Stockholms kommun

Socialnämnden godkände socialförvaltningens yttrande över Kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Förvaltningen var i stort positiv till handlingsplanen, men lyfte fram att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor behöver tydliggöras, att situationen för personer med funktionsnedsättning bör belysas mer konsekvent, och att mer konkreta resultatmål efterfrågas. Oppositionspartierna Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig eller lämnade särskilda uttalanden då de ansåg att planen var otillräcklig och behövde omarbetas med tydligare mål, konkreta åtgärder och en mer pragmatisk inriktning.

Socialdirektören informerade Socialnämnden om flera saker. Bland annat presenterades goda resultat från ett pilotprojekt med Coping Power Program (CPP), möten med socialtjänstministern om brist på platser inom Statens institutionsstyrelse (SiS) samt förberedelser inför Valborg och en övning i Rålambshovsparken. Nämnden valde att lägga informationen till handlingarna.

Kulturnämnden besvarade en skrivelse från Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) angående Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet. Kulturförvaltningen konstaterade att nuvarande demokrativillkor, arbetssätt och rutiner fungerade väl och var proportionerliga. De betonade att man följer svensk lagstiftning, stadens principer om demokrati och mänskliga rättigheter, och att kulturstöd kan återkrävas om villkoren inte följs – exempelvis återkrävdes 3 miljoner kronor årligen mellan 2022-2026.

Kulturnatten 2024 hölls den 20 april och erbjöd över 800 aktiviteter på 170 platser runt om i Stockholm. Dessutom informerade Stadsbibliotekarien om att leveranser av reserverade böcker har försenats på grund av problem med hissarna på bokhotellet i Frihamnen.

Kulturnämnden beslutade att överlämna kulturförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en motion från Jonas Naddebo (C). Motionen föreslog en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter från bullerklagomål från nyinflyttade, bland annat genom en "agent of change"-princip där byggaktören tar ansvar för bullerskydd. Kulturförvaltningen ansåg dock att rätten att klaga inte kan avtalas bort enligt miljöbalken och att förslagen skulle kräva lagändringar som borde utredas av miljönämnden. Trots att motionen avslogs, betonade förvaltningen att de arbetar med flera initiativ för att stödja kultur- och nöjeslivet, inklusive en handbok för nattlivets aktörer, och fortsätter samverka med andra förvaltningar för att hantera utmaningarna.

Kulturnämnden lämnade ett yttrande till kommunstyrelsen angående en föreslagen övergång till digitala personalakter för Stockholms stad. Nämnden var positiv till digitalisering men uttryckte tveksamheter kring den föreslagna systemlösningen med eDok och LISA självservice, då de ansåg att det fanns mer ändamålsenliga system på marknaden och att stadens egna system inte var optimala för ändamålet. De ville även ha förtydliganden kring personuppgiftsansvar, tekniska förutsättningar och behörigheter, samt föreslog en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter.

Kulturnämnden godkände kulturförvaltningens tjänsteutlåtande angående ett nytt program för evenemang i Stockholms stad och överlämnade det till kommunstyrelsen. Programmet syftar till att stärka Stockholms position som evenemangsstad med fokus på värdeskapande, hållbar utveckling och livskvalitet för invånarna. Trots flera reservationer från partier som kritiserade bristen på förankring i evenemangsbranschen, otydliga mål och avsaknad av konkreta åtgärder, röstades det ursprungliga förslaget igenom.

Kulturnämnden beslutade att skicka kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en remiss om Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Utlåtandet uttryckte stöd för handlingsplanens mål men betonade vikten av stadsövergripande samordning. Liberalerna och Moderaterna reserverade sig mot beslutet, med invändningar om att handlingsplanen har för många brister, bland annat otydliga mål och bristande hantering av mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck, och att den borde omarbetas.

Kulturnämnden beslutade att ge Stadsarkivet i uppdrag att upphandla ett nytt ramavtal för digitaliseringstjänster, som skanning och indexering, till ett värde av upp till 8 miljoner kronor. Detta avtal ska användas av Stadsarkivet och andra förvaltningar och bolag inom Stockholms stad för att digitalisera arkivmaterial. Syftet är att göra informationen mer tillgänglig för allmänheten och framtidssäkra bevarandet av stadens handlingar.

Kulturnämnden fattade beslut om vilka som får Stockholms stads kulturpriser för år 2026. Bland pristagarna finns Jockum Nordström (konst), Madeleine Grive (litteratur), Hans Caldaras (musik), Lena Endre (scenkonst) och Dalija Aćin Thelander (kulturarbete för barn och unga). Niklas Strömstedt tilldelades Bellmanpriset och Charlotta Öfverholm fick Cullbergpriset.

Kulturnämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag om mottagare av Stockholms stads kulturstipendier och pris till årets unga kulturprojekt 2026. Tjugo stipendiater, inklusive bland andra Maria-Leena Sillanpää och Filippa Arrias, fick 40 000 kronor vardera inom olika konstområden. Priset för årets unga kulturprojekt, på 25 000 kronor, tilldelades kulturprojektet "Gatan talar - Mellan raderna" av Nassir Sarr och Marx Mukaru.

Kulturnämnden har godkänt förslaget om att dela ut Stockholms stads folkbildningsstipendier för 2026. Åtta personer, nominerade av olika studieförbund, kommer att få 10 000 kronor var för sina insatser inom folkbildningen i Stockholm under det föregående året. Bland stipendiaterna finns Adolfo Celis (Sensus), Annika Fundin (ABF) och Maria Garriga (Folkuniversitetet).

Kulturnämnden i Stockholms stad beviljade 500 000 kronor i stöd till Stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige (Finlandsinstitutet) för dess biblioteksverksamhet. Detta stöd är avsett att främja och stärka finska, meänkieli och samiska språk och kultur, särskilt bland sverigefinska barn och unga i Stockholm. Biblioteket, som fungerar som en viktig mötesplats och samarbetar med stadens folkbibliotek, kommer att fortsätta erbjuda finskspråkig litteratur och nya, innovativa aktiviteter.

Kulturnämnden godkände en vägledning för hur Stockholm ska hantera särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Detta gjordes med anledning av ändringar i plan- och bygglagen (PBL) som minskar den generella lovplikten men skärper kraven för just dessa värdefulla miljöer. Vägledningen ska fungera som en tillfällig lösning fram tills en ny översiktsplan är antagen och stadens kulturhistoriska klassificeringskarta är heltäckande, vilket beräknas vara klart 2028. Sverigedemokraterna uttryckte dock reservation, menade att vägledningen införs med ofullständiga underlag och riskerar att skapa otydlighet och osäkerhet för fastighetsägare.

Kulturnämnden i Stockholms stad godkände ett förslag till ett reviderat kulturstrategiskt program. Programmet ska vägleda framtida kultursatsningar, med fyra mål om att ge kulturaktörer goda förutsättningar, göra kultur tillgänglig i varje stockholmares vardag, bidra till attraktiva stadsmiljöer och stärka Stockholms identitet som kulturstad. Ärendet skickades vidare till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut, men Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig med egna motförslag.

Kulturnämnden godkände Stadsarkivets budgetunderlag för 2027, med planering för 2028 och 2029, och skickade vidare ärendet till kommunstyrelsen. Stadsarkivet planerar att modernisera sina digitala plattformar, utveckla sökgränssnitten och utforska användningen av artificiell intelligens för att förbättra tillgängligheten till arkivmaterial för både medborgare och stadens medarbetare.

Kulturnämnden godkände kulturförvaltningens budgetunderlag för åren 2027-2029 och skickade det vidare till kommunstyrelsen. Underlaget pekar ut tre huvudutmaningar: kulturlivets försämrade ekonomi och ojämn geografisk spridning, ojämlikt kulturdeltagande samt digitaliseringens krav. För att möta detta föreslås strategier för att stärka kulturinfrastrukturen, öka jämlik tillgång till kultur och utveckla digitala kulturtjänster, med fokus på stora projekt som renoveringen av Stadsbiblioteket och etableringen av Medeltidsmuseet. Beslutet reserverades av Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som hade alternativa förslag.

Kulturnämnden noterade och lade kulturförvaltningens och Stadsarkivets månadsrapporter för mars 2026 till handlingarna. Detta innebar att nämnden tog del av informationen om verksamheten under månaden men fattade inget ytterligare beslut.

Kulturnämnden fick ta del av protokollet från Rådet för funktionshinderfrågor som hade möte den 10 mars. Nämnden valde att lägga protokollet, som innehåller information om frågor som rör personer med funktionsnedsättning, till handlingarna.

Kulturnämnden noterade inkomna skrivelser. Emelie Wassermann (SD) uttalade att Stadsrevisionens årsrapport för 2024 visar på allvarliga brister i intern styrning och kontroll, bland annat att över 4700 konstverk saknas och att uppföljningen av kulturstöd är otillräcklig. Sverigedemokraterna krävde skärpt styrning för att säkerställa att skattemedel används ansvarsfullt och med transparens.