Handlingsplan för ett åldersvänligt Stockholm: Bättre liv för äldre

[Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktiges kompletterande ägardirektiv.pdf] STOCKHOLMS HAMNAR HAMNPIRSVÄGEN 10C, BOX 27314, 102 54 STOCKHOLM TELEFON 08-670 26 00, INFO@STOCKHOLMSHAMNAR.SE Tjänsteutlåtande Dnr SH 2026/81 Sida 1 (4) 2026-08-25 Handläggare Till Sandra Gegerfelt Telefon: 08-670 26 38 Styrelsen för Stockholms Hamn AB 2026-09-09 Kommunfullmäktiges beslut avseende kompletterande ägardirektiv Förslag till beslut Styrelsen beslutar följande: 1. Styrelsen antar Handlingsplan för åldersvänlig stad enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/524). 2. Styrelsen antar Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/870). 3. Styrelsen antar Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/836). 4. Styrelsen antar Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/809). Sammanfattning Kommunfullmäktige har fattat beslut om kompletterande ägardirektiv i följande ärenden: • Handlingsplan för åldersvänlig stad (KS 2025/524) • Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 (KS 2025/870) • Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 (KS 2025/836) • Handlingsplan för romsk inkludering 2030 (KS 2025/809) Stockholms Hamn AB har fått i uppdrag av Stockholms Stadshus AB att anta ovanstående handlingsplaner. Handlingsplanerna återfinns som bilagor till detta tjänsteutlåtande. Bakgrund Varje år beslutar kommunfullmäktige (KF) om budgeten för Stockholms stad. Där framgår vilka ägardirektiv och uppdrag som bolagen ska arbeta med under året. Dessutom beslutar KF i budgeten om olika inriktningar för hela staden samt antar olika styrdokument. Utöver budgetbeslutet beslutar KF löpande under hela året om stadsövergripande program, strategier för hela staden och policys som gäller hela kommunkoncernen. Dessa är att anses som kompletterande ägardirektiv. Ärendets beredning Kommunfullmäktige har behandlat fyra ärende där beslut fattats som är att betrakta som kompletterande ägardirektiv för bolag inom koncernen Stockholms Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB har i sin tur vid sammanträde 15 juni 2026 uppmanat dotterbolagen inom koncernen att fatta beslut i de ärenden som framgår nedan. Ärendet Handlingsplan för åldersvänlig stad Kommunfullmäktige beslutade den 4 maj 2026, § 17 punkt 1 (dnr KS 2025/524), att anta Handlingsplan för åldersvänlig stad. Kommunfullmäktige uppmanade i § 17 punkt 2 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för åldersvänlig stad enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel I, Rotel VI (dnr KS 2025/524); Handlingsplan för åldersvänlig stad. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Kommunfullmäktige beslutade den 4 maj 2026, § 18 punkt 1 (dnr KS 2025/870), att anta Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Kommunfullmäktige uppmanade i § 18 punkt 2 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel IX (dnr KS 2025/870); Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 Kommunfullmäktige beslutade den 4 maj 2026, § 19 punkt 1 (dnr KS 2025/836), att anta Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030. Kommunfullmäktige uppmanade i § 19 punkt 2 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel IX (dnr KS 2025/836); Handlingsplan för hbtqi personers rättigheter 2030. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Kommunfullmäktige beslutade den 4 maj 2026, § 20 punkt 1 (dnr KS 2025/809), att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Kommunfullmäktige uppmanade i § 20 punkt 2 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel IX (dnr KS 2025/809); Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Alexandra Lindström Tf Verkställande direktör Bilagor 1. Handlingsplan för åldersvänlig stad 2. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 3. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 4. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Alexandra Ribenyi Lindström, Tf Verkställande direktör 2026-08-25 --- [Bilaga 1 Handlingsplan för åldersvänlig stad.pdf] Handlingsplan för en åldersvänlig stad Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutad: 26-05-04 Diarienummer: KS 2025/524 Dokumentansvarig: Stadsledningskontoret Handlingsplan för en åldersvänlig stad 3 (20) Innehåll Inledning ................................ ................................ ........................ 4 Andra styrdokument.............................................................................................. 5 Bakgrund .................................................................................................................. 6 Ålderism .................................................................................................................... 6 Ansvarsfördelning ................................................................................................... 7 Styrning och uppföljning ...................................................................................... 8 Fem utvecklingsområden ................................ ................................ . 9 1. Delaktighet och inflytande .................................................................... 9 2. Samverkan och partnerskap ............................................................... 10 3. Social inkludering .................................................................................... 12 4. Bostäder och stadsmiljö ........................................................................ 14 5. Kommunikation och information ........................................................ 18 Handlingsplan för en åldersvänlig stad 4 (20) Inledning Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad som säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta måste äldre invånare erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Eftersom de äldre är en heterogen grupp med varierande behov, resurser och förutsättningar såväl i hälsa, ekonomisk situation, kulturell bakgrund, utbildningsnivå som i livsstil, behöver staden vara väl förtrogen målgruppens olikheter. Ett åldersvänligt samhälle är inkluderande, tillgängligt och skapar förutsättningar för att människor mår bra och känner sig trygga. Det bidrar även till ett hälsosamt åldrande, där äldre personer ges möjlighet att bibehålla fysisk, psykisk och social hälsa, känna delaktighet och ha inflytande över sina liv. I enlighet med Världshälsoorganisationens globala initiativ "Decade of Healthy Ageing" (2021–2030) främjar en åldersvänlig stad rättvisa möjligheter till god hälsa, meningsfullhet och trygghet för äldre personer – hela livet. Genom att undanröja hinder och motverka diskriminering på grund av ålder skapas förutsättningar för ett samhälle där äldre kan leva ett värdigt och aktivt liv i gemenskap med andra hela livet. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Åtagandet omfattar att: • lyssna på den åldrande befolkningens behov, • samarbeta med äldre människor och över sektorsgränserna för att skapa åldersvänliga fysiska och sociala miljöer, • bedöma och bevaka stadens åldersvänlighet, • dela med sig av erfarenheter, prestationer och lärdomar till andra städer och samhällen. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: Handlingsplan för en åldersvänlig stad 5 (20) • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål. Målen beskriver den långsiktiga förändring som eftersträvas. Målen avser att skapa en tydlig, gemensam riktning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolag att utifrån sina verksamhetsområden ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. För inspiration har WHO en global digital databas över åldersvänliga städer och praktiska exempel på aktiviteter. Nämnderna och bolag kan avgöra i vilken ordning de tar sig an de mål som berör deras verksamheter. I samband med beslut om den förra handlingsplanen beslutades även att en revidering av planen skulle genomföras. Under 2024 fick Äldrecentrum i uppdrag att genomföra en utvärdering av implementeringen av handlingsplanen. Utvärderingen har tillsammans med workshops med representanter för stadsdelsnämndernas pensionärsråd, kommunstyrelsens pensionärsråd, samtal med andra kommuner samt enkätutskick till styrgruppen utgjort grund för revideringen av handlingsplanen som presenteras i föreliggande dokument. Styrgruppen utgörs av förvaltnings- och bolagschefer från olika stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar, bolag, äldreombudsmannen och representanter från stadsledningskontoret. Andra styrdokument Det finns flera styrdokument som tangerar handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med en åldersvänlig stad vara en del. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad. Flera av dessa handlingsplaner är kopplade till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) som har stor betydelse för arbetet för en åldersvänlig stad då äldre personer också kan utsättas för rasism, kan tillhöra de nationella minoriteterna samt kan identifiera sig som kvinnor eller män. Exempel på handlingsplaner Handlingsplan för en åldersvänlig stad 6 (20) och styrdokument som bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad är: • Översiktsplan för Stockholms stad, • Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning, • Äldreboendeplan, • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet Bakgrund 2017 tog Äldrenämnden fram Strategi för en äldrevänlig stad, underlag till program i vilken bland annat kommunstyrelsens pensionärsråd och stadsdelsnämndernas pensionärsråd var delaktiga. Äldrecentrum genomförde en baslinjemätning som reflekterade äldre personers synpunkter på hur staden kan bli mer åldersvänlig. Strategin och baslinjemätningen utgjorde underlag till framtagande av handlingsplanen 2021–2024 som nu reviderats. I december 2024 beslutade kommunfullmäktige om Stockholms stads program för mänskliga rättigheter. Målet med programmet är att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Stockholms stads arbete mot ålderism integreras i det övergripande programmet för mänskliga rättigheter, som betonar att alla invånare, oavsett ålder, har rätt att tillgodogöra sig sina grundläggande rättigheter och att staden aktivt arbetar mot diskriminering och ojämlikhet, något som tydligt kopplas till ålderismens effekter på äldres rättigheter. Ålderism Ålderism, diskriminering baserad på ålder, är ett utbrett och strukturellt problem både globalt och lokalt i Stockholms stad. WHO:s rapport om ålderism framhåller att denna form av diskriminering allvarligt begränsar äldre personers möjlighet att delta i arbetslivet, samhället och att få tillgång till nödvändiga tjänster. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism, är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 7 (20) WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande.1 Med ålderism avses fördomar eller stereotypa föreställningar för en människas ålder. Stereotypa föreställningar av äldre kan komma till uttryck i överdrivet negativa bilder med betoning på den skröpliga ålderdomen, eller överdrivet positiva, det synnerligen aktiva åldrandet. WHO betonar att ålderism motverkas om det finns ett erkännande för och ett arbete som möter den stora variationen av levnadsvillkor och erfarenheter som äldre har. Ett sådant arbete behöver också aktivt identifiera missförhållanden eller hinder som i synnerhet påverkar äldres levnadsförhållanden. Arbetet behöver ta sin utgångspunkt i att olikheter är det gemensamma för äldre och att spännvidden inom gruppen äldre är betydande. Äldre personer med sin kompetens och erfarenhet är också en värdefull resurs i arbetslivet. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolag har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. MR-programmet ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att alla människor i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Handlingsplanen är stadsövergripande och berör samtliga nämnder och bolag. Arbetet med en åldersvänlig stad är således tvärsektoriellt och låter sig inte sorteras in i någon enskild nämnds eller bolags verksamhet. Det innebär att samtliga nämnder och bolag ska identifiera hur de når måluppfyllelse och hur de kan samverka internt och externt i syfte att nå målsättningen om att i dag och framöver vara en åldersvänlig stad. Löpande i handlingsplanen identifieras nämnder och bolag, som har en särskild roll i förhållande till aktuellt utvecklingsområde. 1 https://www.who.int/ageing/ageism/campaign/en/ Handlingsplan för en åldersvänlig stad 8 (20) Styrning och uppföljning Stockholms stads arbete för en åldersvänlig stad är integrerat i stadens ordinarie styr- och ledningsmodell. Stadens övergripande mål formuleras i kommunfullmäktiges budget tillsammans med beslutade styrdokument. Nämnder och bolag ska i verksamhetsplaneringen beskriva hur de arbetar och avser att bidra till att staden når målsättningarna som anges i handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp handlingsplanen. Kommunstyrelsens äldreombudsman ska i linje med den instruktion som kommunfullmäktige beslutat om, vara ett stöd för nämndernas och bolagens möjlighet att arbeta i enlighet med denna plan. Genom dialog med nämnder, bolag, pensionärsråd och civilsamhället informerar och inspirerar äldreombudsmannen att arbeta utifrån WHO:s ramverk för åldersvänliga städer och samhällen samt utifrån stadens strategi. Äldreombudsmannens rapport, som vartannat år ska lämnas in till kommunfullmäktige, är en viktig del av uppföljningen av utvecklingsarbetet.2 2 Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman, kommunal författningssamling 2016:3. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 9 (20) Fem utvecklingsområden Handlingsplan för en åldersvänlig stad omfattar fem utvecklingsområden som stadens nämnder och bolag ska arbeta med för att nå måluppfyllelse. Samtliga områden tar sikte på målen i stadens budget och vad som krävs för att förverkliga dem. Varje område inleds med en ingress som beskriver de önskade effekterna för stadens utvecklingsarbete. 1. Delaktighet och inflytande Stockholms stad bedriver ett aktivt arbete som främjar delaktighet och inflytande. Äldre är delaktiga och har inflytande i hur utvecklingsarbetet stärks och utvecklas. Att skapa delaktighet och inflytande är grundläggande för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Genom främjande av äldres delaktighet och inflytande kan ålderism motverkas. En åldersvänlig stad säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Det finns många frågor som kontinuerligt behöver utvecklas i samverkan med äldre där flera lyfts i denna handlingsplan. I staden finns flera sammanhang för att låta äldres synpunkter och erfarenheter ha betydelse för stadens arbete med att stärka och utveckla möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Kommunstyrelsens pensionärsråd och funktionshindersråd, likaså stadsdelsnämndernas pensionärsråd och funktionshindersråd samt facknämndernas funktionshindersråd är redan etablerade fora. Råden bör involveras i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete genom exempelvis tematiska dialoger som kan kopplas till genomförandet av handlingsplanen. En sådan dialog kan med fördel knyta an till det lokala utvecklingsarbete som varje stadsdelsnämndsområde bedriver. Pensionärsråden är värdefulla kanaler, men det utesluter inte att andra former för delaktighet och inflytande kan behöva tillämpas. Enkäter, medborgardialoger, trygghetsvandringar, öppna mötesplatser och fokusgrupper är exempel på andra former och forum för att öka delaktighet och inflytande i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete. Råden, precis som medborgarpanelen, är självvalda och på så sätt inte representativa för hur samhället ser ut utifrån att även äldre Handlingsplan för en åldersvänlig stad 10 (20) invånare är en heterogen grupp. Det är därför viktigt att nämnder och bolag arbetar för att fånga en mångfald av åsikter. För att förbättra dialogen mellan äldre och staden är det viktigt att skapa fler möjligheter för äldre att framföra sina synpunkter och tillvara ta dessa. En årlig medborgardialog, både digital och fysisk, kan fungera som ett forum där äldre kan bidra med förslag och feedback om hur stadens information och kommunikation kan utvecklas. Dessutom kan referensgrupper skapas där äldre ges möjlighet att testa och ge synpunkter på digitala tjänster innan de lanseras. För att bredda dialogen och nå ut till fler äldre kan staden också samarbeta med frivilligorganisationer och föreningar, som ofta har nära kontakt med äldre och kan fungera som en brygga mellan staden och invånarna. • Nämnder och bolag utvecklar ett åldersvänligt arbetssätt som säkerställer att olika kunskaper och erfarenheter från stadens äldre invånare tillvaratas och vägleder utvecklingsarbetet. 2. Samverkan och partnerskap En åldersvänlig stad byggs genom samverkan mellan stadens verksamheter, civilsamhälle, akademi, Region Stockholm och näringsliv. Genom att arbeta över sektorsgränser skapas bättre möjligheter att möta äldres behov och utveckla hållbara lösningar för trygghet, delaktighet och livskvalitet. För att nå framgång i arbetet krävs en samordnad och sektorsövergripande ansats. Samverkan mellan stadens förvaltningar, bostadsbolag och regionala aktörer stärker helhetsperspektivet i arbetet för en åldersvänlig stad. Ett tätare samarbete mellan äldreomsorgen, fastighetssektorn och kultur- och fritidsverksamheter kan exempelvis bidra till fler anpassade bostäder, tryggare stadsmiljöer och ett mer tillgängligt utbud av aktiviteter. Flera förvaltningar har redan etablerat framgångsrik samverkan. Stadsdelsnämndernas ordnar exempelvis särskilda seniordagar där bland annat även äldrenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden och ideella föreningar medverkar. Genom att inspireras av befintliga samarbeten och dra lärdom av goda exempel kan stadens förvaltningar och bolag utveckla sitt arbete och undvika att ”uppfinna hjulet på nytt”. Samverkan mellan verksamheter Handlingsplan för en åldersvänlig stad 11 (20) möjliggör synergieffekter och skapar bättre förutsättningar för en effektiv och hållbar utveckling av stadens åldersvänliga insatser. Fackförvaltningar kan även fungera som samlande krafter genom att driva nätverk där representanter från andra förvaltningar och bolag kan utbyta erfarenheter och sprida goda exempel. Dessa nätverk är viktiga verktyg för att säkerställa att kunskap och innovationer inom bland annat åldersvänlig stadsutveckling förankras och implementeras på bred front. Samverkan med civilsamhället sker både genom formella avtal, såsom idéburet offentligt partnerskap (IOP), och genom mer flexibla samarbeten kring gemensamma sakfrågor. Även stadens regelbundna samråd med de fem nationella minoriteterna utgör underlag för stadens arbete för nationella minoriteters rättigheter. Föreningar, religiösa samfund och intresseorganisationer är viktiga aktörer för att nå ut till äldre och skapa sociala sammanhang, digitalt stöd och frivilliginsatser. Genom gemensamma initiativ kan staden och civilsamhället arbeta för att motverka social isolering, öka delaktighet och stärka äldres inflytande i lokalsamhället. Akademi och forskningsinstitut bidrar med kunskap och innovationer som kan omsättas i praktiken. Genom samarbete kan exempelvis insatser för fallprevention, digital inkludering och klimatanpassning utvecklas och implementeras med stöd av aktuell forskning. Genom huvudöverenskommelsen, HÖK, mellan kommunerna och regionen samt den länsövergripande handlingsplanen för god och nära vård och omsorg i Stockholms län finns en gemensam målbild och flera planerade aktiviteter för ett stärkt samarbete med Region Stockholm. Samarbetsstrukturerna ska utgå från den äldres situation och inkludera alla eventuella vårdgivare runt den äldre, exempelvis vårdcentral, psykiatri, äldreomsorg och rehabilitering. Region Stockholm har även en viktig roll i sitt ansvar över kollektivtrafiken som är en central faktor för en inkluderande stadsplanering, stadens tillgänglighet och möjlighet till mobilitet. Förutom samverkan mellan stadens nämnder och bolag har även näringslivet och privata aktörer en viktig roll i att utveckla bostäder, mobilitet och digitala tjänster som stärker äldres självständighet. Genom dialog och samverkan kan nya lösningar skapas, exempelvis genom samarbete med fastighetsägare för att öka tillgången till anpassade boenden eller genom teknikföretag som utvecklar digitala verktyg för kommunikation och social samvaro. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 12 (20) Arbetet med en åldersvänlig stad präglas av att staden är en aktiv part inom nordens nätverk för åldersvänliga städer och samhällen. Stockholm deltar aktivt i internationella nätverk som WHO:s åldersvänliga städer och Nordens välfärdscenter, där erfarenhetsutbyte bidrar till att utveckla stadens arbete. Genom att ta del av andra städers lösningar kan Stockholm inspireras av goda exempel och innovativa åtgärder. • Nämnders och bolags arbete för en åldersvänlig stad utmärks av intern och extern samverkan och partnerskap. • Äldrenämnden arbetar aktivt och samordnande för nätverksbyggande mellan olika aktörer. 3. Social inkludering Stockholms stad arbetar aktivt med att främja social gemenskap och inkludering med fokus på allas lika möjligheter. Ett hälsosamt och värdigt åldrande innefattar att staden utvecklar seniorers möjlighet att bibehålla och stärka fysisk, social och psykisk hälsa. Stadens arbete ska bidra till att seniorer har goda förutsättningar att åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet. Social inkludering är en central del av ett åldersvänligt samhälle där alla äldre ska ha möjlighet att delta i sociala sammanhang, känna sig delaktiga i samhället och ha tillgång till stöd vid behov. Ensamhet och social isolering kan ha negativa effekter på hälsan och livskvaliteten, medan meningsfulla relationer och aktiviteter bidrar till ökad livslust och välbefinnande. Goda förutsättningar för deltagande i aktiviteter Flera av stadens verksamheter fyller en viktig funktion för stadens möjligheter att vara en åldersvänlig stad. Mötesplatser så som bibliotek, gym och idrottsanläggning, simhallar, gemenskapslokaler och träffpunkter är betydelsefulla för äldres möjligheter att upprätthålla sociala relationer och hälsosamt åldrande. Digitala lösningar och forum kan vara ett viktigt komplement till de fysiska verksamheterna men det får inte ersätta fysiska möten. Att arbeta med att motverka det digitala utanförskapet är betydelsefull för möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Det kan vara särskilt fördelaktigt för de som är mindre mobila att kunna sköta sin ekonomi, få tillgång till underhållning, sociala relationer Handlingsplan för en åldersvänlig stad 13 (20) och nödvändig samhällsinformation. Detta gäller såväl äldre i ordinärt som särskilt boende. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden för att identifiera relevanta aktiviteter för äldre med varierande behov och förutsättningar. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med bostadsbolagen och Micasa för att identifiera lämpliga lokaler som gynnar möjligheten att utveckla träffpunkter och aktiviteter för äldre. • Utifrån lokala analyser ska stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden erbjuda fysiska och digitala aktiviteter som bidrar till ett jämställt deltagande som lockar såväl män som kvinnor. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda de äldre möjlighet att öka sin digitala kompetens och därmed delaktighet i det digitala samhället. Stärkt hälsa och social inkludering Att stärka social inkludering är något som spänner över samtliga nämnders och bolags ansvar. Stadsdelsnämndernas uppsökande och förebyggande verksamhet gentemot äldre har stor betydelse för möjligheten att bryta ofrivillig isolering, bland annat genom att informera om vilket stöd kommunen kan erbjuda. Öppna mötesplatser i form av träffpunkter för seniorer och aktivitetscenter har en viktig roll där äldres resurser, erfarenheter och kunskaper kan tas tillvara. Utbud och öppettider bör utformas i dialog med målgruppen. I utvecklingsarbetet med att motverka isolering och ofrivillig ensamhet kan exempelvis möjligheten att erbjuda äldre att medverka som volontärer beaktas. Att åldras kan medföra sociala och eller hälsomässiga förändringar och den psykiska hälsan kan därtill påverkas av förändringar i funktionsförmåga, förlust av anhöriga och vänner och ett minskat socialt nätverk. Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och en meningsfull vardag är viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande och kan förebygga psykisk ohälsa. Grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg Handlingsplan för en åldersvänlig stad 14 (20) socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade och äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Fler exempel på särskilt utsatta grupper är nationella minoriteter, hbtqi-personer och våldsutsatta. Socialstyrelsens menar att det finns starka samband mellan depression, social isolering och ökad risk för suicid.3 Staden behöver fortsätta samverka med andra aktörer, så som exempelvis Region Stockholm och civilsamhället, för att nå ut till och erbjuda stöd till äldre personer som har eller som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. • Samtliga berörda nämnder ska arbeta för att motverka och bryta ofrivillig ensamhet, digitalt utanförskap och social isolering hos äldre både i ordinärt och särskilt boende. • Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade förebyggande insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande både hos kvinnor och män samt utveckla metoder för uppsökande arbete. • Äldrenämnden ska samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna för att äldre ska ha möjlighet att bibehålla och utveckla sina intressen samt delta i social gemenskap. Arbetet ska ske i samverkan med civila samhället och andra relevanta aktörer. 4. Bostäder och stadsmiljö En åldersvänlig stad möjliggör ett tryggt och självständigt boende genom hela livet. Tillgängliga bostäder och en välplanerad stadsmiljö med hög kvalitet stärker äldres rörelsefrihet, säkerhet, gemenskap och trygghet. Med tanke på hur många äldre som skadas i fallolyckor både i hemmet och i utemiljön behöver säkerhetsaspekter beaktas i planering, utformning och skötsel. Genom klimatanpassning, universell utformning, kunskapshöjande insatser och samverkan utvecklas boendealternativ och offentliga platser som stödjer ett aktivt och inkluderande liv. Stockholm står inför en demografisk förändring där andelen äldre växer, vilket medför nya krav på bostadsplanering och stadsmiljö. En åldersvänlig stad innebär att äldre ska kunna bo tryggt och 3 Socialstyrelsen (2018) Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 15 (20) självständigt, med tillgång till en stadsplanering som stödjer rörelsefrihet, gemenskap och säkerhet. Tillgängliga bostäder Det finns en stor efterfrågan på tillgängliga bostäder till rimligt och överkomligt pris för äldre. För att möta detta krävs en kombination av nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder samt en matchning mellan lediga tillgängliga bostäder och de med störst behov av dessa. Det behöver också bli enklare att genomföra tillgänglighetsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgänglighetsanpassningen av befintliga bostäder har varit en prioriterad fråga där stadens bostadsbolag genomfört insatser. Exempelvis har tillgänglighetsanpassningar genomförts i äldre hyresbestånd genom hissinstallationer, automatiserade dörrar i gemensamhetsutrymmen och förbättrad belysning i trapphus. Därtill har seniorbostäder anpassats genom bättre anpassade entréer, halksäkra golv och gemensamhetslokaler för social samvaro. Dessa insatser behöver skalas upp, och en bredare inventering av det befintliga bostadsbeståndet kan ge en tydligare bild av var insatser behövs mest. För att säkerställa att äldre har kunskap om sina boendemöjligheter behöver informationen förbättras. Flera stadsdelar har framgångsrikt arbetat med digitala informationskampanjer om boendemöjligheter via sociala medier och lokaltidningar. Därtill arbetar bland annat äldrelotsar, äldrekoordinatorer, äldrekuratorer, biståndshandläggare, medborgarkontor och mötesplatser i samarbete med bostadsförmedlingen och allmännyttan för att underlätta flytt till mer tillgängliga bostäder och för att informera om möjligheterna till att planera för sitt framtida boende. En breddning av denna typ av insats till fler stadsdelar och även riktad till yngre äldre kan ge målgruppen möjlighet att planera sitt framtida boende i tid. För att arbetet med bostäder och stadsmiljö ska vara långsiktigt hållbart och rättvist krävs också kunskap hos dem som i sitt yrkesutövande möter äldre personer. Det handlar exempelvis om medarbetare inom teknisk förvaltning, stadsbyggnad, trafik, fastighetsbolag och medborgarkontor samt inom funktionsnedsättnings- och äldreomsorg. Utbildningsinsatser inom till exempel tillgänglighet, trygghet, klimatrisker, universell utformning och information om boendealternativ kan säkerställa att dessa yrkesgrupper har aktuell kunskap om äldres olika behov i relation till bostäder och stadsmiljö. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 16 (20) • Äldrenämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnder och bostadsbolagen arbetar aktivt tillsammans för att genomföra informationsinsatser för att påverka rörligheten på bostadsmarknaden i syfte att få fler äldre att byta en otillgänglig bostad mot en mer tillgänglig. • Kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna arbetar gemensamt för att nå ut med information till gruppen yngre äldre om möjligheter för att själva planera sitt framtida boende. • Stadsbyggnadsnämnden ska i samverkan med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna vidta riktade kommunikationsinsatser till seniorer om möjligheten till bostadsanpassning. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och äldrenämnden ska samverka i kunskapsuppbyggnaden om hur fler aktörer kan stimuleras till att bygga fler ändamålsenliga bostäder för äldre och i dialog med byggaktörer undersöka hur tillkomst av bostäder kan öka. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och bostadsbolagen arbetar aktivt för fler tillgängliga och klimatanpassade bostäder för äldre till överkomliga priser genom nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder. Markanvisningar görs bland annat utifrån behov som identifieras i ny modell Äldreboendeplanering. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen, Micasa, stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden vidta insatser som förebygger fallolyckor. De ska även sprida kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja risker i boendemiljön. • Bostadsbolagen och bostadsförmedlingen ska genomföra riktade informationsinsatser om möjligheten att byta bostad för att fler kan planera ett fungerande och ändamålsenligt boende i tid. Hemlöshet Hemlöshet förekommer i alla åldersgrupper. Stadens verksamheter ska särskilt uppmärksamma äldre personer som riskerar att bli avhysta från sin bostad. Arbetssätt som gynnar stadens möjlighet att förebygga att äldre blir avhysta är samverkan mellan flera förvaltningar gällande handläggningen av frågor som rör äldreomsorg och individ- och familjeomsorg och funktionsnedsättning. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 17 (20) • Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ska i samverkan med bostadsbolagen och Micasa arbeta för att motverka hemlöshet. Anpassad stadsmiljö Trygghet och tillgänglighet i stadsmiljön är avgörande för att äldre ska kunna delta i samhället. God belysning, viloplatser och säkra övergångsställen är viktiga faktorer för en åldersvänlig stad. Det är också av vikt att anpassa stadsmiljön utifrån ett brett mobilitetsperspektiv – från gångstråk och kollektivtrafik till bättre vinterväghållning. Stockholms stad anpassar successivt sin stadsmiljö och bostadsbestånd för att möta klimatförändringarnas effekter, med särskild hänsyn till äldre som kan vara extra sårbara vid värmeböljor. Forskning från Karolinska Institutet visar att hög ålder, kroniska sjukdomar och vissa mediciner kan öka risken för hälsoproblem vid extremvärme. För att skapa en trygg och hållbar stadsmiljö pågår arbete med att stärka grönstrukturen, där fler träd och växtlighet kan bidra till naturlig svalka i offentliga miljöer. Utöver insatser i bostäder och äldreboenden finns möjligheter att skapa svalkande miljöer i stadens offentliga lokaler, parker och mötesplatser. Offentliga byggnader, såsom bibliotek och kulturhus, kan också fungera som svala tillflyktsplatser under varma dagar. Vidare kan tillgången till offentliga vätskefontäner och toaletter i stadens parker och andra strategiska platser bidra till att äldre och andra invånare kan hålla sig svala och återhämtade vid extremvärme. För att fler ska kunna ta del av dessa möjligheter är det viktigt att information om svala platser och förebyggande åtgärder kommuniceras brett. Genom lokaltidningar, utskick via vykort och stadens digitala plattformar kan äldre och deras anhöriga få information om var de kan söka svalka och hur de kan skydda sig vid värmeböljor. • Trafikkontoret, fastighetskontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna samverkar för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre. • Trafikkontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna genomför, med stöd av äldrenämnden, kunskapshöjande informationsinsatser. Insatser riktade till medarbetare som i sitt yrkesutövande möter äldre vuxna, med fokus på hur Handlingsplan för en åldersvänlig stad 18 (20) stadsmiljö kan utformas och kommuniceras på ett sätt som främjar trygghet, tillgänglighet och självständighet genom hela livet. 5. Kommunikation och information Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där all information om stadens verksamheter och tjänster är lättillgänglig, begriplig och anpassad efter olika äldres behov. Äldre ska uppleva att det är lätt att kommunicera med stadens verksamheter och att information om stadens verksamheter och aktiviteter är relevant samt väcker nyfikenhet och intresse. WHO:s modell för åldersvänliga städer betonar vikten av att kommunikationskanaler och informationsmaterial anpassas efter äldres varierande behov. Det kräver en kombination av digital och analog kommunikation samt ett tydligt fokus på tillgänglighet och inkludering. Tillgång till relevant och begriplig information är en förutsättning för äldres delaktighet i samhället och deras möjlighet att fatta informerade beslut om sin vardag. I en åldersvänlig stad ska information vara tillgänglig för alla, oavsett digital vana, språklig bakgrund eller funktionsförmåga. Genom att erbjuda innehållet på start.stockholm samt senior.stockholm i flera format – text, ljud och video – blir det mer tillgängligt för personer med olika behov och förutsättningar. Informationen måste även finnas tillgänglig på andra språk än svenska samt ses över med regelbundenhet. Eftersom äldre inte är en homogen grupp, måste stadens informations- och kommunikationsstrategier spegla mångfalden i behov och förutsättningar. Information ska inte bara nå ut, utan också engagera och inspirera till delaktighet i stadens aktiviteter och tjänster. För att exempelvis nå äldre som inte är digitalt aktiva bör tryckt informationsmaterial om bland annat stadens verksamheter finnas tillgänglig på strategiska platser i stadens verksamheter och informationstavlor. Dessutom kan regelbundna utskick via post och lokaltidningar användas för att informera äldre invånare om aktuella händelser och tjänster i staden. Även denna information måste finnas tillgänglig på andra språk än svenska och kompletteras med tolkningstjänster. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna utveckla informationsmaterial utifrån aktuella förutsättningar. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 19 (20) • Stadens nämnder och bolag ska vidta informationsinsatser som bidrar till att äldre får ökade möjligheter att få information om de aktiviteter och andra riktade insatser för äldre som staden erbjuder. • Stadens nämnder och bolag ska vidta kommunikationsinsatser som bidrar till att äldre inkluderas oavsett språkliga eller digitala hinder. --- [Bilaga 2 Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rattigheter 2030.pdf] Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-05-04 Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Utgivningsdatum: Maj 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Susanne Kronholm Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 3 (22) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 5 Bakgrund .................................................................................................... 6 Ansvarsfördelning....................................................................................... 8 Uppföljning ................................................................................................. 9 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 10 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 13 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 19 Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 4 (22) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Till MR-programmet tillhör därför ett antal handlingsplaner. Denna handlingsplan fokuserar på arbetet för att säkra nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i Stockholms stad. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Denna handlingsplan ger vägledning till stadens nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa att dessa rättigheter tillgodoses. Handlingsplanen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 5 (22) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter och stadens förvaltningar. Staden har även genomfört en konsultation med företrädare för det samiska folket. Samerna är både ett urfolk och en nationell minoritet. I denna handlingsplan kommer begreppen urfolk eller det samiska folket att användas i samband med rättigheter eller åtgärder som är specifika för samerna som urfolk. Begreppet nationell minoritet kommer att användas i samband med de rättigheter eller åtgärder som gäller på samma sätt för både samer och andra nationella minoriteter. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Detta medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna, däribland de andra handlingsplanerna som knyter an till MR-programmet. Rasism, diskriminering och hatbrott, däribland antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, utgör allvarliga hinder för många som tillhör en nationell minoritet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Åtgärder för att motverka alla former av rasism, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, tas i första hand upp i stadens handlingsplan mot rasism. Handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter överlappar även delvis stadens handlingsplan för romsk inkludering. Insatser som riktas specifikt till den romska Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 6 (22) minoriteten tas i första hand upp i handlingsplanen för romsk inkludering. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Bakgrund Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och erkände då fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inom var och en av de erkända minoritetsgrupperna ryms en mångfald av identiteter och personer med olika bakgrunder. Minoriteten tornedalingar består till exempel av tre grupper: tornedalingar, kväner och lantalaiset.2 Det finns även flera grupper av romer i Sverige, bland annat resande (som ibland har kallats för resandefolket eller resanderomer), kalderash, kaale eller kalé, lovara, arli och gurbeti.3 För att räknas som en nationell minoritet i Sverige ska en grupp ha: • en uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke dominerande ställning i samhället, • en religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet, • en vilja och strävan att behålla sin identitet och 2 Sametinget, 2025, Tornedalsk identitet, hämtad: 2025-12-09. 3 Forum för levande historia, 2024, Romer i Sverige, hämtad: 2026-02-23. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 7 (22) • historiska eller långvariga band med Sverige.4 År 2000 ratificerade Sverige även den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och erkände då fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Romani chib och samiska har flera olika varieteter som alla omfattas av språkstadgans skydd. Europarådet definierar landsdels- eller minoritetsspråk som språk som av hävd används inom ett visst territorium i en stat av en grupp medborgare som är mindre än resten av befolkningen, och som skiljer sig från de officiella språken i den staten. Språk som inte uppfyller kravet på historisk anknytning till ett visst territorium kan erkännas som territoriellt obundna minoritetsspråk. I Sverige är finska, meänkieli och samiska erkända som territoriellt bundna språk medan jiddisch och romani chib har erkänts som territoriellt obundna språk. För de territoriellt bundna språken gäller ytterligare utökade rättigheter att använda språket i vissa samhällsområden i de geografiska områden där språket i fråga använts av hävd och fortfarande används i tillräckligt stor utsträckning.5 I Sverige benämns dessa geografiska områden som förvaltningsområden för finska, meänkieli respektive samiska. År 1977 erkände Riksdagen samerna som ett urfolk i Sverige. En vanlig definition av urfolk är att de härstammar från folkgrupper som levde i landet eller i ett geografiskt område som tillhör landet, vid tiden för erövring, kolonisation eller fastställandet av nuvarande statsgränser samt att de har en vilja att bevara, utveckla och överföra sin etniska identitet, kultur och sina traditioner och levnadssätt till framtida generationer.6 Sverige har ställt sig bakom Förena nationernas deklaration om urfolks rättigheter.7 Nationella minoriteter och urfolks rättigheter nämns även i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter8 och Förenta nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter9. 4 Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 5 Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 6 Sanningskommissionen för det samiska folket, u.å., Om urfolket samerna, hämtad: 2026-02-16. 7 United Nations Digital Library, 2007, United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, hämtad: 2025-06-02. 8 Artikel 30, Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, hämtad 2025-06-02. 9 Artikel 27, International Covenant on Civil and Political Rights. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 8 (22) De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är fastställda i svensk lag. I regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, bestäms att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.10 Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) beskriver rättigheter som de nationella minoriteterna har i hela landet, och särskilda rättigheter som gäller inom de geografiska områden som utgör förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Stockholm stad ingår i samtliga tre förvaltningsområden. Enligt minoritetslagen är staden skyldig att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.11 Kommunernas arbete med minoritetslagstiftningen, inklusive kommunernas mål och riktlinjer, följs upp av ansvarig uppföljningsmyndighet. Denna handlingsplan utgör Stockholms stads mål och riktlinjer för stadens minoritetspolitiska arbete. Andra bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter finns i Språklagen (2009:600), Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2025:400) och Bibliotekslagen (2013:801). Lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket reglerar det samiska folkets rätt till inflytande över sina angelägenheter. Den svenska minoritetspolitiken bygger på självidentifikation. Det innebär att varje person har rätt att välja om den identifierar sig som tillhörande en nationell minoritetsgrupp. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteterna och urfolket samerna får sina rättigheter tillgodosedda. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa 10 1 kap. 2§, Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. 11 5b§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 9 (22) verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Även kulturnämnden ska vid behov erbjuda stöd till stadsdelsnämnderna och andra facknämnder inom ramen för sitt ansvarsområde. Samtliga stadsdelsnämnder, förskolenämnden, kulturnämnden, servicenämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. I kontaktpersonens uppdrag ingår att ansvara för den lokala samordningen av statsbidraget för kommuner i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska samt att vid behov bistå kommunstyrelsen med information om nämndens minoritetspolitiska arbete, till exempel i anslutning till kommunstyrelsens samråd eller olika myndigheters uppföljningsarbete. Nämnderna kan avgöra i vilken utsträckning som rollen som kontaktperson kan integreras i redan befintliga samordnarroller, exempelvis inom mänskliga rättigheter. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och material som ger ytterligare stöd i arbetet i nämnder och bolagsstyrelser. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolag ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 10 (22) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Staden ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur vi arbetar för att säkerställa dessa. Stadens skyldighet att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar framgår även av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.12 Staden erbjuder idag flera olika utbildningar om nationella minoriteter och deras rättigheter riktat till stadens medarbetare och chefer, både fysiskt och digitalt. Utbildningarna finns i olika format och riktade till olika målgrupper – både mer generella och specialiserade. Staden har även producerat och spridit informationsmaterial riktat till nationella minoriteter och allmänheten. Flera företrädare för de nationella minoriteterna har i samråd lyft att de har kunnat se en ökad medvetenhet om de nationella minoriteternas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare, men de har också konstaterat att utvecklingsbehov kvarstår. Företrädare för de nationella minoriteterna har bland annat lyft att stadens medarbetare saknar tillräcklig kunskap om de nationella minoriteternas historiska och samtida utsatthet för rasism och diskriminering för att kunna identifiera och motverka uttryck för fördomar, hat och hot i stadens verksamheter. Vikten av insatser riktat mot skolan har betonats särskilt. I samråd har det även efterfrågats ytterligare insatser för att nå ut med information om de nationella minoriteternas rättigheter för att göra det möjligt för fler stockholmare att ta del av sina rättigheter. Rasism och diskriminering, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer har i rapporter framtagna av både staden och andra aktörer pekats ut som ett hinder för individer att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera av dessa rapporter lyfter vikten av kunskapshöjande insatser, bland annat riktat mot lärare.13 12 3§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 13 Se t.ex. Stockholms stad, 2022, Antisemitismen i Stockholms skolor: En rapport om skolpersonals och elevers upplevelser och tankar kring antisemitiska Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 11 (22) Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Staden ser därför fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter nationella minoriteter respektfullt och anpassat efter individens behov samt känner till det offentligas särskilda skyldigheter gentemot de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Stadens medarbetare har god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och vad detinnebär för verksamheternas skyldigheter. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om historiska skeenden som påverkat de nationella minoriteterna och om minoriteternas samtida utsatthet för rasism och diskriminering. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Kunskapshöjande insatser kan se ut på flera olika sätt beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka uttryck i skolmiljön; Region Stockholm, 2021, Att vara same i storstad: Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov; Länsstyrelsen i Stockholm, 2021, Stolt men ofta otrygg, Forum för levande historia, 2024, Redovisning av uppdrag att kartlägga kunskapen om antiziganism i grundskolan och gymnasiet; Barnombudsmannen, 2021, Om barns och ungas utsatthet för rasism. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 12 (22) och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom området samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden når personer som tillhör en nationell minoritet och urfolket samerna med information om deras rättigheter. Stadens verksamheter prövar och använder olika metoder för att sprida information om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Exempel på informationsspridande insatser är: • uppsökande verksamhet, • lättillgänglig information på stadens hemsida, • information i samband med ansökan om äldreomsorg, förskola eller andra stödinsatser, • synlig information i publika verksamheter och • annonsering i tidningar, sociala medier eller stadstavlor. Vid utformning av insatser bör verksamheter prioritera målgrupper som kan vara särskilt svåra att nå. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 13 (22) Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna anges att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmarna. Genom att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov kan arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter stärkas och staden säkerställa ett likvärdigt och respektfullt bemötande av alla stockholmare. De nationella minoriteterna har vissa särskilda rättigheter kopplat till språk och kultur som stadens verksamheter är skyldiga att tillgodose. Grunden är det allmännas skyldighet att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur och att främja användningen av de nationella minoritetsspråken. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.14 Barn som tillhör en nationell minoritet har även en utökad rätt till modersmålsundervisning i minoritetsspråk i grundskolan och gymnasiet.15 Förskolor ska stödja barn som tillhör de nationella minoriteterna i språkutvecklingen av deras nationella minoritetsspråk och främja utvecklingen av barnens kulturella identitet.16 Insatser i förskolan för att främja barnets utveckling av det egna modersmålet eller minoritetsspråket benämns ofta som modersmålsstöd. Vidare ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.17 Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur kräver både insatser som riktas direkt till minoriteterna, och synliggörande insatser som riktas till allmänheten. Detta för att motverka fördomar och osynliggörande som annars kan hindra de nationella minoriteterna från att uttrycka och utveckla sin språkliga och kulturella identitet.18 14 4 §, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 15 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 §, 13 kap. 7 §, 15 kap. 19§ och 18 kap. 19§ Skollag (2010:800) och 7 kap. 10 § Skolförordning (2011:185). 16 Skolverket, 2025, Läroplan för förskolan: Lpfö 18 reviderad 2025. 17 5 §, Bibliotekslag (2013:801). 18 Se t.ex. Kulturdepartementet, 2022, Handlingsplan för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 14 (22) På flera håll i staden genomförs redan olika insatser för att främja och synliggöra de nationella minoriteternas språk och kultur. Många aktiviteter har dock tagit formen av punktinsatser. I samråd efterfrågas regelbundet en ökad långsiktighet och ett närmare samarbete mellan staden och civilsamhället. Ett närmare och mer systematiskt samarbete med civilsamhället skulle möjliggöra för staden att ta del av minoriteternas kunskap och erfarenheter och erbjuda större möjligheter till delaktighet och inflytande. En annan utmaning kopplat till främjandet av de nationella minoriteternas språk och kultur är utformningen av modersmålsundervisning. Många elever som är berättigade till modersmålsundervisning i minoritetsspråk utnyttjar inte den rättigheten.19 I samråd lyfts bland annat praktiska hinder associerade med undervisningens förläggning och utformning som anledningar till detta. I samråd lyfts även återkommande möjligheten för elever att få ledigt från skolan i samband med religiösa eller kulturella högtider som inte sammanfaller med ledigheter i den svenska kalendern som en viktig förutsättning för barns möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Rektors möjlighet att bevilja ledigheter bestäms av skollagen. En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Två exempel på sådana enskilda angelägenheter är familjehögtider eller religiösa högtider. Det är rektor som beslutar om ledighet för en elev och beslutet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation.20 Utöver det generella ansvaret att främja de nationella minoriteternas språk och kultur så har staden särskilda skyldigheter kopplade till de nationella minoritetsspråken inom tre sektorer: förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning. Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Det innebär att enskilda enligt minoritetslagen har rätt att få viss service på finska, meänkieli och samiska och att enskilda på begäran ska erbjudas äldreomsorg och förskola på dessa språk. Med service avses här kontakt mellan staden och enskilda i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdande för part. Staden är även skyldig att på begäran erbjuda äldreomsorg på jiddisch och romani chib om det finns befintlig personal som behärskar 19 Länsstyrelsen i Stockholm, 2024, Minoritetspolitikens utveckling 2023. 20 7 kap. 18 § Skollag (2010:800) och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 15 (22) språket.21 Enligt socialtjänstlagen ska staden utöver detta verka för att det finns personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.22 I samråd med de nationella minoriteterna har det lyfts att det på grund av en lång språkbytesprocess finns många personer som inte behärskar minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen har därför betonats av minoritetsföreträdare. En betydande utmaning när det kommer till att erbjuda service, förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk är att bedöma och prognosticera efterfrågan. Staden ser ett behov av fortsatta insatser för att säkerställa att de rättigheter som följer av minoritetslagen tillgodoses och för att stärka stadens arbete med att främja och uppmärksamma de nationella minoriteternas språk och kultur. Staden behöver även säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i upphandlade verksamheter. Målen nedan kan därför vara relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens om icke-diskriminering och olika gruppers sårbarhet och levnadsvillkor. Välfärd och service Mål 1: Stadens verksamheter synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Stadens verksamheter synliggör och främjar regelbundet de nationella minoriteternas språk och kultur inom den ordinarie verksamheten. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. 21 8–12 §§ Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 8 kap. 6-9 §§ Socialtjänstlag (2025:400), 8 kap. 12b § och 25 kap. 5a § Skollag (2010:800). 22 8 kap. 5 §, Socialtjänstlag (2025:400). Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 16 (22) Staden utvecklar mötesplatser utifrån minoriteternas behov. Särskilt ansvariga: kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring åtgärder som synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, kulturnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Skolor har ett tillgängligt och målgruppsanpassat erbjudande för modersmålsundervisning. Särskilt ansvariga: utbildningsnämnden. Förskolor arbetar med modersmålsstöd för nationella minoriteter utifrån behov. Särskilt ansvariga: förskolenämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur kan bland annat omfatta: • placering av de nationella minoriteternas flaggor eller symboler synligt i publika verksamheter, • uppmärksammande av högtids- och minnesdagar samt lokala och nationella temaveckor på sociala medier eller fysiskt i stadens verksamheter, • kulturevenemang och aktiviteter om och med de nationella minoriteterna samt på de nationella minoritetsspråken, • utställningar med anknytning till de nationella minoriteterna, • traditionell mat från de nationella minoriteternas kulturer på stadens matsedlar, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • synliggörande av de nationella minoriteterna i stadsbilden, • uppmärksamma och uppmuntra flerspråkighet och nationella minoriteters språk och kultur i förskolan, • pröva och använda olika metoder för modersmålsstöd i förskolan, till exempel med hjälp av digitala verktyg och material på nationella minoritetsspråk, • informationsöverföring från förskola till skola om barn som har haft modersmålsstöd inom ett nationellt minoritetsspråk, • mötesplatser såsom öppna förskolor, seniorträffar vid stadens öppna träffpunkter, samtalsgrupper, studiecirklar och språkcaféer samt • insatser för att främja nationella minoriteters organisering och civilsamhälle. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 17 (22) Vid utformningen av insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur, inklusive mötesplatser, bör verksamheterna eftersträva att vara lyhörda för målgruppernas behov och om möjligt ha långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring aktiviteter och åtgärder. Detta kan till exempel göras i form av gemensamt framtagna årshjul över återkommande aktiviteter, gemensam planering och genomförande av åtgärder, idéburet offentligt partnerskap (IOP) eller inrättande av stående referensgrupper. Aktiviteter och mötesplatser för barn och unga bör prioriteras särskilt. Staden bör eftersträva att erbjuda mötesplatser för samtliga minoritetsgrupper. Vid utformandet av formerna för modersmålsundervisning bör målgruppens behov och önskemål beaktas. Några exempel på variabler att reflektera kring är: • val av undervisningsform, fjärrundervisning eller undervisning på plats, • tidpunkt för modersmålsundervisning och • tillgång till modersmålslärare som behärskar samma varietet av minoritetsspråket som eleverna. Välfärd och service Mål 2: Service, förskola och äldreomsorg erbjuds på nationella minoritetsspråk och ger de nationella minoriteterna möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet. Staden har en aktuell bild av utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk- och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden och stadsdelsnämnderna. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 18 (22) Staden utvecklar behovsanpassade lösningar inom förskola och äldreomsorg för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Service, förskola och äldreomsorg ska i erbjudas helt eller till väsentlig del på de minoritetsspråk som staden ingår i förvaltningsområde för. Om efterfrågan och språkkunnig personal finns ska dock äldreomsorg även erbjudas på övriga minoritetsspråk. Andra anpassningar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet inom förskolan och äldreomsorgen kan, om behov finns, med fördel genomföras för samtliga nationella minoriteter. Information om utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna bör så långt som det är möjligt samlas in och följas upp inom ramen för ordinarie system för att undvika merarbete och bortfall. Verksamheter som arbetar med ärendehandläggning, förskola eller äldreomsorg ansvarar för att säkerställa aktuell kunskap om befintlig personal inom den egna verksamheten som kan och vill använda sig av sin språkkompetens i minoritetsspråk i sitt arbete. Detta kan till exempel göras genom enkäter till medarbetare eller system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens23. Förskolenämnden och äldrenämnden ansvarar för att sammanställa och följa upp den statistik gällande kompetens samt utbud och efterfrågan av verksamheter med minoritetsinriktning som insamlas inom deras sakområden av stadsdelsnämnderna. Utformningen av verksamhet inom förskola och äldreomsorg som ger de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet kan se olika ut beroende på verksamheten och målgruppernas olika behov och förutsättningar. Några exempel på anpassningar är: • personal med språk- och kulturkompetens, • inredning inspirerad av minoritetskulturer, • traditionell eller typisk mat för en viss minoritetsgrupp, • aktiviteter med inslag av minoritetskultur, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • flerspråkiga skyltar i verksamhetens lokaler och • uppmärksammande av högtidsdagar. 23 Till exempel Hitta hemtjänst och Hitta vård- och omsorgsboende. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 19 (22) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Detta dels för att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, dels för att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rätt till delaktighet och inflytande är även fastställd i flera lagar och förordningar. Staden har enligt minoritetslagen en skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Staden ska särskilt främja barn och ungas möjlighet till inflytande och samråd samt anpassa formerna för detta.24 Eftersom staden ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska, ska staden tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i staden av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska.25 Enligt lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket (konsultationsordningen) är staden skyldig att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.26 Stockholms stad har under en längre tid erbjudit de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande genom olika former av samråd. Samråd har genomförts både centralt av kommunstyrelsen och av olika nämnder. Antalet och formerna för samråd har dock varierat över tid och varit svåra att överblicka. I syfte att tydliggöra formerna för samråd på stadsövergripande nivå inrättades i juni 2024 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter.27 24 Se 5§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 25 Se 8§, Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 26 Se Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket . 27 För närmare beskrivning av rådets uppdrag och form, se Kfs 2024:10 Instruktion för kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Med samråd menar vi i staden ett möte med nationella minoriteter där deltagarna ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem via en strukturerad dialog. Samråd sker innan beslut fattas i frågan eller frågorna som samrådet berör. Samrådsdeltagare kan både vara företrädare för civilsamhällesorganisationer och andra personer som identifierar sig som en nationell minoritet. Samråd som är öppna för alla som identifierar sig som en nationell minoritet utan en personlig inbjudan kallas för öppna samråd. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 20 (22) I samråd med företrädare för de nationella minoriteterna har flera utvecklingsbehov kopplat till stadens samråd lyfts. Behoven ser delvis olika ut hos olika minoritetsgrupper, där vissa upplever en tung samrådsbörda och behöver tacka nej till deltagande i vissa samråd, medan andra efterfrågar fler och tätare samråd, med fler aktörer i staden. Flera företrädare önskar mer strukturerade upplägg på samråden som erbjuder reella möjligheter till inflytande samt mer information om samrådens syfte och upplägg inför mötena. Det efterfrågas även återkoppling kring hur samrådsrepresentanternas synpunkter påverkar stadens beslut. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att anpassa arbetet med delaktighet och inflytande för att svara mot barn och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen.28 Med bakgrund i detta tar staden nu fram en sammanhållen struktur för arbetet med de nationella minoriteterna och urfolket samernas delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande Mål 1: Nationella minoriteter och urfolket samerna har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden genomför samråd med de nationella minoriteterna och konsultationer med urfolket samerna utifrån stadens struktur för delaktighet och inflytande och minoriteternas behov och önskemål. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Samtliga nämnder ansvarar för att identifiera och möta behov av samråd i frågor som särskilt berör de nationella minoriteterna. Samråd kan till exempel vara aktuella i samband med projekt eller utredningar som syftar till att främja minoriteternas tillgång till sina rättigheter, språk eller kultur, eller inför inrättande eller avvecklande av verksamheter med 28 Barnombudsmannen, 2023, Kartläggning av barn och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i minoritetspolitiken; MUCF, 2022, Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande. En konsultation är en process för att säkerställa det samiska folkets rätt till inflytande i ärenden som kan få särskilt betydelse för samerna. En konsultation kan ske både skriftligen och muntligen. Vid en konsultation företräds det samiska folket av Sametinget, en sameby och/eller en samisk organisation. En konsultation i ett ärende ska fortsätta tills enighet eller samtycke nåtts, eller tills den konsultationsskyldige eller den samiska företrädaren förklarar att samtycke eller enighet inte kan nås. Konsultationsförfarandet beskrivs närmare i lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 21 (22) minoritetsinriktning. Vid bedömningen av om en fråga motiverar ett samråd bör önskemål från minoriteterna och deras företrädare beaktas. I de fall förutsättningarna och önskemålen skiljer sig åt mellan olika minoritetsgrupper kan det motivera olika lösningar för olika grupper. Samråd ska utformas och planeras på ett sätt som ger de nationella minoriteterna reella möjligheter till inflytande. Detta innebär bland annat att samråd behöver ske innan eventuella beslut fattas i den aktuella frågan. Stadens nämnder ska vara lyhörda för de nationella minoriteternas förutsättningar och behov i utformningen av samråd. Samtliga nämnder ansvarar för att genomföra konsultationer i ärenden med särskild betydelse för det samiska folket i enlighet med kraven i konsultationsordningen.29 När en konsultation genomförs ska stadsledningskontoret informeras. Utöver samråd om enskilda aktuella frågor som berör de nationella minoriteterna ska de nationella minoriteterna även erbjudas möjlighet att få insyn i och lämna synpunkter på löpande arbete och utvecklingsprocesser, både när det gäller stadsövergripande frågor av strategisk karaktär och tematiskt kopplat till centrala rättighetsområden inom minoritetspolitiken såsom förskola, äldreomsorg, modersmålsundervisning, språkrevitalisering och kultur. För att möjliggöra en god representation och tillgång till en mångfald av perspektiv ska staden använda sig av olika former av samråd. Nedan beskrivs kommunstyrelsen och facknämndernas ansvar för att möjliggöra detta. Kommunstyrelsen ansvarar för att regelbundet genomföra samråd med företrädare för de nationella minoriteterna som möjliggör inflytande i frågor av stadsövergripande och strategisk karaktär, i första hand inom ramen för Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter men vid behov även genom andra samråd. Kommunstyrelsen ska samordna och genomföra ett årligt samråd med företrädare för de minoriteter som berörs av stadens arbete inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska för att kartlägga behoven av insatser för att främja användningen av språken. Kommunstyrelsen ska säkerställa att urvalet av företrädare för de nationella minoriteterna som bjuds in till samråd sker på ett transparent sätt och möjliggör en bred representation. Andra nämnder och förvaltningar ska vid behov föredra på kommunstyrelsens samråd. Förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra inflytande i stadens arbete med de nationella minoriteternas rättigheter inom nämndernas respektive sakområden. De öppna samråden kan genomföras i samverkan med flera nämnder, inklusive 29 Se Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 22 (22) stadsdelsnämnder. I utformningen av de öppna samråden bör de nationella minoriteternas önskemål särskilt beaktas. Kulturnämnden och utbildningsnämnden ansvarar för att utveckla och använda former för delaktighet och inflytande för barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Formerna ska anpassas efter barn och ungas villkor och behov, till exempel genom att möta barn och unga inom ramen för verksamheter där de befinner sig i sin vardag och genom att fokusera på konkreta eller vardagsnära frågor. Former för delaktighet och inflytande kan erbjudas i samverkan med andra nämnder, inklusive stadsdelsnämnder. Oavsett samrådsform är det vidare viktigt att samråd genomförs på ett transparent sätt. Inför samråd bör syftet med mötet och vilka möjligheter till inflytande som ges beskrivas. I samband med eller efter att ett samråd har genomförts bör återkoppling gällande hur de nationella minoriteternas synpunkter tas vidare ges. Formerna för de nationella minoriteternas möjligheter till delaktighet och inflytande behöver löpande utvärderas och utvecklas utifrån de nationella minoriteternas önskemål och stadens behov. Delaktighet och inflytande Mål 2: Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. Staden inhämtar systematiskt erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: kulturnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Inhämtning av erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter ska ses som ett möjligt komplement till strukturerade samråd. Detta kan till exempel handla om att inhämta erfarenheter från elever som deltar i modersmålsundervisning i minoritetsspråk, föräldrar vars barn går i förskolan med minoritetsinriktning eller personer som deltar vid någon av stadens mötesplatser med minoritetsinriktning. --- [Bilaga 3 Handlingsplan för hbtqi personers rättigheter 2030.pdf] Handlingsplan för hbtqi- per soners rättigheter 2030 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-05-04 Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 Utgivningsdatum: Maj 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Sam Victorin Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 3 (29) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 8 Bakgrund .................................................................................................... 8 Ansvarsfördelning..................................................................................... 10 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 12 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 16 Skola och förskola .................................................................................... 16 Socialtjänst och andra verksamheter som möter hbtqi-personer ............ 20 Öppna verksamheter inom välfärdsområdena ......................................... 22 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 23 Offentliga miljöer ...................................................................................... 25 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 27 Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 4 (29) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter. 1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på att säkra stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. I handlingsplanen uttrycks detta också som hbtqi-personers rättigheter. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för hbtqi-personer och stadens ansvar för att motverka hbtqi-personers utsatthet för diskriminering. Hbtqi är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och intersexpersoner. Gemensamt för hela gruppen är att alla bryter mot normer om kön och/eller sexuell läggning. Men det är inte en homogen grupp. 2 Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. 1 Sveriges kommuner och regioner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-06-0 2 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att gör a rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Män skliga rättigheter i offentlig sektor 2025-12-02. 2 För centrala begrepp, se ruta nedan med definitioner. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 5 (29) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 6 (29) Några begrepp3 Kön – med kön menas antingen det kön som tilldelas en person vid födseln, det kön en person identifierar sig med eller det juridiska könet. Juridiskt kön – är det kön som är registrerat i folkbokföringen. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Könsidentitet – en persons självupplevda kön och det den identifierar sig med. Könsuttryck – hur en person uttrycker kön genom exempelvis kläder, kroppsspråk, frisyr, röst mm. Sexuell läggning – handlar om vem en person blir attraherad av och/eller kär i. Enligt svensk diskrimineringslag finns tre sexuella läggningar; homosexuell, bisexuell och heterosexuell. Könskarakteristika – är ett annat ord för könsskillnader och handlar både om de yttre könsorganens utseende och om andra aspekter av kroppen som ofta uppfattas som ”könade” såsom röst och kroppsform. Intersexpersoner föds med könskarakteristika som bryter mot normer om att män ser ut på ett visst sätt och kvinnor på ett annat. Homosexuell – en person som blir kär i eller attraherad av någon av samma kön. Bisexuell – en person som blir kär i eller attraherad av någon oavsett kön eller av fler än ett kön. Transperson – en person vars könsidentitet inte överensstämmer med det kön den tilldelades vid födseln eller som bryter mot normer om könsidentitet och/eller könsuttryck och identifierar sig som trans. 3 Beskrivningen av begreppen i rutan ovan kommer från följande källor: RFSL, 2025, https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/ 2025-06-02. SOU 2017:92, 2017, Transpersoner i Sverige - Förs lag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor - Regeringen.se 2025-06-02. MUCF,2022, https://www.mucf.se/publikationer/jag-ar-inte-ensam-d et-finns- andra-som-jag 2025-06-02. RFSU, 2023, https://www.rfsu.se/sex-och-rela tioner/for-dig-som-undrar/kropp- och-kon/intersex/ 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 7 (29) Queer – en persons identitet som bryter mot normer om kön och heteronormen på något sätt. Begreppet kan även syfta på queerteori eller queeraktivism, idéer om att ifrågasätta normer kring kön och sexualitet och granska hur det hänger samman med makt och inflytande. Intersexperson eller person med intersexvariation – en person vars medfödda kropp bryter mot normer om kön genom att personens inre eller yttre könsorgan, kromosomer och/eller hormoner inte följer det förväntade. Personen kan vara kvinna, man eller icke- binär. Intersex säger inget om en persons sexuella läggning. Ickebinär – en person vars könsidentitet inte är kvinna eller man. Heterosexuell – en person som blir kär och/eller attraherad av ett annat kön än det egna. Cisperson – en person som identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln. Heteronorm – normer kopplade till kön och sexualitet, förutsätter att kvinnor är feminina och män maskulina och att alla är heterosexuella. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 8 (29) Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet har stor betydelse för hbtqi- personers rättigheter då hbtqi-personer också kan utsättas för rasism, kan vara barn, kan tillhöra de nationella minoriteterna samt kan identifiera sig som kvinnor eller män. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Bakgrund FN-konventioner och FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grunden för nationellt och internationellt skydd för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queera personers och intersexpersoners åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Sexuell läggning och könsidentitet får inte utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. Detta slås fast i Yogyakartaprinciperna 4 som omfattar principer om till exempel rätten till social trygghet, rätten till bästa uppnåeliga hälsa, rätten att bilda familj, rätten till utbildning och rätten att delta i det offentliga livet. Sverige stödjer 4 Yogyakartaprinciperna (2006) utgör internationella rättsprinciper om tillämpning av internationell rätt när det gäller brott mot mänskliga rättigheter på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Rättsprinciperna är framtagna av Internationella juristkommissionen och International Service for Human Rights. Yogyakarta Principles plus 10 – Yogyakartaprinciples.org 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 9 (29) dessa principer. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog även 2011 en resolution som fördömer våld mot och kränkningar av hbt- personer. 5 I Europakonventionen framgår förbud mot diskriminering och genom den garanteras även skydd för de mänskliga rättigheterna. Artiklarna är tillämpliga då en person diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Vidare finns i den svenska diskrimineringslagen sju diskrimineringsgrunder som bland annat omfattar sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket de senaste årtiondena. Detta har medfört ökad tillgång till rättigheter både på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta är risken för ohälsa signifikant högre för personer som inte följer eller bryter mot konventionella normer kopplade till könsidentitet och sexuell läggning. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen under hela livet. 6 Detta bekräftas av den senaste stora studien om unga hbtqi- personers levnadsvillkor där det framgår att unga hbtqi-personer fortsatt har sämre levnadsvillkor än andra unga. 7 Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning. 8 Hälsoskillnaderna förklaras delvis av att homosexuella, bisexuella och transpersoner är mer utsatta för diskriminering, trakasserier samt hot och våld på grund av omgivningens negativa föreställningar om sexuell läggning och könsidentitet. 9 Livsvillkoren för personer med intersexvariation skiljer sig åt och inom gruppen finns både personer som identifierar sig som ”intersexperson” eller ”person med intersexvariation” och personer 5 Regeringskansliet, 2014, En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 6 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 7 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 8 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 9 Folkhälsomyndigheten, 2025, Främja hälsan bland hbtqi-pe rsoner — Folkhälsomyndigheten 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 10 (29) som inte gör det utan talar om sin könsvariation utifrån den medicinska diagnosen. Diskrimineringsombudsmannen bedömer att det finns samhällsområden där personer med intersexvariation lever i en utsatt situation och riskerar att möta olika former av diskriminering. En särskild utsatthet kan aktualiseras i hälso- och sjukvården, men också i skolan och arbetslivet. 10 Civilsamhällesorganisationer beskriver brister i bemötandet av hbtqi-personer inom samhällets generella skydds- och stödverksamheter såsom polisen, socialtjänsten och vården. Hbtqi- personer uppger även ett lägre förtroende för stöd och hjälpinsatser än majoritetsbefolkningen. Sammantaget kan detta leda till att hbtqi-personer i lägre utsträckning än andra söker stöd vid utsatthet för brott. 11 Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att stockholmare får lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas 10 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Livsvillkor för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv. 11 RFSL, 2017, Förtroende att stärka. Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 11 (29) levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med hbtqi-personers rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 12 (29) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om hbtqi-personers rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. De senaste åren har flera myndigheter haft i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag gällande olika hbtqi-personers levnadsvillkor, såsom exempelvis unga personer, äldre personer och hbtqi- personers situation på arbetsmarknaden. Det saknas dock fortfarande kunskap om hur livsvillkoren ser ut för hbtqi-personer vars identitet eller bakgrund gör att de riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. 12 Transpersoner är särskilt utsatta för fördomar, intolerans och diskriminering både i Sverige och i EU. 13 Civilsamhällesorganisationer vittnar om vikten av att staden informerar målgruppen om att det finns riktade verksamheter och att verksamheter i staden har kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor. Det finns en oro hos hbtqi-personer, och särskilt hos transpersoner, för att inte bli lyssnade på eller mötas av okunskap då de söker stöd, vård och omsorg. Diskrimineringsombudsmannen lyfter vikten av att kunskapen om intersexpersoner ökar då dagens kunskapsbrist riskerar öka risken för diskriminering. 14 Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa hbtqi-personers rättigheter. Staden ser därför fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor bland stadens 12 Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, uppdaterad 2022, Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. 13 European Union, 2025, Discrimination in the European Union - oktobe r 2015 - - Eurobarometer survey 2025-06-02. 14 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Livsvillkor för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 13 (29) medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter. År 2025 har kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Syftet är att ge fler verksamheter möjlighet att ta del av en utbildning och att erbjuda verksamheter att diplomera sig med hjälp av utbildningen. I arbetet tas erfarenheter från tidigare års diplomutbildning tillvara och det ska vara möjligt för de verksamheter som vill ha en utbyggd utbildning att fördjupa sig. Att diplomera sig och informera om det till sina målgrupper är ett sätt att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter respekteras i verksamheten. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens medarbetare har god kunskap om hbtqi-personers rättigheter och vad det innebär för verksamheten. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om transpersoners levnadsvillkor och särskilda utsatthet. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om likvärdigt bemötande av personer som riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Verksamheter i staden samt stadens alla pedagogiska verksamheter diplomerar sig med hjälp av stadens diplomutbildning. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 14 (29) Stadens verksamheter ska öka sina kunskaper och arbeta normkritiskt så att alla invånare bemöts respektfullt och anpassat efter individens behov – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Insatser för att få god kunskap om hbtqi-personers rättigheter kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar, befintlig kunskapsnivå och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • Deltagande i stadens egna utbildningar. • Deltagande i andra myndigheters utbildningar. • Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser. • Studiebesök och studieresor. • Spridning av relevanta rapporter. • Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Vid utformningen av kunskapshöjande insatser bör verksamheterna utöver generell kunskap sträva efter att prioritera transpersoners levnadsvillkor och särskilda utsatthet samt bemötande av personer som riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Det är tydligt för hbtqi-personer att stadens verksamheter är tillgängliga för dem. Stadens verksamheter synliggör – både fysiskt och digitalt – kunskap om hbtqi-frågor. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att synliggöra kunskap om hbtqi-frågor samt att arbeta normkritiskt avser här exempelvis att informera och inkludera målgruppen i stadens verksamheter. Det kan handla om att informera om att det finns Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 15 (29) en särskild verksamhet för hbtqi-personer, att visa upp att medarbetare har genomgått en utbildningsinsats eller att publicera information på stadens hemsida riktad till hbtqi-personer. Det kan också handla om språkbruk i bemötande och blanketter samt bilder och skyltning. Redan etablerade arbetssätt i staden är att sätta upp en prideflagga i väntrummet, att ha en inkluderande e-postsignatur och att uppmärksamma hbtqi-personers rättigheter i digitala kanaler. Det finns behov av att utveckla fler sätt att synliggöra kunskap och informera om hbtqi-personers rättigheter och att dela goda exempel mellan verksamheterna. Det är även viktigt att uppmärksamma och synliggöra hbtqi-personer i stadens kommunikationsarbete. Vid utformningen av insatser bör verksamheterna ha i åtanke att hbtqi- personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. Transpersoner är särskilt oroliga för att inte bli lyssnade på eller för att mötas av okunskap då de söker stöd, vård och omsorg. Verksamheterna kan därför behöva göra informationsinsatser som riktar sig särskilt till transpersoner. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 16 (29) Fokusområde: Välfärd och service I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. För att motverka diskriminering behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på normer, både i samhället och i stadens verksamheter. För hbtqi-personer är särskilt normer kring kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning centrala. 15 Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter. 16 Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmare i alla åldrar. Det finns stora möjligheter att arbeta för allas lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika, inom skola och förskola, socialtjänst, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor. Skola och förskola I skollagen, läroplanen och diskrimineringslagen framgår att diskriminering och trakasserier av hbtqi-personer inte är tillåtet. 15 Hbtqi-personer kan även identifiera sig med fler diskrimineringsgrunder såsom ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Hbtqi-personer kan även tillhöra en nationell minoritet. 16 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Bli medveten om dina normer | DO, 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 17 (29) Men trots att lagar och riktlinjer är tydliga finns traditionella normer kvar i skolan, vilket skapar utsatthet för unga hbtqi-personer.17 Unga hbtqi-personer uppger i en stor undersökning om unga hbtqi- personers levnadsvillkor att de är mindre nöjda med sin skolsituation och utbildning, jämfört med andra unga. En relativt stor andel av de unga hbtqi-personer som deltagit i undersökningen svarar att de inte alltid känner sig trygga i skolan. Det framkommer också att de är mer utsatta för olika former av kränkningar, hot, våld och diskriminering i skolan än heterocisungdomar. Kränkningarna kan komma från andra elever, lärare och annan personal i skolan. 18 Intervjupersonerna berättar också om lärare som är passiva när kränkningar sker, förminskar kränkningar eller behandlar hbtqi- personers rättigheter som åsiktsfrågor. 19 Undervisningen beskrivs också som bristfällig gällande hbtqi-frågor och enligt ungdomarna saknas det ett hbtqi-perspektiv i sex- och samlevnadsundervisningen.20 Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjlighet till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck. 21 Förskolan är ofta barnets första ”egna” miljö utanför hemmet och det är viktigt att barn som lever i regnbågsfamiljer också får sin familj bekräftad på förskolan. 22 17 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 18 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 19 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 20 Området som länge har kallats för sex och samlevnad heter efter läroplansändringarna 2022 sexualitet, samtycke och relationer. 21 Skolverket, 2025, Jämställdhet i förskolan - Skolverket 20 25 -06-02. 22 RFSL, 2025, https://www.rfsl.se/verksamhet/foralder/att-b li-och-vara- foralder/barnboktips-pa-temat-hbtqi-regnbagsfamiljer/ 2025-06 -02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 18 (29) Välfärd och service Mål 1: I stadens skolor och förskolor känner sig barn, unga och vuxna trygga och inkluderade oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens skolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera barn och unga eller deras familjer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Utbildningsnämnden. Stadens förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheter som riskerar att exkludera barn eller deras familjer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Förskolenämnden och stadsdelsnämnderna. Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om kränkningar, våld och diskriminering mot barn och unga på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens vuxenutbildning och Jobbtorg Stockholm identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella hinder och normer i verksamheten som riskerar att exkludera personer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 19 (29) Insatser för att skapa trygghet i stadens skolor och förskolor för barn och unga riskerar otrygghet på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever/barngrupper. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet för alla elever är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar.23 I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån och de ser eller hör våld eller kränkningar. 24 Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och hur det tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Stadens förskolor ska även arbeta inkluderande med vårdnadshavare som är hbtqi-personer och alla barn ska känna att deras familjer blir bekräftade på förskolan. Exempel på insatser som redan görs är att förskolor arbetar med böcker som synliggör olika familjekonstellationer. Det finns även exempel på en öppen förskola som har särskilda öppettider för regnbågsfamiljer. Fler exempel på insatser är: • APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. • Att använda elevundersökningar för att få syn normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. • Att använda elevundersökningar för att få syn på unga hbtqi- personers upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser bör skolor och förskolor ha i åtanke att barn och unga och vårdnadshavare som är hbtqi-personer eller som på annat sätt riskerar otrygghet på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. 23 Skolverket, 2025, Trans, könsidentitet och könsuttryck - Skolverket 2 025 -06- 02. 24 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete med dem. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 20 (29) Stadens samhällsorientering har också en viktig roll för att uppmärksamma och befästa hbtqi-personers rättigheter och stärka tryggheten för nyanlända hbtqi-personer. Socialtjänst och andra verksamheter som möter hbtqi-personer Äldre hbtqi-personer har ofta svårt att känna förtroende för socialtjänsten samt för hälso- och sjukvården. Det kan bero på den historiska stigmatiseringen och sjukdomsstämpeln som fanns kvar i Sverige fram till 1979, när homosexualitet inte längre klassades som en sjukdom av Socialstyrelsen. Vård och omsorg är ofta präglad av hetero- och cis-normativa antaganden, vilket riskerar leda till att hbtqi-personer upplever sig osynliggjorda och diskriminerade. Transpersoner har en särskilt utsatt situation och svår relation till vården eftersom de behöver genomgå en krävande process för att få tillgång till transvård. Flera studier visar att tidigare erfarenheter av homo- och/eller transfobi i kontakter med vården och äldreomsorgen leder till att äldre hbtqi-personer avstår från att söka den vård de behöver. Det är också känt att par i samkönade relationer väljer att inte följa med sin partner till vården för att undvika diskriminering. 25 Hbtqi-personer som utsätts för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck och hatbrott kan som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. Det finns en risk att de i möten med socialtjänsten och vården inte betraktas som trovärdiga. 26 Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar och hbtqi-personer kan utsättas på grund av att den sexuella läggningen inte accepteras. 27 Barn och unga hbtqi-personer riskerar att utsättas för omvändelseförsök, tvångsäktenskap eller så kallade uppfostringsresor. Stadens skolor och förskolor behöver därför arbeta både främjande och förebyggande. Skolpersonal och förskolepersonal behöver våga fråga om exempelvis hedersrelaterat 25 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 26 Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), 2025, Särskild sårbarhet och intersektionalitet - Uppsala universitet 2025-06 -02. 27 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Hedersrelaterat våld och förtryck | Jämställdhetsmyndigheten 2025-06-0 2. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 21 (29) våld och förtryck och även kunna lyssna och ta barn och ungas berättelser på allvar. 28 Välfärd och service Mål 2: Staden säkerställer lika tillgång till stöd, vård och omsorg oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Stiftelsen SHIS Bostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Stadens äldreomsorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera äldre hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Äldrenämnden, stadsdelsnämnderna och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Stadens verksamheter har arbetssätt för att upptäcka hbtqi- personer som utsätts för våld, exempelvis våld i nära relation, hedersrelaterat våld och hatbrott, och säkerställer lika tillgång till skydd, stöd och hjälpinsatser som för heterosexuella cis-personer. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att säkerställa lika stöd, vård och omsorg kan betyda en bredd av insatser där resultatmålen innebär en riktning men där andra insatser också kan behövas utifrån nämndens målgrupper. Det kan exempelvis handla om: 28 Skolverket, 2025, Motverka hedersrelaterat våld och förtryck - Skolverket 2025-06-02 och Skolverket, 2025, Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan - Skolverket 2026-02-12. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 22 (29) • Ett jämlikt bemötande av enskilda individer. • Att arbeta med att anpassa verksamheten och informera om att den är tillgänglig för särskilda personers behov och förutsättningar, exempelvis samkönade par eller transpersoner. • Att åtgärda befintliga brister i tillgängligheten så att alla kan ta del av välfärd och service oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. • Att inom äldreomsorgen tillhandahålla verksamheter och boenden som riktas särskilt till eller tydligt inkluderar hbtqi-personer. Vid utformningen av insatser bör stadens verksamheter ha i åtanke att hbtqi-personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. Öppna verksamheter inom välfärdsområdena Äldre hbtqi-personer upplever att vård och omsorg ofta är präglad av hetero- och cis-normativa antaganden.29 Unga hbtqi-personer beskriver att tillgången till trygga rum på fritiden, där de får uppleva gemenskap, ger dem möjlighet att pausa från majoritetssamhällets normer och den minoritetsstressen 30 dessa normer skapar.31 Särskilda mötesplatser för hbtqi-personer i olika åldersgrupper är mot bakgrund av detta motiverat inom stadens verksamhetsområden. Välfärd och service Mål 3: I staden finns olika typer av mötesplatser som är inkluderande för hbtqi-personer. Stadens verksamheter säkerställer att mötesplatser är trygga och inkluderande för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, idrottsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. 29 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 30 Läs mer om minoritetsstress: RFSL utbildning AB, 2025, Vad är minoritetsstress? - RFSL Utbildning 2026-02-12. 31 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 23 (29) Stadens verksamheter erbjuder särskilda mötesplatser för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. De mötesplatser som avses här är bland annat öppna verksamheter inom stadens välfärdsområden som finns till för alla stockholmare, såsom fritidsgårdar, aktivitetscentrum och liknande för äldre, öppna förskolor och bibliotek. Stadens alla mötesplatser ska vara trygga och inkluderande för hbtqi- personer men utifrån hbtqi-personers behov och önskemål är det motiverat att även erbjuda särskilda mötesplatser. En del mötesplatser behöver rikta sig mot en specifik grupp, såsom exempelvis unga hbtqi-personer, äldre hbtqi-personer, hbtqi-personer med funktionsnedsättning, transpersoner eller regnbågsfamiljer. Civilsamhällesorganisationer kan vara en viktig samarbetspart i arbetet med mötesplatser. Staden kan exempelvis ge ekonomiskt stöd till en mötesplats som drivs av en civilsamhällesorganisation eller samarbeta kring aktiviteter på en mötesplats. Kultur, idrott och fritid I MUCF:s rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor beskrivs att unga hbtq-personer anser i lite lägre andel (73 procent) än unga heterocispersoner (80 procent) att de har mycket eller ganska stora möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter såsom idrott, fritidsgård och cafébesök. Gällande möjligheter att delta i kulturella aktiviteter på fritiden finns inte några skillnader alls vid en jämförelse mellan unga hbtqi-personer och unga heterocispersoner. Det är istället andra faktorer som påverkar inom gruppen unga hbtqi-personer. Personer med funktionsnedsättning, personer vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning och personer med utländsk bakgrund upplever i lägre utsträckning att de har mycket eller ganska stora möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, sociala och kulturella aktiviteter. 32 32 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 24 (29) Det framgår också i rapporten att det är dubbelt så vanligt bland unga hbtqi-personer att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött, jämfört med andra unga. Sju av tio transpersoner mellan 15 och 29 år uppgav att de har avstått från olika aktiviteter av rädsla för att bli dåligt behandlade eller diskriminerade. De vanligaste aktiviteterna de har avstått från var att gå på gym, att träna och delta på sociala evenemang. Framför allt transpersoner berättade också om en oro för tillgång till idrottsanläggningar. Starka föreställningar och normer kring kön gör att gym och andra idrottsanläggningar upplevs som otrygga. 33 Välfärd och service Mål 4: Staden säkerställer lika tillgång till kultur, idrott och fritid oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens verksamheter säkerställer att kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet är inkluderande för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, fastighetsnämnden utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna och Sisab – Skolfastigheter i Stockholm AB. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler unga hbtqi-personer ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att säkerställa lika tillgång till kultur, idrott och fritid kan betyda en bredd av insatser där resultatmålen innebär en riktning men där andra insatser också kan behövas utifrån verksamhetens målgrupper. Vid utformningen av insatser bör verksamheterna ha i åtanke att hbtqi- personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. 33 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 25 (29) En insats för att öka tillgängligheten för hbtqi-personer i stadens idrottsanläggningar och skolor är att tillskapa fler flexomklädningsrum för de som vill byta om enskilt och könsneutrala toaletter för personer som inte identifierar sig som kvinna eller man. Offentliga miljöer Stockholm ska vara en stad för alla och undersökningar visar att hbtqi-personer upplever otrygghet i offentliga miljöer. Enligt en undersökning från RFSL känner hbtqi-personer sig mindre trygga i sitt område än befolkningen i allmänhet. De har även sämre erfarenheter av kontakt med rättsväsendet och upplever i lägre utsträckning att polis och väktare bidrar till ökad trygghet på allmän plats. 34 I MUCF:s studie om unga hbtqi-personers levnadsvillkor framkommer att upplevelser av trygghet och utsatthet hänger ihop med samhällets normer. De flesta av respondenterna i studien har inte egen erfarenhet av fysiskt våld i offentlig miljö men flera har erfarenhet av verbala kränkningar, hotfulla blickar och hot. I vissa sammanhang anpassar unga sitt beteende för att uppfattas som heterocispersoner. Unga som inte uppfattas som heterocispersoner kan undvika vissa platser för att inte utsättas för våld och kränkningar. I samma undersökning framgår att unga hbtqi-personer med utländsk bakgrund kan uppleva en särskild utsatthet, där de både riskerar att utsättas för rasism överallt i samhället och upplever en större utsatthet för hbtqi-fobi när de vistas i socioekonomiskt svaga områden. 35 Enligt en annan studie undviker 32 procent av de svarande att hålla sin partner i handen i offentliga miljöer och 40 procent uppger att de har trakasserats det senaste året (inte enbart i offentliga miljöer). 36 34 RFSL, 2024, Hbtqi och trygghet 35 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 36 Institutet för mänskliga rättigheter, 2025, Hbtqi-personers rättigheter - I nstitutet för mänskliga rättigheter 2026-02-12 . Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 26 (29) Välfärd och service Mål 5: Offentliga miljöer i staden är trygga för hbtqi-personer. Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för hbtqi-personer i offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. De offentliga miljöer som avses här är exempelvis stadens torg, parker och andra mötesplatser i stadsmiljön samt spontanidrottsplatser. Insatser för att få kunskap om och vidta åtgärder utifrån hbtqi-personers upplevelser av trygghet/otrygghet bör utgå från stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete samt modell för platssamverkan. Civilsamhällesorganisationer är en viktig samarbetspart för att bättre förstå hbtqi-personers upplevelser av de offentliga miljöerna i staden, se mer nedan under Fokusområde: Delaktighet och inflytande. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 27 (29) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med delaktighet och inflytande. Civilsamhällesorganisationer har gått före och visat vägen för viktiga verksamheter, exempelvis startade RFSL den första mötesplatsen för unga hbtqi-personer i staden. Ett annat exempel är RFSL:s stödmottagning som riktar sig till hbtqi-personer som har utsatts för trakasserier, hot och våld. Varje år arrangeras även Stockholm Pride som är Nordens största Pridefestival. Genom samarbeten kan stadens verksamheter få viktig kunskap om aktuella behov och utmaningar för hbtqi-personer som kan ge idéer till anpassade eller nya verksamheter och insatser. I staden finns flera råd som också kan användas i arbetet: Funktionshindersråden, pensionärsråden, råd för nationella minoriteter och kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 är viktiga sammanhang för att inhämta civilsamhällets synpunkter på stadens arbete med mänskliga rättigheter generellt och särskilt hbtqi- personers rättigheter. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip. Invånarnas delaktighet har ett viktigt värde både för invånarna generellt, för de som använder sig av verksamheterna och för verksamheterna i sig. Genom delaktighet får de som ger service, beslutar om eller utför insatser mer kunskap om målgruppers behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service.37 37 Sveriges kommuner och regioner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-06-02 . Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 28 (29) Delaktighet och inflytande Mål 1: Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om hbtqi-personers upplevelser av stadens välfärd och service. Stadens verksamheter arbetar med enkäter, intervjuer och referensgrupper för att särskilt fånga hbtqi-personers behov och erfarenheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden ska öka kunskapen om hbtqi-personers upplevelser av välfärdsverksamheterna och offentliga miljöer. Staden ska även identifiera utmaningar och behov som hbtqi-personer upplever i kontakten med verksamheterna och de offentliga miljöerna. Exempel på insatser är att använda brukarenkäter och olika former av dialoger. Dialoger kan både hållas med civilsamhällsorganisationer och med enskilda individer som identifierar sig som hbtqi-personer. Den kunskap som framkommer ska användas i verksamhetsutveckling. Mer konkret kan det exempelvis handla om: • Att genomföra dialoger för att få kunskap om hbtqi-personers behov och erfarenheter. • Att inkludera transpersoner och personer som inte identifierar sig med könen kvinna eller man i enkäter till verksamhetens målgrupp. • Att genomföra intervjuer med personer som identifierar sig som hbtqi-personer för att särskilt fånga deras behov och erfarenheter. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 29 (29) Delaktighet och inflytande Mål 2: Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi-personers rättigheter. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar hbtqi-personers rättigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden har en återkommande dialog med civilsamhället i hbtqi-frågor. Särskilt ansvarig: Kommunstyrelsen. Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi- personers rättigheter kan se olika ut beroende på nämndens eller bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del. Staden ska därför ta fram en planering för dialog med civilsamhället i hbtqi-frågor. Det kan till exempel handla om ett årligt återkommande öppet möte med politiska representanter från staden. Civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi-personers rättigheter kan tillfrågas om att ge synpunkter på insatser som stadens verksamheter erbjuder eller planerar att erbjuda. Det kan exempelvis handla om hur stadens verksamheter bättre kan nå målgrupper som transpersoner och samkönade par eller att få synpunkter på hur en öppen verksamhet för äldre hbtqi-personer ska utformas. Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd till anpassade verksamheter för hbtqi-personer som kompletterar stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en organisation som företräder hbtqi-personers rättigheter och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka hbtqi-personers rättigheter. Exempelvis ska staden säkerställa långsiktiga och stabila förutsättningar för Stockholm Pride och stärka stödet till festivalen. --- [Bilaga 4 Handlingsplan för romsk inkludering 2030.pdf] Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-05-04 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Utgivningsdatum: Maj 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Susanne Kronholm Handlingsplan för romsk inkludering 2030 3 (21) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrun d .................................................................................................... 7 Ansvarsfördelning....................................................................................... 8 Uppföljning ................................................................................................. 9 Fokusområde: Kunskap och information ........................................... 10 Fokusområde: Välfärd och service ..................................................... 13 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ......................................... 19 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 4 (21) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Till MR-programmet hör därför ett antal handlingsplaner. Denna handlingsplan fokuserar på arbetet för att säkra romers rättigheter. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för romer och stadens ansvar för att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och romer har befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. I vårt samhälle finns fördomar om romer och en bild av romer som en enhetlig grupp. Men romer är ingen homogen folkgrupp utan består av individer från exempelvis olika länder, utbildningsbakgrund och socioekonomisk ställning. Inom folkgruppen finns det olika inbördes uppfattningar och tolkningar av ursprung och språk såväl som kultur och traditioner..2 Idag lever flera grupper av romer i Sverige, bland annat resande (som ibland 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. 2 Kulturdepartementet, 2021, Rapport avseende Europeiskt ramverk om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 5 (21) har kallats för resandefolket eller resanderomer), kalderash, kaale eller kalé, lovara, arli och gurbeti.3 Romer har genom historien utsatts för omfattande strukturell rasism, diskriminering och stigmatisering som för många romer lett till utanförskap.4 I Sverige har romer bland annat utsatts för tvångssteriliseringar, omhändertaganden av barn och påtvingad assimilation.5 Ända fram till 1960-talet hindrades många romska barn att gå i skolan och vuxna romer hade begränsade möjligheter att få arbete. Romska familjer tilläts inte stanna i kommuner annat än under kortare perioder och många tvingades till att bo i läger.6 Den direkt diskriminerande lagstiftningen är idag borta i Sverige, men seglivade fördomar och negativa förhållningssätt till romer har levt vidare och lett till att romer fortsatt utsätts för kränkningar och diskriminering i det svenska samhället.7 Diskriminering eller risk för diskriminering kan också orsaka minoritetsstress, det vill säga en konstant förhöjd stressnivå hos personer som tillhör minoritetsgrupper. Minoritetsstress orsakas av strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar som minoriteter möter dagligen i sin vardag.8 Romsk inkludering handlar om att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna så som rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt motverka diskriminering och marginalisering. Det handlar också om att skapa förutsättningar som möjliggör för romer att fullt ut delta i samhället och om att öka den ömsesidiga tilliten mellan romer och det offentliga. Fokus för denna handlingsplan är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Arbete som främjar jämställdhet och barns rättigheter ska särskilt prioriteras. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 3 Forum för levande historia, 2024, Romer i Sverige - Forum för levande historia, hämtad 2026-02-23 4 Regeringen, 2010, Romers rätt – en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55) 5 Forum för levande historia, 2025, Antiziganism - Forum för levande historia, hämtad: 2025-12-16 6 Kommissionen mot antiziganism, 2015, Antiziganismen i Sverige- Om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet och i dag 7 Kommissionen mot antiziganism, 2015, Antiziganism 8 Forum för levenade historia, 2025,Om minoritetsstress - Forum för levande historia, hämtad: 2025-12-16. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 6 (21) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens referensgrupp för romsk inkludering och stadens förvaltningar. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Romers rättigheter som nationell minoritet tas i första hand upp i handlingsplanen för nationella minoriteters rättigheter. Antiziganism, diskriminering och hatbrott utgör allvarliga hinder för många romer att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Handlingsplanen för romsk inkludering överlappar delvis handlingsplanen mot rasism, som båda tar upp åtgärder mot antiziganism. Båda handlingsplanerna är relevanta att beakta i arbetet mot antiziganism. Även övriga handlingsplaner som är kopplade till MR-programmet har betydelse för romers rättigheter. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, Handlingsplan för romsk inkludering 2030 7 (21) människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Bakgrund År 2006 tillsatte regeringen delegationen för romska frågor vars syfte var att driva på arbetet med att förbättra romers situation i Sverige. Delegationen lämnade i sitt betänkande Romers rätt – en strategi för romer i Sverige bl.a. förslaget om en strategi som ska säkerställa romers mänskliga rättigheter. År 2012 beslutades om en samordnad och långsiktig tjugoårig strategi för romsk inkludering 2012–2032 med det övergripande målet om att Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Den tjugoåriga strategin ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken som gäller för de fem nationella minoriteterna. Strategin tar sin utgångspunkt i olika rättigheter enligt internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, dvs. rätten till utbildning, arbete, bostad, bästa möjliga hälsa, social omsorg och trygghet, språk, kultur samt föreningsfrihet. Romsk delaktighet och romskt inflytande ska genomgående säkerställas i arbetet.9 Regeringens strategi konstaterar även att kommuner har en central roll i arbetet med att främja romsk inkludering och betonar vikten av att kommunerna tar ett eget aktivt ansvar för att i sina ordinarie verksamheter uppmärksamma och säkerställa romers tillgång till sina rättigheter.10 År 2020 presenterade EU-kommissionen ett nytt strategiskt ramverk med tillhörande rådsrekommendationer och riktlinjer för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (EU Roma strategic framework, for equality, inclusion and participation for 2020– 2030).11 Den svenska regeringen har välkomnat det nya europeiska 9 Kulturdepartementet, 2021, Rapport avseende Europeiskt ramverk om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 10 Arbetsdepartementet, 2011, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering. 11 Europeiska kommissionen,2020, En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande; Rådets rekommendation om Handlingsplan för romsk inkludering 2030 8 (21) ramverket och bedömer att den nationella tjugoåriga strategin i stor utsträckning överensstämmer med det nya ramverket. En revidering av den svenska strategin med anledning av det nya ramverket bedömdes därför inte vara aktuell.12 Stockholms stad beslutade 2018 om en stadsövergripande strategi för romsk inkludering som har sin utgångspunkt i den nationella strategin. Den har varit vägledande för stadens arbete för romsk inkludering. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts och förstärker arbetet med mål som ska bidra till stadens arbete med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i den svenska strategin såväl som EU-kommissionens strategiska ramverk för romsk inkludering. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att romer får sina rättigheter tillgodosedda. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Även kulturnämnden och arbetsmarknadsnämnden ska vid behov erbjuda stöd till stadsdelsnämnderna och andra facknämnder inom ramen för sitt ansvarsområde. romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, 6070/21, vilken antogs 2 mars 2021; Europeiska kommissionen, 2020 Bilaga 1: Riktlinjer för planering och genomförande av nationella strategiska ramar för romer. 12 Kulturdepartementet, 2021, Rapport avseende Europeiskt ramverk om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 9 (21) Samtliga stadsdelsnämnder, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med romsk inkludering. I kontaktpersonens uppdrag ingår att vid behov bistå kommunstyrelsen med information om nämndens arbete med romsk inkludering, till exempel i anslutning till kommunstyrelsens samråd eller olika myndigheters uppföljningsarbete. Nämnderna kan avgöra i vilken utsträckning som rollen som kontaktperson för romsk inkludering kan integreras i redan befintliga samordnarroller, exempelvis inom arbetet med nationella minoriteter och mänskliga rättigheter. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och material som ger ytterligare stöd i arbetet i nämnder och bolagsstyrelser. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med romsk inkludering. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 10 (21) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om nationella minoriteters rättigheter, vilket innefattar kunskap om romsk inkludering. Vissa verksamheter kan enligt programmet därutöver behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Staden ska också informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur vi arbetar för att säkerställa dessa. Antiziganism har i rapporter pekats ut som ett stort hinder för romer att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera av dessa rapporter lyfter vikten av kunskapshöjande insatser, bland annat riktat mot lärare och socialtjänsten.13 I Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering står att om Sveriges samtliga medborgare ska åtnjuta samma rättigheter och möjligheter behöver alla bli medvetna om hur antiziganism fortfarande påverkar samhället.14 Flera företrädare för romer har i samråd och i dialog med staden lyft behovet av kunskapshöjande insatser riktade mot stadens medarbetare för att öka kunskapen om antiziganism och minoritetsstress samt möjliggöra en ökad förståelse för romers situation och ett likvärdigt bemötande. Det handlar också om att förändra attityder för att skapa ökad inkludering och jämlikhet. Socialtjänstens olika verksamheter och skolan nämns som särskilt viktiga målgrupper. Även insatser som når romer med information om stadens erbjudanden inom välfärd och service och information om romers rättigheter som nationell minoritet har efterfrågats. Staden erbjuder idag flera olika utbildningar inom ramen för romsk inkludering riktat till stadens medarbetare och chefer, både fysiskt och digitalt. Utbildningarna finns i olika format och riktade till olika målgrupper – både mer generella och specialiserade. Staden har också ett antal romska brobyggare anställda som arbetar uppsökande och sprider information till romer om rättigheter och om vad staden erbjuder. Romska brobyggare är personer med romsk språk- och kulturkompetens som fungerar som en länk mellan enskilda personer och offentliga verksamheter. De anställs oftast inom förskola, skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Genom brobyggare kan förtroendet mellan den romska minoriteten och det övriga samhället stärkas och den romska minoritetens tillgång till olika delar av samhället öka (Brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens - Kunskapsguiden ) 13 Länsstyrelsen i Stockholm, 2021, Stolt men ofta otrygg; Forum för levande historia, 2024, Redovisning av uppdrag att kartlägga kunskapen om antiziganism i grundskolan och gymnasiet; Barnombudsmannen, 2021, Om barns och ungas utsatthet för rasism; Socialstyrelsen, 2019 I bemötandet tar framtiden form. 14 Socialstyrelsen, 2016, I bemötandet tar framtiden form. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 11 (21) Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa romers rättigheter. Staden ser därför fortsatt stora behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om romers levnadsvillkor och ett jämlikt bemötande bland stadens medarbetare. Detsamma gäller för insatser för att sprida korrekt information till romer om deras rättigheter och vägledning om hur man kan ta del av stadens välfärd och service. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter romer respektfullt och anpassat efter individens behov. Stadens medarbetare har goda kunskaper om romers levnadsvillkor och utsatthet för antiziganism och hur detta kan samspela med andra diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden medarbetare har goda kunskaper om romers rättigheter som nationell minoritet och vad det innebär för verksamheternas skyldigheter. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Kunskapshöjande insatser kan se ut på flera olika sätt beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och socialnämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom området samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 12 (21) Kunskap och information Mål 2: Staden når romer med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Stadens verksamheter arbetar uppsökande för att nå målgruppen med information om deras rättigheter samt med stöd och vägledning om stadens verksamheter. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och bostadsbolagsstyrelserna. Att nå fler romer med information om deras rättigheter och information om vad de kan förvänta sig av staden bidrar till ökad tillit och ökad egenmakt. Det kan handla om att känna till vilket stöd elever kan få i skolan, hur en process inom socialtjänsten går till, vad ett bibliotek kan erbjuda eller få kännedom om stadens bostadskösystem. Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och bostadsbolagsstyrelser har ett särskilt ansvar att sprida information om sina verksamheter. Uppsökande verksamhet är ett särskilt viktigt verktyg i detta. Det kan både handla om eget uppsökande arbete, eller samverkan med andra förvaltningars uppsökande verksamheter. Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar även för att utveckla informationsmaterial efter målgruppens behov. Det kan handla om nytt kommunikationsmaterial eller om att göra befintligt material mer lättillgängligt och målgruppsanpassat. Exempel på uppsökande arbete som kan nå fler romer: • kontakt och samverkan med stadens brobyggare, • kontakt och samverkan med det romska civilsamhället, • besök eller samverkan med verksamheter som riktar sig till romer och • samhällsvägledning på romani chib eller riktat till romer. Vid utformning av insatser bör verksamheter prioritera målgrupper som kan vara särskilt svåra att nå. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 13 (21) Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna anges att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmarna. Genom att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov kan arbetet för romsk inkludering stärkas och staden säkerställa ett likvärdigt och respektfullt bemötande av alla stockholmare. Rapporter visar att romer erfar antiziganism och diskriminering i vardagen och i livets olika områden så som i skolan, på arbetsplatsen, i affärer, i kontakter med myndigheter. Diskriminering, antiziganism och dess konsekvenser leder till negativa följder som låg tillit till offentliga verksamheter och upplevelser av otrygghet kopplad till sin identitet som rom. I en undersökning riktad till unga romer svarar ungefär hälften att de sällan eller aldrig känner sig trygga med att prata om att de är romer i skolan, på fritidsgården, på träningen eller annan fritidsaktivitet, på jobbet, på internet, i sociala medier eller i onlinespel. Många väljer därför att dölja sin romska identitet. Rapporter visar även att romska kvinnor och flickor oftare blir utsatta för våld eller hot om våld, har sämre förankring i samhället och mer ohälsosamma levnadsvanor, jämfört med befolkningen i stort.15 Marginalisering och utanförskap kan öka risken för våldshandlingar och det kan vara svårare att söka hjälp, lita på myndigheter eller få adekvat hjälp och information.16 I samråd med romska företrädare bekräftas rapporternas resultat. Ett flertal företrädare vittnar även om erfarenheter av diskriminering i kontakten med det offentliga. Det finns en rädsla för att i sårbara situationer, särskilt i kontakt med socialtjänsten och skola, inte bli trodd. Flera vittnar även om att de undviker offentliga miljöer på grund av rädsla för att bli utsatta för hot eller fysiskt våld. Andra, främst kvinnor, vittnar om social isolering. Även social problematik så som ökad risk för missbruk, särskilt bland unga, bostadslöshet 15 Malmö stad och Malmö universitet, 2024, Lycklig är den som har en öppen väg framför sig - En rapport om förutsättningar och hinder för romskt liv i Malmö (malmo.se); Länsstyrelsen, 2021, Stolt men ofta otrygg - En undersökning om unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till sina rättigheter (lansstyrelsen.se); Länsstyrelsen, 2023, Romsk inkludering Årsrapport 2023; Folkhälsomyndigheten, 2015, Slutrapport om regeringsuppdrag: Fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa. 16 Statens folkhälsoinstitut, 2008, Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna; Uppsala Universitet, 2025, Att tänka på i mötet - Uppsala universitet, hämtad:.2025-12-16 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 14 (21) och skuldsättning lyfts som en konsekvens av marginalisering och utanförskap. Skolan och socialtjänsten har både i rapporter från myndigheter och i samråd med romer pekats ut som särskilt viktiga verksamhetsområden för arbetet med romsk inkludering. Skolverkets nulägesbeskrivning av romers situation i skolan visar att få skolor i Sverige har genomfört särskilda åtgärder för att öka andelen romska elever som slutför grundskolan med godkända betyg. I intervjuer anger romer att det största hindret för att romska elever ska slutföra grundskolan är de fördomar som romska elever och föräldrar möter än idag i skolan.17 I Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering framgår att många romer har ett lågt förtroende för offentliga institutioner, och särskilt för socialtjänsten. Det finns bland annat en oro inom familjer som tillhör den romska minoriteten om att kontakt med socialtjänsten också ska leda till en utredning om omhändertagande av barn enligt LVU. Att socialtjänsten kan överbrygga detta bristande förtroende kan göra stor skillnad för människors levnadsvillkor, utveckling och trygghet. För socialtjänsten handlar det inkluderande arbetet till stor del om att i mötet med enskilda romer handla på ett sådant sätt att förtroendefulla relationer skapas och de enskilda vågar berätta om sin situation.18 Arbete är en viktig förutsättning för individens och familjens möjlighet att försörja sig och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.19 I en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm framgår det att romer erfar fördomar och negativa uppfattningar i arbetsrelaterade sammanhang. Rapporten konstaterar att detta riskerar att leda till diskriminering och trakasserier av romer på arbetsplatser.20 För att motverka diskriminering och ojämlikhet behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på skadliga normer, både i samhället och i stadens verksamheter. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras 17 Skolverket 2018 Nulägesbeskrivning av romers situation i skolan. 18 Socialstyrelsen 2016 I bemötandet tar framtiden form. 19 Folkhälsomyndigheten, 2025, Arbete, arbetsförhållande och arbetsmiljö – Resultat för Folkhälsan i Sverige — Folkhälsomyndigheten, hämtad: 2025-12-16. 20 Länsstyrelsen 2014 Romers rätt till arbete – en nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 15 (21) och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter.21 Staden vidtar redan idag olika insatser för att främja romsk inkludering. Bland annat används ett antal målgruppsanpassade arbetssätt såsom romska brobyggare, och särskilda mötesplatser på bibliotek och vid öppna träffpunkter. Staden ser ett behov av fortsatta insatser som säkerställer att romer får ta del av stadens välfärd och service på lika villkor och att tilliten till staden såväl som tryggheten i stadens alla verksamheter ökar. Det förutsätter att fler förvaltningar och bolag gemensamt arbetar med uppdraget. Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i upphandlade verksamheter. Målen nedan kan därför vara relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens om icke-diskriminering och olika gruppers sårbarhet och levnadsvillkor. Välfärd och service Mål 1: Staden säkerställer romers lika tillgång till förskola, skola, idrott, kultur och fritid, socialtjänst, äldreomsorg, bostad och arbetsmarknadsinsatser som övriga stockholmare. Stadens verksamheter identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera romer. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens verksamheter undersöker behov av, utvecklar och utvärderar målgruppsanpassade arbetssätt. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har långsiktiga samarbeten med det romska civilsamhället kring åtgärder som bidrar till romers lika tillgång till välfärd och service samt genomför insatser som underlättar för det romska civilsamhället att söka olika former av föreningsstöd. Särskilt ansvariga: idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. 21 Diskrimineringsombudsmannen Bli medveten om dina normer | DO, hämtad:2025-12-16. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 16 (21) Samtliga nämnder och bolagsstyrelser bär ansvaret för att implementera ett normkritiskt arbetssätt och, vid behov, utveckla, tillämpa samt utvärdera målgruppsanpassade arbetssätt för att säkerställa romers lika tillgång till välfärd och service. Normkritiska perspektiv bör särskilt beaktas i arbetet med bemötandefrågor och i arbetet mot trakasserier och andra former av kränkningar. Det är viktigt att komma ihåg att flera normer kan vara begränsande samtidigt och att de ofta samspelar, till exempel normer kring utseende, klädsel, kön och ålder. Exempel på insatser för att identifiera och motverka normer: • ta del av myndigheters och civilsamhällets kunskap om vad som kan exkludera romer, • enhetsmöten, avdelningsmöten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt, • undersöka förekomsten av normer i verksamhetens fysiska miljö, i bemötandet och i arbetssätt tillsammans med målgruppen, • använda brukarundersökningar för att få syn på exkluderande arbetssätt och • åtgärda arbetssätt som riskerar att vara exkluderande och eftersträva ett jämställt och jämlikt bemötande. Med målgruppsanpassade arbetssätt avses insatser som syftar till att undanröja eventuella hinder och underlätta för romer att delta i och uppnå eventuella mål som avses med verksamheten. De anpassningar som är lämpliga att genomföra inom en verksamhet beror på den specifika verksamhetens karaktär samt målgruppens behov och förutsättningar. Det behöver identifieras vid varje förvaltning och gemensamt med målgruppen. Nedan följer ett antal exempel på vad målgruppsanpassade arbetssätt kan vara: • brobyggare som stöttar i skolor och i verksamheter, • läxläsningsgrupper riktade till romska barn på svenska eller på romani chib, • öppen förskola riktad till romska familjer, • nätverksgrupper riktade till romska kvinnor med fokus på vägledning och välbefinnande • utbildningar eller studieprogram inom Komvux som är utformade efter romers behov och • insatser inför feriearbete eller ungdomsanställningar. Socialtjänsten är en viktig aktör och bör särskilt beakta romers rätt till lika tillgång till stöd och insatser inom socialtjänstens samtliga områden och i synnerhet inom arbetet med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, i arbetet med barn och i arbetet med budget- och skuldrådgivning. Dessa perspektiv blir särskilt viktiga att ha med i omställningen till den nya socialtjänstlagen. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 17 (21) Åtgärderna kan med fördel utformas och/eller genomföras i samverkan med det civila samhället. Samarbetet med det civila samhället kan se olika ut. Det kan exempelvis handla om • gemensam planering och genomförande av åtgärder, • idéburet offentligt partnerskap (IOP), • inrättande av stående referensgrupper, • föreningsstöd. Välfärd och service Mål 2: Verksamheter och offentliga miljöer i staden är trygga för romer. Stadens verksamheter undersöker och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för romer i stadens verksamheter och offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, fastighetsnämnden idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. Stadens verksamheter utvecklar mötesplatser för romer. Särskilt ansvariga: kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter synliggör – både fysiskt och digitalt – kunskap och förståelse för romers behov och utsatthet. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att undersöka och vidta åtgärder utifrån romers upplevelser av trygghet/otrygghet bör utgå från stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete. Stadens samtliga verksamheter ska vara trygga för romer. Det är av betydelse att skolor, baserat på en fördjupad förståelse för romers utsatthet, vidtar åtgärder inom ramen för sitt arbete mot trakasserier och andra former av kränkningar. De mötesplatser som avses här är till exempel öppna verksamheter inom stadens välfärdsområden såsom fritidsgårdar, aktivitetscentrum och liknande för äldre, öppna förskolor och bibliotek. Stadens alla mötesplatser ska vara trygga och inkluderande för romer, men utifrån målgruppens behov och önskemål är det motiverat att även erbjuda särskilda mötesplatser för romer. Mötesplatserna ska vara trygga Handlingsplan för romsk inkludering 2030 18 (21) platser där romer kan mötas och exempelvis utbyta erfarenheter och få kunskap och information. Det kan handla om olika typer av aktiviteter så som • språkcirklar, • språkcaféer, • samtalsgrupper, • gemensamt skapande, • workshops och kulturella evenemang, • information om samhällsstöd och rättigheter. Aktiviteterna ska utgå från målgruppens behov, förutsättningar och önskemål samt ta hänsyn till variationer inom målgruppen, såsom exempelvis utifrån kön och ålder. Civilsamhällesorganisationer kan vara en viktig samarbetspart i arbetet med mötesplatser. Staden kan exempelvis samarbeta kring aktiviteter på en mötesplats och kring behovsinventering. Insatser för att synliggöra kunskap och förståelse för romers behov och utsatthet kan genomföras på olika sätt. Verksamheter kan exempelvis på olika sätt synliggöra, fysiskt i lokalen eller digitalt på hemsidan eller i e- posten, att medarbetare har genomgått en utbildningsinsats. Redan etablerade insatser är placering av den romska flaggan eller andra symboler synligt i publika verksamheter. Det kan även handla om att synliggöra och uppmärksamma romers språk och kultur på ett medvetet sätt, exempelvis gemensamt med målgruppen vid mötesplatser så som öppna förskolor, seniorträffar, vid stadens öppna träffpunkter, samtalsgrupper, studiecirklar med mera. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 19 (21) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande. De nationella minoriteterna, inklusive romers, rätt till delaktighet och inflytande är fastställd i flera lagar och förordningar och staden har en skyldighet att ge romer möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med romer i sådana frågor.22 Delaktighet och inflytande är även ett bra verktyg för att skapa tillit och förtroende och ger stadens verksamheter en möjlighet att öka sin förståelse för romers situation och inkludera deras kunskap och erfarenheter i sitt utvecklingsarbete. Stockholms stad har under en längre tid erbjudit romer möjlighet till delaktighet och inflytande genom olika former av samråd. Samråd har genomförts både centralt av kommunstyrelsen och av olika nämnder. Antalet och formerna för samråd har dock varierat över tid och varit svåra att överblicka, både de som riktats till romer såväl som till samtliga nationella minoriteter. I syfte att tydliggöra formerna för samråd på stadsövergripande nivå inrättades i juni 2024 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter.23 I samråd med företrädare för romer har flera utvecklingsbehov kopplat till stadens samråd lyfts. Flera företrädare önskar mer strukturerade upplägg på samråden, bättre möjligheter till inflytande samt samråd med fler av stadens nämnder. Det efterfrågas även återkoppling kring hur samrådsrepresentanternas synpunkter påverkar stadens beslut. Med samråd menar vi i staden ett möte med nationella minoriteter där deltagarna ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Samråd sker innan beslut fattas i frågan eller frågorna som samrådet berör. Samrådsdeltagare kan både vara företrädare för civilsamhällesorganisationer och andra personer som identifierar sig som en nationell minoritet. Samråd som är öppna för alla som identifierar sig som en nationell minoritet utan en personlig inbjudan kallas för öppna samråd. 22 Se 5§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk 23 För närmare beskrivning av rådets uppdrag och form, se Kfs 2024:10 Instruktion för kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 20 (21) Delaktighet och inflytande Mål 1: Romer har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadens verksamheter säkerställer delaktighet och inflytande genom samråd utifrån stadens Struktur för delaktighet och inflytande för nationella minoriteter, samt utifrån romers behov och önskemål. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och samtliga stadsdelsnämnder. Stadens sammanhållna struktur för delaktighet och inflytande för arbetet med de nationella minoriteternas, inklusive romers, delaktighet och inflytande finns att tillgå i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Utöver det som beskrivs i strukturen för delaktighet och inflytande som gäller för samtliga nationella minoriteter, inklusive romer, gäller även följande för romer och romsk inkludering: Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra inflytande i stadens arbete med romsk inkludering inom nämndernas respektive sakområden. De öppna samråden kan genomföras i samverkan med flera nämnder, inklusive stadsdelsnämnder. Det är eftersträvansvärt att främja ett inkluderande deltagande som omfattar personer i olika åldrar, kön och med skilda bakgrunder. I utformningen av de öppna samråden bör romers önskemål särskilt beaktas. Oavsett samrådsform är det vidare viktigt att samråd genomförs på ett transparent sätt. Inför samråd bör syftet med mötet och vilka möjligheter till inflytande som ges beskrivas. I samband med eller efter att ett samråd har genomförts bör återkoppling gällande hur synpunkterna tas vidare ges. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 21 (21) Delaktighet och inflytande Mål 2: Verksamheter som möter invånare har god kunskap om romers upplevelser av stadens välfärd och service. Staden inhämtar systematiskt erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör romer och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och samtliga stadsdelsnämnder. Inhämtning av erfarenheter från romer som nyttjar verksamheter som särskilt berör romer eller romsk inkludering ska ses som ett möjligt komplement till strukturerade samråd och som en del i verksamhetens uppföljningsarbete. Det kan till exempel handla om att inhämta erfarenheter från personer som kommer i kontakt med stadens brobyggare, elever som deltar i modersmålsundervisning i minoritetsspråk eller personer som deltar vid någon av stadens mötesplatser riktade till romer. Inhämtning av erfarenheter kan ske på olika sätt så som genom • löpande dialog med deltagare, • enkäter, • intervjuer eller gruppintervjuer.