Stockholms kommun

Stadsholmens styrelse har antagit nya ägardirektiv för att följa kommunfullmäktiges beslut. Detta innebär att Stadsholmen ska arbeta efter bland annat en kemikalieplan för ett giftfritt Stockholm, en näringslivspolicy, riktlinjer för lekplatser på förskolor och skolor, en handlingsplan för bostadsförsörjning samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion. Syftet är att skapa en mer hållbar stad med god livskvalitet för invånarna och ett förbättrat företagsklimat.

Stadsholmen har godkänt sin finansiella månadsrapport för januari 2026. Rapporten visar bolagets låneskuld till moderbolaget Svenska Bostäder, som uppgick till 682 miljoner kronor med en ränta på 2,57%. Detta ger invånarna en inblick i hur Stadsholmens ekonomi ser ut och hur den påverkas av räntor och den globala ekonomin.

Stadsholmen redovisar ett bättre ekonomiskt resultat för 2025 än budgeterat, främst på grund av lägre driftskostnader. Hyresgästerna är generellt nöjda med både bostäder och lokaler, men det finns förbättringspotential inom information, matavfallsinsamling och trygghetsfrågor. Arbetet med att minska oriktiga hyresförhållanden har resulterat i att 13 lägenheter återlämnats till bostadskön, och insatser för att öka tryggheten och förebygga skador på fastigheter fortsätter.

AB Stadsholmen, som äger och förvaltar kulturhistoriskt värdefulla fastigheter i Stockholm, har presenterat sin årsredovisning för 2025. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 87,2 miljoner kronor, och företagets bostäder var i princip fullt uthyrda, med en snittkötid på 29 år. Bolaget fortsätter att fokusera på att bevara fastigheternas unika värden och förbättra kundnöjdheten bland både bostads- och lokalhyresgäster.

Stockholms bostadskö har vuxit med 5 864 personer sedan årsskiftet fram till mars 2026. Den genomsnittliga kötiden för en bostad i Stockholmsregionen är 10,1 år, och hela 21,7 år i innerstaden. Under årets första två månader förmedlades dock ett par hundra fler bostäder än förra året, främst genom stadens egna bolag, och 27 procent av bostäderna förmedlades med en kötid på under fyra år.

Stockholms stad planerar att införa handlingsplaner för att stärka barns rättigheter och inflytande, samt för att bli en mer åldersvänlig stad där äldre får likvärdiga möjligheter och motverka diskriminering. Bostadsförmedlingen stöder planerna och lyfter fram att trygga och långsiktiga bostäder är grundläggande för både barnfamiljer och äldre. De kommer särskilt att informera äldre om möjligheter att byta bostad för att hitta boenden som passar deras livssituation bättre.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB antar nya direktiv från Stockholms stad som ska styra deras arbete. Dessa omfattar en ny kemikalieplan för ett giftfritt Stockholm, en näringslivspolicy som ska förbättra företagsklimatet, en handlingsplan för bostadsförsörjning för att säkerställa att alla invånare har tillgång till goda bostäder, samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att främja hållbart resande och minska bilberoendet i staden.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB har beslutat att utse Jessica Hillergård från Omegapoint AB som nytt Dataskyddsombud från och med den 31 mars 2026. Hon ersätter nuvarande Dataskyddsombud Dani Cohens. Beslutet innebär att Bostadsförmedlingen fortsätter att följa reglerna för dataskydd enligt GDPR och stadens riktlinjer för informationssäkerhet.

Styrelsen för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB ska godkänna sin årsredovisning för 2025. Rapporten visar att 20 861 lägenheter förmedlades under året och att den genomsnittliga kötiden för en vanlig hyresrätt var 9,0 år. Antalet registrerade bostadssökande har ökat till 894 592, och bolaget fortsätter att arbeta för att få in fler bostäder och utveckla sina digitala tjänster.

Externa och interna revisorer har granskat Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s verksamhet och ekonomi för 2025. Granskningen visar att bolaget skött sin verksamhet väl, förmedlat 20 861 lägenheter (över målet) och uppnått ett överskott på 14 miljoner kronor, bland annat genom ökade intäkter från köavgifter. Styrelsen har nu beslutat att lägga rapporterna till handlingarna.

Stockholms Bostadsförmedling har haft ett styrelsemöte där de granskat sin ekonomi och verksamhet för 2025. VD informerade om att man jobbar med att nå bostadssökande från underrepresenterade grupper, att det är hög belastning på bostadsmarknaden och att bolaget fokuserar på att motverka välfärdsbrott kopplat till bostäder. Styrelsen ställde också frågor om bland annat studentbostäder, regler för andrahandsuthyrning och fastighetsägares bakgrundskontroller av hyresgäster.

Stockholms stad förvaltar 121 donationsstiftelser som fördelade 59,4 miljoner kronor under 2025. Pengarna gick främst till ekonomiskt behövande (23 miljoner kr), barnkolonier (19,5 miljoner kr) och stipendier för utbildning (9,4 miljoner kr). Totalt hanterades 3 699 ansökningar, varav 3 034 avsåg sociala ändamål och 68 procent av dessa beviljades. Stiftelsernas totala kapital uppgick till nästan 2,5 miljarder kronor.

Den ekonomiska månadsrapporten för februari 2026 visar att Stockholms stads nettokostnader har ökat med 5,6 procent jämfört med förra året, främst på grund av högre personalkostnader och ökade hyror. Samtidigt har finansieringen, som kommer från skatteintäkter, ökat med 4,7 procent. Investeringarna fortsätter att vara höga, bland annat i stora projekt som Slussen, Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet, vilket leder till ökade avskrivningar. Rapporten är en sammanfattning av stadens ekonomi för att tidigt upptäcka avvikelser.

Kommunstyrelsens Ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt den finansiella månadsrapporten för januari 2026. Moderaterna och Liberalerna uttrycker dock oro över stadens ökande skuldsättning, som nu närmar sig 100 miljarder kronor, och menar att den nuvarande majoriteten bedriver en överbudspolitik som får negativa konsekvenser för stadens ekonomi. De efterlyser en mer långsiktig och hållbar ekonomisk politik för att minska skulden.

Naturvårdsverket har föreslagit nya riktlinjer för hur byggmaterial, särskilt sten med skadliga ämnen som svavel och arsenik, ska hanteras för att skydda miljö och hälsa. Målet är att öka återanvändningen och minska transporter, vilket i sin tur ska sänka kostnader och klimatpåverkan. Stockholms stad är i grunden positiv till syftet att återanvända bergmassor, men avstyrker förslaget i sin nuvarande form. Staden menar att riktlinjerna är för komplicerade, riskerar att leda till onödigt strikta tolkningar och ökade kostnader, samt att de i praktiken kan minska återanvändningen av bergmaterial och därmed motverka sitt syfte.

Stockholms kommunstyrelse har föreslagit att man ska få blanda bygg- och rivningsavfall med annat skrymmande grovavfall av samma materialtyp. Detta gör det enklare för invånarna att sortera på återvinningscentralerna och minskar antalet transporter, vilket är bättre för miljön. Förslaget, som presenteras av borgarrådet Åsa Lindhagen, innebär en mindre ändring i avfallsföreskrifterna och bedöms inte vara till nackdel för medborgarna.

Stockholms stad inför en handlingsplan för att stärka rättigheterna för Sveriges nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) fram till år 2030. Planen syftar till att öka kunskapen inom staden om minoriteternas kultur, språk och historia, samt att förbättra service och möjligheter till delaktighet och inflytande. Detta innebär bland annat att alla kommunala nämnder och bolag ska arbeta för att säkerställa minoriteternas rättigheter, till exempel genom att erbjuda modersmålsundervisning i förskola och skola samt att anpassa äldreomsorgen.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att förbättra rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fram till år 2030. Planen ska stärka stadens arbete för att alla stockholmare ska ha lika rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Detta innebär bland annat att öka kunskapen hos stadens personal, se till att välfärd och service är inkluderande och att samarbeta mer med civilsamhället, exempelvis genom att stötta Stockholm Pride.

Stockholms stad har godkänt en handlingsplan för romsk inkludering som sträcker sig fram till år 2030. Planen syftar till att motverka diskriminering och öka romers delaktighet i samhället, samt säkerställa att de har samma tillgång till mänskliga rättigheter som andra medborgare. Alla nämnder och bolag inom staden får ansvar för att genomföra åtgärder, bland annat genom att öka kunskapen om romers situation bland stadens anställda och skapa trygga mötesplatser.

Transportstyrelsen har föreslagit nya regler för säkerhet i vägtunnlar, vilket innebär att Stockholm stad har yttrat sig i ärendet. De nya reglerna syftar till att göra det enklare och mer kostnadseffektivt att planera och bygga kortare tunnlar (upp till 500 meter) genom att anpassa säkerhetskraven efter tunnellängd och trafikmängd. Stockholm stad välkomnar förslaget, då det förväntas förenkla processen för tunnelbyggen.