Stockholms kommun

Denna fråga handlar om hur Stockholms stads kemikalieplan för 2025–2031 följs upp. Sverigedemokraterna, genom Anders Edin, har frågat hur nämnden säkerställer att planen inte bara blir ett papper utan faktiskt kontrolleras och att brister åtgärdas. Miljöförvaltningen svarar att kemikalieplanen är en del av stadens miljöprogram, med särskilda nämnder och bolag som ansvarar för att nå målet om minskad användning av skadliga ämnen. En uppföljning av arbetet för 2025 pågår och kommer att rapporteras under våren.

Miljöförvaltningen har svarat på en remiss från kommunstyrelsen gällande en handlingsplan för att göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad. Förvaltningen godkänner planen men lyfter fram vikten av klimatanpassning i bostäder och stadsmiljö, särskilt med tanke på äldres sårbarhet vid värmeböljor. De vill att staden tydligare ska ta hänsyn till inomhusklimat vid planering av nya bostäder för äldre, för att undvika problem med höga temperaturer som ofta ses i nybyggda lägenheter.

Stockholms stad välkomnar förslaget från Klimat- och näringslivsdepartementet att införa digitala lösningar för tillsynsvägledning och rapportering inom miljöbalkens område. Målet är att förenkla för kommunerna genom att bara behöva rapportera uppgifter en gång till ett gemensamt system, istället för till flera olika myndigheter. Staden betonar dock att det är viktigt att klargöra ansvar för personuppgifter, offentlighet och sekretess, och att göra en grundlig analys av säkerhetsriskerna med den stora mängd data som kommer att lagras centralt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att Stockholm stad ska kunna fortsätta samla in bygg- och rivningsavfall tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag, till exempel en trasig trästol och träspill, på stadens återvinningscentraler och via mobila tjänster. Detta är för att underlätta för invånarna att sortera rätt och minska antalet transporter, vilket bedöms ge ett bättre miljöresultat. Förslaget innebär ett tillägg till stadens avfallsföreskrifter och ska nu skickas till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Miljöförvaltningen har granskat och godkänner den reviderade matstrategin för Stockholms stad, som nu kallas "Stockholms stads matprogram – God mat för hälsa, klimat och miljö". Programmet är en plan för hur staden ska arbeta för att all mat som serveras inom stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorg, ska vara hållbar, hälsosam och klimatsmart. Det handlar också om att inspirera invånarna till att göra mer hållbara matval.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Nämnden redovisar ett överskott på 1,3 miljoner kronor och har arbetat med en rad miljö- och hälsorelaterade frågor. Bland annat har de förstärkt arbetet med att minska förorenade områden och PFAS-ämnen, bekämpat välfärdsbrottslighet och utvecklat system för minskad plastanvändning samt planerat för fler naturreservat.

Liberalerna har föreslagit att Stockholm ska få fler sommargågator och sommartorg från och med sommaren 2025 för att skapa livligare stadsmiljöer. Kulturförvaltningen stöder förslaget eftersom det kan skapa fler platser för kulturella aktiviteter. De betonar att kollektivtrafiken inte får påverkas negativt och att invånare, företag och kulturaktörer ska vara med i planeringen.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms stad startar ett pilotprojekt med "campusskolor". Idén är att skolor, tillsammans med föreningar och civilsamhället, ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som läxhjälp, idrott och kultur i skolans lokaler efter skoltid för att ge barn och unga en trygg och meningsfull fritid. Kulturförvaltningen instämmer i att en trygg fritid är viktig och ser potential i att använda skolor som mötesplatser, men föreslår att man först utvärderar befintliga satsningar som avgiftsfria fritidsklubbar och projektet "Skärholmen Tillsammans" innan ett större pilotprojekt startas.

Stockholms stad reviderar sin matstrategi till ett nytt "matprogram" som ska leda till hälsosammare, klimatsmartare och mer beredskapsfokuserad mat för både invånare och stadens verksamheter. Programmet delas in i två delar: "Hållbara måltider i stadens verksamheter" som fokuserar på skolor, förskolor och äldreomsorg, samt "Matstaden Stockholm" som riktar sig till alla som påverkar invånarnas möjlighet att äta hållbart. Bland annat ska minst 70% av all upphandlad mat vara ekologisk, och för vissa livsmedel, som mejerivaror, är målet 100% ekologiskt. Kulturförvaltningen är positiv till initiativet men påpekar att det kan bli svårt att hitta leverantörer som uppfyller högre krav utan att priserna stiger eller kvaliteten försämras.

Kommunstyrelsen har skickat ut en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad för att Kulturnämnden ska yttra sig. Kulturförvaltningen har granskat ändringarna, som främst handlar om att tydliggöra deras roll inom social inkludering för äldre. Förvaltningen ser att de nya formuleringarna ligger i linje med deras befintliga arbete, bland annat bibliotekens insatser mot digitalt utanförskap och fokus på att motverka ensamhet. Kulturnämnden har inga ytterligare synpunkter utöver vad de tidigare sagt.

Stockholms stadsarkiv presenterar sin verksamhetsberättelse för 2025. Rapporten visar att arkivet har gjort stadens offentliga information mer tillgänglig, bland annat genom att hantera 21 000 förfrågningar om arkivmaterial, vilket är en ökning med nästan nio procent. De har också haft 44 000 besökare i sina lokaler och 99 000 besök på webbplatsen, där det mest efterfrågade är kopior på betyg. Stadsarkivet jobbar även med att digitalisera material och erbjuda programverksamhet för att synliggöra olika gruppers historia, vilket lockade 6 900 besökare under året.

Kulturnämnden har fått Kulturskolans verksamhetsplan för år 2026 presenterad. Planen syftar till att göra Kulturskolan mer känd, tillgänglig och inkluderande för alla barn och unga i Stockholm, oavsett bakgrund eller var de bor. Detta innebär bland annat sänkta avgifter från hösten 2026, satsningar på att nå underrepresenterade grupper som pojkar och unga i vissa områden, samt ett utökat utbud och förbättrad trygghet i verksamheten.

Kulturnämndens arkivutskott har godkänt Stadsarkivets årsberättelse för 2025 och skickar den vidare till kommunstyrelsen. De har också behandlat ett remissvar gällande en handlingsplan för att göra Stockholm till en åldersvänlig stad, vilket nu skickas till kommunstyrelsen. Dessutom informerades utskottet om en kommande resa till Malmö och Köpenhamn för att studera arkivverksamhet.

Kommunfullmäktige har godkänt en ny skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholm. Detta innebär att alla förskolor och skolor nu har en uppdaterad plan för hur skolbiblioteken ska drivas och utvecklas. Den tidigare planen från 2021-2024 upphör därmed att gälla.

Kulturnämnden har godkänt Kulturförvaltningens verksamhetsplan för 2026, som fokuserar på att stärka kulturen för alla stockholmare, särskilt barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Planen innebär bland annat ansökningar om budgetjusteringar på totalt cirka 30,6 miljoner kronor för olika kulturprojekt, inklusive upprustning av Kungsträdgårdens scen och åtgärder för att uppmärksamma högtider. Dessutom beslutades att från 2027 integrera stödet för ungas egna kulturprojekt i en annan stödform för att förenkla administrationen, och ett fyllnadsval gjordes till rådet för funktionshinderfrågor.

Hanna Wistrand (L) har frågat Idrottsnämnden hur staden ser på att idrottsföreningar är med och finansierar nya anläggningar, till exempel via sponsring, Allmänna arvsfonden eller RF SISU Stockholm. Hon undrar också hur staden ser på samarbete med andra kommuner för att finansiera idrottsanläggningar. Idrottsnämnden svarar att de är positiva till att föreningar medfinansierar anläggningar. De har redan samarbete med RF SISU Stockholm och andra kommuner för specialanläggningar. När det gäller sponsring av kommunala anläggningar är det mer komplicerat, men Idrottsnämnden kommer att ta fram riktlinjer för reklam och sponsring på idrottsytor.

Stockholms stad har tagit fram en ny handlingsplan för att bli en mer "åldersvänlig stad", som ersätter den tidigare planen. Målet är att äldre ska kunna bo tryggt och självständigt och ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra. Planen fokuserar på fem områden: delaktighet, samverkan, social inkludering, bostäder/stadsmiljö och kommunikation. Idrottsnämnden är positiv till förslaget och ser det som ett viktigt styrdokument för att stärka samarbetet inom staden och främja äldres hälsa i Stockholm.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska starta ett pilotprojekt med så kallade "campusskolor". Idén är att skolan, tillsammans med föreningar och civilsamhället, ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som läxhjälp, idrott och kultur i skolans lokaler efter lektionstid. Syftet är att ge barn och unga, särskilt de i mellanstadieåldern, en trygg och meningsfull fritid och minska risken att de dras in i destruktiva miljöer. Idrottsförvaltningen delar motionärens uppfattning om vikten av en meningsfull fritid, men anser inte att ett pilotprojekt med campusskolor behövs. De menar att staden redan erbjuder ett stort utbud av fritidsaktiviteter, bland annat genom samarbeten mellan skolor och föreningar, samt specifika initiativ som Järvaligan. Förvaltningen pekar också på att den svenska modellen för föreningsliv skiljer sig från idrottscampus i andra länder och ser en risk att ett sådant projekt skulle skapa en parallell organisation.

Idrottsnämnden har godkänt ett tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen gällande Stockholms stads reviderade matprogram, ”God mat för hälsa, klimat och miljö”. Programmet syftar till att främja hälsosamma och hållbara måltider för att minska miljöpåverkan och förbättra folkhälsan. Idrottsnämnden ser detta som förenligt med sitt uppdrag och betonar vikten av mätbara mål, digitala verktyg för att minska matsvinn, samt ett hälsosamt matutbud vid idrottsanläggningar.

Idrottsnämnden redovisar sin verksamhetsberättelse för 2025 där de bedömer att alla kommunfullmäktiges inriktningsmål har uppfyllts. Rapporten visar att nämnden framgångsrikt har arbetat för att alla barn och unga i Stockholm ska ha tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter, oavsett bakgrund eller var de bor. Särskilda insatser har gjorts för att öka simkunnigheten och för att nå tonårsflickor, unga med funktionsnedsättning och ungdomar i socioekonomiskt svaga områden med riktade aktiviteter och sänkt åldersgräns i gymmen.