Södermalm

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att förse kommunala förskolor och skolor med vattenkannor med Stockholms stads logotyp. Förvaltningen var positiv till förslaget för förskolorna och beslutade att skicka ut vattenkannor till dessa, samt till fem parklekar, i maj månad i samband med ett solrosprojekt. Däremot kunde förvaltningen inte agera för skolorna utan skickade förslaget vidare till utbildningsförvaltningen för hantering.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att rusta upp Södermalmsallén vid korsningen Fatburs Brunnsgata, där marken har sjunkit och skapat fallrisker. Stadsdelsförvaltningen meddelade att de saknar budget och kompetens för att åtgärda sättningarna själva, men har vänt sig till trafikkontoret för hjälp med att utreda och planera åtgärder, inklusive en geologisk undersökning. Förvaltningen hoppas kunna utjämna marken och se över alléns utformning och växtlighet när finansiering finns, och trafikkontoret undersöker även möjligheten att installera dekorativ belysning i träden under vintern 2026-27.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att effektivisera träningstider för äldre barn på Södermalms fotbollsplaner. Förvaltningen avslog förslaget att använda spontanbollplaner för klubbverksamhet eftersom dessa ska vara tillgängliga för alla och olika aktiviteter. Delen av förslaget som handlade om att uppmana fotbollsklubbarna att effektivisera träningstider och fördela tiderna rättvisare skickades vidare till idrottsnämnden, då detta inte faller inom stadsdelsnämndens ansvar.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att köpa fastigheten Tantogatan 75, även känd som Molitors malmgård, för att etablera ett romskt kulturhus. Förvaltningen var positiv till idén men konstaterade att de inte äger fastigheter och därmed inte kan köpa den. Frågan om hur driften skulle organiseras lämnades obesvarad, men förvaltningen fortsätter att arbeta med romsk inkludering enligt stadens program för mänskliga rättigheter och handlingsplanen för romsk inkludering 2030.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade 18 medborgarförslag som inkom under mars 2026. Nämnden beslutade att skicka sju förslag vidare till förvaltningen för beredning, exempelvis angående en ny hundrastgård på östra Södermalm och utökat alkoholförbud i Södermalmsallén. Fem förslag, som önskemål om skyltar för båtavgångar i Luma och Barnängsbryggan samt bättre skalskydd för skolor, skickades vidare till andra nämnder eftersom de låg utanför stadsdelsnämndens ansvarsområde, medan två redan hade hanterats som synpunkter av förvaltningen eller trafiknämnden, bland annat ett förslag om bänkar av trädstammar på Hornstulls strand.

Kulturnämnden godkände kulturförvaltningens förslag att inte inrätta ytterligare en plattform för tillfällig konst vid Slussen, då två liknande projekt redan planeras i närområdet. Istället föreslog förvaltningen att den tomma statysockeln vid Slussen skulle kunna användas för ett permanent konstverk, förutsatt att särskilda medel tillförs för detta. Niclas Peyron (L) reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen om tillfällig konst.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Hanna Wistrand (L) och Mikael Peterson (C) om ett helhetsgrepp för Zinkensdamms idrottsplats (IP). Detta innebär att en plan för att utveckla Zinkensdamms IP har behandlats och ett svar har lämnats till de politiker som tog initiativet.

Fastighetsnämnden får rätt att utreda framtiden för Eriksdalsbadet, som är Sveriges nationalarena för simidrott. Utredningen, som får kosta upp till 25 miljoner kronor, ska titta på tre alternativ: totalrenovering, totalrenovering med flytt av nationalarenan, eller nybyggnation. Detta ska ligga till grund för ett beslut om hur badet långsiktigt ska utvecklas för allmänheten och föreningslivet, med hänsyn till anläggningens nuvarande brister och höga besöksantal.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB beslutade att ge sin verkställande direktör (VD) i uppdrag att teckna en överenskommelse med exploateringsnämnden angående den nya detaljplanen för Tullhusen på Skeppsbron. VD fick också befogenhet att göra mindre ändringar i avtalet. Detta beslut innebär att arbetet med att utveckla området vid Tullhusen fortsätter.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB har godkänt budgetunderlaget för år 2027, inklusive en inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett sammanträde den 17 april 2026.

Stockholms stad planerar en omfattande renovering och ombyggnad av den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten Pelarbacken Större 4 på Götgatan på Södermalm. Byggnaden, som inrymmer bland annat föreningen Södergården, Söderbokhandeln och två andra butiker, är i dåligt skick och behöver åtgärdas för att uppfylla moderna krav på brandskydd och tillgänglighet. Renoveringen beräknas vara klar under andra kvartalet 2028. Efter renoveringen kommer kulturnämnden vara förstahandshyresgäst för de ytor Södergården använder och sedan hyra ut dem i andra hand till föreningen.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att starta en språkskola för barn i förskoleklass upp till årskurs 3 med grav språkstörning. Syftet är att barnen ska få en bättre start i grundskolan och kontinuitet i det språkutvecklande stödet, liknande det som finns i dagens språkförskolor. Kommunstyrelsen har svarat att man delar uppfattningen om vikten av tidiga insatser, men anser att en separat språkskola inte behövs eftersom skolor redan har tillgång till stöd, exempelvis genom ett kompetensnav på Eriksdalsskolan och genom samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Flera organisationer som Attention Stockholm och Logopedförbundet stöder dock förslaget om en språkskola.

Kommunfullmäktige godkände Familjebostäders plan för en omfattande ombyggnation av fastigheten Draget 1 på Södermalm, som omfattar 178 bostäder och tolv lokaler. Projektet, som bland annat innebär stambyte, nya badrum, köksåtgärder och ytskiktsrenovering, beräknas kosta 434 miljoner kronor och ska vara färdigt under tredje kvartalet 2030. Hyresgästerna, som evakueras under renoveringen, erbjöds tre olika renoveringsnivåer och hade tidigare överklagat beslutet till Hyresnämnden och Hovrätten, vilka båda godkände Familjebostäders åtgärder.

Therese Lindström (M) har ställt frågor till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om det kraftigt försämrade trafikläget i södra Stockholm. Hon kritiserar att flera stora vägarbeten, som påverkar Skansbron, Gullmarsplan och Johanneshovs trafikplats, utförs samtidigt, vilket skapar långa köer och ökade utsläpp. Lars Strömgren svarar att totala störningar inte kan undvikas vid infrastrukturutveckling, men att trafikkontoret arbetar intensivt med samordning och ställer höga krav på arbetsmiljö och framkomlighet. Enkelriktningen av Skansbron motiverades av säkerhetsrisk för byggarbetare och för att korta projekttiden. Slutgiltig kapacitet vid Johanneshovs trafikplats beräknas återställas i slutet av 2025, och Skansbron öppnas i båda riktningarna den 9 december 2025 klockan 06.00.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska prioritera renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta, och inrätta en kulturhistorisk fond för att skydda föreningslivet från hyreshöjningar till följd av renoveringar. Detta för att föreningar som Södergården och Kristinehovs malmgård inte ska hotas av vräkning. Majoriteten anser att motionens förslag inte är långsiktigt hållbara utan menar att man redan arbetar med strukturella lösningar som att kulturnämnden utreds som förstahandshyresgäst för fastigheter med viktiga kulturvärden.

André Nilsson (L) har föreslagit att Stockholms stad ska utreda möjligheten att bygga en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. De flesta nämnder och bolag är positiva till idén som kan bidra till stadens attraktionskraft, men menar att Slussens funktion för vattenreglering och båttrafik är viktigast. En utredning behövs för att se över bland annat säkerhet, tekniska lösningar och finansiering.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken byggs ut med en till topp och att den nuvarande toppen höjs med schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden, för att främja idrott och rekreation året runt samt göra Stockholm till en starkare evenemangsstad. Kommunstyrelsen avslog dock motionen. De hänvisade till att det inte finns något överskott av schaktmassor att använda, och att området kring backen har känsliga naturvärden som måste beaktas, inklusive Nackareservatet.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm stad ska ändra sina regler så att äldre får dricka medhavd alkohol på stadens träffpunkter, som Lusthuset Hornstull. Detta för att de ska kunna ”sätta guldkant på vardagen”. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget. De menar att nuvarande lagstiftning gör det omöjligt att sälja fika och lättdrycker på träffpunkterna om man tillåter medhavd alkohol, vilket skulle försämra den sociala samvaron för de flesta. Södermalms stadsdelsnämnd har dock startat ett försök där boende på servicehuset får dricka egen alkohol på Lusthuset när det är stängt för allmänheten.

Centerpartiet har föreslagit att Stadsgårdskajen byggs om med 180 bostäder, 25 000 kvadratmeter kontor och butiker ovanpå en överdäckad trafikled, samt en grön park, småbåtshamn, kallbadhus och scen vid vattnet. Förslaget har fått kritik från flera nämnder som anser att det kan påverka kulturmiljön negativt, är mycket kostsamt och saknar stöd i gällande översiktsplan. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås, men Centerpartiet har reserverat sig och menar att en utredning behövs för att pröva möjligheterna att skapa en mer levande och tillgänglig stadsmiljö.

Två politiker från Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utvärdera sina miljözoner, bland annat de i Gamla stan och på Södermalm. De vill veta hur zonerna påverkar luftkvaliteten, utsläppen, boende och företag. Staden har redan utvärderat de äldre miljözonerna, men planerar att göra en bredare utvärdering av den nya miljözon klass 3 som också inkluderar effekter på boende och näringsliv. Detta för att säkerställa att zonerna verkligen gör nytta och är proportionerliga i förhållande till de problem de kan skapa för invånare och företag.