Stockholms kommun

Moderaterna har föreslagit att anställda i Stockholms stad ska kunna få tjänstledigt för att bli familjehem, och att staden kontinuerligt ska marknadsföra möjligheten. Detta för att minska bristen på familjehem och därmed antalet barn som placeras på HVB-hem, där kvaliteten ofta ifrågasätts. Förslaget hänvisar till Karlskrona kommun som ett föredöme, där kommunanställda kan få tjänstledigt för samma syfte.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas närmare forskning. De vill inrätta en "forskningshubb" där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans på socialkontoren för att förbättra kvaliteten och utvärdera insatserna, liknande akademiska vårdcentraler. Staden och Stockholms universitet delar vikten av forskning men anser att befintliga, mer flexibla samarbetsformer fungerar bra och att en forskningshubb inte behövs. Istället vill de fokusera på att förbättra digitala system för datainsamling och analys inom socialtjänsten.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska inventera alla skolgårdar och rusta upp dem för att göra dem tillgängliga för alla barn, föräldrar och personal, särskilt de med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret menar att det redan görs liknande arbete, medan Utbildningsnämnden ser positivt på en inventering men framhåller att det kräver budgeterade resurser. Socialnämnden och Funktionsrätt Stockholms stad stöder också förslaget att göra utemiljöerna mer inkluderande.

Jan Jönsson (L) föreslår att ansvaret för kostnader för bland annat nya inpasseringssystem och förbättringar av arbetsmiljön i skolor, som ventilation och ljudisolering, ska flyttas från skolorna till fastighetsägaren SISAB. Detta för att säkerställa att alla skolor har en grundläggande säkerhetsstandard och god arbetsmiljö, oavsett deras egen ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiv till att flytta kostnaden för inpasseringssystem till SISAB och en översyn av avtalet pågår, men menar att för många flyttade kostnader kan öka hyrorna och minska pengar till undervisning.

Stockholms stad ska svara på Boverkets rapport om att införa en nationell standard för hur ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL) klassificeras. Staden är positiv till en gemensam, obligatorisk klassificering för att öka transparensen och effektiviteten i bygglovsprocessen, men avråder från ett nationellt ärendehanteringssystem på grund av oro för informationssäkerhet och kommunalt självstyre. Kostnader för nya statliga krav ska finansieras av staten.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska införa en ”bygglovsrobot” för att automatisera handläggningen av enklare tillstånd och därmed korta handläggningstiderna för både företag och privatpersoner. Förslaget inkluderar även att utreda vilka andra tillståndsprocesser som kan automatiseras. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att digitalisera och effektivisera tillståndsprocesser, men Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna reserverar sig och anser att förslagen bör antas för att skynda på arbetet.

Stockholms stad avstyrker förslaget om en ny organisation för fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98). Utredningen, som granskats av bland annat stadsledningskontoret, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret, föreslår att Lantmäteriet får ett tydligare statligt ansvar för bland annat utbildning och tekniska system. Stadens förvaltningar menar att förslaget riskerar att försämra stadens stadsutvecklingsprocess och lokala hänsyn, samt att det sannolikt leder till att Stockholms kommunala lantmäteri måste upphöra.

Två liberala politiker, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att Stockholm ska införa en modell där byggföretag kan dela upp betalningen för detaljplaner över tid istället för att betala allt i början. Tanken är att detta ska hjälpa byggföretagen, särskilt mindre aktörer, att lättare hantera kostnaderna under lågkonjunkturer och därmed öka byggtakten i staden. Staden avstyrker motionen och anser att den nuvarande modellen med löpande fakturering redan ger god transparens och förutsägbarhet. Dessutom menar staden att planavgifterna är en liten del av de totala kostnaderna för byggprojekt och att nedgången i bostadsbyggandet främst beror på bredare samhällsekonomiska faktorer, inte stadens avgifter.

Trafikverket har föreslagit ändringar i hur områden som är viktiga för transporter klassas som riksintresse. Stockholms stad tycker det är bra att reglerna ses över, men är kritiska till att de inte får vara med och påverka tidigare i processen. Staden vill säkerställa att riksintressena inte hindrar utvecklingen av nya bostäder och arbetsplatser, särskilt i områden som Norra Djurgårdsstaden och kring Bromma flygplats. Staden vill också se över och eventuellt minska riksintressena i Frihamnen och vid Masthamnen/Stadsgården för att möjliggöra stadsutveckling.

Kommunstyrelsen har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Rapporten visar på ett ekonomiskt överskott på 99,5 miljoner kronor, främst på grund av lägre kostnader för politiker och vakanta tjänster. Dessutom har 94,6 miljoner kronor ombudgeterats för rotel- och partikansliernas verksamhet till 2026, och 93,8 miljoner kronor har godkänts för IT-utveckling och beredskapsåtgärder. Liberalerna och Centerpartiet kritiserar dock rapporten för att inte fullt ut spegla verkliga utmaningar inom skola, socialtjänst, trygghet och bostadsbyggande.

Stockholms stad gör en avstämning av budget och mål för 2026 för att se till att de olika nämndernas och bolagens planer stämmer överens med kommunfullmäktiges övergripande mål. Det handlar om att säkerställa att ambitionerna är tillräckligt höga för att uppnå stadens mål, särskilt inom områden som välfärd, trygghet och klimatomställning, trots en svår ekonomisk tid med minskade statsbidrag.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bli en teststad för självkörande bilar, i samarbete med företaget Waymo. Syftet är att samla kunskap om teknikens potential och risker i Stockholms stadsmiljö, med fokus på säkerhet, klimatnytta och minskad trängsel. Kommunstyrelsen, Trafiknämnden och flera stadsdelsnämnder är dock inte positiva till förslaget. De anser att staden redan följer utvecklingen via internationella nätverk och att det saknas svensk lagstiftning. De vill avvakta vidare utredningar från myndigheter innan nya pilotprojekt inleds, särskilt då Tesla nyligen fick avslag på en liknande ansökan på grund av belastning på infrastrukturen och risker för allmänheten.

Stockholms stad ska svara på Justitiedepartementets förslag att skärpa försörjningskravet vid anhöriginvandring. Stadsledningskontoret avråder från de nya förslagen och menar att de riskerar att motverka integrationen och leda till mer lidande för nyanlända och deras barn. De bedömer också att det kan öka behovet av socialtjänstens insatser. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig och vill att staden ska tillstyrka förslagen för att stärka egenförsörjningen och minska utanförskap.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidor, cykel och parasport. Syftet är att skapa en tillgänglig träningsmiljö året runt, särskilt för barn och unga, paraidrottare och Vasaloppsåkare. Kommunstyrelsen anser att behovet av fler idrottsytor är stort och att idrottsförvaltningen redan för en dialog med Stockholms skidförbund om en sådan bana. Stadsledningskontoret menar att förslaget ligger i linje med befintliga uppdrag att öka antalet idrottsanläggningar. Därmed föreslås att motionen besvaras, vilket betyder att man inte behöver starta en ny utredning, utan det befintliga arbetet fortsätter.

Liberalerna, genom Hanna Wistrand, föreslår att Stockholm stad inför ett särskilt stöd till idrottsföreningar som drabbas av stängda idrottsanläggningar under renoveringar. De vill också att en långsiktig plan tas fram för att öka tillgången till idrottsanläggningar, exempelvis genom tillfälliga byggnader eller subventioner till privata anläggningar. Staden anser dock att befintliga stöd och evakueringslösningar är tillräckliga och att det är svårt att rättvist fördela ett sådant stöd, då man redan arbetar med att förstärka föreningsstöden och har en strategi för idrottsanläggningar som uppdateras.

Stockholms stad svarar på ett förslag från Konkurrensverket om att ändra reglerna för offentlig upphandling. Konkurrensverket vill göra det lättare för myndigheter att neka anbud som verkar orimligt låga och oseriösa. Staden stödjer flera av förslagen, men invänder mot att införa en fast gräns för när ett anbud alltid måste utredas och att det ska vara obligatoriskt att förkasta onormalt låga anbud i vissa enklare upphandlingar.

Stockholms kommunstyrelse har yttrat sig över Energimarknadsinspektionens förslag om ett nytt regelverk för gasmarknaden. Förslaget innebär att nuvarande lagstiftning för naturgas ersätts med en ny gasmarknadslag och -förordning som också omfattar biogas och vätgas. Syftet är att underlätta övergången till förnybara och koldioxidsnåla gaser för att nå EU:s klimatmål till 2050, vilket Stockholms stad ser positivt på då det stöder stadens mål att vara klimatpositivt till 2030.

Två centerpartister föreslår att Stockholms stad ska börja frystorka överbliven mat från skolor och äldreboenden för att minska matsvinnet och stärka stadens beredskap vid kriser. De vill att man utreder möjligheten att införa detta i stadens verksamheter och startar ett pilotprojekt i några skolor, samt att ett kommunalt krislager med frystorkad mat etableras. Kommunstyrelsen svarar att det redan pågår ett aktivt arbete med att minska matsvinnet och bygga upp beredskapslager för livsmedel i skolor och andra verksamheter, och ser inget behov av ytterligare utredningar eller pilotprojekt, delvis på grund av höga investeringskostnader för frystorkningsutrustning.

Äldrenämnden har anmält flera beslut som fattats av chefer inom förvaltningen. Bland annat har avtal sagts upp med vårdgivaren Guldhjärtat Omsorg och Rehabilitering AB, och ett beställningsstopp har införts. Dessutom har Birgittas hemtjänst AB fått avslag på sin ansökan att få bedriva hemtjänst i Stockholms stad, ett beslut som nu överklagats till förvaltningsrätten. Ett nytt avtal har också godkänts för en vårdgivare enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem).

Denna handling är en anmälan av protokoll från Funktionshinderrådets möten den 22 januari och den 12 februari 2026. Vid mötena diskuterades bland annat Stockholms stads roll som modellkommun för funktionshinderspolitik, LSS-kolloverksamheten och utvecklingen av en digital ansökningstjänst för stöd och service. Rådet lyfte frågor om barns delaktighet, tillgänglighet till teckenspråkigt kollo och behovet av tydligare information om insatser.