. För att kravet på ljuddämpad sida ska få faktisk betydelse i planeringen behöver det kunna säkerställas genom bindande planbestämmelser med stöd i 4 kap. PBL. Förslaget redovisar dock inte vilken bestämmelsetyp som ska användas eller vilket lagstöd som möjliggör en sådan reglering. Enbart riktvärden eller allmänt hållna krav ger inte förutsättningar för bindande reglering i detaljplan. Boverket konstaterar även att PBL saknar särskilda regleringsmöjligheter för exempelvis uteplatser och vistelseytor. Motsvarande oklarheter riskerar att uppstå även för den kvarvarande ljuddämpade sidan. Om det saknas tydligt lagstöd och etablerade planbestämmelser för att säkerställa kravet finns en risk att kommuner och länsstyrelser utvecklar olika tillämpningar, vilket motverkar syftet att skapa ett enklare och mer förutsägbart regelverk. Även skrivningen om att den ljuddämpade sidan i första hand bör utgöras av längre fasader kan skapa problem i tät stadsbebyggelse. I många slutna kvartersstrukturer är det en direkt följd av kvarterets geometri att de kortare fasaderna vetter mot den skyddade gårdsmiljön. Om sådana situationer regelmässigt behöver hanteras som avvikelser riskerar det att öka antalet bedömningar från fall till fall och försvåra en enhetlig tillämpning. Konsekvenser för bostadsutbudet I täta urbana miljöer är bullerfrågorna ofta komplexa och behöver hanteras genom en kombination av byggnaders placering, kvartersstruktur, lägenhetsutformning och tekniska åtgärder. För att möjliggöra bostadsbyggande i centrala och kollektivtrafiknära lägen används idag flera verktyg för att skapa goda boendemiljöer trots utmanande bullerförutsättningar. En risk med förslaget är att flera av de åtgärder som idag används för att hantera buller i stadsutvecklingsprojekt begränsas samtidigt som kraven på den ljuddämpade sidan skärps. Boverket föreslår att den ljuddämpade sidan i huvudsak ska uppnås genom byggnadens placering och utformning, medan kompletterande åtgärder såsom inglasade balkonger, täta balkongräcken och ljudabsorberande åtgärder inte längre bör användas för att uppfylla kravet. Samtidigt föreslås att riktvärdet för den ljuddämpade sidan ska klaras längs hela fasaden och på samtliga våningsplan. I många stadsutvecklingsprojekt i Stockholm, särskilt i centrala och kollektivtrafiknära förtätningslägen, är det just kombinationen av 12 (15) byggnadsutformning, lägenhetsdisposition och kompletterande bullerdämpande åtgärder som möjliggör bostadsbyggande med godtagbara boendemiljöer. Utan den möjligheten försvåras möjligheten att uppnå en god ljudmiljö utan att samtidigt göra avkall på stadsutvecklingsmål, markutnyttjande eller tillgång till kollektivtrafiknära bostäder. Förslaget riskerar därför att minska möjligheterna att utveckla bostäder i lägen där staden samtidigt har starka intressen av att möjliggöra förtätning, hållbart resande och ett effektivt markutnyttjande. I praktiken kan konsekvensen bli att färre projekt bedöms genomförbara, trots att de med dagens regelverk kan uppnå godtagbara boendemiljöer genom en kombination av bebyggelsestruktur och bullerdämpande åtgärder. Detta är särskilt relevant i Stockholm där en stor del av bostadsbyggandet sker genom förtätning i redan bebyggda miljöer med höga trafikflöden och begränsade möjligheter att skapa helt bullerskyddade kvartersstrukturer. Risk för ökad osäkerhet snarare än förenklad process Ambitionen att förenkla samhällsbyggnadsprocessen är positiv, men det är oklart om förslaget leder till en faktisk effektivisering. Flera nya och relativt vaga bedömningsgrunder introduceras samtidigt som etablerad praxis saknas. Det finns därför en risk att olika aktörer gör olika tolkningar, vilket kan minska förutsägbarheten och motverka syftet att förenkla processen. Det som vinns i tid under detaljplaneskedet riskerar därmed att förloras i bygglovs- eller genomförandeskedet. Flera konsekvenser av förslaget behöver analyseras ytterligare innan ett nytt regelverk införs. Det gäller bland annat genomförbarheten i täta urbana miljöer, kommunernas planeringsarbete och länsstyrelsens tillsynsroll, konsekvenser för bostäders utformning, bostadstyper och bostadsutbud samt hur begrepp såsom ljuddämpad sida, längre fasader och god utemiljö ska tolkas och tillämpas. Vidare behöver det analyseras om den totala samhällsbyggnadsprocessen faktiskt effektiviseras och hur rättssäkerhet och förutsägbarhet påverkas när bedömningar förskjuts mellan olika skeden. Trafikkontoret Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 11 juni 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret välkomnar att frågan om ökad flexibilitet behandlas, dock får detta inte komma på bekostnad av långsiktig exponering av buller. Kontoret bedömer att det föreligger ökad risk för medborgarnas hälsa och kan innebära långsiktiga samhällskostnader om bostäder kan byggas i mer bullerutsatta områden i enlighet med rapporten. Förslaget riskerar att leda till bostadsexploatering närmare kraftigt trafikerade vägar och järnvägar vilket ger grund för exponering av kumulativa miljöfaktorer som 13 (15) buller, partiklar och luftföroreningar i direkt anslutning till bostäder. Sömnstörningar till följd av trafikbuller nattetid är en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering. Nuvarande förordning säkerställer att det finns en bullerdämpad sida för minst hälften av boningsrummen, vilket ger möjlighet för de boende att öppna sina fönster för att vädra, lufta rummet på sommaren eller ha sitt barn sovande utan att väckas av trafiken. En enkelsidig lägenhet mot en bullrig väg kan inte kompenseras av att det finns en tyst gård att vistas på. I nu gällande förordning finns avstegsfall som medger högre bullernivåer utomhus men de reglerar storleken på lägenheter med motivation att små lägenheter är insteg på bostadsmarknaden och att boende troligen inte bor där nån längre tid. Det är mindre troligt att barnfamiljer väljer denna lägenhetstyp vilket ger skydd för barn mot bullerexponering. Men i det nya förslaget kan barn utsättas för långvarig exponering av tillfälliga överskridanden av inomhusnivåer och lågfrekvent buller. Boverkets förslag kan innebära att ingripande från tillsynsmyndighet kan ske även om värden inte överskrids, om det finns synnerliga skäl. För väghållare kan det betyda en skyldighet att åtgärda buller i efterhand. Kontoret förstår att det finns ett behov av att förändra och förenkla detaljplanerprocessen men att konsekvenserna av det föreslagna alternativet kan bli svåra och kostsamma, ekonomiskt för kommunerna och hälsomässiga för de som ska bo i bostäderna. Stockholm Stadshus AB Stockholm Stadshus AB:s yttrande daterat den 22 juni 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen instämmer i Boverkets ambition att förenkla regelverket och skapa ökad flexibilitet vid utformning av nya bostäder. Samtidigt delar koncernledningen de synpunkter som bostadsbolagen framför om behovet av vissa justeringar och förtydliganden för att säkerställa att förenklingar inte sker på bekostnad av byggbarhet och en förutsebar tillämpning. Det är av stor vikt att regelverket behöver fungera i urbana miljöer där mark är begränsad och stor del av bostadsförsörjningen sker genom förtätning i lägen nära kollektivtrafik och längs befintlig infrastruktur. Koncernledningen hänvisar vidare till bostadsbolagens gemensamma svar nedan Bostadsbolagens remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bostadsbolagen (AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem och AB Familjebostäder) delar Boverkets bedömning att dagens utformning av trafikbullerförordningen medför detaljerade och resurskrävande utrednings- och projekteringskrav i tidiga planeringsskeden. Det driver kostnader i ett tidigt skede när 14 (15) andra osäkerheter kvarstår, vilket riskerar att leda till förgäveskostnader. Bolagen välkomnar därför ambitionen att förenkla regelverket och öka flexibiliteten vid utformning av bostäder. Bolagen instämmer även i Boverkets bedömning att trafikbullerförordningen i vissa fall blir styrande för fördelningen av lägenhetstyper i bullerutsatta lägen, vilket kan medföra att andra lägenhetsstorlekar projekteras än de som efterfrågas och att lägenheter blir onödigt stora. Mot denna bakgrund är det positivt med förenklingar av trafikbullerförordningen genom ökad flexibilitet vid utformning av nya bostäder och att dessa utvecklas utifrån de storlekar och planlösningar som efterfrågas. För att uppnå ett förenklat regelverk utan negativa konsekvenser avseende byggbarhet och tillämpning lämnar bostadsbolagen följande förslag på justeringar. Behov av förtydliganden kring begreppet ljuddämpad sida Ytterligare vägledning behövs kring hur den ljuddämpade sidan ska identifieras i byggnader med en mer komplex geometri. Trots Boverkets förtydliganden kvarstår frågor om hur begrepp som ”längre sida” ska tolkas och hur olika fasadpartier ska avgränsas och bedömas. För att säkerställa en enhetlig och förutsebar tillämpning behövs ytterligare förtydliganden. Risk för minskad byggbarhet i bullerutsatta lägen Kravet på en ljuddämpad sida för en av byggnadens längre fasader kan begränsa möjligheterna att genomföra projekt i bullerutsatta men stadsbyggnadsmässigt attraktiva lägen. Förslaget riskerar att minska möjligheten att använda planlösningsanpassningar och tekniska åtgärder som idag möjliggör bostadsbyggande i sådana lägen. Alternativa sätt att uppfylla bullerkraven bör kunna medges när en sammanhängande ljuddämpad fasad inte kan uppnås. Konsekvenser för mindre bostäder Bedömningen är att förslaget kan försvåra byggandet av bostäder om högst 35 kvm i bullerutsatta lägen. Projekt som idag kan genomföras med stöd av undantaget för små bostäder riskerar att inte vara möjliga enligt den föreslagna regleringen. Även här bör alternativa sätt att uppfylla bullerkraven övervägas. Begreppet god utemiljö behöver förtydligas Begreppet ”god utemiljö i anslutning till byggnaden” behöver förtydligas. I många projekt uppnås goda bullerförhållanden för uteplatser genom platsanpassade lösningar som inte nödvändigtvis sammanfaller med byggnadens ljuddämpade sida. Vägledning behövs om hur sambandet mellan ljuddämpad sida, god utemiljö och tillämpningen av riktvärden för uteplatser ska förstås. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse: Micasa Fastigheter bedömer att förslaget i stort skulle innebära en betydande förenkling genom att planlösningar inte längre behöver fastställas redan i 15 (15) detaljplaneskedet. Bolaget anser att förslaget bör leda till en större flexibilitet i utformning av projektet som helhet och dessutom möjliggöra anpassning av lägenhetsutformningar utifrån aktuell efterfrågan på bostadsmarknaden i närmre anslutning till faktisk byggstart. --- [Bilaga - Stockholms stads yttrande.pdf] Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Sida 1 (4) bvvvv Till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Ert Dnr: LI2026/00657 Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Sammanfattning Stockholms stad ställer sig positiva till att förenkla samhällsbyggnadsprocessen, men det är osäkert om förslaget leder till en effektivisering. Det är rimligt att detaljplanen i första hand ska reglera markanvändning och den övergripande bebyggelsestrukturen och att tekniska egenskapskrav i huvudsak hanteras i bygglovs- och genomförandeskedet. Det är också angeläget att detaljplaner inte används för att indirekt detaljstyra bostäders planlösningar. Större flexibilitet kan bidra till att bostäder kan utformas utifrån efterfrågan och förändrade behov. Men en förenklad planprocess får inte innebära att osäkerheten bara flyttas från ett skede till ett annat. För Stockholm är det avgörande att en detaljplan som vinner laga kraft också har tillräckligt goda förutsättningar att genomföras. Den principiella frågan i det remitterade förslaget handlar därför om mer än trafikbuller. Den handlar om ansvarsfördelningen mellan detaljplanering, bygglov och genomförande. Om frågor flyttas mellan skedena måste det samtidigt vara tydligt vilket skede som ansvarar för vilken bedömning och vilka verktyg som finns för att säkerställa att planen faktiskt går att genomföra. Flera nya och relativt vaga bedömningsgrunder kan introduceras samtidigt som etablerad praxis saknas. Det som vinns i tid under detaljplaneskedet riskerar att förloras i bygglovs- eller genomförandeskedet. Om förslaget övervägs att införas så menar Stockholms stad att det behöver analyseras ytterligare innan ett nytt regelverk införs. Ställningstaganden Stockholm stad ställer sig i huvudsak positiv till ambitionen att göra regelverket mer konsekvent och lättöverskådligt. Stockholms stad delar också Boverkets uppfattning om att de tekniska egenskapskraven i första hand bör hanteras inom bygglovsprocessen och att detaljplanen inte ska användas för att indirekt styra bostäders planlösning. Samtidigt vill Stockholms stad Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2026/597 2026-08-24 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Yttrande Dnr KS 2026/597 Sida 2 (4) understryka att det finns en risk att detaljplaner vinna laga kraft utan att genomförbarheten är tillräckligt säkerställd. En förenklad process bör inte innebära att osäkerhet flyttas mellan olika skeden. Stockholms stad anser att den principiella frågan bakom förslaget inte enbart handlar om buller utan också ett behov av en tydligare ansvarsfördelning mellan planering och genomförande. Konsekvenser för bostadsutbudet I täta urbana miljöer är bullerfrågorna ofta komplexa och behöver hanteras genom en kombination av byggnaders placering, kvartersstruktur, lägenhetsutformning och tekniska åtgärder. För att möjliggöra bostadsbyggande i centrala och kollektivtrafiknära lägen används idag flera verktyg för att skapa goda boendemiljöer trots utmanande bullerförutsättningar. En risk med förslaget är att flera av de åtgärder som idag används för att hantera buller i stadsutvecklingsprojekt begränsas samtidigt som kraven på den ljuddämpade sidan skärps. Boverket föreslår att den ljuddämpade sidan i huvudsak ska uppnås genom byggnadens placering och utformning, medan kompletterande åtgärder såsom inglasade balkonger, täta balkongräcken och ljudabsorberande åtgärder inte längre bör användas för att uppfylla kravet. Samtidigt föreslås att riktvärdet för den ljuddämpade sidan ska klaras längs hela fasaden och på samtliga våningsplan. I många stadsutvecklingsprojekt i Stockholm, särskilt i centrala och kollektivtrafiknära förtätningslägen, är det just kombinationen av byggnadsutformning, lägenhetsdisposition och kompletterande bullerdämpande åtgärder som möjliggör bostadsbyggande med godtagbara boendemiljöer. Utan den möjligheten försvåras möjligheten att uppnå en god ljudmiljö utan att samtidigt göra avkall på stadsutvecklingsmål, markutnyttjande eller tillgång till kollektivtrafiknära bostäder. Förslaget riskerar därför att minska möjligheterna att utveckla bostäder i lägen där staden samtidigt har starka intressen av att möjliggöra förtätning, hållbart resande och ett effektivt markutnyttjande. I praktiken kan konsekvensen bli att färre projekt bedöms genomförbara, trots att de med dagens regelverk kan uppnå godtagbara boendemiljöer genom en kombination av bebyggelsestruktur och bullerdämpande åtgärder. Detta är särskilt relevant i Stockholm där en stor del av bostadsbyggandet sker i redan bebyggda miljöer med höga trafikflöden och begränsade möjligheter att skapa helt bullerskyddade kvartersstrukturer. Otydlig reglering av ljuddämpad sida Det framgår inte tydligt hur kravet på den ljuddämpande sidan ska säkerställas i detaljplan eller vilka planbestämmelser som kan Yttrande Dnr KS 2026/597 Sida 3 (4) användas. Det finns därmed en risk att kommuner och länsstyrelser utvecklar olika tillämpningar. Stockholms stad menar att det kan motverka hela syftet med att skapa ett mer konsekvent och lättöverskådligt regelverk. Denna osäkerhet är nära kopplad till hur kravet ska omsättas i detaljplan och ges rättslig verkan. För att kravet på ljuddämpad sida ska få faktisk betydelse i planeringen behöver det kunna säkerställas genom bindande planbestämmelser med stöd i 4 kap. PBL. Förslaget redovisar dock inte vilken bestämmelsetyp som ska användas eller vilket lagstöd som möjliggör en sådan reglering. Enbart riktvärden eller allmänt hållna krav ger inte förutsättningar för bindande reglering i detaljplan. Boverket konstaterar även att PBL saknar särskilda regleringsmöjligheter för exempelvis uteplatser och vistelseytor. Motsvarande oklarheter riskerar att uppstå även för den kvarvarande ljuddämpade sidan. Om det saknas tydligt lagstöd och etablerade planbestämmelser för att säkerställa kravet finns en risk att kommuner och länsstyrelser utvecklar olika tillämpningar, vilket motverkar syftet att skapa ett enklare och mer förutsägbart regelverk. Även skrivningen om att den ljuddämpade sidan i första hand bör utgöras av längre fasader kan skapa problem i tät stadsbebyggelse. I många slutna kvartersstrukturer är det en direkt följd av kvarterets geometri att de kortare fasaderna vetter mot den skyddade gårdsmiljön. Om sådana situationer regelmässigt behöver hanteras som avvikelser riskerar det att öka antalet bedömningar från fall till fall och försvåra en enhetlig tillämpning. Övriga kommentarer Stockholms stad anser att förslaget riskerar att minska möjligheterna att utveckla bostäder i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Det innebär att i praktiken kan konsekvensen bli att färre projekt bedöms genomförbara, trots att de med dagens regelverk kan uppnå godtagbara boendemiljöer genom en kombination av bebyggelsestruktur och bullerdämpande åtgärder. Stockholms stad vill framhäva att detta är särskilt relevant i Stockholm där en stor del av bostadsbyggandet sker genom ny bebyggelse i redan byggda miljöer med höga trafikflöden och begränsade möjligheter att skapa helt bullerskyddade kvartersstrukturer. Stockholm som ovan Yttrande Dnr KS 2026/597 Sida 4 (4) Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande --- [Remiss - Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen.pdf] RAPPORT 2026:13 Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen www.boverket.se Titel: Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Rapportnummer: 2026:13 Utgivare: Boverket, mars, 2026 ISBN pdf: 978-91-90033-12-8 Processnummer: 3.4.1 Diarienummer: 3746/2025 Boverket Förord Denna rapport utgör Boverkets slutrapportering av regeringsuppdraget att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen, LI2024/00994, LI2025/00898. Uppdraget innebar att Boverket skulle utreda och föreslå betydande änd- ringar i trafikbullerförordningen i syfte att kraftigt förenkla detaljplane- processen enligt plan- och bygglagen, och möjliggöra ett ökat och mer differentierat bostadsutbud. I denna slutrapport redovisas förslag på författningsändringar samt vilka konsekvenser dessa kan innebära. Karlskrona mars 2026 Anders Sjelvgren generaldirektör Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 4 Boverket Innehållsförteckning Sammanfattning ................................ ................................ ............ 6 1 Författningsförslag ................................ ................................ . 8 Förslag till förordning om ändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader ..................................................... 8 2 Om regeringsuppdraget ................................ ......................... 9 2.1 Syftet med uppdraget .............................................................. 9 2.2 Bakgrund ................................................................................. 9 2.3 Koppling till andra uppdrag och utredningar ........................... 9 2.4 Arbetsmetod .......................................................................... 10 3 Gällande regelverk och nationella mål ................................ . 12 3.1 Plan- och bygglagen ............................................................. 12 3.2 Trafikbullerförordningen ........................................................ 13 3.3 Koppling mellan PBL och miljöbalken ................................... 13 3.4 PBL och Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader ....................................................................................... 14 3.5 PBL och Boverkets föreskrifter om hygien, hälsa och miljö .. 15 3.6 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö .................................. 16 4 Problembeskrivning ................................ ............................. 18 4.1 Reglering av planlösningen i detaljplanen ............................ 18 4.2 Reglerna tillämpas felaktigt ................................................... 19 4.3 Tekniska åtgärder ger osäkra effekter .................................. 20 4.4 Länsstyrelsens tillsyn ............................................................ 21 5 Hälsopåverkan av buller ................................ ...................... 22 5.1 Tillgång till ljuddämpad sida innebär hälsomässiga fördelar 23 5.2 Hälsopåverkan på grund av sömnstörningar ........................ 23 5.3 Lågfrekvent buller ................................................................. 24 6 Ljuddämpad sida ................................ ................................ . 25 6.1 Skillnaden på tyst sida och ljuddämpad sida ........................ 25 6.2 Syfte och historik ................................................................... 25 6.3 Ljuddämpad sida viktig för boendemiljön .............................. 26 7 Analys och slutsatser ................................ ........................... 28 7.1 Alternativ till ljuddämpad sida i form av gemensamma vistelseytor ...................................................................................... 28 7.2 Ta bort kravet på bostadsrummens orientering .................... 29 7.3 Inspel om förslag till ändringar i trafikbullerförordningen ...... 33 7.4 Hantera buller vid källan ....................................................... 33 7.5 Sammanfattade slutsatser .................................................... 35 8 Konsekvenser av författningsförslaget ................................ . 36 8.1 Redogörelse för problemet ................................................... 36 8.2 Vilken förändring som eftersträvas ....................................... 37 8.3 Om ingen åtgärd vidtas (nollalternativet) .............................. 37 8.4 Alternativa lösningar ............................................................. 37 8.5 Redogörelse för lämpligast alternativ ................................... 39 8.6 Analys av det valda alternativet ............................................ 39 8.7 Ikraftträdande, informationsinsatser och utvärdering............ 50 9 Författningskommentarer ................................ ..................... 53 9.1 Förslag till förordning om ändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader ............................................. 53 Referenser ................................ ................................ .................. 56 Författningar och andra rättsakter ................................................... 58 Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 5 Boverket Bilaga 1. Internationell utblick................................ ...................... 60 Regler om trafikbuller i Finland ....................................................... 60 Regler om trafikbuller i Norge ......................................................... 61 Regler om trafikbuller i Danmark ..................................................... 62 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer ................................ ............ 65 Byggherrar ....................................................................................... 65 Fastighetsbolag, bostäder ............................................................... 65 Projektörer ....................................................................................... 65 Byggnadsentreprenörer .................................................................. 66 Installationsföretag .......................................................................... 66 Slutbehandling av byggnader .......................................................... 66 Byggprodukttillverkare ..................................................................... 67 Partihandel med byggmaterial ........................................................ 68 Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 6 0 Sammanfattning Boverket Sammanfattning I april 2025 fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå betydande ändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bo- stadsbyggnader, trafikbullerförordningen. I uppdraget ingick att särskilt utreda förutsättningarna för att komplettera 4 § trafikbullerförordningen med ett alternativ där så kallad skyddad sida för varje bostad ersätts med gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö i anslutning till bostads- byggnaden. Syftet med uppdraget var att kraftigt förenkla detaljplanepro- cessen enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och möjliggöra ett ökat och mer differentierat bostadsutbud. Även om trafikbullerförordningen inte bedöms innebära något hinder vad gäller antalet bostäder som planeras och byggs så visar Boverkets utred- ning att det finns problem med regleringen om ljuddämpad sida. Framför allt handlar det om problem kopplat till att planlösningen i vissa fall be- höver regleras i detaljplan på grund av kraven i 4 § trafikbullerförord- ningen. Detta kan komplicera detaljplaneringen något och i viss mån även begränsa utbudet och utformningen av lägenheter. Bostäder i bullerutsatta lägen kan ge negativa hälsoeffekter och en ljud- dämpad sida kan till viss del kompensera risken för detta. En utgångs- punkt i arbetet har därför varit att ändringarna inte bör leda till att det blir möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen än vad som är möjligt med da- gens regler. Kravet på en ljuddämpad sida utomhus vid fasad behöver därför finnas kvar. Boverket bedömer att det inte finns förutsättningar att föreslå ett alterna- tiv som innebär att skyddad sida ersätts med gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö i anslutning till bostadsbyggnaden. Eftersom detta skulle behöva säkerställas redan i detaljplaneskedet hade en sådan regle- ring inte inneburit någon förenkling vare sig för kommunen eller den som vill utföra en åtgärd. Inom ramen för detta uppdrag föreslår Boverket därför att kravet i 4 § tra- fikbullerförordningen på att hälften av bostadsrummen i varje bostadslä- genhet ska vändas mot en ljuddämpad sida tas bort. Förutom att under- lätta detaljplaneringen och göra regelverket mer konsekvent och lättbe- gripligt skulle det ge byggherren mer flexibilitet att utforma bostäder i bullerutsatta lägen, vilket kan bidra till mer varierade planlösningar och storlekar. Detta kan i sin tur bidra till ett mer differentierat bostadsutbud. Det innebär också att byggherrar inte redan i detaljplaneskedet behöver ta fram underlag för möjliga planlösningar, vilket är en förenkling för byg- gande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Dessutom innebär en sådan änd- ring av trafikbullerförordningen att det tydliggörs att bullerkrav inne i bo- städer helt och hållet regleras som ett tekniskt egenskapskrav och Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 7 0 Sammanfattning Boverket hanteras i byggprocessen. Dagens regler innebär att bullerkrav inuti byggnader i princip både ska hanteras i detaljplanen och hanteras i bygg- processen. Samtidigt finns det en risk att detta skulle kunna få negativ påverkan på hälsan för de boende. Sömnstörningar till följd av trafikbuller nattetid är en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering och ökar risken för en rad olika sjukdomar. Bland de negativa effekter som har identifierats finns ökad utsatthet för tillfälliga överskridanden av inomhusnivåer och lågfrekvent buller, mer långvarig exponering samt att fler barn riskerar att utsättas för buller. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i Boverkets byggregler och hanteras i byggprocessen. Förslaget i denna rapport inne- bär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Den miniminivå för in- omhusbuller som gäller enligt byggreglerna kvarstår därmed. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra reglerna vid behov. Förslaget innebär att det även fortsättningsvis finns krav på en ljuddäm- pad sida av byggnaden och att samma riktvärden som i dagens 4 § trafik- bullerförordningen ska användas. En ljuddämpad sida gäller för den längre av byggnadens sidor och för hela fasaden. I vissa situationer skulle detta kunna skapa bättre resultat för utomhusmiljön vid den ljuddämpade sidan. Förslaget syftar inte till att påverka eller försämra bullersituationen utom- hus. Samtidigt innebär förslaget en viss osäkerhet. Eftersom det inte re- gleras hur stort överskridande som är tillåtet vid den bullerutsatta sidan, innebär den ljuddämpade sidan ett viktigt hinder från att bygga i allt för bullerutsatta miljöer. I nu gällande regelverk säkerställs ljuddämpad sida och dess storlek genom kravet på planlösningen. Förslaget säkerställer ljuddämpad sida på ett annat sätt än nuvarande regelverk vilket innebär att effekten i viss utsträckning är osäker. Det kan därför inte uteslutas att bostadshus skulle kunna placeras i bullrigare miljöer än idag. Förslaget bedöms inte påverka bedömningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljös utvecklingstrend eller möjligheterna att nå målet. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 8 1 Författningsförslag Boverket 1 Författningsförslag Förslag till förordning om ändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader Regeringen föreskriver att 3 och 4 §§ förordningen (2015:216) om tra- fikbuller vid bostadsbyggnader ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en ute- plats om en sådan ska anordnas i anslut- ning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadrat- meter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en ute- plats om en sådan ska anordnas i an- slutning till byggnaden. 4 §* Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte över- skrids vid fasaden, och 3. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå vid fasaden inte över- skrids mellan kl. 22.00 och 06.00. Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör det finnas minst en ljuddämpad sida som skapar förutsättningar för en god utemiljö i anslutning till byggnaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 15 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvi- valent ljudnivå inte överskrids vid fasa- den. Vid en ljuddämpad sida bör: 1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskridas vid hela fasaden, och 2. 70 dBA maximal ljudnivå vid hela fasaden inte överskridas mellan 22.00 och 06.00. Om byggnaden vid tillämpning av första stycket har olika långa sidor bör i första hand en längre sida väl- jas. * Nuvarande och föreslagen lydelse av 4 § på denna sida har rättats enligt Boverkets be- slut om rättelse enligt 36 § förvaltningslagen (2017:900), dnr 3746/2025, den 28 april 2026. Den ursprungliga versionen innehöll mindre korrekturmässiga fel. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 9 2 Om regeringsuppdraget Boverket 2 Om regeringsuppdraget I april 2025 fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå betydande ändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bo- stadsbyggnader, trafikbullerförordningen. I uppdraget ingår att särskilt utreda förutsättningarna för att komplettera 4 § trafikbullerförordningen med ett alternativ där så kallad skyddad sida för varje bostad ersätts med gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö i anslutning till bostadsbyggnaden, till exempel på bostadsgård eller ge- mensam uteplats. Boverket ska lämna nödvändiga författningsförslag. 2.1 Syftet med uppdraget Syftet med uppdraget är att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och möjliggöra ett ökat och mer differentierat bostadsutbud. 2.2 Bakgrund Ett tidigare bristfälligt samordnat regelverk för trafikbuller skapade pro- blem vid planering av nya bostäder. Hösten 2012 tillsatte regeringen där- för en utredning med syfte att föreslå en samordning av regler om buller vid planläggning och lovprövning enligt PBL samt prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Ändringarna trädde i kraft den 2 januari 2015. I an- slutning till ändringarna i PBL och miljöbalken beslutade regeringen om trafikbullerförordningen. Avsikten med förordningen var att skapa ett tydligare regelverk för trafikbuller med riktvärden för ljudnivåer som ska tillämpas både vid planläggning och bygglovsprövning samt vid tillsyn enligt miljöbalken. Trafikbullerförordningen ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i PBL är uppfyllt vid planläggning, i ärenden om bygglov och i ärenden om förhandsbesked. Under vissa förutsättningar, när ljudnivåerna vid en bostadsbyggnads fa- sad är högre än 60 dBA, innebär detta en reglering av bostäders invän- diga utformning redan i detaljplaneskedet. 2.3 Koppling till andra uppdrag och utredningar I mars 2023 fick Boverket i uppdrag av regeringen att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (LI2023/02048). Boverket redovisade uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder, Slutrapport (Boverkets rapport 2024:9). I rapporten före- slog Boverket att trafikbullerförordningen ändras så att den reglering som Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 10 2 Om regeringsuppdraget Boverket blir styrande för planlösningen i en bostad stryks. Förslaget medför en re- glering som innebär att varje enskild bostad inte behöver ha rum vända mot en skyddad sida och påverkar inte bara studentbostäder utan bostäder generellt. I rapporten presenterades inget färdigutrett författningsförslag utan endast ett utkast till en ny formulering av 4 § trafikbullerförordningen. Den ex- akta formuleringen, de hälsomässiga konsekvenserna av detta samt hur förslaget påverkar tillsynen enligt miljöbalken behövde därför utredas vi- dare. 2.3.1 Remissynpunkter om Boverkets förslag Regeringen remitterade Boverkets förslag om lättnader på byggkraven för studentbostäder till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter mellan juni och oktober 2024. Vissa av svaren som in- kom berörde förslaget till ändring i trafikbullerförordningen. Majoriteten av remissinstanserna var kritiska till förslaget och ansåg att nuvarande krav bör behållas för att skydda boendemiljön och folkhälsan. Flera remissinstanser hänvisade till forskning som visar på negativa häl- soeffekter av trafikbuller, särskilt sömnstörningar, stress och hjärt-kärl- sjukdom. De pekade på att det finns stöd i forskning och praxis för att tillgång till tyst eller bullerdämpad sida minskar störningar och förbättrar hälsa och trivsel, och att lättnader riskerar att ge negativa effekter, särskilt för känsliga grupper. Flera lyfte också vikten av att kunna öppna ett föns- ter och vädra mot en ljuddämpad sida. De som tillstyrkte förslaget delade bilden av att dagens regelverk leder till låsningar i detaljplanen som i sin tur leder till mindre funktionella planlösningar i bostadshus. Många ansåg också att det i samband med en översyn av trafikbullerförordningen bör utredas om högre bullervärden vid fasad kan tillåtas utan negativ påverkan på de boendes hälsa. Flera remissinstanser pekade på behovet av att utreda de hälsomässiga och samhällsekonomiska konsekvenserna som en ändring av reglerna skulle innebära. Flera pekade också på att det saknas konkret förslag till ändring av förordningstexten och att det förslag som finns i rapporten var otydligt och kunde leda till olika tolkningar. Yttrandena över remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens webb- plats.1 2.4 Arbetsmetod Relevanta underlag och synpunkter har inhämtats genom möten med Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket, 1 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, 2024: Remiss av Uppdrag att föreslå lätt- nader på byggkraven för studentbostäder - Regeringen.se. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 11 2 Om regeringsuppdraget Boverket Transportstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner samt länsstyrelser- nas detaljplanenätverk och representant från länsstyrelserna avseende bullerfrågor. Underlag och synpunkter har också inhämtats genom möten med Bullernätverket i Stockholms län samt genom rundabordssamtal med branschrepresentanter anordnade av Stockholms Handelskammare. Även skriftligt underlagsmaterial har samlats in. Förslaget har under arbetets gång presenterats på möten med Nationell samordning av omgivningsbuller. Arbetsgruppen har deltagit i ett nät- verksmöte med flera deltagare, bland annat representanter från kommu- ner, länsstyrelser, myndigheter och akustikkonsulter samt ett möte med bullersamordningens styrgrupp.2 Som underlag för utredningen har Institutet för Miljömedicin vid Karo- linska Institutet tagit fram underlag från forskningen som belyser vilka tänkbara hälsokonsekvenser Boverkets förslag i detta uppdrag skulle in- nebära.3 En konsult med kompetens inom byggnadsakustik har gjort beräkningar av behovet av ljudisolering i fasad vid olika ljudnivåer utomhus. Konsul- tens erfarenhet av att arbeta med bullerfrågor i bostäder har inhämtats ge- nom ett möte. Boverket har gjort en översiktlig genomgång av hur Danmark, Finland och Norge reglerar trafikbuller vid planering av bostäder, se bilaga 1. 2 Naturvårdsverket: Nationell samordning av omgivningsbuller. Hämtad 2026-03-31. 3 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 12 3 Gällande regelverk och nationella mål Boverket 3 Gällande regelverk och nationella mål Buller kan komma från olika källor, vara av olika art och karaktär och be- handlas på olika sätt i lagens processer. En grundprincip är att samma fråga inte ska prövas fler gånger än vad som är nödvändigt samt att den som berörs av de beslut som tas ska kunna förlita sig på att de följs.4 Den som fått lov eller tillstånd till något ska normalt inte kunna drabbas av på- följder eller tillsyn för samma åtgärd. Omgivningsbuller i samhällsbyggnadsprocessen regleras i PBL, plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, Boverkets olika byggregler, miljö- balken och trafikbullerförordningen. 3.1 Plan- och bygglagen PBL innehåller bestämmelser som rör omgivningsbuller, vilket definieras som buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar (1 kap. 4 § PBL). Omgivningsbuller har framför allt bedömts som ett pro- blem vid uppförande av bostadsbyggnader. PBL innehåller därför sär- skilda bestämmelser om omgivningsbuller vid bostadsbyggnader. Enligt 2 kap. 6 a § PBL ska bostadsbyggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olä- genhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Bostadsbygg- nader ska också utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Med olägenhet för männi- skors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk be- dömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt till- fällig. 2 kap. 6 a § PBL ska tillämpas vid planläggning samt vid prövning av bygglov och förhandsbesked. Paragrafen är dock inte tillämplig vid pröv- ning av bygglov inom detaljplanelagt område, vilket framgår indirekt av 9 kap. 56 § 4 PBL. Där räknas de krav i 2 kap. PBL som ska prövas vid prövning av lov inom detaljplanelagt område upp. 2 kap. 6 a § räknas inte upp och ska följaktligen anses slutligt prövad genom detaljplanen och inte prövas på nytt i lovet.5 2 kap. 6 a § är dock tillämplig vid lovpröv- ning utanför detaljplanelagt område (jämför 9 kap. 57 § 3 PBL). 4 Prop. 2013/14:128 s. 29 f. 5 A prop. s. 39–40. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 13 3 Gällande regelverk och nationella mål Boverket 3.2 Trafikbullerförordningen Trafikbullerförordningen ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § PBL är uppfyllt. Förordningen innehåller riktvärden för buller från spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader samt bestämmelser om be- räkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Förordningen ska bara tillämpas för att bedöma om 2 kap. 6 a § PBL är uppfylld, vilket innebär att den är tillämplig vid detaljplaneläggning samt lovprövning utanför de- taljplanelagt område. Riktvärdena för buller från spårtrafik och vägar framgår av 3 § i förord- ningen. Riktvärdet för buller vid en bostadsbyggnads fasad är 60 dBA6 ekvivalent ljudnivå och riktvärdet för en uteplats, om en sådan ska anord- nas, är 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå. Det finns också ett undantag från riktvärdet för bostadsbyggnader om bosta- den är högst 35 kvadratmeter, då 65 dBA ekvivalent ljudnivå gäller i stäl- let. 3.2.1 Ljuddämpad sida I 4 § trafikbullerförordningen finns bestämmelser om ljuddämpad sida. Bestämmelsen innebär att det är möjligt att överskrida riktvärdet på 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, om minst hälften av bostadsrummen i varje bostadslägenhet är vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, den ljuddämpade si- dan. Det finns ingen begränsning av hur stort överskridande som tillåts på den bullerexponerade sidan, med undantag för bostäder på högst 35 kvadratmeter, där 65 dBA gäller. ”Bostadsrum” definieras i 2 § som rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. Det kan noteras att det inte finns något krav på att sovrum ska vändas mot den ljuddämpade si- dan. Om kommunen vill använda sig av detta undantag behöver bostadslägen- heterna och rummens orientering i byggnaden säkerställas i detaljplanen, eftersom trafikbullerförordningen inte är tillämplig vid lovprövning inom detaljplanelagt område. Detaljplanen måste i så fall innehålla planbestäm- melser som reglerar hur bostadslägenheterna och rummen ska utformas. Detta görs med planbestämmelser om byggnaders användning (7 kap. 11 § Boverkets föreskrifter [2020:5] om detaljplan). Planbestämmelserna ska följas vid lovprövning inom detaljplanelagt område enligt 9 kap. 56 § 2 PBL. 3.3 Koppling mellan PBL och miljöbalken Vid detaljplanering för bostadsbyggnader ska planbeskrivningen som hu- vudregel innehålla en redovisning av beräknade bullervärden (4 kap. 33 § 6 Ljudnivåer utrycks i decibel (dB), beteckningen dBA innebär att frekvensinnehållet är vägt med ett filter som efterliknar örats känslighet vid olika frekvenser. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 14 3 Gällande regelverk och nationella mål Boverket PBL). På liknande sätt ska ett beslut om bygglov för ny- och tillbyggnad utanför detaljplan innehålla en sådan redovisning (9 kap. 105 § andra stycket PBL). Redovisningen av beräknade värden hindrar i viss utsträckning tillsyn en- ligt miljöbalken och hindrar även en tillståndsmyndighet enligt miljöbal- ken från att meddela strängare villkor än vad som följer av de beräknade värdena (16 kap. 2 d §, 24 kap. 6 §, 26 kap. 9 a § miljöbalken). Trots detta får förelägganden eller förbud, eller skärpta villkor, meddelas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.7 Av förarbetet framgår att bedömningen av om synnerliga skäl föreligger ska göras restriktivt. Exempel på situationer är om bullerberäkningen har varit väsentligen felaktig, om de antaganden och bedömningar som har byggt på bullerberäkningen och som har legat till grund för planbeskriv- ningen eller bygglovet visar sig ha varit felaktiga, eller om det senare in- träffar omständigheter som inte var kända vid tidpunkten för bullerberäk- ningen. Undantag kan bli aktuellt bara om dessa felaktigheter eller om- ständigheter leder till bullernivåer som innebär betydande olägenheter för de boendes hälsa.8 Lagstiftningen säkerställer på detta sätt att bullret tas om hand vid plan- läggning och prövning av bygglov utanför detaljplanelagt område, samt att den som vill genomföra en åtgärd eller bedriva en verksamhet inom detaljplan eller i enlighet med ett beviljat bygglov inte ska drabbas av på- följder enligt miljöbalken så länge de beräknade värdena inte överskrids. 3.4 PBL och Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader Bullernivåer inuti en byggnad regleras som ett tekniskt egenskapskrav i 8 kap. 4 § 5 PBL, där det anges att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd mot buller. Regleringen är inriktad på hur byggnaden utformas och konstrueras. Kravet vidareut- vecklas i 3 kap. 13 § PBF. Där framgår att ett byggnadsverk ska vara pro- jekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av använ- darna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden. Bo- verket får enligt 10 kap. 3 § PBF meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av dessa bestämmelser, vilket görs genom Boverkets bygg- regler. Byggreglerna anger på så sätt samhällets minimikrav för att uppnå 7 De beräknade värdena hindrar också under vissa förutsättningar en överträdelse av ett miljövillkor från att betraktas som ett miljöbrott, 29 kap. 4 § miljöbalken. Här saknas dock möjlighet till undantag vid synnerliga skäl. 8 Prop. 2014/15:122 s. 76–77. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 15 3 Gällande regelverk och nationella mål Boverket en acceptabel nivå avseende ljudmiljön inomhus i bostäder. Det är Bover- kets ansvar att vid behov följa upp och ändra reglerna. Boverkets föreskrifter (BFS 2024:10) om skydd mot buller i byggnader innehåller föreskrifter om bullerskydd inuti en byggnad. När det gäller bostadsbyggnader finns särskilda regler om ljudnivåskillnad mellan byggnadens utsida och insida (2 kap. 8 § BFS 2024:10), vilket i praktiken ska uppfyllas genom att byggnaden konstrueras så att bullret från trafik och andra yttre ljudkällor dämpas inomhus. Buller från trafik kan behöva dämpas för att vissa angivna ljudnivåer inte ska överskridas. Beräkningen av ljudnivåer från trafik grundas på ett årsmedelvärde. I byggreglerna finns också särskilda regler för lågfrekvent buller från andra yttre ljudkäl- lor än trafik. Krav som rör ett byggnadsverks tekniska egenskaper ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad (8 kap. 5 § PBL). Det är byggherren, det vill säga den som för egen räk- ning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som ansvarar för att kraven följs (1 kap. 4 § och 10 kap. 5 § PBL). Byggnadsnämnden ska göra en bedömning av om kraven kan antas uppfyllas vid bedömning av om startbesked kan ges (10 kap. 23 § 1 PBL). Vid slutbesked ska verifieras att kontrollplanen har följts i enlighet med lagens krav (10 kap. 34 § PBL). Krav som rör inomhusbuller ställs alltså med stöd av andra bestämmelser än omgivningsbuller utomhus och hanteras enligt byggprocessen i PBL. Krav som ställs i byggreglerna ska därför inte regleras i detaljplan. Kom- munen ska förutsätta att krav som rör inomhusbuller kommer prövas mot 8 kap. PBL när bebyggelsen genomförs. I vissa fall kan kommunen redan i detaljplanen behöva göra en bedöm- ning av om kraven som rör inomhusbuller går att uppfylla i praktiken när planen genomförs. I särskilt problematiska bullersituationer är det inte alltid självklart att bebyggelsen går att genomföra utan att särskilda krav ställs i detaljplanen. Det kan då vara aktuellt att med stöd av 4 kap. 16 § 1 PBL ställa krav på visst utförande av byggnadens konstruktion för att sä- kerställa att bebyggelsen kan genomföras enligt planen. 3.5 PBL och Boverkets föreskrifter om hygien, hälsa och miljö Ett byggnadsverks tekniska egenskaper i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö regleras i 8 kap. 4 § 3 PBL samt 3 kap. 9 § PBF. Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall ställer krav på att byggnader ska ha ett ventilationssystem som ger en kontinuerlig luftväx- ling (3 kap. 4 § BFS 2024:8). Detta säkerställer att luften inomhus håller en acceptabel luftkvalitet. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 16 3 Gällande regelverk och nationella mål Boverket Byggreglerna ställer inte specifika krav på möjlighet till vädring genom öppet fönster eller någon annan teknisk lösning för att hantera tillfälligt behov av ökad luftväxling. Det finns heller ingenting i regelverket i öv- rigt som ställer krav på öppningsbara fönster. Enligt Boverkets uppfatt- ning går det inte heller att med stöd av PBL i övrigt ställa krav på öpp- ningsbara fönster i detaljplan, bygglov med mera. Det är därför byggher- ren som avgör om fönster ska gå att öppna. 3.6 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. Målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Enligt riksdagens beslut om nationella mål för miljöpolitiken ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö där byggnader ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främ- jas.9 God bebyggd miljö har tio preciseringar som förtydligar målet och an- vänds i det löpande uppföljningsarbetet.10 Bebyggelsestrukturen ska vara långsiktigt hållbar både vad gäller nylokalisering av byggnader och an- vändning och förvaltning av befintlig bebyggelse. Byggnader ska även vara hållbart utformade (precisering 1). Den byggda miljön ska utgå från och stödja människans behov av trevnad och varierat utbud av bostä- der (precisering 7). Vidare ska människor inte utsättas för skadliga luft- föroreningar, ljudnivåer eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsris- ker (precisering 8). Målet innebär även en effektiv, resursbesparande och miljöanpassad användning av energi, mark och andra naturresurser (pre- cisering 9). När det gäller utemiljön så ska det finnas grönområden och grönstråk av god kvalitet i närheten av bebyggelsen (precisering 5). Det ska även finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar (pre- cisering 4). Ljudmiljön är en av faktorerna i miljön som är viktig för att skapa förutsättningar för hållbara boendemiljöer som kan fungera och nyttjas långsiktigt utan att människors hälsa äventyras. Ambitionen i preciseringen Hälsa och säkerhet uttrycks som att skador orsakade av skadliga ljudnivåer och andra störningar så långt som möjligt bör undvikas. Vilken nivå som fastställs vara skadlig bör grundas i en ve- tenskapligt baserad riskbedömning. Riskbedömningen kan ändras över tid beroende på nya vetenskapliga rön.11 Det innebär att målets 9 Riksdagens beslut den 29 april 1999 (bet. 1998/99: MJU6, rskr. 1998/99:183) i anled- ning av regeringens proposition (prop. 1997/98:145) om Svenska Miljömål. Se även Na- turvårdsverket: God bebyggd miljö - Sveriges miljömål. Hämtad 2026-03-31. 10 Naturvårdsverket: Preciseringar av God bebyggd miljö - Sveriges miljömål. Hämtad 2026-03-31. 11 Prop. 2009/10:155 s. 211–213. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 17 3 Gällande regelverk och nationella mål Boverket ambitionsnivå vad gäller buller inte per automatik är samma som i gäl- lande regelverk. Det finns inte någon inbördes hierarki mellan målets preciseringar, alla är lika viktiga för målet. De är olika omfattande och överlappar delvis varandra. Detta innebär att exempelvis utbud av bostäder eller resursef- fektivitet inte väger tyngre än hälsa och säkerhet eller hållbar bebyggelse- struktur. Hur förslaget påverkar miljömålet God bebyggd miljö redovisas under rapportens konsekvensbeskrivning i avsnitt 8. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 18 4 Problembeskrivning Boverket 4 Problembeskrivning Trafikbullerförordningen anger vissa gränser för bostadsbyggande i bul- lerutsatta lägen. Kravet på ljuddämpad sida är en form av kompensation på platser där bullernivåerna är mycket höga och beräknas överstiga 60 dBA vid en bostadsbyggnads fasad. Syftet är att skapa en god boende- miljö som inte innebär oacceptabla risker för människors hälsa ur buller- synpunkt. Boverket har i tidigare sammanhang kommit fram till att förordningen inte innebär något hinder för bostadsbyggandet vad gäller antalet bostä- der som planeras och byggs.12 Boverkets utredning visar samtidigt att det finns problem med regleringen om ljuddämpad sida. Framför allt handlar det om problem kopplat till att planlösningen behöver regleras i detalj- plan. Utredningen grundar sig på Boverkets egna observationer och på in- spel från aktörer inom samhällsbyggnadssektorn. 4.1 Reglering av planlösningen i detaljplanen Regleringen om ljuddämpad sida i 4 § trafikbullerförordningen, innebär att i lägen där riktvärdet 60 dBA överskrids, behöver minst hälften av rummen i varje bostadslägenhet vändas mot den ljuddämpade sidan. Kra- vet ska tillgodoses vid detaljplanering och vid prövning av bygglov utan- för detaljplanelagt område. Detta innebär att detaljplanen behöver inne- hålla en bestämmelse som tillgodoser kravet på bostadsrummens oriente- ring, till exempel: ”För bostäder mot X-gatan som överstiger 35 m² ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljud- dämpad sida.” Detta innebär att planlösningen till en del styrs redan i de- taljplanen. I bygglovsskedet ska detaljplanen följas. För den som vill bygga ett bostadshus i ett bullerutsatt läge innebär kravet att relativt detaljerade underlag behöver tas fram redan i detaljplaneske- det för att visa möjliga planlösningar, även om den slutliga planlösningen inte behöver tas fram förrän i lovskedet. Kravet innebär på så vis ekono- miska risker i ett tidigt skede av exploateringen, innan det ens är säkert att detaljplanen kommer antas och genomföras. Detta kan dämpa viljan att bygga, vilket blir extra påtagligt i stora planer som innehåller ett stort antal bostäder som planeras att byggas ut under en längre tidsperiod. Det står också klart att regleringen begränsar vilka planlösningar som är möjliga i bullerutsatta lägen med höga ljudnivåer. Till exempel kan sma- lare huskroppar behövas för att möjliggöra genomgående lägenheter eller 12 Boverket, 2016: Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbygg- nader, PM. Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 19 4 Problembeskrivning Boverket användning av undantaget för bostäder på högst 35 kvadratmeter. Detta innebär att de bostäder som byggs inte alltid motsvarar efterfrågan på marknaden. Boverket har inga närmare uppgifter på hur vanligt det är att ovan be- skrivna problem uppstår. Boverket har dock tagit del av exempel från ex- ploatörer när det gäller planlösningar. I ett projekt blev 4 av 9 lägenheter mindre än 35 m2 på grund av bullerkraven, vilket innebar att ytor som kunde använts som bostadsyta i stället blev korridorer. En byggherre kon- staterar att ”produkten blir helt styrd av bullret”, vilket leder till planlös- ningar som inte motsvarar efterfrågan och ger svårsålda eller svåruthyrda lägenheter. I ett annat exempel blev lägenheterna för stora i förhållande till efterfrågan eftersom de antingen behövde vara genomgående eller mindre än 35 m2. För kommunerna innebär kravet att lägenhetsutformningen i dessa områ- den måste regleras i detaljplanen. Normalt reglerar en detaljplan inte en byggnads interiör. I första hand hanteras frågor om lokalisering, utvändig utformning och placering i detaljplanen. Krav som rör byggnadens tek- niska egenskaper i olika avseenden, till exempel krav på skydd mot buller inomhus, styrs genom PBL 8 kap 4 § PBF och Boverkets byggregler och hanteras senare i byggprocessen. För att se till att planen går att genom- föra i praktiken behöver kommunen bedöma och ta ställning till de plan- lösningar och boendelösningar som exploatören tänkt sig. Inte heller detta ligger vanligen inom kommunens ansvar för planläggningen. 4.2 Reglerna tillämpas felaktigt I samverkan inom ramen för detta uppdrag har det framkommit att kom- muner och länsstyrelser upplever regelverket kring ljuddämpad sida som svårt att tillämpa och förstå. Utredningen visar att detta leder till att kra- vet på lägenheternas orientering ofta tillämpas felaktigt. Denna bild be- kräftas också av frågor och synpunkter som inkommit till Boverket under åren. I flera planer som Boverket granskat innebär planbestämmelserna att kravet på ljuddämpad sida i själva verket inte regleras i detaljplanen utan i stället skjuts vidare till bygglovsskedet, vilket inte följer lagstifta- rens avsikter.13 Exempel på felaktiga planbestämmelser kan vara ”Bostä- der ska utformas i enlighet med riktvärden för trafikbuller” eller ”Skydds- åtgärder ska vidtas så att gällande bullerriktvärden vid bostadsfasad upp- nås”. Regelverket tillämpas alltså inte som lagstiftaren avsett. Detta beror san- nolikt på att kravet på reglering av lägenhetsutformningen i detaljplanen upplevs som komplicerat, trots att vägledning finns från bland andra Bo- verket. Innan trafikbullerförordningen och 2 kap. 6 a § PBL trädde i kraft fanns inget uttryckligt krav på att låsa lägenhetsutformningen i 13 Jämför prop. 2013/14:128 s. 39–40. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 20 4 Problembeskrivning Boverket detaljplanen, vilket kan ha inneburit att ett arbetssätt som växt fram med stöd av tidigare reglering fortfarande lever kvar. Planbestämmelser som innebär att frågan om lägenhetsutformning skjuts till lovskedet innebär att ansvaret för att se till att bullerutredningar, plan- lösningar med mera överensstämmer med trafikbullerförordningens krav läggs på lovhandläggaren. Att lovhandläggaren får en sådan roll vid lov- prövning inom detaljplanelagt område stämmer inte överens med nu gäl- lande PBL. Det är heller inte klarlagt vilket underlag lovhandläggaren kan kräva in för att göra bedömningen. I värsta fall kan sådana planbe- stämmelser innebära att bullerfrågorna inte hanteras alls då detta förut- sätts vara löst i detaljplaneskedet. Ett arbetssätt som inte följer lagstift- ningen är svårt att utvärdera eller utveckla genom vägledande insatser vil- ket försvårar statens roll. Att kravet tillämpas felaktigt och på olika sätt tyder på att reglerna är svåra att tillämpa. Att kravet tillämpas olika i olika kommuner och av olika länsstyrelser och ibland även i olika planer i samma kommun skapar en osäkerhet vid byggande av bostäder för alla involverade aktö- rer. 4.3 Tekniska åtgärder ger osäkra effekter För att uppnå kravet på ljuddämpad sida enligt 4 § trafikbullerförord- ningen används i många fall planbestämmelser om så kallade tekniska åt- gärder som till exempel inglasad balkong, tätt balkongräcke och ljud- absorberande material i den överliggande balkongens undersida för att klara trafikbullerförordningens riktvärden. Med sådana åtgärder skapas en ytterst lokal dämpning som i vart fall inte går att likställa med att en hel sida av byggnaden görs ljuddämpad. Det är osäkert vilken effekt på ljudnivåer och ljudmiljö den här typen av åtgärder ger på sikt, eftersom det vad Boverket känner till inte har gjorts några uppföljande studier av dem. Åtgärderna innebär också att många av de kvaliteter för bland annat utemiljön som en hel ljuddämpad sida hade bidragit med inte uppnås. I många fall är det också otydligt om krav på sådana åtgärder i detaljplan har som syfte att uppfylla kraven på utemil- jön eller inomhusmiljön. Boverkets författningsförslag behöver därför hantera frågan om huruvida tekniska åtgärder för att uppnå en ljuddämpad sida bör tillåtas framledes. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 21 4 Problembeskrivning Boverket 4.4 Länsstyrelsens tillsyn Den felaktiga tillämpningen av reglerna och användningen av tekniska åt- gärder i detaljplan försvårar också länsstyrelsens tillsyn över detaljplaner. Det blir svårt för länsstyrelsen att bedöma om bullret hanterats på ett bra sätt eller inte när lösningen skjuts till lovskedet. Även användningen av tekniska åtgärder där det är oklart om dessa ger avsedd effekt gör det svårt att bedöma vilken påverkan en detaljplan har på människors hälsa. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 22 5 Hälsopåverkan av buller Boverket 5 Hälsopåverkan av buller Detta kapitel innehåller en redogörelse för ett underlag framtaget av Ka- rolinska Institutet som på uppdrag av Boverket sammanställt flera veten- skapliga studier. De konstaterar i sin rapport att trafikbullerförordningens riktvärden inte ger ett fullgott skydd mot hälsopåverkan.14 Såväl internat- ionella som nationella studier visar att trafikbuller är skadligt för hälsan, bland annat genom effekter på välbefinnande, sömn, koncentration och kardiometabol hälsa. Sverige har idag bland de högsta tillåtna ljudnivå- erna utomhus vid bostäder i Europa och överskrider de ljudnivåer som Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar för omgivningsbuller. Som jämförelse rekommenderar WHO en ljudnivå på 53 dB Lden vilket ungefär kan jämföras med 50 dBA dygnsekvivalent ljudnivå från vägtra- fik, vilket är betydligt strängare än våra svenska riktvärden.15 Vanliga exempel på påverkan är allmän störning, försämrad taluppfatt- ning och kommunikation, koncentrationssvårigheter, försämrade möjlig- heter till vila, avkoppling och vädring, och svårigheter att sova med öppet fönster. Hos barn och ungdomar bidrar trafikbuller till nedsatt läsförstå- else, beteendeproblem och övervikt. Forskning pekar på att långvarig ex- ponering för trafikbuller kan leda till allvarliga negativa effekter på hjärt- kärlsystemet och det metabola systemet som kan resultera i sjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke, övervikt, typ 2 diabetes och förtida dödsfall. Det finns dock behov av mer kunskap om effekterna av långsiktig expo- nering.16 Mekanismen som ligger bakom dessa negativa hälsoeffekter är att buller orsakar både en psykologisk och fysiologisk reaktion hos människan. Det sker utanför vårt medvetande, genom aktivering av våra stressystem. Kroppen reagerar på buller som hot och aktiverar kamp- eller flyktre- sponsen. Det är en långvarig och upprepad aktivering av kroppens stres- system som kan leda till allvarliga negativa hälsoeffekter.17 Buller i utemiljön har även indirekt påverkan på hälsa genom att det kan leda till minskad benägenhet att vistas ute och vara fysiskt aktiv i sådana miljöer. Forskning visar att trafikbuller hindrar folk från att promenera 14 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. 15 Världshälsoorganisationen, 2019: Environmental noise guidelines for the European re- gion. Hämtad 2026-03-31. 16 Pershagen Göran m.fl., 2025: Road traffic noise and incident ischemic heart disease, myocardial infarction, and stroke: A systematic review and meta-analysis. Se även Søren- sen Mette m.fl.,: Air pollution, road traffic noise and lack of greenness and risk of type 2 diabetes: A multi-exposure prospective study covering Denmark. 17 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 23 5 Hälsopåverkan av buller Boverket eller cykla.18 Utemiljöer med mycket trafikbuller har ofta även sämre luftkvalitet och upplevs som fula, vilket också påverkar viljan att prome- nera negativt.19 Negativa effekter av låg fysisk aktivitet för hälsan är väl utforskade. 5.1 Tillgång till ljuddämpad sida innebär hälsomässiga fördelar Karolinska Institutets sammanställning av vetenskapliga studier visar hur tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida inuti bostaden påverkar störning, vila/avkoppling, sömn och koncentration. Över lag visar det vetenskap- liga underlaget samstämmigt en lägre grad av bullerrelaterade besvär då bostaden har tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida, i jämförelse med om den är lokaliserad mot en trafikutsatt sida. Detta gäller även i bostäder där byggreglernas nivåer inomhus klaras, vilket normalt förutsätter stängda fönster.20 Undersökningar där syftet varit att studera effekten av ljuddämpad sida i nyare bostäder visar att andelen mycket störda av bul- ler var konsekvent högre i bostäder utan tillgång till bullerdämpad sida samt att andelen sömnstörda var konsekvent högre i bostäder med sovrum mot trafikutsatt sida.21 Det finns idag inget krav på att det är sovrummen som ska vändas mot en ljuddämpad sida. Även om alla studier inte skiljer på utomhus- och inomhusmiljön så som görs i regelverket visar den medicinska forskningen att det finns hälso- mässiga fördelar med att ha tillgång till en ljuddämpad sida vid sin bo- stad. Det finns också en bred samsyn bland de som arbetar med bullerfrå- gor i samhällsbyggnadsprocessen kring betydelsen av att bostadsrummen och då framför allt sovrum, vänds mot en ljuddämpad sida. Detta är något som tydligt har framkommit i den dialog som genomförts i detta uppdrag med kommuner, länsstyrelser, myndigheter och andra som på olika sätt arbetar med bullerfrågor. 5.2 Hälsopåverkan på grund av sömnstörningar Karolinska Institutets sammanställning av vetenskapliga studier visar att sömnstörningar till följd av trafikbuller nattetid är en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering i befolkningen. Att sova dåligt ökar risk för en rad olika sjukdomar, däribland övervikt, hjärt-kärlsjukdom och 18 Wogan R., Kennedy J. 2024: Crowdsourced cycling data applications to estimate noise pollution exposure during urban cycling. 19 Andersson Dan, Wahlgren Lina, Schantz Peter, 2023: Pedestrians' perceptions of route environments in relation to deterring or facilitating walking. 20 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. 21 Gidlöf-Gunnarsson Anita, Warg Lars, Ögren Mikael, 2016: Effects of road traffic noise and the benefit of a quiet side in newly built houses. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 24 5 Hälsopåverkan av buller Boverket mental ohälsa.22 Forskning visar även att det är omöjligt att vänja sig vid buller som man utsätts för under sömn. Snarare tvärtom ökar känslig- heten över tid.23 Redan vid genomsnittliga bakgrundsnivåer runt 30 dBA ekvivalent ljud- nivå inomhus orsakar trafikbuller förändringar i sömnstruktur och fysio- logiska effekter. Vad gäller maximala ljudnivåer inomhus i sovrum ses effekter i form av ökningar av hjärnaktiviteten och av snabba ökningar av hjärtfrekvens och blodtryck redan vid maximala ljudnivåer under 40 dBA.24 Karolinska Institutet drar därför slutsatsen att en ljudnivå inomhus i sovrummet på 45 dBA kan leda till bland annat sömnpåverkan och ök- ningar i hjärtfrekvens och blodtryck. Det är inte bara ljudnivåerna utan även antalet bullerhändelser som inverkar på förekomsten av störning och sömnstörning.25 5.3 Lågfrekvent buller Karolinska Institutets sammanställning av vetenskapliga studier visar att lågfrekvent buller omfattar ljud med frekvenser från ungefär 20 till 200 Hz, och hörs ofta som ett dovt mullrande eller pulserande ljud. Lågfre- kvent buller är vanligt i trafikbrus, särskilt från tung trafik i låg hastighet. Höga bullernivåer utomhus från trafiken ökar risken för att få genomslag av lågfrekvent buller inomhus. Det beror på att lågfrekvent ljud dämpas mindre effektivt av fasaden än mer högfrekvent ljud. Det vetenskapliga underlaget om hälsopåverkan av lågfrekvent buller från trafik är begränsat. Studier som gjorts visar förekomst av störning, trötthet och sömnstörning, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, stress och huvudvärk bland boende som exponerades för lågfrekvent buller.26 I dessa studier är det dock inte tydligt hur lång exponeringstiden har varit. 22 Världshälsoorganisationen, 2009: Night noise guidelines for Europe. Night noise guide- lines for Europe. Hämtad 2026-03-31. 23 Griefahn Barbara m.fl., 2008: Autonomic arousals related to traffic noise during sleep. Se även Haralabidis Alexandros S m.fl., 2008: Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. 24 Basner Mathias, McGuire Sarah, 2018: WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Effects on Sleep. 25 Brink Mark m.fl., 2019: A Survey on exposure-response relationships for road, rail, and aircraft noise annoyance: Differences between continuous and intermittent noise. 26 Baliatsas Christos, van Kamp Irene, van Poll Ric, Yzermans Joris, 2016: Health effects from low-frequency noise and infrasound in the general population: Is it time to listen? A systematic review of observational studies. Se även Erdély Kristina H m.fl., 2023: Low- frequency noise: Experiences from a low-frequency noise perceiving population. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 25 6 Ljuddämpad sida Boverket 6 Ljuddämpad sida En ljuddämpad sida enligt 4 § trafikbullerförordningen innebär en sida där ljudnivån vid fasad inte bör överskrida 55 dBA dygnsekvivalent ljud- nivå eller 70 dBA maximal ljudnivå nattetid. Ljuddämpad sida krävs om ljudnivåer över 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids vid fasad på bul- lerutsatt sida. Minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska då vändas mot den ljuddämpade sidan. Med bostadsrum avses enligt 2 § trafikbul- lerförordningen rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. 6.1 Skillnaden på tyst sida och ljuddämpad sida Innan trafikbullerförordningen infördes 2015 var huvudprincipen att bo- städer skulle placeras och utformas så att 55 dBA ekvivalent ljudnivå ut- omhus vid fasad inte överskreds. Vissa avsteg accepterades dock. I de fall en bostad utsattes för mer än 60 dBA kunde bostäderna kompenseras ge- nom att de fick tillgång till en tyst sida med ljudnivåer på högst 45 dBA vid fasad, alternativt en ljuddämpad sida med ljudnivåer på 45–50 dBA.27 Riktvärdet för ljuddämpad sida i trafikbullerförordningen, 55 dBA, var alltså fram till 2015 enligt infrastrukturpropositionen det rekommende- rade riktvärdet för väg- och spårtrafik. Det har alltså skett en förskjutning i vad som anses vara en acceptabel ljudnivå i takt med att behovet av att kunna bygga i mer bullerutsatta miljöer har ökat. 6.2 Syfte och historik Eftersom trafikbullerförordningen saknar förordningsmotiv finns det inga klara rättskällor för att tolka syftet i närmare detalj. Av ordalydelsen i 4 § trafikbullerförordningen framgår att de boende ska ha tillgång till en sida där bullernivåerna är lägre än på den sida där nivåerna överstiger riktvär- dena i 3 §. Att detta ger fördelar för hälsan stöds i forskning och framgår av bestämmelsens sammanhang (se avsnitt 5). Dagens reglering av ljuddämpad sida motsvarar tidigare tillämpning till viss del, även om dagens riktvärden för buller är högre. I Boverkets nu- mera upphävda allmänna råd 2008:1 fanns rekommendationer om såväl tyst som ljuddämpad sida, vilka förutsattes tillämpas vid detaljplanering. Som en rekommendation angavs att minst hälften av bostadsrummen, och då i första hand sovrummen, bör vändas mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Längre tillbaka innehöll infrastrukturpropositionen hänvisningar 27 Prop. 1996/97:53 sid. 42 samt Boverkets upphävda allmänna råd 2008:1 till den upp- hävda plan- och bygglagen (1987:10). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 26 6 Ljuddämpad sida Boverket till ”tyst” sida, vilket då var en sida där de rekommenderade riktvärdena följdes.28 I Statens planverks rapport Samhällsplanering och vägtrafikbuller från 1972 omnämns också tyst sida, även då verkar det ha avsett en sida där angivna riktvärden följdes. Begreppet har alltså använts på samma sätt åt- minstone sedan 1972, men är sannolikt äldre än så. Det finns i dåvarande regler som kan tolkas som ett krav på eller rekom- mendation om att säkerställa lägenhetsutformning redan i planskedet. I stället verkar detta ha förutsatts tillämpas i lovskedet – utan direkt stöd i planen. Exempelvis framgår av den sistnämnda rapporten att ”Den plan- lösning av lägenheterna liksom de byggnadstekniska åtgärder som förut- satts vid detaljplanens upprättande måste beaktas vid meddelande av byggnadslov. Krav på att åtgärderna vidtages kan ställas enligt 46 § byggnadsstadgan.” Vid den tidpunkten ställdes kraven alltså i samband med lovprövningen med direkt stöd av lagstiftningen och inte mot någon särskild reglering i planen. Det kan också tilläggas att Boverkets internationella jämförelse (se bilaga 1) visar att övriga nordiska länders regelverk inte kräver att lägenhetsut- formningen säkerställs i planläggningen. 6.3 Ljuddämpad sida viktig för boendemiljön Förutom förutsättningar för en god folkhälsa, är en ljuddämpad sida också viktig för att säkerställa en bra boendemiljö. Att bostaden har till- gång till en ljuddämpad sida utomhus är grundläggande för trivsel och ger möjlighet till återhämtning. En ljuddämpad sida ger också förutsätt- ningar att iordningställa en gård eller balkong som möjliggör social sam- varo, lek och vila utomhus. Tillgång till en tyst innergård med en högkvalitativ fysisk utemiljö, såsom grönska, lekmöjligheter, tillräcklig storlek, lämpligt väderstreck med mera, kan minska upplevd störning av trafikbuller mer än enbart till- gång till en tyst sida. Dessa miljöer kan även ha en positiv inverkan på möjlighet till avkoppling, kommunikation och utevistelse. Att anlägga tysta attraktiva innergårdar kan således delvis kompensera för höga bul- lernivåer på den mest utsatta fasaden.29 Barn utgör en särskilt sårbar grupp som är i stort behov av goda utemil- jöer i närheten av sin bostad. De vistas mer utomhus än vuxna – i lekpar- ker, på skolgårdar och på fritiden i hemmiljön. Dessa miljöer ligger inte sällan nära trafik eller andra bullerkällor, vilket gör att den totala dagliga 28 Prop. 1996/97:53 sid. 49. 29 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 27 6 Ljuddämpad sida Boverket bullerdosen blir högre. Barnen har inte heller samma möjlighet som vuxna att själva välja sin omgivning utan är beroende av vuxna för att få skydd. 30 30 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 28 7 Analys och slutsatser Boverket 7 Analys och slutsatser I uppdraget ingår inte att föreslå ändringar av gällande riktvärden. Bover- ket tolkar detta som att avsikten inte är att bostadsbyggnader ska placeras i mer bullerutsatta miljöer än idag. En utgångspunkt i arbetet har därför varit att ändringarna inte bör leda till att det blir möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen än vad som är möj- ligt med dagens regler. Kravet på en ljuddämpad sida utomhus vid fasad behöver därför finnas kvar. De problem som framkommit i denna utredning visar att nuvarande krav i 4 § trafikbullerförordningen, som innebär att planlösningen i vissa fall behöver regleras i detaljplan, kan komplicera detaljplaneringen något och i viss mån även begränsa utbudet och utformningen av lägenheter. 7.1 Alternativ till ljuddämpad sida i form av gemensamma vistelseytor Enligt uppdraget skulle Boverket särskilt utreda förutsättningarna för att komplettera 4 § trafikbullerförordningen med ett alternativ där så kallad skyddad sida för varje bostad ersätts med gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö i anslutning till bostadsbyggnaden, till exempel på bostads- gård eller gemensam uteplats. Detta tolkas som att Boverket skulle utreda förutsättningarna för att komplettera 4 § trafikbullerförordningen med ett ytterligare alternativ till de undantagsmöjligheter som finns idag. Det vill säga att befintligt undantag i form av ljuddämpad sida kvarstår, men att en alternativ möjlighet till undantag införs. Det nya alternativet skulle in- nebära krav på gemensamma vistelseytor där motsvarande ljudnivåer som för skyddad sida, det vill säga 55 dBA ekvivalent ljudnivå, uppnås. Ett alternativ till skyddad sida utomhus behöver ses mot bakgrund av att 4 § trafikbullerförordningen måste säkerställas i detaljplanens reglering. Om ett sådant förslag genomfördes skulle kommunen och exploatören re- dan i detaljplaneskedet behöva avgöra vilket alternativ som ska tillämpas. Alternativen hade blivit av mycket olika art. Det första, skyddad sida, in- nebär bland annat krav på byggnadens lägenhetsutformning och det andra hade inneburit krav på att gemensamma, ljuddämpade vistelseytor ska an- ordnas. För att kunna ta ställning till vilket alternativ som är lämpligast hade exploatören sannolikt ofta behövt ta fram underlag och kalkyler. Det är inte möjligt att hänskjuta frågan om vilket alternativ som ska till- lämpas till lovskedet eller säkerställa vistelseytor i det skedet. Trafikbul- lerförordningen ska som sagts inte tillämpas vid prövning av bygglov inom detaljplanelagt område. Redan av denna anledning är det svårt att se att förslaget skulle innebära någon betydande förenkling, snarare tvärt om. I de situationer ljuddämpad sida väljs skulle lägenhetsutformningen fortfarande behöva styras i detaljplanen. Valet mellan olika alternativ kan Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 29 7 Analys och slutsatser Boverket vara både tidsödande och svårt att förstå för exploatören eller andra en- skilda. På samma sätt som idag skulle det innebära kostnader och krav på utredningar redan under detaljplaneskedet. Ett problem är också att det enligt dagens lagstiftning inte är möjligt att i detaljplanen säkerställa ljuddämpade vistelseytor. Boverket har identifie- rat samma problem när det gäller 3 § 2 trafikbullerförordningen, som handlar om ljudnivå vid uteplats. Vad som kan regleras i en detaljplan be- gränsas av 4 kap. PBL. I det kapitlet finns i dagsläget inga särskilda re- gleringsmöjligheter för den typ av åtgärder som avses. Boverket anser inte heller att det vore lämpligt att införa en sådan möjlighet. En vistelse- yta eller uteplats är inte någon fysisk åtgärd, utan en plats där människor kan välja att vistas. En uteplats definieras visserligen som en ”iordnings- ställd” plats i 1 § trafikbullerförordningen, men även om detaljplanen skulle ange en sådan yta, går det inte att i genomförandeskedet säkerställa att den förverkligas, exempelvis vid lovprövningen. Det går inte heller att utöva tillsyn över att vistelseytor finns, det vill säga ytor som faktiskt an- vänds för utevistelse. Det är visserligen möjligt att se till att mark lämnas obebyggd, men genomförandet går inte att säkerställa. Det kan också diskuteras om gemensamma vistelseytor är en jämförlig ersättning för en ljuddämpad sida. Att ha möjlighet att vistas i en ljud- dämpad miljö i närheten av sin bostad är något annat än att ha tillgång till en ljuddämpad miljö i direkt anslutning till sin bostad. Det saknas stöd i forskningen för att en sådan miljö skulle ha jämförliga hälsoeffekter (se avsnitt 6.3). Det finns enligt Boverkets uppfattning en risk för att bostä- der uppförs i miljöer med hälsofarliga bullernivåer och att gemensamma vistelseytor bedöms säkerställda genom allmänna platser som parker och dylikt. En liknande utveckling kan ses när det gäller barns och ungas ute- miljöer, där kravet på friyta ofta tillgodoses genom möjlighet till vistelse i parker med mera. Mot denna bakgrund bedömer Boverket att det inte finns förutsättningar att föreslå ett alternativ som innebär att skyddad sida ersätts med gemen- samma vistelseytor med god ljudmiljö i anslutning till bostadsbyggnaden. Eftersom detta skulle behöva säkerställas redan i detaljplaneskedet hade en sådan reglering enligt Boverkets mening inte inneburit någon förenk- ling vare sig för kommunen eller den som vill utföra en åtgärd. 7.2 Ta bort kravet på bostadsrummens orientering Uppdraget är begränsat till förändringar i trafikbullerförordningen och i utredningen har Boverket därför fokuserat på att utreda möjligheten att ta bort kravet på bostadsrummens orientering samtidigt som ljuddämpad sida vid fasad bibehålls. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 30 7 Analys och slutsatser Boverket 7.2.1 Underlätta detaljplaneringen Syftet med uppdraget var att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen och möjliggöra ett ökat och mer differentierat bostadsutbud. Som Boverket uppfattar uppdraget är det i första hand riktat till kommunens detaljplane- ring. Detaljplaneprocessen regleras i 5 kap. PBL och omfattas därmed inte av detta uppdrag. Ett borttagande av kravet på att låsa fast lägenhets- utformningen i detaljplan kan dock underlätta detaljplaneringen något. Detta eftersom underlag för att visa möjliga planlösningar då inte behöver tas fram redan i detaljplaneskedet och kommunerna inte behöver göra re- gleringar inuti byggnader i bullerutsatta lägen. Som sagts är det inte ovanligt att regelverket tillämpas felaktigt och Boverket anser att ett bort- tagande även av denna anledning skulle kunna leda till att detaljplane- ringen underlättas något. 7.2.2 Enkelsidiga bostäder mot bullerutsatt sida Att ta bort kravet på bostadsrummens orientering hade inneburit att det blir möjligt att bygga större enkelsidiga bostäder mot den sida där riktvär- dena vid fasad överskrids. Det kommer då finnas tillgång till en ljuddäm- pad sida vid byggnaden men ingen garanti för att alla bostäder vänds mot denna. Eftersom undantaget för bostäder på högst 35 kvadratmeter i 3 § andra stycket trafikbullerförordningen av naturliga skäl behöver tas bort, för- svinner samtidigt begränsningen på 65 dBA ekvivalent ljudnivå för såd- ana små bostäder. Ett borttagande av kravet skulle kunna leda till större frihet för byggher- ren att utforma planlösningarna och kan leda till att de bostäder som byggs får en storlek och utformning som bättre motsvarar efterfrågan på marknaden. Krav på buller inomhus regleras som ett tekniskt egenskaps- krav i 8 kap. 4 § PBL, 3 kap. 13 § PBF och preciseras i Boverkets före- skrifter. De tekniska egenskapskraven hanteras sedan enligt byggproces- sen i PBL. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändringkopplat till byggreglerna. Det ligger i Boverkets ansvar att följa upp och vid be- hov ändra föreskrifterna. 7.2.3 Storleken på sidan är viktig I dagens regelverk säkerställer kravet på bostadsrummens orientering att varje lägenhet får tillgång till den ljuddämpade sidan, men också att den ljuddämpade sidan blir tillräckligt stor i förhållande till byggnadens stor- lek och antalet bostäder. Att hälften av bostadsrummen ska vändas mot den ljuddämpade sidan gör det till exempel så gott som omöjligt att ha en ljuddämpad sida på kortsidan av ett lamellhus. Den ljuddämpade sidan måste i så fall hamna på långsidan, vilket i sin tur garanterar att den ljud- dämpade utemiljön blir tillräckligt stor. Boverket anser att även utan ett krav på bostadsrummens orientering be- höver det säkerställas att den ljuddämpade sidan blir så stor att det finns Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 31 7 Analys och slutsatser Boverket förutsättningar för en god utemiljö invid byggnaden. Den ljuddämpade si- dan säkerställer kvaliteter för utemiljön och för att kravet på ljuddämpad sida ska vara verknings- och meningsfullt, är storleken viktig. Eftersom det inte regleras hur stort överskridande som är tillåtet vid den bullerutsatta sidan, innebär den ljuddämpade sidan även ett viktigt hinder från att bygga i allt för bullerutsatta miljöer. Den ljuddämpade sidan blir en viktig faktor för utemiljön vid byggnaden och för de boendes ljudmiljö som helhet. Det är dock svårt att säga exakt hur viktig denna faktor är i praktiken, eftersom möjligheten till dämpning är olika från fall till fall. Om den ljuddämpade sidan inte är tillräckligt stor, begränsar den inte bo- stadsbyggande i allt för bullerutsatta miljöer. Storleken på den ljuddäm- pade sidan påverkar därför också ljudmiljön generellt, inte bara vid den ljuddämpade sidan. Eftersom det är viktigt att den ljuddämpade sidan får en tillräcklig storlek anser Boverket också att så kallade tekniska åtgärder inte bör tillåtas för att uppnå en ljuddämpad sida (se avsnitt 4.3). I stället bör riktvärdet för ljuddämpad sida följas vid hela fasaden, för samtliga våningsplan och inte bara för delar av fasaden. 7.2.4 Tillsyn och ingripanden enligt miljöbalken Redovisningen av beräknade värden i detaljplan och vid bygglovspröv- ning utanför detaljplan hindrar i viss utsträckning tillsyn enligt miljöbal- ken samt möjligheten att ställa villkor vid miljötillståndsprövning (16 kap. 2 d §, 24 kap. 6 §, 26 kap. 9 a § och 29 kap. 4 § miljöbalken). Ingri- pande får bara ske om de beräknade värdena överskrids. Detta för att hindra en dubbelprövning av kravet på att förebygga olägenheter för människors hälsa samt av trafikbullerförordningens riktvärden. Trots detta får förelägganden eller förbud, eller skärpta villkor, meddelas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det (se av- snitt 3.3). Boverkets förslag innebär inte att bullernivåerna från trafik kommer öka och innebär därför inte att de beräknade värdena i en detaljplan oftare kommer överskridas. Däremot kan ingripande ske även om värdena inte överskrids, om det finns synnerliga skäl. Det är därför viktigt att avgöra om förslaget kan medföra att synnerliga skäl oftare kan föreligga för in- gripande eller skärpta villkor. Boverket gör följande bedömning. Redan av rekvisitet ”synnerliga skäl” framgår att ingripande eller skärpta villkor bara får beslutas i absoluta un- dantagsfall. Av förarbetet framgår att det är avsett att tillämpas vid grova handläggningsfel, som väsentliga felberäkningar i planskedet. Det kan också handla om att det, efter att detaljplanen antagits, inträffar omstän- digheter som inte var kända vid tidpunkten för bullerberäkningen, vilket Boverket tolkar som att de sakliga omständigheterna i det enskilda Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 32 7 Analys och slutsatser Boverket ärendet förändrats. Bestämmelserna har vad Boverket känner till inte prö- vats i rättspraxis. De riktvärden och möjligheter till undantag som anges i trafikbullerför- ordningen är de skyddsnivåer som beslutats för att uppfylla regleringen om skydd för människors hälsa enligt 2 kap. 6 a § PBL. Det finns enligt Boverkets bedömning ingenting som talar för att kravet på synnerliga skäl skulle kunna anses uppfyllt enbart för att förordningen ändras till en annan skyddsnivå, eller att nivån tillgodoses på ett annat sätt. Detta sak- nar stöd i förarbetet. I så fall skulle möjligheten att ingripa omfatta även situationer där kommunen följt gällande trafikbullerförordning, beräk- nade värden inte överskrids och det vare sig föreligger felberäkningar el- ler förändrade sakliga omständigheter. Detta framstår inte som en rimlig tolkning. Boverket bedömer därför att det inte kan antas att ingripanden eller skärpta villkor enligt miljöbalken kommer att bli vanligare om Bo- verkets förslag genomförs. Möjligheten till ingripande förutsätter antingen att de beräknade värdena i detaljplan överskrids eller synnerliga skäl. Bedömningen av synnerliga skäl är enligt Boverkets bedömning restriktiv och det kan inte antas att skäl för ingripande föreligger oftare om förslaget genomförs. Det innebär att tillsynen enligt miljöbalken inte förväntas påverkas. 7.2.5 Ändring av byggnad I 4 § andra stycket trafikbullerförordningen finns en särskild regel som gäller vid lovpliktiga ändringar av en byggnad enligt 9 kap. 15 § PBL. Precis som övriga trafikbullerförordningen gäller den inte vid lovpröv- ning inom detaljplanelagt område. Ett exempel kan vara att en kontors- byggnad utanför detaljplan ska byggas om till bostäder. Stycket innebär då att minst ett bostadsrum bör vändas mot en ljuddämpad sida, vilket alltså innebär en viss lättnad gentemot 4 § första stycket trafikbullerför- ordningen. Stycket har vad Boverket känner till inte prövats i rättspraxis och det är något oklart hur kravet på ljuddämpad sida ska tolkas i förhål- lande till första stycket. Uppdraget till Boverket är i första hand inriktat på detaljplaneringen. Frå- gan om hur ändring av byggnad ska hanteras behöver dock analyseras. Boverket anser dock att det vore olämpligt om kravet på lägenhetsorien- tering vore olika inom och utanför detaljplanelagt område. För att uppnå rättssäkerhet och likvärdigt bullerskydd vid alla nya bostä- der, borde samma krav på ljuddämpad sida gälla oavsett var byggnaden är belägen, både inom och utanför detaljplanelagt område. Författnings- förslaget bör därför även omfatta 4 § andra stycket trafikbullerförord- ningen. Stycket bör strykas, vilket skulle innebära att 4 § första stycket enligt Boverkets förslag blir tillämpligt även vid lovprövning för ändring av byggnad utanför detaljplanelagt område. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 33 7 Analys och slutsatser Boverket 7.3 Inspel om förslag till ändringar i trafikbullerförordningen I Boverkets uppdrag har inte särskilt nämnts att föreslå ändringar i trafik- bullerförordningen avseende 3, 5, 6, eller 7 §§. I arbetet med regerings- uppdraget har dock medverkande myndigheter genom Trafikverket och Transportstyrelsen lyft att ändringar i trafikbullerförordningen avseende dessa bestämmelser, eventuellt skulle kunna underlätta processen för bo- stadsbyggande och ge effekter på möjligt utbud på byggbar mark intill flygplatser.31 Trafikverket och Transportstyrelsen har i flera olika sammanhang upp- märksammat behov av att förtydliga beskrivningen av riktvärden för maximala ljudnivåer i trafikbullerförordningen och hur de bör tillämpas. Antal tillfällen som exempelvis Lmax 70 dBA får överskridas behöver framgå tydligare. Ett exempel på otydlighet är en dom från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD 2021-12-16 mål nr M 13953–19) beträffande buller från flygplat- ser där domskälen baseras på 6 § trafikbullerförordningen utan hänsyn till 7 §. Domen har därför orsakat osäkerheter i hur trafikbullerförordningen ska tolkas och bidragit till onödiga tidsfördröjningar. Boverket instämmer i det som Trafikverket och Transportstyrelsen fört fram i sitt inspel om svårigheterna att tillämpa trafikbullerförordningen vad gäller 3, 5, 6, eller 7 §§. Detta kan försvåra möjligheterna till ny- byggnation av bostäder. Boverket föreslår därför en utredning av trafik- bullerförordningens avsnitt om maximala ljudnivåer, i första hand beträf- fande buller från flygplatser men i samband med det även buller från väg- och spårtrafik. 7.4 Hantera buller vid källan Reglerna i trafikbullerförordningen gör det möjligt att bygga bostäder på platser med höga ljudnivåer. De förslag som lämnas i den här rapporten syftar till att förenkla hanteringen av bullerfrågorna något och i vissa fall möjliggöra mer flexibla bostadslösningar på dessa platser. I detta sam- manhang är det dock viktigt att peka på att det i många fall är bättre och mer kostnadseffektivt att hantera bullret vid källan. Till exempel hade olika typer av avskärmningar längs stora trafikleder eller järnvägar kunna skapa goda boendemiljöer skyddade från buller där bostäder kunnat byggas utan kostsamma och tidkrävande utredningar och speciallösningar i varje enskild detaljplan och varje enskild byggnad. Det hade då behövt utredas hur kostnaderna ska fördelas mellan olika aktörer. 31 Trafikverket, 2026: Inspel om förslag till ändringar i trafikbullerförordningen. Trafik- verkets ärendenummer TRV 2025/56197. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 34 7 Analys och slutsatser Boverket En annan möjlighet att minska bullret vid källan är att använda tysta däck och bullerreducerande beläggning på vägen. Att dämpa bullret direkt vid källan har fördelen att det blir tystare både för de som vistas i närheten av vägen och för de som åker i bilen. Behov av bullerskyddsåtgärder vid varje enskild byggnad kan generellt sett minska om det genomförs åtgärder som gör att bullret minskar vid källan. Sådana åtgärder kan vara motiverade ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och kan även minska bullret vid befintliga bostäder. De kan dock ge upphov till ökade kostnader och andra konsekvenser för andra samhällsaktörer. Det finns därför behov av att vidare utreda tekniskt möj- liga och ekonomiskt rimliga källbulleråtgärder samt potentialer, kostna- der och rådighet över dessa. Med gemensamma lösningar kan hälsan och boendemiljön förbättras för många och behovet av individuella utred- ningar och åtgärder minskar. Det kan alltså vara mer kostnadseffektivt att åtgärda bullret vid källan än att hantera bullret genom lösningar vid varje enskild byggnad. Med ge- mensamma lösningar kan boendemiljön förbättras för många och behovet av individuella utredningar och åtgärder minskar. Detta skulle också kunna vara fördelaktigt utifrån miljömålet God bebyggd miljö. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 35 7 Analys och slutsatser Boverket 7.5 Sammanfattade slutsatser Nuvarande regelverk innebär att kraven på ljuddämpad sida och på bo- stadsrummens orientering måste säkerställas redan i detaljplaneskedet, vilket kan vara svårt att tillämpa i praktiken och avviker från vad en de- taljplan normalt reglerar. Inom ramen för detta uppdrag föreslår Boverket därför att kravet på bostadsrummens orientering tas bort. Förutom att un- derlätta detaljplaneringen och göra regelverket mer konsekvent och lätt- begripligt skulle det ge byggherren möjlighet att utforma bostäder av mer varierad storlek. Detta kan i sin tur bidra till ett mer differentierat bo- stadsutbud. Samtidigt finns det en risk att detta skulle kunna få negativ påverkan på hälsan för de boende. Ljudmiljön inomhus i bostäder regle- ras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och preciseras i Boverkets byggreg- ler. Kraven hanteras sedan i byggprocessen enligt PBL. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till Boverkets byggregler. Den miniminivå för inomhusbuller som regleras i byggreglerna kvarstår där- med. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra reglerna vid behov. Även om kravet på bostadsrummens orientering tas bort är det viktigt att det finns krav på en ljuddämpad sida av byggnaden utomhus för att för- hindra uppförande av bostadsbyggnader i alltför bullerutsatta miljöer. Dessutom bör det förtydligas att kravet på en ljuddämpad sida gäller för den längre av byggnadens sidor och för hela fasaden. Detta är betydelse- fullt för att skapa förutsättningar för en god boendemiljö. För att uppnå rättssäkerhet och likvärdigt bullerskydd för alla nya bo- stadsbyggnader borde samma krav på ljuddämpad sida gälla både inom och utanför detaljplanelagt område. Det innebär att 4 § andra stycket tra- fikbullerförordningen behöver tas bort, så att regelverket harmoniserar och att samma krav gäller oavsett var byggnaden är belägen. Att ta bort kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska orienteras mot en ljuddämpad sida bör inte innebära att de beräknade värdena i de- taljplanen överskrids oftare än idag. Det innebär att tillsynen enligt miljö- balken inte förväntas påverkas i någon större utsträckning, eftersom möj- ligheten till ingripande är mycket restriktiv. Boverket vill påpeka att det är viktigt att även till synes begränsade för- ändringar beslutas utifrån en helhetsbild av vilken reglering som finns och hur den säkerställer att påverkan på människors hälsa inte blir orim- ligt hög. Det behöver särskilt beaktas att på grund av den samordning som gjorts mellan PBL och miljöbalken, utgör trafikbullerförordningen den yttersta gränsen för vilka bullernivåer utomhus som kan accepteras vid bostadsbyggnader. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 36 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket 8 Konsekvenser av författningsförslaget I detta kapitel beskrivs konsekvenserna av författningsförslaget enligt 6-10 §§ förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. 8.1 Redogörelse för problemet Dagens reglering av ljuddämpad sida syftar till att skydda människors hälsa i bullerutsatta lägen. Den tillämpas som en form av kompensation på platser där bullernivåerna är mycket höga och beräknas överstiga 60 dBA vid en bostadsbyggnads fasad. I praktiken innebär regleringen av bostadsrummens orientering dock att kommunen behöver reglera i detaljplanen att minst hälften av bostads- rummen i varje bostadslägenhet vänds mot den ljuddämpade sidan. Bo- stadshusets planlösning blir därför till viss del reglerad i detaljplanen, vil- ket innebär att exploatörer behöver ta fram relativt detaljerade underlag redan i detaljplaneskedet. Detta kan innebära ekonomiska risker i ett ti- digt skede. Att detaljplanen reglerar inomhusmiljön på detta sätt avviker från vad en detaljplan normalt reglerar. Inomhusmiljön regleras i första hand i 8 kap. PBL, 3 kap 13 § PBF samt i Boverkets byggregler. Kravet på lägenhetsutformning innebär en avvikelse från den avsedda regelstruk- turen vilket gör reglerna svårare att förstå och tillämpa. Det finns i dag ingen samlad nationell statistik som gör det möjligt att ange hur många detaljplaner eller byggprojekt som årligen påverkas av nuvarande krav på lägenhetsorientering i bullerutsatta lägen. Underlag från kommuner, länsstyrelser och branschaktörer, liksom de exempel som redovisas i rapporten, visar dock att problemet ofta förekommer i buller- utsatta projekt. Problembeskrivningen bygger därför huvudsakligen på dessa kvalitativa uppgifter och praktiska erfarenheter. Regleringen innebär vidare att kommunen behöver bedöma om den plan- lösning som exploatören föreslår kommer uppfylla trafikbullerförord- ningens krav. Regleringen ger på så sätt kommunens detaljplanehandläg- gare uppgifter som inte vanligen ingår i deras arbete. Boverkets utredning visar att kravet är svårt att tillämpa och att felaktigheter är relativt van- liga. Regleringen begränsar även vilka planlösningar som är möjliga i bullerut- satta lägen. Detta innebär att de bostäder som byggs i bullerutsatta mil- jöer storleksmässigt inte alltid motsvarar efterfrågan på marknaden. Ljuddämpad sida är en av de förutsättningar som trafikbullerförordningen anger för att möjliggöra bostadsbyggande i bullerutsatta lägen. Sverige har bostadsbrist och det byggs i dagsläget för få bostäder årligen för att lösa bristen. Problemet är särskilt stort i städer och tillväxtområden där Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 37 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket många människor vill bo. Utifrån detta behöver det avvägas hur långtgå- ende krav som behöver ställas på bostadsbyggande i bullerutsatta miljöer. 8.2 Vilken förändring som eftersträvas I uppdraget efterfrågas en förändring av trafikbullerförordningen för att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen och möjliggöra ett ökat och mer differentierat bostadsutbud. Att ta bort kravet på att minst hälften av bo- stadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot den ljuddämpade si- dan innebär ett mer konsekvent regelverk där inomhusmiljön inte regleras i detaljplan med anledning av buller, vilket underlättar detaljplaneringen och ger tydligare förutsättningar för företag som bygger bostadshus. 8.3 Om ingen åtgärd vidtas (nollalternativet) Om förändringen inte genomförs kvarstår problemet att lägenhetsutform- ningen behöver styras i detaljplan i de fall riktvärdena för trafikbuller överskrids. Exploatörer kommer fortsatt att behöva ta fram detaljerade underlag innan det är säkert att detaljplanen kommer att få laga kraft, vil- ket innebär kostnader och ekonomiska risker i tidiga skeden. Utan förändringar fortsätter de nuvarande kraven att begränsa planlös- ningar och innebära kostnader för planering och byggande. Med nollalter- nativet kvarstår också en osäkerhet för de som tillämpar regelverket samt för exploatörer. Nollalternativet medför inte någon förändrad hälsopåverkan. Nuvarande krav i trafikbullerförordningen har som syfte att säkerställa påverkan på hälsa i bullerutsatta lägen och fortsätter göra det med detta alternativ. 8.4 Alternativa lösningar 8.4.1 Alternativ 1 Gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö En lösning som Boverket fått i uppdrag att särskilt utreda är att ljuddäm- pad sida kompletteras med ett alternativ i form av gemensamma ljuddäm- pande vistelseytor. Ett sådant förslag skulle behöva säkerställas redan i detaljplanen och bedöms därmed inte innebära någon faktisk förenkling. Dessutom är det tveksamt om gemensamma vistelseytor verkligen kan anses likvärdiga med en ljuddämpad sida i direkt anslutning till bostaden, särskilt med risk för bostäder i miljöer med hälsofarliga bullernivåer. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 38 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket Förslaget om gemensamma vistelseytor skulle kräva att kommunen i de- taljplanen ställer krav som varken kan garanteras i genomförandet eller följas upp med tillsyn. Boverket anser att en sådan reglering i detaljplan inte är förenlig med nuvarande plan- och bygglagstiftning. Mot denna bakgrund bedöms att ett alternativ där skyddad sida ersätts av gemen- samma vistelseytor inte är möjligt eller lämpligt att föreslå. Se vidare av- snitt 7.2. 8.4.2 Alternativ 2 Kravet på lägenhetsutformning tas bort men ljuddämpad sida bibehålls 8.4.2.1 Effekt på problemet Förslaget innebär att regelverket förtydligas, vilket underlättar för kom- munens detaljplaneläggning. Det innebär även mindre osäkerhet och ökad flexibilitet i projekteringen av bostadshus för de som bygger bostä- der i bullerutsatta områden. 8.4.2.2 Konsekvenser för staten Ekonomiska konsekvenser: Förslaget innebär kostnader för staten i form av behov av vägledning kopplat till regeländringen. Länsstyrelsernas till- syn över detaljplaner enligt 11 kap. 10 § 5 och 11 § PBL underlättas ge- nom att regelverket förtydligas. Andra relevanta konsekvenser: Påverkan på folkhälsopolitiska mål och miljökvalitetsmål behöver följas upp. 8.4.2.3 Konsekvenser för kommunen Ekonomiska konsekvenser: Kostnader för handläggning av detaljplaner i bullerutsatta lägen kan antas minskas något. Den ökade flexibiliteten i ut- formningen av bostäder kan minska kostnader och handläggningstid vid prövning av bygglov i dessa lägen. 8.4.2.4 Konsekvenser för företagen Ekonomiska konsekvenser: Vid planläggning i bullerutsatta lägen behö- ver byggherrar inte redan i detaljplaneskedet ta fram underlag för möjliga planlösningar. Andra relevanta konsekvenser: Möjligheten till ett mer differentierat bo- stadsutbud i bullerutsatta lägen ökar. 8.4.2.5 Konsekvenser för andra enskilda Ekonomiska konsekvenser: Tillgången till större bostäder i bullerutsatta lägen kan öka något eftersom förslaget ger utökad frihet för byggherren att utforma planlösningen. För enskilda kan detta innebära möjlighet att få större bostad till lägre kostnad per kvadratmeter, men också att hushåll med svagare ekonomi i högre grad hänvisas till bostäder i sämre ljud- miljö utomhus. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 39 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket Andra relevanta konsekvenser: I vissa lokaliseringar kan det uppstå pro- blem med framför allt tillfälliga överskridanden och lågfrekvent buller. Inomhusmiljön regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. Förslaget innebär ingen förändring av byggreglerna och mini- minivån kvarstår därmed. 8.4.3 Alternativ 3 Ljuddämpad sida, alternativt författningsförslag 8.4.3.1 Effekt på problemet Ett annat sätt att utforma författningsförslaget enligt alternativ 2 är att ljuddämpad sida ska anordnas vid en viss andel av byggnadens fasad, ex- empelvis hälften eller en tredjedel. Detta för att säkerställa att den ljud- dämpade sidan blir tillräckligt stor för att skapa en god ljuddämpad ute- miljö invid byggnaden. Problemet med detta alternativ och liknande sätt att säkerställa den ljud- dämpade sidans storlek är att det blir starkt styrande för bostadshusets placering och utformning. Det öppnar både för svåra tolkningssituationer och skapar incitament för ”kryphål”, exempelvis att utforma byggnaden på ett sådant sätt att den ljuddämpade sidan i praktiken minimeras, för att spara kostnader. I förlängningen kan ett sådant förslag därför leda till sämre bostäder och utemiljöer, både ur bullersynpunkt och allmän synpunkt. Boverket före- språkar därför inte detta förslag. 8.5 Redogörelse för lämpligast alternativ Inom ramen för detta uppdrag förespråkar Boverket alternativ 2, att ta bort kravet på lägenhetsutformning men behålla kravet på ljuddämpad sida. Kravet på ljuddämpad sida bör knytas till behovet av en god ute- miljö invid byggnaden. Detta uppfyller syftet med uppdraget och ger möjlighet till bättre bostadsutformning. 8.6 Analys av det valda alternativet Om kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot den ljuddämpade sidan tas bort, kan det få olika konsekvenser. Det är endast ärenden om detaljplan och bygglov utanför planlagt område som påverkas, om dessa påbörjas efter att ändringen trätt i kraft. Detta ef- tersom trafikbullerförordningen bara ska tillämpas vid denna typ av ären- den. Det är också enbart ärenden som rör bostadshus där ljudnivån övers- tiger 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad som påverkas. Det är alltså bara en liten andel av det totala bostadsbeståndet som berörs. En av Boverkets utgångspunkter i detta uppdrag har varit att författnings- förslaget inte bör tillåta bostäder i mer bullerutsatta miljöer än idag. För- fattningsförslaget innebär dock ett annat sätt att säkerställa den ljuddäm- pade sidan vilket gör att det inte bedöms möjligt att göra en mer exakt Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 40 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket jämförelse med dagens trafikbullerförordning. Det kan därför inte uteslu- tas att bostadshus kan lokaliseras till andra, mer bullerutsatta platser om den valda lösningen genomförs. 8.6.1 Sammanfattning av konsekvenser Förslaget innebär att regelverket blir mer konsekvent och lättöverskåd- ligt, vilket underlättar detaljplaneringen. Det innebär också att byggherrar inte redan i detaljplaneskedet behöver ta fram underlag för möjliga plan- lösningar, vilket är en förenkling för byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Byggherren får mer flexibilitet att utforma bostäder i bullerutsatta lägen, vilket kan leda till mer varierade planlösningar och storlekar. Vid bo- stadslägenheter som inte är större än 35 kvadratmeter kan det antas att fö- retagen generellt behöver lägga något mer resurser på att klara byggreg- lernas ljudnivåer inomhus. Det kan handla om konsult- eller materialkost- nader. Vilka lösningar som är aktuella beror på bullersituationen och vad som ska byggas. I huvudsak förväntas förslaget dock inte medföra att det blir dyrare att klara inomhuskraven för bostadshus i bullerutsatta lägen. Förslaget förväntas därmed medföra ett mer differentierat bostadsutbud, men endast i begränsad omfattning öka bostadsutbudet. Om enkelsidiga lägenheter som är större än 35 kvadratmeter uppförs mot den sida av byggnaden där trafikbullerförordningens riktvärden över- skrids, kan det få negativa effekter för ljudmiljön inomhus. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Bover- kets byggregler. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Den miniminivå för inomhusbuller som gäller enligt byggreglerna är oförändrad. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Bland de negativa effekter för hälsan som har identifierats för människor som bosätter sig i bostäder som planerats efter att förslaget trätt i kraft, finns ökad utsatthet för tillfälliga överskridanden av inomhusnivåer och lågfrekvent buller samt mer långvarig exponering eftersom det kan antas att människor bor längre i bostäder som är större än 35 kvadratmeter. Det kan också antas att sådana lägenheter är mer attraktiva för barnfamiljer, vilket gör att barn kan hamna i riskzonen. Förslaget syftar inte till att påverka eller försämra bullersituationen utom- hus och anger därför att en ljuddämpad sida ska finnas och att samma riktvärden som i dagens 4 § trafikbullerförordningen ska användas. Sam- tidigt innebär förslaget en viss osäkerhet, eftersom förslaget säkerställer ljuddämpad sida på ett helt annat sätt än nuvarande regelverk. Det kan därför inte uteslutas att ljuddämpad sida kan säkerställas i miljöer där bullersituationen och kravet på lägenheternas orientering tidigare gjort det omöjligt. Bostadshus skulle då kunna placeras i bullrigare miljöer än idag, vilket skulle leda till en generellt högre bullernivå på den expone- rade sidan. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 41 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket Boverket föreslår att riktvärdena för ljuddämpad sida ska uppfyllas på hela fasaden. I vissa situationer skulle detta kunna skapa bättre resultat för utomhusmiljön vid den ljuddämpade sidan jämfört med dagsläget. Ut- vecklingen bör noggrant följas upp. Förslaget bedöms inte påverka bedömningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljös utvecklingstrend eller möjligheterna att nå målet. 8.6.2 Vilka som berörs av förslaget Förslaget berör enskilda, främst boende, byggherrar, fastighetsägare, ent- reprenörer, konsulter, kommuner, länsstyrelser och andra som tillämpar reglerna i praktiken. Även regioner och myndigheter som Folkhälsomyn- digheten kan beröras. Boverket och Naturvårdsverket kommer behöva vägleda om hur de ändrade reglerna ska tillämpas. 8.6.3 Centrala hälsokonsekvenser Det behöver beaktas att begränsningen på 65 dBA ekvivalent ljudnivå för bostäder på högst 35 m2 tas bort, vilket innebär att dessa bostäder kom- mer att kunna utsättas för högre ljudnivåer vid fasad. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. Kraven på skydd mot buller inomhus hanteras i byggproces- sen enligt PBL. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Människor vistas inomhus nästan 90 procent av sin tid och drygt två tred- jedelar av den i bostaden.32 Allt oftare vistas vi även i våra bostäder på ar- betstid.33 Detta innebär att bostäder och ljudmiljön i dessa spelar en viktig roll för både människors möjlighet till sömn och vila, men även arbets- miljö. Vissa grupper i befolkningen, såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättning eller ekonomiskt svaga, har också begränsad eller ingen möjlighet att påverka sin boendesituation och är därför särskilt ut- satta. Det är dock redan idag möjligt att vända bostadsrum, däribland sov- rum, mot exponerad sida. Det kan antas att även större och därmed fler bostäder i bullerutsatta mil- jöer byggs vända enbart mot en bullerexponerad sida, vilket i sin tur kommer att leda till att fler människor i dessa områden exponeras för höga ljudnivåer utomhus. Sådana större bostäder efterfrågas ofta av barn- familjer vilket kan innebära att barn exponeras i större utsträckning. Det kan även leda till att fler bor länge och exponeras längre, vilket ökar ris- ken för negativ hälsopåverkan. 32 Svensk Ventilation, 2018: Nästan hela livet inomhus. Nästan hela livet inomhus - Svensk Ventilation. Hämtad 2026-03-31. 33 Statistiska Centralbyrån, 2025: Pressmeddelande, Fler jobbar mer hemifrån. Fler jobbar mer hemifrån. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 42 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket De boendes hälsa kan påverkas av tillfälliga överskridanden av gällande inomhusnivåer samt lågfrekvent buller. Sådana problem finns redan idag. Det kan inte uteslutas att även fler bostäder skulle byggas i mer bullerut- satta lägen än idag. Dock är det inte möjligt att säga i vilken utsträckning det skulle kunna ske. Detta innebär en osäkerhet i bedömningen. 8.6.4 Samhällsekonomiska konsekvenser Konsekvenserna bedöms på generell nivå och det har inte bedömts möj- ligt att räkna fram kostnader och nyttor i kronor. Förslaget innebär att byggherrar inte redan i detaljplaneskedet behöver ta fram underlag för att kommunen ska kunna bedöma om den tänkta planlösningen är genomför- bar. Regelverket blir mer konsekvent och lättöverskådligt, vilket är en tydlig fördel för byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Det under- lättar också detaljplaneringen eftersom kommunen inte längre behöver bedöma möjliga planlösningar redan i detaljplaneskedet. Byggherren får mer flexibilitet att utforma bostäder i bullerutsatta lägen, vilket kan leda till mer varierade planlösningar och storlekar. 8.6.4.1 Jämförelse mellan alternativ Denna jämförelse skiljer mellan ett nollalternativ (nuvarande krav på ljuddämpad sida) och alternativ 2 där kravet på att hälften av bostadsrum- men ska vändas mot en ljuddämpad sida tas bort. Tabell 1. En jämförelse mellan nollalternativet och alternativ 2. Aspekt Nollalternativ Alternativ 2 Planlös- ningar i bostäder Begränsad flexibilitet genom krav på oriente- ring av bostadsrum mot ljuddämpad sida. Ökad flexibilitet när kravet på bo- stadsrummens orientering tas bort. Hälso- skydd Oförändrad. Risk för påverkan på hälsa i vissa si- tuationer. Detaljpla- nering Bostadsrummens orien- tering behöver regleras i detaljplan Viss förenkling då bostadsrummens orientering inte behöver regleras. Samhällse- konomisk nytta Reglerna är komplice- rade och tillämpas rela- tivt ofta felaktigt. Regelverket förtydligas genom att de krav som ställs på inomhusmiljön i styrs av 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. 8.6.4.2 Samlad samhällsekonomisk bedömning Sammanvägt innebär förslaget att regelverket förtydligas, vilket kan gynna bostadsbyggandet. På sikt behöver eventuella negativa hälsokonse- kvenser följas upp. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. Förslaget i denna rap- port innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 43 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket 8.6.4.3 Samhällsekonomisk kostnadsnyttoanalys Detta avsnitt redogör översiktligt för en samhällsekonomisk analys av förslaget att ta bort kravet på bostadsrummens orientering mot ljuddäm- pad sida, samtidigt som kravet på ljuddämpad sida vid fasad behålls. Analysen utgår från ett samhällsperspektiv och bygger på en jämförelse mellan ett nollalternativ och den föreslagna ändringen. Avsnittet ska inte uppfattas som en fullständig kvantitativ värdering av alla effekter eller som en heltäckande samhällsekonomisk kostnads‑nyttoanalys av försla- get. Konsekvenserna bedöms på generell nivå och det har inte bedömts möj- ligt att räkna fram kostnader och nyttor i kronor. För att kunna göra en så- dan beräkning hade behövts bland annat uppgifter om antalet planerade bostäder och deras fördelning mellan bullerutsatta lägen och lägen med lägre buller. Vidare hade behövts uppgifter om planlösningar i både nol- lalternativet och åtgärdsalternativet, liksom kostnadsunderlag för olika fa- sad- och fönsterlösningar samt ventilationssystem. Lokala hyres- och prisnivåer för bostäder utgör en viktig förutsättning för att värdera in- täktssidan. Dessutom krävs bullerberäkningar vid fasad samt en bedöm- ning av andelen enkelsidiga lägenheter mot bullerutsatt sida. Det finns också osäkerheter i flera led när det gäller att bedöma hälsoeffekterna. Det gäller både sambandet mellan exponering och effekt, befolkningens känslighet och faktiska vistelsemönster. De samhällsekonomiskt relevanta effekter som identifierats rör i ett första led planering och administration. Förslaget bedöms kunna minska beho- vet av att utreda och reglera lägenhetsorientering i detaljplan. Att regel- verket görs tydligare kan minska osäkerheter i tillämpningen och leda till något lägre kostnader för kompletteringar och omtag i planarbete i buller- utsatta lägen. Vidare berörs bygg‑ och projekteringskostnader. För huvuddelen av bo- städerna bedöms det inte ske någon generell förändring av den totala fa- sadyta som behöver ljudisoleras till följd av att orienteringskravet tas bort. För bostäder på högst 35 m² kan kostnaderna däremot öka, eftersom riktvärdet på 65 dBA tas bort för dessa. I sådana situationer kan mer lju- disolering behövas för att klara gällande krav på inomhusnivåer enligt Boverkets byggregler. I bullerutsatta projekt där genomgående lägenheter idag styrs av orienteringskravet kan däremot en viss förenkling av plan- lösningen minska projekteringskostnaderna. En tredje grupp effekter gäller bostadens användning och intäkter. Ge- nom ökad frihet i planlösningen kan ytan i vissa projekt utnyttjas mer ef- fektivt. I praktiken kan detta exempelvis innebära att behovet av korri- dorslösningar minskar och att genomgående lägenheter inte behöver gö- ras större än boende efterfrågar. I sådana fall kan viss boarea frigöras el- ler användas mer marknadsmässigt, vilket kan öka projektens intäkter. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 44 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket Dessa effekter är dock starkt projektspecifika och kan inte generaliseras utan lokala data. Slutligen finns konsekvenser för hälsa och boendemiljö avseende bostä- der som planläggs i lägen där trafikbullerförordningens värden över- skrids. Förslaget kan leda till att fler enkelsidiga lägenheter, även större än 35 m², vetter mot en fasad där riktvärdena i trafikbullerförordningen överskrids. Forskning visar att långvarig exponering för trafikbuller kan ge upphov till sömnstörningar, ökad stressbelastning och en ökad risk för hjärt‑kärlsjukdom. Sådana effekter kan bli mer betydelsefulla om boende vistas mycket i bullerexponerade rum, till exempel vid distansarbete. På längre sikt kan de identifierade hälsoriskerna medföra ökade kostnader för hälso‑ och sjukvård samt för sjukskrivningar och därmed produktions- bortfall. Dessa potentiella kostnader har inte kvantifierats i kronor inom ramen för denna rapport, men är samhällsekonomiskt relevanta och bör beaktas i eventuella fördjupade analyser. Eventuella effekter på inomhus- miljön behöver hanteras inom ramen för Boverkets fortsatta arbete med byggregler. Förslaget innebär dock i sig inga ändrade ljudkrav inomhus; om uppföljningen visar behov av justeringar får detta hanteras i kom- mande översyner av byggreglerna. Sammanvägt bedöms förslaget kunna ge vissa samhällsekonomiska vins- ter genom förenklad detaljplanering, ett mer konsekvent regelverk och möjligheter till mer yteffektiva bostadsutformningar i bullerutsatta lägen. Samtidigt finns en risk för negativa hälsokonsekvenser i de fall fler och större lägenheter vetter enbart mot bullerutsatt fasad i dessa lägen. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 45 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket Eftersom underlaget inte medger robusta beräkningar av hälsokostnader och eftersom effekterna är starkt beroende av lokala förhållanden, görs ingen samlad kvantitativ slutsats om nettoeffekten i kronor på nationell nivå. 8.6.5 Konsekvenser för staten Förslaget har vissa effekter för staten. Det handlar framför allt om kostna- der för vägledning kopplat till förslaget samt kostnader på sikt för att följa upp tillämpningen och utvärdera resultatet ur bland annat hälsosyn- punkt. 8.6.5.1 Boverket Boverket måste ta fram vägledning och utföra informationsinsatser gente- mot kommuner, länsstyrelser, byggherrar och allmänheten. Det kommer även behövas särskilda utvärderingar av regeländringens effekter på bo- endemiljö och hälsa. Dessa åtgärder genererar kostnader kopplade till ar- bete, konsultation och kommunikation. Om sådana utvärderingar visar att Boverkets byggregler behöver ändras, ansvarar Boverket för detta. 8.6.5.2 Naturvårdsverket Naturvårdsverket kan påverkas genom sitt ansvar för buller- och hälsofrå- gor genom miljöbalken. Det handlar främst om kostnader för vägledning och uppföljning av bullerpåverkan i samhället. 8.6.5.3 Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten kan påverkas genom ett ökat behov av analyser och nationell uppföljning om buller och dess konsekvenser för folkhäl- san. 8.6.5.4 Länsstyrelserna Länsstyrelsernas tillsyn över detaljplaner enligt 11 kap. 10 och 11 §§ PBL påverkas genom behov av uppdaterade bedömningskriterier och vägledning gentemot kommunerna med anledning av förslaget. Att regel- verket förtydligas kan förenkla länsstyrelsens tillsynsroll. 8.6.5.5 Samlad nettobedömning för staten Den samlade effekten för staten är begränsad. Ansvaret för uppföljning av bullerpåverkan inuti bostadsbyggnader ligger i första hand på Bover- ket, men även andra myndigheter kan beröras. 8.6.5.6 Åtgärder för att begränsa konsekvenser Det har inte bedömts nödvändigt att vidta åtgärder för att begränsa konse- kvenser för staten. 8.6.6 Konsekvenser för kommuner Förändringen påverkar framför allt kommunernas detaljplanering och till viss del även bygglovshanteringen. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 46 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket 8.6.6.1 Ekonomiska konsekvenser för kommuner För kommunernas detaljplaneläggning kan förslaget medföra något mins- kad arbetsåtgång vid utformning av nya detaljplaner i bullerutsatta lägen genom att lägenhetsutformningen inte behöver regleras och att kommu- nen inte behöver granska och ta ställning till förslag på planlösningar. För handläggningen av ärenden om bygglov utanför detaljplanelagt område innebär förslaget motsvarande förenkling. Det kan noteras att Boverkets förslag inte påverkar redan antagna detalj- planer, där trafikbullerförordningens krav och särskilt kravet på lägen- hetsutformning har reglerats i detaljplanen. Planbestämmelser som anger att hälften av bostadsrummen ska vändas mot ljuddämpad sida fortsätter därför att gälla tills kommunen ändrar eller upphäver planen. Eftersom detaljplanens reglering är en helhet anser Boverket inte att det vore lämp- ligt om ändringen innebar att sådana planbestämmelser automatiskt skulle sluta gälla. Det är mer oklart hur Boverkets förslag påverkar tillämpningen av plan- bestämmelser som innehåller formuleringar som inte har stöd i lagen, till exempel att 4 § trafikbullerförordningen ska tillämpas. Det är möjligt att den förordning som gällde när detaljplanen antogs då ska tillämpas, men andra tolkningar kan också vara möjliga. Frågan kan sannolikt bara bes- varas i rättspraxis. 8.6.6.2 Konsekvenser för miljötillsyn och ingripanden enligt miljöbalken Boverket bedömer att det inte kan antas att ingripanden eller skärpta vill- kor enligt miljöbalken kommer att bli vanligare om Boverkets förslag ge- nomförs (se avsnitt 7.2.4). 8.6.6.3 Åtgärder för att begränsa konsekvenser För att förslaget ska kunna tillämpas på rätt sätt kommer kommunerna behöva vägledning från statliga myndigheter. 8.6.6.4 Kommunala självstyret Förslaget bedöms inte inskränka den kommunala självstyrelsen, eftersom kommunernas ansvar för detaljplanering enligt PBL kvarstår. Kommu- nerna har även fortsättningsvis möjlighet att inom ramen för detaljplane- ringen reglera bebyggelsens placering och utformning i bullerutsatta lä- gen. 8.6.7 Konsekvenser för regioner 8.6.7.1 Ekonomiska konsekvenser för regioner Regionerna kan påverkas genom ökade vårdkostnader kopplat till buller- relaterad stress och ohälsa. Sådana effekter kan förstärkas över tid när fler hushåll exponeras för skadligt buller. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 47 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket 8.6.8 Konsekvenser för företag Förslaget påverkar en bred krets av företag inom bygg- och fastighetssek- torn, däribland byggherrar, fastighetsägare, byggbolag, konsultföretag, arkitekter, akustiker samt leverantörer av byggmaterial och tekniska sy- stem. Ett byggprojekt involverar många olika aktörer och intressenter. Bilaga 2 visar antalet företag som skulle kunna beröras, vilka branscher företagen är verksamma inom samt storleken på dessa företag. Statistiken är häm- tad från Statistiska centralbyrån (SCB), företagsdatabasen. 8.6.8.1 Ekonomiska konsekvenser Förslaget bedöms underlätta för företag som bygger bostäder. Byggherrar och fastighetsägare får större frihet att utforma bostäder, bland annat uti- från behov på platsen eller i kommunen generellt, eller utifrån ekono- miska förutsättningar. Exempelvis kan det bli möjligt att bygga fler bo- stadslägenheter i ett bostadshus när samtliga lägenheter inte behöver vän- das mot ljuddämpad sida. Projekten kan därmed bli enklare att planera och genomföra, vilket kan ge kortare byggtider och lägre kostnader för projektering. Detta kan bidra till ökad lönsamhet i bostadsbyggandet. För bostadslägenheter på högst 35 kvadratmeter kan kostnaderna för lju- disolering generellt öka något eftersom riktvärdet på 65 dBA ekvivalent ljudnivå tas bort vid sådana. I huvudsak förväntas förslaget dock inte medföra att det blir dyrare att klara inomhuskraven för bostadshus i bul- lerutsatta lägen. Som beskrivits ovan finns det också en viss osäkerhet i huruvida förslaget möjliggör bebyggelse i mer bullerutsatta miljöer än idag. I de fall bo- stadshus placeras på platser med generellt högre bullernivåer än vad som är möjligt idag, ökar kostnaderna för att uppnå en god inomhusmiljö, till exempel för ljudisolering av fönster och väggar. Boverkets arbete med kostnader för ljudisolering i fasad indikerar att merkostnaden för att upp- fylla byggreglernas ljudkrav i ett bullerutsatt typfall, jämfört med ett mot- svarande fall utan bullerproblem, kan uppgå till i storleksordningen tiotu- sentals kronor per rum. Det bedöms dock inte som möjligt att bedöma hur mycket vanligare detta kan antas bli. Enkelsidiga lägenheter mot bullerexponerad sida, där bullerkällan är ex- empelvis en trafikerad väg, kan i vissa fall värderas lägre på bostads- marknaden, bland annat utifrån begränsade möjligheter att ha öppna föns- ter. I andra fall kan positiva kvaliteter, som god utsikt, delvis motverka effekten. Sammantaget är pris- och värdeeffekterna därför osäkra och be- roende av det enskilda läget. Slutligen innebär förslaget ett behov för alla företag inom området att satsa på utbildning och processanpassning. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 48 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket 8.6.8.1.1 Påverkan på konkurrensförhållanden Effekterna på konkurrensförhållandena bedöms som osäkra. Å ena sidan kan större företag med egna utvecklingsresurser ha lättare att snabbt an- passa rutiner och tekniska lösningar. Å andra sidan kan ett mer lättilläm- pat regelverk och minskat behov av tidiga, detaljerade utredningar sär- skilt underlätta för mindre aktörer. 8.6.8.2 Andra konsekvenser för företag I samband med arbetet har Boverket inte noterat att förslaget påverkar fö- retag i något annat avseende än vad som redan beskrivits. Några tillkom- mande kostnader eller andra konsekvenser till följd av förslaget utöver vad som har berörts kan inte förutses. 8.6.8.3 Åtgärder för att begränsa konsekvenser Åtgärder för att begränsa negativa ekonomiska och hälsomässiga effek- ter: − Vägledning: Boverket kan tillhandahålla vägledning riktade till före- tag och hushåll. − Uppföljning: genomför uppföljningar cirka fem år efter ikraftträ- dande enligt föreslagna indikatorer (se avsnitt 8.7 Ikraftträdande och utvärdering). 8.6.9 Konsekvenser för andra enskilda Förslaget kan innebära effekter för boende. De berörda kan delas in i grupper som boende i nyproduktion, personer med särskilda behov såsom ljudkänslighet samt olika inkomstgrupper. 8.6.9.1 Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att enkelsidiga lägenheter kan hamna mot en fasad där trafikbullerförordningens riktvärden för buller överskrids. Tillgången till större bostäder kan öka något, vilket kan ge enskilda fler kvadratmeter till lägre kostnad per kvadratmeter. 8.6.9.2 Hälsokonsekvenser Förslaget möjliggör enkelsidiga lägenheter mot den sida där riktvärdena för trafikbuller överskrids vid fasad. De som bor i sådana lägenheter kan påverkas genom negativa effekter för ljudmiljön. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets bygg- regler. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Den miniminivå för inomhusbuller som gäller enligt bygg- reglerna är oförändrad. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Till detta kommer att förslaget endast påverkar en mycket liten andel av den totala bostadsbebyggelsen. Vissa bullerproblem är redan i dagsläget svåra att hantera. Det handlar framför allt om tillfälliga överskridanden av bullerriktvärdena inomhus samt lågfrekvent buller. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 49 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket Det kan inte uteslutas att bostäder skulle byggas i mer bullerutsatta lägen än idag. Dock är det inte möjligt att säga om och i vilken utsträckning det skulle kunna ske. Därför är det inte möjligt att fullt ut bedöma förslagets påverkan på förutsättningar för att promenera och vistas ute i bostadsmil- jöerna. 8.6.9.2.1 Vädringsmöjligheter och inomhusklimat Boverkets byggregler avseende ventilation och termisk komfort omfattar inget krav på att fönster ska finnas eller att de måste vara öppningsbara. Det är därför byggherren som avgör om öppningsbara fönster ska använ- das. Däremot krävs möjlighet till ökad luftväxling i bostäder om det inte är obehövligt (3 kap. 6 § BFS 2024:8). Det finns också krav på accepta- bel termisk komfort (6 kap. 1–2 §§ BFS 2024:8). Kraven är funktions- krav, vilket innebär att det inte är angivet hur de ska uppfyllas. Olika lös- ningar är därför möjliga. Om bullersituationen utanför en nybyggd bostadslägenhet gör att vädring genom öppet fönster tillämpas mer sällan, kan det leda till högre kostna- der för luftkylning i byggnadens ventilationssystem. Vädring genom öp- pet fönster är en vanlig metod för tillfällig luftväxling, vilket sannolikt har en begränsad påverkan på bullersituationen inomhus. På grund av de krav som ställs på en byggnads energihushållning torde dock mer långva- rig vädring genom öppet fönster bara i undantagsfall kunde tillämpas som metod för att klara krav på luftväxling och termisk komfort (jämför 9 kap. BFS 2011:6). 8.6.9.3 Jämställdhet och jämlikhet Barn i förskole- och skolålder är extra känsliga för buller eftersom det på- verkar koncentration, språkutveckling och inlärning. Bullerexponering kan förstärka skillnader i utbildningsresultat mellan barn i olika bostads- miljöer. 8.6.9.4 Särskilt utsatta och sårbara grupper Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och kroniskt sjuka är sär- skilt sårbara för både buller och värmestress, då de ofta vistas mer i hem- met och kan ha svårare att kompensera genom att byta miljö eller anpassa vardagen. Personer med funktionsnedsättning och personer med annan än svensk bakgrund rapporterar i högre utsträckning sömnstörning av trafikbuller i sin bostad.34 Det finns risk att förslaget bidrar till att öka denna utveckl- ing. 34 Folkhälsomyndigheten 2023: Miljöhälsoenkäten 2023. Data om Boende och närmiljö: Buller/Störs av buller. Folkhälsodata - välj tabell. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 50 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket 8.6.10 Europeiska unionen Förslaget bedöms inte beröra Sveriges skyldigheter enligt EU-rätt. Miljö- bullerdirektivet (2002/49/EG) ställer inga direkta krav på nationella byggnadsregler, utan fokuserar på kartläggning och åtgärdsprogram. För- slaget går inte utöver eller understiger miniminivåer i EU-lagstiftning. 8.6.11 Miljö- och klimatkonsekvenser Som beskrivits ovan kan det inte uteslutas att ljuddämpad sida kan säker- ställas i miljöer där bullersituationen och kravet på lägenheternas oriente- ring tidigare gjort det omöjligt. Bostadshus skulle då kunna placeras i bullrigare miljöer än idag, vilket då hade inneburit att det krävs mer material för ljuddämpning med mera. Det skulle också kunna innebära mer förtätning och mer effektiv användning av infrastruktur. På grund av dessa osäkerheter går det dock inte att bedöma miljö- och klimatkonse- kvenser till följd av lokalisering till sådana miljöer. Förslaget kan antas leda till att vädring, som idag är en vanlig lösning för kompletterande ventilation, inte längre blir lämplig och kommer behöva ersättas med andra lösningar, såsom mekanisk ventilation och kylning. 8.6.12 Konsekvenser för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Förslaget kan ha bäring på flera av målets tio preciseringar, framför allt hållbar bebyggelsestruktur (1), natur- och grönområden (5), god vardags- miljö (7), hälsa och säkerhet (8) samt hushållning med energi och resur- ser (9). Vid den senaste fördjupade utvärderingen hade miljökvalitetsmålet be- dömts inte kunna nås till 2030, varken när det gällde miljötillståndet eller beslutade styrmedel för att nå målet på sikt. Utvecklingen för målets mil- jötillstånd bedömdes som neutral. Detta med anledning av att utveckl- ingen för målets olika aspekter gick åt olika håll, baserat på analysen av perioden 2018–2022. Bland annat hade utvecklingen i miljötillståndet be- dömts negativ för bullerstörning hos människor.35 Det aktuella förslaget bedöms inte påverka bedömningen av målets ut- vecklingstrend eller möjligheterna att nå målet. 8.7 Ikraftträdande, informationsinsatser och utvärdering 8.7.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser För att berörda aktörer ska få möjlighet att förbereda och anpassa sig till Boverkets förslag föreslås att förslaget träder i kraft minst tolv månader 35 Boverket, 2022: God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet. Rapport 2022:13. God bebyggd miljö - fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 51 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket efter beslut. Det är också lämpligt att övergångsbestämmelser används så att förslaget inte tillämpas på pågående detaljplaneärenden samt pågående ärenden om lov och förhandsbesked utanför detaljplanelagt område. 8.7.2 Speciella informationsinsatser Boverket kommer behöva bidra med vägledningsmaterial och utbildning riktat främst till kommuner och länsstyrelser. Kommunerna har ansvar för planläggning samt prövning av lov och förhandsbesked, medan länssty- relsen berörs som tillsynsmyndighet över detaljplaner enligt 11 kap. 10 – 11 §§ PBL. Utbildningsinsatser behöver samordnas med Naturvårdsverket, som har vägledningsansvar bland annat utifrån miljöbalkens bestämmelser om skydd för människors hälsa utifrån omgivningsbuller. Med utgångspunkt i en schabloniserad timkostnad på 700 kronor och ett årsarbetsmått på cirka 1 600 timmar (vilket motsvarar cirka 1 120 000 kronor per årsarbetskraft) har en uppskattning av kostnaderna för inform- ationsinsatserna gjorts. Beräkningen omfattar framtagande och uppdate- ring av vägledning och webbinformation, produktion av digitala utbild- ningar och webbinarier, samverkan med Naturvårdsverket och andra ak- törer samt projektledning och enklare uppföljning under en period om cirka 2–3 år. Sammanlagt bedöms resursbehovet motsvara ungefär 2,4– 2,9 miljoner kronor för hela perioden. Denna kostnadsuppskattning avser Boverkets informationsinsatser, inklu- sive Boverkets arbete med samverkan med Naturvårdsverket. Naturvårds- verkets eventuella egna kostnader för vägledning och information redovi- sas inte här. 8.7.3 Utvärdering Förslagets effekter på bostadsbyggandet samt för bullersituation för bo- ende bör utvärderas. En lämplig tidpunkt skulle kunna vara 5 år efter ikraftträdande. En sådan utvärdering skulle också kunna ingå i en allmän översyn av trafikbullerförordningens tillämpning i Sverige. Det ska noteras att Boverkets ansvar för uppföljning och utvärdering av byggreglerna inte omfattas av denna kostnad. Uppföljningsindikatorer föreslås för fem år efter ikraftträdande. Dessa bör omfatta kvantitativa mått som antal påbörjade bostäder i bullerutsatta lägen, andel nyproducerade lägenheter utan ljuddämpad sida, genomsnitt- lig merkostnad per lägenhet för fasad/fönster samt energianvändning för ventilation i nyproduktion. Hälsorelaterade indikatorer bör inkludera självrapporterad andel sömnstörda via enkät samt registerdata för hjärt‑kärlrelaterade vårdkontakter på längre sikt. Ansvar för uppföljning föreslås ligga på Boverket i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 52 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket Exempel på indikatorer kan vara antal påbörjade bostäder i områden där trafikbullerförordningens riktvärden överskrids, andel nya lägenheter utan åtminstone ett rum mot ljuddämpad sida, medelvärde av merkostnad för fasad/fönster per lägenhet, energianvändning för ventilation i nypro- ducerade bostäder, andel låginkomsttagare och barnfamiljer i nya lägen- heter i bullerutsatta lägen, självrapporterad buller‑ och sömnstörning hos boende (enkätundersökningar) samt registerbaserad statistik över buller- relaterad hjärt‑kärl‑ohälsa. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 53 9 Författningskommentarer Boverket 9 Författningskommentarer 9.1 Förslag till förordning om ändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Paragrafen motsvarar delar av tidigare bestämmelse. Dagens 3 § andra stycke innehåller ett undantag från riktvärdena i första stycket. Undantaget innebär att för bostäder på högst 35 kvadratmeter gäller riktvärdet 65 dBA vid fasad i stället för vad som anges i första stycket. Detta innebär att ljuddämpad sida ofta inte behöver anordnas för sådana små bostäder. Boverkets förslag att bostäderna inte behöver vän- das mot den ljuddämpade sidan enligt 4 § innebär att undantaget inte längre är motiverat. Paragrafens andra stycke föreslås därför strykas. Närmare överväganden finns i avsnitt 4.3. 4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör det finnas minst en ljuddämpad sida som skapar förutsättningar för en god utemiljö i anslutning till byggnaden. Vid en ljuddämpad sida bör: 1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskridas vid hela fasaden, och 3. 70 dBA maximal ljudnivå vid hela fasaden inte överskridas mellan 22.00 och 06.00. Om byggnaden vid tillämpning av första stycket har olika långa sidor bör i första hand en längre sida väljas. Paragrafen motsvarar delar av tidigare bestämmelse. Bestämmelsen syftar till att säkerställa en ljuddämpad sida av en byggnad där ljudnivåerna enligt 3 § samma förordning överskrids vid en eller flera av byggnadens fasader. Paragrafen ska tillämpas vid detaljplaneläggning samt prövning av lov och förhandsbesked utanför detaljplanelagt område (jämför 2 kap. 6 a § samt 9 kap. 56 § 4 PBL). I dagens 4 § säkerställs den ljuddämpade sidan genom att hälften av bo- stadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot en ljuddämpad sida. Indirekt ställer detta krav på att en ljuddämpad sida ska finnas. Det inne- bär också att sidan behöver ha en viss storlek i proportion till hur många och hur stora bostadslägenheter som finns i byggnaden. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 54 9 Författningskommentarer Boverket När kravet på hur bostadslägenheterna ska orienteras tas bort behövs där- för ett annat sätt att säkerställa en ljuddämpad sida. Paragrafen behöver säkerställa en god ljuddämpad utemiljö vid minst en av byggnadens sidor samt att den ljuddämpade sidan är av tillräcklig storlek i förhållande till byggnaden. Första stycket anger att det bör finnas minst en ljuddämpad sida. ”Minst en” innebär att flera ljuddämpade sidor kan anordnas på samma byggnad, om situationen kräver det. Det kan handla om en byggnad som byggts i vinkel, eller kvartersbebyggelse med kringbyggd innergård. I samma stycke anges att den ljuddämpade sidan ska skapa förutsätt- ningar för en god utemiljö i anslutning till byggnaden. Bestämmelsen in- nebär att kommunen behöver bedöma om det kommer finnas förutsätt- ningar för en god utemiljö när planen är genomförd. Kommunen kan be- höva säkerställa sådana förutsättningar genom planens reglering. Däre- mot ska paragrafen inte tolkas som att kommunen ska säkerställa en god utemiljö genom planbestämmelser, eftersom det är förutsättningarna som avses. Att utemiljön faktiskt får goda kvaliteter prövas i viss utsträckning vid lovprövning mot bestämmelserna om tomt i 8 kap. 9–11 §§ PBL men blir i slutändan upp till fastighetsägaren och de boende att säkerställa. Vad som krävs för att uppnå förutsättningar för en god utemiljö får bedö- mas från fall till fall av kommunen. Viss ledning borde kunna tas från Boverkets allmänna råd om barns och ungas utemiljö (BFS 2015:1)36, som handlar om hur kravet på friyta enligt 8 kap. 9 § andra stycket samt 10 och 11 §§ PBL bör tillgodoses. Bland annat handlar det om storlek och rymlighet, tillgänglighet, säkerhet, luftkvalitet, sol- och skuggförhål- landen samt tillgång till grönytor. I paragrafens andra stycke anges vilka riktvärden som gäller vid en ljud- dämpad sida. Värdena ska uppfyllas vid byggnadens fasad, precis som i dagens 4 §, med tillägget att kravet gäller vid hela fasaden. Riktvärdena får alltså inte överskridas vid någon del av den fasad som avses vara ljud- dämpad. Detta förtydligar att så kallade tekniska åtgärder inte kan använ- das för att säkerställa sidan (se avsnitt 4.3). Detta anser Boverket är nöd- vändigt för att säkerställa att den ljuddämpade sidan blir tillräckligt stor samt en god utemiljö invid byggnaden. Tredje stycket anger att om byggnaden har olika långa sidor så bör i första hand en längre sida väljas. Detta behövs för att säkerställa att de valda utemiljöerna får en storlek som är proportionerlig mot byggnadens storlek. En utemiljö på kortsidan av ett lamellhus torde normalt vara för liten i relation till byggnadens storlek och antalet bostäder för att kunna ses som en fullvärdig utemiljö, även om den är ljuddämpad. Paragrafen behöver därför säkerställa att en sådan lösning inte tillämpas. 36 Boverkets allmänna råd (BFS 2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 55 9 Författningskommentarer Boverket Formuleringen ”i första hand” används eftersom det trots allt kan finnas situationer där en kortare sida bör väljas, så som fasader vid insidan av en kringbyggd gård. I det praktiska arbetet med att ta fram en detaljplan säkerställs den ljud- dämpade sidan på i stort samma sett som idag: Kommunen gör en utred- ning av förväntade bullernivåer och säkerställer den ljuddämpade sidan i detaljplanen genom planbestämmelser om till exempel placering, utform- ning, att viss mark inte får bebyggas eller om skyddsåtgärder. Planbe- stämmelserna ska säkerställa att riktvärdena för ljuddämpad sida inte överskrids, att det finns förutsättningar att skapa en god utemiljö när pla- nen genomförs samt att den ljuddämpade sidan i första hand säkerställts vid en av byggnadens längre sidor. Vid lovprövning utanför detaljplanelagt område ställs motsvarande krav av kommunens byggnadsnämnd i lovprövningen enligt 9 kap. 57 § PBL. Detta är tänkt att fungera på samma sätt som vid detaljplaneläggning och föranleder inte några särskilda överväganden. Närmare överväganden finns i avsnitt 7.2 samt 7.5.* Ändring av byggnad Paragrafens befintliga andra stycke handlar om hur ljuddämpad sida ska säkerställas vid ändring till ett väsentligen annat ändamål. I praktiken handlar detta om prövning av lov för ändring till bostadsändamål utanför detaljplanelagt område, exempelvis när en befintlig kontorsbyggnad ska ändras till ett flerbostadshus. Detta tillgodoses genom att i lovprövningen säkerställa att minst ett av bostadsrummen i de bostadslägenheter som tillkommer är vänd mot en ljuddämpad sida. Boverket bedömer att stycket bör tas bort. Skälet är att samma kravnivå torde gälla oavsett typ av ärende. Kravet på att säkerställa en ljuddämpad sida enligt första och andra stycket ska därför gälla även vid lovprövning utanför detaljplanelagt område. Detta kan anses som en lättnad i förhål- lande till gällande rätt eftersom de bostadsrum som tillkommer vid änd- ringen inte behöver vändas mot ljuddämpad sida. Boverket anser samti- digt att det är oklart om dagens paragraf i praktiken innebär att en hel ljuddämpad sida behöver anordnas och förslaget skulle därför kunna ses som en viss skärpning eller förtydligande i detta avseende. * Avsnittshänvisningen har rättats (från 7.6 till 7.5) enligt Boverkets beslut om rättelse en- ligt 36 § förvaltningslagen (2017:900), dnr 3746/2025, den 28 april 2026. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 56 0 Referenser Boverket Referenser Andersson Dan, Wahlgren Lina, Schantz Peter, 2023: Pedestrians' per- ceptions of route environments in relation to deterring or facilitating walking. Front. Public Health 10:1012222, Frontiers | Pedestrians' per- ceptions of route environments in relation to deterring or facilitating walking. Hämtad 2026-03-31. Baliatsas Christos, van Kamp Irene, van Poll Ric, Yzermans Joris, 2016: Health effects from low-frequency noise and infrasound in the general population: Is it time to listen? A systematic review of observational studies. Science of the Total Environment, Volumes 557–558, s. 163-169, Health effects from low-frequency noise and infrasound in the general population: Is it time to listen? A systematic review of observational studies - ScienceDirect. Hämtad 2026-03-31. Basner Mathias, McGuire Sarah, 2018: WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: A Systematic Review on Environ- mental Noise and Effects on Sleep. Int J Environ Res Public Health, 2018 Mar 14;15(3): 519, WHO Environmental Noise Guidelines for the Euro- pean Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Effects on Sleep | MDPI. Hämtad 2026-03-31. Brink Mark m.fl., 2019: A Survey on exposure-response relationships for road, rail, and aircraft noise annoyance: Differences between continuous and intermittent noise. Environ Int. 2019 Apr: 125: s. 277-290, A survey on exposure-response relationships for road, rail, and aircraft noise an- noyance: Differences between continuous and intermittent noise - Sci- enceDirect. Hämtad 2026-03-31. Boverket, 2016: Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Promemoria. Hämtad 2026-03-31. Dnr 4873/2016. Boverket, 2022: God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljökva- litetsmålet. Rapport 2022:13. God bebyggd miljö - fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet. Hämtad 2026-03-31. Erdély Kristina H m.fl., 2023: Low-frequency noise: Experiences from a low-frequency noise perceiving population. Int J Environ Res Public Health. 2023 20(5), 3916, Low-Frequency Noise: Experiences from a Low-Frequency Noise Perceiving Population | MDPI. Hämtad 2026-03- 31. Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Rapport. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 57 0 Referenser Boverket Folkhälsomyndigheten 2023: Miljöhälsoenkäten 2023. Data om Boende och närmiljö: Buller/Störs av buller. Folkhälsodata - välj tabell. Hämtad 2026-03-31. Gidlöf-Gunnarsson Anita, Warg Lars, Ögren Mikael, 2016: Effects of road traffic noise and the benefit of a quiet side in newly built houses. Konferensbidrag Inter-Noise 2016 (45th International Congress and Ex- position on Noise Control Engineering). Griefahn Barbara m.fl., 2008: Autonomic arousals related to traffic noise during sleep. Sleep, Volume 31, Issue 4, April 2008, Pages 569–577, Au- tonomic Arousals Related to Traffic Noise during Sleep | SLEEP | Oxford Academic. Hämtad 2026-03-31. Haralabidis Alexandros S m.fl., 2008: Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. European Heart Journal, Volume 29, Issue 5, March 2008, Pages 658–664, Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations liv- ing near airports | European Heart Journal | Oxford Academic. Hämtad 2026-03-31. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, 2024: Remiss av Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder - Regeringen.se. Hämtad 2026-03-31. Naturvårdsverket: Nationell samordning av omgivningsbuller. Hämtad 2026-03-31. Pershagen Göran m.fl., 2025: Road traffic noise and incident ischemic heart disease, myocardial infarction, and stroke: A systematic review and meta-analysis. Environmental Epidemiology. 2025 9(3):p e400, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40444274/. Hämtad 2026-03-31. SCB, 2025: Fler jobbar mer hemifrån. Fler jobbar mer hemifrån. Press- meddelande. Hämtad 2026-03-31. Svensk Ventilation, 2018: Nästan hela livet inomhus. Nästan hela livet inomhus - Svensk Ventilation. Hämtad 2026-03-31. Naturvårdsverket: God bebyggd miljö - Sveriges miljömål. Hämtad 2026-03-31. Sørensen Mette m.fl.,: Air pollution, road traffic noise and lack of green- ness and risk of type 2 diabetes: A multi-exposure prospective study cov- ering Denmark. Environ Int. 2022 Dec:170:107570. https://www.science- direct.com/science/article/pii/ S0160412022004974?via%3Dihub. Häm- tad 2026-03-31. Trafikverket, 2026: Inspel om förslag till ändringar i trafikbullerförord- ningen. Trafikverkets ärendenummer TRV 2025/56197 (Boverkets dnr 3746/2025). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 58 0 Referenser Boverket Världshälsoorganisationen, 2009: Night noise guidelines for Europe. Night noise guidelines for Europe. Hämtad 2026-03-31. Världshälsoorganisationen, 2019. Environmental noise guidelines for the European region - WHO. Hämtad 2026-03-31. Författningar och andra rättsakter Författningar Regeringsformen Miljöbalken Plan- och bygglagen (2010:900) Förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (trafik- bullerförordningen) Boverkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall Boverkets föreskrifter (BFS 2024:10) om skydd mot buller i byggnader Propositioner Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53). Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller (prop. 2014/15:122). Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och byggla- gen (prop. 2013/14:128). Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). Övriga rättsakter Boverkets allmänna råd (BFS 2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik (Boverkets allmänna råd 2008:1, upphävda). Riksdagens beslut den 29 april 1999 (bet. 1998/99: MJU6, rskr. 1998/99:183) i anledning av regeringens proposition (prop. 1997/98:145) om Svenska Miljömål. Länkar till utländska rättsakter Danmark, samlade vägledningar om gränsvärden för buller från Miljø- och ligestillingsministeriet: Støjgrænser - Miljøstyrelsen. Hämtad 2026- 03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 59 0 Referenser Boverket Danmark, tillägg till vägledning nr 1/1997 om buller och vibrationer från järnvägar: Tillägg till vägledning nr 1 /1997 buller och vibrationer från järnvägar. Hämtad 2026-03-31. Danmark, vägledning om buller från väg från Miljø- och ligestillingsmi- nisteriet: Stöj fra veje. Hämtad 2026-03-31. Finlands bygglag (751/2023): Bygglag | 751/2023 | Lagstiftning | Finlex. Hämtad 2026-03-31. Norges Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442): Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging - regjeringen.no. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 60 Bilaga 1. Internationell utblick Boverket Bilaga 1. Internationell utblick Boverket har gjort en översiktlig genomgång av hur Danmark, Finland och Norge reglerar trafikbuller vid planering av bostäder. Sammantaget visar genomgången att inget av länderna reglerar lägenhetsutformningen i detaljplan även om Norge och Danmark har rekommendationer om att sovrum eller sov- och vardagsrum i möjligaste mån ska vändas mot en ljuddämpad sida. Regler om trafikbuller i Finland I Finlands bygglag (751/2023)37 4 kap. 36 § finns bestämmelser om bul- lerskydd och ljudförhållanden. Beträffande buller ställs krav på byggna- den och dess gårds- och vistelseområden: ”Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden och dess gårds- och vistelseområden på det sätt som användningsändamålet förut- sätter projekteras och uppförs så att bullerexponeringen och ljudförhål- landena i byggnaden och på byggplatsens gårds- och vistelseområden inte äventyrar hälsan, vila eller arbete.” Detta preciseras ytterligare i två förordningar. För ljudmiljön utomhus är Miljöministeriets förordning om ljudmiljön i byggnader (796/2017) enligt följande: ”Sådana till en byggnad hörande gårds- och vistelseområden som an- vänds för rekreation ska planeras och genomföras så att medelljudnivån för buller inte överskrider 55 decibel mellan klockan 7 och 22 och vinter- trädgårdar så att medelljudnivån inte överskrider 45 decibel mellan klockan 7 och 22, om inte något annat följer av detaljplanen.” I en anvisning till reglerna nämns också ”statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992)”. Riktvärden utomhus i bostadsområden stäm- mer överens med värden i förordning (360/2019) för ljudnivåer dagtid klockan 07–22, förutom att det inte finns något riktvärde för vinterträd- gårdar. I statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) finns dessutom riktvärden för ekvivalent ljudnivå nattetid (kl. 22-07) 50 dBA och i nya bostadsområden 45 dBA. I samma ”beslut om riktvärden” finns också riktvärden inomhus i bostä- der för ekvivalent ljudnivå dag (kl. 07-22) 35 dBA och natt (kl. 22-07) 30 dBA. Den maximala ljudnivån bör inte överskrida 45 dBA. 37 Finlands bygglag. Bygglag | 751/2023 | Lagstiftning | Finlex. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 61 Bilaga 1. Internationell utblick Boverket Någon högsta ljudnivå vid fasad nämns inte. Enligt 6 § förordningen (360/2019) finns också i vissa specifika fall möjlighet att reglera vilka ljudnivåer som ska gälla specifikt i den enskilda detaljplanen. Regler om trafikbuller i Norge Norges klimat- och miljödepartement (klima- og miljødepartement) har gett ut riktlinje T-1442, för hantering av buller i fysisk planering (areal- planleggingen). I denna finns rekommenderade bullervärden för ljudni- våer utomhus, på fasader, till vissa delar specifikt utanför fönster, och uteplatser i anslutning till bostadshus och annan bebyggelse för buller- känsliga ändamål, som bostäder, vårdbyggnader, fritidsbostäder, skolor och förskolor. För trafik gäller olika värden beroende på om det är väg- spår- eller flygtrafik. I riktlinjen finns också rekommenderade bullervär- den för tysta områden, som parker, kyrkogårdar, friytor och friluftsområ- den i närheten av tätorter.38 Riktlinjen behandlar situationer där nya bostäder planeras uppföras i en bullrig miljö och etablering av nya verksamheter i befintlig bebyggelse, här tas upp buller från vägar, järnvägar, flyg, industrier, hamnar, termina- ler, skjutbanor, motorsport, vindkraftverk och anläggningar i närmiljön. Man betonar starkt att buller ska hanteras i planeringsarbetet, så att man därmed kan undgå kostsamma efteråtgärder och att tysta eller ljuddäm- pade områden för rekreation inte ska påverkas av bullrande verksamheter. Riktlinjerna bygger på att indela områden i en gul zon och en röd zon, be- roende på vilka ljudnivåer som förekommer. Om ljudnivåerna på platsen ligger under värden för gul zon krävs inga speciella åtgärder med avse- ende på buller. Men om ljudnivåerna når upp till värden enligt gul zon, exempelvis för vägtrafik Lden högre än 55 dB men under 65 dB, och max- imal ljudnivå högre än 70 dBA men under 85 dBA, så måste det finnas särskilda bestämmelser om bullerskydd i detaljplanen, exempelvis om tyst sida. Om ljudnivåerna når upp till värden för gul zon bör kommunens detalj- plan innehålla följande bestämmelser: • För den nedre delen av den gula zonen rekommenderas ett krav på att alla bostäder ska ha en tyst sida, där sovrum kan placeras. • För den övre delen av den gula zonen rekommenderas ett krav på att alla bostäder ska ha en tyst sida och att minst ett sovrum ska placeras mot denna sida. Röd zon innebär exempelvis för vägtrafik, ljudnivåer över Lden 65 dB och maximal ljudnivå över 85 dBA. I röd zon tillåts normalt inte nya bostäder 38 Norges Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442). Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging - regjeringen.no. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 62 Bilaga 1. Internationell utblick Boverket men om det går att påvisa stor samhällsnytta, exempelvis i tättbebyggda centrala delar av en stad och vid närhet till kollektivtrafik finns det möj- lighet att tillåta bostäder. Man rekommenderas utföra en miljömedicinsk utredning i sådana fall, med en helhetsbedömning av placeringen. Det ska påtalas i detaljplanen att området är mycket bullerbelastat. Skolor och förskolor bör inte placeras i röda zoner, det kan dock vara möjligt om byggnaden i sig skapar en bullerskärmad yta för utevistelse. Om kommunen tillåter bostäder i den röda zonen rekommenderas det att ställa krav i bestämmelserna på att minst ett sovrum och minst hälften av rummen för ljudkänslig användning ska placeras mot den tysta sidan. Ljudnivå inomhus regleras i Byggteknisk forskrift, TEK17. Föreskriften hänvisar till norsk standard NS 8175:2012, ljudklass C liknande ett all- mänt råd. Standarden anger en högsta dygnsekvivalent ljudnivå på 30 dBA i sov- och vardagsrum samt en högsta maximal ljudnivå på 45 dBA i sovrum. Tyst sida För att uppfylla kravet på tyst sida får ljudnivåerna för exempelvis väg- trafik inte vara högre än Lden 55 dB och maximal ljudnivå högst 70 dBA. Tyst sida kan uppnås genom planering, byggnadsplacering eller genom avskärmning nära källan. Om det inte är möjligt att uppnå en tyst sida för alla bostäder, till exempel för hörnlägenheter kan en dämpad fasad tillåtas som ersättning för den tysta sidan, för en liten andel av bostäderna. Sådana avvikelser från kvali- tetskriterierna och gränsvärdena måste motiveras i planbeskrivningen. Dämpad fasad En dämpad fasad är en bullerutsatt fasad som, efter avskärmning på eller vid fasaden, har en ljudnivå utanför öppningsbara fönster och/eller bal- kongdörrar som inte överstiger för exempelvis vägtrafik Lden 55 dB och maximal ljudnivå 70 dBA. Regler om trafikbuller i Danmark Regler och vägledning för buller utomhus finns hos den statliga myndig- heten miljöstyrelsen som ligger under miljö- och jämställdhetsministeriet (miljø- og ligestillingsministeriet).39 För trafik gäller olika värden bero- ende på om det är väg- spår- eller flygtrafik. Gränsvärdena utgör grunden för myndigheternas bedömning av bullerstörning. Samtidigt är 39 Danmark, samlade vägledningar om gränsvärden för buller från Miljø- och ligestillings- ministeriet: Støjgrænser - Miljøstyrelsen. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 63 Bilaga 1. Internationell utblick Boverket gränsvärdena indikativa, och myndigheterna kan lätta på eller skärpa dem under vissa förhållanden. I samband med fysisk planering utreds bullersituationen kring vägar, järnvägar, industrier och andra bullerkällor där bullernivån är högre än de rekommenderade gränsvärdena. I dessa områden får inga bostäder eller annan bullerkänslig aktivitet placeras, om inte särskilda försiktighetsåt- gärder vidtas mot bullret. Gränsvärdena för vägtrafikbuller beskrivs i Miljöstyrelsens vägledning nr 4/2007 "Buller från vägar".40 Gränsvärdena är främst avsedda för plane- ring och används vid planering av nya bostadsområden, men används också som grund för att bedöma buller vid befintliga bostäder. På grund av att Danmark har antagit nya mått för buller finns gränsvärden för bul- ler från järnvägar i ett tillägg från juli 200741 till Miljömyndighetens väg- ledning nr 1/1997 "Buller och vibrationer från järnvägar" (PDF). Gräns- värdena för järnvägsbuller är också främst avsedda för planeringsända- mål. Notera att gränsvärde här bör motsvara det svenska begreppet rikt- värde. Det är inte möjligt att i en detaljplan bestämma hur bostädernas olika rum placeras i förhållande till bullerkällorna, men kommunen kan ge rekom- mendationer i detaljplanens redogörelsedel. Enligt vägledning nr 4/2007 ”Buller från vägar” kan bygglov inte beviljas för ett bostadshus om bygg- reglernas krav på bullernivå inomhus inte kan uppfyllas.42 I nya bostadsområden bör ljudnivån begränsas till Lden 58 dB Gränsvärdet för vägtrafik bostäder är Lden 58 dB. Om den ljudnivån över- skrids vid exempelvis kompletterande bebyggelse i centrala delar av en tätort ska följande säkerställas: • Alla utomhusområden som används för boende i omedelbar närhet av bostäderna har en ljudnivå som är lägre än 58 dB. Detsamma gäller områden nära bostaden som huvudsakligen används för promenader (t.ex. gångvägar, men inte trottoarer mellan bostaden och vägen), och • Utformningen av husens fasader är gjord så att det finns en ljudnivå på maximalt Lden 46 dB inomhus i sovrum och vardagsrum med öppna fönster (exempelvis med speciella skärmar utanför fönstret, el- ler andra isolerande konstruktioner), och 40 Danmark, vägledning om buller från väg från Miljø- och ligestil-lingsministeriet: Stöj fra veje. Hämtad 2026-03-31. 41 Danmark, tillägg till vägledning nr 1/1997 om buller och vibrationer från järnvägar: Tillägg till vägledning nr 1 /1997 buller och vibrationer från järnvägar. Hämtad 2026-03- 31. 42 Stöj fra veje. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 64 Bilaga 1. Internationell utblick Boverket • Bostäderna är orienterade så att vardagsrum och sovrum i möjligaste mån vetter mot bostadens tysta fasad och sekundära rum vetter mot gatan. För bostäder och liknande, där dessa hänsyn är uppfyllda, bör bullernivån utomhus vid fasaden inte jämföras med riktvärdena. Byggreglernas krav på bullernivåer inomhus med stängda fönster måste också vara uppfyllda innan byggnaden kan tas i bruk. Ljudnivå inomhus uttrycks som ett gränsvärde, högst Lden 33 dB med stängda fönster vilket ungefär motsvarar det svenska måttet dygnsekvivalent ljudnivå högst 30 dBA. Något värde för maximal ljudnivå anges inte. Planering för bostäder eller annan bullerkänslig användning bör inte plan- eras där ljudnivån från vägtrafik är högre än Lden 68 dB. Vid planering för bostäder i bullerutsatta områden bör även tillgång till närliggande grön- områden som inte är bullerutsatta säkerställas. Gränsvärdet för järnvägstrafik vid bostäder är Lden 64 dB. Om den ljudni- vån överskrids ska följande säkerställas: • Alla utomhusområden som används för boende i omedelbar närhet av bostäderna har en bullernivå som är lägre än Lden 64 dB. Detsamma gäller områden nära bostaden som huvudsakligen används för prome- nader (till exempel gångvägar, men inte trottoarer mellan bostaden och vägen), och • Utformningen av husens fasader är gjord så att ljudnivån inte översti- ger Lden 52 dB inomhus i sovrum och vardagsrum med öppna fönster (till exempel med speciell avskärmning utanför fönstret eller speci- ella isolerande konstruktioner), • Bostäderna är orienterade så att, så långt det är möjligt, vardagsrum och sovrum vetter mot bostadens tysta fasad och sekundärrum vetter mot järnvägen. För bostäder där dessa hänsyn är uppfyllda behöver inte utomhusljudni- vån vid fasaden jämföras med riktvärdena. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 65 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Boverket Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Denna tabellbilaga redovisar antalet och storleken på de byggaktörer som potentiellt berörs av förslaget. Byggherrar Företag och verksamheter som arbetar med att planera och projektera byggprojekt. Tabell 2. Utvecklare av byggprojekt (SNI 41.1) antal företag efter storlek, Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 1 112 Medelstora företag 50–199 anställda 2 Stora företag 200–500+ anställda 0 Samtliga 1 114 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Fastighetsbolag, bostäder Det går inte att specificera hur många av fastighetsbolagen i tabellen ne- dan som arbetar med utvecklande av byggprojekt. Tabell 3. Fastighetsbolag, bostäder (SNI 68.201) antal företag efter storlek, Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 25 463 Medelstora företag 50–199 anställda 108 Stora företag 200–500+ anställda 23 Samtliga 25 594 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Projektörer Här återfinns de flesta akustikkonsulter, eftersom de ofta arbetar med tek- nisk konsultation i byggprojekt, inklusive akustik. Tabell 4. Arkitektkontor och tekniska konsultbyråer (SNI 71.11 och 71.12) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 43 338 Medelstora företag 50–199 anställda 180 Stora företag 200–500+ anställda 43 Samtliga 43 561 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 66 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Boverket Byggnadsentreprenörer Tabell 5. Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader (SNI 41.2) antal fö- retag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 26 704 Medelstora företag 50–199 anställda 147 Stora företag 200–500+ anställda 24 Samtliga 26 875 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Installationsföretag Andra specialiserade bygg- och anläggningsarbeten inkluderar fuktskydd, ljudisolering (akustikisolering), brandskydd, värmeisolering och tätning av byggnader. Tabell 6. Installationsföretag, antal företag. Antal företag Elinstallationer (SNI 43.21) 12 376 VVS- och ventilationsinstallationer (SNI 43.22) 9 328 Andra specialiserade bygg- och anlägg- ningsarbeten (SNI 43.29) 2 474 Samtliga 24 178 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Tabell 7. Installationsföretag (SNI 43.21, 43.22 och 43.29) antal företag efter stor- lek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 23 969 Medelstora företag 50–199 anställda 180 Stora företag 200–500+ anställda 29 Samtliga 24 178 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Slutbehandling av byggnader Puts, snickeri, golv, måleri och övriga slutbehandlingsarbeten. Glasmäs- terier (SNI 43.342) omfattar glasmästeritjänster, såsom montering och re- paration av fönster, dörrar och andra glasdetaljer i byggnader. Övriga slutbehandlingsarbeten (SNI 43.39) omfattar montering av undertak och andra interiöra slutbehandlingsarbeten (kan inkludera glasmästeriarbeten som en mindre del av en bredare verksamhet inom övrig slutbehandling). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 67 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Boverket Tabell 8. Slutbehandling av byggnader SNI 43.3, antal företag. Antal företag Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten (SNI 43.310) 632 Byggnadssnickeriarbeten (SNI 43.320) 22 116 Golv- och väggbeläggningsfirmor (SNI 43.330) 3 852 Målerier (SNI 43.341) 6 841 Glasmästerier (SNI 43.342) 765 Övriga slutbehandlingsarbeten (SNI 43.39) 845 Samtliga 35 051 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Tabell 9. Slutbehandling av byggnader SNI 43.3 (SNI 43.310, 43.320, 43.330, 43.341, 43.342 och 43.39) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 34 957 Medelstora företag 50–199 anställda 92 Stora företag 200–500+ anställda 2 Samtliga 35 051 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Byggprodukttillverkare Tabell 10. Byggprodukttillverkare bostadshus och andra byggnader, antal företag. Antal företag Betongvaror (SNI 23.61) 189 Cement (SNI 23.51) 12 Gipsprodukter för byggändamål (SNI 23.62) 5 Trävaror (SNI 16.21-2) 67 Rör och ledningar (SNI 24.2) 66 Isoleringsmaterial (SNI 23.991) 7 Samtliga 346 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Tabell 11. Byggprodukttillverkare bostadshus och andra byggnader (SNI 23.61, 23.51, 23.62, 16.21-2, 24.2 och 23.991) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 311 Medelstora företag 50–199 anställda 21 Stora företag 200–500+ anställda 14 Samtliga 346 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 68 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Boverket Partihandel med byggmaterial Virke och trävaror, cement, tegel och betongprodukter, fönster, dörrar, isoleringsmaterial, takmaterial, rör, beslag, färg, och övriga byggvaror. Tabell 12. Partihandel med byggmaterial (SNI 46.73) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 2 968 Medelstora företag 50–199 anställda 43 Stora företag 200–500+ anställda 10 Samtliga 3 021 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). 69 70 Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se Fastställd: dnr 5913/2024

Protokoll: § 12 PM: Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Remiss från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Remisstid den 7 september 2026 KS 2026/597 Beslut 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Särskilda uttalanden Jonas Naddebo (C) hänvisar till Centerpartiets särskilda uttalande som redovisas i promemorian. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen. Borgarrådet Valeskog redovisar ärendet i en promemoria. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är borgarrådsberedningens förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Sida 4 (6) Kommunstyrelsen Protokoll nr 13 2026-09-02