Stockholms kommun

Stockholms stad ska yttra sig över ett statligt förslag om hur AI-förordningen ska införas i Sverige senast i augusti 2026. Staden är positiv till förslaget, men anser att utredningen inte tillräckligt har belyst konsekvenserna för kommunerna, särskilt när det gäller tillsyn av AI-system inom högriskområden som utbildning och vård. Staden vill även att kommunernas roll som innovatörer och utvecklingspartner tydliggörs.

Regeringen vill införa en ny lag för hur Skatteverket ska förmedla post till personer med skyddade personuppgifter, som exempelvis de som flytt från våldsamma relationer eller vittnat mot kriminella. Detta förslag syftar till att göra postförmedlingen säkrare och effektivare för dessa utsatta grupper. Stockholms stad är positiv till förslaget, men vill se ett förtydligande som säkerställer att även kommunala myndigheter kan använda tjänsten och att fysisk postförmedling inte ersätts av digitala lösningar.

Liberalerna föreslår att staden börjar planera för en Stockholmsutställning 2030, liknande den banbrytande utställningen 1930. Utställningen skulle fokusera på arkitektur, design och stadens utveckling, både historiskt och framåt. Stadens majoritet har redan lagt en budget för att utreda förutsättningarna för en sådan utställning, och arbetet pågår med att involvera näringslivet och civilsamhället.

Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna en ny biblioteksplan, "Mer relevant än någonsin", som ska gälla de kommande fyra åren. Planen fokuserar på att utveckla biblioteken från att vara platser med bara böcker till att bli mer levande, samhällsviktiga mötesplatser som är tillgängliga i hela staden och där invånarna kan vara delaktiga. Detta innebär bland annat en gemensam boksamling för alla Stockholmsbibliotek, utökad medborgarservice och etablering av större så kallade nodbibliotek för att erbjuda ett bredare utbud, samtidigt som de lokala biblioteken får längre öppettider.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms tre kommunala bostadsbolag – Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem – slås ihop för att öka effektiviteten, spara pengar och bygga fler bostäder. En sammanslagning skulle bland annat kunna effektivisera byggprocesser och fastighetsförvaltning. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och bostadsbolagen själva anser dock att en utredning inte behövs. De menar att bolagen redan arbetar med att effektivisera och samarbeta, samt att en sammanslagning skulle kunna bli för stor att styra och möta juridiska hinder. De föreslår därför att motionen avslås, även om Centerpartiet reserverar sig mot beslutet.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram ett förslag om att Stockholm ska införa en "idrottsnorm". Det betyder att staden tidigt ska planera in idrottsytor som hallar och planer när nya områden byggs, till exempel i Frihamnen och Slakthusområdet, för att undvika att de prioriteras bort. Många idrottsförbund stöder förslaget och menar att bristen på idrottsytor i Stockholm är akut och leder till sämre träningsmöjligheter och att idrottare lämnar staden. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att inkludera idrott i stadsplaneringen genom en strategi för idrottsanläggningar och att ytterligare uppdrag inte behövs, även om man delar ambitionen om att idrotten ska få plats.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm stad ska undersöka hur man kan erbjuda simundervisning till nyanlända vuxna, bland annat genom samarbete med SFI (Svenska för invandrare) och lokala idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten och underlätta integrationen i föreningslivet. Även om det finns praktiska och juridiska hinder, ser förvaltningarna positivt på att förbättra simkunnigheten hos nyanlända. Regeringen arbetar med ett förslag där SFI-lärare ska informera om var vuxna kan lära sig simma.

Regeringen har tillsatt en kommission som ska analysera hur produktiviteten i svenskt näringsliv och offentlig sektor kan höjas, med syfte att öka tillväxten och effektiviteten. Kommissionen har presenterat två delbetänkanden med förslag som nu skickats på remiss till Stockholms stad. Staden välkomnar en översyn men kritiserar att analyserna är för ytliga och avstyrker flera förslag, till exempel begränsningar av det kommunala planmonopolet, marknadshyror och skattesänkningar för höginkomsttagare.

Detta ärende handlar om Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB) ekonomiska månadsrapporter för november och december 2025. Rapporterna visar att bolagets resultat överstiger budgeten, främst på grund av försäljning av fastigheter. Vissa projekt för nya skolor och förskolor har avbeställts av hyresgästerna, men generellt sett uppnås målen för drift- och administrationskostnader.

Denna agenda handlar om flera ärenden som rör SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB). Dels handlar det om remissvar gällande nationella system för att hantera bygglovsärenden och fastighetsbildning, där SISAB vill se en effektivare och enhetligare process men varnar för att lokalkännedomen kan minska. Dels yttrar sig SISAB kring en motion om att alla fotbollsplaner i Stockholm ska ha tillgång till toaletter och större planer även omklädningsrum, där SISAB planerar att utöka tillgängligheten genom att öppna fler idrottslokaler utanför skoltid. Slutligen innehåller agendan även finansiella månadsrapporter för november och december 2025 för SISAB.

Stadsrevisionen har granskat hur SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) sköter underhållet av skolfastigheterna. Granskningen visar att SISAB i stort sett säkerställer att underhåll utförs, med tydliga planer och processer. Dock har SISAB historiskt inte använt alla budgeterade medel för ersättningsinvesteringar, men de arbetar sedan 2023 med att förbättra styrningen för att utnyttja budgeten fullt ut, vilket har gett resultat under 2025.

SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) presenterar sitt preliminära årsbokslut för 2025. Bolaget, som förvaltar förskolor och skolor i Stockholm, redovisar ett resultat på 14,4 miljoner kronor efter finansnetto, och investeringar på 1 250 miljoner kronor. De har också uppnått sitt mål att minska energianvändningen med 10 procent ett år tidigare än planerat, samt förbättrat tryggheten på skol- och förskolegårdarna.

Socialförvaltningen i Stockholm avvisar en ansökan om bidrag från föreningen "Barn av sin stad". Föreningen, som vill erbjuda psykosocialt stöd till barn och ungdomar i utsatta områden, uppfyller inte stadens krav för bidrag. Bland annat brister föreningens verksamhetsberättelse och ekonomiska dokumentation, och dess styrelse uppfyller inte krav på demokratisk struktur och jäv.

Protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 22 januari 2026 behandlar flera viktiga frågor för personer med funktionsnedsättning. Bland annat diskuterades en årsrapport som visar på både framsteg och brister i arbetet med barns delaktighet och sysselsättningsinsatser inom socialpsykiatrin. Rådet har också lämnat synpunkter på utvecklingen av den digitala ansökningstjänsten ASoS för stöd och service, samt föreslagit att SIP-möten (samordnade individuella planeringsmöten) ska göras mer klientcentrerade och hållas digitalt eller i hybridformat.

Socialförvaltningen stödjer förslaget om en ny boendeplan för personer med särskilda behov (SoL och LSS) och stödboende för åren 2025-2035. Planen godkändes av Kommunstyrelsen den 17 december 2025. Detta syftar till att säkerställa tillräckligt med anpassade bostäder och stöd för dessa grupper i Stockholm.

Den här rapporten visar att under tredje kvartalet 2025 fanns det 151 obesvarade beslut om stöd till funktionshindrade (LSS) och 115 obesvarade beslut om socialtjänst (SoL) i Stockholm. De vanligaste orsakerna till att beslut inte verkställs är att det saknas lediga platser, till exempel bostäder eller daglig verksamhet, eller att personen själv tackar nej till erbjudanden eller har specifika önskemål.

Socialnämnden i Stockholm beslutar att vissa tjänstepersoner vid Socialjouren får rätt att begära hjälp av polisen. Det handlar om att få polishjälp vid omhändertaganden av unga och missbrukare (enligt LVU och LVM), samt för att genomföra beslut om skyddat boende för barn som behöver det. Detta för att de som arbetar med individ- och familjeomsorgen ska kunna agera snabbt i akuta situationer. Stadsdelsnämnderna ska sedan fatta liknande beslut.

Socialförvaltningen i Stockholm föreslår att socialdirektören får rätt att snabbt fördela statliga pengar som staden får för olika sociala insatser under 2026. Detta ska underlätta för stadsdelarna att snabbt få tillgång till bidragen. Förvaltningen har under 2025 samordnat ansökningar och rekvirerat över 174 miljoner kronor i statsbidrag för områden som förebyggande socialtjänst, brottsförebyggande arbete, barn- och ungdomsvård samt insatser för att motverka hemlöshet.

Socialnämnden har granskat hur stadsdelsförvaltningarna i Bromma och Hässelby-Vällingby hanterar personer som länge fått ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet. Granskningen visar att dessa personer ofta har komplexa problem som inte löses med standardiserade insatser. Det behövs mer individanpassat stöd, bättre samordning med sjukvården och andra myndigheter, samt mer fokus på barns situation i dessa familjer.

Socialnämnden har fått i uppdrag att ta fram nya, enhetliga riktlinjer för hur platser på särskilda boenden för vuxna med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa förmedlas. Syftet är att alla ska behandlas lika och få ett rättssäkert beslut när de söker en boendeplats. De nya riktlinjerna ska också förtydliga ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna och hur valfrihetssystemet fungerar vid val av boende.