Observatorielunden school closure appeal rejected
The Education Committee will be informed about several delegated decisions, including a compilation of decisions through August 2026, information on compulsory schooling ending for some children, and further delegation of decision-making powers within the administration. The committee will also receive the Education Administration's opinion on a government inquiry into infection control, stating its proposals do not affect Stockholm schools, thus declining to comment. Finally, the committee will be informed that the Administrative Court rejected an appeal regarding the closure of Observatorielunden school, meaning the decision to close the school from the 2026/27 academic year and phase it out by autumn 2027 stands.
This item is scheduled for the meeting on 2026-08-27. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.
From the original document
[Sammanställning av delegationsbeslut augusti 2026.pdf]
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och styrning
Hantverkargatan 2F
Box 22049
104 22 Stockholm
Växel 08 508 33 000
Fax
utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se
https://start.stockholm/
Sida 1 (1)
Sammanställning av delegationsbeslut augusti
2026
Anmälan av delegationsbeslut
Förvaltningens förslag till beslut
1. Anmälan av delegationsbeslut inom
utbildningsförvaltningen till och med den 12 augusti 2026
(bilaga a).
2. Anmälan av beslut om att skolplikten upphör på grund av
varaktig vistelse utomlands och uppskjuten skolplikt under
perioden 2026-06-01 till 2026-07-31 (bilaga b).
3. Kontorsutlåtande – Ett smittskydd för framtiden, SOU
2026/25 (bilaga c).
4. Delegationsbeslut – Beslut om vidaredelegering (bilaga d)
Handläggare
Karin Dellenholt
Telefon: 08-50833926
Till
Utbildningsnämnden
2026-08-27
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och styrning
Tjänsteutlåtande
Dnr UTBF 2026/50
2026-08-13
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
---
[Kontorsutlåtande - Ett smittskydd för framtiden SOU 2026_25 (bilaga c).pdf]
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för stöd kring lärande
och elevhälsa
Kontorsutlåtande
Dnr UTBF 2026/3004
Sida 1 (3)
2026-06-23
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och styrning
Hantverkargatan 2F
Box 22049
11042 Stockholm
Telefon 08-508 33926
Registrator.utbildning@edu.stockholm.se
stockholm.se
Handläggare
Christine Ahlbeck Glader
Remiss angående ”Ett smittskydd för framtiden”
(SOU 2026:25)
Remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/552
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har skickat slutbetänkandet av utredningen ”Ett
smittskydd för framtiden” SOU 2026:25 på remiss till
förvaltningen. Utbildningsförvaltningen lämnar synpunkter på
remissen i form av ett kontorsutlåtande då remisstiden inte medger
behandling av utbildningsnämnden.
Regeringen beslutade 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att
lämna förslag för att stärka beredskapen inför framtida pandemier.
Genom tilläggsdirektiv som beslutades 2024 utvidgades uppdraget
till att även omfatta en översyn av vissa ytterligare frågor kopplade
till smittskyddslagen och smittskyddsförordningen. I betänkandet
presenteras förslag som innebär att informationsplikten vid hiv i
samband med sex avskaffas och förändringar kring
förhållningsregler för att färre personer ska omfattas av dessa. Fler
sjukdomar kommer att omfattas av kostnadsfrihet för läkemedel,
undersökning, vård och behandling. Funktionen smittskyddsläkare
byter namn till regional smittskyddsläkare och
Folkhälsomyndigheten föreslås ansvara för nationell samordning av
vårdhygienfrågor.
Utbildningsförvaltningen konstaterar att förslagen i utredningen inte
berör stadens skolor och därmed inte utbildningsnämndens
ansvarsområde och lämnar därför remissen utan synpunkter.
BakgrundÄrendet
Kommunstyrelsen har skickat slutbetänkandet av utredningen ”Ett
smittskydd för framtiden” SOU 2026:25 (KS 2026/552) till
utbildningsförvaltningen för yttrande. Regeringen beslutade 2023
att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag för att stärka
beredskapen inför framtida pandemier. Genom tilläggsdirektiv som
beslutades 2024 utvidgades uppdraget till att även omfatta en
Kontorsutlåtande
UTBF 2026/3004
Sida 2 (3)
Remiss angående ”Ett smittskydd för
framtiden” (SOU 2026:25)
översyn av vissa ytterligare frågor kopplade till smittskyddslagen
och smittskyddsförordningen.
Förslagen i utredningens slutbetänkande i korthet:
• bedömer att den så kallade informationsplikten vid hiv inte
är ändamålsenlig i samband med sex och därför, i det
sammanhanget, ska avskaffas,
• föreslår flera förändringar som rör förhållningsregler för att
betydligt färre personer än idag alls ska omfattas av
förhållningsregler och att stärka rättssäkerheten.
Förhållningsregler ska kunna ges endast om råd och stöd för
att begränsa smittspridning inte kan ges i samförstånd med
den enskilde. Förhållningsregler om att informera om sin
sjukdom ska bara kunna ges i vissa specifika situationer,
• föreslår att fler sjukdomar än idag ska kunna omfattas av
kostnadsfrihet för läkemedel, undersökning, vård och
behandling för den enskilde. Regeringen ska på
Folkhälsomyndighetens förslag få föreskriva vilka
sjukdomar det ska gälla,
• föreslår ett lagkrav på smittskyddsläkarens placering inom
regionen och att funktionen byter namn till regional
smittskyddsläkare,
• föreslår att Folkhälsomyndigheten ska ansvara för nationell
samordning av vårdhygienfrågorna
Utbildningsförvaltningen lämnar synpunkter på remissen i form av
ett kontorsutlåtande, då remisstiden inte medger behandling av
utbildningsnämnden.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för stöd kring lärande och
elevhälsa i samverkan med grundskoleavdelningen och
gymnasieavdelningen.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Utbildningsförvaltningen konstaterar att förslagen i utredningen inte
berör Stockholms stads skolor och därmed inte
utbildningsnämndens verksamhetsområde och lämnar därför
remissen utan synpunkter.
Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt
jämställdhet
Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör
utbildningsförvaltningen ingen egen analys av ärendets
konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter.
Kontorsutlåtande
UTBF 2026/3004
Sida 3 (3)
Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av
kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet.
Per Törnvall
Utbildningsdirektör
Utbildningsförvaltningen
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
---
[Delegationsbeslut - Beslut om vidaredelegering (bilaga d).pdf]
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och styrning
Hantverkargatan 2F
Box 22049
104 22 Stockholm
Växel 08-508 33 000
utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se
Handläggare
Carl Lidén Högselius
Telefon: 08-50833926
Beslut om vidaredelegering
Beslut
Utbildningsdirektören vidaredelegerar samtliga beslut som
förtecknas i utbildningsnämndens delegationsordning antagen den
20 maj 2026 med diarienummer UTBF 2026/600 till lägsta angivna
nivå i delegationsordningen. Beslutet gäller från och med den 1 juli
2026.
Bakgrund/ärendet
Den 20 maj 2026 beslutade utbildningsnämnden att anta en
reviderad delegationsordning. Utbildningsnämnden beslutade
samtidigt om att delegera samtliga beslut i delegationsordningen till
utbildningsdirektören. Utbildningsdirektören har möjlighet att
besluta om vidaredelegation till lägsta angivna nivå i enlighet med
utbildningsnämndens delegationsordning.
Per Törnvall
Utbildningsdirektör
Beslutet är godkänt digitalt.
Bilagor till beslutet
1. Protokollsutdrag § 10 - Ändringar i delegationsordningen
för utbildningsnämnden, utbildningsnämndens sammanträde
den 20 maj 2026
Personuppgifter behandlas i enlighet med Dataskyddsförordningen.
Information om behandlingen lämnas av utbildningsnämnden.
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och styrning
Delegationsbeslut
Dnr UTBF 2026/600
2026-06-22
Sida 1 (1)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Per Törnvall, Utbildningsdirektör 2026-06-23
---
[Förvaltningsrätten i Stockholm 260330 dom i mål nr 12760-25 Laglighetsprövning av UTBN beslut 2025-05-22 - bortredigerade personnr.pdf]
Sida 1 (20)
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning 7
DOM
2026-03-30
Meddelad i Stockholm
Mål nr
12760-25
Dok.Id 1979749
Besöksadress Öppettider Postadress E-post
Tegeluddsvägen 1 måndag–fredag avd7.fst@dom.se
Telefon 08:00–16:00 115 76 Stockholm Webbplats
08-561 680 00 www.domstol.se/forvaltningsratten-i-
stockholm/
KLAGANDE
1. Helena Digertz,
2. Helen Gyllenstierna von Platen,
3. Eeva Jonsson,
4. Anja Lindberg Sundberg,
5. Kristina Lindqvist,
6. Jenny Lundholm,
7. Jonas Löfblad,
8. Linn Nydahl Palmqvist,
9. Niklas Olsson,
10. Barbara Szymanska von Schultz,
11. Hanna Takayama,
12. Lotta Thiringer,
13. Beatrice Åberg,
14. Greger Åhlin,
MOTPART
Stockholms kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT
Utbildningsnämnden i Stockholms stads beslut 2025-05-22, § 7,
UTBF 2025/1546
SAKEN
Laglighetsprövning enligt kommunallagen
_____________________
Avgörandet är elektroniskt undertecknat
Sida 2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandena.
Sida 3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
YRKANDEN M.M.
Utbildningsnämnden i Stockholms stad beslutade den 22 maj 2025 följande
angående Observatorielundens skola. Antagningen till Observatorielundens
skola stängs från och med läsåret 2026/27. Skolenheten Observatorielundens
skola avvecklas till höstterminen 2027. Lokalerna på Sandåsgatan 2 och
Odengatan 63 ska nyttjas för kommande evakueringsbehov i samband med
planerat underhåll av andra skolor.
Helena Digertz, Eeva Jonsson, Anja Lindberg Sundberg, Kristina
Lindqvist, Jenny Lundholm, Jonas Löfblad, Linn Nydahl Palmqvist,
Niklas Olsson, Barbara Szymanska von Schultz, Hanna Takayama, Lotta
Thiringer, Beatrice Åberg och Greger Åhlin yrkar att beslutet ska upphävas.
De för fram bland annat följande. Beslutet har inte tillkommit på lagligt sätt till
följd av jäv. Ledamöter i utbildningsnämnden är samtidigt styrelseledamöter
i det av kommunen helägda aktiebolaget Sisab AB. Till följd av engagemangen
för Emilia Bjuggren, ordförande i utbildningsnämnden och Sisab samt Andréa
Hedin, ledamot i båda, uppkommer motstridiga intressen och fråga om jäv.
Jävsperspektivet i politisk bemärkelse har avsevärd betydelse. Beslutet rör
något som inte primärt är en angelägenhet för kommunen utan mer en fråga om
intressen för Sisab. Sisabs verksamhet har åsamkat kommunmedborgarna
kostnader i miljardklassen genom nybyggnation och renovering av skolor, utan
att erforderligt utredningsunderlag eller elevunderlag finns. Kommunen har
därtill beviljat nyetableringar för privata skolor, som försvårat läget ytterligare.
Sammantaget har åtgärderna medfört att kommunen har fått en överkapacitet
av skollokaler och utbildningsplatser. Nedläggningen av Observatorielundens
skola driver fram beslut som främst är till förmån för Sisab, som på detta sätt
fyller sina egna lokaler med elever. Lokalhyresavtalet för Observatorielundens
skola löper såvitt känt i ytterligare tio år. Att nämnden uppger att lokalerna ska
användas för evakuering till andra skolor medför att påstådd kostnadsbesparing
inte är för handen. Istället gynnas Sisab av att hyra ut alla sina nybyggda
Sida 4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
lokaler till kommunen. Av 2 kap. 7 § kommunallagen, KL, följer att en
kommun inte får inlåta sig på spekulativa företag. Kommunens agerande
i Sisab är just detta. Nedläggningen av Observatorielundens skola i förening
med nyetableringar av privata skolor belyser även frågan om förbudet mot stöd
till enskilda näringsidkare samt likabehandlingsprincipen 2 kap. 3 och 8 §§ KL,
då det främst är dessa som gynnas.
Utbildningsnämnden har inte haft rätt att fatta beslutet. Det är kommun-
fullmäktige som har befogenhet att fatta beslut i ärenden av principiell
beskaffenhet eller som annars är av större vikt. Beslutet om nedläggning av
Observatorielundens skola får inte delegeras till nämnden. Kammarrätten
i Sundsvall fann i sin dom den 19 februari 2025 i mål nr 1916-24 att bildnings-
nämnden i Hedemora kommun överskridit sin befogenhet genom beslutet att
lägga ned Garpenbergs skola. En nedläggning av Observatorielundens skola är
en omfattande förändring av skolverksamheten i Stockholms innerstad.
Beslutet rör över 500 skolbarn och närmare 1 000 vårdnadshavare/föräldrar
samt ett hundratal anställda enbart på Observatorielundens skola. Vidare berörs
elever och vårdnadshavare vid Matteus skola, Gustav Vasa skola, Gärdes-
skolan och Adolf Fredriks musikklasser, som drabbas av skolförflyttningar.
I realiteten berörs uppskattningsvis 8 000 – 10 000 kommuninvånare. Beslutet
bedöms därför få stor betydelse för hela skolverksamheten inom Stockholms
stad. Det politiska inslaget har varit betydande.
Beslutet har genomgående präglats av en bristfällig, starkt forcerad beredning.
Information om att ett förslag till beslut skulle läggas fram till nämnden den
14 maj 2025 gick ut till skolans personal den 5 maj och till vårdnadshavare på
kvällen den 6 maj. Möte med fackliga representanter forcerades fram utan
erforderligt underlag och hölls den 13 maj. Den 14 maj lades förslaget fram till
nämnden och därmed togs beslutet i praktiken. Efter att förslaget till beslut
lagts fram till nämnden hölls samma kväll informationsmöte för vårdnads-
havarna. Vårdnadshavarna hade inte fått ta del av förslaget till beslut inför
Sida 5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
mötet och gavs därmed i praktiken ingen insyn eller möjlighet att få komma till
tals. Utöver detta saknas en erforderlig konsekvensanalys och utredning kring
ekonomi och alternativ. Beslutet får långtgående konsekvenser för elever,
vårdnadshavare och personal, men saknar proportionalitet och ekonomisk
analys. Någon jämförelse mellan alternativa lösningar eller dokumenterad
konsekvensbedömning har inte presenterats, trots att beslutet gäller en
efterfrågad skola med hög fyllnadsgrad och ändamålsenliga lokaler.
Informationsgivningen har i allmänhet varit motsägelsefull och uppenbart
bristfälligt dokumenterad. Informationen har ibland därtill varit motsägelsefull
i förhållande till det skriftliga beslutsunderlaget.
Beslutet strider mot kommunallagens bestämmelser om samråd eftersom ingen
av barnen, eller deras vårdnadshavare, har getts möjlighet att uttrycka sina
åsikter innan beslutet fattades. Beslutet kan även stå i strid med lagen om
medbestämmande i arbetslivet, MBL, främst 11–14 §§. Facklig samverkan har
inte skett i tid. De fackliga representanterna med personal hann inte sätta sig in
i förslaget och kunde därmed inte yttra sig på ett fullgott sätt innan ärendet
bereddes politiskt. Den 16 juni 2025 hölls ett fackligt möte med representanter
för flera fackförbund, där ärendet avhandlades med utbildningsförvaltningens
representant. Vid mötet framförde Sveriges lärare allvarlig kritik mot hur
processen hanterats, bland annat vad gäller bristande samverkan enligt MBL
och avsaknaden av skolformsvisa garantier, SVG. Enligt uppgift medgav
utbildningsförvaltningen att det förekommit brister i processen. Vidare har inte
myndigheten hanterat kontakterna med enskilda smidigt eller varit tillgänglig
för kontakter med enskilda. Sammantaget har nämnden inte verkat för samråd
enligt 8 kap. 3 § KL eller enligt 4 kap. 9 och 12 §§ skollagen.
Beslutet står även i strid med vad som anges i 1 kap 10 § skollagen angående
särskild hänsyn till barnets bästa, vilket har sin utgångspunkt i artikel 3 och 12
barnkonventionen. Alla åtgärder som vidtas ska ha barnets bästa i fokus och
barn ska ges tillfälle att uttrycka sin åsikt. Ett informationsbrev till vårdnads-
Sida 6
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
havarna skickades ut någon vecka innan beslutet fattades i praktiken. I brevet
angavs endast att vårdnadshavarna skulle komma att kallas till ett informations-
möte och få möjlighet att ställa frågor, dvs. efter tidpunkten då beslutet fattades
i praktiken. De barn som berörs av beslutet har således inte fått komma till tals
inför att beslutet fattades, varken direkt eller genom vårdnadshavare och lärare.
Barnkonsekvensanalysen är i praktiken innehållslös.
Till stöd för sin talan har klagandena ovan lämnat in en stor mängd handlingar,
bland annat olika tjänsteutlåtanden, nämndens kommunikation till vårdnads-
havare och skolpersonal, mejlkonversationer och kunskapsunderlag.
Även Helene Gyllenstierna von Platen yrkar att det överklagade beslutet ska
upphävas. Hon för fram bland annat följande. Barnens perspektiv har inte
beaktats i beslutet och ingen korrekt eller fullvärdig barnkonsekvensanalys har
gjorts. Fler barn berörs av en avveckling av Observatorielundens skola jämfört
med att endast flytta elever från skolor, vilket inte har beaktats. Att dessutom
föreslå att barnen från Observatorielundens skola ska flytta till Vasa Real har
flera olika negativa konsekvenser för barnen. Att först fatta beslut och därefter
tala om att ge drabbade barn och elever möjlighet till involvering strider
självklart mot barnkonventionen och svensk lag. Berörda barns, vårdnads-
havares och skolpersonals åsikter och kunskap inför förslaget har inte
kommunicerats eller beaktats. En korrekt utförd barnkonsekvensanalys saknas.
Det har inte beaktats vad som är barnens bästa. Inte heller hur beslutet påverkar
barnen i såväl kort- som långsiktigt perspektiv. Beslutet berör och drabbar
barn, vårdnadshavare samt personal med flera i Observatorielundens skola utan
att det har någon förankring eller beröringspunkt i just den skolan. Beslutet
handlar till stor del om att flytta runt elever på grund av att andra skollokaler
behöver renoveras. Det handlar dessutom om att fylla på Vasa Reals tomma
elevplatser, eftersom Vasa Real inte verkar kunna attrahera fler elever, trots
nya lokaler. De föräldrar som inte vill att deras barn ska gå på Vasa Real
kommer att vända sig till privata alternativ, vilket i förlängningen påverkar
Sida 7
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
barnens rätt till en jämlik skola baserad på vetenskap. Det urholkar dessutom
stadens finanser och gynnar aktörer som inte alltid uppvisar en kvalitativ,
jämställd, neutral och barnfokuserad skola. Dessutom finns det ledamöter i
nämnden som enligt egna uppgifter saknat tillräckliga eller fullgoda kunskaper
och underlag i det beslut som de trots allt ändå lagt en röst för. Det finns även
ledamöter i nämnden som säger sig inte varit positiva till det beslut de röstat
för. Ändå har de varit med och röstat igenom detta beslut. Allt detta påverkar
naturligtvis tilltron till såväl handläggare som förvaltning, liksom till nämnden
och dess beslut.
Nämnden bestrider bifall till överklagandena och tillägger bland annat
följande. Eftersom Sisab är ett sådant bolag som avses i 6 kap. 31 § KL innebär
det att en ledamot i utbildningsnämnden, som även är ledamot i bolagets
styrelse, inte är jävig enbart på grund av de dubbla engagemangen. Det har inte
heller förelegat jäv enligt någon av de övriga punkterna i 6 kap. 28 § KL.
Sisabs verksamhet berörs inte av beslutet, som enbart gäller hur och var
nämndens verksamhet ska bedrivas. Sisab har inte mandat att fatta beslut om
hur nämndens verksamhet ska bedrivas, vilket inte heller har skett. Hur
nämnden använder skollokaler, så länge användningen är förenlig med
hyresavtalen, är en fråga för nämnden. Att nämnden anpassar sin organisation
utifrån rådande elevunderlag innebär inte något individuellt stöd till enskilda
näringsidkare.
Beslutet är fattat av rätt organ. Kommunfullmäktige har genom reglemente
uppdragit till utbildningsnämnden i Stockholms kommun att fullgöra
kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet. Nämnden bedömer
att organiseringen av stadens skolverksamhet utgör förvaltning och ligger inom
utbildningsnämndens verksamhetsområde, som det beskrivs i reglementet.
Beslutet utgör ett självständigt beslut som ryms inom nämndens beslutanderätt
och budget. Det innefattar inte frågor om exempelvis renovering, utbyggnad,
evakuering eller investering kopplat till andra skolenheter än Observatorie-
Sida 8
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
lundens skola. Det är därför inte relevant att väga in kostnader för sådana
fastighetsprojekt i bedömningen av om beslutet är av större vikt. För att
bedriva en ändamålsenlig verksamhet inom ramen för tilldelad budget behöver
stadens skolorganisation anpassas utifrån stadens befolkningsprognos och
elevantalsframskrivning. Ett beslut om att avveckla en skolenhet påverkar
i viss mån närliggande skolor, men det är inte visat att avvecklingen skulle
påverka övrig skolorganisation i sådan utsträckning att frågan skulle ha varit
förbehållen kommunfullmäktige. Beslutet bedöms inte ha en sådan kommunal-
ekonomisk betydelse för staden att beslutet ska anses vara av större vikt.
Det överklagade beslutet behandlades vid den förvaltningsövergripande
samverkansgruppen den 13 maj 2025. Om de fackliga parterna hade ansett att
det fanns brister i underlag eller om de på annat sätt motsatt sig beslutet fanns
möjlighet att anmäla oenighet och begära förhandling enligt 14 § MBL. Den
samverkansskyldighet som följer av MBL har således uppfyllts. De centrala
fackliga organisationerna bjöds in till ett möte den 16 maj 2025 för att föra
dialog om framtida hantering gällande personalen på Observatorielunden.
Tjänsteutlåtandet som utgjort underlag för det överklagade beslutet innehåller
en barnkonsekvensanalys. Barnets bästa har beaktats inför beslutet. I samband
med att personalen informerades om förslaget den 5 maj 2025 uppmanades
lärare och mentorer att informera eleverna om det föreslagna beslutet.
Skolledningen tog fram ett material för detta. Elevernas reaktioner samlades in
och förmedlades till skolledningen, som i sin tur informerade utbildnings-
förvaltningen om vad som framkommit. Elevernas synpunkter togs i beaktande
inför det aktuella beslutet.
Förvaltningsrätten har den 23 juni och den 27 oktober 2025 beslutat att avslå
klagandenas yrkanden om inhibition av det överklagade beslutet.
Sida 9
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för prövningen
Ett överklagat beslut ska upphävas, om beslutet inte har kommit till på lagligt
sätt, om beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen, det
organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller om beslutet
annars strider mot lag eller annan författning (13 kap. 8 § kommunallagen
[2017:725], KL).
Omständigheter som inte hänför sig till någon av de fyra prövningsgrunderna
ovan kan inte beaktas vid förvaltningsrättens prövning. Domstolen får därmed
t.ex. inte pröva lämpligheten i nämndens beslut och kan inte heller ersätta det
överklagade beslutet med något annat beslut.
Förvaltningsrätten får inte beakta några andra omständigheter än de som
klagandena har hänvisat till före överklagandetidens utgång (13 kap. 7 § KL).
Omständigheter som framförts senare och som kan betraktas som
förtydliganden och preciseringar av tidigare framförda omständigheter kan
dock beaktas (se RÅ 1994 ref. 65).
Det är de klagande som måste visa att det överklagade beslutet strider mot
någon av grunderna i 13 kap. 8 § KL för att beslutet ska kunna upphävas.
Begäran om att förelägga nämnden att ge in handlingar
Klagandena har begärt att förvaltningsrätten ska förelägga nämnden att ge in
vissa handlingar och uppgifter.
Förvaltningsrätten anser att det inte har kommit fram skäl att meddela nämnden
så kallat editionsföreläggande avseende de aktuella handlingarna. Det har inte
Sida 10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
heller kommit fram skäl i övrigt för att inom ramen för rättens utrednings-
skyldighet förelägga nämnden att ge in handlingarna eller uppgifterna.
Klagandenas begäran leder därför inte till någon åtgärd från domstolens sida.
Prövningsram och beslutets lämplighet
Det som förvaltningsrätten har att pröva i målet är om utbildningsnämndens
beslut den 22 maj 2025 angående Observatorielundens skola ska upphävas på
någon av grunderna som anges i 13 kap. 8 § KL. Vad klagandena anför kring
händelser som skett inom utbildningsförvaltningen och utbildningsnämnden
under hösten och vintern 2025 faller utanför förvaltningsrättens prövningsram.
Vidare kan framhållas att eventuella följdeffekter som en avveckling av skola
och organisationsförändringar kan få för elevernas trygghet, studiero och
studieresultat eller personalens arbetssituation tar sikte på ett besluts
lämplighet, vilket inte prövas inom ramen för en laglighetsprövning. Det som
klagandena anför bland annat om lärare som slutat, försämrad undervisnings-
kvalitet, elevflykt och otrygghet för elever medför därför inte att det
överklagade beslutet ska upphävas.
Förvaltningsrättens bedömning
Fråga om jäv i samband med beslutet
Klagandena gör gällande att jäv har förelegat i samband med att nämnden
fattade det överklagade beslutet. Nämndens ordförande är styrelseordförande
i det kommunala bolaget Skolfastigheter Stockholm AB, Sisab, och en
nämndledamot är styrelseledamot i Sisab.
Enligt kommunallagen är en förtroendevald jävig, om 1. han eller hon eller
någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av
Sida 11
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, 2. han eller hon eller någon
närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet
eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte
oväsentlig utsträckning, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet
som han eller hon själv är knuten till, eller 4. det finns någon annan särskild
omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan
ifrågasättas (6 kap. 28 § KL).
Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller regionen
äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller regionen
utser minst hälften av styrelseledamöterna, ska den som handlägger ärendet
inte anses jävig enligt 28 § 2 eller 4 enbart på grund av att han eller hon är
ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit
(6 kap. 31 § KL).
Förvaltningsrätten anser, i den mån det överklagade beslutet kan anses beröra
Sisabs verksamhet, att enbart nämndordförandens och nämndledamotens
engagemang i både nämnden och det kommunala bolaget inte kan medföra att
jäv förelegat. Det har heller inte kommit fram att de på något annat sätt har
varit jäviga. Det som klagandena har fört fram i den här delen leder alltså inte
till att beslutet kan upphävas på grunden att det har tillkommit på ett olagligt
sätt till följd av jäv.
Kommunens kompetens
Klagandena anser att beslutet innebär att kommunen har överskridit sin
kompetens på en rad sätt. De anför bland annat följande i denna del. Beslutet är
primärt av intresse för det kommunala bolaget Sisab och inte en angelägenhet
för kommunen. Beslutet är inte främst ekonomiskt avseende omdisponering av
vissa skollokaler i en vikande elevtrend. Syftet synes i stället vara att komma
till rätta med en illa skött verksamhet i Sisab. Beslutet är grundat i Sisabs lokal-
Sida 12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
strategi och inte i utbildningsbehov. Utbildningsuppdraget har därmed under-
ordnats en fastighetsstrategi. Det ligger utanför nämndens uppdrag och strider
mot kommunallagens kompetensregler. Kommunens agerande i Sisab är att
inlåta sig på spekulativa företag. Nedläggningen av Observatorielundens skola
i förening med nyetableringar av privata skolor belyser även frågan om
förbudet mot stöd till enskilda näringsidkare, samt likabehandlingsprincipen,
då det främst är dessa som gynnas. Beslutet gynnar aktörer som inte alltid
uppvisar en kvalitativ, jämställd, neutral och barnfokuserad skola.
Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt
intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras
medlemmar (2 kap. 1 § KL). Kommuner och regioner får inte ha hand om
sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, en annan region
eller någon annan ska ha hand om (2 kap. 2 § KL).
Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns
sakliga skäl för något annat (2 kap. 3 § KL).
Kommuner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går
ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt
medlemmarna i kommunen (2 kap. 7 § KL). Kommuner och regioner får
genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller
regionen. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast
om det finns synnerliga skäl för det (2 kap. 8 § KL).
Det överklagade beslutet rör antagning till och avveckling av en kommunal
grundskola samt hur två skollokaler sedan ska användas. Förvaltningsrätten
anser att vad de klagande anfört i den här delen, bland annat om att beslutet
primärt är av intresse för det kommunala bolaget Sisab, inte visar på vilket sätt
beslutet skulle vara en angelägenhet för staten, en annan kommun eller region
eller någon annan offentlig aktör. Inte heller visar det som anförs att beslutet
Sida 13
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
innebär att kommunen bedriver otillåten näringsverksamhet. Det är heller inte
visat att individuellt inriktat stöd har lämnats till någon enskild näringsidkare
eller att beslutet innebär att kommunens medlemmar inte behandlas lika på så
sätt att det strider mot likställighetsprincipen.
Beslutet ska alltså inte upphävas på den grunden att det strider mot
bestämmelserna i 2 kap. kommunallagen om kommunala angelägenheter.
Beslut av principiell beskaffenhet eller större vikt
Klagandena gör vidare gällande att nämnden inte har haft rätt att fatta det
överklagade beslutet eftersom det är av principiell beskaffenhet. De anför
bland annat följande i denna del. Beslutet får långsiktiga konsekvenser för
Norra innerstadens skolstruktur och är direkt kopplat till investeringar i Vasa
Real, Matteusskolan och Rödabergsskolan samt till evakueringar för flera
skolor. Nämndens jämförelse med stadens totala elevantal är missvisande.
Konsekvenserna måste bedömas i relation till evakueringskedjan. Beslutet
berör specifikt norra innerstaden där antalet kommunala högstadieskolor är
starkt begränsat. Att avveckla en hel skola i detta område påverkar hela
skolstrukturen och kan inte reduceras till en marginell förändring i stadens
totala elevantal. Den samlade investeringen överstiger cirka en miljard kronor
och beslutet berör tusentals elever, vårdnadshavare och anställda under minst
ett decennium. Frågan har fragmenterats i flera delbeslut så att ärendets
verkliga omfattning inte framgått tydligt samt hanterats som löpande
förvaltning. Därigenom har en prövning i kommunfullmäktige uteblivit. Det
politiska inslaget har varit betydande. Vidare har media uppmärksammat den
otillräckliga utredningen och den odemokratiska processen.
Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större
vikt för kommunen eller regionen, främst exempelvis om mål och riktlinjer för
verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt
Sida 14
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
nämndernas organisation och verksamhetsformer (5 kap. 1 § KL). Fullmäktige
får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en
viss grupp av ärenden (5 kap. 2 § KL).
Av förarbetena till kommunallagen framgår att ärenden av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt är sådana ärenden som är av mer
grundläggande natur eller av mer generell räckvidd och att det politiska
momentet allmänt sett är dominerande (prop. 2016/17:171 s. 327).
Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen, i frågor som de enligt lag
eller annan författning ska ha hand om samt i frågor som fullmäktige delegerat
till dem (6 kap. 3 § KL).
Beslut om nedläggning av skolor har i praxis setts som förvaltning av skol-
väsendet (se RÅ 1987 ref. 26 och Kammarrätten i Göteborgs dom den
16 oktober 2017 i mål nr 3175-16). Högsta förvaltningsdomstolen har dock
uttalat att i den mån ett ärende rymmer frågor av principiell beskaffenhet eller
annars är av större vikt måste det ankomma på fullmäktige att fatta beslut
i ärendet, även om ärendet rör förvaltningen och därmed faller inom området
där nämnderna har beslutanderätt (HFD 2016 ref. 28).
Av handlingarna i målet framgår att bakgrunden till det överklagade beslutet
bland annat är en förväntad minskning av elevantalet i norra innerstaden samt
att Observatorielundens skollokaler behövs som evakueringslokaler för elever
som går på skolor i stadsdelen där renovering är planerad under de kommande
åren. Det har inte kommit fram att beslutet skulle medföra en väsentlig
geografisk förändring för eleverna på Observatorielundens skola eller att
beslutet skulle medföra kraftigt ökade kostnader för kommunen. Det har inte
heller kommit fram att beslutet medför att kommunens hela skolverksamhet
skulle komma att förändras avsevärt eller att det påverkar en så stor andel av
kommunens medlemmar att nämnden av den anledningen varit förhindrad att
Sida 15
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
fatta beslutet (jfr bl.a. HFD 2016 ref. 28 och Kammarrätten i Sundsvalls dom
den 19 februari 2025 i mål nr 1916-24). Inte heller har det kommit fram att det
politiska momentet i beslutet är av sådan dignitet att beslutet av den
anledningen borde ha fattats av fullmäktige. Mot denna bakgrund anser
förvaltningsrätten att vad de klagande har anfört inte visar att det aktuella
beslutet är av sådan principiell beskaffenhet eller större vikt att nämnden inte
har haft rätt att fatta det. Att ärendet har väckt uppmärksamhet och engagerat
kommunmedlemmar medför inte att beslutet av det skälet borde ha fattats av
kommunfullmäktige (jfr HFD 2019 ref. 32). Vad de klagande gjort gällande
om att ärendet har fragmenterats och att beslutet endast är en del i ett större
sammanhang medför ingen annan bedömning.
Beredning och samråd inför beslutet
Kommunallagen innehåller inte några närmare krav på beredningen av ärenden
som beslutas av en nämnd. Det är nämnden som avgör om beslutsunderlagen är
tillräckliga i fråga om omfattning och kvalitet (jfr 5 kap. 26–28 §§ KL och
prop. 1990/91:117 s. 200). Vad klagandena har anfört exempelvis om att det
saknas konsekvensanalys och riskbedömningar, att det inte har presenterats
någon jämförelse mellan alternativa lösningar och att politikerna har fattat
beslut på oriktig grund till följd av bristfällig och motsägelsefull information
innebär mot denna bakgrund inte att det överklagade beslutet fattats i strid mot
kommunallagens bestämmelser. Inte heller är det visat att nämnden i sin
beredning av ärendet brutit mot grunderna för god förvaltning i förvaltnings-
lagen, mot någon bestämmelse i skollagen eller någon annan lag.
Klagandena gör vidare gällande att nämnden inte har verkat för samråd enligt
kommunallagen och skollagen och att beslutet även kan strida mot lagen om
medbestämmande i arbetslivet (1976:580), MBL. De anför bland annat att
vårdnadshavarna inte fått ta del av förslaget till beslut inför informationsmötet
den 14 maj 2025 och att de därmed i praktiken inte fick någon insyn eller
Sida 16
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
möjlighet att få komma till tals. Inget av barnen eller deras vårdnadshavare har
getts möjlighet att uttrycka sina åsikter innan beslutet fattades. Facklig
samverkan har inte skett i tid och fackförbundet Sveriges lärare har fört fram
allvarlig kritik mot hur processen hanterats, bland annat vad gäller bristande
samverkan enligt MBL.
Av 8 kap. 3 § KL framgår att en nämnd ska verka för att samråd sker med dem
som brukar deras tjänster. Det är nämnden som bestämmer formerna för hur
samråd ska ske (se prop. 2016/17:171 s. 391). Lagen ställer inte upp något
direkt krav på att samråd ska ske eller att det ska ske inför varje enskilt beslut
i nämnden. Bestämmelserna om samråd föreskriver endast vad som i allmänhet
ska anses vara lämpligt i nämndernas verksamhet. Om samråd inte har skett
innebär det inte att ett beslut blir ogiltigt (se prop. 1986/87:91 s. 60).
Inom skolan är sådant samråd delvis reglerat genom skollagen. Barn och elever
ska till exempel ges inflytande över utbildningen, medan vårdnadshavare för
barn i förskola och för elever i bland annat förskoleklass och grundskola ska
erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen (jfr 4 kap. 9 och 12 §§ skol-
lagen). Det finns inte några närmare riktlinjer om utformningen av inflytandet
vid varje skolenhet. Skälet till detta är att inflytandeformerna måste bestämmas
med hänsyn till de lokala förhållandena vid varje skolenhet efter diskussion
mellan rektor, lärare, elever och vårdnadshavare (prop. 2009/10:165 s. 674 f.).
Bestämmelserna tar alltså inte sikte på information och samråd mellan en
kommunal nämnd och de vårdnadshavare eller barn som berörs av en nämnds
beslut.
Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att en underlåtenhet att följa reglerna
om förhandlings- och informationsskyldighet i MBL inte påverkar det fattade
beslutets giltighet (se RÅ 1979 2:8).
Sida 17
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
Förvaltningsrätten konstaterar att det inte finns något krav på att nämnden ska
hålla samråd inför beslut och att elevers och vårdnadshavares inflytande över
utbildningen enligt skollagen inte är tänkt att tillgodoses genom samråd med
utbildningsnämnden. Vidare är det ostridigt mellan parterna att information om
förslaget att avveckla Observatorielundens skola skickades ut till skolans
personal samt vårdnadshavare den 5 respektive 6 maj 2025. Utbildnings-
förvaltningen bjöd då in vårdnadshavarna till ett informationsmöte den 14 maj.
Förvaltningsrätten anser mot den här bakgrunden att det som gjorts gällande
om att vårdnadshavarna inte har fått komma till tals inför beslutet, inte visar att
beslutet står i strid med aktuella bestämmelser i kommunallagen eller
skollagen. Inte heller innebär det som har förts fram gällande facklig
samverkan att beslutet är olagligt.
Frågan om berörda barns möjlighet att komma till tals behandlas i följande
avsnitt.
Barnets bästa och barnkonsekvensanalys
Klagandena anför att de barn som berörs inte har fått komma till tals inför
beslutet, varken direkt eller genom vårdnadshavare eller lärare. Barnets bästa
har inte vägts in på ett rättssäkert sätt. Den barnkonsekvensanalys som
redovisats är i praktiken innehållslös och saknar riskbedömning, alternativa
lösningar, elevperspektiv, elevinflytande och dokumentation. Det finns ingen
redovisning av hur barnets bästa har vägts mot andra intressen. Analysen
möjliggör inte någon prövning av proportionalitet eller avvägning mellan olika
handlingsalternativ. Den redovisar inte heller hur barnens synpunkter har
inhämtats. Detta strider mot barnkonventionen, skollagen, Stockholms stads
program för barns rättigheter samt riktlinjer för barnkonsekvensanalys från
Sveriges kommuner och regioner. Beredningen har varit forcerad och
informationsmöten hölls först samma dag som förslag till beslut lades fram,
vilket gjorde att vårdnadshavare och elever informerades först efter att ärendet
Sida 18
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
beretts politiskt. Det har inte funnits någon möjlighet till reellt inflytande.
Barnen har inte fått komma till tals eller getts tillfälle att uttrycka sin åsikt.
Bestämmelsen i 1 kap. 10 § skollagen angående särskild hänsyn till barnets
bästa har sin utgångspunkt i bland annat artikel 3 och 12 i barnkonventionen.
Av förarbetena till skollagen framkommer att bestämmelserna om särskild
hänsyn till barnets bästa ska tillämpas både i relation till sådana bestämmelser
i skollagen som innebär beslut eller åtgärder som rör enskilda barn eller elever
och till bestämmelser som innebär beslut eller åtgärder riktade mot grupper av
barn eller elever (jfr prop. 2009/10:165, s. 639).
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata
sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller
lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets
bästa (artikel 3.1 barnkonventionen).
En stat ska tillförsäkra ett barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att
fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet. Ett barns åsikter ska
beaktas i förhållande till ålder och mognad (artikel 12.1). För att ett barn ska
tillförsäkras denna rätt ska barnet särskilt beredas möjlighet att höras. Det kan
göras direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som
är förenligt med nationella procedurregler (artikel 12.2).
Artikel 3.1 har nära koppling till artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina
åsikter och att höras. FN:s kommitté för barnets rättigheter menar att artiklarna
kompletterar varandra på så sätt att artikel 3 handlar om att förverkliga barnets
bästa och artikel 12 om tillvägagångssättet för att lyssna till barnets eller
barnens åsikter och beakta dem (SOU 2020:63 s. 183).
På vilket sätt barnets bästa ska beaktas eller hur barnets rätt att komma till tals
ska säkerställas framgår inte av bestämmelserna i skollagen eller
barnkonventionen.
Sida 19
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
Kravet på att barnets bästa ska beaktas medför att effekterna av ett beslut måste
utredas och bedömas samt att beslutsprocessen måste innehålla en utvärdering
av de positiva och negativa konsekvenser som beslutet kan få för det eller de
barn som berörs av beslutet. Det är inte givet att det alltid går att slå fast om ett
beslut är förenligt med barnets bästa. Ett beslut kan innebära såväl negativa
som positiva konsekvenser för ett barn. Ett beslut som rör flera barn eller barn
i allmänhet kan vara positivt för några barn men negativt för andra. Barn-
konventionen ställer heller inte krav på en formell process för att fastställa
barnets bästa (Kammarrätten i Stockholms domar den 7 april 2022 i mål
nr 5211-21 och 5626-21).
I nämndens beslutsunderlag ingår en barnkonsekvensanalys som del i ett
tjänsteutlåtande daterat den 30 april 2025. Där har de barn som bedöms
påverkas av beslutet identifierats. I analysen redovisas olika konsekvenser som
beslutet förväntas få för berörda barn, positiva såväl som negativa. Möjliga
kompensatoriska åtgärder för att minimera negativa konsekvenser redovisas,
liksom olika former av stöd för att ge barnen bättre förutsättningar att hantera
den planerade förändringen. Även en kortare bedömning avseende barnets
bästa ingår i analysen.
Mot denna bakgrund bedömer förvaltningsrätten att det som klagandena har
gjort gällande om barnkonsekvensanalysen inte visar att det underlag som
nämnden har haft tillgång till har varit sådant att nämnden inte haft förut-
sättningar att beakta berörda barns bästa inför det överklagade beslutet. Detta
gäller även om barnkonsekvensanalysen är förhållandevis kortfattad till sitt
innehåll. Vidare framgår av handlingar i målet att personal på Observatorie-
lundens skola har pratat med eleverna om förslaget till beslut och att eleverna
har förmedlat sina åsikter och frågor till personalen. Nämnden har uppgett att
elevernas reaktioner på förslaget har kommit utbildningsförvaltningen till
handa. Förvaltningsrätten har inte funnit anledning att ifrågasätta nämndens
Sida 20
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
12760-25
Dok.Id 1979749
uppgifter om detta. Vårdnadshavarna har fått information om förslaget till
beslut och nämnden har hållit informationsmöte för vårdnadshavarna. De barn
som har bedömts vara påverkade av beslutet anses därmed ha fått tillfälle att
komma till tals, genom skolpersonal och sina vårdnadshavare. Domstolen anser
därmed att vad klagandena har anfört i denna del inte ger stöd för att barnens
rätt att uttrycka åsikter och att höras inte har tagits tillvara.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis bedömer förvaltningsrätten att vad klagandena har anfört
och åberopat inte visar att det finns någon grund för att upphäva det
överklagade beslutet.
Överklagandena ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i
bilaga 1 (FR-03).
Eva Blom
Rådman
De särskilda ledamöterna Magnus Lindbäck och Karl Pfeifer har också deltagit
i avgörandet.
Föredragande juristen Stina Nygårds har föredragit målet.
Sida 1 av 2
www.domstol.se
Anvisningar för överklagande FR-03 – Överklagandetid 3 v - PT • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2020-05
Hur man överklagar FR-03
________________________________________________________________
Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan
du överklaga. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tiden räknas oftast från den dag som du fick
del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas
tiden i stället från beslutets datum. Det gäller
om beslutet avkunnades vid en muntlig
förhandling, eller om rätten vid förhandlingen
gav besked om datum för beslutet.
För en part som företräder det allmänna (till
exempel myndigheter) räknas tiden alltid från
den dag domstolen meddelade beslutet.
Observera att överklagandet måste ha kommit
in till domstolen när tiden går ut.
Så här gör du
1. Skriv förvaltningsrättens namn och
målnummer.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska
ändras. Tala om vilken ändring du vill ha
och varför du tycker att kammarrätten ska
ta upp ditt överklagande (läs mer om
prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
Förklara vad du vill visa med varje bevis.
Skicka med skriftliga bevis som inte redan
finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller
organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter
om var domstolen kan nå dig: postadresser,
e-postadresser och telefonnummer.
Om du har ett ombud, lämna också
ombudets kontaktuppgifter.
5. Skicka eller lämna in överklagandet till
förvaltningsrätten. Du hittar adressen i
beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan-
det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för
sent avvisar domstolen överklagandet. Det
innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar
förvaltningsrätten överklagandet och alla
handlingar i målet vidare till kammarrätten.
Har du tidigare fått brev genom förenklad
delgivning kan även kammarrätten skicka brev
på detta sätt.
Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är samma veckodag
som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick
del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut
måndagen den 23 mars.
Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller
helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs-
afton, räcker det att överklagandet kommer in
nästa vardag.
Bilaga 1
Sida 2 av 2
www.domstol.se
Anvisningar för överklagande FR-03 – Överklagandetid 3 v - PT • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2020-05
Prövningstillstånd i kammarrätten
När överklagandet kommer in till kammar-
rätten tar domstolen först ställning till om
målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra
olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns
anledning att tvivla på att förvaltnings-
rätten dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att
bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt
utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att
ge andra domstolar vägledning i rätts-
tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns
synnerliga skäl att ta upp målet av någon
annan anledning.
Om du inte får prövningstillstånd gäller det
överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i
överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har
frågor. Adress och telefonnummer hittar du på
första sidan i beslutet.
Mer information finns på www.domstol.se.
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.