Stockholms kommun

Styrelsen beslutade att fastställa attestbehörigheterna enligt den bifogade attestplanen för Kulturhuset Stadsteatern. Attestplanen anger vem som får godkänna utbetalningar och ekonomiska transaktioner.

Styrelsen beslutade att anta fyra handlingsplaner: för hbtqi-personers rättigheter till 2030, nationella minoriteter och samernas rättigheter, romsk inkludering samt en åldersvänlig stad. Planerna ska stärka rättigheter och inkludering för grupperna och bidra till att staden fungerar bättre för människor i olika åldrar.

Styrelsen antog Stockholms Stadshus AB:s finanspolicy för Kulturhuset Stadsteatern AB. Policyn började gälla för bolaget.

Styrelsen behandlade den ekonomiska rapporteringen för perioden till den 31 augusti och fastställde vd:s rapportunderlag för årets andra tertial samt prognosen för helåret 2026. Besökarantalet och intäkterna för Teatern, Marionetteatern, Musiken och Litteratursamtalen var högre än väntat.

Malin Dahlberg rapporterade om verksamhetens aktuella händelser och besöksstatistik. Marionetteaterns festival Pop-up Poppets hade varit välbesökt, medan Parkteatern hade haft färre besökare än året innan; hon informerade också om en tillfällig fristadskonstnär, en kommande cirkusresidens, upphandlingar och följderna av elavbrottet den 26 augusti.

Mötet öppnades och Soppteaterns konstnärlige ledare Andreas T Olsson presenterade teaterns verksamhet och programutbud.

Förskolenämnden beslutade att anta en uppdaterad delegationsordning och att delegera beslutanderätt till de tjänstepersoner som anges som lägsta beslutsnivå. Ändringarna omfattade bland annat tre nya ärendetyper, justerade beslutsnivåer samt tydligare regler för personuppgifter, försäljning av tillgångar och bidrag till arbetsskor; den nya ordningen började gälla den 23 september 2026 och ersatte den tidigare.

Förskolenämnden avslog Förskolan Forskargläntan AB:s ansökan om att driva en fristående förskola med 82 platser på Tenstavägen 101–103 i Järva. Utredningen visade att ägar- och ledningskretsen inte uppfyllde skollagens krav på tillräcklig insikt, och beslutet justerades omedelbart.

Förskolenämnden godkände förvaltningens yttrande över utredningen om en mer likvärdig och språkutvecklande förskola och skickade det vidare till kommunstyrelsen; paragrafen justerades omedelbart. Förvaltningen var i huvudsak positiv till mindre barngrupper, bättre personaltäthet och högre språk- och utbildningskrav, men varnade för kostnader, lokalbrist och ökad administration samt reserverade sig mot att kommunen skulle ansvara för språkbedömningar av barn. Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig till förmån för egna, mer positiva förslag, medan Centerpartiet lämnade ett särskilt uttalande.

Förskoleförvaltningen föreslår att förskolenämnden godkänner fyra gemensamma vägledningar för Stockholms kommunala förskolor: om barn som far illa hemma, sekretess, brott mot barn samt diskriminering och kränkande behandling. Vägledningarna ska hjälpa stadsdelarna och förskolorna att skapa tydliga rutiner, bland annat för orosanmälningar till socialtjänsten, skydd av personuppgifter och akuta brott, så att barn får ett mer likvärdigt skydd i hela staden.

Förskolenämnden föreslås godkänna tertialrapport 2 för 2026 och lämna den vidare till kommunstyrelsen. Rapporten följer upp verksamhet, mål och ekonomi för januari–augusti; arbetet bedöms i huvudsak gå enligt plan, med ett prognostiserat överskott på 10,5 miljoner kronor och en begäran om omslutningsförändring på 1,0 miljon kronor. Ett undantag är att nämnden inte bedömer att den kan erbjuda en plats inom Stockholmsjobb under året.

Förskoleförvaltningen föreslår att förskolenämnden noterar månadsrapporten för juli 2026. Prognosen visar ett överskott på 7 miljoner kronor, främst eftersom färre barn och färre ansökningar har minskat kostnaderna för extra stöd till fristående förskolor och vikarieersättning; antalet Stockholmsbarn i enskild regi beräknas bli 17 240 i stället för budgeterade 18 694.

Myndighetsavdelningen ska lämna muntlig information om bedömningar av negativa följder och konfessionella inslag. Tertialrapport 2, som följer upp verksamheten under årets andra tertial, kommer också att behandlas.

Stockholms Stadshus AB:s styrelse beslutade att anta nya riktlinjer för barnhälsa, barns rättigheter och jämställdhet fram till 2030 och gav koncernens dotterbolag i uppdrag att också anta dem. Skolfastigheter i Stockholm AB fick dessutom i uppdrag att anta ett funktionsprogram för förskolelokaler. De tidigare programmen för barns rättigheter och jämställdhet från 2018–2022 upphörde att gälla.

Styrelsen lade stadsledningskontorets riskrapporter till handlingarna, utan att fatta något annat beslut om månadsrapporten. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet varnade i ett särskilt uttalande för att koncernens externa upplåning närmade sig 87 miljarder kronor och att den beräknade räntekostnaden översteg 3 miljarder kronor; de efterlyste minskad skuldsättning och tydligare prioriteringar av investeringar.

Kommunfullmäktige beslutade att socialnämnden ska ansvara för Stockholms kommuns hyresgarantier för barnfamiljer och godkände nya regler för hur garantierna ska hanteras. Garantin kan omfatta sex månadshyror i två år för hushåll som har råd med hyran men annars har svårt att få ett förstahandskontrakt, och socialnämnden får uppdatera reglerna vid behov.

Interpellationen frågar hur Stockholm ska införa regeringens aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd från den 1 juli 2026. Omkring 3 800 personer kan beröras, varav cirka 2 400 inte är inskrivna på Jobbtorg, och frågor ställs om vilka aktiviteter som ska erbjudas, hur de ska leda till arbete eller studier och när aktiviteter ska avslutas om de inte fungerar.

Interpellationen tar upp vård och stöd till barn och unga som inte kan bo kvar hemma. Andréa Hedin (M) frågar bland annat varför Stockholm ger färre insatser per barn och oftare öppna insatser än Göteborg och Malmö, om barn med stora behov riskerar att få för lite stöd samt hur den nya socialtjänstlagen kan påverka insatserna.

Jonas Naddebo (C) ställer frågor till trafikborgarrådet Lars Strömgren om varför det blivit svårare att få till nya bastur och bastuflottar i Stockholm. Interpellationen tar bland annat upp att två av tre bygglovsansökningar för bastur sedan 2022 uppges ha fått avslag, samt efterlyser enklare regler, tydligare processer och likabehandling av kommunala, privata och idéburna initiativ.

Ärendet föreslås anmälas med sex remissvar från Stockholms Stadshus AB. De handlar bland annat om att bevara Hovet för ishockey, göra stadens konstsamling mer tillgänglig, utveckla stadens kulturstrategi, skapa tillfälliga ytor för större bouleturneringar och öka kulturens finansiering; dessutom kommenteras föreslagna ändringar av trafikbullerreglerna som påverkar bostadsbyggande.