Kungsholmen: New activity requirement for welfare recipients

[Tjänsteutlåtande daterat 2026-06-18 Svar på skrivelse om införandet av aktivitetskravet.pdf] Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Fleminggatan 2 Box 49039 100 28 Stockholm Växel 08-508 08 000 Fax kungsholmen@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (5) Skrivelse om införandet av aktivitetskravet Svar på skrivelse Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen. Sammanfattning Aktivitetskravet innebär en omfattande förändring av arbetet med ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser. Införandet behöver därför ske samordnat i Stockholms stad så att rättssäkerhet, likställighet och ett individuellt anpassat stöd kan säkerställas. Kungsholmens stadsdelsförvaltning deltar i det stadsgemensamma förberedelsearbetet och förbereder samtidigt de delar som berör den lokala myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd. Bakgrund På stadsdelsnämndens sammanträde den 26 mars 2026 överlämnade Liberalerna och Moderaterna en skrivelse om införandet av aktivitetskravet. Stadsdelsnämnden överlämnade skrivelsen till förvaltningen för beredning. Ärendet Liberalerna och Moderaterna uppger i skrivelsen att aktivitetskravet som träder i kraft den 1 juli 2026 innebär att den som får ekonomiskt bistånd som huvudregel måste delta i aktiviteter för rätt till försörjningsstöd. Syftet är att stärka den enskildes möjligheter att närma sig arbete, studier eller annan egen försörjning och att motverka långvarigt biståndsberoende. Kravet ska anpassas efter individens förutsättningar och vissa grupper är undantagna kravet. För att skapa transparens, rättssäkerhet och goda förutsättningar för ett genomförande önskar skribenterna svar på följande frågor: 1. Hur ser förvaltningens övergripande planering ut inför införandet av aktivitetskravet? 2. Har någon lokal handlingsplan, tidsplan eller styrdokument tagits fram eller är under framtagande? 3. Hur säkerställs att handläggare och berörd personal har tillräcklig kompetens och stöd inför reformen? Handläggare Hanna Bergsten Telefon: 08-50808444 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Den 27 augusti 2026 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/169 2026-06-18 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/169 Sida 2 (5) Skrivelse om införandet av aktivitetskravet 4. Vilka typer av aktiviteter avser förvaltningen att erbjuda inom ramen för aktivitetskravet? 5. I vilken utsträckning kommer aktiviteterna att utformas individuellt utifrån den enskildes förutsättningar, exempelvis hälsa, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenhet? 6. Finns planer på samverkan med civilsamhälle, privata arbetsgivare, lokala företag eller andra kommunala verksamheter för att möjliggöra meningsfulla och utvecklande aktiviteter? 7. Hur planerar förvaltningen att samverka med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, regionens hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer? 8. Hur avser förvaltningen att hantera situationen för personer som på grund av sjukdom, psykisk ohälsa eller andra hinder har begränsad arbetsförmåga? 9. Hur avser förvaltningen att följa upp hur aktivitetskravet fungerar i praktiken efter införandet? Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialtjänstavdelningen i samverkan med Område ekonomiskt bistånd och arbete på Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, som sköter driften av ekonomiskt bistånd för Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Ärendet har behandlats i förvaltningsgrupp och i pensionärsrådet. Rådet för funktionshinderfrågor har fått möjilghet att ta del av tjänsteutlåtandet och eventuella synpunkter framgår av separat skrivelse. Förvaltningens synpunkter och förslag Aktivitetskravet innebär en omfattande förändring av arbetet med ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser. Införandet behöver därför ske samordnat i Stockholms stad så att rättssäkerhet, likställighet och ett individuellt anpassat stöd kan säkerställas. Kungsholmens stadsdelsförvaltning deltar i det stadsgemensamma förberedelsearbetet och förbereder samtidigt de delar som berör den lokala myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd. 1. Hur ser förvaltningens övergripande planering ut inför införandet av aktivitetskravet? Förvaltningens planering utgår från stadens gemensamma genomförande. Det innebär att Kungsholmen förbereder den lokala handläggningen, bedömningen av vilka personer som omfattas, informationsgivningen till enskilda, dokumentationen samt samverkan med Jobbtorg Stockholm och andra berörda aktörer. Förvaltningen behöver särskilt säkerställa att det finns tydliga rutiner för individuella Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/169 Sida 3 (5) Skrivelse om införandet av aktivitetskravet bedömningar, beslut, anvisningar, uppföljning och eventuell hantering av frånvaro eller bristande deltagande. 2. Har någon lokal handlingsplan, tidsplan eller styrdokument tagits fram eller är under framtagande? Förvaltningen arbetar inom ramen för stadens gemensamma styrning och förberedelsearbete. Något separat lokalt styrdokument som ersätter stadens gemensamma riktning är inte utgångspunkten. Däremot behöver lokala rutiner och arbetssätt tas fram eller justeras för Kungsholmens handläggning av ekonomiskt bistånd. Det gäller bland annat ansvarsfördelning, intern arbetsprocess, kontaktvägar till Jobbtorg Stockholm, dokumentation, informationsöverföring och uppföljning. 3. Hur säkerställs att handläggare och berörd personal har tillräcklig kompetens och stöd inför reformen? Förvaltningen avser att säkerställa kompetens genom stadsgemensamt stödmaterial, juridisk vägledning, interna genomgångar och löpande dialog mellan chefer, handläggare och berörda samverkansparter. Särskilt viktigt är kunskap om vilka personer som omfattas av aktivitetskravet, hur aktivitetsförmåga ska bedömas, hur sjukdom och andra hinder ska hanteras, hur beslut ska dokumenteras och hur den enskildes rättssäkerhet ska säkerställas. Kompetensstödet behöver även omfatta bemötande, motiverande arbete och arbete med personer som står långt från arbetsmarknaden. 4. Vilka typer av aktiviteter avser förvaltningen att erbjuda inom ramen för aktivitetskravet? I Stockholms stad är inriktningen att aktiviteterna ska tillhandahållas genom arbetsmarknadsnämnden och Jobbtorg Stockholm. Det kan handla om arbetsförberedande och motiverande aktiviteter, jobbsökaraktiviteter, språkstödjande insatser, studie- och yrkesvägledning, studieförberedande insatser, praktiknära insatser, arbetsträning och andra arbetsplatsförlagda aktiviteter. Kungsholmens roll blir främst att bedöma den enskildes förutsättningar, anvisa vidare enligt stadens rutiner och ge parallellt socialt stöd när det behövs för att personen ska kunna delta. 5. I vilken utsträckning kommer aktiviteterna att utformas individuellt utifrån den enskildes förutsättningar, exempelvis hälsa, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenhet? Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/169 Sida 4 (5) Skrivelse om införandet av aktivitetskravet Aktiviteterna behöver utformas utifrån individuell bedömning. Förvaltningen bedömer att detta är avgörande för både rättssäkerhet och faktisk effekt. Den enskildes hälsa, språkkunskaper, utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, sociala situation, familjesituation och aktivitetsförmåga behöver vägas in. Personer som står nära arbetsmarknaden kan behöva mer arbetsnära eller jobbsökande insatser, medan personer som står längre från arbetsmarknaden kan behöva förberedande, motiverande eller stegvisa insatser. 6. Finns planer på samverkan med civilsamhälle, privata arbetsgivare, lokala företag eller andra kommunala verksamheter för att möjliggöra meningsfulla och utvecklande aktiviteter? Det är ett ställningstagande som arbetsmarknadsförvaltningen får göra i sitt förberedelsearbete inför framtagande av aktivitetsplatser. 7. Hur planerar förvaltningen att samverka med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, regionens hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer? Förvaltningen behöver samverka med Arbetsförmedlingen kring personer som är arbetssökande och där aktivitetskravet behöver samordnas med arbetssökande, arbetsmarknadspolitiska program eller andra insatser. Samverkan med Försäkringskassan kan bli aktuell när den enskildes försörjningshinder, ersättningar eller arbetsförmåga behöver klargöras. För personer med sjukdom, psykisk ohälsa eller rehabiliteringsbehov är samverkan med regionens hälso- och sjukvård central. Där det behövs bör samordning ske genom etablerade former, exempelvis samordnad individuell plan eller annan strukturerad samverkan. 8. Hur avser förvaltningen att hantera situationen för personer som på grund av sjukdom, psykisk ohälsa eller andra hinder har begränsad arbetsförmåga? Förvaltningen kommer att behöva göra individuella bedömningar av om personen har aktivitetsförmåga och i så fall vilken typ av aktivitet som är rimlig. Begränsad arbetsförmåga innebär inte alltid att en person helt saknar möjlighet att delta i någon form av aktivitet, men kraven får inte utformas på ett sätt som är orimligt för den enskilde. Vid sjukdom eller psykisk ohälsa behöver medicinskt underlag, kontakt med vården och den enskildes faktiska förutsättningar beaktas. För personer som inte kan delta ska Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/169 Sida 5 (5) Skrivelse om införandet av aktivitetskravet detta hanteras rättssäkert och dokumenteras tydligt. För personer med viss aktivitetsförmåga kan stegvisa, låga trösklar och parallellt socialt stöd vara nödvändigt. 9. Hur avser förvaltningen att följa upp hur aktivitetskravet fungerar i praktiken efter införandet? Förvaltningen avser att följa upp aktivitetskravet både på individnivå och verksamhetsnivå. På individnivå behöver det följas upp om personen deltar, om aktiviteten är lämplig, om planen behöver justeras och om insatsen leder till progression mot arbete, studier eller egen försörjning. På verksamhetsnivå sker sannolikt uppföljning på en mer strategisk nivå för att vid behov kunna utveckla arbetssätt och säkerställa att aktiviteterna får avsedd effekt. Ann-Christine Hansson Madelene Lyckedal Stadsdelsdirektör Tf avdelningschef Kungsholmens stadsdelsförvaltning Kungsholmens stadsdelsförvaltning Bilagor Skrivelse om införandet av aktivitetskravet Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ann-Christine Hansson, Stadsdelsdirektör 2026-06-29 Madelene Lyckedal, Tf avdelningschef 2026-06-29 --- [Skrivelse om införandet av aktivitetskravet.pdf] Kungsholmen stadsdelsnämnd 2026-03-26 Ärende 34 – Stadsdelsnämndens frågor och skrivelser Charlotta Schenholm (L) Henrik Sjölander m.fl. (M) Benjamin Jiang (KD) Skrivelse om införandet av aktivitetskravet Den 1 juli 2026 införs det så kallade aktivitetskravet, som innebär att den som får ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) som huvudregel måste delta i aktiviteter för att ha rätt till stödet. Den praktiska skyldigheten att delta i aktiviteter ska dock tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026. Syftet är att stärka den enskildes möjligheter att närma sig arbete, studier eller annan egen försörjning och att motverka långvarigt biståndsberoende. Alla vuxna personer som ansöker om eller får försörjningsstöd innefattas av aktivitetskravet. Det gäller oavsett tidigare arbetslivserfarenhet, men ska anpassas efter individens förutsättningar. Det finns ett antal undantag eller anpassningar, till exempel för; personer med dokumenterad sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga, personer som redan deltar i heltidsstudier, arbete eller statliga arbetsmarknadsprogram och vissa föräldrasituationer. Bedömningen ska göras individuellt. Aktivitetskravet innebär betydande förändringar både för de individer som berörs och för socialtjänstens arbetssätt. För att skapa transparens, rättssäkerhet och goda förutsättningar för ett genomförande önskar vi fråga stadsdelsförvaltningen: 1. Hur ser förvaltningens övergripande planering ut inför införandet av aktivitetskravet? 2. Har någon lokal handlingsplan, tidsplan eller styrdokument tagits fram eller är under framtagande? 3. Hur säkerställs att handläggare och berörd personal har tillräcklig kompetens och stöd inför reformen? 4. Vilka typer av aktiviteter avser förvaltningen att erbjuda inom ramen för aktivitetskravet? 5. I vilken utsträckning kommer aktiviteterna att utformas individuellt utifrån den enskildes förutsättningar, exempelvis hälsa, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenhet? 6. Finns planer på samverkan med civilsamhälle, privata arbetsgivare, lokala företag eller andra kommunala verksamheter för att möjliggöra meningsfulla och utvecklande aktiviteter? 7. Hur planerar förvaltningen att samverka med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, regionens hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer? 8. Hur avser förvaltningen att hantera situationen för personer som på grund av sjukdom, psykisk ohälsa eller andra hinder har begränsad arbetsförmåga? 9. Hur avser förvaltningen att följa upp hur aktivitetskravet fungerar i praktiken efter införandet?