Stockholms kommun

Förskolenämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående remissen om skärpta villkor för friskolesektorn. Förvaltningen instämde i huvudsak med förslagen, som syftar till att säkerställa högkvalitativ verksamhet hos fristående förskolor och skolor, men uttryckte oro för ökad arbetsbörda för kommunerna och att vissa förslag kan gynna större aktörer.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Andrea Hedin (M) med flera. Skrivelsen uppmärksammade att dömda personer, även med bakgrund inom gängkriminalitet och sexualbrott, har placerats i barnverksamheter som en del av samhällstjänsten. Förvaltningen svarade att de kontrollerar lämplighet hos personal och volontärer via riktlinjer, ansökningsförfaranden och uppföljning, samt kräver att föreningar beskriver rutiner för att begära utdrag ur brottsregistret.

Socialnämnden i Stockholm godkände socialförvaltningens svar på en skrivelse från Anne-Lie Elfvén (L), Andréa Hedin (M) och Kristin Jacobsson (C) om tillämpningen av den nya sekretesslagstiftningen som trädde i kraft den 1 december 2025. Lagstiftningen syftar till att underlätta informationsdelning mellan socialtjänst, skola och polis för att förebygga brott bland unga, men förvaltningen konstaterade att det finns ett behov av fortsatt stöd och kunskapshöjande insatser för en rättssäker tillämpning. Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C) betonade i ett särskilt uttalande vikten av att nämnden löpande följer effekterna av lagstiftningen, särskilt för utsatta grupper, för att undvika att individer undviker att söka hjälp.

Socialnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet om boendestödets säkerhet, kvalitet och tillit. I skrivelsen ställdes frågor om hur Socialförvaltningen säkerställer kvalitet, trygghet och skydd mot otillbörlig påverkan i boendestödet. Förvaltningen svarade att de arbetar systematiskt med kontroller av leverantörer, kompetenskrav för personal, inklusive möjlighet till utdrag ur belastningsregistret från mars 2026, samt rutiner för att hantera hot, våld och övergrepp.

Socialnämnden i Stockholm har beslutat att utse Fanny Björck (MP) som ny ledamot i socialnämndens individutskott för resterande del av år 2026. Detta fyllnadsval gjordes efter att Magnus Runsten (MP) avsade sig sin plats i utskottet.

Socialnämnden i Stockholm godkände en reviderad delegationsordning som ska gälla från den 27 april 2026. Ändringarna syftar till att uppdatera och förtydliga vem som får fatta beslut inom socialförvaltningen, särskilt gällande frågor som rör dataskyddsförordningen (GDPR) och den nya cybersäkerhetslagen. Detta innebär bland annat nya regler för hantering av personuppgiftsincidenter och tydliggöranden kring delegering av beslut inom områden som placeringar av barn och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Socialnämnden i Stockholm beslutade att utse Malin Falk Langton till Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) för nämndens verksamhetsområde, med start den 1 juli 2026. Detta sker mot bakgrund av ett nytt lagkrav som från samma datum kräver att varje kommun ska ha en MAR för att säkerställa medicinsk kompetens och patientsäkerhet inom kommunal rehabilitering. Malin Falk Langton, legitimerad sjukgymnast, kommer därmed att ansvara för rehabiliteringsinsatser inom bland annat bostäder med särskild service enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen).

Socialnämnden i Stockholm godkände ett tillfälligt stopp för ansökningar till nya lokala utvecklingsprojekt (LUM) inför 2027 för att utvärdera hur dessa medel bäst kan bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst enligt den nya socialtjänstlagen. Nämnden godkände också redovisningen av tio avslutade LUM-projekt och tolv studieresor (MUL) från 2025, som bland annat fokuserade på stöd till unga skuldsatta och att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Pågående projekt kan dock fortfarande söka medel för upp till tre projektår.

Socialnämnden godkände månadsprognosen för mars 2026. Prognosen visar att nämndens totala ekonomi för 2026 förväntas vara i balans med budgeten, trots vissa underskott inom hemlöshet och missbruk samt jour- och rådgivande verksamhet, som täcks inom nämndens egen budget. Nämnden kommer att ansöka om mer medel för LSS-kollo (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och nyanlända senare under året.

Socialnämnden i Stockholm godkände ett underlag för budgeten för 2027, med inriktning för 2028 och 2029, som omfattar en analys av socialtjänstens framtida utveckling, lagändringar, strategiska behov och utmaningar. Förslaget godkändes trots reservationer från Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, som bland annat efterfrågade mer långsiktighet i arbetet med barn och unga, bättre samordning och åtgärder mot brister inom digitalisering och boende för personer med funktionsnedsättning.

Socialnämnden godkände Socialförvaltningens svar på Kommunstyrelsens remiss om att införa digitala personalakter i staden. Förvaltningen ser många fördelar med digitaliseringen, som ska göra hanteringen av personalhandlingar effektivare och säkrare. Flera politiker, bland annat från Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna, lämnade särskilda uttalanden där de betonade vikten av noggrannhet, säkerhet och att lära av tidigare digitaliseringsprojekt för att undvika nya problem.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens förslag att anta ett nytt ”Program för evenemang Stockholms stad”. Programmet syftar till att stärka Stockholms position som evenemangsstad och ge riktning för hur stadens nämnder och bolag ska arbeta samordnat med evenemangsfrågor, med fokus på värdeskapande, hållbar utveckling och livskvalitet för stockholmarna. Beslutet fattades trots yrkanden från L och M om återremiss på grund av bristande förankring i evenemangsbranschen, samt reservationer och särskilda uttalanden från C och SD om programmets allmänna formuleringar och avsaknad av konkreta åtgärder.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens yttrande över Kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Förvaltningen var i stort positiv till handlingsplanen, men lyfte fram att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor behöver tydliggöras, att situationen för personer med funktionsnedsättning bör belysas mer konsekvent, och att mer konkreta resultatmål efterfrågas. Oppositionspartierna Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig eller lämnade särskilda uttalanden då de ansåg att planen var otillräcklig och behövde omarbetas med tydligare mål, konkreta åtgärder och en mer pragmatisk inriktning.

Socialdirektören informerade Socialnämnden om flera saker. Bland annat presenterades goda resultat från ett pilotprojekt med Coping Power Program (CPP), möten med socialtjänstministern om brist på platser inom Statens institutionsstyrelse (SiS) samt förberedelser inför Valborg och en övning i Rålambshovsparken. Nämnden valde att lägga informationen till handlingarna.

Kulturnämnden besvarade en skrivelse från Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) angående Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet. Kulturförvaltningen konstaterade att nuvarande demokrativillkor, arbetssätt och rutiner fungerade väl och var proportionerliga. De betonade att man följer svensk lagstiftning, stadens principer om demokrati och mänskliga rättigheter, och att kulturstöd kan återkrävas om villkoren inte följs – exempelvis återkrävdes 3 miljoner kronor årligen mellan 2022-2026.

Kulturnatten 2024 hölls den 20 april och erbjöd över 800 aktiviteter på 170 platser runt om i Stockholm. Dessutom informerade Stadsbibliotekarien om att leveranser av reserverade böcker har försenats på grund av problem med hissarna på bokhotellet i Frihamnen.

Kulturnämnden beslutade att överlämna kulturförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en motion från Jonas Naddebo (C). Motionen föreslog en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter från bullerklagomål från nyinflyttade, bland annat genom en "agent of change"-princip där byggaktören tar ansvar för bullerskydd. Kulturförvaltningen ansåg dock att rätten att klaga inte kan avtalas bort enligt miljöbalken och att förslagen skulle kräva lagändringar som borde utredas av miljönämnden. Trots att motionen avslogs, betonade förvaltningen att de arbetar med flera initiativ för att stödja kultur- och nöjeslivet, inklusive en handbok för nattlivets aktörer, och fortsätter samverka med andra förvaltningar för att hantera utmaningarna.

Kulturnämnden lämnade ett yttrande till kommunstyrelsen angående en föreslagen övergång till digitala personalakter för Stockholms stad. Nämnden var positiv till digitalisering men uttryckte tveksamheter kring den föreslagna systemlösningen med eDok och LISA självservice, då de ansåg att det fanns mer ändamålsenliga system på marknaden och att stadens egna system inte var optimala för ändamålet. De ville även ha förtydliganden kring personuppgiftsansvar, tekniska förutsättningar och behörigheter, samt föreslog en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter.

Kulturnämnden godkände kulturförvaltningens tjänsteutlåtande angående ett nytt program för evenemang i Stockholms stad och överlämnade det till kommunstyrelsen. Programmet syftar till att stärka Stockholms position som evenemangsstad med fokus på värdeskapande, hållbar utveckling och livskvalitet för invånarna. Trots flera reservationer från partier som kritiserade bristen på förankring i evenemangsbranschen, otydliga mål och avsaknad av konkreta åtgärder, röstades det ursprungliga förslaget igenom.

Kulturnämnden beslutade att skicka kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en remiss om Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Utlåtandet uttryckte stöd för handlingsplanens mål men betonade vikten av stadsövergripande samordning. Liberalerna och Moderaterna reserverade sig mot beslutet, med invändningar om att handlingsplanen har för många brister, bland annat otydliga mål och bristande hantering av mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck, och att den borde omarbetas.