Solhöjden: New townhouses planned near public transport

Järva stadsdelsnämnd har mottagit en samrådsremiss avseende förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3. Planförslaget möjliggör 13 nya radhus och innebär ett tillskott av större bostäder i ett kollektivtrafiknära läge. Det befintliga gångstråket mellan Solhem och Spånga station samt delar av naturmarken som allmän parkmark bevaras.Förvaltningen ser positivt på bostadstillskottet men ser samtidigt att planförslaget innebär intrång i naturmark med höga naturvärden. Förvaltningen anser att bebyggelsen behöver anpassas ytterligare för att minimera påverkan på äldre tallskog, skyddsvärda träd och ekologiska samband. Resultat från kommande utredningar om fladdermöss och artskydd behöver beaktas i den fortsatta planeringen, liksom behovet av tydliga skyddsåtgärder och uppföljning av grönkompensation.Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. [(Godkänd - R 1) Kopia av Remissvar: samråd detaljplan Solhöjden, del av Solhem 15:3.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för administration och stadsmiljö Elinsborgsbacken 3 Box 4066 163 04 Spånga Växel 08 508 01 000 Fax jarva@stockholm.se Sida 1 (5) Planärende på samråd Solhöjden, del av Solhem 15:3 Svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till stadsbyggnadsnämnden som svar på remissen. Sammanfattning Järva stadsdelsnämnd har mottagit en samrådsremiss avseende förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3. Planförslaget möjliggör 13 nya radhus och innebär ett tillskott av större bostäder i ett kollektivtrafiknära läge. Det befintliga gångstråket mellan Solhem och Spånga station samt delar av naturmarken som allmän parkmark bevaras. Förvaltningen ser positivt på bostadstillskottet men ser samtidigt att planförslaget innebär intrång i naturmark med höga naturvärden. Förvaltningen anser att bebyggelsen behöver anpassas ytterligare för att minimera påverkan på äldre tallskog, skyddsvärda träd och ekologiska samband. Resultat från kommande utredningar om fladdermöss och artskydd behöver beaktas i den fortsatta planeringen, liksom behovet av tydliga skyddsåtgärder och uppföljning av grönkompensation. Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Bakgrund Järva stadsdelsnämnd har mottagit samrådsremiss om samråd om förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, SDp 2024-01707 från Stadsbyggnadskontoret, för yttrande senast den 7 september 2026. Ärendet Ett förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem i Stockholm, Dp 2024-01707, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget möjliggör 13 radhus, i två Handläggare Lwam Abraham Telefon: 08-50801014 Till Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för administration och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/686 2026-07-14 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/686 Sida 2 (5) Planärende på samråd Solhöjden, del av Solhem 15:3 våningar, längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Den nya bebyggelsen anpassar sig till Solhems småskaliga karaktär samtidigt som den utgör ett samtida tillskott i utformning och materialval. Vidare ska den nya bebyggelsen följa platsens topografi. Planområdets sydöstra del bevaras som park för att möjliggöra naturlek. Gångstråket från Solskensbrinken ner mot Spånga station bevaras tillgängligt och synligt. Barnrättsperspektiv Planförslaget innebär ett tillskott av flera större bostäder, vilket kan vara positivt för barnfamiljer och för att motverka trångboddhet i Järva. Samtidigt behöver hänsyn tas till att området redan huvudsakligen består av småhus. Föreslaget innebär att delar av den naturmark som idag kan används för lek, rörelse och naturupplevelser tas i anspråk. Det är därför positivt att delar av naturmarken fortsatt bevaras som allmän parkmark och att gångstråket mellan Solhem och Spånga station säkerställs, så att barn fortsättningsvis har tillgång till lek- och rekreationsmiljöer i området. Funktionshinderperspektiv Planområdets kuperade terräng och stora nivåskillnader innebär utmaningar för tillgängligheten, särskilt för personer med nedsatt rörelseförmåga. Planförslaget innehåller tillgänglighetsanpassningar för bostäder och angöring, men de naturliga förutsättningarna på platsen begränsar möjligheten till en fullt tillgänglig närmiljö. Den fortsatta planeringen behöver därför säkerställa att gångstråk, vistelseytor och anslutningar utformas så att de blir så tillgängliga som möjligt, samtidigt som hänsyn tas till områdets naturvärden. Jämställdhetsperspektiv Planförslaget berör frågor om trygghet, rörelsefrihet och tillgång till offentliga miljöer. Det bevarande gångkopplingen till Spånga station är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom tillgång till trygga och fungerande gångförbindelser kan påverka möjligheten att röra sig självständigt i vardagen, särskilt för personer som går, reser kollektivt eller ansvarar för vardagsärenden. Det är positivt att planförslaget skapar förutsättningar för mer närvaro längs gångstråket genom nya entréer och bostadsfasader mot gatan. Den fortsatta planeringen bör säkerställa att trygghet, god belysning, orienterbarhet och tillgänglighet beaktas för olika grupper och vid olika tider på dygnet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för administration och stadsmiljö. Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/686 Sida 3 (5) Planärende på samråd Solhöjden, del av Solhem 15:3 Rådgivande organ Stadsdelsnämndens pensionärsråd och rådet för funktionshinderfrågor har fått möjlighet att lämna synpunkter. Pensionärsrådet hade inga ytterligare synpunkter utöver det som lyfts i förvaltningens tjänsteutlåtande. Funktionshinderrådet lämnade synpunkten att det är viktigt att funktionhindersperspektivet tas i beaktning vid eventuell byggnation av radhus, för att säkerställa tillgängligheten. Förvaltningens synpunkter och förslag Järva stadsdelsförvaltning har tagit del av samrådsförslaget för detaljplan för del av Solhem 15:3 samt tillhörande planhandlingar. Förvaltningen ser positivt på att planförslaget möjliggör flera större bostäder i ett kollektivtrafiknära läge. Det är även positivt att det befintliga gångstråket mellan Solhem och Spånga station bevaras samt att delar av naturmarken fortsatt avsätts som allmän park med möjlighet till naturlek och rekreativa värden. Samtidigt innebär planförslaget att stora delar av befintlig park- och naturmark tas i anspråk för bostadsändamål. Förvaltningen anser att exploatering i första hand bör lokaliseras till redan ianspråktagen eller hårdgjord mark och att intrång i naturmark med höga naturvärden bör begränsas så långt som möjligt. I ekologiutredningen framgår att den planerade bebyggelsen innebär stora negativa konsekvenser för naturvärden. Planförslaget påverkar naturvärdesobjekt med höga naturvärden (klass 2), däribland äldre tallskog med mycket gamla tallar. Genomförandet innebär enligt utredningen att cirka 2 100 kvadratmeter naturmark med höga naturvärden tas i anspråk. Därutöver påverkas ett stort antal naturvårdsträd, varav 14 särskilt skyddsvärda tallar och 19 skyddsvärda tallar riskerar att tas ned eller påverkas indirekt Äldre tallmiljöer och gamla träd utgör naturvärden som har utvecklats under mycket lång tid och som inte kan återskapas inom en överskådlig framtid. Den fortsatta planeringen bör därför i första hand inriktas på att undvika och minimera påverkan på dessa värden. Förvaltningen anser att bebyggelsens placering och utformning bör prövas ytterligare för att i möjligaste mån bevara särskilt skyddsvärda träd, sammanhängande naturmiljöer och ekologiska samband. Förvaltningen noterar att planområdet ingår i habitatnätverk för barrskogsarter och fladdermöss. Den ekologiska utredningen visar att planförslaget innebär en påverkan genom att naturmark tas i Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/686 Sida 4 (5) Planärende på samråd Solhöjden, del av Solhem 15:3 anspråk och att delar av livsmiljöer och spridningsfunktioner minskar. Förvaltningen anser därför att den fortsatta planeringen behöver säkerställa att kvarvarande naturmiljöer ges goda förutsättningar att bibehålla sina ekologiska funktioner. Förvaltningen noterar att fladdermusinventering och eventuell artskyddsutredning kommer att genomföras inom den fortsatta planprocessen. Eftersom planområdet innehåller äldre träd och hålträd samt miljöer som kan ha betydelse för fladdermöss bör resultaten från dessa utredningar beaktas innan slutlig utformning av planförslaget fastställs. Förvaltningen ser positivt på att skyddsåtgärder, habitatförstärkande åtgärder och grönkompensation har identifierats. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att kompensationsåtgärder inte fullt ut kan ersätta förlusten av äldre tallskog och andra naturvärden som har byggts upp under lång tid. Förvaltningen anser därför att det behöver tydliggöras vilka åtgärder som ska genomföras, var de ska lokaliseras samt hur de ska säkerställas, följas upp och förvaltas över tid. Förvaltningen vill även betona vikten av att skydd av kvarvarande naturmark och skyddsvärda träd säkerställs i genomförandeskedet. Vid fortsatt projektering och byggnation bör hänsyn tas till risker för ytterligare påverkan genom exempelvis schaktning, ledningsdragningar, etableringsytor och andra byggtekniska åtgärder. Förvaltningen anser vidare att gränsen mellan kvartersmark och allmän platsmark bör tydliggöras i den fortsatta planeringen. En tydlig avgränsning bidrar till att allmän platsmark fortsatt upplevs som tillgänglig och offentlig samt skapar goda förutsättningar för framtida användning samt drift och skötsel av området. Förvaltningen konstaterar att planområdet är kuperat och att platsens topografi tillsammans med höga naturvärden innebär särskilda förutsättningar för exploatering och utmaningar med tillgänglighet. Den fortsatta planeringen bör utgå från platsens befintliga naturvärden och säkerställa att bebyggelse, tillgänglighetsåtgärder och tekniska lösningar anpassas så att påverkan på naturmiljön begränsas. Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/686 Sida 5 (5) Planärende på samråd Solhöjden, del av Solhem 15:3 Toni Mellblom Jonas Eliasson Stadsdelsdirektör Avdelningschef Järva stadsdelsförvaltning Järva stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Samrådsbrev 2. Planbeskrivning samråd 3. PM Ekologisk utredning 4. Plankarta Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Toni Mellblom, Stadsdelsdirektör 2026-08-13 Jonas Eliasson, Avdelningschef 2026-08-13 --- [Samrådsbrev - Planärende på samråd Solhöjden.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2024-01707 Planavdelningen 2026-05-25 Sarah Blake Elmvall Sida 1 (2) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 27 105 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, S- Dp 2024-01707 Ett förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem i Stockholm, Dp 2024-01707, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget möjliggör 13 radhus, i två våningar, längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Den nya bebyggelsen anpassar sig till Solhems småskaliga karaktär samtidigt som den utgör ett samtida tillskott i utformning och materialval. Vidare ska den nya bebyggelsen följa platsens topografi. Planområdets sydöstra del bevaras som park för att möjliggöra naturlek. Gångstråket från Solskensbrinken ner mot Spånga station bevaras tillgängligt och synligt. Planförslaget visas under tiden 16 juni 2026 – 7 september 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även i Spånga Bibliotek, Värsta Allé 12, de tider då lokalen har öppet samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas 19 augusti, kl. 17.00 – 19.00 i Spånga församlingshus, Värsta Allé 1. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 7 september 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2024-01707 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter Godkänt dokument - Sarah Blake Elmvall, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-10, Dnr 2024-01707 Dnr 2024-01707 Sida 2 (2) rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Järva stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp Godkänt dokument - Sarah Blake Elmvall, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-10, Dnr 2024-01707 --- [Planbeskrivning - Planärende på samråd Solhöjden.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (56) Planbeskrivning Detaljplan för Solhöjden, del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, S-Dp 2024-01707 Planområdet markerat i lila. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sarah Blake Elmvall Telefon 08-508 27 105 Samrådshandling Dnr 2024-01707 2026-06-09 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 2 (56) Sammanfattning Planförslaget möjliggör radhus i två våningar fördelade på tre grupper längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Radhusen placeras med entréer mot gatan och med förgårdsmått i enlighet med befintliga proportioner i området. Markparkering ordnas tvärställd mot gatan i direkt anslutning till varje bostad. Byggnadernas volymer förskjuts längs gatorna och takhöjder trappas ner för att följa terrängens kraftiga lutning från nordost mot sydväst. Höjdskillnader mot naturmarken och gata hanteras varsamt med terrasseringar. Bebyggelsen ska ha ett sammanhållet och samtida arkitektoniskt uttryck. Det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken ned mot Spånga station bevaras tillgängligt och synligt. Naturmark i planområdets sydöstra del avsätts som allmän plats och bevaras med naturlekfunktion. Planförslagets placering och utformning minimerar påverkan på naturvärden inom det område som tas i anspråk. Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra radhus i två våningar längs Norrskensbacken och Solskensbrinken i stadsdelen Solhem. Bebyggelsen ska genom sin typologi, skala, volym och gestaltning samspela med den omgivande villastadens karaktär och följa platsens topografi. Höjdskillnader mot gata och naturmark ska hanteras varsamt med terränganpassade volymer och förskjutna byggnadskroppar. För att begränsa intrånget i naturmarken placeras bebyggelsen, utöver anpassningen till den befintliga topografin, så nära gata som möjligt. I planområdets sydöstra del ska naturmark bevaras och vara tillgänglig för allmänheten, med minst en entré mot Norrskensbacken. Bebyggelsens placering tar även hänsyn till det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken mot Spånga station. Den nya bebyggelsen ska uppföras i trä. Fasader med karaktär av obehandlat trä ger bebyggelsen ett uttryck som knyter an till områdets tallskogsmiljö. Planförslagets utformning ska skapa goda förutsättningar för hantering av dagvatten. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL, eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 3 (56) Tidplan Samråd 16 juni 2026 – 7 september 2026 Granskning juni 2027 – september 2027 Antagande januari 2028 Laga kraft, tidigast februari 2028 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 4 (56) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................5 Inledning....................................................................................................5 Detaljplanens huvuddrag ...................................................................................5 Plandata.............................................................................................................6 Handlingar..........................................................................................................6 Medverkande .....................................................................................................7 Planeringsunderlag ............................................................................................7 Riksintressen......................................................................................................8 Planeringsförutsättningar........................................................................8 Stads- och landskapsbild ...................................................................................8 Befintlig bebyggelse...........................................................................................9 Kulturhistoriskt värdefull miljö.............................................................................9 Gator och trafik.................................................................................................10 Service .............................................................................................................10 Naturmiljö.........................................................................................................11 Sociala värden .................................................................................................16 Geoteknik.........................................................................................................17 Hydrologiska förhållanden................................................................................18 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................19 Planförslag ..............................................................................................21 Sammanfattning av planförslaget.....................................................................21 Arkitektonisk idé...............................................................................................22 Föreslagen ny bebyggelse...............................................................................25 Park- och vattenområden.................................................................................26 Gator och trafik.................................................................................................26 Teknisk försörjning...........................................................................................27 Motiv till detaljplanens regleringar....................................................................29 Genomförandetid .............................................................................................34 Konsekvenser och avvägningar ...........................................................34 Ljusförhållanden och lokalklimat ......................................................................34 Stads- och landskapsbild .................................................................................35 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................36 Naturmiljö.........................................................................................................36 Sociala värden .................................................................................................40 Hydrologiska förhållanden................................................................................41 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................44 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................51 Organisatoriska frågor......................................................................................53 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................54 Ekonomiska frågor ...........................................................................................55 Tekniska frågor ................................................................................................55 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 5 (56) Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra radhus i två våningar längs Norrskensbacken och Solskensbrinken i stadsdelen Solhem. Bebyggelsen ska genom sin typologi, skala, volym och gestaltning samspela med den omgivande villastadens karaktär och följa platsens topografi. Höjdskillnader mot gata och naturmark ska hanteras varsamt med terränganpassade volymer och förskjutna byggnadskroppar. För att begränsa intrånget i naturmarken placeras bebyggelsen, utöver anpassningen till den befintliga topografin, så nära gata som möjligt. I planområdets sydöstra del ska naturmark bevaras och vara tillgänglig för allmänheten genom minst en entré mot Norrskensbacken. Bebyggelsens placering tar även hänsyn till det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken mot Spånga station. Den nya bebyggelsen ska uppföras i trä. Fasader med karaktär av obehandlat trä ger bebyggelsen ett uttryck som knyter an till områdets tallskogskaraktär. Planförslagets utformning ska skapa goda förutsättningar för hantering av dagvatten. Inledning Detaljplanens huvuddrag Planförslaget möjliggör 13 radhus i två våningar fördelade på tre grupper längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Radhusen placeras med entréer mot gatan och med grön förgård i enlighet med befintliga förgårdsmått i området. Markparkering ordnas tvärställd mot gatan i direkt anslutning till varje bostad. Byggnadernas volymer förskjuts längs gatorna och takhöjder trappas ner för att följa terrängens kraftiga lutning från nordost mot sydväst. Höjdskillnader mot naturmarken på baksidan av husen hanteras varsamt med terrassering. Bebyggelsen ska ha ett sammanhållet och samtida arkitektoniskt uttryck. Det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken ned mot Spånga station bevaras tillgängligt och synligt. Naturmark i planområdets sydöstra del avsätts som allmän plats och bevaras med naturlekfunktion. Påverkan på naturmarken begränsas genom planförslagets placering och utformning. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 6 (56) Plandata Planprocessen Detaljplan för Solhöjden, del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, Stockholms stad, dnr 2024-01707, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 22 augusti 2024 § 19. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande förfarande. Storlek och läge Planområdet utgörs av del av fastigheten Solhem 15:3 och har en areal på cirka 3300 kvm och är belägen i stadsdelen Solhem i närheten av Spånga station. Stadsdelen består främst av villa- och radhusbebyggelse från olika tidsepoker. Planområdet består av naturmark med öppen blandskog. Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av Solhem 15:3, som ägs av Stockholms kommun. Fastigheten markanvisades av exploateringsnämnden till Shinelle Fastighetsholdings AB den 9 november 2023. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 7 (56) - Underlag för undersökning om betydande miljöförvaltning (kulturförvaltningen, 2024) - Underlag för miljö- och hälsofrågor (miljöförvaltningen, 2024) - Remissvar SSBF (Storstockholms brandförsvar, 2024) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är: - Solhöjden – Bullerutredning för detaljplan (Structor, 2026) - Solhöjden dagvattenutredning (Structor, 2026) - PM Ekologisk utredning – Solhöjden (Ekologigruppen, 2026) - Fågelinventering Solhöjden (Ekologigruppen, 2025) - Miljöteknisk utredning och riskbedömning avseende förorenad mark (Structor, 2026) - PM Naturvärden och riskanalys biologisk mångfald – Solhöjden (Ekologigruppen, 2022) Utredningar framtagna i samband med detaljplan för Solhem 16:1 m.fl och som är aktuella för detaljplanen är - Riskhantering i detaljplan – Spånga Centrum Öst (Tyréns, 2019) Övrigt underlag - Illustrationer, Arkemi, 2026 Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Sarah Blake Elmvall och plankartan är ritad av kartingenjör David Svensson. Ansvarig chef har varit Louise Heimler. Planeringsunderlag Översiktsplanen Spånga är utpekat i översiktsplanen som ett område med stora stadsutvecklingsmöjligheter genom komplettering. Spånga centrum anges som en tyngdpunkt, där en tätare bebyggelsestruktur ska utvecklas. Med fem minuters gång till Spånga station hör aktuellt planområdet tydligt till denna tyngdpunkt. Gällande detaljplan Planförslaget berör gällande detaljplan PI 4125F Solhöjden från 1960. Planen omfattar den aktuella fastigheten, Solhem 15:3, övrig Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 8 (56) bebyggelse i Solhöjden samt fastigheter mot Spånga station. Den del som berör aktuellt planområde är planlagd som park eller planterad allmän plats. Även detaljplan 6945 Övind från 1970 berörs. Planen omfattar delar av det aktuella planområdet, samt främst bebyggelse runt Spånga centrum. Den del som berör aktuellt planområde är planlagd som park. Stockholms byggnadsordning I byggnadsordningen anges att området kan utvecklas genom att byggnader inordnas i befintlig struktur, utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar. Kompletterande bebyggelse ska utformas med hänsyn till närliggande bebyggelse och dess karaktär. Villastäder ska utvecklas med utgångspunkt ur gatornas och husens anpassning till terrängen, samt mångfalden av hustyper i varierande skala och från olika tidsepoker. Gaturummens gröna karaktär ska bibehållas. Varsam utveckling av småhus- och villaområden Enligt stadens strategi Varsam utveckling av småhus- och villaområden ska nya byggnader inordna sig i områdets struktur och anpassas till befintlig terräng. Volym och proportioner ska samspela med närliggande bebyggelse. Den gröna karaktären ska bevaras genom att undvika flera utfarter intill varandra, stora sammanhängande parkeringsytor samt allmänt hårdgörande av gröna ytor. Förändringar av marknivån ska göras med omsorg för den befintliga vegetationen och eventuella berghällar. Riksintressen Mälarbanan, som passerar strax söder om planområdet, är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Även pågående utbyggnad gällande kapacitetsökning ingår i riksintresset. Planområdet ligger även inom Bromma Stockholm aiports påverkansområde. Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Planområdet är beläget i stadsdelen Solhem i Spånga, norr om Spånga pendeltågsstation. Solhems villasamhälle är ett välbevarat tidigt 1900-talsvillaområde med en oregelbunden planstruktur anpassad till terrängens former. Bebyggelsekaraktären präglas av friliggande villor med trä- eller tegelfasader i falurött, vitt och gult, placerade fritt på större uppvuxna trädgårdar. Gatorna följer den Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 9 (56) kuperade terrängen och gaturummen domineras av grönska från förgårdsmark, trädgårdar och naturmark. Bebyggelsen består i huvudsak av en- och tvåvånings villor med inslag av radhus, och stadsbilden präglas av en villastadens småskaligheet. Topografin är kuperad och terränganpassningen är ett framträdande drag i hela stadsdelen. Planområdet utgörs av en skogbeklädd sydsluttning som sluttar brant mot Mälarbanan i söder och planar ut mot villatomterna längs Norrskensbacken och Solskensbrinken i norr och nordost. Planområdets naturmark utgör ett medvetet sparat inslag i villabebyggelsen. Skogen är talldominerad med inslag av lövträd och ger ett lummigt och grönt intryck, som är karaktäristiskt för stadsdelen. En belyst och terränganpassad gång- och cykelväg passerar genom naturmarkens södra del och förbinder Solhöjden med Spånga centrum. Vid Spånga centrum finns en mer stadslik karaktär med äldre och nyare lamellhus i fyra våningar samt enstaka punkthus. Denna karaktär skiljer sig tydligt från det villapräglade Solhem. Bromstensvägen och Spångavägen är viktiga stråk som förbinder stadsdelarna. Befintlig bebyggelse Planområdet är obebyggt och består av naturmark. Angränsande bebyggelse längs Norrskensbacken och Solskensbrinken utgörs av friliggande villor och radhus från olika tidsepoker, i enlighet med villastadens karaktär. Kulturhistoriskt värdefull miljö Solhems villasamhälle började uppföras år 1918 på en skogbevuxen höjdplatå, Solhöjden. Norrskensbacken och naturmarken i det norra delområdet utgör ett medvetet sparat inslag som vittnar om tidens park- och stadsplaneringsideal, där naturmark avsattes som gröna kvarter i villastädernas planmönster. Parken är välbevarad till form och funktion. Planområdet ligger utanför gränserna för den del av Solhem som är redovisad som kulturhistoriskt värdefull miljö i stadens översiktsplan, och bebyggelsen i anslutning till planområdet är inte klassificerad av Stadsmuseet. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 10 (56) Gator och trafik Planområdet nås med bil via lokalgatorna Norrskensbacken och Solskensbrinken. Dessa gator har ingen genomfartstrafik men leder till angränsande bostadsområden samt Spånga kyrkväg i öst och Solhems hagväg i norr. Spånga kyrkväg sträcker sig mellan Tensta i norr och Spångaviadukten i söder medans Solhems hagväg försörjer villaområdet Solhem. Söder om planområdet ligger Bromstensvägen. Skyltad hastighet på Norrskensbacken och Solskensbrinken är 30 km/h och de har låga trafikflöden. I området blandas gång- och cykeltrafik med biltrafik, på vissa ställen finns trottoar. Bromstensvägen är utpekat pendlingsstråk för cykeltrafikanter. Öster om Spångaviadukten finns separat cykelbana och väster om densamma trafikeras sträckan med blandtrafik. Planområdet nås med cykel från Norrskensbacken. Ett gång- och cykelstråk löper genom planområdet och kopplar samman villaområdet, Spånga station och Spånga centrum. Även informella stigar rör sig ner för sluttningen. Planområdet är beläget på en höjd och placerat i en sluttning. Framförallt Solskensbrinken har en stor lutning från toppen av planområdet till sydvästra delarna. Längs med Norrskensbacken är lutningen mindre brant och härifrån kan man också nå Spånga centrum. Gångstigen som går genom planområdet har också en markant lutning. Planområdet har god tillgång till kollektivtrafik. Spånga pendeltågstation ligger på 5 minuters promenad från planområdet. I anslutning till pendeltågstationen finns en bussterminal med ett stort antal busslinjer. Även på Spånga kyrkväg med 5 minuters gång från planområdet finns busshållplats Solhöjden där flera linjer stannar. Restiden till centrala Stockholm är cirka 14 minuter. Service Offentlig service Inom några hundra meter finns flertalet förskolor och inom en kilometer flera grundskolor, samt gymnasium. Cirka 500 meter från planområdet ligger Spånga centrum där vårdcentral, tandläkare och bibliotek finns. Kommersiell service I Spånga centrum finns ett varierat utbud av kommersiell service såsom livsmedelsbutiker, kaféer, frisörer, gym med mera. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 11 (56) Naturmiljö Mark och vegetation Planområdet utgörs idag av kuperad naturmark och ett asfalterat gångstråk ner mot Spånga station. Skogen är talldominerad med inslag av lövträd och ger ett grönpräglat uttryck som är karaktäristiskt för stadsdelen. Naturvärden En ekologisk utredning omfattande en naturvärdesinventering (NVI) har tagits fram av Ekologigruppen AB (2022), med tilläggen naturvärdesklass 4 och detaljerad kartläggning av naturvårdsarter. Områdets relation till befintliga habitatnätverk för barrskogsmesar, groddjur och eklevande insekter samt till ESBO beskrivs i rapporten. En trädinventering togs fram under 2025 och även en fågelinventering (Ekologigruppen 2025). En utredning om fladdermöss har inkluderats men ingen fladdermusinventering har genomförts i området ännu. Inom arbetet för naturvärdesinventeringen redovisas de delar som bedöms mest intressanta för planförslaget. Inventeringsområdet ingår inte i något utpekat ESBO (ekologiskt särskilt betydelsefullt område) och ingår heller inte i något kärnområde, livsmiljö för skyddsvärda arter eller spridningszon. Planområdet berörs av två av Stockholms stadshabitatnätverk, ett för barrskogsmesar och ett för fladdermöss. Planområdet ingår inte i habitatnätverk för groddjur, eklevande insekter. Planområdet bidrar till att länka samman skogsområdet norrut, vid Tensta dalen och österut mellan Bromma och Rissne och klassas som en potentiell klivsten för barrskogsmesar. En klivsten hänvisar till ett litet område som genom sitt läge och innehåll kan länka samman minst två livsmiljöområden med möjligt spridningsavstånd. Enligt miljöförvaltningens analys av habitatnätverk som skogslevande fladdermöss har inventeringsområdet medelgod potential för födosök (Ecocom 2019). Modelleringen fokuserar på skogslevande arter som har behov av sammanhängande grönska och låg tolerans mot fragmenterat landskap. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 12 (56) Bilderna visar habitatnätverk som skogslevande fladdermöss och habitatnätverk för barrskogsmesar. Källa: Ekologigruppen. Naturvärdesobjekt En större yta än planområdet har inventerats och fem naturvärdesobjekt identifierats. De objekt som berörs av samrådsförslaget är objekt 2 (högt naturvärde), objekt 3 (påtagligt naturvärde) och objekt 4 (visst naturvärde). De högsta naturvärdena finns i den södra skogbevuxna sluttningen (objekt 1) som ligger delvis utanför aktuellt planområde, vilket är markerat med streckad linje. Källa: Ekologigruppen. Objekt 2 utgörs av gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är stor, bland annat finns fem hålträd som bedöms vara runt 250 år. Antalet naturvårdsarter bedöms som mycket högt. Naturvårdsarterna tallticka (rödlistad) och reliktbock förekommer allmänt och spritt i området och den hotade arten apelticka påträffades på en asplåga. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 13 (56) Även objekt 4 utgörs av gammal tallskog, flera träd uppskattas vara över 200 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Dock indikerar förekomsten av blomkålssvamp och rödlistad tallticka höga naturvärden. Enligt Skogsstyrelsen ska träd som hyser dessa arter sparas som naturvårdsträd. Objekt 2 (till vänster) och objekt 4 (till höger). Källa: Ekologigruppen. Objekt 3 (klass 4) utgörs av ett lövrikt skogsparti med yngre skog, med endast ett äldre träd, en asp. Objektet kan ha en funktion för fladdermöss och fåglar. Bilden visar skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd inom inventeringsområdet. Källa: Ekologigruppen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 14 (56) Skyddade arter Skyddsvärda träd Inom inventeringsområdet har 30 särskilt skyddsvärda (klass 1) träd identifierats. Träden består av gamla tallar och en del av dessa har bohål och förekomst av rödlistade arterna tallticka och reliktbock. Klassningen hänvisar till att träden är värdefulla för att bibehålla hög biologisk mångfald i trädgårdsmiljöer. Inom utredningsområdet har även 38 skyddsvärda träd (klass 2) identifierats. Träden utgörs av äldre tallar och en asp. Klassningen hänvisar till träd som ska ses som ersättningsträd till de särskilt skyddsvärda träden i framtiden och har ett värde i stadens handlingsplan för biologisk mångfald. Naturvårdsarter Naturvårdsarter signalerar förekomst av naturvärden i ett område. I inventeringsområdet har 17 naturvårdsarter påträffats (Ekologigruppen, 2022). Av de påträffade arterna utgör apelticka (inom objekt 2) den mest ovanliga och mest skyddsvärda arten. Funna naturvårdsarter med högre indikatorvärden är knutna till tall och utgörs av rödlistade arterna skalbaggen reliktbock och tallticka, samt grovticka och blomkålssvamp. Bilden visar fynd av naturvårdsarter, med undantag för fåglar, inom utredningsområdet. Källa: Ekologigruppen. Fåglar Vid en kompletterande fågelinventering (Ekologigruppen 2025) påträffades 10 naturvårdsarter området. Fokus har legat på arter vars Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 15 (56) nationella, regionala eller lokala bevarandestatus är sådan att särskilda åtgärder kan vara aktuella i samband med exploatering. I samband med inventeringen påträffades 31 fågelarter och av dessa bedöms 9 arter vara naturvårdsrelevanta. Fem av dessa (björktrast, gråkråka, grönfink, tofsmes och svartvit flugsnappare) bedöms ha fortplantningsområden/revir inom inventeringsområdet. De naturvårdsrelevanta arter som påträffats bedöms utgöra arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen på en tillfredställande nivå. Utöver de naturvårdsrelevanta arterna som observerades vid inventeringen finns inga ytterligare arter noterade i databasen Artportalen (sökning 2000-2025). Fladdermöss Ingen riktad inventering av fladdermöss har gjorts inom planområdet och inga fladdermöss finns rapporterade i databasen Artportalen från planområdet eller dess direkta närhet. Planområdets naturmiljöer hyser vissa förutsättningar för fladdermöss, och det är troligt att vanligt förekommande arter som nordfladdermus och dvärgpipistrell tidvis kan förekomma. Områdets bitvis glesa tallskog och förekomst av äldre träd med inslag av hålträd utgör positiva faktorer för goda livsmiljöer. Områdets fragmentering och begränsade storlek utgör negativa faktorer. Vidare utgör spårområdet och upplysta stadskvarter kring Spånga station söder om planområdet vanligen inte värdefulla livsmiljöer för fladdermöss. En fladdermusinventering och artskyddsutredning planeras genomföras i kommande planprocess för att säkerställa att kunskapskravet uppfylls. Även hålträd i området avses undersökas utifrån lämplighet för boplatser. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsterna Bällstaån och Strömmen (SE6100 och SE000) för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Bällstaån mynnar i Ulvsundasjön. Enligt VISS maj 2026 har Bällstaån dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Strömmen har vid samma datum otillfredställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten Bällstaån är ekologisk potential och kemisk ytvattenstatus till 2027 och för Strömmen motsvarande år 2039. Undantag och tidsfrister Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 16 (56) från kraven att nå god status finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt åtgärdsprogram för Bällstaån beslutades år 2022. Inga åtgärder föreslås specifikt inom planområdet. LÅP för Strömmen är under framtagande. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger gränsvärdena för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Luftföroreningar avseende kvävedioxid har ett dygnsmedelvärde om 18-24 µg/m³ att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m³. För grova partiklar är dygnsmedelvärdet 20-25 µg/m³ att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 µg/m³. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planområdet ligger med fem minuters gångavstånd från Spånga pendeltågsstation med tillgång till service och handel i Spånga centrum. Bostadsbeståndet domineras av friliggande villor och radhus i enskild ägo med liten variation i upplåtelseformer. Radhus med bostadsrätt saknas i direkt anslutning till planområdet. Längs Norrskensbacken och Solskensbrinken saknas idag bebyggelse med aktiva fasader och entréer mot gatan, vilket kan bidra till upplevd otrygghet längs gångstråket. Barnperspektiv Norrskensbackens naturmark utgör i dag en informell lek- och rekreationsmiljö för barn. Den kuperade terrängen med barrskog och berghällar ger goda förutsättningar för frilek och naturupplevelser. Det belysta gångstråket genom området används för förflyttning mellan bostadsområdet och Spånga centrum. Lokalgatorna har skyltad hastighet om 30 km/h och saknar genomfartstrafik, vilket ger relativt goda förutsättningar för barns självständiga rörelse i närmiljön. Rekreation och friluftsliv Genom naturmarken inom planområdet löper flera stigar från villakvarteren till och från Spånga station. Vidare finns också en Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 17 (56) asfalterad gångväg som bryter av skogsområdet. Naturmarken kan också antas användas för hundrastning. Geoteknik Markförhållanden Jordkartskartan visar att planområdet består av berg och tunt moräntäcke. Källa: SGU Planområdet utgörs till stor del av urberg. Enligt SGUs jordkarta utgörs marken inom planområdet av berg i dagen i norra delen och morän i södra delen. Markytan består av ett tunt jordtäcke av sand, grus och mull. Grundvattenströmningen bedöms ske i sydöstlig riktning mot Bällstaån/Bällstaviken baserat på översiktlig kartering. Grundvatten i jord bedöms inte förekomma inom planområdet sett till topografi, geologi och hydrogeologiska förutsättningar. Markradon Planområdet utgörs av urberg med ett tunt ytlager morän, vilket kan medföra förhöjd radonrisk. Markradonförhållandena inom planområdet har inte utretts i detta skede, behov av utredning bedöms i kommande planprocess. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 18 (56) Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. När det inte gäller ny- och större ombyggnation ska dagvatten hanteras enligt stadens dagvattenstrategi. Planområdet utgörs idag av naturmark, framförallt barrskog på berg med god naturlig infiltrationsförmåga. Det finns inga befintliga brunnar eller dagvattenledningar inom utredningsområdet och allt nederbördsvatten infiltrerar i naturmarken. Området lutar kraftigt och konstant från nordost mot sydväst, från ca +38 m till +18 m, och saknar lågpunkter eller instängda områden. Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Bällstaån. Det tekniska avrinningsområdet berör såväl Bällstaån, via dagvattenledningsnätet, som Strömmen, via kombinerat ledningsnät med avledning till Bromma reningsverk. Vid kraftiga skyfall kan en del dagvatten rinna ut på gångbanan sydväst om utredningsområdet om naturmarken är vattenmättad. Så hamnar det inom det tekniska avrinningsområdet för Bällstaån. Bilden visar det tekniska avrinningsområdet markerat med rött. Tekniskt avrinningsområde som avvattnas via dagvattenledningar till Bälstaån markerat i blått. Planområdet är markerat i svart. Källa: Miljöförvaltningen. Illustration: SBK. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 19 (56) Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från Norrskensbacken, Solskensbrinken, Spånga station och Mälarbanan, varav de två sistnämnda utgör de dominerande ljudkällorna. Mälarbanan är belägen sydväst om planområdet med ett avstånd från spår till närmsta planerad bostad om ca 60 meter. Banan har fyra spår varav de yttre används av passerande regionaltåg med hög hastighetsgräns och innerspåren av pendeltåg som stannar vid Spånga station. Mälarbanan ska breddas från två till fyra spår för att öka kapaciteten, vilket innebär att bullernivåerna ökar i framtiden. Enligt utredningarna för spårbreddningen beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna bli cirka 45-55 dBA och de maximala lydnivåerna cirka 65-75 dBA i planområdet (prognosår 2045). Trafikökningen på järnvägen efter breddning beräknas innebära att ekvivalentnivån ökar med ca 2 dBA jämfört med nuläget. Bilden visar buller från väg, tåg och flyg. Planområdet markerat med streckad linje. Spånga station ligger söder om planområdet. Högtalarutrop, inbromsande tåg samt andra ljud från stationen kan höras i planområdet. Planområdet ligger utanför Bromma flygplats riksintresseområde för flygbuller, men flyg till och från flygplatsen utsätter planområdet för buller. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 20 (56) Enligt stadens bullerkarta uppgår den ekvivalenta ljudnivån i planområdet till ungefär 45-55 dBA på 2 meters höjd. Ljudnivåerna ökar ju närmare Mälarbanan man kommer. Den maximala ljudnivån är ungefär 60-75 dBA enligt bullerkartan 2022. Vibrationer Marken inom planområdet utgörs till stor del av berg. Utförd vibrationsmätning visar relativt låg vibration i berg och stomljud vid tågpassager och beräknas till mellan 25-30 dBA L – Asmax, vilket ligger inom Stockholms stads riktlinjer för stomljud. Det aktuella planområdet beaktades inte i stomljudsinventeringen som togs fram i samband med Mälarbanans breddning, då planområdet inte är bebyggt. Risken för stomljudstörning kan därmed inte uteslutas utan ytterligare utredning. Elektromagnetiska fält Risken för elektromagnetiska fält från Mälarbanan och Spånga station bedöms som låg med hänsyn till avståndet mellan planområdet och järnvägsanläggningen. Den naturmark som avses bevaras mellan planområdet och Mälarbanan skapar en buffertzon. Bedömningen baseras på utredningar framtagna i planeringen av Mälarbanans breddning. Olycksrisk På Mälarbanan transporteras farligt gods. Planområdet ligger inom 60 meter från Mälarbanan. Bromstensvägen, söder om Mälarbanan, är inte klassad som rekommenderad transportled för farligt gods men det förekommer transporter av drivmedel till drivmedelsstationen vid korsningen Spångavägen/Bromstensvägen. Erosion, ras och skred Marken består av berg risk för ras, erosion och skred bedöms inte förekomma inom planområdet. Förorenad mark Marken har sedan åtminstone 1960 utgjorts av skogsmark och ingen känd förorenande verksamhet har bedrivits inom eller i direkt anslutning till planområdet. En miljöteknisk utredning och riskbedömning har utförts (Structor Miljöbyrån Stockholm AB, 2026). Provtagning av ytlig jord visade att bly och kvicksilver förekommer i halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) i humusskiktet. Vid Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 21 (56) jämförelse med storstadsspecifika riktvärden (SSRV) är det i huvudsak bly som överskrider riktvärden för bostadshus och nyanlagda parker. De förhöjda halterna bedöms härröra från atmosfärisk deposition och ackumulering i humusskiktet, inte från historisk verksamhet på platsen Översvämningsrisker Planområdet lutar kraftigt och konstant från nordost mot sydväst utan lågpunkter eller instängda ytor där vatten kan ansamlas. Lågpunktsanalys med ScalgoLive för ett 100-årsregn (55 mm, varaktighet 1 h, klimatfaktor 1,25) visar att det vid den sydvästra fastighetsgränsen passerar en flödesväg med avrinning från ett mindre område nordväst om utredningsområdet. I övrigt avrinner inget vatten in mot utredningsområdet. Närmaste ytvatten är Bällstaån som är kulverterad norr om planområdet. Planområdet ligger på en höjd och bedöms inte riskera att påverkas av en eventuell översvämning i Bällstaån. Det pågår inga närliggande utbyggnadsplaner som kan påverka utredningsområdet. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Illustrationsplan. Bild: Arkemi. Planförslaget möjliggör 13 radhus i två våningar fördelade på två delområden – på nordöstra sidan gångvägen 10 radhus längs Norrskensbacken och Solskensbrinken (tomt A), samt 3 radhus Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 22 (56) längs Solskensbrinken (tomt C). Varje radhus uppgår till 136 m² BTA och ca 120 m² BOA, vilket ger totalt 1 768 m² BTA och ca 1 560 m² BOA. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter. Befintlig naturmark bevaras i planområdets inre delar om 750 m². Det befintliga gångstråket genom området bevaras. Inom planområdet kvarstår en del yta som park, enligt mörkgrön yta i bilden. Sparad parkmark inom planområdet,, inclusive gångvä,g är circa 750 m2. Bild: Arkemi och stadsbyggnadskontoret. Arkitektonisk idé Vy längs med Solskensbrinken. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 23 (56) Den tillkommande bebyggelsen utgörs av en sammanhållen grupp radhus i två våningar som anpassas till den kuperade terrängen med ca 12 meters höjdskillnad i nord-sydlig riktning. Husvolymerna är förskjutna i förhållande till varandra för att bryta ned skalan i samklang med villastadens karaktär. I förskjutningarna integreras även tekniska lösningar såsom stuprör. Entréer ansluter till gatunivå, medan gårdssidans nivåskillnad tas upp av en sockel med spaljéer och växtlighet som möjliggör upphöjda terrasser mot trädgård och naturmark. Sektion A1 visar genomskärning av tomt A mot Solskensbrinken. Bild: Arkemi Sektion A2 visar genomskärning av planförslaget längs med Norrskensbacken samt bebyggelsen mot Solskensbrinken sett från naturmarken. Bild: Arkemi Sektion C visar genomskärning av bebyggelsen på tomt C. Bild: Arkemi Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 24 (56) Vy från gångstråket mot Spånga station. Bild: Arkemi. Fasader ska utformas i trä med ett utryck likt obehandlat trä. Fasaderna föreslås utföras i träpanel där fönster och dörrar får en inramande relief. Husen föreslås förses med balkonger som även fungerar som skärmtak över entréerna. Förgårdsmark mot gata ska hålla en relativt liten yta för att begränsa ingrepp i naturmarken, och samtidigt ge plats för bil- och cykelparkering, samt planteringar. Mellan radhusens trädgårdar på baksidan anläggs växtbäddar för dagvattenhantering som även kan användas för odling och rabatter. Varje trädgård föreslås få en öppning eller grind mot naturmarken på baksidan och en intern gångkoppling skapas mellan Solskensbrinken och naturmarken för enkel access från gata. Vy längs med Norrskensbacken. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 25 (56) Illustrationsplan. Bild: Arkemi. Föreslagen ny bebyggelse Tomt A omfattar 10 radhus längs Norrskensbacken och Solskensbrinken med totalt 1 360 m² BTA. Radhusen är förskjutna i sidled och höjdled för att anpassas till terrängens lutning och utformning. Entréplanets färdiga golvnivåer, samt nockhöjder, varierar med olika mycket intervall för att följa terrängens nivåskillnader. Bilden visar elevationer av planförslaget. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 26 (56) Bostäderna föreslås uppföras i två plan. På entréplanet planeras för hall, badrum, kök, vardagsrum och matplats samt ett gästrum. På övre plan planeras för tre sovrum och badrum. Typplan och typsektion av planförslaget. Bild: Arkemi. Tomt C omfattar 3 radhus längs Solskensbrinken, med totalt cirka 408 m² BTA. Entréplanets färdiga golvnivåer, samt nockhöjder varierar med cirka en meter mellan sista och första huset i längan. Utformningen följer samma principer som tomt A. Park- och vattenområden Planförslaget innebär att 750 m² park bevaras inom planområdet. Parken utgörs av naturmark i form av barrskog med inslag av lövträd. Det befintliga gångstråket genom naturmarken bevaras och förblir tillgängligt för allmänheten. I det nordöstra hörnet av planområdet lämnas en smalare öppning för möjlig passage till naturmarken. Gator och trafik Gatunät och trafik Varken gatunät eller framkomlighet för bilar påverkas av planförslaget. Gångstråket ner mot Spånga centrum bevaras. I naturmarken finns idag informella gångstigar, varav vissa utgår. För att säkerställa möjlighet till rörelse från villabebyggelsen norr om planområdet sparas släpp mellan längorna på tomt A, samt ett smalare släpp i östra plangränsen. Cykeltrafiken bedöms inte påverkas av planförslaget, cykelparkering planeras för på förgårdsmark. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 27 (56) Parkering Stockholms stad använder generellt ett intervall på cirka 0,3–0,6 beroende för p-tal beroende på kollektivtrafikläge, närhet till city och bostadstyp/lägenhetsstorlek. För bilar är det lägesbaserade p- talet 0,6, men lämpligt antal för småhus är 1 parkeringsplats per bostad. Planförslaget innehåller 13 bostäder och möjliggör 14 parkeringsplatser på kvartersmark vilket ger ett p-tal på 1,07. Parkering löses med tvärgående parkering framför varje bostad. En tillgänglig gästparkering finns på tomt A intill avfallszonen. För bostäder gäller 2,5-4 parkeringsplatser för cykel per 100 m2 BTA. Planförslaget ska möjliggöra för 52 parkeringsplatser vilket motsvarar 2,9 parkeringsplatser per 100 m2 BTA. Cykelparkering placeras i anslutning till bostadsentréer på förgårdsmark. Tillgänglighet Planområdet präglas av ett kuperat landskap med brant lutning och stora nivåskillnader. Samtliga bostäder förses med parkeringsplats på förgårdsmark och uppfyller därmed tillgänglighetskraven om maximalt 25 meter från parkering till entré enligt PBL. Samtliga bostäder ges en tillgänglig uteplats. Angöring för avfallshantering och räddningstjänst sker från gata. Lutningen på gata från nedre delen av tomt A upp till avfallsstationen överstiger riktlinjer för tillgänglig väg till avfall. Detta avsteg bedöms dock godtagbart då hela planområdet präglas av kraftig lutning och det är oundvikligt att behöva förflytta sig i backe oavsett lösning eller placering. Avfallsstationerna är däremot tillgängliga med bil, vilket säkerställer att de boende kan nå dem utan hinder vid behov. Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Planområdet ligger inom Stockholm Vatten och Avfalls (SVOA) verksamhetsområde. För att fastigheten ska få tillgång till kommunalt nät för dricks- och spillvatten krävs nya ledningar och anslutningspunkter. Åtgärder i befintligt ledningsnät regleras i avtal mellan byggaktör och respektive ledningsägare. SVOA ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Byggaktören ansvarar för anslutningsavgifter för förbindelsepunkter för blivande fastigheter med äganderätt. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 28 (56) El-, tele- och fibernät Möjlighet finns att ansluta ny bebyggelse till befintliga ledningar i området för tele, el och fiber. Energiförsörjning Möjlighet finns att ansluta ny bebyggelse till befintligt fjärrvärmenät i området. Avfallshantering Restavfall och matavfall löses i kärl på förgårdsmark vid varje bostadsenhet. För återvinning löses insamling i kärlskåp i två separata stationer, en för tomt A och en för tomt C. Separata stationer motiveras av Solskensbrinkensterrängens kraftiga lutning som omöjliggör en gemensam central lösning. Avfallsstationerna placeras så att hämtningsfordon kan angöra direkt från gata, och dragväg understiger 10 meter. Avfallsstationerna nås inom 65 meter från samtliga entréer. Avfallshanteringen följer SVOA:s riktlinjer i Projektera och bygg för god avfallshantering och Stockholms stads renhållningsordning. Avfallskärl som försörjer tomt A placeras i korsningen. Bild: Arkemi. Avfallsstation på tomt A hanterar fraktionerna restavfall (660 l), papper (370 l), matavfall (240 l), metall (240 l), returplast, ofärgat glas och färgat glas. Avfallsstation på tomt C hanterar motsvarande fraktioner i anpassad volym för tre hushåll. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 29 (56) Avfallskärl för tomt C placeras i västra utkanten av planområdet. Bild: Arkemi. Räddningstjänst Enligt stadens riktlinjer bör avståndet mellan körbar väg och byggnadens angreppspunkt för räddningsinsats inte överstiga 50 meter, vilket planförslaget uppnår då samtliga nya bostäder är tillgängliga inom 50 meter från Norrskensbacken, respektive Solskensbrinken. Gångstråk och angöringsytor inom planområdet utformas så att räddningstjänstens insatsmöjligheter tillgodoses. För att möjliggöra utrymning med hjälp av räddningstjänst krävs en färdväg på under 7,5 min. Från planområdet till Vällingby brandstation, som är närmsta brandstation, tar det cirka 9 minuter att köra och insatstiden för räddningstjänsten förväntas vara 10-20 minuter. Den föreslagna bebyggelsen behöver klara utrymning utan räddningstjänstens insats. Bebyggelsen bedöms kunna uppfylla gällande brandkrav för byggnadsklass Br2. Varje bostad utformas som en egen brandcell med brandavskiljning mellan bostäderna. Utrymning från plan ett sker via entrédörr eller altandörr, utrymning från plan två via fönster. Radhusen utformas som separata brandceller med brandtekniskt avskiljande väggar mellan bostäderna för att begränsa brandspridning. Byggnadsmaterial och konstruktionsdelar väljs med hänsyn till erforderlig brandmotståndsförmåga och ytskiktskrav. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser GATA (Gata) Bestämmelsen syftar till att allmän plats planläggs enligt befintlig användning. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 30 (56) PARK [Park] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att nuvarande användning kvarstår. B [Bostäder] Regleras för att tillåta bostadsbebyggelse. Egenskapsbestämmelser Prickmark [Marken får inte förses med byggnad.] Bestämmelsen syftar till att begränsa bebyggelsens utbredning och säkerställa fullgod friyta, goda boendemiljöer samt att planförslaget tar hänsyn till områdets karaktär gällande gaturum och placering av bebyggelse. Kryssmark [Marken får endast förses med komplementbyggnad.] Bestämmelsen syftar till att begränsa bebyggelsens utbredning och säkerställa fullgod friyta, goda boendemiljöer och samtidigt möjliggöra uppförandet av komplementbyggnader. Höjd på byggnadsverk h1-h13 [Högsta nockhöjd är xx meter över angivet nollplan.] Bestämmelserna syftar till att begränsa byggnadernas höjd för att säkerställa att de följer topografin och omkringliggande bebyggelse. Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 3.0 meter ovan mark. Bestämmelsen syftar till att komplementbyggnader uppförs i lämplig höjd. Markens anordnande och vegetation n1 [Marken får inte användas för parkering.] Bestämmelsen syftar till att hindra olämplig markparkering inom kvartersmark. n2 [En parkeringsplats per bostad får finnas.] Bestämmelsen syftar till att begränsa antalet parkeringsplatser till en bil per hushåll för att undvika hårdgörande av ytor samt bibehålla gaturummets karaktär. n3 [Minst 50 % av marken ska vara genomsläpplig.] Bestämmelsen syfta till att begränsa utbredningen av hårdgjorda ytor för att möjliggöra god infiltration inom planområdet, samt bevara områdets gröna karaktär. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 31 (56) n4 [Minst 70 % av marken ska vara genomsläpplig.] Bestämmelsen syfta till att begränsa utbredningen av hårdgjorda ytor för att möjliggöra god infiltration inom planområdet, samt bevara områdets gröna karaktär. n5 [Högsta höjd för stödmur är 1.5 meter.] Bestämmelsens syfte är att tillåta nödvändig stödmur vid avfallshantering i västra delen av planområdet. Högsta höjd för stödmur är 1.0 meter om ej annat anges. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att höjdskillnader tas om hand på ett fullgott sätt utan höga murar. Marken ska ansluta i nivå med anslutande gatumark utan stödmurar. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att höjdskillnader tas om hand på ett fullgott sätt utan höga murar mot gata. Markreservat g1 [Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för avfallshantering.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att gemensamma funktioner inom planområdet kan ägas och förvaltas av samtliga berörda fastigheter. g2 [Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för gångtrafik och grön gårdsyta.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att gemensamma funktioner inom planområdet kan ägas och förvaltas av samtliga berörda fastigheter. g3 [Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för en gästparkering.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att gemensamma funktioner inom planområdet kan ägas och förvaltas av samtliga berörda fastigheter. Placering Komplementbyggnad får sammanbyggas med huvudbyggnad. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att komplementbyggnader såsom förråd eller tak över cykelparkering får sammanbyggas med huvudbyggnad för att möjliggöra en sammanhållen gestaltning och ge avskärmning mellan bostäderna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 32 (56) Skydd mot störningar m1 [Riktvärden för buller får överskridas för uteplatser i norr i västra huslängan. Bullerskärm tillåts för att säkerställa tysta uteplatser.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tysta uteplatser kan anordnas för tomt C. Takvinkel Minsta takvinkel är 12 grader. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att taken utformas för att samspela med områdets befintliga karaktär och undvika platta tak. Högsta takvinkel är 20 grader. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att taken utformas för att samspela med områdets befintliga karaktär och undvika alltför branta tak. Utformning f1-f3 [Höjden mellan bostäderna ska skilja minst xx centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsen följer terrängen och att alla bostäder förskjuts i höjdled i förhållande till varandra. Illustrationerna nedan är menade att ge en tydlighet gällande tänkt nedtrappning. Sektioner för respektive länga. Längs med Norrskensbacken trappar länga A med minst 30 cm. Längs med Solskensbrinken trappar länga B med minst 70 cm och länga C med minst 40. Trappningen gäller färdigt golv i entréplan och nockhöjd. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 33 (56) Endast radhus. Regleras för att endast tillåta bostadsbebyggelse i form av radhus för att säkerställa god anpassning till platsens förutsättningar. Bostäderna får upprättas i maximalt två våningar. Regleras för att säkerställa att den nya bebyggelsen tar hänsyn till omkringliggande bebyggelse samt naturmarken. Fasader ska utföras i trä med karaktär av obehandlat trä. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsen samspelar med den naturmark som planområdet ansluter till. Karaktären av obehandlat trä ger också en färgskala som bedöms passa in i området. Tak ska uppföras i kulörer rött, mörkt grå eller svart. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsens tak samspelar med de kulörer som återfinns på tak i området. Ett sammanhållet tak får uppföras över maximalt en bostad. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsen håller en småskalighet för att samspela med områdets småhusbebyggelse. Bestämmelsen syftar också till att säkerställa att byggnaderna förskjuts i höjdled i förhållande till varandra. Utförande Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivå 32 dBA (fast). Regleras för att säkerställa att goda boendemiljöer uppnås. Utnyttjandegrad. e1 [Komplementbyggnad såsom förråd och väderskyddad cykelparkering får finnas. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 3.0 kvm.] Bestämmelsen syftar till att möjliggöra uppförandet av förråd och väderskyddad cykelparkering på förgårdsmark, men samtidigt begränsa utbredning för att undvika för hård exploatering. e2 [Komplementbyggnad i form av altan får finnas. Dolt förråd tillåts under altan. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 18.0 kvm.] Bestämmelsen syftar till att möjliggöra uppförandet av upphöjda altaner mot naturmark. Förråd tillåts endast under altan för att säkerställa att volymen mot naturmark blir begränsad. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 34 (56) Ändrad lovplikt Bygglov krävs även för solceller. Regleras då planen ligger inom påverkansområdet för riksintresset för Bromma flygplats och avstämning ska ske innan bygglov ges, för att säkerställa att solceller inte orsakar bländning. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. Konsekvenser och avvägningar Ljusförhållanden och lokalklimat Föreslagen bebyggelse har viss påverkan på ljusförhållanden då det i dagsläget inte finns någon bebyggelse inom planområdet. Däremot förekommer viss skuggning av befintliga träd. Under förmiddagar på sommaren medför planförslaget viss skuggning av Solskensbrinken. Vid vår- och höstdagjämning skuggas delar av Norrskensbacken 21 och 23 under förmiddagar. Under samma årstid skuggas delar av Norrskensbacken 14A under eftermiddag och kväll. Planförslagets skuggningsläge vid sommarsolståndet, 21 juni. Bild: Arkemi. Planförslagets skuggningsläge vid vår- och höstdagjämning. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 35 (56) Stads- och landskapsbild Planförslaget påverkar stads- och landskapsbilden på lokal nivå. På kort sikt försvinner barrskogen som synligt inslag längs gatorna och höjdpartiets roll som grön oas i villastadens struktur kan inte längre avläsas i sin helhet. På lång sikt innebär planförslaget att Norrskensbackens karaktär som medvetet sparat skogsrum – en kvalitet som bevarats sedan stadsdelens tillkomst på 1910-talet – är oåterkalleligen förändrad. Grönska och topografi har stor påverkan på kvarterets och områdets karaktär och värde, och exploatering utan hänsyn till dessa riskerar att förändra karaktären på ett sätt som inte är avsett. Planförslaget tar fasta på flera av villastadens karaktärsdrag. Radhusens skala om två våningar är konsekvent med omgivande bebyggelse och skapar inget brott i silhuetten eller stadsbilden i ett vidare perspektiv. Terränganpassningen gör att topografins läsbarhet delvis bevaras – höjdskillnaderna förblir avläsbara i gaturummet genom byggnadernas förskjutna volymer och socklarnas möte med marken. Entréer mot gatan skapar ett tydligare och mer aktivt gaturum längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Träfasader och färgsättning i enlighet med Stockholms byggnadsordning avses studeras i bygglovsskedet. Befintlig gångkoppling ned mot Spånga station bevaras. Den gröna karaktären längs gatorna minskar på kort sikt men kan delvis återbildas på längre sikt genom trädgårdar, träd och häckar på förgårdsmarken. Sektion A1 visar hur den nya bebyggelsen förhåller sig till omkringliggande byggnader. Bild: Arkemi Sektion A2 visar hur planförslaget förhåller sig till och följer platsens topografi. Bild: Arkemi Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 36 (56) Planförslaget värnar om skala, terränganpassning och fasadmaterial som karaktärsdrag, medan det obebyggda höjdpartiets helhet och Norrskensbackens funktion som grön oas inte kan bibehållas som en konsekvens av exploateringen. Den naturmark om 986 m² som bevaras i planområdets inre delar bidrar till att viss grönska förblir läsbar men ersätter inte skogsrummets helhet. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planförslaget innebär att gällande detaljplan Pl. 4125 (1960) och DP 6945 (1970) i vilka planområdet är planlagt som park och planterad allmän plats, ersätts av en plan som möjliggör bostadsbebyggelse. Stadsmuseet bedömer att det ur kulturmiljösynpunkt är olämpligt med ny bebyggelse inom Norrskensbacken och det norra delområdet, då dessa utgör medvetet sparad naturmark med kulturhistoriskt värde som bör värnas. Exploatering riskerar enligt Stadsmuseet att påverka kulturmiljön och stadsbilden i närområdet negativt. Stadsbyggnadskontoret delar inte Stadsmuseets uppfattning utan menar att planförslaget, genom att anpassa bebyggelsens skala och gestaltning till platsens topografi och omkringliggande villabebyggelse, förhåller sig väl till platsens värden. Att naturmark bevaras i sydöstra delen av planområdet bedöms också positivt ur kulturmiljösynpunkt. Naturmiljö Mark och vegetation Planförslaget innebär att delar av naturvärdesobjekt 2 och 4 (högt naturvärde, klass 2) samt del av objekt 3 (visst naturvärde, klass 4) tas i anspråk för bebyggelse. Sammanlagt beräknas ca 2 300 m² naturmark med höga naturvärden och ca 300 m² med visst naturvärde tas i anspråk. Naturvärdesobjekt 1 och 5 påverkas inte direkt av bebyggelsen. Skogsmark med höga naturvärden kan som regel inte återskapas; den biologiska mångfald som finns här tar uppåt hundratals år att bygga upp. Varje enskilt objekt med högt naturvärde (klass 2) ska enligt SIS-standard bedömas vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Tallmiljöerna i objekt 2 och 4 – med gamla tallar och förekomst av reliktbock och tallticka – är prioriterade naturkvaliteter i Stockholms handlingsplan för biologisk mångfald (Stockholms stad Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 37 (56) 2020). Planförslaget innebär negativa och oåterkalleliga konsekvenser för naturmark med högt naturvärde. Totalt 14 särskilt skyddsvärda tallar (klass 1) och 19 skyddsvärda tallar (klass 2) samt en skyddsvärd asp (klass 2) behöver tas ned eller riskerar att påverkas indirekt. Bebyggelse placerad inom ca 10 m från gamla tallar innebär risk för att rotsystem skadas, och åtgärder för att skydda rötterna vid schakt kan behöva vidtas i samråd med arborist. Planförslaget innebär stora negativa konsekvenser för vissa naturvårdsträd. Planförslaget minskar klivstenens yta i habitatnätverket för barrskogsmesar och bidrar till ytterligare fragmentering av barrskogsområdet. Påverkan på habitatnätverkets samlade funktion bedöms vara liten på kommunal nivå, då inget kärnområde eller livsmiljö påverkas direkt. Planområdet ingår inte i något ESBO och bedöms inte påverka något kärnområde, livsmiljö eller spridningssamband. De 986 m² naturmark som bevaras i planområdets inre delar bidrar till att viss grönstruktur och ekologisk kontinuitet bibehålls men kompenserar inte fullt ut för förlusten av uppvuxen tallskog med höga naturvärden. Ekologiska kompensationsåtgärder bör i första hand stärka livsmiljöer för barrskogslevande arter i intilliggande skogsområden. Bilden visar planförslaget och överlappande naturvärdesbiotoper och skyddsvärda träd. En ring runt trädet markerar rödlistad art. Källa: Ekologigruppen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 38 (56) Skyddade arter Skyddsvärda träd Totalt 14 särskilt skyddsvärda tallar (klass 1) och 19 skyddsvärda tallar (klass 2) samt en skyddsvärd asp (klass 2) behöver tas ned eller riskerar att påverkas indirekt. Bebyggelse placerad inom ca 10 m från gamla tallar innebär risk för att rotsystem skadas, och åtgärder för att skydda rötterna vid schakt kan behöva vidtas i samråd med arborist. Planförslaget innebär stora negativa konsekvenser för vissa naturvårdsträd. Fåglar Den planerade bebyggelsen riskerar att delvis påverka fortplantningsområden för grönfink (EN), gråkråka (NT) och björktrast (NT). För dessa tre arter bedömer Ekologigruppen att skyddsåtgärder behöver genomföras för att inte komma i konflikt med artskyddsförordningens 4 §. Reviret för svartvit flugsnappare (NT) bedöms inte påverkas direkt av bebyggelsen. Tofsmes bedöms troligen häcka i området och påverkan behöver utredas vidare. Om skyddsåtgärder genomförs bedöms konsekvenserna kunna bli små eller obetydliga skyddsåtgärder genomförs bedöms konsekvenserna kunna bli små eller obetydliga. En artskyddsutredning för fåglar rekommenderas, med bedömning av påverkan och förslag till skyddsåtgärder för att säkerställa att detaljplanen inte utlöser förbud enligt artskyddsförordningen. Fladdermöss Ingen fladdermusinventering har genomförts. En fladdermusinventering och artskyddsutredning planeras inför granskning. Planförslaget innebär att naturmark med naturvärden och skyddsvärda träd tas i anspråk och att tillgången till potentiella födosöksområden minskar. Hålträd i objekt 2, varav ett med bohål på 10-19 cm i diameter, kan ha funktion som koloniplats. Av försiktighetsskäl bör planeringen utgå från att skyddsåtgärder behöver genomföras. Skyddsåtgärder kan bestå av habitatförstärkning i intilliggande naturmark, anpassad belysning, skapande av faunadepåer med liggande och stående död ved, samt uppsättning av fladdermusholkar. Positiva synergier finns med skyddsåtgärder för fåglar. Övriga naturvårdsarter Planförslaget innebär att ett fynd av blomkålssvamp (högt indikatorvärde, objekt 4) tas i anspråk. Inga skyddade kärlväxter Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 39 (56) eller groddjur förekommer inom planområdet och konsekvenserna för dessa bedöms som obetydliga. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte äventyra ytvattenförekomsternas Bällstaån och Strömmen möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Exploateringen innebär att föroreningshalter och föroreningsmängder ökar jämfört med befintlig situation, trots att rening sker i enlighet med åtgärdsnivån eller mer för samtliga exploaterade ytor. En ökning av föroreningsbelastningen är en naturlig följd av den förändrade markanvändningen och ökad avrinning vid exploatering av naturmark. Den del av dagvattnet som avleds till det kombinerade ledningsnätet transporteras till Bromma reningsverk innan utsläpp till recipienten Strömmen, vilket innebär att påverkan på recipienten bedöms vara försumbar i nuläget. För dagvatten som avleds till Bällstaån via dagvattenledningsnät eller naturmark bedöms påverkan vara mycket liten i förhållande till recipientens totala belastning. Planområdet är av begränsad storlek och bedöms inte medföra någon betydande påverkan på möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. Inga platsspecifika åtgärder i LÅP för Bällstaån finns inom planområdet och planförslaget påverkar därför inte pågående LÅP- åtgärder. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen är under framtagande. Miljökvalitetsnormer för luft Planförslaget påverkar luftkvalitén i området då naturmark och uppvuxen tallskog tas i anspråk. Trots detta bedöms inte planförslaget medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Halterna av kvävedioxid och grova partiklar är låga inom planområdet och planförslaget, som möjliggör bostadsbebyggelse i lågtrafikerat villaområde, bedöms inte leda till en sådan ökning av trafikflöden att normerna äventyras. Planförslaget medger fortsatt god ventilering av planområdet. Ingen ytterligare utredning av luftkvalitet bedöms nödvändig. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 40 (56) Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planförslaget bidrar till social hållbarhet genom att tillföra bostäder i ett kollektivtrafiknära läge med god tillgång till service och arbetsplatser. Med cirka fem minuters gångavstånd till Spånga pendeltågsstation tillgängliggörs nya bostäder för en bred grupp boende. Radhus i form av bostadsrätter utgör ett möjligt steg i boendekarriären – mellan lägenhet och villa – och bidrar till viss variation av upplåtelseformer i en stadsdel som domineras av friliggande villor med äganderätt. Planförslaget innebär att allmän parkmark omvandlas till kvartersmark. Norrskensbackens funktion som ett lokalt, allmänt tillgängligt rekreations- och vistelserum upphör till viss del, vilket är en negativ konsekvens för de boende i omgivningen och för den sociala kvaliteten i närmiljön. Gångstråket längs Norrskensbacken ned mot Spånga station upplevs i dag som mörkt och ensligt under kvällstid. Stråket är en viktig förbindelselänk för de boende i Solhem och används dagligen av såväl kvinnor som män vid pendling till och från stationen. • Effektmål: Stadsmiljön längs Norrskensbacken och Solskensbrinken är trygg, och kvinnor och flickor kan röra sig säkert i området under såväl dag- som kvällstid. • Projektmål: Detaljplanen skapar förutsättningar för ett aktivt och befolkat gaturum längs Norrskensbacken och Solskensbrinken under dag- och kvällstid. • Konkreta åtgärder: Planförslaget anger att entréer ska placeras mot Norrskensbacken och Solskensbrinken, vilket skapar närvaro och social kontroll längs gångstråket. Den befintliga belysta gångkopplingen mot Spånga station bevaras. Radhusen tillför fönster och entréer i gatunivå längs ett stråk som i dag saknar siktlinjer och bebyggelse, vilket bedöms ge en tryggare upplevd miljö. Barnperspektivet Norrskensbackens skogklädda sluttning med block och berghällar utgör i dag ett lättillgängligt naturlekområde. Exploateringen innebär att denna informella naturlek upphör på merparten av marken inom planområdet, vilket är en negativ konsekvens för barn i närmiljön. Planförslaget bevarar 986 m² naturmark med entré mot Norrskensbacken som avses fungera som naturlekyta. Den kraftiga Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 41 (56) lutningen (ca 12 m nivåskillnad) begränsar tillgängligheten för de yngsta barnen. För de barn som flyttar in i de nya bostäderna är närheten till naturmark en stor tillgång och möjliggör för naturlek i anslutning till hemmet. Rekreation och friluftsliv Norrskensbacken beskrivs i Stockholms parkplan för Spånga– Tensta som ett lummigt skogsområde och "grön oas" och används i dag för promenader och naturvistelse. Planförslaget innebär att parkens funktion som allmänt tillgänglig rekreationsyta minskar när naturmarken omvandlas till kvartersmark. Den belysningsförsedda gångkopplingen mot Spånga station bevaras. Bevarad naturmark inom planområdet på 986 m² ersätter inte de värden som planförslaget tar i anspråk av parkens rekreativa värde som helhet. Närmaste alternativa naturbaserade rekreationsytor finns i skogspartiet söder om planområdet och i Spångadalens grönstråk. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvatten från kvartersmark föreslås hanteras lokalt på respektive tomt genom nedsänkta och upphöjda växtbäddar för rening och fördröjning innan avledning till ledningsnät eller naturmark. Planområdet delas in i tre avrinningsområden med olika dagvattenservis: kombinerat ledningsnät (avledning via Bromma reningsverk till Strömmen), dagvattenledningsnät (avledning till Bällstaån) samt omgivande naturmark. Taken är utformade med skevning så att halva takytan avleds till framsidan av respektive hus och halva till baksidan. På framsidan leds dagvatten från stuprör och hårdgjorda ytor till en nedsänkt växtbädd per tomt. Uppfarterna och övriga hårdgjorda ytor på husens framsida utförs med permeabel beläggning. På baksidan hanteras takvatten i upphöjda växtbäddar som sträcker sig från fasaden till tomtgränsen mot naturmarken. Ytavrinning från altaner och övriga tomtytor på baksidan samlas i en växtbädd längs den bortre tomtgränsen. För de tio tomter som avleds till kombinerat ledningsnät respektive dagvattenledningsnät utformas växtbäddarna med bräddfunktion via kupolsil. När 20 mm är fördröjt bräddar vattnet vidare till dagvattenledning i gata. För de tre sydligaste tomterna (tomt C) omöjliggör den kraftiga terränglutningen självfallsanslutning från Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 42 (56) baksidan till kombinerad ledning i gatan. Här föreslås en ledning dras genom den öppna grunden under ett av husen, så att takvatten och gårdsvatten från framsidan och baksidan kan samlas och avledas via framsidan. Det sista husets bakgård kan inte anslutas på detta sätt och avleds i stället till naturmarken efter rening och fördröjning. Bilden visar avvattningsplan för planförslaget. Källa: Structor. För de tomter som avleds till naturmarken utformas växtbäddar på framsidan med bräddfunktion vid 30 mm. Bräddvattnet leds i ledning längs den befintliga cykelbanan och släpps ut i naturmarken nedströms cykelbanan via ett erosionsskydd som sprider flödet och förhindrar markerosion. Vatten från baksidans växtbäddar bräddas ytligt direkt ut i naturmarken. Åtgärdsnivån om 20 mm uppfylls för samtliga nybyggnadsytor. Totalt erfordras cirka 23 m³ fördröjningsvolym, fördelade med 5,4 m³ för delområdet mot kombinerat nät, 5,3 m³ för delområdet mot dagvattennät och 11,9 m³ för delområdet mot naturmark. För naturmarksdelområdet tillkommer ytterligare 6 m³ (motsvarande 10 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 43 (56) mm) utöver åtgärdsnivån, totalt 30 mm fördröjning, för att säkerställa att dagvattensituationen nedströms inte försämras. Befintlig naturmark som bevaras undantas från åtgärdsnivån. Plankartan ska innehålla bestämmelse om att uppfarter och hårdgjorda ytor på kvartersmark ska utföras med permeabel beläggning. Plankartan reglerar inte specifika dagvattenlösningar som växtbäddar eller magasin; dessa säkerställs i stället i exploateringsavtal. Dagvattenhanteringen bedöms uppfylla Stockholms stads riktlinjer och åtgärdsnivå. Nedsänkt växtbädd där breddning sker via kupolsil. Källa: Structor. Upphöjd växtbädd där breddning sker via kupolsil. Källa: Structor. Vattenskyddsområde Planförslaget berörs inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde. Planförslagets genomförande bedöms inte medföra någon risk för vattenförorening i förhållande till vattenskyddsområde. Markavvattning Inga markavvattningsföretag berörs av eller påverkas av planförslagets genomförande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 44 (56) Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller En trafikbullerutredning har genomförts för planförslaget (Delta Akustik, Buljerutredning DP Solhöjden, 2026-04-07). Beräkningar har utförts i SoundPLAN 9.1 enligt beräkningsmetoden Nord2000 för nuläge 2026 och prognosår 2045, med hänsyn till planerad trafikökning till följd av Mälarbanans breddning till fyra spår. Mälarbanan är den dominerande bullerkällan. Lokalgatorna Norrskensbacken och Solskensbrinken alstrar låga bullernivåer till följd av skyltad hastighet om 30 km/h och avsaknad av genomfartstrafik. Buller vid fasad Bostädernas framsidor mot Norrskensbacken och Solskensbrinken beräknas genomgående få en ekvivalent ljudnivå om cirka 45 dBA och en maximal ljudnivå om 65-70 dBA. På bostädernas baksidor varierar den ekvivalenta nivån mellan 30 och 60 dBA beroende på avstånd till järnvägen; typvärdet ligger kring 45 dBA och den maximala nivån vid 55-60 dBA. Ljudnivå vid fasad, vy från söder, högsta ljudnivå. Källa: Delta Akustik. Bergets branta sluttning mot järnvägen fungerar som en naturlig bullerskärm och skärmar effektivt buller mot entrévåningen. Bostaden närmast järnvägen beräknas få upp till 60 dBA ekvivalent nivå på övervåningens utsatta långsida (prognosår 2045), medan entrévåning och kortsidor för samma bostad beräknas till 50-55 dBA. Samtliga fasaddelar, inklusive övervåningen på den närmast belägna bostaden, beräknas inte överstiga 60 dBA ekvivalent nivå, vilket innebär att Trafikbullerförordningens (SFS 2015:216) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 45 (56) riktvärde uppfylls för samtliga bostäder utan behov av anpassad planlösning eller egenskapsbestämmelse om lägenhetsorientering (s-bestämmelse). Någon skyldighet att redovisa tyst sida föreligger därför inte. Ljudnivå vid fasad, högsta nivå i vertikalled. Källa: Delta Akustik. Beräknad ekvivalent nivå, prognosår 2045. Källa: Delta Akustik. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 46 (56) Beräknad maximal nivå, prognosår 2045. Källa: Delta Akustik. Buller vid uteplatser Merparten av bostädernas uteplatser beräknas få ekvivalenta nivåer om cirka 45 dBA och maximala nivåer om 55-60 dBA, vilket uppfyller riktvärdet för bullerskyddad uteplats (≤50 dBA ekvivalent och ≤70 dBA maximal). Framsidorna uppfyller riktvärdena genomgående. De tre bostäder som är belägna närmast järnvägen beräknas få 50- 55 dBA ekvivalent nivå och strax över 70 dBA maximal nivå på baksidan. Baksidan uppfyller därmed inte kravet på bullerskyddad uteplats. För dessa tre bostäder anordnas i stället en bullerskyddad uteplats på framsidan. För att säkerställa att uteplatsen på framsidan uppfyller riktvärdet och inte ligger på gränsen till detta uppförs en, mätt från uteplatsens höjd, 2 meter hög, bullerskärm längs tomtgränsen. Bullerskärm vid tomt C för att uppnå tysta uteplatser mot norr. Källa: Delta Akustik. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 47 (56) Verksamhetsbuller Inga bullrande verksamheter finns i planområdets direkta närhet. Högtalarutrop från Spånga station är hörbara på delar av planområdet men understiger mätbara nivåer i förhållande till bakgrundsbullret från järnvägstrafiken. Verksamhetsbuller bedöms inte riskera olägenhet för de planerade bostäderna och uppfyller Naturvårdsverkets riktvärden. Påverkan på omgivande bebyggelse Tillskottet av 13 bostadshus i ett befintligt villaområde bedöms inte ge någon märkbar påverkan på trafikmängder eller ljudmiljön för befintliga bostäder i omgivningen. Vibrationer En vibrationsutredning har genomförts som del av trafikbullerutredningen (Delta Akustik, 2026). Vibrationsmätning utfördes med geofon placerad direkt på frilagt berg i tre mätpunkter fördelade över planområdet, över 34 tågpassager analyserade i frekvensområdet 12,5-500 Hz. Bilden visar markering för mätpunkter. Källa: Delta Akustik. Uppmätta vibrationsnivåer i berget varierade mellan mätpunkter och passager. Högst nivåer uppmättes i mätpunkten närmast spåret. Uppmätta vibrationer har omräknats till förväntade stomljudsnivåer i blivande byggnader och beräknas generellt understiga 25 dB LASmax vid värsta passagerna. Stockholms stads riktvärde om 30 dB LASmax beräknas uppfyllas utan stomljudsdämpande åtgärder i Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 48 (56) grundläggningen, och någon b-bestämmelse om stomljudsisolering bedöms inte nödvändig. I utredningen för Mälarbanans breddning anges att arbetet inte ska innebära ökade stomljud eller vibrationer i omgivningen. Stomljud bedöms sammantaget inte påverka bostäderna i någon väsentlig utsträckning. Elektromagnetiska fält Risken för elektromagnetiska fält och övriga störningar från Mälarbanan och Spånga station bedöms inte utgöra ett hinder för planförslagets genomförande, med hänsyn till avståndet och den naturmark som bevaras som buffertzon mot järnvägen. Olycksrisk En riskutredning har tagits fram i samband med detaljplan för Solhem 16:1 m.fl., dnr 2015-08656. Utredningen har varit aktuell även för denna detaljplan. Mälarbanan är en transportled för farligt gods, men även på Bromstensvägen går en mindre mängd trafik med farligt gods. Avståndet mellan närmaste fasat och spårmitt för det nordligaste spåret efter ombyggnaden antas vara närmare 60 meter. Till Bromstensvägen är avståndet över 100 meter. Länsstyrelsens specifika rekommendationer för bebyggelse intill järnvägar och vägar med transporter av farligt gods innebär att ny bebyggelse inte bör medges så nära farligt gods-leder att transporterna med farligt gods tillslut omöjliggörs. I de senast utgivna riktlinjerna från 2016, Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, rekommenderas att markanvändning i form av bostäder intill transportleder för farligt gods generellt inte bör planeras inom angivna skyddsavstånden 50 meter för järnväg och 75 meter för väg, vilket klaras för planförslaget. I riskutredningen som togs fram i samband med detaljplan för Solhem 16:1 m.fl. rekommenderades följande åtgärder: - Friskluftsintag till alla byggnader bör placeras bort från järnvägen eller på tak. - Minst en utrymningsväg bör mynna bort från Mälarbanan om det är praktiskt möjligt. - Fasader som vetter mot Mälarbanan bör utformas med klass A2- sl, d0 (obrännbart material). I detaljplan för Solhem 16:1 m.fl. har byggnadskroppen som ligger närmast Mälarbanan, på cirka 45 meters avstånd, fått ovan nämnda skyddsbestämmelser. Den riskåtgärd som eventuellt bedöms Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 49 (56) lämplig för aktuell detaljplan, är att placera och reglera friskluftsintag på tak. Frågan ses över i kommande planprocess. Planförslaget möjliggör utrymning på norrsidan av bebyggelsen vilket leder bort från Mälarbanan. Övriga byggnadskroppar i Solhem 16:1 m.fl. saknar skyddsbestämmelser för byggnadskroppar motsvarande skyddsavstånd för aktuellt planförslag och därför bedöms planerad markanvändning som lämplig och att inga ytterligare åtgärder krävs. Då konskekvensavståndet för pölbränder, som är det främsta olycksscenarior för brandfarliga vätskor, vanligtvis ligger på 25-30 meter, samt att det finns makadam kring spåren som försvårar pölspridning så ställs inga krav på fasaderna för att sänka risknivåerna. Mälarbanan ligger också på en lägre marknivå än aktuellt planområde, vilket förhindrar vätskor från att spridas mot planerad bebyggelse. Erosion, ras och skred Planområdet lutar kraftigt från nordost mot sydväst med en höjdskillnad om ca 20 meter (+38 till +18 m). Planområdets berggrund bedöms generellt som stabil, och urberg med tunt moräntäcke utgör normalt ett gynnsamt förhållande ur stabilitetssynpunkt. Ingen geoteknisk utredning avseende ras- och skredrisk har tagits fram inför samråd. I kommande planprocess ska frågan ses över gällande stabiliteten kopplat till terrängens kraftiga lutning, risken för block- och bergfall längs eventuella sprängkanter mot Mälarbanan, samt grundläggningssäkerhet för den nya bebyggelsen. Förorenad mark En platsanpassad riskbedömning (PSRV) har genomförts för kvarvarande naturmark inom planområdet. Resultaten visar att inga beräknade medelvärden för bly, kvicksilver eller PAH-H i ytlig jord överskrider de platsanpassade hälsoriktvärden, vilket innebär att det inte bedöms föreligga hälsorisker för personer som vistas i skogspartiet. Den del av planområdet där byggnader planeras kommer att schaktas ut vid grundläggning. Humusskiktet och sandlagret tas därigenom bort, vilket innebär att eventuella föroreningar under planerade byggnader inte kommer att kvarstå efter detaljplanens genomförande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 50 (56) Beräknade haltbidrag till ytvattenrecipienten Bällstaån underskrider gällande miljökvalitetsnormer med god marginal för samtliga aktuella ämnen. Föroreningssituationen bedöms inte medföra negativ påverkan på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för Bällstaån. Grundvatten i jord bedöms inte förekomma inom planområdet med hänsyn till topografi och geologi. Inga särskilda åtgärder avseende grundvattnet bedöms nödvändiga. Om markarbeten utförs inom det kvarvarande skogspartiet ska överskottsmassor hanteras som förorenade jordmassor. Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) föreslås gälla som åtgärdsmål för planområdet, med möjlighet att tillämpa SSRV eller PSRV i samråd med tillsynsmyndigheten för skogspartiet så att rotsystem till större träd inte skadas. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk Inga delar av planområdet bedöms riskera att översvämmas vid skyfall. Planområdets naturliga kraftiga lutning bibehålls i allt väsentligt och den nya bebyggelsen anpassas efter befintliga marknivåer och naturliga flödesstråk. Färdig golvnivå rekommenderas ligga 150-300 mm över omgivande mark, vilket säkerställer att vatten avrinner kontrollerat bort från bebyggelsen. Ytavrinning från baksidan av radhusen sker mot naturmarken i enlighet med befintliga avrinningsstråk. Vatten från framsidan av husen avrinner mot gatan och leds vidare in i naturmarken. Med föreslagen utformning kan dagvatten från hela utredningsområdet avledas på ett säkert sätt utan risk att vattenansamlingar skadar ny eller befintlig bebyggelse. Framkomligheten för utryckningsfordon säkerställs. Påverkan på uppströms liggande områden bedöms vara oförändrad. Befintlig flödesväg längs den västra fastighetsgränsen bevaras. Nedströms påverkan bedöms vara begränsad då den ökade andelen hårdgjorda ytor kompenseras dels genom fördröjning av de första 20 mm nederbörd, dels genom att delar av dagvattnet avleds till ledningsnät och därmed inte längre avrinner mot spårområdet. Inga Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 51 (56) befintliga lågpunkter tas bort eller förändras på ett sätt som riskerar att öka avrinningen nedströms. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Underlag för bedömningen har inhämtats från miljöförvaltningen, Stadsmuseet och Storstockholms brandförsvar, samt kompletterats med framtagna utredningar för berörda frågor. Miljöförvaltningen bedömer att aktuella miljö- och hälsofrågor kan utredas och hanteras inom ordinarie detaljplanearbete och att planförslaget inte strider mot lagstiftning eller riktlinjer avseende ljudmiljö, naturvärden, vattenkvalitet, översvämningsrisker, markföroreningar eller luftkvalitet. Planförslaget ligger inte inom naturområden med regional, nationell eller internationell skyddsstatus. Stadsmuseet bedömer att detaljplanearbetet inte kan antas innebära en så betydande miljöpåverkan att en miljökonsekvensbeskrivning behöver tas fram ur kulturmiljösynpunkt. Storstockholms brandförsvar har inget att erinra i detta skede. Utifrån en övergripande riskidentifiering avseende spårbunden trafik, transport av farligt gods, drivmedelsstationer samt industriområden och farliga verksamheter enligt 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor (LSO) har SSBF inte identifierat någon risk som bedöms påverka den aktuella planen. Nedan redogörs för de omständigheter som sammantaget talar emot en betydande miljöpåverkan. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Trafikbullerförordningens (SFS 2015:216) riktvärde om 60 dBA ekvivalent nivå vid fasad uppfylls för samtliga bostäder utan behov av anpassad planlösning, trots närheten till Mälarbanan. Stockholms stads riktvärde för stomljud om 30 dB LASmax uppfylls utan stomljudsdämpande åtgärder. En bullerskärm för de tre bostäderna närmast järnvägen säkerställer bullerskyddad uteplats och regleras Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 52 (56) med egenskapsbestämmelse på plankartan. Se vidare under Omgivningsbuller och Vibrationer. Dagvattenhanteringen uppfyller Stockholms stads åtgärdsnivå om 20 mm fördröjning för samtliga nybyggnadsytor. Planförslaget bedöms inte äventyra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Bällstaån och Strömmen. Planområdet berörs inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde. Se vidare under Hydrologiska förhållanden och Miljökvalitetsnormer för vatten. Den miljötekniska utredningen visar att inga beräknade medelvärden för påträffade ämnen överskrider platsanpassade hälsoriktvärden. Föroreningssituationen utgör inte ett hinder för planens genomförande. Ett startbeskedsvillkor enligt PBL 4 kap. 14 § inarbetas på plankartan för att säkerställa att marken är lämplig innan byggnation påbörjas. Se vidare under Förorenad mark. Planområdet innehåller höga naturvärden, däribland skyddsvärda träd och förekomst av rödlistade och signalindikatorarter. Naturvärdesinventering och fågelinventering har genomförts. Planförslaget medför påverkan på naturmark och skyddsvärda träd, men planområdet är av begränsad storlek och berörd naturmark är inte formellt skyddad. Artskyddsutredning för fåglar och fladdermöss bör genomföras inför granskning för att säkerställa att planförslaget inte riskerar att utlösa förbud enligt artskyddsförordningen. Se vidare under Naturmiljö. Stadsmuseet bedömer att det ur kulturmiljösynpunkt är olämpligt att bebygga Norrskensbacken och det norra delområdet, men bedömer att planarbetet inte innebär en så betydande miljöpåverkan att en MKB krävs. Planområdet ligger utanför gränserna för den del av Solhem som är redovisad som kulturhistoriskt värdefull miljö i översiktsplanen. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Se vidare under Kulturhistoriskt värdefull miljö. Storstockholms brandförsvar har inte identifierat någon risk kopplad till spårbunden trafik, transport av farligt gods, drivmedelsstationer eller farliga verksamheter som bedöms påverka planförslaget. Räddningstjänstens framkomlighet och möjlighet att genomföra räddningsinsatser inom planområdet har beaktats i planförslagets utformning. Se vidare under Räddningstjänst och Olycksrisk. Mälarbanan är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Planförslaget avser bostadsbebyggelse på ett avstånd om cirka 60 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 53 (56) meter från spåret och bedöms inte påverka riksintressets funktion och värde negativt. Se vidare under Riksintresse. Planförslaget bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Se vidare under Miljökvalitetsnormer för luft. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Organisatoriska frågor Tidplan Samråd 16 juni 2026 – 7 september 2026 Granskning juni 2027 – september 2027 Antagande januari 2028 Laga kraft, tidigast februari 2028 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Markanvisning Exploateringsnämnden markanvisade 9 november 2023 mark för bostäder inom Solhem 15:3 till Shinelle fastighetsholdings AB och gav exploateringskontoret i uppdrag att träffa markanvisningsavtal. Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov och marklov. Exploateringskontoret ansvarar för att de avtal som krävs upprättas mellan staden och byggaktören. Trafikkontoret ansvarar för besiktning och godkännande av återställande- och anslutningsarbeten av allmän platsmark/gatumark. Byggaktören ansvarar för och bekostar uppförande, drift och skötsel av bebyggelse, anläggningar och utemiljöer på kvartersmark. Byggaktören ansvarar för och bekostar även återställande – och anslutningsarbeten som måste göras i allmän platsmark och som är en följd av byggaktörens bygg- och anläggningsarbeten inom kvartersmarken. Byggaktören ansvarar för och bekostar att marken prepareras för lämplig markanvändning, såsom sanering, ledningsdragningar och dylikt. Byggaktören bekostar eventuella åtgärder för miljöskydd. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 54 (56) Respektive ledningsägare ansvarar för utbyggnad och nya anslutningar av ledningar efter överenskommelse med byggaktör. Huvudmannaskap Stockholms stad är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Avtal Överenskommelse om exploatering ska träffas mellan Stockholms stad och Shinelle Fastighetsholdings AB innan antagande. Avtalet ska reglera kostnader, ansvar, iordningställande, tidplan med mera. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som allmän plats (PARK) ska fortsatt ingå i av Stockholms stad ägd fastighet. De områden av fastigheten Solhem 15:3 (kommunägd fastighet) som ändras från allmän plats (PARK) till kvartersmark (bostäder) ska utgöra två eller flera separata nya fastigheter, som bildas genom avstyckning. Figuren illustrerar föreslagna åtgärder för förändrad fastighetsindlening. Det röda området styckas av från Solhem 15:3 för att bilda nya fastigheter för bostadsändamål. Det gröna området kvarstår som allmän plats (PARK). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 55 (56) Rättigheter Planområdet berörs inte av några befintliga rättigheter. I planförslaget finns utlagt markreservat (g) för gemensam avfallshantering, parkering, grönyta och gångstråk på kvartersmark. Rätt till användning av nämnda funktioner kan säkras genom inrättande av servitut eller gemensamhetsanläggning. Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner PI 4125F Solhöjden från 1960 helt upphör att gälla inom planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsåtgärder sker på initiativ av och bekostas av fastighetsägaren. Gemensamhetsanläggningar Inrättandet av gemensamhetsanläggning bekostas av fastighetsägaren. Framtida drift av gemensamhetsanläggning inom kvartersmark bekostas av fastighetsägaren. Tillkommande driftkostnader Trafikkontoret ansvarar för drift av allmän platsmark/gatumark. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av parkmark. SVOA ansvarar för drift av vatten- och avloppsanläggningar. Tekniska frågor Vatten och avlopp Fastigheterna ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs för att försörja de nya fastigheterna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 56 (56) Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Byggaktören ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande fastigheter med äganderätt. Dagvatten Enligt Stockholm stads åtgärdsnivå ska dagvattensystem fördröja och rena minst 20 millimeter nederbörd, samt ha en mer omfattande rening än sedimentation. Vidare ska det dagvatten som uppstår på kvartersmark fördröjas och renas inom den egna fastigheten. El-, tele- och fibernät Nya ledningar behövs för att ansluta den nya bebyggelsen till el- och telenätet. Fjärrvärme Anslutning till befintligt fjärrvärmenät ska möjliggöras inom planområdet. SLUT Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 --- [Ekologisk utredning - Planärende på samråd Solhöjden.pdf] Solhöjden, Spånga PM ekologisk utredning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning, Solhöjden, är beställd av Exploateringskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Emelie Maniette E-post: emelie.maniette@stockholm.se Telefon: 08-508 876 32 Dnr: 2024-01707 Utgivningsdatum:2026-05-08 Utgivare: Exploateringskontoret, Stockholms stad Omslagsfoto: Ekologigruppen AB Utredningen är levererad av Ekologigruppen AB Kontaktperson: Aina Pihlgren E-post: aina.pihlgren@ekologigruppen.se Telefon: 08 525 201 00 Intern kvalitetsgranskning: Ulrika Hamrén 2026-01-19 Medverkande: Anders Haglund, Ulrika Hamrén, Ebba Melin, Isabelle Severholt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 3 (25) Innehåll Bakgrund och syfte 4 Resultat naturvärdesinventering 5 Naturvärdesobjekt 5 Naturvårdsarter 8 Ekologiska spridningsvägar och ESBO 13 ESBO 15 Skyddsvärda träd 15 Handlingsplanen för biologisk mångfald 18 Konsekvensbeskrivning av planförslaget 19 Planförslag 19 Konsekvenser naturvärdesobjekt 19 Konsekvenser naturvårdsträd 21 Konsekvenser ESBO 21 Konsekvenser spridningssamband/Habitatnätverk 21 Konsekvenser skyddade arter 21 Förslag till anpassningar och åtgärder 23 Skyddsåtgärder och grönkompensation 24 Referenser 25 Bilaga 1. Objektskatalog Bilaga 2. Trädkatalog Bilaga 3. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 4 (25) Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms stad under 2022 genomfört en ekologisk utredning omfattande en naturvärdesinventering (NVI) i enlighet med SIS standard (SS 199000:2014), med tilläggen naturvärdesklass 4 och detaljerad kartering av naturvårdsarter, samt bedömning av projektrisker kopplade till biologisk mångfald (Tabell 1), (Ekologigruppen 2022). Under 2025 utfördes en trädinventering vars resultat presenteras under stycket ”Skyddsvärda träd” i denna rapport och en fågelinventering som redovisas i en separat rapport (Ekologigruppen 2025). Målet med utredningarna har varit att sammanställa kunskap om områdets naturvärden. En fladder- musinventering genomförs under 2026. I uppdraget har det även ingått att beskriva områdets relation till befintliga habitatnätverk för barr- skogsmesar, groddjur och eklevande insekter samt till ESBO (Ekologiskt särskilt betydelsefulla om- råden). En översiktlig bedömning av planförslagets konsekvenser på förekommande naturvärden och omgivande grönstruktur har gjorts. En utredning om fladdermöss har inkluderats men ingen fladdermusinventering har genomförts i området. Inventeringsområdet ligger vid Solhöjden, nära Spånga pendeltågsstation, Stockholm. Avgränsning av inventeringsområdet framgår av Figur 2. En naturvärdesinventering går ut på att kartlägga områden som är betydelsefulla för biologisk mångfald och värdera dem utifrån en standardiserad skala från 1 till 3 eller 4 (Figur 1). Bedöm- ningen utgår från områdets biologiska kvaliteter och vilka arter som utnyttjar det. beskrivs i detalj i SIS rapport (SS 199000:2014). Avgränsningar I en naturvärdesinventering enligt SIS-standard ingår endast kartläggning av områden med värde för biologisk mångfald. Kartläggning av andra ekosystemtjänster ingår inte. En enklare bedömning av landskapssamband (landskapsobjekt) genomförs, men inga avancerade spridningsanalyser. Be- dömningen beskriver det aktuella naturvärdet. Historiskt eller potentiellt framtida naturvärde be- döms ej. För detta uppdrag redovisas inte alla delar som i normalfallet ingår vid en naturvärdesinventering inom Stockholm stad, utan enbart det som bedöms som mest intressanta inför en markanvisnings- tävlan. Den objektsbeskrivning som finns för alla delobjekt i bilaga 1 följder dock krav enligt SIS standard. SIS naturvärdesinventering kan genomföras med olika nivåer, detaljeringsgrader och till- lägg. Upplägget i detta uppdrag visas i Tabell 1. Tabell 1. Naturvärdesinventering, nivå, detaljeringsgrad och tillägg. Kategori Ambitionsnivå Nivå Fält, besöksdatum i fält 2022-07-14 och 2022-10-06 Detaljeringsgrad Medel - minsta karterbara enhet 0,1 hektar Tillägg Naturvärdesklass 4 Detaljerad kartering av naturvårdsarter Figur 1. I en NVI enligt SIS värderas naturområdens betydelse för biologisk mångfald i en tre- eller fyrgradig skala där objekt med klass 1 har högsta naturvärde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 5 (25) Resultat naturvärdesinventering Inventeringsområdet är cirka 1,2 hektar stort och utgörs av skogklädd sydsluttning norr om Spånga pendeltågsstation, samt ett litet skogsparti vid Norrskensbacken. Skogen är till största delen domi- nerad av tall men inslaget av lövträd är stort. Trädåldern varierar i området. Den äldsta skogen finns i den nedre delen av sluttningen. Dungar av gammal tallskog finns också på ömse sidor av Norr- skensbacken. Naturvärdesobjekt Två objekt med högt naturvärde (klass 2), ett objekt med påtagligt värde (klass 3) och två objekt med visst värde (klass 4) har urskilts inom inventeringsområdet. Objekt med högsta naturvärde (klass 1) bedöms inte finnas i området. Objektens lokalisering visas i Figur 2 . I objektskatalogen (bilaga 1) redovisas respektive objekts naturvärde i detalj och här finns också bilder från varje ob- jekt. Nedan summeras resultatet av naturvärdesinventeringen. Naturvärdesobjekt har inget direkt lagligt skydd men i miljöbalkens inledande paragraf (1 kap. 1 §) anges att lagen ska tillämpas så att värdefulla naturmiljöer skyddas och vårdas samt att den biolo- giska mångfalden bevaras. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 kap. 3 §) anger dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt som möj- ligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt (SIS 2014). Figur 2. Kartan redovisar naturvärden i enlighet med bedömning SIS standard. De högsta naturvärdena finns i den södra skogbevuxna delen av sluttningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 6 (25) Högt naturvärde – naturvärdesklass 2 Inom inventeringsområdet har två objekt med högt naturvärde avgränsats (objekt 2 och 4, se Figur 2 och Figur 3). Objekt 2 utgörs av en gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är påfallande stort. Här växer bland annat fem hålträd av tall som bedöms hysa en ålder på runt år. En asfalterad gångväg med belysning löper genom objektet. Antalet naturvårdsarter är mycket högt med beak- tande objektets begränsade storlek och artvärdet bedöms som högt. Tall-levande naturvårdsarter som tallticka och reliktbock förekommer tämligen allmänt och spritt i objektet. Den i Stockholms ovanliga och hotade arten apelticka (VU) påträffades på en asplåga. Objektet 4 utgörs av en gammal tallskog. Gammal tall dominerar helt i trädskiktet och flera av trä- den uppskattas vara över 200 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Förekomst av blom- kålssvamp och tallticka (rödlistad art) utgör dock representanter för arter med högt indikatorvärde som indikerar höga naturvärden. Enligt Skogsstyrelsen ska träd som hyser dessa arter sparas som naturvårdsträd. Figur 3. Objekt 2 (till vänster) är ett område som bedömts hysa högt naturvärde (värdeklass 2). I den gamla tallskog som växer i den nedre delen av sluttningen förekommer ett stort antal naturvårdsarter, däribland rödlistade arter. Även objekt 4 (till höger) hyser en stor mängd gamla tallar men antalet naturvårdsarter är färre. Detta område bedöms ha högt naturvärde (värdeklass 2). Påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 Inom inventeringsområdet har ett objekt med påtagligt naturvärde avgränsats (objekt 5, se Figur 2 och Figur 4). Mer om värdeklass Påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 I denna klass behöver inte varje enskilt objekt vara av betydelse för biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Däremot bedöms objekten vara av särskild betydelse för att den totala arealen av sådana områden ska kunna bibehållas och deras ekologiska kvalitet upprätthållas eller förbättras (se SS 199000:2014). Ekologigruppen tolkar det som att objekt i denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på kommunal nivå och kan vara av betydelse för en sammanhängande grön infrastruktur. Mer om värdeklass högt naturvärde – Naturvärdesklass 2 I denna klass bedöms varje objekt vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional el- ler nationell nivå och de bör så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (miljöbalken 3 kap. 3 §). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 7 (25) Objekt 5 utgörs av en heterogen parkartad tallskog samt en liten öppen gräsmark utmed Norr- skensbacken. Området är till stor del påverkad av parkartad skötsel och som förlängd tomtmark med uppställningsplats för båt, trädgårdskompost etc. Den norra och västra delen är till större delen hävdad som kortklippt gräsmatta. I väster finns ett litet parti med helt öppen gräsmark med en viss artrikedom. Trädskiktet som täcker resten av objektet är talldominerat med ca 150-180 åriga träd. En mycket gammal och grov tall (ca 90 cm i diameter, ca 230 år) växer i kanten i östra delen av ob- jektet. Det utgör ett så kallat särskilt skyddsvärt träd. Antalet naturvårdsarter i objektet är begränsat och inga kända fynd av rödlistade arter finns. Figur 4. I objekt 5 (bild till vänster) växer en av de största tallarna (om inte den största) i stadsdelen. Den mäter nästan en meter i diameter och bedöms vara minst 230 år gammal. Flera andra gamla tallar finns också i objekt 5, som bedöms hysa påtagligt naturvärde (värdeklass 3). Värdena i objekt 3 (bild till höger) bedöms vara mer begränsade (visst natur- värde, värdeklass 4) då gamla träd nästan helt saknas och få naturvårdsarter förekommer. Visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 I utredningsområdet har två området med värdeklass 4 identifierats (objekt 1 och 3, Figur 2 och Fi- gur 4). I värdeklassen saknas oftast för biologisk mångfald viktiga strukturer som exempelvis gamla träd och naturvårdarterna är få har de som förekommer har begränsat indikatorvärde. Objekt 1 ligger längst i söder och utgörs av ett parti med sydvänd sluttning som är starkt påverkad av gångväg och markberedning invid järnvägen. Det viktigaste värdet är det potentiella värdet för insektslivet (solitära bin) samt förekomsten av enstaka naturvårdsarter i form av kärlväxter som kla- rat sig kvar på lokalen trots den starka påverkan. Biotopvärdet dras ned på grund av förekomsten av flera invasiva arter och bedöms också som lågt på grund av störning som uppkommit genom sprängning och utfyllnad av mark. Centralt i området ligger objekt 3 som är ett lövrikt skogsparti med yngre skog, där det bara före- kommer ett enda gammalt träd (Figur 4). Objektet har sannolikt ändå en funktion för artgrupper som fladdermöss och kanske även fåglar. Mer om värdeklass visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upp- rätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Ekologigrup- pen tolkar det som att denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal nivå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 8 (25) Naturvårdsarter En naturvårdsart är en art med specifika krav på sin miljö. Genom sin förekomst signalerar arten att det finns naturvärden i ett område och att det kan finnas fler sällsynta och/eller rödlistade arter. I området har 17 naturvårdsarter påträffats i samband med naturvärdesinventeringen 2022 och yt- terligare 10 naturvårdsarter fåglar noterades vid fågelinventeringen 2025. Arter funna under natur- värdesinventeringen redovisas i Figur 5 och Tabell 2 och fynd av naturvårdsrelevanta fåglar som noterades vid fågelinventeringen 2025 redovisas i Tabell 3. Tabell 2. Naturvårdsarter påträffade vid inventeringen 2022, exklusiva arter med ringa indikatorvärde. Arterna är listade och färgmarkerade efter hur väl de indikerar höga naturvärden. Kolumnen Skydd anger vilken paragraf i artskyddsför- ordningen (ASF) som skyddar arten. Kolumnen RK anger rödlistningskategori enligt följande: NT - nära hotad, VU – sårbar. Apelticka - VU Mycket högt Objekt: 2, ett exemplar Reliktbock - NT Mycket högt Objekt: 2, flertal Blomkålssvamp - - Högt Objekt: 4 två ex Grovticka - - Högt Objekt: 2, flertal Lundtrav - - Högt Objekt: 5, enstaka Stor fetknopp - - Högt Objekt: 1, enstaka Tallticka - NT Högt Objekt: 2 flertalet ex, 4 ett ex Backtujamossa - - Visst Objekt: 5 Knägräs - - Visst Objekt: 3 Skogsalm - CR Visst Objekt: 1 Tjärblomster - - Visst Objekt: 1 Tulkört - - Visst Objekt: 1 Vit vaxskivling - - Visst Objekt: 5 Av de påträffade arterna så utgör apelticka den ovanligaste och mest skyddsvärda arten. Den växte på en kullfallen asp (asplåga) i objekt 2. Arten är hotad i Sverige (rödlistekategori sårbara arter VU) och har endast ett fåtal aktuella växtplatser i kommunen. Många av naturvårdsarterna med högre indikatorvärden är arter som är knutna till tall på ett eller annat vis. Dessa är skalbaggen reliktblock och tallticka (rödlistade NT), grovticka och blom- kålssvamp. Växten lundtrav är knuten till kalkrika gräsmarker. Mer om naturvårdsarter Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av Artdata- banken SLU i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Naturvårdsarterna är olika bra på att indikera naturvärde. Ekologigruppen delar in dem i olika kategorier (indikator- värde) med klasserna mycket högt, högt, visst och ringa, beroende på miljökrav och sällsynthet. Mycket högt indi- katorvärde används exempelvis för ovanliga, rödlistade eller hotade arter, samt för arter med höga krav på miljön där de förekommer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 9 (25) Skyddade arter Nedan redovisas arter som är skyddade enligt svensk lag, artskyddsförordningen (SFS 2007:845, se faktaruta). Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en svensk lagstiftning som bland annat innebär fridlysning av ett antal arter, däribland alla vilda fågelarter, flera groddjursarter samt alla fladdermöss. Olika arter har olika skydd beroende på vilken paragraf i artskyddsförordningen som reglerar dem. Till förordningen hör två artlistor, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, det vill säga att det inte är tillåtet att samla in, skada eller döda de listade ar- terna. För fåglar och andra djur listade i bilaga 1 är dessutom deras livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Dispens från förbuden som gäller djur och växter uppräknade i bilaga 1 kan endast erhållas om projektet eller pla- nen är av allt överskuggande allmänintresse. Därför är det i de flesta fall alltid nödvändigt att genomföra skyddsåt- gärder för att undvika dispensprövning. Dispenskraven för arter listade i bilaga 2 är inte lika stränga. Figur 5. Kartan redovisar fynd av naturvårdsarter (ej fåglar) i utredningsområdet, med undantag för arter som bedömts ha ringa indikatorvärde. Dessa redovisas på objektsnivå i bilaga 1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 10 (25) Skyddade arter enligt 4 § artskyddsförordningen Fåglar och fladdermöss är skyddade enligt 4§. Skyddet skiljer sig lite åt för de båda artgrupperna, vilket beskrivs närmare nedan. Fåglar I samband med fågelinventeringen 2025 påträffades 31 fågelarter (Ekologigruppen 2025). Av dessa bedöms tio arter vara naturvårdsrelevanta och redovisas i Tabell 3. För fem av de naturvårdsrele- vanta arterna (björktrast, gråkråka, grönfink, svartvit flugsnappare och tofsmes) är bedömningen att de har fortplantningsområden/revir inom inventeringsområdet. Utöver de naturvårdsrelevanta arter som observerades vid inventeringen finns inga ytterligare naturvårdsrelevanta arter noterade i data- basen Artportalen (sökning mellan år 2000 – 2025). Alla svenska fåglar är fridlysta enligt 4 § art- skyddsförordningen, se faktaruta. Tabell 3. Tabellen redovisar naturvårdsrelevanta arter som noterades vid inventeringen. RK=Rödlistekategorier; NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad. LC=livskraftig. Art RK Förekomst Datum Björktrast NT Ett par björktrastar noterades med ett permanent revir som omfattar majori- teten av inventeringsområdet. I södra delen hittades ett bo där paret konsta- terades häcka 2025. 2025-03-08, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Fiskmås NT Två fiskmåsar har setts flyga förbi inven- teringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. 2025-04-15, 2025-05-29 Gråkråka NT Ett par gråkråka har påträffats med per- manent revir som omfattar hela inven- teringsområdet och även sträcker sig ut- anför det. Det är troligt att paret häck- ade inom eller strax utanför invente- ringsområdet 2025. 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Gråtrut VU En gråtrut har setts förbiflygande vid ett tillfälle. Arten bedöms inte häcka inom inventeringsområdet 2025. Det är 2025-03-19 Artskyddsförordningen 4 § Det är förbjudet att: avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte stör- ningen saknar betydelse för att: a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till denna nivå Förbuden gäller inte jakt efter fåglar. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 11 (25) Fladdermöss I utredningsområdet förekommer sannolikt områden som för i regionen vanliga fladdermössarter (till exempel nordfladdermus och dvärgpipistrell) nyttjas för födosök under fortplantningstid. Det finns mycket stor sannolikhet för tidvis förekomst av fladdermöss i alla de skogklädda objekten, det vill säga 2-5. I objekt 2 finns det hålträd som kan vara plats för bon där koloniplatser kan före- komma. Någon inventering har inte skett och arterna är svåra att identifiera utan speciell invente- ringsutrustning, vilket gör att fynd inte finns rapporterade i Artportalen. För fladdermöss (som om- fattas av §4a) är skyddet starkare än för fåglar. Förutom att arterna är fridlysta är det också förbju- det att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser, samt att avsiktligt störa dem. Detta innebär att arterna har ett långtgående skydd, och vanligen att hänsyn, anpassningar och skyddsåtgärder är nödvändiga för att säkerställa att det inte uppstår konflikt med artskyddet. Art RK Förekomst Datum möjligt att arten häckar på något av hustaken utanför inventeringsområdet. Grönfink EN Två par grönfink har noterats med per- manenta revir som omfattar delar av in- venteringsområdet och sträcker sig ut- anför det. Det är troligt att dessa häck- ade inom eller strax utanför invente- ringsområdet 2025. 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Kungsfågel LC Två ex, obs i häcktid, möjlig häckning. Paret sågs endast vid ett tillfälle varför bedömningen är att arten inte häckade i detaljplaneområdet 2025. 2025-03-19 Svartvit flugsnap- pare NT Två par svartvit flugsnappare har note- rats med permanenta revir. Ett av revi- ren ligger inom inventeringsområdet i den södra delen. Detta par konstatera- des häcka i en holk som var uppsatt på en tall nära en trädgård. Det andra revi- ret ligger helt utanför inventeringsområ- det men inom den buffertzon som också inventerades. Det är troligt att pa- ret häckade inom det avgränsade revi- ret. 2025-05-14, 2025-05-29 Tofsmes LC Ett par, permanent revir, trolig häck- ning. Paret sågs vid de två sista invente- ringstillfällena. 2025-05-14, 2025-05-29 Tornseglare EN Fyra tornseglare sågs födosöka i luft- rummet ovanför inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom invente- ringsområdet, men det är möjligt att de häckar under taket i något lämpligt hus i närområdet. 2025-05-29 Östersjötrut VU Fyra östersjötrutar har setts flyga förbi inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. 2025-04-15, 2025-05-29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 12 (25) Nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) är en av arterna som kan finnas i området, eftersom miljöer med naturvärden förekommer och arten är tämligen vanligt förekommande i denna typ av områden i Stockholmsregionen. Nordfladdermus är en mycket vanlig art med ett generellt biotopval och före- kommer i nästan alla miljöer, den är ofta vanlig även inne i städer. Arten jagar många gånger över villaträdgårdar och kan till skillnad från många andra fladdermusarter ibland ses jaga även under ga- tubelysning. Nordfladdermus bildar enbart kolonier i hus. Eftersom arten är rödlistad som nära hotad (NT) bedöms bevarandestatusen inte vara gynnsam på nationell nivå (ArtDatabanken 2020). Indikationer finns på att arten minskar i hela södra Sverige, vilket är baserat på två geografiskt begränsade studier där arten uppvisar en kraftig minskning. Minskningstakten har uppgått till 27,5 (5–50) % under de senaste 20 åren. Förklaringar till minsk- ningen saknas, men minskad tillgång till lämpliga byggnader för kolonier kan vara en orsak, och/el- ler en generell minskad tillgång på insekter i landskapet. I Stockholms län är arten fortfarande ganska vanligt förekommande och den är tillsammans med dvärgpipistrell ofta den art man först observerar vid fladdermusinventeringar i bebyggda områden. Det är dock oklart huruvida arten har en pågående populationsminskning även i Stockholms län. Då data saknas, antas av försiktighets- principen att den regionala och även lokala bevarandestatusen är densamma som på nationell nivå, det vill säga dålig. Även dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) kan finnas i området av motsvarande anledning som för nordfladdermus. Dvärgpipistrellens krav på livsmiljön är inte särskilt specifik, utan arten förekom- mer i flera typer av miljöer. Arten förekommer i gles barr- och lövskog, i brynmiljöer, parker, träd- gårdar och vid sjöar och vattendrag. Den är dock något vanligare i glesa lövskogar som till exempel i parker med glest bestånd av grova ädellövträd. Arten är vanlig i städer där den likt nordfladdermus ofta kan ses jaga vid gatlampor. Kolonierna kan bli stora och kan finnas i både hus och ihåliga träd. Arten är mycket vanlig i södra Sverige med en utbredning upp till Dalälven och kustnära delar av Gästrikland, fynd av arten har även rapporterats i Ångermanland (Artportalen 2022). Antalet repro- duktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande popu- lationsförändring och arten är inte rödlistad (Artdatabanken 2020). Nationell bevarandestatus be- döms därmed som gynnsam. I Stockholms-området är dvärgpipistrell den art man oftast registrerar vid fladdermusinventeringar, särskilt i stadsnära områden. Den lokala populationens bevarandesta- tus bedöms därmed som gynnsam. Även om dvärgpipistrell inte anses vara särskilt känslig för belysning bedöms ändå ökad belysning i dess livsmiljöer som det största hotet på längre sikt. Belysning intill kolonier bedöms vara mycket negativt för arten. Ytterligare en art är större brunfladdermus (Nyctalus noctula) är liksom nordfladdermus och dvärgpi- pistrell en ganska vanligen förekommande art i Stockholmsområdet, det tycks dock förekomma en stor variation inom länet. Arten har tämligen stora hemområden, kan jaga i alla typer av öppna och halvöppna miljöer och flyger ofta långa sträckor för att födosöka. Större brunfladdermus bildar främst kolonier i håligheter i träd. I det fall att arten förekommer kring Solhöjden nyttjas planområ- det troligen främst för födosök som en del av ett mycket större område, och planens naturmark ut- gör då sannolikt en mycket liten och ganska obetydlig del. Förekomst av mustasch/taigafladdermus (Myotis mystacinus/Myotis brandtii) är mindre troligt att de regelbundet förekommer på platsen. Dessa är arter som främst lever i större skogspartier, samt ge- nerellt är ljusskygga arter som undviker områden med mycket belysning och större vägar. Beskrivningen av de enskilda arternas krav på livsmiljö har främst hämtats från ArtDatabankens artfakta (ArtDatabanken 2022) och från artikeln ”Fladdermusfaunan i Sverige – arternas utbredning och status 2020” (de Jong m.fl. 2020). En inventering av fladdermöss genomförs i området under 2026. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 13 (25) Skyddade arter enligt 9 § i artskyddsförordningen I artskyddsförordningens bilaga 2 listas fridlysta arter som är skyddade enligt 9 §. En art som är skyddad enligt 9 § och som finns i området är liljekonvalj. Arten är skyddad från att skadas från kommersiell insamling. Skyddet rör inte påverkan från exploatering av arternas livsmiljö och den utgör därmed ingen projektrisk. Ekologiska spridningsvägar och ESBO Att bevara och sköta om naturområden som är så kallade ekologiska värdekärnor är en grundläg- gande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bevara fun- gerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. För att kunna bevara dessa värdekärnor är det viktigt att peka ut var i landskapet det finns särskilt viktiga spridningsvägar som kan fungera som länkar mellan livsmiljöerna. Ekologiska spridningssamband ger en bild av hur exempelvis olika områden med ädellöv eller barrskog hänger ihop och hur olika artgrupper potentiellt kan utnyttja resurser och röra sig i landskapet. En spridningsanalys görs utifrån representativa arter eller artgrup- per kopplade till en viss typ av livsmiljö, och i fallet med ek- och ädellövmiljöer utgår analysen från skalbaggar knutna till ek. I fallet med barr- och blandskogsmiljöer utgår analysen från barrskogsme- sar. Planområdet berörs av två av Stockholms stads habitatnätverk, ett för barrskogsmesar och ett för fladdermöss, se Figur 6. Dessa områden finns presenterade på Stockholms stads dataportal (http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/). Planområdet ingår inte i något habitatnätverk för groddjur eller för eklevande insekter, se Figur 6. Barrskogsfåglar Barrskogslevande arter är genom sin ekologi mer beroende av barrskog och lever vanligtvis inte i ädellövdominerade miljöer. Många arter är också beroende av att det finns tillgång till större sam- manhängande barrskogsområden. Fokusart för denna analys är barrskogsmesar. Barrskogsmesar är en grupp fåglar som utgörs av arterna tofsmes (Lophophanes cristatus), talltita (Poecile montanus) och svartmes (Periparus ater) (Miljöförvaltningen Stockholms stad 2023). Planområdet ingår i ett habitatnätverk för barrskogsmesar och är klassat som en potentiell klivsten. Med klivsten menas ett litet område som genom sitt läge och innehåll kan länka samman minst två livsmiljöområden inom möjligt spridningsavstånd. Planområdet bidrar till att länka ihop skogsområ- den som ligger norr om planområdet, vid Tensta dalen, och skogsområden öster om planområdet mellan Bromsten och Rissne. Fladdermöss Enligt miljöförvaltningens analys av habitatnätverk för skogslevande fladdermöss (baserat på en rapport av Ecocom 2019) har inventeringsområdet medelgod potential för födosökning hos flad- dermöss som är knutna till skogliga miljöer. Utförd modellering fokuserar främst på skogslevande arter av fladdermöss med behov av sammanhängande grönska och lägre tolerans mot ett uppdelat (fragmenterat) landskap. Därmed fokuserar inte analysen på ”tåligare” arter av fladdermöss, såsom nordfladdermus och dvärgpipistrell, som kan födosöka även i bebyggda och belysta områden och parkmark. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 14 (25) Figur 6. Figuren visar habitatnätverk för skogslevande fladdermöss (Ecocom 2019) och habitatnätverk för barr- skogsmesar, groddjur och ädellövträdslevande insekter (Miljöförvaltningen Stockholms stad 2023). Kartorna vi- sar potentiella livsmiljöer/klivstenar/lekvatten för de specifika fokusarterna och potentiella aktivitetszoner som utgör lämplig livsmiljö för spridning eller födosök. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 15 (25) ESBO Inventeringsområdet ingår inte i något utpekat ESBO (ekologiskt särskilt betydelsefullt område) och ingår inte i något kärnområde, någon livsmiljö för skyddsvärda arter eller spridningszon, se Fi- gur 7. Figur 7. Kartan visar planområdet i förhållande till ESBO (Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden). Skyddsvärda träd Under 2025 utfördes en trädinventering för att komplettera utredningarna. Inom inventeringsområ- det har 68 träd positionsbestämts (se Tabell 4 och Figur 9). Av dessa är 30 träd särskilt skyddsvärda träd (klass 1) och 38 skyddsvärda (klass 2). Träden utgörs av 67 äldre tallar och en asp. En tall be- döms vara anmärkningsvärt gammal, mellan 250-299 år, se Figur 8. På 7 träd gjordes fynd av rödlis- tade arter. Flera av träden hyser den rödlistade vedsvampen tallticka och 4 träd har bohål. Träden är spridda i inventeringsområdet. Inventerade träd presenteras i tabell 4 och Figur 9 nedan samt i bilaga 2, där träd-ID, trädart, stam- diameter, ålder, biologiskt värdefulla strukturer och värdeklass redovisas. Bedömningsgrunder finns i bilaga 3 - Metodik för klassificering av naturvärdesträd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 16 (25) Tabell 4. Förteckning över inmätta träd i området. För karta med placering av träden, se Figur 9 nedan. Enskilda träd med ID-nummer finns beskrivna i bilaga 4. Art Antal särskilt skyddsvärda träd, klass 1 Antal skyddsvärda träd, klass 2 Antal hålträd Totalt antal träd Tall 30 37 4 67 Asp - 1 1 1 Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) Totalt har 30 särskilt skyddsvärda träd identifierats under inventeringen. Träden består av gamla tallar där en del av dessa träd har bohål och förekomst av de rödlistade arterna tallticka och reliktbock. De enskilda träden med respektive ID-nummer finns beskrivna i bilaga 2. Träd av klass 1 är särskilt skyddsvärda. Dessa träd är särskilt värdefulla för att bibehålla hög biologisk mångfald i trädmiljöer och kan ofta hysa en känslig och skyddsvärd flora och fauna av rödlistade arter. Naturvårdsverket rekommenderar samråd kring särskilt skyddsvärda träd om det planeras åtgärder som bedöms påverka trädet eller väsentligt ändra naturmiljön (Naturvårdsverket 2023). Figur 8. Bilden visar den äldsta särskilt skyddsvärda tallen (250-299 år) i nordöstra delen av inventeringsområdet, med en diameter på 78 cm. Tallen hade över 6 fruktkroppar av tallticka samt flertalet stora bohål med en diameter över 10 cm. Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) Med särskilt skyddsvärda träd avses följande (Naturvårdsverket 2021):  Jätteträd; träd ≥ 1 meter i diameter.  Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år.  Grova hålträd; träd ≥ 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 17 (25) Figur 9. Karta över skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd inom inventeringsområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 18 (25) Övriga naturvärdesträd Det är inte bara träd som är särskilt skyddsvärda som hyser naturvärden och i sin tur bidrar till att stärka ett områdes naturvärden och dess biologiska mångfald. Ytterligare en kategori av naturvärdes- träd, skyddsvärda träd (klass 2), har lagts till för att innefatta träd som också hyser andra naturvärden men inte uppfyller definitionen för särskilt skyddsvärda träd. Dessa ska ses som efterföljare och kom- mande ersättningsträd till de särskilt skyddsvärda naturvärdesträden. De skyddsvärda träden har även ett värde i stadens handlingsplan för biologisk mångfald, se kommande avsnitt nedan. Skyddsvärda träd (klass 2) Totalt påträffades 38 skyddsvärda träd (klass 2) i inventeringsområdet. 37 av dessa var tallar och ett träd var en asp. Klassningen är hos majoriteten av träden baserad på trädets ålder men även på grovlek. Dessa 38 träd bedöms värdefulla för att bibehålla en hög biologisk mångfald i området. Enskilda träd med ID-nummer finns beskrivna i bilaga 2. Handlingsplanen för biologisk mångfald I Stockholms handlingsplan för biologisk mångfald (Stockholms stad 2020) lyfts vissa naturkvalitéer som är strategiskt viktiga att fokusera på för Stockholms biologiska mångfald. Bland de uppräknade naturkvalitéerna nämns bland annat ”Stockholms rika förekoms av äldre ekmiljöer med jätteekar uppskattade för sina höga natur-, kultur- och rekreationsvärden”. Miljöerna vid Solhöjden med påtagligt och högt na- turvärde utgörs till mycket stor del av miljöer med gamla tallar. De i detaljplaneområdet relevanta naturkvaliteterna och arterna är markerade med fetstil.  Gamla tallar (reliktbock, tallticka)  Gamla ekar (bredbandad ekbarkbock, brun guldbagge)  Fladdermöss (mustaschfladdermus/taigafladdermus)  Groddjur (större vattensalamander, padda) Skyddsvärda träd (klass 2) Med skyddsvärda träd avses följande:  Mycket grova träd; , tall, gran > 70 centimeter i diameter, bok, ek > 80 centimeter i diameter, skogs- lönn, lidar, triviallöv > 70 centimeter i diameter, Alm, Ask, oxel, sälg > 60 centimeter i diameter och hägg, rönn > 50 centimeter i diameter.  Gamla träd; tall, ek och bok 150-199 år, gran 120-199 år, samt övriga lövträd 90-139 år.  Hålträd; träd < 0,4 meter i diameter på det smalaste stället upp till brösthöjd med välutvecklad hålig- het i stam.  Träd med välutvecklade trädstrukturer (spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, sav- flöde, sockelbildning, brandljud eller kolad ved)  Träd med påväxt av rödlistad art eller flera värdearter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 19 (25) Konsekvensbeskrivning av planförslaget Planförslag Vid Solskensbrinken/Norrskensbacken i Spånga planeras för ny bebyggelse i form av 13 radhus, se förslag på situationsplan i Figur 10, från maj 2026. Figur 10. Situationsplan som visar planerad bebyggelse, från maj 2026. Konsekvenser n aturvärdesobjekt Planerad bebyggelse inom planområdet kommer att påverka delar av naturvärdesobjekt 2 och 4 med högt naturvärde (klass 2) och del av naturvärdesobjekt 3 med visst naturvärde (klass 4), se Fi- gur 11. Naturvärdesobjekt 1 med visst värde och naturvärdesobjekt 5 med påtagligt värde kommer inte att påverkas av planerad bebyggelse, se Figur 11. Påverkan på objekt med högt naturvärde Stora delar av naturvärdesobjekt 4 kommer att bebyggas med flera hus. Den natur som påverkas utgörs av gammal tallskog med gamla tallar där flera träd uppskattas över 200 år gamla. En mindre del av naturvärdesobjekt 2, den norra delen, kommer att bebyggas med ett hus. Objektet utgörs av gammal tallskog med mycket gamla tallar (cirka 250 år). Exploateringen innebär att cirka 2100 kvadratmeter naturmark med höga naturvärden (klass 2) tas i anspråk. Skogsmark med höga naturvärden går som regel inte att återskapa eller kompensera för, då det ofta tar lång tid (uppåt hundratals år) att bygga upp den biologiska mångfald som finns här. Enligt SIS svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014) ska varje enskilt område med natur- värdesklass höga värden (klass 2) bedömas vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 20 (25) Miljön och tallskog som ingår i områden med högt naturvärde är utpekad som prioriterade i hand- lingsplanen för biologisk mångfald (tallmiljöer, gamla tallar med reliktbock och tallticka) (Stock- holms stad 2020). Baserat på ovanstående, och att en stor del av området tas i anspråk, medför genomförandet av byggplanerna stora negativa konsekvenser på naturvärden med högt naturvärde. Figur 11. Kartan visar planerad bebyggelse/situationsplan och hur den överlappar med naturvärdesbiotoper och skydds- värda träd. En ring runt träden markerar förekomst av rödlistad art. Planerad bebyggelse utgår från dwg-filer daterade 2026-04-30. Påverkan på objekt med visst natur värde En del av naturvärdesobjekt 3 med visst naturvärde kommer att tas i anspråk och bebyggas med ett hus. En skyddsvärd asp kan komma att påverkas negativt. Exploateringen innebär att cirka 300 kvadratmeter naturmark med visst naturvärde (klass 3) tas i anspråk. Genomförandet av byggplanerna medför små negativa konsekvenser på naturvärdena med visst värde. Påverkan på värdefulla tallmiljöer Naturvärdesobjekt 2 och 4 har värdefulla tallmiljöer med hög frekvens av skyddsvärda tallar samt förekomst av de rödlistade arterna reliktbock och tallticka som är knutna till äldre tallar. Den plane- rade exploatering kommer att påverka ett flertal särskilt skyddsvärda tallar, se nedan. Bebyggelsen kommer dock inte att påverka några fynd av tallticka eller reliktbock. Genomförandet av byggplanerna medför stora negativa konsekvenser på tallmiljöer lokalt på plat- sen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 21 (25) Konsekvenser n aturvårdsträd Den planerade bebyggelsen medför att 14 särskilt skyddsvärda tallar (klass 1) och 19 skyddsvärda tallar (klass 2) behöver tas ner eller riskerar att påverkas indirekt. En skyddsvärd asp (klass 2) be- döms också påverkas av bebyggelsen, se Figur 11. Påverkan på gamla och mycket gamla träd är oåterkalleliga, och eftersom ersättningstiden för gamla träd är så pass lång så är det mycket svårt att kompensera för påverkan på dessa strukturer. Stor vikt bör således läggas på att undvika skada eller negativ påverkan på områdets skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd. Den planerade bebyggelsen innebär stora negativa konsekvenser för naturvårdsträd. Konsekvenser ESBO Planområdet ligger inte innanför något ESBO och bedöms inte påverka något kärnområde, någon livsmiljö eller något spridningssamband, se Figur 7. Konsekvenser s pridningssamband/Habitatnätverk Barrskogsarter Planområdet ingår i ett habitatnätverk för barrskogsmesar och är klassat som en potentiell klivsten och bidrar till att länka ihop skogsområden norr och öster om planområdet, se Figur 6. Den planera bebyggelsen innebär att delar av en potentiell klivsten minskar i yta och spridningen kan påverkas negativt. Omgivande barrskogsområde är fragmenterat (uppdelat) av bebyggelse och byggplanerna bidrar till ytterligare fragmentering av barrskogsområdet, vilket ytterligare försvagar den ekologiska funktionen. Exploateringen innebär små negativa konsekvenser på stadens samlade spridningssamband för barrskogsmesar, då inget kärnområde/livsmiljö påverkas. Skogslevande fladdermöss Habitatnätverket för fladdermöss påverkas lokalt genom att naturmark tas i anspråk och den totala ytan naturmark där fladdermöss tidvis kan födosöka i området därmed minskar. Ur ett kommunalt perspektiv blir påverkan dock liten och obetydlig då platsen angränsar till spårområde och Spångas upplysta kvartersmark som sannolikt har begränsat värde för de skogslevande fladdermus som habi- tatnätverket avser. Arter knutna till ädellövmiljöer Planområdet ingår inte i något habitatnätverk för eklevande insekter och planerna bedöms inte på- verka några ädellövmiljöer eller arter knutna till ädellöv, se Figur 6. Groddjur Planområdet ingår inte i något habitatnätverk för groddjur och planerna bedöms inte påverka några groddjur eller livsmiljöer för groddjur, se Figur 6. Konsekvenser s kyddade arter Fåglar I samband med fågelinventering 2025 påträffades 31 fågelarter vid Solhöjden. Av dessa var tio arter naturvårdarelevanta och 21 vanligt förekommande arter. För fem av de naturvårdsrelevanta arterna (björktrast, gråkråka, grönfink, svartvit flugsnappare och tofsmes) är bedömningen att de har fort- plantningsområde/revir inom planområdet. Den planerade bebyggelsen riskerar att delvis påverka ett revir med grönfink, ett revir med grå- kråka, ett revir med björktrast och ett revir med tofsmes. För grönfink, gråkråka och björktrast Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 22 (25) bedöms skyddsåtgärder behöva genomföras. Bebyggelsen bedöms inte påverka reviret med svartvit flugsnappare. Påverkan på fågelarterna, samt förslag till åtgärder för ekologisk kontinuitet, kommer att utredas inom ramen för en artskyddutredning. Om skyddsåtgärder genomförs bedöms konsekvenserna kunna bli små eller obetydliga. Fladdermöss Ingen fladdermusinventering har tidigare genomförts i planområdet men en riktad inventering av fladdermöss kommer att genomföras under 2026. Om det förekommer fladdermöss inom planom- rådet så kommer även en artskyddsutredning för fladdermöss att tas fram. Inga fladdermöss finns rapporterade i databasen Artportalen från planområdet eller dess direkta närhet. Avsaknad av rapporterade fynd inom planområdet betyder inte att det inte finns några flad- dermöss där. Utifrån erfarenheter från liknande områden i Stockholmstrakten, och eftersom områ- dets naturmiljöer hyser vissa förutsättningar för fladdermöss, är det troligt att de i Stockholm van- ligt förekommande arterna nordfladdermus och dvärgpipistrell tidvis kan förekomma inom plan- området. Områdets bitvis glesa tallskog och förekomst av äldre träd och inslag av hålträd utgör po- sitiva faktorer, medan områdets fragmentering och begränsade storlek är negativa faktorer. Direkt söder om planområdet ligger spårområden och upplysta stadskvarter kring Spånga station, vilket vanligen inte utgör värdefulla miljöer för fladdermöss. Åt norr är villakvarteren glesare och grönare vidare upp mot Spångadalens/Tenstadalens skogskanter. Genom att naturmark med naturvärden och skyddsvärda träd tas i anspråk och försvinner (stor del av område 4, samt del av 2 och 3), vilka troligen används av fladdermöss under fortplantningstid, minskar tillgången till födosöksområden i närområdet. Fortsatt planering bör av försiktighetsskäl utgå från att skyddsåtgärder behöver genomföras, för att undvika konflikt med artskyddsförordningen. Åtgärder bör utföras i nära anslutning till planområ- det och/eller i områdets övriga skogsdungar upp mot Spångadalens/Tenstadalen. Skyddsåtgärder för fladdermöss består ofta i åtgärder för att förbättra dels födotillgången, dvs åtgärder som gynnar insekter, dels att göra det lättare för fladdermöss att jaga dessa insekter. Konkret innebär detta ofta att gynna insektsrika miljöer, i detta fall kantzoner och skogsbryn med blommande och bärande buskar och träd, bevara och skapa stående och liggande död ved (faunadepåer). Plantering av bus- kar och träd, samt slyröjning och naturvårdsgallring kan utföras för att gynna lövträd och skapa en flygvänlig och gles miljö där fladdermössen kan jaga. Fladdermusholkar som sättas upp träd som står i kanter mot öppen mark, kan vara ett värdefullt komplement. Synergier finns ofta att hämta med de skyddsåtgärder som tas fram för fåglar i samband med den artskyddsutredning som kom- mer tas fram. Kärlväxter Inga skyddade kärlväxter förekommer inom planområdet och konsekvenserna av byggplanerna be- döms som obetydliga. Groddjur Inga groddjur förekommer inom planområdet och konsekvenserna av byggplanerna bedöms som obetydliga. Övriga naturvårdsarter Planförslaget innebär att ett fynd av blomkålssvamp, en art med högt indikatorvärde, tas i anspråk. Konsekvenserna för övriga naturvårdsarter bedöms bli små. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 23 (25) Förslag till anpassningar och åtgärder När obebyggd mark tas i anspråk finns risk att värdefulla naturområden och biotoper för olika arter försvinner, vilket innebär en förlust av biologisk mångfald. Därför är det nödvändigt att redan i ett tidigt skede i en exploateringsprocess ta hänsyn till naturvärden och biologisk mångfald. Bebyggelse av områden med skyddsvärda arter regleras av artskyddsförordningen. Nedan ges förslag till åtgärder för att minimera planens påverkan på den biologiska mångfalden. Spara naturmark i samtliga skeden. Den viktigaste åtgärden är att bevara så mycket naturmark som möjligt, och skyddade arters livsmiljöer, inom planområdet. Speciellt i finplanering, detaljpro- jektering och genomförande kan ytterligare naturmark försvinna till följd av ledningsdragningar, be- hov av etableringsområden, av byggtekniska skäl, till exempel hur sprängning och schakt kan ge- nomföras, behov av byggställningar och sponter. Det är därför av stor vikt att välja tekniska lös- ningar som sparar naturmark, samt att avgränsa byggområdet tydligt med byggstaket, utanför vilket inget arbete får ske. Terränganpassning och minimerad schakt är viktigt. En arbetsplatsdisposition (ADP) kan tas fram i samarbete med byggaktörer, och specificera hantering av mark i avtal med ex- ploatör. Bevara områden eller ta stor hänsyn till områden med högt naturvärde, klass 2 i planeringen. Så mycket som möjligt av dessa naturvärdesobjekt bör planläggas som naturmark för att säkerställa värden knutna naturmiljön bevaras och kan utvecklas. Ta stor hänsyn till områden med påtagligt naturvärde, klass 3. Även dessa naturvärdesobjekt bör planeras så att värden knutna värdefulla gamla träd bevaras och kan utvecklas i så stor utsträck- ning som möjligt inom ramen för naturmark eller kvartersmark. Bevara och skydda skyddsvärda träd genom god planering och skyddsåtgärder. Bevara sär- skilt skyddsvärda tallar, i detta fall flertalet tallar med ålder över 200 år inom objekt 4, samt så många som möjligt av skyddsvärda tallar (>150 år gamla) inom objekt 2 och 4. Att hus läggs inom cirka 10 m från gamla tallar innebär en risk för att rotsystem kan påverkas negativt, och i dessa fall bör åtgärder vidtas för at skydda rötterna vid schakt. En arborist kan behövas anlitas för att av- gränsa rotområdet och bistå i hantering av träden. Beakta biologiska spridningsvägar och undvik fragmentering av skogsmiljöer. Ett av de största hoten mot biologisk mångfald är att skogar splittras upp i mindre fragment genom bebyggelse. Små skogspartier kan inte hysa så många arter som stora. Genom att koncentrera byg- gande minskas denna påverkan. Säkerställ att det även efter bebyggelse finns en fungerande öst-västlig spridningsväg för arter knutna till barrträd. Detta kan göras genom att bevara så stora delar som möjligt av objekt 2 och objekt 5 obebyggt. Att bevara ett inslag av tallar på kvartersmark minskar också den negativa påver- kan på spridningssambanden. Tillse att artrika gräsmarkspartier finns kvar efter bebyggelse. I objekt 5 finns mindre partier med gräsmark som hyser en viss artmångfald vad gäller växter (lundtrav) och ängslevande svampar. Tillse att genom skydd eller återskapande av sandig och kalkrik gräsmarksmiljö bibehålla en mindre gräsmarksyta som hyser arter som exempelvis lundtrav och andra mer krävande arter. Bekämpa invasiva arter på naturmark. I de flesta av objekten förekommer invasiva arter, till ex- empel spärroxbär, kaukasiskt fetblad och sibiriskt fetblad. Att bekämpa dessa höjer kvaliteten på den kvarvarande naturmarken i planen. Beakta ekosystemtjänster i planering och gestaltning. För att minska påverkan på den biolo- giska mångfalden bör åtgärder för bevarande av och tillhandahållande av nya ekosystemtjänster i området genomföras. Detta kan till exempel ske genom utformning av värdeskapande växtlighet som ängsmarkspartier, småmiljöer för insekter (till exempel sandiga sydslänter och bihotell) och andra landskapselement på naturmark. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 24 (25) Spara nedtagna träd på plats eller i närområdet som död ved i faunadepåer. Död ved är ofta en bristvara i landskapet, och genom att spara ett urval av nedtagna träd och lägga kvar dem på lämplig plats kan många arter gynnas. Skötsel av intilliggande naturmark. Tallar är ljuskrävande träd och gynnas ofta av att till exempel yngre gran som skuggar gallras bort. Även lövträd, och blommande/bärande träd som rönn, gynnas av mer ljusöppna förhållanden. Detta i sin tur kan gynna områdets fåglar och fladdermöss. Skyddsåtgärder och grön kompensation Skyddsåtgärder för fåglar respektive fladdermöss kommer specificeras närmare i rekommenderade artskyddsutredningar. För att minimera projektrisk rörande fladdermöss så bör man beakta att för- utsättningar för fladdermöss efter bebyggelse inte får försämras nämnvärt inom planområdet som helhet. Som orientering omfattar skyddsåtgärder vanligen åtgärder som: 1. Tillse att så stor yta sammanhållen skog som möjligt finns kvar efter exploatering och att denna är inte är upplyst, alternativt belyst med belysning anpassad till fladdermöss. 2. Kvalitetshöjande åtgärder, så kallad habitatförstärkning, i intilliggande naturmark i form av att skapa luckor och stråk i exempelvis objekt 3 där fladdermössen kan jaga, samt att skapa artrika brynmiljöer i skogskanterna med blommande inhemska buskar och örter. Även andra närlig- gande naturmarksytor inom närområdet kring Solhöjden och upp mot Spånga/Tenstadalen kan behöva nyttjas för åtgärder. 3. Ny belysning inom planområdet bör anpassas till fladdermöss. 4. Uppsättning av holkar. Ofta finns positiva synergier i de åtgärder som görs för vissa fåglar, tex att förbättra området bryn- miljöer och hålla skogen luckig och halvöppen. Utöver skyddsåtgärder så arbetar Stockholms stad ofta med grönkompensation och för naturområ- det norr om aktuellt planområde finns förslag framtagna i miljöförvaltningens ”Stadsdelsvist åt- gärdsförslag för biologisk mångfald: Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, november 2022”. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 25 (25) Referenser Tryckta källor: Ekologigruppen 2022. Solhöjden, PM naturvärden och riskanalys biologisk mångfald. NVI enligt SIS 199000:2014. Ekologigruppen 2025. Fågelinventering Solhöjden. Fågelinventering enligt metod revirkartering i Solhöjden i Spånga, Stockholm. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2023. Habitatnätverk i Stockholms stad 2022. Landskapsekologiskt teoretisk och metodisk fördjupande rapport. Naturvårdsverket 2009. Handbok 2009:2. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. Stock- holm: Naturvårdsverket. Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. Jönköping: Skogssty- relsen. SFS 2007:845. Artskyddsförordning Shinelle, Arkemi. Solhöjden-Solhem, Spånga. Samrådsunderlag. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och re- dovisning. SS 199000:2014. Svenska Institutet för Standarder. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000:2014. SIS-TR 199001:2014. Svenska Institutet för Standarder. Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Digitala källor: Artdatabanken 2022. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning/ Artportalen 2022. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se Stockholms stads Dataportal 2022. Miljödata för Stockholms stad. https://dataportalen.stockholm.se Stockholms stad, miljöförvaltningen, 2022. Stadsdelsvist åtgärdsförslag för biologisk mångfald: Spånga-Tensta och Rin- keby-Kista. https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/natur/SAF/Atg%20far- slag%20Sp%20Te%20Ri%20Ki%20TA.pdf Stockholms stad 2020. Handlingsplan för biologisk mångfald: https://miljobarometern.stockholm.se/miljomal/hpbm/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 1. Objektskatalog Solhöjden I denna objektskatalog beskrivs de enskilda delobjekt (naturvärdesobjekt) som avgränsats vid naturvärdesinventeringen. Beskrivningen uppfyller de krav på dokumentation som ställs enligt SIS- standard SS 199000:2014 för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Om bedömning av ekologiska spridningssamband ingått i uppdraget så redovisas detta också i objektskatalogen. Karta som visar respektive delobjektets läge och utbredning finns redovisad i huvudrapporten och i det GIS-underlag som vi levererar till beställaren. Utredningsområdet finns också redovisat i huvudrapporten. Objekten är sorterade i stigande nummerordning. Läsinstruktion Varje delobjekt beskrivs i ett objektsblad på 1–2 sidor. I beskrivningen ingår administrativa data, ett fotografi som ger en upplevelse av naturmiljön, en sammanfattande beskrivning, tabell över viktiga strukturer knutna till naturtypen, en motivering till vald naturvärdesklass, samt en tabell över påträffade och kända naturvårdsarter, skyddade arter och rödlistade arter. Naturvärdesklass En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna för art och biotop (se beskrivning i bilaga 2, Metod NVI SIS). Grund för både art- och biotopvärde redovisas i objektsbladet. Följande naturvärdeklasser ingår i SIS standard: ! Högsta naturvärde naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald ! Högt naturvärde naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald ! Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Som tillägg kan också följande klass ingå: ! Visst naturvärde – naturvärdesklass 4. Viss positiv betydelse för biologisk mångfald Termer och begrepp följer SIS standard med två undantag. Naturtyp enligt SIS kallas i objektskatalogen Naturtypsgrupp och biotop kallas här naturtyp. Namnsättningen av respektive naturtyp följer i första hand indelning i enlighet med vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 (Naturvårdsverket 2011). För naturtyper som inte ingår i habitatdirektivet, eller där behov finns för finare indelning (exempelvis taiga) används namn i enlighet en tolkningsnyckel som tagits fram av Ekologigruppen (se bilaga 2, Metod NVI SIS). Natura 2000 -naturtyper En bedömning görs i fall objektet uppfyller kvalitetskrav på att klassas som Natura 2000-naturtyp eller ej. Dessutom görs bedömning av om tillståndet i objektet är gynnsamt eller inte. För allmänna och hotade naturtyper som exempelvis taiga krävs att tillståndet är gynnsamt för att biotopvärdet ska bli högt för bedömningskriteriet sällsynthet och hot. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Vägkantsvegetation (100 %) Beskrivning: Objektet utgörs av en av sprängning och gångväg starkt påverkad sydvänd bergbrant. Antalet naturvårdsarter är få och den enda arten med högre indikatorvärde, stor fetknopp är sannolikt etablerad från något i trädgårdar planterat exemplar. Trädskiktet är glest och utgörs av yngre asp. Buskskiktet är delvis tätt och utgörs av sly av asp och rönn, samt enstaka ask, skogsalm och apel. Invasiva arter som spärroxbär, sibiriskt och kaukatiskt fetblad förekommer tämligen allmänt liksom trädgårdsrymlingen fingerborgsblomma. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett visst artvärde och obetydligt biotopvärde. Sydvända branter har visst värde för insektlivet (solitära bin). Det viktigaste värdet är detta potentiella värde och förekommer enstaka naturvårdsarter. Värdet dras ned av förekomsten av invasiva arter och biotopvärdet bedöms som lågt på grund av störning genom sprängning och utfyllnad av mark. Kontinuitet: Avbruten hävd Beståndsålder: 20-40 år Övrigt: Bergbrant sydvänd, Naturtyp (grupp): Infrastruktur och bebyggd mark Dominerande biotop: Vägkantsvegetation (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Ingen känd förekomst Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 1. Brant vid järnväg Enstaka Högt , Typisk artStor fetknopp (Sedum rupestre) Anders Haglund Flera Visst , Typisk artTulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Anders Haglund Enstaka Visst ängs- och betesart, Typisk artTjärblomster (Viscaria vulgaris) Anders Haglund Enstaka Visst Rödlistad art: Akut hotad (CR)Skogsalm (Ulmus glabra) Anders Haglund Enstaka Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer Strukturtypen saknas inom objektet Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Häggmispel Flera Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Kaukasiskt fetblad Ett stort antal Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Spärroxbär Flera Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Sibiriskt fetblad Flera Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Taiga (100 %) Tallskog (%) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller kvalitetskrav på nyckelbiotop Natura 2000 Naturtyp: Taiga (9010) Beskrivning: Objektet utgörs av en gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är påfallande stort. Här växer bland annat fem hålträd av tall som bedöms hysa en ålder på runt 250 år. Trädskiktet hyser förutom tall enstaka yngre asp, vårtbjörk, sälg och gran. Mängden död ved är begränsad och utgörs främst av stående död tall och asp. Liggande död ved har till stor del rensats bort. Fältskiktet är blåbärsdominerat och tämligen artfattigt. I syd är förhållandena torrare och här dominerar fårsvingel. I detta parti observerades flera bon från solitära bin. En asfalterad gångväg med belysning löper genom objektet. Naturtypen bedöms uppfylla kvalitetskrav på Natura-naturtyp taiga men brist på död ved och plockhuggning gör att tillståndet bedöms som dåligt. Talllevande naturvårdsarter som tallticka och reliktbock förekommer tämligen allmänt och spritt i objektet. Den i Stockholms ovanliga och hotade arten apelticka (VU) påträffades på en asplåga. Tidigare fynd av arten granbarksgnagare (Artportalen 2018) eftersöktes men kunde inte återfinnas. Sannolikt rörde sig fyndet om granbarkborre då det relativt unga trädet nu var dött. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett högt artvärde och påtagligt biotopvärde. De viktigaste värdena är knutna till de gamla tallarna. Påverkan/Naturlighet: Luckigt trädskikt, Naturligt föryngrat, Olikåldrigt, Flerskiktat Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Skyddsvärda träd Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Högt naturvärde - naturvärdesklass 2 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 2. Tallskog södra sluttningen Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Sällsynt (<1 m3/ha)Dött liggande Asp Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Asp Bohål Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Björkar Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Gran Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Tall Gammal Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Tall Gammal Bohål Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Sälg Nästan gammal Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Gammal Grov Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Mycket gammal Grov Bohål Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Tall Mycket gammal Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet § § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Enstaka Mycket högt Rödlistad art: Sårbar (VU)Apelticka (Spongipellis fissilis) Anders Haglund Flera Mycket högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk art Reliktbock (Nothorhina muricata) Anders Haglund och Artportalen 2018 Flera Högt Skogsstyrelsens signalart, Typisk artGrovticka (Phaeolus schweinitzii) Anders Haglund och Artportalen 2018 Flera Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk artTallticka (Phellinus pini) Anders Haglund och Artportalen 2018 Enstaka Ringa ängs- och betesartÄrenpris (Veronica officinalis) Anders Haglund Enstaka Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Enstaka Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsarter Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Vintergröna Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Spärroxbär Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Taiga (100 %) Blandskog (%) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller ej kvalitetskrav på nyckelbiotop eller NVO Beskrivning: Objektet utgörs av en mogen skog med starka samband med intilliggande gammal tallskog. I objektet finns bara en gammal tall (150-200 år år) och enstaka nästan gamla (+100 år). Området har sannolikt till delar avverkats för ca 80 år sedan och har sedan får naturligt föryngrad sig. Detta har skapat en lövrik blandskog med tall. Asp och björk utgör ca 40 % av trädskiktets täckning. Tall utgör merparten av resterande del. Ek, fågelbär och gran förekommer med enstaka exemplar. I objektet påträffades inga naturvårdsarter knutna till träden. Brokig svampbagge, som är en ganska vanlig art som lever på björktickor och som inte är listad som naturvårdsart, förekommer i området. Arten är i Stockholm relativt ovanlig utanför Nationalstadsparken och har bara ett tidigare registrerat fynd i Västerort. Förekomst av arten tyder på att det finns vissa fungerande skogssamband för tämligen svårspridda arter. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett obetydligt artvärde och visst biotopvärde. De starka sambanden med intilliggande skogar utgör viktigt värde. De påträffade naturvårdsarterna utgjordes av arter som är knutna till betad skog. Dessa arter har gynnats av att avverkning skett i området. Påverkan/Naturlighet: Flerskiktat, Naturligt föryngrat, Luckigt trädskikt, Olikåldrigt Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 3. Blandskog centralt i området Enstaka Visst ängs- och betesart, Typisk artKnägräs (Danthonia decumbens) Anders Haglund Flera Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Ett stort antal Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Björkar Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Tall Gammal Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Nästan gammal Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Häggmispel Flera Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Högt naturvärde - naturvärdesklass 2 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 4. Gammal tallskog S Norrskensbacken Flera Högt Skogsstyrelsens signalartBlomkålssvamp (Sparassis crispa) Anders Haglund Enstaka Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk artTallticka (Phellinus pini) Anders Haglund Enstaka Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Biotop: Taiga (100 %), Undernaturtyp: Tallskog (100%). Nyckelbiotopstatus: Uppfyller kvalitetskrav på naturvärdesobjekt Natura 2000 Naturtyp: Taiga (9010) Status: Dålig Beskrivning: Objektet utgörs av en gammal tallskog. Gammal tall dominerar helt i trädskiktet. Flera träd uppskattas vara över 200 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Förekomst av blomkålssvamp och tallticka utgör representant av arter med högt indikatorvärde som indikerar höga värden och förekomst av naturvårdsträd. Död ved är nogsamt bortplockat och finns inte i objektet annat än i form av döda grenar på levande träd. Flera döda grenar har också sågats bort. Då övriga naturlighetskriterier är på plats naturtypen ändå som Natura-naturtyp, men med dåligt tillstånd. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett påtagligt artvärde och påtagligt biotopvärde. Det viktigaste värdet är knutna till de gamla tallarna. Påverkan/Naturlighet: Flerskiktat, Luckigt trädskikt, Naturligt föryngrat, Olikåldrigt Påverkan: Plockhugget Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens § Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Allmän - riklig (> 50 st/ha)Levande Tall Gammal Övriga strukturer Frekvens TäckningsgradStrukturtyp Struktur Nyckelelement Värdefulla buskar En Gammal Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Kaukasiskt fetblad Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Spärroxbär Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Häggmispel Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Trädgård ( %) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller ej kvalitetskrav på nyckelbiotop eller NVO Beskrivning: Objektet utgörs av en parkartad tallskog samt en liten öppen gräsmark utmed Norrskensbacken. Området är till stor del påverkad av parkartad skötsel och som förlängd tomtmark med uppställningsplats för båt, trädgårdskompost etc. Den norra och västra delen är till större delen hävdad som kortklippt gräsmatta. I väster finns ett litet parti med helt öppen gräsmark. Trädskiktet som täcker resten av objektet är talldominerat med inslag av lönn, ask, fågelbär, gran och apel, särskilt i norr. Flera gamla tallar (ca 150 åriga) finns spridda i området. En mycket gammal och grov tall. (ca 90 cm i diameter, ca 230 år) växer i kanten i östra delen av objektet. I den öppna gräsytan och under tallarna i norr finns en relativt artrik svampflora med flera arter knutna till gräsmarker och tall. Naturvårdsarter av svamp med högt indikarorvärde saknas men flera arter som växer här är ganska ovanliga i Stockholms stad. Däremot påträffades i sydkanten växtarten lundtrav som har högt indikatorvärde för artrika gräsmarker. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett visst artvärde och påtagligt biotopvärde. De viktigaste värdena är knutna till de gamla tallarna. Vissa värden finns också knutna till den svamprika gräsmarken. Kontinuitet: Lång obruten trädkontinuitet (100-300 år) Beståndsålder: 120-150 år Påverkan/Naturlighet: Naturligt föryngrat, Luckigt trädskikt Naturtyp (grupp): Park och trädgård Dominerande biotop: Trädgård (%) Skyddsstatus: Skyddsvärda träd Skyddade arter: Ingen känd förekomst Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Inventerad av: Anders Haglund den 06 oktober 2022 5. Parkartad skog N Norrskensbacken Enstaka Högt ängs- och betesart, Typisk artLundtrav (Arabis hirsuta) Anders Haglund Enstaka Visst Ekologigruppens signalartBacktujamossa (Thuidium assimile) Anders Haglund Enstaka Visst Skogsstyrelsens signalartVit vaxskivling (Hygrocybe virginea) Anders Haglund Enstaka Ringa Rödlistad art: Starkt hotad (EN)Ask (Fraxinus excelsior) Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Sällsynt (<1 /ha)Levande Tall Mycket gammal Mycket grov Solexponerad, uppsprucken bark Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Nästan gammal Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 2. Trädkatalog Tabell 1. Trädkatalog med information om respektive naturvärdesträd som karterats inom området. Träd- ID Träd art Värdeklass Ålder (år) Stam- diamete r (cm) Värdearte r Håligheter /vitalitet 1 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 53 2 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 3 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 36 4 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 50 5 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 34 6 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 250-299 78 Tallticka, reliktbock Ingångshål 10-19 cm i diameter 7 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 55 8 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 9 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 45 10 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 41 11 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 38 12 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 48 13 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 40 14 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 54 15 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 35 16 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 38 17 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 35 18 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 47 19 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 50 20 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 38 21 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 47 22 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 60 23 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 37 24 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 40 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Träd- ID Träd art Värdeklass Ålder (år) Stam- diamete r (cm) Värdearte r Håligheter /vitalitet 25 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 38 26 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 27 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 47 28 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 29 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 40 30 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 49 31 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 50 32 Tall Klass 1 - Skyddsvärt träd 200-249 42 33 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 46 34 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 35 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 50 36 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 58 Tallticka Ingångshål under 10 cm i diameter 37 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 40 38 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 33 39 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 29 40 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 41 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 40 42 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 48 43 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 44 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 45 45 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 250-299 58 Tallticka Ingångshål under 10 cm i diameter 46 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 46 47 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 43 Reliktbock 48 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 49 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 49 50 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 48 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Träd- ID Träd art Värdeklass Ålder (år) Stam- diamete r (cm) Värdearte r Håligheter /vitalitet 51 Asp Klass 2 - Skyddsvärt träd 40-79 37 Ingångshål under 10 cm i diameter 52 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 39 53 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 54 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 48 55 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 39 Reliktbock 56 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 44 57 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 58 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 38 59 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 60 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 61 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 46 Ingångshål under 10 cm i diameter 62 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 45 Tallticka 63 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 51 64 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 150-199 47 65 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 57 66 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 45 67 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 36 68 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 150-199 55 Reliktbock Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Figur 1. Området visar de inventerade träden och vilken värdeklass de uppnår. Träden är märkta med id nummer, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Bilaga 3. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Denna metod för inventering av naturvärdesträd har utvecklats av Ekologigruppen och använts sedan 2002. Den bygger till stora delar på definitioner och kriterier för särskilt skyddsvärda träd utarbetade av naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2012) men bygger också på manual för basinventering av skog (Naturvårdsverket 2007) och standard för inventering av träd i urban miljö (Östberg 2022). 2023 uppdaterades metoden så att den även inkluderar kriterier för naturvårdsträd enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SIS 2023). Dokumentet är upprättat av Anders Haglund 2024-01-25 Intern kvalitetsgranskning Rikard Anderberg 2024-01-24 Vad är ett naturvärdesträd? Denna bilaga beskriver Ekologigruppens metod för inventering av naturvärdesträd. Med naturvärdesträd menas träd som har särskild betydelse för biologisk mångfald. I begreppet ingår särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner, men även andra typer av träd som bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald. Avverkning av särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner kan innebära behov av samråd med länsstyrelsen enligt § 12 MB. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer kan särskilt skyddsvärda träd vara döda så dessa ska inventeras. Däremot ingår inte inventering av övriga döda träd (stående döda träd, högstubbar, lågor) i inventeringen. Dessa omfattas istället av en specifik inriktad inventering av död ved. Metodik för detta är under arbete. Särskilt skyddsvärda träd – en typ av naturvärdesträd Med särskilt skyddsvärda träd avses (Naturvårdsverket 2012):  Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.  Mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.  Grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Särskilt skyddsvärda träd definieras här med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Övriga naturvärdesträd Det är inte bara träd som är särskilt skyddsvärda som hyser naturvärden och i sin tur bidrar till att stärka ett områdes naturvärden och dess biologiska mångfald. Som exempel kan yngre träd med håligheter också vara värdefulla och många gånger hysa naturvårdsintressanta arter. Det finns därför behov av att inte bara kartera träd som uppfyller Naturvårdsverkets definition av särskilt skyddsvärda träd. Ekologigruppen har därför kompletterat Naturvårdsverkets metodik för klassificering av särskilt skyddsvärda träd med att också inkludera träd som utgör livsmiljöer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd för flera rödlistade arter eller enstaka hotade arter av mossor, lavar, svampar eller ryggradslösa djur (se Tabell 1). Ytterligare två kategorier av naturvärdesträd, klass 2 och 3 har lagts till för att innefatta träd som också hyser andra naturvärden men inte uppfyller definitionen för Särskilt skyddsvärda träd. Dessa ska ses som efterföljare och kommande ersättningsträd till de särskilt skyddsvärda naturvärdesträden. Bedömning av värde De tre värdeklasserna är:  Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) se ovan.  Skyddsvärda träd (klass 2) – Träd som utgör livsmiljöer för arter knutna till äldre skogs- och trädmiljöer och har därför en mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden.  Värdefulla träd (klass 3) – Träd som hyser och har utvecklat vissa naturvärden och som också bidrar till att stärka ett områdes naturvärden. Värdebedömning görs enligt tabell 1. I bedömningen av ett träds värdeklass klassas trädet utifrån det högsta uppnådda kriteriet i de fem kategorierna:  Ålder (tabell 2)  Grovlek – diameter i brösthöjd (tabell 3)  Förekomst av stamhåligheter (tabell 1)  Förekomst av värdearter (tabell 1)  Värdefull struktur  Form  Funktion (tabell 5) Exempel: ett träd med en diameter mindre än den som anses mycket grovt, men som har en ålder som ligger inom definitionen för gammalt träd, resulterar i att trädet placeras i klass 2 – skyddsvärt träd. Värdebedömningen för klass 1 följer helt klassificering enligt Naturvårdsverkets riktlinjer (Naturvårdsverket 2012). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Tabell 1. Kriterier för bedömning av naturvärdesträd. För definitioner av trädålder och grovlek, se tabell 2 och 3. Värdeklass Ålder Grovlek Hålträd Värdefulla strukturer Värdearter Klass 1. Särskilt skyddsvärda träd 200 år - gran, tall, ek och bok 140 år - övriga trädslag Jätteträd> 1 meter i diameter i brösthöjd Grovt hålträd >40 cm i diameter i brösthöjd, med utvecklad hålighet i huvudstam - Klass 2. Skyddsvärda träd Gammalt Mycket grovt Hålträd <40 cm i diameter i brösthöjd, med välutvecklad hålighet i huvudstam Välutvecklade trädstrukturer - spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, savflöde, sockelbildning, brandljud (enligt tabell 5) Rödlistad art eller flera värdearter Klass 3. Värdefullt träd Nästan gammalt Grovt Träd med begynnande håligheter eller döda stående/liggande träd ≤ 40 cm i diameter i brösthöjd Begynnande trädstrukturer - spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, savflöde, sockelbildning, vedsvamprik, bärande/ pollenkällor (enligt tabell 5) Förekomst av värdeart Ålder Definitionerna av mycket gammalt träd följer Naturvårdsverket 2012. För gamla träd och nästan gamla träd ligger klassificeringen i linje med den metod som används som grund basinventering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2021), men vissa justeringar har gjorts här. Ålder kan mätas genom att man tar en borrkärna och räknar årsringar. I praktiken kan detta skada träden vilket gör att Ekologigruppen oftast väljer att utgå från strukturer som är viktiga indikatorer på ålder. Bland sådana märks träd med utmärkande växtsätt till exempel kronstruktur, krumt eller knotigt växtsätt, samt barkstruktur som tyder på hög ålder, till exempel pansarbark eller grovsprickig bark. Tabell 2. Definition av gammalt träd. Trädart Nästan gamla träd - ålder (år) Södra Sverige Gamla träd - ålder (år) Södra Sverige Mycket gamla träd (år) Hela Sverige Ek 100–149 150–199 ≥ 200 Bok 100–149 150–199 ≥ 200 Gran 80–119 120–199 ≥ 200 Tall 100–149 150–199 ≥ 200 Triviallöv 65–89 90–139 ≥ 140 Övriga ädellövträd (inkl. hästkastanj) 65–89 90–139 ≥ 140 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Grova träd - storlek Trädens grovlek mäts med diameter i brösthöjd. Hur denna mätning går till illustreras i figur 1. Därefter bedöms vilken grovleksklass trädet tillhör i enlighet med tabell 3samt tabell 4. Dessa klasser baseras i stor utsträckning på metodik som använts vid Basinventering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2007). För klass 1 används kriterier enligt Naturvårdsverket 2012. Figur 1. Trädets stamdiameter mäts generellt vid 1,3 meter över marken. För träd med flera stammar mäts den grövsta stammen. Träd med flera stammar ska mätas vid 1,3 m över marken om stamdelningen sker ovanför denna höjd. Där stamdelningen sker under 1,3 m upp på stammen mäts den grövsta stammens diameter. Antalet stammar över 10 centimeter och varje stams diameter antecknas i kommentarsfält. De sex grövsta stammarna mäts hos flerstammiga individer, övriga utgår. Måttet för grovlek avser den grövsta stammen. Figur 2. För träd med speciella former gäller mätning av trädets grovlek enligt det som illustreras ovan. Tabell 3. Definition av grova träd i södra Sverige borenemoral zon (Naturvårdsverket 2004 och 2007 - BI, samt Ekologigruppen). Måtten gäller träddiameter mätt i brösthöjd. Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Alm ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Ask ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Bok ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Ek ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Hägg ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Oxel ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Rönn ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Skogslönn, lindar ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Sälg ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Tall/Gran ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Triviallöv ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Tabell 4. Defintion av grova träd i södra Sverige nemoral zon, d.v.s Skåne och delar av Halland (Ekologigruppen). Måtten gäller träddiameter mätt i brösthöjd. Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Alm ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Ask ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Bok ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Ek ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Hägg ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Oxel ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Rönn ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Skogslönn, lindar ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Sälg ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Tall/Gran ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Triviallöv ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Värdefulla strukturer Strukturer viktiga för biologisk mångfald är av stor betydelse för bedömning av träds biologiska värden. Ihåligheter i huvudstammen ingår i Naturvårdsverkets definition av särskilt skyddsvärda träd och redovisas i tabell 1. Övriga strukturer som ingår i bedömning av värde redovisas i tabell 5. Dessa är spärrkronighet, hamling, vedblottor med insektsgnag, savflöden, sockelbildning, brandljud, vedsvamprikedom, samt i bristlandskap (åkermark, stadslandskap, produktionsskog) även bärande träd och pollenkällor. Förekomst av strukturer kan som mest ge värdeklass 2 eller 3. I text nedan kommenteras också de olika strukturerna mer ingående. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Tabell 5. Tabell över kriterier för värdebedömning av träd utifrån värdefulla strukturer. * kriteriet används endast i bristlandskap (åkermark, stadslandskap, produktionsskog) Egenskap Klass 2 – Skyddsvärda träd Klass 3 – Värdefullt träd Spärrkronighet Tydlig spärrkronighet: grova horisontella grenar (>20 cm), max tre meter upp från stambasen) eller trädets höjd är maximalt 1,5 x bredden. Viss spärrkronighet: med horisontella grenar max 3 meter upp från stambasen eller trädets höjd är 1,5-2 x bredden. Hamling Hamlat, stam >40 cm diameter i brösthöjd, (nyhamlade träd ingår ej), med tydliga strukturer Övriga hamlade träd Vedblotta >1 m2 (får vara flera separata vedblottor på samma träd), med insektsgnag >0,1 m2 utan insektsgnag eller <1 m2 med insektsgnag. Savflöde >30 cm 10–30 cm Sockelbildning >80 cm höjd och/eller 80 cm bredd >50–79 cm höjd och/eller bredd Brandljud Kolad ved eller äldre invallade brandljud Bränd bark Vedsvamprik - >3 fruktkroppar Bärande träd och pollenkällor* - Träd >40 år av skogslind, rönn, oxel, hägg och sälg Grenhål och döda grenar Hålighet i grova grenar eller döda grenar >30 cm Ø Döda grenar 20–29 cm Ø Håligheter i huvudstam Definition av bedömningsparametern håligheter är hämtad från Naturvårdsverkets publikation ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” från 2021: Med hål avses ingångshål till hålighet i ved. Skador i bark som vallats över, grunda hackspetthack, fläkskador eller grenbrott räknas inte som hål. Håligheter mellan rot och mark (t.ex. träd på socklar) räknas endast om det finns hålighet i veden. Hålen är ofta avlånga, måttet som anges är det längsta måttet. Lägsta värde för att hål ska registreras är en håldiameter på 3 cm. Vid bedömning anges värde enligt hålklassindelning (se nedan). Endast ett värde anges och klassningen görs utifrån det största ingångshålet. Om trädet har fler än ett ingångshål kan detta noteras som övrig kommentar. För att ett hål ska räknas som välutvecklat ska hålet nå minst 10 cm in i stammen. Hålklassindelning: 1. Inga hål 2. Ingångshål <10 cm i diameter 3. Ingångshål 10–19 cm i diameter 4. Ingångshål 20–29 cm i diameter 5. Ingångshål ≥ 30 cm i diameter Mulmvolym Definition av bedömningsparametern mulmvolym är hämtad från Naturvårdsverkets publikation ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” från 2021: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd I de fall det är möjligt att se hålighetens beskaffenhet kan en grov uppskattning av mulmvolym göras. En liten hålighet har relativt lite mulm medan en mycket stor hålighet kan rymma förhållandevis mycket mulm, förutsatt att det inte finns ett ingångshål med markkontakt som fått till följd att volymen mulm reducerats. Uppskattningen görs utifrån volymberäkning YTA x DJUP. Parametern mulmvolym har fyra klasser enligt nedan: 6. Mulmvolym ej bedömningsbar 7. ≤ 10 liter mulm 8. 10 liter - 1 m3 mulm 9. ≥ 1 m3 mulm Grenhåligheter och grova döda grenar I gamla träd, oftast de ädellövträd som vuxit upp i ett tidigare öppet landskap finns ibland håligheter i grova trädgrenar. Dessa nyttjas ofta som fågelbon och utgör livsmiljöer för hotade insekter. Även de grova döda grenar som ofta finns på denna typ av träd är av betydelse för många vedlevande lavar och insekter. Spärrkronighet Att träd har ett växtsätt som är horisontellt utbrett (spärrkronighet) är en indikation på att trädet vuxit upp i ett öppet eller tidigare öppet landskap. Sådana träd utvecklar ofta grova grenar och har stammar som är eller i sen tid varit solbelysta vilket ger särskilda värden för biologisk mångfald. Spärrkronigt träd Normalformat träd Hamling Ädellövträd som alm, lind och ask, samt pilar beskars ofta förr i torrperioder för att samla vinterfoder åt djur. I parkmiljöer fortsatte bruket att hamla träd in i modern tid. Träd som bär spår av hamling är ofta senvuxna och har stor betydelse för biologisk mångfald. Savflöden, brandljud, vedsvamprikedom och sockelbildning Strukturer som savflöden, brandljud, vedsvamprikedom och sockelbildning är ofta viktiga för biologisk mångfald då många arter är knuta till de specifika substraten. Både aktiva och äldre savflöden ingår i klassningen av naturvärdesträd. Vedblottor med insektsgnag Ekologigruppen har valt att inkludera blottad ved med insektsspår som en parameter i bedömningen av skyddsvärda träd, eftersom utvecklade vedblottor utgör ett viktigt substrat Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd och en livsförutsättning för flertalet rödlistade insekter. Insektsgnag måste förekomma om kriteriet ska beaktas, vedblottor utan insektsgnag är således inte inkluderade i bedömningen. Bedömning av de rödlistade träden ask, skogsalm och lundalm Eftersom träden ask respektive skogsalm, vresalm och lundalm i snabb takt minskar på grund av två svampsjukdomar, är de i behov av särskild hänsyn tas till förekomsterna. Asken är numer rödlistad som starkt hotad (EN) och samtliga tre svenska almarter är akut hotade (CR). En lösning för att bevara asken är att spara äldre träd som överlevt sjukdomen och därigenom bibehålla en genetisk variation. På sikt kan det bidra till en ökad genetisk motståndskraft mot sjukdomen hos ask, vilket redan har noterats hos vissa träd. Det finns många artgrupper som är starkt knutna till dessa två trädslag, som likaså är stadda i minskning (exempelvis flera rödlistade lavar och svampar). Med ovanstående faktorer i åtanke bedömer Ekologigruppen att träden ask och alm därmed är skyddsvärda vid en något mindre storlek jämfört med övriga ädellövträd. Olika odlade former av alm omfattas inte av denna metodik, utan detta gäller de inhemska sorterna. Referenser Artdatabanken, SLU. 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. Naturvårdsverket. 2007. Manual för basinventering av skog. Naturvårdsverket. 2012. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - mål och åtgärder 2012–2016. Rapport 6496, Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket. 2021. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 3.0 2021 -10-12. Svenska Institutet för Standarder (SIS). 2023. Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Krav och vägledning. SS 199000:2023. Svenska Institutet för Standarder. Östberg, J. & Rowicki, E. 2022. Standard för trädinventering i urban miljö Version 3.0. Svenska Trädföreningen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 --- [Plankarta - Planärende på samråd Solhöjden.pdf] gångväg gångv gväg gv g g PARKB h1 h2 h3 h4 h5 h6 h7 h8 h9 h10 h11 h12 h13 n1 n1 n1 n1 n5 g1 g2 e1 e1 e1 e2 e2 e2 m1 f1 f2 f3f4 B n3 n3 n3 n3 n4 n4 n4 n4 n2 n2 n2 n3 g3 n1 g2 n4g1 n3n1 GATA GRUNDKARTA Transformatorbyggnad Byggnad Staket Mur Nivåkurvor Markhöjd Fastighetsbeteckning Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsområdesgräns) Föreslagen fastighet Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen David Svensson och RH2000 i höjd. kartingenjör Aktualitetsdatum 2026-04-28 Väg/gångbanekant Träd Skydd mot störningar m1 Riktvärden för buller får överskridas för uteplatser mot norr i västra huslängan. Bullerskärm tillåts för att säkerställa tysta uteplatser. Takvinkel Minsta takvinkel är 12 grader. Största takvinkel är 20 grader. Utformning f1 Höjden mellan bostäderna ska skilja minst 30 centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. f2 Höjden mellan bostäderna ska skilja minst 70 centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. f3 Höjden mellan bostäderna ska skilja minst 40 centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. f4 Bullerskärm ska utformas i trä. Endast radhus Bostäderna får uppföras i maximalt två våningar. Fasader ska utföras i trä med karaktär av obehandlat trä. Tak ska uppföras i kulörer rött, mörkt grå eller svart. Ett sammanhållet tak får uppföras över maximalt en bostad. Utförande Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivå 32 dBA (fast). Utnyttjandegrad e1 Komplementbyggnad såsom förråd och väderskyddad cykelparkering får finnas. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 3.0 kvm. e2 Komplementbyggnad i form av altan får finnas. Dolt förråd tillåts under altan. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 18.0 kvm. Ändrad lovplikt Bygglov krävs även för solceller. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. det att planen får laga kraft. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats GataGATA ParkPARK Kvartersmark BostäderB EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad. Marken får endast förses med komplementbyggnad. Höjd på byggnadsverk h1 Högsta nockhöjd är 44.3 meter över angivet nollplan. h2 Högsta nockhöjd är 44.6 meter över angivet nollplan. h3 Högsta nockhöjd är 45.0 meter över angivet nollplan. h4 Högsta nockhöjd är 45.5 meter över angivet nollplan. h5 Högsta nockhöjd är 45.9 meter över angivet nollplan. h6 Högsta nockhöjd är 43.8 meter över angivet nollplan. h7 Högsta nockhöjd är 42.9 meter över angivet nollplan. h8 Högsta nockhöjd är 42.1 meter över angivet nollplan. h9 Högsta nockhöjd är 41.2 meter över angivet nollplan. h10 Högsta nockhöjd är 40.3 meter över angivet nollplan. h11 Högsta nockhöjd är 38.8 meter över angivet nollplan. h12 Högsta nockhöjd är 38.2 meter över angivet nollplan. h13 Högsta nockhöjd är 37.7 meter över angivet nollplan. Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 3.0 meter ovan mark. Markens anordnande och vegetation n1 Marken får inte användas för parkering. n2 En parkeringsplats per bostad får finnas. n3 Minst 50 % av marken ska vara genomsläpplig. n4 Minst 70 % av marken ska vara genomsläpplig. n5 Högsta höjd för stödmur är 1.5 meter. Högsta höjd för stödmur är 1.0 meter om ej annat anges. Marken ska ansluta i nivå med anslutande gatumark utan stödmurar. Markreservat för gemensamhetsanläggningar g1 Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för avfallshantering. g2 Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för gångtrafik och grön gårdsyta. g3 Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för en gästparkering. Placering Komplementbyggnad får sammanbyggas med huvudbyggnad. Cad: David Svensson NORR Skala 1:500, utskriftsformat B2 0 25m ILLUSTRATIONER Illustrationstextillustration SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för fastigheten Solhöjden, del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor 2026-06-09 Louise Heimler Sarah Blake Elmvall planchef stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft S-Dp 2024-01707 Planavdelningen UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707