Helping Youth Finish School or Find Jobs

[R3 Utlåtande - Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025-2027.pdf] Utlåtande Rotel III (Dnr KS 2025/830) Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 Framställan från arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 godkänns i enlighet med bilaga 1 till utlåtandet 2. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2022- 2024, dnr KS 2021/1518, upphör därmed att gälla. Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknadsförvaltningen har, i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt i samråd med stadsdelsförvaltningarna, reviderat handlingsplanen för kommunens aktivitetsansvar (KAA) i Stockholms stad för perioden 2025–2027. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden har hemställt till kommunfullmäktige att besluta om den reviderade handlingsplanen. Handlingsplanen beskriver uppdragets bakgrund och innehåll, organisation för genomförandet, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Kommunerna har enligt skollagen (2010:800) ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter. 1 (17) Beredning Ärendet har initierats av arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. Stadsledningskontoret lyfter att handlingsplanen på ett tydligt och strukturerat sätt beskriver ansvarsfördelningen mellan nämnderna. Stadsledningskontoret lyfter dock ett korrigeringsbehov avseende hotbildsbedömningar. Socialnämnden önskar förtydliga den del i handlingsplanen som berör socialtjänstens ansvar i samverkan kring ungdomar med konstaterad eller förmodad hotbild och lämnar därför ett förslag på omformulering av texten. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ser som helhet positivt på den föreslagna handlingsplanen. Skärholmens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den reviderade handlingsplanen. Det är positivt att vissa grupper lyfts fram särskilt och att det är mycket fokus på samverkan mellan olika parter eftersom det är oftast nyckeln till att hjälpa dessa målgrupper. Föredragande borgarrådets synpunkter I Stockholm ska ingen ung människa stå utan stöd eller falla utanför samhällets skyddsnät. Därför har vi kraftigt prioriterat förebyggande insatser på flera nivåer – för att tidigt fånga upp unga och kunna erbjuda rätt stöd. I grundskolan pågår ett intensivt arbete med att öka skolnärvaron. De skolsociala teamen har byggts ut betydligt under mandatperioden, och i budgeten för 2026 införs en åtgärdstrappa för att skolorna ska sätta in tidiga insatser även vid lägre nivåer av frånvaro. Vi förstärker också kommunikationen till elever och vårdnadshavare om vikten av skolplikten, särskilt i samband med att elever börjar grundskolan. Samtidigt har stadens ungdomsarbete utvecklats med målet att fler unga ska hitta vägar till studier eller arbete. Vi har infört elevteam som stöttar ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) genom studiemotiverande insatser, prova-på- studier, mobilt studiestöd och kuratorsstöd. Resultatet talar för sig självt: andelen ungdomar som efter avslutad insats gick till studier ökade till 56 procent under 2024 - den högsta siffran sedan arbetsmarknadsnämnden tog över uppdraget år 2011. Det visar att den rödgröna majoritetens satsning på studiemotivation ger resultat. Vi har också växlat upp det förebyggande arbetet ytterligare och infört ett nytt systematiskt arbetssätt för att motverka gymnasieavhopp. Målet är att nå ungdomarna innan avhoppet sker. Under 2024 nåddes 105 ungdomar i det arbetet, varav 64 ungdomar avslutades från insatsen – ungdomar som antingen stannade kvar i skolan, bytte skolform eller fick stöd genom KAA och därmed inte föll mellan stolarna. 2 (17) I den reviderade handlingsplanen läggs särskild vikt vid målgrupper där behovet av förstärkt samverkan har identifierats, samt vid att tydliggöra hur olika aktörer ska samarbeta. En central del i detta arbete är att tidigt nå unga för att kunna erbjuda rätt stöd. Därför läggs särskild vikt, i den reviderade handlingsplanen, vid målgrupper där behovet av förstärkt samverkan har identifierats. Samt tydliggörande kring hur olika aktörer ska samarbeta. Det är positivt att flera remissinstanser framhåller att den reviderade handlingsplanen ligger i linje med stadsdelsförvaltningarnas arbete att i samverkan fånga upp och erbjuda insatser som stärker ungas möjligheter att få sina behov tillgodosedda, inte minst behovet av en meningsfull sysselsättning. Under remissrundan inkom också värdefulla synpunkter kring behovet av förtydliganden i arbetet med hotbildsbedömningar. Dessa synpunkter har nu omhändertagits i den slutliga versionen av handlingsplanen. I enlighet med remissinstansernas inspel har texten förtydligats så att den bättre harmonierar med socialtjänstens lagstadgade möjligheter. Bilagor 1. Bilaga – Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 – slutgiltig version, dnr KS 2025/830-9.1 2. Bilaga – Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 – spårade ändringar, dnr KS 2025/830 9.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) enligt följande. I Stockholm ska alla unga ges möjligheten att lyckas, oavsett bakgrund. Det är en av Moderaternas viktigaste prioriteringar. Därför är det angeläget att Stockholms stad utvecklar sitt arbete att nå de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA är inte bara en lagstadgad skyldighet, det är en viktig insats för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi ser en tydlig koppling mellan skolavhopp och risken för kriminalitet och socialt utanförskap. Därför måste vi arbeta förebyggande, inte bara reaktivt. Att fokusera på att motverka skolavhopp i gymnasiet tidigt är avgörande. Detta kräver att vi redan i grundskolan arbetar systematiskt med att främja närvaro. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna och ett vaccin mot utanförskap. Om vi inte lyckas behålla unga i skolan, misslyckas vi med att bygga ett tryggt och sammanhållet Stockholm. Det vi dock ser nu efter tre år av socialdemokratiskt styre är att antalet barn och unga i skolan som har mer än 50 procent frånvaro når nya rekordnivåer. Över 1000 skolelever missar halva eller mer av sitt läsår, varje år. Det är ett stort misslyckande. Dessutom måste vi bli bättre på att nå de mest utsatta. Ett område som kräver särskild uppmärksamhet är ungdomar som utsätts för hedersförtryck. Dessa unga lever ofta i 3 (17) en dubbel utsatthet, de riskerar inte bara att inte fullfölja sin skolgång, utan de lever också i en miljö där deras frihet och rättigheter är begränsade. Kommunala aktivitetsansvaret måste vara utformat för att specifikt identifiera och erbjuda stöd till dessa individer. Det handlar om att arbeta uppsökande, att samarbeta nära med socialtjänst och polis, och att bygga förtroende med de som behöver det som mest. Det förutsätter också att det finns kunskap gällande problematikens omfattning vilket Moderaterna också har motionerat om, att återkommande kartlägga hedersförtryckets omfattning. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 26 november 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp tidigt, mötas med tillit till sin förmåga och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Här kan IOP-samarbeten vara ett bra verktyg för att formalisera uppdragen. Ingen aktör ensam har alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring 4 (17) människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Sophia Granswed Baat (alla M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. 5 (17) Ärendet Arbetsmarknadsförvaltningen har, i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt i samråd med stadsdelsförvaltningarna, reviderat handlingsplanen för kommunens aktivitetsansvar för perioden 2025–2027. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden har hemställt till kommunfullmäktige att besluta om den reviderade handlingsplanen. Handlingsplanen beskriver uppdragets bakgrund och innehåll, organisation för genomförandet, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Operativa rutiner, samt detaljerade beskrivningar av insatser tas fram och uppdateras på förvaltningsnivå i samverkan mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Handlingsplanen gäller under perioden 2025 till 2027, förutsatt att inga större förändringar sker i organisation inom staden eller i lagstiftningen, som i sin tur föranleder en revidering. I stort är innehållet i den reviderade handlingsplanen detsamma som i den tidigare handlingsplanen. De viktigaste skillnaderna är: • Att unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och unga med hotbild har adderats till de grupper som är föremål för förstärkt samverkan. • Att socialnämndens roll kopplat till att förebygga och förhindra skolavbrott, samt arbeta för att ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning tydliggörs • Att arbetsmarknadsförvaltningen har särskilda insatssamordnare för arbete med skolavbrott. Kommunerna har enligt skollagen (2010:800) ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter. Skolverkets allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (2016) föreskriver att det ska finnas en strukturerad handlingsplan för arbetet. Kommunfullmäktige har tidigare fattat beslut om sådana handlingsplaner för staden. Den senaste handlingsplanen gällde 2022 – 2024. Ansvarsfördelning och organisation I Stockholms stad ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunens aktivitetsansvar och för det uppsökande arbetet. Utbildningsnämnden har hemkommunsansvaret för elever utan studieplats och ansvarar för Skolslussens arbete. Uppdraget genomförs i nära samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. 6 (17) Sedan 2024 har socialnämnden ett förtydligat uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden samverka för att förebygga skolavhopp från gymnasieskolan, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Arbetet med kommunens aktivitetsansvar utgår från en strategisk samverkansgrupp, ett samverkansforum och utförare av det operativa arbetet. Målgrupp Målgruppen för kommunens aktivitetsansvar är unga som inte har fyllt 20 år och som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Handlingsplanen lyfter särskilt fram behovet av samverkan kring unga som använder droger, unga i riskzon för kriminalitet, unga med en hotbild, unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, unga med fysisk eller psykisk ohälsa samt unga som omfattas av LSS. Lämpliga individuella åtgärder Inledningsvis erbjuds ungdomar i målgruppen alltid enskilt stöd och vägledning. Insatser finns både inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen, samt inom Jobbtorg Stockholm. På Skolslussen erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning och via Jobbtorg Stockholm erbjuds stöd, studie- och yrkesvägledning och motiverande samtal. Inom jobbtorgs enheter, KAA Syd och KAA Nord erbjuds stöd av särskilda coacher som jobbar med kommunens aktivitetsansvar. Dokumentation och registerföring I Stockholms stad utgör Barn- och elevregistret (BER) grunden för dokumentation, rapportering och uppföljning av arbetet. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning och utveckling av den del i BER där kommunens aktivitetsansvar hanteras. Uppföljning, utvärdering och rapportering Uppföljning sker i samband med tertialrapporteringar och verksamhetsberättelse. Rapportering av resultat och indikatorer sker även till Skolverket två gånger per år. Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 27 maj 2025 följande. 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade för egen del att godkänna förvaltningens handlingsplan. 2. Arbetsmarknadsnämnden föreslog kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om handlingsplanen. Särskilt uttalande av Johan Kling (C), se Reservationer m.m. 7 (17) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 maj 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter. Skolverkets allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (2016) föreskriver att det ska finnas en strukturerad handlingsplan för arbetet. Kommunfullmäktige har tidigare fattat beslut om sådana handlingsplaner för staden. Den senaste handlingsplanen gällde 2022 – 2024. Ansvarsfördelning och organisation I Stockholms stad ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunens aktivitetsansvar och för det uppsökande arbetet. Utbildningsnämnden har hemkommunsansvaret för elever utan studieplats och ansvarar för Skolslussens arbete. Uppdraget genomförs i nära samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Sedan 2024 har socialnämnden ett förtydligat uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden samverka för att förebygga skolavhopp från gymnasieskolan, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Arbetet med kommunens aktivitetsansvar utgår från en strategisk samverkansgrupp, ett samverkansforum och utförare av det operativa arbetet. Målgrupp Målgruppen för kommunens aktivitetsansvar är unga som inte har fyllt 20 år och som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Handlingsplanen lyfter särskilt fram behovet av samverkan kring unga som använder droger, unga i riskzon för kriminalitet, unga med en hotbild, unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, unga med fysisk eller psykisk ohälsa samt unga som omfattas av LSS. Lämpliga individuella åtgärder Inledningsvis erbjuds ungdomar i målgruppen alltid enskilt stöd och vägledning. Insatser finns både inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen, samt inom Jobbtorg Stockholm. På Skolslussen erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning och via Jobbtorg Stockholm erbjuds stöd, studie- och yrkesvägledning och motiverande samtal. Inom jobbtorgs enheter, KAA Syd och KAA Nord erbjuds stöd av särskilda coacher som jobbar med kommunens aktivitetsansvar. 8 (17) Dokumentation och registerföring I Stockholms stad utgör Barn- och elevregistret (BER) grunden för dokumentation, rapportering och uppföljning av arbetet. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning och utveckling av den del i BER där kommunens aktivitetsansvar hanteras. Uppföljning, utvärdering och rapportering Uppföljning sker i samband med tertialrapporteringar och verksamhetsberättelse. Rapportering av resultat och indikatorer sker även till Skolverket två gånger per år. Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att den nya handlingsplanen godkänns. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 22 maj 2025 följande. Utbildningsnämnden godkänner Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025–2027 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Reservation av Claes Nyberg (C), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 april 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar (tidigare informationsansvar) för ungdomar upp till 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning av kommunens aktivitetsansvar men uppdraget utförs i nära samverkan med utbildningsförvaltningen. I det uppsökande arbetet finns även en samverkan med stadsdelsförvaltningar. De ungdomar som ingår i målgruppen för kommunens aktivitetsansvar ska erbjudas lämpliga individuella insatser som i första hand syftar till att motivera till att påbörja eller återuppta studier. Uppföljning sker i samband med tertialrapporteringar och verksamhetsberättelse. Rapportering av resultat och indikatorer sker även till Skolverket två gånger per år. Den reviderade handlingsplanen gäller under perioden 2025–2027 och beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Operativa rutiner samt detaljerade beskrivningar av insatser ingår inte i handlingsplanen utan tas fram på förvaltningsnivå av arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. I stort är innehållet i denna handlingsplan detsamma som i den tidigare planen. De viktigaste skillnaderna är: 9 (17) • Att unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och unga med hotbild har adderats till de grupper som är föremål för förstärkt samverkan. • Att socialnämndens roll kopplat till att förebygga och förhindra skolavbrott, samt arbeta för att ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning tydliggörs. • Att arbetsmarknadsförvaltningen har särskilda insatssamordnare för arbete med skolavbrott. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Utbildningsförvaltningen bedömer inte att förslaget medför några negativa konsekvenser för barn och barns rättigheter eller för jämställdhet. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025–2027 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Remissammanställning Ärendet har initierats av arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 31 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen beskriver på ett tydligt och strukturerat sätt arbetsmarknadsnämndens, utbildningsnämndens, socialnämndens och stadsdelsnämndernas respektive ansvar, hur arbetet organiseras, genomförs och dokumenteras samt hur arbetet ska följas upp, utvärderas och rapporteras. Stadsledningskontoret har dock noterat ett korrigeringsbehov i handlingsplanen avseende hotbildsbedömningar. I handlingsplanen formuleras följande på sida sex, stycke ett: ”I de fall socialtjänsten kopplar på KAA för en ungdom med en känd hotbild ska socialtjänsten säkerhetsställa att det finns en hotbildsbedömning genomförd, samt med stöd av inhämtat samtycke informera KAA om att det finns en hotbild, samt lämna den information som KAA behöver för att säkerställa att arbetet kan genomföras så säkert som möjligt både för ungdomen och för personal” Då endast polisen har kompetens och befogenhet att göra en sådan hotbildsbedömning som avses i texten och socialtjänstens sekretessbestämmelser hindrar överföring av personlig information utan samtycke föreslås istället följande text: 10 (17) ”I de fall där polis genomfört en hotbildsbedömning på en ungdom som landat i en hög eller låg hotbild, och det av socialtjänsten bedöms finnas behov att koppla på KAA, ska socialtjänsten inhämta samtycke från ungdom och hens vårdnadshavare. Detta för att kunna ge information till KAA så att en planering kan genomföras gällande ungdomens och personalens säkerhet.” ”I de fall där socialtjänsten fått kännedom om möjlig hotbild mot en ungdom ska socialtjänsten sträva efter samtycke för att förmedla informationen till KAA så de kan göra en egen säkerhetsbedömning för ungdom och personal vid kontakt.” Stadsledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 godkänns inkluderat de föreslagna korrigeringar som återfinns i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 augusti 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen går i linje med stadsdelsförvaltningarnas arbete att i samverkan fånga upp och erbjuda insatser som främjar målet att unga ska få sina behov tillgodosedda, inkluderat behovet av en meningsfull sysselsättning. På ett tydligt och strukturerat sätt beskrivs det gemensamma ansvaret att fånga upp och ge stöd till målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret och avsnitt med förstärkt samverkan gällande vissa målgrupper med begynnande eller pågående sociala problematik går i linje med socialtjänstens arbete i stadsdelsförvaltningarna. Formuleringar som gäller socialtjänstens ansvar är tydligt beskrivna med ett undantag som berör hotbilder mot unga och unga vuxna. Socialförvaltningen anser att texten behöver tydliggöras så den stämmer överens med socialtjänstens möjligheter enligt lag. I handlingsplanen formuleras följande: ”I de fall socialtjänsten kopplar på KAA för en ungdom med en känd hotbild ska socialtjänsten säkerhetsställa att det finns en hotbildsbedömning genomförd, samt med stöd av inhämtat samtycke informera KAA om att det finns en hotbild, samt lämna den information som KAA behöver för att säkerställa att arbetet kan genomföras så säkert som möjligt både för ungdomen och för personal.” Då endast polisen har kompetens och befogenhet att göra en sådan hotbildsbedömning som avses i texten och socialtjänstens sekretessbestämmelser hindrar överföring av personlig information utan samtycke föreslås istället följande text: ”I de fall där polis genomfört en hotbildsbedömning på en ungdom som landat i en hög eller låg hotbild, och det av socialtjänsten bedöms finnas behov att koppla på 11 (17) KAA, ska socialtjänsten inhämta samtycke från ungdom och hens vårdnadshavare. Detta för att kunna ge information till KAA så att en planering kan genomföras gällande ungdomens och personalens säkerhet.” ”I de fall där socialtjänsten fått kännedom om möjlig hotbild mot en ungdom ska socialtjänsten sträva efter samtycke för att förmedla informationen till KAA så de kan göra en egen säkerhetsbedömning för ungdom och personal vid kontakt.” Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Daniele Fava (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M), Christina Messick m.fl. (L) och Carl Häggqvist (KD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser som helhet positivt på förslaget till handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar. Förvaltningen bidrar till arbetet utifrån nämndens ansvarsområden, bland annat genom att ha en skolsamordnare för placerade barn som arbetar för en sammanhållen skolgång, erbjuda individuell plan när en insats enligt LSS beviljas samt genom att ha skolsocionomer vars mål är att elever som har upprepad eller längre tids frånvaro ska öka sin närvaro i grundskolans undervisning i syfte att uppnå gymnasiebehörighet. Därtill samverkar förvaltningen med bland annat arbetsmarknadsnämnden ur ett individperspektiv kring målgruppen för kommunens aktivitetsansvar och erbjuder stöd och insatser. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Skärholmens stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen och överlämnar det till Kommunstyrelsen Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. 12 (17) Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till den reviderade handlingsplanen. Det är positivt att vissa grupper lyfts fram särskilt och att det är mycket fokus på samverkan mellan olika parter eftersom det är oftast nyckeln till att hjälpa dessa målgrupper. Förvaltningen vill lyfta att en ungdom kan tillhöra flera av de särskilda grupperna, då ungdomens problematik kan vara komplex. Denna komplexitet hade med fördel kunnat lyftas mer i handlingsplanen. Förvaltningen vill även lyfta vikten av att säkerställa kunskaper om ungdomar med funktionsnedsättning inom samtliga verksamheter som arbetar i samverkan för att ungdomar ska återgå till utbildning eller arbete. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen berör ungdomar av båda könen och jämställdhetsfrågor behandlas inte i handlingsplanen. Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen berör ungdomar upp till 20 år. Hemkommunen ska erbjuda ungdomar lämpliga individuella åtgärder med syfte att i första hand motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. För att förebygga utanförskap är det viktigt att samhällets insatser för ungdomar tar hänsyn till individens förutsättningar, behov och önskemål för att påbörja eller återgå till utbildning, eller ge möjlighet till annan meningsfull sysselsättning. Handlingsplanen bidrar till positiva konsekvenser för barn för att förebygga utanförskap. 13 (17) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Särskilt uttalande av Johan Kling (C) Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp tidigt, mötas med tillit till sin förmåga, och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Ingen aktör sitter ensam på alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Utbildningsnämnden Reservation av Claes Nyberg (C) 1. Delvis godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ 14 (17) ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp tidigt, mötas med tillit till sin förmåga och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Här kan IOP-samarbeten vara ett bra verktyg för att formalisera uppdragen. Ingen aktör ensam har alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Daniele Fava (C) 1. Att delvis godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp 15 (17) tidigt, mötas med tillit till sin förmåga och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Här kan IOP-samarbeten vara ett bra verktyg för att formalisera uppdragen. Ingen aktör ensam har alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (alla M), Christina Messick m.fl. (L) och Carl Häggqvist (KD) I Stockholm ska alla unga ges möjligheten att lyckas, oavsett bakgrund. Det är en av Moderaternas, Liberalernas, Centerns och Kristdemokraternas viktigaste prioriteringar. Därför är det angeläget att Stockholms stad utvecklar sitt arbete att nå de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA är inte bara en lagstadgad skyldighet, det är en viktig insats för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi ser en tydlig koppling mellan skolavhopp och risken för kriminalitet samt socialt utanförskap. Därför måste vi arbeta förebyggande, inte bara reaktivt. Att fokusera på att motverka skolavhopp i gymnasiet tidigt är avgörande. Detta kräver att vi redan i grundskolan arbetar systematiskt med att främja närvaro. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna och ett vaccin mot utanförskap. Om vi inte lyckas behålla unga i skolan, misslyckas vi med att bygga ett tryggt och sammanhållet Stockholm. Det vi dock ser nu efter tre år av socialdemokratiskt styre är att antalet barn och unga i skolan som har mer än 50 16 (17) procent frånvaro når nya rekordnivåer. Över 1000 skolelever missar halva eller mer av sitt läsår, varje år. Det är ett stort misslyckande. Dessutom måste vi bli bättre på att nå de mest utsatta. Ett område som kräver särskild uppmärksamhet är ungdomar som utsätts för hedersförtryck. Dessa unga lever ofta i en dubbel utsatthet, de riskerar inte bara att inte fullfölja sin skolgång, utan de lever också i en miljö där deras frihet och rättigheter är begränsade. Kommunala aktivitetsansvaret måste vara utformat för att specifikt identifiera och erbjuda stöd till dessa individer. Det handlar om att arbeta uppsökande, att samarbeta nära med socialtjänst och polis, och att bygga förtroende med de som behöver det som mest. Det förutsätter också att det finns kunskap gällande problematikens omfattning att återkommande kartlägga hedersförtryckets omfattning. Skärholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) I Stockholm ska alla unga ges möjligheten att lyckas, oavsett bakgrund. Det är en av Moderaternas viktigaste prioriteringar. Därför är det angeläget att Stockholms stad utvecklar sitt arbete att nå de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA är inte bara en lagstadgad skyldighet, det är en viktig insats för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi ser en tydlig koppling mellan skolavhopp och risken för kriminalitet och socialt utanförskap. Därför måste vi arbeta förebyggande, inte bara reaktivt. Att fokusera på att tidigt motverka skolavhopp i gymnasiet, är avgörande. Och det kräver att vi redan i grundskolan arbetar systematiskt med att främja närvaro. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna och ett vaccin mot utanförskap. Om vi inte lyckas behålla unga i skolan, misslyckas vi med att bygga ett tryggt och sammanhållet Stockholm. Det vi dock ser nu efter tre år av socialdemokratiskt styre, är att antalet barn och unga som har mer än 50 procent frånvaro i skolan, når nya rekordnivåer. Över 1000 skolelever missar halva eller mer av sitt läsår, varje år. Det är ett stort misslyckande. Dessutom måste vi bli bättre på att nå de mest utsatta. Ett område som kräver särskild uppmärksamhet är ungdomar som utsätts för hedersförtryck. Dessa unga lever ofta i en dubbel utsatthet, de riskerar inte bara att inte fullfölja sin skolgång, utan de lever också i en miljö där deras frihet och rättigheter är begränsade. Kommunala aktivitetsansvaret måste vara utformat för att specifikt identifiera och erbjuda stöd till dessa individer. Det handlar om att arbeta uppsökande, att samarbeta nära socialtjänst och polis, och att bygga förtroende med de som behöver det allra mest. Det förutsätter också att det finns kunskap gällande problematikens omfattning, vilket Moderaterna också har motionerat om; att återkommande kartlägga hedersförtryckets omfattning. 17 (17) --- [Bilaga - Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025-2027 - slutgiltig version.pdf] Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025-2027 Arbetsmarknadsnämnden: Dnr. AMF 2025/339 Utbildningsnämnden: Dnr. UTBF 2025/2368 Antagen av Kommunfullmäktige Nytt datum INNEHÅLL Bakgrund __________________________________________________________________2 1. Uppdrag och uppdragets innehåll __________________________________________3 1.2 Förstärkt samverkan kring vissa målgrupper _____________________________________4 1.2.1 Ungdomar som använder droger ______________________________________________________4 1.2.2 Ungdomar i eller i riskzon för kriminalitet ______________________________________________5 1.2.3 Ungdomar med en hotbild ___________________________________________________________5 1.2.4 Ungdomar med psykisk eller fysisk ohälsa ______________________________________________6 1.2.5 Ungdomar som omfattas av LSS ______________________________________________________6 1.2.6 Ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld ________________________________6 2. Att styra och leda arbetet _________________________________________________7 Gemensamt för arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden _______8 2.3 Stadsdelsnämnderna __________________________________________________________9 2.4 Samverkan med Arbetsförmedlingen ___________________________________________10 3. Organisation __________________________________________________________10 3.1 Strategisk samverkansgrupp kring unga ________________________________________10 3.2 Samverkansforum ___________________________________________________________10 4. Arbete med att löpande identifiera, informera och kontakta ____________________11 4.1 Grund- och gymnasieskolans ansvar ____________________________________________12 4.1.1 Skolans ansvar ___________________________________________________________________12 4.1.2 Förebyggande åtgärder övergång från grundskola till gymnasieskola ________________________12 4.1.3 Rutiner vid ogiltig frånvaro, samt vid avbrott ___________________________________________12 4.1.4 Samverkan kring övergången från introduktionsprogram inom gymnasieskolan till vuxenutbildningen ____________________________________________________________________13 4.1.5 Elever som avslutar gymnasieskola utan gymnasieexamen ________________________________13 4.2 Uppsökande arbete __________________________________________________________13 4.2.1 Arbetssätt _______________________________________________________________________13 4.2.2 Struktur för det uppsökande arbetet __________________________________________________14 4.2.3 Rutin kring nyanlända ungdomar ____________________________________________________15 5. Lämpliga individuella åtgärder ___________________________________________15 6. Dokumentation och registerföring _________________________________________16 6.1 Barn och Elevregistret (BER) _________________________________________________16 6.2 VERA _____________________________________________________________________17 7. Uppföljning, utvärdering och rapportering __________________________________17 7.1 Uppföljning av uppsök, stöd och insatser ________________________________________17 1 Bakgrund Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen. Ansvaret gäller för de som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning. Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens aktivitetsansvar förutsätter att insatser genomförs löpande under hela året och omfattar allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning. Skolverkets allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar (Skolverket 2016) föreskriver att det finns en strukturerad handlingsplan för arbetet. I Stockholms stad ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunens aktivitetsansvar, med undantag för de delar som ligger inom utbildningsnämndens ansvarsområde som har hemkommunsansvaret för elever utan studieplats. För att säkra att ungdomarna har tillgång till stöd på flera livsområden är samverkan mellan flera olika aktörer en viktig del i arbetet. En central samverkanspart är socialnämnden som ingår i samverkan mellan socialtjänsten och arbetsmarknadsförvaltningen i arbetet som rör ungdomar inom kommunens aktivitetsansvar. Som huvudansvariga för både sociala insatser och fritidsinsatser är stadens stadsdelsnämnder viktiga aktörer. Denna handlingsplan fastställer hur Stockholms stad arbetar utifrån kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. Den beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning, samt inriktning för insatser. Handlingsplanen har tagits fram av arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och baserar sig på Skolverkets allmänna råd (Skolverket 2016). Utkast har även skickats till Barn- och ungdomsenheterna på stadsdelsförvaltningarna, som har getts möjlighet att läsa och skicka in synpunkter. Handlingsplanen gäller under perioden 2025 t o m 2027, förutsatt att inga större förändringar sker i organisation inom staden eller i lagstiftningen. Operativa rutiner, samt detaljerade beskrivningar av insatser ingår inte i handlingsplanen. Dessa tas fram på förvaltningsnivå i samverkan mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen och uppdateras årligen. I samband med detta fattas även beslut om inriktning för och innehåll i insatser under året. Förvaltningarna ansvarar för att vid behov initiera en tidigare revidering av den övergripande handlingsplanen. 2 1. Uppdrag och uppdragets innehåll Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar regleras i 29 kap. 9 § Skollagen. En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som 1. inte har fyllt 20 år, 2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt, 3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning, 4. inte har en gymnasieexamen, 5. inte har ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola och 6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassad gymnasieskola med godkänt resultat. Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första-tredje styckena. Lag (2018:749). I kommentarerna i Skolverkets allmänna råd om kommunens aktivitetsansvar (2016) för ungdomar framgår att det för att förebygga utanförskap är viktigt att samhällets insatser för dessa ungdomar tar hänsyn till individens förutsättningar, behov och önskemål för att påbörja eller återgå till utbildning, eller ge möjlighet till annan meningsfull sysselsättning och att det därför är av vikt att dessa faktorer är utgångspunkten för samhällets insatser och inte det offentligas organisering. Kommentarerna fastställer också att lagstiftningen innebär ett uttalat krav på att ungdomen ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder, samt betonar att kommunen ska ha en aktiv relation med de ungdomar som omfattas av lagen (Skolverket 2016, sid. 11-12). Arbetet med att samla information, kontakta ungdomar och erbjuda insatser ska genomföras under hela året och omfatta allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning (sid. 13). I handlingsplanen beskrivs stadens tillämpning av det nationella uppdraget i dess olika delar. 3 1.2 Förstärkt samverkan kring vissa målgrupper Arbetet som utförs inom ramen för kommunens aktivitetsansvar syftar till att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller att återuppta studier. I andra hand erbjuds stöd mot arbete. Vissa grupper av ungdomar som nås i det uppsökande arbetet står långt från både studier och arbete och behöver andra typer av insatser innan eller parallellt med ett arbete för att motivera till studier. Detta kan t.ex. röra ungdomar med en missbruksproblematik, ungdomar som lever i socialt utanförskap och har en hotbild, eller som har psykisk eller fysisk ohälsa. Arbetet med dessa ungdomar behöver ske i nära dialog med socialtjänsten och/eller regionen. För att skapa en kontinuitet i arbetet bör en gemensam planering göras, där det tydliggörs vem som har huvudansvaret för att hålla ihop och följa upp olika insatser. I 2 kap. 7 § SoL liksom i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslag (2017:30), HSL, finns bestämmelser om att samordnade individuella planer (SIP) ska upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården om så behövs för att personen skall få sina behov tillgodosedda. Den enskilda personen måste alltid ge sitt samtycke till att få en SIP. Det är regionen och kommunen (socialtjänsten) som är skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan när de bedömer att det behövs. Däremot kan andra föreslå att en samordnad individuell plan upprättas och även delta i arbetet med planen. Syftet med planen är att underlätta för barnet/den unga och dennes familj och säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. Personal inom KAA bör uppmärksamma socialtjänsten eller hälso- och sjukvården att initiera SIP-möten för unga som har många myndighetskontakter och där det krävs att de inblandade aktörerna möts och diskuterar ärendet tillsammans med ungdom. Det är den verksamhet som har närmast kontakt med barnet/den unga som bäst kallar till SIP. 1.2.1 Ungdomar som använder droger Ungdomar som omfattas av kommunens aktivitetsansvar kan ha ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller spel om pengar. De kan också ha ett bruk av alkohol som faller inom ramarna för ”normalkonsumtion” och/eller ha testat narkotika vid enstaka tillfällen utan att det har blivit en vana. För att delta i insatser inom ramen för kommunens aktivitetsansvar bör ungdomar med skadligt bruk eller beroende ha påbörjat en process mot drogfrihet, även om de kanske inte inledningsvis är helt drogfria. Ungdomar med ett aktivt, pågående missbruk erbjuds inte att delta i en insats inom ramen för kommunens aktivitetsansvar, men kan erbjudas vägledning och samtalsstöd med syfte att motivera ungdomen till stöd eller behandling för att bryta missbruket. Om det uppdagas i kontakten att en ungdom som är under 18 år har ett skadligt bruk som är pågående tas kontakt med vårdnadshavaren och med mottagningsgruppen på ungdomens stadsdelsförvaltning. Finns det skäl för oro görs en orosanmälan. Även Mini Maria Stockholm kan kontaktas för samverkan kring insatser och stöd. 4 Ungdomar som kommer märkbart påverkade till någon av verksamheterna inom kommunens aktivitetsansvar ombeds lämna verksamheten, men erbjuds kontakt när hen inte längre är påverkad. I ANDTS-programmet, Stockholms stads program om alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och nikotinprodukter samt spel om pengar, 2023-2026 fastslås en rad mål och insatsområden för stadens arbete. Arbetet inom kommunens aktivitetsansvar bör genomföras i enlighet med programmets insatsområden och aktiviteter. 1.2.2 Ungdomar i eller i riskzon för kriminalitet Personal inom kommunens aktivitetsansvar bör ha god kunskap om risk- och skyddsfaktorer för att kunna identifiera ungdomar i riskzon och vid behov initiera kontakt med socialtjänsten och/eller göra orosanmälan. Kommunens aktivitetsansvar samverkar med Sociala insatsgrupper (SIG) som finns som insats i stadens sju ytterstadsstadsdelar. Målgruppen för SIG är personer i åldern 12-20 år som begår brott, befinner sig i riskzon för att utveckla eller har utvecklat en kriminell livsstil, befinner sig i kriminella miljöer, riskerar att involveras eller som redan är involverade i våldsbejakande extremism. SIG bygger på samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, den unge och dennes familj, hälso- och sjukvården, andra för individen relevanta myndigheter och aktörer inom civilsamhället. I de fall den unge saknar skolplacering och är aktuell inom kommunens aktivitetsansvar, kopplas personal från aktivitetsansvaret på det lokala jobbtorget in i arbetet och ersätter skolan som aktör i den sociala insatsgruppen. Om den unge inte har en pågående kontakt med kommunens aktivitetsansvar ska socialtjänsten initiera en sådan, ifall det inte bedöms som direkt olämpligt eller uppenbart obehövligt. Kommunens aktivitetsansvar arbetar för att ge stöd och motivera den unge att i första hand återuppta studier eller i andra hand hitta arbete eller annan sysselsättning. 1.2.3 Ungdomar med en hotbild Föreligger det en risk för hotbild för ett barn som är under 18 år ska alltid en orosanmälan till socialtjänsten göras. I orosanmälan informeras om planerade insatser för berörd ungdom, samt önskan om samverkan med socialtjänsten kring insatserna lämplighet. Enligt lag får socialtjänsten utan samtycke endast lämna information om en utredning startas eller ej samt om en utredning redan pågår. Socialtjänsten bör därför inhämta samtycke för att kunna lämna relevant information till KAA. Anmälningsskyldigheten rör endast barn, men även för deltagare över 18 kan en orosanmälan göras där det är lämpligt och individen bedöms vara i behov av socialtjänstens insatser. I avvaktan återkoppling från socialtjänsten kan KAA genomföra en hotbildsbedömning utifrån arbetsmarknadsförvaltningens rutin för hotbildsbedömningar och arbetet kan fortsätta med stöd av hotbildsbedömning och skyddsåtgärder. 5 I de fall där polis genomfört en hotbildsbedömning på en ungdom som landat i en hög eller låg hotbild, och det av socialtjänsten bedöms finnas behov att koppla på KAA, ska socialtjänsten inhämta samtycke från ungdom och hens vårdnadshavare. Detta för att kunna ge information till KAA så att en planering kan genomföras gällande ungdomens och personalens säkerhet. I de fall där socialtjänsten fått kännedom om möjlig hotbild mot en ungdom ska socialtjänsten sträva efter samtycke för att förmedla informationen till KAA så de kan göra en egen säkerhetsbedömning för ungdom och personal vid kontakt. 1.2.4 Ungdomar med psykisk eller fysisk ohälsa I kommunens aktivitetsansvar ingår inte att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser. Här ligger ansvaret i första hand hos regionen. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar ingår dock att motivera och stötta ungdomar med behov av sådana insatser så att de får en kontakt med lämplig vårdgivare. Motivationsarbete mot studier eller arbete kan sedan där det är lämpligt fortsätta parallellt och i samverkan med insatser inom vården och/eller socialtjänsten, eller i de fall detta inte är möjligt återupptas i ett senare skede. Kommunens aktivitetsansvar deltar när det är lämpligt i SIP-möten (se ovan under 1.1). Arbetsmarknadsnämnden arbetar aktivt inom ramen för KAA med att utveckla samverkan med psykiatrin kring barn och ungdomar. I staden finns åtta ungdomsmottagningar där unga mellan 12-22 år kan träffa en kurator för stödsamtal kring frågor om livet, mående, stress, oro eller nedstämdhet. Ungdomsmottagning - Stockholms stad 1.2.5 Ungdomar som omfattas av LSS I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 15 § beskrivs att en av kommunens uppgifter är att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Kommunen ska vidare verka för att personer som omfattas av LSS får sina behov tillgodosedda och medverka till att de får tillgång till arbete eller studier. När en insats enligt LSS beviljas ska kommunen erbjuda den enskilde en individuell plan enligt 10 § med beslutade och planerade insatser. Den enskilde kan när som helst begära att en individuell plan upprättas. Sådana planer ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar ska ungdomar i första hand erbjudas åtgärder som syftar till att motivera ungdomen att återgå till utbildning och i andra hand till annan sysselsättning. Annan sysselsättning skulle, i de fall ungdomen omfattas av LSS, kunna vara särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier eller daglig verksamhet. Kommunens aktivitetsansvariga kan i de fall ungdomen är intresserad av sådan sysselsättning hjälpa till att etablera kontakt med socialtjänsten i den aktuella stadsdelsförvaltningen. 6 1.2.6 Ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld För unga mellan 13 och 26 år som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck finns länets myndighetsgemensamma resurscentrum Origo. Ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Region Stockholm och polisregion Stockholm. Ungdomar och unga vuxna kan söka stöd anonymt från verksamheten om de önskar. På Origo arbetar kuratorer, barnmorska och polis under ett tak. Till Origo kan även personal ur kommunens aktivitetsansvar vända sig för att få konsultativt stöd och vägledning i enskilda ärenden när de i sitt arbete möter unga som begränsas av hedersnormer. 2. Att styra och leda arbetet Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns en ändamålsenlig organisation med tydlig ansvarsfördelning och en strukturerad handlingsplan för arbetet med aktivitetsansvaret, 2. Identifiera vilka myndigheter och andra aktörer som kan vara aktuella att samarbeta med inom ramen för aktivitetsansvaret, och 3. Skapa förutsättningar och ha ändamålsenliga rutiner för samverkan såväl inom kommunen som med berörda myndigheter och andra aktörer Enligt Stockholms stads budget och ansvarsfördelning har arbetsmarknadsnämnden ansvar för att samordna arbetet utifrån kommunens aktivitetsansvar. Ansvaret för att genomföra uppdragets olika delar är dock fördelat främst mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Även stadsdelsförvaltningarna har i uppdrag att samverka med arbetsmarknadsförvaltningen inom uppdraget. Utbildningsförvaltningen har ansvar för att underlätta övergång från grundskola till gymnasieskola samt erbjuda studier för de ungdomar som vill studera. Arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har tillsammans med Socialförvaltningen sedan 2024 i uppdrag att samverka för att förebygga skolavhopp från gymnasieskolan, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Sedan april 2024 har arbetsmarknadsnämnden särskilda insatssamordnare anställda med uppdrag att möta upp skolor och ungdomar vid oro för skolavbrott. Insatssamordnarna åker ut till skolor och träffar elever separat, har möten med vårdnadshavare, samt personal från skolan för att kartlägga orsaken till att eleven är i risk för avhopp och vilket stödbehov som finns. Utifrån vad skolan tidigare har erbjudit för anpassningar och insatser, planeras i samverkan insatser framåt för att i första hand motverka avhopp, i andra hand direkt koppla på KAA. Insatser som erbjuds är bland annat stöd i kontakt med psykiatrin, hälsofrämjande insatser och stöd vid skol/programbyte, samt pedagogisk överlämning och stöd vid övergång till nästkommande skola. 7 Arbetsmarknadsförvaltningen har även ansvar för det uppsökande arbetet för elever som avbrutit och som saknar gymnasieexamen, samt för att kartlägga behov, erbjuda stöd och motivera tillbaka till studier eller arbete, samt stötta ungdomarna i att etablera kontakter med andra stödinsatser utifrån individuella behov. Stadsdelsförvaltningarna erbjuder stöd utifrån socialtjänstlagen och arbetar med fritidsverksamheter, fältverksamhet samt andra förebyggande och stödjande insatser. För att staden ska nå goda resultat i uppdraget krävs en nära samverkan mellan berörda förvaltningar. Arbetsmarknadsnämnden arbetar löpande för att säkerställa en god samverkan lokalt och centralt. Insatser erbjuds av både utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Denna handlingsplan anger en förtydligad och mer detaljerad beskrivning av de olika parternas ansvarsområden enligt nedan. Gemensamt för arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden Nämnderna ska fortsatt samverka för att etablera kontakt med elever som riskerar att inte slutföra gymnasiet. Syftet är att tidigt kunna erbjuda lämpligt stöd för att eleven ska kunna slutföra utbildningen. Nämnderna ska också fortsatt utveckla samverkan för att unga vuxna utan gymnasieexamen inom kommunens aktivitetsansvar erbjuds insatser som ökar andelen som senare slutför sin gymnasieexamen eller genom vuxenutbildningen ges möjligheter att komma in i arbetslivet. 2.1. Arbetsmarknadsnämnden I arbetsmarknadsnämndens ansvar ingår följande: • Samordning av Stockholms stads arbete utifrån kommunens aktivitetsansvar • Att ansvara för register, dokumentation och insamling av resultat, samt rapportering till Skolverket/SCB utifrån gällande lagstiftning • Att följa upp och löpande analysera, samt utveckla arbetet inom kommunens aktivitetsansvar, samt rapportera till nämnd • Att i samverkan med utbildningsnämnden och Socialnämnden arbeta med att förebygga skolavhopp, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Arbetet omfattar även samverkan med friskolor • Att utveckla och ansvara för det operativa uppsökande arbetet • Att genomföra motivationsarbete • Att erbjuda fördjupad studie- och yrkesvägledning • Att samverka med andra aktörer som erbjuder stödinsatser för målgruppen • Att erbjuda och genomföra insatser som inte ligger inom ramen för gymnasieskolan. • Att tillsammans med utbildningsnämnden samverka med skolor inom grund- och gymnasieskolan för att snabbare nå unga som avbryter sina gymnasiestudier eller inte påbörjar gymnasiestudier efter grundskolan. • Att sprida information till ungdomar som lämnar gymnasieskolan utan fullständig gymnasieexamen om möjligheten att fullfölja utbildningen inom Komvux, samt underlätta för ungdomarna att påbörja och fullfölja studierna 8 • Att föra register över ungdomarna inom kommunens aktivitetsansvar, samt samordna arbetet kring registrering och dokumentation i Barn- och elevregistret i de delar av skolplattformen som hanterar aktivitetsansvaret • Att vid särskilda behov erbjuda dispens till studier inom vuxenutbildningen alternativt upphandla plats vid folkhögskola utifrån underlag från utbildningsnämnden 2.2 Utbildningsnämnden I utbildningsnämndens ansvar ingår följande: • Att erbjuda studier och studie- och yrkesvägledning • Att i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden arbeta för att förebygga och förhindra skolavhopp • Att erbjuda insatser inom ramen för gymnasieskolan • Samverkan mellan grundskola och gymnasieskola • Att genomföra informationsinsatser om gymnasievalet, gymnasieskolans olika program med fokus på introduktionsprogrammen och om övergångar mellan skolformer för studie- och yrkesvägledare och rektorer på både grund- och gymnasieskolor, samt övriga relevanta aktörer. • Att genomföra utbildningsinsatser om gymnasieskola och anpassad gymnasieskola till berörda enheter inom arbetsmarknadsnämnden, samt praktiskt samverka kring enskilda ungdomar • Att utreda ungdomars individuella behov av alternativa utbildningsvägar, samt bidra med underlag till arbetsmarknadsnämnden inför beslut. • Resultatuppföljning av insatser utifrån kommunens aktivitetsansvar som genomförs inom ramen för gymnasieskolan • Att samverka med arbetsmarknadsnämnden i rapportering och uppföljning av hela uppdraget utifrån kommunens aktivitetsansvar Socialnämnden(förslag – nytt 2025) • Att i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden arbeta för att förebygga och förhindra skolavhopp • Att samordna arbetet med skolsociala team på grundskola och i övergång mot gymnasiet i syfte att stärka förutsättningar för eleverna att uppnå målen med utbildningen • Att projektleda och implementera arbetet med skolsamordnare för placerade barn och unga i syfte att arbeta för en sammanhållen skolgång 2.3 Stadsdelsnämnderna I stadsdelsnämndernas uppdrag ingår att samarbeta med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden i arbetet med kommunens aktivitetsansvar. I samarbetet ingår • Att samverka ur ett individperspektiv kring målgruppen för kommunens aktivitetsansvar och erbjuda stöd och insatser utifrån socialtjänstlagen och LSS inför eller parallellt med insatser som genomförs av arbetsmarknadsnämnd eller utbildningsnämnd. • Att socialtjänsten vid kontakt med unga under 20 år som omfattas av kommunens aktivitetsansvar kopplar på KAA för eventuella parallella insatser, alternativt 9 informerar KAA om att avvakta med det uppsökande arbetet i de fall bedömning görs att det inte är lämpligt med parallella insatser. För att kunna göra detta behöver samtycke inhämtas från ungdom/vårdnadshavare. • Att utifrån fritids- och fältverksamhet fungera som en samarbetspart i arbetsmarknadsnämndens lokala uppsökande arbete. • Att genom uppdraget med skolsamordnare för placerade barn och unga arbeta för en sammanhållen skolgång. I stadsdelsnämndernas uppdrag ingår inte att erbjuda insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. 2.4 Samverkan med Arbetsförmedlingen Personalen inom kommunens aktivitetsansvar stöttar ungdomarna i kontakten med Arbetsförmedlingen, samt med Arbetsförmedlingens leverantörer för att säkerställa att ungdomarna får tillgång till Arbetsförmedlingens insatser, stöd och eventuella subventioner, samt att de kan tillgodogöra sig innehåll i insatserna och att de får ett långsiktigt och tillräckligt stöd. Under handlingsplanens giltighetstid kan samverkan med Arbetsförmedlingen komma att påverkas av det pågående förändringsarbetet inom Arbetsförmedlingen. Arbetssätt och rutiner kan därmed komma att förändras under treårsperioden. För ungdomar med funktionsnedsättning finns en särskild samverkan med arbetsförmedlingen för att underlätta stöd i övergång från skola till arbete. 3. Organisation 3.1 Strategisk samverkansgrupp kring unga Den strategiska samverkansgruppen har i uppdrag att på strategisk nivå initiera och följa upp gemensamma utvecklingsuppdrag och projekt, samt lyfta stadsövergripande frågor som rör ungdomar och ungas vuxnas etablering. Syftet är både att upprätthålla en gemensam kunskap kring projekt och insatser, samt att driva och styra samverkan. I gruppens uppdrag ingår även övergripande styrning av kommunens aktivitetsansvar. Till gruppen lyfts frågor kring inriktning på arbetet, ansvarsfördelning, behov av nya insatser och resursfördelning, samt rapportering av arbete och resultat. Den strategiska samverkansgruppen består av: • Enhetschef, enheten för stadsövergripande samordning, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef, gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Enhetschef, kompetenscenter Barn och unga, socialförvaltningen 3.2 Samverkansforum Samverkansforumet har i uppdrag att diskutera konkreta utvecklingsfrågor, förbereda frågor till samverkansgrupp (se ovan) samt planera samverkansinsatser för personalen. I samverkansforumet diskuteras och analyseras underlag till den årliga rapporten av 10 kommunens aktivitetsansvar och med denna som grund utvecklas och planeras arbetet för följande år. Samverkansforumet kan vid behov kompletteras med ytterligare funktioner samt utse arbetsgrupper för att behandla särskilda frågor. I samverkansforumet ingår: • Enhetschef, gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Rektor, Skolslussen/gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Enhetschef, enheten för stadsövergripande samordning, arbetsmarknadsförvaltningen • Samordnare för kommunens aktivitetsansvar, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef för enheten Studier och hälsa, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef för kompetenscenter barn och unga, Socialförvaltningen deltar 1 gång/termin • Representant från grundskoleavdelningen, utbildningsförvaltningen adjungeras vid behov Figur 1: Organisationsskiss 4. Arbete med att löpande identifiera, informera och kontakta Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör: 1. Se till att det finns förutsättningar och rutiner för berörd personal att löpande under året identifiera och hålla sig informerad om hur de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret är sysselsatta, 11 2. Se till att tillvägagångssätten för att komma i kontakt med ungdomar anpassas utifrån deras situation och behov, och 3. Se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att ta emot information när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med annan huvudman. Huvudmannen för utbildningen bör 4. Se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att informera hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från, en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola I skollagen 15 kap. 8§ står ”Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram”. I Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” (2013) förtydligas att kommunen bör säkerställa att kommunens medborgare informeras om sina möjligheter till utbildning (sid. 31). Vidare framgår av de allmänna råden att ”I de fall eleven fattar beslut om att avbryta eller inte helt fullfölja sina studier bör skolan informera om och tydliggöra vilka konsekvenser det kan få när det gäller möjligheter till arbete och vidare studier” (sid. 34). 4.1 Grund- och gymnasieskolans ansvar 4.1.1 Skolans ansvar Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och det livslånga lärandet. Skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Utifrån sina egna förutsättningar ska de få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. 4.1.2 Förebyggande åtgärder övergång från grundskola till gymnasieskola Utbildningsförvaltningen har rutiner för övergångar från grundskola till gymnasieskola. Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att följa övergången från grundskolan till gymnasieskolan samt bedriva ett utvecklingsarbete för övergångarna. Utbildningsförvaltningen erbjuder studievägledning för unga utan studieplats eller för de som står i begrepp att göra ett studieavbrott. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen har gemensamma rutiner för samverkan och samarbete kring kontakt med skolor. En rutin finns även för samverkan mellan grundskola och kommunens aktivitetsansvar som innebär att skolorna kontaktar aktivitetsansvaret vid vårterminens slut kring ungdomar där det finns kunskap om att de inte kommer påbörja gymnasieskola efter sommaren. Kommunens aktivitetsansvar deltar också årligen vid nätverken för studie- och yrkesvägledare och informerar om uppdraget. Ett informationsbrev skickas till skolor, både till huvudmän i egen regi och fristående huvudmän, för distribuering till vårdnadshavare vars barn går i årskurs 9. 12 Brevet beskriver rutiner för antagning under sommarmånaderna, samt innehåller kontaktuppgifter till Skolslussen och kommunens aktivitetsansvar. 4.1.3 Rutiner vid ogiltig frånvaro, samt vid avbrott Rektor har skyldighet att utreda upprepad och längre frånvaro (skollagen 15 kap. 16 §). Gymnasieskolorna ska rapportera betydande frånvaro till elevs hemkommun (skollagen 15 kap. 15 §) samt rapportera avbrott. På stadens webbplats finns information samt avbrottsblankett som är gemensam för hela Region Stockholm och som skickas till funktionsbrevlåda för kommunens aktivitetsansvar som kontaktar ungdom och vid behov skolan. Utöver detta deltar kommunens aktivitetsansvar vid informationstillfällen som utbildningsförvaltningen anordnar för annan huvudman/fristående skolor, där det bland annat informeras om kommunens aktivitetsansvar. Gymnasieskolorna uppmanas att kontakta personal inom kommunens aktivitetsansvar innan själva avbrottet sker, för att på så sätt fånga upp de unga i ett tidigare skede. 4.1.4 Samverkan kring övergången från introduktionsprogram inom gymnasieskolan till vuxenutbildningen Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen samverkar vid övergången för ungdomar från gymnasieskola till vuxenutbildning. Gymnasieskolorna får information och kan stödja eleverna inför övergång till vuxenutbildning i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetsmarknadsförvaltningen erbjuder vid behov individuellt stöd inför övergången till och under studierna vid vuxenutbildningen. 4.1.5 Elever som avslutar gymnasieskola utan gymnasieexamen Vid avslutad gymnasieutbildning på nationellt program utfärdas ett examensbevis om kraven för examen uppfylls, annars utfärdas ett studiebevis. Elever med examens- eller studiebevis kan vända sig direkt till stadens vuxenutbildning för att ansöka om studier, även om de är under 20 år. Inför skolavslutningen får de elever som har fått studiebevis informationsmaterial från vuxenutbildningen samt blir kontaktade av kommunens aktivitetsansvar. I övrigt omfattas gruppen av samma uppsökande verksamhet som övriga i kommunens aktivitetsansvar. 4.2 Uppsökande arbete 4.2.1 Arbetssätt Jobbtorg Stockholm har ett upparbetat arbetssätt med medarbetare som inom ramen för kommunens aktivitetsansvar söker upp ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och erbjuder insatser som i första hand ska leda till fortsatta studier. Arbetet utgår från ett register där alla ungdomar under 20 år som saknar skolplacering efter grundskolan registreras automatiskt. Uppgifterna till registret hämtas genom samkörning av folkbokföringsregistret, grundskolans och gymnasiets elevregister, Skatteverket och Universitets- och högskolerådet (UHR). Det uppdateras varje natt. 13 Personalen som arbetar uppsökande utgår från de två enheter inom kommunens aktivitetsansvar: KAA Nord och KAA Syd. Dessa ansvarar för det uppsökande arbetet i stadsdelar kopplade till enheterna. Det finns samarbete med stadsdelsförvaltningarna. Samarbetet omfattar främst barn- och ungdomsenheterna, de sociala insatsgrupperna, fritids- och fältverksamhet, LSS och andra aktörer som verkar i närområdet. På flera stadsdelsförvaltningar finns medarbetare från kommunens aktivitetsansvar regelbundet på plats på barn- och ungdomsenheterna digitalt eller fysiskt, vilket har lett till ökad samverkan. Socialsekreterarna har då möjlighet att boka in möten mellan tjänstemän eller med ungdomar, samt samverka och rådgöra kring ungdomar. Samverkan med gymnasieskolor i både egenregi och fristående skolor sker via informationsmöten med Utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och Enheten för Elevhälsa, samt för fristående aktörer tillsammans med avdelningen för utveckling och samordning/uppföljningsenheten. Enskilda skolmöten sker med personal inom kommunens aktivitetsansvar. Vid risk för skolavhopp kan skolor kontakta arbetsmarknadsnämnden som möter upp elev, skola och anhöriga i skolan i syfte att gemensamt arbeta för att förebygga avhopp. Om eleven ändå väljer att avbryta studierna kan KAA direkt kopplas på för att stötta ungdomen. Till de ungdomar som fyller 20 år skickas information om var de kan vända sig för att få stöd när de inte längre omfattas av kommunens aktivitetsansvar. För ungdomar där ett motivationsarbete pågår när de fyller 20 år finns en rutin framtagen för att föra över ungdomen till personal inom arbetsmarknadsförvaltningen som arbetar med äldre ungdomar och unga vuxna, om ungdomarna är intresserade av fortsatt stöd. 4.2.2 Struktur för det uppsökande arbetet Det uppsökande arbetet för samtliga ungdomar som aktualiseras i modulen för kommunens aktivitetsansvar i Barn- och elevregistret (BER) påbörjas inom en månad efter att de registrerats i BER. Ambitionen är att tiden innan ungdomen kontaktas ska vara kortare, men det kan variera, beroende på hur stort inflöde det är i BER. Nedan följer en beskrivning av flödet i det uppsökande arbetet: 1. Större brevutskick görs i början av terminen, efter 15 september. 2. De ungdomar som inte svarar på brevet kontaktas per telefon eller sms om telefonnummer finns. Försök att nå ungdomen per telefon görs vid flera tillfällen. 3. Beroende på antal ungdomar i registret kan ytterligare brev skickas. 4. Om ovanstående inte resulterar i svar skickas ”Knackakort”, ett kort som informerar om att hembesök kommer att genomföras, samt datum och tid för planerat besök. 5. Om inget svar inkommer genomförs hembesök. Hembesöken genomförs alltid av minst två personal. 6. I de fall ungdomarna inte bor på adressen görs en anmälan till Skatteverket. 7. I de fall kommunens aktivitetsansvar inom ramen för det uppsökande arbetet får indikationer på att barn far illa görs orosanmälan till socialtjänsten. 14 Även samverkan med stadsdelsförvaltningar och lokala nätverk bestående av exempelvis socialsekreterare, fältassistenter och föreningar används som verktyg i det uppsökande arbetet. Samtycke finns för att använda vid samverkan på individnivå. En handbok med tydliga rutiner för det uppsökande arbetet finns framtagen av arbetsmarknadsförvaltningen som stöd i det uppsökande arbetet. 4.2.3 Rutin kring nyanlända ungdomar Nyanlända ungdomar som är folkbokförda i Stockholm stad och som i övrigt uppfyller villkoren för kommunens aktivitetsansvar kan vara aktuella för insatser inom ramen för aktivitetsansvaret. Om arbetsmarknadsförvaltningen i det uppsökande arbetet kommer i kontakt med en ungdom som nyligen fått uppehållstillstånd kontaktas i första hand Start Stockholm för att undersöka om ungdomen har kontaktat staden för plats på språkintroduktion. Om studier inom gymnasieskolan inte är aktuellt finns SFI som ett alternativ. Ungdomar som studerar vid SFI omfattas av kommunens aktivitetsansvar och kan erbjudas parallella insatser som ett komplement till SFI om det är lämpligt. 5. Lämpliga individuella åtgärder Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns förutsättningar för förankrade rutiner för berörd personal att aktivt och löpande kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och 2. Se till att samverka med berörda myndigheter och andra aktörer för att samordna lämpliga individuella åtgärder. I kommentarerna till de allmänna råden för ungdomar förtydligas att kommunen i första hand ska erbjuda åtgärder som syftar till att motivera den unga att återgå till utbildning och i andra hand till annan sysselsättning, exempelvis arbete. Några av de förslag på lämpliga åtgärder som tas upp är motiverande samtal, som har en tydlig inriktning på utbildning, med en studie- och yrkesvägledare, åtgärder där flera myndigheter eller andra aktörer, inom utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och arbetsförmedling samverkar, samt insatser inom ramen för introduktionsprogrammet. Inom Stockholms stad finns en mängd olika insatser som utförs av utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Även Arbetsförmedlingen har vissa insatser. Åtgärderna genomförs främst på individuell nivå, men det finns även möjlighet för ungdomar att delta i gruppinsatser. I de inledande kontakterna erbjuds ungdomarna alltid enskilt stöd och vägledning i olika form. 15 På Skolslussen erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning och via Jobbtorg Stockholm erbjuds stöd, studie- och yrkesvägledning och motiverande samtal. Inom jobbtorgs enheter, KAA Syd och KAA Nord erbjuds stöd av särskilda coacher som jobbar med kommunens aktivitetsansvar. För ungdomar som har behov av ett mer intensivt och långvarigt stöd och motivationsarbete finns möjlighet till mer fördjupat stöd. Utöver det grundläggande stödet och vägledningen finns en rad olika insatser som ungdomarna kan ta del av. Insatser finns både inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt inom Jobbtorg Stockholm. Utbildningsnämnden ansvarar för insatser som ges inom ramen för gymnasieskolan och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för insatser vid sidan om gymnasieskolan. Arbetet med att utveckla och erbjuda insatser sker löpande i samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden och utbudet av insatser förändras därför årligen. Inom ramen för samverkansforum följs behovet av att utveckla eller förändra pågående insatser upp och nya insatser initieras. 6. Dokumentation och registerföring Ur Allmänna råden – om dokumentation: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns förutsättningar och rutiner så att berörd personal kan dokumentera insatser till ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret Ur Allmänna råden – förande av register: Hemkommunen bör 1. Ha rutiner för att inhämta uppgifter om och föra register över de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och 2. Ha rutiner för att lämna uppgifter till Skolverket för uppföljning och utvärdering av hur kommunen uppfyller sina skyldigheter i fråga om de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret 6.1 Barn och Elevregistret (BER) BER är ett IT-baserat verksamhetsstöd för stadens olika skolformer, skolpliktsenheten och kommunens aktivitetsansvar. KAA-modulen i BER som hanterar aktivitetsansvaret är utformad för att möta de krav som Skolverket och SCB ställer på registerföring och dokumentation. Information till BER hämtas från UEDB (ungdoms- och elevdatabasen, som hanterar skolplaceringar länsövergripande), BEDA (Universitets- och högskolerådets betygsdatabas) samt folkbokföringsregistret. BER utgör grunden för det uppsökande arbetet samt för dokumentation, rapportering och uppföljning av uppdraget. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning av den del i BER där kommunens aktivitetsansvar hanteras. I BER dokumenterar personal, både från 16 arbetsmarknadsförvaltningen och från utbildningsförvaltningen, som möter målgruppen. Lathundar för registrering och dokumentationshantering i registret finns framtagna för respektive parter. I BER sker ett löpande utvecklingsarbete för att möta behoven inom kommunens aktivitetsansvar och för att säkerställa att registreringen sker korrekt utifrån Skolverkets krav. 6.2 VERA Vera är stadens verksamhetssystem för arbetsmarknadsverksamhet. Vera CRM – används av medarbetare och chefer inom arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarnas arbetsmarknadsinsatser för att planera, dokumentera och följa upp uppdrag och insatser inom stadens arbetsmarknadsverksamhet. Inom kommunens aktivitetsansvar används VERA för anmälan till vissa insatser inom jobbtorgets verksamheter. Inför registrering och dokumentation i VERA används samtycke som antingen dokumenteras, eller sparas digitalt i systemet. 7. Uppföljning, utvärdering och rapportering Arbetet med kommunens aktivitetsansvar utgår från skollagen samt ifrån uppdrag i stadens budget. I verksamhetsplanen för arbetsmarknadsnämnden sätts indikatorer och aktiviteter för uppdraget. Rapportering av kommunens aktivitetsansvar sker i samband med tertial 1, tertial 2 och verksamhetsberättelsen (VB). Till VB görs en mer omfattande årsrapport som läggs som en separat bilaga till VB. I årsrapporten fastställs också utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ta fram årsrapporten som baseras på statistik och uppgifter som hämtas ur BER. I samverkansforumet analyseras resultat och genomfört utvecklingsarbete. Förslag på eventuella förändringar i arbetet tas fram och lyfts till strategiska samverkansgruppen. Rapportering av kommunens aktivitetsansvar görs också till Skolverket två gånger per år i enlighet med lagstiftning och riktlinjer. 7.1 Uppföljning av uppsök, stöd och insatser Följande faktorer mäts löpande inom kommunens aktivitetsansvar: • Antal som omfattas av kommunens aktivitetsansvar • Antal som sökts • Antal som nåtts • Hur de har nåtts • Antal uppsöksinsatser, fördelat på typ av insats • Antal som tagit del av insatser • Resultat vid avslut för de som tagit del av insatser • Statistiken tas fram både stadsövergripande, samt på stadsdelsområdesnivå • Ovan fördelat på kön För att få en övergripande bild av resultat mäts alltså det totala antal ungdomar som inom ramen för kommunens aktivitetsansvar tar del av stöd och insatser från arbetsmarknadsförvaltningen eller från utbildningsförvaltningen. Även avslutsorsaker mäts 17 både totalt och separerat på de olika insatserna. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ta fram och sammanställa denna information ur BER. Utbildningsförvaltningen utvärderar och följer upp antagningen till gymnasieskolan varje höst genom rapporter som har olika teman. Genom att analysera antagningsresultatet får utbildningsförvaltningen underlag för att förstärka och förbättra det förebyggande arbetet med vägledning samt övergångsarbetet. Utbildningsförvaltningen följer upp resultaten på samtliga program i gymnasieskolan samt på anpassad gymnasieskolans samtliga program. Resultaten analyseras i verksamhetsberättelsen. Dessutom redovisas och analyseras brukarundersökningarnas resultat för både gymnasieskolans och anpassad gymnasieskolans program. Varje skola bedriver ett förbättringsarbete utifrån sina respektive resultat och analyser. 18 --- [Bilaga - Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025-2027 - spårade ändringar.pdf] Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025-2027 Arbetsmarknadsnämnden: Dnr. AMF 2025/339 Utbildningsnämnden: Dnr. UTBF 2025/2368 Antagen av Kommunfullmäktige Nytt datum INNEHÅLL Bakgrund __________________________________________________________________2 1. Uppdrag och uppdragets innehåll __________________________________________3 1.2 Förstärkt samverkan kring vissa målgrupper _____________________________________4 1.2.1 Ungdomar som använder droger ______________________________________________________4 1.2.2 Ungdomar i eller i riskzon för kriminalitet ______________________________________________5 1.2.3 Ungdomar med en hotbild ___________________________________________________________5 1.2.4 Ungdomar med psykisk eller fysisk ohälsa ______________________________________________6 1.2.5 Ungdomar som omfattas av LSS ______________________________________________________6 1.2.6 Ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld ________________________________6 2. Att styra och leda arbetet _________________________________________________7 Gemensamt för arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden _______8 2.3 Stadsdelsnämnderna __________________________________________________________9 2.4 Samverkan med Arbetsförmedlingen ___________________________________________10 3. Organisation __________________________________________________________10 3.1 Strategisk samverkansgrupp kring unga ________________________________________10 3.2 Samverkansforum ___________________________________________________________10 4. Arbete med att löpande identifiera, informera och kontakta ____________________11 4.1 Grund- och gymnasieskolans ansvar ____________________________________________12 4.1.1 Skolans ansvar ___________________________________________________________________12 4.1.2 Förebyggande åtgärder övergång från grundskola till gymnasieskola ________________________12 4.1.3 Rutiner vid ogiltig frånvaro, samt vid avbrott ___________________________________________12 4.1.4 Samverkan kring övergången från introduktionsprogram inom gymnasieskolan till vuxenutbildningen ____________________________________________________________________13 4.1.5 Elever som avslutar gymnasieskola utan gymnasieexamen ________________________________13 4.2 Uppsökande arbete __________________________________________________________13 4.2.1 Arbetssätt _______________________________________________________________________13 4.2.2 Struktur för det uppsökande arbetet __________________________________________________14 4.2.3 Rutin kring nyanlända ungdomar ____________________________________________________15 5. Lämpliga individuella åtgärder ___________________________________________15 6. Dokumentation och registerföring _________________________________________16 6.1 Barn och Elevregistret (BER) _________________________________________________16 6.2 VERA _____________________________________________________________________17 7. Uppföljning, utvärdering och rapportering __________________________________17 7.1 Uppföljning av uppsök, stöd och insatser ________________________________________17 1 Bakgrund Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen. Ansvaret gäller för de som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning. Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens aktivitetsansvar förutsätter att insatser genomförs löpande under hela året och omfattar allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning. Skolverkets allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar (Skolverket 2016) föreskriver att det finns en strukturerad handlingsplan för arbetet. I Stockholms stad ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunens aktivitetsansvar, med undantag för de delar som ligger inom utbildningsnämndens ansvarsområde som har hemkommunsansvaret för elever utan studieplats. För att säkra att ungdomarna har tillgång till stöd på flera livsområden är samverkan mellan flera olika aktörer en viktig del i arbetet. En central samverkanspart är socialnämnden som ingår i samverkan mellan socialtjänsten och arbetsmarknadsförvaltningen i arbetet som rör ungdomar inom kommunens aktivitetsansvar. Som huvudansvariga för både sociala insatser och fritidsinsatser är stadens stadsdelsnämnder viktiga aktörer. Denna handlingsplan fastställer hur Stockholms stad arbetar utifrån kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. Den beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning, samt inriktning för insatser. Handlingsplanen har tagits fram av arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och baserar sig på Skolverkets allmänna råd (Skolverket 2016). Utkast har även skickats till Barn- och ungdomsenheterna på stadsdelsförvaltningarna, som har getts möjlighet att läsa och skicka in synpunkter. Handlingsplanen gäller under perioden 2025 t o m 2027, förutsatt att inga större förändringar sker i organisation inom staden eller i lagstiftningen. Operativa rutiner, samt detaljerade beskrivningar av insatser ingår inte i handlingsplanen. Dessa tas fram på förvaltningsnivå i samverkan mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen och uppdateras årligen. I samband med detta fattas även beslut om inriktning för och innehåll i insatser under året. Förvaltningarna ansvarar för att vid behov initiera en tidigare revidering av den övergripande handlingsplanen. 2 1. Uppdrag och uppdragets innehåll Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar regleras i 29 kap. 9 § Skollagen. En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som 1. inte har fyllt 20 år, 2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt, 3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning, 4. inte har en gymnasieexamen, 5. inte har ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola och 6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassad gymnasieskola med godkänt resultat. Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första-tredje styckena. Lag (2018:749). I kommentarerna i Skolverkets allmänna råd om kommunens aktivitetsansvar (2016) för ungdomar framgår att det för att förebygga utanförskap är viktigt att samhällets insatser för dessa ungdomar tar hänsyn till individens förutsättningar, behov och önskemål för att påbörja eller återgå till utbildning, eller ge möjlighet till annan meningsfull sysselsättning och att det därför är av vikt att dessa faktorer är utgångspunkten för samhällets insatser och inte det offentligas organisering. Kommentarerna fastställer också att lagstiftningen innebär ett uttalat krav på att ungdomen ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder, samt betonar att kommunen ska ha en aktiv relation med de ungdomar som omfattas av lagen (Skolverket 2016, sid. 11-12). Arbetet med att samla information, kontakta ungdomar och erbjuda insatser ska genomföras under hela året och omfatta allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning (sid. 13). I handlingsplanen beskrivs stadens tillämpning av det nationella uppdraget i dess olika delar. 3 1.2 Förstärkt samverkan kring vissa målgrupper Arbetet som utförs inom ramen för kommunens aktivitetsansvar syftar till att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller att återuppta studier. I andra hand erbjuds stöd mot arbete. Vissa grupper av ungdomar som nås i det uppsökande arbetet står långt från både studier och arbete och behöver andra typer av insatser innan eller parallellt med ett arbete för att motivera till studier. Detta kan t.ex. röra ungdomar med en missbruksproblematik, ungdomar som lever i socialt utanförskap och har en hotbild, eller som har psykisk eller fysisk ohälsa. Arbetet med dessa ungdomar behöver ske i nära dialog med socialtjänsten och/eller regionen. För att skapa en kontinuitet i arbetet bör en gemensam planering göras, där det tydliggörs vem som har huvudansvaret för att hålla ihop och följa upp olika insatser. I 2 kap. 7 § SoL liksom i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslag (2017:30), HSL, finns bestämmelser om att samordnade individuella planer (SIP) ska upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården om så behövs för att personen skall få sina behov tillgodosedda. Den enskilda personen måste alltid ge sitt samtycke till att få en SIP. Det är regionen och kommunen (socialtjänsten) som är skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan när de bedömer att det behövs. Däremot kan andra föreslå att en samordnad individuell plan upprättas och även delta i arbetet med planen. Syftet med planen är att underlätta för barnet/den unga och dennes familj och säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. Personal inom KAA bör uppmärksamma socialtjänsten eller hälso- och sjukvården att initiera SIP-möten för unga som har många myndighetskontakter och där det krävs att de inblandade aktörerna möts och diskuterar ärendet tillsammans med ungdom. Det är den verksamhet som har närmast kontakt med barnet/den unga som bäst kallar till SIP. 1.2.1 Ungdomar som använder droger Ungdomar som omfattas av kommunens aktivitetsansvar kan ha ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller spel om pengar. De kan också ha ett bruk av alkohol som faller inom ramarna för ”normalkonsumtion” och/eller ha testat narkotika vid enstaka tillfällen utan att det har blivit en vana. För att delta i insatser inom ramen för kommunens aktivitetsansvar bör ungdomar med skadligt bruk eller beroende ha påbörjat en process mot drogfrihet, även om de kanske inte inledningsvis är helt drogfria. Ungdomar med ett aktivt, pågående missbruk erbjuds inte att delta i en insats inom ramen för kommunens aktivitetsansvar, men kan erbjudas vägledning och samtalsstöd med syfte att motivera ungdomen till stöd eller behandling för att bryta missbruket. Om det uppdagas i kontakten att en ungdom som är under 18 år har ett skadligt bruk som är pågående tas kontakt med vårdnadshavaren och med mottagningsgruppen på ungdomens stadsdelsförvaltning. Finns det skäl för oro görs en orosanmälan. Även Mini Maria Stockholm kan kontaktas för samverkan kring insatser och stöd. 4 Ungdomar som kommer märkbart påverkade till någon av verksamheterna inom kommunens aktivitetsansvar ombeds lämna verksamheten, men erbjuds kontakt när hen inte längre är påverkad. I ANDTS-programmet, Stockholms stads program om alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och nikotinprodukter samt spel om pengar, 2023-2026 fastslås en rad mål och insatsområden för stadens arbete. Arbetet inom kommunens aktivitetsansvar bör genomföras i enlighet med programmets insatsområden och aktiviteter. 1.2.2 Ungdomar i eller i riskzon för kriminalitet Personal inom kommunens aktivitetsansvar bör ha god kunskap om risk- och skyddsfaktorer för att kunna identifiera ungdomar i riskzon och vid behov initiera kontakt med socialtjänsten och/eller göra orosanmälan. Kommunens aktivitetsansvar samverkar med Sociala insatsgrupper (SIG) som finns som insats i stadens sju ytterstadsstadsdelar. Målgruppen för SIG är personer i åldern 12-20 år som begår brott, befinner sig i riskzon för att utveckla eller har utvecklat en kriminell livsstil, befinner sig i kriminella miljöer, riskerar att involveras eller som redan är involverade i våldsbejakande extremism. SIG bygger på samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, den unge och dennes familj, hälso- och sjukvården, andra för individen relevanta myndigheter och aktörer inom civilsamhället. I de fall den unge saknar skolplacering och är aktuell inom kommunens aktivitetsansvar, kopplas personal från aktivitetsansvaret på det lokala jobbtorget in i arbetet och ersätter skolan som aktör i den sociala insatsgruppen. Om den unge inte har en pågående kontakt med kommunens aktivitetsansvar ska socialtjänsten initiera en sådan, ifall det inte bedöms som direkt olämpligt eller uppenbart obehövligt. Kommunens aktivitetsansvar arbetar för att ge stöd och motivera den unge att i första hand återuppta studier eller i andra hand hitta arbete eller annan sysselsättning. 1.2.3 Ungdomar med en hotbild Föreligger det en risk för hotbild för ett barn som är under 18 år ska alltid en orosanmälan till socialtjänsten göras. I orosanmälan informeras om planerade insatser för berörd ungdom, samt önskan om samverkan med socialtjänsten kring insatserna lämplighet. Enligt lag får socialtjänsten utan samtycke endast lämna information om en utredning startas eller ej samt om en utredning redan pågår. Socialtjänsten bör därför inhämta samtycke för att kunna lämna relevant information till KAA. Anmälningsskyldigheten rör endast barn, men även för deltagare över 18 kan en orosanmälan göras där det är lämpligt och individen bedöms vara i behov av socialtjänstens insatser. I avvaktan återkoppling från socialtjänsten kan KAA genomföra en hotbildsbedömning utifrån arbetsmarknadsförvaltningens rutin för hotbildsbedömningar och arbetet kan fortsätta med stöd av hotbildsbedömning och skyddsåtgärder. 5 I de fall socialtjänsten kopplar på KAA för en ungdom med en känd hotbild ska socialtjänsten säkerhetsställa att det finns en hotbildsbedömning genomförd, samt med stöd av inhämtat samtycke informera KAA om att det finns en hotbild, samt lämna den information som KAA behöver för att säkerställa att arbetet kan genomföras så säkert som möjligt både för ungdomen och för personal. I de fall där polis genomfört en hotbildsbedömning på en ungdom som landat i en hög eller låg hotbild, och det av socialtjänsten bedöms finnas behov att koppla på KAA, ska socialtjänsten inhämta samtycke från ungdom och hens vårdnadshavare. Detta för att kunna ge information till KAA så att en planering kan genomföras gällande ungdomens och personalens säkerhet. I de fall där socialtjänsten fått kännedom om möjlig hotbild mot en ungdom ska socialtjänsten sträva efter samtycke för att förmedla informationen till KAA så de kan göra en egen säkerhetsbedömning för ungdom och personal vid kontakt. 1.2.4 Ungdomar med psykisk eller fysisk ohälsa I kommunens aktivitetsansvar ingår inte att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser. Här ligger ansvaret i första hand hos regionen. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar ingår dock att motivera och stötta ungdomar med behov av sådana insatser så att de får en kontakt med lämplig vårdgivare. Motivationsarbete mot studier eller arbete kan sedan där det är lämpligt fortsätta parallellt och i samverkan med insatser inom vården och/eller socialtjänsten, eller i de fall detta inte är möjligt återupptas i ett senare skede. Kommunens aktivitetsansvar deltar när det är lämpligt i SIP-möten (se ovan under 1.1). Arbetsmarknadsnämnden arbetar aktivt inom ramen för KAA med att utveckla samverkan med psykiatrin kring barn och ungdomar. I staden finns åtta ungdomsmottagningar där unga mellan 12-22 år kan träffa en kurator för stödsamtal kring frågor om livet, mående, stress, oro eller nedstämdhet. Ungdomsmottagning - Stockholms stad 1.2.5 Ungdomar som omfattas av LSS I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 15 § beskrivs att en av kommunens uppgifter är att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Kommunen ska vidare verka för att personer som omfattas av LSS får sina behov tillgodosedda och medverka till att de får tillgång till arbete eller studier. När en insats enligt LSS beviljas ska kommunen erbjuda den enskilde en individuell plan enligt 10 § med beslutade och planerade insatser. Den enskilde kan när som helst begära att en individuell plan upprättas. Sådana planer ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar ska ungdomar i första hand erbjudas åtgärder som syftar till att motivera ungdomen att återgå till utbildning och i andra hand till annan sysselsättning. Annan sysselsättning skulle, i de fall ungdomen omfattas av LSS, kunna vara särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier eller daglig 6 verksamhet. Kommunens aktivitetsansvariga kan i de fall ungdomen är intresserad av sådan sysselsättning hjälpa till att etablera kontakt med socialtjänsten i den aktuella stadsdelsförvaltningen. 1.2.6 Ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld För unga mellan 13 och 26 år som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck finns länets myndighetsgemensamma resurscentrum Origo. Ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Region Stockholm och polisregion Stockholm. Ungdomar och unga vuxna kan söka stöd anonymt från verksamheten om de önskar. På Origo arbetar kuratorer, barnmorska och polis under ett tak. Till Origo kan även personal ur kommunens aktivitetsansvar vända sig för att få konsultativt stöd och vägledning i enskilda ärenden när de i sitt arbete möter unga som begränsas av hedersnormer. 2. Att styra och leda arbetet Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns en ändamålsenlig organisation med tydlig ansvarsfördelning och en strukturerad handlingsplan för arbetet med aktivitetsansvaret, 2. Identifiera vilka myndigheter och andra aktörer som kan vara aktuella att samarbeta med inom ramen för aktivitetsansvaret, och 3. Skapa förutsättningar och ha ändamålsenliga rutiner för samverkan såväl inom kommunen som med berörda myndigheter och andra aktörer Enligt Stockholms stads budget och ansvarsfördelning har arbetsmarknadsnämnden ansvar för att samordna arbetet utifrån kommunens aktivitetsansvar. Ansvaret för att genomföra uppdragets olika delar är dock fördelat främst mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Även stadsdelsförvaltningarna har i uppdrag att samverka med arbetsmarknadsförvaltningen inom uppdraget. Utbildningsförvaltningen har ansvar för att underlätta övergång från grundskola till gymnasieskola samt erbjuda studier för de ungdomar som vill studera. Arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har tillsammans med Socialförvaltningen sedan 2024 i uppdrag att samverka för att förebygga skolavhopp från gymnasieskolan, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Sedan april 2024 har arbetsmarknadsnämnden särskilda insatssamordnare anställda med uppdrag att möta upp skolor och ungdomar vid oro för skolavbrott. Insatssamordnarna åker ut till skolor och träffar elever separat, har möten med vårdnadshavare, samt personal från skolan för att kartlägga orsaken till att eleven är i risk för avhopp och vilket stödbehov som finns. Utifrån vad skolan tidigare har erbjudit för anpassningar och insatser, planeras i samverkan insatser framåt för att i första hand motverka avhopp, i andra hand direkt koppla på KAA. Insatser som erbjuds är bland annat stöd i kontakt med psykiatrin, hälsofrämjande insatser och stöd vid 7 skol/programbyte, samt pedagogisk överlämning och stöd vid övergång till nästkommande skola. Arbetsmarknadsförvaltningen har även ansvar för det uppsökande arbetet för elever som avbrutit och som saknar gymnasieexamen, samt för att kartlägga behov, erbjuda stöd och motivera tillbaka till studier eller arbete, samt stötta ungdomarna i att etablera kontakter med andra stödinsatser utifrån individuella behov. Stadsdelsförvaltningarna erbjuder stöd utifrån socialtjänstlagen och arbetar med fritidsverksamheter, fältverksamhet samt andra förebyggande och stödjande insatser. För att staden ska nå goda resultat i uppdraget krävs en nära samverkan mellan berörda förvaltningar. Arbetsmarknadsnämnden arbetar löpande för att säkerställa en god samverkan lokalt och centralt. Insatser erbjuds av både utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Denna handlingsplan anger en förtydligad och mer detaljerad beskrivning av de olika parternas ansvarsområden enligt nedan. Gemensamt för arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden Nämnderna ska fortsatt samverka för att etablera kontakt med elever som riskerar att inte slutföra gymnasiet. Syftet är att tidigt kunna erbjuda lämpligt stöd för att eleven ska kunna slutföra utbildningen. Nämnderna ska också fortsatt utveckla samverkan för att unga vuxna utan gymnasieexamen inom kommunens aktivitetsansvar erbjuds insatser som ökar andelen som senare slutför sin gymnasieexamen eller genom vuxenutbildningen ges möjligheter att komma in i arbetslivet. 2.1. Arbetsmarknadsnämnden I arbetsmarknadsnämndens ansvar ingår följande: • Samordning av Stockholms stads arbete utifrån kommunens aktivitetsansvar • Att ansvara för register, dokumentation och insamling av resultat, samt rapportering till Skolverket/SCB utifrån gällande lagstiftning • Att följa upp och löpande analysera, samt utveckla arbetet inom kommunens aktivitetsansvar, samt rapportera till nämnd • Att i samverkan med utbildningsnämnden och Socialnämnden arbeta med att förebygga skolavhopp, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Arbetet omfattar även samverkan med friskolor • Att utveckla och ansvara för det operativa uppsökande arbetet • Att genomföra motivationsarbete • Att erbjuda fördjupad studie- och yrkesvägledning • Att samverka med andra aktörer som erbjuder stödinsatser för målgruppen • Att erbjuda och genomföra insatser som inte ligger inom ramen för gymnasieskolan. • Att tillsammans med utbildningsnämnden samverka med skolor inom grund- och gymnasieskolan för att snabbare nå unga som avbryter sina gymnasiestudier eller inte påbörjar gymnasiestudier efter grundskolan. 8 • Att sprida information till ungdomar som lämnar gymnasieskolan utan fullständig gymnasieexamen om möjligheten att fullfölja utbildningen inom Komvux, samt underlätta för ungdomarna att påbörja och fullfölja studierna • Att föra register över ungdomarna inom kommunens aktivitetsansvar, samt samordna arbetet kring registrering och dokumentation i Barn- och elevregistret i de delar av skolplattformen som hanterar aktivitetsansvaret • Att vid särskilda behov erbjuda dispens till studier inom vuxenutbildningen alternativt upphandla plats vid folkhögskola utifrån underlag från utbildningsnämnden 2.2 Utbildningsnämnden I utbildningsnämndens ansvar ingår följande: • Att erbjuda studier och studie- och yrkesvägledning • Att i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden arbeta för att förebygga och förhindra skolavhopp • Att erbjuda insatser inom ramen för gymnasieskolan • Samverkan mellan grundskola och gymnasieskola • Att genomföra informationsinsatser om gymnasievalet, gymnasieskolans olika program med fokus på introduktionsprogrammen och om övergångar mellan skolformer för studie- och yrkesvägledare och rektorer på både grund- och gymnasieskolor, samt övriga relevanta aktörer. • Att genomföra utbildningsinsatser om gymnasieskola och anpassad gymnasieskola till berörda enheter inom arbetsmarknadsnämnden, samt praktiskt samverka kring enskilda ungdomar • Att utreda ungdomars individuella behov av alternativa utbildningsvägar, samt bidra med underlag till arbetsmarknadsnämnden inför beslut. • Resultatuppföljning av insatser utifrån kommunens aktivitetsansvar som genomförs inom ramen för gymnasieskolan • Att samverka med arbetsmarknadsnämnden i rapportering och uppföljning av hela uppdraget utifrån kommunens aktivitetsansvar Socialnämnden(förslag – nytt 2025) • Att i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden arbeta för att förebygga och förhindra skolavhopp • Att samordna arbetet med skolsociala team på grundskola och i övergång mot gymnasiet i syfte att stärka förutsättningar för eleverna att uppnå målen med utbildningen • Att projektleda och implementera arbetet med skolsamordnare för placerade barn och unga i syfte att arbeta för en sammanhållen skolgång 2.3 Stadsdelsnämnderna I stadsdelsnämndernas uppdrag ingår att samarbeta med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden i arbetet med kommunens aktivitetsansvar. I samarbetet ingår • Att samverka ur ett individperspektiv kring målgruppen för kommunens aktivitetsansvar och erbjuda stöd och insatser utifrån socialtjänstlagen och LSS inför 9 eller parallellt med insatser som genomförs av arbetsmarknadsnämnd eller utbildningsnämnd. • Att socialtjänsten vid kontakt med unga under 20 år som omfattas av kommunens aktivitetsansvar kopplar på KAA för eventuella parallella insatser, alternativt informerar KAA om att avvakta med det uppsökande arbetet i de fall bedömning görs att det inte är lämpligt med parallella insatser. För att kunna göra detta behöver samtycke inhämtas från ungdom/vårdnadshavare. • Att utifrån fritids- och fältverksamhet fungera som en samarbetspart i arbetsmarknadsnämndens lokala uppsökande arbete. • Att genom uppdraget med skolsamordnare för placerade barn och unga arbeta för en sammanhållen skolgång. I stadsdelsnämndernas uppdrag ingår inte att erbjuda insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. 2.4 Samverkan med Arbetsförmedlingen Personalen inom kommunens aktivitetsansvar stöttar ungdomarna i kontakten med Arbetsförmedlingen, samt med Arbetsförmedlingens leverantörer för att säkerställa att ungdomarna får tillgång till Arbetsförmedlingens insatser, stöd och eventuella subventioner, samt att de kan tillgodogöra sig innehåll i insatserna och att de får ett långsiktigt och tillräckligt stöd. Under handlingsplanens giltighetstid kan samverkan med Arbetsförmedlingen komma att påverkas av det pågående förändringsarbetet inom Arbetsförmedlingen. Arbetssätt och rutiner kan därmed komma att förändras under treårsperioden. För ungdomar med funktionsnedsättning finns en särskild samverkan med arbetsförmedlingen för att underlätta stöd i övergång från skola till arbete. 3. Organisation 3.1 Strategisk samverkansgrupp kring unga Den strategiska samverkansgruppen har i uppdrag att på strategisk nivå initiera och följa upp gemensamma utvecklingsuppdrag och projekt, samt lyfta stadsövergripande frågor som rör ungdomar och ungas vuxnas etablering. Syftet är både att upprätthålla en gemensam kunskap kring projekt och insatser, samt att driva och styra samverkan. I gruppens uppdrag ingår även övergripande styrning av kommunens aktivitetsansvar. Till gruppen lyfts frågor kring inriktning på arbetet, ansvarsfördelning, behov av nya insatser och resursfördelning, samt rapportering av arbete och resultat. Den strategiska samverkansgruppen består av: • Enhetschef, enheten för stadsövergripande samordning, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef, gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Enhetschef, kompetenscenter Barn och unga, socialförvaltningen 3.2 Samverkansforum 10 Samverkansforumet har i uppdrag att diskutera konkreta utvecklingsfrågor, förbereda frågor till samverkansgrupp (se ovan) samt planera samverkansinsatser för personalen. I samverkansforumet diskuteras och analyseras underlag till den årliga rapporten av kommunens aktivitetsansvar och med denna som grund utvecklas och planeras arbetet för följande år. Samverkansforumet kan vid behov kompletteras med ytterligare funktioner samt utse arbetsgrupper för att behandla särskilda frågor. I samverkansforumet ingår: • Enhetschef, gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Rektor, Skolslussen/gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Enhetschef, enheten för stadsövergripande samordning, arbetsmarknadsförvaltningen • Samordnare för kommunens aktivitetsansvar, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef för enheten Studier och hälsa, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef för kompetenscenter barn och unga, Socialförvaltningen deltar 1 gång/termin • Representant från grundskoleavdelningen, utbildningsförvaltningen adjungeras vid behov Figur 1: Organisationsskiss 4. Arbete med att löpande identifiera, informera och kontakta Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör: 11 1. Se till att det finns förutsättningar och rutiner för berörd personal att löpande under året identifiera och hålla sig informerad om hur de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret är sysselsatta, 2. Se till att tillvägagångssätten för att komma i kontakt med ungdomar anpassas utifrån deras situation och behov, och 3. Se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att ta emot information när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med annan huvudman. Huvudmannen för utbildningen bör 4. Se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att informera hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från, en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola I skollagen 15 kap. 8§ står ”Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram”. I Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” (2013) förtydligas att kommunen bör säkerställa att kommunens medborgare informeras om sina möjligheter till utbildning (sid. 31). Vidare framgår av de allmänna råden att ”I de fall eleven fattar beslut om att avbryta eller inte helt fullfölja sina studier bör skolan informera om och tydliggöra vilka konsekvenser det kan få när det gäller möjligheter till arbete och vidare studier” (sid. 34). 4.1 Grund- och gymnasieskolans ansvar 4.1.1 Skolans ansvar Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och det livslånga lärandet. Skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Utifrån sina egna förutsättningar ska de få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. 4.1.2 Förebyggande åtgärder övergång från grundskola till gymnasieskola Utbildningsförvaltningen har rutiner för övergångar från grundskola till gymnasieskola. Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att följa övergången från grundskolan till gymnasieskolan samt bedriva ett utvecklingsarbete för övergångarna. Utbildningsförvaltningen erbjuder studievägledning för unga utan studieplats eller för de som står i begrepp att göra ett studieavbrott. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen har gemensamma rutiner för samverkan och samarbete kring kontakt med skolor. En rutin finns även för samverkan mellan grundskola och kommunens aktivitetsansvar som innebär att skolorna kontaktar aktivitetsansvaret vid vårterminens slut kring ungdomar där det finns kunskap om att de inte kommer påbörja gymnasieskola efter sommaren. Kommunens aktivitetsansvar deltar också årligen vid nätverken för studie- och yrkesvägledare och 12 informerar om uppdraget. Ett informationsbrev skickas till skolor, både till huvudmän i egen regi och fristående huvudmän, för distribuering till vårdnadshavare vars barn går i årskurs 9. Brevet beskriver rutiner för antagning under sommarmånaderna, samt innehåller kontaktuppgifter till Skolslussen och kommunens aktivitetsansvar. 4.1.3 Rutiner vid ogiltig frånvaro, samt vid avbrott Rektor har skyldighet att utreda upprepad och längre frånvaro (skollagen 15 kap. 16 §). Gymnasieskolorna ska rapportera betydande frånvaro till elevs hemkommun (skollagen 15 kap. 15 §) samt rapportera avbrott. På stadens webbplats finns information samt avbrottsblankett som är gemensam för hela Region Stockholm och som skickas till funktionsbrevlåda för kommunens aktivitetsansvar som kontaktar ungdom och vid behov skolan. Utöver detta deltar kommunens aktivitetsansvar vid informationstillfällen som utbildningsförvaltningen anordnar för annan huvudman/fristående skolor, där det bland annat informeras om kommunens aktivitetsansvar. Gymnasieskolorna uppmanas att kontakta personal inom kommunens aktivitetsansvar innan själva avbrottet sker, för att på så sätt fånga upp de unga i ett tidigare skede. 4.1.4 Samverkan kring övergången från introduktionsprogram inom gymnasieskolan till vuxenutbildningen Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen samverkar vid övergången för ungdomar från gymnasieskola till vuxenutbildning. Gymnasieskolorna får information och kan stödja eleverna inför övergång till vuxenutbildning i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetsmarknadsförvaltningen erbjuder vid behov individuellt stöd inför övergången till och under studierna vid vuxenutbildningen. 4.1.5 Elever som avslutar gymnasieskola utan gymnasieexamen Vid avslutad gymnasieutbildning på nationellt program utfärdas ett examensbevis om kraven för examen uppfylls, annars utfärdas ett studiebevis. Elever med examens- eller studiebevis kan vända sig direkt till stadens vuxenutbildning för att ansöka om studier, även om de är under 20 år. Inför skolavslutningen får de elever som har fått studiebevis informationsmaterial från vuxenutbildningen samt blir kontaktade av kommunens aktivitetsansvar. I övrigt omfattas gruppen av samma uppsökande verksamhet som övriga i kommunens aktivitetsansvar. 4.2 Uppsökande arbete 4.2.1 Arbetssätt Jobbtorg Stockholm har ett upparbetat arbetssätt med medarbetare som inom ramen för kommunens aktivitetsansvar söker upp ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och erbjuder insatser som i första hand ska leda till fortsatta studier. Arbetet utgår från ett register där alla ungdomar under 20 år som saknar skolplacering efter grundskolan registreras automatiskt. Uppgifterna till registret hämtas genom samkörning av folkbokföringsregistret, 13 grundskolans och gymnasiets elevregister, Skatteverket och Universitets- och högskolerådet (UHR). Det uppdateras varje natt. Personalen som arbetar uppsökande utgår från de två enheter inom kommunens aktivitetsansvar: KAA Nord och KAA Syd. Dessa ansvarar för det uppsökande arbetet i stadsdelar kopplade till enheterna. Det finns samarbete med stadsdelsförvaltningarna. Samarbetet omfattar främst barn- och ungdomsenheterna, de sociala insatsgrupperna, fritids- och fältverksamhet, LSS och andra aktörer som verkar i närområdet. På flera stadsdelsförvaltningar finns medarbetare från kommunens aktivitetsansvar regelbundet på plats på barn- och ungdomsenheterna digitalt eller fysiskt, vilket har lett till ökad samverkan. Socialsekreterarna har då möjlighet att boka in möten mellan tjänstemän eller med ungdomar, samt samverka och rådgöra kring ungdomar. Samverkan med gymnasieskolor i både egenregi och fristående skolor sker via informationsmöten med Utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och Enheten för Elevhälsa, samt för fristående aktörer tillsammans med avdelningen för utveckling och samordning/uppföljningsenheten. Enskilda skolmöten sker med personal inom kommunens aktivitetsansvar. Vid risk för skolavhopp kan skolor kontakta arbetsmarknadsnämnden som möter upp elev, skola och anhöriga i skolan i syfte att gemensamt arbeta för att förebygga avhopp. Om eleven ändå väljer att avbryta studierna kan KAA direkt kopplas på för att stötta ungdomen. Till de ungdomar som fyller 20 år skickas information om var de kan vända sig för att få stöd när de inte längre omfattas av kommunens aktivitetsansvar. För ungdomar där ett motivationsarbete pågår när de fyller 20 år finns en rutin framtagen för att föra över ungdomen till personal inom arbetsmarknadsförvaltningen som arbetar med äldre ungdomar och unga vuxna, om ungdomarna är intresserade av fortsatt stöd. 4.2.2 Struktur för det uppsökande arbetet Det uppsökande arbetet för samtliga ungdomar som aktualiseras i modulen för kommunens aktivitetsansvar i Barn- och elevregistret (BER) påbörjas inom en månad efter att de registrerats i BER. Ambitionen är att tiden innan ungdomen kontaktas ska vara kortare, men det kan variera, beroende på hur stort inflöde det är i BER. Nedan följer en beskrivning av flödet i det uppsökande arbetet: 1. Större brevutskick görs i början av terminen, efter 15 september. 2. De ungdomar som inte svarar på brevet kontaktas per telefon eller sms om telefonnummer finns. Försök att nå ungdomen per telefon görs vid flera tillfällen. 3. Beroende på antal ungdomar i registret kan ytterligare brev skickas. 4. Om ovanstående inte resulterar i svar skickas ”Knackakort”, ett kort som informerar om att hembesök kommer att genomföras, samt datum och tid för planerat besök. 5. Om inget svar inkommer genomförs hembesök. Hembesöken genomförs alltid av minst två personal. 6. I de fall ungdomarna inte bor på adressen görs en anmälan till Skatteverket. 14 7. I de fall kommunens aktivitetsansvar inom ramen för det uppsökande arbetet får indikationer på att barn far illa görs orosanmälan till socialtjänsten. Även samverkan med stadsdelsförvaltningar och lokala nätverk bestående av exempelvis socialsekreterare, fältassistenter och föreningar används som verktyg i det uppsökande arbetet. Samtycke finns för att använda vid samverkan på individnivå. En handbok med tydliga rutiner för det uppsökande arbetet finns framtagen av arbetsmarknadsförvaltningen som stöd i det uppsökande arbetet. 4.2.3 Rutin kring nyanlända ungdomar Nyanlända ungdomar som är folkbokförda i Stockholm stad och som i övrigt uppfyller villkoren för kommunens aktivitetsansvar kan vara aktuella för insatser inom ramen för aktivitetsansvaret. Om arbetsmarknadsförvaltningen i det uppsökande arbetet kommer i kontakt med en ungdom som nyligen fått uppehållstillstånd kontaktas i första hand Start Stockholm för att undersöka om ungdomen har kontaktat staden för plats på språkintroduktion. Om studier inom gymnasieskolan inte är aktuellt finns SFI som ett alternativ. Ungdomar som studerar vid SFI omfattas av kommunens aktivitetsansvar och kan erbjudas parallella insatser som ett komplement till SFI om det är lämpligt. 5. Lämpliga individuella åtgärder Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns förutsättningar för förankrade rutiner för berörd personal att aktivt och löpande kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och 2. Se till att samverka med berörda myndigheter och andra aktörer för att samordna lämpliga individuella åtgärder. I kommentarerna till de allmänna råden för ungdomar förtydligas att kommunen i första hand ska erbjuda åtgärder som syftar till att motivera den unga att återgå till utbildning och i andra hand till annan sysselsättning, exempelvis arbete. Några av de förslag på lämpliga åtgärder som tas upp är motiverande samtal, som har en tydlig inriktning på utbildning, med en studie- och yrkesvägledare, åtgärder där flera myndigheter eller andra aktörer, inom utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och arbetsförmedling samverkar, samt insatser inom ramen för introduktionsprogrammet. Inom Stockholms stad finns en mängd olika insatser som utförs av utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Även Arbetsförmedlingen har vissa insatser. Åtgärderna genomförs främst på individuell nivå, men det finns även möjlighet för ungdomar att delta i gruppinsatser. 15 I de inledande kontakterna erbjuds ungdomarna alltid enskilt stöd och vägledning i olika form. På Skolslussen erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning och via Jobbtorg Stockholm erbjuds stöd, studie- och yrkesvägledning och motiverande samtal. Inom jobbtorgs enheter, KAA Syd och KAA Nord erbjuds stöd av särskilda coacher som jobbar med kommunens aktivitetsansvar. För ungdomar som har behov av ett mer intensivt och långvarigt stöd och motivationsarbete finns möjlighet till mer fördjupat stöd. Utöver det grundläggande stödet och vägledningen finns en rad olika insatser som ungdomarna kan ta del av. Insatser finns både inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt inom Jobbtorg Stockholm. Utbildningsnämnden ansvarar för insatser som ges inom ramen för gymnasieskolan och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för insatser vid sidan om gymnasieskolan. Arbetet med att utveckla och erbjuda insatser sker löpande i samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden och utbudet av insatser förändras därför årligen. Inom ramen för samverkansforum följs behovet av att utveckla eller förändra pågående insatser upp och nya insatser initieras. 6. Dokumentation och registerföring Ur Allmänna råden – om dokumentation: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns förutsättningar och rutiner så att berörd personal kan dokumentera insatser till ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret Ur Allmänna råden – förande av register: Hemkommunen bör 1. Ha rutiner för att inhämta uppgifter om och föra register över de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och 2. Ha rutiner för att lämna uppgifter till Skolverket för uppföljning och utvärdering av hur kommunen uppfyller sina skyldigheter i fråga om de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret 6.1 Barn och Elevregistret (BER) BER är ett IT-baserat verksamhetsstöd för stadens olika skolformer, skolpliktsenheten och kommunens aktivitetsansvar. KAA-modulen i BER som hanterar aktivitetsansvaret är utformad för att möta de krav som Skolverket och SCB ställer på registerföring och dokumentation. Information till BER hämtas från UEDB (ungdoms- och elevdatabasen, som hanterar skolplaceringar länsövergripande), BEDA (Universitets- och högskolerådets betygsdatabas) samt folkbokföringsregistret. 16 BER utgör grunden för det uppsökande arbetet samt för dokumentation, rapportering och uppföljning av uppdraget. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning av den del i BER där kommunens aktivitetsansvar hanteras. I BER dokumenterar personal, både från arbetsmarknadsförvaltningen och från utbildningsförvaltningen, som möter målgruppen. Lathundar för registrering och dokumentationshantering i registret finns framtagna för respektive parter. I BER sker ett löpande utvecklingsarbete för att möta behoven inom kommunens aktivitetsansvar och för att säkerställa att registreringen sker korrekt utifrån Skolverkets krav. 6.2 VERA Vera är stadens verksamhetssystem för arbetsmarknadsverksamhet. Vera CRM – används av medarbetare och chefer inom arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarnas arbetsmarknadsinsatser för att planera, dokumentera och följa upp uppdrag och insatser inom stadens arbetsmarknadsverksamhet. Inom kommunens aktivitetsansvar används VERA för anmälan till vissa insatser inom jobbtorgets verksamheter. Inför registrering och dokumentation i VERA används samtycke som antingen dokumenteras, eller sparas digitalt i systemet. 7. Uppföljning, utvärdering och rapportering Arbetet med kommunens aktivitetsansvar utgår från skollagen samt ifrån uppdrag i stadens budget. I verksamhetsplanen för arbetsmarknadsnämnden sätts indikatorer och aktiviteter för uppdraget. Rapportering av kommunens aktivitetsansvar sker i samband med tertial 1, tertial 2 och verksamhetsberättelsen (VB). Till VB görs en mer omfattande årsrapport som läggs som en separat bilaga till VB. I årsrapporten fastställs också utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ta fram årsrapporten som baseras på statistik och uppgifter som hämtas ur BER. I samverkansforumet analyseras resultat och genomfört utvecklingsarbete. Förslag på eventuella förändringar i arbetet tas fram och lyfts till strategiska samverkansgruppen. Rapportering av kommunens aktivitetsansvar görs också till Skolverket två gånger per år i enlighet med lagstiftning och riktlinjer. 7.1 Uppföljning av uppsök, stöd och insatser Följande faktorer mäts löpande inom kommunens aktivitetsansvar: • Antal som omfattas av kommunens aktivitetsansvar • Antal som sökts • Antal som nåtts • Hur de har nåtts • Antal uppsöksinsatser, fördelat på typ av insats • Antal som tagit del av insatser • Resultat vid avslut för de som tagit del av insatser • Statistiken tas fram både stadsövergripande, samt på stadsdelsområdesnivå • Ovan fördelat på kön 17 För att få en övergripande bild av resultat mäts alltså det totala antal ungdomar som inom ramen för kommunens aktivitetsansvar tar del av stöd och insatser från arbetsmarknadsförvaltningen eller från utbildningsförvaltningen. Även avslutsorsaker mäts både totalt och separerat på de olika insatserna. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ta fram och sammanställa denna information ur BER. Utbildningsförvaltningen utvärderar och följer upp antagningen till gymnasieskolan varje höst genom rapporter som har olika teman. Genom att analysera antagningsresultatet får utbildningsförvaltningen underlag för att förstärka och förbättra det förebyggande arbetet med vägledning samt övergångsarbetet. Utbildningsförvaltningen följer upp resultaten på samtliga program i gymnasieskolan samt på anpassad gymnasieskolans samtliga program. Resultaten analyseras i verksamhetsberättelsen. Dessutom redovisas och analyseras brukarundersökningarnas resultat för både gymnasieskolans och anpassad gymnasieskolans program. Varje skola bedriver ett förbättringsarbete utifrån sina respektive resultat och analyser. 18