Better Libraries for All Stockholmers

Den tidigare biblioteksplanen, dnr KS 2021/850, gällde till och med den 31 december 2025 varför kulturnämnden har tagit fram ett förslag på en ny biblioteksplan som godkändes av kulturnämnden den 30 september 2025. I den föreslagna biblioteksplanen Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad pekas riktningen ut för de kommande fyra åren genom fyra strategiska förflyttningar:• Från bokryggar till levande litteratur• Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet• Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden• Från erbjudande till delaktig upplevelse [R6 Utl Mer relevant än någonsin. Biblioteksplan för Stockholms stad.pdf] Utlåtande Rotel VI (Dnr KS 2025/1249) Mer relevant än någonsin - Biblioteksplan för Stockholms stad Framställan från kulturnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Stockholms stads biblioteksplan godkänns i enlighet med bilaga 1 till utlåtandet. 2. Biblioteksplan, dnr KS 2021/850, upphör därmed att gälla. Föredragande borgarrådet Torun Boucher Sammanfattning av ärendet Den tidigare biblioteksplanen, dnr KS 2021/850, gällde till och med den 31 december 2025 varför kulturnämnden har tagit fram ett förslag på en ny biblioteksplan som godkändes av kulturnämnden den 30 september 2025. I den föreslagna biblioteksplanen Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad pekas riktningen ut för de kommande fyra åren genom fyra strategiska förflyttningar: • Från bokryggar till levande litteratur • Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet • Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden • Från erbjudande till delaktig upplevelse Beredning Ärendet har initierats av kulturnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, förskolenämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Region Stockholm, DIK-Facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor och Vision Stockholm. 1 (37) DIK och Vision Stockholm har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret är positivt till den nya biblioteksplanen och bedömer den som gedigen, inkluderande och tydligt invånarorienterad. Bibliotekens roll som öppna, trygga och demokratiska platser som främjar mänskliga rättigheter lyfts. Förskolenämnden är positiv till biblioteksplanen och lyfter bibliotekens betydelse för barn som prioriterad målgrupp, särskilt för att främja läslust tillsammans med vårdnadshavare. Samtidigt betonas att skolbiblioteksplanen är viktigast för förskoleverksamheten. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till förslaget. Nämnden uppskattar biblioteksplanens koppling till skolbiblioteksplanen och välkomnar utvecklad samverkan mellan skola och folkbibliotek. Äldrenämnden ställer sig sammanfattningsvis positiv till förslaget till ny biblioteksplan och delar uppfattningen att biblioteksverksamhetens roll som samhällsaktör behöver värnas och utvecklas. Nämnden anser att de strategiska förflyttningarna är relevanta och i linje med biblioteksverksamhetens uppdrag nu och framåt, dock vill de framhålla att äldre är en grupp som kan behöva beaktas ännu mer i planen. Bromma stadsdelsnämnd ser positivt på förslaget till ny biblioteksplan och bedömer att arbetet med framtagandet har varit både gediget och inkluderande, med ett brett deltagande från berörda aktörer. Nämnden konstaterar även att planen inte innebär några direkta förändringar av stadsdelsnämndernas uppdrag, men att bibliotekens samhällsuppdrag kopplat till information, delaktighet och demokrati förtydligas och konkretiseras. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anser att det är positivt att biblioteksplanen framhäver bibliotekens viktiga funktion i samhället för invånare i alla åldrar. Farsta stadsdelsnämnd ser positivt på förslaget till biblioteksplan som bygger vidare på den tidigare biblioteksplanen. Den beskriver en verksamhet som fortsätter arbetet med att erbjuda ett gemensamt tryggt och inspirerande rum som är öppet och tillgängligt för alla utifrån behov, både fysiskt men också digitalt. Den nya biblioteksplanen innebär inga direkta förändringar som påverkar stadsdelsnämndernas uppdrag, bortsett från att den konkretiserar bibliotekets samhällsuppdrag som är kopplat till information, delaktighet och demokrati. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är positiv till fördjupad samverkan med de lokala biblioteken, särskilt inom kultur- och fritidsverksamhet för barn och unga samt i arbetet med medborgarservice. Erfarenheter från platssamverkan, samlokalisering och lovverksamhet lyfts som framgångsrika, och nämnden ser goda möjligheter att 2 (37) vidareutveckla samordnade arbetssätt där bibliotek och medborgarkontor kompletterar varandra, bland annat i samband med etableringen av nodbibliotek. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ser positivt på förslaget till biblioteksplan som beskriver en verksamhet som fortsätter arbetet med att erbjuda ett gemensamt tryggt och inspirerande rum som är öppet och tillgängligt för alla utifrån behov, både fysiskt men också digitalt. Nämnden ser positivt på att biblioteken bejakar dessa behov. Det blir även tydligt med vikten av samverkan för att kunna erbjuda stöd under flera timmar av dygnet och veckan. Järva stadsdelsnämnd är positiv till den nya biblioteksplanen och lyfter bibliotekens betydelse för demokrati, mångfald och kunskap samt värdet av samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Samtidigt efterfrågas ett tydligare fokus på flerspråkighet, prioriterade målgrupper och samverkan med vuxenutbildning, civilsamhälle och medborgarkontor. Nämnden önskar även att stadsdelsförvaltningar får större delaktighet i framtida revideringar av planen. Kungsholmens stadsdelsnämnd ser flera fördelar med en mer strukturerad samverkan mellan bibliotek och stadsdelsförvaltning. Avseende samarbete kring målgrupper finns flera möjligheter att utveckla samarbetet mellan förskola, öppen förskola, äldreomsorg, kulturområdet och biblioteken, både praktiskt och kommunikativt. Norra innerstadens stadsdelsnämnd är positiv till den strategiska förflyttningen som stärker medborgarservice och samhällsvägledning som kärnverksamhet på biblioteken och betonar vikten av fortsatt samarbete med stadsdelsförvaltningarna. Tidigare samverkan har möjliggjort samhällsvägledning och stödinsatser på bibliotek, vilket ses som värdefullt, och nämnden framhåller fördelarna med fortsatt erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling inom dessa områden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd är positiv till den nya biblioteksplanen och ser att den balanserar bibliotekens kärnvärden med förnyelse. Biblioteken bidrar till likvärdighet, demokrati och tillgänglighet i linje med Vision 2040 och är en viktig samverkanspart i Skarpnäck, särskilt i arbetet med ökad tillgänglighet, medborgarservice och omställningen till en ny socialtjänst. Skärholmens stadsdelsnämnd är positiv till den nya biblioteksplanen och förslag om samverkan med stadsdelens verksamheter samt satsningar på mer öppet, uppsökande arbete och nodbibliotek. Samtidigt lyfts en risk för ojämlikhet kopplad till digitala förutsättningar vid införandet av ett gemensamt bestånd, vilket bör beaktas. Södermalms stadsdelsnämnd är positiv till biblioteksplanen och välkomnar skiftet från erbjudande till upplevelse, med ett starkt fokus på tillgänglighet genom digitalisering, uppsökande arbete, utökad medborgarservice och längre öppettider. Bibliotekens roll som en trygg plats för trovärdig information och kunskap i en orolig omvärld lyfts särskilt. 3 (37) Stockholms Stadshus AB står bakom förslaget till ny biblioteksplan. Bolaget anser att biblioteksplanen blivit mer lättillgänglig och tydligare än tidigare plan Region Stockholm besvarar remissen som ett undantag och lämnar därför ett kortfattat yttrande. Region Stockholms kulturnämnden bedömer att Stockholms stads nya biblioteksplan är väl genomarbetad, relevant och tydligt strukturerad kring fyra tematiska områden, samt ser positivt på att planen lyfter vikten av bibliotekssamverkan i Stockholmsregionen. Region Stockholms kulturnämnd noterar även att staden har valt att anta en separat skolbiblioteksplan i samverkan mellan utbildnings- och förskolenämnden. Föredragande borgarrådets synpunkter Bibliotekens roll som samhällsviktig aktör är avgörande för ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Den nya biblioteksplanen för Stockholms stad tydliggör biblioteket som en gemensam, offentligt finansierad resurs där alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ges tillgång till kunskap, kultur och samhällsinformation. Jag är särskilt glad över att planen fortsätter att stärka stockholmarnas tillgång och rätt till kunskap och yttrandefrihet, samtidigt som den fortsätter bygga upp en stabil och robust styrd organisation som kan utvecklas för att möta framtidens behov. De strategiska förflyttningarna syftar till att minska ojämlikhet och föra resurser, innehåll och inflytande närmare invånarna. En gemensam boksamling, utvecklade nodbibliotek, fri tillgång till digitala verktyg, uppsökande verksamhet och ökad tillgänglighet bidrar till en mer jämlik stad. Särskilt betydelsefullt är barnperspektivet, där barn ses som rättighetsbärare och aktiva deltagare. Biblioteksplanen ligger även i linje med kommunfullmäktiges beslut om ökad samverkan mellan stadens verksamheter, i syfte att välfärd och service ska fördelas likvärdigt och vara lika tillgänglig för alla stockholmare. Genom samverkan med bland annat skolor, förskolor, stadsdelsförvaltningar, civilsamhälle och andra kommunala verksamheter kan biblioteken fungera som en sammanhållande nod i stadens gemensamma välfärdsarbete. Sammantaget stärks biblioteket som en central del av stadens välfärd, demokrati och gemensamma ansvar. Bilagor Mer relevant än någonsin. Biblioteksplan för Stockholms stad, dnr KS 2025/1249- 1.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 4 (37) Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) enligt följande. Biblioteken har en avgörande betydelse för barn och ungas läslust och bildning. Moderaterna vill att biblioteken ska vara tillgängliga, trygga och trevliga platser. Det är därför Moderaterna lägger särskilda satsningar på biblioteksverksamhet för barn och unga i vår budget. Vi vill se längre öppettider på stadens bibliotek, att antalet tillgängliga bibliotek blir fler allt eftersom nya bostadsområden och skolor byggs samt utforska möjligheten till fler innovativa bibliotekstjänster och nattöppna bibliotek under delar av året. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 4 februari 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna föredragande borgarråds förslag 2. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet vill att Stockholms bibliotek utvecklas till öppna, trygga och inbjudande miljöer för alla, oavsett var i staden man bor. De ska vara rofyllda mötesplatser som främjar gemenskap, bildning, kunskap och läslust. Biblioteken ska finnas på attraktiva platser där stockholmarna rör sig och nya bibliotek ska öppnas i takt med att staden växer. Öppettiderna ska vara generösa och inte begränsas av regler om dygnsvila i kombination med politiska krav på heltid för all personal. Vi konstaterar att föreliggande biblioteksplan i huvudsak innebär en uppdatering av den tidigare, trots att omvärlden förändrats avsevärt sedan den förra planen antogs. Något som är olyckligt. För att biblioteken även ska fungera som lokala kulturnoder bör förtroendeöppet återinföras, så att föreningslivet kan använda och hålla öppet biblioteken utanför ordinarie öppettider. I Centerpartiets budgetreservation för Stockholms stad 2026 satsar vi 3 miljoner kronor på utvecklingsarbete förtroendeöppet och förlängda öppettider på biblioteken i Stockholms stad. Vi håller med förvaltningen om bibliotekets viktiga roll i den demokratiska utvecklingen och betydelsen av biblioteket som en arena för en mångfald av röster, en plats att ta del av information och kunskap och uppleva olika kultur, olika språk och gemenskap. 5 (37) Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Johan Paccamonti och Sophia Granswed Baat (alla M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. 6 (37) Ärendet Förslaget till ny biblioteksplan, Mer relevant än någonsin – Biblioteksplan för Stockholms stad, bygger vidare på den tidigare planen och ska vara en vägvisare för stadens biblioteksverksamhet under de kommande åren. Med utgångspunkt i Vision 2040 - Möjligheternas Stockholm tydliggör Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad riktningen för bibliotekets roll i att bidra till en stad som är ”världsledande i att leva upp till mänskliga rättigheter och barnrätt, där mångfald, innovationer, nytänkande och tillgänglighet är ledord”. Biblioteksplanen beskriver hur bibliotekets uppdrag formuleras i bibliotekslagen och att denna pekar fyra prioriterade målgrupper: • Personer med funktionsnedsättning • Nationella minoriteter • Personer med annat modersmål än svenska • Barn och ungdomar Den nya biblioteksplanen bygger vidare på föregående biblioteksplan och beskriver nuläge och önskade strategiska förflyttningar. I planen fastslås att biblioteken ska präglas av generösa öppettider, ett brett och relevant utbud samt en hög tillgänglighet. Medarbetarna ska ha en mångfald av kompetenser som inspirerar och vägleder stockholmarna i deras läsning, lärande och skapande. Biblioteken ska vara öppna mötesplatser för kultur och samhällsfrågor samt bidra till ett Stockholm där det är naturligt att röra sig mellan olika stadsdelar och där invånare med skilda bakgrunder möts i vardagen. I den föreslagna biblioteksplanen pekas riktningen ut för de kommande fyra åren genom fyra strategiska förflyttningar: Från bokryggar till levande litteratur Bibliotekens samlingar ska synliggöras än mer för att öka nyttjandegraden och den totala utlåningen. Biblioteket ska gå från många lokala biblioteksbestånd till en gemensam boksamling. Enligt biblioteksplanen kan biblioteksverksamhet som utgår från ett Stockholmsgemensamt bestånd ge stockholmarna en bättre och mer jämlik tillgång till samlingarna och resurserna inom biblioteksverksamheten nyttjas bättre. Med en gemensam boksamling ska stockholmarna kunna använda hela stadens bokbestånd på ett enklare sätt, exempelvis genom hemleveranser eller hämtning och återlämning av böcker i ett reservationsskåp på stan. Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet Biblioteket är för många en viktig plats för att söka information, kommunicera och utföra medborgerliga ärenden. Detta ska värnas och vårdas som en del av bibliotekets kärnuppdrag. Enligt biblioteksplanen ska det säkerställas att medborgarservice och vägledning är en del av bibliotekets kärnverksamheter samtidigt som innehållet utvecklas efter besökarnas behov och det omgivande samhällets utveckling. 7 (37) Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden Av biblioteksplanen framgår att de lokala biblioteken är stadens hjärtan i form av ett litterärt och lärande rum där människor kan samlas, med eller utan ett ärende. Dagens utvecklade biblioteksuppdrag är bredare än tidigare och ryms inte i sin helhet på mindre bibliotek. Vid sidan av de lokala biblioteken behövs därför ett antal större nodbibliotek som på en och samma plats kan erbjuda hela bibliotekets samlade utbud och möjligheter. Enligt planen ska medborgarna ha nära till ett större bibliotek med rikt utbud oavsett var i staden du bor, samtidigt som lokala bibliotek genom mer öppet kan erbjuda utökade öppettider. Från erbjudande till delaktig upplevelse Biblioteken ska vara trygga och inbjudande mötesplatser med ömsesidig respekt och tydliga ordningsregler som bas. Invånare som besöker biblioteken ska vara medskapande och delaktiga i verksamheten där upplevelsen är i fokus. Det görs bland annat genom digitala tjänster, trygghetsskapande arbete samt tydlig och målinriktad kommunikation. Genom förbättrade möjligheter till medskapande för bibliotekets användare ska biblioteken göra en strategisk förflyttning, från erbjudandet i fokus till att en delaktig upplevelse ska vara i fokus. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. 1. Kulturnämnden godkänner förslag till Biblioteksplan för Stockholms stad 2. Ärendet hemställs till kommunfullmäktige 3. Ärendet justeras omedelbar Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förslaget till ny biblioteksplan, Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad, bygger vidare på den tidigare planen och ska vara en vägvisare för stadens biblioteksverksamhet under de kommande åren. Med utgångspunkt i Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm, pekar biblioteksplanen ut riktningen för bibliotekets roll i att bidra till en stad som är världsledande i att leva upp till mänskliga rättigheter och barnrätt, där mångfald, innovationer, nytänkande och tillgänglighet är ledord. Uppdraget formuleras i bibliotekslagen, som också pekar på prioriterade målgrupper: personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar. Biblioteketen roll som samhällsviktig aktör har under de senaste åren blivit allt tydligare. På biblioteken får stockholmarna tillgång till grundläggande medborgarservice såsom datorer, skrivare, kopiator och scanner. Genom att biblioteken erbjuder teknik för att navigera i det moderna informationssamhället får 8 (37) medborgarna tillgång till information och kan bilda sig en uppfattning om aktuella frågor och utmaningar i samhället. Biblioteket är också en del av i ett litterärt ekosystem, där författare, förlag, distributörer, bokhandlare, översättare, kritiker, biblioteksmedarbetare och läsare samspelar. En förutsättning för bibliotekets demokratiska, samhällsviktiga och läsfrämjande uppdrag är att biblioteket står för åsikts- och yttrandefrihet och förhåller sig sakligt och opartiskt i politiska, ideologiska och religiösa frågor. Det uppdraget ska förvaltas ödmjukt och underbyggt av kunskap. Bibliotekens roll är att ge verktyg för att navigera i en komplex omvärld, inte att bära sanningen. Bibliotekens breda uppdrag utförs i samverkan med olika samhällsaktörer, till exempel skolor, förskolor, näringsliv, civilsamhälle, andra förvaltningar, högskolor och universitet. I centrum för bibliotekets samarbetspartners står användaren. Bibliotekensplanen för Stockholms stad kompletteras av en skolbiblioteksplan för att täcka hela det kommunala biblioteksväsendet. Skolbiblioteksplanen tas fram av utbildningsförvaltningen, i samarbete med förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen. Fortsatt biblioteksutveckling Riktningen för biblioteksutvecklingen stakas ut genom strategiska förflyttningar. De strategiska förflyttningarna förstärker bibliotekets utveckling i en föränderlig tid. Ny teknik, nya format och nya användarbeteenden ställer nya krav på biblioteket för att vara fortsatt relevant, samtidigt som bibliotekets etablerade tjänster behöver upprätthållas. De strategiska förflyttningarna beskriver vad Stockholms stadsbiblioteket ska prioritera under de kommande åren. Hur förflyttningarna ska genomföras beskrivs närmare i bibliotekets enheters verksamhetsplaner. Eftersom omvärlden förändras snabbt är det viktigt att en strategisk plan inte låser sig fast vid lösningarna. De måste ständigt värderas och omprövas i verksamheten. De strategiska förflyttningarna beskrivs kortfattat nedan: Från bokryggar till levande litteratur Biblioteket ska lyfta samlingen och synliggöra den. För att göra det behövs såväl ökat utrymme som helt nya arbetssätt. Det behövs mer plats bland hyllorna och fokus på att visa upp litteraturen, knyta an till händelser i omvärlden, koppla ihop nya böcker med gamla och knyta band mellan böcker och användare. Det är mötet mellan bok och människa som är målet. Nyttjandet av beståndet och den totala utlåningen ska öka markant. Biblioteket ska gå från många lokala biblioteksbestånd till en gemensam boksamling. Detta görs genom en modern logistikkedja likt e-handeln, där en gemensam 9 (37) logistikcentral och en utvecklad infrastruktur för transporter och reservationer är nödvändiga delar. Det görs också genom en översyn av lånevillkor och reservationsavgifter, liksom digitala system för att underlätta för stockholmarna att låna och för bibliotekets medarbetare att arbeta med litteraturen. En biblioteksverksamhet som utgår från ett Stockholmsgemensamt bestånd ger stockholmarna en bättre och mer jämlik tillgång till samlingarna och resurserna inom biblioteksverksamheten nyttjas bättre Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet Biblioteket ska säkerställa medborgarservice och demokratisk samhällsvägledning inom biblioteket, samt utveckla innehållet i takt med förändringar i samhället som har bäring på bibliotekets lagstadgade uppdrag. Detta görs genom att bättre använda biblioteksrummet och digitala kanaler för infrastruktur och vägledning, genom rekrytering av nödvändig kompetens samt genom samarbete med stadsdelar, näringsliv och civilsamhälle. Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden Biblioteket ska, som ett komplement till de lokala biblioteken, vidareutveckla nodbibliotek i varje stadsdelsområde. Detta görs genom att rusta och utveckla större bibliotek som redan idag har ett stort upptagningsområde och genom att skapa nya där det behövs. Det görs genom att öka tillgänglighet och öppettider på de lokala biblioteken, exempelvis genom mer öppet. Det görs genom att rusta och utveckla de lokala biblioteken. Det görs också genom att stärka och utveckla det uppsökande och rörliga biblioteksarbetet. Bibliotekets digitala verksamheter, tjänster och utbud binder samman de fysiska platserna och kompletterar varandra. Från erbjudande till delaktig upplevelse Biblioteket ska gå från erbjudandet i fokus till delaktig upplevelse i fokus. Detta görs genom förbättrade möjligheter till medskapande för bibliotekets användare. Det görs genom ett tydligt värdskap och ett välkomnande bemötande. Det görs genom attraktiva och moderna digitala tjänster. Det görs genom metodiskt trygghetsskapande arbete. Det görs också genom nödvändiga rumsliga förbättringar och välkomnande entréer. Barnkonsekvensanalys Biblioteksplan för Stockholms stad bygger på en bred datainsamling där användare, icke-användare, medarbetare, samarbetspartners och andra samhällsaktörer har 10 (37) deltagit. För att skapa delaktighet och inflytande har speciella workshops hållits med barn. Ett flertal citat av barn finns med i planen, i syfte att säkerställa att barnens perspektiv finns med. Såväl omvärldsanalysen som de strategiska förflyttningarna har prioriterade målgrupper i fokus och barnkonventionen som svensk lag har varit en viktig utgångspunkt i arbetet. Biblioteksplanens strategiska förflyttningar innebär att flytta boken och verksamheten närmare den enskilda användaren. Detta kan exempelvis innebära förbättrad skyltning av barnlitteratur, barn som medskapare i program och förändringar i biblioteksrummet som skapar en attraktivare biblioteksmiljö för de yngre besökarna. Remissammanställning Ärendet har initierats av kulturnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, förskolenämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, DIK – Facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor, Region Stockholm och Vision Stockholm. DIK och Vision Stockholm har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Kulturnämnden ........................................................................................... 8 Stadsledningskontoret .............................................................................. 12 Förskolenämnden ..................................................................................... 12 Utbildningsnämnden ................................................................................. 13 Äldrenämnden .......................................................................................... 14 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 15 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 15 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 17 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 18 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 19 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 19 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 21 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 22 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 23 Skärholmens stadsdelsnämd ................................................................... 23 11 (37) Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 25 Stockholms stadshus AB.......................................................................... 25 Region Stockholm .................................................................................... 26 Reservationer m.m. .................................................................................. 28 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret är positiv till förslaget om ny biblioteksplan och bedömer att arbetet med framtagandet har varit gediget och inkluderande, med ett brett deltagande från berörda aktörer. Planen beskriver en verksamhet som fortsatt ska vara öppen, tillgänglig och utformad efter invånarnas behov. Stadsledningskontoret är således positiv till biblioteksplanens fyra strategiska förflyttningar och att de fokuserar på målgruppernas perspektiv och behov i enlighet med Stockholms stads kvalitetsprogram. Biblioteken är öppna och trygga platser som når invånare i olika åldrar och med olika socioekonomisk bakgrund. De har därmed en central funktion i ett demokratiskt samhälle där medborgare utöver tillgång till olika litteratur och kultur även får tillgång till information, medborgarservice och integration. Stadsledningskontoret ser därför positivt på att bibliotekets funktion som demokratisk plats och uppdrag att arbeta för mänskliga rättigheter framhålls tydligt i planen. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 9 december 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 6 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen är positiv till förslaget om ny biblioteksplan i Stockholms stad och delar uppfattningen om folkbibliotekens centrala funktion i ett demokratiskt samhälle där medborgare får tillgång till såväl en mängd olika litteratur, kultur och medborgarservice. Förvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av betoningen på de prioriterade målgrupperna där barn är en och därmed omfattas förskolans målgrupp med barn i åldern 1–5 år. Det är av stor vikt att barn tillsammans med sina vårdnadshavare har tillgång till bibliotekens rika utbud av litteratur och aktiviteter för att stimulera lusten och nyfikenheten på sin lediga tid tillsammans. 12 (37) Förvaltningen vill dock avslutningsvis betona skolbiblioteksplanen som den plan som är av störst betydelse för förskoleverksamheten Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 11 december 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 11 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget till ”Biblioteksplan för Stockholms stad”. Vidare ställer sig förvaltningen också bakom biblioteksplanens beskrivning av folkbibliotekens viktiga och lagstadgade roll för läsning, bildning, kulturliv och samhälleligt deltagande. Att målsättningen om samverkan mellan folkbiblioteken och skolorna skrivs fram som viktig i biblioteksplanen är utmärkt. Förvaltningen välkomnar initiativ till fortsatta och fördjupade samarbeten på både skol- och förvaltningsnivå. Hur detta samarbete kan utvecklas ser förvaltningen fram emot att undersöka vidare tillsammans med Stockholms stadsbibliotek. Förvaltningen vill betona att det finns uppgifter som är gemensamma för skol- och folkbibliotek, som ansvaret för att bidra till en meningsfull fritid för barn och unga och att locka till läsning som styrs av lust och intresse. Ett bra exempel på detta är den av förvaltningen uppskattade satsningen ”Läsa äger”, som genomförs i samarbete mellan folkbibliotek, fritidshem och skolbibliotek. Förvaltningen uppskattar hur biblioteksplanen relaterar till skolbiblioteksplanen. Användningen av ordet bibliotek gör det dock ibland otydligt huruvida skrivningarna omfattar både skol- och folkbibliotek eller enbart det senare. Det bör till exempel förtydligas på sidan 18 att samverkan med skolor är viktig för att möta barn och unga som annars inte söker sig till just folkbiblioteket. De fyra strategiska förflyttningarna ter sig ur förvaltningens synpunkt som relevanta mot bakgrund av rådande samhällskontext. Förvaltningen instämmer i ambitionen att öka nyttjandet av biblioteksbeståndet och idén om att barn och unga på olika sätt ska kunna vara ännu mer delaktiga och medskapande i levandegörandet av litteraturen och i biblioteksupplevelsen i stort. De tänkta organisatoriska förflyttningarna, i form av en mer gemensam boksamling samt satsningen på ett större ”nodbibliotek” i varje stadsdel, handlar som förvaltningen förstår det om en ambition att åstadkomma ökad tillgänglighet till biblioteksservice samt om att använda folkbibliotekens resurser så effektivt som möjligt. Ökad tillgänglighet genom satsningar som exempelvis utökade öppettider uppfattar förvaltningen som bra och viktiga. Tillgång till läxhjälp och studieplatser ser förvaltningen som särskilt viktiga 13 (37) insatser. Ett bemannat folkbibliotek i närområdet utgör en viktig utgångspunkt för barns läsande och lärande. Konsekvenser för jämställdhet och för barn och barns rättigheter Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 december 2025 följande. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av Mer relevant än någonsin - biblioteksplan för Stockholms stad (dnr KS 2025/1249) och överlämnar den till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Niklas Sandstedt (M) och Thomas Wihlman (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Den nuvarande biblioteksplanen gäller till och med år 2025 varför en ny biblioteksplan behöver antas. Det föreliggande förslaget Mer relevant än någonsin - biblioteksplan för Stockholms stad bygger vidare på den föregående biblioteksplanen och utgår ifrån en bred datainsamling där användare, icke-användare, medarbetare, samarbetspartners och andra samhällsaktörer har deltagit. Äldreförvaltningen ställer sig sammanfattningsvis positiv till förslaget till ny biblioteksplan och delar uppfattningen att biblioteksverksamhetens roll som samhällsaktör behöver värnas och utvecklas. Förvaltningen anser att de strategiska förflyttningarna är relevanta och väl svarar mot den målsättning som biblioteksverksamheten har. Biblioteksverksamhetens målgrupper beskrivs i bibliotekslagen. Även om gruppen äldre inte anges specifikt, är det en stor målgrupp som kommer att bli allt större under de kommande decennierna och förvaltningen vill därför framhålla att äldre är en grupp som kan behöva beaktas särskilt, framför allt de närmare 6 000 personer som bor i särskilt boende och som inte kan nå bibliotekens utbud. På sidan 18 i handlingsplanen beskrivs samarbetet med volontärverksamhet och civilsamhället, vilket är positivt. Förvaltningen anser att det vore positivt att om möjligt komplettera med även den äldre målgruppen och personer med funktionsnedsättning mer specifikt. Äldreförvaltningen vill i sammanhanget hänvisa till Handlingsplan för en åldersvänlig stad (dnr KS 2025/524), där två av inriktningarna är att öka den digitala kompetensen och delaktigheten samt att utveckla möjligheten att delta i aktiviteter. 14 (37) Här har biblioteken en viktig funktion, inte minst genom tillgängligheten i stadsdelarna. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltningstjänsteutlåtande daterat den 8 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på förslaget till ny biblioteksplan och bedömer att arbetet med framtagandet har varit både gediget och inkluderande, med ett brett deltagande från berörda aktörer. Planen beskriver en verksamhet som fortsatt ska vara öppen, tillgänglig och utformad efter invånarnas behov. Den präglas av utvecklingsfokus och en vilja att möta en snabbt föränderlig omvärld med nyfikenhet, innovation och lyhördhet. Förvaltningen konstaterar att planen inte innebär några direkta förändringar av stadsdelsnämndernas uppdrag, men att bibliotekens samhällsuppdrag kopplat till information, delaktighet och demokrati förtydligas och konkretiseras. I remissarbetet framgår att besökare uttryckt en tydlig önskan om att medborgarservice ska vara tillgänglig på biblioteken. Förvaltningen ser positivt på att biblioteken bejakar dessa behov och menar att detta understryker vikten av att tydliggöra ansvarsfördelningen för medborgarservice inom staden. Den nya biblioteksplanen lyfter även vikten av samverkan, något som förvaltningen ser som centralt. Samverkan sker inom flera områden såsom brottsförebyggande arbete, medborgarservice, seniorverksamhet, lovaktiviteter samt kultur- och programverksamhet. Dessa samarbeten bidrar till mervärden för Brommaborna i form av ökad tillgänglighet, ett rikare aktivitetsutbud och stärkta lokala mötesplatser. Förvaltningen saknar dock skrivningar om bibliotekens framtida arbete inom jämställdhet och hbtqi+-frågor. Då bibliotekens verksamhet utgör en viktig demokratisk arena, menar förvaltningen att dessa perspektiv är centrala och bör tydliggöras i planen. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede Årsta Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. 15 (37) Särskilt uttalande av Emelie Wasserman (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Christina Persson (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Enskede Årsta Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 6 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen välkomnar det nya styrdokumentet Mer relevant än någonsin. Biblioteksplan för Stockholms stad. Stadsdelsförvaltningen anser att det är positivt att biblioteksplanen framhäver bibliotekens viktiga funktion i samhället för invånare i alla åldrar. Biblioteksplanen gör tydliga kopplingar med Stockholms stads Vision 2040 och Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna med fokus på jämlikhet, hållbarhet och innovation. Stadsdelsförvaltningen ställer sig positivt till att de fyra prioriterade målgrupperna och principen om universell utformning lyfts i biblioteksplanen för att tillgängliggöra biblioteken i så stor utsträckning som möjligt. I biblioteksplanen står det att ”bibliotekens verksamhetsutveckling bör alltid utgå från de prioriterade målgrupperna”. Stadsdelsförvaltningen anser därför att de prioriterade målgrupperna bör lyftas under avsnitten rörande de strategiska förflyttningar biblioteksverksamheten ska göra de kommande åren för att inte tappa perspektivet. Tillgänglighetsperspektiv Stadsdelsförvaltningen menar att det ur en tillgänglighetsaspekt är positivt att personer med funktionsnedsättning i planen anges som en särskilt prioriterad målgrupp. Vidare är det bra att biblioteken i utformningen av sin verksamhet ska arbeta utifrån principen om universell utformning. Av biblioteksplanen framgår att den är framtagen tillsammans med personer med funktionsnedsättning, vilket stadsdelsförvaltningen anser är positivt. Stadsdelsförvaltningen önskar samtidigt belysa att gruppen personer med funktionsnedsättning inte är homogen och att det kan finnas betydande skillnader i behov av utformning och anpassning även inom målgruppen. Stadsdelsförvaltningen uppmuntrar stadens bibliotek att fortsätta involvera funktionshinderrörelsen i arbetet med den fortsatta biblioteksutvecklingen. Ökad digitalisering och ny teknik kan till exempel innebära lösningar för många, men också skapa hinder och digitalt utanförskap. För att fånga upp hinder i tillgänglighet kan verksamheterna exempelvis föra kontinuerlig dialog med en fast referensgrupp bestående av personer med olika typer av funktionsnedsättning. Extra fokus kan även behöva ges till barn och unga med funktionsnedsättning. I förorden till biblioteksplanen nämns att bred kompetens och gedigen erfarenhet lägger grunden för hur biblioteksplanen omsätts och konkretiseras i verksamheten. När det gäller kompetens och erfarenhet av anpassning och tillgänglighet återfinns den framförallt inom just gruppen personer med funktionsnedsättning. 16 (37) Barnrättsperspektiv Biblioteken är viktiga verksamheter som främjar läslust, språkutveckling och kunskapsinhämtning hos barn och unga. Det är även en arena där barn och unga kan ta del av olika aktiviteter och författarsamtal. Forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil genomförde en studie under 2020 om vad barn och unga gör när de besöker bibliotek. Studien visade att barn och unga vanligast lånar böcker, träffar kompisar, pluggar och läser böcker. Studien visade även att det var fler flickor än pojkar som nyttjade biblioteken för att låna böcker och plugga. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är det en högre andel unga i socioekonomiskt svagare område som nyttjar biblioteken i jämförelse med unga som bor i områden med god socioekonomi. På så sätt kan biblioteken ha en kompensatorisk funktion för de barn och unga som inte har en organiserad fritid. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss av förslag till Biblioteksplan för Stockholms stad. 2. Ärendet justeras omedelbart Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på förslaget till biblioteksplan som bygger vidare på den tidigare biblioteksplanen. Den beskriver en verksamhet som fortsätter arbetet med att erbjuda ett gemensamt tryggt och inspirerande rum som är öppet och tillgängligt för alla utifrån behov, både fysiskt men också digitalt. Skrivningar om covid har lämnat plats för skrivningar om AI och andra nya tekniska metoder och digitala tjänster. Den nya biblioteksplanen innebär inga direkta förändringar som påverkar stadsdelsnämndernas uppdrag, bortsett från att den konkretiserar bibliotekets samhällsuppdrag som är kopplat till information, delaktighet och demokrati. I dagsläget har stadsdelsnämnderna uppdraget att stå för medborgarkontor och förvaltningen samverkar med biblioteken kring detta. Av förslaget till biblioteksplan framgår att bibliotekens besökare tydligt har uttryckt att man vill att den servicen ska finnas på biblioteket. I arbetet med Fokus Farsta undersöker förvaltningen i dialog med kulturförvaltningen, som ett av flera alternativ, möjligheten och förutsättningarna till en samlokalisering av medborgarkontoret i kulturhuset Fanfaren. Inom ramen för arbetet med Fokus Farsta ingår också att skapa mer levande centrum. Det inkluderar att skapa fler tredje stadsrum för att levandegöra Farsta centrum även 17 (37) utanför butikernas öppettider. Ett exempel är att utveckla Fanfaren till en kulturnod lokalt i Farsta. Förvaltningen ser positivt på att kulturnämnden i kommunfullmäktiges budget 2026 har fått i uppdrag att utreda och ta fram förslag på utveckling och upprustning av kulturhuset Fanfaren i Farsta och deltar gärna i arbetet. Planen lyfter även vikten av samverkan. Förvaltningen samverkar idag med biblioteken inom en mängd områden, till exempel inom fritidsverksamheten, seniorverksamheten och förskolan. Kring medborgarkontor finns en dialog där biblioteken hänvisar besökare till förvaltningens samhällsvägledning och andra insatser på stadsdelens medborgarkontor om de inte kan svara och förvaltningen bjuds in till bibliotekets aktiviteter och lotsar medborgare till dessa. Dessa samarbeten tillför Farstaborna mervärde i form av till exempel service, aktiviteter och kulturprogram. Förvaltningen värdesätter samverkan med biblioteket och tycker att den fungerar mycket bra. Den nya biblioteksplanen bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det bedöms även kunna bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Runar Finman (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Robin Nilsen (L), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till förslaget och särskilt dess ambition till att stärka samverkan lokalt. De synpunkter och förslag förvaltningen önskar framföra är följande: - Stadsdelsnämnden ser positivt på en fördjupad samverkan med de lokala biblioteken gällande kultur- och fritidsverksamhet för barn och unga. I Liljeholmen och Fruängen har förvaltningen inom ramen för platssamverkan till exempel aktiverat torgen tillsammans med biblioteken som en del av sommarens lovverksamhet, och ser gärna att arbetet fortsätter att stärkas och utvecklas tillsammans. 18 (37) - Gällande förflyttningen Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet och uppdraget att ge medborgarservice så ser stadsdelsförvaltningen positivt på en fördjupad samverkan och har goda erfarenheter av samlokalisering i Älvsjö. Särskilt viktigt blir att tydliggöra och samordna uppdragen så att medborgarkontor och bibliotek inte arbetar parallellt utan snarare stärker och kompletterar varandra utifrån sina respektive roller och ansvarsområden. I Liljeholmen ser förvaltningen till exempel goda möjligheter att utveckla nya arbetssätt tillsammans i samband med etableringen av NODbiblioteket. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på förslaget till biblioteksplan som bygger vidare på den tidigare biblioteksplanen. Den beskriver en verksamhet som fortsätter arbetet med att erbjuda ett gemensamt tryggt och inspirerande rum som är öppet och tillgängligt för alla utifrån behov, både fysiskt men också digitalt. Förslaget till ny biblioteksplan är väl genomarbetat och noggrant underbyggt. Programmet tar hänsyn till förändringar av såväl kulturvanor som allt större behov av hjälp och samhällsvägledning både digitalt och praktiskt. I remissarbetet framgår att besökare uttryckt en tydlig önskan om att medborgarservice ska vara tillgänglig på biblioteken. Förvaltningen ser positivt på att biblioteken bejakar dessa behov. Det blir även tydligt med vikten av samverkan för att kunna erbjuda stöd under flera timmar av dygnet och veckan. Förvaltningen ser fördelar med att biblioteket i Hässelby gård och medborgarkontoret är samlokaliserade, detta skapar ett större utbud av service för invånarna. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering Särskilt uttalande av Rashid Mohammed m.fl. (V), Elvir Kazinic m.fl. (S) och Mansur Jama (MP), se Reservationer m.m. 19 (37) Särskilt uttalande av Ghazal Saberian (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på förslaget till ny biblioteksplan för Stockholms stad. Förvaltningen ser bibliotekets viktiga roll i den demokratiska utvecklingen och betydelsen av biblioteket som en arena för en mångfald av röster, en plats att ta del av information och kunskap och uppleva kultur, språk och gemenskap. Förvaltningen har ett välfungerande samarbete med folkbiblioteken i stadsdelsområdet och ser positivt på planens beskrivning av stadsdelsförvaltningarna som en strategiskt viktig samarbetspartner för bibliotekets plats i närsamhället. Inför kommande revideringar av stadens biblioteksplan föreslår förvaltningen att även representanter från stadsdelsförvaltningarna ges möjlighet till inspel. Enligt bibliotekslagen, som beskrivs i planen, ska särskild uppmärksamhet ägnas åt fyra prioriterade målgrupper varav en är personer med annat modersmål än svenska, en annan är nationella minoriteter och en tredje är personer med funktionsnedsättning. Enligt förvaltningen skulle planen med tanke på dessa tre prioriterade målgrupper, och ledord som mångfald tydligare kunna lyfta bibliotekens roll avseende att främja och stärka flerspråkighet. Biblioteket är en plats där det blir möjligt för invånare som tillhör de prioriterade målgrupperna och som talar/använder flera språk att hålla sina språk levande genom både litteratur och programverksamhet. Avseende folkbibliotekens särskilda fokus på läsfrämjande och språkstärkande uppdrag för barn och unga lyfter planen betydelsen av samverkan med förskola och skola. Med tanke på de prioriterade målgrupperna (som också inkluderar vuxna) skulle planen även kunna lyfta betydelsen av samverkan med till exempel vuxenutbildningen/Sfi och civilsamhälle som har verksamhet som på olika sätt främjar språkutveckling och flerspråkighet hos både barn och vuxna. Det skulle också på ett tydligare sätt kunna framgå att biblioteket är en plats där barn och unga men även föräldrar, vuxna och/eller familjer kan ta del av litteratur på olika språk. Likaså kan bibliotekens möjlighet att uppmärksamma de nationella minoriteternas språk genom kulturinslag, författarmöten, högläsning, litteratur, film och musik förtydligas i planen. Förvaltningen ser vidare positivt på den strategiska förflyttningen ”från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet” som beskriver hur biblioteket ska säkerställa medborgarservice och vägledning som kärnverksamheter på biblioteket. I Järva och på andra platser i staden finns medborgarkontor som också arbetar med medborgarservice. I Järva delar medborgarkontoren i vissa fall lokal med folkbiblioteket, i andra fall är dessa grannverksamheter. Förvaltningen anser att möjlig och befintlig samverkan mellan dessa verksamheter kan förtydligas i planen. I förordet (s. 9) lyfts ett antal styrdokument och däribland ”Handlingsplan för tillgänglighet och delaktighet”. Förvaltningen känner inte till 20 (37) detta styrdokument. Kan det vara Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 som avses? Förvaltningen anser slutligen att den nya planen i samband med skrivelserna om bibliotekets opartiskhet skulle kunna förtydliga att biblioteksverksamhet alltid sker och skapas i ett sammanhang, att urval och gallring sker i relation till något och att den opartiska positionen - snarare än att hävda att biblioteket skulle vara opåverkat/frikopplat från samhället - innebär att biblioteken kritiskt reflekterar över vad som får ta plats, vad som trängs undan och vad som kan ges mer utrymme (i kultur- och samhällsdebatt) för att främja demokratisk utveckling. Det här skulle, enligt förvaltningen, också kunna förtydliga hur det opartiska förhållningssättet är kopplat till bibliotekens roll (så som den beskrivs i planen) som är att ge verktyg för att navigera i en komplex omvärld, inte bära sanningen. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Särskilt uttalande av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förlaget om ny biblioteksplan. Biblioteken har en viktig roll i samhället som nod, för information, trygghet och delaktighet. Framförallt har biblioteken sedan lång tid tillbaka en viktig funktion för att främja läslust och är ett viktigt komplement till förskola och skola. Bibliotek är öppna och trygga platser som når invånare i olika åldrar och med olika socioekonomisk bakgrund. På så sätt är biblioteken viktiga för tillgång till information, stöd och integration. Förvaltningen ser flera fördelar med en mer strukturerad samverkan mellan bibliotek och stadsdelsförvaltning. Avseende samarbete kring målgrupper finns flera möjligheter att utveckla samarbetet mellan förskola, öppna förskola, äldreomsorg, kulturområdet och biblioteken, både praktiskt och kommunikativt. Det finns även bra möjligheter att samarbeta kring miljö och klimat, samt trygghet. Ytterligare ett område för samverkan är beredskap och kommunikation. Biblioteken är en samhällsviktig verksamhet dit invånare vänder sig vid kris, därför är det fördelaktigt med kontaktvägar och gemensamma strategier med stadsdelsförvaltningen genom kommunikation och beredskapsplanering. Biblioteken har en viktig roll som mötesplats för äldre och för att minska ofrivillig ensamhet, därför anser förvaltningen att det vore värdefullt med fler riktade 21 (37) aktiviteter mot äldre. Utifrån Stockholms stads handlingsplan för en äldrevänlig stad ska staden främja social gemenskap för målgruppen. Tillgängligheten till biblioteken är en central faktor för flera målgrupper, inte minst äldre och personer med funktionsnedsättningar. Även om Kungsholmens stadsdelsområde både har Kungsholmens internationella bibliotek och Stora Essingens bibliotek, anser förvaltningen att en biblioteksfilial skulle vara en värdefull tillgång för såväl unga som äldre i områden som Hornsberg och Stadshagen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 december 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Amelie Langby m.fl. (M), Christina Messick (L), Daniele Fava m.fl. (C), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar den föreslagna biblioteksplanen och anser att den välgrundat och tydligt pekar ut riktningen för stadens biblioteksverksamhet. I förslaget till biblioteksplan beskrivs att en av de strategiska förflyttningarna är att säkerställa medborgarservice och vägledning som kärnverksamheter på biblioteket och samtidigt utveckla innehållet efter besökarnas behov och det omgivande samhällets utveckling. I detta arbete beskrivs det finnas behov av ett aktivt samarbete med flera aktörer, bland annat med stadsdelsförvaltningar. Förvaltningen uppmuntrar den föreslagna strategiska förflyttningen och även fortsatt samarbete mellan stadsdelsförvaltning och bibliotek. Förvaltningens samarbete med biblioteket i frågor om samhällsvägledning har tidigare lett till att förvaltningen har kunnat erbjuda samhällsvägledning på Stockholms stadsbibliotek och senare även på det temporära stadsbiblioteket Spelbomskan. Andra exempel på samarbete är till exempel att förvaltningens föräldrarådgivare finns på plats på stad biblioteket i syfte att svara på frågor och nå ut med stöd till föräldrar. Förvaltningen vill framhålla vikten av ett fortsatt samarbete kring dessa frågor och ser att det finns flera fördelar med att samarbeta och att utbyta erfarenheter mellan bibliotek och stadsdelsförvaltning i frågor om medborgarservice och samhällsvägledning. Vidare ser förvaltningen positivt på att bibliotekets funktion som demokratisk plats och bibliotekets uppdrag att arbeta för mänskliga rättigheter framhålls tydligt i planen. 22 (37) Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl. (M) och l Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 13 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den nya biblioteksplanen Mer relevant än någonsin – Biblioteksplan för Stockholms stad. Förvaltningen ser även positivt på biblioteksplanens riktning framåt där kärnvärden balanseras med förnyelse. Bibliotekets tillgänglighet och utbud bidrar till ökade likvärdiga förutsättningar för målgrupper i alla åldrar inom staden. Biblioteken är en viktig plats som bidrar till demokrati, delaktighet, likvärdighet och tillgänglighet i enlighet med Vision 2040. I Skarpnäck finns en nära samverkan mellan stadsdelsförvaltning och de lokala biblioteken. I arbetet med omställning till en ny socialtjänst och i strävan att förbättra tillgänglighet, ge ett nära och flexibelt stöd och medborgarservice är biblioteken en viktig samverkanspart och arena. Biblioteksplanens fyra strategiska förflyttningar fokuserar på målgruppernas perspektiv och behov i enlighet med Stockholms stads kvalitetsprogram. Förvaltningen ser vikten av fortsatt samarbete med biblioteken för att fortsatt stimulera lust till litteratur och läsning. Skärholmens stadsdelsnämd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 december 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S) Shamso Ali Hassan m.fl. (V) Zarathustra Acatt m.fl. (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Elisabeth Johnson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. 23 (37) Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det som svar på remissen. Beslutet justeras omedelbart. Dagsläge I Skärholmens stadsdelsnämndsområde bedrivs den huvudsakliga delen av stadsbibliotekets verksamhet i de egna lokalerna i Skärholmens centrum samt Bredängs centrum. Den senare med fokus på barn och unga. Därtill samverkar biblioteket med förvaltningens verksamheter såsom förskola, öppen förskola och fritid. Skolor i området har i varierande omfattning egna skolbibliotek, vilka dock inte berörs i biblioteksplanen. Dessa omfattas istället av en kompletterande skolbiblioteksplan. Synpunkter Förvaltningen välkomnar förslaget om en ny biblioteksplan och uppskattar det befintliga samarbetet mellan biblioteket och förvaltningens verksamheter. För stadsdelens barn och unga ger det bred tillgång till litteratur och läsning vilket stimulerar till språkutveckling och fantasi. Förslaget om utökat mer öppet och att stärka det uppsökande rörliga biblioteket är mycket positiva inslag. Biblioteksplanen betonar att biblioteket inte enbart erbjuder kultur och litteratur utan även ökar människors möjlighet att kunna ta del av samhället, studera och klara av sin vardag genom att erbjuda bland annat datorer, wifi, läxläsning, juridisk rådgivning mm. Detta blir särskilt viktigt i Skärholmen med tanke på trångboddhet och andra socioekonomiska faktorer. Förvaltningen ser fram emot utvecklingen av nodbibliotek som den strategiska förflyttningen ”Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden” innebär. Biblioteksplanen innefattar att gå från många olika lokala biblioteksbestånd till en gemensam boksamling. En del av planen går ut på att skapa en logistikkedja likt e-handeln, med utvecklad infrastruktur för transporter och reservationer, där leveransen skulle kunna ske till förskolan, den egna arbetsplatsen eller hemmet. Lånevillkor och avgifter ska ses över och nya digitala system införas. Visionen är en biblioteksverksamhet som utgår från ett Stockholmsgemensamt bestånd vilket antas ge stockholmarna en mer jämlik tillgång till samlingarna. Förvaltningen befarar att effekten kan bli ojämlik beroende på olika förutsättningar och kompetens vad gäller digitala verktyg. Detta bör tas i beaktande vid ett eventuellt genomförande. Jämställdhetsanalys Flera mätningar på nationell och regional nivå, visar att det finns skillnader i hur flickor och pojkar tar del av kultur beroende på skillnader i uppväxtvillkor, utbildningsnivå, socioekonomiska faktorer etc. 1 Stockholms stads inriktning är att röra sig från de stora skillnader i hälsa, trygghet, inkomst, skolresultat som finns i 24 (37) staden.2 Målet är en stad där alla har likvärdiga förutsättningar och möjligheter att forma sina egna liv och där invånarna känner sig delaktiga och har inflytande. Biblioteksplanen omfattar inte någon specifik analys kring faktorer som berör jämställdhet. Däremot lutar sig planen mot stadens övriga styrdokument och rapporter såsom Möjligheternas Stockholm – Vision 2040 och Återblick på skillnadernas Stockholm 2024. Därmed är jämställdhetsperspektivet iakttaget och ingen vidare analys behöver således genomföras Barnkonsekvensanalys Biblioteksplanen belyser barnrättsperspektivet på ett ändamålsenligt sätt samt i enlighet med barnkonventionen. I arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan har barn och unga varit delaktiga, varav ingen vidare analys av barnperspektivet behöver göras. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 december 2025 följande. Stadsdelsförvaltningen överlämnar tjänsteutlåtandet till Kommunstyrelsen som svar på remissen. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Inom Södermalms stadsdelsområde finns tre bibliotek; Luma i Hammarby Sjöstad, Tranströmerbiblioteket på Medborgarplatsen och Hornstulls bibliotek i Hornstull. Biblioteken på Södermalm är viktiga mötesplatser för invånarna som ger möjlighet till både kunskap och utveckling. Förvaltningens verksamheter har många positiva samarbeten med biblioteken, som till exempel innefattar förskolorna och vård- och omsorgsboendena för att nämna ett par. Förvaltningen ser positivt på förslaget till biblioteksplan där strategin går från erbjudande till upplevelse i fokus. Planen genomsyras av tillgänglighet, bland annat genom digitalisering, uppsökande arbete, utökad medborgarservice och förlängda öppettider. Planen betonar även vikten av biblioteken som en plats för trovärdig information och kunskap i en orolig omvärld. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB yttrande daterat den 19 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Delar av bibliotekens uppdrag formuleras i bibliotekslagen (2013:801), till exempel att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling och främja litteraturens ställning samt vara tillgänglig för alla. Koncernledningen menar att den 25 (37) föreslagna biblioteksplanen är i linje med lagen. Koncernledningen är positiva till den föreslagna biblioteksplanen. Underremisser Kulturhuset Stadsteaterns remissvar har i huvudsak följande lydelse: Kulturhuset Stadsteatern står bakom förslaget till ny biblioteksplan. Bolaget anser att biblioteksplanen blivit mer lättillgänglig och tydligare än tidigare plan. Region Stockholm Region Stockholms yttrande daterat den 21 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Region Stockholm brukar inte få och därmed inte heller besvara remisser från kommunerna om de biblioteksplaner som enligt bibliotekslagen (Bibliotekslag 2013:801) ska finnas för såväl regional som kommunal biblioteksverksamhet. Föreliggande ärende utgör ett undantag varför också kulturnämndens svar är mycket kortfattat. Kulturnämnden noterar att Stockholms stad har valt att anta en separat plan för stadens skolbiblioteksverksamhet där utbildningsnämnden är ansvarig i samverkan med förskolenämnden. Stockholms stads remissversion av ny biblioteksplan ter sig för kulturnämnden som väl genomarbetad och i alla delar relevant. Den är också tydligt strukturerad kring fyra tematiska områden där en ambition och riktning för framtiden pekas ut inom varje område. Nämnden noterar att planen innehåller ett omnämnde av vikten av bibliotekssamverkan i Stockholmsregionen, vilket nämnden menar är positivt. Sammanfattning Region Stockholm brukar inte få och därmed inte heller besvara remisser från kommunerna om de biblioteksplaner som enligt bibliotekslagen (Bibliotekslag 2013:801) ska finnas för såväl regional som kommunal biblioteksverksamhet. Föreliggande ärende utgör ett undantag varför också förvaltningen föreslår ett mer kortfattat svar. Värt att notera är att Stockholms stad har valt att anta en separat plan för stadens skolbiblioteksverksamhet där utbildningsnämnden är ansvarig i samverkan med förskolenämnden. Stockholms stads remissversion av ny biblioteksplan ter sig för förvaltningen som väl genomarbetad och i alla delar relevant. Den är också tydligt strukturerad kring fyra tematiska områden där en ambition och riktning för framtiden pekas ut. Förvaltningen noterar att planen innehåller ett omnämnde av vikten av bibliotekssamverkan i Stockholmsregionen, vilket är positivt. 26 (37) 27 (37) Reservationer m.m. Kulturnämnden Särskilt uttalande av Emelie Wasserman (SD) Vi är positiva till den nya biblioteksplanen och delar uppfattningen om bibliotekens centrala roll som en samhällsviktig verksamhet. Biblioteken ska inte bara vara en plats för litteratur och kultur, utan också en trygg och tillgänglig mötesplats för alla stockholmare. Sverigedemokraterna ser ett behov av att förstärka bibliotekens förmåga att möta de utmaningar som följer av den snabba digitala utvecklingen. Allt fler stockholmare behöver stöd för att kunna ta del av samhällsinformation, e-tjänster och digitala resurser. När stora delar av bibliotekets utbud nu erbjuds i form av e-böcker och inläst böcker krävs en hög grad av tekniskt kunnande hos låntagarna. För att biblioteken ska kunna erbjuda relevant service krävs en satsning på vidareutbildning av personalen i digitala tjänster. Vi vill också betona vikten av trivsel och trygghet på biblioteken. För att biblioteken ska upplevas som en trygg och välkomnande mötesplats måste arbetet med ordningsskapande åtgärder och trygg arbetsmiljö prioriteras. Äldrenämnden Särskilt uttalande av Thomas Wihlman (C) och Niklas Sandstedt (M) Vi konstaterar att föreliggande biblioteksplan i huvudsak innebär en uppdatering av den tidigare, trots att omvärlden förändrats avsevärt sedan den förra planen antogs. Centerpartiet vill att Stockholms bibliotek utvecklas till öppna, trygga och inbjudande miljöer för alla, oavsett var i staden man bor. De ska vara rofyllda mötesplatser som främjar gemenskap, bildning, kunskap och läslust. Biblioteken ska finnas på attraktiva platser där stockholmarna rör sig och nya bibliotek ska öppnas i takt med att staden växer. Öppettiderna ska vara generösa och inte begränsas av regler om dygnsvila i kombination med politiska krav på heltid för all personal. För att biblioteken även ska fungera som lokala kulturnoder bör förtroendeöppet återinföras, så att föreningslivet kan använda och hålla öppet biblioteken utanför ordinarie öppettider. Vi håller med äldreförvaltningen om att stadens biblioteksverksamhet även borde ta höjd för den demografiska utvecklingen. En växande andel äldre stockholmare, inte minst de som bor i särskilda boenden, har i dag svårt att ta del av bibliotekens utbud. Biblioteksplanen bör därför inkludera insatser som stärker tillgängligheten för denna grupp. Utöver detta kan vissa bibliotek vara arenor som ingår i systemet med Kultur för Äldre, aktivitetscenter, mötesplatser och liknande inom äldreomsorgen. 28 (37) Bromma stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Det är bra med en ny biblioteksplan. Den här biblioteksplanen innehåller dock endast ordet äldre 3 gånger. En gång i en titel, en gång i förhållande till äldre litteratur och en gång i förhållande till uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen. Representanter för våra äldre, eller våra pensionärsorganisationer har inte bjudits in till de workshops som har genomförts i samband med planens framtagande. Biblioteksplanen synliggör i mycket liten utsträckning våra seniora invånare, trots att biblioteket är en viktig resurs oavsett ålder. Äldre har, liksom andra grupper, rätt att kunna ta del av litteratur och information utifrån sina olika förutsättningar. Det handlar om tillgång till anpassade medier, stöd i användningen av digitala tjänster och en aktiv, och en mer uppsökande biblioteksverksamhet inom äldreomsorgen. För att säkerställa jämlik tillgång till kultur, bildning och delaktighet genom hela livet behöver biblioteksplanen tydligare lyfta äldres behov och rättigheter. Läslust har ingen åldersgräns, remittera planen till våra pensionärsråd och till våra pensionärsorganisationer. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Sverigedemokraterna är positiva till den nya biblioteksplanen och delar uppfattningen om bibliotekens centrala roll som en samhällsviktig verksamhet. Biblioteken ska inte bara vara en plats för litteratur och kultur, utan också en trygg och tillgänglig mötesplats för alla stockholmare. Biblioteken ska förbli en central del av stadens kulturliv och erbjuda ett rikt utbud av litteratur som inspirerar till kunskap och rekreation. Fokus ska vara på fysiska böcker men med anpassningar som säkerställer att även personer med funktionsnedsättning kan ta del av utbudet. I en tid då färre och färre stockholmare har en bokhylla hemma är det än viktigare att biblioteken bjuder in till sina fysiska bokhyllor. Ordningen ska återupprättas, personer som stör verksamheten eller uppträder hotfullt ska avvisas och beläggas med vistelseförbud. Biblioteken ska vara trygga och välkomnande platser för kultur, lärande och samvaro, en attraktiv arbetsplats och en naturlig del av stockholmarnas vardag. Sverigedemokraterna ser även ett behov av att förstärka bibliotekens förmåga att möta de utmaningar som följer av den snabba digitala utvecklingen. Allt fler stockholmare behöver stöd för att kunna ta del av samhällsinformation, e-tjänster och digitala resurser. När stora delar av bibliotekets utbud nu erbjuds i form av e-böcker och inlästa böcker krävs en hög grad av tekniskt kunnande hos låntagarna. För att 29 (37) biblioteken ska kunna erbjuda relevant service krävs en satsning på vidareutbildning i digitala tjänster för personalen. Vi vill också betona vikten av trivsel och trygghet på biblioteken. För att biblioteken ska upplevas som en trygg och välkomnande mötesplats måste arbetet med ordningsskapande åtgärder och trygg arbetsmiljö prioriteras. Särskilt uttalande av Christina Persson (C) Vi konstaterar att föreliggande biblioteksplan i huvudsak innebär en uppdatering av den tidigare, trots att omvärlden förändrats avsevärt sedan den förra planen antogs. Centerpartiet vill att Stockholms bibliotek utvecklas till öppna, trygga och inbjudande miljöer för alla, oavsett var i staden man bor. De ska vara rofyllda mötesplatser som främjar gemenskap, bildning, kunskap och läslust. Biblioteken ska finnas på attraktiva platser där stockholmarna rör sig och nya bibliotek ska öppnas i takt med att staden växer. Öppettiderna ska vara generösa och inte begränsas av regler om dygnsvila i kombination med politiska krav på heltid för all personal. För att biblioteken även ska fungera som lokala kulturnoder bör förtroendeöppet återinföras, så att föreningslivet kan använda och hålla öppet biblioteken utanför ordinarie öppettider. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L) Det är bra med en ny biblioteksplan. Den här biblioteksplanen innehåller dock endast ordet äldre 3 gånger. En gång i en titel, en gång i förhållande till äldre litteratur och en gång i förhållande till uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen. Representanter för våra äldre, eller våra pensionärsorganisationer har inte bjudits in till de workshops som har genomförts i samband med planens framtagande. Biblioteksplanen synliggör i mycket liten utsträckning våra seniora invånare, trots att biblioteket är en viktig resurs oavsett ålder. Äldre har, liksom andra grupper, rätt att kunna ta del av litteratur och information utifrån sina olika förutsättningar. Det handlar om tillgång till anpassade medier, stöd i användningen av digitala tjänster och en aktiv, och en mer uppsökande biblioteksverksamhet inom äldreomsorgen. För att säkerställa jämlik tillgång till kultur, bildning och delaktighet genom hela livet behöver biblioteksplanen tydligare lyfta äldres behov och rättigheter. Läslust har ingen åldersgräns, remittera planen till våra pensionärsråd och till våra pensionärsorganisationer. Farsta stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) 30 (37) Sverigedemokraterna ser positivt på att det presenteras en utvecklingsplan för biblioteken i Stockholms stad. Den centrala utgångspunkten för alla bibliotek har varit och bör vara som en plats för förkovran och kunskapsspridning. I tider av förändrade konsumtions- och levnadsmönster är det av stor vikt att föra diskussioner om hur vi kan bevara, värna och utveckla centrala institutioners roll i framtiden. Bibliotekens roll för att bevara viktig litteratur blir än mer betydelsefull eftersom allt mer nu digitaliseras. Biblioteken spelar en central roll i att skapa mötesplatser och erbjuda tillgång till kunskap för de som annars inte har det. Inte minst som en avgörande resurs för de som är i behov av tekniskt stöd. Stockholms stadsbibliotek är lika gammalt som den svenska demokratin och Sveriges biblioteks tradition är en del av den svenska kulturen. I och med de samhällsutmaningar som den förda politiken har skapat så ser vi att bibliotekens roll blir allt viktigare för att sprida kunskap om svensk kultur och historia till nya generationer. Vi ställer oss dock skeptiska till förslaget om ”förtroende öppet”, ett koncept som syftar till att hålla biblioteken öppna utan närvarande personal, då stadens bibliotek har haft problem med ungdomsgäng som bidragit till en otrygg och ogästvänlig miljö för övriga besökare. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) Biblioteken har en avgörande betydelse för barn och ungas läslust och bildning. Moderaterna vill att biblioteken ska vara tillgängliga, trygga och trevliga platser. Det är därför Moderaterna lägger särskilda satsningar på biblioteksverksamhet för barn och unga i vår budget. Vi vill se längre öppettider på stadens bibliotek, att antalet tillgängliga bibliotek blir fler allt eftersom nya bostadsområden och skolor byggs samt utforska möjligheten till fler innovativa bibliotekstjänster och nattöppna bibliotek under delar av året. Särskilt uttalande av Runar Finnman (SD) Vi är positiva till den nya biblioteksplanen och delar uppfattningen om bibliotekens centrala roll som en samhällsviktig verksamhet. Biblioteken ska inte bara vara en plats för litteratur och kultur, utan också en trygg och tillgänglig mötesplats för alla stockholmare. Sverigedemokraterna ser ett behov av att förstärka bibliotekens förmåga att möta de utmaningar som följer av den snabba digitala utvecklingen. Allt fler stockholmare behöver stöd för att kunna ta del av samhällsinformation, e-tjänster och digitala resurser. 31 (37) När stora delar av bibliotekets utbud nu erbjuds i form av e-böcker och inläst böcker krävs en hög grad av tekniskt kunnande hos låntagarna. För att biblioteken ska kunna erbjuda relevant service krävs en satsning på vidareutbildning av personalen i digitala tjänster. Vi vill också betona vikten av trivsel och trygghet på biblioteken. För att biblioteken ska upplevas som en trygg och välkomnande mötesplats måste arbetet med ordningsskapande åtgärder och trygg arbetsmiljö prioriteras. Särskilt uttalande av Robin Nilsen (L) Det är bra med en ny biblioteksplan. Den här biblioteksplanen innehåller dock endast ordet äldre 3 gånger. En gång i en titel, en gång i förhållande till äldre litteratur och en gång i förhållande till uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen. Representanter för våra äldre, eller våra pensionärsorganisationer har inte bjudits in till de workshops som har genomförts i samband med planens framtagande. Biblioteksplanen synliggör i mycket liten utsträckning våra seniora invånare, trots att biblioteket är en viktig resurs oavsett ålder. Äldre har, liksom andra grupper, rätt att kunna ta del av litteratur och information utifrån sina olika förutsättningar. Det handlar om tillgång till anpassade medier, stöd i användningen av digitala tjänster och en aktiv, och en mer uppsökande biblioteksverksamhet inom äldreomsorgen. För att säkerställa jämlik tillgång till kultur, bildning och delaktighet genom hela livet behöver biblioteksplanen tydligare lyfta äldres behov och rättigheter. Läslust har ingen åldersgräns, remittera planen till våra pensionärsråd och till våra pensionärsorganisationer. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Faima Nur (L) Det är bra med en ny biblioteksplan. Den här biblioteksplanen innehåller dock endast ordet äldre tre gånger. En gång i en titel, en gång i förhållande till äldrelitteratur och en gång i förhållande till uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen. Representanter för våra äldre, eller våra pensionärsorganisationer har inte bjudits in till de workshops som har genomförts i samband med planens framtagande. Biblioteksplanen synliggör i mycket liten utsträckning våra seniora invånare, trots att biblioteket är en viktig resurs oavsett ålder. Äldre har, liksom andra grupper, rätt att kunna ta del av litteratur och information utifrån sina olika förutsättningar. Det handlar om tillgång till anpassade medier, stöd i användningen av digitala tjänster och en aktiv, och en mer uppsökande biblioteksverksamhet inom äldreomsorgen. För att säkerställa jämlik tillgång till kultur, bildning och delaktighet genom hela livet behöver biblioteksplanen tydligare lyfta äldres behov och rättigheter. 32 (37) Läslust har ingen åldersgräns, remittera planen till våra pensionärsråd och till våra pensionärsorganisationer. Järva stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Rashid Mohammed m.fl. (V), Elvir Kazinic m.fl. (S) och Mansur Jama (MP) Utöver vad som sägs i stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, vilket vi instämmer i, vill vi anföra följande. I Biblioteksplanens avsnitt 2.1 ”Från bokryggar till levande litteratur” (sid. 21) finns formuleringar som kan tolkas så, att de lokala bibliotekens bokbestånd ska minskas, till förmån för en mer central ”gemensam boksamling”. Vi menar att detta vore en olycklig utveckling. Förslaget till biblioteksplan tycks överskatta stockholmarnas rörlighet. Särskilt personer i de fyra prioriterade målgrupperna, men också andra som inte redan är läsvana, kommer knappast att ta sig till något ”nodbibliotek” i en annan stadsdel. De är i praktiken begränsade till ett bibliotek nära sin bostad eller arbetsplats. En biblioteksbesökare som inte söker en specifik författare eller bok, vill förmodligen titta i bokbeståndet innan man bestämmer sig för vad man vill låna/läsa. Man kanske först vill titta i en innehållsförteckning, läsa en ”baksidestext”, se hur omfattande eller begriplig en text är, osv. Möjligheten till det blir givetvis sämre med ett mindre antal böcker i det lokala bibliotekets hyllor. Det riskerar att motverka intentionerna att ”ge stockholmarna en mer jämlik tillgång till samlingarna” och att öka läsandet. Ett relativt stort antal böcker i de lokala bibliotekens hyllor bör inte ställas i motsats till insatser för att presentera (skön-) litteratur eller författarskap. En fråga som inte berörs i stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, och endast marginellt i förslaget till biblioteksplan rör samtal i bibliotekens lokaler. Det nämns (sid. 24) att ”Olika användargrupper med olika behov samexisterar på biblioteket och basen är en ömsesidig respekt och tydliga ordningsregler”, men vad detta konkret bör innebära framgår inte. I ett modernt bibliotek finns behov av att föra samtal, särskilt om biblioteksverksamheten kombineras med annan medborgarsservice, vilket vi välkomnar. Samtidigt finns behov av att kunna läsa utan att bli störd av andras samtal. Flera bibliotek fungerar också som uppehållsrum, där besökare för - ibland högljudda – samtal med varandra eller via mobiltelefon. Om samtal alltså ska, eller måste, accepteras behöver biblioteken också skapa ”tysta rum” i sina lokaler dit besökare kan gå för att läsa en bok eller en tidskrift utan att störas. Särskilt uttalande av Ghazal Saberian (SD) Sverigedemokraterna hänvisar till vår budgetreservation i kommunfullmäktige samt till eventuellt beslut eller yttrande från Sverigedemokraterna i Kulturnämnden. 33 (37) Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C) Vi konstaterar att föreliggande biblioteksplan i huvudsak innebär en uppdatering av den tidigare, trots att omvärlden förändrats avsevärt sedan den förra planen antogs. Centerpartiet vill att Stockholms bibliotek utvecklas till öppna, trygga och inbjudande miljöer för alla, oavsett var i staden man bor. De ska vara rofyllda mötesplatser som främjar gemenskap, bildning, kunskap och läslust. Biblioteken ska finnas på attraktiva platser där stockholmarna rör sig och nya bibliotek ska öppnas i takt med att staden växer. Öppettiderna ska vara generösa och inte begränsas av regler om dygnsvila i kombination med politiska krav på heltid för all personal. För att biblioteken även ska fungera som lokala kulturnoder bör förtroendeöppet återinföras, så att föreningslivet kan använda och hålla öppet biblioteken utanför ordinarie öppettider. I Centerpartiets budgetreservation för Stockholms stad 2026 satsar vi 3 miljoner kronor på utvecklingsarbete förtroendeöppet och förlängda öppettider på biblioteken i Stockholms stad. Vi håller med förvaltningen om bibliotekets viktiga roll i den demokratiska utvecklingen och betydelsen av biblioteket som en arena för en mångfald av röster, en plats att ta del av information och kunskap och uppleva olika kultur, olika språk och gemenskap. Kungsholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Charlotta Schernholm (L) Biblioteken har en avgörande betydelse för barn och ungas läslust och bildning. Moderaterna vill att biblioteken ska vara tillgängliga, trygga och trevliga platser. Det är därför vi lägger särskilda satsningar på biblioteksverksamhet för barn och unga i vår budget. Vi vill se längre öppettider på stadens bibliotek, att antalet tillgängliga bibliotek blir fler allt eftersom nya bostadsområden och skolor byggs samt utforska möjligheten till nya lösningar som stärker biblioteksnärvaron i hela staden. Biblioteken är mer än bara en plats för böcker – de är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. För barn och unga är biblioteken avgörande för att väcka läslust, utveckla språk och skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Biblioteken ska erbjuda en trygg miljö där alla, oavsett bakgrund, får tillgång till kunskap, kan resa mellan länder, kulturer, platser, möten och karaktärer. För studenter spelar biblioteken en central roll för studiero och informationsinhämtning, och möjliggör både utbildning och forskning. För äldre kan biblioteken vara en mötesplats, motverka ensamhet och främja delaktighet i samhället. Idag är även biblioteken en viktig resurs för personer som saknar egna digitala verktyg i hemmet, och fungerar som en bro till digital inkludering. Genom att 34 (37) satsa på biblioteken stärker vi bildning, jämlikhet och sammanhållning i hela staden - en viktig investering nu och framåt. Norra Innerstadens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Amelie Langby m.fl. (M), Christina Messick (L), Daniele Fava m.fl. (C) Vi konstaterar att föreliggande biblioteksplan i huvudsak innebär en uppdatering av den tidigare, trots att omvärlden förändrats avsevärt sedan den förra planen antogs. Vi vill att Stockholms bibliotek utvecklas till öppna, trygga och inbjudande miljöer för alla, oavsett var i staden man bor. De ska vara rofyllda mötesplatser som främjar gemenskap, bildning, kunskap och läslust. Biblioteken ska finnas på attraktiva platser där stockholmarna rör sig och nya bibliotek ska öppnas i takt med att staden växer. Öppettiderna ska vara generösa och inte begränsas av regler om dygnsvila i kombination med politiska krav på heltid för all personal. För att biblioteken även ska fungera som lokala kulturnoder bör förtroendeöppet återinföras, så att föreningslivet kan använda och hålla öppet biblioteken utanför ordinarie öppettider. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl (M) och Lena Kling (L) Biblioteken har en avgörande betydelse för barn och ungas läslust och bildning. Moderaterna vill att biblioteken ska vara tillgängliga, trygga och trevliga platser. Det är därför Moderaterna lägger särskilda satsningar på biblioteksverksamhet för barn och unga i vår budget. Vi vill se längre öppettider på stadens bibliotek, att antalet tillgängliga bibliotek blir fler allt eftersom nya bostadsområden och skolor byggs samt utforska möjligheten till nya lösningar som stärker biblioteksnärvaron i hela staden. Biblioteken är mer än bara en plats för böcker – de är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. För barn och unga är biblioteken avgörande för att väcka läslust, utveckla språk och skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Biblioteken ska erbjuda en trygg miljö där alla, oavsett bakgrund, får tillgång till kunskap, kan resa mellan länder, kulturer, platser, möten och karaktärer. För studenter spelar biblioteken en central roll för studiero och informationsinhämtning, och möjliggör både utbildning och forskning. För äldre kan biblioteken vara en mötesplats, motverka ensamhet och främja delaktighet i 35 (37) samhället. Idag är även biblioteken en viktig resurs för personer som saknar egna digitala verktyg i hemmet, och fungerar som en bro till digital inkludering. Genom att satsa på biblioteken stärker vi bildning, jämlikhet och sammanhållning i hela staden - en viktig investering nu och framåt. Skärholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S) Shamso Ali Hassan m.fl. (V) Zarathustra Acatt m.fl. (MP Majoriteten vill uttrycka vårt tack för remissen av Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad, liksom för förvaltningens svar. Underlagen ger en god grund för att förstå nuläget, utmaningarna och de utvecklingsbehov som stadens bibliotek står inför. Vi delar bedömning att bibliotekens roll i staden är viktigare än någonsin. Biblioteken är inte enbart platser för läsareservice och kunskap, utan centrala demokratiska institutioner som erbjuder trygghet, delaktighet, kultur och livslångt lärande. Det är av särskild betydelse i områden som präglas av socioekonomiska skillnader och där behovet av kostnadsfria och tillgängliga mötesplatser är stort. Majoriteten välkomnar särskilt att biblioteksplanen lyfter: - ställningstaganden för jämlik tillgång till biblioteksverksamhet i hela staden, - fokus på barn och ungas läsning, - förstärkt arbete med litteratur på flera språk, - tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, - samt bibliotekens roll som trygga och öppna mötesplatser i lokalsamhället. Vi ser att många av dessa prioriteringar är direkt relevanta för Skärholmens stadsdel. Det gäller inte minst arbetet med att stärka läsfrämjandet, att utveckla biblioteken som sociala mötesplatser samt att värna ett utbud som speglar den språkliga och kulturella mångfalden hos våra invånare. Vi ser positivt på planen och anser att den utgör en viktig strategisk riktning för att utveckla och framtidssäkra bibliotekens uppdrag. Majoriteten ser fram emot att bidra till genomförandet av planens mål i vår stadsdel, i nära dialog med invånare och medarbetare. Särskilt uttalande av Elisabeth Johnson m.fl. (M) Biblioteken har en avgörande betydelse för barn och ungas läslust och bildning. Moderaterna vill att biblioteken ska vara tillgängliga, trygga och trevliga platser. Det är därför Moderaterna lägger särskilda satsningar på biblioteksverksamhet för barn och unga i vår budget. Vi vill se längre öppettider på stadens bibliotek, att antalet 36 (37) tillgängliga bibliotek blir fler allt eftersom nya bostadsområden och skolor byggs samt utforska möjligheten till nya lösningar som stärker biblioteksnärvaron i hela staden. Biblioteken är mer än bara en plats för böcker – de är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. För barn och unga är biblioteken avgörande för att väcka läslust, utveckla språk och skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Biblioteken ska erbjuda en trygg miljö där alla, oavsett bakgrund, får tillgång till kunskap, kan resa mellan länder, kulturer, platser, möten och karaktärer. För studenter spelar biblioteken en central roll för studiero och informationsinhämtning, och möjliggör både utbildning och forskning. För äldre kan biblioteken vara en mötesplats, motverka ensamhet och främja delaktighet i samhället. Idag är även biblioteken en viktig resurs för personer som saknar egna digitala verktyg i hemmet, och fungerar som en bro till digital inkludering. Genom att satsa på biblioteken stärker vi bildning, jämlikhet och sammanhållning i hela staden - en viktig investering nu och framåt. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD) Vi är positiva till den nya biblioteksplanen och delar uppfattningen om bibliotekens centrala roll som en samhällsviktig verksamhet. Biblioteken ska inte bara vara en plats för litteratur och kultur, utan också en trygg och tillgänglig mötesplats för alla stockholmare. Sverigedemokraterna ser ett behov av att förstärka bibliotekens förmåga att möta de utmaningar som följer av den snabba digitala utvecklingen. Allt fler stockholmare behöver stöd för att kunna ta del av samhällsinformation, etjänster och digitala resurser. När stora delar av bibliotekets utbud nu erbjuds i form av e-böcker och inläst böcker krävs en hög grad av tekniskt kunnande hos låntagarna. För att biblioteken ska kunna erbjuda relevant service krävs en satsning på vidareutbildning av personalen i digitala tjänster. Vi vill också betona vikten av trivsel och trygghet på biblioteken. För att biblioteken ska upplevas som en trygg och välkomnande mötesplats måste arbetet med ordningsskapande åtgärder och trygg arbetsmiljö prioriteras. 37 (37) --- [Bilaga - Mer relevant än någonsin. Biblioteksplan för Stockholm.pdf] Mer relevant än någonsin Biblioteksplan för Stockholm Biblioteksplanen bygger på en bred datainsamling där användare, icke- användare, medarbetare, samarbets partners och andra samhällsaktörer har deltagit. Data har samlats in och analyserats, varefter nuläge och strategiska förflyttningar har formats. Processledning, analysarbete, text och bearbetning har gjorts av en redaktionsgrupp under ledning av stadsbibliotekarie Daniel Forsman och projektledare Mimmi Fristorp. ILLUSTRATIONER | FOTO | LAYOUT OCH PRODUKTION | Kommunikationsstaben, Kulturförvaltningen. Innehåll Förord ................................................................................6 1. Biblioteket är mer r elevant än någonsin .........................................................9 1.1 Bibliotekets uppdrag ..........................................................................................11 1.2 En samhällsviktig verksamhet .........................................................................12 1.3 Ett nytt litterärt ekosystem ................................................................................14 1.4 Det moderna biblioteket och ett läsande Stockholm ............................15 1.5 Ett sakligt och opartiskt bibliotek ..................................................................16 1.6 Biblioteksverksamheten skapas tillsammans ..............................................17 2. Den fortsatta biblioteks utvecklingen ............................20 2.1 Från bokryggar till levande litteratur ..........................................................20 2.2 Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet ........................................................................................................22 2.3 Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden ......................................................................................................23 2.4 Från erbjudande till delaktig upplevelse ..................................................24 3. Metod ..........................................................................26 3.1 Hur mycket används biblioteken och av vem? ..........................................26 3.2 Varför är bibliotekets erbjudande mer relevant än någonsin? ............26 3.3 Stockholmarnas röster: Vad betyder biblioteket för dig? ..................................................................27 3.4 Sammanställning och analys .......................................................................28 5 Förord Stockholm växer. Det gör också bibliotekens betydelse. Stock- holms stadsbibliotek har genom samtal, intervjuer, workshops och användarobservationer undersökt vad biblioteken betyder i stockholmarnas liv och fått en rungande hyllning till svar. Hundratals vittnesmål om vad biblioteken betyder, och har betytt, i människors liv. Samtalet med stockholmarna har lett till en ökad förståelse för biblio tekens unika styrkor, men också bidragit med viktiga insikter om vad som behöver utvecklas i en allt snabbare och mer osäker omvärld. Den sammantagna bilden är tydlig; Bibliotekens verksamhet är sam- hällsviktig.. Stockholms stadsbibliotek står tryggt i uppgiften. Genom de många biblioteken, den breda verksamheten och medarbetarnas kompetens når vi både fram och ut. Stockholms stadsbibliotek och biblioteken i Kulturhuset Stadsteatern driver idag 42 bibliotek över hela staden och har vid sidan av de fysiska biblioteksrummen också uppsökande verk- samhet inom kriminalvård och äldreomsorg. Utöver det finns omkring 160 kommunala skolbibliotek, som arbetar med läsutveckling och läsfrämjande under elevernas tid i skolan. Stadens folkbibliotek har över fem miljoner fysiska besök årligen och de digitala tjänsterna fler än sex miljoner. Tillsammans erbjuder biblioteken tusentals läsplatser och hundratals publika datorer, från vilka det varje år görs över en miljon utskrifter. I samlingen finns över en och en halv miljoner böcker och på biblioteken genomförs omkring tio tusen publika aktiviteter om året . Aktiviteterna rymmer såväl sagostunder, skapande och skrivande som kulturupplevelser och debattsamtal. Fler än fyra hundratusen personer har ett bibliotekskort i Stockholms stad ii. Erbjudandet är omfattande och det är helheten i biblioteksverksam- heten som gör den så uppskattad. Stockholms stadsbibliotek vill fortsätta att förvalta det höga förtroendet genom att bygga vidare på det värde och den nytta som stockholmarna ser i biblioteken. För att kunna göra det behöver biblioteksverksamheten röra sig stadigt framåt och förändras i takt med tiden och omvärlden. Biblioteken är samhäl- lets trygga rum och skapar förutsättningar för mer jämlika livsvillkor. Biblioteken är stockholmarnas plats och det är deras behov som leder vägen. 6 Böcker lånas ut och levereras på det sätt som användarna förväntar sig och den samhällsviktiga verksamheten går hand i hand med det läsfrämjande arbetet. Stockholmarna är delaktiga medskapare i verk- samheten och det mindre lokala biblioteket, i det allra närmsta grann- skapet, samspelar med större bibliotek i varje stadsdel. Biblioteken tar stor och aktiv plats i lokalsamhället och erbjuder ett gemensamt tryggt och inspirerande rum för många olika behov. Här erbjuds både fri tillgång till information och vägledning till trovärdig kunskap tillsam- mans med lugn, tankar och möten med andra människor. Därför måste biblioteken också vara tillgängliga när stockholmarna kan och vill besöka dem. Biblioteket är en plats för många perspektiv. Här ryms såväl tradition som innovation. Det lokala står inte i vägen för det globala. Den fysiska närheten samspelar med den digitala räckvidden. Biblioteksplanen stakar ut riktningen framåt och balanserar kärnvärden med förnyelse. Den här biblioteksplanen är en naturlig fortsättning på de senaste årens utveckling. Planen fortsätter att vara ett svar på frågan vad. Svaret på frågan om hur kommer i nästa steg. Med utgångspunkt i en beslutad biblioteksplan och budgetuppdrag arbetas verksamhetsplaner fram tillsammans med medarbetarna på biblioteken. Bred kompetens och gedigen erfarenhet lägger grunden för hur planen omsätts och konkretiseras i verksamheten. Daniel Forsman Stadsbibliotekarie Stockholms stadsbibliotek 7 ”Mitt lokala bibliotek är en fristad och avgörande del av samhällskroppen, en slags sista utpost i ett samhälle där allt fler dörrar är låsta och bara öppnas mot betalning.” ”Det är en av de få institutioner där kapitalet inte har fått köpa in sig, där demokratin fortfarande andas” 8 1. Biblioteket är mer relevant än någonsin Stockholms stadsbibliotek är lika gammalt som den svenska demo- kratin. I 100 år har biblioteken i Stockholm verkat som informations- och kulturbärare, samlingspunkter och folkbildare. Biblioteken har verkat för klassresor, livsförändringar och bildning genom samhällets alla omvälvningar: Industrialisering, demokratisering, världskrig, välfärdsbyggande, globalisering och digitalisering. Idag står vi mitt i kampen om hållbarheten, demokratin, barnens rättigheter och allas rätt till deltagande på lika villkor. Världsläget är spänt med stora konflikt- linjer som påverkar vardagen också i Sverige. Informationslandskapet är omfattande och otydligt samtidigt som det också jämnat ut spelplanen. Fler än någonsin kan nu delta i det offentliga samtalet. Stockholms stads inriktning är att röra sig från de stora skillnader i hälsa, trygghet, inkomst, skolresultat och arbete som Stockholms stads rapport Återblick på skillnadernas Stockholm 2024 visar. Målen som formuleras i Möjligheternas Stockholm – Vision 2040 är en stad där alla har likvärdiga förutsättningar och möjligheter att forma sina egna liv och där invånarna känner sig delaktiga och har inflytande. Stock- holm ska vara världsledande i arbetet med att leva upp till de mänskliga rättigheterna och i att tillgodose barnens rättigheter enligt barnkon- ventionen. Mångfald, innovationer, nytänkande och tillgänglighet är ledord och Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna är vägledande. Målet är att göra Stockholm till en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från diskriminering och rasism. I huvudstaden är biblioteken givna byggstenar som bidrar till ett inn- ovativt, jämlikt och hållbart Stockholm med en meningsfull fritid för barn och unga. Biblioteken finns enligt Stockholms stads översiktsplan och kulturstrategiska program brett i hela staden som stockholmarnas förlängda rum, med ett gott utbud och generösa öppettider. De är mö- tesplatser för kultur- och samhällsfrågor och för att främja lust att läsa, lära och skapa. Det ska vara naturligt att röra sig mellan stadsdelar och möta människor med olika bakgrund, erfarenheter och förutsättning- ar. I Stockholm är det därför viktigt för biblioteken att samarbeta och samverka. 9 Genom att utgå från flera program och handlingsplaner, däribland Stockholms stads program för barns rätt till kultur, Kulturskoleplanen, Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar, Trygghets- programmet, Handlingsplan för tillgänglighet och delaktighet och Handlingsplan för en äldre stad, tar biblioteken tillsammans med flera aktörer sig an samtidens utmaningar och bidrar till lösningar. Biblioteken spelar en avgörande roll i tiden som är nu. Genom att lyfta många olika röster och perspektiv i det samlade utbudet och program- verksamheten tillhandahåller biblioteken en bred och fri tillgång till information, så att människor kan bilda sig en egen uppfattning om världen. Genom bildning och kulturupplevelser byggs motståndskraft och kritiskt tänkande individer. Genom att lyfta kunskap och expertis, i en tid när den utmanas, gynnas den för demokratin så viktiga fria åsiktsbildningen. Genom samtal och möten byggs gemenskap och uthållighet i en orolig tid. Parallellt pågår det en AI-revolution som för med sig såväl möjligheter som utmaningar och verktyg för den som vill påverka, eller vilseleda. Vi lever i en tid av hybridkrig och enligt Säkerhetspolisen (Säpo) hotas medborgerliga fri- och rättigheter och Sveriges demokratiska system av både främmande makt och våldsbejakande extremism. Samhällsomvälvningarna har aldrig tidigare varit så komplexa men ändå så tydligt formulerade som i Agenda 2030:s 17 hållbarhetsmål, där biblioteken har ett stort ansvar för att verka för demokratiska och inkluderande samhällen. ”Biblioteket innehåller allt som ett väl fungerande sam- hälle behöver; lugn, ro, kunskap, cirkuläritet, spänning, lärande, humor, nya insikter, avkoppling, demokrati, vänskap, tålmodighet, ödmjukhet, hållbarhet, jämlikhet, bearbetning.” ”Biblioteket är mitt fönster mot världen Google kan bara svara på vissa frågor, men berikar inte på samma sätt livsfrågorna” 10 1.1 Bibliotekets uppdrag ”Biblioteket är inte bara en byggnad med böcker – det är ett hem för alla livets faser” Grunden för bibliotekets arbete att svara upp mot samhällets utma- ningar och omvälvningar är Bibliotekslagen (2013:81)iv, som ger i uppdrag till biblioteken att: • verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning • främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt • vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov • utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet • särskilt främja läsning och tillgång till litteratur • verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet • ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån behov och förutsättningar. Bibliotekslagen slår också fast att folkbiblioteken är till för alla, men att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt fyra prioriterade mål- grupper: • Personer med funktionsnedsättning • Nationella minoriteter • Personer med annat modersmål än svenska • Barn och ungdomar Alla människor har samma rättigheter men olika stort behov av samAlla människor har samma rättigheter men olika stort behov av samhällets insatser. Att prioritera särskilda målgrupper är därför att uppfylla bibliotekslagens skrivning om att ”Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov”. Det hand- lar bland annat om att bristande tillgänglighet är diskriminerande, att 11 det finns tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, att FN:s barn- konvention har blivit lag i Sverige och att det finns en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.v För att uppnå jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare ska biblio- teken utifrån mänskliga rättigheter också tydligt arbeta för: - att motverka alla former av rasism - barnets rättigheter och inflytande - de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter - ett jämställt Stockholm - lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, köns­ identitet och könsuttryck (hbtqi) - romsk inkludering Bibliotekens verksamhetsutveckling bör alltid utgå från de priorite- rade målgrupperna. Stockholms stadsbibliotek arbetar därför utifrån principen om universell utformning, vilket innebär att verksamheten utformas inkluderande för så många som möjligt redan från börjanvi. Biblioteksrummet, programverksamheten, litteraturförmedlingen och det digitala utvecklingsarbetet formas utifrån ett inkluderande perspektiv. Resultatet blir ett bättre bibliotek för alla, där allas rätt att forma sina egna identiteter är grunden. ”Barnen som får sitt första lånekort har en stolthet i blick- en som visar på rätten att ta del i samhällsapparaten.” ”Tycker att hela mitt liv ryms på bibblan” 1.2 En samhällsviktig verksamhet ”Det är en av få platser där jag får vara ensam eller tillsammans med andra, utan krav på att konsumera” Biblioteket är öppet för alla som behöver det för att ta del av infor- mation, sköta grundläggande medborgarärenden eller studera, utan krav på motprestation. Alla har inte dator eller böcker hemma och alla har inte heller grundläggande digitala kunskaper eller plats och ro att göra läxor i hemmet. Ett stängt bibliotek begränsar därför kraftigt 12 många människors möjlighet att kunna ta del av samhället, studera och klara av sin vardag. Biblioteken ger stadens invånare en öppen plats att vara på i en tid då många lever i trångboddhet. I ljuset av de senaste årens samhällsutveckling med klimatförändring- ar, en global demokratisk tillbakagång, generativ AI och ett drastiskt förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa och världen, framträder bib- liotekens betydelse som en trovärdig plats för att ta del av information, kunskap och att lyssna till experter allt tydligare. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) de- finieras samhällsviktig verksamhet som: ”verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.”vii. Som bedömningsgrund för vad som är samhällsviktig verksamhet nämns bland annat tillgång till internet, dagstidningar och sociala medier.viii Men bibliotekens betydelse för beredskapen går långt vidare än den tekniska infrastrukturen, och särskilt i tider av hybridkrig där påver- kanskampanjer, desinformation och cyberattacker används som vapen. I Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI): s rapport ”Bibliotekens roll i det civila försvaret” nämns biblioteken särskilt som en plats för kunskap och samhällsinformation, men också som en samlingsplats för att främja kultur, demokrati och det fria ordet. Biblioteken skapar förutsättningar för motståndskraft och främjar kritiskt tänkande genom bildning: helt avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut och anpassa sig till förändrade förhållanden i omvärlden. Erfarenheter från Ukraina visar vidare att biblioteken spelat en avgörande roll för uthåll- igheten att orka med vardagen under kriget. En faktor som också radas upp i MSB:s definition för samhällsviktig verksamhet. Tydligt är att biblioteken är en omistlig trovärdig plats för kunskap, gemenskap, struktur och mänskliga värden i oroliga tider. Flera stora utmanande samhällsomvälvningar har under det senaste decenniet gång på gång visat att biblioteken framgångsrikt tar sig an samhälls- viktiga uppgifter och uppdrag. ”Att läsa var svårt för mig som liten. Med odiagnosti- serad dyslexi och inte nog med pengar i familjen att lägga på vad som helst så kändes mycket hopplöst. Men när jag hittade manga och tecknade serier fanns biblioteket för mig.” ”Framtidstro” 13 1.3 Ett nytt litterärt ekosystem ”Biblioteket är en plats där tystnaden är kraftfull. Där många idéer börjar och ibland liv förändras.” Biblioteket är en del i ett litterärt ekosystem, där författare, förlag, distributörer, bokhandlare, översättare, kritiker och läsare samspelar. En infrastruktur för läsande och skapande, där aktörerna tillsammans bär upp, stödjer och påverkar varandra. Här ryms bästsäljare och nischlitteratur, översättningar och originalspråk, marknadslösningar, stipendier och litteraturstöd. Här ryms också AI-genererade syntetiska medier när de väcker intresse hos läsarna, där bibliotekets hållning är att tydligt arbeta för en transparens kring upphov och rättighetsinneha- varnas rätt till kompensation. Bibliotekets roll i ekosystemet är att locka till läsning och lärande, både i stunden och på längre sikt. Utbudet ska vara rikt och brett och rymma det breda, smala och efterfrågade. För många leder biblioteken vidare till ett läsande liv och för en del kanske till och med ett eget författar- skap. Biblioteket bidrar till litteraturens ekonomiska förutsättningar genom att köpa in litteratur, betala ersättning till författare och kultur- skapare som medverkar i programverksamheten och genom att se till att litteraturen möter sin publik. Ytterligare en viktig roll är att hålla vid liv och lyfta också äldre litteratur, vilket ger det litterära ekosystemet historia och förankring – långt bortom det dagsaktuella på topplistorna. Biblioteket bidrar till att levandegöra kulturarvet. Som en del i att lyfta fler röster och perspektiv behöver biblioteken också skapa förutsättningar som en arena för nya röster. Genom att stötta och inspirera till skrivande och samtidigt främja fler möjligheter att publicera sig kan biblioteken som plantskola både stötta det litterära ekosystemet och möjliggöra en kvalitetssäkrad egenutgivning. Sedan Stockholms stadsbibliotek och Nacka bibliotek som första svenska folkbibliotek 2001 skrev avtal för att kunna låna ut e-böcker, har bokmarknaden och läsvanor kraftigt förändrats. Internetbokhandeln står idag för en betydande del av bokbranschens totala omsättning. Samtidigt står relativt nya digitala abonnemangstjänster för en stor del av läsandet. Teknikutveckling, nya marknadsaktörer och förändringar i läsarnas förväntningar och läsmönster innebär rubbningar i ekosyste- met, som behöver hanteras ansvarsfullt av alla som är en del av det. 14 För biblioteken är det viktigt att utvecklas i takt med tiden och samti- digt balansera det lagstadgade uppdraget med besökarnas förväntning- ar. Samspel och respektfull dialog krävs mellan aktörerna i det litterära ekosystemet där biblioteken kan spela en sammanlänkande roll för att hitta nya och fungerande lösningar. Folkbildningsuppdraget är viktigare än någonsin i en snabbrörlig digita- liserad tid. Utvecklingen av generativ AI för med sig både stora möj- ligheter och utmaningar för samhället, bland annat vad gäller desinfor- mation och upphovsrättsfrågor. Genom biblioteken ska stockholmarna kunna dra nytta av AI på ett ansvarsfullt sätt. Men utvecklingen ställer också höga krav på biblioteken. Resurser och kompetensutveckling behövs för att kunna axla uppdraget. ”Som HBTQ+ är biblioteket väldigt viktigt för mig. Det är en plats där jag känt mig trygg, både som ung och nu. Att HBTQ+ syns i bokhyllorna gör att man känner sig som en del av biblioteket och samhället, och inte ett undantag” 1.4 Det moderna biblioteket och ett läsande Stockholm ”Där lärde jag mig till och med läsa när läraren misslyckades.” Vittnesmålen om hur barndomens bibliotek har skapat läslust, öppnat nya världar och till och med förändrat liv är många. Den tysta läse- salen, hyllor med faktaböcker och äventyrsromaner och den vänliga bibliotekarien som såg och bekräftade är återkommande berättelser. Biblioteken bidrar till historieberättandet och den samlade tusenåriga kunskap som återfinns i litteraturen, dramatiken och musiken. Allt som händer nu har hänt i någon form förut och upprepar sig, också i moderna uttryck som exempelvis interaktiva berättelser och spel. Da- gens format är nya och långt fler än förr, men behovet av att ta del av berättelser är ständigt. Biblioteksbokhyllan förändras med tiden, precis som världen omkring oss. Biblioteken bjuder genom läsningen in till en större värld för fler och på biblioteket ska alla känna sig hemma, oavsett klassbakgrund och tidigare kulturella vanor. På så vis sänker också biblioteken trösklar- na och lockar till läsning som styrs av lust och intresse, vid sidan av skolans schemalagda timmar och läsfrämjande insatser. 15 I biblioteksrummen överbyggs gapet mellan vana och ovana läsare, utifrån stockholmarnas olika intressen och förutsättningar. Ett förut- sättningslöst och kravlöst första besök kan också leda till något mer: en kulturupplevelse, en tidning, ett VR-headset eller en bok i ett lugnt hörn. Genom biblioteksmedarbetarnas engagemang och kunskap bi- drar biblioteken till ett Stockholm som läser, oavsett vilken bakgrund och erfarenheter man har med sig hemifrån. ”Biblioteket är allt för mig. För de som mig som inte har möjligheten att lära sig från mina föräldrar, för oss som delar rum med tre andra, har biblioteket hjälpt till att klara skolgången.” 1.5 Ett sakligt och opartiskt bibliotek ”Lita på någon en liten stund” Bibliotekets uppdrag är lagstiftat och definieras ytterligare av den kommunala och demokratiskt valda uppdragsgivaren. Yttrandefrihets- grundlagen (1991:1469), Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Bibliotekslagen (2013:801) är själva grunden som sätter ramarna och kompletteras med budgetdirektiv, andra styrdokument och beslut i kommunfullmäktige och kulturnämnden. Bibliotekets själva innehåll - där inköp, urval, gallring, programverksamhet och kommunikation in- går - står sedan tjänstepersonerna för. Den tydliga gränsen mellan det politiska uppdraget och den innehållsliga gestaltningen är helt avgö- rande för att kunna leva upp till Bibliotekslagens formuleringar om att verka för demokrati och fri åsiktsbildning. Gränsen mellan politikens och förvaltningens uppdrag är en garant för ett oberoende bibliotek, som står stadigt i demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Biblioteket står för åsikts- och yttrandefrihet och är opartiskt i poli- tiska, ideologiska och religiösa frågor. Det innebär att biblioteket och dess medarbetare inte talar om för bibliotekets besökare vad de ska tycka, utan istället ser till att tillhandahålla en bredd av böcker, tid- ningar och perspektiv– så att människor utifrån det kan bilda sig en egen uppfattning om världen. Den professionella tjänstepersonsrollen innebär att bibliotekets medarbetare inte låter personliga intressen eller uppfattningar ligga till grund för bedömningar och urval. I bibliotekets verksamhet lyfts såväl breda trender och tendenser som smalare eller mer omdiskuterade, stundtals kontroversiella, företeelser. En bredd av perspektiv och röster ges plats, förutsatt att det finns ett allmänintresse för ämnena. Biblioteket tillhandahåller omdebatterade medier, bland 16 annat för att kunna bidra till diskussioner, tolkningar och omtolkningar. Urval och gallring i utbudet sker inte på ideologisk, politisk eller rel igiös grund. Biblioteket ansvarar med hjälp av biblioteksmedarbet- arnas samlade kompetens för det löpande kvalitativa urvalet, men an- svarar inte för innehållet i litteraturen. Gränsen för vad som kan finnas i bibliotekens samling och utbud är ytterst svensk lagstiftning. Det opartiska uppdraget hanteras med ödmjukhet och utvecklas genom levande samtal inom Stockholms stadsbibliotek. På biblioteken samlas litteratur och information av all världens slag, med varierande vetenskaplighet och stilistisk kvalitet. På biblioteket ska stockholmaren kunna ta del av den åsiktsbredd som finns och bilda sig en egen uppfattning, helt enligt grundidén om kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Samtidigt ska biblioteksverksamheten vara in- kluderande, saklig och kunskapsunderbyggd. Bibliotekets medarbetare har i det ett stort ansvar för att guida biblioteksbesökarna till trovär- diga källor och etablerad kunskap. I programverksamheten erbjuds en välkurerad bredd av röster och perspektiv, samtidigt som biblioteket likt böckerna inte ansvarar för vad en enskild person säger på scenen. Ett särskilt ansvar tas ändå för att göra medvetna val och anlita pro- fessionella moderatorer, och vara en arena för trovärdiga röster. Detta är viktigt i en tid när etablerade medier, oberoende vetenskap och fria kulturaktörer utmanas samtidigt som stockholmarna utsätts för desin- formation och informationspåverkan. Biblioteken ska ge verktyg för att navigera i en komplex omvärld, inte bära sanningen. ”Ett rum där vi alla kan få plats på lika villkor” 1.6 Biblioteksverksamheten skapas tillsammans ”Stället där man kan fråga om allt och alltid få svar. Från böcker och från vänliga människor.” Biblioteksverksamheten formas i samverkan med andra. Det är när olika kompetenser och erfarenheter korsas som bibliotekens stora uppdrag om delaktighet, bildning och demokrati kan bli verklighet. Med rummet, litteraturen, medarbetarna och infrastrukturen som bas, görs verksamheten relevant och levande tillsammans med andra. Samarbeten med civilsamhälle och näringsliv, skolor och förskolor, medier, universitet, högskolor, förvaltningar och bolag i Stockholms stad liksom andra bibliotek i regionen och landet är helt avgörande för att kunna genomföra bredden i biblioteksuppdraget. 17 Allra viktigast är samspelet med användarna. Det sker i det dagliga mötet mellan besökarna, utbudet och medarbetarna i bibliotekets digitala och fysiska rum. Biblioteken bidrar medvetet till att ge fler människor en röst genom att vara en arena för en mångfald av röster, för att fler ska kunna och uppmuntras att delta i samhällsdebatten och det demokratiska samtalet. Barn och unga är en bärande del av biblioteksbesökarna, vilket också avspeglas i den rika programverksamheten för unga. Folkbibliotekens läsfrämjande och språkstärkande uppdrag för barn och unga är inriktat på fritiden. Skolan har uppdraget för läsutveckling och läsfrämjande under elevernas tid i skolan, där skolbibliotekens uppdrag regleras i bibliotekslagen och skollagen. Folkbiblioteken bidrar tillsammans med skolbiblioteken till barns och ungas utveckling, lärande och bildning. Samverkan med skolor, såväl kommunala som fristående, är viktig och inte minst för barn och unga som annars inte söker sig till biblioteken. Samverkan med stadens och de fristående förskolorna och stadsdels- förvaltningarna har under lång tid varit framgångsrik och viktig för att stimulera till läsning hos barn. Folkbiblioteket är förskolans primära bibliotek och uppdraget gentemot förskolan är att erbjuda ett brett utbud av litteratur och läsfrämjande aktiviteter, men också att fungera som ett stöd i förskolornas läs- och språkstimulerande arbete. Ett välfungerande samarbete mellan förskolan och biblioteken bidrar till att skapa lust till litteratur och läsning och stimulerar till språkutveckling och fantasi. Bibliotekets erbjudande till förskolorna ska vara enkelt, tydligt och formas i dialog med stadsdelarna. Uppdraget för skolbiblioteken och förskolornas tillgång till bibliotek tydliggörs i Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad, som ska ses som en del av den övergripande biblioteksplanen. En annan viktig del är volontärverksamheten och samarbetet med civil- samhällets organisationer, som möjliggör bibliotekens rika och breda programverksamhet. Tillsammans med bland annat studieförbund, lokala föreningar och nätverk kan biblioteken erbjuda efterfrågad och ständigt välbesökt verksamhet som läxhjälp, språkcaféer och digital vägledning. För att skapa nya möjligheter för biblioteksverksamheten är också samspelet med näringslivet viktigt. Bland flera framgångsrika samar- beten finns exempelvis den mycket uppskattade advokatjouren, förfat- tarsamtal och utveckling av bibliotekets lokaler. 18 Genom samarbeten med universitet och högskolor erbjuds biblioteks- besökarna högkvalitativa evenemang med forskning, bildning och vetenskap som bas, däribland vetenskapliga föreläsningar. Här spelar biblioteken en viktig roll i att tillgängliggöra aktuell forskning för det omgivande samhället, som ett sätt att stötta öppen vetenskap och innovation och samtidigt motverka informationspåverkan och desin- formation. Bildning och läsfrämjande stannar inte vid stads- eller länsgränser. Stockholms stadsbibliotek samverkar därför också med andra biblio- tek i regionen och övriga landet. Genom samverkan med Regionbibli- oteket i Stockholm sker ett långsiktigt kunskapsutbyte för det samtida och framtida biblioteksuppdraget. Tillsammans med bibliotekarie- utbildningar stärks relationen mellan utbildning och arbetsmarknad. Biblioteket skapar också, tillsammans med arbetsmarknadsförvalt- ningen, möjligheter för stockholmare långt från arbetsmarknaden och anställer årligen ett stort antal personer i Stockholmsjobb och ferie- jobb. Samarbetet är ett av många exempel på samverkan inom Stock- holms stad, som en del av det kommunala uppdraget. Stadsdelsförvalt- ningarna har en avgörande roll för bibliotekets plats i närsamhället och är strategiskt viktiga samarbetspartners. Inom kulturförvaltningen och Kulturhuset Stadsteatern AB blir också samverkan allt viktigare, kring såväl lokaler och målgrupper som verksamhetsutveckling. ”Biblioteket är ett kollektivt vardagsrum och ett privat gömställe där jag tillåts vara mig själv, från barndom till ålderdom.” ”Biblioteket är det närmsta kyrka jag har, som ateist.” 19 2. Den fortsatta biblioteks utvecklingen Biblioteken befinner sig i en föränderlig tid och rör sig framåt genom att utveckla de strategiska förflyttningar som pekades ut i Stockholms stads biblioteksplan för åren 2022 till 2025: ”Mer relevant än någonsin”. Riktningen för de kommande fyra åren pekas ut genom fyra strategis- ka förflyttningar. Hur förflyttningarna ska genomföras konkretiseras i Stockholms stadsbiblioteks årliga verksamhetsplaner, med utgångs- punkt i stadens kvalitetsprogram. De strategiska förflyttningarna har formats utifrån en betydande data- insamling och analys, och ska kunna visas och mätas i den återkom- mande verksamhetsredovisningen med tydliga indikatorer och konti- nuerlig uppföljning: en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Biblioteken behöver balansera innovation och förnyelse samtidigt som det traditionella kärnuppdraget förvaltas. ”Det är kul att läsa. Det är det” 2.1 Från bokryggar till levande litteratur ”Utan obegränsad tillgång till böcker hade jag varit djupt olycklig” Biblioteket är en demokratins och litteraturens skattkammare. Här finns ­ till skillnad från i bokhandeln ­ tillgång till hela författar- skap. Biblioteken köper in, lånar ut, förvarar och tipsar. Men samling- en skulle kunna användas betydligt mer. Många böcker lånas endast ut ett fåtal gånger, och ibland inte alls, under sin livstid på biblioteket. Litteraturen ska röra på sig, lånas ut, läsas, lyftas, och kopplas ihop med både läsare och skeenden i omvärlden. Böckerna ska inte stanna på hyllan och bibliotekets användare ska vara delaktiga i att få böck- erna att leva. Ett demokratiskt samhälle bygger på välinformerade, reflekterande och medvetna medborgare.xii Biblioteksmedarbetarnas uppgift är att guida till kunskap, kurera, presentera och problematisera innehåll och inspirera till människors livslånga lärande och skapande. Det är vad användarna förväntar sig av biblioteket. 20 Den strategiska förflyttningen ”Från bokryggar till levande litteratur” handlar därför om att lyfta och synliggöra samlingen bättre. För att göra det behövs både mer plats bland hyllorna och helt nya arbetssätt. Nyttjandet av beståndet och den totala utlåningen ska öka markant. Att Stockholms stadsbiblioteks verksamhet är stor är en styrka. Biblio- tekens böcker finns tillgängliga på fler än 40 olika platser. Samtidigt är stockholmarna rörliga och upptäcker allt mer möjligheten att både låna böcker och ta del av programverksamhet på bibliotek i andra delar av staden. Det går enkelt att låna en bok på ett bibliotek och lämna tillbaka den på ett annat. Antalet bokreservationer ökar och 2024 reserverades fler än 800 000 böcker. Varje dag flyttas tusentals böcker mellan de olika biblioteken i Stockholm. Många hinner aldrig landa på hyllan innan de lämnas vidare till nästa låntagare. Bibliotekens bestånd är på så vis en Stockholmsgemensam boksamling. Med en gemensam boksamling finns möjligheter att underlätta ännu mer för stockholmarna genom att utveckla andra sätt att låna ut böcker på: hemleveranser, hämtning och återlämning av böcker på förskolan, den egna arbetsplatsen eller i ett reservationsskåp på stan. Det handlar också om att bättre kunna upptäcka hela den stockholmsgemensamma samlingen på det lokala biblioteket. Stockholmaren ska kunna använda hela stadens bokbestånd på ett enklare sätt. Samtidigt kan både bibliotekens lokaler och biblioteksmedarbetarnas tid användas betydligt bättre. Att packa, skicka och ställa tillbaka böcker som skickas runt om i staden tar tid som skulle kunna användas för att levandegöra litteraturen. Hyllor med böcker som inte lånas ut tar utrymme i anspråk, som istället skulle kunna användas för att bättre presentera böckerna eller arrangera publika aktiviteter om litteraturen. I takt med att stockholmarnas samling ska lyftas upp, leva och röra på sig behöver den också samordnas. I förflyttningen ingår därför att gå från många olika lokala biblioteksbestånd till en gemensam bok- samling. Detta görs genom en modern logistikkedja likt e-handeln, med en gemensam logistikcentral och en utvecklad infrastruktur för transporter och reservationer. Lånevillkor och avgifter ses över och nya digitala system införs. En biblioteksverksamhet som utgår från ett Stockholmsgemensamt bestånd ger stockholmarna en mer jämlik tillgång till samlingarna, samtidigt som resurserna inom biblioteks- verksamheten frigörs och kan användas på ett bättre sätt. ”Att leva utan godis går bra - Men inte att leva utan bibliotek!” 21 2.2 Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet ”Biblioteket är den enda platsen i samhället där man är fredad och kan utveckla sina tankar i egen takt.” Biblioteket är för många en viktig plats för att söka information, kommunicera och utföra medborgerliga ärenden. Rollen ska värnas och vårdas som en del av bibliotekets kärnuppdrag. Behovet av datorer, scanners, kopiatorer och wi­fi­nätverk är stort. Årligen görs över en miljon utskrifter på biblioteken i staden.xiii Bokningarna till juridisk rådgivning tar slut så fort platserna släpps och läxhjälpsstunderna är ibland så välbesökta att alla som vill vara med inte får plats. Biblio- teken fungerar som öppna platser och erbjuder en grundläggande digital infrastruktur i staden. Medborgarservicen är en bärande del av bibliotekets sätt att arbeta med det lagstadgade uppdraget om att erbjuda informationsteknik och verka för bildning och demokrati. På biblioteket kan besökarna stå trygga i att få hjälp av och guidning till trovärdig kun skap. Detta är helt avgörande för att kunna orientera sig i en allt oroligare omvärld. En strategisk förflyttning är därför att säkerställa medborgarservice och vägledning som kärnverksamheter på biblioteket, och samtidigt ut- veckla innehållet efter besökarnas behov och det omgivande samhällets utveckling. Det görs genom att bättre använda biblioteksrummet och digitala kanaler som infrastruktur för att guida till trovärdig kunskap. Samtidigt behövs biblioteksmedarbetare med nödvändig kompetens, och ett aktivt samarbete med stadsdelar, näringsliv, etablerade medier, vetenskapliga institutioner och civilsamhället. ”Jag blir helt blödig när jag tänker på biblioteken och bibliotekarier, för det känns som den sista delen av samhället som representerar den värld jag vill leva i” ”De lokala biblioteken är ovärderliga” ”En livboj när tillvaron känns övermäktig och obegriplig” 22 2.3 Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden De lokala biblioteken är stadens hjärtan. Ett litterärt och lärande rum där människor kan samlas, med eller utan ett ärende. Flera lo- kala bibliotek i staden har höga besökssiffror, som dessutom ökarxiv. Stockholmarnas behov och önskemål av biblioteken skiljer sig åt. En del lever sina liv allra mest i det absoluta närområdet och andra rör sig regelbundet över staden. Dagens utvecklade biblioteksuppdrag är sam- tidigt bredare än tidigare och ryms inte i sin helhet på de mindre biblio- teken. Bibliotekets utbud och tjänster är inte heller enbart knutna till en specifik plats. Digitala tjänster och programinnehåll blir allt viktigare och biblioteken arbetar också uppsökande på gator och torg. Det unika fysiska biblioteksrummet är viktigt. Platsen kommer alltid att spela en avgörande roll för besökarna som en mötesplats och ge- mensamt torg i staden. Därför behövs, vid sidan av de lokala bibliote- ken, också ett antal större biblioteksnoder spridda över staden som på en och samma plats kan erbjuda hela bibliotekets samlade utbud och möjligheter. Här samsas liv och upplevelser med lugn och läsning, i flera olika rum. Här finns ett brett utbud av litteratur och tidningar till- sammans med en rik och dynamisk programverksamhet, kurerad av en professionell producent. Med generösa öppettider ges plats för samtal, skapande, konst, kultur och tid för koncentration och eftertanke. En gemensam plats för stockholmarna. Den strategiska förflyttningen ”Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden” handlar därför om att fortsätta att utveckla ett större bib- liotek i varje stadsdelsområde, som komplement till de lokala biblio- teken. På nodbiblioteken formas biblioteksrummen och verksamheten efter behoven i ett närområde som är större än det allra mest lokala. Rent konkret görs det genom att rusta och utveckla större bibliotek som redan idag har ett stort upptagningsområde och genom att etable- ra nya bibliotek i stadsdelar där det behövs. Oavsett var i staden du bor ska du ha nära till ett större bibliotek med rikt utbud. Samtidigt som specifika målgrupper som behöver det erbjuds extra- öppet på biblioteken ökar också tillgången till de lokala biblioteken genom ett utökat meröppet, som innebär att besökarna kan använda biblioteket när det är obemannat utanför de ordinarie öppettiderna. Parallell t utvecklas de lokala bibliotekens särart utifrån behoven i grannskapet och det uppsökande rörliga biblioteksarbetet stärks. 23 Bibliotekets digitala verksamheter binder samman de fysiska platserna och fungerar som ett slags skyltfönster för bibliotekens verksamhet. Oavsett livssituation och rörlighet ska stockholmarna alltid kunna ta del av biblioteken, och genom de digitala tjänsterna finns möjlighet till digitala besök dygnet runt. På så vis kompletterar också det digitala biblioteket den fysiska biblioteksv erksamheten, med sin starka lokala förankring. Stockholms stadsbiblioteks digitala räckvidd sträcker sig vidare långt utanför huvudstadens gränser och bidrar på så vis till hela Bibliotekssveriges utbud och utveckling. 2.4 Från erbjudande till delaktig upplevelse ”Hur många skolelever har inte sökt skydd, samman- hang och hemstad på sitt lokala bibliotek? Vi är många” Ett besök på biblioteket är så mycket mer än biblioteksärendet i sig. Stockholmarna älskar sina bibliotek, hyllar medarbetarna och hittar både väntat och oväntat bland hyllorna.xv Men användarupplevelsen och delaktigheten kan också stärkas väsentligt och bibliotekens betyd- else som en av Sveriges största avgiftsfria kulturinstitutioner behöver lyftas. Utbudet i såväl det digitala som det fysiska biblioteksrummet behöver synliggöras och nå ut till betydligt fler. Trösklarna till kul- turen sänks samtidigt för alla i biblioteksrummen genom samarbeten med professionella kulturinstitutioner och aktörer. Den som besöker biblioteken ska erbjudas möjlighet till upplevelser, men också få vara med och skapa och kunna göra sin röst hörd. Det kan handla om att skapa egna programaktiviteter, skriva berättelser och poesi eller att vara med och utforma det gemensamma rummet. För barn är det särskilt viktigt, som en del i barns rätt att ”söka, ta emot och sprida in- formation och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer”xvi enligt FN:s barnkonvention som också är svensk lag. Tryggheten för besökarna är grunden för att biblioteket ska vara en inbjudande plats. Stadens bibliotek är trygga, med många besökare av olika slag. Olika användargrupper med olika behov samexisterar på biblioteket och basen är en ömsesidig respekt och tydliga ordningsregler. Stockholms stadsbibliotek har under flera år arbetat trygghetsskapande genom att bland annat bygga och möblera bort dolda ytor i biblioteks- rummet, att låta medarbetare få öva på bemötande vid pressade situa- tioner, att göra löpande riskbedömningar vid programverksamheten och 24 genom att införa profilkläder för bibliotekets medarbetare. Ytterligare insatser är samverkan med stadsdelar och andra aktörer, rekrytering av biblioteksvärdar och att anställa mer specifik kompetens i form av exempelvis en socionom. Det metodiska trygghetsarbetet ska under kommande år fortsätta och utvecklas. Biblioteken spelar en avgörande roll för demokratins utveckling och tillsammans med andra bidra med lösningar på vår tids stora utmaningar. En strategisk förflyttning handlar därför om att gå från erbjudandet till upplevelsen i fokus. Det görs genom förbättrade möjligheter till med- skapande och delaktighet för bibliotekets användare, genom ett tydligt värdskap och ett välkomnande bemötande. Det görs genom attraktiva och moderna digitala tjänster, ett metodiskt trygghetsskapande arbete och genom nödvändiga rumsliga förbättringar och välkomnande entré- er. Det görs också genom en målinriktad och tydlig kommunikation, som bättre lyfter både det samlade utbudet och den betydelse som biblioteken spelar i många människors liv. ”Någonstans man går efter middagen, istället för att sitta på soffan, istället för att supa på en bar, istället för att bli kriminell” 25 3. Metod Biblioteksplanen bygger på en bred datainsamling där använ- dare, icke-användare, medarbetare, samarbetspartners och andra samhällsaktörer har varit med och bidragit. Data har samlats in och analyserats, varefter nuläge och tidigare strategiska förflyttningar utvärderats och formats. Datainsamlingen har genomförts i tre delar: 3.1 Hur mycket används biblioteken och av vem? Under 2024 var det drygt 3,8 miljoner människor som besökte något av folkbiblioteken i Stockholms stad och totalt lånades drygt 4,3 mil- joner böcker. Den målgrupp som lånar mest är småbarnsföräldrarna1 och den åldersgruppen som lånar minst är personer 16 – 18 år2. Sett över tid nyttjas biblioteket olika mycket i olika faser av livet snara- re än att vara kopplat till skillnader mellan generationer. Lånen görs framförallt av stockholmare3. Under 2024 deltog drygt 133 000 personer på bibliotekens program. Av dessa var besökarna 45 procent vuxna och 55 procent barn4. Barn deltar främst i sagostunder, författarträffar och skaparverkstad med- an vuxna oftast deltar på språkcaféer som biblioteket tillhandahåller lokaler för. Biblioteket finns till för alla. Men det innebär inte att alla besöker biblioteket. Stockholms stadsbibliotek arbetar därför ständigt med att bredda användandet för fler. 3.2 Varför är bibliotekets erbjudande mer relevant än någonsin? Ett stort antal workshops har genomförts med användare, icke-an- vändare, samarbetspartners och andra intressenter, under ledning av Stadsbibliotekarien och andra medarbetare. Workshopparna har syftat till att samla in tankar och synpunkter kring följande områden: • Bibliotekets erbjudande • Aktörer som biblioteket behöver förhålla sig till 26 • Styrkor och svagheter i bibliotekets erbjudande • Trender och utveckling i omvärlden Följande konstellationer har deltagit: • Medarbetare och chefer inom Stockholms stadsbibliotek, Kulturhu- set stadsteatern, utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen • Politiker i kulturnämndens majoritet • Politiker i kulturnämndens opposition • Personer med funktionsnedsättning • Barn och ungdomar i olika konstellationer • Företrädare för de nationella minoriteterna __________ 1 Personer i åldrarna mellan 35 och 44 lånar mest och majoriteten av dessa lån (77 procent) är barnböcker. Kvinnor utgör 66 procent av den åldersgruppen (2024). 2 Med endast 47 462 lån (2024). Sett över tid 3 Nästan 90 procent av lånen sker inom Stockholms stad och ca 10 procent av lånen görs utanför kommunen. 4 32% småbarn i åldrarna 0–5 år, 18 % i åldersgruppen 6–12 år och 5% åldersgruppen 13–18 år 3.3 Stockholmarnas röster: Vad betyder biblioteket för dig? En datainsamling har genomförts via Stockholms stadsbiblioteks sociala medier, bibliotekets webbplats, digital skyltning och affischer i biblioteksrummen och stadsinformationstavlor där frågan ”Vad betyder biblioteket för dig?” ställdes, med hänvisning till ett enkätformulär. Drygt 250 personer svarade. Vid insamlingen av berättelser har samtidigt godkännande inhämtats från de svarande för att få använda citaten. I planen används endast citat som godkänts av personen som skickat in bidraget. Bland citaten i insamlingen signerades en del med namn och ålder samtidigt som andra skickades in anonymt. Bland de anonyma citaten finns såväl barn som vuxna. I biblioteksplanen har beslut tagits om att inte skriva ut någon ålder eller annan information, utan istället låta citaten tala för sig själva. Citaten återges i planen som de skickades in, dock har korrekturfel, stavfel och i vissa fall grammatiska fel som uppenbart gjorts av miss- tag korrigerats. I de fall endast delar av citat har återgetts, har detta markerats med ”(…)” 27 3.4 Sammanställning och analys Analysen av den stora datamängden har gjorts av en projektgrupp, vilken utifrån analysen sedan har arbetat fram de strategiska förflytt- ningarna. ”Märkligt nog; sällskap. Att sitta och läsa eller strosa bland hyllorna och samtidigt höra andra människor” __________ i Samtliga siffror från 2024 ii Juni 2024: 402 000 låntagare. Intern statistik från BOOK­IT­systemet iii Säkerhetspolisen, 2024. Hoten mot Sverige. [online] Säkerhetspolisen. Tillgänglig på: https://sakerhetspo- lisen.se [Hämtad 26 juni 2025]. iv Bibliotekslag (2013:81) v Diskrimineringslagen (2008:567), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglig- hetskrav för produkter och tjänster, Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter i svensk lagstiftning, och Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. vi Myndigheten för delaktighet (MFD), 2024. Principen om universell utformning. [online] Tillgänglig på: https://www.mfd.se/verktyg/lar­om­politikens­mal­och­inriktning/politikens­fyra­arbetssatt/princi- pen­om­universell­utformning/ [Hämtad 26 juni 2025]; Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029, Stockholms stad. vii Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2024. Identifiera samhällsviktig verksamhet. [online] MSB. Tillgänglig på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap­­civilt­forsvar/sam- hallsviktig­verksamhet/identifiera­samhallsviktig­verksamhet/ [Hämtad 26 juni 2025] viii Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2023. Lista med viktiga samhällsfunktioner – Utgångs- punkt för att stärka samhällets beredskap. [Hämtad 12 augusti 2025]. ix McWilliams, A., 2024. Bibliotekens roll i det civila försvaret. FOI Memo 8635. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut x Svenska Förläggareföreningen, 2025. Bokförsäljningsstatistiken 2024. xi Stockholms stadsbiblioteks mediepolicy. [Hämtad 12 augusti 2025] xii Mediemyndigheten, 2025. Om medie­ och informationskunnighet (MIK). [online] Tillgänglig på: https:// www.mediemyndigheten.se/medie­och­informationskunnighet­mik/ [Hämtad 12 augusti 2025]. xiii Siffror från 2024 xiv Exempel: Besök på Årsta bibliotek ökade med 45 procent mellan 2019 och 2024, besök på Högdalens bibliotek ökade med 26 procent under samma period, besök på Husby bibliotek ökade med 22 procent under samma period, besök på Skarpnäcks bibliotek ökade med 18 procent under samma period, besök på Sköndals bibliotek ökade med 13 procent under samma period. xv Exempelvis workshop med bokklubb 2021­02­02 xvi Förenta nationerna (FN), 1989. Konventionen om barnets rättigheter. Artikel 13 28