Stockholms kommun

Denna rapport godkänner Stockholms stads finansiella månadsrapport för december 2025. Rapporten visar stadens ekonomiska ställning, inklusive lån, placeringar och garantier. Vid slutet av 2025 uppgick stadens externa lån till 84,7 miljarder kronor, en ökning under året, och betalningsberedskapen var god med 20,1 miljarder kronor tillgängliga. Stockholms stad behåller sitt höga kreditbetyg AAA tack vare god kostnadskontroll och förväntade skatteintäkter, vilket ger fördelaktiga lånevillkor. Prognosen för 2026 visar en fortsatt ökning av lånen, främst på grund av stora investeringar i infrastruktur, vatten och avfallshantering samt bostadsbyggande.

Den här agendapunkten är en redovisning av beslut som fattats via delegation mellan den 18 oktober och 16 december 2025. Det inkluderar en mängd ekonomiska beslut som rör förvaltning av budgetar, avrop i inköpssystemet Agresso, och direktupphandlingar för bland annat juridiskt stöd och designprodukter med Stockholmsmotiv.

Stockholms stad ger synpunkter på hur en miljökonsekvensbeskrivning för det nya åtgärdsprogrammet för vatten 2027–2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt ska avgränsas. Staden vill att man tydligare inkluderar hushållningen med mark och vatten, samt förhållandet till Stockholms stads planering för 140 000 nya bostäder till 2035. Detta för att balansera miljökraven med behovet av nya bostäder. Staden vill även att nya åtgärder för dricksvattenkvalitet, som kommer från ett reviderat EU-direktiv, ska belysas gällande påverkan och resurser.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska höja ambitionen för elektrifiering, utreda hur takten kan ökas med konkreta åtgärder, och avsätta pengar i budgeten för detta. Detta menar de är avgörande för att nå stadens klimatmål och förbättra luftkvaliteten. Kommunstyrelsen anser dock att stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030 redan omfattar dessa åtgärder och att elektrifieringsarbetet är väl integrerat i stadens verksamheter, men konstaterar att Liberalernas agerande i regeringen minskar incitamenten för elektrifiering i stort.

Regeringen har föreslagit en svensk kulturkanon med 100 verk och företeelser. Stockholms stad är kritisk till förslaget och anser att politiker inte bör välja ut kultur för invånarna, då det riskerar att styra kulturlivet och minska utrymmet för nya uttryck. Moderaterna och Sverigedemokraterna i Stockholm stöder dock en kulturkanon och menar att den kan stärka bildning och gemenskap genom att lyfta fram verk som format Sverige, och vill att den ska göras digitalt tillgänglig.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att alla förskolebarn med autism ska få likvärdiga och samordnade stödinsatser, baserade på Socialstyrelsens rekommendationer om tidiga beteendeinriktade insatser. De menar att tillgången till dessa insatser varierar idag, där bara sex av elva stadsdelar godkänner dem, vilket skapar ojämlikhet beroende på var barnet bor. Kommunstyrelsen menar dock att liknande samverkansavtal och pågående insatser redan finns för att stödja barn med särskilda behov, och att staden arbetar med att stärka samverkan och ta fram nya riktlinjer för att öka likvärdigheten. De poängterar också att förskolan har ett pedagogiskt ansvar, medan regionen har det behandlande ansvaret, och att kommunen inte kan ställa samma krav på fristående förskolor som på kommunala.

Nike Örbrink (KD) föreslår att fler vårddjur, som hundar och katter, ska införas på Stockholms äldreboenden. Detta för att de har positiva effekter på de äldres välmående, minskar ensamhet och stress, särskilt för personer med kognitiv svikt. Majoriteten i kommunstyrelsen och äldreförvaltningen ser positivt på förslaget och arbetar redan med att öka inslaget av vårddjur, men lyfter fram utmaningar som tillgång till utbildade djur och förare samt behovet av tydliga rutiner för hygien och allergier.

Stockholms stad har svarat på en remiss från Justitiedepartementet om EU:s migrations- och asylpakt. Promemorian (Ds 2025:30) föreslår hur svensk lag ska anpassas till nya EU-regler för asyl och migration. Förslagen bedöms inte medföra nya obligatoriska uppgifter eller ekonomiska kostnader för kommunerna, då ansvaret för asylmottagandet ligger på staten.

Socialstyrelsen föreslår ändringar i sina allmänna råd för att anpassa dem till den nya gymnasiereformen Gy25, som trädde i kraft 1 juli 2025. Detta påverkar kraven på utbildning för personal som arbetar med äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Ändringarna innebär att referenser till gymnasiekurser nu blir till ämnen med nivåer, samt att en ny yrkesutbildning för personal inom funktionshinderområdet inkluderas.

Boverket föreslår nya regler för hur byggnaders energiprestanda ska klassas, vilket påverkar alla byggnadsägare. Det införs en ny toppklass, A0, för så kallade nollutsläppsbyggnader, som är extremt energieffektiva och inte använder fossila bränslen. Detta innebär att energideklarationer får ett nytt utseende och att kraven för att klassas som A0, bland annat att byggnadens system ska kunna anpassa energianvändningen efter externa signaler, börjar gälla den 25 maj 2026.

Justitiedepartementet har föreslagit att fastighetsgränser ska kunna fastställas med koordinater istället för dagens registerkartor, vilket ses som mer pålitligt. Stockholms stad, som både fastighetsägare och myndighet, berörs av förslaget som väntas effektivisera stadsbyggnadsprocessen och det kommunala arbetet. Förslaget, som innebär små administrativa kostnader för staden, föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

EU-kommissionen föreslår att en ny Europeisk konkurrenskraftsfond (EKF) ska inrättas från år 2028. Syftet är att samla flera befintliga EU-program inom bland annat forskning, innovation, digitalisering, energi, klimat och säkerhet för att stärka EU:s konkurrenskraft genom mer samordnade investeringar. Stockholms stad har ombetts att yttra sig över förslaget.

Kommunstyrelsen har godkänt sin verksamhetsplan och budget för 2026 på 862,1 miljoner kronor. Planen fokuserar på att stärka välfärden, öka tryggheten, påskynda klimatomställningen och ta ansvar för stadens ekonomi. Oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet med egna förslag och betonade bland annat skattesänkningar, kärnuppgifter, förbättrat företagsklimat och trygghetsarbete.

Stockholms stad har svarat på ett remissförslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gällande nya regler för att rapportera cyberincidenter och informationsskyldighet. Detta är en del av en ny cybersäkerhetslag som syftar till att förbättra skyddet mot cyberattacker i viktiga samhällsfunktioner och hos företag. De nya reglerna innebär att myndigheter, kommuner och regioner, samt vissa företag, måste rapportera allvarliga cyberincidenter snabbt, vilket ska leda till ökad cybersäkerhet och minskade kostnader för incidenter.

Stockholms stad har svarat på en remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) angående nya regler för cybersäkerhet. Dessa regler kommer att påverka hur staden och andra organisationer måste skydda sin digitala information och sina system för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar även vid cyberattacker eller störningar. För invånarna innebär detta ett ökat skydd för viktiga digitala tjänster, men det kan också leda till vissa kostnader för kommunen att uppfylla de nya säkerhetskraven.

Kommunstyrelsen har beslutat att förlänga Charlotte Goliaths anställning som förvaltningschef för Serviceförvaltningen. Hon kommer att fortsätta sin tjänst från mars 2026 till februari 2031. Löne- och anställningsvillkor kommer att beslutas av stadsdirektören.

Två liberala politiker, Sara Svanström och Elin Hjelmestam, föreslår att Stockholm ska utreda och införa högre parkeringsavgifter för fossildrivna fordon för att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten. Staden har svarat att detta inte är möjligt med dagens lagstiftning, men att man driver på för en lagändring för att kunna införa sådana differentierade avgifter. Liberalerna menar att motionen är en viktig signal till regeringen för att påskynda en lagändring.

Europeiska kommissionen har föreslagit en ny förordning för att förbättra hur EU-budgetens pengar följs upp och utvärderas. Målet är att förenkla dagens komplicerade system, öka transparensen och säkerställa att pengarna används effektivt och bidrar till EU:s mål, till exempel inom miljö och jämställdhet. Stockholms stad har ombetts att yttra sig om förslaget, som bland annat innebär en gemensam webbportal där medborgare enkelt kan se hur EU-pengar används och vilka resultat de ger.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion om att Stockholm ska arbeta mer med att installera gröna tak på nya och befintliga fastigheter. Han vill att gröna tak ska vara standard vid nybyggnationer där staden är byggherre, att staden inventerar och installerar gröna tak på befintliga kommunala fastigheter, samt att staden ska hjälpa privata fastighetsägare att installera gröna tak. Miljöförvaltningen ser positivt på intentionen att öka antalet gröna tak men anser att man inte bör peka ut gröna tak som en generell standardlösning utan istället fokusera på bredare naturbaserade lösningar. De menar att åtgärder bör väljas utifrån platsens och projektets förutsättningar, då andra lösningar ibland kan ge större nytta. Dock är förvaltningen positiv till att underlätta för privata fastighetsägare som vill anlägga gröna tak.

Liberalerna har frågat Kommunstyrelsen hur Stockholms stad jobbar för att stoppa organiserad brottslighet inom avfallshantering, eftersom den leder till miljöförstöring och stora kostnader. Miljöförvaltningen svarar att de redan bedriver tillsyn över avfallshantering genom både planerade och oanmälda kontroller, särskilt av farligt avfall och schaktmassor. De samarbetar också med bland annat Polisen för att upptäcka och motverka avfallsbrott.