Idrottsnämndens tertialrapport: Kapacitet och ekonomi kritiseras

§ 4 Tertialrapport 1 2026 för idrottsnämnden IDF 2026/407 Beslut Idrottsnämnden godkänner förslaget till tertialrapport 1 2026, samt årsprognos, inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden Maria-Elsa Salvo (S) finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Särskilt uttalande Vice ordföranden Mikael Peterson (C), Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) och Hanna Wistrand (L) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Vi noterar att tertialrapporten i allt väsentligt redovisar full måluppfyllelse. Samtidigt visar rapportens indikatorer och analyser att kapaciteten i stadens idrottsanläggningar fortsatt är ansträngd och att betydande utmaningar kvarstår. Måluppfyllelsen måste i högre grad spegla stockholmarnas faktiska tillgång till idrott och motion. Stockholm har fortsatt en tydlig brist på idrottsanläggningar, simhallskapacitet, förråd, toaletter, vattenkranar och ändamålsenliga servicefunktioner. Betydande delar av anläggningsbeståndet behöver rustas upp. Samtidigt redovisas ett överskott inom investeringsbudgeten som huvudsakligen beror på att projekt har förskjutits i tid. Det är inte ett styrketecken när barn, unga och föreningsliv fortfarande väntar på nödvändiga idrottsytor. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att majoriteten inte i större utsträckning öppnar för externa aktörer och alternativa genomförandeformer för nödvändiga investeringar. Rapporten visar att projekt i Sätra och Slakthusområdet kan genomföras i samverkan med privata fastighetsägare genom långsiktiga hyresavtal, samtidigt som flera av stadens egna hallprojekt försenas. Ideologiska låsningar får inte stå i vägen för fler anläggningar snabbare, med fortsatt kontroll över kvalitet och ekonomi. Rapporten visar också på ökade kostnader för bland annat hyror, personal och konsulter, samtidigt som vissa intäkter minskar. Vi efterfrågar därför en tydligare redovisning av förskjutna investeringsprojekt, orsakerna till förseningarna och konsekvenserna för verksamheten, samt en samlad analys och Sida 6 (19) Idrottsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-26 prioritering av underhållsbehovet. Uppföljningen bör även utvecklas med indikatorer som bättre visar faktisk tillgång, efterfrågan, beläggning och nyttjandegrad. Trygghetsmålet bedöms som uppfyllt, men uppföljningen fokuserar i huvudsak på rutiner och utbildningsinsatser samtidigt som vi får rapporter om otrygga idrottsplatser och gängrekrytering. Trygghetsarbetet behöver bli mer plats- och föreningsnära och i större utsträckning följa upp faktiska incidenter samt upplevd trygghet hos besökare och föreningar. Särskilt uttalande Leif Söderström (SD) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Idrottsnämndens tertialrapport 1 för 2026 visar att den löpande verksamheten i stort utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål. Samtidigt belyser rapporten ett antal underliggande ekonomiska och verksamhetsmässiga avvikelser. En genomgång visar belysande nog att dessa problem inte i första hand kan tillskrivas förvaltningens operativa drift, utan snarare är en direkt konsekvens av de snäva ekonomiska ramar och den underfinansiering som följer av den politiska majoritetens budgetstrategi och storskaliga prioriteringar. Det Aktiva Medskapande Indexet (AMI) landar på 82, vilket är en tillbakagång från föregående år (83) och innebär att årsmålet på 84 inte nås. Förvaltningen befinner sig i en situation där de tvingas genomföra besparingar, bland annat genom en bemanningsstrategi som syftar till att kraftigt minska antalet timanställda badmästare och öka schema effektiviteten. När personalstyrkan reduceras och flexibiliteten minskar ökar pressen på den ordinarie personalen, vilket avspeglar sig i mätningen av arbetsplatskulturen. Att öka engagemanget är svårt när förvaltningen samtidigt har underfinansierade personalkostnader, vilket i rapporten bekräftas av ett redovisat underskott på 1,6 mnkr för personalbudgeten. Försäljningsintäkterna i sim- och idrottshallarna uppvisar ett underskott på 6,2 mnkr mot budget under årets första fyra månader. Den politiska majoriteten har i sin budget utgått från intäktsnivåer som inte tar tillräcklig hänsyn till de realiteter som uppstår när stora anläggningar stängs eller avvecklas. Rapporten konstaterar att intäkts bortfallet beror på helårs effekten av att Vällingby simhall stängdes för upprustning 2025 samt att Kronobergsbadet stänger under 2026. Att förvaltningen tvingas täcka detta intäktsbortfall genom höjda skoltaxor (planhyror) och tillfälligt lägre energikostnader döljer det faktum att simhallarnas publika verksamhet har tilldelats för snäva ekonomiska ramar. Sida 7 (19) Idrottsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-26 Det ekonomiska underskottet och trycket på förvaltningens budget kan sannolikt härledas till majoritetens övergripande ekonomiska prioriteringar i staden, däribland det kapitalkrävande köpet av fastighetsbolaget Hjulsta hem för 1,4 miljarder kronor. Denna typ av storskaliga politiska mångmiljard investeringar riskerar att tränga undan nödvändiga driftsmedel för stadens kärnverksamheter, inklusive idrott- och fritidssektorn. Härtill kommer majoritetens ideologiskt drivna beslut att återta ett flertal idrottsanläggningar till drift i egen regi. Rapporten visar på ökade kostnader för bland annat konsulter och IT samt ett underskott på 1,6 mnkr för personal, vilket är typiska effekter av de kostnadsökningar som är förknippade med att fasa ut externa entreprenörer och bygga upp en egen kommunal driftsorganisation. Att centralisera driften utan att skjuta till heltäckande finansiella resurser för omställningen skapar oundvikligen obalanser i förvaltningens budget. Inom investeringsbudgeten redovisas ett överskott – det vill säga oanvända medel – på 12,0 mnkr. Det beror på att projektet med att dra fram vatten och avlopp samt förbättra vistelsemiljöer i Ågesta friluftsområde har skjutits fram till tidigast 2027. Denna typ av fördröjningar i strategiska infrastrukturprojekt är ofta ett resultat av att förvaltningen inte tilldelas tillräckliga resurser för tidig planering och projektering i föregående budgetar. När investeringsramar utökas på papperet utan att motsvarande resurser ges till handläggning och samordning med externa parter, uppstår flaskhalsar som fördröjer projekt till nackdel för stockholmarnas friluftsliv. Att antalet praktikplatser för högskolestuderande uppgick till noll under tertialet (mot ett årsmål på 5) visar också på resursbrist. Att ta emot, handleda och integrera högskolestuderande kräver administrativ tid och personella resurser. När förvaltningens kärnverksamhet är slimmad prioriteras handledarskap bort till förmån för den dagliga driften. Samma mönster syns inom IT- verksamheten, som uppvisar ett underskott på 4,6 mnkr på grund av högre drift- och utvecklingskostnader än budgeterat. Det visar att majoritetens budget inte har täckt de faktiska kostnaderna för att drifta och utveckla de digitala system såsom Idrottsportalen. Idrottsnämndens förvaltning gör ett mycket gott arbete utifrån de förutsättningar de har tilldelats. De brister och målavvikelser som rapporten lyfter fram – sänkt AMI, sviktande kortintäkter, IT- underskott och skjutna investeringar – kan i allt väsentligt härledas till majoritetens strama budgetering, kostnadsdrivande återtaganden i egen regi samt de finansiella prioriteringar som följt i kölvattnet av miljardaffärer som Hjulsta hem. Sida 8 (19) Idrottsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-26 Handlingar i ärendet • IDF 2026/407-1 Tertialrapport 1 2026 för idrottsnamnden • IDF 2026/407-1.1 Bilaga 1 SLK blankett IdN T1 2026 • IDF 2026/407-1.2 Bilaga 2 Plan för upphandling 2026-2028 • IDF 2026/407-1.3 Bilaga 4 Jämställdhetsrapport idrott 2026 • IDF 2026/407-1.4 Bilaga 3 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 Sida 9 (19) Idrottsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-26