Handlingsplan för ett åldersvänligt Stockholm: Bättre liv för äldre

[(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande - Svar på remiss av handlingsplan för en åldersvänlig stad.pdf] Äldreförvaltningen Tjänsteutlåtande Avdelningen för stadsövergripande Dnr ALD 2025/517 äldreomsorgsfrågor 2026-01-09 Sida 1 (10) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Marjo Tuomi Äldrenämnden Telefon: 08-50836259 17 februari 2026 Svar på remiss av handlingsplan för en åldersvänlig stad Svar på remiss från kommunstyrelsen, KS 2025/524 Förvaltningens förslag till beslut Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om handlingsplan för en åldersvänlig stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad till äldrenämnden för yttrande senast den 2 mars. Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad som säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Äldre måste erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Ett åldersvänligt samhälle är inkluderande och tillgängligt och skapar förutsättningar för människor att känna sig trygga samt bibehålla fysisk, psykisk och social hälsa. En viktig utgångspunkt för arbetet är att staden ska vara lyhörd för den äldre befolkningens egna önskemål. Stockholms stad har åtagit sig att följa Världshälsoorganisationens evidensbaserade modell för att bli åldersvänlig. Utifrån den har staden identifierat fem utvecklingsområden som handlingsplanen utgår ifrån: delaktighet och inflytande, samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö samt kommunikation och information. Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål som beskriver den långsiktiga förändring som staden strävar efter. Alla nämnder och bolag ska i sina verksamhetsplaner ange egna aktiviteter och tillvägagångssätt för att bidra till målen enligt Äldreförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande handlingsplanen. Vissa nämnder och bolag har tilldelats en särskild äldreomsorgsfrågor roll inom respektive utvecklingsområde. Kommunstyrelsens Älvsjö stationsgata 21. äldreombudsman ska stödja i arbetet. I uppföljningen av mål och Box 4 125 21 Älvsjö indikatorer ska både arbetets framgångar och utmaningar redovisas. Växel 08-50836200 Fax aldreforvaltningen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 2 (10) Förvaltningen ser positivt på stadens ansats att vara åldersvänlig och instämmer i stort med handlingsplanens övergripande struktur. Det är också positivt att ansvarsfördelningen har förtydligats och att äldrenämnden har fått en särskild roll att samverka med andra utpekade nämnder. I övrigt kan planen med fördel kompletteras med en övergripande beskrivning av stadens arbete hittills inom de valda utvecklingsområdena. Förvaltningen ser även gärna att stadsledningskontoret skulle ansvara för en stadsövergripande samordning. Därtill har förvaltningen förslag till kompletteringar och förtydliganden under utvecklingsområden för samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö samt kommunikation och information. Bakgrund Kommunstyrelsen har reviderat handlingsplan för en åldersvänlig stad och remitterat den till äldrenämnden för yttrande senast den 2 mars 2026. Bland de övriga remissinstanserna finns 14 andra facknämnder, tre stadsdelsnämnder och Stockholms stadshus AB. Ärendet Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna; de är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad som säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Äldre måste erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Ett åldersvänligt samhälle är inkluderande och tillgängligt och skapar förutsättningar för människor att känna sig trygga samt bibehålla fysisk, psykisk och social hälsa. Eftersom de äldre är en heterogen grupp med varierande behov, resurser och förutsättningar såväl i hälsa, ekonomisk situation, kulturell bakgrund, utbildningsnivå som i livsstil, behöver staden vara väl förtrogen målgruppens olikheter. Stockholms stad är grundare och fullvärdig medlem i det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities. Därmed har staden åtagit sig att arbeta för en åldersvänlig stad genom att: • lyssna på den åldrande befolkningens behov, • samarbeta med äldre människor och över sektorsgränserna för att skapa åldersvänliga fysiska och sociala miljöer, • bedöma och bevaka stadens åldersvänlighet, • dela med sig av erfarenheter, prestationer och lärdomar till andra städer och samhällen. Svar på remiss av handlingsplan för åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 3 (10) Stockholms stad har även åtagit sig att arbeta enligt en modell från Världshälsoorganisationen (WHO) där ett antal utvecklingsområden för en åldersvänlig stad har pekats ut. Staden har anpassat områdena efter sina förutsättningar till följande områden som handlingsplanen utgår ifrån: • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål som beskriver den långsiktiga förändring som staden strävar efter. Målen pekar på en tydlig, gemensam riktning med flexibilitet för nämnder och bolag att ta fram egna aktiviteter utifrån respektive verksamhetsområden och prioriteringar. År 2017 tog äldrenämnden fram en strategi för en äldrevänlig stad. Efter det genomförde Stiftelsen Äldrecentrum en baslinjemätning för att fånga in äldre personers synpunkter om hur staden kunde bli mer åldersvänlig. Utifrån dessa underlag tog staden fram en treårig handlingsplan år 2021 vilken nu reviderats. Vid revideringen har underlag från Stiftelsen Äldrecentrums utvärdering av den förra handlingsplanen 2024, workshop med stadens olika pensionärsråd, samtal med andra kommuner och enkätutskick till styrgruppen använts. Även flera av stadens andra styrdokument tangerar handlingsplanen och bidrar till arbetet för en åldersvänlig stad: • Stockholms stads kvalitetsprogram • Programmet för mänskliga rättigheter (MR-programmet) • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet • Översiktsplan för Stockholms stad • Äldreboendeplan Ett stort fokus i handlingsplanen är att motverka diskriminering och fördomar på grund av ålder, så kallad ålderism, som enligt WHO:s rapport allvarligt begränsar äldre personers möjlighet att delta i arbetslivet och samhället samt att få tillgång till nödvändiga tjänster. Svar på remiss av handlingsplan för åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 4 (10) Nämnder och bolagsstyrelser ska i sina verksamhetsplaner ange aktiviteter och tillvägagångssätt för att bidra till målen enligt handlingsplanen. I uppföljningen av mål och indikatorer ska både arbetets framgångar och utmaningar inom respektive område redovisas. Kommunstyrelsens äldreombudsman ska stödja nämnder och bolagsstyrelser i arbetet, sprida information och inspiration samt följa upp planen i sin rapport vartannat år. Handlingsplanen beslutas av kommunstyrelsen, som också ansvarar för uppföljningen, och revideras vid behov. Handlingsplanen beskriver övergripande vart och ett av de fem utvecklingsområdena. Den lyfter särskilt de önskade effekterna och målen för berörda nämnder och bolag. Vissa nämnder och bolag har en särskild roll inom respektive utvecklingsområde. Samtliga områden tar sikte på målen i stadens budget och vad som krävs för att förverkliga dem. 1. Delaktighet och inflytande Stockholms stad bedriver ett aktivt arbete som främjar delaktighet och inflytande. Äldre är delaktiga och har inflytande i hur utvecklingsarbetet stärks och utvecklas. • Nämnder och bolag utvecklar ett åldersvänligt arbetssätt som säkerställer att olika kunskaper och erfarenheter från äldre invånare tillvaratas och vägleder utvecklingsarbetet. 2. Samverkan och partnerskap En åldersvänlig stad byggs genom samverkan mellan stadens verksamheter, civilsamhälle, akademi, Region Stockholm och näringsliv. Genom att arbeta över sektorsgränser skapas bättre möjligheter att möta äldres behov och utveckla hållbara lösningar för trygghet, delaktighet och livskvalitet. • Nämnders och bolags arbete för en åldersvänlig stad utmärks av intern och extern samverkan och partnerskap. • Äldrenämnden arbetar aktivt och samordnande för nätverksbyggande mellan olika aktörer. 3. Social inkludering Stockholms stad arbetar aktivt med att främja social gemenskap och inkludering med fokus på allas lika möjligheter. Ett hälsosamt och värdigt åldrande innefattar att staden utvecklar seniorers möjlighet att bibehålla och stärka fysisk, social och psykisk hälsa. Stadens arbete ska bidra till att seniorer har goda förutsättningar att åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet. Svar på remiss av handlingsplan för åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 5 (10) • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden för att identifiera relevanta aktiviteter för äldre med varierande behov och förutsättningar. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med bostadsbolagen och Micasa för att identifiera lämpliga lokaler som gynnar möjligheten att utveckla träffpunkter och aktiviteter för äldre. • Stadsdelsnämnderna ska samverka med äldrenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden. Utifrån lokala analyser ska stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden erbjuda fysiska och digitala aktiviteter som bidrar till ett jämställt deltagande som lockar såväl män som kvinnor. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda de äldre möjlighet att öka sin digitala kompetens och därmed delaktighet i det digitala samhället. • Samtliga berörda nämnder ska arbeta för att motverka och bryta ofrivillig ensamhet, digitalt utanförskap och social isolering hos äldre både i ordinärt och särskilt boende. • Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade förebyggande insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande hos äldre och utveckla metoder för uppsökande arbete. • Äldrenämnden ska samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna för att äldre ska ha möjlighet att bibehålla och utveckla sina intressen samt delta i social gemenskap. Arbetet ska ske i samverkan med civila samhället och andra relevanta aktörer. 4. Bostäder och stadsmiljö En åldersvänlig stad möjliggör ett tryggt och självständigt boende genom hela livet. Tillgängliga bostäder och en välplanerad stadsmiljö med hög kvalitet stärker äldres rörelsefrihet, säkerhet, gemenskap och trygghet. Med tanke på hur många äldre som skadas i fallolyckor både i hemmet och i utemiljön behöver säkerhetsaspekter beaktas i planering, utformning och skötsel. Genom klimatanpassning, universell utformning, kunskapshöjande insatser och samverkan utvecklas boendealternativ och offentliga platser som stödjer ett aktivt och inkluderande liv. • Äldrenämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnderna och Svar på remiss av handlingsplan för bostadsbolagen arbetar aktivt tillsammans för att genomföra åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 6 (10) informationsinsatser för att påverka rörligheten på bostadsmarknaden i syfte att få fler äldre att byta en otillgänglig bostad mot en mer tillgänglig. • Stadsbyggnadsnämnden ska i samverkan med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna vidta riktade kommunikationsinsatser till seniorer om möjligheten till bostadsanpassning. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och äldrenämnden ska samverka i kunskapsuppbyggnaden om hur fler aktörer kan stimuleras till att bygga fler ändamålsenliga bostäder för äldre och i dialog med byggaktörer undersöka hur tillkomst av bostäder kan öka. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och bostadsbolagen arbetar aktivt för fler tillgängliga och klimatanpassade bostäder för äldre till överkomliga priser genom nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder. Markanvisningar görs i enlighet med det behov som identifieras i ny modell Äldreboendeplanering. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen, Micasa, stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden vidta insatser som förebygger fallolyckor. De ska även sprida kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja risker i boendemiljön, samt hur kost och träning kan bidra till att upprätthålla muskulatur och balans. • Bostadsbolagen och bostadsförmedlingen ska genomföra riktade informationsinsatser om möjligheten att byta bostad för att fler kan planera ett fungerande och ändamålsenligt boende i tid. • Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ska i samverkan med bostadsbolagen och Micasa arbeta för att motverka hemlöshet. • Trafikkontoret, fastighetskontoret och bostadsbolagen arbetar i samverkan med stadsdelsnämnderna för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre. • Trafikkontoret, fastighetskontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna genomför, med stöd av äldrenämnden, kunskapshöjande informationsinsatser. Insatser riktade till medarbetare som i sitt yrkesutövande möter äldre vuxna, med fokus på hur stadsmiljö kan utformas och kommuniceras på ett sätt som främjar trygghet, tillgänglighet och självständighet genom hela livet. 5. Kommunikation och information Svar på remiss av handlingsplan för åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 7 (10) Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där all information om stadens verksamheter och tjänster är lättillgänglig, begriplig och anpassad efter olika äldres behov. Äldre ska uppleva att det är lätt att kommunicera med stadens verksamheter och att information om stadens verksamheter och aktiviteter är relevant samt väcker nyfikenhet och intresse. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna utveckla informationsmaterial utifrån aktuella förutsättningar. • Stadens nämnder och bolag ska vidta informationsinsatser som bidrar till att äldre får ökade möjligheter att få information om de aktiviteter och andra riktade insatser för äldre som staden erbjuder. • Stadens nämnder och bolag ska vidta kommunikationsinsatser som bidrar till att äldre inkluderas oavsett språkliga eller digitala hinder. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i förvaltningsgruppen den 11 februari 2026. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 10 februari och socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 12 februari 2026. Jämställdhetsanalys En åldersvänlig stad syftar bland annat till att skapa förutsättningar för alla äldre att känna sig trygga och bibehålla fysisk, psykisk och social hälsa. Statistik och forskning visar att äldre är en heterogen grupp med varierande levnadsförhållanden och förutsättningar och att det finns skillnader både i hälsa och socioekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Exempelvis lever kvinnor i genomsnitt längre och känner sig mer ensamma i ålderdomen än män. Äldre män däremot är den grupp som begår flest självmord i Sverige. Fler kvinnor än män är våldsutsatta och män utövar, oftare än kvinnor, våld i nära relationer. Äldre kvinnor blir också oftare vårdare för sin partner än äldre män. Många äldre kvinnor har även lägre pension än män och därmed sämre möjligheter att klara sig ekonomiskt. Ansatsen åldersvänlig stad har möjlighet att belysa skillnader i levnadsförhållanden mellan kvinnor och män och därmed bidra till att rätt åtgärder kan vidtas för att främja hälsa och livskvalitet samt förebygga ohälsa hos båda könen. Svar på remiss av handlingsplan för åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 8 (10) Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ser positivt på att staden har en ambition att följa WHO:s evidensbaserade modell för åldersvänliga städer. Det främjar de äldre och deras levnadsvillkor men också staden i sin strävan att planera de olika verksamheterna både hållbart och resurseffektivt, i enlighet med Agenda 2030. Att de äldre får påverka hur verksamheter, service och miljöer bör utformas är avgörande för en målgruppsanpassad och inkluderande stadsutveckling. Förvaltningen instämmer i att det är viktigt att handlingsplanen revideras vid behov för att den ska motsvara den äldre befolkningens aktuella behov. Förvaltningen bedömer att det fortsatta arbetet bör utgå från effekterna av det redan pågående arbetet och vad som behövs för att göra förflyttningar framåt. Att under inledning av planen beskriva de huvudsakliga åtgärderna hittills inom de prioriterade utvecklingsområdena skulle ge en helhetsbild av stadens arbete. Det är positivt att vissa nämnder och bolag tilldelats en särskild roll inom de olika utvecklingsområdena. Även om alla berörda nämnder och bolag ska ta ansvar inom sitt verksamhetsområde är det viktigt att vissa nämnder håller ihop arbetet. Det är också mycket bra att äldrenämnden har en uttalat sammanhållande roll i flera frågor som ingår i dess ansvarsområde. Förvaltningen anser att det är bra att arbetet löpande redovisas i stadens ordinarie uppföljningsprocesser och att kommunstyrelsens äldreombudsman ska vara stöd för nämnders och bolagsstyrelsers arbete. För att stötta och styra den stadsgemensamma ansatsen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen samordnar stadens arbete exempelvis genom att ha regelbundna avstämningar med de utpekade facknämnderna och bolagen. Följande synpunkter berör respektive utvecklingsområde: Samverkan och partnerskap Texten beskriver väl mångfalden av de aktörer som staden behöver samverka med. Dock stämmer inte andra meningen i tredje stycket på sidan 8 och behöver formuleras om, förslagsvis: ”Stadsdelsnämndernas förebyggande enheter anordnar exempelvis särskilda seniordagar där bland annat även äldrenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden och idéella föreningar medverkar.” Social inkludering På första punkten på sidan 11 vill förvaltningen formulera om Svar på remiss av handlingsplan för början av meningen eftersom äldrenämnden inte är operativ utan åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 9 (10) endast stödjer stadsdelsnämnder: ”Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre.” Förvaltningen föreslår att det under kapitlet ”Stärkt hälsa och social inkludering” beskrivs närmare skillnaderna mellan kvinnor och män, exempelvis såsom det står under jämställdhetsanalysen i detta tjänsteutlåtande. Hälsa, livskvalitet och förutsättningar att delta i sociala sammanhang påverkas av flera faktorer, vilket är viktigt att ha i åtanke vid valet av effektiva åtgärder för att nå båda könen. För att betona detta kan den andra punkten på sidan 12 kompletteras genom att skriva båda könen för sig, inte enbart ”äldre”: ”Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande både hos kvinnor och män samt utveckla metoder för uppsökande arbete.” Bostäder och stadsmiljö Förvaltningen anser att texten beskriver väl det som är viktigt inom området. Dock önskar förvaltningen lyfta fram följande: - sista punkten på sidan 13: Stryk sista meningen ”Markanvisningar görs i enlighet med det behov som identifieras i ny modell äldreboendeplanering.” Meningen stämmer inte eftersom möjligheten till markanvisning styrs av så många andra faktorer än identifierat behov i äldreboendeplanen. - Första punkten på sidan 14: Stryk gärna det som kommer efter kommatecknet i sista meningen ”…, samt hur kost och träning kan bidra till att upprätthålla muskulatur och balans.” Detta ingår i arbetet att förebygga fallolyckor. Kommunikation och information Förvaltningen delar handlingsplanens analys av informations- och kommunikationsbehovet. Däremot riskerar planens detaljstyrning, exempelvis i val av kanaler för kommunikationen och att det ska finnas rörlig bild, snarare att hämma utveckling och anpassning. Förslagsvis kunde planen med fördel beskriva vikten av det personliga mötet och tilltalet som ofta är avgörande för att en person ska testa och ta till sig en ny aktivitet. Det är viktigare att förstå hur kommunikationen kan stödja en sådan process än att exakt beskriva var information ska synas. Detta är ett ständigt pågående arbete där specialister och yrkesprofession måste samverka och där man ibland måste pröva sig fram till det mest lyckade arbetssättet. Samma gäller detaljnivån av tillgänglighet och språk: Stockholms stad behöver följa ett antal lagar och föreskrifter, vilket kommunikationsprofessionen ska stötta med. Svar på remiss av handlingsplan för åldersvänlig stad Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/517 Sida 10 (10) Förvaltningen föreslår att äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen för handlingsplan för en åldersvänlig stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. Karin Bülow Jonna Hermansson Äldredirektör Avdelningschef Äldreförvaltningen Äldreförvaltningen Bilaga 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad Svar på remiss av handlingsplan för åldersvänlig stad Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Karin Bülow, Äldredirektör 2026-02-02 Jonna Hermansson, Avdelningschef 2026-02-02 --- [Bilaga 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad.pdf] Välfärdsavdelningen Dnr KS 2025/524 Stadsledningskontoret 2025-11-27 Sida 1 (16) 112 20 Stockholm lena.olsson@stockholm.se start.stockholm Handlingsplan för en åldersvänlig stad Innehåll Handlingsplan för en åldersvänlig stad .................................................1 1. Inledning .........................................................................................2 Andra styrdokument ...................................................................................3 Bakgrund ....................................................................................................4 Ålderism ......................................................................................................4 Ansvarsfördelning .......................................................................................5 Uppföljning av handlingsplanen ..................................................................5 2. Fem utvecklingsområden ....................................................................7 1. Delaktighet och inflytande ................................................................7 2. Samverkan och partnerskap ............................................................8 3. Social inkludering ...........................................................................10 Goda förutsättningar för deltagande i aktiviteter .......................................10 Stärkt hälsa och social inkludering ...........................................................11 4. Bostäder och stadsmiljö .................................................................12 Tillgängliga bostäder ................................................................................12 Hemlöshet ................................................................................................14 Anpassad stadsmiljö .................................................................................14 5. Kommunikation och information .....................................................15 Stadsledningskontoret Välfärdsavdelningen 112 20 Stockholm lena.olsson@stockholm.se start.stockholm Sida 2 (16) 1. Inledning Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad som säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta måste äldre invånare erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Eftersom de äldre är en heterogen grupp med varierande behov, resurser och förutsättningar såväl i hälsa, ekonomisk situation, kulturell bakgrund, utbildningsnivå som i livsstil, behöver staden vara väl förtrogen målgruppens olikheter. Ett åldersvänligt samhälle är inkluderande, tillgängligt och skapar förutsättningar för att människor mår bra och känner sig trygga. Det bidrar även till ett hälsosamt åldrande, där äldre personer ges möjlighet att bibehålla fysisk, psykisk och social hälsa, känna delaktighet och ha inflytande över sina liv. I enlighet med Världshälsoorganisationens globala initiativ "Decade of Healthy Ageing" (2021–2030) främjar en åldersvänlig stad rättvisa möjligheter till god hälsa, meningsfullhet och trygghet för äldre personer – hela livet. Genom att undanröja hinder och motverka diskriminering på grund av ålder skapas förutsättningar för ett samhälle där äldre kan leva ett värdigt och aktivt liv i gemenskap med andra hela livet. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Åtagandet omfattar att: • lyssna på den åldrande befolkningens behov, • samarbeta med äldre människor och över sektorsgränserna för att skapa åldersvänliga fysiska och sociala miljöer, • bedöma och bevaka stadens åldersvänlighet, • dela med sig av erfarenheter, prestationer och lärdomar till andra städer och samhällen. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö Inledning • Kommunikation och information Sida 3 (16) Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål. Målen beskriver den långsiktiga förändring som eftersträvas. Målen avser att skapa en tydlig, gemensam riktning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolag att utifrån sina verksamhetsområden ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. För inspiration har WHO en global digital databas över åldersvänliga städer och praktiska exempel på aktiviteter. Nämnderna och bolag kan avgöra i vilken ordning de tar sig an de mål som berör deras verksamheter. I samband med beslut om den förra handlingsplanen beslutades även att en revidering av planen skulle genomföras. Under 2024 fick Äldrecentrum i uppdrag att genomföra en utvärdering av implementeringen av handlingsplanen. Utvärderingen har tillsammans med workshops med representanter för stadsdelsnämndernas pensionärsråd, kommunstyrelsens pensionärsråd, samtal med andra kommuner samt enkätutskick till styrgruppen utgjort grund för revideringen av handlingsplanen som presenteras i föreliggande dokument. Styrgruppen utgörs av förvaltnings- och bolagschefer från olika stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar, bolag, äldreombudsmannen och representanter från stadsledningskontoret. Andra styrdokument Det finns flera styrdokument som tangerar handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med en åldersvänlig stad vara en del. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad. Flera av dessa handlingsplaner är kopplade till MR-programmet som har stor betydelse för arbetet för en åldersvänlig stad då äldre personer också kan utsättas för rasism, kan tillhöra de nationella minoriteterna samt kan identifiera sig som kvinnor eller män. Exempel på handlingsplaner och styrdokument som bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet, Inledning • Översiktsplan för Stockholms stad Sida 4 (16) • Äldreboendeplan Bakgrund 2017 tog Äldrenämnden fram Strategi för en äldrevänlig stad, underlag till program i vilken bland annat kommunstyrelsens pensionärsråd och stadsdelsnämndernas pensionärsråd var delaktiga. Äldrecentrum genomförde en baslinjemätning som reflekterade äldre personers synpunkter på hur staden kan bli mer åldersvänlig. Strategin och baslinjemätningen utgjorde underlag till framtagande av handlingsplanen 2021–2024 som nu reviderats. I december 2024 beslutade kommunfullmäktige om Stockholms stads program för mänskliga rättigheter. Målet med programmet är att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Stockholms stads arbete mot ålderism integreras i det övergripande programmet för mänskliga rättigheter, som betonar att alla invånare, oavsett ålder, har rätt att tillgodogöra sig sina grundläggande rättigheter och att staden aktivt arbetar mot diskriminering och ojämlikhet, något som tydligt kopplas till ålderismens effekter på äldres rättigheter. Ålderism Ålderism, diskriminering baserad på ålder, är ett utbrett och strukturellt problem både globalt och lokalt i Stockholms stad. WHO:s rapport om ålderism framhåller att denna form av diskriminering allvarligt begränsar äldre personers möjlighet att delta i arbetslivet, samhället och att få tillgång till nödvändiga tjänster. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism, är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande.1 Med ålderism avses fördomar eller stereotypa föreställningar för en människas ålder. Stereotypa föreställningar av äldre kan komma till uttryck i överdrivet negativa bilder med betoning på den skröpliga ålderdomen, eller överdrivet positiva, det synnerligen aktiva åldrandet. WHO betonar att ålderism motverkas om det finns ett erkännande för och ett arbete som möter den stora variationen av levnadsvillkor och erfarenheter som äldre har. Ett sådant arbete behöver också aktivt identifiera missförhållanden eller hinder som i synnerhet påverkar äldres levnadsförhållanden. Arbetet behöver ta sin utgångspunkt i att olikheter är det gemensamma för äldre och att spännvidden inom gruppen äldre är betydande. Äldre personer med Inledning 1 https://www.who.int/ageing/ageism/campaign/en/ Sida 5 (16) sin kompetens och erfarenhet är också en värdefull resurs i arbetslivet. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolag har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att alla människor i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Handlingsplanen är stadsövergripande och berör samtliga nämnder och bolag. Arbetet med en åldersvänlig stad är således tvärsektoriellt och låter sig inte sorteras in i någon enskild nämnds eller bolags verksamhet. Det innebär att samtliga nämnder och bolag ska identifiera hur de når måluppfyllelse och hur de kan samverka internt och externt i syfte att nå målsättningen om att i dag och framöver vara en åldersvänlig stad. Löpande i handlingsplanen identifieras nämnder och bolag, som har en särskild roll i förhållande till aktuellt utvecklingsområde. Uppföljning av handlingsplanen Nämnder och bolag ska i sina verksamhetsplaner redovisa hur de avser att bidra till att staden når målsättningarna som anges i handlingsplanen för en åldersvänlig stad genom att ange aktiviteter och/eller tillvägagångssätt. I uppföljningen ska nämnder och bolag också redovisa hur utvecklingsarbetet fortskrider med fokus på såväl framgångar som utmaningar inom respektive fokusområde. Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp handlingsplanen. Kommunstyrelsens äldreombudsman ska i linje med den instruktion som kommunfullmäktige beslutat om, vara ett stöd för nämndernas och bolagens möjlighet att arbeta i enlighet med denna plan. Genom dialog med nämnder, bolag, pensionärsråd och civilsamhället informerar och inspirerar äldreombudsmannen att arbeta utifrån WHO:s ramverk för åldersvänliga städer och samhällen samt utifrån stadens strategi. Äldreombudsmannens rapport, som vartannat år Inledning Sida 6 (16) ska lämnas in till kommunfullmäktige, är en viktig del av uppföljningen av utvecklingsarbetet.2 Handlingsplan för en åldersvänlig stad är beslutad av kommunfullmäktige och revideras efter behov. 2 Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman, kommunal Inledning författningssamling 2016:3. Sida 7 (16) 2. Fem utvecklingsområden Handlingsplan för en åldersvänlig stad omfattar fem utvecklingsområden som stadens nämnder och bolag ska arbeta med för att nå måluppfyllelse. Samtliga områden tar sikte på målen i stadens budget och vad som krävs för att förverkliga dem. Varje område inleds med en ingress som beskriver de önskade effekterna för stadens utvecklingsarbete. 1. Delaktighet och inflytande Stockholms stad bedriver ett aktivt arbete som främjar delaktighet och inflytande. Äldre är delaktiga och har inflytande i hur utvecklingsarbetet stärks och utvecklas. Att skapa delaktighet och inflytande är grundläggande för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Genom främjande av äldres delaktighet och inflytande kan ålderism motverkas. En åldersvänlig stad säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Det finns många frågor som kontinuerligt behöver utvecklas i samverkan med äldre där flera lyfts i denna handlingsplan. I staden finns flera sammanhang för att låta äldres synpunkter och erfarenheter ha betydelse för stadens arbete med att stärka och utveckla möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Kommunstyrelsens pensionärsråd och funktionshindersråd, likaså stadsdelsnämndernas pensionärsråd och funktionshindersråd samt facknämndernas funktionshindersråd är redan etablerade fora. Råden bör involveras i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete genom exempelvis tematiska dialoger som kan kopplas till genomförandet av handlingsplanen. En sådan dialog kan med fördel knyta an till det lokala utvecklingsarbete som varje stadsdelsnämndsområde bedriver. Pensionärsråden är värdefulla kanaler, men det utesluter inte att andra former för delaktighet och inflytande kan behöva tillämpas. Enkäter, medborgardialoger, trygghetsvandringar, öppna mötesplatser och fokusgrupper är exempel på andra former och forum för att öka delaktighet och inflytande i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete. Råden, precis som medborgarpanelen, är självvalda och på så sätt inte representativa för hur samhället ser ut utifrån att även äldre invånare är en heterogen grupp. Det är därför viktigt att nämnder och bolag arbetar för att fånga en mångfald av åsikter. För att förbättra dialogen mellan äldre och staden är det viktigt att 2. Fem utvecklingsområden skapa fler möjligheter för äldre att framföra sina synpunkter och Sida 8 (16) tillvara ta dessa. En årlig medborgardialog, både digital och fysisk, kan fungera som ett forum där äldre kan bidra med förslag och feedback om hur stadens information och kommunikation kan utvecklas. Dessutom kan referensgrupper skapas där äldre ges möjlighet att testa och ge synpunkter på digitala tjänster innan de lanseras. För att bredda dialogen och nå ut till fler äldre kan staden också samarbeta med frivilligorganisationer och föreningar, som ofta har nära kontakt med äldre och kan fungera som en brygga mellan staden och invånarna. • Nämnder och bolag utvecklar ett åldersvänligt arbetssätt som säkerställer att olika kunskaper och erfarenheter från stadens äldre invånare tillvaratas och vägleder utvecklingsarbetet. 2. Samverkan och partnerskap En åldersvänlig stad byggs genom samverkan mellan stadens verksamheter, civilsamhälle, akademi, Region Stockholm och näringsliv. Genom att arbeta över sektorsgränser skapas bättre möjligheter att möta äldres behov och utveckla hållbara lösningar för trygghet, delaktighet och livskvalitet. För att nå framgång i arbetet krävs en samordnad och sektorsövergripande ansats. Samverkan mellan stadens förvaltningar, bostadsbolag och regionala aktörer stärker helhetsperspektivet i arbetet för en åldersvänlig stad. Ett tätare samarbete mellan äldreomsorgen, fastighetssektorn och kultur- och fritidsverksamheter kan exempelvis bidra till fler anpassade bostäder, tryggare stadsmiljöer och ett mer tillgängligt utbud av aktiviteter. Flera förvaltningar har redan etablerat framgångsrik samverkan. Äldrenämnden och Idrottsnämnden genomför till exempel seniordagen i stadsdelarna där kulturnämnden, stadsdelsnämndernas förebyggande enheter, ideella föreningar och Kommunstyrelsens pensionärsråd medverkar. Genom att inspireras av befintliga samarbeten och dra lärdom av goda exempel kan stadens förvaltningar och bolag utveckla sitt arbete och undvika att ”uppfinna hjulet på nytt”. Samverkan mellan verksamheter möjliggör synergieffekter och skapar bättre förutsättningar för en effektiv och hållbar utveckling av stadens åldersvänliga insatser. Fackförvaltningar kan även fungera som samlande krafter genom att driva nätverk där representanter från andra förvaltningar och bolag kan utbyta erfarenheter och sprida goda exempel. Dessa nätverk är viktiga verktyg för att säkerställa att kunskap och innovationer inom 2. Fem utvecklingsområden Sida 9 (16) bland annat åldersvänlig stadsutveckling förankras och implementeras på bred front. Samverkan med civilsamhället sker både genom formella avtal, såsom idéburet offentligt partnerskap (IOP), och genom mer flexibla samarbeten kring gemensamma sakfrågor. Även stadens regelbundna samråd med de fem nationella minoriteterna utgör underlag för stadens arbete för nationella minoriteters rättigheter. Föreningar, religiösa samfund och intresseorganisationer är viktiga aktörer för att nå ut till äldre och skapa sociala sammanhang, digitalt stöd och frivilliginsatser. Genom gemensamma initiativ kan staden och civilsamhället arbeta för att motverka social isolering, öka delaktighet och stärka äldres inflytande i lokalsamhället. Akademi och forskningsinstitut bidrar med kunskap och innovationer som kan omsättas i praktiken. Genom samarbete kan exempelvis insatser för fallprevention, digital inkludering och klimatanpassning utvecklas och implementeras med stöd av aktuell forskning. Genom huvudöverenskommelsen, HÖK, mellan kommunerna och regionen samt den länsövergripande handlingsplanen för god och nära vård och omsorg i Stockholms län finns en gemensam målbild och flera planerade aktiviteter för ett stärkt samarbete med Region Stockholm. Samarbetsstrukturerna ska utgå från den äldres situation och inkludera alla eventuella vårdgivare runt den äldre, exempelvis vårdcentral, psykiatri, äldreomsorg och rehabilitering. Region Stockholm har även en viktig roll i sitt ansvar över kollektivtrafiken som är en central faktor för en inkluderande stadsplanering, stadens tillgänglighet och möjlighet till mobilitet. Förutom samverkan mellan stadens nämnder och bolag har även näringslivet och privata aktörer en viktig roll i att utveckla bostäder, mobilitet och digitala tjänster som stärker äldres självständighet. Genom dialog och samverkan kan nya lösningar skapas, exempelvis genom samarbete med fastighetsägare för att öka tillgången till anpassade boenden eller genom teknikföretag som utvecklar digitala verktyg för kommunikation och social samvaro. Arbetet med en åldersvänlig stad präglas av att staden är en aktiv part inom nordens nätverk för åldersvänliga städer och samhällen. Stockholm deltar aktivt i internationella nätverk som WHO:s åldersvänliga städer och Nordens välfärdscenter, där erfarenhetsutbyte bidrar till att utveckla stadens arbete. Genom att ta del av andra städers lösningar kan Stockholm inspireras av goda exempel och innovativa åtgärder. • Nämnders och bolags arbete för en åldersvänlig stad utmärks av intern och extern samverkan och partnerskap. 2. Fem utvecklingsområden Sida 10 (16) • Äldrenämnden arbetar aktivt och samordnande för nätverksbyggande mellan olika aktörer. 3. Social inkludering Stockholms stad arbetar aktivt med att främja social gemenskap och inkludering med fokus på allas lika möjligheter. Ett hälsosamt och värdigt åldrande innefattar att staden utvecklar seniorers möjlighet att bibehålla och stärka fysisk, social och psykisk hälsa. Stadens arbete ska bidra till att seniorer har goda förutsättningar att åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet. Social inkludering är en central del av ett åldersvänligt samhälle där alla äldre ska ha möjlighet att delta i sociala sammanhang, känna sig delaktiga i samhället och ha tillgång till stöd vid behov. Ensamhet och social isolering kan ha negativa effekter på hälsan och livskvaliteten, medan meningsfulla relationer och aktiviteter bidrar till ökad livslust och välbefinnande. Goda förutsättningar för deltagande i aktiviteter Flera av stadens verksamheter fyller en viktig funktion för stadens möjligheter att vara en åldersvänlig stad. Mötesplatser så som bibliotek, gym och idrottsanläggning, simhallar, gemenskapslokaler och träffpunkter är betydelsefulla för äldres möjligheter att upprätthålla sociala relationer och hälsosamt åldrande. Digitala lösningar och forum kan vara ett viktigt komplement till de fysiska verksamheterna men det får inte ersätta fysiska möten. Att arbeta med att motverka det digitala utanförskapet är betydelsefull för möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Det kan vara särskilt fördelaktigt för de som är mindre mobila att kunna sköta sin ekonomi, få tillgång till underhållning, sociala relationer och nödvändig samhällsinformation. Detta gäller såväl äldre i ordinärt som särskilt boende. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden för att identifiera relevanta aktiviteter för äldre med varierande behov och förutsättningar. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med bostadsbolagen och Micasa för att identifiera lämpliga lokaler som gynnar möjligheten att utveckla träffpunkter och aktiviteter för äldre. • Stadsdelsnämnderna ska samverka med äldrenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden. Utifrån lokala analyser ska stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, 2. Fem utvecklingsområden kulturnämnden och socialnämnden erbjuda fysiska och Sida 11 (16) digitala aktiviteter som bidrar till ett jämställt deltagande som lockar såväl män som kvinnor. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda de äldre möjlighet att öka sin digitala kompetens och därmed delaktighet i det digitala samhället. Stärkt hälsa och social inkludering Att stärka social inkludering är något som spänner över samtliga nämnders och bolags ansvar. Stadsdelsnämndernas uppsökande och förebyggande verksamhet gentemot äldre har stor betydelse för möjligheten att bryta ofrivillig isolering, bland annat genom att informera om vilket stöd kommunen kan erbjuda. Öppna mötesplatser i form av träffpunkter för seniorer och aktivitetscenter har en viktig roll där äldres resurser, erfarenheter och kunskaper kan tas tillvara. Utbud och öppettider bör utformas i dialog med målgruppen. I utvecklingsarbetet med att motverka isolering och ofrivillig ensamhet kan exempelvis möjligheten att erbjuda äldre att medverka som volontärer beaktas. Att åldras kan medföra sociala och eller hälsomässiga förändringar och den psykiska hälsan kan därtill påverkas av förändringar i funktionsförmåga, förlust av anhöriga och vänner och ett minskat socialt nätverk. Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och en meningsfull vardag är viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande och kan förebygga psykisk ohälsa. Grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade och äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Fler exempel på särskilt utsatta grupper är nationella minoriteter, hbtqi-personer och våldsutsatta. Socialstyrelsens menar att det finns starka samband mellan depression, social isolering och ökad risk för suicid.3 Staden behöver fortsätta samverka med andra aktörer, så som exempelvis Region Stockholm och civilsamhället, för att nå ut till och erbjuda stöd till äldre personer som har eller som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. 2. Fem utvecklingsområden 3 Socialstyrelsen (2018) Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Sida 12 (16) • Samtliga berörda nämnder ska arbeta för att motverka och bryta ofrivillig ensamhet, digitalt utanförskap och social isolering hos äldre både i ordinärt och särskilt boende. • Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade förebyggande insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande hos äldre och utveckla metoder för uppsökande arbete. • Äldrenämnden ska samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna för att äldre ska ha möjlighet att bibehålla och utveckla sina intressen samt delta i social gemenskap. Arbetet ska ske i samverkan med civila samhället och andra relevanta aktörer. 4. Bostäder och stadsmiljö En åldersvänlig stad möjliggör ett tryggt och självständigt boende genom hela livet. Tillgängliga bostäder och en välplanerad stadsmiljö med hög kvalitet stärker äldres rörelsefrihet, säkerhet, gemenskap och trygghet. Med tanke på hur många äldre som skadas i fallolyckor både i hemmet och i utemiljön behöver säkerhetsaspekter beaktas i planering, utformning och skötsel. Genom klimatanpassning, universell utformning, kunskapshöjande insatser och samverkan utvecklas boendealternativ och offentliga platser som stödjer ett aktivt och inkluderande liv. Stockholm står inför en demografisk förändring där andelen äldre växer, vilket medför nya krav på bostadsplanering och stadsmiljö. En åldersvänlig stad innebär att äldre ska kunna bo tryggt och självständigt, med tillgång till en stadsplanering som stödjer rörelsefrihet, gemenskap och säkerhet. Tillgängliga bostäder Det finns en stor efterfrågan på tillgängliga bostäder till rimligt och överkomligt pris för äldre. För att möta detta krävs en kombination av nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder samt en matchning mellan lediga tillgängliga bostäder och de med störst behov av dessa. Det behöver också bli enklare att genomföra tillgänglighetsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgänglighetsanpassningen av befintliga bostäder har varit en prioriterad fråga där stadens bostadsbolag genomfört insatser. Exempelvis har tillgänglighetsanpassningar genomförts i äldre hyresbestånd genom hissinstallationer, automatiserade dörrar i gemensamhetsutrymmen och förbättrad belysning i trapphus. Därtill har seniorbostäder anpassats genom bättre anpassade entréer, halksäkra golv och gemensamhetslokaler för social samvaro. Dessa 2. Fem utvecklingsområden Sida 13 (16) insatser behöver skalas upp, och en bredare inventering av det befintliga bostadsbeståndet kan ge en tydligare bild av var insatser behövs mest. För att säkerställa att äldre har kunskap om sina boendemöjligheter behöver informationen förbättras. Flera stadsdelar har framgångsrikt arbetat med digitala informationskampanjer om boendemöjligheter via sociala medier och tidningen "Mitt i". Därtill arbetar bland annat äldrelotsar, äldrekoordinatorer, äldrekuratorer, biståndshandläggare, medborgarkontor och mötesplatser i samarbete med bostadsförmedlingen och allmännyttan för att underlätta flytt till mer tillgängliga bostäder och för att informera om möjligheterna till att planera för sitt framtida boende. En breddning av denna typ av insats till fler stadsdelar och även riktad till yngre äldre kan ge målgruppen möjlighet att planera sitt framtida boende i tid. För att arbetet med bostäder och stadsmiljö ska vara långsiktigt hållbart och rättvist krävs också kunskap hos dem som i sitt yrkesutövande möter äldre personer. Det handlar exempelvis om medarbetare inom teknisk förvaltning, stadsbyggnad, trafik, fastighetsbolag och medborgarkontor samt inom funktionsnedsättnings- och äldreomsorg. Utbildningsinsatser inom till exempel tillgänglighet, trygghet, klimatrisker, universell utformning och information om boendealternativ kan säkerställa att dessa yrkesgrupper har aktuell kunskap om äldres olika behov i relation till bostäder och stadsmiljö. • Äldrenämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnder och bostadsbolagen arbetar aktivt tillsammans för att genomföra informationsinsatser för att påverka rörligheten på bostadsmarknaden i syfte att få fler äldre att byta en otillgänglig bostad mot en mer tillgänglig. • Stadsbyggnadsnämnden ska i samverkan med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna vidta riktade kommunikationsinsatser till seniorer om möjligheten till bostadsanpassning. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och äldrenämnden ska samverka i kunskapsuppbyggnaden om hur fler aktörer kan stimuleras till att bygga fler ändamålsenliga bostäder för äldre och i dialog med byggaktörer undersöka hur tillkomst av bostäder kan öka. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och bostadsbolagen arbetar aktivt för fler tillgängliga och klimatanpassade bostäder för äldre till överkomliga priser genom nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder. Markanvisningar görs i enlighet med det behov som identifieras i ny modell Äldreboendeplanering. 2. Fem utvecklingsområden Sida 14 (16) • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen, Micasa, stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden vidta insatser som förebygger fallolyckor. De ska även sprida kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja risker i boendemiljön, samt hur kost och träning kan bidra till att upprätthålla muskulatur och balans. • Bostadsbolagen och bostadsförmedlingen ska genomföra riktade informationsinsatser om möjligheten att byta bostad för att fler kan planera ett fungerande och ändamålsenligt boende i tid. Hemlöshet Hemlöshet förekommer i alla åldersgrupper. Stadens verksamheter ska särskilt uppmärksamma äldre personer som riskerar att bli avhysta från sin bostad. Arbetssätt som gynnar stadens möjlighet att förebygga att äldre blir avhysta är samverkan mellan flera förvaltningar gällande handläggningen av frågor som rör äldreomsorg och individ- och familjeomsorg och funktionsnedsättning. • Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ska i samverkan med bostadsbolagen och Micasa arbeta för att motverka hemlöshet. Anpassad stadsmiljö Trygghet och tillgänglighet i stadsmiljön är avgörande för att äldre ska kunna delta i samhället. God belysning, viloplatser och säkra övergångsställen är viktiga faktorer för en åldersvänlig stad. Det är också av vikt att anpassa stadsmiljön utifrån ett brett mobilitetsperspektiv – från gångstråk och kollektivtrafik till bättre vinterväghållning. Stockholms stad anpassar successivt sin stadsmiljö och bostadsbestånd för att möta klimatförändringarnas effekter, med särskild hänsyn till äldre som kan vara extra sårbara vid värmeböljor. Forskning från Karolinska Institutet visar att hög ålder, kroniska sjukdomar och vissa mediciner kan öka risken för hälsoproblem vid extremvärme. För att skapa en trygg och hållbar stadsmiljö pågår arbete med att stärka grönstrukturen, där fler träd och växtlighet kan bidra till naturlig svalka i offentliga miljöer. Utöver insatser i bostäder och äldreboenden finns möjligheter att skapa svalkande miljöer i stadens offentliga lokaler, parker och mötesplatser. Offentliga byggnader, såsom bibliotek och kulturhus, kan också fungera som svala tillflyktsplatser under varma dagar. 2. Fem utvecklingsområden Sida 15 (16) Vidare kan tillgången till offentliga vätskefontäner och toaletter i stadens parker och andra strategiska platser bidra till att äldre och andra invånare kan hålla sig svala och återhämtade vid extremvärme. För att fler ska kunna ta del av dessa möjligheter är det viktigt att information om svala platser och förebyggande åtgärder kommuniceras brett. Genom lokaltidningar, utskick via vykort och stadens digitala plattformar kan äldre och deras anhöriga få information om var de kan söka svalka och hur de kan skydda sig vid värmeböljor. • Trafikkontoret, fastighetskontoret och bostadsbolagen arbetar i samverkan med stadsdelsnämnderna för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre. • Trafikkontoret, fastighetskontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna genomför, med stöd av äldrenämnden, kunskapshöjande informationsinsatser. Insatser riktade till medarbetare som i sitt yrkesutövande möter äldre vuxna, med fokus på hur stadsmiljö kan utformas och kommuniceras på ett sätt som främjar trygghet, tillgänglighet och självständighet genom hela livet. 5. Kommunikation och information Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där all information om stadens verksamheter och tjänster är lättillgänglig, begriplig och anpassad efter olika äldres behov. Äldre ska uppleva att det är lätt att kommunicera med stadens verksamheter och att information om stadens verksamheter och aktiviteter är relevant samt väcker nyfikenhet och intresse. WHO:s modell för åldersvänliga städer betonar vikten av att kommunikationskanaler och informationsmaterial anpassas efter äldres varierande behov. Det kräver en kombination av digital och analog kommunikation samt ett tydligt fokus på tillgänglighet och inkludering. Tillgång till relevant och begriplig information är en förutsättning för äldres delaktighet i samhället och deras möjlighet att fatta informerade beslut om sin vardag. I en åldersvänlig stad ska information vara tillgänglig för alla, oavsett digital vana, språklig bakgrund eller funktionsförmåga. Genom att erbjuda innehållet på start.stockholm samt senior.stockholm i flera format – text, ljud och video – blir det mer tillgängligt för personer med olika behov och förutsättningar. Informationen måste även finnas tillgänglig på andra språk än svenska samt ses över med regelbundenhet. 2. Fem utvecklingsområden Sida 16 (16) Eftersom äldre inte är en homogen grupp, måste stadens informations- och kommunikationsstrategier spegla mångfalden i behov och förutsättningar. Information ska inte bara nå ut, utan också engagera och inspirera till delaktighet i stadens aktiviteter och tjänster. För att exempelvis nå äldre som inte är digitalt aktiva bör tryckt informationsmaterial om bland annat stadens verksamheter finnas tillgänglig på strategiska platser i stadens verksamheter och informationstavlor. Dessutom kan regelbundna utskick via post och lokaltidningar användas för att informera äldre invånare om aktuella händelser och tjänster i staden. Även denna information måste finnas tillgänglig på andra språk än svenska och kompletteras med tolkningstjänster. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna utveckla informationsmaterial utifrån aktuella förutsättningar. • Stadens nämnder och bolag ska vidta informationsinsatser som bidrar till att äldre får ökade möjligheter att få information om de aktiviteter och andra riktade insatser för äldre som staden erbjuder. • Stadens nämnder och bolag ska vidta kommunikationsinsatser som bidrar till att äldre inkluderas oavsett språkliga eller digitala hinder. 2. Fem utvecklingsområden