Removing National Police Board blasting guidelines
The Swedish Police Authority proposes removing outdated general guidelines on blasting (RPSFS 2012:6, FAP 523-1) due to inaccuracies and incorrect legal references. While this isn't expected to directly affect the City of Stockholm, it will impact individuals and businesses applying for blasting permits as some requirements, such as those for blasting supervisors, will be removed or adjusted. The City Executive Board proposes informing the Police Authority that the City of Stockholm has no objections to the proposal.
This summary is based on the meeting agenda. We'll update when the minutes are published.
From the original document
Polismyndigheten föreslår i att Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1 ska upphävas. Anledningen är att dokumentet till stor del bedöms som inaktuellt.Polismyndigheten anser inte att förändringen berör kommuner eller regioner. Förslaget berör dock enskilda som ansöker om tillstånd för sprängning.Polismyndigheten har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.
[R1 PM Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP 523-1.pdf]
1 (3)
PM Rotel I (Dnr KS 2026/612)
Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens
allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP
523-1
Remiss från Polismyndigheten
Remisstid den 7 augusti 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård
Sammanfattning av ärendet
Polismyndigheten föreslår i att Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om
sprängning, FAP 523-1 ska upphävas. Anledningen är att dokumentet till stor del
bedöms som inaktuellt.
Polismyndigheten anser inte att förändringen berör kommuner eller regioner.
Förslaget berör dock enskilda som ansöker om tillstånd för sprängning.
Polismyndigheten har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för
yttrande.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret har inga synpunkter på förslaget.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag hänvisar till Stockholms stads yttrande som svar på remissen.
Stockholm den 17 juni 2026
Karin Wanngård
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian.
2 (3)
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/612-4.1
2. Remiss - Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS
2012:6) om sprängning, FAP 523-1, dnr KS 2026/612-1.1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
3 (3)
Ärendet
Polismyndigheten föreslår att Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om
sprängning, FAP 523-1 ska upphävas. Anledningen är att dokumentet till stor del
bedöms som inaktuellt.
Sedan rådet infördes har polisorganisationens omorganiserats. Från och med den 1
januari 2025 har de tidigare 21 polismyndigheterna blivit en. Dokumentet var framför
allt ett sätt för den tidigare Rikspolisstyrelsen att styra de tidigare
polismyndigheterna.
I rådet finns hänvisningar till andra föreskrifter och allmänna råd som är inaktuella.
Bland annat till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:1) om
sprängarbete, vilka har upphävts. Motsvarande regler finns i dag i 16 kap. i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa
typer av arbeten. Därutöver finns hänvisningar till Boverkets byggregler (BFS
2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR 18. Bestämmelser om sprängarbeten
finns inte längre i BFS 2011:6, utan i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om
aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder. Det finns även skrivningar kopplat
till en ”sprängningsledare” som är daterade.
Polismyndigheten föreslår att FAP 523-1 inte fyller någon funktion och kan upphävas
utan att ersättas. Polismyndigheten avser att ta fram stödjande dokument till
myndighetens personal.
Polismyndigheten anser inte att förändringen berör kommuner eller regioner.
Förslaget berör dock enskilda som ansöker om tillstånd för sprängning.
Polismyndigheten har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för
yttrande.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 3 juni 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsledningskontoret konstaterar, precis som Polismyndighetens egen
konsekvensbeskrivning av förslaget, att staden i egenskap av kommun inte berörs
direkt av förändringen. Handlingen är daterad. Stadsledningskontoret har därför inga
synpunkter på förslaget.
---
[Stockholms stads yttrande.pdf]
Stadshuset
Ragnar Östbergs Plan 1
105 35 Stockholm
Sida 1 (1)
bvvvv
Till
Polismyndigheten
Ert Dnr: A702.294/2025
Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens
allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning,
FAP 523-1
Sammanfattning
Stockholms stad konstaterar, precis som Polismyndighetens egen
konsekvensbeskrivning av förslaget, att staden i egenskap av
kommun inte berörs direkt av förändringen. Handlingen är daterad.
Stockholms stad har därför inga synpunkter på förslaget.
Ställningstaganden
Stockholms stad har inga synpunkter på förslaget.
Stockholm som ovan
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsen Yttrande
Dnr KS 2026/612
2026-06-04
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
---
[Remiss - Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP 523-1.pdf]
1 (11)
CNoa föredragning 2026-05-05-upphäva FAP 523-1 -c.docx
Polismyndigheten
Nationella operativa avdelningen
Nationell samordning
Konsekvensutredning om upphävande av
Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om
sprängning, FAP 523-1
Innehåll
1 Inledning ................................ ................................ ....................... 2
2 Gällande rätt ................................ ................................ .................. 2
2.1 Ordningslagen ........................................................................... 2
2.2 Lagen om brandfarliga och explosiva varor ............................. 3
2.3 Miljöbalken ............................................................................... 3
2.4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ................................................ 4
2.5 Boverkets föreskrifter ............................................................... 4
2.6 Rikspolisstyrelsens allmänna råd .............................................. 5
3 Det aktuella problemet ................................ ................................ .. 6
3.1 Polisorganisationens förändring ............................................... 6
3.2 Inaktuella hänvisningar ............................................................ 6
3.3 Delar av FAP 523-1 återger bara gällande rätt ......................... 7
3.4 Råden är formulerade som föreskrifter ................................... 7
3.5 Krav på sprängarbetsledare...................................................... 7
3.6 Råd om platsbestämt respektive generellt tillstånd ................ 8
3.7 Register ..................................................................................... 8
4 Bedömningar och förslag ................................ ............................... 8
4.1 FAP 523-1 bör upphävas utan att ersättas ............................... 8
4.2 Alternativ som diskuterats ....................................................... 8
Konsekvensutredning
Diarienr (åberopas) A702.294/2025
Infoklass Öppen
Datum 2026-03-17 Saknr 124
Polismyndigheten 2026-03-17 2 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
5 Vilka som berörs av upphävande av FAP 523-1 ............................... 9
5.1 Enskilda ..................................................................................... 9
5.2 Personal vid Polismyndigheten ................................................ 9
5.3 Kommuner och regioner .......................................................... 9
6 Konsekvenser ................................ ................................ ................ 9
6.1 Konsekvenser för Polismyndgiheten ........................................ 9
6.2 Konsekvenser för företag och sökanden .................................. 9
6.2.1 Kravet på sprängarbetsledare .......................................................... 9
6.2.2 Registerföring ................................................................................. 10
6.2.3 Handläggningsrutiner ..................................................................... 10
7 Nollalternativet ................................ ................................ ........... 10
8 Sveriges anslutning till Europeiska unionen ................................ .. 11
9 Tidpunkt för upphävande och informationsinsatser ...................... 11
1 Inledning
Polismyndigheten avser att upphäva Rikspolisstyrelsens allmänna råd
(RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1. Myndigheten redovisar härmed
sin konsekvensutredning enligt förordningen (2024:183) om konsekvens-
utredningar. Dokumentet är också en konsekvensanalys enligt 6 kap. 2 §
Polismyndighetens arbetsordning.
2 Gällande rätt
2.1 Ordningslagen
Av 3 kap. 6 § ordningslagen följer att sprängning inte får ske utan tillstånd av
Polismyndigheten inom ett område som omfattas av detaljplan. Bestäm-
melsen syftar bland annat till att trygga ordningen och säkerheten på allmänt
tillgängliga områden och utrymmen. Tillstånd till sprängning får endast
beviljas den som har tillstånd, eller inte behöver ha tillstånd, till användning
av explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva
varor. Den senare regeln infördes genom en lagändring den 15 juli 2025.
Syftet var att kodifiera en ordning som redan tillämpades i praktiken (prop.
2024/25:163 s. 37).
Polismyndigheten 2026-03-17 3 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
Enligt 3 kap. 14 § ordningslagen ska Polismyndigheten vid prövningen av en
ansökan om tillstånd till sprängning beakta vad som krävs av hänsyn till
trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Ett beslut av Polismyndig-
heten om tillstånd får förenas med de villkor som behövs av hänsyn till
trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Villkoren får inte lägga
onödigt tvång på allmänheten eller på annat sätt göra obefogade
inskränkningar i den enskildes frihet.
I förarbetena till reglerna i 3 kap. 14 § ordningslagen anges bl.a. följande.
Begreppet allmän ordning och säkerhet rymmer en mängd olika faktorer och
omständigheter som Polismyndigheten har att beakta vid tillstånds-
prövningen. Myndigheten ska bl.a. bedöma om den planerade verksamheten
kan innebära störningar för omgivningen, exempelvis i form av buller från
sprängning. Myndigheten ska också bedöma sökandens personliga lämplighet
i de fall där denna har betydelse för prövningen av tillståndsärendet. Om
sökanden inte är lämplig att bedriva den tilltänkta verksamheten, kan det
nämligen befaras att kravet på allmän ordning och säkerhet inte kommer att
bli tillgodosett. Omständigheter och förhållanden som det ankommer på
någon annan att beakta, t.ex. om en tilltänkt verksamhet kan medföra sanitär
olägenhet som inte i sig innebär en säkerhetsrisk eller ordningsstörning ligger
i princip utanför Polismyndighetens prövning (prop. 1992/93:210 s. 290).
I Polismyndighetens prövning av sökandens personliga lämplighet ingår en
bedömning av om den som ska utföra arbetet har tillräcklig kompetens för
uppgiften. I praxis har det ansetts att de utbildningskrav som ställs upp i
författningar som gäller för sprängarbete och hantering av sprängämnen bör
beaktas vid bedömningen om den som ska utföra arbetet har tillräcklig
kompetens för att göra detta på ett säkert sätt. Att dessa krav är uppfyllda har
dock inte ansetts automatiskt innebära att ett tillstånd ska meddelas, utan det
ska göras en helhetsbedömning utifrån vad som krävs med hänsyn till allmän
ordning och säkerhet (se Kammarrätten i Stockholms dom den 11 maj 2018 i
mål nr 6530-17).
2.2 Lagen om brandfarliga och explosiva varor
Enligt 16 § lagen om brandfarliga och explosiva varor krävs det som
huvudregel tillstånd för att hantera, överföra, importera eller exportera
explosiva varor. Detsamma gäller för den som yrkesmässigt eller i större
mängd hanterar brandfarliga varor. Det finns undantag från kravet på
tillstånd.
2.3 Miljöbalken
Var och en, både i det dagliga livet och vid bedrivande av näringsverksamhet,
har en skyldighet att beakta de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens
andra kapitel. Där framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en
Polismyndigheten 2026-03-17 4 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till
verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors
hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (2 kap. 2 § miljöbalken).
2.4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Arbetsmiljöverket har beslutat föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13)
om risker vid vissa typer av arbeten. I 16 kap. finns bestämmelser om
sprängarbete. Enligt 1 § regleras i kapitlet all verksamhet där explosiva varor
används för att utföra ett sprängarbete.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter innehåller en rad olika bestämmelser som
syftar till att säkerställa att sprängarbeten utförs på ett säkert sätt. Det ställs
t.ex. krav på undersökning, riskbedömning och sprängplan (4 §).
Enligt 5 § ska arbetsgivaren vid allt sprängarbete utse en sprängarbas. Med
begreppet sprängarbas avses den person som ska se till att sprängarbetet
utförs säkert, yrkesmässigt och enligt givna instruktioner (3 §). Arbetsgivaren
ska se till att sprängarbasen säkerställer att arbetet utförs yrkesmässigt och
enligt givna instruktioner. När arbetet utförs i lag ska arbetsgivaren se till att
sprängarbasen med ledning av sina kunskaper instruerar övriga arbetstagare
om hur arbetet ska utföras. Arbetsgivaren ska se till att sprängarbasen
säkerställer att explosiva varor och annan sprängutrustning förvaras och
används på avsett sätt.
Arbetsgivaren får bara anlita en sprängarbas som har dokumenterad teoretisk
kunskap om sprängning och minst ett års praktik från sprängarbete. En
sprängarbas som endast utför sprängning av mindre komplicerat slag behöver
dock endast ha dokumenterad teoretisk kunskap om sådan sprängning och
minst två års yrkeserfarenhet i arbete där sprängning ingått (7 §).
I allmänna råd till 7 § anges bl.a. att kravet på att den teoretiska kunskapen
ska finnas dokumenterad kan uppfyllas genom intyg från den som utbildar.
Ett sätt att ha kunskapen dokumenterad är genom så kallade sprängkort.
2.5 Boverkets föreskrifter
I 10 kap. 2 c § plan- och bygglagen (2010:900) anges att bygg-, rivnings- och
markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att
uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med
stöd av 16 kap. 10 a §. Boverket har beslutat föreskrifter (BFS 2024:4) om
aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder, vilka preciserar kravet i
lagbestämmelsen. Enligt 8 § i föreskrifterna ska skaderiskerna förebyggas om
markåtgärder kan komma att påverka byggnadsverk negativt. För spräng-
arbeten vid bygg-, rivnings- eller markåtgärder inom områden med detaljplan
ska det finnas en sprängplan och en sprängjournal som är anpassade till
arbetenas art och omfattning.
Polismyndigheten 2026-03-17 5 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
2.6 Rikspolisstyrelsens allmänna råd
Rikspolisstyrelsen beslutade år 2012 om allmänna råd (RPSFS 2012:1) om
sprängning, FAP 523-1.
Avsnitt 1 innehåller hänvisningar till andra författningar som t.ex. plan- och
bygglagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor, Boverkets föreskrifter
och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Avsnitt 2 handlar om vilken del av polisväsendet som ska pröva en ansökan
om tillstånd till sprängning.
I avsnitt 3 beskrivs vilken ansökningsblankett som bör användas, Ansökan
om tillstånd till sprängning och stenspräckning (RPS 523.2). Därefter anges
att två olika typer av sprängtillstånd kan meddelas: platsbestämt tillstånd och
generellt tillstånd. Platsbestämt tillstånd är där platsen för sprängarbetet är
exakt angivet. Generellt tillstånd avser olika platser inom ett polisdistrikt som
inte kan anges vid tidpunkten för ansökan. Enligt FAP 523-1 kan generellt
tillstånd enbart beviljas statlig eller kommunal myndighet eller i vissa fall
enskilda sprängentreprenörer under förutsättning att sprängarbas och
sprängarbetsledare har längre tid väl vitsordad erfarenhet. Därefter anges att
tillståndskravet i 3 kap. 6 § ordningslagen bör uppfattas som att det gäller
både inomhus, utomhus eller underjord oavsett vem som äger marken.
Tillståndstiden bör avse den faktiska tid som sprängarbetet förväntas pågå,
dock högst två år. Ska sprängningen bedrivas av en juridisk person bör
dennes organisationsnummer anges i ansökan. Slutligen finns en upplysning
om att det följer av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS
2007:1) om sprängarbete att en sprängplan bör fogas ansökan. Om det är
fråga om sprängning där risken för skador är ringa behöver en sådan plan
normalt inte bifogas.
Avsnitt 4 innehåller handläggningsrutiner. I avsnittet anges att om sökanden
är en enskild person bör uppgifter för lämplighetsprövningen hämtas ur
belastningsregistret (BR) och misstankeregistret (MR) samt för uppgifter om
omhändertagande enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade
personer m.m. (LOB) ur körkortsregistret. Detsamma gäller spräng-
arbetsledaren, ersättaren för sprängarbetsledaren, sprängarbasen och
ersättaren för sprängarbasen. Avsnitt 4 innehåller också en hänvisning till
kraven på utbildning och erfarenhet för sprängarbetsledare och sprängarbas i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:1) om spräng-
arbete. Beträffande sprängarbete som ställer särskilda krav på säkerheten,
t.ex. vid sprängning nära ett bostadshus eller en bensinstation, bör samråd ske
med berörd myndighet eller annan som kan beröras av arbetet, exempelvis
byggnadsnämnd, räddningsnämnd, gatukontor, järnvägsförvaltare, väghållare
och fastighetsägare.
Polismyndigheten 2026-03-17 6 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
Avsnitt 5 handlar om tillståndet och vilket formulär som tillståndet bör ges
på. Som ett särskilt villkor för generella tillstånd bör uppställas, att anmälan
görs till polismyndigheten i god tid innan sprängarbete påbörjas vid varje
sprängobjekt. Anmälan bör antecknas hos polismyndigheten. Formulären
Sprängning pågår (RPS 523.3) och Sprängjournal (RPS 523.5) bör
tillhandahållas tillståndshavaren i samband med expedieringen av tillståndet.
I avsnitt 6 anges att polismyndigheten bör föra ett register över beviljade
tillstånd samt personalens teoretiska utbildning och praktik. Här görs en
hänvisning till nu upphävda personuppgiftslagen (1998:204).
I avsnitt 7 anges att om det har inträffat en olycka bör det prövas om
sprängtillståndet ska återkallas i avvaktan på utredningen av sprängolyckan.
3 Det aktuella problemet
Rikspolisstyrelsen allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1
beslutades år 2012 och har inte uppdaterats sedan dess. Dokumentet är till
stor del inaktuellt och bör upphävas av flera skäl, vilka beskrivs i det
följande.
3.1 Polisorganisationens förändring
Rikspolisstyrelsen beslutade 2012 om FAP 523-1. Dokumentet var framför
allt ett verktyg för dåvarande Rikspolisstyrelsen att styra de tidigare 21
polismyndigheterna. Den 1 januari 2015 ombildades polisen i Sverige till en
sammanhållen myndighet, Polismyndigheten. Styrningen inom polisväsendet
går sedan dess till på ett annat sätt. Styrning av polisanställda sker framför
allt genom interna styrdokument.
3.2 Inaktuella hänvisningar
I FAP 523-1 finns hänvisningar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och
allmänna råd (AFS 2007:1) om sprängarbete, vilka har upphävts.
Motsvarande regler finns i dag i 16 kap. i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och
allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. Redan
2020 infördes en ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.1 De särskilda
bestämmelserna om arbete med spräckutrustning som använder krut eller
andra satser togs bort och all användning av explosiva varor för att sönder-
dela material benämns sedan dess sprängarbete. Arbete med exempelvis
sönderdelning av stenblock och användning av deflagrerande explosiva varor
av typ stenspräckare benämns i dag ”sprängning av mindre komplicerat slag”.
En arbetsledare (sprängarbas) för sprängning av mindre komplicerat slag ska
1 AFS 2019:2.
Polismyndigheten 2026-03-17 7 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
ha dokumenterad teoretisk kunskap om sådan sprängning och minst två års
yrkeserfarenhet i arbete där sprängning ingått (16 kap. 7 §).
I FAP 523-1 finns hänvisningar till bestämmelser om sprängarbeten i
Boverkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR 18.
Bestämmelser om sprängarbeten finns inte längre i BFS 2011:6, utan i
Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och
markåtgärder. Rollen sprängarbetsledare användes tidigare i bl.a. Statens
Planverks författningssamling 1980:1, Svensk byggnorm 1980, genom att det
angavs att det skulle finnas en arbetsledare på sprängplatsen. Detta finns inte
i nuvarande reglering.
Hänvisningen till personuppgiftslagen (1998:204) är inaktuell. Lagen gäller
inte längre.
3.3 Delar av FAP 523-1 återger bara gällande rätt
FAP 523-1 återger till stora delar gällande rätt, t.ex. vad som följer av
ordningslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
3.4 Råden är formulerade som föreskrifter
FAP 523-1 används i dag som stöd både i Polismyndighetens handläggning
av ärenden om tillstånd till sprängning, men även av externa aktörer. Med
allmänna råd avses sådana generella rekommendationer om tillämpningen av
en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende,
se 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725). FAP 523-1 har dock
över tid dock närmast kommit att tillämpas som föreskrifter, vilket är mindre
lämpligt.
3.5 Krav på sprängarbetsledare
I FAP 523-1 används begreppet sprängarbetsledare. Det anges inte
uttryckligen att en sprängarbetsledare är en förutsättning för tillstånd, men
råden kan tolkas på det sättet. Det anges t.ex. att generella tillstånd i vissa fall
kan beviljas enskilda sprängentreprenörer under förutsättning att sprängarbas
och sprängarbetsledare uppfyller vissa krav. Vidare finns råd om lämplighets-
prövningen av sprängarbetsledaren.
Begreppet sprängarbetsledare användes i nu upphävda föreskrifter om
byggnormer. I föreskrifterna angavs att det skulle finnas en arbetsledare på
sprängplatsen. Detta krav har tagits bort, men begreppet används fortfarande i
sprängbranschen. Det finns framförallt två aktörer som tillhandahåller en
särskild kurs för sprängarbetsledare, Bergutbildarna och Explosiv utbildning.
Bergutbildarna beskriver kursen som svårare än grundkursen för sprängarbas
och att alla som går grundkursen inte skulle klara av kursen.
Sprängarbetsledarkursen ska ge kunskaper om omgivningspåverkan, om vad
Polismyndigheten 2026-03-17 8 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
en luftstötsvåg är, vad en vibration är och vilka laddningsmängder som
behövs för att få så liten omgivningspåverkan som möjligt. Kursen ska också
ge ytterligare kunskaper om relevanta lagar och bestämmelser. Explosiv
utbildning beskriver kursen på ungefär samma sätt.
Svensk Bergteknikförening är en ideell förening som ackrediterar
utbildningsföretag, godkänner utbildare, ansvarar för examinationstillfällen
och beskriver vilken kunskap, färdigheter och kompetens som krävs för
sprängarbas. Beskrivningen är granskad och beslutad av Myndigheten för
yrkeshögskolan. Något motsvarande finns inte för sprängarbetsledare.
Som framgår ovan är allmänna råd generella rekommendationer om
tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett
visst hänseende. Det är därmed inte möjligt att genom allmänna råd göra det
obligatoriskt att ha en sprängarbetsledare vid sprängarbeten.
3.6 Råd om platsbestämt respektive generellt tillstånd
Enligt FAP 523-1 kan en ansökan om tillstånd till sprängning avse två typer
av tillstånd: platsbestämt eller generellt. Med platsbestämt tillstånd avses ett
tillstånd i vilket platsen för sprängarbetet är exakt angiven. Ett generellt
tillstånd är ett tillstånd som avser olika platser inom ett polisdistrikt vilka inte
kan anges vid tidpunkten för tillståndets utfärdande. Det beskrivs även vid
vilka typer av sprängningar som generellt tillstånd kan ges. Texten är
formulerad som en rättsregel snarare än en rekommendation.
3.7 Register
Enligt FAP 523-1 bör polismyndigheten föra ett register över beviljade
tillstånd samt över sprängarbetsledares, sprängarbasars och deras ersättares
teoretiska utbildning och praktik. En personuppgiftsbehandling ska vara
förenlig med dataskyddsregelverket och kan inte grunda sig i allmänna råd.
Dessutom finns bestämmelser i förvaltningslagen om hur ett
ansökningsförfarande ska gå till.
4 Bedömningar och förslag
4.1 FAP 523-1 bör upphävas utan att ersättas
Polismyndigheten gör bedömningen att FAP 523-1 inte länge fyller någon
funktion och därför bör upphävas utan att ersättas. Polismyndigheten kommer
att ta fram stödjande dokument till myndighetens personal.
4.2 Alternativ som diskuterats
Polismyndigheten har övervägt att i stället revidera FAP 523-1. Myndigheten
anser dock att det är bättre att stödja myndigheten personal genom interna
Polismyndigheten 2026-03-17 9 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
dokument. Information till den som ska söka tillstånd kan lämnas på
Polismyndighetens webbplats.
5 Vilka som berörs av upphävande av FAP 523-1
5.1 Enskilda
Förslaget berör företag som bedriver utbildning för personal som arbetar med
sprängning.
Förslaget berör företag eller andra enskilda som har bekostat utbildning till
sprängarbetsledare för anställda eller sig själv.
Förslaget berör enskilda som ansöker om tillstånd till sprängning.
5.2 Personal vid Polismyndigheten
Förslaget berör den personal vid Polismyndigheten som handlägger ärenden
om tillstånd till sprängning.
5.3 Kommuner och regioner
Polismyndigheten bedömer att förslaget inte berör kommuner eller regioner.
6 Konsekvenser
6.1 Konsekvenser för Polismyndgiheten
Ett upphävande av föreskrifterna och de allmänna råden bedöms inte medföra
några konsekvenser för ekonomin.
Förslaget berör den personal vid Polismyndigheten som handlägger ärenden
om tillstånd till sprängning. Personal kommer att få stöd i interna stödjande
dokument. Lösningen innebär fördelar, eftersom det är enklare att uppdatera
sådana dokument.
6.2 Konsekvenser för företag och sökanden
6.2.1 Kravet på sprängarbetsledare
Som framgår i avsnitt 3.5 tolkas FAP 523-1 i dag som att det är krävs en
sprängarbetsledare för sprängarbeten. Kravet på sprängarbetsledare fyller
framför allt en funktion genom de särskilda utbildningskrav som är kopplade
till rollen. Det ställs högre krav på sprängarbetsledarens kunskap om
omgivningspåverkan än på sprängarbasens kunskaper utifrån de krav som
Arbetsmiljöverket ställer ur arbetsmiljösynpunkt.
Polismyndigheten 2026-03-17 10 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
Polismyndigheten bedömer att ordningslagens krav på hänsyn till allmän
ordning och säkerhet ger tillräckligt stöd för att myndigheten vid prövningen
av en ansökan ska kunna ställa krav på att den som ska spränga har
tillräckliga kunskaper om omgivningspåverkan. Detta ligger även i linje med
miljöbalkens regler om att inhämta den kunskap som behövs med hänsyn till
verksamhetens art. Hur kunskapen har inhämtats spelar ur det perspektivet
mindre roll, så länge sökanden kan visa på att kunskaperna har inhämtats.
Information om vilka underlag som Polismyndigheten behöver i sin prövning
kommer att finnas på myndighetens webbplats.
Därutöver gör Polismyndigheten bedömningen att myndigheten kan besluta
om villkor för tillstånd enligt 3 kap. 14 § 2 st. ordningslagen om vilken
kunskap om områdespåverkan som den som ska utföra sprängningen ska ha.
6.2.2 Registerföring
Som framgår i avsnitt 3.7 beskriver FAP 523-1 hur Polismyndigheten bör
föra register över sprängarbetsledares, sprängarbasars och deras ersättares
teoretiska utbildning och praktik. I förvaltningslagen finns bestämmelser om
att en ansökan ska innehålla de omständigheter som ligger till grund för
begäran (19 §). En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom
att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd
för sin framställning (23 §). Polismyndigheten bedömer att en korrekt och
rättssäker ordning är att sökanden skickar in underlag för utbildning och
praktik för samtliga deltagare vid varje ansökan. Sökanden säkerställer då
också att underlagen är korrekta inför varje ansökan.
6.2.3 Handläggningsrutiner
Förslaget kan innebära kostnader för de företag som utbildar sprängarbets-
ledare eller för de företag som har investerat pengar för att anställda ska gå
utbildningen. Då Polismyndigheten bedömer att kunskap om
omgivningspåverkan fortfarande är aktuellt, även om rollen tas bort, och att
sökanden behöver visa på inhämtande av denna kunskap får utbildningen och
inhämtandet av utbildningen fortfarande anses vara av intresse.
En konsekvens för sökanden av att FAP 523-1 upphävs är att
Polismyndighetens rutiner för hur prövningen går till i stället kommer framgå
av interna stödjande dokument. Myndigheten kommer i stället lämna
information på polisens webbplats.
7 Nollalternativet
Förslagen ska bedömas i jämförelse med det så kallade nollalternativet, det
vill säga att de allmänna råden inte upphävs. Som framgår av problem-
beskrivningen är FAP 523-1 till stor del inaktuell, vilket riskerar att leda till
otydlighet på området. Polismyndigheten gör bedömningen att otydligheten
Polismyndigheten 2026-03-17 11 (11)
A702.294/2025 Infoklass Öppen
är större om FAP 523-1 inte upphävs, vilket kan få negativa effekter på den
allmänna ordningen och säkerheten samt rättssäkerheten.
8 Sveriges anslutning till Europeiska unionen
Polismyndigheten bedömer att förslaget överensstämmer med de skyldigheter
som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
9 Tidpunkt för upphävande och informationsinsatser
FAP 523-1 bör upphävas så snart som möjligt. Någon särskild hänsyn vad
gäller tidpunkten för upphävandet bedöms inte nödvändig.
Upphävandet kommer att publiceras på Polismyndighetens webbplats och
intranät. De kommer också att kommuniceras till berörda verksamheter inom
Polismyndigheten.
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.