Preschool and after-school fees may be lowered 2026

[§8 den 15 juni 2026, Kommunfullmäktige Ny maxtaxa 2026 - revidering av avgifter för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 8 Ny maxtaxa 2026 – revidering av avgifter för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform KS 2026/279 Beslut 1. Reviderade avgiftsnivåer för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform beslutas i enlighet med vad som framgår i utlåtandet, under förutsättning att; a) Regeringen beslutar om aviserad förändring av förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet samt att; b) statens skolverk beslutar om nya avgiftsnivåer från den 1 juli 2026, i enlighet med preliminära besked. 2. Reviderade avgiftsnivåer för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform, gäller från den 1 juli 2026 om förutsättningarna i punkt 1 a-b ovan är uppfyllda. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Ny maxtaxa 2026 – revidering av avgifter för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [§8 Utlåtande rotel 7 och 3 Ny maxtaxa 2026 - förändring av avgifter förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid.pdf] 1 (6) Utlåtande Rotel VII, Rotel III (Dnr KS 2026/279) Ny maxtaxa 2026 – revidering av avgifter för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Reviderade avgiftsnivåer för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform beslutas i enlighet med vad som framgår i utlåtandet, under förutsättning att; a) Regeringen beslutar om aviserad förändring av förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet samt att; b) statens skolverk beslutar om nya avgiftsnivåer från den 1 juli 2026, i enlighet med preliminära besked. 2. Reviderade avgiftsnivåer för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform, gäller från den 1 juli 2026 om förutsättningarna i punkt 1 a-b ovan är uppfyllda. Föredragande borgarråden Alexandra Mattsson och Emilia Bjuggren Sammanfattning av ärendet Regeringen har lämnat förslag om förändringar i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet. Ett fribelopp införs där den del av inkomsten som understiger 10 000 kr inte ska räknas som avgiftsgrundande inkomst per månad. En följd av den föreslagna förändringen är att beslutade avgiftsnivåer för staden behöver förändras från 1 juli 2026, som följer Skolverkets beslutade nivåer. Då ändringar i lagstiftningen väntas beslutas den 1 juli 2026, och Skolverket beslutar om nya avgiftsnivåer samma dag, föreslås i det här ärendet att Stockholms kommunfullmäktige beslutar om nya avgiftsnivåer för kommunen under förutsättning 2 (6) att föreslagna förändringar beslutas nationellt. Vid annat fall utgår beslut om avgiftsförändringar för stadens förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid. Ändringarna i Stockholms stads hel- och deltidstaxa för verksamheterna föreslås sänkas enligt utlåtandet, oavsett regiform, i enlighet med Skolverkets besked om preliminärt beräknade nya nivåer. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Föredragande borgarrådens synpunkter Stockholms stad tillämpar sedan länge maxtaxa inom de pedagogiska verksamheterna. Maxtaxan tjänar stadens yngsta invånare väl, och den rödgröna majoriteten vill understryka vikten av ett enhetligt avgiftssystem oavsett regiform. Vi är glada över att avgifterna i förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid nu sänks och hoppas att det kommer innebära att fler börjar nyttja förskoleverksamheten, att fler av de som har behov av fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid också skrivs in i dessa verksamheter och att familjer får mer pengar över till annat. Samtidigt som vi välkomnar regeringens beslut önskar vi att den också hade prioriterat mer resurser till våra förskolor och fritidshem, så att de utökade vistelsetiderna som det här beslutet medför kan mötas upp med fler utbildade medarbetare, mindre barngrupper och än mer rustade verksamheter. Tyvärr har regeringen gjort precis tvärt om och inte täckt en bråkdel av de resurser som behövs i förskolan och skolan. Vi i den rödgröna majoriteten har gjort tvärt om och tagit vår del av ansvaret för finansieringen. Stadens förskolor och fritidshem står mer rustade än på länge tack vare den politik vi har bedrivit under mandatperioden, men de hade kunnat vara ännu lite bättre om även regeringen tagit sin del av ansvaret. Vi ser dock fram emot att förhoppningsvis få välkomna fler till våra fantastiska förskolor, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid. Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård 3 (6) Kommunstyrelsens ordförande Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. Tack vare KD i regering stärks ekonomin för svenska barnfamiljer. Det blir nu märkbart billigare att ha sina barn på förskolan oavsett om de är inskrivna på heltid eller deltid. Trots att det är kommunerna som har det egentliga ansvaret över barnomsorgen i Sverige så stärker denna statliga reform både kommunal barnomsorg och även likvärdigheten i hela landet. Det tycks reta gallfeber på vänsterstyret att regeringen lyckas göra mer för Stockholms förskolor är vad de själva lyckats med. Istället för att välkomna den nya maxtaxan tar borgarråden hellre tillfället i akt att än en gång beskylla regeringen för att de inte tar tillräckligt ansvar för kommunernas ekonomi. Ett ansvar som borgarråden trots 4 år i styrande ställning inte verkar inse åligger dem. 4 (6) Ärendet I enlighet med föreskrifterna i Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem, kan en kommun få statsbidrag för maxtaxa om en viss högsta avgift (maxtaxa) tillämpas för erhållande av plats i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Skolverket beräknar varje år avgiftsnivåer för verksamheterna, som Stockholms stads kommunfullmäktige fattar beslut om för att de ska göras gällande. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 lämnat förslag om förändringar i statsbidrag för maxtaxa och sänkningar av förskoleavgiften, vilka föreslås träda i kraft 1 juli 2026. Skolverket har publicerat preliminära uppgifter om reviderade avgiftsnivåer, som väntas beslutas den 1 juli 2026. I nedan tabeller visas de nya avgiftsnivåerna som förslås börja gälla i Stockholms stad från den 1 juli 2026 och som följer av Skolverkets föreslagna nivåer. Heltidstaxa (Förskola/Pedagogisk omsorg) Heltidstaxa tillämpas för förskolebarn 1-3 år med en vistelsetid som överstiger 30 timmar per vecka i stadens förskoleverksamhet. Högsta avgiftsgrundande inkomst per månad, efter avdrag om 10 000 kr, är 51 560 kr. År 2026 – Ny heltidstaxa från 1 juli Barn 1 3 % av hushållets inkomster dock högst 1 547 kr/mån Barn 2 2 % av hushållets inkomster dock högst 1 031 kr/mån Barn 3 1 % av hushållets inkomster dock högst 516 kr/mån Barn 4 och följande Ingen avgift Deltidstaxa (Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg) Deltidstaxa tillämpas för förskolebarn 1-3 år med deltidsvistelse om högst 30 timmar per vecka och förskolebarn 3-5 år från och med augusti det år barnet fyller tre år med en vistelsetid som överstiger 15 timmar per vecka och skolbarn i stadens fritidshem. År 2026 – Ny deltidstaxa från 1 juli Barn 1 2 % av hushållets inkomster dock högst 1 031 kr/mån Barn 2 1 % av hushållets inkomster dock högst 516 kr/mån Barn 3 1 % av hushållets inkomster dock högst 516 kr/mån Barn 4 och följande Ingen avgift Den högsta avgiften, i den för barnet aktuella avgiftsbelagda verksamhetsformen, betalas för det yngsta barnet i hushållet och den närmast lägre avgiften, i den för 5 (6) barnet aktuella avgiftsbelagda verksamhetsformen, betalas för det närmast äldre barnet. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift. I den avgiftsgrundande inkomsten ingår lön före skatt, inkomst av näringsverksamhet och skattepliktiga transfereringar. Skattefria transfereringar som bostadsbidrag och barnbidrag ingår däremot inte. Avgift debiteras 12 månader per år för förskoleverksamhet och 12 månader per år för fritidshem. För barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får avgiften, enligt 8 kap. 7 och 16 §§ skollagen, endast avse den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. Avgift för omsorg på obekväm arbetstid Avgiften för barn i omsorg på obekväm arbetstid oavsett ålder på barnet utgår från samma avgiftsnivåer som maxtaxa för heltid i förskoleverksamheten, se nedanstående tabell. Avgiften för endast ett barn i omsorg på obekväm arbetstid är alltid högsta avgiften per månad oavsett hur många timmar barnet går i den verksamheten. Har samma vårdnadshavare fler barn i omsorgen på obekväm arbetstid är avgiften den högsta för ett barn och från andra barnet i enlighet med tabell nedan. Går ett barn deltid i förskola eller fritidshem och börjar i omsorg på obekväm arbetstid höjs avgiften per automatik till högsta nivån. Skrivs ett barn endast in i verksamhet för omsorg på obekväm arbetstid jämställs den föräldraavgiften per automatik med heltidsavgift i förskole- eller fritidshemsverksamhet. Finns ett barn redan i en verksamhet är utgångspunkten att vårdnadshavaren inte betalar mer än en avgift för barnet. Det innebär att om vårdnadshavaren redan betalar högsta avgiften fortsätter den göra så och blir därmed inte skyldig att betala en högsta avgift till. År 2026 – Omsorg på obekväm arbetstid efter 1 juli Barn 1 dock högst 1 547 kr/mån Barn 2 osv. dock högst 1 031 kr/mån Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. 6 (6) Stockholms stad har en lång historik av att tillämpa Skolverkets underlag till maxtaxan inom pedagogiska verksamheter. Beslut om 2026 års reviderade avgiftsnivåer för förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid behövs i detta ärende om regeringen och statens skolverk beslutar om de förändringar som beskrivs i tjänsteutlåtandet. Nedan tabell illustrerar effekten av den förändringen av beräkningsunderlaget för avgiftsgrundande inkomst som regeringens förslag innebär och varför avgiftsnivåerna justeras när fribeloppet införs. Inkomst Fribelopp Effekt på avgiftsgrundande inkomst 70 000 kr Avgiftsgrundande inkomst passerad 51 560 kr – avgiftsgrundande inkomst begränsad till taket 61 560 kr – gällande maxtak för avgiftsgrundande inkomst -10 000 kr 51 560 kr – nytt avgiftstak i praktiken för avgiftsgrundande inkomst 40 000 kr -10 000 kr 30 000 kr avgiftsgrundande inkomst 10 000 kr -10 000 kr Ingen avgiftsgrundande inkomst och därav ingen avgift Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om reviderade avgiftsnivåer för Stockholms stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, enligt vad som sägs i stadsledningskontorets yttrande. Avgiftsnivåerna föreslås börja gälla från 1 juli 2026, för oavsett regiform. --- [§9 den 15 juni 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 (2734197).pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 9 Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 KS 2025/1335 Beslut 1. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 , bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018 – 2022 (dnr 171–1526/2016) upphör därmed att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för barnets rättigheter 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Gabriel Kroon (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut, bilaga 3. Borgarrådet Jönsson (L) och Johan Kling (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen som i första hand innebär Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 återremiss och i andra hand att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [§9 Bilaga 2 - Handlingsplan för barnets rättigheter 2030.pdf] Beslutat av kommunfullmäktige xxxxx Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Utgivningsdatum: Juni 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Pelle Mårtenson Handlingsplan för barnets rättigheter 3 (32) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................... 6 Ansvarsfördelning....................................................................................... 9 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ........................................... 11 Fokusområde: Välfärd och service ..................................................... 15 Barn i utsatta situationer .......................................................................... 16 Skola och förskola .................................................................................... 20 Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare........................................................................................ 23 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 25 Offentliga miljöer ...................................................................................... 27 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ......................................... 29 Handlingsplan för barnets rättigheter 4 (32) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på barnets rättigheter och inflytande. Med barn avses i handlingsplanen alla under 18 år. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete med barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnkonventionen kan ses som en utgångspunkt till handlingsplanens mål, och målen i sin tur som en konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för arbetet i Stockholms stad. Ungefär var femte invånare i Stockholms stad är barn och generellt har barn goda möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda i staden. Samtidigt finns stora skillnader inom gruppen med olika behov, utmaningar och levnadsvillkor.2 I staden ska alla barn ha goda levnadsvillkor och inget barn ska diskrimineras. Att främja jämlika levnadsvillkor handlar här om att stadens verksamheter ska ha fokus på att minska skillnaderna mellan olika grupper av barn och skapa förutsättningar för att alla 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor 2025-12-02. 2 Stockholms stads barnombudsman, Rapport 2023. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för barnets rättigheter 5 (32) barn ska ha en trygg uppväxt och att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Att motverka diskriminering innebär att säkerställa att barn inte utsätts för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess vårdnadshavare. Skydd mot diskriminering är en av barnkonventionens grundläggande principer och tas upp i artikel 2. Det betyder att alla barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett till exempel hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung eller funktionsnedsättning.3 Stadens arbete med barnets rättigheter ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur olika normer kan samspela och förstärka utsatthet, såsom normer kopplade till exempelvis kön, ålder och etnicitet. Barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktig behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Inflytande ska ges utifrån barnets ålder och mognad.4 Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en 3 Barnombudsmannen, 2021, Barn och diskriminering - Barnombudsmannen 2025-12-02. 4 Barnombudsmannen, 2025, Barns delaktighet och inflytande - Barnombudsmannen 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 6 (32) uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Övriga handlingsplaner som är kopplade till MR-programmet har betydelse för barnets rättigheter då barn exempelvis kan identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Stockholms stads program för barns rätt till kultur • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025 • Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta ska arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som Sverige antog 1990 och som blev svensk lag 2020, är grunden för barnrättsarbetet i staden och utgångspunkt för denna handlingsplan. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status. Konventionen innehåller 54 artiklar som alla tillsammans utgör en helhet, och fyra av artiklarna utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: • Artikel 2. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Handlingsplan för barnets rättigheter 7 (32) • Artikel 3. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. • Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. • Artikel 12. Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Barns levnadsvillkor påverkas i stor utsträckning av familjens ekonomiska situation. Det finns samband mellan barnfamiljers ekonomi och viktiga aspekter såsom barns hälsa, boendevillkor och möjligheter att läsa läxor och delta i fritidsaktiviteter.5 Rädda Barnen uppskattar att ungefär vart tionde barn i Sverige lever i familjer som är ekonomiskt utsatta.6 De indikatorer som staden använder för att mäta barnfattigdom visar på en liten, generell förbättring av barnfamiljers ekonomi mellan 2014 och 2022, samtidigt som skillnaderna mellan områden i staden och olika grupper fortfarande är stora. Andelen barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet var 12 procent 2021 och andelen barnfamiljer med ekonomiskt bistånd var drygt 2 procent år 2022. Att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för och sårbarheten av att leva under ekonomiskt knappa förhållanden.7 Många barn växer upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder har ett skadligt bruk eller beroende, lider av psykisk ohälsa eller en allvarlig sjukdom, eller plötsligt avlider. Närmare åtta procent har under uppväxten föräldrar med så skadligt bruk eller psykisk ohälsa att de får sjukhusvård. Ofta förekommer flera av svårigheterna samtidigt, hos den ena eller båda föräldrarna. För barnen kan det innebära oro, orimligt ansvarstagande, förändringar i vardagen och svåra upplevelser. På sikt kan det leda till svårigheter i skolan, egen ohälsa och andra negativa konsekvenser.8 5 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 6 Rädda Barnen, 2025, Barnfattigdom i Sverige - Rädda Barnen 2025-12-02. 7 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 8 Socialstyrelsen, 2025, https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och- unga/barn-som-anhoriga/forskning-om-konsekvenser/ 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 8 (32) Barn och unga med funktionsnedsättning riskerar i större utsträckning än andra barn att utsättas för alla former av våld och övergrepp.9 Både flickor och pojkar kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor anses vara bärare av familjens heder och drabbas oftast hårdast av begränsningar, kontroll, tvång och våld, men även pojkar drabbas. Pojkar förväntas också utöva kontroll över sina kvinnliga släktingar. Både flickor och pojkar kan tvingas gifta sig mot sin vilja.10 Våld mot barn för med sig allvarliga konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa, både i barndomen och i det fortsatta livet. Psykisk ohälsa innebär också en ökad risk för svårigheter i skolan och med sociala relationer. Skolmisslyckande riskerar i sin tur att medföra försämrade möjligheter på arbetsmarknaden.11 Levnadsvillkoren för barn och unga med funktionsnedsättning är genomgående sämre än för andra barn inom områden som hälsa, utbildning och fritid. Detta påverkar barnens möjligheter till utveckling, både som barn och vuxna.12 Barns levnadsvillkor påverkas också av risken för att utsättas för diskriminering och av faktisk utsatthet för diskriminering och rasism. Många rapporter belyser hur barn och unga utsätts för diskriminering i Sverige.13 Exempelvis beskriver diskrimineringsombudsmannen (DO) afrosvenska elevers situation i skolan som allvarlig. I första hand handlar det om trakasserier från andra elever, men även från skolpersonal. Trakasserierna kan ta 9 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. 10 Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025. 11 SOU 2022:70 En uppväxt fri från våld, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. 12 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. 13 Se exempelvis Barnombudsmannen, 2025, Årsrapport 2025 Ni måste hinna före, Unicef, 2022, Barn berättar om sin vardag i rapport till regeringen, Rädda Barnen, 2025, Barns röster om rasism i skolan och Institutet för mänskliga rättigheter Årsrapport 2025. Handlingsplan för barnets rättigheter 9 (32) olika form, exempelvis klotter, glåpord och social uteslutning, men även i form av allvarligt fysiskt våld.14 Barn utsätts även för andra former av rasism, såsom islamofobi, antisemitism, antiziganism, rasism mot samer och rasism mot asiater. Brottsförebyggande rådet (Brå) beskriver i en rapport att ungefär en femtedel av eleverna som definierade sig som muslimer uppgav sig ha blivit retade, utfrysta, hotade, slagna eller fått hotfulla sms. En annan rapport visar att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck. Det kan vara både tydliga och medvetna uttryck i ett klassrum eller omedvetet språkbruk i form av skämt och jargong mellan elever i korridoren.15 DO har vidare synliggjort att föreställningar om kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning kan påverka tillgången till socialtjänstens insatser.16 I stadens samråd med representanter för de nationella minoriteterna har det framförts att det är viktigt att särskilt uppmärksamma romska och judiska barns utsatthet för antiziganism och antisemitism, vilket inte sällan leder till att barnen inte vågar vara öppna med sin identitet och bakgrund av rädsla av diskriminering och trakasserier. Den romska minoriteten lyfter även vissa romska barns utsatthet på grund av familjens socioekonomiska situation. Barns hälsa, utveckling och välbefinnande påverkas också av inomhusmiljön, både i hemmet och i förskola/skola. Exempelvis bidrar en god ljudmiljö till bättre koncentrations- och inlärningsförmåga. Barn behöver även skyddas från skadliga ämnen eftersom de är särskilt känsliga för kemikaliepåverkan. Folkhälsomyndigheten visar att socioekonomiska skillnader i boende och närmiljö skapar ojämlika förutsättningar för en god inomhusmiljö.17 Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa barnets rättigheter och inflytande. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som 14 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering i skolan. 15 Skolverket, 2025, Antisemitism i skolan - Skolverket 2025-12-02. 16 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Skillnader som kan utgöra risk för diskriminering? 17 Folkhälsomyndigheten, 2025, Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa – Miljöhälsorapport 2024 — Folkhälsomyndigheten, 2026-04-22. Handlingsplan för barnets rättigheter 10 (32) hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med barnets rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för barnets rättigheter 11 (32) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om barns rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Enligt barnkonventionen ska barn ha tillgång till information. FN:s kommitté för barnets rättigheter har bland annat uttalat att barn behöver tillgång till information om alla frågor som rör dem, utformad så att den passar deras ålder och förmågor. Barns rätt till information är nära knuten till deras rätt till delaktighet och inflytande.18 Barn måste känna till sina rättigheter för att kunna hävda dem. Forskning visar att för barn och unga som lever i socialt utsatta situationer kan information om rättigheter och tillgängligt stöd bidra till att de kan sätta ord på sin utsatthet. Att informera barn om deras rättigheter kan också stärka socialtjänstens arbete med att nå barn och unga i behov av stöd i ett tidigt skede.19 Information till barn ska ges där de befinner sig i vardagen, exempelvis i skolan eller i samband med olika fritidsverksamheter.20 18 Barnombudsmannen, 2024, Barns rätt till information - Barnombudsmannen 2025-12-02. 19 FoU_Nordväst, Stockholms län, 2022, En känd och tillgänglig socialtjänst för barn och unga? 20 Barnombudsmannen, 2026, Barn behöver känna till sina rättigheter - Barnombudsmannen 2026-04-22. Handlingsplan för barnets rättigheter 12 (32) Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter barn respektfullt och med anpassning till olika barns behov. Stadens medarbetare har god kunskap om barnkonventionen och vad den innebär för verksamhetens skyldigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om bemötande av barn. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser i verksamheten kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att främja barnets rättigheter genom god kunskap kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar och nätverk, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Vid utformningen av kunskapshöjande insatser om bemötande av barn bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera bemötande av barn som av olika anledningar har särskilda behov eller har en utsatt livssituation. Det kan exempelvis handla om att ha kunskap om hur de kan förebygga att barn utsätts för diskriminering eller om hur behoven kan tillgodoses hos barn med funktionsnedsättning eller med annat modersmål än svenska. Kunskap om bemötande av barn ska även inkludera barn som lever i utsatta miljöer eller livssituationer, exempelvis barn som utsätts för våld eller barn som lever i en familj där en förälder missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. Handlingsplan för barnets rättigheter 13 (32) Att ha god kunskap om att göra barnkonsekvensanalyser har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. En barnkonsekvensanalys syftar till att pröva barnets bästa och kan göras både när barn berörs på ett generellt plan, när en specifik grupp av barn berörs och när ett enskilt barn berörs. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden når barn och unga med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Staden erbjuder information som barn och unga kan tillgodogöra sig – både fysiskt och digitalt. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Verksamheter som riktar sig till barn informerar barn om deras rättigheter samt erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, överförmyndarnämnden och stadsdelsnämnderna. Det är centralt att insatser genomförs för att nå barn med information både om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Arbete i stadens verksamheter med information och kommunikation behöver därför ha ett barnrättsperspektiv. Det kan exempelvis handla om hur staden informerar om och presenterar en verksamhet för barn och unga, både i direkta möten, i verksamheternas lokaler och på webben. Det kan också handla om information om barnkonventionen, barns rättigheter och stadens skyldigheter. För att kunna ta fram bra information till barn behöver staden fråga barn vad de vill ha och skapa delaktighet och inflytande i arbetet med information och kommunikation. Handlingsplan för barnets rättigheter 14 (32) Tre goda exempel på arbete med information till barn på webben: • Umo, en webbplats om sex, hälsa och relationer för alla mellan 13 och 25 år som finansieras av Sveriges alla regioner UMO • Koll på soc, om socialtjänsten för barn och unga, framtagen av socialstyrelsen Om socialtjänsten för barn och unga - Koll på soc • Mina rättigheter, nationella barnombudsmannens webbsidor om barnets rättigheter Mina rättigheter Åldersväljaren - Mina rättigheter Handlingsplan för barnets rättigheter 15 (32) Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. För att motverka diskriminering behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på normer, både i samhället och i stadens verksamheter. Barn och unga kan exempelvis identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha en funktionsnedsättning, ha en könsidentitet eller ett könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter.21 Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till barn och unga. Det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor för barn inom förskola och skola socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Barn ska också skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Enligt socialtjänstlagen 19 kapitlet bör var och en som får kännedom och/eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till socialtjänsten. Enligt samma lag finns det verksamheter som har en plikt att anmäla. Anmälningsskyldig är personal inom socialtjänsten, inom verksamhet enligt LSS, inom alla skolformer, inom barnomsorg, förskola och fritidshem samt ordningsvakter.22 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på 21 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Bli medveten om dina normer | DO 2025-12-02. 22 Socialstyrelsen, 2026, Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - Socialstyrelsen 2026-04-22. Viktiga begrepp Att ha ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att dess rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. Barnets bästa handlar om det enskilda barnet, en grupp barn eller barn generellt och måste avgöras i varje enskilt fall. Barnets perspektiv är barns egen syn på sitt liv och omvärld. Vuxna kan ta del av barnets perspektiv när barnet själv berättar. Källa: Barnombudsmannen, u.å., Perspektiv på barnrätt - Webbutbildning om barnkonventionen, 2026-05-07. Handlingsplan för barnets rättigheter 16 (32) leverantörers kompetens avseende barns rättigheter och levnadsvillkor. Barn i utsatta situationer Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra barn att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera artiklar i barnkonventionen berör barn i utsatthet, bland annat artikel 19 som anger att: • Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande. Att barn utsätts för olika former av våld, vanvård eller utnyttjande är ett stort samhällsproblem. Utöver det lidande våldet innebär leder utsattheten också till fysisk och psykisk ohälsa hos barn.23 Barn ska skyddas mot våld och andra övergrepp och få stöd och hjälp om det ändå sker.24 Barn som placeras i samhällsvård utgör en särskilt utsatt grupp med skiftande behov och livsvillkor. Forskning visar att dessa barn, som vårdas utanför det egna hemmet, i betydligt högre utsträckning än sina jämnåriga uppvisar olika former av hälsoproblem och har ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Vidare visar studier att avbrott i skolgången är vanligt förekommande bland barn och unga i samhällsvård, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för deras utbildningsnivå och framtida möjligheter. Forskningen pekar också på att individer som vuxit upp i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) löper en avsevärt högre risk än befolkningen i övrigt att som vuxna drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.25 Situationen för barn och unga som är placerade på HVB-hem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av larm om missförhållanden och våld.26 Barn som växer upp under osäkra boendeförhållanden och i hemlöshet är en grupp vars levnadsvillkor är särskilt svåra. Dessa barn riskerar att hamna i en negativ cykel där deras fysiska och psykiska hälsa samt utbildning påverkas negativt vilket kan få stora konsekvenser, inte bara under barndomen, utan även i det 23 Socialstyrelsen, 2025, Våld mot barn - Socialstyrelsen, 2025-12-02. 24 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. 25 Socialstyrelsen, 2026, Placerade barn och unga - Socialstyrelsen 2026-04-07. 26 Barnrättsbyrån, 2025, Avskiljningar, våld och missförhållanden inom SiS ungdomsvård 2024. Handlingsplan för barnets rättigheter 17 (32) kommande vuxenlivet.27 Stadens kartläggning över personer i hemlöshet visar att 20 procent, eller ca 440 personer, är föräldrar till barn under 18 år.28 Det innebär inte nödvändigtvis att barnen till dessa föräldrar är hemlösa, men oavsett innebär det en särskilt utsatt situation för barnen. Barn som växer upp med föräldrar som har beroendeproblematik eller psykisk ohälsa befinner sig i en ökad risksituation. Forskning visar att dessa barn oftare upplever bristande omsorg, våld, otrygghet och oförutsägbarhet i vardagen, vilket kan påverka deras emotionella, sociala och kognitiva utveckling negativt. De löper även en förhöjd risk att själva utveckla psykisk ohälsa, beroendeproblem samt svårigheter i skolan och i relationer senare i livet.29 Barn utnyttjas av kriminella gäng bland annat eftersom de är lättare att manipulera. Barn användas också för att utföra kriminella och ibland våldsamma uppdrag. De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden.30 Barn och ungas psykiska hälsa påverkas av många olika faktorer såsom familjen och andra nära relationer, skolan och uppväxtmiljön.31 Trenden i Stockholms stads mätning 2024 är positiv, men flickor rapporterar kontinuerligt sämre mående än pojkar. Den senaste mätningen visar att andelen flickor som ofta känner sig ledsna och nedstämda är 40 procent både i grundskolan och gymnasieskolan. Motsvarande bland pojkar är 17 procent i grundskolan respektive 15 procent i gymnasieskolan.32 Socioekonomiska förutsättningar har betydelse för ungas skolresultat och tillträde till arbetsmarknaden. Socioekonomiska faktorer har en avgörande påverkan för elevernas resultat, där elever i områden med större socioekonomiska utmaningar har svårt att nå goda resultat i sitt skolarbete trots omfattande riktade insatser, studiestöd, högre lärartäthet, anpassad lärmiljö och en hög andel 27 Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025. 28 Stockholms stad, 2024, Personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad. 29 Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2026, Barn som anhöriga | Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2026-04-07. 30 Brottsförebyggande rådet, 2025, Barn och ungas brottslighet | Brå - Brottsförebyggande rådet, 2025-12-02. 31 Folkhälsomyndigheten, 2025, Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga — Folkhälsomyndigheten, 2025-12-02. 32 Stockholms stad, 2024, Stockholmsenkäten. Handlingsplan för barnets rättigheter 18 (32) behöriga lärare. Ett aktivt arbete bedrivs för att så långt som möjligt jämna ut skillnader och kompensera för bristfälliga förutsättningar i elevernas hemmiljö, men förväntat positiva effekter i skolarbetet motverkas av såväl boendesegregation som skolsegregation.33 Skillnaden i andel arbetslösa bland unga i olika områden i staden är också stora. Välfärd och service Mål 1: Alla barn är trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Staden har sociala insatser som säkerställer att alla barn får det stöd och skydd de behöver. Särskilt ansvariga: Socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder och SHIS Bostäder . Stadens verksamheter skyddar barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter erbjuder tidiga insatser och ett samordnat stöd för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 33 Stockholms stad, 2024, Årsredovisning 2024. Handlingsplan för barnets rättigheter 19 (32) Stadens verksamheter erbjuder barn och unga en god förberedelse inför arbetslivet genom utbildning, praktik och feriearbeten, med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar på arbetsmarknaden. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att alla barn ska vara trygga och skyddas från våld, utnyttjande och andra utsatta situationer behöver erbjudas tidigt och stadens verksamheter behöver samverka för att nå goda resultat. Stadens verksamheter ska ha ett särskilt fokus på barn i utsatta situationer. Socialtjänstens insatser ska utvecklas, utifrån forskning, beprövad erfarenhet och dialog med barn och unga, för att säkerställa att de behov som finns kan mötas. Ett viktigt arbetssätt är att göra orosanmälan till socialtjänsten i stadsdelsförvaltningen där barnet bor. Att anmäla oro för ett barn hjälper socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. För att personal ska kunna göra orosanmälan behöver det finns kunskap om orossignaler samt processen kring orosanmälan. Insatser för att säkerställa långsiktiga och trygga boendevillkor för barnfamiljer är exempelvis vräkningsförebyggande arbete och insatser som underlättar för barnfamiljer att komma in på bostadsmarknaden. En god samverkan krävs mellan stadens olika nämnder och bolag. Stadens verksamheter ska fortsätta utveckla insatser och samverka för att skydda barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. För att möta utvecklingen krävs tidiga insatser, nära samverkan mellan stadens verksamheter och ett tydligt fokus på att skydda barn från att utnyttjas i kriminella syften. I Stockholms stads strategi för att förhindra att barn och unga vuxna dras in i kriminalitet finns vägledning i hur arbetet ska utvecklas.34 Insatser för att minska skillnaderna mellan barn och ungas förutsättningar till utbildning och arbete i olika stadsdelsområden är centrala för att detta mål ska uppnås. Praktik och feriearbeten är exempel på insatser som kan ha ett särskilt fokus på unga i utsatta situationer. Unga som varken studerar eller arbetar ska fortsatt erbjudas stöd och vägledning på Jobbtorg. 34 Stockholms stad, 2025, Stadens styrdokument - Stockholms stad 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 20 (32) Skola och förskola Skolan är central för barns levnadsvillkor, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Andelen som lämnar årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram har legat kring 88–90 procent de senaste två decennierna, med en viss fördel för flickorna. Elevernas socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för skolresultaten och vissa grupper av barn har större utmaningar att klara skolan, bland annat barn som invandrat efter skolstart, barn vars föräldrar har en kortare utbildning liksom barn med funktionsnedsättningar.35 För att uppväga skillnader i barns behov och förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen har skolan och förskolan ett kompensatoriskt uppdrag som handlar om att erbjuda anpassningar och särskilt stöd.36 Förskolan har en mycket positiv påverkan på barns utveckling, lärande och välbefinnande långt upp i skolålder enligt forskning. Inskrivningsgraden i förskolan i hela staden är 95 procent, en nivå som har legat stabilt under en längre period. Järva och Skärholmens stadsdelsområden utmärker sig med en lägre inskrivningsgrad, runt 88–90 procent.37 Som ett komplement till att mäta inskrivningsgrad uppmärksammas allt mer hög frånvaro i förskolan, både i staden och nationellt. Vissa barns närvaro är så sporadisk att barnet inte får kontinuitet i sin utbildning, vilket påverkar barnets levnadsvillkor på både kort och lång sikt.38 Förskolor ska erbjuda alla barn en stimulerande språklig miljö. Arbetet med att utveckla barns språk görs i dagens alla aktiviteter såsom i leken, under måltiderna och vid påklädning. Stor vikt ska läggas vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla även det språket, barn som tillhör de nationella minoriteterna har rätt till sitt nationella minoritetsspråk och barn har också rätt till teckenspråk.39 För att motverka att barn och unga far illa, exempelvis genom att de utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, ska skolor och 35 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 36 Skolverket, 2025, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket 2025-12-02. 37 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 38 Stockholms stad, 2024, Förskola i Stockholm 2024. 39 Skolverket Ge ditt barn en bra start - stärk språket 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 21 (32) förskolor arbeta förebyggande, främjande samt upptäcka och hjälpa den som är utsatt.40 Alla som arbetar i förskola, grundskola och gymnasieskola har ett ansvar att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Skolan har också ett tydligt uppdrag att skydda barn mot rasism och andra former av diskriminering. En undersökning från Rädda Barnen, som riktades till barn i åk 5, visar att nära hälften av barnen i undersökningen, 48 procent, har sett eller hört något rasistiskt på sin skola, någon gång eller flera gånger. Det är en större andel bland barn med utländsk bakgrund som sett eller hört något rasistiskt (57 procent) jämfört med andelen bland barn med svensk bakgrund som har sett eller hört något rasistiskt (43 procent).41 Barn och ungas vardag utspelar sig i allt högre utsträckning i digitala medier. De digitala verktygen skapar nya möjligheter till lek, umgänge och lärande men är även arenor för mobbning, diskriminering, trakasserier och hat. Forskning har visat att barn och unga som utsätts för nätmobbning i större utsträckning skolkar, presterar sämre och känner sig mindre trygga i skolan. En anledning till detta, enligt forskningen, är att de är oroliga över vem eller vilka på skolan som ligger bakom mobbningen och vilka som sett den. Mobbningen kan också pågå både på nätet och i skolan.42 Välfärd och service Mål 2: I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera barn och unga utifrån olika diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 40 Skolverket Motverka hedersrelaterat våld och förtryck - Skolverket 2025-12- 02. 41 Rädda Barnen, 2021, Vuxna – vad gör dom? Barns röster om rasism i skolan. 42 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet - en internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 22 (32) Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld och diskriminering eller om barn på andra sätt far illa. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden vidtar åtgärder för att motverka mobbning och kränkningar i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor och förskolor ger alla barn och unga möjlighet till en god språkutveckling och att tillägna sig det svenska språket. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att skapa trygghet och inkludering i stadens skolor och förskolor för barn och unga som bryter mot normer och riskerar att utsättas för diskriminering och rasism ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever, barn och barngrupper. Gedigna insatser för att främja barns språkutveckling behövs och de ska utgå från forskning och beprövade metoder. Dessa insatser är särskilt viktiga i områden i staden där många barn har svenska som andraspråk. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet och inkludering för alla barn och unga är ett väl fungerande arbete mot kränkningar, våld och diskriminering eller mot att barn på andra sätt far illa. Det handlar om att lyssna på vad barn berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet.43 Det krävs också att arbetet utgår från att barn kan utsättas både i skolan och på nätet. All personal i skola och förskola har även ansvar för att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och hur det tar sig uttryck. I 43 Skolverket, 2025, Skolans arbete mot sexuella trakasserier - Skolverket 2025- 12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 23 (32) nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: • APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. • Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. • Att använda elevundersökningar för att få syn på barn och ungas upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser bör skolor och förskolor ha i åtanke att barn och unga har olika förutsättningar och behov. Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare Socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda levnadsförhållanden och arbeta för att förhindra att barn och unga far illa. Socialtjänsten och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare ska säkerställa att alla beslut och åtgärder som rör barn har ett barnrättsperspektiv.44 Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Barn ska ha möjlighet att komma till tals och det finns inga åldersgränser för detta. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter, höras i de frågor som berör dem och få åsikterna beaktade utifrån ålder och mognad. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när barns fulla människovärde erkänns och respekteras och när barns integritet respekteras. Vidare gäller att: • barn inte får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2 i barnkonventionen) • barns bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas, utreds och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3 i barnkonventionen) • barns rätt till liv, överlevnad och utveckling beaktas (artikel 6 i barnkonventionen) 44 För ytterligare mål som rör socialtjänstens och andra verksamheters roll gällande att arbeta främjande och upptäcka barn som far illa, se föregående avsnitt ”Barn i utsatta situationer”. Handlingsplan för barnets rättigheter 24 (32) • barn får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad (artikel 12 i barnkonventionen) • tillräckliga resurser avsätts för att främja barns rättigheter (artikel 4 i barnkonventionen) • barn och vuxna har god kunskap om barns rättigheter (artikel 42 i barnkonventionen) Barns rätt att komma till tals är starkt sammankopplad med principen om barnets bästa. En förutsättning för att göra en prövning av barnets bästa är i de allra flesta fall att barnet på något sätt får göra sin åsikt hörd, eller att barnets åsikt på annat sätt kan klarläggas.45 Välfärd och service Mål 3: Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp. Staden genomför bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden säkerställer att barn och unga får möjlighet att komma till tals i enskilda ärenden som rör dem. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden tillvaratar barn och ungas röster, från enskilda barn, grupper av barn och civilsamhället, för att utveckla verksamheter och insatser. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 45 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. Handlingsplan för barnets rättigheter 25 (32) Ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att barnets rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. När barn påverkas av ett beslut eller en åtgärd ska barnets bästa utredas och beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Åsikterna ska ges betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Vid beslut av övergripande eller strategisk karaktär ska en fördjupad analys av beslutets konsekvenser för barn genomföras, en så kallad barnkonsekvensanalys. Som en del av arbetet med att beakta barnets rättigheter ska barn och unga få möjlighet att själva komma till tals i ärenden som berör dem och att bli beaktade i frågor som rör deras vårdnadshavare. Det kan handla om ärenden som berör dem direkt, såsom vid en orosanmälan eller vid insatser som riktas direkt till barnet, och i ärenden som berör dem indirekt, såsom vid en vårdnadshavares ansökan om ekonomiskt bistånd eller vid en vårdnadshavares arbetsmarknadsinsats. Staden behöver också använda barns synpunkter och upplevelser för att utveckla verksamheten. En viktig del i detta är att ta tillvara erfarenheter från specifika grupper av barn, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Civilsamhället är också en viktig aktör för staden att använda i detta utvecklingsarbete. Det finns många olika metoder tillgängliga för stadens verksamheter i arbetet med att tillgodose barnets rättigheter, se stadens intranät under ”Barns rättigheter”. Kultur, idrott och fritid Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och fritiden är en viktig del av barns liv och utveckling.46 Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen.47 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som bidrar till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs.48 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. 46 Se barnkonventionens artikel nummer 31. Barn har rätt till lek, vila och fritid. 47 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 48 Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Handlingsplan för barnets rättigheter 26 (32) De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, men det finns grupper av unga som inte är det. Endast varannan ung person med funktionsnedsättning och varannan ung tjej med utländsk bakgrund känner sig nöjda med sin fritid. Många unga har även avstått från fritidsaktiviteter för att det är för dyrt eller för att det är för svårt att ta sig till aktiviteten.49 Det finns även skillnader i vilka aktiviteter som olika grupper av unga tar del av. Det är mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker. En lägre andel bland unga med funktionsnedsättning deltar i idrott jämfört med barn som inte har en funktionsnedsättning.50 Välfärd och service Mål 4: Staden erbjuder alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna. Staden förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna. För att barn och unga ska få likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver stadens verksamheter arbeta för att jämlikheten ska öka. Det kan exempelvis handla om insatser för att göra idrott tillgänglig för barn med funktionsnedsättningar. Det kan också handla om att få fler barn från socioekonomiskt svaga områden att gå kulturskola. 49 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 50 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. Handlingsplan för barnets rättigheter 27 (32) Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, i kulturskolan eller i simhallen och hur normerna tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: • Vilka målg rupper når vår verksamhet idag ? Finns det några målgrupper vi inte når? • Hur ser villkor och förutsättningar ut för målgrupperna vi vill nå? • Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Offentliga miljöer Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna i staden har stor betydelse för barn och ungas hälsa, förutsättningar och livskvalitet. En god planering av de offentliga miljöerna kan minska både ojämlikheter och segregation. I arbetet med att planera, gestalta och förvalta krävs kunskap om barns olika förutsättningar och hur deras behov kan tillgodoses.51 Det finns inte några formella krav i plan- och bygglagen (PBL) på att en kommun måste föra dialog med barn. Samtidigt är det viktigt att beakta barnrättsperspektivet genom att exempelvis ta tillvara barns åsikter i projekt som berör dem. Dialogtillfällen behöver baseras på frivillighet från barnens sida. För att barn och unga ska vilja delta behöver därför kommunen se till att deltagarna upplever det som meningsfullt att vara med. Dialogen behöver upplevas som intressant och barnen behöver känna att de har möjlighet att påverka på riktigt. Då vissa barn är särskilt svåra att nå, krävs ibland extra lyhördhet och insatser för att få ett representativt urval.52 51 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. 52 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. Handlingsplan för barnets rättigheter 28 (32) Välfärd och service Mål 5: Offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn. Staden har god kunskap om vad som skapar attraktivitet och inkludering för barn och unga i offentliga miljöer och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder. Barn och unga har inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att öka attraktiviteten och skapa mer inkluderande offentliga miljöer för barn liknar de som används för vuxna. Det handlar om att genomföra dialoger och samråd, men som är anpassade för barn. Redan idag genomför staden dialoger med barn, både i stadsutvecklingsprocessen och i förvaltningen av befintliga platser. Att hålla dialoger med barn ska vara en del av ordinarie verksamhet. Det finns olika möjliga vägar att komma i kontakt med barn och unga som kan medverka i dialoger, exempelvis i förskolan, skolan och anpassad skola, på fritidsgårdar, genom föreningar och idrottsorganisationer eller genom sociala medier. Handlingsplan för barnets rättigheter 29 (32) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, och om att använda invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. Barns rätt till delaktighet och inflytande ska vara lika självklart som för vuxna. Att arbeta med barns och elevers delaktighet och inflytande ingår i förskolans och skolans uppdrag. Elever har både rätt att ha inflytande över sin egen individuella utbildning och rätt att gå samman och påverka skolan genom elevråd, elevföreningar, andra former av elevsammanslutningar. Elever har även rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud från och med årskurs 7 och i gymnasieskolan.53 Avgörande för att dessa ska fungera är att skolorna skapar goda förutsättningar för elevernas delaktighet och inflytande.54 Även stadens andra verksamheter behöver ta tillvara barn och ungas åsikter, idéer och perspektiv på verksamheterna och hur dessa kan utvecklas för att anpassas till barn och ungas behov och förutsättningar. Genom att lyssna på barn som har erfarenhet av stadens verksamheter och insatser kan kvaliteten förbättras. Detta är inte minst viktigt inom socialtjänsten som möter särskilt sårbara barn och barn som kan ha svårt att uttrycka sina behov. Barn och unga vill vara delaktiga och ha inflytande över utvecklingen i lokalsamhället, det visar flera undersökningar. I den nationella ungdomsenkäten framgår att 43 procent av de unga respondenterna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen där de bor. Det finns inga skillnader mellan killar och tjejer eller mellan unga boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Men 42 procent av de unga som 53 Arbetsmiljöverket, 2025, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/skyddsombud-och-arbetsmiljoombud/elevskyddsombud/ 2025-12- 02. 54 Skolverket, 2025, Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen - Skolverket 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 30 (32) vill vara med och påverka vet inte vart de ska vända sig.55 Genom att på olika sätt bjuda in och ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande kan staden öka deras tillit till demokratin.56 Delaktighet och inflytande Mål 1: Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden informerar barn och unga om deras rätt till delaktighet och inflytande. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden skapar former som ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande samt verkar för att barn och ungas organisering tas tillvara som en del av stadens utveckling. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kommunstyrelsen, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor skapar goda förutsättningar för olika former av elevinflytande. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden. Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. 55 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet – Ung idag 2024:2. 56 Sveriges kommuner och regioner, 2025, Medborgardialog och samverkan - SKR 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 31 (32) Insatser för att skapa möjligheter för barn och unga att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog eller medborgarbudget. Vid allt arbete med delaktighet och inflytande är återkoppling till de medverkande barnen avgörande för deras upplevelse av att det är meningsfullt att delta. Att återkoppling kommer att ske ska beskrivas redan i första kontakten med de barn som ska medverka. Återkopplingen kan ske på olika sätt och ska anpassas till målgruppen. Ju mer involverade barnen har varit desto mer omsorg behöver läggas på återkopplingen.57 Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som barn och unga uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger med barn och unga ska användas för att utveckla verksamheten. Barn kan göras delaktiga i olika omfattning och på olika sätt. Bilden nedan visar praktikern och forskaren Harry Shiers delaktighetstrappa. Den består av fem olika steg av delaktighet där barns delaktighet ökar med varje steg uppåt i trappan. Modellen kan med fördel användas för att stämma av nivån av barns inflytande i pågående uppdrag.58 Barns delaktighet och inflytande ska stärkas. Det kan göras genom att staden skapar formella strukturer, såsom exempelvis ungdomsråd. Staden behöver också utveckla fler metoder för att ta tillvara barns synpunkter och upplevelser av olika verksamheter. En viktig del i detta är att tillvarata erfarenheter och synpunkter från specifika grupper av barn i syfte att 57 Barnombudsmannen, 2025, Återkoppla och följ upp - Barns delaktighet 2026- 04-22. 58 Barnombudsmannen, 2025, Nivåer av delaktighet - Barns delaktighet 2026-04- 22. OBS – bilden på modellen kommer ändras till den layoutade versionen. 2. Barn får stöd att utrycka sina åsikter och synpunkter. 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. 4. Barn involveras i beslutsfattande processer. 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. 1. Barn blir lyssnade till. synpunkter. Handlingsplan för barnets rättigheter 32 (32) utveckla verksamheter, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Staden ska också stärka arbetet med ungas engagemang och organisering. Delaktighet och inflytande Mål 2: Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder barnets rättigheter. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar barnets rättigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med att säkerställa att barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Civilsamhället, såsom ungdomsorganisationer, kan bidra till stadens arbete exempelvis genom att stärka barns rättigheter generellt samt synliggöra utvecklingsbehov och andra viktiga frågor för staden. Genom civilsamhället kan stadens verksamheter också få kontakt med grupper av barn som annars kan vara svåra att nå. Det finns också mycket erfarenhet av delaktighetsarbetet i civilsamhället som staden kan ta lärdom av. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________ ______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ --- [§9 Utlåtande Rotel 9 Handlingsplan för barnets rättigheter.pdf] 1 (93) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/1335) Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 , bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018 – 2022 (dnr 171–1526/2016) upphör därmed att gälla. Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Här ingår exempelvis kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnets bästa beaktas i beslut och åtgärder, att stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter, att stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid samt att barn och unga i ökad utsträckning får inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Handlingsplanen har också fokus på att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. 2 (93) Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund. Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund har inte inkommit med svar. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen. Nämnden gör en del medskick, bland annat att nämnden bör stå som ansvarig på ytterligare ett av målen, delaktighetstrappan bör lyftas som möjligt arbetssätt och förtydligande av formuleringen barn och unga med svagare etableringsförutsättningar. Exploateringsnämnden ställer sig positiva till att en handlingsplan tagits fram och framhåller att den ligger i linje med nämndens nuvarande arbetssätt. Fastighetsnämnden är positiva till handlingsplanen som ytterligare konkretiserar arbetet för barns rättigheter. Några saker lyfts som kan kompletteras i planen, så som hur stadens ungdomsråd ska se ut och en stadsövergripande kunskapsbank om hur man bäst tar tillvara barns behov i design och byggande, utemiljöer inkluderat. Förskolenämnden är positiv till Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Idrottsnämnden är positiva till att stadens arbete för att stärka barns rättigheter och möjligheter samlas i ett styrdokument. Nämnden har några förslag på ändringar bland annat att vissa formuleringar justeras för att bättre överensstämma med barnkonventionen och att stadens program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 läggs till under andra styrdokument som har betydelse för barnets rättigheter. Kulturnämnden ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål samt lyfter några förslag på förändringar. Bland annat om behov av ett stödmaterial liknande det som följde med det tidigare programmet samt att det behövs vissa justeringar för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv genomsyrar texten i planen. 3 (93) Kyrkogårdsnämnden är positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barns rättigheter och inflytande. Samtidigt lyfts att det saknas tydliga skrivningar om vikten av god inomhusmiljö för barns hälsa och utveckling samt att kemikalieperspektivet saknas i förslaget till plan. Servicenämnden ser positivt på handlingsplanen då den konkretiserar stadens arbete inom området. Nämnden lyfter vidare att implementeringen kan stärkas genom att införandet kopplas till budgetaktiviteter. Socialnämnden är positiva till handlingsplanen. Nämnden lyfter också en del inspel så som till exempel att se över formuleringar om LVU till bredare formulering om samhällsvård, förtydliganden om att fler personalgrupper har anmälningsskyldighet och att barn med funktionsnedsättning lyfts tydligare. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger ett bra stöd i nämndernas och bolagens arbete för barns rättigheter och inflytande. Vidare lyfts att nämnden har en utarbetad rutin för att integrera ett barnrättsperspektiv i de förslag till beslut som tas fram inom stadsbyggnadskontoret. Trafiknämnden välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom framtagandet av handlingsplanen. Nämnden önskar att beskrivningen av könstillhörighet och sexuell läggning ses över i handlingsplanen, då det bedöms avvika från resterande delar av MR-programmet. Utbildningsnämnden välkomnar att det tas fram en plan för att stärka barnets rättigheter och inflytande. De utvecklingsområden som lyfts är angelägna och planen ger en tydlig styrsignal till nämnderna. Vidare lyfts att det är ett stort antal mål som nämnden är ansvarig för och att detta kan bli svårt att hantera. Äldrenämnden ser positivt på att stadens arbete för barnets rättigheter och inflytande förtydligas i en handlingsplan. Att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. Överförmyndarnämnden ser positivt på förslaget eftersom det konkretiserar stadens arbete med barnrättsfrågor. Handlingsplanen ger utrymme för även yngre barns delaktighet i besluts som rör dem och en större samverkan mellan stadens nämnder i barnrättsfrågor. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig positivt till handlingsplanen och lyfter till exempel fram att det är av stor betydelse att upphandling nämns som en viktig del där 4 (93) barns rättigheter och levnadsvillkor bör beaktas. Man lyfter också att det kan finnas behov av ett övergripande stöd i barnättsarbetet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd instämmer i att det är viktigt att stärka barnets rättigheter och inflytande. Många delar i handlingsplanen är viktiga och positiva, men det tidigare programmet gav tydligare vägledning för hur barns rättigheter ska beaktas i stadens samlade beslutsfattande. Farsta stadsdelsnämnd ställer sig bakom ambitionerna i handlingsplanen och välkomnar att programmet för mänskliga rättigheter nu konkretiseras i en handlingsplan. Nämnden önskar tillägg om att skapa en trygg plats i digitala arenan samt mer konsekventa hänvisningar till artiklar i barnkonventionen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är i huvudsak positiv till förslaget till handlingsplan. Nämnden lyfter behov av konkretisering om vad som förväntas på lokal nivå och att tydligare vägledning kring prioriteringar, ansvar och förväntad ambitionsnivå för stadsdelsförvaltningarna skulle underlätta implementeringen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att planen är ett viktigt steg i att stärka barnets rättigheter och den på ett tydligt sätt beskriver och ger goda exempel på konkreta insatser för att nå stadens mål. Vidare menar nämnden att planen skulle gynnas av stärkt fokus på likvärdighet och vikten av återkoppling till barn. Järva stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen till viss del bidrar till konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för stadens verksamheter. Nämnden lyfter ett anta inspel bland annat att se över ett par skrivningar och lyfta fram det universella våldspreventiva arbetet i handlingsplanen. Kungsholmens stadsdelsnämnd lyfter att handlingsplanen är väl genomarbetad och är ett betydelsefullt styrdokument. De lyfter vidare att det bör framgå tydligare vem som omfattas av anmälningsskyldigheten när barn misstänks fara illa och att det intersektionella perspektivet bör stärkas i handlingsplanen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplanen men anser också att vissa områden behöver förtydligas och utvecklas. Till exempel att det är viktigt att tydliggöra att orosanmälningar är en lagstadgad skyldighet och att analysen av rådande vuxennorm bedöms kunna utvecklas i handlingsplanen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplanen och betonar vikten av att barns delaktighet utformas så att den blir meningsfull i praktiken. Vidare ser nämnden positivt på att målen avser att både skapa en tydlig styrning och flexibilitet även om det är en viss utmaning att staden har många styrdokument. Skärholmens stadsdelsnämnd delar bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande. Nämnden redovisar även de synpunkter som stadsdelsnämndens ungdomsråd har på handlingsplanen. 5 (93) Södermalms stadsdelsnämnd bedömer att planen är ett viktigt styrdokument. De lyfter också att förskolenämnden bör vara särskilt ansvarig för punkterna om diskriminering och kränkningar samt att skrivningar genomgående stärks om anmälningsskyldigheten för personal vid misstanke om barn som far illa. Stockholms Stadshus AB tillstyrker handlingsplanen och bedömer att den kommer att utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och ytterligare stärka barns rättigheter. Vidare lyfts ett behov av att tydliggöra hur kraven ska tillämpas i praktiken för bolag vars verksamhet inte i första hand riktar sig till barn. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 välkomnar handlingsplanen och ser att denna kan vara en del i stadens arbete med flera mål i Agenda 2030. De lyfter flera inspel, till exempel vikten av att barn nås av information om socialtjänsten och att barn i utsatta situationer berörs i fler artiklar i barnkonventionen än artikel 19. Barnombudsmannen välkomnar förslaget till handlingsplan och lyfter att det är ett betydelsefullt styrdokument. Myndigheten lyfter vidare en del förslag på rent textmässiga förändringar i handlingsplanen samt ett par rekommendationer, bland annat att barns egna åsikter om handlingsplanen synliggörs. Föredragande borgarrådets synpunkter Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag. Ändå saknas alltför ofta ett barnrättsperspektiv i en värld som främst utgår från vuxennormen. Handlingsplanen för barnets rättigheter är därför ett viktigt styrdokument i stadens fortsatta arbete med att förbättra barns livsvillkor, stärka barnrättsperspektivet i verksamheterna och utveckla stadens barnrättsarbete. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status. Stockholms stad har ett stort ansvar för att säkerställa att barns rättigheter uppfylls. I Stockholm ska alla barn ha goda uppväxtvillkor och goda möjligheter till inflytande. En särskilt viktig uppgift har staden i att ge stöd till barn som lever i utsatthet, för att säkerställa att de får den hjälp de behöver och att deras rättigheter tillgodoses. Det är också avgörande att barn skyddas mot rasism och diskriminering, säkerställs jämställda livsvillkor och får sin rätt att göra sin röst hörd tillgodosedd, med makt och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska ha ett starkt barnrättsperspektiv med sig inom alla verksamheter. Genom denna handlingsplan pekar vi ut riktningen för och konkretiserar vad arbetet med barnets rättigheter innebär för Stockholms stad. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030 och är en av sex handlingsplaner som tillhör stadens program för de mänskliga rättigheterna. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för barnets rättigheter i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. 6 (93) Bilagor 1. Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/1335-36.1 2. Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter 2030, slutlig version, dnr KS 2025/1335-36.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Att delvis godkänna förslag till beslut. Att därutöver anföra I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet 7 (93) 3. Att därutöver anföra följande: Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är handlingsplanen i sin nuvarande form alltför övergripande för att kunna fungera som ett tillräckligt styrande dokument för stadens arbete under kommande år. Det saknas tydliga prioriteringar, konkreta genomförandebeskrivningar och en tillräckligt utvecklad struktur för uppföljning och ansvarstagande. Mot denna bakgrund anser vi att ärendet behöver återremitteras för vidare bearbetning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. För att det ska få verklig betydelse behöver det tydligare framgå hur ansvar ska fördelas mellan nämnder och bolag, hur barns delaktighet ska säkerställas och hur måluppfyllelse ska följas över tid. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Det gäller exempelvis barn i samhällsvård, barn som lever med våld eller missbruk i hemmet, barn med omfattande skolfrånvaro samt barn i socioekonomiskt utsatta miljöer. Handlingsplanen behöver därför tydligare beskriva hur stadens arbete ska nå dessa grupper i praktiken. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en fungerande skola, en god uppväxtmiljö, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. Politikens uppgift är ytterst att bidra till konkret förbättring i barns vardag. För att handlingsplanen ska kunna fungera som ett verkligt styrdokument behöver den utvecklas ytterligare innan den antas. Det gäller särskilt frågor om prioriteringar, genomförande, uppföljning och ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 8 (93) Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. 9 (93) Ärendet Av Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) framgår att programmet ska fungera som paraply för sex tillhörande handlingsplaner, varav en ska behandla barnets rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som Sverige antog 1990 och som blev svensk lag 2020, är grunden för barnrättsarbetet i staden och utgångspunkt för föreliggande handlingsplan. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete i enlighet med barnkonventionen. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Handlingsplanen är kopplad till MR-programmet och utgår från dess tre fokusområden: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande För varje fokusområde beskrivs i handlingsplanen en förväntad inriktning av arbetet, utmaningar som hänger samman med fokusområdet samt mål och exempel på arbetssätt. Målen är uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att barnets rättigheter och inflytande är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska stärkas och exempelvis ha fokus på att bryta ojämlikheten i barns uppväxtvillkor samt säkerställa barnperspektivet och barns delaktighet och inflytande i stadens verksamheter. Denna inriktning av arbetet stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan. Arbetet med barnets rättigheter och inflytande har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Barnets rättigheter och inflytande är även en del av stadens demokratiarbete 10 (93) och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. I Stockholms stad ska alla barn ha goda levnadsvillkor och inget barn ska diskrimineras. Att främja jämlika levnadsvillkor, såsom det framställs i handlingsplanen, handlar om att stadens verksamheter ska ha fokus på att minska skillnaderna mellan olika grupper av barn och skapa förutsättningar för att alla barn ska ha en trygg uppväxt och att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Att motverka diskriminering innebär att säkerställa att barn inte utsätts för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess vårdnadshavare. Skydd mot diskriminering är en av barnkonventionens grundläggande principer. Det betyder att alla barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett till exempel hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung eller funktionsnedsättning. Barn har även rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktig behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Barn ska ges inflytande i stadens verksamheter utifrån ålder och mognad. Det styrdokument, Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt arbetet till viss del, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ökat ett fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Ökad kunskap är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna bemöta barn respektfullt och med anpassning till olika barns behov. Här ingår kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser, ett arbete som har stor betydelse för att handlingsplanens intentioner ska kunna bli verklighet. Staden ska även stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter samt om stadens utbud av välfärd och service. Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra barn att få sina rättigheter tillgodosedda. I handlingsplanen betonas vikten av att staden arbetar enat för att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor för barn inom skola och förskola, socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Det kan exempelvis handla om insatser för att främja barns språkutveckling i förskolan, att bedömningar av barnets bästa ligger som grund för beslut och åtgärder i socialtjänsten och att stadens verksamheter förebygger och 11 (93) bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Barn och unga ska också ha inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med att säkerställa att barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för barnets rättigheter och inflytande inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för barnets rättigheter 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund. Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 12 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 17 Förskolenämnden ..................................................................................... 17 Idrottsnämnden ........................................................................................ 18 Kulturnämnden ......................................................................................... 20 12 (93) Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 23 Servicenämnden ...................................................................................... 25 Socialnämnden ......................................................................................... 26 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 28 Trafiknämnden ......................................................................................... 29 Utbildningsnämnden ................................................................................. 31 Äldrenämnden .......................................................................................... 33 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 33 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 36 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 37 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 38 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 39 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 40 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 41 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 43 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 45 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 48 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 50 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 52 Stockholms stadshus AB.......................................................................... 53 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 55 Barnombudsmannen ................................................................................ 59 Reservationer m.m. .................................................................................. 63 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Edward Hamilton m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. 13 (93) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningens målgrupp består främst av vuxna. Två uppdrag arbetar särskilt med barn: Feriejobb och Kommunens aktivitetsuppdrag (KAA). Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till framtagandet av en handlingsplan för barns rättigheter. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till de områden som arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för samt instämmer gällande de områden arbetsmarknadsnämnden omnämns som särskilt ansvariga. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. Förvaltningen konstaterar att den höga ambitionsnivån i arbetet med att ta fram flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter är välgrundad. Samtidigt bör det uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning och ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Förvaltningen anser att detta bör beskrivas även i handlingsplan för barns rättigheter liksom det presenteras i stadens handlingsplan mot rasism. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Dispositionen kan göras mer lättillgänglig och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. Att påminna läsaren om definitionen av vad som menas med effektmål och resultatmål skulle hjälpa läsaren att förstå vad det är man ska göra och vad handlingsplanen strävar efter. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren, som exempel att rubriken ”Bakgrund” kan fyllas på med underrubrikerna rasism och hedersrelaterat våld. Faktarutan med barnrättsperspektiv och barnets bästa kan med fördel utökas med ytterligare begrepp så som: barnsyn, barnperspektiv och barnets perspektiv. Detta för att synliggöra skillnaderna begreppen emellan. Begreppen barnperspektiv och barnrättsperspektiv används i handlingsplanen på ett sätt som gör det otydligt. Mål 14 (93) Under avsnittet välfärd och service: Stadens verksamheter erbjuder barn och unga en god förberedelse inför arbetslivet genom utbildning, praktik och feriearbeten, med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar. Formuleringen ”med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar” kan bidra till en förenklad bild kring vilka barn och unga som är i behov av stöd, och skulle kunna tas bort alternativt förtydligas, utifrån att det handlar om etablering på arbetsmarknaden. Under avsnittet delaktighet och inflytande: Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som rör dem. Resultatmål: Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs. Här är det viktigt att benämna hur barn ska få återkoppling. Förvaltningen föreslår en översyn av målformuleringar eftersom resultatmålen i vissa avsnitt tenderar att vara formulerade mer som aktiviteter än mål. Rasism I handlingsplanen mot rasism är barn och unga en prioriterad målgrupp. På samma sätt kan rasism ha en egen rubrik i handlingsplanen för barnets rättigheter. Under delen som berör rasism kan med fördel information om mikroaggressioner läggas till. Utöver mer synliga uttryck förekommer även mikroaggressioner, subtila, ofta omedvetna kommentarer eller handlingar som signalerar negativa föreställningar om en grupp. I stycket på sidan 16 lyfts en rapport från Rädda Barnen om hur barn upplever rasism inom skolan. Rapporten är från 2021. Det finns en mer aktuell rapport från 2025 som också lyfter barn och ungas erfarenheter av rasism. Det är en rapport att som kan komplettera stycket. Vår verklighet – Ert ansvar (Sweden, 2025) | Save the Children’s Resource Centre Särskilt ansvariga Under effektmål 2 kunskap och information, resultatmålet: verksamheter som riktar sig till barn om deras rättigheter och erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet bör även arbetsmarknadsnämnden vara en av de särskilt ansvariga. Detta utifrån att nämnden har verksamhet som riktar sig till barn och unga, vilket bland annat sker genom ansvaret för kommunens aktivitetsansvar och samordning av stadens feriejobb. Sista aktiviteten/delmålet; verksamheter som riktar sig till barn informerar barn om deras rättigheter och erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet bör även arbetsmarknadsnämnden stå som ansvarig. Metoder och arbetssätt 15 (93) För att ytterligare stimulera arbetet med barn och ungas delaktighet och inflytande föreslår arbetsmarknadsförvaltningen att man inför Roger Harts modell delaktighetstrappan i handlingsplanen. Modellen handlar om att skapa delaktighet genom fem steg. Steg fem, som är den högsta nivån av delaktighet, innebär att barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande processer Barn påverkas indirekt Perspektivet hur barn påverkas indirekt av verksamheter riktas till vuxna kan tydliggöras. I princip alla verksamheter påverkar barn, direkt eller indirekt, på kort och lång sikt. Beslut som kan påverka barn kan vara: tider för undervisning, geografisk plats för praktik/arbete, möjlighet till ledighet under sommaren med mera. Det är också viktigt att barnperspektivet beaktas i strategiskt arbete, som till exempel i utredningar, rapporter och i skrivningar som är underlag till beslut. Funktionshinderperspektiv Mångfalden inom gruppen personer med funktionsnedsättning förbises ofta, och för att stärka delaktigheten behöver behoven uppmärksammas utifrån flera perspektiv. Det innebär också att både funktionshinderperspektivet och barnperspektivet konsekvent behöver beaktas. Orosanmälan Information om orosanmälan och anmälningsskyldigheten kan med fördel lyftas fram i en textruta, likt den om viktiga begrepp på sidan 11 eller göras i form av checklista. På sidan 16 står det att alla som arbetar i förskola och skola har ett ansvar att anmäla oro. Här kan det förtydligas att det gäller grundskola och gymnasieskola. Målgrupper En stor andel elever går i fristående skolor, särskilt på gymnasiet. Detta skapar utmaningar för stadens möjligheter att säkerställa likvärdiga insatser och en sammanhållen handlingsplan för alla barn och unga. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till ett program för de mänskliga rättigheterna som positivt. 16 (93) Handlingsplanen innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna mål och aktiviteter i enlighet med de utpekade utvecklingsområdena i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. Grunden för barnrättsarbetet i staden och handlingsplanen är barnkonventionen, som blev svensk lag 2020. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar varav fyra av artiklarna utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: Artikel 2. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Artikel 3. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 12. Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. I stadens budget för 2026 framgår att ojämlikheten i barns uppväxtvillkor ska brytas och barns rättigheter ska stärkas. Barnkonventionen ska vara en utgångspunkt för alla verksamheter och det enskilda barnets behov av stöd ska alltid beaktas. Handlingsplanen för barnets rättigheter utgör ett viktigt steg för att systematisera och integrera barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet. Exploateringsnämndens uppdrag medför att kontoret ofta indirekt arbetar med frågor som berör barns rättigheter, exempelvis invånares delaktighet i utvecklingen av sitt närområde. Det kan innebära tidiga dialoger med berörda grupper, deltagande i detaljplaneprocessen och information om vad som pågår i närområdet. Kontoret arbetar kontinuerligt med att nå fler målgrupper, med särskilt fokus på de grupper som är svåra att nå, i dialog och samrådsprocesser. En viktig faktor för att verka för barns rättigheter är att arbeta med kunskapshöjande insatser vilket, handlingsplanen tar upp. Exploateringsnämnden kan särskilt arbeta med att alla medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser kan utföras och användas löpande vid planering av offentlig miljö. Exploateringskontoret genomför bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga genom barnkonsekvensanalyser i områdesplanering och planarbeten. Detta ger barn och unga inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Exploateringsnämnden kan även särskilt arbeta med att säkerställa att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem. Detta görs till exempel genom återkoppling kring dialogsynpunkter eller synpunkter och behov ur barnkonsekvensanalyser i tjänsteutlåtanden om projektet. 17 (93) Handlingsplanen ligger därmed i linje med kontorets nuvarande arbetssätt. Planen ger samtidigt förutsättningar till en tydligare process kring målformuleringar och uppföljning. Effektmålen för nämnden kan komma att handla om barnkonsekvensbeskrivningar, uppföljning av barns synpunkter från medborgardialoger samt hur dessa tagits till vara. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Fastighetsnämnden är särskilt utpekat som ansvarig för en aktivitet, tillsammans med andra nämnder: Staden har god kunskap om vad som skapar attraktivitet och inkludering för barn och unga i offentliga miljöer och vidtar åtgärder utifrån det. Förutom denna aktivitet berörs fastighetskontoret av de aktiviteter som innebär att medarbetare ska ha kunskap om barns rättigheter, dialog med barn och barnkonsekvensanalyser och även av arbetsområdena idrott och kultur samt offentliga miljöer, som säger att alla barn ska ha tillgång till idrott och kultur och att offentliga miljöer ska utformas så att de är attraktiva och inkluderande för barn. Fastighetskontoret är positiva till handlingsplanen som ytterligare konkretiserar arbetet för barns rättigheter. Kontoret genomför barnkonsekvensanalyser i alla större projekt där barn är målgrupp, och gör ständiga förbättringar i processen samt kunskapshöjande åtgärder till medarbetarna tillsammans med idrottsförvaltningen och barnombudsmannen med flera. I samband med den MR-utbildning som stadsledningskontoret tagit fram, som kontoret ska använda sig av under året, finns möjlighet att igen lyfta kunskapen om dessa frågor. Handlingsplanen skulle eventuellt kunna kompletteras genom att lägga till alternativt utveckla följande områden: hur stadens ungdomsråd ska se ut, en stadsövergripande kunskapsbank om hur man bäst tar hänsyn till barns behov i design och byggande inklusive utemiljöer samt hur stadens förvaltningar ska arbeta för barns tillgång till natur och lek i stadsrummet. Det sistnämnda är viktigt inte minst i en tätare och varmare stad. Förskolenämnden 18 (93) Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 mars 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Förvaltningen menar att handlingsplanen kan vara ett reellt stöd i arbetet med att stärka barnets rättigheter och inflytande. Vidare menar förvaltningen att upplägget kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet. Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till att staden antar en handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande som gäller samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Idrottsnämnden beslutar om omedelbar justering. Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 14 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på stadens arbete för att stärka barnets rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Överlag anser förvaltningen att texterna är för långa och upprepande och bör kunna komprimeras. Resultatmålens placering kopplat till handlingsplanens fokusområden bör ses över då några överlappar varandra. 19 (93) Förvaltningen har även identifierat ett antal områden där justeringar eller tillägg kan stärka dokumentet ytterligare. Förslag till justering/tillägg: Sid 4 Exempel på program Lägg till: Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Motivering: För att säkerställa att både kultur och idrott representeras i handlingsplanen, då båda områdena är centrala för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Sid 9 Kunskap och information, mål 2 Förtydliga skillnaden mellan de två resultatmålen då de innebär samma sak. Sid 11 Rutan ”Viktiga begrepp” Förslag: Flytta rutan med viktiga begrepp till inledningen som en egen rubrik, alternativt integrera begreppen i anslutning till respektive fokusområde. Motivering: Detta underlättar för läsaren att förstå och tillämpa begreppen i rätt sammanhang. Sid 18 Barns inflytande och rättigheter Under rubrik ”Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras anhöriga” Ändra formuleringen "Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Dock saknar barn den mognad, erfarenhet och kunskap som vuxna har och behöver därför också stöd från vuxenvärlden." Ändra formuleringen till: "Utifrån barnkonventionen har barn rätt till inflytande i alla frågor som berör dem. Barn och unga är de enda som har erfarenhet av hur det är att vara ung idag och är experter på sin situation. Barn har även rätt till skydd från vuxna när så krävs för barnets bästa.” Motivering: Bättre överensstämmelse med barnkonventionen. Det undviker att framställa barn som mindre kompetenta än vuxna och betonar istället deras unika perspektiv och rättigheter. Sid 19–20 Fokusområde "Välfärd och service", mål 3 Förslag: Förtydliga att ansvaret för att tillvarata barn och ungas röster ligger hos samtliga nämnder och bolag, alternativt hos kommunstyrelsen. 20 (93) Motivering: Detta skapar tydlighet i ansvarsfördelningen och säkerställer att alla verksamheter tar sitt ansvar. Sid 20 "Kultur, idrott och fritid" Lägg till: "en meningsfull fritid är en rättighet för alla unga i staden". Motivering: Det förstärker kopplingen till barnkonventionen. artikel 31 (rätt till lek, vila och fritid) och tydliggör att fritidsaktiviteter inte enbart är en service, utan en rättighet. Förvaltningen ser positivt på handlingsplanens konkreta exempel och föreslår ovanstående justeringar för ökad tydlighet. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag och mål. Kulturförvaltningen ser att vissa formuleringar i handlingsplanen med fördel kan ses över innan publicering för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv genomsyrar texten. Det gäller, exempelvis, det näst sista stycket på sida 18. Kulturförvaltningen anser här att formuleringen borde vara att barn har rätt till vuxnas stöd, snarare än att de som grupp i samhället saknar kunskap. Många gånger är det i stället vi vuxna som saknar kunskap om barns situation och behov i de beslut som vi fattar. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar och bolag. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser, former för dialog och inflytande och framtagande av relevant statistik och andra underlag som kan ligga till grund för analyser. Staden behöver samverka kring gemensamma metoder och arbetssätt för att arbeta intersektionellt med de olika perspektiv som omfattas av MR-programmet. Kulturförvaltningen ser att det kan finnas behov av stödmaterial liknande det som följde med det tidigare programmet för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad, som antogs av kommunfullmäktige 2017. Det stödmaterialet har varit mycket uppskattat och användbart för att integrera ett barnrättsperspektiv i kulturförvaltningens verksamhet. 21 (93) Utöver dessa övergripande synpunkter har kulturförvaltningen ett antal synpunkter och medskick gällande de mål där kulturnämnden lyfts fram som särskilt ansvarig nämnd. Kulturförvaltningen ställer sig bakom målen, men vill här konkretisera och sätta dem i en kontext utifrån förvaltningens ansvarsområden. Kunskap och information Mål 2 gör gällande att verksamheter som riktar sig till barn ska informera barn om deras rättigheter och erbjuda målgruppsanpassad information om sin verksamhet. Kulturnämnden är en av de nämnder som är särskilt ansvarig. Kulturförvaltningen ser positivt på målet men anser att det faktum att målet är tvådelat gör det otydligt. Att erbjuda målgruppsanpassad information om verksamheten och att informera barn om deras rättigheter är delvis olika saker. Målet om att informera barn om deras rättigheter är brett formulerat i handlingsplanen och det kan behövas ytterligare stöd och förtydliganden kring hur olika verksamheter ska tolka detta mål och vad det kan innebära i det dagliga arbetet. Kulturförvaltningens verksamheter arbetar redan idag med målgruppsanpassad information och kommunikation riktad till olika grupper av barn och unga. Detta är ett arbete som ständigt behöver vidareutvecklas. Kulturförvaltningen har positiva erfarenheter av att inkludera barn och unga i framtagandet av information och kommunikation för att förbättra träffsäkerheten. Ett exempel är att förvaltningen inkluderade unga i utformningen av en omfattande informationssatsning om stadens fritids- och ungdomsgårdar, med gott resultat. Ett annat exempel är att Kulturskolan har aktiverat deltagare som juniorkreatörer. Målet var att öka engagemanget för Kulturskolans sociala medier, samt att ge ungdomar erfarenhet att arbeta med konst, kultur och kommunikation under handledning och med en ekonomisk ersättning. Innehåll där Kulturskolan har involverat deltagare i skaparprocessen får oftast fler visningar och större engagemang än det innehåll som medarbetare skapat på egen hand. När det gäller delen om att informera barn om deras rättigheter arbetar inte minst biblioteken löpande med att informera om barnkonventionen och med att ge medarbetarna kunskap om hur denna ska implementeras i den dagliga verksamheten. Det finns även information på bibliotek riktad till barn om var de kan vända sig för att få hjälp och stöd i olika frågor. Välfärd och service Mål 4 under fokusområdet välfärd och service är: Staden erbjuder alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid. Kulturförvaltningen tycker att det är positivt att värdet av kultur och en meningsfull fritid för barn och ungas liv och utveckling lyfts fram så tydligt i handlingsplanen. En meningsfull fritid bidrar positivt till psykisk hälsa, skolresultat och innebär skyddsfaktorer som sociala sammanhang och extra vuxna som förebild och stöd. En meningsfull fritid för stadens barn och unga är en av kulturförvaltningens 22 (93) huvuduppgifter och viktigaste prioritering. Kulturförvaltningen arbetar med detta utifrån ett flertal olika strategier och riktlinjer. Några exempel på dessa är kulturskoleplanen, biblioteksplanen, program för barns rätt till kultur och strategierna för fritids- och ungdomsgårdar respektive parklekar. Dessa styrdokument betonar alla vikten av att ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter att delta i kultur eller fritidsverksamheter. Kulturförvaltningen delar bilden av att många barn redan idag är nöjda med sin fritid, men att det fortfarande finns grupper som inte är det. Barn och unga har olika behov och stadens verksamheter behöver vara lyhörda och erbjuda ett varierat utbud för att nå ut till alla. Enligt flera studier finns det olika faktorer som påverkar barn och ungas fritids- och kulturdeltagande. Det kan vara skillnader i tillgång till resurser, som pengar och tid samt i möjligheten att resa kollektivt till olika aktiviteter. Det finns skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller kulturdeltagande. Barn och unga med utländsk bakgrund uppvisar delvis andra mönster av kulturdeltagandet. Till exempel besöker de oftare bibliotek men kan möta hinder när de vill delta i det övriga kulturlivet. Samverkan mellan olika förvaltningar och bolag är viktig för att nå ut till fler och nya målgrupper och för att upprätthålla en god kvalitet i befintliga kultur- och fritidsverksamheter. Det är även viktigt att stadens förvaltningar och bolag samverkar för att förebygga och bekämpa diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Utifrån samordningsansvaret för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid samverkar kulturförvaltningen med stadens stadsdelsförvaltningar för att utveckla fritidsgårdar, parklekar och kolloverksamhet i syfte att göra verksamheterna attraktivare för fler. Vikten av samverkan, inte minst med skolor och öppna fritidsverksamheter, är även tydligt formulerat i den nya kulturskoleplanen. Delaktighet och inflytande Mål 1 under fokusområdet gör gällande att barn och unga ska ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska skapa former som ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande samt verka för att barn och ungas organisering tas tillvara som en del av stadens utveckling. Kulturnämnden är en av de särskilt ansvariga nämnderna. Delaktighet och inflytande är en bärande del i de strategier och riktlinjer som styr kulturförvaltningens verksamheter. Att barn och unga får vara delaktiga är inte bara en rättighet. Det är en förutsättning för att skapa verksamheter av hög kvalitet och relevans för dem som verksamheterna är till för. Inflytande och delaktighet i verksamheten är, exempelvis, en grundförutsättning för att göra stadens fritidsgårdar mer attraktiva och trygga för den underrepresenterade målgruppen tjejer. Kulturförvaltningen använder olika metoder för att inkludera barn och unga. Några exempel är medskapande aktiviteter, stöd till barn och ungas eget skapande, referensgrupper, fysiska och digitala förslagslådor, deltagarenkäter och UX-metoder 23 (93) (user experience) för att involvera barn och unga vid renoveringsarbete och inför skapandet av nya bibliotek. Inom ramen för samverkansuppdraget har kulturförvaltningen erbjudit omfattande kompetensutveckling för personal på fritids- och ungdomsgårdar för att ge dem verktyg som stärker barn och ungas deltagande och inflytande. Implementeringen av dessa kunskaper i verksamheterna är en viktig prioritering i det fortsatta arbetet. Samtidigt finns det fortfarande ett stort behov att utveckla ändamålsenliga former för att ge barn och unga verkligt inflytande. Former för dialog behöver anpassas efter olika gruppers förutsättningar och behov. En särskilt stor utmaning är att inkludera och få inspel från de barn och unga som inte tar del av stadens fritidsverksamheter idag. Stadens förvaltningar och bolag behöver stärka sin samverkan för att ge alla barn och unga möjligheten att göra sina röster hörda. Stadsarkivets synpunkter Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhällsstrukturer, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av information för framtida forskning. Stadsarkivet ska fortsätta att synliggöra grupper som varit underrepresenterade genom historien, lyfta fram barnrättsperspektivet i skolmaterial och publika program och öka kunskapen om barns villkor och rättigheter genom att bidra med det historiska perspektivet. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 18 februari 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 mars 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Anders Edin (SD), se Reservationer m.m. 24 (93) Särskilt uttalande av Elin Hjelmestam (L) och Ashna Ibrahim (C), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen tillstyrker att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barns rättigheter och inflytande. Förvaltningen saknar dock tydliga skrivningar om vikten av god inomhusmiljö för barns hälsa och utveckling i förslaget till plan. Under föreslagna mål 1) ”att Stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer”, 2) ”att stadens skolor och förskolor ger alla barn och unga möjlighet till en god språkutveckling och att tillägna sig det svenska språket och mål” och 5) ”att offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn” lyfts visserligen vikten av goda livsvillkor för barnen fram. Förvaltningen anser dock att handlingsplanen inte tillräckligt tydligt framhåller vikten av god inomhusmiljö för barn och ungas hälsa, utveckling och välbefinnande. Miljöförvaltningen har inom tillsynsområdet förskolor och skolor sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 genomfört barnkonsekvensanalyser i beslut som inte är i linje med barnens bästa, alternativt vid betungande beslut gentemot en verksamhetsutövare i syfte att förstärka bedömningen enligt miljöbalken med stöd av barnkonventionen. Enligt artikel 3 Barnkonventionen ska vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Inomhusmiljön i skolor och förskolor är viktig för både hälsa och välbefinnande. Barn och unga spenderar mycket av sin vakna tid i förskolor och skolor. Exempel på hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön är astma, allergi, symtom i ögon, näsa och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Inomhusmiljöer där barn vistas dagligen har stor inverkan på barnens utveckling. En god ljudmiljö främjar barns hälsa genom bättre koncentrationsförmåga och ökad inlärningsförmåga, ökad social interaktion och lägre stressnivåer. För höga ljudnivåer kan leda till hörselskador. Bakgrundsbuller och oönskat ljud kan påverka barns språkutveckling. Inlärning och språkutveckling påverkas särskilt hos barn som har ett annat modersmål än språket de lyssnar på eller barn med andra typer av svårigheter såsom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dyslexi. Handlingsplanen framhåller att förskolor ska erbjuda alla barn en stimulerande språklig miljö och att stor vikt ska läggas vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. För att göra detta krävs goda ljudförhållanden. Höga ljudnivåer och buller leder även till försämrad livskvalitet genom att störa exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling eller sömn. Buller kan påverka barn i deras boendemiljö och under vistelsen i förskolor och skolor under dagtid. Sedan många år tillbaka har buller från 25 (93) fasta installationer i skolor och förskolor varit den vanligast förekommande anmärkningen som behöver följas upp av miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen utför löpande tillsyn på förskolor och skolor i alla stadens stadsdelar och följer upp allvarliga brister. Under 2026 kommer förvaltningen utöka sin tillsyn och inkludera pedagogisk omsorg (barntillsyn i hemmiljö och i särskild lokal). Även tillsyn på stadens samtliga öppna förskolor har utförts de senaste åren. Barns stadigvarande vistelse i offentliga lokaler är prioriterat av förvaltningen sedan många år tillbaka. Handlingsplanen lyfter att ”Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra att få sina rättigheter tillgodosedda” och ”stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer”. Sedan år 2016 genomför miljöförvaltningen Riktad bostadstillsyn i socioekonomiskt svaga områden. Denna tillsyn sker huvudsakligen i stadens fokusområden, men vid tips om dåliga boendemiljöer i fastigheter i andra delar av staden riktas tillsyn även mot dessa. Inom ramen för den riktade bostadstillsynen uppmärksammas brister i inomhusmiljön. Enligt Miljöhälsoenkäten ”Våra analyser av befolkningens miljöhälsa — Folkhälsomyndigheten” upplever många människor hälsorelaterade besvär på grund av sin inomhusmiljö, särskilt i flerbostadshus i tätorter. I enkäten anges att socioekonomiska skillnader i boende och närmiljö skapar ojämlika förutsättningar för en god inomhusmiljö. Barnkonsekvensanalyser är även viktiga att genomföra i samband med planering och beslut kopplat till stadsutveckling. Särskilt beslut som involverar överväganden kopplat till trafikbuller och luftföroreningar. Dessa är ett par av de största riskerna för skadlig miljöexponering där barn och unga är särskilt känsliga enligt Miljöhälsoenkäten. Det bör lyftas i handlingsplanen att barnkonsekvensanalyser ska genomföras i samband med beslut om planer som har inverkan på barns exponering av skadlig miljöpåverkan. Slutligen vill förvaltningen uppmärksamma att Kemikalieperspektivet inte lyfts i handlingsplanen. Barn är särskilt känsliga för skadliga ämnen, och särskilt känsliga redan innan de föds. En stor del av kemikaliepåverkan kommer från barnens boendemiljö och i den delen är det viktigt för staden att nå ut till vårdnadshavare och blivande vårdnadshavare genom kommunikation. Dessutom behöver alla verksamheter i staden där barn vistas arbeta löpande med att fasa ut skadliga kemikalier. Servicenämnden Servicenämnden beslutade genom delegationsbeslut fattat av nämndens ordförande den 6 mars 2026 följande Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 26 (93) Serviceförvaltningen ser positivt på handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030, då den konkretiserar stadens arbete mot de övergripande målsättningarna och samtidigt stödjer implementeringen av MR- programmet. Förvaltningen anser att gemensamma mål skapar tydlighet och ser vinster med att handlingsplanen utgör ett gemensamt underlag för stadens nämnder och bolag samtidigt som flexibiliteten att utforma nämndspecifika aktiviteter är ändamålsenlig för respektive nämnds styrning. Handlingsplanen beskriver flera goda exempel på insatser och aktiviteter som kan bidra till förflyttningar i att säkerställa barnets rättigheter och inflytande. För att ytterligare stärka genomslaget och den praktiska tillämpningen bedömer förvaltningen att handlingsplanen skulle vinna på en mer lättillgänglig struktur och ett ännu tydligare fokus på genomförandefrågor i syfte att ge nämnder och bolag reellt stöd i arbetet med tillämpning. Implementeringen skulle också kunna stärkas genom att införandet tydligare kopplas till budgetaktiviteter i kommande budgetar, vilket kan bidra till gemensamma styrsignaler och underlätta styrning, uppföljning, samverkan och tillämpning. För att säkerställa långsiktig effekt av såväl handlingsplanen som MR-programmet är det vidare strategiskt viktigt att kommunstyrelsen även fortsättningsvis har ett övergripande ansvar för samordning, stöd och uppföljning. Kontaktcenter är den verksamhet under nämnden som i sitt uppdrag möter vårdnadshavare, och därmed indirekt barn, i kontakter som rör förskola och skola. Förvaltningen bedömer att förslaget inte medför några omfattande förändringar i den praktiska verksamheten då Kontaktcenter redan idag arbetar i linje med handlingsplanens inriktning genom att informera och vägleda vårdnadshavare. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030. Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan har tagits fram inom området barnrätt så att det blir tydligare och mer konkret gällande stadens ambition och vad som förväntas inom stadens barnrättsarbete. En handlingsplan underlättar uppföljningen av arbetet i ordinarie processer. 27 (93) Som helhet anser förvaltningen att målen i handlingsplanen är relevanta och tar upp angelägna områden för staden att arbeta vidare med. Förvaltningen hade önskat en ännu tydligare ambitionsnivå gällande stadens delaktighetsarbete för barn och unga, hur långt vill staden att verksamheterna ska nå inom delaktighetstrappans fem nivåer (att bli lyssnad till, att få stöd att uttrycka sina åsikter, att åsikter och synpunkter beaktas, att involveras i beslutsprocesser, att dela inflytande och ansvar i beslutsprocesser). När det gäller barn med funktionsnedsättningar så är de en särskilt utsatt grupp som förvaltningen anser inte lyfts fram i tillräcklig utsträckning i handlingsplanen. Som exempel kan nämnas avsnittet Bakgrund där barn med funktionsnedsättningar skulle kunna ha en särskild plats i likhet med andra särskilt utsatta grupper av barn. Barn med funktionsnedsättningar bör även lyftas fram i avsnittet om Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare Fokusområde: Kunskap och information I målet ”stadens medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser av verksamheter kan göras” vill förvaltningen uppmärksamma att det eventuellt har blivit ett syftningsfel. Att det som åsyftas troligen är att barnkonsekvensanalyser i verksamheter kan göras, hur barn påverkas av olika beslut och åtgärder inom verksamheten. I exempel på kunskapshöjande insatser föreslår förvaltningen ett tillägga till ”deltagande i stadens egna utbildningar och nätverk”. Fokusområde: Välfärd och service Förvaltningen ser positivt på att barn i utsatta situationer uppmärksammas i handlingsplanen. På sidan 12 återfinns detta stycke: ”Om barnet riskerar att fara riktigt illa kan barnet skyddas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), även när vårdnadshavare inte vill det. Barnet placeras då i ett familjehem eller på en institution som kallas hem för vård eller boende (HVB). Placerade barns hälsa är sämre än andra barn och många får inte den skolgång de har rätt till. Situationen för barn och unga som är placerade på HVB-hem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av larm om missförhållanden och våld.” Förvaltningen föreslår en omformulering av stycket till att istället fokusera på barn i samhällsvård. Om ett barn placeras enligt LVU eller enligt socialtjänstlag (2025:400) handlar främst om samtycke från vårdnadshavare eller den unge själv (om hen är över 15 år) och inte hur illa barnet riskerar att fara. Gällande skrivningarna om placerade barns hälsa och skolgång föreslår förvaltningen följande nyansering ”På gruppnivå är placerade barns hälsa sämre än andra barns och i vissa fall brister rutiner för att säkerställa att placerade barn får en obruten skolgång då de placeras”. Förvaltningen vill även göra ett förtydligande att Statens institutionsstyrelse ansvarar för och driver särskilda ungdomshem. Det är bra att gruppen barn i osäkra boendeförhållanden 28 (93) nämns men förvaltningen saknar att barn som anhöriga uppmärksammas exempelvis barn som växer upp med föräldrar med beroende problematik eller psykisk ohälsa. Detta är en grupp av barn där det finns mycket evidens att de har en ökad risk för ohälsa och sämre livsvillkor både under barndomen och som vuxna. Förvaltningen ser positivt på att det beskrivs i handlingsplanen att göra en orosanmälan är ett sätt att ta ansvar för barn som riskerar fara illa och att det kan hjälpa socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. Förvaltningen vill dock framhålla vikten av ett förtydligande i texten då det är fler personalgrupper än de som nämns i handlingsplanen som har anmälningsskyldighet för barn som riskerar fara illa. I avsnittet som handlar om socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare önskar förvaltningen några förtydliganden. Det är viktigt att verksamheterna säkerställer att alla beslut och åtgärder som rör barn har ett barnrättsperspektiv. Det räcker inte med ett barnperspektiv då det främst används som beskrivning av vuxnas sätt att se på barns behov. Förvaltningen vill även framhålla att det kan bli otydligt att socialtjänsten nämns i rubriken för denna del eftersom målen rör alla verksamheter som möter barn och dess vårdnadshavare vilket är en mängd verksamheter inom staden förutom socialtjänsten. Fokusområde: Delaktighet och inflytande I den sista delen som handlar om delaktighet och inflytande behöver det förtydligas att detta endast handlar om grupper av barn. Om det är tänkt att även enskilda barn omfattas av målet Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som rör dem bör det framgå, exempelvis i resultatmål fyra som nu är ”Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs.” I denna del återfinns även att stadens verksamheter ska samarbete med civilsamhällesorganisationer vilket förvaltningen ser positivt på då det ligger i linje med ambitionerna i nya socialtjänstlagen. Förvaltningen skulle dock önska ett förtydligande om stadsledningskontoret menar samarbete kring insatser utifrån den definition som avses med insatser i socialtjänstlagen eller om det snarare är åtgärder och insatser som synliggör och främjar barnets rättigheter som avses. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) och Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 29 (93) Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för barns rättigheter och inflytande. Fokusområdet kunskap och information har som mål att stadens medarbetare har god kunskap om barnkonventionen och vad den innebär för verksamhetens skyldigheter, om bemötande av barn samt om hur barnkonsekvensanalyser av verksamheten kan göras. Fokusområdet välfärd och service har som mål att ett barnrätts-perspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp och att staden ska genomföra bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga. Stadsbyggnadskontoret pekas även ut som särskilt ansvariga för målet att barn och unga har ska ha inflytande i stadsutvecklings-processen och i utformandet av offentliga miljöer. Stadsbyggnadskontoret har en upparbetad rutin för att integrera ett barnrättsperspektiv i de förslag och beslut som kontoret tar fram. Stadsbyggnadskontoret, tillsammans med exploateringskontoret, tog för några år sedan fram en guide som beskriver kontorens rutiner för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv kontinuerligt integreras genom plan- och exploateringsprocessen. Detta sker genom att alla projekt ska göra en nulägesanalys, och där det är relevant, formulera effektmål och projektmål för hur barnrättsperspektivet ska inkluderas. Projektet ska även, under processens olika skeden, göra löpande analyser av detaljplanens konsekvenser för barn. Guiden ger även stöd i avvägningen när det är lämpligt och meningsfullt att göra en större involveringsinsats med barn och unga i plan-processen, det vill säga när det finns förutsättningar för att faktiskt kunna ta om hand de synpunkter som lämnas. Kontoret redovisar även, sedan ett antal år tillbaka, respektive ärendes konsekvenser för barn i tjänsteutlåtanden för beslut i stadsbyggnadsnämnden. Sammantaget ser stadsbyggnadskontoret handlingsplanen som ett bra stöd för kontoret i att fortsätta utveckla sina rutiner och arbetssätt. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 mars 2026 följande. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom framtagandet av sex handlingsplaner, där handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är en. 30 (93) Trafikkontoret delar uppfattningen om att de mänskliga rättigheterna är odelbara och att ingen rättighet är viktigare än någon annan. I handlingsplanen definieras barn som alla under 18 år, kontoret vill belysa vikten av att synliggöra individers och gruppers olika behov utifrån levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplanen beskriver det här väl genom att lyfta orsaker till att barn ej kan behandlas som en homogen grupp. Kontoret vill dock belysa att ”annan könstillhörighet än pojke och flicka” endast nämns vid ett enstaka tillfälle, medan ”pojke” och ”flicka” nämns vid ett flertal. Kontoret föreslår därmed att se över hur könstillhörighet beskrivs och används i handlingsplanen. Lika så lyfter aldrig handlingsplanen sexuell läggning, något som avviker från resterande delar av MR- programmet. Handlingsplanen för barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att nå det övergripande målet ”Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor” i enlighet med barnkonventionen. Målformuleringarna med effekt-och resultatmål är överlag tydligt formulerade, lika så de aktiviteter som handlingsplanen föreslår. Inom ramen för fokusområde ”kunskap och information” delar Trafikkontoret uppfattningen om att barns tillgång till information i frågor som berör dem är nära anknutet till barnets rätt till delaktighet. Inom trafikkontorets verksamhet är det främst vid enskilda projekt samt vid arbete med att säkra skolvägar som barn berörs och därmed har behov av information. Vid dess tillfällen instämmer kontoret att medarbetaren bör ha god kunskap om hur barn bemöts på ett respektfullt vis samt anpassar informationen efter barnets behov. Trafikkontoret instämmer därmed att medarbetare bör ha en generell kunskap om kontorets skyldigheter kopplat till barnkonventionen, vilket idag kan utvecklas på kontoret. De medarbetare som arbetar inom projekt och verksamhet som fokuserar på barn och barnrättsperspektivet har dock mycket goda kunskaper inom ämnet. Det finns även medarbetare på trafikkontoret som regelbundet deltar och håller workshops med fokus på barnrättsperspektiv och barns behov i syfte att sprida kunskapen. Handlingsplanen lyfter att medarbetare inom staden ska ha goda kunskaper om hur barnkonsekvensanalyser kan göras. Trafikkontoret instämmer att barnkonsekvensanalyser kan vara ett bra verktyg för att säkerhetsställa barnrättsperspektivet och välkomnar att se över hur arbetet kan utvecklas. Kontoret bedömer att kunskap om hur en barnkonsekvensanalys genomförs finns hos de medarbetare som arbetar med att skapa trygga och attraktiva offentliga miljöer för barn och görs i hög grad men mer informellt. Metoden barnkonsekvensanalys kan användas mer systematiskt för att säkerhetsställa barnrättsperspektivet bedöms. De medarbetare som arbetar inom verksamhet som berör barn har alltid barnets bästa, eventuella konsekvenser och barnrättsperspektivet i beaktande. 31 (93) Gällande fokusområde ”välfärd och service” delar trafikkontoret uppfattningen om att de verksamheter och aktiviteter som berör barn ska inkludera ett barnrättsperspektiv. Trafikkontoret har de senaste åren arbetat med att stärka barnrättsperspektivet vid planering av det offentliga rummet, med särskilt fokus på de platser där barn och unga vistas. Framförallt handlar kontorets och stadens arbete om att göra det säkert för barn att vistas och röra sig fritt i det offentliga rummet. De senaste åren har trafikkontoret arbetat med att säkra gång-och cykelstråk till skolor och förskolor. Skolor ligger ofta i anslutning till idrottsanläggningar och andra miljöer där barn rör sig på fritiden, därav är det ett viktigt arbete för att barn ska kunna ta del av kultur och fritid på lika villkor. Inom fokusområdet ”välfärd och service” har trafiknämnden utpekat ansvar för mål 5 - Offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn. Kontoret har flera goda exempel på satsningar där barn bjudits in till dialog i syfte att utveckla idéer och bidra till utformning av stadsmiljön, till exempel genom offentlig konst. Ett exempel på en sådan satsning som genomförts var i samband med en planerad upprustning av Akalla torg. Elever bjöds in tillsammans med en konstnär i syfte att utforma konst på torget. Liknande satsningar har även genomförts för tunnlar och andra torg i ytterstadsområden. Inom fokusområdet ”delaktighet och inflytande” beskrivs ytterligare vikten av att enskilda barn såväl som barn i grupp får vara delaktiga och ha inflytande i frågor som berör dem. Handlingsplanen lyfter vikten av att barnets perspektiv även tas till godo, vilket kontoret instämmer med. I upprustningsprojekt av offentliga rum, såsom exemplen i ovanstående stycke, är dialog en del av ordinarie verksamhet där barn är en viktig målgrupp. Speciellt i de områden där barn ofta vistas såsom nära skolor, parker, torg och i gatumiljöer nära dessa målpunkter. Trafikkontoret ämnar fortsätta utveckla arbetet med att inkludera och ta till vara på barns synpunkter i planering av det offentliga rummet. Sammanfattningsvis ser trafikkontoret framemot att se hur målsättningarna i handlingsplanen kan stärka stadens gemensamma arbeta med att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. 32 (93) Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen välkomnar att det tas fram en handlingsplan för att stärka barnets rättigheter och inflytande. Att stärka barns rättigheter är ett uppdrag för hela staden och flera av de utmaningar som är kopplade till området kräver en sammanhållen strategi där stadens förvaltningar arbetar gemenensamt och koordinerat. De områden som lyfts fram är angelägna och de utvecklingsområden som lyfts är viktiga. Att besluta om ett handlingsprogram är en tydlig styrsignal för förvaltningarna att fortsätta att prioritera barns rättigheter och livsvillkor. Förvaltningen ser samtidigt att det stora antalet mål, varav många är allmänt hållna, blir svåra att hantera. Handlingsplanen kopplad till barns rättigheter i Stockholm stad innehåller sju effektmål. Till dessa kopplas totalt 26 resultatmål varav utbildningsnämnden är utpekat som särskilt ansvarig för 20. Utifrån målen ska nämnder och bolagsstyrelser utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå de effektmål där nämnden är utpekad som ansvarig. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande är en av sex handlingsplaner kopplade till det övergripande MR-programmet, varav varje program innehåller mål där förvaltningarna ska formulera egna aktiviteter och följa upp mål. Flera av målen är överlappande. Sammantaget innebär styrningen att antalet mål och aktiviteter som ska knytas till MR-programmet och de tillhörande handlingsplanerna blir väldigt många. För utbildningsförvaltningens del finns redan, för nästan alla mål inom handlingsplanen, parallell styrning som ger nämnden skyldigheter att arbeta med frågorna och dokumentera insatser, till exempel i stadens budget, lagstiftning, läroplaner, samverkansöverenskommelser, Konventionen om barnets rättigheter, Agenda 2030 med flera. När ett stort antal ytterligare mål tillförs där varje mål i sig innehåller ett relativt stort tolkningsutrymme så finns det en risk att arbetet blir ofokuserat och svåröverblickbart. Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå tydliga resultat. Förvaltningen anser därför att det bör göras en tydligare prioritering så att antalet mål minskar. Förvaltningen vill i sammanhanget också påminna att en stor andel av barn och unga folkbokförda i Stockholms stad går i fristående verksamheter och i verksamheter hos andra kommunala huvudmän. Flera av målen i planen är riktade till ”stadens verksamheter” vilket för skolans område innebär att målen och insatserna begränsas till barn och elever i den kommunala verksamheten. Samtidigt är det övergripande målet att säkerställa ”alla barns rättigheter och inflytande”, det vill säga oavsett vilken huvudman eleven genomför sin skolgång. Konsekvenser för barns rättigheter samt jämställdhetsanalys Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. 33 (93) Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Programmet ska fungera som ett paraply för de sex tillhörande handlingsplanerna. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande konkretiserar stadens arbete i enlighet med barnkonventionen. Stockholms stad ska vara en demokratisk och hållbar stad för alla och präglas av öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att barnets rättigheter och inflytande är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Detta innebär till exempel att staden ska ha fokus på att bryta ojämlikheten i barns uppväxtvillkor samt säkerställa barnperspektivet och barns delaktighet och inflytande i stadens verksamheter. Förvaltningen anser att denna inriktning syns väl i handlingsplanen för barns rättigheter och inflytande. Förvaltningen ser positivt på att stadens arbete för barnets rättigheter och inflytande förtydligas i en handlingsplan. Att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. För att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart är det nödvändigt att det ingår i respektive verksamhetsplanering och följs upp i stadens befintliga uppföljningsprocesser. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Som svar på remissen hänvisar överförmyndarnämnden till förvaltningens tjänsteutlåtande. 34 (93) Reservation av Cornilla von Plomgren (M) och Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Överförmyndarnämnden ser positivt på förslaget eftersom det konkretiserar stadens arbete med barnrättsfrågor och gör att det finns tydliga mål att sträva mot i form av fokusområden. Informationsskyldighet till barn Ärenden som innefattar barn är utgör en stor del av Överförmyndarnämndens arbete och inte sällan berörs barn som på olika sätt har utsatta levnadsförhållanden. Nämnden fattar exempelvis beslut om god man för ensamkommande barn, medförmyndare och särskilt förordnad förmyndare. Nämnden bereder för närvarande barn från 16 års ålder möjlighet att själva yttra sig i dessa ärenden. Barn från 16 års ålder får även yttra sig vid samtycke till köp eller försäljning av bostadsrätt samt vid ansökan om uttag från överförmyndarspärrade konton. Barn från 16 år kan även få tillstånd att driva näring, om barnets vårdnadshavare samtycker till detta och formellt ansöker för barnet. Sedan tidigare har Överförmyndarnämnden tagit stöd av skrivelser i Föräldrabalken där det framgår att barn från och med 16 års ålder får yttra sig i viktiga frågor som berör dem1 vilket får anses vara i linje med nu presenterad handlingsplan. Överförmyndarnämnden noterar vidare särskilt skrivelsen om att inflytande från barn ska ges utifrån barnets ålder och mognad och konstaterar att detta i fråga om yttrande från barn även skulle kunna innefatta barn som är yngre än 16 år, vilket också är något som har diskuterats på Överförmyndarförvaltningen. Aktuell handlingsplan ger således större utrymme för även yngre barns delaktighet i beslut som berör dem och är en fråga som Överförmyndarnämnden skulle kunna diskutera vidare. Samverkan inom staden Överförmyndarnämnden tar vidare särskilt fasta på skrivelser i handlingsplanen som rör behov av samverkan och stöd mellan nämnder och andra aktörer i staden som hanterar frågor som berör barn. Överförmyndarnämnden har under år 2025 identifierat just ett sådant ett behov relaterat till den egna verksamheten och har på eget initiativ initierat ett samverkansarbete med Socialnämnden. Nämnden har under föregående år tagit kontakt med Kompetenscenter barn och unga där syftet med kontakten bland annat har varit att ta del av Socialnämndens dokumentation för kommunicering med barn, samverkan kring frågor om barn där behov av medförmyndare har identifierats samt frågor om orosanmälan av barn. Det står för Överförmyndarnämnden klart att Socialnämnden besitter kunskap och erfarenhet i barnfrågor som Överförmyndarnämnden önskar ta del av i utbyte med information om den egna verksamheten och arbete med barnrättsfrågor. Överförmyndarnämnden har även som en del i sin kompetensutveckling rörande barnrättsfrågor under år 2025 tagit del av en föreläsning från stadens barnombudsman. Den handlingsplan som stadsledningskontoret presenterar visar alltså enligt Överförmyndarnämndens 35 (93) bedömning att nämndens insatser för kompetensutveckling och samverkan följer stadens handlingsplan i barnrättsfrågan. Skydd för barn som anhöriga till huvudmän Av handlingsplanen framgår att barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra att få sina rättigheter tillgodosedda och ett av målen i handlingsplanen handlar om att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Överförmyndarnämnden uppmärksammar i sin verksamhet inte sällen barn till vuxna vårdnadshavare där vårdnadshavaren är i behov av en ställföreträdare till följd av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande. Det är inte osannolikt att ett barn på olika sätt kan fara illa med en vårdnadshavare med denna typ av svårigheter men det är inte heller garanterat att så är fallet. Att enskilda är vårdnadshavare till barn är vidare inte i sig skäl nog för att förordna en god man eller förvaltare för vårdnadshavaren, däremot så upprättar nämnden som regel orosanmälningar till socialtjänsten i de fall som det finns en oro för att barnet inte får sina behov tillgodosedda av sin eller sina vårdnadshavare. Överförmyndarnämnden kan också i vissa fall göra riktade rekryteringsinsatser för att mer skyndsamt hitta en ställföreträdare då den enskilde i behov av en ställföreträdare är vårdnadshavare för ett minderårigt och hemmaboende barn. Genom att tillgodose hjälpbehovet för de vårdnadshavare som är i behov av en ställföreträdare gagnas även barnen till desamma. Ny lagstiftning på överförmyndarområdet Överförmyndarnämnden står med största sannolikhet inför stora förändringar i verksamheten med anledning av de lagändringar som förväntas träda i kraft från och med den 1 juli 2026 och som presenteras i regeringens proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på. Förändringarna berör nämndens handläggning och tillsyn av uppdrag med vuxna huvudmän men omfattar även förändringar som stärker barnets rätt i förhållande till sina förmyndare samt förenklar och förstärker Överförmyndarnämndens tillsyn över förordnade förmyndare. I propositionen stärks huvudmannens rätt att ta del av uppgifter om uppdraget från sin ställföreträdare, också då ställföreträdaren är en förordnad förmyndare för en minderårig. I propositionen framgår att förordnade förmyndare till omyndiga som har fyllt 16 år löpande ska hålla den omyndige informerad om uppdraget om det inte finns särskilda skäl mot det. Propositionen föreslår även att en förordnad förmyndare ska vara skyldig att höra ett barn som fyllt 16 år i viktiga frågor som berör hen om det lämpligen kan ske, på samma sätt som ställföreträdare nu är skyldiga att höra vuxna huvudmän3. Propositionen framhåller att den förordnade förmyndaren ska informera även yngre barn om det bedöms vara till barnets bästa4. Överförmyndarnämnden konstaterar således att barn med förordnade förmyndare kommer att ha rätt till större information vilket är i linje med nu aktuell handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Överförmyndarnämndens barnrättsarbete 36 (93) Överförmyndarnämnden har sedan ett antal år tillbaka en barnrättsgrupp där arbetet har med barnrättsfrågor har intensifierats under år 2025. Under stadens barnrättsvecka, vecka 47 år 2025, höll handläggare vid Överförmyndarförvaltningen en digital presentation av nämndens barnättsarbete som var tillgänglig för anställda i staden. Syftet med presentationen var att synliggöra nämndens arbete med barnrättsfrågor och informera om vårt tillsynsarbete över stadens alla förmyndare. Överförmyndarnämndens uppfattning är att det finns ett fortsatt behov av att synliggöra och informera om vår organisation, särskilt för att andra aktörer i staden ska kunna flagga upp oro för barn eller deras vårdnadshavare där Överförmyndarnämnden bör vidta åtgärder. Överförmyndarnämnden ser ett fortsatt behov av att framöver ytterligare stärka barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet och arbeta mer medvetet med barnkonsekvensanalys i samtliga processer och dokumentera detta genom att skapa och utveckla rutiner. Överförmyndarnämnden tror även att samverkan med socialnämnden kan komma att ge resultat i form av djupare kompetens vid kommunikation med barn, bättre samarbete i individärenden som rör barn samt bättre kompetens rörande orosanmälningar av barn. I det sistnämnda planeras en utbildning för samtliga på Överförmyndarförvaltningen år 2026. Överlag ser överförmyndarnämnden fram emot stadens handlingsplan för barnets rättigheter i egenskap av konkret verktyg att arbeta med där tydliga mål finns kopplat till barnkonventionen. Nämnden kommer med en tydlig handlingsplan genom sin barnrättsgrupp att kunna formulera tydligare riktning och mål för det barnrättsarbete som för närvarande pågår hos Överförmyndarnämnden. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen avseende handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Lena Preutz (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stefan Ennerfelt (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positivt till handlingsplan för barnets rättigheter. Den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka barnrättsarbetet i staden. Förvaltningen välkomnar särskilt att handlingsplanen utgår från barnkonventionens grundläggande artiklar och betonar barnets bästa, icke-diskriminering, barns rätt till utveckling samt barns rätt att komma till tals. I handlingsplanen framkommer behovet av att öka 37 (93) kunskap och information om barnrätten vilket bedöms vara av vikt. Det nämns att verksamheter behöver ha fördjupad kunskap beroende på uppdrag och målgrupp. Det kan dock finnas ett behov av ett övergripande stöd i barnrättsarbetet för att säkerställa en likvärdig tillämpning av handlingsplanen. Förvaltningen ser positivt på att handlingsplanen benämner olika verksamheter där det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor, så som skola, förskola, socialtjänst, öppna verksamheter m.m. Det är även av stor betydelse att upphandling nämns som en viktig del där barns rättigheter och levnadsvillkor bör beaktas, exempelvis att det i praktiken kan handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende barns rättigheter. Detta kan kopplas till barnkonventionen artikel 3, barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Gustav Johansson mfl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Urban Rybrink (L), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. En styrka i handlingsplanen är att den ger en samlad och nyanserad bild av barns levnadsvillkor i Stockholms stad. Genom att synliggöra skillnader kopplade till socioekonomi, hälsa, trygghet, diskriminering och tillgång till välfärd tydliggörs behovet av ett fortsatt systematiskt barnrättsarbete. Det är även positivt att handlingsplanen omfattar alla stadens verksamheter och markerar att barnets rättigheter är ett gemensamt ansvar. Genom att formulera mål som anger önskade förbättringar snarare än detaljerade åtgärder skapas utrymme för verksamhetsnära anpassningar. I och med att handlingsplanen är avsedd att ersätta stadens tidigare program för barnets rättigheter och inflytande är det viktigt att säkerställa att ambitionsnivån inte sänks. Det tidigare programmet gav tydligare vägledning för hur barns rättigheter ska beaktas i stadens samlade beslutsfattande. Programmet betonade att barn är rättighetsbärare och att principen om barnets bästa ska vägas in vid alla beslut som påverkar barn, även vid övergripande prioriteringar såsom budgetbeslut, investeringar och beslut som formellt riktar sig till vuxna, men som får konsekvenser för barns livsvillkor. I handlingsplanen är barnets bästa fortsatt en central utgångspunkt, men 38 (93) det framgår inte lika tydligt hur principen ska tillämpas i strategiska beslut och i stadens resursfördelning. Det är bra att perspektivet om att barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande lyfts. Däremot saknas det en tydlig skrivning om vikten att ge barn återkoppling på det som barn har fått vara med och påverka. Handlingsplanen lyfter att ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Det kan förtydligas med att olika diskrimineringsgrunder påverkar varandra och ökar utsattheten. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Reservation av Olof Peterson m.fl (M) och Christer Eriksson (C), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att stärka barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stads verksamheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Det är positiv att förslaget till ny handlingsplan bygger vidare på, och konkretiserar vissa delar av, det tidigare beslutade programmet för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Det ger verksamheterna förutsättningar att fortsätta utveckla och bygga vidare på det arbete som redan påbörjats. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen av MR-programmets handlingsplaner på ett tydligt sätt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande formuleras nio effektmål och 26 resultatmål, varav 25 av resultatmålen riktar sig till stadsdelsnämnderna. Inom ramen för det samlade MR-programmet finns sex framtagna handlingsplaner som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. I de handlingsplaner som tagits fram finns det 82 – av totalt 90 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. 39 (93) Förvaltningen ställer sig även positiv till de förslag på insatser, aktiviteter och stöd som omnämns i programmet, det skapar goda förutsättningar för att ytterligare stärka arbetet med att utveckla våra verksamheter i enlighet med programmet. Förvaltningen skulle önska att följande perspektiv också lyfts in i handlingsplanen: Under avsnittet om kultur, idrott och fritid bör det tydliggöras att fritidsverksamheten även behöver nå ut på sociala medier och om möjligt erbjuda en tryggplats på den digitala arenan. Förvaltningen önskar att hänvisningen till barnkonventionens olika artiklar blir mer konsekvent genom handlingsplanen. I remissutgåvan på handlingsplanen refereras till barnkonventionen i inledningen samt under avsnittet om socialtjänsten men i övrigt saknas referenser till artiklar. Förvaltningen anser att det vore bra med en mer konsekvent linje genom dokumentet och att hänvisningar till olika artiklar skapar en ökad förståelse om kopplingen mellan handlingsplanen och barnkonventionen. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Sett till programmet i sin helhet bedöms programmet även ha en positiv effekt på arbetet med jämställdhet, arbetet mot rasism och diskriminering i stort. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) och Shahin Soltan (C), se Reservationer m.m. Reservation av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget till handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Handlingsplanen utgör ett viktigt styrdokument för att stärka ett rättighetsbaserat arbetssätt och säkerställa barns rättigheter i stadens verksamheter i enlighet med barnkonventionen. Handlingsplanen har ett helhetsperspektiv och tydligt fokus på barn i utsatta situationer. Förslagen ligger väl i linje med stadsdelsförvaltningens kärnuppdrag inom förskola, socialtjänst, fritidsverksamhet och lokalt trygghetsarbete. Förvaltningen välkomnar särskilt betoningen på tidiga och samordnade insatser. 40 (93) Handlingsplanen betonar att stadens verksamheter ska ta tillvara barn och ungas åsikter, idéer och perspektiv, med särskilt fokus på socialtjänsten som möter särskilt sårbara barn och barn som kan ha svårt att uttrycka sina behov. Att inhämta synpunkter från barn i socialtjänstens verksamheter är förenat med etiska utmaningar, eftersom dessa barn ofta befinner sig i utsatta situationer. Det är också viktigt att beakta att en mindre grupp barn på lokal nivå inte alltid kan representera en bredare mångfald av perspektiv. Risken finns att delaktigheten upplevs som begränsad eller otillräcklig om urvalet inte är representativt. Förvaltningen ställer sig bakom ambitionen att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande, men anser att handlingsplanen behöver tydliggöra ambitionsnivån och ange mer konkreta former för hur delaktigheten ska genomföras i praktiken. Förvaltningen efterfrågar vägledning kring vilka metoder och strukturer som ska användas för att säkerställa att barns och ungas delaktighet blir systematisk, inkluderande och reellt påverkansskapande. Detta gäller särskilt inom socialtjänstens verksamheter, där målgruppen kan ha särskilda svårigheter att göra sina röster hörda. Förvaltningen ser ett behov av ytterligare konkretisering av vad som förväntas genomföras på lokal nivå. För närvarande är det otydligt vilka förväntningar staden har på en lokal samordnande funktion, och hur denna funktion bör utformas och resurssättas. Förvaltningen efterfrågar därför en tydligare ambitionsnivå från stadens sida, så att den lokala samordningen kan bedrivas på ett likvärdigt sätt i alla stadsdelsförvaltningar. Tydligare vägledning kring prioriteringar, ansvarsfördelning och förväntad ambitionsnivå för stadsdelsförvaltningarna skulle underlätta implementeringen och minska risken för otydlighet i uppdraget. Förvaltningen är positiv till att uppföljning ska ske inom ordinarie processer, men efterfrågar indikatorer för samtliga verksamhetsområden som handlingsplanen omfattar. Slutligen noterar förvaltningen att skrivningen om att barn har rätt till teckenspråk bör förtydligas så att det istället framgår att barn som är i behov av teckenspråk har rätt till det, då det inte är en rättighet som alla barn har. Sammanfattningsvis bedömer stadsdelsförvaltningen att handlingsplanen är välgrundad och angelägen, men framhåller att det krävs tydligare riktlinjer för genomförande, ansvarsfördelning och uppföljning för att säkerställa en framgångsrik implementering. Förvaltningen betonar särskilt vikten av konkreta metoder för att stärka barns delaktighet på ett etiskt och inkluderande sätt, samt behovet av en likvärdig samordning i stadens alla stadsdelar. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 41 (93) Reservation av Aras Amin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver och ger goda exempel på konkreta insatser och aktiviteter som kan bidra till stegförflyttningar mot stadens övergripande mål. Förvaltningen ser stora vinster med att man har tagit fram ett underlag som kan användas av stadens alla nämnder och bolag men vill skicka med att handlingsplanens genomslag och effekt skulle gynnas av en något mer lättillgänglig struktur samt ett tydligare fokus på det praktiska genomförandet. Detta för att ge nämnder och bolag reellt stöd i arbetet med likvärdig tillämpning och bästa praxis. Förvaltningen tror att det hade varit värdefullt om det hade funnits med en skrivning kring vikten av återkoppling till barnen själva om hur deras synpunkter har beaktats i beslutsfattandet. Barnombudsmannens rapport ”Ni måste hinna före” barn och ungas berättelser om att vara frihetsberövad och Stockholms stads Barnombudsman visar att barn i särskilt utsatta situationer (exempelvis barn som lever i socioekonomisk utsatthet, i otrygga boenden, med psykisk ohälsa eller med funktionsnedsättning) löper störst risk att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån det så ser förvaltningen ett värde i att underlaget i större utsträckning hade haft den gruppen av barn som en utgångspunkt för handlingsplanens inriktning. Förvaltningen anser att handlingsplanen är ett viktigt steg för att stärka barnets rättigheter men den skulle gynnas av stärkt fokus på likvärdighet och vikten av återkoppling till barn. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering. Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Robert Westerlund (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 42 (93) Förvaltningen anser att handlingsplanen till viss del bidrar till konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för stadens verksamheter, men anser samtidigt att handlingsplanen i mindre utsträckning än andra handlingsplaner under MR- programmet beskriver vad det mer specifikt innebär att arbeta med ett barnrättsperspektiv och varför ett sådant perspektiv behövs. Förvaltningen saknar en diskussion om barnsyn, åldersmaktordning, vuxenhetsnormer och om maktrelationen mellan barn och vuxna. Enligt förvaltningen skulle en sådan diskussion förtydliga varför det är viktigt att arbeta med ett barnrättsperspektiv och bidra till ytterligare konkretisering av barnkonventionen. Förvaltningen anser i linje med skrivelser i handlingsplanen att en viktig del av arbetet med att förverkliga ett barnrättsperspektiv handlar om att minska omotiverade skillnader inom gruppen barn. Förvaltningen anser samtidigt att en handlingsplan för barnets rättigheter i större utsträckning bör lyfta och resonera kring ålder som maktordning liksom kring den maktrelation som råder mellan barn och vuxna. Förvaltningen anser att handlingsplanen i större utsträckning bör uppmärksamma begränsande vuxenhetsnormer som pekar ut barn som opålitliga, orationella och/eller omogna och problematisera normativa föreställningar om barn som blivande människor snarare än människor. Dessa normer och föreställningar påverkar hur barn och unga blir bemötta och behandlade, blir eller inte blir lyssnade på. Sådana normer kan innebära att barns stängs ute från beslutsfattande som på olika sätt berör dem. Det här får vidare betydelse för förverkligandet av barnkonventionen och särskilt artikel 12 som handlar om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet samt att hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. I handlingsplanens avsitt om fokusområdet ”välfärd och service” går det att läsa följande: ”Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Dock saknar barn den mognad, erfarenhet och kunskap som vuxna har och behöver därför också stöd från vuxenvärlden.” Meningen utgår från att barn generellt saknar mognad, erfarenhet och kunskap i jämförelse med vuxna. En människas mognad, erfarenhet och kunskap värderas genom den här sortens formulering enbart utifrån vilken ålder den har. Inom barnrättsperspektivet betonas att barn är kompetenta aktörer i sina egna liv, även om deras kompetens kan se annorlunda ut än vuxnas. Denna formulering riskerar att osynliggöra barns egna erfarenheter och perspektiv. Den bygger på ett vuxennormativt antagande där vuxnas kunskap och erfarenhet automatiskt värderas högre än barns. Barnrättsperspektivet ifrågasätter detta och framhåller att barn ofta har unik kunskap om sin egen situation, som vuxna saknar. Ett enskilt barn kan också ha erfarenheter och kunskaper som en enskild vuxen helt saknar. Formuleringen riskerar vidare upprepa ett synsätt där stöd blir liktydigt med styrning eller begränsning av barns självbestämmande, snarare än ett stöd som stärker barnets egen förmåga och rätt att komma till tals. Barnrättsperspektivet betonar att barns mognad 43 (93) och förmåga varierar stort mellan individer. Att koppla behovet av stöd enbart till ålder riskerar att bortse från barns individuella utveckling och kapacitet. Förvaltningen föreslår därför att denna mening i handlingsplanen formuleras om. Med utgångspunkt i den tyngd som handlingsplanen lägger på barns utsatthet för olika former av våld och diskriminering anser förvaltningen vidare att det universella våldspreventiva arbetet bör ges mer utrymme i handlingsplanen. I handlingsplanen nämns att stadens verksamheter ska arbeta förebyggande och främjande, men tyngdpunkten ligger framför allt på att identifiera utsatthet och ge stöd när våld eller kränkningar redan har inträffat. Förvaltningen ser här möjlighet att lyfta universella insatser inom våldsprevention för att komplettera och förtydliga behovet av att staden arbetar på samtliga nivåer. Förslagsvis kan det universella våldspreventiva arbetet lyftas in kopplat till exempelvis förskola, skola och fritidsverksamheter. Det handlar om långsiktiga och strukturerade insatser som syftar till att förebygga våld innan det uppstår. Möjligheterna och samordningsvinsterna inom det sociala hållbarhetsområdet är särskilt stora på universell preventionsnivå, det vill säga insatser som riktar sig till hela befolkningen eller vissa målgrupper (exempelvis alla barn i en viss årskurs). Våldsförebyggande insatser på universell nivå handlar till exempel om att utmana föreställningar om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld, samt normer som inskränker särskilt kvinnor och flickors självbestämmande. Ett exempel på en universell våldsförebyggande metod är Mentorer i våldsprevention (MVP) som används inom skola och fritid, med syftet att motverka stereotypa könsnormer och förebygga mäns och killars våld. I förslaget till handlingsplan är beskrivningar av hur verksamheter förväntas arbeta med att uppmärksamma begränsade normer delvis separerade från skrivelser om hur staden ska arbeta för att förhindra/agera vid våldsutsatthet. Förvaltningen föreslår med utgångspunkt i ett universellt våldspreventivt arbete att kopplingen mellan dessa förtydligas. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Benjamin Jiang (KD) som instämde i reservation anförd av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C). Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande bedömning 44 (93) Förvaltningen vill inledningsvis framhålla att handlingsplanen är ett väl genomarbetat och betydelsefullt dokument som fyller en viktig funktion i stadens arbete med att stärka barns rättigheter. Handlingsplanen utgör en tydlig ersättare till tidigare program för barnens rättigheter och inflytande och ger en samlad bild av stadens mål och inriktning på området. I jämförelse med Program för barnens rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018–2022, som handlingsplanen föreslås ersätta, bedöms den nya handlingsplanen vara mer operativ och konkret. Den innehåller tydligare mål och exempel på arbetssätt inom flera verksamhetsområden, såsom skola, socialtjänst och kultur, samt en mer uttalad ambition kring uppföljning och utvärdering. Struktur och upplägg Handlingsplanen är omfattande och ambitiös. För att underlätta implementering och tillämpning i verksamheterna bedömer förvaltningen att planen vinner på en tydlig och konsekvent struktur samt en balans mellan övergripande inriktning och detaljnivå. Vissa delar av handlingsplanen kan anses vara för detaljerade och riskerar att överskugga andra viktiga aspekter. Det kan vara mer ändamålsenligt att fokusera på övergripande trender och principer, snarare än att presentera specifik statistik eller detaljerade beskrivningar av enskilda situationer. Uppföljning och utvärdering Förvaltningen anser att uppföljningen av handlingsplanen, utöver vad som redan anges, bör inkludera barnets perspektiv på stadens arbete med barns rättigheter. Det är viktigt att barns upplevelser och synpunkter systematiskt tas till vara och att det tydligt framgår hur denna del av uppföljningen ska genomföras. Delaktighet och inflytande Inom fokusområdet Delaktighet och inflytande, och i synnerhet mål 1 som avser att barn och unga ska ha delaktighet och inflytande i frågor som rör dem, saknas ett tydligt formulerat mål som specifikt tar sikte på meningsfull delaktighet samt återkoppling till barnet. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av den nya socialtjänstlagen, som ställer ökade krav på att barn ska komma till tals och att deras åsikter, behov och bästa ska beaktas i samtliga beslut och processer som berör dem. Handlingsplanen bör utvecklas och förtydligas för att säkerställa att barn tillförsäkras meningsfull delaktighet och ändamålsenlig återkoppling. Anmälningsskyldighet Förvaltningen anser att det tydligare bör framgå vem som omfattas av anmälningsskyldigheten när ett barn misstänks fara illa. Anmälningsskyldigheten omfattar inte enbart personal som arbetar direkt med barn, utan alla yrkesverksamma som i sin roll kommer i kontakt med barn. Det är därför angeläget att formuleringarna i handlingsplanen är inkluderande och inte begränsas till enbart personal. Diskriminering och kränkande behandling 45 (93) Inom fokusområde Välfärd och service, mål 2, beskrivs hur skolor och förskolor ska arbeta för att säkerställa en trygg och inkluderande miljö för barn och unga. Enligt skollagen (6 kap. 3 och 9 §§) ska verksamheter årligen upprätta en plan mot kränkande behandling och genomföra aktiva åtgärder mot diskriminering. Förvaltningen bedömer att detta med fördel kan tydliggöras i den text som omfattar exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Tillvaratagande av barns röster Det är viktigt att staden tillvaratar barns och ungas röster, från enskilda barn, grupper av barn och civilsamhället, för att utveckla verksamheter och insatser inom alla områden, inklusive kultur, idrott och fritid. Därför bör detta krav också läggas till som en del av mål 4, som omfattar verksamheter inom kultur, idrott och fritid. Genom att lyssna på barns och ungas röster kan staden säkerställa att verksamheterna och insatserna är anpassade till deras behov och intressen, och att de får möjlighet att delta och påverka utvecklingen av verksamheterna. Intersektionellt perspektiv. I arbetet med MR programmet och handlingsplanerna är det viktigt att beakta ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra. Det kan innebära att barnet blir utsatt utifrån flera diskrimineringsgrunder samtidigt vilket förstärker utsattheten. Det tidigare programmet för barnens rättigheter och inflytande tar upp vikten av att ha en intersektionalitet i arbetet med barns rättigheter. Detta fokus saknas till viss del i handlingsplanen och kan behöva tydliggöras och förstärkas. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att handlingsplanen tas fram och att den innehåller flera viktiga utgångspunkter för stadens arbete med barns rättigheter. Samtidigt bedöms vissa områden behöva förtydligas och utvecklas för att stärka planens normerande och praktiska genomslag. Barns delaktighet och inflytande 46 (93) Barns rätt till delaktighet och inflytande bedöms få begränsat utrymme i förhållande till andra rättighetsområden, trots att detta är en grundläggande rättighet enligt barnkonventionens artikel 12. Handlingsplanen beskriver i hög grad sådant som redan regleras i lagstiftning, styrdokument och etablerad praxis, medan delaktighet och inflytande, som ofta är mer komplexa att omsätta i praktiken, ges mindre konkret vägledning. Detta riskerar att signalera att barns delaktighet är mer tolkningsbar eller valbar än andra rättigheter. När barns delaktighet inte tydliggörs riskerar barns perspektiv att inte systematiskt inhämtas eller beaktas i beslut som rör deras livsmiljöer och verksamheter, vilket kan leda till att insatser och miljöer utformas utifrån vuxnas normer och behov. Det är därför angeläget att texten tydligare signalerar att barn är kompetenta individer och experter på sina egna livsvillkor, med perspektiv som inte kan ersättas av vuxnas antaganden. Handlingsplanen lyfter ett normkritiskt perspektiv, men analysen av rådande vuxennorm bedöms kunna utvecklas. En tydligare koppling mellan normkritik, barns delaktighet och barns rätt att påverka beslut som rör deras livsmiljöer skulle stärka handlingsplanen. Kunskap, styrning och barnkonsekvensanalyser Förvaltningen ställer sig positiv till ambitionen att stärka medarbetares kunskap om barnkonsekvensanalyser. Samtidigt efterfrågas mer verksamhetsspecifik styrning, exempelvis för förskolan, för att tydliggöra vad som förväntas och hur arbetet ska bedrivas. Om styrningen inte preciseras finns risk för ojämn tillämpning och kvalitet i barnrättsarbetet, vilket kan innebära skillnader i barns möjligheter till delaktighet, trygghet och likvärdiga levnadsvillkor beroende på verksamhet och geografiskt område. Formuleringen om att stadens medarbetare ska ha god kunskap om bemötande av barn bedöms vara otydlig och kan utvecklas genom att beskriva vilka kompetenser som avses, exempelvis kunskap om barns rättigheter, barns delaktighet, bemötande vid utsatthet, normkritik och barns integritet, samt hur denna kunskap ska säkerställas i verksamheten. Orosanmälningar och personalens skyldigheter Det bedöms viktigt att tydliggöra att orosanmälningar är en lagstadgad skyldighet och inte enbart ett arbetssätt. För att kunna fullgöra denna skyldighet behöver staden säkerställa att all personal som i sitt uppdrag möter barn har god kännedom om orossignaler, processen för orosanmälan samt socialtjänstens rådgörande funktion. Detta bör framgå tydligare i handlingsplanen. Barns hälsa här och nu Avsnittet om barn som växer upp i familjer med våld, missbruk, psykisk ohälsa eller sjukdom fokuserar främst på långsiktiga konsekvenser. Det bedöms viktigt att även 47 (93) tydliggöra att dessa faktorer påverkar barnets hälsa och välmående här och nu, vilket motiverar tidiga och förebyggande insatser. Begreppet socioekonomisk utsatthet används som en generell riskfaktor utan närmare specificering. När detta inte nyanseras finns risk för stigmatisering av barn och familjer, vilket kan påverka barns självbild och bemötande i verksamheter. Det bedöms mer ändamålsenligt att tydliggöra vilka faktorer som utgör risk samt att lyfta skyddsfaktorer och kompensatoriska insatser för att stärka barns likvärdiga levnadsvillkor och framtidshopp. Skollagen och skydd mot kränkande behandling Handlingsplanen saknar tydliga hänvisningar till skollagens bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling. Dessa bestämmelser ställer krav på personalens kompetens att upptäcka, anmäla och åtgärda kränkningar, vilket bedöms relevant att integrera i handlingsplanen. När denna koppling inte tydliggörs riskerar sambandet mellan barnrättsarbete och förskolans/skolans skyldigheter att bli otydlig, vilket kan påverka verksamheternas arbete med trygghet och likabehandling. Mål och begreppet "förflyttning" Handlingsplanen anger att målen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Förvaltningen bedömer att begreppet förflyttning behöver tydliggöras genom att beskriva nuläge, önskat läge och vilka förändringar som krävs. I nuvarande form riskerar målen att uppfattas som övergripande ambitioner utan tydlig riktning för förändring och uppföljning. Jämlikhet och jämställdhet I handlingsplanens övergripande mål används begreppet jämlika levnadsvillkor, men jämställdhet nämns inte explicit. Ett bredare jämställdhetsperspektiv som inkluderar könsidentiteter och könsuttryck, utöver uppdelningen flickor och pojkar, kan även bidra till att synliggöra fler barns erfarenheter och stärka likvärdigheten i stadens insatser. När jämställdhetsperspektivet inte tydliggörs finns risk att könsspecifika skillnader i barns livsvillkor och behov inte synliggörs, vilket kan bidra till att traditionella föreställningar och normer om kön reproduceras i verksamheters arbetssätt och insatser. Det bedöms därför relevant att överväga om jämställdhet ska tydliggöras som ett eget perspektiv. Detaljnivå och innehåll i socialtjänstavsnittet Detaljerade beskrivningar av placeringsformer och hänvisningar till SIS bedöms kunna kortas. Om förebyggande arbete och en lättillgänglig socialtjänst inte tydliggörs finns risk att fokus förskjuts mot åtgärdande insatser istället för tidiga stödinsatser. Vidare bedöms det relevant att inkludera fritiden som en viktig skyddsfaktor, tillsammans med familj och skola. Rätt till vila och fritid Handlingsplanen saknar en utvecklad analys av barns rätt till vila enligt barnkonventionen. När detta inte tydliggörs riskerar barns behov av återhämtning att 48 (93) underordnas prestations- och aktivitetsnormer i skola och fritid, vilket kan påverka barns psykiska och fysiska hälsa. Förvaltningen efterfrågar en bredare diskussion om vila i relation till högstimulerande miljöer i skola och fritid samt strategier för att möjliggöra individuellt anpassad återhämtning. Exempelvis kan idrottsverksamheters struktur begränsa tillgången till icke-prestationsinriktade aktiviteter, vilket bör beaktas. Offentlig miljö och stadsutveckling Avsnittet om offentlig miljö bedöms vara relativt kortfattat och kan utvecklas genom att tydligare beskriva vad som är viktigt utifrån ett barnperspektiv vid utformning av exempelvis mötesplatser, tillräcklig friyta för lek och utevistelse samt trygga och säkra skolvägar. När barnperspektivet i fysisk planering inte utvecklas finns risk att barnvänliga miljöer inte prioriteras tillräckligt, vilket kan begränsa barns möjligheter till lek, rörelse och självständighet. Det bedöms även relevant att integrera representativitet och dialogfrågor tydligare i fokusområdet delaktighet och inflytande samt att hänvisa till befintliga nationella riktlinjer och vägledningar, exempelvis Boverkets vägledning om barnkonventionen i fysisk planering och allmänna råd om friyta. Barnkonsekvensanalys Förvaltningen bedömer att nuvarande utformning av handlingsplanen kan innebära att barns delaktighet och inflytande inte fullt ut omsätts i praktiken, samt att tillämpningen av barnrättsperspektivet riskerar att bli ojämlik mellan verksamheter. Vidare bedöms att barns delaktighet, behov av vila samt betydelsen av barnperspektivet i fysisk planering inte ges tillräckligt genomslag i prioriteringar och genomförande. En utveckling av handlingsplanen i enlighet med framförda synpunkter kan stärka verksamheternas förutsättningar att systematiskt integrera barns perspektiv, utveckla tidiga och förebyggande insatser samt bidra till mer barnvänliga och jämlika miljöer. Sammantaget bedöms detta stärka barns trygghet, hälsa, delaktighet och likvärdiga levnadsvillkor i staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl. (M) och Ingvar Hultmark (L), se Reservationer m.m. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. 49 (93) Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget till handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 som stadsledningskontoret har tagit fram. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur nämnder och bolagsstyrelser förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och tidigare genomförda insatser och stärker arbetet med mål som ska bidra till att staden gör förflyttningar i arbetet med att arbeta barnrättsbaserat och främja barns inflytande och delaktighet, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Förvaltningen ställer sig även positiv till att målen i handlingsplanen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Samtidigt vill förvaltningen framhålla en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen att bli otydlig, särskilt om dessa överlappar varandra. Förvaltningen önskar att det förtydligas i handlingsplanen att barnets rätt till information i den nya socialtjänstlagen har förstärkts i 3 kap. 3 § SoL. I den nya formuleringen står det att barnet kontinuerligt ska få relevant information vid en åtgärd som rör barnet. Handlingsplanen är väl förenlig med förvaltningens pågående arbete avseende barns rättigheter. Förvaltningen har exempelvis inrättat en ungdomspanel i syfte att stärka ungas möjligheter till delaktighet och inflytande. Inom ramen för detta arbete ges ungdomarna möjlighet att själva identifiera och formulera de frågor som de bedömer vara mest angelägna. Förskolorna bedriver ett kontinuerligt arbete med att uppmärksamma och beakta barns perspektiv genom att lyssna till deras tankar och åsikter, främja delaktighet samt stödja barnen i att utveckla omtanke och respekt för varandra. Vidare kommer förskolorna att uppmärksamma Barnkonventionens dag genom en gemensam ljusinstallation i syfte att synliggöra barns rättigheter ur ett globalt perspektiv. Socialtjänsten tillämpar ett familjeorienterat arbetssätt, vilket innebär att kontakter och insatser samordnas utifrån familjens samlade situation. Barn som anhöriga uppmärksammas särskilt när vårdnadshavare har kontakt med socialtjänsten och barnkonsekvensanalyser genomförs när barn berörs direkt eller indirekt av beslut eller åtgärder. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är ett angeläget styrdokument för att säkerställa, utveckla och samla stadens arbete för barnets rättigheter. 50 (93) Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barnets bästa enligt barnkonventionen. Genom att tydliggöra ansvar, mål och arbetssätt för att säkerställa barns rättigheter och inflytande stärks förutsättningarna för att barn får sina rättigheter tillgodosedda i stadens verksamheter. Särskilt positivt är fokus på att motverka diskriminering, främja jämlika levnadsvillkor samt säkerställa barns rätt till information, delaktighet och inflytande utifrån ålder och mognad. Förvaltningen vill särskilt betona vikten av att barns delaktighet utformas så att den blir meningsfull i praktiken. Det innebär att barn ges reella möjligheter att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem, att deras synpunkter tas tillvara i beslutsprocesser samt att de får återkoppling på hur deras åsikter har beaktats. Återkoppling är en central förutsättning för att stärka barns tillit, förståelse och fortsatta engagemang. Förvaltningen ser det som positivt att barnens egna synpunkter efterfrågas gällande handlingsplanens innehåll, då flera barnrättsorganisationer är med i remissrundan. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen, om den genomförs systematiskt och följs upp, kan bidra till ökad rättssäkerhet, likvärdighet och trygghet för barn i Stockholms stad. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen bedöms bidra till ökad jämställdhet genom sitt fokus på jämlika levnadsvillkor och skydd mot diskriminering. Förvaltningen bedömer att förslaget inte medför några negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Omedelbar justering. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 51 (93) Stadsdelsförvaltningen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Handlingsplanen är gedigen och har en tydlig koppling till stadens strategiska arbete med att implementera barnkonventionen och att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Den är en del av stadens demokratiarbete och bidrar med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Detta ser förvaltningen som positivt. Förvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens övergripande mål att staden ska säkerställa alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. I handlingsplanen lyfts att barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktiga behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Barn ska ges inflytande i stadens verksamheter utifrån ålder och mognad. Förvaltningen anser att barns delaktighet inte bara är viktig ur ett demokratiskt perspektiv utan också är meningsfull för utveckling och kvalitén i verksamheterna. Under rubriken ”Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare” kan handlingsplanen formuleras tydligare avseende barns rätt till kontinuerlig information för att tydliggöra kopplingen till 3 kap. 3 § socialtjänstlag (2025:400). Handlingsplanen anses ligga i linje med arbetet som sker i förskolan. Förskolan arbetar med att uppmärksamma barnkonventionen och barns rättigheter som en del av förskolans likabehandlingsarbete. Förskolan arbetar för ett högt deltagande av barnen för att de ska kunna tillgodogöra sig en språkutvecklande utbildning i en hälsosam miljö där demokratiska värden främjas. Förskolan bedriver flera långsiktiga insatser, i samarbete med akademin, som stärker förutsättningarna att bedriva undervisning av hög kvalitet, särskilt inom språk och tidiga insatser. Begreppet ”god kunskap” nämns vid ett flertal tillfällen i handlingsplanen utan att definieras. Det finns därmed en risk att begreppet tolkas olika vilket kan skapa en otydlighet kring vad ”god kunskap” innebär i arbetet med att omsätta handlingsplanen till praktik. Förvaltningen uppmärksammar slutligen att det inte finns någon skrivelse om funktionen barnrättssamordnare och etableringen av en sådan i stadens olika förvaltningar och bolag. Skärholmens stadsdelsnämnds ungdomsråds synpunkter Skärholmens ungdomsråd ger uttryck för att det som framkommer i handlingsplanen är viktigt. Rådet lyfter särskilt att det är viktigt att vuxna är respektfulla och håller god ton i möten med barn och ungdomar i stadens olika verksamheter. Det är viktigt 52 (93) att barn och unga blir tagna på allvar. För att stadens medarbetare ska kunna bemöta barn och unga på ett bra sätt behöver de anpassa sitt bemötande efter barnet/ungdomens specifika behov, staden bör därför erbjuda medarbetare återkommande utbildningar i detta. Rådet lyfter vidare vikten av att information till barn och unga om deras rättigheter och om vad stadens olika verksamheter erbjuder behöver kommuniceras via olika sociala medier för att nå unga. Informationen kan också behöva ges på olika språk. Upplevelsen är att barn och unga idag inte nås av den informationen. Slutligen vill Skärholmens ungdomsråd understryka vikten av att staden erbjuder arbetstillfällen för unga så att de kan sysselsätta sig och komma in på arbetsmarknaden. Enklare arbeten bör erbjudas till ungdomar. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Martin Westmont (SD), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med barnets rättigheter och inflytande. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Handlingsplanen skulle kunna vara än mer konkret och följa samma struktur för föreslagna insatser som övriga handlingsplaner kopplade till mänskliga rättigheter. Den kan också uppfattas som svårläst eftersom dispositionen inte är helt tydlig och det är ett långt dokument. Vissa delar återkommer och upprepas, handlingsplanen skulle kunna kortas ned och vara mer kärnfull och förslagsvis kan delar av det man i texten hänvisar till, exempelvis rapporter, istället sammanställas i en litteraturförteckning eller bilaga. 53 (93) Förvaltningen föreslår att benämningar i texten genomgående ändras från ”skola och förskola” till ”förskola och skola” då förskolan är den första verksamheten man möter av dessa två. Samt att texten under rubriken följer samma ordning, att förskolans delar kommer först och skolans sedan så att texterna följer samma struktur som rubriken. Samma förslag gäller även för mål 2 under välfärd och service, I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Att förskolan skrivs först. Förvaltningen skulle även önska att de texter som kommer efter varje mål och ibland omnämns som insatser eller arbetssätt är i samma ordning som målen. Under en del mål är det så men ett exempel på där det inte är så är under mål 2 under välfärd och service, I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Det skulle vara tydligare om alla mål hade insatser kopplade till sig. Under samma mål kommer även exempel på insatser i punktform, medan det under andra mål inte står i punktform. Detta borde vara likadant genom hela handlingsplanen. Dessa skulle även kunna utökas till fler förslag, såsom workshops, föreläsningar, litteratur och erfarenhetsutbyte mellan verksamheter. Det är något förvaltningen bedömer kan bidra gott till lärande, helhetssyn och handlingskraft i staden. Förvaltningen föreslår även, under samma mål som ovan, att förskolenämnden bör finnas med som särskilt ansvarig under även de två punkter som rör diskriminering och kränkningar. Genomgående i handlingsplanen bör skrivning stärkas och förtydligas om att personal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn är skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn far illa. I vissa delar av texten står det att personal har ett ansvar för att anmäla oro. Ett förslag är också att anmälningsplikten får ett eget mål för att förtydliga vikten av detta. I handlingsplanen står det om vikten av att ha god kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen anser att kunskapshöjande insatser bör samordnas inom staden så att alla verksamheter får en gemensam grund att utgå ifrån, vilket borgar för likställighet. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 11 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen tillstyrker handlingsplanen och bedömer att den kommer utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och ytterligare stärka barns rättigheter. I handlingsplanen pekas samtliga nämnder och bolagsstyrelser ut som ansvariga för att säkerställa att alla medarbetare, bland annat, har god kunskap om barnkonventionen, har kunskap om bemötande av barn samt kan genomföra barnkonsekvensanalyser. För bolag vars verksamhet inte i första hand riktar sig till barn kan det finnas behov 54 (93) av att tydliggöra hur kraven ska tillämpas i praktiken, för att underlätta implementeringen och säkerställa att åtgärder och eventuella utbildningsinsatser utformas på ett sätt som är ändamålsenliga och relevanta i förhållande till respektive verksamhets uppdrag. Underremisser AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse: Svenska Bostäder anser att handlingsplanen utgör en förstärkning av stadens barnrättsarbete. Bolaget vill lyfta fram behovet av gemensamma generella, men också inriktade, kompetenshöjande utbildningar och insatser inom barnrätt. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget tillstyrker handlingsplanen och ser det som positivt att handlingsplanen följs upp inom ramen för de ordinarie uppföljningsprocesserna. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse: AB Stockholmshem tillstyrker förslaget till handlingsplan och ser positivt på det ökade fokuset som stärker arbetet i enlighet med Barnkonventionen. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget ser positivt på handlingsplanen. Vad gäller de konkreta mål som Micasa berörs av, och därmed bör ta fram aktiviteter kring, kan konstateras att bolaget har begränsad möjlighet att leva upp till två av målen: Staden informerar barn och unga om deras rätt till delaktighet och inflytande Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs Detta då Micasa Fastigheter saknar egna kanaler för att direkt informera och ta in synpunkter från de barn som vistas i bolagets fastigheter, exempelvis i förskoleverksamhet. S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: I stadens budget framgår att arbetet med mänskliga rättigheter ska intensifieras. S:t Erik Markutveckling tycker att handlingsplanen är ett bra verktyg i detta arbete och komplement till det relativt nya programmet för mänskliga rättigheter. Stockholm Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Stockholm Parkering ställer sig positiv till handlingsplanen och kommer utifrån den samt programmet för de mänskliga rättigheterna att arbeta med de fokusområden som handlingsplanen tagit fram. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget ser positivt på handlingsplanen och på att varje bolagsstyrelse föreslås ta 55 (93) fram egna aktiviteter. Samtidigt ger planen intryck av att inriktningen för att nå målen redan är fastslagen. Inom mål 1 föreslås att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om barnkonventionen, bemötande av barn och barnkonsekvensanalyser. För Stockholms Hamnar är detta endast möjligt på en övergripande nivå. Bolaget hade hellre sett att skrivningen omformulerats så det blir tydligare att detta är exempel på insatser och att insatserna berör anställda inom staden vars arbete särskilt påverkar barn. Bolaget är positivt till att uppföljning sker inom ordinarie processer, men betonar att den administrativa bördan inte får öka. Stockholm Vatten och Avfall AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolagets verksamhet bedrivs till största del inom slutna anläggningar vilket medför begränsningar i att verka för barns rättigheter och inflytande. Dock ser bolaget möjligheten, att genom ett rättighetsbaserat arbetssätt i medborgar- och kunddialoger, även inkludera barnperspektivet i specifika kommunikationsinsatser. Skolfastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: SISAB välkomnar handlingsplanen och ser positivt på att barnkonventionen fortsatt integreras i stadens styrning och verksamhetsutveckling. SISAB bedömer att handlingsplanen är väl förenlig med bolagets uppdrag och befintliga arbetssätt. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bostadsförmedlingen bedriver ingen verksamhet som är direkt riktad till barn, men barn och unga berörs indirekt genom hushåll med barn som söker eller tilldelas bostad. Bostadsförmedlingen ser positivt på att handlingsplanen ger utrymme för anpassning inom ramen för respektive verksamhets uppdrag. För verksamheter där barn berörs indirekt är detta en förutsättning för att arbetet ska bli relevant och möjligt att genomföra i praktiken. För bolaget är det centralt att tillämpningen av handlingsplanen är tydlig och anpassad till verksamhetens uppdrag och ansvar, vilket den föreslagna handlingsplanen skapar goda förutsättningar för. Sammanfattningsvis ser bolaget positivt på handlingsplanen och bedömer att den utgör ett relevant styrdokument. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 27 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande kommentarer Rådet för Agenda 2030 välkomnar handlingsplanen för barnets rättigheter och ser att denna kan vara en del i stadens arbete med flera mål i Agenda 2030, inte minst följande mål: Mål 1: ingen fattigdom Mål 3: God hälsa och välbefinnande Mål 4: God utbildning till alla 56 (93) Mål 5: Jämställdhet, i synnerhet mål 5.2 om att utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor Mål 10: Minskad ojämlikhet Mål 11: Hållbara städer och samhällen, i synnerhet mål 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen. Här vill rådet särskilt lyfta fram mål 16.2 skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld Rådet för Agenda 2030 önskar att kopplingen mellan barnets rättigheter, och i synnerhet barnkonventionen, och genomförandet av Agenda 2030 görs ännu tydligare i handlingsplanen än hur det ser ut idag. Vi anser att detta skulle leda till ett bättre genomslag för såväl barnets rättigheter som Agenda 2030 i stadens arbete om denna samverkan är klar för alla som arbetar med det. Rådet för Agenda 2030 lämnar kommentarer kring specifika delar av handlingsplanen nedan. Inledningsvis vill dock ge följande övergripande kommentarer kring handlingsplanen som helhet: Hur länge sträcker sig handlingsplanen? Det framgår inte av utkastet när målen förväntas vara uppfyllda. Det framgår inte heller när vissa aktiviteter ska genomföras. Rådet inser att allt inte kan genomföras samtidigt, därför vore det bra att i handlingsplanen konkretisera när olika åtgärder planeras att genomföras. Rådets rekommendation är att sätta konkreta, mätbara mål och tidsaspekter för när dessa ska vara uppfyllda för att på så sätt löpande utvärdera arbetet under processens gång och kunna se vilken effekt stadens insatser får för barns rättigheter. Ett förslag är att ha årliga fokusområden på strukturell, individuell och institutionell nivå. Det framgår inte heller hur uppföljningen av genomförandet av handlingsplanen ska ske och vem som ska vara huvudansvarig för detta. Rådet skulle föreslå ett system med en regelbunden uppföljning om hur arbetet för att nå målen går, exempelvis vartannat år, med en större utvärdering när tiden för handlingsplanens genomförandehar gått ut. Rådet anser att handlingsplanen för barnets rättigheter bör vara tillgänglig för samtlig personal i staden och uppmärksammas systematiskt. Slutligen anser Rådet att ett rapporteringssystem ska skapas, dit barn anonymt kan anmäla när deras rättigheter har kränkts. Det ska finnas en tydlig process för detta, inklusive ett säkerställande att stadens barn och deras viktiga vuxna får information om systemet och dess syfte. Anmälningarna bör analyseras för att identifiera mönster och förbättringsområden. Rådet vill också påpeka att det krävs ett jämställdhetsperspektiv även i arbetet med barns rättigheter och önskar att detta skrivs in i handlingsplanen. Det perspektivet 57 (93) saknas men behovet är tydligt. (Exempelvis i sammanhanget där man bland annat lyfter skillnaden i mående:,” flickor rapporterar kontinuerligt sämre mående än pojkar. Den senaste mätningen visar att andelen flickor som ofta känner sig ledsna och nedstämda är 40 procent både i grundskolan och gymnasieskolan. Motsvarande bland pojkar är 17 procent i grundskolan respektive 15 procent i gymnasieskolan.) Kommentarer kring specifika delar i handlingsplaner Bakgrund När det gäller beskrivningen av de fyra grundprinciperna, anser Rådet för Agenda 2030 att dessa kan kompletteras på följande sätt, för att mer direkt spegla vad artiklarna i barnkonventionen innebär: Artikel 2: Här bör förtydligas att denna artikel klargör att rättigheterna i konventionen gäller alla barn som befinner sig i staten, oberoende av dess legala status. Artikel 3: denna kan förtydligas på så sätt att det framgår att i alla åtgärder som berör barn ska barnets bästa bedömas och ha en tung vägledande ställning när beslut ska tas Artikel 12: Här bör det läggas till att barnets åsikter ska beaktas utifrån ålder och mognad vid åtgärder. Kunskap och information När det gäller barnkonsekvensanalyser, anser Rådet för Agenda 2030 att det bör förtydligas att detta är breda barnrättsliga analyser som ska göras, inte enbart fokusera på barnets bästa. Det bör också framgå att i analyserna ska barnets bästa vägas mot andra intressen, och för det fall att beslut tas som inte är i linje med barnets bästa ska kompensatoriska åtgärder sättas in. Rådet för Agenda 2030 vill också att det förtydligas att en viktig komponent för att göra bedömningar av barnets bästa är att hämta in åsikter från det eller de barn saken berör. Rådet för Agenda 2030 är medveten om att just bedömningar av barnets bästa brukar vara svårt för många inom stadsförvaltningar. Rådet föreslår därför att handlingsplanen kompletteras med en vägledning för hur dessa kan göras inom olika områden. Vägledningar finns redan att tillgå hos exempelvis Barnombudsmannen eller Sveriges Kommuner och Regioner, och handlingsplanen bör hänvisa till någon av dessa. Kunskap och information Inom detta område vill Rådet för Agenda 2030 särskilt understryka vikten av att socialtjänsten når ut till barn med information om varför de finns och hur de kan hjälpa barn i olika situationer. Rapporter från tex Barnombudsmannen visar på att barn inte har kunskap om socialtjänsten, eller att det finns oklarheter eller missuppfattningar om socialtjänstens roll. Det vore därför önskvärt att handlingsplanen tydliggör än mer hur viktigt det är att just socialtjänsten blir känd 58 (93) hos barn, exempelvis genom att vara närvarande i skolor för att informera om sin verksamhet. Detta då socialtjänsten spelar en mycket viktig roll för barn i utsatta situationer, inte minst för barn som blir utsatta för eller upplever våld i hemmet. Fokusområde: Välfärd och service Under rubriken Barn i utsatta situationer hänvisas till artikel 19 för att förklara var i barnkonventionen denna grupp kan hittas. Rådet för Agenda 2030 skulle här önska se en utvidgad bild av utsatta situationer, då artikel 19 i barnkonventionen endast täcker in utsatthet för våld. Exempelvis skulle artikel 27 om skälig levnadsstandard kunna nämnas, och då tillsammans med mål 1 i Agenda 2030 om ingen fattigdom. Likaså kan artiklarna 32-36, om olika former av utnyttjanden, tas upp. Välfärd och service Mål 1: Rådet för Agenda 2030 anser överlag att delarna i detta mål är bra. När det gäller stycket som tar upp att alla anställda som arbetar med barn har en skyldighet att göra orosanmälningar till socialtjänsten om man tror att ett barn far illa, önskar vi att detta förtydligas på följande sätt: Det finns många studier som visar att professionella som har anmälningsplikt inte gör detta, av olika anledningar. Ibland för att man bara misstänker och inte har bevis, ibland för att man inte vet, ibland för att man inte vågar. Rådet för Agenda 2030 önskar därför att handlingsplanen konkretiserar att det ska genomföras utbildningsinsatser till de som har en anmälningsplikt om hur denna går till och att även stödmaterial tas fram, som kan vara behjälpliga för detta. Välfärd och service: Mål 2 Rådet för Agenda 2030 vill här uppmärksamma Stadsledningskontoret om att under remisstiden har Forum för levande historia presenterat en rapport av en enkät med skolelever om deras attityder till minoriteter. Rådet vill uppmana staden att ta del av denna och låta den vara ett av de bakgrundsdokument som kan ligga till grund för vilka normer och värderingar som skolor behöver arbeta med hos eleverna. Även i denna del, under rubriken Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare önskar Rådet för Agenda 2030 att det återigen förtydligas att barnets åsikter är en viktig del i en bedömning av barnets bästa. Delaktighet och inflytande Inflytande är en viktig komponent inte bara för att säkerställa barns rättigheter, utan även för att säkerställa målen i Agenda 2030. Rådet för Agenda 2030 ser här behov av att handlingsplanen ger ytterligare vägledning om hur olika delar av förvaltningarna ska arbeta med barns inflytande. Exempelvis föreslår Rådet att en tydlig hänvisning görs till FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 12 (2009) om barnets rätt att bli hörd, och inte minst de nio principer som framgår i denna för att säkerställa etisk och meningsfull delaktighet. I synnerhet vill Rådet för Agenda 59 (93) 2030 understryka vikten av att upprätta strukturer för att systematiskt arbeta med återkoppling till barn som varit delaktiga efter att beslut och åtgärder vidtagits. Långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder barnets rättigheter. Rådet för Agenda 2030 ser det som positivt att staden vill stärka samarbetet med civilsamhället i denna fråga. Det är ofta civilsamhället som, genom de målgrupper de möter, har mest kunskap om hur situationen ser ut idag. Agenda 2030-rådet skulle dock vilja se ett särskilt fokus på samarbete med ungdomsorganisationer, för att staden än bättre ska kunna fånga upp vad barn och unga upplever i sin vardag. Civilsamhället är, precis som det påpekas, en viktig aktör när det gäller barns delaktighet och tillvaratagande av barns röster. Men rådet vill också understryka att civilsamhället är en central aktör även när det gäller att tillförsäkra barn deras rättigheter när det gäller exempelvis rätten till hjälp och stöd. Barnombudsmannen Barnombudsmannens yttrande daterat den 19 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Barnombudsmannen välkomnar förslaget till Stockholms stads handlingsplan. En handlingsplan är ett betydelsefullt styrdokument eftersom den ger struktur och tydlig riktning för arbetet med att stärka barnets rättigheter i staden. Genom att formulera mål, beskriva vad barnkonventionen innebär i praktiken och ange konkreta aktiviteter skapas en gemensam förståelse för uppdraget inom hela organisationen. Handlingsplanen tydliggör ansvarsfördelning, bidrar till likvärdighet mellan verksamheter och underlättar uppföljning och utveckling över tid. Detta är centralt för att säkerställa att barnets rättigheter beaktas systematiskt och konsekvent i alla delar av stadens verksamhet. Myndigheten ser positivt på att staden tydligt uttrycker en ambition att stärka barnets rättigheter i den kommunala verksamheten. Särskilt välkomnar Barnombudsmannen att staden: • betonar vikten av att fråga barn vad de vill ha och att skapa reella möjligheter till delaktighet och inflytande i arbetet med information och kommunikation, • avser att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som stödjer verksamheterna i att identifiera och möta behov hos individer och grupper av barn vars rättigheter riskerar att inte tillgodoses, • tydliggör att de mänskliga rättigheterna ska respekteras både i verksamhet som bedrivs i stadens egen regi och i verksamhet som upphandlas eller drivs av externa utförare, • framhåller att verksamheterna ska ha ett särskilt fokus på barn i utsatta situationer, samt 60 (93) • understryker att många mål förutsätter samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar – ofta facknämnder – ska ge stöd till andra nämnder, i synnerhet stadsdelsnämnder. Riksdagen antog 2010 den vägledande propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, som utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Strategin innehåller nio principer som ska integreras i all offentlig verksamhet och som utgör centrala förutsättningar för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken. Strategin ska vara en utgångspunkt för statliga och kommunala aktörer i arbetet med att säkerställa barns rättigheter. Strategin för att stärka barnets rättigheter omfattar följande nio principer: 1. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad dessa innebär i praktiken. 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 9. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Den föreslagna handlingsplanen integrerar de nio principerna i den nationella strategin. Barnombudsmannen ser positivt på att handlingsplanen innehåller tydligt formulerade mål, förklarande texter om vad barnkonventionen innebär i relation till målen samt konkreta exempel på aktiviteter. Barnombudsmannens rekommendationer En av strategins grundläggande principer är att barn ska göras delaktiga i beslut och åtgärder som berör dem, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. Barnombudsmannen rekommenderar därför att barns åsikter om handlingsplanen synliggörs och att det framgår hur dessa åsikter har beaktats i det fortsatta arbetet. När barns perspektiv tas in i beslutsprocesser ökar möjligheten att identifiera behov, risker och lösningar som annars riskerar att förbises. Att beakta barns åsikter bidrar därmed 61 (93) till mer träffsäkra beslut, stärker barnets rättigheter i praktiken och ökar legitimiteten i de åtgärder som vidtas. Barnombudsmannen rekommenderar vidare att handlingsplanen kompletteras med en sammanfattning av hela dokumentet, inklusive en version i lättläst form. En sammanfattning i handlingsplanen är värdefull eftersom den ger en överskådlig ingång till dokumentets syfte, mål och huvudsakliga innehåll. Den underlättar för både barn och vuxna att snabbt orientera sig i materialet och förstå de centrala delarna av handlingsplanen. En sammanfattning, särskilt i lättläst form, bidrar dessutom till ökad tillgänglighet och stärker möjligheten för barn och unga att ta del av och förstå de åtgärder som berör dem. Detta ligger i linje med barnkonventionens krav på att information som rör barn ska vara anpassad efter deras ålder och mognad. Barnombudsmannen har några förslag till ändringar i texten för att ytterligare förtydliga handlingsplanens innehåll och stärka förståelsen av hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. - Handlingsplanens övergripande mål (sid 1) – Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor – kan med fördel förtydligas. Som det är formulerat riskerar målet att uppfattas som begränsat, eftersom handlingsplanen omfattar fler insatser än enbart att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. - FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller 54 artiklar. Sverige har valt att göra artiklarna 1–42 till svensk lag, vilket med fördel kan förtydligas i handlingsplanen. Detta är särskilt relevant i anslutning till texten på sidan 4, där det framgår att barnkonventionen består av 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet. - Handlingsplanen beskriver på sidan 20 att barn enligt barnkonventionen är kompetenta individer. Texten kan med fördel förtydligas genom att tydligare lyfta fram barnkonventionens barnsyn. Barnkonventionens barnsyn innebär att barn ska betraktas som fullvärdiga individer med egna rättigheter, erfarenheter och perspektiv. Den utgår från att barn är kompetenta och aktiva aktörer i sina egna liv, med rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån ålder och mognad. Barn ska bemötas med respekt och ges förutsättningar att vara delaktiga i frågor som rör dem. Denna syn på barnet är grundläggande för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken och bör därför prägla allt arbete som rör barn i staden. - Under målet Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp på sidan 21 föreslås att det i handlingsplanen förtydligas vad en bedömning av barnets bästa/barnkonsekvensanalys innebär. Enligt rättspraxis har barnet rätt att få sitt bästa utrett, bedömt och beaktat. Detta innebär inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande när andra legitima intressen kolliderar med barnets intresse, men barnets bästa ska utgöra en tungt vägande faktor i beslutsprocessen. Vid en avvägning mellan barnets bästa och andra intressen kan det vara motiverat att vidta åtgärder som inte är förenliga med barnets bästa under förutsättning att det motstående intresset är legitimt och viktig. 62 (93) - På sidan 24 konstateras att det inte finns några formella krav i plan- och bygglagen (PBL) på att en kommun måste föra dialog med barn och att dialogtillfällena bygger på frivillighet från barnens sida. Att PBL saknar uttryckliga krav på barns delaktighet är korrekt. Samtidigt ska barnets bästa bedömas i alla åtgärder som rör barn. I en sådan bedömning ska barnets åsikter beaktas, även i frågor som faller inom ramen för PBL. Barnkonventionen har varit lag från 1 januari 2020. Barnombudsmannen har därför tagit fram en rättspraxisrapport för att beskriva och synliggöra den rättsutveckling som skett och rättspraxis som finns när det gäller användandet av barnkonventionen. Förhoppningsvis kan denna rapport vara ett stöd för Stockholms stad i sin fortsatta viktiga tillämpning av barnkonventionen. 63 (93) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Edward Hamilton m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter ienlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. 64 (93) Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Exploateringsnämnden Särskilt uttalande av Peter Öberg (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra, utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. För exploateringsnämndens verksamhet är barnets rättigheter nära kopplade till hur stadens offentliga miljöer utformas och fungerar i praktiken. Barns möjlighet att röra sig tryggt och självständigt i staden är en viktig del av både deras utveckling och deras rätt till delaktighet i samhället. Stadens gator, torg och gång- och cykelvägar är inte bara transportytor utan också viktiga delar av barns vardagsmiljö. Det gör stadsutvecklingsfrågan till en central barnrättsfråga. Barn ska kunna ta sig till skolan, fritidsaktiviteter och vänner på ett tryggt sätt. Arbetet med säkra skolvägar, hastighetssäkring, trygga övergångsställen och tydliga gång- och cykelstråk är därför avgörande för att målet om attraktiva och inkluderande offentliga miljöer för barn ska få verkligt genomslag. När trafiksäkerheten brister begränsas barns rörelsefrihet och självständighet, vilket i praktiken innebär att barns möjligheter i staden minskar. För Liberalerna är detta också en jämlikhetsfråga. Barns möjligheter att röra sig självständigt i staden ser olika ut beroende på bostadsområde, trafikmiljö och tillgång till trygga offentliga rum. Stadens arbete bör därför särskilt uppmärksamma de miljöer där barn idag har begränsade möjligheter att röra sig fritt och tryggt. Vi ser också positivt på att handlingsplanen lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande i frågor som rör deras närmiljö. Barn och unga har ofta värdefulla perspektiv på hur stadsmiljöer fungerar i vardagen. När deras erfarenheter tas tillvara i planering och utveckling av gator, torg och andra offentliga miljöer kan det bidra till bättre och mer inkluderande lösningar. Samtidigt är det viktigt att arbetet inte stannar vid övergripande ambitioner. För att handlingsplanen ska få verklig betydelse behöver barnrättsperspektivet integreras mer systematiskt i planering, prioriteringar och beslutsfattande. Verktyg som barnkonsekvensanalyser kan vara ett viktigt stöd i detta arbete, men de behöver användas konsekvent och kopplas till konkreta beslut om stadens trafikmiljöer. Politikens uppgift är ytterst att bidra till verklig förbättring. Att beskriva barns situation och rättigheter är nödvändigt, men det är först när arbetet omsätts i konkreta förändringar i stadens trafikmiljöer som barns rättigheter stärks i praktiken. 65 (93) Handlingsplanen bör därför fungera som ett verktyg för att utveckla stadens arbete så att barns trygghet, rörelsefrihet och inflytande i stadsmiljön faktiskt ökar. Fastighetsnämnden Reservation av Sergej Salnikov (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar i stadens verksamheter. Det behöver vara tydligt hur barnrättsperspektivet integreras i tillsyn, planering och beslutsfattande samt hur arbetet följs upp över tid. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. 66 (93) Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför fungera som ett verktyg för konkret förändring i stadens arbete så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också får genomslag i praktiken. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Förskolenämnden Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. 67 (93) Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Idrottsnämnden Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra: I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. 68 (93) Reservation av Leif Söderström (SD) 1. att avslå förvaltningens förslag till beslut och 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupper. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Att utöver förvaltningens mycket bra svar på remissen ange: Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar 69 (93) beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Anders Edin (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Elin Hjelmestam (L) och Ashna Ibrahim (C) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. 70 (93) För miljö- och hälsoskyddsnämnden handlar barnets rättigheter i hög grad om barns rätt till en trygg och hälsosam livsmiljö. Barn är särskilt känsliga för miljörelaterade risker som luftföroreningar, buller och skadliga kemikalier. Nämndens arbete med tillsyn, kunskapsunderlag och miljöövervakning är därför en viktig del av stadens arbete för att säkerställa barns rätt till hälsa och goda uppväxtvillkor. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar i stadens verksamheter. Det behöver vara tydligt hur barnrättsperspektivet integreras i tillsyn, planering och beslutsfattande samt hur arbetet följs upp över tid. Barnets bästa måste vara en tydlig utgångspunkt när staden fattar beslut som påverkar barns livsmiljö. Det gäller exempelvis frågor om luftkvalitet, buller, kemikalier och den fysiska miljö där barn vistas i sin vardag. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför fungera som ett verktyg för konkret förändring i stadens arbete så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också får genomslag i praktiken. Socialnämnden Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. 71 (93) Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. att avslå förvaltningens förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra. Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionenär sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. 72 (93) Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) och Björn Ljung (L) Liberalerna och Centerpartiet välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som 73 (93) ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Trafiknämnden Särskilt uttalande av Sara Svanström (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra, utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. För trafiknämndens verksamhet är barnets rättigheter nära kopplade till hur stadens offentliga miljöer utformas och fungerar i praktiken. Barns möjlighet att röra sig tryggt och självständigt i staden är en viktig del av både deras utveckling och deras rätt till delaktighet i samhället. Stadens gator, torg och gång- och cykelvägar är inte bara transportytor utan också viktiga delar av barns vardagsmiljö. 74 (93) Det gör trafiksäkerheten till en central barnrättsfråga. Barn ska kunna ta sig till skolan, fritidsaktiviteter och vänner på ett tryggt sätt. Arbetet med säkra skolvägar, hastighetssäkring, trygga övergångsställen och tydliga gång- och cykelstråk är därför avgörande för att målet om attraktiva och inkluderande offentliga miljöer för barn ska få verkligt genomslag. När trafiksäkerheten brister begränsas barns rörelsefrihet och självständighet, vilket i praktiken innebär att barns möjligheter i staden minskar. För Liberalerna är detta också en jämlikhetsfråga. Barns möjligheter att röra sig självständigt i staden ser olika ut beroende på bostadsområde, trafikmiljö och tillgång till trygga offentliga rum. Stadens arbete bör därför särskilt uppmärksamma de miljöer där barn idag har begränsade möjligheter att röra sig fritt och tryggt. Vi ser också positivt på att handlingsplanen lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande i frågor som rör deras närmiljö. Barn och unga har ofta värdefulla perspektiv på hur stadsmiljöer fungerar i vardagen. När deras erfarenheter tas tillvara i planering och utveckling av gator, torg och andra offentliga miljöer kan det bidra till bättre och mer inkluderande lösningar. Samtidigt är det viktigt att arbetet inte stannar vid övergripande ambitioner. För att handlingsplanen ska få verklig betydelse behöver barnrättsperspektivet integreras mer systematiskt i planering, prioriteringar och beslutsfattande. Verktyg som barnkonsekvensanalyser kan vara ett viktigt stöd i detta arbete, men de behöver användas konsekvent och kopplas till konkreta beslut om stadens trafikmiljöer. Politikens uppgift är ytterst att bidra till verklig förbättring. Att beskriva barns situation och rättigheter är nödvändigt, men det är först när arbetet omsätts i konkreta förändringar i stadens trafikmiljöer som barns rättigheter stärks i praktiken. Handlingsplanen bör därför fungera som ett verktyg för att utveckla stadens arbete så att barns trygghet, rörelsefrihet och inflytande i stadsmiljön faktiskt ökar. Utbildningsnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. 75 (93) Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. 76 (93) Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. 77 (93) Äldrenämnden Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi 78 (93) identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Överförmyndarnämnden Reservation av Cornilla von Plomgren (M) och Ewa Samuelsson (KD) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 79 (93) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Lena Preutz (SD) a) Att avslå förvaltningens tjänsteutlåtande. b) Att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. 80 (93) Särskilt uttalande av Stefan Ennerfelt (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet är alltså en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 81 (93) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Emelie Wassermann (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Urban Rybrink (L) 82 (93) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Vår förvaltning är inne på samma tankar, vilket vi välkomnar. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Olof Peterson m.fl. (M) och Christer Eriksson (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 83 (93) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. 84 (93) Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) och Shahin Soltan (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Henrik Åkerlund (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet och därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. 85 (93) Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva bortom lagens intentioner. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Aras Amin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. 86 (93) I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Robert Westerlund (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. 87 (93) Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrik Amofah (C) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C) 88 (93) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut; och 2. Att därutöver anföra; I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postnummer avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan 89 (93) och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl. (M) och Ingvar Hultmark (L) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Sergej Salnikov (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: 90 (93) Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där 91 (93) de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP) Majoriteten tackar stadsdelsförvaltningen för remissvaret och vill särskilt lyfta fram ungdomsrådets viktiga inspel om betydelsen av arbetstillfällen för unga. Vi vill därutöver belysa ytterligare perspektiv som är särskilt angelägna ur ett Skärholmsperspektiv och som handlingsplanen inte tillräckligt synliggör. Marknadsskolans konsekvenser Handlingsplanen lyfter skolans kompensatoriska uppdrag, där önskar vi att det nämns mer om den grundläggande konflikt som marknadsskolan skapar. Dagens skolsystem skapar en strukturell segregation där resursstarka familjer i högre utsträckning aktivt väljer skola, medan socioekonomiskt utsatta barn i lägre grad gör det. Resultatet är att förortens skolor utarmas på resurser och blandning och det är våra barn som får bära konsekvenserna. Det kompensatoriska uppdraget kan inte fullt ut kompensera för ett system som aktivt motverkar jämlikhet. Förortens unga, en tillgång för framtiden 92 (93) Vi vill också lyfta fram att barn och unga som växer upp här är en tillgång, inte ett problem. I en tid av demografiska utmaningar för välfärden är det just de unga i stadsdelar som Skärholmen som kommer att bära upp framtidens skola, vård och omsorg. Då är det avgörande att unga i förorten ges reella vägar in på arbetsmarknaden genom praktik, feriejobb och lokala arbetstillfällen. Det gör det än mer allvarligt att regeringens utvisningspolitik slår mot ungdomar som vuxit upp här och som är en självklar del av stadens framtid. Kulturen och vad som räknas Handlingsplanen konstaterar att tillgången till kultur är ojämlik. En viktig dimension är att kulturen som skapas i Skärholmen och liknande stadsdelar ofta problematiseras i stället för att ses som det kulturella bidrag det är. Staden behöver inte bara öka våra barns tillgång till det etablerade kulturutbudet utan också i högre grad uppvärdera den kultur våra unga i förorten skapar. Den kommersialiserade offentliga miljön Vi saknar också ett kritiskt perspektiv på kommersialiseringen när det gäller inkluderande offentliga miljöer. När offentliga rum ersätts av köpcentrum och kommersiella ytor drabbas barn och unga med sämre ekonomi hårdast. För barn i förorten som ofta är yngre, har sämre köpkraft och dessutom riskerar att ses som störande eller hotfulla enbart på grund av var de kommer ifrån, är detta en trippelbestraffning. Rätten till det offentliga rummet måste värnas. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Stockholm kan bättre – och varje barn förtjänar samma chans i livet, oavsett stadsdel. Men idag avgör postkoden fortfarande livschanserna, och vänsterstyrets förslag riskerar att förstärka skillnaderna istället för att bryta dem. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. 93 (93) Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Martin Westmont (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Förvaltningens remissvar bör ersättas med ovanstående information. --- [§25 den 15 juni 2026, Kommunfullmäktige Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 25 Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder KS 2026/153 Beslut 1. Stockholms stads nämnder ska övergå till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 2. Stockholms stads nämnder ska ersättningsskanna pågående analoga personalakter för att skapa en sammanhållen digital personalakt. 3. Kommunstyrelsen ska i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet) leda arbetet med övergång till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 4. Kommunstyrelsen ansvarar för systemförvaltning, avtalshantering och utveckling. 5. Kommunstyrelsen medges finansiering om 70 mnkr för utveckling och införande av digital personalakt åren 2026- 2031. Finansiering sker genom de årligen reserverade medlen för utvecklingskostnader IT i central medelsreserv i enlighet med utlåtandet. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [§25 Utlåtande rotel 1 Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder.pdf] 1 (57) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2026/153) Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Stockholms stads nämnder ska övergå till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 2. Stockholms stads nämnder ska ersättningsskanna pågående analoga personalakter för att skapa en sammanhållen digital personalakt. 3. Kommunstyrelsen ska i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet) leda arbetet med övergång till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 4. Kommunstyrelsen ansvarar för systemförvaltning, avtalshantering och utveckling. 5. Kommunstyrelsen medges finansiering om 70 mnkr för utveckling och införande av digital personalakt åren 2026-2031. Finansiering sker genom de årligen reserverade medlen för utvecklingskostnader IT i central medelsreserv i enlighet med utlåtandet. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. Stadsdirektören ska genomföra utveckling, löpande avtalshantering och införande av digital personalakt samt ansvara för förvaltning i enlighet med utlåtandet. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Av kommunfullmäktiges budget 2025 och Stockholms stads kvalitetsprogram (dnr KS 2021/866) framgår att staden ska ta till vara på digitaliseringens möjligheter i kvalitetsarbetet. I syfte att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för hantering och förvaring av personalhandlingar har stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för en övergång från pappersbaserad till digital personalakt. I utredningsarbetet har flertalet fördelar med övergång till digital personalakt identifierats. Målet är att chefer och berörda medarbetare ska få stöd att hantera dokument på ett effektivt och smidigt sätt för att både kunna utföra sitt arbete och 2 (57) följa lagkraven. Utredningen föreslår att en övergång ska ske till digital personalakt och att befintliga analoga pappershandlingar ska ersättningsskannas. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, samtliga stadsdelsnämnder, Akademikerförbundet SSR, DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad. Centrala SACO-rådet i Stockholms Stad ställer sig bakom kulturnämndens remissvar. DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad har inte inkommit med svar. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till förslaget och betonar vikten av att projektet resurssätts väl. Exploateringsnämnden är positiv till förslaget och efterfrågar ett förtydligande gällande hur systemstödet eDok är tänkt att användas. För att införandet av systemstödet inte ska dra ut på tiden är nämndens önskemål att systemstödet ska driftsättas innan digitaliseringen av de analoga personalakterna är helt genomförd. Fastighetsnämnden ställer sig positivt till förslaget och bedömer att en övergång till helt digital personalakt kommer att leda till effektivare hantering, förbättrad informationssäkerhet och minskad administrativ börda för chefer och hr-medarbetare. Förskolenämnden är positiv till förslaget och ser att en övergång till digitala personalakter bidrar till att skapa bättre förutsättningar för kvalitetssäkring, praktisk hantering, informationssäkerhet och arkivhantering. Idrottsnämnden tillstyrker förslaget att införa digitala personalakter. Kulturnämnden är positiv till digitalisering av personalarkiv och ser stora möjligheter till effektivisering genom automatisering. Nämnden anser dock att den föreslagna lösningen med eDok och LISA självservice som systemstöd inte är rätt val och anser att det är kostnadsdrivande att staden bygger om egna system som egentligen har andra syften. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till en övergång till en digital personakt och ser stora fördelar med en förenklad och effektivare hantering. 3 (57) Miljö- och hälsoskyddsnämnden välkomnar förslaget och ser flertalet fördelar med att övergå till digital personalakt. En övergång kan förväntas resultera i nyttor när det gäller kvalitetssäkring, den praktiska hanteringen, informationssäkerhet och arkivhantering. Med digital personalakt kan staden ta tillvara på digitaliseringens möjligheter och skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process. Servicenämnden ställer sig positiv till en övergång till digitala personalakter och instämmer i de förväntade nyttorna gällande effektivisering, informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar. Socialnämnden välkomnar införandet av digitala personalakter och ser många fördelar med införandet. Stadsbyggnadsnämnden välkomnar förslaget och efterfrågar ett förtydligande gällande hur systemstödet eDok är tänkt att användas och önskar att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Slutligen betonar nämnden vikten av att hänsyn tas till perspektiv avseende höjd beredskap och robusthet hos aktuellt systemstöd för digital personalakt. Det bör utredas i vilken utsträckning kritisk information behöver kunna hanteras i analog form eller digital form, i enlighet med principerna om kontinuitetsplanering inom totalförsvaret. Trafiknämnden välkomnar förslaget och efterfrågar ett förtydligande gällande hur systemstödet eDok är tänkt att användas. För att införandet av systemstödet inte ska dra ut på tiden är nämndens önskemål att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Utbildningsnämnden är positiv till förslaget och välkomnar utvecklingen, i linje med stadens ambitioner om en enhetlig och digital informationshantering. Nämnden lyfter frågor som behöver beaktas i den fortsatta hanteringen, särskilt med hänsyn till utbildningsnämndens storlek och stora antal akter. Äldrenämnden ser positivt på en övergång till sammanhållen digital personalakt. Överförmyndarnämnden tillstyrker förslaget. Bromma stadsdelsnämnd stöder rekommendationen att övergå till en helt digital akt, och förespråkar att digitaliseringsarbetet genomförs inom ramen för ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd är positiv till förslaget som bedöms minska administration, transporter och arkivkostnader samt ge miljövinster. Stadsdelsnämnden framhåller att det bör vara tydlig central styrning av införandet. Farsta stadsdelsnämnd ser positivt på en övergång till digital personalakt och instämmer i att det inte är långsiktigt hållbart att kvarstå med nuvarande manuella hantering av personalakterna. Nämnden vill lyfta fram vikten av att involvera stadsdelsnämnderna tidigt i informationssäkerhetsarbetet för att stadsdelsnämnderna i 4 (57) egenskap av informationsägare och personuppgiftsansvarig ska kunna ta sitt ansvar och säkerställa att rätt informationssäkerhetskrav vidtas. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är överlag positiv till förslaget. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ställer sig positiv till övergång till en sammanhållen digital personalakt och poängterar att enbart systemstöd inte är tillräckligt för att uppnå de förväntade fördelarna med en digital personalakt; det krävs även en kontinuerlig utveckling av arbetssätt och rutiner. Järva stadsdelsnämnd ställer sig positiv till en helt digital personalakt och anser att det skulle innebära förbättrad och enhetlig hantering av alla personalhandlingar för medarbetare med en ökad kvalitet. Kungsholmens stadsdelsnämnd anser att övergång till digital personalakt skapar bra förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna, särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ser positivt på en övergång till digital personalakt och de fördelar det skulle leda till i form av minskad pappershantering och administration, smidigare och tryggare informationshantering och utveckling av digitala arbetssätt. Skärholmens stadsdelsnämnd är positiv till övergången till en sammanhållen digital personalakt. Södermalms stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget med anledning av att det skulle öka rättssäkerheten, förenkla återsökning och förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal och underlätta för chefer. Nämnden anser att det är viktigt att det genomförs noggrann kvalitetssäkring av de tilltänkta systemen samt implementering av tydliga rutiner och objektägarskap. Akademikerförbundet SSR anser att det är viktigt att enbart behöriga personer har tillgång till personalhandlingar samt att handlingar gallras enligt gängse regelverk. Föredragande borgarrådets synpunkter Förslaget om en övergång till sammanhållen digital personakt är ett stort steg i arbetet med utvecklingen av en mer modern, effektiv och rättssäker offentlig förvaltning. Dagens omfattande manuella hantering av personalakter innebär onödig administration, bristande enhetlighet och ökade risker i informationshanteringen. En digital personalakt kan bidra till bättre sökbarhet, säkrare hantering av känsliga uppgifter och minskad administrativ belastning för chefer och HR-funktioner. 5 (57) Tillsammans med valet att använda redan etablerade systemstöd i arbetet kommer övergången frigöra tid och resurser till centrala uppgifter och utvecklingsarbete. Samtidigt är det avgörande att genomförandet sker med hög kvalitet och tydlig styrning, Informationssäkerhet och hantering av skyddade personuppgifter måste ges högsta prioritet genom hela processen. Det är också viktigt att stadens förvaltningar ges tillräckligt stöd i förändringsarbetet. Utbildning, användarvänliga system och tydliga rutiner är avgörande för att säkerställa att digitaliseringen leder till verkliga förbättringar i verksamheten. Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi ställer oss i grunden positiva till en övergång till digital personalakt. Det har potential att bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det av yttersta vikt att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet och med säkerheten i första rummet. Sveriges regering och Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) har varnat för ett nytt och mer aggressivt tillvägagångssätt från främmande makt, särskilt Ryssland. Hotbilden har förflyttats från tidigare överbelastningsattacker till direkta försök att förstöra vitala system samt återkommande försök till stöld av kritisk data. I frågan om digitalisering av personalakter i Stockholms stad kan vi konstatera att incidenter med datastöld redan har inträffat. Detta gör att vi ser extra allvarligt på att säkerheten – både tekniskt och behörighetsmässigt – måste hålla absolut högsta klass. Dessutom visar erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem istället för att lösa befintliga. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det framkommit att ett lyckat införande kräver omfattande förberedelser, en tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande. En övergång till digital personalakt är inte enbart ett teknikskifte, utan en fundamental förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. En övergång av denna storlek ställer stora krav på tydliga processer, utbildning och stöd till verksamheterna. Arbetet får inte drivas fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först när dessa grundläggande förutsättningar är på plats som en digitalisering kan bidra till en verklig och varaktig förbättring i stadens arbete, utan att riskera att skapa nya brister i hanteringen av känslig information. 6 (57) Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M), Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. 7 (57) Ärendet I syfte att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för hantering och förvaring av personalhandlingar har stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för en övergång från pappersbaserad till digital personalakt. Utredningarbetet har omfattat omvärldsbevakning, beskrivning av nuläget och framtagande av en önskvärd process för hantering och bevarande av personalhandlingarna. Vidare har för- och nackdelar med en förändrad process och eventuella risker identifierats. Utredningen innehåller förslag om hantering av befintliga analoga personalakter och vägval när det gäller systemstöd. Stockholms stad är gemensam arbetsgivare för förvaltningarna, medan stadens bolag är egna arbetsgivare. Utredning och förslag omfattar därför enbart stadens förvaltningar. Nedan redovisas huvudsakliga resultatet av utredningen. Erfarenheter från dagens hantering I Anvisning för hantering och förvaring av personalhandlingar i Stockholms stad som tagits fram av stadsledningskontoret och stadsarkivet beskrivs hur stadens förvaltningar ska hantera personalhandlingar. Av de stadsgemensamma hanteringsanvisningarna för processgrupp ”Hantera personal” framgår vidare bland annat behov av registrering, förvaring och gallring enligt stadsarkivets gallringsbeslut uppdelat på olika handlingstyper. Det finns en rad utmaningar i dagens hantering. Handlingarna som ingår i personalakten inkommer och framställs på olika sätt och det finns svårigheter att få in rätt handlingar till akten. På merparten av förvaltningarna förekommer det en omfattande manuell hantering med insortering, gallring och arkivering. Hanteringen ställer stora krav på utrymme för att förvara stora och växande volymer av handlingar på ett säkert sätt. För förvaltningar med stor geografisk spridning av sina verksamheter innebär det en omfattande hantering när många handlingar skickas från verksamheterna till förvaltningarnas centrala hr-arkiv. Överföring av personalakter mellan förvaltningar när medarbetare byter förvaltning innebär en manuell hantering där rätt handlingar ska skickas på ett säkert sätt till mottagande förvaltning. Vissa handlingar som ingår i personalakten innehåller sekretess och ska registreras i diariet innan de läggs in i personalakten vilket innebär att flera moment ska göras för att hantera en enskild handling. Merparten av dokumenten som ingår i akten framställs digitalt och det finns möjligheter att digitalt signera dokument. Eftersom bevarande sker i pappersform innebär det ett merarbete att många handlingar behöver skrivas ut för att läggas i personalakten. 8 (57) Sammantaget innebär den omfattande manuella hanteringen av en stor volym av handlingar utmaningar i att upprätthålla en effektiv och säker hantering. Framtida process för hantering av personalhandlingar Målen som har identifierats för en framtida process för hantering av personalhandlingar i en digital personalakt är att: • Chefer och berörda medarbetare hanterar personalhandlingar på ett säkert, effektivt och smidigt sätt för att både kunna utföra sitt arbete och följa gällande lagkrav. • Personalakterna innehåller rätt handlingar, är uppdaterade och sökbara. • Tillgång till personalakterna och överlämning mellan förvaltningar sker på ett säkert och korrekt sätt. • Livscykelhantering av information sker från en handlings skapande till eventuell gallring och överlämnande för slutarkivering. En översiktlig och möjlig ny process har tagits fram utifrån ovan mål och erfarenheter från dagens hantering av personalakterna. De övergripande beståndsdelarna är samma som idag, men där förvaringen av akten sker i ett systemstöd istället för i pappersformat. Systemstödet fungerar som en sammanhållen lagring av pågående och vilande personalakter innan de slutligen överförs till stadens e-arkiv för bevarande. En central del i en process för digital personalakt är att effektivisera inflödet av handlingar så att rekryterings- och anställningshandlingar styrs in i personalakten per automatik. Denna typ av handlingar ska finnas i alla medarbetares personalakter och utgör en stor andel av handlingarna i personalakterna. Övriga handlingar skickas in i akten av chefer, administratörer och medarbetare inom hr via en e-tjänst. Så långt som möjligt fördelas handlingarna via kategorier i rätt akt per automatik. Utsedd medarbetare på förvaltningens hr-funktion fördelar vid behov handlingar i rätt akt, utför bland annat kvalitetsgranskning, aktvård och överföring av offentliga handlingar vid byte av anställning till annan förvaltning. Handlingar som behöver registreras utifrån offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, registreras i systemstödet istället för i diariet. Handlingar med gallringsfrist ska gallras när gallringsfristen löper ut. Slutligen överlämnas personalhandlingarna till e-arkivet för långsiktigt bevarande. Tillgång till personalakterna styrs genom behörighet för chefer och hr-medarbetare. Förväntade nyttor i en framtida process En övergång till digital personalakt kan förväntas resultera i nyttor när det gäller kvalitetssäkring, den praktiska hanteringen, informationssäkerhet och arkivhantering. Kvalitetssäkring och praktisk hantering 9 (57) En digital akt förväntas innebära en förbättrad sökbarhet och tillgänglighet till handlingarna. Automatiserade processer underlättar för att sammanställa en komplett akt. Hanteringen av personalhandlingarna förväntas bli effektivare vilket kommer att frigöra tid till kvalitetsgranskning och aktvård. Tidskrävande moment försvinner, exempelvis återsökning och insortering i analoga personalakter. Hanteringen förväntas även underlätta vid till exempel utlämnande av allmän handling. En minskad manuell hantering förväntas bidra till förbättrad arbetsmiljö för de medarbetare som sköter hr-arkiven. Informationssäkerhet En digital akt förväntas leda till förbättrad informationssäkerhet genom behörighetsstyrning med begränsad tillgång till känslig eller sekretessbelagd information. Genom att informationen finns samlad istället för att förvaras hos enskilda medarbetare eller i dokumentskåp, där det inte är möjligt att följa upp vilka som tar del av handlingarna, förväntas en säkrare hantering uppnås. Informationssäkerhetsrisker under förvaltning och drift av systemen hanteras genom följsamhet mot riktlinjer och tillämpningsanvisningar inom informationssäkerhet samt genom kontinuerliga förbättringar och förstärkning av cybersäkerhet som sker inom ramen för systemtjänsteavtalet. Förändrade arbetssätt förväntas också leda till säkrare överföring av information när medarbetare byter förvaltning och icke-sekretessklassade handlingar ska överföras till ny förvaltning. När handlingarna inte behöver skickas fysiskt minskar risken för otillbörlig tillgång och att handlingar inte når mottagaren. Arkiv Arkiveringen av akten underlättas i och med att en sammanhållen digital akt kommer att kunna levereras till e-arkiv Stockholm för slutförvaring. Återsökningen av akten för tidigare medarbetare och framtida forskare förbättras där med också. Behov av och kostnader för arkivlokaler och arkivskåp både vid förvaltningarna och efter slutarkivering minskar med en helt digital akt. Förutsättningar utifrån arkivhantering och registreringsfunktion Enligt Arkivregler för Stockholms stad, Kfs2015:27, ska handlingar som myndigheten upprättar framställas och hanteras så att de kan läsas, återsökas och göras tillgängliga under den tid de ska bevaras. I förekommande fall ska hänsyn tas till möjligheten att i framtiden överföra uppgifterna till annan databärare. Det framgår också att myndigheten ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Det anges vidare att analog arkivering kan ske om det föreligger t ex juridiska eller ekonomiska skäl för det. 10 (57) Stadsarkivet rekommenderar att stadens myndigheter arbetar för att kunna ta emot sina inkommande handlingar i digitalt format från början, för att på så sätt få en helt digital hantering. Ersättningsskanning Inom ramen för utredningsarbetet har en genomgång gjorts av om det finns några formkrav för de handlingstyper som i dagsläget ingår i personalakten som skulle utgöra hinder till att gå över till en digital personalakt. Bedömningen utifrån denna genomgång är de handlingar som ska finnas i personalakten inte är av det slag att det motiverar bevarande i analogt format utan principen om ersättningsskanning skulle kunna tillämpas. Registreringskrav För merparten av handlingarna i personalakten uppfylls registreringskraven i OSL genom att hålla handlingarna systematiskt ordnade i personnummerordning i personalakterna. För de handlingar som kan innehålla sekretess finns dock krav på att de ska registreras. Enligt stadens nuvarande rutin ska handlingarna efter registrering i förvaltningens diarium förvaras i en särskild inneliggare för sekretesshandlingar i personalakten. En slutsats i utredningen är att registreringen av handlingar med sekretess bör ske i det aktuella systemet för personalakter istället för i diariet. Systemstödet ska även kunna tillhandahålla en lösning för lagring av de sekretessbelagda registrerade handlingarna. Hantering av pågående personalakter vid övergång till digital personalakt i Stockholms stad Stadsarkivet har på uppdrag av stadsledningskontoret utrett hur pågående analoga personalakter i Stockholms stad kan hanteras vid en eventuell övergång till en digital hantering. Utredningen har identifierat tre alternativ: • Helt digital akt: en digital personalakt påbörjas vid ett visst datum för alla medarbetare. Alla pågående analoga personalakter skannas in för att skapa en sammanhållen personalakt. • Hybridakt: en digital personalakt startas vid ett visst datum för alla medarbetare. Pågående personalakter behålls i analog form. Medarbetaren har därmed både en analog och en digital akt. • Två separata aktsystem: Alla som anställs från och med brytpunkten får en digital personalakt och alla med en pågående anställning fortsätter med en analog personalakt. 11 (57) Samtliga alternativ har såväl positiva som negativa konsekvenser sett till informationens riktighet, konfidentialitet och tillgänglighet. Utredningen anser att det bästa alternativet ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv är Helt digital akt. Alternativet innebär att samtliga förvaltningar i Stockholms stad går över till digitala personalakter vid ett gemensamt datum. Informationen i de pågående analoga personalakterna ersättningsskannas och läggs i den digitala personalakten. Därigenom får varje anställd en enda, sammanhållen digital personalakt. Utredningens bedömning är att en Helt digital akt innebär en förbättrad åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Arkiveringen av akten underlättas i och med att en sammanhållen digital akt kommer att kunna levereras till e-arkiv Stockholm för slutförvaring och återsökas där för framtida forskning. Hanteringen ligger i linje med Stockholms stads strävan om att hantera information digitalt utifrån arkivreglerna. Behov av och kostnader för arkivlokaler och arkivskåp minskar med en helt digital akt. Med alternativen Hybridakt och Två separata aktsystem skulle de nyttor som förväntas med digital personalakt i form av ökad effektivitet, kvalitetssäkring och tillgänglighet inte uppnås i samma omfattning. Om alternativet Helt digital akt väljs behöver ett digitiseringsprojekt genomföras. Det finns olika alternativ för att genomföra detta. Antingen kan det genomföras av respektive förvaltning eller i ett stadsövergripande projekt som genomförs av extern aktör. Flera aspekter behöver vägas in som bland annat rör personalens kompetens, resurser i form av tid och pengar och tekniskt hjälpmedel. Utredningen anser att ett centralt projekt är att föredra. Centralt är att garantera informationens riktighet. I utredningen konstateras att oavsett val av lösning behöver respektive förvaltning genomföra ett förberedelsearbete och säkerställa att personalakterna är uppdaterade utifrån gällande regelverk. Systemstöd Stadsledningskontoret har inför val av systemlösning för digital personalakt genomfört en vägvalsanalys som har beaktat ett antal parametrar som är viktiga för staden att beakta vid val av tekniska lösningar. Det handlar till exempel om förväntade nyttor och kostnader, användarvänlighet, effektivisering och säkerhet. Utredningen har också omfattat att närmare identifiera flödet från omkringliggande system och processer. Utgångspunkten är att hitta så smidiga och automatiserade flöden som möjligt för att uppnå en säker och effektiv hantering som innebär att det blir enklare för både chefer och hr-medarbetare att göra rätt. Slutsats och rekommendation efter genomförd utvärdering är att stöd för digital personalakt använder en kombination av två i staden befintliga systemstöd, LISA självservice och eDok. Den administrativa handläggningen som utförs av hr- handläggare eller administratörer sker i eDok där handlingarna också lagras. LISA 12 (57) självservice blir gränssnittet för chefernas inlämnande och tillgång till handlingar i personalakten. En sådan lösning bedöms uppfylla kraven på funktionalitet utifrån kraven i arbetsprocessen. Fördelen med att använda en kombination av eDok och LISA är att båda redan är kända system i staden. Förvaltning av eDok och LISA bedrivs i enlighet med Stockholms stads informationssäkerhets-riktlinje och dess tillämpningsanvisningar. Systemen driftas on-prem i enlighet med de rutiner och processer för informationssäkerhet inom ramen för stadens systemtjänsteavtal. Inga nya leverantörer eller system behöver tillföras och kunskap om systemen finns redan upparbetad i staden. Vägvalsanalysen, som beaktat flera för staden viktiga parametrar vid val av tekniska lösningar, visar sammantaget att nyttan att ta in ett helt nytt system och en ny leverantör inte är tillräckligt stor. Estimerade kostnader för de olika vägvalen är också relativt jämförbara och lika. Utredningens bedömning är att en kombination av eDok och LISA kommer att stödja förslag till övergripande process för digital hantering av personalakt. Ekonomiska aspekter Utredningen har gjort en fördjupad kostnadsbedömning utifrån vald rekommendation. Projektberäkningarna är gjorda utifrån behov av roller, utvecklingsbehov i systemstöden och ett säkert flöde av data mellan systemstöden samt kalendertiden för ett införandeprojekt inkl. skanning. Den samlade bedömningen påvisar ett projekt under fem år, där den tekniska utvecklingen pågår preliminärt de första 2,5 åren. Parallellt sker beslut gällande process samt planering av skanning och införande. De sista 2,5 åren avser i huvudsak införande av digital personalakt på stadens förvaltningar, inkl. förändringsledning, utbildningar och skanning. Den externa kostnaden bedöms till totalt cirka 62 mnkr för rekommenderat vägval och därtill adderas en riskpremie på ca 10 procent. Finansiering föreslås ske genom de årligen reserverade medlen för utvecklingskostnader IT i central medelreserv 2. Vad gäller den framtida drifts- och förvaltningskostnaden är bedömningen utifrån vad som idag är känt att befintliga systemstöd kommer öka med någon/några miljoner per år, vilket finansieras via stadens it-prislista. Genom systemstöd och förändrade arbetssätt förväntas den totala arbetstiden som läggs på hantering av personalhandlingar kunna minskas. Det blir också effektivare för cheferna vilket bör spara tid för dem. För förvaltningarna kan på sikt besparing förväntas när behovet av arkivgodkänd förvaring i form av dokumentskåp och arkivlokaler försvinner. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 13 (57) Stadsledningskontorets sammantagna bedömning utifrån utredningsarbetet är att staden bör genomföra en övergång till en sammanhållen digital personalakt. Ett sådant utvecklingsarbete ligger i linje med kommunfullmäktiges intentioner kring digitaliseringens möjligheter och arkivregelverket som anger att staden ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Det bedöms inte vara långsiktigt hållbart att kvarstå med den omfattande manuella hanteringen med de utmaningar som har beskrivits i utredningen. Övergången bedöms också innebära en stor positiv effekt för förvaltningarna. En väsentlig del i informationshanteringen är att det ska vara lätt att göra rätt ur ett användarperspektiv. Om stadens medarbetare och chefer ska ges bra förutsättningar för att göra rätt krävs en så enkel hanteringsprocess som möjligt. Det förutsätter att det finns ändamålsenliga och effektiva tekniska lösningar som säkerställer att hanteringen kan ske på ett korrekt sätt och enligt de legala krav som ställs. Ytterligare en viktig aspekt i en stor organisation som staden är att ha en enhetlig informationshantering med standardiserade arbetsprocesser som alla ska följa. Stadsledningskontorets uppfattning är att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Det blir enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör det medföra att deras personalhandlingar hanteras på mer enhetligt och säkert sätt. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att om de förväntade nyttorna ska uppnås behöver det ske ett kontinuerligt arbete med arbetsprocessen i kombination med en effektiv och säker teknisk lösning. En övergång till digital personalakt ska ses som en del i en långsiktig verksamhetsutveckling som involverar utvecklade arbetssätt utifrån digitaliseringens möjligheter. I det arbetet kan det även på längre sikt finnas effektiviserings- och kvalitetsvinster att göra genom att utveckla informationshanteringen i arbetsprocesser som har beröringspunkter till personalakten, tex pensionsprocessen och administrationen av arbetslivsinriktad rehabilitering. Digitalisering av personalakter kan även möjliggöra att andra administrativa processer kan digitaliseras som är beroende av en digital process och möjlighet att bevara handlingarna digitalt i en personalakt. Stadsledningskontoret vill betona att stadens förvaltningar har en viktig roll i att aktivt och kontinuerligt säkerställa att rutiner för den praktiska hanteringen är kända och efterlevs. Det är också av största vikt att förvaltningarna löpande utbildar chefer och berörda medarbetare så att de har goda kunskaper om hur de ska hantera handlingarna. Stadsledningskontoret bedömning är att utredningens rekommendation om systemstöd utifrån genomförd vägvalsanalys kommer att utgöra ett bra och säkert stöd för digital personalakt. Rekommendationen efter genomförd utvärdering är att stöd för digital personalakt använder en kombination av LISA självservice och eDok 14 (57) där chefen arbetar i LISA självservice och den administrativa handläggningen görs av hr-handläggare eller administratörer i eDok. Rekommendationen efter genomförd utvärdering vilar på flera perspektiv och parametrar där användarperspektivet är viktigt. Det behöver vara en enkel – och säker – administration för chefer och lokal hr. Fördelen med att använda en kombination av eDok och LISA är att båda redan är kända system i staden. Inga nya leverantörer eller system behöver tillföras och kunskap om systemen finns redan upparbetad i staden. Estimerade kostnader för de olika vägvalen är också relativt jämförbara och lika. Stadsledningskontoret instämmer i rekommendationen att övergång bör ske till en helt digital akt för att de förväntade fördelarna ska uppnås vilket beskrivits av stadsarkivet. Det innebär att ett omfattande digitiseringsarbete (dvs inskanning av befintliga akter) behöver genomföras. Som framgått av utredningsunderlaget är det en stor mängd handlingar som ska skannas in på ett säkert sätt. Stadsledningskontoret anser att för att uppnå bästa kvalitet, säkerhet och effektivitet bör detta ske genom ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Denna hantering ingår i den övergripande beräkningen av projektets kostnader. En digital akt förväntas förbättra informationens konfidentialitet genom behörighetsstyrning och spårning av vem som tagit del av informationen. Liksom i en analog manuell process kan det finnas informationssäkerhetrisker. Genom att förvaltning och drift av systemen bedrivs i enlighet med Stockholms stads informationssäkerhetsriktlinje och dess tillämpningsanvisningar och inom ramen för stadens systemtjänsteavtal har staden själv full rådighet över informationen under hela dess livscykel. Informationssäkerhetsrisker under förvaltning och drift av systemen hanteras genom följsamhet mot kontinuerliga förbättringar av riktlinjer och tillämpningsanvisningar inom informationssäkerhet samt genom den förstärkning av cybersäkerhet som sker inom ramen för systemtjänsteavtalet. Förberedelsearbete och införande föreslås sträcka sig över fem år. Det bör ge goda förutsättningar att genomföra de förberedelser som behövs när det gäller teknisk utveckling utifrån den definierade processen. Det ger också förvaltningarna framförhållning och tid att genomföra det förberedelsearbete som behöver göras i form av kvalitetssäkring av befintliga personalakter. Mot bakgrund av ovan föreslår stadsledningskontoret att stadens förvaltningar övergår till digital personalakt, i enlighet med tjänsteutlåtandet. Vidare föreslås att alla pågående analoga personalakter ersättningsskannas för att skapa en sammanhållen digital personalakt samt att kommunstyrelsen i samråd med stadsarkivet ges i uppdrag att leda arbetet med övergång till digital personalakt samt ansvara för den kommande systemförvaltningen och utvecklingen, i enlighet med tjänsteutlåtandet. Finansiering föreslås ske genom de årligen reserverade medlen för utvecklings-kostnader IT i central medelreserv. 15 (57) Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, samtliga stadsdelsnämnder, Akademikerförbundet SSR, DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad. Centrala SACO-rådet i Stockholms Stad, ställer sig bakom kulturnämndens remissvar. DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 16 Exploateringsnämnden ............................................................................. 17 Fastighetsnämnden .................................................................................. 19 Förskolenämnden ..................................................................................... 21 Idrottsnämnden ........................................................................................ 21 Kulturnämnden ......................................................................................... 22 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 24 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 24 Servicenämnden ...................................................................................... 25 Socialnämnden ......................................................................................... 26 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 27 Trafiknämnden ......................................................................................... 29 Utbildningsnämnden ................................................................................. 32 Äldrenämnden .......................................................................................... 33 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 34 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 34 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 35 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 36 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 37 16 (57) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 38 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 39 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 41 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 43 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 44 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 45 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 46 Akademikerförbundet SSR ....................................................................... 48 Reservationer m.m. .................................................................................. 49 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Särskilt uttalande av Per Rosencrantz m.fl. (M), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen välkomnar förslaget om digitalisering av personalakter och delar stadsledningskontorets uppfattning att en övergång till digitala personalakter skapar goda förutsättningar för förbättrad, säker och enhetlig informationshantering. Förvaltningen ser många fördelar med en samlad digital akt, bland annat att handlingar som behöver registreras utifrån offentlighets- och sekretesslagen, OSL, registreras i systemstödet i stället för i diariet samt att handlingar med gallringsfrist kan gallras i systemet när gallringsfristen löpt ut. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till stadsarkivets och stadsledningskontorets förslag om en helt digital personalakt. Förvaltningen vill lyfta vikten av att alla anställda ska ingå i de digitala akterna, även de som idag tidrapporterar på papper, exempelvis visstidsanställda (t.ex. Stockholmsjobbare) och timanställda. Samma hantering för alla akter underlättar det administrativa arbetet väsentligt och minskar risken för att handlingar hamnar fel. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget att använda två redan befintliga system till den digitala personalakten. Båda systemen är väl kända i staden och förvaltningen. Förvaltningen anser att det är positivt att förvaltning och drift av systemet för digitala personalakter föreslås bedrivas inom ramen för stadens nuvarande systemtjänsteavtal då det inom systemtjänstavtalet finns upparbetade processer inom informationssäkerhet och informationshantering. Utifrån att systemen 17 (57) redan finns i staden upplevs den uppskattade tidsplanen om fem år som väl tilltagen. Vid en så pass generös tidsplan bör det i god tid tas fram riktlinjer och direktiv för hur förvaltningarna ska förbereda och gallra i dagens analoga personalakter. Arbetsmarknadsförvaltningen planerar att byta lokaler sista kvartalet 2028 och det vore fördelaktigt om en stor del av ersättningsscanningen var genomförd vid denna tidpunkt. Arbetsmarknadsförvaltningen skulle gärna se en mer utvecklad ekonomisk redogörelse av huruvida alla förvaltningar ska bidra med lika mycket ekonomiska resurser. Antalet personalakter varierar kraftigt mellan olika förvaltningar och kommer att kräva olika mängd resurser och tidsavsättning för exempelvis scanning och gallring. Förvaltningen ser gärna att en arbetsgrupp eller referensgrupp inrättas för att se till att förändringsarbetet förankras hos de som arbetar med personalakterna dagligen. Avslutningsvis vill arbetsmarknadsförvaltningen betona vikten av att projektet resurssätts väl. Både kvantitetsmässigt, det vill säga att det finns tillräckligt med personal för att hantera alla delar av projektet – men även att det finns personal som har kunskap både om systemens eventuella begränsningar och om systemens förmåga att kommunicera med varandra. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret ser positivt på förslaget om en övergång till digitala personalakter. Kontorets bedömning är att det kommer leda till effektivare och mer användarvänliga arbetssätt, vilket kan spara mycket tid för berörda medarbetare och chefer. Kontoret delar stadsledningskontorets bedömning om de nyttor som förändringen kan innebära. Nedan följer några ytterligare synpunkter på de förslag som presenteras. Hantering av pågående personalakter vid övergång till digital personalakt Utredningen har identifierat tre alternativ avseende hanteringen av pågående analoga personalakter i Stockholms stad vid en eventuell övergång till en digital hantering. 18 (57) Det bästa alternativet ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv bedöms vara Helt digital akt. Exploateringskontoret delar bedömningen eftersom det innebär en förbättrad åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Även ur ett informationssäkerhetsperspektiv anser exploateringskontoret att det är bra med sammanhållna personalakter. Det förutsätter dock att behörighetshanteringen i de tilltänkta systemstöden blir säker och att det finns stadsgemensamma rutiner för att säkerställa att behörigheterna följs upp och hanteras kontinuerligt. Alternativet Helt digital akt innebär att ett omfattande digitaliseringsprojekt behöver genomföras av de uppskattningsvis cirka 88 000 personalakter inom staden som idag hanteras analogt. I utredningen rekommenderas att ett centralt projekt är att föredra. Den främsta fördelen med detta enligt exploateringskontoret är att skanningen genomförs på ett enhetligt sätt i hela staden. Kontoret vill dock framhålla att det i så fall är viktigt att respektive förvaltning har god tillgång till sina personalakter under själva digitaliseringsarbetet. Utredningen har visat att personalakterna inte behöver bevaras i analogt format utan kan ersättningsskannas. Kontoret delar denna bedömning men vill tillägga att det finns en betydande risk att det sker misstag när stora mängder handlingar digitaliseras. Eventuella informationsförluster kan få negativa konsekvenser för både enskilda anställda och arbetsgivaren. Det är därför viktigt att upprätta rutiner för hur efterkontroller ska genomföras för att säkerställa att handlingarna i personalakterna verkligen har skannats och att kvaliteten är tillräckligt bra. Stadsarkivet behöver även ta ställning till huruvida de analoga handlingarna kan gallras direkt när efterkontrollen är genomförd eller om de analoga personalakterna bör finnas kvar parallellt under något/några år innan gallring utförs. Systemstöd Exploateringskontoret har inga synpunkter på valet av systemstöd, men efterfrågar en tydligare beskrivning av hur eDok är tänkt att användas. Enligt dagens rutiner för hantering av analoga personalakter ska handlingar som innehåller sekretess registreras i diariet innan de läggs i personalakten medan övriga handlingar sorteras in utan att registreras. Denna hantering överensstämmer med registreringsskyldighetens omfattning som står uttryckt i offentlighet- och sekretesslagen, 5 kap. Exploateringskontoret undrar om det är samma princip som är tänkt att tillämpas i eDok eller om samtliga handlingar, med eller utan sekretess, ska registreras. Stadsledningskontoret skriver att en väsentlig del i informationshanteringen är att det ska vara lätt att göra rätt ur ett användarperspektiv. Om alla handlingar ska registreras kan det öka det administrativa arbetet för främst förvaltningarnas hr-funktioner. Enligt exploateringskontoret är en separat modul i eDok för de digitala personalakterna att föredra, eftersom det bör ge en mer förenklad registrering/hantering än om man utgår från ärendehanteringsdelen i eDok. Det skulle även underlätta vid framtida systemförändringar. 19 (57) Det finns ytterligare ett stadsgemensamt it-system i staden som innehåller handlingar som ska tas ut och arkiveras i den analoga personalakten i dagsläget, rekryteringsverktyget Jobba i stan. Exploateringskontoret ser gärna att det även tas fram automatiserade rutiner för arkivering av handlingar från detta system. Tidplan Exploateringskontoret tolkar tidplanen som att digitaliseringen av de analoga personalakterna ska vara genomförd innan övergången till de digitala personalakterna sker. Exploateringskontoret anser att det är bra och även nödvändigt att samtliga förvaltningar i staden går över till digitala personalakter samtidigt, men menar att den digitala hanteringen och arbetet i de tilltänkta systemstöden kan påbörjas innan digitaliseringen av alla analoga personalakter är genomförd. Av stadens cirka 88 000 personalakter bedöms 55 000 av dessa tillhöra utbildnings-förvaltningen. Merparten av de övriga förvaltningarna har förhållandevis små mängder personalakter. För att införandet av systemstödet inte ska riskera att dra ut på tiden i onödan framför exploateringskontoret önskemål om att fokusera på implementeringen av det nya arbetssättet och att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Fastighetskontoret har analyserat remissen Övergång till digital personalakt (dnr KS 2026/153) och bedömer att förslaget om en övergång från pappersbaserade till digitala personalakter är välgrundat och i linje med stadens mål om digitalisering, effektivisering och säker informationshantering. Nedan redovisas förvaltningens analys av förslagets förutsättningar, möjligheter och behov av försäkringar för en framgångsrik implementering. Remissen identifierar flera utmaningar med dagens pappersbaserade hantering av personalakter, såsom omfattande manuell administration, utrymmeskrävande förvaring och svårigheter att säkerställa att rätt handlingar finns i akterna. Fastighetskontoret delar denna analys och bedömer att en övergång till digital personalakt kommer effektivisera hanteringen och förbättra informationssäkerheten. En digital akt förväntas underlätta för chefer och hr-medarbetare att hantera, söka och överföra handlingar på ett smidigt sätt. Automatiserade processer – såsom inflöde av rekryteringshandlingar – minskar den administrativa bördan, medan digitala 20 (57) signaturer och behörighetsstyrning förväntas öka säkerheten jämfört med dagens manuella hantering. Kontoret ser särskilt positivt på att en digital lösning minskar risken för felaktig hantering och säkerställer att personalakterna är uppdaterade och sökbara. Remissen föreslår att systemstödet för digital personalakt ska bestå av en kombination av Lisa självservice och eDok, där chefer arbetar i Lisa självservice och hr-handläggare använder eDok för administrativ hantering. Kontoret bedömer att detta val är ändamålsenligt och kostnadseffektivt av flera skäl. Förvaltningen har redan god erfarenhet av båda systemen, vilket minimerar risken för tekniska hinder eller långa inlärningskurvor. Att använda befintliga system innebär också att inga nya leverantörer eller licenser behöver tillföras, vilket ligger i linje med stadens mål om resurseffektivitet. Systemen driftas redan inom ramen för stadens informationssäkerhetsriktlinjer och systemtjänsteavtal, vilket säkerställer att hanteringen uppfyller gällande regelverk. Kontoret ser inga tekniska hinder med den föreslagna lösningen och bedömer att den kommer stödja en säker och effektiv hantering av personalakter. För att skapa en sammanhållen digital personalakt föreslår remissen att alla pågående analoga personalakter ska ersättningsskannas. Kontoret ställer sig positivt till detta men identifierar vissa förutsättningar för genomförande. Kontoret bedömer att ekonomiska och personella resurser kommer krävas för att genomföra skanningen på ett säkert och effektivt sätt. Detta gäller särskilt för hantering av sekretessbelagda handlingar, som kräver särskild registrering enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL), samt för kvalitetssäkring av skannade dokument för att säkerställa informationens riktighet. Förvaltningen välkomnar att remissen föreslår ett centralt sammanhållet projekt för skanningen och bedömer att detta kommer säkerställa en enhetlig och kostnadseffektiv lösning. Kontoret ser inga principiella hinder med ersättningsskanning men vill försäkra sig om att stadsarkivet kommer att finnas som stöd i detta arbete. Remissen betonar vikten av att utbilda chefer och berörda medarbetare i hanteringen av den digitala personalakten. Kontoret bedömer att mindre utbildningsinsatser kan komma att behövas för att säkerställa att medarbetare och chefer känner sig trygga med de nya rutinerna. Remissen föreslår att kommunstyrelsen, i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet), ska leda arbetet med övergången (s. 1). Kontoret ser positivt på detta och bedömer att stadsarkivets medverkan kommer säkerställa att: • övergången sker i enlighet med arkivregler (till exempel Arkivregler för Stockholms stad, Kfs 2015:27) • hanteringen av sekretessbelagda handlingar och gallring följer gällande regelverk • långsiktigt bevarande av personalakter i e-arkivet sker på ett säkert sätt. 21 (57) Kontoret välkomnar att stadsarkivet får en central roll i arbetet och ser detta som en förutsättning för en framgångsrik implementering. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L), Sophia Granswed Baat (M) och Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen ställer sig positiv till en övergång till digitala personalakter och delar bedömningen att detta skapar goda förutsättningar för en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering av personalhandlingar, särskilt avseende bevarande, gallring och hantering av sekretessbelagda uppgifter. En digital lösning bedöms även underlätta och tydliggöra arbetet för de chefer och medarbetare som hanterar personalhandlingar. Förvaltningen ser också positivt på användningen av befintliga system och delar uppfattningen i utredningen om att ett eventuellt införande av hel digital akt bör genomföras inom ramen för ett stadsövergripande projekt. Vidare vill förvaltningen betona vikten av att tillhandahålla utbildningar i systemen för att säkerställa goda förutsättningar för användarna. För förskoleförvaltningen bedöms införandet och övergången till digital personalakt medföra en begränsad arbetsinsats då förvaltningen i dagsläget har ett 80-tal anställda. Förvaltningen bedömer samtidigt att övergången till och införandet av digital personalakt behöver både resurssättas och organiseras på ett strukturerat sätt. Detta gäller såväl införandeprocessen och den löpande administrativa handläggningen som förberedelsearbetet med att kvalitetssäkra befintliga personalakter. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 22 (57) Idrottsförvaltningen ser positivt på förslaget om att inrätta digitala personalakter. En digital personalakt förväntas bli effektivare samt innebära en förbättrad sökbarhet och tillgänglighet till handlingarna, samt att tidskrävande moment försvinner. Detta förväntas leda till en förbättrad arbetsmiljö för chefer och de medarbetare som sköter HR-arkiven. Dock bör ställningstagandet att utveckla e-Dok till personalarkiv prövas noga och jämföras med system på marknaden som är specifikt utformat för digitaliseringen av personalakter för att säkerställa en användarvänlig hantering för såväl chefer som Hr-funktion. Ställningstaganden Idrottsförvaltningen tillstyrker förslaget att införa digitala personalakter och ställer sig bakom kommunstyrelsens förslag till beslut. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen är positiv till övergången till digitalt personalarkiv och ser stora möjligheter till effektivisering genom automatisering av processer som idag kräver betydande tid och resurser. Förvaltningen instämmer i de förväntade nyttorna gällande informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar. Kulturförvaltningen anser dock att den föreslagna lösningen med eDok och LISA självservice som systemstöd inte är rätt val. Förvaltningen har tidigare genomfört en egen förstudie i syfte att kunna agera pilotförvaltning för en övergång till digital personalakt och kunde där konstatera att det finns ändamålsenliga och moderna system på marknaden som är specifikt utformat för digitalisering av personalakter. Förvaltningen anser att det är kostnadsdrivande att staden bygger om egna system som egentligen har andra syften. Vidare anser förvaltningen att eDok har utmaningar när det gäller användarvänlighet. Vidare anser kulturförvaltningen att följande behöver förtydligas: Personuppgiftsansvar Kulturförvaltningen anser att personuppgiftsansvaret för personuppgifter i det digitala personalarkivet bör ligga hos Stadsledningskontoret i egenskap av systemägare, och inte hos respektive nämnd. Tekniska och praktiska förutsättningar 23 (57) Kulturförvaltningens arkivfunktion har identifierat ett antal frågor som behöver förtydligas innan implementering: • Tydliga riktlinjer för hur personalakter ska struktureras gällande mappstruktur, filorganisation och rapporteringsmöjligheter i eDok. Det behöver finnas en processbaserad och enhetlig struktur för att underlätta sökbarhet, spårbarhet och rapportering. Det behöver vara möjligt att generera rapporter om aktiva, avslutade och sekretessklassade akter samt statistik över uppföljning per befattning och handlingstyp. • Hur säkerställs integration mellan eDok och LISA självservice, inklusive synkronisering av data och versionshantering? • Vilken skanningsmetod ska användas för de fysiska personalakterna; individuell OCR-skanning eller helaktsskanning? • Hur säkerställs robusta backup-rutiner och spårbarhet vid systemavbrott? • Vilka möjligheter finns för AI-stöd för framtida utveckling av automatisk kategorisering och kvalitetssäkring? Kulturförvaltningens erfarenheter av eDok (Platina) är att stadens specialanpassningar av systemet har gjort det trögare och mer svårmanövrerat. Dessutom har anpassningarna gjort det svårare och mer kostsamt att uppgradera systemet till nyare versioner. Kulturförvaltningen undrar därför om de anpassningar av systemet som kommer krävas för att rymma personalakterna, riskerar att förstärka dessa problem. För kulturförvaltningen är det viktigt att ha ett modernt, snabbt och stabilt system för diarieföring, ärendehandläggning och nämndhantering. Förvaltningen vill därför betona att en anpassning av eDok för personalakter inte får göras på bekostnad av systemets grundfunktionalitet. Administrativ belastning Kulturförvaltningen anser att det behövs en detaljerad analys av vilken grad av automatisering som är tekniskt möjlig och ekonomiskt försvarbar innan systemet implementeras. Det är viktigt att klargöra vilka handlingar som kan hanteras automatiskt från befintliga system, vilka som kräver semi-automatisk behandling och vilka som kräver helt manuell hantering. Behörigheter Kulturförvaltningen önskar att även externa användare såsom konsulter och praktikanter ska kunna få tillgång till det digitala personalarkivet. Dessa grupper har idag inte tillgång till LISA självservice. Gemensam arkivbildning för avslutade personalakter Kulturförvaltningen föreslår att staden implementerar en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter. Detta skulle möjliggöra centraliserad kvalitetssäkring, minska dubbletter när medarbetare arbetat på flera förvaltningar och förenkla seriebildningen hos respektive förvaltning. 24 (57) Önskemål om medverkan Kulturförvaltningen är gärna med och testar systemstödet för att identifiera praktiska utmaningar. Förvaltningen har ytterligare detaljerade synpunkter som förvaltningen gärna kan delge genom medverkan i referensgrupp eller motsvarande forum för utvecklingsarbetet. Stadsarkivet har deltagit i utredningen och har inte några övriga synpunkter. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 april 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande över remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till en övergång till en digital personakt och ser stora fördelar med en förenklad och effektivare hantering. Förvaltningen håller också med i bedömningen om att det bästa alternativet är en övergång till en helt digital akt. Förvaltningen föreslår därför kyrkogårdsnämnden att godkänna tjänsteutlåtandet och överlämna det till kommunstyrelsen som sitt yttrande över remissen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Torbjörn Erbe m.fl. (M), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen välkomnar förslaget med övergång till digital personalakt och ser likt kommunstyrelsen en rad fördelar med en digital hantering av alla förvaltningens personalhandlingar. Förvaltningens bedömning är att utredningen inklusive vägval om system och hantering av nuvarande akter är grundligt utförd. Då de digitala personakterna kommer att innehålla en stor mängd känsliga personuppgifter kan det inte nog understrykas vikten av en teknisk lösning med höga krav på informationssäkerhet. Erfarenheterna efter incidenten med Miljödata 2025 visar även på att stadens fördelning av personuppgiftsansvaret vad gäller anställda är otydlig, vilket försvårar ett effektivt informationssäkerhetsarbete. 25 (57) Personuppgiftsansvaret inom staden måste därför förtydligas innan digitala personakter kan införas. Liksom stadsledningskontoret anser förvaltningen att en övergång till en helt digital akt för samtliga medarbetare är att föredra för att övergången ska resultera i störst nytta för verksamheten. Angående systemstöd ser förvaltningen fördelar med att befintliga system används, särskilt LISA-självservice som är känd för förvaltningens chefer vilket kommer underlätta implementering. Förslaget om övergång till digital personalakt ligger även i linje med förvaltningens arbete med att effektivisera processer genom digitalisering. På så sätt ökar den interna effektiviteten och servicen vilket skapar förutsättningar för att använda förvaltningens resurser till annan nytta såväl internt som externt. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 26 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen ställer sig positiv till en övergång till digitala personalakter och instämmer i de förväntade nyttorna gällande effektivisering, informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar. Nuvarande analoga hantering medför flera utmaningar som en digitalisering skulle lösa och förvaltningen ser stora nyttor och möjligheter kopplat till: • Sökbarhet av allmänna handlingar • Bevarandet av informationsvärde i digitalt skapade handlingar (t.ex. digital signerade handlingar) • Förenklad och säkrare tillgång för behöriga medarbetare • Minskad dubbellagring • Enklare och säkrare hantering av personalsociala ärenden och handlingar • Bättre förutsättningar för sammanhållen dokumentation kring medarbetaren även vad gäller gallringsbara handlingar • Förenklad gallring Förvaltningen instämmer också i stadsledningskontorets förslag att utveckla befintliga system framför att anförskaffa nya. Dock önskas ett förtydligande kring varför LISA självservice ska användas som gränssnitt för att leverera handlingar och ta del av personalakterna för chef, när även detta skulle kunna ske direkt i eDok. Att endast använda eDok skulle minska antalet system kopplat till 26 (57) personalaktsadministrationen och eventuellt leda till lägre utvecklingskostnader i samband med övergången. Det skulle också kunna öka förståelsen för och användandet av eDok som ett arbetsverktyg och inte bara en lagringsplats. Vidare anser servicefövaltningen att det i utredningen är otydligt avseende vilka handlingar som automatiskt ska tillföras den digitala personalakten och från vilket eller vilka system de ska hämtas och vilka integrationer som krävs. I ett fortsatt arbete med övergång till digital personalakt önskar serviceförvaltningen att detta förtydligas. För en framgångsrik övergång anser serviceförvaltningen att stadsledningskontoret behöver ta fram tydliga anvisningar avseende vilka handlingar som ska förvaras i personalakten och att det är viktigt att handlingar som idag har en separat hanteringsordning (exempelvis läkarintyg och personalsociala handlingar) hanteras samlat i medarbetarens digitala personalakt. Det behöver finnas en central styrning kring administrationen och struktureringen av de digitala personalakterna och arbetet med att utveckla arbetssätt, metodstöd och vägledningar bör ske i nära samverkan med referensförvaltningar och stadsarkivet. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade, se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Socialförvaltningen välkomnar införandet av digital personalakt, eftersom det kan bidra till en mer effektiv och säker hantering av personalhandlingar. Digital personalakt bedöms kunna minska tidskrävande moment i dagens hantering och underlätta tillgången till handlingar för chefer och HR-medarbetare, särskilt då verksamheterna är geografiskt spridda över staden. Förvaltningen ser positivt på att befintliga systemstöd, såsom LISA Självservice och eDok, används i lösningen. Detta bedöms kunna underlätta implementeringen och förenkla arbetet för chefer och HR-funktioner vid hantering av personalhandlingar. Övergången till digital personalakt kommer kräva betydande resurser och ett omfattande förarbete på förvaltningarna. För att säkerställa en enhetlig hantering inom Stockholms stad är det viktigt med tydliga riktlinjer och processer för hantering av personalhandlingar. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 27 (57) Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret välkomnar förslaget att införa digitala personalakter och anser att det ligger väl i linje med såväl kontorets som stadens ambition om ökad grad av digitalisering och att ses som en attraktiv arbetsgivare. Förslaget utgör ett avgörande steg för att nå en mer effektiv arbetsprocess, vilket utgör en tidsbesparing för berörda funktioner, primärt medarbetare inom hr och övriga handläggare som arbetar med akterna. Stadsbyggnadskontoret instämmer med stadsledningskontorets bedömning av de fördelar som förändringen kan medföra, men önskar vissa klargöranden om hur övergången ska genomföras. Här följer några synpunkter och frågor om förslagen i stadsledningskontorets rapport. Hantering av aktuella personalakter vid digital övergång Enligt stadsledningskontorets rapport har tre alternativ för hur Stockholms stad ska hantera pågående analoga personalakter vid en digital övergång identifierats. Det bästa alternativet, ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv, är helt digitala akter. Stadsbyggnadskontoret delar denna uppfattning, då helt digitala akter underlättar åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Även ur informationssäkerhetssynpunkt ser kontoret positivt på sammanhållna personalakter, förutsatt att behörighetsstyrningen i de nya systemstöden är säker och att gemensamma rutiner för uppföljning och hantering av behörigheter finns. Alternativet med helt digitala akter innebär att ett omfattande digitiseringsprojekt måste genomföras för att skanna omkring 88 000 analoga personalakter. En central projektledning föreslås, där den största fördelen enligt stadsbyggnadskontoret är en enhetlig skanningsprocess i hela staden. Det är dock viktigt att varje förvaltning har god tillgång till sina personalakter under själva digitiseringsprocessen. Utredningen visar att de analoga personalakterna inte behöver bevaras utan kan digitaliseras. Detta är en riktig bedömning enligt kontoret, men det finns en betydande risk för fel vid stora digitaliseringsprojekt. Informationsförluster kan få negativa konsekvenser för enskilda anställda, därför är det väsentligt med rutiner för kvalitetssäkring. Stadsarkivet bör även ta ställning till om analoga handlingar kan gallras direkt efter kvalitetskontroll eller om de bör bevaras parallellt under en viss tid. 28 (57) Skanningsprocessen bör omfatta vem som har tillgång till handlingarna under processen, hur transport sker om den sker med en extern leverantör, säker lagring av scannade filer innan de läggs in i systemet och gallring/destruktion av pappersoriginal. Systemstöd Stadsbyggnadskontoret har inga invändningar mot valet av systemstöd, men efterfrågar en tydligare beskrivning av hur eDok ska användas. Enligt nuvarande rutiner registreras sekretesshandlingar innan de läggs till personalakten, vilket överensstämmer med offentlighets- och sekretesslagen. Kontoret undrar om samma principer ska gälla i eDok eller om alla handlingar, med eller utan sekretess, ska registreras. Om alla handlingar ska registreras finns risk för ökad arbetsbörda för hr- funktionerna. En separat modul i eDok för de digitala personalakterna föreslås, eftersom det skulle förenkla hanteringen, minska risken för felaktig hantering av personuppgifter samt underlätta framtida systemförändringar. Stadens systemstöd vid rekrytering Jobba i stan innehåller idag handlingar som ska hanteras och arkiveras i den analoga personalakten. För att minska den administrativa arbetsbördan och effektivisera processen ser stadsbyggnadskontoret gärna att automatiserade rutiner för arkivering från detta system tas fram. Informationssäkerhet och dataskydd Personalakter innehåller ofta känsliga personuppgifter, exempelvis uppgifter om hälsa i samband med sjukfrånvaro och rehabilitering. Kontoret behöver säkerställa att behandlingen av dessa uppgifter i de nya systemstöden är förenlig med GDPR, inklusive rättslig grund, lagringstider och rutiner för radering. Behörighetsstyrning och åtkomstkontroll: Kontoret understryker vikten av att behörighetsstyrningen i systemstöden är ändamålsenlig och följer principen om minsta möjliga behörighet. Det bör framgå av implementeringen hur olika roller (chef, handläggare, administratör) tilldelas åtkomst, och hur det säkerställs att ingen ges bredare tillgång än vad arbetsuppgifterna kräver. Regelbunden uppföljning och revidering av behörigheter bör ingå som ett krav i förvaltningsmodellen för systemstödet. Kontoret förutsätter att en systemklassning genomförs för det valda systemstödet i enlighet med stadens riktlinje för informationssäkerhet, och att klassningen återspeglar den höga konfidentialitetsnivå som personalakter typiskt sett kräver. Resultatet av klassningen bör styra krav på kryptering, behörighetsskydd och loggning. Höjd beredskap och allmän tjänsteplikt Vid höjd beredskap kan allmän tjänsteplikt komma att aktiveras, vilket innebär att stadens medarbetare kan krigsplaceras eller omfördelas till verksamheter och arbetsplatser utanför den ordinarie organisationen. I ett sådant läge uppstår ett behov 29 (57) av att personrelaterad information snabbt och säkert kan följa med den enskilde medarbetaren, oavsett var tjänstgöringen äger rum. En digitalt lagrad personakt som är tillgänglig enbart inom ett specifikt förvaltningssystem riskerar i detta sammanhang att bli otillgänglig för den mottagande verksamheten, vilket kan försvåra både personaladministration och verksamhetsplanering under kris. Staden bör därför säkerställa att ett eventuellt system för digitala personakter utformas med robusta rutiner för informationsöverföring och åtkomst även under förhållanden som avviker från normalläget, inklusive scenarier med förändrad personalstruktur till följd av tjänstepliktsaktivering. Robusthet och kontinuitet vid störningar i digitala system Vid höjd beredskap ökar risken för störningar i digitala infrastrukturer, exempelvis till följd av cyberangrepp, strömavbrott eller skador på kommunikationsnät. Ett system för digitala personalakter som saknar robusthet mot sådana störningar riskerar att bli otillgängligt just i de lägen då behovet av tillförlitlig personalinformation är som störst. Staden bör därför ställa krav på att ett sådant system uppfyller högt ställda krav på driftsäkerhet och tillgänglighet även under krisförhållanden, samt att det finns dokumenterade rutiner för manuell hantering om systemet inte kan nås. Det bör även utredas i vilken utsträckning kritisk information behöver kunna hanteras i analog form eller i system som inte är beroende av en sammanhängande digital infrastruktur, i enlighet med principerna om kontinuitetsplanering inom totalförsvaret. Tidplan Stadsbyggnadskontoret tolkar tidplanen som att digitaliseringen av analoga personalakter ska vara klar innan övergången till digitala personalakter. Även om kontoret håller med om att det är viktigt att alla förvaltningar övergår samtidigt, ses ett värde med en successiv övergång och att arbetet med digital personalhantering samt de nya systemen kan påbörjas innan all skanning är klar. För att undvika onödiga förseningar bör fokus ligga på arbetssättets införande och systemstödets driftsättning innan skanningen är helt genomförd. Slutligen vill stadsbyggnadskontoret betona sambandet med stadsledningskontorets utredning om systemstöd för arbetsinriktad rehabilitering, där god teknisk samverkan med den digitala personalakten är vitalt. Detta är en ytterligare aspekt som talar för behovet av att prioritera införandet av systemstödet för digitala personalakter innan scanningen de facto är slutförd. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) och Svante Linusson m.fl. (C), se Reservationer m.m. 30 (57) Särskilt uttalande av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar förslaget om en övergång till digitala personalakter. Kontorets bedömning är att det kommer leda till effektivare och mer användarvänliga arbetssätt, vilket kan spara mycket tid för de hr-medarbetare och handläggare som arbetar med akterna. Kontoret delar stadsledningskontorets uppfattning om de nyttor som förändringen kan innebära, men efterfrågar några förtydliganden kring hur övergången ska gå till. Nedan följer några synpunkter och frågeställningar kring de förslag som presenteras i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Hantering av pågående personalakter vid övergång till digital personalakt Enligt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande har utredningen identifierat tre alternativ avseende hanteringen av pågående analoga personalakter i Stockholms stad vid en eventuell övergång till en digital hantering. Utredningen anser att det bästa alternativet ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv är helt digital akt. Trafikkontoret håller med om detta eftersom det innebär en förbättrad åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Även ur ett informationssäkerhetsperspektiv anser trafikkontoret att det är bra med sammanhållna personalakter. Det förutsätter dock att behörighetshanteringen i de tilltänkta systemstöden blir säker och att det finns stadsgemensamma rutiner för att säkerställa att behörigheterna följs upp och hanteras kontinuerligt. Alternativet helt digital akt innebär att ett omfattande digitiseringsprojekt (dvs inskanning av befintliga akter) behöver genomföras av de uppskattningsvis ca 88 000 personalakter som idag hanteras analogt. Utredningen anser att ett centralt projekt är att föredra. Den främsta fördelen med detta enligt trafikkontoret är att skanningen genomförs på ett enhetligt sätt i hela staden. Kontoret vill dock lyfta fram att det i så fall är viktigt att respektive förvaltning har god tillgång till sina personalakter under själva digitiseringsarbetet. Utredningen har visat att personalakterna inte behöver bevaras i analogt format utan kan ersättningsskannas. Detta är enligt trafikkontoret en korrekt bedömning men kontoret vill tillägga att det finns en betydande risk att det sker misstag när stora mängder handlingar digitiseras. Eventuella informationsförluster kan få negativa konsekvenser för enskilda anställa. Det är därför viktigt att upprätta rutiner för hur efterkontroller ska genomföras för att säkerställa att handlingarna i personalakterna verkligen har skannats och att kvaliteten är tillräckligt bra. Stadsarkivet behöver även ta ställning till huruvida de analoga handlingarna kan gallras direkt när efterkontrollen är genomförd eller om de analoga personalakterna bör finnas kvar parallellt under något/några år innan gallring utförs. Systemstöd 31 (57) Trafikkontoret har inga synpunkter på valet av systemstöd, men efterfrågar en tydligare beskrivning av hur eDok är tänkt att användas. Enligt dagens rutiner för hantering av analoga personalakter ska handlingar som innehåller sekretess registreras i diariet innan de läggs i personalakten medan övriga handlingar sorteras in utan att registreras. Denna hantering överensstämmer med registreringsskyldighetens omfattning som står uttryckt i offentlighet- och sekretesslagen 5 kap. Trafikkontoret undrar om det är samma princip som är tänkt att tillämpas i eDok eller om samtliga handlingar, med eller utan sekretess, ska registreras. Stadsledningskontoret skriver att en väsentlig del i informationshanteringen är att det ska vara lätt att göra rätt ur ett användarperspektiv. Om alla handlingar ska registreras kan det öka det administrativa arbetet för främst förvaltningarnas hr-funktioner. Enligt trafikkontoret är en separat modul i eDok för de digitala personalakterna att föredra, eftersom det bör ge en mer förenklad hantering än om allt ska utgå från ärendehanteringsdelen i eDok. Det skulle även underlätta vid framtida systemförändringar.Vid val av systemstöd är det även viktigt att kravställa tillgång till data vid höjd beredskap och tillse att det finns en kontinuitetsplan som följs upp och testas. I och med att den allmänna tjänsteplikten träder i kraft i samband med höjd beredskap är det särskilt viktigt att ha tillgång till information om medarbetarna. Det finns ytterligare ett stadsgemensamt it-system i staden som innehåller handlingar som ska tas ut och arkiveras i den analoga personalakten i dagsläget, rekryteringsverktyget Jobba i stan. Trafikkontoret ser gärna att det även tas fram automatiserade rutiner för arkivering av handlingar från detta system. Tidplan Trafikkontoret tolkar tidplanen som att digitiseringen av de analoga personalakterna ska vara genomförd innan övergången till de digitala personalakterna sker. Trafikkontoret anser att det är bra och även nödvändigt att samtliga förvaltningar i staden går över till digitala personalakter samtidigt, men menar att den digitala hanteringen och arbetet i de tilltänkta systemstöden kan påbörjas innan digitiseringen av alla analoga personalakter är genomförd. Av stadens ca 88 000 personalakter bedöms 55 000 av dessa tillhöra utbildningsförvaltningen. Merparten av de övriga förvaltningarna har förhållandevis små mängder personalakter. För att införandet av systemstödet inte ska dra ut på tiden i onödan framför trafikkontoret önskemål om att fokusera på implementeringen av det nya arbetssättet och att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Dessutom vill trafikkontoret lyfta stadsledningskontorets arbete med att utreda systemstöd för processen arbetslivsinriktad rehabilitering som ska kunna samarbeta med den digitala personalakten. Detta är ytterligare en anledning till att prioritera införandet av systemstödet för digital personalakt innan skanningen är helt genomförd. Om införandet tar längre tid än förväntat skulle det kunna leda till att implementeringen av systemstödet för rehabilitering också tar längre tid. 32 (57) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen delar bedömningen att en helt digital personalakt är den mest långsiktigt hållbara lösningen. Förvaltningen välkomnar utvecklingen, i linje med stadens ambitioner om en enhetlig och digital informationshantering. För att nyttorna fullt ut ska realiseras bedömer förvaltningen att det, inom ramen för införandet, behöver tas fram stadsövergripande, enkla och tydliga dokumentflöden för de vanligaste personalprocesserna. Förvaltningens omfattande verksamhet innebär särskilda förutsättningar som behöver beaktas i den fortsatta planeringen. Inom förvaltningen arbetar en stor andel timanställda och andra vikarier, vilket innebär att det genereras ett stort antal personalhandlingar per individ och därmed betydande arbetsbelastning både i förberedelsearbetet och i samband med inskanning, sortering och metadatahantering. Under inskanningsperioden kan tillgången till handlingar tillfälligt påverkas, vilket är av särskild betydelse då personalhandlingar hanteras dagligen inom förvaltningens verksamheter. Anställningsstatus förändras i många fall från dag till dag. Det är därför svårt att fastställa vilka akter som ska betraktas som pågående eller avslutade. Förvaltningen betonar vikten av ett mycket starkt informationssäkerhetsarbete vid införandet av digital personalakt, särskilt då förvaltningen hanterar många akter som rör personer med skyddade uppgifter och därför kräver rigorösa behörighets-, loggnings- och hanteringsrutiner. Fortsatt vill förvaltningen också framhålla vikten av att så kallade arkivkrav omhändertas i utvecklingsprocessen och i den löpande systemförvaltningen. Det behöver tidigt stå klart vilka handlingar som ska gallras, samt hur gallring löpande ska realiseras. Därtill behöver även arkivuttag förberedas och kvalitetssäkras i den löpande systemförvaltningen. Förvaltningen ser positivt på att ersättningsskanningen ska genomföras genom ett centralt sammanhållet projekt, men vill betona att förvaltningens stora aktvolymer 33 (57) innebär behov av omfattande centralt stöd under hela genomförandet, inklusive i det förberedande arbetet med kvalitetssäkring av befintliga analoga personalakter. Stadsledningskontoret anger att ersättningsskanningen ska omfatta ”pågående analoga personalakter”. Förvaltningen efterfrågar en tydlig definition av begreppet, då förvaltningens stora andel timanställda och andra vikarier med kortare eller längre vikariat innebär att anställningsstatus i många fall förändras från dag till dag. Det är därför svårt att fastställa vilka akter som ska betraktas som pågående eller avslutade. Förvaltningen vill framhålla att frågan om upphandling kopplat till scanningfunktion behöver lösas antingen genom en central upphandling eller genom att förvaltningen ges möjlighet att genomföra en egen upphandling med relevanta krav. Avslutningsvis efterfrågar förvaltningen ett tydliggörande av hur framtida systemförvaltning ska organiseras i praktiken och hur samverkan mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar ska utformas inom ramen för en digital personalakt. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med anledning av remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Äldrenämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande Övergång till digital personalakt och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Hugo Laigar (M) och Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på förslaget att stadens nämnder övergår till digital personalakt och att pågående analoga personalakter ska ersättningsscannas för att skapa en sammanhållen digital personalakt. En digital personalakt förväntas ge chefer 34 (57) och medarbetare bra förutsättningar att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingar. Förvaltningen gör bedömningen att systemstödet bör stödja en enkel hanteringsprocess som sker korrekt enligt legala krav. Förvaltningen ser positivt på att utredningen föreslår att systemstödet för digital personalakt utgörs av kombinationen med Lisa självservice och eDok då chefer och hr-medarbetare redan arbetar i systemen. Förvaltningen anser att införandet av digital personalakt på stadens förvaltningar bör planeras så att stadens mindre förvaltningar hanteras först. På så sätt kan arbetssätt prövas, justeras och följas upp inför övergången hos de personaltunga förvaltningarna. Förvaltningen föreslår att äldrenämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande övergång till digital personalakt. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Överförmyndarnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M) och Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har idag 74 pappers akter som är pågående. Dessa förvaras i ett eget arkivskåp inne hos HR ansvarig. Vi har även ett arkivskåp dit vi flyttar avslutade akter. I akterna finns information om varje medarbetare enligt de rutiner som har fastställts av Stockholms stadsarkiv. Beslut 2024:01 ”Beslut om bevarande och gallring av information inom löne-och personaladministrativ verksamhet i Stockholm stad”. Överförmyndarförvaltningen anser att förslaget som har tagits fram i syfte med att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för hantering och förvaring av personalhandlingar är att föredra, dvs att vi går över från pappersbaserad till digital personalakt. Överförmyndarnämnden tillstyrker stadsledningskontorets förslag till övergång till digital personalakt. Bromma stadsdelsnämnd 35 (57) Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Bromma stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen delar stadsledningskontorets uppfattning att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för att uppnå en enhetlig, förbättrad och säker informationshantering för våra personalhandlingar. Det gäller särskilt beträffande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Hanteringen mellan förvaltningar skulle underlättas och bidra till en mer rättssäker hantering. Det blir enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör det medföra att deras personalhandlingar hanteras på ett mer enhetligt och säkert sätt. För att säkerställa en smidig hantering av digitala personalakter bör den eventuellt nya modulen vara användarvänlig för chefer och Hr-medarbetare. Om eDok fortsatt ska användas så är det av vikt att se över hur systemet kan göras mer användarvänligt för målgruppen. Förvaltningen stöder rekommendationen om att övergå till en helt digital akt, och förespråkar att digitaliseringsarbetet genomförs inom ramen för ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Tidplanen för förändringsarbetet ger förvaltningen en god framförhållning och realistisk tid att genomföra det förändringsarbete som behövs framförallt när det gäller kvalitetssäkring av befintliga akter och inskanning av dessa. Tidplanen bör dock vara tydlig och strukturerad från centralt håll så att förvaltningen kan planera resurser, arbetssätt och rutiner med god framförhållning. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet och översänder det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. 36 (57) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om införande av digital personalakt. Stadsdelsförvaltningen delar bedömningen att befintliga personalakter bör ersättningsskannas så att övergången blir fullständig och att en sammanhållen digital akt skapas. Förvaltningen vill understryka vikten av att införandet sker genom ett centralt samordnat och tydligt styrt projekt. Tydliga instruktioner, gemensamma riktlinjer och en strukturerad genomförandeplan är avgörande för att arbetet inte ska leda till en ökad arbetsbelastning för personalen under införandeperioden. Personalakterna hos stadsdelsförvaltningen förvaras idag centralt i förvaltningshuset. Den manuella hanteringen innebär att handlingar i personalakter skickas via internpost både inom och utanför huset. Hanteringen kräver även manuellt arbete med insortering, uppdatering och iordningställande av akter. Vid personalöverflytt mellan förvaltningar behöver akter dessutom skickas fysiskt, vilket innebär ytterligare administration och risker kopplade till transport och hantering. En digital personalakt där handlingar är samlade och sökbara utan fysisk distribution via internpost eller förvaring i dokumentskåp skulle innebära både effektivare administration och minskade arkiv- och förvaringskonstnader. I förslaget föreslås en kombination av LISA och eDok som systemstöd. LISA används idag främst av HR och chefer och ska i förslaget fortsättningsvis användas som gränssnitt för chefer. eDok är stadens diarie- och ärendehanteringssystem och ska enligt förslaget användas för administrativ handläggning samt lagring. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att använda redan etablerade system, både ur ekonomiskt perspektiv och ur informationssäkerhetssynpunkt. Samtidigt vill stadsdelsförvaltningen framhålla att eDok idag ofta uppfattas som mindre intuitivt för användare som inte arbetar i systemet dagligen. Vid utvecklingen av eDok för personalaktshantering bör därför användarvänlighet prioriteras. Klimat- och miljöperspektiv Införandet av digital personalakt bedöms ha en positiv klimat- och miljöpåverkan. Minskad pappersförbrukning, färre transporter via internpost samt minskat behov av fysisk arkivförvaring ligger i linje med Stockholms stads Miljöprogram 2030, särskilt målen om hållbar resursanvändning och minskad klimatpåverkan. Samtidigt innebär digital lagring energianvändning i datacenter. Sammantaget bedöms digitaliseringens miljönytta överväga. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Farsta stadsdelsnämnd 37 (57) Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen angående förslag till övergång till digital personakt. Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på en övergång till digital personalakt och instämmer i att det inte är långsiktigt hållbart att kvarstå med nuvarande manuella hantering av personalakterna. Digitaliseringens möjligheter bör nyttjas i dessa processer för att öka effektivitet och kvalité i hanteringen av personalhandlingarna. En övergång till digital personalakt skapar goda förutsättningar för en säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring och hantering av handlingar med sekretess. Det blir även enklare och mer tydligt för chefer, hr och medarbetare som på olika sätt behöver hantera och ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör införandet dessutom medföra att deras personalhandlingar hanteras på ett mer enhetligt och säkert sätt, då handlingar inte längre behöver skickas mellan förvaltningar i analog form. För medarbetare som arbetare med arkiven bidrar det dessutom till en förbättrad arbetsmiljö på sikt. Förvaltningen vill lyfta fram vikten av att involvera stadsdelsförvaltningarna tidigt i informationssäkerhetsarbetet för att stadsdelsnämnderna i egenskap av informationsägare och personuppgiftsansvarig ska kunna ta sitt ansvar och säkerställa att rätt informationssäkerhetskrav vidtas. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har deltagit i arbetsgruppen inför framtagandet av förslaget och är överlag positivt inställd till införande av sammanhållen, digital personalakt. Utredningen föreslår att ett systemstöd i form av en kombination av de befintliga verksamhetsystemen eDok och LISA självservice ska användas i genomförandet. 38 (57) Förvaltningen vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att systemstödet behöver ha betydligt högre grad av användarvänlighet för sällananvändare än den modul i eDok som i dagsläget används inom registratur och nämndadministration. Den nya modulen bör ha ändamålsenliga, standardiserade, logiska och automatiserade flöden med hjälptexter och anpassade vyer. Systemet bör lanseras med tydliga instruktioner, förslagsvis i form av obligatorisk webutbildning för samtliga användare. Som ett stöd bör en signal ges i systemet när en handling är gallringsmogen. Förvaltningen ser även fram emot att i det vidare utvecklingsarbetet koppla på en modul för chefers arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering. Förvaltningen håller med om att det inte är långsiktigt hållbart att kvarstå med nuvarande manuell hantering av personalakterna. En övergång till digital personalakt skapar goda förutsättningar för en säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring och hantering av handlingar som omfattas av sekretess. Det blir även enklare och mer tydligt för chefer och medarbetare som på olika sätt behöver hantera och ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör införandet dessutom medföra att deras personalhandlingar hanteras på ett mer enhetligt och säkert sätt, då handlingar inte längre behöver skickas mellan förvaltningar i analog form. För medarbetare inom arkiv bidrar det dessutom till en förbättrad arbetsmiljö på sikt. Några frågor kring mellanarkiv och slutförvaring anser förvaltningen bör utredas vidare och förtydligas ytterligare. Avseende hantering av personalakter för tidigare medarbetare som påbörjar en ny anställning i staden efter införandet, ser förvaltningen behov av tydlig instruktion. Dessa medarbetare har en fysisk, avslutad personalakt som inte skannas i samband med införandet. Det behöver vara tydligt om den avslutade personalakten då ska digitaliseras i efterhand och hur det i så fall ska gå till. Det bör även tydliggöras hur lång tid som kan passera mellan två anställningar för att digitalisering av den äldre akten ska vara aktuell. Förvaltningen är positivt inställd till att ersättningsskanning sker genom ett centralt sammanhållet och finansierat projekt, i samarbete med förvaltningarna. Oavsett var skanningen sker behöver de analoga akterna gås igenom manuellt innan de levereras för skanning. Vidare är särskild hantering kring sekretesshandlingar och skyddade personuppgifter nödvändig. Förberedelsearbetet kommer att innebära ett omfattande arbete lokalt vilket förvaltningarna behöver ta höjd för. Förvaltningen vill uppmärksamma att det vore en fördel om avslutade personalakter digitaliseras som ett andra steg i övergången, då det skulle skapa enhetlighet och spara kostsamt lokalutrymme hos förvaltningarna. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 39 (57) 1. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutar att ärendet justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Aras Amin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till övergång till en sammanhållen digital personalakt. Förvaltningen delar Stadsledningskontorets uppfattning att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Det blir enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör det medföra att deras personalhandlingar hanteras på mer enhetligt och säkert sätt. Då både chefer och hr-medarbetare kommer att hantera handlingar som ska in i akten krävs det att modulen som utvecklas görs användarvänligt för denna målgrupp. Det kan exempelvis handla om förenklade och standardiserade arbetsflöden och anpassade vyer. Utgångspunkten bör vara att det ska vara lätt att göra rätt Förvaltningen kommer att ha en viktig roll i arbetet att säkerställa att rutiner för den praktiska hanteringen är känd och efterlevs. En del av det kommer att vara att tillhandahålla utbildningar för chefer och andra som berörs av hanteringen. Förvaltningen instämmer i rekommendationen att övergång bör ske till en helt digital akt för att de förväntade fördelarna ska uppnås. Det innebär att ett omfattande digitaliseringsarbete (det vill säga inskanning av befintliga akter) behöver genomföras. Förvaltningen ställer sig positiv till att detta sker genom ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Tidsplanen för förändringsarbetet och införandet ger förvaltningen en god framförhållning och tid att genomföra det förändringsarbetet som behövs i form av kvalitetssäkring av befintliga akter. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. 40 (57) Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att Stockholms stad övergår till digital personalakt, och håller med om att alternativet Hel digital akt är det alternativ som skulle gynna förvaltningen mest. Förvaltningen bedömer att digitala personalakter skulle effektivisera hanteringen genom förbättrad sökbarhet och tillgänglighet kring befintliga akter men också effektivare process vid upprättandet av nya akter. Genom digital personalakt skulle personalhandlingar hanteras mer enhetligt och säkert utifrån stadens riktlinjer för informationssäkerhet och dess tillämpningsanvisningar. Hanteringen mellan förvaltningar skulle underlättas och bidra till en mer rättssäker hantering. Detta skulle dock innebära att stadens digitala beroende ökar ytterligare, vilket innebär att krav om kontinuitetsplanering behöver ställas för systemstödet och på verksamheterna för att säkerställa att informationen är tillgänglig när den behövs. Funktionaliteten som finns i dag i eDok stödjer inte markering av personer med skyddade personuppgifter. Förvaltningen föreslår därför att detta också ska kravställas för systemstödet som ska hantera de digitala personakterna i enlighet med Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag. En minskning av kostnader för arkivlokaler lyfts fram som ett argument för införandet av digital personalakt. Förvaltningar som redan disponerar arkivlokaler kommer ha svårt att realisera några kostnadsbesparingar inom överskådlig tid. Vid planering av nya arkivlokaler finns däremot möjlighet att minska dimensioneringen, vilket på sikt medför lägre kostnader. Järva stadsdelsförvaltning planerar att flytta verksamhet till nya lokaler under 2028. Det innebär att förvaltningen ändå behöver ta höjd för det utrymme som personalakterna behöver i den tilltänka arkivlokalen, då flytten kommer att ske innan digitaliseringen av personalakter kommit till stånd med anledning av stadsledningskontorets föreslagna tidsplan på fem år för digitaliseringsprojektet. Järva stadsdelsförvaltnings flyttprojekt ligger således för nära i tiden för att kunna dra fördel av de utrymmesmässiga minskade behoven på sikt. Förvaltningen ser behov av en tydlig och väl genomarbetad tidsplan i den centrala planeringen för införandet av digital personalakt så att förvaltningen kan planera resurser, arbetssätt och rutiner med god framförhållning. För att säkerställa framdrift, helhetssyn och goda strategiska vägval är ett centralt projekt att föredra. Det skapar bättre förutsättningar att samla och samordna resurser och kompetens under hela genomförandet. Samtidigt är en nära samverkan med förvaltningarna avgörande för att förankra nya arbetssätt och processer. Användning av piloter i det centrala projektet bedöms vara en framgångsfaktor. Piloter ger möjlighet att pröva nya arbetssätt och rutiner i mindre skala samt tillvara ta erfarenheter inför ett breddinförande. 41 (57) Införandet av en digital personalakt är ett omfattande förändringsprojekt. För att nå ett gott resultat krävs att rätt kompentenser deltar både på central nivå och inom respektive förvaltning. Det omfattar inte enbart HR utan även registratur- och arkivfunktion samt funktioner inom informationssäkerhet och it. Utredningen föreslår en projekttid på totalt fem år. Längre projekt löper större risk att ändra inriktning eller påverkas av förändrade förutsättningar över tid. För att minska risken kan det vara mer ändamålsenligt att arbeta med en kortare och mer koncentrerad tidplan, vilket samtidigt förutsätter en tydlig och mer omfattande resurssättning. Ett annat alternativ är att dela in det längre projektet i delprojekt med tydligt avgränsade mål. Förvaltningen instämmer i förslaget om att övergå till helt digital personalakt och föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings personalakter förvaras analogt i förvaltningens arkiv. Precis som stadsledningskontoret för fram så finns idag flera utmaningar med den analoga förvaringen, framförallt genom att insortering, gallring och arkivering är ett omfattande manuellt administrativt arbete i kombination med att förvaringen är fysiskt utrymmeskrävande. Många personalhandlingar har redan idag en digital hantering, exempelvis anställningsavtalet som skapas i Lisa självservice, vilket också innebär ett administrativt merarbete i att behöva skriva ut digitala handlingar för att sedan förvara dem analogt. Ett merarbete, som förvaltningen menar inte hade behövts genom digitala personalakter. I ett sådant fall hade en digital överföring av personalhandlingen kunnat ske per automatik och på det sättet effektivisera insorteringsarbetet. Många av de handlingar som ingår i en personalakt upprättas av och på plats hos stadsdelens chefer, på exempelvis förskolor och vård-och omsorgsboenden som sen förflyttas till förvaltningens centrala arkiv. Det är en förflyttning som kan innebära flera risker. Det finns risk för att handlingar kan komma bort, bli kvar i verksamheterna eller till och med hamna i fel händer. Risker med manuell överföring av personalakter kan också uppstå i de situationer när medarbetare byter anställning 42 (57) inom staden då personalhandlingar ska skickas med till den nya förvaltningen. För att motverka dessa risker ser Kungsholmens stadsdelsförvaltning positivt på digital förvaring av personalakter. Den tid som frigörs från den analoga hanteringen av personalakter skulle kunna bidra till ett förbättringsarbete inom kvalitetsgranskning och aktvård av pågående anställningar. Förvaltningen ser att en digitalisering av personakter, i linje med stadsledningskontorets utredning, öppnar för möjligheter till annan framtida verksamhetsutveckling i hr-processer, till exempel inom administration av arbetslivsinriktad rehabilitering. Att ha akten digital kan även förväntas underlätta utlämnande av offentlig handling. På sikt kan den digitala förvaringen minska behovet av godkända dokumentskåp i verksamheten. Sammantaget ges goda förutsättningar för en god och hållbar arbetsmiljö för den funktion som arbetar med personalhandlingar. Kungsholmens stadsdelsförvaltning instämmer i att en enkel och tydlig hanteringsprocess i digitaliseringen av personakter krävs för att ge chefer och stödfunktioner så bra förutsättningar som möjligt. Därför menar förvaltningen att det är viktigt med ett systemstöd som är bra och säkert. Utifrån användarperspektivet så kan förvaltningen se fördelar med redan kända system som staden själv förvaltar och äger, som Lisa självservice och eDok är. Förvaltningen själv kommer att spela en viktig roll i att aktivt och kontinuerligt upprätta och säkerställa att rutiner för praktisk hantering av personalhandlingar finns och används. Förvaltningen instämmer i att en digital förvaring av personalakter förväntas förbättra informationens konfidentialitet genom behörighetsstyrning och genom att kunna spåra vem som tagit del av information, något som saknas i dagens manuella hantering. En viktig aspekt i en stor organisation som staden är, är att ha en enhetlig informationshantering med standardiserade arbetsprocesser som alla ska följa. Men liksom vid en analog manuell process kan det finnas säkerhetsrisker att ta hänsyn till även i digitalisering av personalhandlingar eftersom det innebär att mycket känslig information kommer att finnas samlad på en och samma digital plattform. Det finns även funderingar kring vad som händer med den metadata som blir kvar på förvaltningen när medarbetaren byter arbetsplats inom staden. Kungsholmen anser, likt stadsledningskontorets utlåtande, att av de tre olika tillvägagångsätten för att övergå till digitala personalakter så är att helt övergå den mest långsiktiga lösningen. Det kräver ett omfattande arbete i resurser och tid gällande inskanning av befintliga analoga akter, men i förlängningen underlättar arbetet om samtliga akter är digitala, vid exempelvis eftersökning. Förvaltningen instämmer i att för att kunna bedriva omställningen till digitala personalakter på ett kvalitativt, säkert och effektivt sätt så bör det ske genom ett centralt sammanhållet projekt. Hur den centrala sammanhållningen ska komma att se ut behöver tydliggöras genom vilka delar i processen som ska hanteras centralt och vilka som förväntas utföras lokalt i stadsdelen. Tidsaspekten är svårt att uttala sig om som enskild förvaltning men det kommer att kräva en gedigen tidsram för 43 (57) förberedelse och genomförande av en digitaliseringsprocess av personalhandlingar och därför ser förvaltningen att förslaget om ett tidsspann på fem år som rimligt. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings bedömning utifrån utredningsarbetet är att staden bör genomföra en övergång till en sammanhållen digital personalakt. Detta eftersom förvaltningen ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Det är långsiktigt mer hållbart att frångå den omfattande manuella hanteringen av personalhandlingar med de utmaningar som beskrivits. Sammanfattningsvis menar Kungsholmens stadsdelsförvaltning att övergång till digital personalakt skapar bra förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna, särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Det kan komma att bli enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om en övergång till sammanhållen digital personalakt, och lämnar följande kommentarer: Kostnader för arkivlokaler En minskning av kostnader för arkivlokaler lyfts fram som ett argument för införandet av digital personalakt. Förvaltningar som redan disponerar arkivlokaler kommer ha svårt att realisera kostnadsbesparingar inom överskådlig tid. Vid planering av nya arkivlokaler finns däremot möjlighet att minska dimensioneringen, vilket på sikt skulle kunna medföra lägre kostnader. Flera förvaltningar, bland annat Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, planerar att på sikt flytta verksamhet till nya lokaler. Eventuella kostnadsminskningar för arkivlokaler uppstår därmed först på längre sikt. Behovet av godkända arkivskåp bör minska även på kort sikt. System Utredningen föreslår att eDok, tillsammans med LISA, ska användas som systemstöd för hantering av den digitala personalakten. Förvaltningen ser positivt på att använda befintliga, etablerade system i arbetet. 44 (57) I fall att en ny eDok-modul för personalakter ska utvecklas är det viktigt att prioritera användarvänlighet. eDok är ett relativt komplext dokument- och ärendehanteringssystem och kan upplevas svåröverskådligt för nya användare. Hr- personal arbetar i regel inte i eDok idag. Projektet Förslaget innebär att kommunstyrelsen, i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet), ges i uppdrag att leda arbetet med övergång till digital personalakt. Förvaltningen vill betona vikten av en nära samverkan med övriga förvaltningar för att förankra nya arbetssätt och processer. Det är viktigt att från start involvera expertis inom informationssäkerhet och dataskydd då det rör sig om känsliga personuppgifter som ska digitaliseras. Förvaltningen vill också särskilt belysa vikten av att projektet klarlägger hur hanteringen av skyddade personuppgifter ska ske på bästa sätt. Att ersättningsskanna alla handlingar i pågående personalakter kommer medföra en förbättrad sökbarhet och tillgänglighet av personalhandlingar, vilket är positivt. Utredningen föreslår en projekttid på totalt fem år. Införandet av en digital personalakt är ett omfattande och komplext projekt som kräver betydande tid och resurser. Utredningen bedömer att genomförandet, från förberedelse bedöms ta fem år att genomföra. Om tidplanen är realistisk beror i hög grad på ur projektet prioriteras och resurssätts. Förvaltningen föreslår att Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar den till kommunstyrelsen som svar på remissen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutar att förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen. Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på en övergång till digital personalakt och de fördelar det skulle leda till i form av minskad pappershantering och administration, smidigare och tryggare informationshantering och utveckling av digitala arbetssätt. Förvaltningen lyfter behovet av ett användarvänligt digitalt verktyg. Det ger förutsättningar att säkerställa syftet med förändringen – effektiva och smidiga 45 (57) arbetsflöden, sökbarhet och tillgänglighet, samt säker och enhetlig informationshantering. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Omedelbar justering 2. Stadsdelsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande Övergång till digital personalakt och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till övergången till en sammanhållen digital personalakt. En sådan övergång ligger i linje med kommunfullmäktiges intentioner kring digitaliseringens möjligheter och arkivregelverket som anger att staden ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Centralt för förvaltningen är att den framtida processen för personalhandlingar säkerställer att chefer och medarbetare kan hantera handlingarna på ett så enkelt och säkert sätt som möjligt. Personalakterna ska vara kompletta, uppdaterade och sökbara, och överlämning mellan förvaltningar ska ske korrekt och tryggt. Förvaltningen anser att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering, särskilt vad gäller bevarande, gallring och hantering av sekretessbelagda handlingar. Förvaltningen bedömer att systemstödet bör möjliggöra en enkel hanteringsprocess som uppfyller legala krav. Förvaltningen ser positivt på att utredningen föreslår att systemstödet för den digitala personalakten utgörs av en kombination av Lisa självservice och eDok, eftersom chefer och HR-medarbetare redan arbetar i dessa system. Att systemen redan är etablerade och att förvaltningen sker i enlighet med stadens informationssäkerhetsriktlinjer är en viktig aspekt för att säkerställa informationssäkerheten. Förvaltningen poängterar att enbart systemstöd inte är tillräckligt för att uppnå de förväntade fördelarna med en digital personalakt; det krävs även en kontinuerlig utveckling av arbetssätt och rutiner. I ett längre perspektiv kan övergången bidra till ökad effektivitet och kvalitet genom förbättrad informationshantering i andra administrativa processer som är kopplade till personalakten, såsom pensionshantering och administration av arbetslivsinriktad rehabilitering. 46 (57) Förvaltningen ser fördelar med att tillgången till personalakter styrs via behörighet för chefer och HR-personal, vilket förväntas stärka informationssäkerheten genom begränsad åtkomst till känslig eller sekretessbelagd information. Informationssäkerhetsrisker kan fortfarande förekomma, likt den analoga processen, men dessa hanteras genom stadens riktlinjer, tillämpningsanvisningar och systemtjänsteavtal. Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms övergången till digital personalakt ge långsiktiga fördelar. Trots initiala kostnader förväntas projektet minska arbetsinsatser för hantering av personalhandlingar, frigöra tid för chefer och HR-personal samt reducera behovet av fysiska arkivlokaler och dokumentskåp. Detta skapar både effektivisering och potentiella kostnadsbesparingar över tid. Förvaltningen instämmer i remissens förslag om att en övergång till en helt digital akt vid ett gemensamt datum är att föredra. Detta kommer att innebära ett omfattande förberedande arbete, inklusive inskanning och kvalitetssäkring av befintliga personalakter samt övriga lokala förberedelser. Det är viktigt att processen planeras så att förvaltningen får tillräcklig tid och framförhållning för sitt arbete. Ett centralt sammanhållet och finansierat digitiseringsprojekt bör genomföras innan övergången för att säkerställa kvalitet, säkerhet och effektivitet. Förvaltningen bidrar genom att utse representanter till relevanta referens- och arbetsgrupper. Jämställdhetsanalys Förvaltningens bedömning är att ärendet inte har någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Anne-Lie Elfvén (L), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till förslaget och betonar att vi ser att det kan leda till ökad kvalitetssäkring, effektivisering, tillgänglighet, sökbarhet, och livscykelhantering. Förvaltningen ser även att det kan förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal och underlätta för chefer. Som med all digitalisering kräver detta ett långsiktigt kvalitetssäkert arbetssätt för att ersätta fysisk lagring på papper, ett medium som kan lagras under lång tid. Att informationen i personalhandlingarna bevaras på ett säkert sätt är viktigt för att följa både arkivlagen och GDPR, som reglerar att personuppgifter inte ska raderas eller ändras olovligen. Förvaltningen anser därför att det är viktigt att kontrollera att aktuell informationsklassning finns för både LISA och 47 (57) eDok, samt eventuella andra system som planerar att användas, innan det sker en övergång till digital personalakt. Om det inte centralt finns en ändamålsenlig objektorganisation finns det en risk att normerande informationsklassning blir svår att genomföra eller inte håller tillräckligt hög kvalitet, vilket i längden kan äventyra säkerheten för de personuppgifter som behandlas i systemen. Skyddade personuppgifter måste här särskilt tas i beaktande. Systemen behöver vara användarvänliga så att det är lätt att göra rätt. Av denna anledning finns skäl att se över hur framförallt eDok kan göras mer användarvänligt för de sällananvändare som kan komma att arbeta med personalhandlingar i systemet. De övriga system som föreslås användas behöver, likt eDok, ha en funktion för att markera material som innehåller sekretess, på samma sätt som en inneliggare i den fysiska akten. I den nuvarande hanteringen av personalakter har förvaltningen identifierat ett antal problem rörande att akter inte skickas in enligt rutin, att akter finns spridda på olika förvaltningar inom staden, samt att återsökning är tidskrävande och kräver personal på plats på kontoret. Som det är nu behöver en chef skriva ut anställningsavtal, skriva under, och sedan ska de sparas fysiskt i personalakten. Det händer ibland att de inte skickas till personalarkivet förrän personen avslutar sin anställning. Detta är en rättsosäker hantering som försvårar återsökning. Den digitala hanteringen skulle spara tid för chefer och HR-administratör då det blir färre moment. Förhoppningen är att staden kan övergå till att använda anställningsintyg som då upprättas, skrivs under och sparas digitalt i både HR-system och digital akt, det vill säga att det digitalt upprättade avtalet hamnar i LISA och den digitala akten samtidigt. En risk att beakta i en sådan förändring är att se över hur det säkerställs att betyg och intyg kommer till den digitala akten. En koppling mellan rekryteringsverktyget Varbi där dessa laddas upp av ansökande och digital akt vore bra, så att betyg och intyg för den kandidat som blir anställd automatiskt hamnar i den digitala akten efter att anställningsintyg är uppladdat. Förvaltningen bedömer att en helt digital akt vore att föredra för att förenkla vid återsökning. Ersättningsskanning krävs då för att implementera detta. Förvaltningen föreslår att skanningen samordnas centralt, vilket också föreslås som ett alternativ i remissen, för att säkerställa att det görs på samma sätt av alla förvaltningar. När en stor mängd handlingar behöver skannas in innebär det en risk för röjande och informationsförlust, och det är därför viktigt med tydliga rutiner och instruktioner till de som ska göra detta. Förvaltningen vill slutligen lyfta frågan om vad som föreslås göras med de redan avslutade personalakterna, framförallt om en person avslutar sin anställning och sedan anställs igen vid ett senare tillfälle. Det vore fördelaktigt om hela akten då hölls samlad, men det bedöms vara ett mycket omfattande arbete att ersättningsskanna alla de avslutade akter som idag förvaras analogt hos förvaltningarna. Jämställdhetsanalys All arkivering är viktig ur demokratisynpunkt för framtida forskning och allmänhetens insyn, vilket fastställs i arkivlagen (1990:782). Detta berör alla 48 (57) människor oavsett könstillhörighet och en vidare jämställdhetsanalys har därför inte genomförts. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer inte att ärendet ger direkta eller indirekta konsekvenser för barn. En vidare barnrättsanalys genomförs därför inte. Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR:s yttrande daterat den 30 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Allt fler handlingar övergår till att sparas och arkiveras digitalt. Akademikerförbundet SSR finner därmed det naturligt med att staden utreder möjligheten att övergå till helt eller partiella digitala personalakter. För Akademikerförbundet SSR är det viktigt att enbart behöriga personer har tillgång till personalhandlingar samt att handlingar gallras enligt gängse regelverk. Med digitala dokument finns en risk att de inte gallras av utrymmesskäl och därför behöver system och rutiner för gallring säkerställas. På samma sätt behöver behörigheter styras upp och säkerställas då det ofta är lättar att komma åt digitalt sparade filer än pappersakter förvarande i låsta aktskåp. En övergång till digitala personalakter bör regelbundet följas upp tillsammans med de fackliga organisationerna. 49 (57) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Särskilt uttalande av Per Rosencrantz m.fl. (M) Vi ställer oss i grunden positiva till en övergång till digital personalakt. Det har potential att bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det av yttersta vikt att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet och med säkerheten i första rummet. Sveriges regering och Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) har varnat för ett nytt och mer aggressivt tillvägagångssätt från främmande makt, särskilt Ryssland. Hotbilden har förflyttats från tidigare överbelastningsattacker till direkta försök att förstöra vitala system samt återkommande försök till stöld av kritisk data. I frågan om digitalisering av personalakter i Stockholms stad kan vi konstatera att incidenter med datastöld redan har inträffat. Detta gör att vi ser extra allvarligt på att säkerheten – både tekniskt och behörighetsmässigt – måste hålla absolut högsta klass. Dessutom visar erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem istället för att lösa befintliga. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det framkommit att ett lyckat införande kräver omfattande förberedelser, en tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande. En övergång till digital personalakt är inte enbart ett teknikskifte, utan en fundamental förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. En övergång av denna storlek ställer stora krav på tydliga processer, utbildning och stöd till verksamheterna. Arbetet får inte drivas fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först när dessa grundläggande förutsättningar är på plats som en digitalisering kan bidra till en verklig och varaktig förbättring i stadens arbete, utan att riskera att skapa nya brister i hanteringen av känslig information. Exploateringsnämnden Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. 50 (57) Särskilt uttalande av Peter Öberg (L) Stockholmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. Fastighetsnämnden Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Förskolenämnden Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L), Sophia Granswed Baat (M) och Ismail Ali (C) Liberalerna ställer sig positiva till en övergång till digitala personalakter. En sådan utveckling kan bidra till ökad effektivitet, bättre tillgänglighet och en mer rättssäker hantering av personalrelaterade handlingar. Samtidigt vill vi understryka vikten av att informationssäkerheten ges högsta prioritet i genomförandet. Personalakter innehåller känsliga personuppgifter och utgör därmed attraktiva mål för cyberangrepp. 51 (57) Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av it-incidenter inom offentlig sektor anser vi att staden bör säkerställa en hög beredskap mot cyberhot. Det innebär bland annat att system för hantering av digitala personalakter ska uppfylla högt ställda krav på åtkomstkontroll, loggning och kryptering. Idrottsnämnden Särskilt uttalande av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Särskilt uttalande av Torbjörn Erbe m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Socialnämnden Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) Vi ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattandeförberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. 52 (57) En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C) Vi ställer oss i grunden positiva till en övergång till digital personalakt. Det har potential att bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det av yttersta vikt att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet och med säkerheten i första rummet. Sveriges regering och Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) har varnat för ett nytt och mer aggressivt tillvägagångssätt från främmande makt, särskilt Ryssland. Hotbilden har förflyttats från tidigare överbelastningsattacker till direkta försök att förstöra vitala system samt återkommande försök till stöld av kritisk data. I frågan om digitalisering av personalakter i Stockholms stad kan vi konstatera att incidenter med datastöld redan har inträffat. Detta gör att vi ser extra allvarligt på att säkerheten – både tekniskt och behörighetsmässigt – måste hålla absolut högsta klass. Dessutom visar erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem istället för att lösa befintliga. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det framkommit att ett lyckat införande kräver omfattande förberedelser, en tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande. En övergång till digital personalakt är inte enbart ett teknikskifte, utan en fundamental förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. En övergång av denna storlek ställer stora krav på tydliga processer, utbildning och stöd till verksamheterna. Arbetet får inte drivas fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först när dessa grundläggande förutsättningar är på plats som en digitalisering kan bidra till en verklig och varaktig förbättring i stadens arbete, utan att riskera att skapa nya brister i hanteringen av känslig information. 53 (57) Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Trafiknämnden Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) och Svante Linusson m.fl. (C) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Sara Svanström (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Utbildningsnämnden Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Äldrenämnden Särskilt uttalande av Hugo Laigar m.fl, (M) och Nike Örbrink (KD) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Margita Jakobsson (L) Se särskilt uttalande anfört av Åsa Nilsson Söderström (L), Sophia Granswed Baat (M) och Ismail Ali (C) under förskolenämnden. 54 (57) Överförmyndarnämnden Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M) och Ewa Samuelsson (KD) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Bromma stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Mattias Keresztesi m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Stockholmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. Med tanke på vår verksamhets känsliga uppgifter ställs mycket höga krav på datasäkerhet för att garantera brommabornas intregitet. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. 55 (57) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Peter Backlund (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Farsta stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Aras Amin (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Kungsholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M) Stockholmsliberalerna och Moderaterna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av 56 (57) uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Lena Kling (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Skärholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. 57 (57) Södermalms stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Anne-Lie Elfvén (L) Stockholms- och Södermalmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. --- [§8 den 17 juni 2026, Kommunstyrelsen PM Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos.pdf] Kommunstyrelsen Protokoll nr 11 2026-06-17 § 8 PM: Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 1 Publika visningar av VM i fotboll 2026, dnr KS 2026/635 Klimatinvesteringar – rapport, dnr KS 2026/627 SHIS Budget och verksamhetsplan 2026, dnr KS 2025/1652 KS 2026/467 Beslut 1. Tertialrapport 1 för år 2026 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjusteringar för minskade nettokostnader med 130,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjusteringar för ökade investeringsutgifter med 16,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Stadsdelsnämnderna medges budgetjusteringar för ökade nettokostnader med 15,6 mnkr. Finansiering sker genom utdelning från donationsfonder och fördelas enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 407,6 mnkr för redovisade omslutningsförändringar enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Nämnderna uppmanas att justera och komplettera sina indikatorer och målvärden enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Nämnderna uppmanas att vidta åtgärder enligt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns enligt bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämnden medges rätt att omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen Protokoll nr 11 2026-06-17 10. Trafiknämnden medges rätt att inom ramen för projektet Åtgärder i stadsmiljön i prioriterade ytterstadsområden omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Kommunstyrelsen tilldelas medel för publika visningar av VM i fotboll 2026 (dnr KS 2026/635), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. 12. Rapport om uppföljning av klimatinvesteringar 2023-2026 (dnr KS 2026/627) godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 6. 13. Anmälan av SHIS Bostäders budget och verksamhetsplan för 2026 (dnr KS 2025/1652) läggs till handlingarna. 14. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 1 från nämnderna. Reservationer Borgarrådet Avci (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut som redovisas i promemorian. Jonas Naddebo (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut som redovisas i promemorian. Ersättaryttrande Nike Örbrink (KD) hänvisar till Kristdemokraternas ersättaryttrande som redovisas i promemorian. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 1. Borgarrådet Wanngård redovisar ärendet i en promemoria. Förslag till beslut Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag till beslut. Borgarrådet Avci (L) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut. Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsen Protokoll nr 11 2026-06-17 Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-06-24 Christofer Fjellner 2026-06-24 Rashid Mohammed 2026-06-24 Karin Jöback 2026-06-24 --- [§15 den 9 juni 2026, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi (2728670).pdf] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-09 Protokoll 6/2026 fört vid Miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde tisdagen den 9 juni 2026 kl. 17:00-17:10, Gamla biblioteket, Tekniska nämndhuset Ledamöter Åsa Lindhagen (MP) Ordförande Elin Hjelmestam (L) Vice ordförande Felicia Schartner Giertta (S) Fredrik Pettersson (S) Bjarne Snis Sigtryggsson (S) Celal Altun (S) Frida Nehrfors Hultén (V) Leo Müller (V) Torbjörn Erbe (M) Anders Edin (SD) Ashna Ibrahim (C) Torbjörn Ebérus (M) ersätter Fritz Lennaárd (M) Ergün Erdal (M) ersätter Elin Böhlin (M) Ersättare Carl Housten (S) Amrit Preet Kaur (S) Jonas Santesson (V) Josefine Axelsson (M) Gabriel Kroon (SD) Maja Boström (C) Övriga närvarande Lykke Ask Nämndsekreterare Anna Hadenius Förvaltningschef Monika Gerdhem Avdelningschef Daniel Persson Avdelningschef Björn Söderlund Utvecklingschef Emily Tjäder Avdelningschef Malin Täppefur Avdelningschef Malin Frisk Borgarrådssekreterare Andreas Eriksson Borgarrådssekreterare Justerare Åsa Lindhagen, Elin Hjelmestam Datum för justering 2026-06-17 Paragraf §15 Sekreterare Lykke Ask Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-09 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-09 § 15 Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi Ecos dnr 2025-24147 MF 2026/92 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag: 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut om rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi, §24, 2019-03-24 (dnr 2018-1511). 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att anta uppdaterad rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi (tjänsteutlåtandets bilaga 1). 3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna informationen om stöd vid materialval (tjänsteutlåtandets bilaga 1.1) och kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi (tjänsteutlåtandets bilaga 1.2) 4. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att skicka rekommendationen för kännedom till stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, utbildningsnämnden, SISAB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, och AB Svenska Bostäder. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Ordföranden Åsa Lindhagen (MP) finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Särskilt uttalande Vice ordföranden Elin Hjelmestam (L) och Torbjörn Erbe m.fl. (M) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Liberalerna delar ambitionen att minska spridningen av mikroplaster och begränsa användningen av material som kan innehålla miljö och hälsoskadliga ämnen. Det är särskilt viktigt i miljöer där barn och unga vistas, såsom Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-09 förskolegårdar, skolgårdar, lekplatser och idrottsytor. Samtidigt vill Liberalerna understryka att omställningen måste genomföras på ett praktiskt och ansvarsfullt sätt. Konstgräs och platsgjutet gummi används i dag eftersom materialen fyller viktiga funktioner för tillgänglighet, säkerhet, fallskydd och hög nyttjandegrad. När staden fasar ut eller begränsar dessa material behöver det säkerställas att alternativen fungerar i praktiken och inte leder till sämre lek och idrottsmiljöer för barn och unga. Rekommendationen behöver också följas av tydligt stöd till de nämnder, bolag och verksamheter som ska tillämpa den. Skolor, förskolor, idrottsverksamheter och stadsdelsnämnder behöver gemensamma arbetssätt och tydliga vägledningar, så att tillämpningen blir likvärdig i hela staden och inte leder till onödiga kostnader eller osäkerhet. Liberalerna vill även betona vikten av uppföljning. Skärpta krav mot PFAS och andra problematiska ämnen är välkomna, men eventuella avvikelser under en övergångsperiod behöver redovisas öppet. Nämnden bör också följa upp om rekommendationen faktiskt leder till minskad spridning av mikroplaster, bättre materialval och färre skadliga ämnen i stadens miljöer. För Liberalerna är det centralt att höga miljö och kemikalieambitioner går hand i hand med ett tydligt barnperspektiv, fungerande lek och idrottsytor samt en kostnadsmedveten och praktiskt genomförbar omställning. Anders Edin (SD) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att staden ser över användningen av konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi. Material som används på lekplatser, skolgårdar och idrottsytor ska vara säkra och inte bidra till onödig spridning av kemikalier eller mikroplaster. Samtidigt är vi kritiska till att staden riskerar att gå för långt i sin styrning bort från material som i många fall fyller en viktig funktion. Konstgräs och platsgjutet gummi används inte av en slump. De ger hög tillgänglighet, minskar skaderisker och gör att idrottsytor och lekplatser kan användas under större delar av året. Om staden fasar ut dessa material utan fullgoda alternativ finns risk för sämre lekvärden, sämre tillgänglighet och ökade Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-09 kostnader. Det kan särskilt drabba barn, skolor, föreningsliv och idrottsverksamhet. Vi vill också betona att nya material inte automatiskt är bättre. Alternativ måste prövas noggrant när det gäller funktion, livslängd, säkerhet, underhåll och total kostnad. Annars riskerar staden att ersätta ett problem med ett annat. Sverigedemokraterna anser därför att fortsatt arbete måste ske med försiktighet. Miljökrav är viktiga, men de måste vägas mot trygghet, funktion, ekonomi och stockholmarnas behov av fungerande lek- och idrottsytor. Handlingar i ärendet • MF 2026/92-1 15 2025-24147 Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi • MF 2026/92-2 15 2025-24147 Bilaga 1 Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi_Juni 2026 • MF 2026/92-3 15 2025-24147 Bilaga 1_1 Stöd vid materialval • MF 2026/92-4 15 2025-24147 Bilaga 1_2 Kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Åsa Lindhagen 2026-06-17 Elin Hjelmestam 2026-06-17 --- [§15 Bilaga 1 Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi, juni 2026 2025-24147.pdf] Rekommendation för Konstgräs och platsgjutet gummi Juni 2026 Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi Dnr: 2025–24147 Beslutad av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden 9 juni 2026 Omslagsfoto: Katarina Johansson Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 3 (16) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Relaterade styrdokument och regler .......................................................... 6 Miljö ............................................................................................................ 6 EU:s begränsning av mikroplast ................................................................ 7 Lekvärden ................................................................................................... 7 Tillgänglighet .............................................................................................. 7 Säkerhet ..................................................................................................... 8 Miljö- och hälsoeffekter .............................................................................. 8 Rekommendationens fyra punkter ......................................................... 9 1. Planera för att undvika plast- och gummimaterial ...................... 9 Konstgräs ................................................................................................... 9 Platsgjutet gummi ..................................................................................... 10 2. Ställ kemikaliekrav på material ................................................. 12 3. Följ upp ställda krav .................................................................. 13 4. Utforma ytor och genomför skötsel för att undvika spridning av mikroplast ................................................................................................. 13 Tekniska åtgärder..................................................................................... 14 Praktisk hantering..................................................................................... 15 Skötselstrategier....................................................................................... 15 Bilagor ..................................................................................................... 16 Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 4 (16) Inledning Konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi innehåller i varierande utsträckning miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Materialen är också källor till mikroplast som kan spridas till sjöar och vattendrag via dag- och avloppsvatten. Spridningen från konstgräs sker genom slitage, underhåll och via användare som bär med sig granulat och nötta grässtrån. Platsgjutna gummiytor släpper partiklar vid användning både genom ytslitage och vid materialskador som blottlägger underliggande granulat. Denna rekommendation riktar sig till stadens egna entreprenader och andra som bygger på stadens mark. Rekommendationen omfattar all anläggning av konstgräs (med eller utan gummigranulat) och platsgjutet gummi och andra liknande plastmaterial i olika användningsområden utomhus och konstgräsplaner inomhus. . Rekommendationen innehåller även instruktioner om skötsel av sådana ytor. Rekommendationen fokuserar på materialen och deras konsekvenser för miljö och hälsa. Syftet är att ge stöd i tidiga skeden inför val av markmaterial, så att behovet av syntetiska material kan prövas och i möjligaste mån undvikas. Frågor om platsens utformning och funktion behandlas därför endast i den utsträckning de påverkar valet av material. Rekommendationen togs första gången fram 2019 1 av miljöförvaltningen i dialog med berörda förvaltningar och bolag i staden. Sedan dessa har EU-kommissionen beslutat om en begränsning av mikropartiklar av syntetiska polymerer (s.k. mikroplaster). Den innebär bland annat att det från 2031 blir förbjudet att sälja plastgranulat till konstgräsplaner. För användning av löst granulat på lekplatser trädde förbudet i kraft redan under oktober 2023. En betydande utveckling av nya material har också skett, bland annat drivet av den nya begränsningen. Slutligen anger stadens miljöprogram 2030 att platsgjutet gummi i offentlig miljö stegvis ska fasas ut. 1 §24, 2019-03-24 (dnr 2018-1511) Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 5 (16) EU:s begränsning och stadens målsättningar innebär att verksamheterna behöver fortsätta förbereda sig för granulatfria konstgräsplaner men också för en stegvis utfasning av platsgjutna gummiytor genom att hitta nya materialalternativ och anläggningslösningar. Det behöver samtidigt ske på ett sätt så att säkerhet, tillgänglighet och inkludering inte äventyras på platsen. Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 6 (16) Relaterade styrdokument och regler Följande styrdokument och regelverk är särskilt relevanta vid val av markmaterial. De beskriver krav och mål som påverkar vilka material som är lämpliga att använda samt vilka avvägningar som behöver göras mellan exempelvis miljö, hälsa, funktion, säkerhet och tillgänglighet. Miljö Av stadens miljöprogram 2030 2 framgår; ”platsgjutet gummi i offentlig miljö ska stegvis fasas ut. Vid anläggning av nya ytor samt uppgradering av befintliga ytor ska miljövänliga, biologiskt nedbrytbara material vara norm. Alternativa material ska löpande undersökas”. Rekommendationen kopplar även till åtgärderna i stadens kemikalieplan 3;  2.1 som anger att ”Material som genom urlakning eller emission innebär en tydlig risk för små barn att exponeras (exempelvis vid lekplatser och på förskolor) ska uppnå totalbedömningen Rekommenderas samt att ”Material som kan orsaka mikroplastspridning under användningsfasen ska undvikas. Det kan exempelvis gälla konstgräsanlägg- ningar, platsgjutet gummi…”. Här framgår också att föreliggande rekommendation ska tillämpas.  7.3 som anger att ”fastighetsägare ska i samråd med förskolor och skolor med utomhusgård och med stöd av kemikaliecentrum inventera förekomsten av konstgräs och platsgjutet gummi samt material som misstänks kunna innehålla skadliga kemikalier. Inventeringen av konstgräs och platsgjutet gummi ska utgöra underlag vid ombyggnad och renovering då naturligare material bör väljas i samråd mellan fastighetsägare och verksamhet”. Stadens plaststrategi 4 har som målsättning att bidra till en hållbar plastanvändning i staden. Enligt strategin är utgångspunkten att i varje steg i plastens livscykel göra så medvetna val som möjligt, till exempel genom att efterfråga produkter i andra material än plast eller att se till så plastmaterial i utemiljöer inte bidrar till mikroplastspridning. 2 Miljöprogram 2030 3 Kemikalieplan 2031 4 Plaststrategi - Stockholms stad Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 7 (16) EU:s begränsning av mikroplast EU-kommissionen har beslutat om en begränsning av mikroplaster, det vill säga mikropartiklar av syntetiska polymerer5. Begränsningen omfattar både mikroplast som sådan och som tillsats i kemiska produkter för att ge en önskad egenskap. Begränsningen trädde i kraft den 17 oktober 2023. I fråga om plastgranulat som används i konstgjorda underlag för sport, exempelvis på fotbollsplaner gäller en övergångsperiod på 8 år. Det innebär att det från och med den 17 oktober 2031 blir förbjudet att sälja plastgranulat för den typen av användning. För lekplatser trädde ett förbud om lös granulatfyllning i kraft direkt den 17 oktober 2023, men begränsningen innehåller ett undantag för ”mikropartiklar av syntetiska polymerer som är permanent inneslutna i en fast matris under avsedd slutanvändning”. Hit räknas exempelvis platsgjutet gummi på lekplatser eller andra applikationer 6. Lekvärden Stadens lekvärdesriktlinjer7 beskriver vilka funktioner och kvaliteter en utemiljö bör ha. Lekvärdesriktlinjerna riktar sig till samtliga nämnder, bolag och privata aktörer och beskriver såväl upprustning av befintliga gårdar som planering av nya förskolegårdar och skolgårdar. Riktlinjerna tar fasta på att lekvärdet och det pedagogiska värdet ökar om naturliga material och miljöer får spela en större roll i utformningen av skol- och förskolegårdar än vad de gör i dagsläget vilket överensstämmer med stadens ambition om att minska användandet av plast i markmaterial. Tillgänglighet Stockholms stads Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 8 betonar att alla, särskilt barn och unga, ska kunna använda stadens miljöer på jämlika villkor. Boverkets föreskrifter om tillgänglighet9 syftar till att den byggda miljön ska vara användbar för alla och ställer krav på att nya 5 Kommissionens förordning (EU) 2023/2055 6 REACH restriction of synthetic polymer microparticles, Explanatory Guide,Version 1.1 7 Lekvärdesriktlinjer, Utformning av föreskole- och skolgårdar. 8 Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 9 Tillgänglighet - Boverket Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 8 (16) allmänna platser ska vara tillgängliga samt att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas. Kraven på tillgänglighet påverkar vilka markmaterial som kan användas och hur de behöver kombineras för att uppnå både funktion och inkludering. Säkerhet Svensk standard för lekplatser och utegym (SS-EN 1176) 10 anger säkerhetskrav för lekredskap och stötdämpande underlag. Standarden används som stöd för att uppfylla plan- och bygglagen (2010:900) samt produktsäkerhetslagen (2004:451). Miljö- och hälsoeffekter Konstgräs och platsgjutet gummi ersätter fortsatt allt oftare grus- och gräsytor och används på exempelvis multisportytor, lekplatser och mindre lekområden samt förskolegårdar och skolgårdar. Skäl att undvika konstgräs och platsgjutet gummi ur miljöperspektiv är: • Spridning av kemikalier och mikroplast • Användning av hälsofarligt bindemedel före härdning • Fossila råvaror och energikrävande tillverkning • Uttjänt material svårt att materialåtervinna • Kan avge lukt och emissioner samt bilda ”värmeöar” under soliga, varma dagar • Ökar mängden hårdgjord yta vilket ökar dagvattenavrinning • Lösa granulat kan stoppas i munnen och leda till exponering för kemikalier 10 Standard - L ekredskap och ytbeläggning – Del 1: Allmänna säkerhetskrav och provningsmetoder SS-EN 1176-1:2017+A1:2024 - Svenska institutet för standarder, SIS Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 9 (16) Rekommendationens fyra punkter I det här kapitlet återfinns rekommendationens fyra punkter, en mer utförlig beskrivning av varje punkt och motiven bakom punkterna. 1. Planera för att undvika plast- och gummimaterial Inför utveckling av en plats behöver en avvägning göras om konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi eller andra syntetiska material kan undvikas utifrån den tänkta användningen av platsen. Där materialen redan används är det även viktigt med aspekter kring cirkularitet. Konstgräs Planera verksamheten och anläggningens utformning redan nu utifrån EU-begränsningen som börjar gälla 2031, så att konstgräsytor särskilt med plastgranulat minimeras. Använd i första hand alternativa material. Alternativa material Exempel på alternativa material är konstgräs utan fyllnadsmaterial eller med fyllnadsmaterial av sand, kokos eller annat biobaserat material. Som underlag finns idrottsförvaltningens översyn av konstgräs och granulat som beskriver olika typer av tillgängliga fyllnadsmaterial och konstgräs11. Många tillverkare testar och utvecklar nya material, något som fortsätter öka i intensitet på grund 11 Stockholms stads översyn av konstgräs och granulat. Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 10 (16) av EU-begränsningen. Staden följer utvecklingen och information om nya material kommer inhämtas bland annat genom löpande bevakning och deltagande i kommunernas konstgräsnätverk12. Goda exempel kommer att presenteras via seminarier och på stadens webbplats. Cirkularitet Vid planering av konstgräsplaner behöver materialens hela livscykel beaktas för att bidra till ökad cirkularitet. Vid pågående drift, användning samt inför avveckling av gamla planer bör verksamhetsutövaren därför sträva efter återanvändning eller återvinning av sand, granulat och annat material från konstgrässystemet där det är möjligt. För att möjliggöra återbruk av sand vid nyanläggning behöver krav på renhet ställas vid upphandling 13. Pl atsgjutet gummi Enligt miljöprogrammet ska platsgjutet gummi i offentlig miljö stegvis fasas ut. Vid anläggning av nya ytor ska miljövänliga, biologiskt nedbrytbara material vara norm. Alternativa material ska löpande undersökas. Det ska samtidigt inte ske på bekostnad av säkerhet och tillgänglighet. Det är därför av stor vikt att stadens verksamheter provar alternativa material till platsgjutet gummi. Ett succesivt utbyte kan exempelvis börja med ytor som redan är 12 Kommunernas Konstgräsnätverk - Min ska miljö- och hälsopåverkan från konstgräs 13 Enligt en IVL-studie är det möjligt att nå en nivå omkring 0,5% granulat (Återvinning av smutsig sand från uttjänta konstgräsplaner) Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 11 (16) uttjänta eller i dåligt skick och ersätta dessa med mer naturvänliga material när så är möjligt. Alternativa material Idrottsförvaltningen, trafikkontoret, exploateringskontoret, fastighetskontoret och stadsdelsförvaltningar testar i samarbete med miljöförvaltningen kontinuerligt olika nya material som lanseras. Miljöförvaltningen har också pågående kontakt med leverantörer och flera alternativa material är under utveckling. Goda exempel kommer att presenteras via seminarier och på stadens webbplats. Exempel på naturmaterial är fallsand och gräs. Sand kan fyllas på, tvättas och återanvändas. Träflis och bark kan användas som markmaterial och fallskydd på exempelvis skolgårdar och lekplatser i offentlig miljö. Markmaterial som trä, betongplattor, sten/grus och asfalt kan vara bra för gångar etc. där det inte finns behov av fallskydd men där det finns ett behov av att skapa tillgänglighet. Ett sätt att minska mängden syntetiska material men bibehålla tillgänglighet och delaktighet i leken för fler, kan vara att platsgjutet gummi nyttjas i en kombination av ytor med flis eller sand som fallskydd. Det kan exempelvis vara gångar fram till tillgänglighetsanpassade delar av lekredskap eller under delar av en gungställning. Det behöver säkerställas att de alternativa produkter som väljs uppfyller samma miljö- och hälsokrav som syntetiska material. A rbetssätt för att minska behovet av syntetiska material Vid planering, projektering och anläggning av olika typer av lek- och utemiljöer rekommenderas följande arbetssätt för att påskynda omställningen till alternativa material: Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 12 (16) • Välj inte syntetiska material rutinmässigt. Ambitionen bör vara att använda så mycket naturliga markmaterial och grönska som möjligt, och på så sätt även bidra till stadens mål om biologisk mångfald och klimatanpassning. Naturliga inslag och ojämna ytor främjar barns motoriska utveckling, nyfikenhet, kreativitet och lärande genom lek, och skapar fler möjligheter till utforskande och sinnesupplevelser än konstgjorda ytor. • Ta hänsyn till egenskaper hos naturliga material och hur dessa ska skötas och underhållas. Efterfråga och anlita relevant kompetens om materialen (exempelvis hos landskapsarkitekter eller tekniska konsulter). Planera så att lösa material inte kan spridas till omkringliggande ytor och dagvattenbrunnar. Beakta tillgänglighetsaspekter. • Använd stadens lekvärdesriktlinjer vid såväl upprustning av befintliga som planering av nya förskolegårdar och skolgårdar. Här beskrivs bland annat planering av gårdarna utifrån olika zoner (trygg, aktiv, vild, ytkrävande/idrottszon, öppen/fri) i syfte att tillfredsställa olika behov. • Samråd med skol-/förskolepersonal/föräldraföreningar för att hitta lösningar som är anpassade efter lokala behov och förutsättningar. Förankring är viktigt för att skapa acceptans för nya lösningar. Ta med fördel även med barnen i samrådet. • Ta del av erfarenheter från samarbeten mellan myndigheter, forskning, landskapsarkitekter och kommuner som exempelvis Örebros arbete med lekotoper 14 eller deras vägledning om inkluderande lekmiljöer15. S töd vid materialval Hur en anläggning kan bedömas utifrån olika aspekter som exempelvis tillgänglighet, miljö, ekonomi och lekvärden beskrivs närmre i bilaga 1 ”Stöd vid materialval”. 2. Ställ kemikaliekrav på material Enligt kemikalieplanens åtgärd 2.1 ska kemikaliekrav ställas på alla bygg- och anläggningsvaror för att undvika spridning av skadliga ämnen. I bilaga 2 finns krav som är utformade för att uppfylla det som står i kemikalieplanen vid användning av de material som den här rekommendationen berör. Kraven kommer att hållas 14 Lekotoper - Boverket 15 Vägledning om inkluderande lekmiljöer.pdf Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 13 (16) uppdaterade på stadens webbplats. Hur kraven formuleras i ett specifikt projekt varierar i relation till lokalisering, funktionskrav, användningsområde och materialtyp. Stadens upphandlare och projektledare uppmanas att kontakta kemikaliecentrum för att diskutera hur krav ska utformas. Allt anläggningsmaterial ska bedömas och dokumenteras i digital loggbok i Byggvarubedömningen för stadens projekt, eller i motsvarande system när andra aktörer anlägger på stadens mark. Entreprenören ska också uppfylla stadens generella kemikaliekrav för bygg- och anläggningsmaterial respektive hållbarhetskraven för att bygga på stadens mark 16. Upphandling av anläggningsentreprenader inom Stockholms stad omfattar även krav på: 1. Entreprenörens systematiska miljöarbete 2. Entreprenörens miljöplan Dessa entreprenörskrav utgår från de gemensamma miljökrav 17 som har formulerats i samarbete med Göteborg, Malmö och Trafikverket och motsvarar åtgärd 2.2 i kemikalieplanen. 3. Följ upp ställda krav Uppföljning av avtalad entreprenör ska genomföras för att säkerställa att kraven efterlevs. Det kan exempelvis ske genom granskning av loggböcker i Byggvarubedömningen och av entreprenörers miljöplaner. Krav på uppföljning motsvarar åtgärd 2.3 i kemikalieplanen. 4. Utforma ytor och genomför skötsel för att undvika spridning av mikroplast För att begränsa spridningen av mikroplaster från konstgräsytor och platsgjutet gummi krävs en helhetsstrategi med där en kombination av materialval, tekniska lösningar, praktisk hantering samt skötsel- och driftstrategier hanteras. Vid nyanläggning och omläggning av ytor med konstgräs (med eller utan gummigranulat) och platsgjutet gummi bör särskild hänsyn tas för att minimera spridningen av mikroplaster exempelvis via dagvatten eller via blåst/vind. Hänsyn 16 Finns även beskrivet i kemikalieplan och Hållbarhetskrav vid markanvisning https://tillstand.stockholm/tillstand-regler-och-tillsyn/lokal-och- fastigheter/hallbarhetskrav-vid-byggnation/ 17 Gemensamma miljökrav för entreprenader Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 14 (16) bör även tas till platsens förutsättningar och omgivningen så som närhet till vatten och höga naturvärden. Även från befintliga anläggningar kan spridningen av mikroplaster begränsas genom riktade åtgärder. Anläggningarna har olika förutsättningar beroende på om det till exempel är användning av löst gummigranulat på konstgräsplan för fotboll eller platsgjutet gummi på lek- och multisportytor. Spridningen från konstgräs sker genom slitage, underhåll och att granulat och nötta grässtrån fastnar på användare. Platsgjutna gummiytor släpper partiklar vid användning både genom ytslitage och vid materialskador som blottlägger underliggande granulat. Andra faktorer som spelar roll är avvattningssystem, vinterunderhåll och lokalisering. Tekniska åtgärder • Dagvattenbrunnar med granulatfällor – Samla upp allt dagvatten exempelvis i en gemensam uppsamlingsbrunn som utformas med granulatfällor vilket gör att mikroplaster kan fångas upp och förhindrar spridning till ledningsnätet. Koppla även linjeavvattning till brunn med fälla. • Dagvattenanläggningar för hantering av dagvatten från platsgjutet gummi – Exempelvis växtbäddar (biofilter) har visat god potential att avskilja mikroplaster från dagvatten, särskilt från platsgjutet gummi. • Sarg runt konstgräsplaner – Hindrar granulat från att spridas utanför spelområdet. • Snöuppläggning på hårdgjord yta – Samla snön på hårdgjorda ytor för att kunna avskilja mikroplaster i smältvattnet med till exempel mikroplastfilter samt kunna samla ihop kvarvarande mikroplaster efter att snön smält. Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 15 (16) Praktisk hantering • Borstzoner och skoborstar exempelvis vid entréer och utgångar där spelare och ledare kan borsta av sig innan de lämnar planen. Fokus på skoborstar eftersom granulat främst fastnar på skorna. Genom att prioritera skoborstar och märka ut zonerna tydligt minskar risken att mikroplaster följer med hem eller belastar spillvattennätet. • Sätt upp skyltar som informerar om hur användarna ska bidra till att minska spridningen av granulat. • Tydliga entréer – Underlättar kontroll och minskar spridning. • Regelbunden städning – Rensar ytor och omgivning från granulat. • Utbildning av driftpersonal. Skötselstrategier • Ta fram en plan för skötsel och underhåll som inkluderar till exempel granulathantering och strategier för minskad mikroplastspridning. • Underhåll lek-, idrott- och multisportytor med platsgjutet gummi så att inte skadegörelse, slitage eller ålder på underlaget bidrar till mikroplastspridning. Regelbunden inspektion och snabb reparation av skador på gummiytan kan förhindra spridning. • För loggbok över mängden granulat, som skickas som avfall respektive återanvänds. • Kontrollera och töm fällorna regelbundet, exempelvis varje eller varannan månad. Kontrollera samtidigt så att fällorna inte är trasiga. Dokumentera tömning och kontroll. Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi 16 (16) • Vinterhantering av konstgräsplaner och ytor med platsgjutet gummi – Samla snö på hårdgjorda ytor för att möjliggöra uppsamling av plastpartiklar till exempel grässtrån och granulat. Rensa ytan efter snösmältning och förse närliggande dagvattenbrunnar med fällor för att förhindra mikroplastspridning. Städa undan gammalt granulat sedan tidigare snöröjning eller från byte av granulat. • Rena och återanvänd så mycket granulat som möjligt. Granulat som inte kan återanvändas ska tas om hand och skickas till energiåtervinning. • Installera silar i golvbrunnar, i duschar och omklädningsrum för att minska mikroplastspridning till spillvattennätet. Kontrollera och töm silarna regelbundet. Bilagor Bilaga 1. Stöd vid materialval Bilaga 2. Kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi --- [§15 Bilaga 1.1 Stöd vid materialval 2025-24147.pdf] Miljöförvaltningen Avdelningen för stadsmiljö Kemikaliecentrum Sida 1 (2) Dnr 2025-24147 2026-05-07 Miljöförvaltningen Kemikaliecentrum Bilaga 1. Stöd vid materialval Vid byggnation och materialval uppstår ofta olika mål- och intressekonflikter1. Aspekter som exempelvis tillgänglighet, miljö, ekonomi samt kontroller utifrån EU-/svenska säkerhetsstandarder vägs mot varandra. Ett sätt att bedöma eller sammanfatta en anläggning utifrån flera parametrar är att använda ett ”signaturhjul”2. I signaturhjulet eftersträvas att i möjligaste mån hamna i hjulets övre del. I detta fall görs det genom att minimera såväl kostnaderna för anläggande och skötsel som klimatavtrycket och mikroplast- spridningen, samtidigt som tillgänglighet, lekvärden och ekosystemtjänster maximeras. 1 Denna text är främst anpassad för när lekytor/platser där platsgjutet gummi övervägs men kan i delar även vara till nytta även för andra typer av ytor. 2 Signaturhjul och text kring sätt att minimera och optimera är baserat på Kvarterslek-Temalekplats-eller-Lekotop_Urbio_ver1.pdf Sida 2 (2) Bilaga 1. Stöd vid materialval Sätt att minimera • Kostnader: återbruk i egen regi, minimera prefabricerade produkter med långa transporter, satsa på lokala naturmaterial, minimera ytor med hög skötselinsats • Klimatavtryck: minimera transporter och elektrifiera maskinparken, minimera produkter som orsakar höga koldioxidutsläpp och spara/plantera växtlighet med högt kolupptag över tid. • Mikroplastspridning: använd naturmaterial istället för plast och platsgjutet gummi när så är möjligt, snabb reparation av skador på befintliga gummiytor. Sätt att optimera • Lekvärden: skapa robusta naturmiljöer med lekfulla naturelement/lekredskap, variera topografin, för in upplevelsefrämjande vegetation, skapa rumsligheter i barnens skala och underlätta för lös lekrekvisita. • Ekosystemtjänster: spara befintlig natur, eftersträva småbrutet landskap med varierad, flerskiktad vegetation, tillskapa våta respektive torra habitat, plantera inhemskt växtmaterial och satsa på blommande och bärande växtarter. • Tillgänglighet: integrera tillgänglighet i helhetsplaneringen. Använd inkluderande lek- och naturelement som ger olika sätt att ta sig fram, uppleva och delta, så att platsen fungerar för olika förmågor och behov. Använd naturmaterial i tillgänglig utformning, där hårdgjorda ytor behövs. --- [§15 Bilaga 1.2 Kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi 2025-24147.pdf] Miljöförvaltningen Avdelningen för stadsmiljö Kemikaliecentrum Sida 1 (3) Dnr 2025-24147 2026-05-07 Miljöförvaltningen Kemikaliecentrum Bilaga 2. Kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi 1. Inledning Kemikaliekrav vid anläggning av fotbollsplaner, multisportytor, idrottsarenor och lekytor som innehåller syntetiska material ska ställas och följas upp genom hela byggprocessen, från beställning till färdigställande. Till exempel ska projektören säkerställa att det material som föreskrivs uppfyller kemikalie- och miljökraven. Därför är det viktigt att kraven ställs tidigt i byggprocessen och att kommunikation, dialog och överlämning sker mellan dem som planerar, beställer, projekterar, utför, granskar och godkänner projekten. Implementering av kemikaliekraven säkerställs av den person som är miljöansvarig i projektet och avrapporteras till projektansvarig. Att nivån Rekommenderas anges för bundet gummi i topplager och löst granulat stämmer överens med den nya kemikalieplanens allmänna ambitionshöjning om att material som genom urlakning eller emission innebär en tydlig risk för små barn att exponeras (exempelvis vid lekplatser och på förskolor) ska uppnå totalbedömningen Rekommenderas. För stötdämpande baslager gäller minst nivån Accepteras. Utöver dessa bedömningsnivåer enligt BVB, är det fortsatt motiverat med ämnesspecifika krav för PAH samt ett nytt PFAS-krav. PAH-kraven för topplager och löst granulat innehåller en förtydligande hänvisning till bestämmelse i REACH om tillåten halt i material för barn. Även för baslager anges nu en mer ändamålsenlig hänvisning till gällande REACH-begränsning för granulat och täckmaterial som inte fanns vid rekommendationens ursprungliga framtagande. BVB anger också i sina kriterier koppling till REACH, så kraven i bilagan utgör mest förtydligande av vilka haltgränser och begränsningar som ska tillämpas i vilka situationer. Det nya PFAS-kravet för topplager och löst granulat anger att avsiktligt tillsatt PFAS inte får förekomma. Att ha ett uttryckt PFAS-krav är i linje med nya kemikalieplanen och miljöprogrammet om utfasning av PFAS. Sida 2 (3) Bilaga 2. Kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi Kemikaliekraven är ett levande dokument och kommer att uppdateras. Den senaste versionen av kemikaliekraven kommer att finnas tillgänglig på stadens webbplats. Avtalad eller tilldelad entreprenör ansvarar för att kraven, såväl generella som specifika, uppfylls. 2. Kemikaliekrav Generella kemikaliekrav för allt bygg-och anläggningsmaterial1 • Byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ska ha en CE-märkning och prestandadeklaration. • De material och produkter som föreskrivs och används (kemiska produkter och fasta bygg- och anläggningsvaror)2 ska bedömas i Byggvarubedömningen och dokumenteras i Byggvarubedömningens digitala loggbok som tillhandahålls av Beställaren. Den digitala loggboken ska innehålla dokumentation som verifierar innehåll samt uppgifter om typ av vara, varunamn, innehållsdeklaration och tillverkare. • Kemiska produkter och fasta bygg- och anläggningsvaror ska uppfylla totalbedömning Rekommenderas eller Accepteras, enligt Byggvarubedömningens gällande kriterier. Kemiska produkter och fasta bygg- och anläggningsvaror med bedömning Rekommenderas ska användas i första hand. • Kemiska produkter och fasta bygg- och anläggningsvaror som inte är bedömda eller som har fått totalbedömning Undviks enligt Byggvarubedömningens innehålls- och livscykelkriterier ska hanteras som avvikelser. Verifiering: Aktuellt bedömningsresultat och produktkort (Byggvarubedömningen). Särskilda kemikaliekrav för gummibaserade material till markbeläggning Särskilt krav för bundet gummi i topplager och för löst granulat 1 http://foretag.stockholm.se/hallbarhetskraven samt Kemikalieplan 2031 2 Specificeras i en gränsdragningslista inom ramen för BVB-arbetet Sida 3 (3) Bilaga 2. Kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi • Material och produkter ska uppfylla totalbedömning Rekommenderas, enligt Byggvarubedömningens gällande kriterier. • Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ska understiga 0,5 mg/kg.3 • Produkten får inte innehålla avsiktligt tillsatt PFAS. Verifiering: Byggvarudeklaration där redovisning av produktens tillsatser och sammansättning verifierar kemiskt innehåll (innehållsförteckning). Särskilt krav för material i stötdämpande baslager. • Material och produkter ska uppfylla totalbedömning minst Accepteras, enligt Byggvarubedömningens gällande kriterier. • Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ska understiga 20 mg/kg.4 Verifiering: Byggvarudeklaration där redovisning av produktens tillsatser och sammansättning verifierar kemiskt innehåll (innehållsförteckning). Avvikelser Avvikelser från såväl generella som särskilda kemikaliekrav ska godkännas av Beställaren/stadens representant innan användning. En ansökan om godkännande ska innehålla en - motivering där bl.a. undersökta alternativ och genomförd riskbedömning vid användning av materialet beskrivs. Material som hanteras som avvikelser ska dokumenteras med information om placering i byggnaden/anläggningen. Uppföljning Kraven kan komma att följas upp av kemikaliecentrum genom stickprov i form av kemiska analyser i samband med anläggning av gummiasfalt/fallskydds- /konstgräsyta i stadens verksamheter. 3 Haltgräns enligt begränsning 50, punkt 6 i bilaga XVII till REACH- förordningen (EG) nr 1907/2006 CL2006R1907SV0590010.0001_cp 1..3 4 Haltgräns enligt begränsning 50, punkt 10 i bilaga XVII till REACH- förordningen (EG) nr 1907/2006 CL2006R1907SV0590010.0001_cp 1..3 --- [§15 Bilaga Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi 2025-24147.pdf] Miljöförvaltningen Kemikaliecentrum 10420 Stockholm axel.hullberg@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (5) Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi Förvaltningens förslag till beslut 1. Upphäva beslut om rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi, §24, 2019-03-24 (dnr 2018-1511). 2. Anta uppdaterad rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi (bilaga 1). 3. Godkänna informationen om stöd vid materialval (bilaga 1.1) och kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi (bilaga 1.2) 4. Skicka rekommendationen för kännedom till stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, utbildningsnämnden, SISAB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, och AB Svenska Bostäder Sammanfattning Konstgräs och platsgjutet gummi används i stadens fotbolls‑, lek‑ och idrottsytor och är ett vanligt inslag i stadsmiljön. Materialen ökar nyttjandegrad och tillgänglighet till stadens aktivitetsytor och parker, men de innehåller samtidigt kemikalier och släpper ut mikroplaster som kan hamna i vattenmiljön. Där tas de upp av fiskar och andra vattenlevande djur, till exempel musslor och kräftdjur och kan i förlängningen hamna i människors kroppar. Mikroplaster sprids även via luften. Sedan miljöförvaltningen tog fram rekommendationen för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi (2019-03-24, §24) har stadens kemikalieplan och miljöprogram utvecklats och uppdaterats. Det finns även ny EU-lagstiftning med begränsningar gällande användning av gummigranulat. Miljöförvaltningen har därför i dialog med berörda förvaltningar och bolag utarbetat ett förslag till uppdatering av rekommendationen. Handläggare Axel Hullberg Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-06-09, p. 15 Miljöförvaltningen Kemikaliecentrum Tjänsteutlåtande Dnr 2025–24147 2026-05-19 10420 Stockholm axel.hullberg@stockholm.se start.stockholm 202 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-24147 Sida 2 (5) Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi Rekommendationens huvudpunkter syftar fortsatt till att ge stöd i planeringsskedet i syfte att i första hand undvika plast- och gummimaterial och i andra hand ställa och följa upp kemikaliekrav då materialen kommer att användas. Rekommendationen innehåller även information om hur ytor ska utformas och skötas för att undvika mikroplastspridning. Aspekter som lekvärden, tillgänglighet och säkerhet har lyfts fram mer i rekommendationen utifrån att de aspekterna påverkar valet av material. Bakgrund Konstgräs och platsgjutet gummi används allt mer som ersättning till grus- och gräsytor på exempelvis fotbollsplaner, multisportytor, lekplatser och mindre lekområden samt förskolegårdar och skolgårdar. De är numera ett vanligt inslag i stadsmiljön. Konstgräs och platsgjutna gummiytor ökar nyttjandegraden och tillgängligheten till stadens fotbolls-/bollplaner, parker samt utgör fallskydd i lekmiljöer och på aktivitetsytor. Nackdelarna med materialen är att de i varierande utsträckning innehåller miljö- och hälsoskadliga kemikalier och är källor till mikroplast som kan spridas till sjöar och vattendrag via dag- och spillvatten. Sedan miljöförvaltningen tog fram rekommendationen för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi (2019-03-24, §24) har såväl stadens eget arbete som lagstiftningen på området utvecklats. 2023 beslutade EU-kommissionen om en begränsning av mikroplast1. Den innebär bland annat att det från oktober 2031 blir förbjudet att sälja plastgranulat till konstgräsplaner. Användning av löst granulat på lekplatser blev förbjudet redan oktober 2023. De nya begränsningarna har drivit på en betydande utveckling av nya material. Stadens miljöprogram 2030 anger även att platsgjutet gummi i offentlig miljö stegvis ska fasas ut. Ärendet Mot bakgrund av den samlade utvecklingen har rekommendationen uppdaterats. Arbetet har skett i dialog mellan miljöförvaltningen och berörda förvaltningar och bolag2. En referensgrupp deltog i 1 Kommissionens förordning (EU) 2023/… av den 25 september 2023 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller mikropartiklar av syntetiska polymerer 2Exploateringskontoret, Fastighetskontoret, Förskoleförvaltningen, Idrottsförvaltningen, Serviceförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Stadsledningskontoret, Trafikkontoret, Utbildningsförvaltningen, Stadsdelsförvaltningarna (samtliga), AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, AB Stokab, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB – Tjänsteutlåtande Dnr 2025-24147 Sida 3 (5) Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi inledningen av översynsarbetet och rekommendationen skickades sedan ut på kontorsremiss till berörda förvaltningar och bolag under vintern 2025/26 och reviderades därefter. Förvaltningens synpunkter I stora delar är den reviderade rekommendationen fortsatt likartad både vad gäller innehåll och utformning som tidigare version. Rekommendationens tidigare fem huvudpunkter är nu istället fyra. Huvudpunkterna syftar till att ge stöd i följande steg: 1. Planera för att undvika plast- och gummimaterial, 2. Ställ kemikaliekrav på material, 3. Följ upp ställda krav, 4. Utforma ytor och genomför skötsel för att undvika spridning av mikroplast Uppdelningen mellan konstgräs respektive platsgjutet gummi har tydliggjorts under punkt 1. Punkterna 2 och 3 är i stort sett oförändrade från tidigare version av rekommendationen men anger en något tydligare uppdelning mellan å ena sidan kemikaliekrav som föreslås specifikt för de aktuella materialen (i bilaga 2) och å andra sidan mer allmänna entreprenörskrav som gäller generellt för bygg- och anläggningsmaterial inom staden samt hur dessa kan följas upp. För punkt 4 (som tidigare var uppdelad i en punkt om utformning och en om skötsel) finns det nu tydligare specificerade punktlistor för tekniska åtgärder, praktisk hantering samt skötselstrategier. Platsgjutet gummi Den reviderade rekommendationen innehåller utvecklade beskrivningar om användning och alternativ till platsgjutet gummi utifrån miljöprogrammets inriktning om stegvis utfasning. Aspekter som lekvärden, tillgänglighet och säkerhet har lyfts fram mer utifrån att de aspekterna påverkar valet av material. Rekommendationen fokuserar fortsatt på materialval och dess konsekvenser för miljö och hälsa. Syftet är att ge stöd i tidiga skeden inför val av markmaterial, så att behovet av syntetiska material kan prövas och i möjligaste mån undvikas. En ny bilaga har också lagts till för stöd vid utvärdering av materialval (bilaga 1.1). Skolfastigheter i Stockholm AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, Stockholm vatten och avfall Tjänsteutlåtande Dnr 2025-24147 Sida 4 (5) Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi Konstgräs och granulat För konstgräs och gummigranulat har uppdateringar främst gjorts utifrån EU-begränsningen gällande granulat. Det faktum att plast- och gummigranulat inte kommer vara tillåtet för försäljning till konstgräsplaner efter 2031 är något som idrottsförvaltningen sedan tidigare är väl medvetna om och redan arbetar med utifrån en tydlig strategi för hur utfasningen ska genomföras. Till kommande årsskifte bedömer idrottsförvaltningen att hälften av stadens konstgräsplaner kommer att vara fria från plastgranulat. Miljöförvaltningen, fastighetskontoret och idrottsförvaltningen följer även utvecklingen kring alternativa material, exempelvis genom löpande bevakning och deltagande i kommunernas konstgräsnätverk3. Uppdaterade kemikaliekrav Bilagan med kemikaliekrav (bilaga 1.2) har uppdaterats och överensstämmer nu med hur staden arbetar med Byggvaru- bedömningen (BVB) i övrigt. Topplager och löst granulat ska klara nivån Rekommenderas och baslager nivån Accepteras. Detta stämmer också överens med den nya kemikalieplanens inriktning. De ämnesspecifika kraven som därutöver fortsatt anges i bilagan gäller PAH (som funnits tidigare) samt PFAS. Ett nytt krav för topplager och löst granulat anger att avsiktligt tillsatt PFAS inte får förekomma. Marknaden kan behöva viss anpassningstid för att klara nivån Rekommenderas i topplager. Avvikelser från kraven kan därför under en övergångstid komma att behöva hanteras enligt de rutiner som finns för alla andra bygg- och anläggningsentreprenader. Miljöförvaltningen kommer att hålla dessa krav uppdaterade i dialog med berörda förvaltningar och bolag samt med hänsyn till marknadens utveckling. Kommande arbete Den reviderade rekommendationen syftar till att ge stöd i arbetet med hur stadens verksamheter ska kunna fortsätta förbereda sig för granulatfria konstgräsplaner och en stegvis utfasning av platsgjutna gummiytor. Rekommendationen kommer att spridas till stadens verksamheter samt publiceras digitalt. Goda exempel och nyheter kring alternativa material och produkter kommer att presenteras 3 Kommunernas Konstgräsnätverk - Minska miljö- och hälsopåverkan från konstgräs Tjänsteutlåtande Dnr 2025-24147 Sida 5 (5) Revidering av rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi tillsammans med rekommendationen i takt med att staden fortsätter pröva, testa och utvärdera sådana i dialog med leverantörer. Förvaltningen kommer även att ta fram en kortversion som fokuserar på de rekommenderade arbetssätten. Kortversionen kommer att vara klar under hösten 2026. Anna Hadenius Maria Svanholm Förvaltningschef Avdelningschef Bilagor Bilaga 1. Rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi. Juni 2026 Bilaga 1.1 Stöd vid materialval Bilaga 1.2 Kemikaliekrav på konstgräs och platsgjutet gummi --- [§7 den 9 juni 2026, Skolfastigheter i Stockholm AB Utredningsbeslut, renovering Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm.pdf] Protokoll nr 4/2026 2026-06-09 Protokoll 4/2026 fört vid Skolfastigheter i Stockholm ABs sammanträde tisdagen den 9 juni 2026 kl. 16:30-17:30, Palmfeltsvägen 5 Ledamöter Svante Haggren (S) Andréa Hedin (M) Katarina Krönenstedt (S) Suppleant ersätter Emilia Bjuggren (S) Emilie Fors (L) Vice ordförande Tina Kratz (V) Övriga närvarande Martina Pereira Norrman Suppleant Michael Santesson Suppleant Christoffer Holmberg Suppleant Lou-Ann Wejke Norberg Suppleant Annika Nordström Facklig Robert Wetterskog Facklig Ebba Agerman VD Anna Andersson Sekreterare Paragraf §7 Sekreterare Anna Andersson Protokoll nr 4/2026 2026-06-09 § 7 Utredningsbeslut, renovering Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm Underrubrik SISAB 2026/184 Beslut Förelåg företagsledningens tjänsteutlåtande. Förelåg två förslag till beslut. Företagsledningens förslag till beslut samt Andréa Hedin m.fl. (M) förslag till beslut. Ordförande ställde förslagen mot varandra och styrelsen beslutar enligt företagsledningens förslag till beslut. Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB beslutar följande. 1. Utredningsbeslut för Projektet renovering av Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, med en projektkostnad för utredningsskedet om 13,5 mnkr i sin helhet finansierat av SISAB godkänns. 2. Beslutet anmäls till koncernstyrelsen. 3. Utredningsbeslutet överlämnas till utbildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden för kännedom. Reservation angavs av Andréa Hedin m.fl. (M) enligt följande. "Förslag till beslut Att delvis godkänna förslaget till beslut Att utredningsuppdraget breddas i enlighet med anförandetexten nedan Att därutöver anföra Vi konstaterar att byggnaderna på fastigheten är i stora behov av underhåll för att lokalerna ska kunna fortsätta att användas och vara långsiktigt hållbara och kvalitativa. Själva fastigheten som sådan är stor, med en total yta om 37 000 kvm och en kapacitet för 6 000 elever. Byggnaderna uppfördes 1968 och samtliga har ett stort Protokoll nr 4/2026 2026-06-09 underhållsbehov. Skolans storlek samt skicket på de tekniska systemen innebär att en renovering skulle komma att bli omfattande, såväl sett till genomförandetid som i omfattning på investering. Vi konstaterar också att en förutsättning för projektets genomförande är att verksamheten evakueras under genomförandetiden. Samtidigt som en renovering av byggnaderna är nödvändig så finns det en rimlighet i att bredda perspektivet. Namnet till trots så finns det ingen gymnasieskola i byggnaderna och så kommer aldrig heller att vara fallet. Det finns en grundskoleverksamhet, men den i särklass största verksamheten är vuxenutbildningen som drivs av arbetsmarknadsförvaltningen. Omfattningen och de utredningar som gjorts visar att investeringsvolym kommer vara över 1 miljard kronor, vilket är en enorm investering som måste genomlysas nogsamt. Stockholms stads skuldsättning skenar och närmar sig snabbt 100 miljarder, vilket innebär räntekostnader på flera miljarder kronor varje år. Det i sig riskerar att tränga undan framtida investeringar i välfärden. Vi behöver alltså genomlysa samtliga kommande investeringar på ett mycket ansvarstagande sätt. Med anledning av detta anser vi att det finns fog för att bredda utredningsuppdraget bortom S-styrets ensidiga inriktning om att utöka arbetsmarknadsnämndens vuxenutbildning. Ett kommande inriktningsbeslut ska därför innehålla ett antal olika vägval för bolagsstyrelsen att ta ställning till. Vi menar att utredningen behöver genomlysa ansvarsfördelningen mellan stadens instanser, det mest strategiska ägandet av fastigheten inom staden, alternativa fastigheter och lokaler för nuvarande verksamhet samt olika investeringsnivåer på renoveringen baserat på olika verksamheter, såväl nuvarande som andra." Handlingar i ärendet • SISAB 2026/184-1 (Godkänd - R 5) Utredningsbeslut, renovering Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm SISAB Palmfeltsvägen 5, 121 62 Johanneshov Box 5010 12105 Johanneshov Växel 08-50846000 Fax diarie@sisab.se www.sisab.se Sida 1 (9) Utredningsbeslut, renovering Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm Underrubrik Företagsledningens förslag till beslut Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB beslutar följande. 1. Utredningsbeslut för Projektet renovering av Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, med en projektkostnad för utredningsskedet om 13,5 mnkr i sin helhet finansierat av SISAB godkänns. 2. Beslutet anmäls till koncernstyrelsen. 3. Utredningsbeslutet överlämnas till utbildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden för kännedom. Sammanfattning Åsö gymnasium invigdes 1968 och är centralt belägen på Södermalm, längst med Götgatan och med studentskrapan precis intill. Fastigheten är i stort behov av underhåll för att lokalerna ska fortsätta vara långsiktigt hållbara och kvalitativa. Åsö gymnasium används främst för vuxenutbildning och Arbetsmarknadsförvaltningen är den största hyresgästen och har idag runt 5000 elever inskrivna inom de vuxenutbildningar som man har på Åsö. Därutöver har Åsö grundskola (åk 7–9) och ESS- gymnasiet (Enskede-Sätra Särskilda skola med specialpedagogisk profil) idag verksamhetslokaler på Åsö. Grundskolans verksamhet är under avveckling och kommer vara helt avvecklad sommaren 2027. SISAB har låtit göra en teknisk statusinventering och fastigheten har flera tekniska system och komponenter som är original och som är i behov av renovering. Utredningar som planeras att genomföras under utredningsskedet avser ventilation, el, stammar, värme, fasader, konstruktion/stomme, tak, fönster, hissar (7 stycken), miljö och fukt. En utredning föreslås startas som utreder hur fastighetens Handläggare Pia Parkå 08-50846120 Till styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 2026-05-18 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 2 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm underhållsbehov ska åtgärdas. Bolaget avser att återkomma med en redovisning av ovan i ett underlag för inriktningsbeslut. Åsö är en stor skolfastighet med en kapacitet för 6000 elever och en yta om 37 000 kvm med ett stort underhållsbehov i samtliga byggnader. Skolans storlek samt skicket på de tekniska systemen innebär att projektet är omfattande, såväl sett till genomförandetid som i omfattning på investering. En förutsättning för projektet genomförande är att verksamheten evakueras under genomförandetiden. Åsö gymnasium bedöms fortsatt vara en viktig del av stadens utbud av elevplatser. Bakgrund Åsö gymnasium är en kommunal gymnasieskola belägen centralt på Södermalm, längs med Götgatan och med studentskrapan precis intill. Bebyggelsen i området består av flervåningshus med lokaler i markplan och bostäder ovanför. Här finns butiker, restauranger och stadsliv. Vid skolan ligger Rosenlundsparken och här börjar ett gångstråk som sträcker sig ända ner till Årstaviken. Skolan invigdes 1968 och ritades av arkitekt Paul Hedqvist. Byggnaden består av fyra parallella huskroppar som sammanlänkas av en förbindelsegång. Byggnaden består av cirka 37 000 kvm och med en uthyrningsbar yta om cirka 36 500 kvm. Idag inhyser Åsö gymnasium flera olika separata verksamheter med cirka 6000 elever. Arbetsmarknadsförvaltningen vuxenutbildningar har cirka 5000 inskrivna elever. Därutöver har Åsö grundskola (åk 7–9) och ESS-gymnasiet har idag verksamhetslokaler på Åsö. Grundskolans verksamhet är under avveckling och de sista eleverna lämnar skolan sommaren 2027. Idag finns det på Åsö 17 hyresavtal och Arbetsmarknadsförvaltningen är SISAB:s största hyresgäst och hyr cirka 23 700 kvm. De hyr i sin tur ut i andra hand till utbildningsförvaltningen (grundskola och ESS) samt Frans Schartaus Handelsinstitut. Utbildningsförvaltningen (ESS) hyr cirka 2 350 kvm direkt av SISAB. Vidare finns nio butikshyresgäster som förhyr cirka 1 250 kvm, Stockholm Parkering som hyr cirka 7 900 kvm, och två arrenden om cirka 20 kvm samt trafikkontoret som hyr driftutrymme till Söderledstunneln. Fastigheten har flera komponenter som är original och som är i behov av renovering. 2025 förstärktes stora delar av fastighetens Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 3 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm fasader då SISAB upptäckt brister i infästningen i konstruktionen. Resterande fasader som kräver åtgärd utförs år 2026 i etapp 2. Förstärkningen av fasaderna bedöms hålla i cirka 10 år. SISAB har relativt sett stora drift- och underhållskostnader per år för att hålla fastigheten i brukbart skick, varför det är angeläget att planeringen fortgår för en mer genomgripande upprustning av fastigheten. En förutsättning för projektet är evakuering då utbildningsverksamheten pågår även på kvällar och helger och har en dialog och gemensam planering tillsammans med Arbetsmarknadsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Inför kommande renovering kommer SISAB ha dialog med butiksägarna. Under 2026 har tunnelbanans takrenovering längs Götgatan startat vilket kan komma att påverka SISAB:s projekt gällande bland annat avstängningar och svårighet med framkomlighet till fastigheten. Tunnelbanans tak renoveras i åtta etapper fram till år 2032, med stor trafikpåverkan ovan jord. Avstängning utanför Åsö är beräknat till år 2029 men avstängningar på vardera sida om Åsö är planerat år 2028 vilket kan ha påverkan för projektet. SISAB har kontinuerlig dialog med tunnelbaneprojektet och det kommer kräva fortsatt samverkan i de två projekten. I enlighet med Stockholms Stadshus AB:s tillämpningsanvisning för bolagens investeringar (Dnr SSAB 2025/192) ska SISAB och inhyrande nämnd lämna ett gemensamt beslutsunderlag där investeringsutgiften bedöms överstiga 300 miljoner kronor. Stockholms Stadshus AB anmäler bolagsstyrelsens beslut till koncernstyrelsen. Då utredningsutgiften överstiger 10 mnkr krävs också ett beslut i styrelsen för att genomföra utredningen i enlighet med beslutade investeringsanvisningar. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 4 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm Skolans placering. Situationsplan Åsö gymnasium Skolbehov (inhämtat från arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen) Arbetsmarknadsförvaltningen har i uppdrag att bedriva vuxenutbildning och har ett aktuellt uppdrag att öka andelen vuxenutbildning som bedrivs i egen regi. Verksamheten på Åsö är den största sammanhållna verksamhet inom vuxenutbildning som förvaltningen bedriver i staden. Det centrala läget med goda kommunikationer i närområdet betraktas som attraktivt för organisationen. Arbetsmarknadsförvaltningen har idag runt 5000 elever inskrivna inom de verksamheter som man har på Åsö, ungefär 3 000–4 000 av dem har hel- eller deltidsundervisning på plats i cirka 87 undervisningsrum. Inom vuxenutbildningen på Åsö finns drygt 170 Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 5 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm anställda. I lokalerna sker undervisning inom Komvux (SFI, teoretiska kurser på grundläggande och gymnasial nivå, samt yrkeskurser på gymnasial nivå och yrkesprogram, som exempelvis barn och fritid samt vård och omsorg). I lokalerna bedriver förvaltningen även uppdragsutbildningar och yrkeshögskola. Undervisning sker dag och kväll året runt, inklusive sommarmånaderna vilket innebär lektionstid klockan 7-22 på vardagar och klockan 8-15 på lördagar. Risker som arbetsmarknadsförvaltningen lyfter som projektet har att förhålla sig till är planeringen för återflytt efter färdigställande samt att den framtida hyresnivån är rimlig. Antalet elever i Stockholms kommunala gymnasieskolor förväntas vara som störst 2028. Därefter antas elevvolymen succesivt minska och återgå till dagens nivå omkring 2034. Historiskt har andelen elever som tillhör målgruppen för introduktionsprogrammen varit relativt oförändrat och det är främst befolkningsutvecklingen som påverkar det framtida elevantalet. Därmed förväntas också antalet elever på introduktionsprogram öka de närmsta åren för sedan sjunka tillbaka till dagens volym 2034. Samtidigt finns det indikationer på att andelen elever i behov av särskilt stöd och enskild undervisning ökar. Detta märks redan i grundskolan där utbildningsförvaltningen tillskapar fler platser i Centrala särskilda undervisningsgrupper (CSU) samtidigt antalet elever i grundskoleålder totalt sett minskar i staden. Eleverna på ESS-gymnasiet, specialpedagogisk verksamhet för elever i behov av mer hjälp och stöd i skolan, kommer från hela staden, vilket gör det viktigt att skolans lokaler ligger centralt belägna och med goda kommunikationer. Verksamhetslokalerna behöver även erbjuda varierande rumsstorlekar för att möjliggöra undervisning i både större och mindre grupper. Vidare behöver lokalerna kunna avskiljas från andra verksamheter och erbjuda en egen ingång utan koppling till befintliga skolor. För att möta de kommande årens ökade behov av introduktionsplatser avser utbildningsförvaltningen utöka verksamheten med 100 elevplatser, vilket ger en ökning från 300 till 400 elevplatser. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 6 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm Ärendets beredning Ärendet är berett av SISAB i samråd med utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Ärendet SISAB har initierat underhållsprojektet på Åsö gymnasium då de tekniska installationerna har uppnått sin tekniska livslängd. Projektet är omfattande och avser utredning av tekniska installationer då flera komponenter är original och i behov av renovering. Utredningar som planeras att genomföras under utredningsskedet avser ventilation, el, stammar, värme, fasader, konstruktion/stomme, tak, fönster, sju hissar, samt miljö och fukt. SISAB har haft dialog med utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen och i dagsläget finns ingen beställning på verksamhetsanpassning. Utredningsskedet är tidigt i projektprocessen och dialog med hyresgäst konkretiseras normalt i nästa skede. Kommande renovering är omfattande och skolverksamheten kommer att vara evakuerad under projektets genomförande med en idag bedömd tidpunkt för start år 2030. Ekonomi Kostnad för utredningsskedet inklusive underlag för inriktningsbeslut bedöms till 13,5 mnkr, exklusive index och finansieras i sin helhet av SISAB. Enligt SISAB:s investeringsanvisningar ska en tidig uppskattad kostnad tas fram, en så kallad indikativ kostnad, i syfte att skapa en ökad kostnadsstyrning. Då projektet är komplext samt att det pågår ett parallellt utredningsarbete i enlighet med kommunfullmäktiges budget 2026 (Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd, SISAB och andra berörda nämnder och bolag i staden ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av platsen kring Åsö gymnasium) så kan ett antal vägval behöva göras i kommande process varför en indikativ kostnad inte är fullt möjlig att ta fram i detta skede. Omfattningen och de utredningar som gjorts visar dock att projektet kommer vara över 1 miljard kronor därmed kommer följa Stockholms Stadshus AB:s anvisningar för mycket stora projekt. Detta innebär bland annat att en årlig lägesrapport ska lämnas till koncernstyrelsen under genomförandefasen, ett mer omfattande projektdirektiv ska upprättas och en styrgrupp till minst 50 procent Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 7 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm ska bestå av sakkunniga inom projektverksamhet. Styrgrupp sätts samman i samråd med Stockholms Stadshus AB och kommer att formeras inför ett inriktningsbeslut. Kalkylen för utredningsskedet baseras på bedömt behov av utredningar och kalkyl för resterande skeden har tagits fram med successivprincipen, där nyckeltal och erfarenhetsbedömningar baserats på standardrenovering för ROT. Tidplan Preliminär tidplan Start Slut Utredningsbeslut SISAB:s styrelse 2026-06-09 Utredningsskede 2026 2027 Inriktningsbeslut SISAB:s styrelse 2027 Utbildningsnämnd 2027 Kommunfullmäktige 2027 Förslagshandlingsskede 2027 2028 Genomförandebeslut SISAB:s styrelse 2028 Utbildningsnämnd 2028 Kommunfullmäktige 2028 Genomförandeskede 2028 2033 Risker Projektet är omfattande och komplext och kostnadsdrivande faktorer är främst kopplade till garage, fasad- och fönsterarbeten och problematik kopplat till arbetsplatsen i anslutning till Region Stockholms renovering av tunnelbanan. Nedan redovisas identifierade risker i ett tidigt skede och som kommer behöva omhändertas i projektets vidare planering: • Verksamheterna saknar plats för evakuering. • Region Stockholms renovering av tunnelbanan mellan Skanstull och Medborgarplatsen kräver gemensam samordning och riskerar svårighet kring framkomlighet. • Fastighetens tekniska skick och fasadens konstruktion. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 8 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm • Överklagande av bygglov. Synpunkter och förslag SISAB har genomfört en teknisk statusinventering av fastigheten Åsö gymnasiet, Gamen 9, som redovisar fastighetens skick avseende tekniska installationer som har uppnått eller närmar sig uppnå sin tekniska livslängd. Då inventeringen visar att flertalet av dessa behöver bytas ut, bland annat ventilation, värme, vatten och avlopp, föreslår SISAB att en utredning startas som utreder hur fastighetens underhållsbehov ska åtgärdas. SISAB anser att det är viktigt att underhållet av dessa lokaler utreds för att fortsätta möjliggöra en hållbar och kvalitativ miljö inom skolans befintliga lokaler. Arbetsmarknadsförvaltningen anser att fördelarna med att kunna samla en stor volym av vuxenutbildning bedöms som prioriterad. Kommunfullmäktige gav i budget 2016 arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett sammanhållet vuxencampus i staden. En del av utredningens förslag var att tillskapa ett Campus på Åsö som byggde på en samlokalisering och integrering av skolor i egen regi med en kärna av Komvux inklusive SFI. Med detta i åtanke, samt Åsös strategiska läge i Stockholm, önskar arbetsmarknadsförvaltningen även efter en större renovering kunna fortsätta hyra lokaler i Åsö. Utbildningsförvaltningen anser att med sitt centrala läge, sina goda kommunikationer och lokaler som möjliggör flexibel och behovsanpassad undervisning utgör Åsö en viktig resurs i stadens arbete med att erbjuda obehöriga elever utbildning och det stöd de behöver för att fullfölja sina studier eller ta steg mot etablering på arbetsmarknaden. Således önskar utbildningsförvaltningen även efter underhållsarbetet fortsätta att hyra lokaler på Åsö. Förvaltningen undersöker nu lämpliga evakueringslokaler, i första hand inom befintligt lokalbestånd. Mot bakgrund av osäkerheter kring projekttiden och den framtida hyresnivån vid färdigställandet, i kombination med att antalet grundskoleelever i innerstaden minskar, utreds även möjligheten till en permanent flytt av gymnasieverksamheten på Åsö. Under genomförandet av det större renoveringsprojektet bedömer verksamheten och SISAB att en evakuering är nödvändig. Antingen helt eller delvis. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/184 Sida 9 (9) Utredningsbeslut, renovering total alla byggnader Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, Södermalm Mot denna bakgrund anser SISAB, arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen att det finns behov av att underhålla Åsö gymnasium för att säkerställa en långsiktig funktion, både för den egna verksamheten och för stadsdelens samlade behov. Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB beslutar att godkänna utredning av teknisk upprustning på Åsö gymnasium, kv. Gamen 9, med en projektkostnad för utredningsskedet om 13,5 mnkr samt att anmäla beslutet till koncernstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden. Ebba Bock Agerman VD Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2026-05-27 Magnus Colling, Avdelningschef Projekt 2026-05-27 --- [§8 den 9 juni 2026, Skolfastigheter i Stockholm AB Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen.pdf] Protokoll nr 4/2026 2026-06-09 Protokoll 4/2026 fört vid Skolfastigheter i Stockholm ABs sammanträde tisdagen den 9 juni 2026 kl. 16:30-17:30, Palmfeltsvägen 5 Ledamöter Svante Haggren (S) Andréa Hedin (M) Katarina Krönenstedt (S) Suppleant ersätter Emilia Bjuggren (S) Emilie Fors (L) Vice ordförande Tina Kratz (V) Övriga närvarande Martina Pereira Norrman Suppleant Michael Santesson Suppleant Christoffer Holmberg Suppleant Lou-Ann Wejke Norberg Suppleant Annika Nordström Facklig Robert Wetterskog Facklig Ebba Agerman VD Anna Andersson Sekreterare Paragraf §8 Sekreterare Anna Andersson Protokoll nr 4/2026 2026-06-09 § 8 Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen SISAB 2026/185 Beslut Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB beslutar följande. 1. Utredningsbeslut för Projektet underhåll Hus A, B och C på Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, med en projektkostnad för utredningsskedet om 4,3 mnkr i sin helhet finansierat av SISAB godkänns. 2. Beslutet anmäls till koncernstyrelsen. 3. Utredningsbeslutet överlämnas till utbildningsnämnden, kulturnämnden, Kungsholmens stadsdelsnämnd, för kännedom. Särskilt uttalande Andréa Hedin m.fl. (M) Vi delar bedömningen att fastigheten har ett stort underhållsbehov och att åtgärder är nödvändiga för att säkerställa en ändamålsenlig och trygg skolmiljö. Däremot är vi oroade över den stora osäkerheten kring fastighetens framtida nyttjande och de finansiella risker som projektet därmed medför för staden. Projektet är en omfattande investering, samtidigt som det saknas en garanterad långsiktig hyresgäst för de renoverade lokalerna. Den största hyresgästen, en friskola, ansvarar själv för att hitta evakueringslokaler för 800 elever, vilket i sig är en betydande osäkerhetsfaktor för deras återkomst. Att inleda ett projekt av denna storlek utan att först ha säkrat en bindande, långsiktig hyresgäst är inte ekonomiskt ansvarsfullt. Dialogen mellan SISAB och utbildningsförvaltningen måste stärkas för att säkerställa en gemensam och hållbar plan för fastighetens framtid. Handlingar i ärendet • SISAB 2026/185-1 (Godkänd - R 1) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen SISAB Palmfeltsvägen 5, 121 62 Johanneshov Box 5010 12105 Johanneshov Växel 08-50846000 Fax diarie@sisab.se www.sisab.se Sida 1 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen Företagsledningens förslag till beslut Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB beslutar följande. 1. Utredningsbeslut för Projektet underhåll Hus A, B och C på Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, med en projektkostnad för utredningsskedet om 4,3 mnkr i sin helhet finansierat av SISAB godkänns. 2. Beslutet anmäls till koncernstyrelsen. 3. Utredningsbeslutet överlämnas till utbildningsnämnden, kulturnämnden, Kungsholmens stadsdelsnämnd, för kännedom. Sammanfattning SISAB innehar fastigheten Essingeslätten 4 (Essingeskolan) belägen på Stora Essingen i Stockholm med närhet till Essingestråket och Essinge IP och parker. Essingeskolan uppfördes 1932. Fastigheten hyrs av fyra olika hyresgäster. Lycée Français Saint Louis de Stockholm, en friskola för årskurs F-9 om cirka 800 elever, hyr lokaler i Hus A, B och C. Utbildningsförvaltningen hyr lokaler i Hus A och B för grundskoleverksamhet, Essinge skola, för årskurserna F-6 om cirka 250 elever. I Hus B inryms också en filial av Stockholms stadsdelsbibliotek. Vidare hyr Kungsholmens stadsdelsförvaltning hus D för förskoleverksamhet, Essingehöjdens förskola. SISAB har låtit göra en teknisk statusinventering av fastigheten Essingeskolan på Essingeslätten 4 avseende tekniska installationer som visar att installationerna har eller närmar sig sin tekniska livslängd. Av inventeringen framgår att flertalet av dessa behöver Handläggare Pia Parkå 08-50846120 Till styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 2026-05-18 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 Sida 2 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen bytas ut, bland annat ventilation, värme, vatten och avlopp. En utredning föreslås startas för att ta fram underlag inför inriktningsbeslut för fastighetens underhållsbehov. Bolaget avser att återkomma med en redovisning av ovan i ett underlag för inriktningsbeslut. Essingeskolan är en stor skola med en kapacitet för cirka 1000 elever och en yta om 7 072 kvm. Flera byggnader har ett stort underhållsbehov. Skolans storlek samt skicket på de tekniska systemen innebär att projektet är omfattande, såväl sett till genomförandetid som investering. En förutsättning för projektets genomförande är att verksamheten evakueras under genomförandetiden. Essingeskolan bedöms fortsatt vara en viktig del av stadens utbud av elevplatser. Skolan ligger centralt och har ett stort upptagningsområde. Bakgrund Fastigheten Essingeslätten 4 har flera hyresgäster, där den största hyresgästen är Lycée Français Saint Louis de Stockholm. Fastigheten är belägen vid Essingestråket 24 på Stora Essingen i Stockholm. Skolhuset uppfördes 1932 efter ritningar av arkitekt Ture Rydberg. På fastigheten finns fyra byggnader. Hus A och B från 1930-talet, Hus C från cirka 1997 samt hus D från 2022. Fastigheten hyrs av fyra olika hyresgäster. Lycée Français Saint Louis de Stockholm hyr lokaler i Hus A, B, C samt del av paviljong på Essingeslätten 12. Det är en friskola för årskurs F-9 om cirka 800 elever. Utbildningsförvaltningen hyr lokaler i Hus A, B samt del av byggnad med tillfälligt bygglov på Essingeslätten 12 för grundskoleverksamhet, Essingeskolan, för årskurserna F-6 om cirka 250 elever. I Hus B inryms också en filial av Stockholms stadsdelsbibliotek. Vidare hyr Kungsholmens stadsdelsförvaltning hus D och bedriver Essingehöjdens förskola. Hus D berörs i detta ärende endast av mediaförsörjning. Den procentuella fördelningen mellan hyresgästerna i Hus A, B och C, där projektet planeras att genomföras, är cirka 64 procent för Lycée Français Saint Louis de Stockholm, cirka 22 procent för utbildningsförvaltningen, cirka 11 procent gemensamhetsytor samt 3 procent för kulturnämnden. Fastighetens Hus A och B är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär ”att bebyggelsen har ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 Sida 3 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen I enlighet med Stockholms Stadshus AB:s tillämpningsanvisning för bolagens investeringar (Dnr SSAB 2025/192) ska SISAB och inhyrande nämnd lämna ett gemensamt beslutsunderlag där investeringsutgiften bedöms överstiga 300 miljoner kronor. Skolans placering Situationsplan Essingeskolan Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 Sida 4 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen Skolbehov På fastigheten bedriver Lycée Français Saint Louis (LFSL) undervisning för årskurserna F-9 och utbildningsförvaltningen för årskurserna F–6. Skolorna delar den permanenta huvudbyggnaden, där LFSL disponerar merparten av lokalerna. Majoriteten av utbildningsförvaltningens klassrum är idag förlagda till byggnader med tillfälligt bygglov, medan endast ett fåtal klassrum är belägna i den permanenta huvudbyggnaden. SISAB har fört löpande dialog med utbildningsförvaltningen och LFSL avseende skick på installationer i byggnaderna. Utbildningsförvaltningen och LFSL har under åren varit intresserade av att genomföra verksamhetsanpassningar i samband med SISAB:s underhåll av byggnaderna. Hösten 2022 inleddes en utredning med inventering av hus A, B och C avseende elinstallationer och fukt. I början av 2023 pausades utredningen för att invänta besked gällande eventuella verksamhetsanpassningar från LFSL och utbildningsförvaltningen. Våren 2025 kom besked att de ej önskade utföra några verksamhetsanpassningar i samband med SISAB:s underhåll. Då nuvarande installationer är i dåligt skick beslutade SISAB under våren 2025 att fortsätta utredningen avseende underhållsåtgärder trots uteblivna beställningar från LFSL och utbildningsförvaltningen. Kulturnämnden driver Stora Essingens bibliotek som är beläget på bottenvåningen i Hus B. Ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2025 gör gällande att skolgårdar inte är allmän plats under verksamhetstid, vilket är en omständighet som gör att en översyn att bibliotekets placering behöver genomföras. Vidare har SISAB även haft särskild dialog med LFSL kring upplevelse av säkerhet på fastigheten som ligger i linje med översynen. Skolan har i huvudsak ett lokalt elevunderlag och fyller en viktig funktion i närområdet genom att erbjuda en närbelägen och tillgänglig skola för eleverna. Prognoser för Kungsholmens stadsdelsnämndsområde (SDO) – där Essingeöarna ingår – visar på en långsiktigt minskande befolkning och ett minskat elevunderlag. Skolan fyller dock i dagsläget sina klasser och bedöms även framgent kunna möta efterfrågan av elevplatser inom den permanenta lokalkapacitet som finns i huvudbyggnaden. Mot denna bakgrund bedömer utbildningsförvaltningen att Essingeskolan även fortsättningsvis har en viktig roll i den lokala skolstrukturen och att planerat underhåll i huvudbyggnaden är nödvändigt för att säkerställa en fortsatt ändamålsenlig och hållbar skolverksamhet. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 Sida 5 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen Ärendets beredning Ärendet är berett av SISAB i samråd med utbildningsförvaltningen och Lycée Français Saint Louis de Stockholm. Ärendet SISAB har initierat underhållsprojektet på Essingeskolan då de tekniska installationerna har uppnått sin tekniska livslängd. Installationer i Hus A, B och C har nått sin tekniska livslängd och är i behov av utbyte. Östra delen av Hus B uppfyller inte dagens krav på luftkvalitet och inomhusmiljö och behöver åtgärdas. Utredningar som planeras att genomföras under utredningsskedet avser ventilation, el, stammar, värme. Installation av solceller utreds för att möjliggöra för utbildningsförvaltningen att beställa i nästa skede. SISAB avser att utreda olika nivåer för underhåll i syfte att välja det mest kostnadseffektiva alternativet samtidigt som fastighetens framtida kvalitet säkras. Beroende på väg framåt utifrån dialogen med hyresgästerna ser SISAB ett behov att ta höjd för olika nivåer av underhåll utifrån hur potentiella framtida hyresförhållande kommer se ut. Mot bakgrund av det avser SISAB att utreda olika nivåer på underhållet. Den lägsta åtgärdsnivån för underhållsprojektet utgörs av insatser riktade mot de komponenter och system där uteblivna åtgärder bedöms kunna medföra förhöjda risknivåer, exempelvis avseende funktion, säkerhet eller driftsäkerhet. En mellannivå av åtgärdsomfattning definieras som att samtliga underhållsåtgärder som i dagsläget bedöms som nödvändiga inkluderas i projektet. En högre åtgärdsnivå innefattar, utöver ovanstående, även strategiska åtgärder i syfte att framtidssäkra fastigheten, exempelvis genom anpassningar för långsiktig drift och utveckling. Vid en planerad produktionsperiod 2030–2032 bedöms de komponenter som exkluderas från projektet generera ett underhållsbehov inom en tidsram om 1–5 år. En ytterligare förskjutning av projektets genomförande förväntas leda till ett ökat underhållsbehov, både avseende omfattning och prioriteringsgrad. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 Sida 6 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen Evakuering Kommande renovering är omfattande och verksamheten kommer att vara evakuerad under projektets genomförande med en idag bedömd tidpunkt för start år 2030. Utmaningar för projektets genomförande är främst att evakueringslösning idag saknas för Lycée Français Saint Louis de Stockholm. Evakueringen är viktig att samordna med LFSL då de har ansvar för att hitta ersättningslokaler under tiden projektet genomförs. Det är en utmaning att hitta evakueringslokal för 800 elever i Stockholmsområdet, men då upprustningsbehovet är stort krävs framdrift i utredningsarbetet som får ske parallellt med att evakueringslösningar söks. Ekonomi Kostnad för utredningsskedet inklusive underlag för inriktningsbeslut bedöms till 4,3 mnkr, exklusive index och finansieras i sin helhet av SISAB. Total indikativ kostnad för projektet bedöms i detta tidiga skede till cirka 320 mnkr, inklusive index. Beroende på omfattningen kan spannet komma att hamna i Det totala kostnadsspannet för projektet bedöms uppgå tillrunt cirka 235 - 320 mnkr. Enligt SISAB:s investeringsanvisningar ska en tidig uppskattad kostnad tas fram. Kalkylen för utredningsskedet baseras på bedömt behov av utredningar och kalkyl för resterande skeden har tagits fram med successivprincipen, där nyckeltal och erfarenhetsbedömningar baserats på standardrenovering för ROT. Tidplan Preliminär tidplan Start Slut Utredningsbeslut SISAB:s styrelse 2026-06-09 Utredningsskede 2022 2026 Inriktningsbeslut SISAB:s styrelse Nov 2026 Utbildningsnämnd 2026 Kommunfullmäktige Jan 2027 Förslagshandlingsskede Feb 2027 Okt 2027 Genomförandebeslut SISAB:s styrelse Okt 2027 Utbildningsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 Sida 7 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen Okt 2027 Kommunfullmäktige Höst 2028 Genomförandeskede Aug 2028 Sommar 2032 Evakuering Evakuering behövs under projektets genomförande med en bedömd tidpunkt för start av evakuering till år 2030. Risker Nedan redovisas identifierade risker i ett tidigt skede utifrån en indikativ projektkostnad är cirka 34,0 mnkr. • Sena beställningar från hyresgäst avseende verksamhetsanpassningar, riskerar omfattningsförändringar som påverkar tid och kostnad. • Evakueringslokal saknas för privat hyresgäst, riskerar tid- och kostnadsökningar. Hyresgäst ansvarar för att ombesörja evakueringslokal. • Avsaknad av och bristfälliga relationsunderlag, riskerar tid- och kostnadsökningar. • Svårt att få bygglov, överprövning, på grund av kulturklassning, vilket riskerar tidsförskjutning. • Varsamhetskrav på grund av kulturklassning, riskerar kostnadsdrivande lösningar. • Svår logistik runt skolan, riskerar tids- och kostnadspåverkan för avspärrningar, vakt, mobilkran, provisorier med mera. • Risk för bergsschakt och förorenade massor vid byte av yttre VA, riskerar tids- och kostnadspåverkan. Konsekvenser för barn och unga Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska barnets bästa vara en utgångspunkt i alla beslut som rör barn (artikel 3). Genom det planerade ROT-projektet säkerställs att lokalerna uppfyller kraven på god inomhusmiljö, säkerhet och funktionalitet, vilket är av betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande i enlighet med barnets rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24). Åtgärderna bidrar även till långsiktigt hållbara förutsättningar för undervisningen och stödjer därmed barnets rätt till utbildning (artikel 28). Sammantaget bedöms projektet stärka kvaliteten i skolmiljön och skapa goda förutsättningar för elevernas fortsatta lärande, trygghet och utveckling, i linje med principen om barnets bästa. Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/185 Sida 8 (8) Utredningsbeslut, underhåll Hus A, B och C Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, Kungsholmen Synpunkter och förslag SISAB har låtit göra en teknisk statusinventering av fastigheten Essingeskolan som redovisar fastighetens skick avseende tekniska installationer som har eller närmar sig att uppnå sin tekniska livslängd och föreslår att en utredning startas som utreder hur fastighetens underhållsbehov ska åtgärdas. SISAB anser att det är viktigt att underhållet av dessa lokaler utreds för att fortsätta möjliggöra en hållbar och kvalitativ miljö inom skolans befintliga lokaler. Mot denna bakgrund anser SISAB och utbildningsförvaltningen att det finns behov av att underhålla Essingeskolan för att säkerställa en långsiktig funktion, både för den egna verksamheten och för stadsdelens samlade behov. Styrelsen föreslås därför besluta om • Utredningsbeslut för Projektet underhåll Hus A, B och C på Essingeskolan, kv. Essingeslätten 4, med en projektkostnad för utredningsskedet om 4,3 mnkr i sin helhet finansierat av SISAB samt att anmäla beslutet till koncernstyrelsen. Ebba Bock Agerman VD Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2026-05-21 Magnus Colling, Avdelningschef Projekt 2026-05-21