Micasa: New City Goals for Chemicals, Housing, and Parking

[Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktiges kompletterande ägardirektiv.pdf] STOCKHOLMS HAMNAR MAGASIN 2, FRIHAMNSGATAN 21-23, BOX 27314, 102 54 STOCKHOLM TELEFON 08-670 26 00, INFO@STOCKHOLMSHAMNAR.SE Tjänsteutlåtande Dnr SH 2026/81 Sida 1 (4) 2026-03-31 Handläggare Till Sandra Gegerfelt Telefon: 08-670 26 38 Styrelsen för Stockholms Hamn AB 2026-04-15 Kommunfullmäktiges beslut avseende kompletterande ägardirektiv • Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 (KS 2025/145) • Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad (KS 2025/848) • Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion (KS 2024/1429) Förslag till beslut Styrelsen beslutar följande: 1. Styrelsen beslutar att arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/145). 2. Styrelsen antar Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/848). 3. Styrelsen antar Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2024/1429). Bakgrund Varje år beslutar kommunfullmäktige (KF) om budgeten för Stockholms stad. Där framgår vilka ägardirektiv och uppdrag som bolagen ska arbeta med under året. Dessutom beslutar KF i budgeten om olika inriktningar för hela staden samt antar olika styrdokument. Utöver budgetbeslutet beslutar KF löpande under hela året om stadsövergripande program, strategier för hela staden och policys som gäller hela kommunkoncernen. Dessa är att anses som kompletterande ägardirektiv. Ärendets beredning Kommunfullmäktige har behandlat tre ärende där beslut fattats som är att betrakta som kompletterande ägardirektiv för bolag inom koncernen Stockholms Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB har i sin tur vid sammanträde 16 februari 2026 uppmanat dotterbolagen inom koncernen att fatta beslut i de ärenden som framgår nedan. KF:s kompletta ärenden finns att hämta från https://edokmeetings.stockholm.se/ kommunfullmäktiges sammanträde 2025-12-01 § 34 och §42 samt 2025-12-15 §46. Samtliga handlingar till ärendena finns i kallelsen till kommunfullmäktiges sammanträde. Ärendet Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 Kommunfullmäktige beslutade den 1 december 2025, § 16 punkt 1 (dnr KS 2025/145), att anta Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031. Kommunfullmäktige uppmanade i § 16 punkt 3 Stockholms Stadshus AB att för egen del arbeta efter samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel IX (dnr KS 2025/145); Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att stadens kemikalieplan syftar till att konkretisera vilka åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå miljöprogrammets mål. Uppdelat på sju verksamhetsområden/kapitel presenteras vad som ska göras, vilken verksamhet som är ansvarig och när åtgärderna ska vara utförda. Detta är Stockholm stads tredje kemikalieplan i ordningen. Planen utgår från målet Ett giftfritt Stockholm i Stockholms stads miljöprogram 2030. Det beskriver ett miljötillstånd som är önskvärt - en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och för den biologiska mångfalden. Detta mål knyter an till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad Kommunfullmäktige beslutade den 1 december 2025, § 23 punkt 1 (dnr KS 2025/848), att anta Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad. Kommunfullmäktige uppmanade i § 23 punkt 3 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel I (dnr KS 2025/848); Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att näringslivspolicyn ska bidra till breddad och fördjupad kunskap om näringslivets förutsättningar så att staden utvecklar arbetssätt, organisation och samverkan för att underlätta för företag att starta, verka och växa i Stockholms samtliga stadsdelsområden. Näringslivspolicyn är i första hand ett internt styrdokument för Stockholms stad och målgruppen är främst chefer och medarbetare i stadens egna verksamheter. Policyn pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet, som staden har rådighet över och som alla kan stärkas och utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. Ramvillkoren utgår från företagens förutsättningar och behov samt stadens rådighet och de uppdrag som ligger inom stadens nämnder och bolagsstyrelser. Ramvillkoren tar sin utgångspunkt från Stockholms position både i Sverige och internationellt. Ramvillkoren är: 1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice 2. Attraktiv stadsmiljö 3. Innovationsklimat som främjar hållbarhet 4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet 5. Tillgång till kompetens 6. God livskvalitet 7. Nationell och internationell konkurrenskraft Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar. Näringslivspolicyn och etableringsstrategin samspelar och bygger ömsesidigt på varandra. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till näringslivets utveckling Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2025, § 25 punkt 1 (dnr KS 2024/1429), att godkänna Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion. Kommunfullmäktige uppmanade i § 25 punkt 2 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga dotterbolag inom koncernen i uppdrag att anta Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion i enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande. Kommunfullmäktige uppmanade i § 25 punkt 3 även Stockholms Stadshus AB att ge berörda bolag i uppdrag att ta fram anvisningar till riktlinjerna. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel I (dnr KS 2024/1429); Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion syftar till att främja ett hållbart resande och minska behovet av privatägd bil. Riktlinjerna bygger på att parkeringstalen för bil främst baseras på geografiskt läge och att det finns en standard för mobilitetsåtgärder i samtliga projekt. I de centrala delarna av staden ska en maxnorm gälla som begränsar antalet bilparkeringsplatser som en byggaktör får bygga. I övriga delar av staden ska istället ett minsta antal parkeringsplatser gälla. Riktlinjerna innehåller också krav på cykelparkering. Magdalena Bosson Verkställande direktör Bilagor 1. Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 2. Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad 3. Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Magdalena Bosson, Verkställande direktör 2026-03-31 --- [Bilaga - Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031.pdf] Kemikalieplan 2031 Kemikalieplan 2031 2 (33) Inledning .................................................................................................... 3 Implementering ......................................................................................... 5 Prioriterade ämnen ................................................................................... 6 Åtgärder ................................................................................................... 12 1. Inköp och upphandling ........................................................... 12 2. Bygg- och anläggningsmaterial ............................................. 15 3. Stadens kemikaliehantering ................................................... 21 4. Växtskyddsmedel .................................................................... 24 5. Tillsyn och kontroll ................................................................. 25 6. Miljögiftsövervakning ............................................................. 27 7. Särskilt känsliga grupper ....................................................... 30 Kemikalieplan 2031 3 (33) Inledning Kemikalier spelar en viktig roll i samhället och i vår vardag. Vi tänker kanske främst på kemiska produkter som vi använder i många sammanhang, till exempel i läkemedel, kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel, bekämpningsmedel och målarfärger. Kemiska ämnen ingår också i varor, såsom kläder, möbler, datorer och byggmaterial. Samtidigt som kemikalierna fyller olika funktioner och har bidragit till vårt välstånd har de också i flera fall orsakat hälso- och miljömässiga problem. Omställningen till en cirkulär och fossilfri ekonomi innebär nya utmaningar när det gäller kemikalier. Ämnen som har identifierats som farliga kan förekomma i gamla material och göra att dessa inte ska fortsätta användas och inte heller cirkuleras. Batterier och annan elektronik som behövs för en fossilfri ekonomi innehåller metaller, PFAS och andra ämnen som har oönskade egenskaper. Stockholms stad har ett ansvar för att motverka att användningen av kemiska ämnen påverkar Stockholmsmiljön och de människor som vistas i staden negativt. Kemikalieplanen visar hur det ska göras. I många fall kan staden genom att göra medvetna val också bidra till minskade utsläpp och exponering där varor och material produceras. Detta är Stockholm stads tredje kemikalieplan i ordningen. Planen utgår från målet Ett giftfritt Stockholm i Stockholms stads miljöprogram 2030. Det beskriver ett miljötillstånd som är önskvärt - en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och för den biologiska Nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrunds-nivåerna.” (Riksdagens definition.) Farligt och skadligt Med farliga ämnen avses de ämnen som är klassificerade enligt kemikalielagstiftningen som farliga för hälsa eller miljö. (CLP-förordningen) Särskilt farliga ämnen har så allvarliga egenskaper att de inte ska användas alls. De kallas därför också för utfasningsämnen (Giftfri miljö-målet) Med skadliga ämnen avses i den här planen alla ämnen som är farliga för människors hälsa eller miljön oavsett om de har klassificerats eller ej. Att arbeta för att undvika skadliga ämnen kräver att man är proaktiv och går före och längre än lagstiftningen Kemikalieplan 2031 4 (33) mångfalden. Detta mål knyter an till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se faktaruta). Eftersom ämnen kan finnas kvar i miljön långt efter att utsläppen har upphört finns det en fördröjning mellan att åtgärder vidtas och att målet om ett giftfritt Stockholm kan uppnås. Därför finns i miljöprogrammet även delmålet Minskad användning och spridning av skadliga ämnen. Det innebär att vi vill få bort kemikalier med farliga egenskaper från stadens verksamheter och att de som av olika anledningar ändå används ska hanteras säkert. En sådan verksamhet, som hanterar kemikalier säkert och med urskiljning, är kemikaliesmart. Detta kräver arbetsinsatser, engagemang och resurser även inom verksamheter som kanske inte alltid tänker på att de är viktiga för att nå målet. I miljöprogrammet finns också den uttryckta ambitionen att staden specifikt ska ”skärpa sina krav och sluta köpa in varor och produkter i vilka innehållet av PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen är känt samt successivt fasa ut dessa produkter”. Kemikalieplanen syftar till att konkretisera vilka åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå miljöprogrammets mål. Uppdelat på sju verksamhetsområden/kapitel presenteras vad som ska göras och vilken verksamhet som är ansvarig. Kemikalieplanens områden: • Inköp och upphandling • Bygg- och anläggningsmaterial • Stadens kemikaliehantering • Växtskyddsmedel • Tillsyn och kontroll • Miljögiftsövervakning • Särskilt känsliga grupper Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder är extra viktiga att skydda från påverkan av kemiska ämnen (se ytterligare beskrivning i kapitel 7). Dessa gruppers vardag är därför ett prioriterat insatsområde och åtgärder som rör dem återfinns både i respektive kapitel i kemikalieplanen och i kapitlet Särskilt känsliga grupper. Kemikalieplan 2031 5 (33) Implementering Kemikaliecentrum ger stöd till implementering Kemikaliefrågan är mycket komplex, det sker också en betydande utveckling av kunskapsläget och fler risker identifieras hela tiden. Varje verksamhet är ansvarig för sitt eget miljöarbete, men alla verksamheter i staden kan inte ha den specialkompetens som behövs för att göra de bedömningar och avvägningar som krävs för dessa frågor. Staden har därför ett kemikaliecentrum, placerat på miljöförvaltningen, med uppdrag att stödja kemikaliearbetet i nämnder och bolag. Det innebär att kemikaliecentrum sprider och tillhandahåller kunskap genom att bland annat medverka i stadens olika relevanta nätverk, ger råd och vägledning vid formulerande och uppföljning av kemikaliekrav i upphandlingar, samordnar frågor om kemikalier i byggmaterial och ger stöd kring substitution av kemiska produkter. Som grund för denna vägledning görs utredningar och materialanalyser. Dessutom genomförs övervakning av människors exponering för farliga ämnen i inomhusmiljön för att följa upp och ge underlag för arbetet. På så vis förenklas kemikaliearbetet i stadens olika verksamheter. Lednings- och uppföljningsansvar Kemikalieplanen är en konkretisering av hur staden ska jobba för att nå miljöprogrammets mål Giftfritt Stockholm, och delmålet Minskad användning och spridning av skadliga ämnen. När nämnder och bolag planerar aktiviteter för att bidra till delmålet hämtar de lämpligen dessa från åtgärder ur kemikalieplanen. Uppföljningen av hur kemikalieplanen genomförs sker i samband med uppföljningen av miljöprogrammet och bygger på redovisningarna från nämnder och bolag och de indikatorer som tas fram. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för uppföljning av miljöprogrammet och miljö- och hälsoskyddsnämnden för delmålet. För att löpande följa upp om staden blir mer kemikaliesmart och om dess miljö blir mer giftfri behövs en mångfald av mått och data. Inom de olika arbetsområden som beskrivs i planen kommer olika sätt att följa upp åtgärdernas genomslag och effekt att utvecklas. Kapitlet Miljögiftsövervakning beskriver också verktyg för att följa hur både miljöpåverkan och miljötillståndet utvecklas. Kemikalieplan 2031 6 (33) Genomförandet av planen kommer att presenteras för invånare och andra intresserade på stadens webb. Kemikaliecentrum ska göra en utvärdering av genomförandet i samband med halvtidsuppföljningen av miljöprogrammet som planeras till våren 2027 och vid behov föreslå revideringar av kemikalieplanen. Prioriterade ämnen Urval som bygger på egenskaper I stadens kemikaliearbete behövs en tydlig grund som pekar ut och prioriterar vilka ämnen och grupper av ämnen som arbetet ska fokusera på. Det behövs också vägledande principer för hur olika prioriteringsnivåer ska användas. Identifieringen av vilka ämnen som ska undvikas kan baseras antingen på specifika oönskade ämnen eller på oönskade egenskaper hos ämnen. Staden har valt att göra ett urval som bygger på egenskapskriterier istället för att ha en specifik ämneslista. Att arbeta med egenskapskriterier förhindrar att ett visst oönskat ämne byts ut mot ett annat ämne med samma egenskaper. Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide PRIO delar in farliga ämnen i två nivåer utifrån deras egenskaper – utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Stockholms kemikalieplan utgår från denna indelning och använder samma begrepp. Uppdelningen bygger på två av preciseringarna av miljökvalitets- målet Giftfri miljö: • Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Ett annat sätt att uttrycka det är att de ämnena ska fasas ut. • Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Riskerna med kemiska ämnen i allmänhet ska alltså minska, och de viktigaste kallas prioriterade riskminskningsämnen. De grundläggande principerna för stadens kemikaliearbete är således att utfasningsämnen ska fasas ut från staden och att prioriterade riskminskningsämnen bara ska användas om man kan säkerställa att användningen är säker. Det gäller i första hand Kemikalieplan 2031 7 (33) innehåll i varor och produkter som används i staden, men även användning i produktionen av dessa, i den mån det går att få fram sådan information och kravställa angående den. Dessa principer är särskilt viktiga i följande fall: • När känsliga befolkningsgrupper kan komma att exponeras: Detta gäller speciellt barn och ungdomar, men i den mån man kan urskilja miljöer där andra känsliga grupper exponeras specifikt ska motsvarande prioritering gälla (till exempel allergiker och gravida). • När användningen leder till en direkt miljöbelastning: För produkter som används på ett sådant sätt att de vid användningen sprids till miljön eller avloppsnätet är det viktigt att krav avseende miljöegenskaper ställs. Exempelvis begär Stockholm Vatten och Avfall som en del av sitt uppströmsarbete in handlingsplaner när det finns kännedom om anslutna företag som använder utfasningsämnen och andra utpekade ämnen på ett sätt som innebär att de riskerar att hamna i avloppet. Utfasningsämnen Utfasningsämnen har så allvarliga egenskaper att de bör fasas ut och inte användas alls, oavsett om det finns risk för exponering i den specifika användningssituationen eller inte. Egenskaperna hos ämnen i denna grupp är desamma som i Kemikalieinspektionens PRIO-guide (https://www.kemi.se/ ) och anknyter också till EU:s kemikalielagstiftning Reach. Hit hör exempelvis cancerframkallande, reproduktionsskadliga, kraftigt allergiframkallande och mycket svårnedbrytbara ämnen. För hormonstörande ämnen håller nya EU-regler om klassificering på att implementeras. Tills dessa är fullt implementerade använder staden SIN-listan som ett komplement för att identifiera hormonstörande ämnen. (SIN-listan tas fram av Internationella kemikaliesekretariatet, ChemSec. https://sinlist.chemsec.org/) Förutsättningarna för utfasning skiljer sig mellan olika produkt- typer. I vissa tillämpningar kommer användningen inte att kunna ersättas under överskådlig framtid, och staden kan ha begränsade möjligheter att påverka innehållet. Information om ämnesinnehåll är olika lätt att få tag på, tillgången på alternativa produkter varierar och de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för utfasning skiljer sig avsevärt. Samtidigt är en tillämpning som medför direkt Kemikalieplan 2031 8 (33) exponering viktigare att fasa ut än en som medför indirekta och långsiktiga risker även om båda tillämpningarna på sikt ska upphöra. Prioriterade riskminskningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som gör att de bör hanteras med försiktighet. De har bland annat samma egen- skaper som för utfasningsämnen men i lägre grad, eller inte lika säkert identifierade, exempelvis kan de vara allergiframkallande av normalgraden eller misstänkt reproduktionsskadliga. Verksamheterna behöver särskilt se över sin hantering av dessa ämnen och minimera riskerna. Verksamheten kan även överväga möjligheten till substitution även för dessa ämnen. Lokalt utpekade ämnesgrupper: PFAS, bisfenoler och ftalater samt mikroplaster Bland de utfasningsämnen som har fått mycket uppmärksamhet både i Stockholm och internationellt finns tre brett använda ämnesgrupper: PFAS, bisfenoler och ftalater. I miljöprogrammets delmål Minskad användning och spridning av skadliga ämnen pekas de ut som ämnen som ska fasas ut. Som underlag för arbetet med kemikalieplanen har miljöförvaltningen genomfört en kartläggning av vilka produkttyper i stadens sortiment som innehåller eller potentiellt innehåller dessa ämnesgrupper. De skillnader mellan tillämpningar som beskrevs ovan gäller även för dessa ämnesgrupper. Det är stora praktiska skillnader mellan att exempelvis byta ut plastgolv med ftalater jämfört med att rensa bort gamla mjuka plastleksaker. Ytterligare några exempel på tillämpningar där utfasningen kommer att vara utmanande presenteras nedan. I en rapport från kemikaliecentrum beskrivs förutsättningarna för att fasa ut ämnena för olika typer av produkter. Denna rapport utgör därmed ett slags fördjupning av kemikalieplanen med avseende på dessa ämnesgrupper. Det är stadens ambition att alla ämnen som uppfyller kriterierna för utfasningsämnen ska fasas ut från stadens verksamheter, inte bara de som beskrivs här. Dessa är dock särskilt utpekade och kommer att få speciellt fokus, mycket på grund av deras utbredda användning. Kemikalieplan 2031 9 (33) PFAS PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp med över tiotusen ämnen som är extremt svåra att bryta ner och de stannar därför länge i våra kroppar och i miljön. Flera är skadliga för både människor och djur, exempelvis cancerframkallande eller reproduktionsstörande. På grund av att de är extremt svårnedbrytbara har PFAS kallats för ”forever chemicals” (eller evighetskemikalier). Eftersom de an- vänds i så många vitt skilda tillämpningar och har spridits i miljön över hela jorden skulle de även kunna kallas ”wherever chemicals”. PFAS används bland annat som impregnering mot vatten och smuts i kläder, skor och möbler, i smörjoljor och i släckskum i brand- släckare. Det kan även finnas på bakplåtspapper, muffinsformar och dukar samt som non-stick-beläggning i grytor, stekpannor och andra husgeråd samt i elektronik. För dessa användningsområden finns alternativ som är PFAS-fria och som fungerar för de flesta tillämpningar. Dessa ska alltid väljas. Släckskum som ofta använts vid flygplatser och brandövnings- platser har ansamlats i marken. Därifrån kan det läcka ut till dricksvattentäkter och grundvatten. Sedan kan det spridas vidare till recipient eller läcka in i avloppssystemet. En stor del av användningen av PFAS är i form av polymerer, exempelvis PTFE (som ibland går under varubeteckningen Teflon). Eftersom andra regler gäller för polymerer än för andra kemikalier kan det vara svårt att identifiera sådan användning genom säkerhetsdatablad osv. Beroende på typ av polymer kan spridningen av PFAS under användning vara mindre från polymerer än i annan användning. Men utsläpp som uppstår under produktion och avfallshantering finns där ändå. Ett användningsområde som relativt nyligen har identifierats som en källa till betydande PFAS-utsläpp är så kallade F-gaser som används som köldmedier i värmepumpar, kylanläggningar och liknande. På grund av dessa installationers långa livslängd kan det finnas behov av fortsatt användning av sådana gaser under en tid för att inte behöva avveckla befintliga anläggningar i förtid om de inte kan ställas om till PFAS-fria alternativ. Miljöförvaltningen kommer att samordna ett gemensamt arbete för de mest berörda nämnderna och bolagen för att hitta en väg mot att fasa ut dem. Ännu svårare Kemikalieplan 2031 10 (33) att komma åt är användningen i elektronik och i laddbara batterier i allt från mobiltelefoner till elbilar, då detta är globala marknader som staden har svårt att påverka och inga PFAS-fria alternativ finns kommersiellt tillgängliga. Bisfenoler Flera bisfenoler är hormonstörande och kan ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan. Ändå används de här ämnena inom flera områden. Bisfenoler används i stor utsträckning i termopapper, exempelvis kvitton. De används också för att tillverka plaster som ibland återfinns i kök i form av plastglas, tillbringare med mera, samt vid tillverkning av epoxilack. Sådan används på insidan av konservburkar, läskburkar och tuber av metall. Studier visar att bisfenol kan gå över från lacken till livsmedel. Genom att undvika metallkonserver och serveringsutrustning av polykarbonatplast minskas användningen och exponeringen för bisfenoler. Vissa lim och andra kemiska produkter innehåller också bisfenoler, och är då utmärkta i kemikaliehanteringssystemet. Bisfenol A (BPA) är identifierat som ett särskilt farligt ämne och är förbjudet i nappflaskor och barnmatsförpackningar. Det får heller inte längre finnas i KRAV-märkta livsmedelsförpackningar, i relining av tappvattenrör eller i termopapper för exempelvis kvitton. Ibland ersätts bisfenol A av andra bisfenoler, till exempel bisfenol S. De är inte reglerade på samma sätt, men studier tyder på att de har liknande hormonstörande egenskaper som bisfenol A. Därför behövs varor som är helt fria från bisfenoler och inte bara BPA-fria. Relining av avloppsrör är en användning av bisfenoler som samtidigt är ett effektivt sätt att förlänga livstiden på en byggnads avloppssystem, vilket medför en väsentlig minskning av klimatutsläpp i närtid. Det minskar även behovet av att schakta för att byta avloppsledningar i marken. Staden bör arbeta för att hitta alternativa metoder. Ftalater Ftalater har varit vanliga som mjukgörare i plast och kan utgöra så mycket som hälften av materialet. De har även använts som lösningsmedel i parfymer och bekämpningsmedel. Många ftalater Kemikalieplan 2031 11 (33) har visats vara hormonstörande och kunna påverka reproduktionen. Fyra ftalater är förbjudna i alla varor inom EU medan en längre lista på ftalater är förbjudna i leksaker. Några av de mest uppmärksammade är DEHP, DINP och BBP. Mjukgörarna läcker ut ur materialet och sprids till luft, damm och avlopp. De kan finnas i mjuka plastleksaker, presenningar av PVC, vinylgolv, förkläden, haklappar, skötbäddar, stövlar och vaxdukar. Ämnesgruppen är en av de mest spridda industrikemikalierna och ftalater kan uppmätas både i livsmedel och i bröstmjölk. Användningen av ftalater kan minskas genom att använda byggvarubedömningen för bygg- och anläggningsmaterial och generellt undvika mjukgjord PVC när innehållsinformation saknas. Användningsområden där det är svårt att få bort ftalaterna är bland annat befintliga äldre PVC-golv, då det är både dyrt och praktiskt komplicerat att byta ut dem. Även dessa byts ut, men det tar längre tid. Mikroplaster Mikroplaster är plast- eller gummipartiklar som är mindre än fem millimeter stora. Dessa kan spridas antingen som oaviktligt genererade mikroplaster från slitage av plastmaterial, textilfibrer och färgflagor eller från avsiktlig användning av partiklarna som sådana eller av produkter med tillsatt mikroplast. Det är svårt att kvantifiera spridningen men de viktigaste källorna i Stockholm bedöms vara vägtrafiken (slitage av däck och vägfärg), nedskräpning, byggmaterial (plastbelagda tak, väggfärg mm), tvätt av syntetiska textiler, samt konstgräsplaner och liknande aktivitetsytor. Arbetet inriktas därför på att utveckla arbetssätt inom dessa områden och att ställa krav på sådana material. Även om mikroplaster inte är en homogen kemisk ämnesgrupp behandlas de i kemikalieplanen jämförbart med sådana: Material och varor som sprider mikroplast ska i möjligaste mån undvikas, precis som de som sprider skadliga kemiska ämnen. Och precis som för andra föroreningar sker arbetet med att ta hand om mikro- plasterna efter att de spridits inom vatten- och dagvattenarbetet. Åtgärder för att minska trafiken som finns i klimathandlingsplanen kommer även att minska spridningen av mikroplaster från denna, men beskrivs inte i kemikalieplanen. Kemikalieplan 2031 12 (33) Åtgärder 1. Inköp och upphandling Åtgärd Ansvarig 1.1 Beakta kemikalieaspekter i risk- behovs- och marknadsanalys Samtliga nämnder och bolag 1.2 Ställa och följa upp kemikaliekrav i relevanta upphandlingar och avtal Samtliga nämnder och bolag 1.3 Beakta kemikalieaspekter under avtalstiden och vid avrop Samtliga nämnder och bolag Staden är en stor köpare av kemiska produkter, varor, tjänster och entreprenader där skadliga kemikalier kan förekomma. Det är därför viktigt att kemikaliekrav ställs vid upphandling för att minska mängden skadliga ämnen, både i stadens verksamheter och globalt. Genom inköp och upphandling kan utvecklingen av hållbara alternativ drivas framåt tillsammans med leverantörer och andra aktörer. Att öka resurseffektiviteten och hitta nya lösningar är också nödvändigt för att minska den totala kemikalieanvändningen och möjliggöra cirkulära flöden. Detta kan till exempel innebära att en del varor inte behövs eller att mängden varor och produkter som köps in minskar alternativt att återbrukade och återvunna material efterfrågas. Program för inköp och tillhörande tillämpningsanvisning beskriver inköpsprocessen mer detaljerat. På samarbetsytan Inköp och upphandling i Stockholms stad finns mer information om hur miljökrav ska ställas vid upphandling. En vara eller produkt kan vara förenad med en negativ påverkan på hälsa och miljö kopplat till kemikalier eller kemikalieanvändning under olika delar av livscykeln. Det inkluderar råvaruutvinning, förädling, tillverkning, användning och sluthantering. Påverkan kan också uppstå i utförandet av tjänster, exempelvis vid klotter- sanering, lokalvård eller fordonsreperationer, om skadliga ämnen används. Kemikalieplan 2031 13 (33) Prioriterade inköpsområden I kapitlet Bygg- och anläggningsmaterial beskrivs inköp och upphandling kopplat till bygg- och anläggningsmaterial som är ett särskilt viktigt område. Därutöver finns ett antal inköpsområden som är prioriterade eftersom risken är stor att skadliga ämnen kan förekomma i dem. Flera av områdena innefattar en stor bredd av såväl varor som kemiska produkter. I vissa fall handlar det även om varor som används i verksamheter med särskilt känsliga grupper, se vidare i särskilt känsliga grupper. Dessa är: • fordon • förbrukningsmateriel • it-utrustning • järnhandelsvaror • klottersanering • lekmaterial inklusive idrottsleksaker • livsmedel och måltider • material i kontakt med livsmedel inklusive dricksvatten • möbler, textil och inomhusbelysning • städtjänster • tekniska hjälpmedel • tryckeritjänster • tvätt- och textilservice • yrkeskläder och skor 1.1 Beakta kemikalieaspekter i risk- behovs- och marknadsanalys Nämnder och bolag ska analysera sina behov och vad marknaden kan leverera för att identifiera relevanta kemikaliekrav och relaterade avtalsvillkor. Ansvar: Samtliga nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 1.2 Ställa och följa upp kemikaliekrav i relevanta upphandlingar och avtal Nämnder och bolag ska ställa relevanta kemikaliekrav i upphandlingar, samt utvärdera och följa upp dessa inför avtal Kemikalieplan 2031 14 (33) och under avtalstiden. Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier kan användas som utgångspunkt för de områden där sådana finns framtagna. Ansvar: Samtliga nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 1.3 Beakta kemikalieaspekter under avtalstiden och vid avrop Upphandlande nämnder och bolag ska i avtalsförvaltningen i samarbete med leverantören arbeta för att fasa ut skadliga ämnen under avtalstiden. Verksamheter som köper in produkter, varor och tjänster från avtalen ska ges möjlighet att välja de alternativ som har minsta möjliga kemikalierisker. Ansvar: Samtliga nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum Kemikalieplan 2031 15 (33) 2. Bygg- och anläggningsmaterial Åtgärd Ansvarig Kemikaliekrav på bygg- och anläggningsmaterial 2.1 Ställa krav på innehåll och dokumentation av bygg- och anläggningsmaterial Byggande/anläggande nämnder och bolag. Exploateringsnämnden avseende markanvisningsavtal och överenskommelse om exploatering. Kemikaliecentrum avseende utredning om markavtal. 2.2 Ställa krav på miljökompetens och rutiner som understödjer kemikaliesmarta val av bygg- och anläggningsmaterial Byggande/anläggande nämnder och bolag. Exploateringsnämnden avseende överenskommelser om exploatering. 2.3 Följa upp stadens kemikaliekrav på bygg- och anläggningsmaterial Byggande/anläggande nämnder och bolag. Kemikaliecentrum. Exploateringsnämnden avseende markanvisningsavtal och överenskommelser om exploatering Utveckling av bygg- och anläggningsmaterial 2.4 Testa och utvärdera bygg- och anläggningsmaterial Byggande/ anläggande nämnder och bolag 2.5 Främja innovation och digitalisering med fokus på bygg- och anläggningsmaterial Kemikaliecentrum Stockholms stad är en stor beställare av bygg- och anläggnings- entreprenader. På stadens mark bygger och anlägger också andra aktörer. I Sverige ses en ökning av användningen av hälsofarliga kemiska produkter inom bygg- och fastighetssektorn. Dessbättre visar en rapport från Byggvarubedömningen att användningen av de allra värsta ämnena – cancerframkallande och hormonstörande – minskat sedan mitten på 2010-talet tack vare en ökad medvetenhet i bygg- och fastighetsbranschen (https://byggvarubedomningen.se// ). Exempel på vanliga kemiska produkter inom bygg och anläggning är färg, fog, asfalt, cement och injekteringsmedel. Dessutom inne- håller många bygg- och anläggningsvaror kemikalier som kan vara problematiska. Bygg- och anläggningsmaterial bidrar till spridning Kemikalieplan 2031 16 (33) av kemikalier såväl till inomhusmiljön som till natur- och vatten- miljöer. Skadliga ämnen i bygg- och anläggningsmaterial och brist på dokumentation om var de finns begränsar möjligheten till återanvändning och återvinning vid renovering och rivning (Europeiska kommissionen COM (2018) 32 av den 16 januari 2018; SOU 2018:51). Det är mycket kostsamt att i efterhand åtgärda och sanera material som visat sig innehålla miljö- och hälsoskadliga ämnen. Historiskt har problem med material som exempelvis PVC, PCB, asbest, isolering med freoner samt formaldehyd i byggskivor lett till stora samhällskostnader. För att minimera sådana kostnader i framtiden ska material användas som, med dagens kunskap, i möjligaste mån är fria från skadliga ämnen. Dessutom behöver det dokumenteras var materialen är inbyggda för att förenkla substitution och sanering om det behövs i framtiden. För att skydda människors hälsa och miljön behöver bygg- och anläggningsmaterial bedömas utifrån tydliga miljö- och hälsokriterier, samtidigt som exempelvis den tekniska funktionen ska bibehållas. Stadens inköp av bygg- och anläggningsmaterial sker oftast indirekt via entreprenörer och deras underentreprenörer, vilka ibland också får underlag från projekterande konsulter. Detta innebär att kraven på materialen måste ställas i flera olika led. Bevisning av att kraven uppfylls måste kunna återföras till beställande förvaltning eller bolag för att möjliggöra uppföljning. Det gäller även då staden ställer krav i markanvisningsavtal och överenskommelser om exploatering. För att säkerställa kravställning i enlighet med stadens riktlinjer liksom uppföljning och dokumentation ska miljöbedömnings- systemet Byggvarubedömningen (BVB) användas för bedömning och loggboksdokumentation. Staden är medlem och delägare i BVB och har möjlighet att delta i utvecklingen av systemet och kriterierna. Mesta möjliga miljönytta kan uppnås genom exempelvis de för BVB unika kriterierna gällande risk för urlakning till yttre miljö och inomhusemissioner. Staden kan även genom sin paraplylicens i BVB genomföra detaljerad och relevant uppföljning på både produkt- och ämnesnivå. Kemikalieplan 2031 17 (33) Kapitlet avser bygg- och anläggningsvaror och kemiska produkter (framöver används samlingsbegreppet bygg- och anläggnings- material) som används i: • Byggnader i stadens projekt och vid markanvisningsavtal, bostäder och lokaler, skolor och förskolor. • Anläggning på allmän platsmark och kvartersmark såsom väg, park, skolgård, bro, hamn, fritidsanläggning och parkering. • Anläggning som handhas av interna eller externa ledningsägare som staden tecknar avtal med, för gas, fiber, el, vatten, avfall och avlopp. Bygg- och anläggningsmaterial som används vid nybyggnad, ombyggnad, renovering och skötsel omfattas, det vill säga kraven gäller under hela byggnadens/anläggningens livscykel. Gränsdragningslistor för vilka materialgrupper som omfattas av kraven uppdateras regelbundet. Beroende på verksamhet och upphandlingsobjekt kan vissa materialgrupper vara irrelevanta och därmed uteslutas från listorna i det enskilda fallet. Ett annat skäl att inte inkludera en varugrupp kan vara försumbara kemikalierisker (skruv, sten mm). Det kan också handla om tekniskt komplicerade produkter (styrsystem, hissar mm) där det är mer funktionellt att ställa krav på särskilda provtagningar, märkningar, intyg etc Berörda nämnder och bolag är samtliga som beställer, bygger, äger eller förvaltar byggnader eller anläggningar. Här ingår exempelvis stadsdelsnämnder. Dessa kallas nedan ”Byggande/anläggande nämnder och bolag”. Hur kraven ska tillämpas i enskilda fall preciseras av berörda nämnder och bolag i dialog med kemikaliecentrum. Det gäller även hur kraven kan användas när staden är hyresgäst hos externa fastighetsägare, exempelvis materialval vid renovering. Kemikaliekrav på bygg- och anläggningsmaterial 2.1 Ställa krav på innehåll och dokumentation av bygg- och anläggningsmaterial Miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen (BVB) ska användas av stadens byggande och anläggande nämnder och Kemikalieplan 2031 18 (33) bolag. Användande av systemet gör det möjligt att byta ut problematiska material för att uppnå stadens kemikaliekrav samt att dokumentera valda bygg- och anläggningsmaterial i loggböcker. Detta görs genom att beställande nämnd eller bolag avtalar med projektörer, entreprenörer etc, om att stadens kemikaliekrav ska följas i projektet. Likvärdiga krav som gäller i stadens projekt ska även gälla för andra aktörer som bygger och anlägger på stadens mark. Vad gäller markavtal ska förutsättningarna att inkludera kraven i dessa utredas. Följande kemikaliekrav gäller: De bygg- och anläggningsmaterial som används ska i första hand uppnå nivån ”Rekommenderas” och annars nivån ”Accepteras” i totalbedömningen i Byggvarubedömningen (BVB), det vill säga den sammanvägda bedömningen av systemets innehålls- och livscykelkriterier. Innehållskriterierna tar fasta på innehållet av utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen, medan livscykelkriterierna omfattar ytterligare miljöaspekter, exempelvis risk för urlakning av miljöskadliga ämnen från bygg- och anläggningsmaterial som kommer i kontakt med vatten. Varor som har totalbedömning "Undviks" eller ej finns bedömda i BVB ska avvikelsehanteras och godkännas enligt nedan. I vissa tillämpningar behöver ytterligare kemikaliekrav ställas: • Material som genom urlakning eller emission innebär en tydlig risk för små barn att exponeras (exempelvis vid lekplatser och på förskolor) ska uppnå totalbedömningen Rekommenderas. Om det inte är möjligt ska de hanteras som avvikelser enligt nedan. Koppar och zink i kontakt med vatten ska undvikas utom i slutna system (exempelvis ett system för vattenburen värme). Om så inte är möjligt ska materialet uppnå bedömningen ”Rekommenderas” när det gäller BVB:s kriterium ”Bruksskedet/Urlakning” (ett av livcykelkriterierna). Detta gäller även andra typer av material som kan påverka känsliga miljöer genom urlakning. • Material som kan orsaka mikroplastspridning under användningsfasen ska undvikas. Det kan exempelvis gälla konstgräsanläggningar, platsgjutet gummi, markisolering, plastbaserade tak- och fasadfärger, vägmarkeringsfärg och polymermodifierad asfalt. Rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi ska tillämpas. Kemikalieplan 2031 19 (33) • I exempelvis betong, färg och fönster, tillsätts ibland nanomaterial för att uppnå en viss funktion. I loggboken ska användning av nanomaterial dokumenteras för att möjliggöra spårbarhet i framtiden. BVB ger information om innehåll av nanomaterial. • Särskilda och produktspecifika material- och kemikaliekrav ställs på material och produkter som används för att distribuera dricksvatten. Vid behov ger kemikaliecentrum stöd gällande kravformuleringar utifrån dessa särskilda hänsyn i berörda upphandlingar. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Exploateringsnämnden avseende markanvisningsavtal och överenskommelse om exploatering. Kemikaliecentrum avseende utredning om markavtal. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 2.2 Ställa krav på miljökompetens och rutiner som understödjer kemikaliesmarta val av bygg- och anläggningsmaterial Upphandlade konsulter och entreprenörer ska ha erforderlig miljöstyrning och kompetens för att kunna följa stadens kemikaliekrav. Avvikelser ska godkännas av beställande förvaltning eller bolag respektive av byggaktörens representant när det gäller krav som ställts i överenskommelse om exploatering. Stadens interna riktlinjer och handböcker ska utformas så att de styr mot kemikaliekraven i detta kapitel. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Exploaterings- nämnden avseende överenskommelser om exploatering. Byggande/anläggande nämnder och bolag som äger och uppdaterar handböcker och riktlinjer där materialval beskrivs. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 2.3 Följa upp stadens kemikaliekrav på bygg- och anläggningsmaterial Varje nämnd och bolag ska ha egna fastlagda rutiner för uppföljning av avtal med leverantörer respektive exploatörer. Kemikalieplan 2031 20 (33) Kemikaliecentrum utför stickprovsanalyser av utvalda material och inom miljönämndens tillsyn på bygg- och anläggningsprojekt ingår materialval som en punkt. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Kemikaliecentrum. Exploateringsnämnden avseende markanvisningsavtal och överenskommelser om exploatering. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum Utveckling av bygg- och anläggningsmaterial 2.4 Testa och utvärdera bygg- och anläggningsmaterial Staden ska främja och delta i utveckling av material som bättre uppfyller dess kemikaliekrav exempelvis som testbädd eller genom annan aktiv medverkan i utvecklingsarbete. En regelbunden kontakt mellan olika aktörer inom och utanför staden där alternativa material kontinuerligt diskuteras är viktig för arbetet. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 2.5 Främja innovation och digitalisering med fokus på bygg- och anläggningsmaterial Inom bygg- och anläggningssektorn används och utvecklas digitala verktyg för dokumentation och processer. Staden ska vara en aktiv part i utvecklingen för att exempelvis göra byggvarubedömningens loggboksverktyg ännu mer användbart genom integrering med andra system. Ansvar: Kemikaliecentrum Medverkande/med stöd av: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Kemikalieplan 2031 21 (33) 3. Stadens kemikaliehantering Åtgärd Ansvarig 3.1 Inventera, dokumentera och rapportera i kemikaliehanteringssystemet Alla nämnder och bolag som använder märkningspliktiga kemiska produkter 3.2 Aktivt substituera kemiska produkter Alla nämnder och bolag som använder märkningspliktiga kemiska produkter 3.3 Utreda återvinning av kemiskt avfall Kemikaliecentrum En säker kemikaliehantering innefattar att förteckna kemiska produkter, hantera produkterna på säkert sätt samt att aktivt arbeta med att fasa ut skadliga ämnen. Valet av vilka kemiska produkter som köps in till staden bestäms i inköpsprocessen vilket finns närmare beskrivet under Inköp och upphandling. Kemiska produkter kan till exempel vara rengöringsprodukter som används inom lokalvården, laboratoriekemikalier, färg, lack eller lim. Att ha kunskap och kontroll när det gäller användningen av kemiska produkter och att föra en kemikalieförteckning är en del av verksamheters egenkontroll. Alla verksamheter ska enligt produktvalsprincipen undvika att använda kemiska produkter som kan medföra risker för miljö eller hälsa. Produkterna ska ersättas med alternativ som medför mindre risker, om inte väldigt särskilda skäl föreligger. Riskbedömning För farliga kemiska produkter ska verksamheterna göra en riskbedömning för den aktuella användningen och säkerställa en säker hantering. Även kemiska risker som kan uppstå i verksamheten behöver finnas förtecknade enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (AFS 2023: 10). Riskbedömning av kemikalier är en del av arbetsmiljöansvaret och kan kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Kemikalieplan 2031 22 (33) Verksamheterna är som arbetsgivare ansvariga för den fysiska arbetsmiljön och behöver ha ett system för rapportering och uppföljning vid allvarligare tillbud och olyckor. I kemikaliehanteringssystemet finns ett verktyg för riskbedömning, men riskbedömningar kan också göras utanför systemet. Arbetsmiljöverket har vägledning på området om kemiska arbetsmiljörisker som kan fungera som stöd för verksamheterna. Process för skyddsronder och arbetsmiljöutbildningar ägs av respektive förvaltning. Till detta finns vissa stadsgemensamma processer och utbildningar, exempelvis e-utbildning inom arbetsmiljö eller uppföljning av SAM i ILS . Digitalt kemikaliehanteringssystem Inom Stockholms stad används ett digitalt kemikaliehanterings- system (för närvarande Chemsoft men en ny upphandling ska göras under planperioden) för märkningspliktiga kemiska produkter. Dessa ska, om de uppfyller kriterier för att klassificeras som farliga, vara märkta när de släpps ut på marknaden. Systemet underlättar för stadens verksamheter att ha kontroll på användningen av kemiska produkter i olika delar av verksamheten. Det ger även nämnder och bolag en överblick över den egna kemikalieanvändningen. Användare kan exempelvis lägga in årsförbrukning, ta ut aktuella säkerhetsdatablad och skyddsblad samt riskbedöma enskilda kemikalier. Detta ger förutsättningar för en säker hantering av kemikalier. De kemiska produkter som byggs in i bygg- och anläggningsprojekt registreras i Byggvarubedömningen (BVB). Dessa ska även registreras i kemikaliehanteringssystemet om de hanteras och lagerhålls av verksamheten. Kemikaliecentrum sammanställer årligen den redovisade informationen om stadens kemikalieanvändning. Statistik om användningen av produkter med utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen tas fram och följs upp. Informationen visar förändringar över år och ligger till grund för löpande planering av stadens substitutionsarbete, exempelvis genom att prioritera substitution inom vissa produktgrupper eller verksamheter. Informationen presenteras på webben och intranätet. Kemikalieplan 2031 23 (33) 3.1 Inventera, dokumentera och rapportera i kemikaliehanteringssystemet Nämnder och bolag ska kontinuerligt dokumentera och årligen rapportera sin användning av märkningspliktiga kemiska produkter. Ansvar: Alla nämnder och bolag med användning av märkningspliktiga kemiska produkter eller som beställer tjänster med sådan användning Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 3.2 Aktivt substituera kemiska produkter Nämnder och bolag ska byta sina kemiska produkter till mindre farliga alternativ. Produkter innehållande utfasningsämnen har så allvarliga egenskaper att de ska fasas ut och inte användas alls. Ett exempel på en sådan prioriterad produkttyp är laboratoriekemikalier som används i skolan. En annan är produkter med PFAS, bisfenoler och ftalater, exempelvis fluorerade köldmedier. För prioriterade riskminskningsämnen ska riskhantering göras för att produkter ska hanteras säkert, alternativt kan verksamheten överväga substitution. Ansvar: Alla nämnder och bolag som använder märkningspliktiga kemiska produkter. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 3.3 Utreda återvinning av kemiskt avfall Kemikaliecentrum ska i samarbete med andra berörda stödfunktioner samt i dialog med stadens leverantörer utreda möjligheterna att bidra till ökad materialåtervinning av de kemikalierester som uppstår i stadens verksamheter. Ansvar: Kemikaliecentrum Medverkande/med stöd av: Servicenämnden Kemikalieplan 2031 24 (33) 4. Växtskyddsmedel Åtgärd Ansvarig 4.1 Sköta parker, grönområden, fastigheter och andra ytor utan användning av växtskyddsmedel Stadsdelsnämnderna, trafiknämnden, kyrkogårdsnämnden och alla andra byggande och anläggande nämnder och bolag. Med växtskyddsmedel avses bekämpningsmedel som används för att exempelvis skydda växter eller växtprodukter mot olika former av skadegörare, förstöra oönskade växter eller växtdelar, eller hålla tillbaka eller förhindra oönskad tillväxt av växter. Vid användning av växtskyddsmedel finns alltid en risk att medlet sprids vidare i miljön utanför det avsedda spridningsområdet. I värsta fall kan det i sin tur orsaka negativa effekter på växter eller djur som inte är avsedda att bekämpas. 4.1 Sköta parker, grönområden, fastigheter och andra ytor utan användning av växtskyddsmedel Vid skötsel av stadens markytor ska oönskad växtlighet förhindras genom i första hand förebyggande åtgärder och i andra hand mekaniska eller termiska metoder. Kemisk bekämpning ska övervägas först om det konstaterats att syftet med bekämpningen inte kan uppnås med några andra metoder. Ansvar: Stadsdelsnämnderna, trafiknämnden, kyrkogårdsnämnden och alla andra byggande och anläggande nämnder och bolag. Medverkande/med stöd av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 25 (33) 5. Tillsyn och kontroll Åtgärd Ansvarig 5.1 Utföra tillsyn på kemikalier i handeln Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.2 Utföra tillsyn på nedströmsanvändare Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.3 Utföra kontroll med fokus på material i kontakt med livsmedel Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha en kemikalietillsyn där lagstiftningen används på ett sådant sätt att arbetet med att få bort miljö- och hälsoskadliga ämnen drivs framåt. Detta kan uppnås inom både traditionella och tillkommande tillsynsområden, till exempel genom att i större utsträckning hänvisa till produktvals- principen och andra hänsynsregler. En sådan tillsyn förutsätter dels kunniga inspektörer som har tillgång till kompetensutveckling och aktuell kunskap, dels en god samverkan med tillsynsvägledande myndigheter Tillsynen genomförs utifrån den rådighet som lagstiftningen ger och ska om möjligt prioritera följande: - Varor och produkter som medför att barn exponeras - Varor och produkter där många exponeras under en lång tid - Varor och produkter som medför direkt spridning till miljön - Varor och produkter som används i stora volymer och kan medföra risk för hälsan 5.1 Utföra tillsyn på kemikalier i handeln Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i tillsynen på återförsäljare av varor samt kemiska och kosmetiska produkter kontrollera att verksamhetsutövarna följer gällande regler för innehåll, märkning och förpackning, har en god egenkontroll och skaffar sig den kunskap som krävs för att uppfylla kunskapskravet och tillämpar produktvalsprincipen. Detta kan göras genom att verksamhetsutövaren kontrollerar sina leverantörskedjor och därigenom säkerställer att varor och produkter inte innehåller förbjudna ämnen och att de är korrekt märkta. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 26 (33) 5.2 Utföra tillsyn på nedströmsanvändare Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska kontrollera att verksamhetsutövarna har en god egenkontroll och exempelvis tillämpar produktvalsprincipen, det vill säga inte använder farligare kemikalier än nödvändigt. Nedströmsanvändare är verksamheter som använder kemikalier och riskerar att orsaka en exponering för människor och miljö. Exempel på verksamheter är förskolor, skolor, idrottsplatser, bassängbad samt miljöfarliga verksamheter som båtklubbar, biltvättar, drivmedelsstationer, laboratorier, tandläkare, grafisk industri, verkstäder och kemiska industrier. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.3 Utföra kontroll med fokus på material i kontakt med livsmedel Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utföra kontroll av kontaktmaterialverksamheter och livsmedelsverksamheter som hanterar kontaktmaterial. Material i kontakt med livsmedel (Food contact materials, FCM) kan innehålla kemikalier som kan röra sig ur materialet och över till livsmedlen, speciellt om användningen är felaktig. Ett exempel på sådana ämnen är mjukgörande ämnen i plast. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 27 (33) 6. Miljögiftsövervakning Åtgärd Ansvarig Hälsorelaterad miljögiftsövervakning 6.1 Genomföra övervakning i inomhusmiljöer Kemikaliecentrum 6.2 Övervaka rå- och dricksvatten Stockholm Vatten och Avfall AB Övervakning av spridningsvägar och den yttre miljön 6.3 Genomföra miljögiftsövervakning i ytvatten, fisk och sediment. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 6.4 Genomföra miljögiftsövervakning i grundvatten Miljö- och hälsoskyddsnämnden 6.5 Genomföra övervakning av slam och avloppsvatten Stockholm Vatten och Avfall AB Källspårning och åtgärdsuppföljning 6.6 Utföra källspårning av skadliga ämnen och mikroplaster i miljön Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljögiftsövervakning utgör en metod för att upprätthålla en aktualiserad bild av föroreningssituationen, följa utvecklingen och uppmärksamma nya kemikalietrender. Information från övervakningen är användbar dels för att få underlag till vilka åtgärder som behöver prioriteras, dels för att följa upp effekterna av genomförda åtgärder. Eftersom effekterna ofta är långsamma krävs långa mätserier för att kunna observera förändringar över tid. Resultaten från övervakningen kan redovisas med hjälp av indikatorer med vilka den övergripande utvecklingen kan beskrivas och kommuniceras. Detta kapitel behandlar miljögiftsövervakning i både den yttre och inre miljön. Kapitlet behandlar även källspårning samt övervakning av spridningsvägar såsom dagvatten, avloppsvatten och slam. Kemikalieplan 2031 28 (33) Hälsorelaterad miljögiftsövervakning 6.1 Genomföra övervakning i inomhusmiljöer Kemikaliecentrum ska genomföra övervakning i inomhusmiljöer med fokus på barn och andra särskilt känsliga grupper. Övervakningen syftar till att indikera och om möjligt kvantifiera exponering, samt att identifiera och följa upp åtgärder. Den ska utföras i enlighet med miljöförvaltningens övervakningsprogram för inomhusmiljö. Ansvar: Kemikaliecentrum 6.2 Övervaka rå- och dricksvatten Stockholm Vatten och Avfall ska genomföra övervakning av rå- och dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12). Ansvar: Stockholm Vatten och Avfall AB Medverkande/med stöd av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Övervakning av spridningsvägar och den yttre miljön 6.3 Genomföra miljögiftsövervakning i ytvatten, fisk och sediment. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genomföra övervakning enligt sitt miljöövervakningsprogram för kemisk status och miljögifter i vatten. Programmet syftar till att ge kunskap om tillstånd, förändringar och orsaker. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden 6.4 Genomföra miljögiftsövervakning i grundvatten Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genomföra miljögiftsövervakning i grundvatten. Syftet är att översiktligt undersöka grundvattenkvaliteten i staden för att bevaka vilken kemisk påverkan staden har på mark och grundvatten samt följa hur påverkan förändras över tid. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 29 (33) 6.5 Genomföra övervakning av slam och avloppsvatten Stockholm Vatten och Avfall ska genomföra miljögiftsövervakning i rötat avvattnat slam och avloppsvatten. Vilka ämnen som undersöks i slam och avloppsvatten styrs av reglerna för certifierings-systemet Revaq, de nationella föreskrifterna som kommer av slamdirektivet, avloppsdirektivet, prioämnesdirektivet, EPRTR-förordningen och av behov som identifieras lokalt i staden. Ansvar: Stockholm Vatten och Avfall AB Källspårning och åtgärdsuppföljning 6.6 Utföra källspårning av skadliga ämnen och mikroplaster i miljön Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genomföra källspårning för att identifiera och kvantifiera källor till skadliga ämnen som PFAS och mikroplaster och därigenom kunna sätta in åtgärder på rätt ställen. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medverkande/med stöd av: Stockholm Vatten och Avfall Kemikalieplan 2031 30 (33) 7. Särskilt känsliga grupper Åtgärd Ansvarig Barn och unga 7.1 Utbilda samt genomföra och följa upp åtgärder i förskolor, skolor och fritidshem Stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden och SISAB 7.2 Ta fram vägledning för kemikaliesmart gymnasieskola och vuxenutbildning Kemikaliecentrum 7.3 Inventera anläggningsmaterial och lekutrustning på förskolegårdar, skolgårdar, lekplatser och parklekar SISAB, Fastighetsnämnden och övriga berörda fastighetsägare inom staden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden. 7.4 Sprida kunskap om kemikalier och mikroplaster till stadens ungdomar Kemikaliecentrum Kvinnor i barnafödande ålder 7.5 Genomföra och följa upp åtgärder enligt vägledningarna för hållbara arbetsplatser Alla berörda nämnder och bolag Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vad vuxna är. Det beror på att deras kroppar är under utveckling. Den utveckling som sker hela vägen från befruktat ägg till och med puberteten styrs av hormoner och främmande ämnen som liknar dessa kan störa utvecklingen. En sådan störning under en känslig utvecklingsfas kan resultera i en skada som blir kvar även när exponeringen upphör. Även hjärnan kan påverkas eftersom den inte är fullt utvecklad förrän i 20-årsåldern. Exponering för skadliga ämnen hos barn kan leda till effekter senare i livet, exempelvis fertilitetsproblem och ökad risk för vissa cancerformer. Barn äter, dricker och andas också mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. Det gör att deras exponering blir större. Små barn har även ett annat beteende, lever nära golvet och stoppar ofta saker i munnen, vilket gör att de får i sig föroreningar som till exempel är Kemikalieplan 2031 31 (33) bundna till dammpartiklar. Tonåringar gör i stor utsträckning egna konsumtionsval och är en viktig målgrupp för information om kloka val. Dessutom är barn och unga viktiga för staden eftersom de är brukare av många av stadens verksamheter. Allra känsligast är barnet innan det föds. Kroppens funktioner utvecklas under fostertiden. Att skydda gravida kvinnor från exponering är därför minst lika viktigt som att skydda barn. Därför jobbar staden med hållbara arbetsplatser med särskilt fokus på kvinnodominerade kommunala arbetsplatser, där många kvinnor i barnafödande ålder vistas på dagarna. Flera olika typer av hälsoskadliga ämnen kan finnas i inredning och produkter som vi omger oss med i inomhusmiljön. Eftersom de flesta av oss spenderar minst 90 % av vår tid inomhus är en god inomhusmiljö viktig för oss alla, men särskilt för de känsliga grupperna som beskrivits ovan. Flera av insatserna som föreslås för kapitlets målgrupper är gemensamma och innebär bland annat att: • Rensa ut olika lösa material av PVC • Fasa ut köks- och serveringsutrustning innehållande PFAS och bisfenoler • Säkerställa god lokalvård med miljömärkta och parfymfria kemiska produkter • Välj förbrukningsartiklar utan kemikalierisker • Välj kemikaliesmarta möbler, mattor och textil Barn och unga 7.1 Utbilda samt genomföra och följa upp åtgärder i förskolor, skolor och fritidshem Kemikaliecentrum ska i samarbete med berörda verksamheter uppdatera vägledningarna för kemikaliesmarta förskolor respektive grundskolor och fritidshem, och tillsammans sprida dessa. Personalen ska utbildas och åtgärderna ska genomföras och följas upp. Ansvar: Kemikaliecentrum, stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden och SISAB Medverkande/med stöd av: Förskolenämnden Kemikalieplan 2031 32 (33) 7.2 Ta fram vägledning för kemikaliesmart gymnasieskola och vuxenutbildning Kemikaliecentrum och utbildningsnämnden ska ta fram en eller flera vägledningar för gymnasium och yrkesutbildningar i syfte att minska ungdomars exponering för skadliga kemikalier under utbildningen och i sitt kommande yrkesliv. Väglednin- garna ska även innehålla fler miljöaspekter. Ansvar: Kemikaliecentrum Medverkande/med stöd av: Utbildningsnämnden, arbetsmarknadsnämnden och SISAB 7.3 Inventera anläggningsmaterial och lekutrustning på förskolegårdar, skolgårdar, lekplatser och parklekar Fastighetsägare ska i samråd med förskolor och skolor med utomhusgård och med stöd av kemikaliecentrum inventera förekomsten av konstgräs och platsgjutet gummi samt material som misstänks kunna innehålla skadliga kemikalier. Inventeringen av konstgräs och platsgjutet gummi ska utgöra underlag vid ombyggnad och renovering då naturligare material bör väljas i samråd mellan fastighetsägare och verksamhet. Ansvar: SISAB, Fastighetsnämnden och övriga berörda fastighetsägare inom staden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum och förskolenämnden 7.4 Sprida kunskap om kemikalier och mikroplaster till stadens ungdomar Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska sprida information till ungdomar med relevanta tips om saker att tänka på för att undvika att exponeras för farliga ämnen via saker som mat, kosmetika, elektronik och kläder mm. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medverkande/med stöd av: Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden Kemikalieplan 2031 33 (33) Kvinnor i barnafödande ålder 7.5 Genomföra och följa upp åtgärder enligt vägledningarna för hållbara arbetsplatser Stadens verksamheter ska arbeta enligt vägledningarna för hållbara arbetsplatser – vård och omsorg respektive kontor. Ansvar: Alla nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden --- [Bilaga - Näringslivspolicy och etableringsstategi slutlig.pdf] Näringslivspolicy och etableringsstrategi Beslutat av kommunfullmäktige 2025-xx-xx Innehåll Inledning ............................................................................................................................ 1 Näringslivets betydelse för Stockholm 2 Målet för stadens näringslivsarbete .......................................................................... 3 Stadens roll för Stockholms företagsklimat ............................................................. 3 Sju ramvillkor för ett gott företagsklimat ................................................................ 4 Organisation ................................................................................................................... 13 Ansvarsfördelning och styrning ................................................................................ 13 Genomförande och uppföljning av näringslivspolicyn ...................................... 14 Uppföljning av stadens företagsklimat .................................................................. 15 Bilaga: Strategi för etableringsfrämjande arbete ............................................... 16 1 Inledning Stockholm har med sina 800 år på nacken alltid varit en stad i rörelse. En stad som samlar ambitioner, viljor, förväntningar och nya sätt att tänka och att leva. Huvudstaden är alltid i förändring, aldrig färdig. En viktig drivkraft i staden har varit och är näringslivet. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor, ett nav för entreprenörskap och företagande och en etablerad världsstad med stark profil inom innovation och hållbarhet. Den höga livskvaliteten, befolkningstillväxten och värderingar som öppenhet, tolerans och frihet stärker stadens attraktionskraft för invånare, besökare företag och investerare. Här finns ett rikt och brett näringsliv, en god kommunal service och välfärd, ett starkt system för utbildning, forskning och innovation, ett rikt nöjesliv, idrottsliv och kulturliv, tillgång till välfungerande infrastruktur, bra bostäder och god livsmiljö. För att Stockholm fortsatt ska utvecklas och uppnå en hållbar tillväxt krävs en stark ekonomisk utveckling och hög sysselsättning. Går det bra för företagen i Stockholm skapas arbetstillfällen, välstånd och skatteintäkter till den gemensamma välfärden, vilket i sin tur är en förutsättning för att staden ska kunna fullfölja sina åtaganden gentemot stockholmarna. För att Stockholm ska behålla och stärka sin roll som en ledande tillväxtstad behövs stabila och långsiktigt goda förutsättningar för små, medelstora och stora företag. De förutsättningar som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, växa och utvecklas benämns i stadens näringslivspolicy som ramvillkor. Det är faktorer som på olika sätt påverkar näringslivet, som staden har rådighet över och kan utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. Det som är viktigt för företagen är även till stor del viktigt för stockholmarna. Det handlar exempelvis om professionell och effektiv myndighetsutövning och service, bra framkomlighet och tillgänglighet, en attraktiv och trygg stadsmiljö, tillgång till utbildning som ger jobb, och en god livskvalitet. För Stockholms stad är det viktigt att staden lever upp till dessa ramvillkor och anpassar åtgärder för att förbättra för företagen. Näringslivpolicyn tar sin utgångspunkt i företagens förutsättningar och behov. Genom ramvillkoren framträder en bild av vad som är viktigt att prioritera och utveckla för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. 2 Näringslivspolicyns syfte och omfattning Näringslivspolicyn är ett internt styrdokument för Stockholms stad och målgruppen är alla medarbetare i stadens verksamheter. Syftet med näringslivspolicyn är att skapa en förståelse för vilka grundläggande förutsättningar som har betydelse för ett gott företagsklimat. Policyn ska bidra till utvecklingen av organisation och arbetssätt samt ska vägleda verksamheter med att prioritera insatser som underlättar för företag att starta, verka och växa i Stockholm. Näringslivspolicyn tydliggör nämnders och bolagsstyrelsers ansvar och roller liksom behoven av samverkan för att främja ett gott företagsklimat. Utöver att vägleda stadens nämnder och bolagsstyrelser i det dagliga arbetet utgör näringslivspolicyn en grund för långsiktiga beslut och prioriteringar. Som en bilaga till näringslivspolicyn finns stadens etableringsstrategi för stadens etableringsfrämjande arbete. Näringslivets betydelse för Stockholm Stockholmsregionens näringsliv är centralt för hela Sveriges företagande och hållbara tillväxt. Stockholms stad utgör kärnan genom det täta utbudet av huvudkontor, kunskapsintensiva och högproduktiva företag liksom en bredd av små och medelstora företag och är en gravitationskraft som håller samman regionens arbetsmarknad. Det går idag inte att separera Stockholm från dess kranskommuner. Staden har vuxit samman med de närmaste kommunerna och med ett antal pendlingskommuner från Trosa i söder till Tierp i norr, finns omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning. Förtätning och utvecklad infrastruktur gör det möjligt för fler människor att ta del av arbetsmarknadens utbud och regionens produktivitet stiger. Stockholm är en stad präglad av företagsamhet med ett starkt näringsliv och står sig väl i den internationella konkurrensen som attraktiv och företagsvänlig storstad. Näringslivet är diversifierat och består av en mångfald av branscher där drygt 80 procent av Sveriges samtliga näringsgrenar finns representerade. I Stockholm är den privata sektorn störst. Den största näringsgrenen är företagstjänster där till exempel juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ingår. Därefter följer handel, tillverkning, finansiell verksamhet samt information och kommunikation. Totalt finns cirka 92 000 arbetsställen i staden. De flesta företag är små, cirka 41 procent har 1–4 anställda. Ett 40-tal företag har över 1 000 anställda och står för en fjärdedel av jobben i Stockholm. Majoriteten av alla företag i Sverige, liksom i Stockholm, är små och medelstora företag med färre än 250 anställda. Småföretagen är en viktig motor för tillväxt i staden, inte minst då det är inom de befintliga små och medelstora företagen i Stockholm som potentialen för nya jobb är som störst. 3 De stora kunskaps- och teknikintensiva företagen och internationella huvudkontoren har tillsammans med det stora antalet startupföretag en väsentlig roll för Stockholms globala position som innovativ storstadsregion. Huvudkontoren är en viktig faktor i den växande exportekonomin som utvecklats i Stockholmsregionen. Här växer bland annat specialiserade tjänster inom exempelvis life-science, IT och tech fram. Näringslivet är en partner och möjliggörare för att möta flera av Stockholms stads ambitioner och utmaningar. Företagen bidrar som leverantör, utförare eller anordnare av vissa kommunala verksamheter, som byggaktör för bostäder, arbetsplatser och infrastruktur och som en innovationskraft för att möta Stockholms stads ambitioner inom exempelvis miljö- och klimatområdet. Näringslivet spelar också en viktig roll i stadsutvecklingsprocesser och bidrar genom sin närvaro och verksamhet till att göra staden levande och attraktiv och till att öka tryggheten i hela staden. Genom skatteintäkterna från företag och människor i arbete kan staden möta behoven i välfärden och göra de investeringar som krävs för att fortsätta bygga en växande och hållbar stad. Företag spelar även en central roll i Sveriges beredskap, då många samhällsviktiga funktioner drivs av privata aktörer. Ett väl fungerande näringsliv är avgörande för att staten ska kunna upprätthålla försörjningsberedskapen vid kriser och krig. Målet för stadens näringslivsarbete Stockholm ska vara Europas ledande stad för tillväxt och innovation med ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat. Staden ska underlätta för företag att starta, verka och växa och har en god dialog, samt ett serviceinriktat och förtroendefullt bemötande gentemot företagen. Stadens näringslivsarbete ska vara ett strategiskt och operativt verktyg för att Stockholms stad ska ha ett långsiktigt stabilt och starkt företagsklimat och möjliggöra att vara en attraktiv plats för företag och att den tillväxtkraft som finns i staden ska tas tillvara och förstärkas. Nya företag ska startas, fler företag ska vilja etablera sig här och företag som redan finns i staden ska vilja stanna kvar och växa. Staden ska klara av att möta företagen i deras frågor och lösa det som staden kan och bör lösa. Företagen ska uppleva att Stockholm har ett företagsklimat som möter och speglar hela näringslivets bredd och behov och som främjar olika former av näringslivsverksamhet Ett företagsklimat ska vara anpassat till Stockholms unika förutsättningar och behov liksom till stadens position i Sverige och internationellt. Näringslivet ska uppleva att de är en viktig partner till staden och bidrar till att utveckla staden, göra den levande och attraktiv och att de bidrar till att möta flera av stadens utmaningar. Stadens roll för Stockholms företagsklimat Att skapa förutsättningar för näringslivet är ett kontinuerligt utvecklingsarbete där förändringar i omvärlden genererar behov av att bibehålla, utveckla och förstärka insatser och 4 åtaganden. Staden anpassar och förbättrar kontinuerligt sina strategier och arbetssätt för att möta nya utmaningar och möjligheter. Stockholms stads näringslivsarbete utgår ifrån företagens behov, stadens grundläggande styrning, såsom den kommunala lagstiftningen och kompetensen, samt stadens vision, översiktsplan och Agenda 2030. Stadensbudgeten fastställer uppdrag, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. Arbetet påverkas även av stadsövergripande styrdokument inom kvalitet, miljö och klimat, inköp, personal, infrastruktur och stadsutveckling, kultur och evenemang, kommunikation, samt trygghet och säkerhet. Det gäller även styrdokument på regional nivå som exempelvis Regional utvecklingsplan för Stockholm, RUFS 2050. Stockholms företagsklimat är också sammanflätat med faktorer som exempelvis rådande konjunkturläge, omvärldsfaktorer samt beslut på regional, nationell och internationell nivå från myndigheter och politisk nivå. Genom att delta och påverka inom internationella och nationella samverkansytor kan staden påverka förutsättningarna för företagsklimatet. Sju ramvillkor för ett gott företagsklimat De övergripande strukturer som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, växa, utveckla och anpassa sig till förändrade förutsättningar benämns i stadens näringslivspolicy som ramvillkor. Stockholms stad pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet och som alla kan utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. De tar hänsyn till stadens rådighet och de uppdrag som ligger inom stadens nämnder och bolagsstyrelser, samt Stockholms position i Sverige och internationellt. Syftet är att integrera företagens behov i stadens näringslivsfrämjande arbete. Näringslivspolicyns sju ramvillkor är: 1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice 2. Tillgång till efterfrågad kompetens 3. Trygg och attraktiv stadsmiljö 4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet 5. Innovationsklimat som främjar hållbarhet 6. God livskvalitet 7. Internationell positionering och marknadsföring Nedan beskrivs ramvillkoren utifrån målbild, åtgärder, organisation och ansvar. Målbilderna tydliggör den övergripande riktningen för stadens arbete och inom varje ramvillkor pekas ett antal förbättrings- och samverkansåtgärder ut för att nämnder och bolagsstyrelser tillsammans ska uppnå och bibehålla den önskade målbilden. Övergripande organisationsbeskrivningar återfinns avslutningsvis. 5 1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice Ett framgångsrikt näringslivsfrämjande arbete kräver god service och ett lösningsorienterat arbetssätt som genomsyrar alla nämnder och bolagsstyrelser. Stadens förmåga att erbjuda effektiv myndighetsutövning och god service till företagen spelar en stor roll i hur företagsklimatet uppfattas. Det handlar om hur företagen upplever stadens service, hur staden samverkar och tar helhetsansvar för företagens tillstånds- och tillsynsärenden, hur tydliga staden är i sin information och kommunikation samt hur enkelt det är att delta i stadens upphandlingar. Samtliga nämnder och bolag möter någon gång näringslivet antingen som myndighetsutövare, servicegivare, avtalspart eller samarbetspartner. Det innebär att alla har ett ansvar för att stadens åtagande om god företagsservice fullgörs. Därför behövs en förståelse för företagens vardag och lyhördhet inför företagens behov Myndighetsutövning spelar en avgörande roll i att motverka illegal ekonomi och organiserad brottslighet. Stadens arbete med tillståndsgivning och tillsyn ett av de mest effektiva verktygen för att motverka osund konkurrens och säkerställa lika villkor och förutsättningar för företagen Efter upphandling och vid inköp ska staden endast anlita seriösa leverantörer och bedriva ett systematiskt arbete för att motverka välfärdsbrott. Genom riskbedömningar, kravställning och uppföljning ska oseriösa aktörer stängas ute. Detta stärker stadens attraktivitet och företagsklimat. Målbild I Stockholm är det enkelt att starta och driva företag. Stadens företagsservice hjälper företagare att snabbt få svar på sin fråga eller hitta rätt kontaktväg och instans i staden. Stadens verksamheter erbjuder god service, effektiv, rättssäker och snabb handläggning i all 6 kontakt med företag och entreprenörer. Företagen tycker att det är lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Staden förstår och förhåller sig till företagens behov och perspektiv, har har kunskap om stadens möjligheter att underlätta företagens vardag. Stadens digitala tjänster är enkla och tydliga, informationen är lättillgänglig och upphandlingsprocesserna är effektiva och ställer relevanta krav. Staden främjar ett gott företagsklimat genom att förebygga och motverka organiserad brottslighet och otrygghet. Genom ett samordnat tillstånds- och tillsynsarbete bidrar staden till att företag kan verka under sund konkurrens, i ett tryggt system och under lika villkor. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa att medarbetare har god kunskap om företagens vardag och att insikt om företagens villkor, behov och betydelse är en naturlig del av stadens arbete • erbjuda lättillgänglig och lättbegriplig företagsservice och information om stadens tillstånd, regler och tillsyn för att säkerställa god service samt effektiv, rättssäker och snabb handläggning i all kontakt med företag och entreprenörer • tillhandahålla tydliga kontaktvägar in i staden och samverka internt för att underlätta för företag som vill etablera eller omlokalisera sig i Stockholm • höja kunskapsnivån om välfärdsbrottslighet och systemhotande brottslighet samt arbeta med insatser som förebygger och motverkar brott • samordna tillsyns- och tillståndsprocesser inom stadens myndighetsutövning för att effektivisera och underlätta för företagen och främja sund konkurrens • utveckla digitala kontaktvägar och e-tjänster för att effektivisera handläggning av tillståndsärenden och erbjuda en sammanhållen service till företagen • möjliggöra att en mångfald av företag ser staden som en attraktiv affärspartner och väljer att delta i stadens upphandlingar Organisation Miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden ansvarar för stadens tillstånds- och tillsynsarbete. Dessa nämnder säkerställer att lagar och regler följs inom områden så som livsmedelssäkerhet, hygienverksamhet, framkomlighet, serveringstillstånd och bygglov. Förskolenämnden är tillsynsmyndighet för fristående förskola och pedagogisk omsorg. Stadens myndighetsutövning är avgörande för ett gott företagsklimat där företag kan verka under sund konkurrens, i ett tryggt system och under lika villkor. Myndighetsutövande nämnder ansvarar för att tillhandahålla tillgänglig information och e-tjänster kopplade till tillstånd och tillsyn. I staden är det miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden som i samverkan med Stockholm Business Region och kommunstyrelsen vidareutvecklar stadens myndighetsutövning. Detta sker bland annat genom att årligen mäta nöjd kund index (myndighetsutövning) och nöjd upphandlings index (upphandling). Stockholm Business Region (SBR) leder ett regionalt samarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA). Inom SBA bedrivs verksamhet med syfte att attrahera utländska investeringar till regionen, marknadsföra regionen internationellt och förbättra näringslivsservicen vid kommunernas myndighetsutövning. 7 Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att lotsa företag till rätt instans, eller till stadens företagsservice, för vidare hjälp i företagens kontakter med staden. Servicenämnden svarar på frågor som kommer in via företagsservice och ger kostnadsfri och behovsanpassad rådgivning i frågor som rör exempelvis tillstånd, nyföretagande och upphandling. 2. Tillgång till efterfrågad kompetens En fungerande kompetensförsörjning bidrar till ökad välfärd och en socialt hållbar stad. Tillgången till arbetskraft med relevant kompetens är en viktig förutsättning för företagens tillväxt och utveckling och behovet av kvalificerad arbetskraft är inom vissa branscher stort. Staden stärker det lokala utbudet av kompetens genom sitt utbildningsutbud och. en nära, kontinuerlig och omfattande dialog med branscher och enskilda företag är centralt för att staden ska kunna bidra med rätt utbildningsmöjligheter. Staden bidrar också till företagens kompetensförsörjning genom att attrahera internationella talanger. Målbild I Stockholm har näringslivet god tillgång till den kompetens de behöver. Utbudet av utbildningar och insatser speglar näringslivets behov. Här finns en utbildnings- och forskningsmiljö, som attraherar spetskompetens och främjar innovationer, entreprenörskap och förnyelse inom befintligt näringsliv. Det gör att både företag och kompetens söker sig till och stannar i Stockholm som står sig starkt i den hårda konkurrensen om talanger. Stockholms arbetsmarknad präglas av inkludering och mångfald, där alla människor, oavsett bakgrund och förmåga, ges möjlighet att bidra till samhället genom att arbeta. Här finns möjlighet att byta yrkesinriktning och skola om sig under sitt yrkesliv. Här finns framtidens kompetens, den som krävs för att möta utmaningar till följd av exempelvis klimatförändringar, digitalisering och demografiska förändringar. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • stärka samverkan med näringslivet och andra relevanta aktörer för att matcha tillgången på utbildningar med behovet av kompetens • samverka med arbetsgivare och branschorganisationer för att säkerställa attraktionskraft för stadens vuxenutbildningar • stärka samverka mellan berörda nämnder och bolag för att inkludera kompetensförsörjningsfrågorna i stadens arbete med större företagsetableringar • verka och underlätta för internationell kompetensförsörjning och talangattraktion utifrån näringslivets behov • stärka samverkan med universitet och högskolor för att stärka Stockholms position som universitetsstad Organisation Arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region är centrala aktörer inom kompetensförsörjning. Arbetsmarknadsnämnden arbetar för att matcha företagens kompetensbehov och utbildningar samt för att främja social hållbarhet. Arbetsmarknadsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning: sfi, komvux och 8 yrkeshögskola. Utbildningsnämnden bidrar med yrkesprogram som adresserar bristyrken och främjar ett entreprenöriellt lärande samt innovation och forskning. Stockholm Business Region arbetar för att attrahera talanger till Stockholm. 3. Trygg och attraktiv stadsmiljö Det är viktigt att skapa förutsättningar för en levande stadsmiljö som lockar både stockholmare och besökare och som möter företagens olika behov. Trygg och attraktiv stadsmiljö handlar om den fysiska miljön och företagens möjligheter att verka i en tilltalande och ändamålsenlig stadsmiljö under trygga förhållanden. Det är en förutsättning att alla företagare, oavsett var i staden de verkar, ges möjlighet att bedriva sin verksamhet på ett tryggt och säkert sätt. Grundläggande är att renhållning, tillgänglighet, snöröjning, och skyltning fungerar väl, att problem åtgärdas snabbt samt att gator, platser och torg upplevs som trygga, attraktiva och levande. En attraktiv stadsmiljö är ett resultat av ett samskapande där staden har en roll och där olika företag och andra aktörer skapar innehåll och liv i platser som kan utvecklas över tid. Det välfungerande kollektivtrafiksystemet och hållbara pendlingsalternativ som gångtrafik, cykeltrafik och kollektivtrafik gör staden enkel att uppleva och bidrar till en mer attraktiv, tillgänglig, klimatsmart och dynamisk stad för både företag och besökare. Målbild I Stockholm finns trygga och attraktiva lägen och miljöer för olika typer av företag i alla delar av staden. Staden främjar aktiviteter som stärker trygghet och stimulerar flödet av människor. Företagens närområden karaktäriseras av värden som underlättar för dem att attrahera både kunder och kompetens, så som levande stadsmiljö, trygga och säkra platser, och god framkomlighet för varutransporter. Det finns väl fungerande kollektivtrafik och hållbara pendlingsalternativ som gångtrafik och cykeltrafik samt närhet till grönska. Här samverkar staden med polis, näringsliv och civilsamhället för att förebygga och minska brott och skapa trygga, tillgängliga och attraktiva stadsmiljöer. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • stärka arbetet med platssamverkan och skapa långsiktigt samarbete med näringslivet i trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder • stärka arbetet med platsutveckling för att bidra till en attraktiv stadsmiljö för näringslivet i stadsdelsområdena • stärka företagarperspektivet i stadens strategiska trygghetsarbete • integrera näringslivets betydelse och behov i plan- och stadsutvecklingsprocesserna genom dialog med företagen och näringslivskonsekvensanalyser • säkerställa tillgången till renodlade verksamhetsområden och deras betydelse för logistik, servicefunktioner och strategisk försörjningsförmåga • stärka hållbara pendlingsalternativ. • göra platser levande genom att främja och attrahera etableringar av företag, kulturell verksamhet och evenemang till prioriterade områden • främja god tillgång till lokaler till villkor som möjliggör etablering och utveckling för en bredd av verksamheter och kulturella och kreativa branscher 9 Organisation Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden är centrala för utvecklingen av stadens fysiska miljö. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att skapa attraktiva lägen för företag genom stadsutveckling och fysisk planering, medan fastighetsnämnden och stadens mark- och fastighetsägande bolag erbjuder de faktiska lokalerna. Trafiknämnden bidrar genom att ansvara för stadens gator, torg och vissa kajer. Deras arbete är avgörande för att staden ska kunna erbjuda attraktiva och trygga offentliga rum och en välfungerande närmiljö som underlättar för boende, besökare och företag. Flera av stadens verksamheter bidrar till att möjliggöra för etableringar och evenemang som ökar platsers attraktivitet, däribland kulturnämnden, Stockholm Business Region och tillståndsgivande nämnder. Samtliga nämnder har ett ansvar för stadens trygghetsarbete. Stadsdelsnämnderna har en viktig roll för det lokala näringslivet genom att fungera som en brygga mellan företag och staden. De arbetar också med platssamverkan och samordnar det lokala trygghetsarbetet i samverkan med andra nämnder, polisen och företag, vilket bidrar till att öka attraktionskraften i olika områden. 4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet Internationell tillgänglighet, välfungerande infrastruktur och god framkomlighet är en grundläggande förutsättning för hållbar tillväxt och besöksnäring i Stockholm. Att kunna ta sig till och från Stockholm från andra delar av världen, liksom att framkomligheten för både människor och varuleveranser är god inom staden är avgörande faktorer, som tillsammans med en hållbar energiförsörjning stärker attraktionskraften för internationella företag och huvudkontor att etablera sig i Stockholm. Stadens rådighet inom området är delvis begränsad, vilket gör att samverkan med aktörer på regional, nationell och internationell nivå är väsentlig. Målbild Stockholm har god internationell tillgänglighet, kapacitetsstark, robust och hållbar infrastruktur och framkomligheten i staden matchar företagens behov. Det är lätt att ta sig till och från Stockholm på ett hållbart sätt, och inom staden kan både människor, tjänster och varor förflyttas smidigt med god framkomlighet dygnet runt. Staden är öppen för innovativa transportlösningar och energilösningar för att utveckla Stockholm som en attraktiv stad med en tydlig miljö- och klimatprofil. 10 För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa näringslivets framkomlighetsbehov i planeringen och kommunikationen av förändringar i trafikmiljön och det offentliga rummet • främja innovativa och effektiva lösningar för arbetsresor och tjänste- och varuleveranser • arbeta för en god internationell tillgänglighet som stärker attraktionskraften att locka företag, besökare och huvudkontor till Stockholmsregionen • utveckla och stärka samarbeten med andra relevanta aktörer för att främja hållbart resande inom flera trafikslag • arbeta för ökad elektrifiering och utbyggnad av laddinfrastruktur • förbättra gång, cykel och kollektivtrafikens attraktivitet och tillförlitlighet genom upprustning, förnyelse och effektivisering • verka för goda sjöförbindelser samt järnvägsförbindelser med övriga nordiska länder och mot kontinenten • utveckla och stärka hamnens roll för försörjning, handel och besöksnäring • säkerställa att stadens infrastruktur, såsom energiförsörjning, IT, dricksvattenförsörjning, avloppshantering och avfallshantering fortsatt underhålls, förnyas och utvecklas Organisation Det är flera nämnder och bolagsstyrelser som ansvarar för att förbättra framkomligheten till och inom staden. Exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden samt Stockholms Stads Parkering AB, Stockholm Hamn AB och Stockholm Business Region är viktiga aktörer för att utveckla Stockholms transportsystem och tillgänglighet. Trafiknämnden har även ett fokus på elektrifiering av transportsektorn i samarbete med både offentliga och privata aktörer. 5. Innovationsklimat som främjar hållbarhet För att Stockholm ska kunna växa hållbart krävs innovation och nytänkande. Staden spelar en central roll i att främja ett starkt innovationsklimat både som stödjare, ekosystembyggare och skapande av mötesplatser för talanger och idéer. Både stadens och näringslivets ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet är beroende av en stark innovationskapacitet. Genom nya arbetssätt och samarbeten mellan olika aktörer som näringsliv, akademi och offentlig sektor främjas innovation. Internationella samarbeten stärker stadens och näringslivets position i den globala konkurrensen. Stockholms digitala infrastruktur, universitet, innovationshubbar samt förmåga att attrahera talanger och kapital bidrar till stadens dynamiska startupscen. Stockholms stads ambitiösa miljö- och klimatarbete är en viktig utgångspunkt för stadens innovationsarbete och en grogrund för framtidens företag. 11 Målbild I Stockholm finns ett av världens bästa ekosystem för kunskapsintensiva företag, med tillgång till universitet och inkubatorer, kapital, kompetens och mötesplatser. Stockholms öppenhet för nya idéer är en konkurrensfördel som bidrar till ett starkt innovationsklimat. Staden skapar förutsättningar för näringslivet att utveckla innovativa och hållbara lösningar och affärsidéer. Staden arbetar tillsammans med akademin för att framgångsrika företagskluster stärks, utvecklas och skapas där företag och näringslivsaktörer samverkar och utbyter erfarenheter för att förbättra sina förutsättningar att utvecklas och nå framgång. Den digitala infrastrukturen förstärker Stockholms position som en ledande innovationsregion. Stadens upphandlingar är innovationsdrivande, vilket stärker Stockholms attraktionskraft för företag och investeringar. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • främja samverkan inom innovationsekosystemet mellan offentliga aktörer, näringsliv, akademi och civilsamhälle för att underlätta för entreprenörskap och innovation. • utveckla och stärka stadens innovationskluster med stark attraktionskraft för företag inom tech, life science, finans, företagstjänster, miljöteknik, besöksnäring och kulturella och kreativa branscher • säkerställa att stadens upphandlingar främjar innovationer och utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar • skapa en innovativ och smart stad genom ett fortsatt aktivt digitaliseringsarbete • utbilda och attrahera kompetens som kan bidra till företagens behov av arbetskraft i den gröna omställningen Organisation Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ansvaret att bidra till ett starkt innovationsklimat utifrån stadens styrdokument och genom upphandling. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att främja delning av öppna data när så är möjligt både inom staden och med externa aktörer i form av öppna data som möjliggörare av innovationer. Stokab tillhandahåller den digitala infrastrukturen som är nödvändig för att företag ska kunna utveckla nya tekniker och tjänster. Stadens innovationsförmåga är beroende av ett nära samarbete med andra aktörer inom offentlig sektor, näringsliv och akademi. Staden arbetar med att utveckla samarbetet med akademin och har partnerskapsavtal med bland annat Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm Business Region främjar investeringar och etableringar inom prioriterade innovationsdrivna och kunskapsintensiva branscher såsom tech, life science och företag inom grön omställning. 6. God livskvalitet Stockholm behöver säkerställa en god livskvalitet för stockholmarna och för de som överväger att flytta hit. En god livskvalitet skapar också förutsättningar för att attrahera besökare och kompetens. Tillgång till väl fungerande kommunal service och allmän välfärd utgör viktiga delar av en god livskvalitet, liksom god tillgång till efterfrågade bostäder, ett attraktivt serviceutbud, arbetstillfällen, kultur och nöjesliv. Grönområden, ren luft och närhet till svalka och badbart vatten är också avgörande. Att fortsätta bygga staden med bostäder, 12 företag och service utifrån invånarnas behov är avgörande för en god livskvalitet och attraktiv plats för näringslivet. Målbild Stockholms stad garanterar invånarna en hög kvalitet på välfärden, tillgång på efterfrågade bostäder och erbjuder en god livskvalitet. Här kan människor enkelt leva hållbart och näringslivet ges förutsättningar att lösa globala utmaningar och driva hållbara företag. Alla stockholmare har tillgång till en trygg stad full av liv med bostäder, företag, service och kultur. Det finns närhet till grönska, natur, vatten och svalka i alla delar av staden. Evenemang som skapar gemenskap och härliga möten mellan människor som upplever något tillsammans. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa hög takt i bostadsbyggandet för ett varierat bostadsutbud med attraktiva efterfrågade och ändamålsenliga bostäder som motsvarar olika behov och efterfrågan i hela Stockholm • samverka med näringslivet och akademi för att möta utmaningar som följer av klimatförändringar och för att nå stadens miljö- och klimatmål • upprätthålla god kvalitet i kommunal kärnverksamhet och viktiga välfärdsuppdrag som exempelvis skola, förskola och äldreomsorg • säkerställa lokaler för konstnärlig produktion och kulturetableringar • underlätta för arrangemang och evenemang samt bidra till en kultur-och nöjeslivsvänlig stad • förstärka trygghetsarbetet genom att fortsätta involvera det lokala näringslivet i platssamverkan, trygghetsinvesteringar och trygghetsskapande insatser Organisation Flera nämnder och bolagsstyrelser har ansvaret att bidra till en god livskvalitet i arbetet med att utveckla områden för bostäder, arbetsplatser, service, kultur, motion och rekreation, evenemang, en frisk och hälsosam miljö och grönområden. I detta arbete är stadsdelsnämnderna centrala i nära samverkan med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, idrottsnämnden och kulturnämnden. För att skapa en hållbar och hälsosam miljö i Stockholm samarbetar miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stockholm Exergi och Stockholm Vatten och Avfall för att säkerställa ren luft, rent vatten, energiåtervinning och avfallshantering, vilket bidrar till både ekologisk och social hållbarhet och till den goda livskvaliteten. 7. Internationell positionering och marknadsföring Stockholms nationella och internationella konkurrenskraft handlar om förmågan att behålla och attrahera nya invånare, besökare, kompetens, investeringar och etableringar. Stockholm har goda förutsättningar att konkurrera med andra storstadsregioner i Europa och världen. Att 13 stärka bilden av Stockholm är viktigt för att öka kännedomen om och befästa Stockholm som internationell världsstad. Stockholm utmärker sig, bland annat med sin öppenhet, tolerans och frihet, livskvalitet, innovation, kulturutbud och hållbarhet. Stockholms konkurrensfördelar tillsammans med positioneringen av staden är avgörande för en hög nationell och internationell konkurrenskraft. Målbild Stockholm är en attraktiv och internationellt välkänd stad som lockar investeringar, företag, talanger och besökare. Människor flyttar hit för att ta del av stadens höga livskvalitet och de möjligheter som finns för ett hållbart liv och företagande. Stadens öppenhet för nya idéer är en tydlig konkurrensfördel och bidrar till att Stockholm fungerar som en internationell hub för stora företag, huvudkontor och innovation. Här främjas möten mellan olika kompetenser för skapande, nytänkande och lösningar på globala utmaningar. Stockholm erbjuder välutvecklade nätverk för samarbete mellan näringsliv, akademi och stad. Stockholms starka position som innovativ och kreativ stad återspeglas i en positiv internationell bild och en hög global kännedom. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa en öppen, välkomnande företagskultur genom effektiv myndighetsutövning och förståelse för företagandets villkor i stadsplanering, utbildning och upphandling. • positionera Stockholm tillsammans med näringsliv och andra aktörer samt fortsätta marknadsföra och öka kännedomen om Stockholms unika styrkor, nationellt och internationellt • utveckla nätverk för samarbete mellan näringsliv, akademi och stad • öka och nyttja kraften i regional samverkan för att kunna stärka konkurrenskraften och säkra långsiktig hållbar tillväxt • attrahera stora internationella och nationella evenemang, möten och kongresser i samarbete med näringslivet Organisation Positioneringen av Stockholm engagerar flera nämnder inom staden. Stockholm Business Region ansvarar för att utveckla och marknadsföra Stockholm som etablerings- och besöksdestination internationellt och nationellt. Kommunstyrelsen samverkar med nämnder och bolagsstyrelser kring stora evenemang för att bidra till stadens utbud av upplevelser och skapa mervärden för stockholmare och lokalt näringsliv. SGA Fastigheter ansvarar för att ha internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga arenor som attraherar evenemang till Stockholm. Ansvarsfördelning och styrning Stadens näringslivsarbete innebär att skapa goda förutsättningar för företag att starta, verka och växa i Stockholm. Det utförs inom ramen för nämnders och bolagsstyrelsers uppdrag. 14 Alla nämnder och bolag möter någon gång näringslivet antingen som myndighetsutövare, servicegivare, samarbetspartner eller avtalspart. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har därför ett gemensamt ansvar i förverkligandet av stadens näringslivspolicy. Näringslivspolicyn definierar inriktning och på en övergripande nivå ansvarsområden för stadens näringslivsarbete. Policyn tydliggör hur samordning och samverkan ska ske för att stadens nämnder och bolagsstyrelser gemensamt ska bidra till ett gott företagsklimat i Stockholm. Kommunstyrelsen har en central roll i att på strategisk nivå styra, samordna och följa upp stadens näringslivsarbete och de utpekade ramvillkoren i näringslivspolicyn. Stockholm Business Region har som stadens näringslivsbolag en viktig roll att i nära samarbete med kommunstyrelsen bidra till nämnders och bolags näringslivsarbete. Kommunstyrelsen ansvarar tillsammans med Stockholm Business Region för implementeringen och förankring av näringslivspolicyn och stöttar nämnder och bolagsstyrelser i deras arbete. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har en viktig uppgift i att säkerställa att deras arbetssätt genomsyras av ett näringslivsperspektiv samt att utifrån sina uppdrag och åtaganden möta kommunstyrelsen och Stockholm Business Region i näringslivsfrågor som berör deras verksamhet. Genomförande och uppföljning av näringslivspolicyn Näringslivspolicyn är ett stadsövergripande styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige och förvaltas av stadsledningskontoret. Vid behov genomförs och beslutas om uppdateringar av policyn i samband med stadens årliga budget. Utvecklingen av näringslivsarbetet konkretiseras i nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner utifrån den riktning som näringslivspolicyn pekar ut. Där det finns behov av extra samordningsinsatser tas särskilda handlingsplaner fram av nämnder och bolagsstyrelser i samverkan med varandra och med kommunstyrelsen. Näringslivspolicyn kommer att implementeras i stadens verksamheter genom utbildningsinsatser med fokus på att vidareutveckla en tillgänglig, stödjande och lösningsorienterad organisation som har näringslivets perspektiv, behov och upplevda verklighet i all relevant verksamhet. Uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete sker i den ordinarie styrningen och uppföljningen, och utifrån dessa sammanställer kommunstyrelsen en årlig stadsövergripande rapport av stadens näringslivsfrämjande arbete. 15 Uppföljning av stadens företagsklimat För att följa hur företagen uppfattar Stockholms företagsklimat, vilka utvecklingsområden och framgångsfaktorer som staden har, så utvärderas de olika ramvillkoren genom relevanta rapporter, rankningar och undersökningar. Stadens service mäts exempelvis genom undersökningen servicemätningen Insikt som ger ett nöjd-kund-index (NKI). Staden trygghetsundersökningar och varumärkesmätningar ger också indikationer som är viktiga för ett gott företagsklimat. Ett antal internationella mätningar och rankningar ger bilden av hur Stockholm uppfattas av omvärlden liksom hur väl Stockholm står sig när det exempelvis gäller innovationsklimat eller att attrahera talanger. För att få en detaljerad bild av Stockholms företagsklimat ska varje stadsdelsnämnd göra en analys och inhämta kunskap om det lokala företagsklimatet utifrån ramvillkoren i näringslivspolicyn i samband med årlig planering för de kommande åren. Dessa analyser ger insikter om utmaningar och möjligheter på lokal nivå. Att utvärdera företagsklimatet både utifrån nämndernas analyser, företagsdialoger, adekvata undersökningar och rankningar ger staden både en översiktlig och en detaljerad förståelse för vilka åtgärder som ska prioriteras för att hela Stockholm ska vara attraktivt för företag att verka och växa i. Utvärdering av företagsklimatet sker och redovisas löpande under året och i samband med framtagande av årlig näringslivsrapport presenteras en sammanhållen utvärdering. 16 Bilaga: Strategi för etableringsfrämjande arbete Näringslivspolicyn kompletteras med denna etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar. Näringslivspolicyn och etableringsstrategin samspelar och bygger ömsesidigt på varandra. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till näringslivsutveckling. Stockholmsregionen är central för hela Sveriges företagande och tillväxt. Stockholms stad utgör kärnan i en region som genom sin storlek och innovationskraft konkurrerar globalt om internationella investeringar. Stockholms kunskapsintensiva och dynamiska näringsliv samt stora branschbredd ger staden en unik position nationellt och i Norden och förväntningarna på Stockholm som tillväxtmotor är höga. Samtidigt står Stockholm inför en ökad global konkurrens om talanger, kompetens, investeringar och besökare i relation till konkurrerande internationella huvudstäder med liknande förutsättningar. Stockholm behöver därför fortsatt stärka sin position som en ledande europeisk tillväxtregion genom att attrahera företag inom strategiskt viktiga sektorer, såsom tech och life science samt företag som bidrar till den hållbara omställningen. Att nya företag startas eller etablerar sig i Stockholm och att befintliga företag verkar och växer stärker konkurrenskraften och bidrar till ökad tillväxt och hållbar utveckling, fler arbetstillfällen och trygga levande stadsdelar. Genom ökade skatteintäkter från företag och människor i arbete kan staden finansiera välfärden och de investeringar som krävs för en stad som fortsätter att utvecklas. Att främja och attrahera etableringar är därför ett viktigt åtagande för staden. Näringslivspolicyns sju ramvillkor pekar på vad som viktigt för att Stockholm ska fortsätta att vara ett attraktivt alternativ för företag att etablera sig och växa och utvecklas. Målet för stadens etableringsarbete Det övergripande målet för stadens etableringsfrämjande arbete är att Stockholms stad ska vara den attraktivaste staden i Europa för företagsetableringar. Hela Stockholm ska attrahera fler företagsetableringar, investeringar och växande företag samt behålla befintliga företag. Företag som önskar investera, expandera, etablera eller omlokalisera sig i Stockholm ska uppleva att staden har en tillmötesgående och problemlösande inställning till företagens etablering och utveckling. Nya företagsetableringar är viktiga för ökad tillväxt. Det leder i sin tur till fler anställningsmöjligheter och ökade intäkter för den offentliga välfärden, hållbar utveckling och trygga levande stadsdelar. 17 Stockholms position en övergripande bild Stadens roll på den globala arenan har stärkts över tid, vilket avspeglas i höga placeringar i internationella index, vilket i sin tur visar på en stark och förbättrad konkurrenskraft Stockholm utmärker sig särskilt inom hållbar stadsutveckling och står stark i jämförelse med såväl nordiska huvudstäder som Oslo, Köpenhamn och Helsingfors som globala metropoler som Seoul och Sydney. Stadens profil inom innovation och entreprenörskap är tydlig, med ledande positioner inom tech, biotech, life science, fintech samt kulturella och kreativa branscher. Universitet som Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Stockholms universitet spelar en central roll i att tillhandahålla kvalificerad arbetskraft och bedriva världsledande forskning. Dessa lärosäten samt Stockholm stora samlade utbud av högskolor med särskilda inriktningar inom en bredd av områden, exempelvis Handelshögskolan, bidrar väsentligt till stadens attraktionskraft. För att ytterligare stärka sin roll som ledande global stad krävs fortsatt utveckling av dessa styrkor, parallellt med en strategisk hantering av utmaningar – särskilt vad gäller synlighet, berättelsen om staden och konkurrenskraft i en internationell jämförelse med andra huvudstäder. Stockholms styrkor en övergripande bild Stadens attraktionskraft vilar på en kombination av innovation, hållbarhet, kreativitet och ett gynnsamt näringslivsklimat där hög livskvalitet, växande befolkning och värderingar som jämställdhet, frihet, öppenhet och social hållbarhet gör Stockholm till en attraktiv plats för både invånare och företag. Stockholm har länge haft en stark befolkningstillväxt, vilket indikerar en attraktiv region för människor att bo och arbeta i och är navet i en större region som skapar ekonomisk styrka och stor branschbredd i näringslivet. Branschbredd Näringslivet i Stockholm är diversifierat och består av en mångfald av branscher där drygt 80 procent av Sveriges samtliga näringsgrenar finns representerade. En stor branschbredd är viktigt för en storstads arbetsmarknad eftersom den erbjuder arbetstillfällen för olika kompetenser. En större mångfald av näringsgrenar bidrar till innovation då kunskap och lösningar kan spridas mellan företag i olika branscher. Branschbredden ger staden en stabil grund att stå på och gör Stockholm mindre känslig för olika branschers upp- och nedgångar. 18 Styrkeområden Stockholm har ett antal starka kluster och branscher som står för en stor del av ekonomin och sysselsättningen i staden. Stockholms stads styrkeområden finns inom tech, life science, finans, företagstjänster, miljöteknik, fastighetssektorn och byggsektorn, besöksnäring, handel och kulturella och kreativa branscher. Dessa utgör viktiga delar av sysselsättningen och ekonomin i staden, vilket ger potential att driva en hållbar och långsiktig tillväxt. Utmaningar och utvecklingsbehov Trots framgångarna finns utmaningar då Stockholm möter ökande konkurrens från andra städer. Den innovativa bilden av Stockholm återspeglas inte alltid i omvärldens uppfattning om stadens företagsklimat. Negativa effekter av stadens framgångsrika utveckling som exempelvis höga levnadskostnader påverkar upplevelsen av livskvalitet och stadens attraktionskraft för talanger. Den nordiska regionen utvecklas snabbt och städer som Oslo, Helsingfors och Köpenhamn har alla gjort framsteg när det gäller att förbättra sin livskvalitet och konkurrenskraft. Stockholm måste därför fortsätta att utveckla sin profil och sitt erbjudande för att behålla sin position som en av världens mest attraktiva och konkurrenskraftiga städer. För att bibehålla Stockholms position i den globala konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och arbetskraft behövs samverkan som bidrar till innovationer. Det behöver ske både i stadens egen verksamhet och i samarbete med andra aktörer i regionen. En avgörande del i arbetet är att samarbeta med såväl kommuner och regioner som akademi och näringsliv. Den gröna omställningen erbjuder både möjligheter och utmaningar, där tillgången till grön energi är avgörande för regionens framgång. Utmaningar som ojämn fördelning av arbetsplatser, samhällsfunktioner, stadskvaliteter och livskvaliteter visar sig genom stora variationer mellan stadsdelsområden avseende möjligheterna till arbete, försörjning och företagande. Stadens översiktsplan, näringslivspolicy och analysarbete är centrala strategiska verktyg i etableringsarbetet. Genom att adressera strukturella utmaningar och bygga vidare på sina styrkeområden kan Stockholm fortsätta att vara en av världens mest attraktiva och konkurrenskraftiga storstäder. Analys och kartläggning Ett etableringsfrämjande arbete för långsiktig hållbar tillväxt kräver ett strukturerat kartläggnings-och analysarbete med kontinuerliga uppdateringar för att identifiera stadens och specifika stadsdelars styrkeområden, behov och utmaningar. Kartläggnings- och analysarbetet ska systematiseras och kopplas samman med stadsdelarnas lägesbilder och områdesanalyser för att synliggöra det lokala behovet av stöd i arbetet med att förbättra företagsklimatet och etableringsarbetet med hänsyn till omvärldsförändringar. Analyserna ska utgöra underlag för prioriteringar och beslut i det etableringsfrämjande arbetet. 19 Kartläggningarna ska kompletteras med branschaktuella rapporter och omvärldsinformation av värde för att ha aktuell kunskap om vilka branscher som växer och deras behov samt vilka globala trender som påverkar staden. Staden behöver också ha god kännedom och bevakning av företags omlokaliseringar och verksamhetsförflyttningar nationellt och regionalt. Stadens prioriteringar för etableringar Stockholms attraktionskraft vilar på ett diversifierat, kunskapsintensivt och innovationsdrivet näringsliv med goda förutsättningar för hållbar tillväxt. För att stärka stadens position i en globalt konkurrensutsatt kontext pekar strategin på prioriteringar i etableringsarbetet. Dessa prioriteringar har påverkan på stadens tillväxt och utveckling. Tech och life science är exempel på områden där Stockholm har särskilt starka förutsättningar för framtida tillväxt, med etablerade ekosystem, internationell konkurrenskraft och stark koppling till forskning och högre utbildning. Dessa ges särskilt fokus inom etableringsarbetet. Samtidigt är ett brett och livskraftigt näringsliv avgörande för stadens långsiktiga utveckling. Etableringar av små och medelstora företag inom olika branscher spelar en viktig roll för sysselsättning, lokal utveckling och stadens attraktivitet, dessa etableringar bidrar till helheten och diversifieringen av Stockholms näringsliv. Etableringsarbetet behöver därför bygga på både spets och bredd med strategiskt fokus där staden har särskilt goda tillväxtförutsättningar. Tre inriktningar för etableringsfrämjande arbete har identifierats för att möta stadens möjligheter och utmaningar. Etableringar ska prioriteras som: • främjar hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft och arbetstillfällen • främjar hållbar stadsutveckling, grön omställning och cirkularitet • främjar en trygg, sammanhållen och attraktiv stad Stockholms mångfald av näringsgrenar och branschbredden ska värnas samtidigt som det proaktiva och aktiva attraktions- och etableringsarbetet särskilt ska prioritera startups och företag inom: • tech • life science • grön omställning • besöksnäring Samtidigt ska Stockholms branschbredd värnas och särskilt utpekade verksamhetsområdens betydelse för logistik, servicefunktioner och strategisk försörjningsförmåga beaktas. Prioriteringarna fungerar som vägledning vid företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar av befintliga verksamheter. De är också centrala för en strategisk och långsiktigt effektiv planering av stadens markanvändning för näringslivets utveckling. 20 Centrala styrdokument som översiktsplanen och näringslivspolicyn ger inriktning för hur staden ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för etableringar. Etableringsarbetet kopplar också till andra styrdokument såsom miljöprogram, trygghetsprogram och regionala utvecklingsplaner. Etableringar som främjar hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft och arbetstillfällen Företag inom tech, finans, life science och digital infrastruktur är centrala för att driva innovation och skapa sysselsättning samt stärka stadens ledande position. Dessa branscher matchar Stockholms styrkeområden och drar nytta av stadens starka startup-ekosystem och högkvalitativa utbildningsmiljöer och gör att Stockholm kan bygga vidare på sin redan starka position. Den globala efterfrågan på innovativa lösningar inom hälsa och medicin gör detta till en strategisk tillväxtmöjlighet. Stockholm ska stärka sin roll som ett globalt centrum för innovation och miljöteknik för att attrahera företag med hög innovationsförmåga och hållbara idéer. Genom att fokusera på tillväxtkluster i strategiska områden eller i anslutning till dem som Kista Science City och Hagastaden, kan staden skapa förutsättningar för utvecklingen av framtidens innovationer. Dessa kluster är motorer för att driva ekonomisk hållbar tillväxt och förstärka stadens globala konkurrenskraft. Arbetet med insatser för att Stockholm ska vara en ledande klimat-miljömässigt- och socialt hållbar evenemangs- och upplevelsestad ska fortsätta och staden ska attrahera internationella och nationella evenemang och möten till Stockholm. Etableringar som främjar hållbar stadsutveckling, grön omställningen och cirkularitet Miljöprogrammet och tillhörande handlingsplaner utgör en viktig grund för att attrahera företag och investerare som delar stadens ambitioner om hållbar utveckling. För att ytterligare stärka detta arbete ska staden aktivt bidra med näringslivsperspektiv i klimatarbetet och stödja framväxten av gröna företag, hållbara innovationer och kompetens inom klimatomställningen. Företag inom hållbar stadsutveckling, inklusive förnybar energi, cirkulär ekonomi och gröna byggnadsteknologier, stärker Stockholms position som en global föregångare inom hållbarhet. Genom detta arbete bidrar staden till att stimulera fler aktörer att ställa om samtidigt som arbetet bidrar till att stärka Stockholms position. Etableringar som främjar en trygg, sammanhållen och attraktiv stad Fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare är nyckelfaktorer för att skapa ett tryggare, mer attraktivt och sammanhållet Stockholm. Stadens arbete med att främja företagsetableringar bidrar till att utveckla levande platser med tillgång till kommersiell service, vilket stärker både den sociala och ekonomiska hållbarheten. 21 Stockholm växer snabbt och staden behöver fler arbetsplatser, särskilt i Söderort, där befolkningen ökar medan arbetsplatserna är färre. En hållbar tillväxt fokuserar på att skapa balans mellan arbetsplatser och bostäder i hela staden, vilket bidrar till ett mer inkluderande samhälle. I linje med översiktsplanen ska staden främja näringslivets utveckling i strategiska områden som Järva och Söderort. Exploateringsprojekt ska prioritera ytterstaden för att öka antalet arbetsplatser och skapa funktionsblandade stadsmiljöer där kontor och verksamheter integreras med bostäder. Genom att förbättra offentliga miljöer och samarbeta med fastighetsägare kan staden höja områdens attraktivitet och minska otrygghet. Ett nära samarbete med företag, fastighetsägare och andra aktörer, kombinerat med tydlig kommunikation, är avgörande för att fylla tomma lokaler och undvika att områden utvecklas negativt. Etableringar som främjar besöksnäringen och de kreativa och kulturella näringarna spelar också en central roll. De skapar fler reseanledningar och stärker stadens attraktionskraft både för invånare och besökare, vilket ytterligare bidrar till en levande och trygg stadsmiljö samt främjar det lokala näringslivet. Organisation och styrning Stockholms förvaltningar och bolag tar emot etableringsförfrågningar på många olika sätt när det gäller lediga lokaler, markköp, kontakter med byggaktörer, arrenden, internationella investeringar eller expansion av befintliga företag. För att skapa effektivitet och ge en god service till företagen är det avgörande att staden har tydliga arbetssätt, samverkan och kommunikation kring etableringar. För en effektiv och samordnad hantering av etableringsförfrågningar ska nedanstående struktur följas: • etableringar utan behov av samordning hanteras direkt inom respektive förvaltning och rapporteras till Stockholm Business Regions samordningsforum. Om ytterligare kontakt behövs slussas förfrågan till rätt verksamhet och utsedd kontaktperson. • etableringar som kräver samordning med flera berörda nämnder hanteras i samordningsforum under ledning av Stockholm Business Region. • strategiskt komplexa etableringar med stor påverkan som berör flera nämnder och som kräver extra samordningsinsatser lyfts till stadsdirektören för stadsövergripande samordning. Om staden inte kan tillgodose företagets behov ska snabba, klara och konstruktiva besked ges. En effektiv service och ett gott bemötande ska prägla hela etableringsarbetet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar i nära samarbete med Stockholms Stadshus AB för styrning, samordning och uppföljning av näringslivsfrågor på en strategisk nivå. Kommunstyrelsen 22 samordnar, följer upp och stödjer nämnder och bolag i implementeringen av stadens näringslivspolicy och etableringsstrategi. Kommunstyrelsen ansvarar för att i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram kartläggning och behovsanalyser för stadsdelarna. Stockholm Business Region Stockholm Business Region arbetar med att marknadsföra och positionera Stockholm internationellt samt arbetar uppsökande i stadens alla stadsdelar för att stärka attraktionskraften i stadens prioriterade områden genom entreprenörsskapsinsatser, strategisk platsattraktion och proaktivt etableringsarbete. Bolagets roll och funktion ger förutsättningar för staden att bedriva ett aktivt och proaktivt näringslivs- och etablerings arbete i nära dialog och samverkan med aktörerna i Stockholm. Stockholm Business Region är stadens primära ingång för etableringar och utgör stadens primära funktion inom etableringsarbetet som samordnar stadens etableringsforum. Stockholm Business Region tar fram analyser rörande etableringsrelaterade frågor och branschaktuella rapporter och omvärldsinformation för att ha aktuell kunskap om vilka branscher som växer och deras behov samt vilka globala trender som påverkar staden. Stockholm Business Region samverkar med stadsdelsnämnderna i deras lokala näringslivsuppdrag. Stockholm Business Region ansvarar också för samarbetet SBA:s (Stockholm Business Alliance) etablerings- och investeringsarbete och utgör regional Investment Promotion Agency för i dagsläget 55 kommuner i den större Mälardalen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämndens arbete syftar till att främja långsiktig hållbar utveckling och säkerställa att mark och verksamhetsområden används effektivt för att stärka Stockholms konkurrenskraft. Exploateringsnämnden har en central roll i att samordna och styra stadens utveckling av renodlade verksamhetsområden, där det ingår att främja etablering av kontor och arbetsplatser. Nämnden arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för företagsetableringar genom att utveckla områden som är strategiskt viktiga för Stockholms näringsliv. Nämnden ingår i samordningsforum för etableringar. Kulturnämnden Kulturnämnden ska arbeta aktivt för att Stockholm ska ha scener och produktionsplatser inom alla konstområden på geografiskt strategiska platser. När staden växer och befolkningsmängden ökar uppstår nya behov som behöver mötas. Nya etableringar av scener och mötesplatser samt kulturlotsningens arbete med att behålla strategiskt viktiga scener ska säkerställa stockholmarnas tillgång till publika möten med en mångfald av konstnärliga uttryck. Nämnden ingår i samordningsforum för etableringar. Stadsdelsnämnderna Stadsdelsnämnderna ska utifrån sitt lokala näringslivsarbete och kunskap bidra till att främja etableringar och skapa ett attraktivt företagsklimat som stärker lokalt näringsliv och lockar nya företag. Stadsdelsnämnderna ska samverka med lokala företagarföreningar, stödja 23 arbetsmarknadsnämndens arbete med att starta eget-träffar och främja etableringar på viktiga platser. Stadsdelsnämnderna ska samverka med Stockholm Business Region i deras lokala näringslivsuppdrag. Stadsbyggnadsnämnden Nämnden arbetar för att skapa förutsättningar för företagsetableringar genom att utveckla områden som är strategiskt viktiga för Stockholm. Stadsbyggnadsnämnden arbetar utifrån översiktsplanens inriktning, medverkar i utvecklingen av stadens renodlade verksamhetsområden samt arbetar för en effektiv myndighetsutövning och kortare ledtider för företag som vill etablera sig i Stockholm. Nämnden ingår i samordningsforum för etableringar. Bostadsbolagen Bostadsbolagen främjar stadens etableringsarbete genom att äga, förvalta och utveckla nya bestånd som hyrs ut till företagsetableringar. Genomförande och uppföljning Utvecklingen av etableringsarbetet enligt etableringsstrategin ska konkretiseras i de berörda nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner. Etableringsstrategin utgör ett stöd för nämnders och bolagsstyrelsers arbete. Där det finns behov ska särskilda handlingsplaner tas fram. Arbetet med etableringsstrategin följs kontinuerligt upp inom stadens etablerade strukturer, genom tertialrapporter och verksamhetsberättelser. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att identifiera vilka undersökningar och mätningar som krävs för att utvärdera och följa upp insatser och resultat effektivt. Stockholms stads etableringsstrategi utgår från Stockholms stads vision, näringslivspolicy, översiktsplan samt andra styrande dokument på stadsövergripande nivå. Stockholms stads nämnder och bolagsstyrelser har gemensamt ansvar för att strategin genomförs, men samordningen utgår ifrån Stockholm Business Region och kommunstyrelsen. Uppföljning av etableringsstrategin sker genom mätning av antalet etableringar, investeringar och omlokaliseringar i staden, resultatuppföljning av handlingsplaner och prioriterade insatser. --- [Bilaga - Mobilitet och parkering.pdf] 1 Mobilitet och parkering Riktlinjer vid nyproduktion 2 Innehåll Inledning ........................................................................... 3 Modell för mobilitet och parkering .......................................4 Mobilitet och parkering för bostäder ...................................6 Cykelparkeringstal för bostäder ......................................................6 Bilparkeringstal för flerbostadshus .................................................7 Bilparkeringstal för andra boendeformer ....................................8 Mobilitetsåtgärder för bostäder ....................................................8 Mobilitet och parkering för andra ändamål ........................10 Cykelparkeringstal för andra ändamål .......................................10 Bilparkeringstal för andra ändamål ............................................10 Mobilitetsåtgärder för andra ändamål ........................................11 Förtätning vid befintliga parkeringsytor ............................ 12 Uppföljning ...................................................................... 12 Begreppsförklaring ...........................................................14 3 Inledning I STOCKHOLMS STAD strävar vi mot ett hållbart resande och att minska vår klimatpåverkan. Det gör vi genom att främja gång-, cykel- och kol- lektivtrafik och på så vis bidra till ett minskat behov av privatägd bil. Genom att i nyproduktion styra mot ett ökat utbud av hållbara alternativ kan stockholmarnas behov av egen bil minska. Därigenom minskar också efterfrågan på parkeringsplatser vid den egna fastigheten. Parkeringsytor utgör en central del av vår stadsplanering och har en bety- dande inverkan på våra transportval och resvanor. Genom att styra mot ett minskat antal parkeringsytor och införa mobilitetsåtgärder som stan- dard i stadens nya bostadskvarter skapar vi en mer hållbar stad att leva i. Parkering bör i första hand lösas genom optimering av befintliga egna anläggningar eller gemensamma mobilitetshus, för att på ett effektivt sätt använda stadens ytor och stödja delade lösningar. Denna riktlinje är gemensamt framtagen av exploateringskontoret, stads- byggnadskontoret och trafikkontoret och utgör en grund för stadens pro- cess att kravställa mobilitet och parkering för nyproduktion. Riktlin- jen tar hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna för att leva utan privatägd bil. 4 Modell för mobilitet och parkering I FIGUR 1 presenteras en illustration över modellen för mobilitet och par- kering. För flerbostadshus är parkeringstal för cykel satt till 40 cykelpar- keringar per 1 000 kvm BOA, oavsett läge i staden. För bilparkering till- lämpas en maxnorm på 3 platser per 1 000 kvm BOA i stadens centrala delar. I stadens övriga delar tillämpas en miniminorm på 4–6 platser per 1 000 kvm BOA. I alla projekt finns ett standardutbud av mobilitetsåtgär- der som samtliga byggaktörer ska tillgodose. Det finns även möjlighet att minska parkeringstalet med 1 plats per 1 000 kvm BOA genom ytter- ligare mobilitetsåtgärder. Parkeringskartan finns på stadens webbplats. Exploateringsnämnden ska vid behov pröva och uppdatera zonindel- ningen i kartan. 5 Parkeringstalsområden (Förslag 2024-05-21) Nivå 1 – Lägst P-tal Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 – Högst P-tal PARKERINGSTAL 3 Parkeringstal för cykel: 40/1 000 kvm BOA Parkeringstal för bil: Maxnorm 3/1 000 kvm BOA Mobilitetsåtgärder som standard Möjlig rabatt på p-tal med 1 plats/1 000 kvm BOA genom ytterligare mobilitetstjänster PARKERINGSTAL 4–6 Parkeringstal för cykel: 40/1 000 kvm BOA Parkeringstal för bil: Miniminorm 4–6/1 000 kvm BOA Mobilitetsåtgärder som standard Möjlig rabatt på p-tal med 1 plats/1 000 kvm BOA genom ytterligare mobilitetstjänster PARKERINGSTAL ■ 3 ■ 4 ■ 5 ■ 6 Figur 1. Illustration över modell för mobilitet och parkering. 6 Mobilitet och parkering för bostäder Cykelparkeringstal för bostäder I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard. Detta innebär bland annat att cykelparkering ska vara lättillgänglig, väderskyddad samt möjliggöra fastlåsning av cykeln i dess ram. Cykel- parkering ska tillgodoses på kvartersmark, i huvudsak inomhus eller i annat avskilt och väderskyddat utrymme. Utöver detta ska även 10 procent av cykelparkeringsplatserna vara anpas- sade för utrymmeskrävande cyklar. Detta ställer krav på bland annat utformningen av dörrar, ramper, hissar och korridorer. Besöksparkering ingår i parkeringstalet. Om möjligheten att ta sig till platsen med cykel är bristfällig och att det inte går att förbättra eller där behovet kan bedö- mas vara lägre, kan parkeringstalet för cykel minskas. Detta gäller främst platser i ytterstaden i nära anslutning till kapacitetsstark kollektivtrafik. Byggaktören ska ta fram en separat utredning för övriga boendeformer, exempelvis seniorboenden, som inte finns listade i tabell 1. Boende i en- och tvåbostadshus med parkering på egen tomt anlägger själva sin cykel- parkering i lämplig omfattning. ÄNDAMÅL PARKERINGSTAL FÖR CYKEL Flerbostadshus 40 platser/1 000 kvm BOA Studentbostäder 60 platser/1 000 kvm BOA Tabell 1. Cykelparkerings- tal för bostäder ” I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard.” 7 Bilparkeringstal för flerbostadshus För att göra en likvärdig bedömning av det lägesbaserade parkeringstalet har en parkeringskarta tagits fram. Den utgår från en tillgänglighetsanalys som gjorts över hela staden där tillgång till målpunkter genom gång- och cykelnätet samt med kollektivtrafik analyserats. Syftet är att identifiera vilka områden som har störst potential till ett liv utan privatägd bil. Mål- punkter som analyserats är bland annat arbetsplatser, kultur, idrott, parker, natur reservat och handel. Det lägesbaserade parkeringstalet anger den minsta mängden parkering som behöver tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. I områden med god tillgänglighet till olika målpunkter, där förutsättningarna att leva utan egen bil är särskilt goda, tillämpas maxnorm samt möjlighet till bil- parkeringstal nära noll. Även i andra delar av staden kan nybyggda områ- den med stark miljöprofil, eller vid särskilt motiverande skäl, ges par- keringstal nära noll, om en utredning visar att det är möjligt. För större programområden, som kan bidra med utökad service eller kollektivtrafik, behöver en särskild utredning genomföras för att säkerställa ett lämpligt parkeringstal. Bilparkeringstalen för flerbostadshus anges i ett specifikt antal bilparke- ringsplatser per tusen kvadratmeter boarea. Besöksparkering inkluderas i det lägesbaserade parkeringstalet, vilket betyder att ungefär tio procent av parkeringsplatserna ska tillgängliggöras för besökande till fastigheten. Utifrån den geografiska analysen har samtliga områden i staden tilldelats ett lägesbaserat parkeringstal på 3–6 platser per 1 000 kvadrat meter BOA. Parkeringstalsområden (Förslag 2024-05-21) Nivå 1 – Lägst P-tal Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 – Högst P-tal PARKERINGSTAL ■ 3 ■ 4 ■ 5 ■ 6 Figur 2. Parkeringskarta som fastställer det läges- baserade parkeringstalet för bilar (antal platser per 1 000 kvm BOA). Aktuell version återfinns på stadens webbplats. 8 Bilparkeringstal för andra boendeformer Vid andra boendeformer än flerbostadshus, exempelvis seniorboenden, behöver en särskild parkeringsutredning tas fram av byggaktör och god- känns av stadens trafikplanerare. Utredningen ska utgå från stadens mål och styrdokument med målsättningen att bedöma ett väl avvägt parke- ringstal för den specifika platsen och markanvändningen. Parkeringen ska lösas på kvartersmark och möjlighet till samnyttjande ska utredas. Följande riktvärden ska ses som utgångspunkt i utredningen: X För studentbostäder kan ett parkeringstal nära noll tillämpas, men en bedömning av parkeringsbehovet för boende och besökare behöver göras. Grundläggande mobilitetsåtgärder ska införas. X Småhus bör förses med högst en parkeringsplats per hus. Vid gemen- sam parkeringslösning för flera hus bör parkeringstalet behandlas som för flerbostadshus, med samma krav på mobilitetsåtgärder. X För vård- och omsorgsboenden kan ett parkeringstal nära noll tilläm- pas, men en bedömning av parkeringsbehovet för boende och besökare behöver göras. X Boendeformer som inte kan säkerställas över tid, genom exempelvis markanvisningsavtal eller bestämmelser i plankarta, ska bedömas enligt riktlinjerna för flerbostadshus. Mobilitetsåtgärder för bostäder Varje projekt är unikt och därför behöver en utredning tas fram för att säkerställa att lämpliga mobilitetsåtgärder erbjuds för den speci- fika platsen och målgruppen. En gemensam mobilitets- och parkerings- lösning, till exempel mellan flera närliggande projekt och fastigheter, är positivt både ur ekonomiskt och utrymmesmässigt perspektiv. Mobilitetsåtgärderna ska säkerställas under minst tio år från inflyttning. Åtgärderna beskrivs i planbeskrivningen och regleras i överenskommelse om exploatering eller exploateringsavtal. Samma krav på mobilitetsåtgär- der ska utföras även om byggaktören väljer att tillskapa fler parkerings- platser än staden ställer som lägsta krav. Mobilitetsåtgärder nas innebörd beskrivs mer ingående i bilaga ”Begreppsförklaring mobilitetsåtgärder”. Grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder för bostäder För att ge de boende bra förutsättning att resa hållbart ska byggaktören i alla projekt erbjuda ett grundläggande mobilitetsutbud bestående av: X Cykelvårdsstationer inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. X Cykelpool med minst 0,6 el-assisterade lådcyklar per 1 000 kvm BOA. X Elbilpool med minst 0,3 eldrivna personbilar per 1 000 kvm BOA. X En kostnadsfri 30-dagarsbiljett med SL per lägenhet till samtliga nyinflyttade. X Löpande, målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitets- erbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil. X Prova-på-erbjudande motsvarande minst fyra timmars kostnads fritt resande för bil- och cykelpool till samtliga nyinflyttade under perioden. 9 Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan ersättas med andra mobi- litetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. Ambitiöst utbud av mobilitetsåtgärder för bostäder Om byggaktören åtar sig att erbjuda ett mer ambitiöst mobilitetsutbud kan parkeringstalet sänkas med upp till en parkeringsplats per 1 000 kvm BOA. Byggaktören kan då välja bland de mobilitetsåtgärder som listas i tabell 2, så att totalt minst tio mobilitetspoäng uppnås. Detta redovisas i en mobilitetsutredning som godkänns av stadens trafikplanerare. För projekt med lägesbaserat parkeringstal tre som har en tydlig mobilitets profilering samt ett gediget mobilitetserbjudande, där totalt minst 20 mobilitetspoäng ur det ambitiösa mobilitetspaketet uppnås, kan ett parkeringstal nära noll vara aktuellt. MOBILITETSÅTGÄRD MOBILITETS- POÄNG Årlig kostnadsfri cykelservice för de boende 4 Utökning av cykelpoolen med andra fordonstyper 2 Utökning av bilpoolen med andra fordonstyper 4 Öppen elbilspool 4 Utökat prova-på-erbjudande för bil- och cykelpool med 4 timmar 2 Kostnadsfri 90-dagarsbiljett med SL till samtliga nyinflyt- tade i tio år (en per lägenhet) 4 Samordnad digital MaaS-tjänst för fastighetens mobilitets erbjudande. (MaaS: Mobility as a Service) 2 Prova-på-erbjudande av hemleveranser 2 Leveransskåp som möjliggör mottagande av större varor 2 Leveransskåp som möjliggör mottagande av kylda varor 2 Gemensam kostnadsfri kontorsyta inom fastigheten 4 Prova-på-erbjudande av hyrbil 2 Bilparkeringsplatser minst 500 m från fastigheten 2 Tillståndsparkering istället för fasta platser 2 Mycket attraktivt utformade cykelrum 4 Övrig åtgärd 2–4 Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan ersättas med andra mobi- litetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. Tabell 2. Ambitiöst utbud av mobilitetsåtgärder för bostäder 10 Mobilitet och parkering för andra ändamål Cykelparkeringstal för andra ändamål I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard. Detta innebär bland annat att cykelparkering ska vara lättillgänglig, väderskyddad samt möjliggöra fastlåsning av cykeln i dess ram. Cykel- parkering ska tillgodoses på kvartersmark i huvudsak inomhus eller i annat avskilt och väderskyddat utrymme. Utöver detta ska även tio procent av cykelparkeringsplatserna vara anpassade för utrymmeskrävande cyklar. Detta ställer krav på bland annat utformningen av dörrar, ramper, hissar och korridorer. En separat utredning ska tas fram för övriga ändamål som inte finns listade i tabell 3. ÄNDAMÅL PARKERINGSTAL FÖR CYKEL Kontor 30 platser/1 000 kvm LOA Handel Dagligvarubutiker samt handel i egen fastig het eller i större lokal i bottenvåning (>200 kvm LOA) 35 platser/1 000 kvm LOA Förskola 15 platser/1 000 kvm LOA Grundskola och gymnasieskola 60 platser/1 000 kvm LOA Hotell, vandrarhem 8 platser/1 000 kvm LOA Verksamhet och industri 15 platser/1 000 kvm LOA Idrotts-, kultur- och rekreationsanläggningar 0,2–0,6 per besökare en vanlig vardag Sjukhus, vårdcentral 30 platser/1 000 kvm LOA Bilparkeringstal för andra ändamål Vid andra ändamål än bostäder behöver en särskild mobilitets- och parke- ringsutredning tas fram. Utredningen ska utgå från stadens mål och styr- dokument med målsättningen att bedöma ett väl avvägt parkeringstal för den specifika platsen och markanvändningen. Parkeringen ska lösas på kvartersmark och möjlighet till samnyttjande ska utredas. Mobilitet och parkeringsbehov ska utredas av byggaktör i samverkan med staden. I utredningen ska hänsyn tas till bl.a. bebyggelsens geogra- fiska läge, kapaciteten i det omkringliggande trafiksystemet och utbudet av mobilitetstjänster. Utredningen och parkeringslösningen ska bekostas av byggaktören och godkännas av stadens trafikplanerare. Tabell 3. Cykelparkerings- tal för andra ändamål 11 Följande riktvärden ska ses som utgångspunkt i mobilitet- och parkeringsutredningen: X Gymnasieskolor, skolor och förskolor ska endast förses med de parke- ringar som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. X Lokaler för centrumändamål under 200 kvm LOA förses endast med de parkeringar som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. X Lokaler för handel mellan 200–800 kvm LOA förses med 0–3 parke- ringsplatser per 1 000 kvm LOA. X Lokaler för handel över 800 kvm LOA förses med 0–8 parkeringsplat- ser per 1 000 kvm LOA. X Lokaler för kontor förses med 0–5 parkeringsplatser per 1 000 kvm LOA. X För idrottsanläggningar ska parkeringen dimensioneras för besökare en vanlig vardag. Mobilitetsåtgärder ska prioriteras och anläggningen bör förses med så få parkeringsplatser som lokaliseringen och verk- samheten tillåter. Mobilitetsåtgärder för andra ändamål För att uppmuntra ett hållbart resande till och från arbetsplatser eller andra verksamheter ska fastighetsägaren tillskapa mobilitetsåtgärder. Ett grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder ska tillskapas i samtliga projekt där det planeras för verksamheter, för mindre lokaler för centrum- ändamål (under ca 200 kvm LOA) med få anställda är det inte ett krav. Grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder för andra ändamål För att ge bra förutsättningar att resa hållbart ska byggaktören i alla pro- jekt erbjuda ett grundläggande mobilitetsutbud bestående av: X Cykelvårdsstationer inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. X Laddstationer för laddning av el-cykelbatterier. X Omklädningsrum med duschmöjlighet samt torkskåp. X Löpande målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitets- erbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil. X Flexibla parkeringsplatser. Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan anpassas efter verksam- hetens art samt ersättas med andra mobilitetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. 12 Förtätning på befintliga parkeringsytor NÄR STADEN FÖRTÄTAS finns ofta möjlighet att omvandla befintliga parkeringsytor för att använda marken mer effektivt. Där parkering på kvartersmark tas bort behöver en utredning göras för att visa hur parkeringsbehovet för befintliga boende ska tillgodoses framö- ver. Utredningen ska kartlägga den befintliga bostadsmängden och det nuvarande parkeringsutbudet. Det framtida parkeringsutbudet ska uppfylla kraven på cykel- och bil- parkering samt mobilitetsåtgärder enligt denna riktlinje. Utredningen ska godkännas av stadens trafikplanerare. Uppföljning FÖR ATT SÄKERSTÄLLA en långsiktighet i projekten ställs krav på inrap- portering av åtgärder i exploateringskontorets uppföljningsportal. Upp- följningsportalen är ett verktyg för att följa upp stadens hållbarhetskrav. Byggaktören rapporterar löpande under perioden in vilka åtgärder som genomförts, och staden genomför kontroller. Om krav för mobilitet och parkering inte uppfylls har staden möjlighet att kräva ut viten. Uppfölj- ning sker löpande under tioårsperioden. 13 Figur 3. Mobilitets- och parkeringsprocess 14 Begreppsförklaring BEGREPP FÖRKLARING Parkeringstal Mängden parkering som behöver tillgodoses i relation till bebyggels- ens storlek. Lägesbaserat parkeringstal Ett parkeringstal med hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna för att leva utan egen bil. Mobilitetsåtgärder Åtgärder som syftar till att minska behovet av privatägd bil genom att erbjuda hållbara alternativa färd- medel till olika målpunkter. Miniminorm Den minsta mängden parkering som behöver tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. Maxnorm Den största mängden parkering som får tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. Boendeyta (BOA) Yta i byggnad avsedd som bostad. Lokalyta (LOA) Yta i byggnad avsedd som lokal. Tabell 4. Begrepps- förklaring. En utökad begreppsförklaring finns i bilagan. 15 16 --- [§7 den 15 april 2026, Stockholms Hamn AB Kommunfulllmäktiges beslut om kompletterande ägardirektiv .pdf] Stockholms Hamn AB Protokoll nr 3/2026 2026-04-15 Protokoll 3/2026 fört vid Stockholms Hamn ABs sammanträde onsdagen den 15 april 2026 kl. 09:00-11:00, Plan 1, Magasin 2, Frihamnen Ledamöter Jens Holm (V) Ordförande Ulla Sjöberg (S) Robert Cloarec (S) Martin Prieto Beaulieu (MP) Lars Jilmstad (M) Peter Öberg (L) Joanna Abrahamsson (S) ersätter Terese Nordberg (V) Lilly Engfeldt (M) ersätter Johan Nilsson (M) Ylva Skoogberg (C) ersätter Peter Svensson (C) Ersättare Elfva Barrio (S) Rita Valanko (M) Övriga närvarande Magdalena Bosson VD Fredrik Gustavsson Facklig Isabelle Blomqvist Facklig Johan Dahlman Anders Nordlund Sebastian Zaar Alexandra Lindström Johan Wallén Camilla Strümpel Sandra Gegerfelt Louise Hyltander Justerare Jens Holm, Lars Jilmstad Datum för justering Paragraf §7 Sekreterare Sandra Gegerfelt Stockholms Hamn AB Protokoll nr 3/2026 2026-04-15 § 7 Kommunfulllmäktiges beslut om kompletterande ägardirektiv SH 2026/81 Beslut 1. Styrelsen beslutar att arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/145) 2. Styrelsen antar Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/848). 3. Styrelsen antar Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2024/1429). Förelåg bolagsledningens tjänsteutlåtande. Handlingar i ärendet • SH 2026/81-2 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktiges kompletterande ägardirektiv • SH 2026/81-2.2 Bilaga - Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 • SH 2026/81-2.3 Bilaga - Näringslivspolicy och etableringsstategi slutlig • SH 2026/81-2.1 Bilaga - Mobilitet och parkering Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Jens Holm 2026-04-20 Lars Jilmstad 2026-04-24 Sandra Gegerfelt 2026-04-20