Hagsätra får cirka 90 bostäder vid Blixtlåset 1

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2023-12412 Planavdelningen 2026-09-10 Ida Thomasson Sida 1 (2) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 27 483 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Blixtlåset 1 i stadsdelen Hagsätra, S-Dp 2023- 12412 Ett förslag till detaljplan för Blixtlåset 1 i stadsdelen Hagsätra i Stockholm, Dp 2023-12412, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att befintlig bilverkstad ersätts med ett flerbostadshus med cirka 90 bostäder. Föreslagen bebyggelse ska innehålla lokaler för centrumändamål i bottenvåning. Förslaget innebär också att trottoaren intill kvarteret kan breddas. Planförslaget visas under tiden 22 september – 2 november 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på Hagsätra bibliotek, Hagsätra torg 32, de tider då lokalen har öppet samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas 2026-10-06, kl. 17:30 - 19.30 i Nya Rågsveds Folkets Hus, Rågsveds torg 11. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 2 november 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2023-12412 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Godkänt dokument - Ida Thomasson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-16, Dnr 2023-12412 Dnr 2023-12412 Sida 2 (2) Sändlista Ellevio AB Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Exploateringskontoret Fastighetskontoret Företagsgrupperna Stockholm Försvarsmakten Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholms Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Skönhetsrådet Stadsmuseet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Telia Sverige Net Fastigheter AB Trafikförvaltningen Trafikkontoret Utbildningsförvaltningen Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Sakägare enligt fastighetsförteckningen För kännedom: Namnberedningen FSK Säkerhet/väktarna Receptionen i Tekniska nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stadsbyggnadsroteln Stockholmsrummet Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK-SM Plangrupp Godkänt dokument - Ida Thomasson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-16, Dnr 2023-12412 --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (47) Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Blixtlåset 1 i stadsdelen Hagsätra, S-Dp 2023-12412 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Ida Thomasson Telefon 08-508 27 483 Samrådshandling Dnr 2023-12412 2026-09-15 Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 2 (47) Sammanfattning Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse med lokaler för centrumändamål i bottenvåning längs Göksholmsbacken. Den tillkommande byggnaden ska ges en gestaltning där material och utformning bidrar till en hög arkitektonisk kvalitet. Genom förgårdsmark och entréer mot gatan, lokaler i bottenvåning samt en breddad trottoar bidrar planen till ett mer tillgängligt och levande gaturum. För att säkerställa en god anpassning till platsen ska den tillkommande bebyggelsen trappas med gatans lutning och uppfattas ha maximalt fem våningsplan även om inredd vind medges utifrån tillåtna nockhöjder. Befintlig byggnad inom planområdet förutsätts rivas. Planen bidrar till stadens bostadsförsörjning och stärker det lokala serviceutbudet i Hagsätra, i enlighet med översiktsplanens inriktning för fokusområdet Hagsätra Rågsved. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap. 11 a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Tidplan Samråd 22 september - 2 november 2026 Granskning september - oktober 2027 Antagande februari 2028 Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 3 (47) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................4 Inledning....................................................................................................4 Detaljplanens huvuddrag ...................................................................................4 Plandata.............................................................................................................4 Handlingar..........................................................................................................5 Medverkande .....................................................................................................6 Planeringsunderlag ............................................................................................6 Riksintressen......................................................................................................7 Planeringsförutsättningar........................................................................7 Stads- och landskapsbild ...................................................................................7 Befintlig bebyggelse...........................................................................................9 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................10 Gator och trafik.................................................................................................11 Service .............................................................................................................11 Naturmiljö.........................................................................................................12 Sociala värden .................................................................................................13 Geoteknik.........................................................................................................16 Hydrologiska förhållanden................................................................................16 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................17 Planförslag ..............................................................................................19 Sammanfattning av planförslaget.....................................................................19 Arkitektonisk idé...............................................................................................20 Föreslagen ny bebyggelse...............................................................................23 Gator och trafik.................................................................................................26 Teknisk försörjning...........................................................................................27 Motiv till detaljplanens regleringar....................................................................29 Genomförandetid .............................................................................................33 Konsekvenser och avvägningar ...........................................................34 Ljusförhållanden och lokalklimat ......................................................................34 Stads- och landskapsbild .................................................................................34 Befintlig bebyggelse.........................................................................................35 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................35 Gator och trafik.................................................................................................36 Naturmiljö.........................................................................................................36 Sociala värden .................................................................................................37 Hydrologiska förhållanden................................................................................38 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................39 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................43 Genomförande ........................................................................................44 Organisatoriska frågor......................................................................................44 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................45 Ekonomiska frågor ...........................................................................................46 Tekniska frågor ................................................................................................46 Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 4 (47) Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse med lokaler för centrumändamål i bottenvåning längs Göksholmsbacken. Den tillkommande byggnaden ska ges en gestaltning där material och utformning bidrar till en hög arkitektonisk kvalitet. Genom förgårdsmark mot gatan och en breddad trottoar skapas ett mer tillgängligt och levande gaturum. För att säkerställa en god anpassning till platsen ska den tillkommande bebyggelsen trappas med gatans lutning och uppfattas ha maximalt fem våningsplan även om inredd vind medges utifrån tillåtna nockhöjder. Befintlig byggnad inom planområdet förutsätts rivas. Planen bidrar till stadens bostadsförsörjning och stärker det lokala serviceutbudet i Hagsätra, i enlighet med översiktsplanens inriktning för fokusområdet Hagsätra Rågsved. Inledning Detaljplanens huvuddrag Planförslaget möjliggör ett lamellhus i fem våningar och inredd vind längs med Göksholmsbacken. I bottenvåning tillkommer lokalyta för centrumändamål om minst 85 kvadratmeter. Studerat förslag inrymmer cirka 90 lägenheter, varav sex stycken är avsedda LSS-boende. Parkering hanteras i ett garage i källarplan. Bebyggelsen förses med generös förgårdsmark mot gatan och balkonger. Till följd av detaljplanen överförs cirka 29 kvadratmeter av fastighetens kvartersmark till allmän plats, i syftet att möjliggöra en breddning av befintlig trottoar. Plandata Planprocessen Detaljplan för Blixtlåset 1 i stadsdelen Hagsätra, Stockholms stad, Dnr 2023-12412, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 22 augusti 2024, §23. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. Storlek och läge Planområdet är beläget längs Göksholmsbacken i stadsdelen Hagsätra, i nära anslutning till Hagsätra tunnelbanestation och Hagsdalens parkstråk. Planområdet är cirka 2600 kvadratmeter stort. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 5 (47) Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheten Blixtlåset 1 som ägs av Stockholms kommun och upplåts med tomträtt till Storsala Blixtlåset AB. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Storstockholms brandförsvar kunde inte svara men har konsulterats i frågor rörande risk. - Blixtlåset 1, Hagsätra. Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan för detaljplan Dp 2023-12412 (Kulturförvaltningen, 2023) - Underlag för miljö- och hälsofrågor för detaljplan för Blixtlåset i stadsdelen Hagsätra (Miljöförvaltningen, 2023) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Trafikbullerutredning kv. Blixtlåset (ACAD-International, 2026) - Blixtlåset 1-Fördjupad kulturmiljöutredning och antikvarisk konsekvensanalys (Nyréns, 2026) - Blixtlåset 1, Risk-PM angående ny detaljplan (Brandkonsulten AB, 2026) - Blixtlåset 1, Markteknisk undersökningsrapport (Treeline, 2025) - Blixtlåset 1, PM Geoteknik (Treeline, 2026) - Ekologirapport inkl. trädinventering Blixtlåset 1 (Ekologigruppen, 2026) Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 6 (47) - Markundersökningsrapport Blixtlåset 1 (TEMA Miljö, 2026) - Dagvatten- och skyfallsutredning Blixtlåset 1 (Tyréns, 2026) Övrigt underlag - SVA-PM (Exploateringskontoret, 2026) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Ida Thomasson och plankartan är ritad av kartingenjör Anna Wedmalm Kask. Ansvarig chef har varit Anna Wallström. Planeringsunderlag Översiktsplanen Hagsätra och Rågsved ingår i ett av stadens fyra fokusområden och har stora stadsutvecklingsmöjligheter. Stadsdelarna ska kompletteras med nya bostäder, verksamheter, service och kultur samtidigt som lokala kvaliteter tillvaratas. Ny bebyggelse placeras i första hand i kollektivtrafik- och centrumnära lägen, på markparkeringar och längs befintliga gator som Rågsvedsvägen, Hagsätravägen och Bjursätragatan. Det prioriterade strategiska sambandet Hagsätra–Älvsjö är viktigt att stärka genom utveckling av bostäder och satsningar på det offentliga rummet. Planförslaget, med sitt kollektivtrafiknära läge längs Göksholmsbacken och sin inriktning mot bostäder och centrumverksamhet i bottenvåning, är förenligt med översiktsplanens inriktning för fokusområdet Hagsätra Rågsved. Gällande detaljplan Planen omfattas av stadsplan PL5018A antagen 18 mars 1957. Enligt gällande plan får aktuell fastighet användas för småindustri. Genomförandetiden har löpt ut. Stockholms byggnadsordning Hagsätra tillhör stadsbyggnadskaraktären tunnelbanestad enligt Stockholms byggnadsordning. Karaktären kännetecknas av ett planmönster med byggnadsvolymer anpassade till topografin och naturmark, tunnelbanecentrum omgivna av lamell- och punkthus samt smalhusbebyggelse. Husens anpassning till naturlandskapet är ett tydligt karaktärsdrag. Vägledningarna för tunnelbanestad betonar att ny bebyggelse ska utformas utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse, att grupper av nya hus ska utformas utifrån Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 7 (47) en sammanhållen gestaltningsidé samt att lokala centrum och centrala stråk bör utvecklas genom komplettering med nya verksamhetslokaler i strategiska lägen. Kommunala beslut i övrigt Fokus Hagsätra Rågsved Staden bedriver områdesplanering i stadsdelarna Hagsätra och Rågsved genom det förvaltningsövergripande projektet Fokus Hagsätra Rågsved. Stadsbyggnadsnämnden beslutade om start-PM för Fokus Hagsätra Rågsved den 15 juni 2017 (dnr 2016–05329). Riksintressen Planförslaget berör inte några riksintressen. Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Hagsätras planstruktur speglar tunnelbanestädernas framväxt i Stockholm under den senare delen av 1950-talet. Stadsdelen präglas av kontrastrik topografi med branta skogsbeklädda sluttningar och öppna dalgångar. Det sammanhängande nätet av parker och gröna promenader skapar bilfria kopplingar mellan olika målpunkter. Genom att bebyggelsen har ordnats enligt principen ”hus i park” ges de gröna ytorna en stor betydelse för områdets karaktär. Inom området finns både programmerade parker, gröna gångstråk, omhändertagen naturmark samt sparade ytor med naturmark, framför allt hällmark med äldre tallskog. Hagsätra annonseras på långt håll i landskapet. Från det öppna landskapsrummet vid Älvsjömässan i norr, syns Hagsätra och Rågsveds ”drakrygg” bestående av en lång rad med punkthus, över trädtopparna. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 8 (47) Planens läge i relation till omgivningen. Planområdet markerat i rött. Illustration: Stadsbyggnadskontoret. Befintlig bebyggelse är generellt placerad i högre terräng medan parkstråk sammanfaller med dalgångarna. Sektion över befintlig bebyggelsens förhållande till landskapet. Illustration: Stadsbyggnadskontoret. Bebyggelsen längs Göksholmsbacken utgörs framförallt av lameller som ligger placerade längs med gatans sträckning. Närmare Hagsätra centrum förekommer högre skivhus med våningshöjder mellan sju till nio våningar. Bostadsbebyggelsen har huvudentréer både mot gatan och gemensamma gårdsrum. Närmaste bebyggelsen inom Låsfjädern 1, till höger om planområdet i bilden ovan, är placerade högre än gatan med en generös och generös förgårdsmark. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 9 (47) Bebyggelse inom Låsfjädern 1 intill planområdet. Foto: Stadsbyggnadskontoret. Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse utgörs av en långsträckt verksamhetsbyggnad med flackt tak. Byggnaden uppfördes under senare delen av 1960- talet och användes ursprungligen som bageri. Befintlig bebyggelse inom Blixtlåset 1. Foto: Nyréns. Byggnaden har byggts till och om och används sedan början av 2000-talet som bilverkstad. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 10 (47) Befintlig bebyggelse inom Blixtlåset 1. Foto: Stadsbyggnadskontoret. Kulturhistoriskt värdefull miljö Enligt stadsmuseets klassificering är fastigheten gulklassad. Gulklassningen innebär en fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Byggnaden har sitt största värde i sin ursprungsfunktion som bageri då detta visar på Hagsätras ursprungliga serviceutbud. Stadsmuseets kulturhistoriska bedömning av befintlig bebyggelse. I närområdet Planområdet markerat med röd linje. Illustration: Stadsbyggnadskontoret. En viktig utgångspunkt i Hagsätras planering är bebyggelsens placering i relation till landskapet där dalgångar skapar sammanlänkande grönstråk genom stadsdelen. Enligt genomförd kulturmiljöutredning är relationen mellan parkstråket och tillkommande bebyggelse viktigt att beakta samtidigt som fastigheten Blixtlåset 1 bedöms som tålig för förändringar. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 11 (47) Karta över områdets kulturhistoriska värdebärare. Illustration: Nyréns. Gator och trafik Göksholmsbacken lutar ner mot Hagsätra centrum. En två meter bred trottoar finns på gatans båda sidor och i anslutning till planområdet finns gatuparkering på gatans södra sida. Trafikmängderna på gatan är enligt stadens mätningar cirka 850 fordon per årsmedelsdygn. Hagsätra tunnelbanestation finns cirka 350 meter från planområdet och ger god kollektivtrafikförsörjning. Service Offentlig service I Hagsätra centrum, cirka 230 meter från planområdet, finns offentlig service i form av bland annat vårdcentral, bibliotek och fritidsgård. I närheten finns även flera förskolor. Hagsätra skola ligger cirka 450 meter bort. Kommersiell service Utöver offentlig service finns i Hagsätra centrum även matbutiker, apotek, restauranger, bankomat, kemtvätt, blomsterbutik och annan lokal service. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 12 (47) Naturmiljö Mark och vegetation Marken inom planområdet är hårdgjord och förekomsten av vegetation är begränsad. Området är värderat som övrig värdeklass 7 vilket innebär att området har uppenbart negativ betydelse för biologisk mångfald. En icke skyddsvärd lönn står i planområdets södra del. I anslutning till planområdet, inom allmän platsmark, finns sju träd som uppnår klass 3, det vill säga värdefulla träd. Dessa är tre lönnar, tre björkar och en tall. Längs Göksholmsbacken, norr om planområdet, finns även en lönnallé bestående av fem träd. Värdefulla träd i närheten av planområdet. Bild: Ekologigruppen. Skyddade arter Inga skyddade arter finns inom området. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 13 (47) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdets naturliga avrinning sker till ytvattenförekomsten Magelungen (SE62000) för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Enligt VISS maj 2026 har Magelungen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är god ekologisk status till 2033 och god kemisk ytvattenstatus till 2027. Undantag och tidsfrister från kraven att nå god status finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer. Planområdets tekniska avrinningsområde är Klubbenområdet med recipient Mälaren- Fiskarfjärden. Enligt VISS maj 2026 har Mälar- Fiskarfjärden måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är god ekologisk status till 2027 och god kemisk ytvattenstatus till 2027. Undantag och tidsfrister från kraven att nå god status finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt åtgärdsprogram för Magelungen och Forsån beslutades i juni 2020 och åtgärdsprogram för Mälaren – Fiskarfjärden är under framtagande. Inga åtgärder föreslås inom planområdet. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger gränsvärdarna för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Luftföroreningar avseende kvävedioxid har ett dygnsmedelvärde mellan 15 – 18 μg/m³ och miljökvalitetsnormen är att klara 60 μg/m³. För grova partiklar är dygnsmedelvärdet 14 – 16 μg/m³ och miljökvalitetsnormen att klara är 50 μg/m³. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Enligt genomförd områdesanalys har Hagsätra något lägre tal vad gäller sysselsättning, inkomst och hälsa än Stockholm i stort. Lägenheter med två eller tre rum dominerar i området. Den verksamhet som idag bedrivs inom fastigheten innebär ett antal arbetsplatser och är delvis utåtriktad men är endast öppen dagtid och möter inte omgivningen med någon omsorgsfull gestaltning. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 14 (47) Barnperspektiv Planområdet ligger intill parken Hagdalen som knyter ihop Hagsätra och Rågsved och är en av stadsdelarnas viktigaste parkstråk. Parken är betydelsefull för barn då den ger möjlighet till lek och naturvistelse. Fotbollsplan i Hagdalen. I bakgrunden syns befintlig byggnad inom Blixtlåset 1. Foto: Stadsbyggnadskontoret. Rekreation och friluftsliv Hagsätra och Rågsved är planerat med ett sammanhängande nät av parker och gröna promenader och det gröna nätverket är en stor kvalitet. Tillgång till natur- och friluftsområden är god. Rågsveds friområde och Älvsjöskogen utgör viktiga rekreativa miljöer i stadsdelen. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 15 (47) Övergripande grönstruktur inom Hagsätra Rågsved med planområdet markerat i rött. Illustration: Nyréns med bearbetning av stadsbyggnadskontoret. I Hagsätra har innehållet i parkrummen generellt minskat över tid och det finns ett behov av att förbättra dem för att möta behovet av rekreationsytor. Hagdalen har genomgått en större upprustning och är en av stadsdelens viktigaste parker. Idag finns bland annat grillplats, mindre fotbollsplan samt vattenlek. Det är viktigt att parkens kvaliteter inte påverkas negativt av tillkommande bebyggelse. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 16 (47) Grillplats i närheten av planområdet. Foto: Stadsbyggnadskontoret. Geoteknik Markförhållanden Inom planområdet består jordlagerföljden generellt av fyllning och torrskorpelera ovanpå friktionsberg på jord. Bergöverytan ligger mellan 0-6,5 meter under markytan. Inom planområdet är marken generellt plan men sluttar strax utanför mot öst. Markradon SGU:s radonkarta indikerar att det kan finnas höga halter av radon i marken inom planområdet. Radon kan hittas i kvartsrika bergarter som granit men även moränjordar kan innehålla höga halter radon. För byggnader som uppförs på högradonmark gäller radonsäkert byggnadsutförande och på normalradonmark utförs byggnader radonskyddade. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 17 (47) När det inte gäller ny- och större ombyggnation ska dagvatten hanteras enligt stadens dagvattenstrategi. Dagvatten från området leds idag till recipienten Mälaren- Fiskarfjärden via separat ledningsnät. Kapaciteten för ledningsnätet är låg och det är därmed viktigt att åtgärder för att fördröja dagvatten innan avledning genomförs. Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från Göksholmsbacken och tunnelbanespåret. Ljudnivån i planområdet uppgår till 55-60 dBA ekvivalent ljudnivå på två meters höjd enligt stadens bullerkarta. Den dimensionerande bullerkällan är tunnelbanan. Stomljud Planområdet är beläget nära tunnelbanespåren och utgörs av urberg och morän. Risk för stomljud kan förekomma. Olycksrisk De riskkällor som identifierats i närheten av planområdet är drivmedelsstationen St1, tunnelbanan och Huddingevägen, som utgör rekommenderad sekundär farligt godsled. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 18 (47) Riskkällor i närheten av planområdet. Planområdet är markerat med röd streckad linje. Illustration Brandkonsulten och stadsbyggnadskontoret. Erosion, ras och skred Det finns inga kända indikationer på att området är utsatt för erosion, ras eller skred. Förorenad mark Befintlig verksamhet finns inte med i länsstyrelsens register över potentiellt förorenade områden. Med anledning av pågående verksamhet samt närhet till befintliga eller tidigare kemtvättar bedöms dock risk för föroreningar finnas och frågan har utretts inom ramen för planarbetet. Analysresultaten visar på låga föroreningshalter avseende bly krom, koppar och nickel som påträffades i halter över mindre än ringa risk. Kobolt, tyngre alifater, PAH-M och PAH-H påträffades i halter över känslig markanvändning. Åtgärder krävs för att marken ska kunna användas för bostäder. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 19 (47) Översvämningsrisker Inom områdets södra del finns en mindre lågpunkt där vatten riskerar att samlas vid ett större regn. Lågpunkten beror på befintlig bebyggelses utformning med en källarnedgång i detta läge. Vid en omdaning av bebyggelsen bedöms lågpunkten försvinna och vattnet hanteras på allmän plats. Beräknade vattendjup vid ett så kallat Stockholmsregn. Illustration: Tyréns. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Planförslaget innehåller ett bostadshus med cirka 90 lägenheter, varav sex förslås utföras som LSS-lägenheter. Föreslagen lamell utformas i fem våningar och inredd vind mot gatan samt fem våningar mot parken. Planförslaget innebär att befintlig verksamhetsbyggnad inom planområdet rivs. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 20 (47) Situationsplan för föreslagen bebyggelse. Illustration: Belatchew. Bebyggelsen placeras indragen mot gatan för att möjliggöra för en breddning av befintlig trottoar och en grön förgårdsmark. Förgårdsmarkens bredd varierar mellan fyra till sju meter. Föreslagen bebyggelse sedd från Göksholmsbacken söderut. Illustration: Belatchew. För att skapa ett aktivt möte med gatan ska byggnadens bostads- och lokalentréer orienteras mot gavel och gata. Lokaler för centrumändamål i ska ha en minsta total area om 85 kvadratmeter. En eller flera lokaler får tillskapas. Arkitektonisk idé Den föreslagna bebyggelsen ska inordna sig i Hagsätras övergripande planstruktur vad gäller riktning och förhållande till Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 21 (47) parkstråk, gata och topografi. Bebyggelsen placeras så att ett aktivt möte med Göksholmsbacken kan skapas samtidigt som bostadsgården bakom huset bidrar till ett respektavstånd mot parken. Flygvy över tillkommande bebyggelse. Bebyggelse inom föreslaget i färg. Illustration: Belatchew. Volymen följer topografin och trappas ned mot norr tillsammans med gatan. Genom trappningen delas fasaden upp i volymenheter på ett sätt som relaterar till övrig bebyggelse längs gatan som också placerats i samklang med topografin. Elevationer över tillkommande bebyggelse. Illustration: Belatchew med bearbetning av stadsbyggnadskontoret. Mot Göksholmsbacken och gatan är huset fem våningar högt med en inredd vindsvåning. Mot Hagdalen och parken blir byggnaden lägre genom takets utformning. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 22 (47) Sektion genom trapphus 2. Illustration: Belatchew. Gavelvolymerna hämtar inspiration från Hagsätras skivhus, genom en uppbruten takform och förskjutna fasadliv. Volymen delas på så sätt upp i två delar. Schematisk illustration över förskjutning av galvar som bidrar till att bryta ner bebyggelsens skala. Illustration: Stadsbyggnadskontoret. Bebyggelsen ska utformas i puts eller annan gestaltningsmässigt likvärdigt fasadmaterial i en kulör som överensstämmer med omgivningen och i enlighet med stockholmspaletten. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 23 (47) Exempel på färger i ”Stockholmspaletten”. Källa: Stockholms byggnadsordning 2025. Föreslagen ny bebyggelse Bebyggelsens gestaltning tar utgångspunkt i den omgivande arkitekturen, karaktäriserad av putsade ljusa fasader och en regelbunden fönstersättning. Varje trapphusenhet föreslås ges en egen karaktär och utformning genom att volymen trappas med landskapet eller genom variation i material eller kulör. Gestaltningen ger genom den uppdragna takfoten intrycket av en femvåningskala samtidigt som en inredd vindsvåning möjliggörs. Entréer föreslås utföras genomgående och nås både från gata och gård. På så sätt kan en genomsiktlighet skapas. Fasadelevation mot Göksholmsbacken. Illustration: Belatchew Mot gatan föreslås fasaden utformas för att tillföra stadskvaliteter till gaturummet med upphöjd bottenvåning och välmarkerade entrélägen. Genom att medge grunda balkonger mot gata erbjuds boendekvalitéer samtidigt som balkongernas inslag i stadsbilden begränsas. Entréerna är centrala i fasadkompositionen och utgör Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 24 (47) utgångspunkt för både fönstersättning och balkongernas placering. Balkonger över entréerna skapar väderskydd och bidrar till fasadernas uppdelning. Entréerna ska utformas med en stor grad genomsiktlighet och utföras med träomfattningar. Balkongerna föreslås ges en gestaltning inspirerad av områdets funkisbalkonger. Princip för utformning av bostadsentréer. Illustration: Belatchew Mot parken tillåts balkongerna kraga ut 1,5 meter från fasaden. De djupare balkongerna tillåts även på gavelfasaderna. Fasadelevation mot gård. Den sjätte översta våningen är indragen från gården. Illustration: Belatchew Återkommande detaljer och material föreslås användas för att bidra till att knyta samman byggnadens två sidor. Material, fönstertyper och räcken föreslås skapa en visuell helhet mellan park- och gatufasad. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 25 (47) Föreslagna detaljer för bebyggelsen. Balkonger mot park föreslås utformas med perforerad plåt. Underlag: Belatchew. Bostadsgården bakom bostadshuset föreslås utformas grön med olika platsbildningar, gångar och växtlighet. Inom förgårdsmarken mot gatan föreslås entréplatser grönska, dagvattenhantering och cykelparkering. Föreslagen gårdsutformning. Fotavtryck för befintlig byggnad markerad med tunt streckad linje. Illustration: Belatchew Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 26 (47) Föreslagen bebyggelse sedd från söder mot Hagsätra centrum. Illustration: Belatchew. Gator och trafik Parkering Bilparkering för tillkommande bebyggelse avses hanteras i garage under byggnaden. Cykelparkering föreslås i huvudsak lösas i cykelrum i garaget och i begränsad utsträckning utomhus på förgårdsmark. För parkering tillämpas Stockholms stads Riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion. Det fastställda bilparkeringstalet för projektet är fem parkeringsplatser per 1000 kvadratmeter BOA, inklusive besöksparkering. För den planerade bebyggelsen motsvarar detta ett beräknat behov av 23,1 bilparkeringsplatser. För cyklar behöver 32 platser per 1000 kvadratmeter BTA bostäder tillskapas. Det innebär att det totala antalet cykelplatser som ordnas är 184 stycken och antal bilplatser 23 stycken. För att möjliggöra förslaget kommer reglering av gatan att göras och de cirka 14 kantstensparkeringar på södra sidan Göksholmsbacken att försvinna. Cirka tio stycken av dessa ersätts längs med tillkommande bebyggelse. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 27 (47) Möjlig utformning i garageplan. Illustration: Belatchew. Gång- och cykeltrafik Planförslaget möjliggör en breddning av befintlig trottoar längs fastigheten och tillkommande bebyggelse. I övrigt föreslås inga fysiska förändringar i gatunätet. Tillgänglighet Angöring kommer fortsatt att ske från Göksholmsbacken. Tillgänglighetsanpassad parkering för boende ordnas i garaget. Parkeringsplats för rörelsehindrade till lokalen föreslås kunna lösas inom gatumark om behovet uppkommer. Lutningen för gatan kvarstår likt idag. Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Tillkommande bebyggelse ansluts till befintligt ledningsnät. El-, tele- och fibernät Tillkommande bebyggelse bedöms kunna anslutas till befintligt nät för el-, tele- och fiber. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 28 (47) Energiförsörjning Planförslaget föreslås anslutas till fjärrvärme. Avfallshantering Avfallshantering föreslås hanteras genom manuell kärlhämtning. Miljörum planeras på två ställen i byggnadens entréplan, varav ett är avsett för hushållssopor. Hämtning av avfallskärl sker från Göksholmsbacken genom att avfallsfordon stannar på gatan. Dragvägen understiger 10 meter, har en lutning under fem procent och är lättframkomlig utan hinder. Med föreslagen lösning ligger kvittblivningsställe för hushållssopor högst 40 meter från respektive bostadsentré. Förslag på angöring för avfallsfordon och parkering längs gatan. Illustration: Belatchew. Räddningstjänst Byggnaden är placerad längs befintlig gata med möjlighet till åtkomst för räddningstjänsten. Utrymning sker via tr2-trapphus med utrymning mot Göksholmsbacken. Källartrappa föreslås separeras från trapphus till lägenheter och varje lägenhet utförs som egen brandcell. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 29 (47) Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser Allmän plats GATA – Gata Bestämmelsen innebär att del av befintlig kvartersmark omvandlas till allmän plats med användningen gata, i syfte att möjliggöra breddning av trottoaren längs Göksholmsbacken. Kvartersmark B – Bostäder Bestämmelsen möjliggör att bostäder uppförs inom planområdet. C – Centrum Bestämmelsen möjliggör att lokaler för centrumändamål uppförs inom planområdet. Egenskapsbestämmelser Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges inte. Bestämmelsen begränsar byggrättens utbredning och säkerställer att gård och förgårdsmark lämnas obebyggd. Parkering medges inte inom gården för att säkerställa att gården utformas med en hög grad grönska. Endast andra anläggningar än byggnader ovan mark. Byggnadsverk tillåts under mark. Bestämmelsen säkerställer att garage kan byggas under mark samtidigt som marken ovanför lämnas obebyggd och möjliggör utrymme för gård. Byggnaders användning Endast byggnadens bottenvåning och källare får användas för centrumändamål Bestämmelsen begränsar centrumändamålets utbredning vertikalt i byggnaden till bottenvåning och källare. Syftet är att säkerställa aktiva bottenvåningar med verksamheter som är tillgängliga och synliga från gatan, samt att övriga våningsplan används för bostadsändamål. Utrymmen för centrumändamål i byggnadens bottenvåning ska uppgå till minst 85 kvadratmeter. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att en tillräcklig lokalyta för centrumändamål tillkommer samtidigt som den lämnar en flexibilitet kring om en eller flera lokaler tillskapas. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 30 (47) Höjd på byggnadsverk h1 – Högsta nockhöjd på byggnad är 65.5 meter över angivet nollplan Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tillkommande bebyggelse förhåller sig till höjdskalan på omgivande bebyggelse. Den tillåtna nockhöjden mot gatan är högre, vilket motiveras av anpassning till det mer urbana gaturummet. h2 – Högsta nockhöjd på byggnad är 62.1 meter över angivet nollplan Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tillkommande bebyggelse förhåller sig till höjdskalan på omgivande bebyggelse. Den lägre nockhöjden mot parkmarken är motiverad av behovet av en varsam övergång mot parken. h3 – Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag är 45 meter över angivet nollplan. Bestämmelsen anger högsta tillåtna bjälklagshöjd för planterbart bjälklag och säkerställer byggrätt för garage under gård. Markens anordnande och vegetation n1 – Förgårdsmark ska ansluta i nivå till GATA Bestämmelsen säkerställer att förgårdsmarken ansluter till gatan i nivå, för att skapa tillgänglighet och en sammanhängande gatumiljö utan påtagliga höjdskillnader. n2 – Kvartersmarken ska släntas eller terrasseras för möte med omgivande parkmark. Stödmurar får vara högst en meter höga. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att gårdens möte med angränsande parkmark utformas på ett naturligt sätt, utan höga stödmurar. Begränsningen av stödmurarnas höjd till en meter motverkar upplevelsen av barriärer mellan kvartersmark och parkmark. n3 – Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Regleringen säkerställer att det befintliga trädet i planområdets södra del bevaras. Trädet har rumsbildande egenskaper och kan visuellt bidra till att knyta ihop kvartersmarken med omkringliggande parkmark. Skydd mot störningar m1 – Riktvärde för trafikbuller får överskridas för lägenheter på byggnadens norra gavel och nordvästra fasad mellan nivå 53 och 59 meter över nollplanet. Detta ska kompenseras med ett tätt räcke med en höjd om minst 1.1 meter över färdigt balkonggolv. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 31 (47) Bestämmelsen möjliggör ett överskridande av riktvärdet för trafikbuller för berörda lägenheter och anger den kompenserande åtgärd som krävs för att boendemiljön ändå ska uppfylla gällande riktlinjer. Det täta räcket fungerar som en lokal bullerskärm vid berörda balkonger och säkerställer godtagbara bullernivåer för aktuella bostäder. Takvinkel o2 – Minsta takvinkel är 5 grader Bestämmelsen säkerställer minsta lutning på 5 grader. Syftet med regleringen är att säkerställa att byggnadens takutformning anpassas till den omgivande bebyggelsens karaktär. Utformning f1 – Tekniska installationer ska rymmas inom byggnadsvolymen. Undantaget hisstoppar som tillåts utanför takvolym och ska placeras indragna minst två meter från takfot. Takvinkel på hisstopp tillåts underskrida minsta tillåtna takvinkel. Takkupor får inte uppföras. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att byggnadens takvolym inte utformas med utskjutande tekniska installationer eller volymskapande utrymmen. Undantag medges för hisstoppar, som på grund av sin funktion kan behöva placeras ovanför takvolymen. Kravet på indragen placering och fri takvinkel för hisstoppar minimerar deras inverkan på takfotslinjen och siktlinjerna längs med gatan. f2 – Balkong mot GATA tillåts kraga ut 0.6 meter från fasadliv. Vertikal balkongrad ska finnas över huvudentréer. Bestämmelsen syftar till att balkonger mot gatan inte blir framträdande i gatubilden och underordnar sig fasadens uttryck. Balkong över entréer ger bebyggelsen ett specifikt arkitektoniskt uttryck med tydliga trapphusindelningar och skapar samtidigt ett naturligt väderskydd för entrén. f3 - Högst 50 % av gård får hårdgöras. Bestämmelsen syftar till att gården ges en grön karaktär. Andelen hårdgjord yta begränsas för att grönska ska dominera gårdsytan, samtidigt som utrymme möjliggörs för uteplatser, entréer och gångstråk. f4- Huvudentré för lokal ska orienteras mot GATA. Bestämmelsen säkerställer att tillkommande lokal eller lokaler annonseras mot allmän gata. Balkong mot GATA och på gavel får inte glasas in. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tillkommande bebyggelse Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 32 (47) anpassas till omgivningens karaktär. Utkragande och inglasade balkonger mot gata och på gavel förekommer endast på ett fåtal byggnader i Hagsätra, och en sådan utformning skulle avvika från den befintliga bebyggelsemiljöns karaktär. Byggnad ska utformas så att antalet våningar visuellt utifrån mot Göksholmsbacken uppfattas vara maximalt fem stycken. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tillkommande bebyggelse anpassas till förutsättningarna på platsen samtidigt som en översta vindsvåning kan uppföras. Genom regleringen säkerställs samtidigt att tillräcklig våningshöjd för tillskapas för respektive våningsplan. Om byggnad uppförs med en nockhöjd upp till 62 meter över angivet nollplan får takvinkel uppgå till maximalt 35 grader. Bestämmelsen syftar till att möjliggöra en flexibel reglering för tillkommande bebyggelse och möjliggöra att en lägre byggnad med exempelvis sadeltak kan uppföras. I det fall maximalt tillåtna byggrätt utnyttjas behöver takutformning styras för att säkerställa anpassning till omgivningen. Vid en lägre nockhöjd kan taklutningen tillåtas vara brantare. Byggnad ska utföras i puts eller i material med gestaltningsmässigt likvärdiga egenskaper i en varm dämpad kulör som följer Stockholmspaletten. Fasad ska utföras utan synliga elementskarvar. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tillkommande bebyggelse anpassas till den omgivande putsade bebyggelsemiljön vad gäller material och kulör. Formuleringen möjliggör även framtida fasadmaterial som har liknande egenskaper vad gäller till exempel struktur och färgåtergivning som puts. Kravet på fasad utan synliga elementskarvar säkerställer ett enhetligt fasaduttryck och bidrar till den arkitektoniska kvaliteten. Huvudentréer ska placeras mot GATA och utformas med minst 35 procent uppglasning. Entréomfattningar ska i huvudsak utformas i trä. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tillkommande bebyggelse bidrar till ett aktivt gaturum och utförs med hög arkitektonisk kvalitet. Hög andel uppglasning av entréerna skapar visuell kontakt mellan byggnaden och gaturummet. Entréomfattningar i trä bidrar till ett omsorgsfullt detaljutförande och en god helhetsverkan. Utrymme för centrumändamål ska utformas med minst 50 procent uppglasning mot GATA. Bestämmelsen syftar till att tillkommande bebyggelse utformas med en aktiverad bottenvåning. Med uppglasning menas en utformning som gör att invändig verksamhet syns utifrån. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 33 (47) Byggnad ska trappas ned med marknivå mot GATA genom minst en trappning i höjdled avseende volym och fasaduttryck. Trappning i höjdled ska vara minst 1 meter. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att byggnaden utförs med en volymuppbyggnad som anpassas till platsens topografi. Den nya bebyggelsen ska följa landskapet och brytas i bjälklaget så att höjdförskjutningar i både sockel och taknock följer markens nivåskillnader. På så sätt samspelar den nya bebyggelsen med terrängen och bidrar till en läsbarhet av landskapets form. Kravet på minst en trappning längs gatufasaden skapar variation i fasaduttrycket längs gatan. Bestämmelse om trappning illustrerad. Fasadlängd innebär fasadens hela sträckning mot gatan. Trappning ska ske både vad gäller höjd och bjälklag för bebyggelsen. Utförande b1 – Bjälklag ska utföras planterbart Bestämmelsen säkerställer att garagets bjälklag utförs med planterbar konstruktion, vilket möjliggör grönska på gård och bidrar till planområdets gröna kvaliteter. Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivån 32 dBA (fast) vid tågpassage Bestämmelsen säkerställer att en god boendemiljö skapas i tillkommande bebyggelse. Villkor för startbesked Startbesked får inte ges för ändrad användning förrän markföroreningar har avhjälpts och/eller skyddsåtgärder har vidtagits på tomten. Startbesked får ges för att avhjälpa dessa markföroreningar och/eller vidta skyddsåtgärder. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att marken blir lämplig för föreslagen användning. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 34 (47) Konsekvenser och avvägningar Ljusförhållanden och lokalklimat Planförslaget medför ingen ökad skuggning för omgivande bebyggelse. Den föreslagna bebyggelsen skuggar i liten utsträckning Hagdalens parkrum under eftermiddagarna. Iordningställd grillplats och vattenlek i parken bedöms inte påverkas av skuggning av planförslaget under den årstid dessa används. Skuggstudier över tillkommande bebyggelse. Bild: Belatchew. Stads- och landskapsbild Planförslaget innebär en förändring av stadsbilden längs gatan då befintlig verksamhetsbyggnad ersätts med ett flerbostadshus i högre skala. Genom att trappa bebyggelsen med Göksholmsbackens lutning bedöms topografin fortsatt vara läsbar även efter planens genomförande. Föreslagen bebyggelse ges en högre våningskala än intilliggande befintlig bebyggelse inom Låsfjädern 1. Med hänsyn till gatans lutning och den befintliga bebyggelsens placering i landskapet bedöms planförslaget inte medföra någon betydande skalförskjutning på platsen. Mot parken ges bebyggelsen en lägre skala än mot gatan och håller sig under trädtopparna vilket innebär att parkstråkets avskärmande grönska fortsatt kommer att vara läsbar och tillkommande bebyggelse döljas bakom grönska under sommarhalvåret. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 35 (47) Tillkommande bebyggelse sedd från Hagdalen. Illustration: Belatchew. Bebyggelsen anknyter genom sin form till de högre skivhusen i området, medan skalan anpassas till de närliggande lamellhusen och parken. Sammantaget bedöms bebyggelsen utgöra ett välanpassat tillägg. Befintlig bebyggelse Befintlig verksamhetsbyggnad har genomgått stora förändringar sedan uppförandet och bedöms idag ha ett begränsat kulturhistoriskt värde som byggnad. Det bedöms inte möjligt att omvandla befintlig byggnad till bostäder med anledning av byggnadens skick och den föreslås därför rivas till förmån för föreslagen bebyggelse. Ytterligare ett motiv till att medge rivning är att en omdaning av platsen skapar förutsättningar för ett effektivt markutnyttjande i ett kollektivtrafiknära läge. Kulturhistoriskt värdefull miljö På platsen är det rumsliga sammanhanget det som framförallt bidrar till det kulturhistoriska värdet. Planområdet ligger intill parken Hagdalen som har en historisk kontinuitet från områdets planering och binder samman stadsdelarna Hagsätra och Rågsved i en grön, bilfri struktur. Planförslagets placering i utkanten av dalstråkets landskapsrum gör att upplevelsen av parken kan förtydligas då bebyggelsen blir en inramning till parkstråket. De långa siktlinjerna genom parken kommer även i fortsättningen att ha naturen som fond. Vid ett genomförande av planförslaget bedöms modernismens stadsplaneringsidé med en sammanhållen planstruktur, arkitektur och behandling av landskapet fortfarande att vara läsbar. Föreslagen byggnad ansluter till de närliggande bostadslamellerna inom Låsfjädern, som följer landskapets nordvästliga-sydostliga Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 36 (47) orientering. Det kulturhistoriska värdet bedöms inte påverkas av tillkommande bebyggelse i någon avgörande grad. Gator och trafik Planförslaget bedöms innebära en marginell ökning av trafik längs Göksholmsbacken. Planförslaget innebär att angöring behöver ordnas längs Göksholmsbackens norra sida, invid tillkommande bebyggelse. Gatans utformning medger inte dubbelsidig parkering vilket innebär att cirka 14 befintliga parkeringsplatser på den södra sidan påverkas av förslaget och behöver tas bort. Cirka tio parkeringsplatser kan anordnas på gatumark i anslutning till den nya bebyggelsen. Sammantaget innebär förslaget således en minskning av antalet parkeringsplatser på gatumark, vilket ligger i linje med stadens inriktning att effektivisera användningen av gaturummet och prioritera andra funktioner än parkering. Naturmiljö Mark och vegetation Planförslaget innebär i stort att redan ianspråktagen mark bebyggs och påverkan på naturvärden bedöms därmed som marginella. Inom planområdet finns endast ett träd, en lönn. Detta träd bedöms inte som värdefullt ur ett ekologiskt perspektiv men på grund av sina rumsbildande egenskaper skyddas trädet från fällning. I anslutning till planområdet finns en slänt av naturmarkskaraktär med träd som är en del av parken Hagdalen. Sju av träden som står nära planområdet bedöms uppnå klass 3, värdefulla träd ur ett naturvärdesperspektiv. Ett av de värdefulla träden, en lönn, samt sju träd med lågt naturvärde som står i anslutning till planområdet, kan riskera att påverkas vid ett genomförande av planen. Träden står alldeles intill fastighetsgräns samt befintligt staket som kommer att rivas i samband med genomförandet. Generellt gäller att inga träd på allmän platsmark får påverkas om inte staden och byggaktören kommit överens om detta. Exakt vilka träd som kommer att få tas bort utreds efter samråd, innan granskning av detaljplanen. En viss gallring av träden inom allmän platsmark kommer att ske då det bedöms gynnsamt för kvarvarande träd och naturvärdena på platsen. Skyddade arter Planförslaget riskerar att beröra en lönn med värdeklass 3 inom stadens mark vid genomförande. Inom planområdet finns inga skyddade områden, naturvärdesobjekt eller värdefulla träd. Allén Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 37 (47) längs med Göksholmsbacken, norr om planområdet, påverkas inte av planförslaget. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte äventyra ytvattenförekomstens Mälaren- Fiskarfjärdens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Dagvatten från planområdet renas och fördröjs inom fastigheten innan avledning till recipient via dagvattenledningsnätet. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i Strömmen. Föreslagna dagvattenlösningar medför att föroreningsbelastningen från planområdet till recipient minskar för samtliga beräknade ämnen. Genom minskade flöden kan belastningen på ledningsnätet minska vilket i sin tur minskar risken för att orenat vatten bräddas till recipient vid större regn och skyfall. Miljökvalitetsnormer för luft Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna till att uppnå miljökvalitetsnormerna för luft. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planförslaget bedöms kunna bidra till att utveckla Göksholmsbacken till ett mer attraktivt och levande gaturum med entréer mot gata, omsorgsfullt utformad förgårdsmark och lokal eller flera lokaler för centrumändamål. Bebyggelsen placeras så att en gård vetter mot Hagdalens parkrum, vilket skapar en buffertzon mellan den tillkommande bebyggelsen och parkens allmänna ytor. Placeringen bidrar samtidigt till att befintliga parkentréer utanför planområdet även fortsättningsvis upplevs som publika. Barnperspektivet Tillkommande bebyggelse bedöms bidra positivt till upplevelsen av trygghet och attraktivitet i gaturummet, vilket även är positivt ur ett barnperspektiv. Gården skapar genom sin utformning plats för lek och möjliggör för tillgång till bostadsnära rekreation för de boende. Rekreation och friluftsliv I Hagdalen finns förutom lekutrustning och grillplats även en mindre grusad fotbollsplan. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna till att använda planen. Bebyggelsen är högre och skuggar delvis intilliggande Hagdalen samtidigt har bebyggelsen Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 38 (47) placeras på ett större avstånd från parken än den befintliga verksamhetsbyggnaden. Detta bedöms positivt då parken och dess innehåll i större utsträckning fredas. Genom att stärka gatan och genom breddningen av trottoaren bedöms förutsättningarna för gående stärkas. Bebyggelsen påverkar inte möjligheterna att ta sig till grönområden så som Hagsätraskogens naturreservat eller Hagsätra IP där en ny is- och idrottshall är under uppförande. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Tak och andra hårdgjorda ytor föreslås avvattnas till dagvattenlösningar inom förgårdsmark och gård. I huvudsak föreslås regnväxtbäddar längs fasaderna och infiltration i grönytor. Planförslaget innebär att andelen grönyta ökar inom planområdet. Detta innebär att avrinningskoefficienten och den totala avrinningen dagvatten minskar i och med planens genomförande. Regnbäddarna dimensioneras för att hantera 90 % av årsavrinningen och uppfyller stadens åtgärdsnivå. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet. Illustration: Belatchew och Tyréns. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 39 (47) Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Enligt beräkningar är den högsta ekvivalenta ljudnivån vid fasad för tillkommande bebyggelse 61 dBA vid en del av fasaden som vetter mot tunnelbanan. Maximal ljudnivå från spår- och vägtrafik, nattetid beräknas som mest till 77 dBA. Dygnsekvivalenta ljudnivåer prognosår 2045 från väg- och spårtrafik inom planområdet. Illustration: Acoustic Consulting and Design. Dygnsekvivalenta ljudnivåer inom planområdet för prognosår 2045. Illustration: Acoustic Consulting and Design. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 40 (47) Maximal ljudnivå från vägtrafik nattetid för prognosår 2045. Illustration: Acoustic Consulting and Design. I lägen där bullernivåerna överskrider 60 dBA har anpassning av planlösningar gjort så att lägenheterna blir maximalt 35 kvadratmeter eller genomgående. För två lägenheter på våning fyra och fem är en annan planlösning inte möjlig och trafikbullerförordningens riktvärden uppnås genom att förse balkongerna med ett 1,1 meter högt räcke på utsidan av balkongen. För övriga fasader innehålls trafikbullerförordningens riktvärden utan begränsningar i planlösning. Förslag på normalplan. Illustration: Belatchew. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 41 (47) Balkonger på byggnadens norra gavel och nordvästra fasad där täta räcken krävs markerade med gul färg. Berörda lägenheter markerade med röd markering. Täta räcken kan utföras med exempelvis glasskiva och krävs för att uppnå bullerförordningens riktvärden för lägenheterna. Illustration: Belatchew med bearbetning av stadsbyggnadskontoret. Stomljud Risk för stomljud bedöms förekomma. Grundläggning behöver ske så att maximal stomljudsnivå i boningsrum inte överskrider 32 dB(A) FAST vilket regleras i plankartan. Olycksrisk Risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabel utan riskreducerande åtgärder. Detta med hänsyn till att planområdet är lokaliserat över 150 meter från Huddingevägen och närmaste drivmedelsstation, samt då utredningen påvisat att planområdet inte påverkas av risk för urspårning av tunnelbanan. Erosion, ras och skred Risk för erosion, ras eller skred bedöms inte föreligga. Bebyggelsen föreslås grundläggas med plintar eller platta på antingen packad sprängbotten eller packad fyllning på berg. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 42 (47) Förorenad mark Fastigheten hyser idag en bilverkstad och har nyttjats för industriell verksamhet sedan sent 1960-tal. I närområdet har det funnits grafisk verksamhet och kemtvättar som kan ha bidragit till föroreningssituationen. Förekomsten av föroreningar inom fastighetens öppna ytor har utretts i en markmiljöundersökning. Analysresultaten visar på låga föroreningshalter avseende bly, krom, koppar och nickel som påträffades i halter över mindre än ringa risk. Kobolt, tyngre alifater, PAH-M och PAH-H påträffades i halter över känslig markanvändning (KM). Föroreningarna har vid alla provpunkter utom två avgränsats i höjdled. I grundvattnet har förhöjda halter av PFAS påvisats, vilka överskrider Stockholms stads riktlinjer för till dagvattennät eller recipient. Halterna gör att rening av länshållningsvatten krävs innan utsläpp till spillvattennätet kan ske. Klorerade lösningsmedel har inte påvisats. Bergprovtagning visar på varierande svavelhalter, och analys bekräftar syraproducerande egenskaper i delar av planområdet. För att säkerställa markens lämplighet för bostadsändamål behöver efterbehandling ske i samband med genomförandet av planen. De ytliga föroreningarna ska avgränsas och bortschaktas vid markplanering. Efter att tekniska schakt genomförts ska kontrollprov genomföras i syftet att säkerställa att det inte finns kvarvarande föroreningar som riskerar att påverka människors hälsa. Om föroreningar påvisas vid kontroll ska dessa omhändertas. Föroreningar som påvisats på 1,8- 2 meters djup kan kvarlämnas, då halterna inte indikerar en föroreningsspridning eller ånginträngning. Schaktmassor ska klassificeras inför val av mottagningsanläggning. Vid länshållning ska rening av länshållningsvattnet genomföras i enlighet med Stockholms stads riktlinjer, och ytterligare reningssteg för PFAS kan komma att krävas. Om bergschakt planeras i delar med förhöjda svavelhalter ska ny provtagning och laktest utföras, och en hanteringsplan för syraproducerande bergmassor ska upprättas vid behov. Eftersom halter som överskrider KM påvisats och markanvändningen ändras till bostadsmark föreligger informationsplikt enligt 10 kap. 11 § miljöbalken. Den som äger eller brukar en fastighet ska genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). I plankartan regleras att markförorening ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder vidtagits innan startbesked för bostäder får ges. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 43 (47) Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen och på nedan överväganden. Natur- och kulturvärden Planområdet innehåller inga ekologiska värden av betydelse och planförslaget bedöms inte påverka några kulturhistoriska värden negativt. Miljökvalitetsnormer Planförslaget förbättrar förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Stadsbild Planförslaget innebär att en ny byggnad i form av ett lamellhus tillkommer på platsen. Bebyggelsen har en något högre skala än befintlig bebyggelse men bedöms inte påverka upplevelsen av stadsrummet i någon betydande mån. Tillkommande bebyggelse förhåller sig till Hagsätras övergripande stadsplanemönster, utformas med indrag och uppbrutet tak för att minska upplevelsen av volymen samt placeras indragen från gatan, vilket möjliggör en karaktärsskapande förgårdsmark. Sammantaget bedöms bebyggelsen utgöra ett välavvägt förslag på platsen. Markföroreningar Påträffade markföroreningar inom planområdet bedöms kunna hanteras inom ramen för genomförandet av planen. Risker Identifierade riskkällor bedöms inte påverka planområdet i sådan grad att riskreducerande åtgärder behöver regleras i planen. Buller Riktvärden för trafikbuller kan innehållas för samtliga tillkommande bostäder. För två av de cirka 90 tillkommande lägenheterna uppnås riktvärdena genom tekniska lösningar i form av uppglasade balkongräcken reglerade i planen. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 44 (47) Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Samråd september 2026 – november 2026 Granskning september 2027 – oktober 2027 Antagande februari 2028 Laga kraft, tidigast mars 2028 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Markanvisning Exploateringsnämnden markanvisade den 14 december 2023 mark för bostadsändamål inom fastigheten Blixtlåset 1 till den dåvarande tomträttshavaren Coeli Blixtlåset 1 AB. Exploateringsnämnden beslutade den 21 augusti 2025 att godkänna byte av solidariskt ansvarig part i det markanvisningsavtal som Coeli Blixtlåset 1 AB har ingått med staden. Byte av solidariskt ansvarig part skedde från Coeli Blixtlåset II AB till Storsala AB vilka via tilläggsavtal därmed övertog samtliga förpliktelser i markanvisningsavtalet. Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid granskning av bygglov. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ. Exploateringskontoret ansvarar för granskning av systemhandling och kostnaderna för egen personal i samband med detta. Byggaktör ansvarar som exploatör för projektering och uppförande av den nya bebyggelsen samt nödvändiga återställande- och anslutningsarbeten i allmän plats intill kvartersmarken, såsom en breddning av befintlig trottoar längs fastigheten. Byggaktör utför och bekostar erforderlig hantering av eventuella markföroreningar inom fastigheten i den omfattning som krävs för att marken ska kunna användas i enlighet med den blivande detaljplanen. Detaljplanens steg Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 45 (47) Huvudmannaskap Stockholms stad är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Avtal Överenskommelse om exploatering ska träffas mellan Stockholms stad och Storsala Blixtlåset AB. I avtalet kommer det att framgå att byggaktören förbinder sig till inlämnade projektmål samt iordningsställande av allmän platsmark samt kostnadsfördelning för nödvändig fastighetsbildning. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som allmän plats ska ingå i av Stockholms kommun ägd fastighet. Del av Blixtlåset 1 ändras från kvartersmark (småindustri) till allmänplats (GATA). Fastighetsreglering krävs för att överföra delen som är utlagd som allmän plats från Blixtlåset 1 till kommunens fastighet Älvsjö 1:1. Markområde som ändrar användning från kvartersmark för småindustri till gata i och med planens genomförande markerat med blått. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 46 (47) Rättigheter Planområdet berörs inte av några befintliga rättigheter. Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintlig detaljplan PL5018A helt upphör att gälla inom planområdet. Markförvärv Mark som enligt detaljplanen ska utgöra allmän plats kan kommunen lösa in med stöd av 6 kap. 13 § plan- och bygglagen. Kommunen har också en inlösenskyldighet enligt 14 kap. 14 §. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Fastighetsbildning Kostnadsansvaret för fastighetsbildning ligger hos fastighetsägaren av Blixtlåset 1. Fastighetsägaren och tomträttsinnehavaren kan komma överens om betalningsansvar sinsemellan. Tillkommande driftkostnader Stockholm stad ansvarar för utbyggnad och drift av allmän platsmark. Kostnaderna för drift och underhåll av allmän plats bekostas av kommunen. Kostnader för drift av dagvattenanläggningar inom kvartersmark bekostas av tomträttshavaren. Planen bedöms inte medföra några ökade driftskostnader för kommunen. Tekniska frågor Allmän plats Byggaktör genomför utbyggnad av breddad trottoar och övriga anslutning- och återställandearbeten av allmän platsmark invid kvartersmarken innan denna överlämnas till Staden. Stockholm stad ansvarar för utbyggnad och drift av mark utlagd som allmän plats. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-12412 Sida 47 (47) Vatten och avlopp Fastigheten ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Staden ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande tomträttsfastigheter. Dagvatten Utbyggnaden av planförslaget ska följa Stockholm Vatten och Avfall AB:s riktlinjer för dagvattenhantering. Dimensionering och tekniska lösningar ska väljas för att uppfylla stadens åtgärdsnivå för dagvatten. El-, tele- och fibernät Vid genomförande av gatans ombyggnad kommer el- och teleledningar eventuellt att påverkas. Fjärrvärme Utbyggnaden av planförslaget kan medföra behov av anslutning till fjärrvärme för vilket Stockholm Exergi ansvarar. Byggaktören ansvarar för nödvändig kontakt med Stockholm Exergi om ev. ledningsutbyggnad och anslutning till bostadshuset. SLUT Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 --- [Plankarta samråd.pdf] C GATA b1 B n2 h3 n1 h1 h2 f2 m1 f1 n3 f3 f4 Markens anordnande och vegetation n1 Förgårdsmark ska ansluta i nivå till GATA. n2 Kvartersmarken ska släntas eller terrasseras för möte med omgivande parkmark. Stödmurar får vara högst en meter höga. n3 Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Skydd mot störningar m1 Riktvärde för trafikbuller får överskridas för lägenheter på byggnadens norra gavel och nordvästra fasad mellan nivå +53 och +59. Detta ska kompenseras med ett tätt räcke med en höjd av minst 1.1 meter över färdigt balkonggolv. Takvinkel Minsta takvinkel är 5 grader. Utformning f1 Tekniska installationer ska rymmas inom byggnads- volymen. Undantaget hisstoppar som tillåts utanför takvolym och ska placeras indragna minst två meter från takfot. Takvinkel på hisstopp tillåts underskrida minsta tillåtna takvinkel. Takkupor får inte uppföras. f2 Balkong mot GATA tillåts kraga ut 0.6 meter från fasadliv. Vertikal balkongrad ska finnas över huvudentréer. f3 Högst 50 procent av gård får hårdgöras. f4 Huvudentré för lokal ska orienteras mot GATA. Balkong mot GATA och på gavel får inte glasas in. Byggnad ska utformas så att antalet våningar visuellt utifrån mot Göksholmsbacken uppfattas vara maximalt fem stycken. Om byggnad uppförs med en nockhöjd upp till 62 meter över angivet nollplan får takvinkel uppgå till maximalt 35 grader. Byggnad ska utföras i puts eller i material med gestaltningsmässigt likvärdiga egenskaper i en varm dämpad kulör som följer Stockholmspaletten. Fasad ska utföras utan synliga elementskarvar. Huvudentreer ska placeras mot GATA och utformas med minst 35 procent uppglasning. Entréeomfattningar ska i huvudsak utformas i trä. Utrymme för centrumändamål ska utformas med minst 50 procent uppglasning mot GATA. Byggnad ska trappas ned med marknivå mot GATA genom minst en trappning i höjdled avseende volym och fasaduttryck. Trappning i höjdled ska vara minst 1 meter. Utförande b1 Bjälklag ska utföras planterbart. Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivå 32 dBA (fast) vid tågpassage. Villkor för startbesked Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning förrän markföroreningar har avhjälpts och/eller skyddsåtgärder har vidtagits på tomten. Startbesked får ges för att avhjälpa dessa markföroreningar och/eller vidta skyddsåtgärder. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. det att planen får laga kraft. Markens anordnande och vegetation n1 Förgårdsmark ska ansluta i nivå till GATA. n2 Kvartersmarken ska släntas eller terrasseras för möte med omgivande parkmark. Stödmurar får vara högst en meter höga. n3 Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Skydd mot störningar m1 Riktvärde för trafikbuller får överskridas för lägenheter på byggnadens norra gavel och nordvästra fasad mellan nivå +53 och +59. Detta ska kompenseras med ett tätt räcke med en höjd av minst 1.1 meter över färdigt balkonggolv. Takvinkel Minsta takvinkel är 5 grader. Utformning f1 Tekniska installationer ska rymmas inom byggnads- volymen. Undantaget hisstoppar som tillåts utanför takvolym och ska placeras indragna minst två meter från takfot. Takvinkel på hisstopp tillåts underskrida minsta tillåtna takvinkel. Takkupor får inte uppföras. f2 Balkong mot GATA tillåts kraga ut 0.6 meter från fasadliv. Vertikal balkongrad ska finnas över huvudentréer. f3 Högst 50 procent av gård får hårdgöras. f4 Huvudentré för lokal ska orienteras mot GATA. Balkong mot GATA och på gavel får inte glasas in. Byggnad ska utformas så att antalet våningar visuellt utifrån mot Göksholmsbacken uppfattas vara maximalt fem stycken. Om byggnad uppförs med en nockhöjd upp till 62 meter över angivet nollplan får takvinkel uppgå till maximalt 35 grader. Byggnad ska utföras i puts eller i material med gestaltningsmässigt likvärdiga egenskaper i en varm dämpad kulör som följer Stockholmspaletten. Fasad ska utföras utan synliga elementskarvar. Huvudentreer ska placeras mot GATA och utformas med minst 35 procent uppglasning. Entréeomfattningar ska i huvudsak utformas i trä. Utrymme för centrumändamål ska utformas med minst 50 procent uppglasning mot GATA. Byggnad ska trappas ned med marknivå mot GATA genom minst en trappning i höjdled avseende volym och fasaduttryck. Trappning i höjdled ska vara minst 1 meter. Utförande b1 Bjälklag ska utföras planterbart. Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivå 32 dBA (fast) vid tågpassage. Villkor för startbesked Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning förrän markföroreningar har avhjälpts och/eller skyddsåtgärder har vidtagits på tomten. Startbesked får ges för att avhjälpa dessa markföroreningar och/eller vidta skyddsåtgärder. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. det att planen får laga kraft. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats GataGATA Kvartersmark BostäderB CentrumC EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges inte. Endast andra anläggningar än byggnader ovan mark. Byggnadsverk tillåts under mark. Byggnaders användning Endast byggnadens bottenvåning och källare får användas för centrumändamål. Utrymme för centrumändamål i byggnadens bottenvåning ska uppgå till minst 85 m². Höjd på byggnadsverk h1 Högsta nockhöjd på byggnad är 65.5 meter över angivet nollplan. h2 Högsta nockhöjd på byggnad är 62.1 meter över angivet nollplan. h3 Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag är 45 meter över angivet nollplan. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats GataGATA Kvartersmark BostäderB CentrumC EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges inte. Endast andra anläggningar än byggnader ovan mark. Byggnadsverk tillåts under mark. Byggnaders användning Endast byggnadens bottenvåning och källare får användas för centrumändamål. Utrymme för centrumändamål i byggnadens bottenvåning ska uppgå till minst 85 m². Höjd på byggnadsverk h1 Högsta nockhöjd på byggnad är 65.5 meter över angivet nollplan. h2 Högsta nockhöjd på byggnad är 62.1 meter över angivet nollplan. h3 Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag är 45 meter över angivet nollplan. GRUNDKARTA Stadsdelsgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsområdesgräns) Fastighetsbeteckning Byggnad Väg/gångbanekant Staket Mur Träd Nivåkurvor Markhöjd Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Anna Kask och RH2000 i höjd. Aktualitetsdatum 2026-07-08 kartingenjör NORR Skala 1:500, utskriftsformat B2 0 25m Cad: Anna Kask UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. Planavdelningen Påbörjad av SBN SAMRÅDSHANDLING stadsplanerare Ida Thomasson 2026-09-15 S-Dp 2023-12412 Laga kraft Antagen av Godkänd av SBN planchef Anna Wallström Stockholms stadsbyggnadskontor i stadsdelen Hagsätra i Stockholm Blixtlåset 1 Detaljplan för fastigheten GATA Illustration för gata längs hela kvartersmarkens längd. Ej skalenlig. Godkänt dokument - Anna Wallström, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-15, Dnr 2023-12412 --- [Fördjupad kulturmiljöutredning och antikvarisk konsekvensanalys.pdf] Blixtlåset 1 Hagsätra, Stockholm Fördjupad kulturmiljöutredning och antikvarisk konsekvensanalys 2025-04-21 - Rev. 2026-05-06 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 PROJEKTINFORMATION Blixtlåset 1, Hagsätra. Fördjupad kulturmiljöutredning och antikvarisk konsekvensanalys. 2026-04-21 - Rev. 2026-05-06 Uppdragsgivare: Storsala AB, • Mikael Berg • Noah Skogward Nyréns kulturmiljö: • Nico van Gelderen, landskapsarkitekt med inriktning kulturmiljö (uppdragsansvarig) • Jeanna T olsén, byggnadsantikvarie I samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad, Klara Eklind och Ida Thomasson och Belatchew Fotografier där inget annat anges: Nyréns Arkitektkontor Foto omslag: ortofoto 1995 (vänster) och ortofoto 2022 (höger). Källa: Kartor och geodata, Stockholms stad. Textcitat från KMU 2017 Konsekvensbeskrivande text är markerad med röd bakgrund. Läsanvisning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 3Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys Innehåll 1. Inledning 4 • Bakgrund och syfte • Metod och upplägg • Avgränsning och underlag • Gällande lagrum • Kulturhistorisk klassificering 2. Kulturhistoriska förutsättningar - Hagsätras-Rågsveds stadsplanering 6 • Stadsplanering i Stockholm • Planeringen av Hagsätra • Analys av känslighet och tålighet 2017 3. Historik 10 • Sekvens av kartor/ortofoto • Bebyggelsens ålder 4. Nulägesbeskrivning 15 • Landskap, topografi • Yttre miljöns karaktär • Befintlig bebyggelse 5. Kulturhistoriskt värde 20 • Kulturhistoriska värdebärare 6. Känslighets- och tålighetsanalys 24 • Analysmetod • Analys av känslighet - tålighet (fördjupning) 7 . Beskrivning av planförslaget 26 • Gestaltningsidé • Föreslagen byggnad • Landskap 8. Konsekvensanalys - vystudie 29 • Vystudie (sårbarhet/förslagets påverkan) • Stadsbild, parkstruktur • T ypologi och skala 9. Sammanvägd bedömning och rekommendationer 34 • Sammenvägd bedömning • Rekommendationer Källor 36 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 4 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 1. Inledning Bakgrund och syfte Stockholm växer i snabb takt med stor bostads- brist som följd. Under perioden 2010 till 2030 har Stockholm som mål att det ska byggas 140 000 nya bostäder. Det utpekade fokusområdet Hagsätra-Rågsved har ett kollektivtrafiknära läge och en relativt gles bebyggelsestruktur. Inom stadsdelarna bedöms att minst 3000 bo- städer och därmed cirka 7500 nya invånare kan tillkomma. I mars 2017 tog Nyréns arkitektkontor fram en översiktlig kulturmilöjutredning för Hagsätra och Rågsved. Den var en av flera utredningar som staden lät ta fram inför framtagande av en strukturskiss. Detaljplanearbete för Blixtlåset 1 påbörjades juni 2024. Planen omfattar en fastighet och för- slaget utgår från en lamellstruktur som medför ca 85 nya bostäder och en kommersiell lokal. Syftet med den kulturhistoriska konsekvensana- lysen för Blixtlåset är att tydliggöra planförsla- gets påverkan på de kulturhistoriska värdena. I abetet, som har bedrivits i samverkan mellan byggnadsantikvarie och landskapsarkitekt, beskrivs förslagets påverkan och anpassning till såväl områdets övergripande stadsbild som park- miljöer. Arbetet har skett i diskussion och dialog med stadsbyggnadskontoret under det pågående arbetet med att ta fram planförslaget till samråd och har därför fungerat som stöd i den pågående gestaltningsprocessen. Metod och upplägg Den kulturhistoriska värderingen är en till- lämpning av RAÄ:s analysmetod ”Kulturhis- torisk värdering av bebyggelse” samt RAÄ:s ”Plattform kulturhistorisk värdering och urval”. Områdets kulturhistoriska värde identifieras med utgångspunkt från platsbesök, litteraturstudier och befintligt kunskapsunderlag. Arbetet med kulturmiljöanalysen har bedrivits av en bygg- nadsantikvarie och en landskapsarkitekt med inriktning på kulturmiljö för att ge en bred bild av kulturmiljön och dess historiska och rumsliga kvaliteter. Inventering genomfördes på plats. Avgränsning och underlag Planområdet ligger i närheten till Hagsätra centrum, i anslutning till områdets dalstråkspark Hagdalen och lokalgatan Gökholmsbacken. Underlag som använts är Nyréns kulturmiljö- utredning för Hagsätra och Rågsved (2017). Underlag till utredningen är även Stockholms stads Parkplan för Enskede - Årsta - Vantör. Del 2 (2016). Eftersom kulturmiljöutredningen från 2017 är av översiktlig karaktär, genomförs här en viss grad av fördjupad analys av det spe- cifika planområdet och dess närmaste omgiv- ningar. Den kommer tillsammans med tidigare framtaget underlag att utgöra utgångspunkt för konsekvensbedömning av planförslaget. Ortofoto med stadsdelarna Hagsätra och Rågsved markerade med röd streckad linje. Planområdet Blixtlåset 1 är markerad med gul linje. Underlag: Stockholms stad samt Google Maps Översiktskarta från startpromemoria för planläggning av Kv Blixtlåset 1. Illustration SBK 2024. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 BLÅ Fastighet med bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde GUL Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde STRECKAD Fastighet med bebyggelse som ännu ej klassificerats eller obebyggd fastighet. värde GRÖN Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt 5Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 1. Inledning Gällande lagrum Plan- och bygglagen Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 6 § så ska ”bebyggelse och byggnadsvek utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskaps- bilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av god helhetsverkan”. Dessutom ska ”ändringar och tillägg i bebyggelsen göras var- samt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas”. Varsamhetskravet i plan- och bygglagen, d.v.s. 8 kap. 17 §, gäller vid ändring och flyttning av alla byggnader, oavsett eventuellt utpekande eller skydd i detaljplan. Ingen detaljplan med skydds- eller varsam- hetsbestämmelser finns inom området. Det är byggnadsnämnden som vid bygglov- och planärenden avgör om bebyggelsen kan anses vara särskilt värdefull och därmed omfattas av förvanskningsförbudet, 18 kap. 13 §. Miljöbalken Rågsveds naturreservat bildades 2018 enligt 7 kap 4§ Miljöbalken i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara en värdefulla naturmiljö eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Kulturhistorisk klassificering Stockholms stadsmuseum har inventerat och klassificerat bebyggelsen i Hagsätra och Rågsved år 2004-2008. Inventeringen och klassificeringen omfattar bebyggelse uppförd före 1990. Klassificeringen används i det dagliga arbetet inom Stockholms stads olika förvaltningar; i samband med detaljplanering, bygglovsprövning och rivningsansökningar. De olika klasserna kan kopplas till plan- och bygglagens varsamhetsbestämmelser och förbud mot förvanskning vid ändring (PBL kap 8:13, 8:14 och 8:17). Byggnadsanläggningen på fastigheten Blixtlåset 1 är gulklassad i Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering vilket bedyder att den bedöms ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Stockholms stads karta med Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering. (Fastighetens avgränsning avviker på kartan från nuvarande gräns) Källa: Webmap. Stockholms stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 6 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 2. Kulturhistoriska förutsättningar Stadsplanering i Stockholm Strävan efter en sund och säker stad I takt med industrialiseringen på 1800-talet upp- stod en kraftig urbanisering i landets större stä- der. Eftersom inflyttningen till städerna inte var helt koordinerat med bostadsbyggandet uppstod gång på gång bostadsbrist. Trångboddheten var stor och de hygieniska förhållandena undermå- liga. Sjukdomar som kolera och tbc grasserade och barnadödligheten var stor. Ett av medlen för att uppnå hälsosamma bostä- der var byggnadsförordningarna och stadgarna som gradvis infördes under 1870-talet. I Stock- holm reglerades byggnadshöjder i förhållande till gatubredder och tomternas exploatering begränsades så att det alltid skulle finnas en in- nergård där tillräckligt med ljus och luft kom in, även till lägenheter i husens bottenvåningar. Inne i rutnätsstaden skapades parker på annars svårbebyggda ytor samt trädbevuxna esplanader. I parkerna och längs med esplanaderna skulle invånarna ges möjlighet att promenera i sund luft och solsken. Innergårdarna bidrog dock inte så mycket till den hälsosamma luften och grön- skan. Som en reaktion på detta uppstod tanken på storgårdskvarter som kom att förverkligas på 1920-talet, till exempel i Rödabergsområdet i Vasastan. På storgårdarna fanns mer utrymme för växtlig- het och barns lek. Fortfarande innebar dock kvartersstrukturen mörka bostäder i vissa lägen. På 1930-talet slog därför idéerna om hus i park igenom. Genom att bygga fristående lameller med genomgående lägenheter gavs likvärdig tillgång till ljus och luft. Hammarbyhöjden är ett exempel på en stadsdel där dessa idéer fullt ut genomfördes. De fristående lamellhusen är oregelbundet placerade så att de följer topogra- finns höjdkurvor och mellan husen finns sparad naturmark. Lamellhusstaden led dock brist på samlande funktioner och platser. Grannskapsenheter och satellitstäder Under andra världskriget utarbetades de första så kallade grannskapsenheterna i Stockholm med inspiration från sekelskiftets tankar om trädgårdsstäder i England, utvecklade under 1920-talet i USA. Planerna för trädgårdsstaden Radburn utanför New York från 1929 fick stor spridning i Europa och accepterades som en ny grundprincip för planeringen av nya bostadsom- råden. I England ingick grannskapstanken i de stora utbyggnadsplanerna för London som utar- betades i början av 1940-talet och resulterade i ”The Greater London Plan” 1944. Grannskaps- planeringen i England följdes noggrant från Sverige och manifesterades i Sven Markelius program för generalplan ”Det framtida Stock- holm” år 1946. Tankarna i detta program låg till grund för Stockholms generalplan från 1952 och i förlängningen för Stockholms tunnelbaneföror- ter i söder- och västerort. Tunnelbanan Grannskapsenheten var en del av en decentra- liserad stad med naturnära och sunda förorter med väl utvecklade förbindelser med stadens centrum. En förutsättning för dessa var beslutet om ett storskaligt tunnelbanenät i Stockholm som togs 1941. Trots att Stockholms befolkning endast uppgick till 600 000 personer och en tun- nelbanesatsning enligt samtida beräkningar inte lönade sig för en befolkning under en miljon, vågade man ta beslutet då prognoserna visade på en kraftigt ökad befolkningstillväxt och en utökning av bilismen. Den decentraliserade sta- den uppkom i krigens skugga och skulle också minska den ekonomiska och mänskliga förlusten vid eventuella framtida terrorbombningar. Hus i park Från och med slutet av 1940-talet växte nya för- orter upp i de lantliga omgivningarna väster och söder om staden till övervägande del utformade efter idéerna i Det framtida Stockholm. I mitten av varje stadsdel skulle det finnas ett centrum med nödvändig kommersiell och kollektiv ser- vice. Bostadshusen skulle vara av olika storlek och karaktär för att ge en variationsrik stadsbild och erbjuda moderna bostäder. Byggnaderna skulle uppföras som hus i park, med bevarad naturmark och med sjunkande exploateringstal från centrum och utåt. Alla bostäder skulle ligga på gångavstånd från tunnelbanan och genom trafikseparering skulle bilar kunna föras fram i området utan att störa gångtrafiken. En grann- skapsenhet skulle bestå av ett väl definierat om- råde om 10 000 – 15 000 invånare som genom sin storlek och struktur skulle skapa överblick, Stockholms generalplan 1952 (något beskuren). Dagens Hagsätra och Rågsved är markerade med svart streckad oval. På kartan syns funktionssepareringen i bostadsområden och industriområden med mellanliggande grönstråk, ofta innehållande trafikleder. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 7Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 2. Kulturhistoriska förutsättningar hemkänsla och samhörighet. I dessa grannskap skulle även demokratiskt sinnade människor fostras, i förlängningen människor som inte skulle låta sig förledas av någon krigshetsande demagog. Områdenas avgränsning utgjordes ofta av trafik- leder eller en krans av naturmark. Grannskaps- enheten planerades med hänsyn till terrängen, vegetationen och utsikten. Ofta sparades äldre gårdsmiljöer, vars byggnader kom att användas för olika kommunala verksamheter och tillhö- rande park- eller hagmark utnyttjas som allmänt tillgänglig rekreationsyta. Årsta är ett exempel på en tidig grannskapsenhet. Trafikseparering Den växande bilismen blev med tiden ett stort säkerhetsproblem, särskilt för barnen. Samtidigt sågs bilen som en oundviklig del av välfärds- samhället. Staden upplevdes på ett nytt sätt från bilen i hög fart och efter andra världskriget var även vyn från förarsätet en parameter vid planeringen av staden, till exempel vid använd- ningen av skulpturala effekter i stadslandskapet. Den ökade trafiken gjorde också att trafiksepa- reringen utvecklades. Barnen skulle kunna röra sig säkert mellan bostad, skola och centrum. Redan i tidiga tunnelbaneförorter som Kärrtorp och Bandhagen finns utvecklade gångstråk som aldrig eller sällan korsar någon gata. Landsbygd med torp Marken där stadsdelarna Hagsätra och Rågsved ligger, utgjorde sedan 1600-talet Älvsjö säteris utmarker. Den enda bebyggelsen bestod av spridda torp som idag endast lever kvar genom att de fått ge namn åt olika gator och områden i stadsdelarna. Endast Snösätra torp ansågs vara värt att bevara för framtiden. Snösätra brandhär- jades dock 1970 och revs sedermera. I stadsdelen Hagsätra fanns torpen Hagsätra och Ormkärr. Hagsätra nämns i början av 1600-talet. Det brukades fram till 1938 och låg ungefär där Glanshammarsgatan övergår i Hagsätravägen och nåddes från stora landsvägen från Stock- holm mot Huddinge. Vägsträckningen finns kvar vid naturmarken mot Älvsjöbadet. Torpet revs 1957 men några av uthusens stengrunder, bland annat en smedja, finns kvar i skogsområdet norr om vägen. Ovan: flygfoto över Hagsätra och Rågsved 1975. Källa: Vardag i Vantör Nedan: parktritning som visar gångstråk och den välutrustade dalstråksparken Hagdalen. Lägg märke till hur topografin tagits omhand. Källa: Trafikkontoret, SSA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 8 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys Planeringen av Hagsätra Rågsved går sömlöst över i Hagsätra. De flesta stadsplanerna för Hagsätra fastställdes något senare mellan 1957–1959, ännu något senare för området Ormkärr. Vid mitten av 1960-talet var Hagsätra fullt utbyggt. Hagsätras bebyggelse närmast centrum utfördes ännu mer storskaligt än i Rågsved. De många punkthusen komplet- teras här med åtta storskaliga skivhus. Samtidigt gjordes mer plats för bilar i form av parkerings- platser och garage, då parkeringsnormen under denna tid ökade, nästan från år till år. Bebyggel- sen har på grund av markförhållandena och eko- nomin förlagts längs med höjdryggarna vilket gör att få omslutande gårdsrum finns i området. Arkitekturen för både lamellhus i tre-fyra våningar och högre punkthus och skivhus är modernistisk med övervägande ljusa enkla puts- fasader med stora fönsteröppningar och generöst med balkonger. De kommunala bostadsbolagen stod bakom det mesta av bostadsbebyggelsen i Hagsätra men punkthusen mellan centrum och Hagsätraskolan uppfördes av mindre, privata byggherrar. På 2000-talet köpte Ikano upp det mesta av all- männyttans bostäder närmast centrum. Bolaget har renoverat sitt bestånd och har även byggt flera nya punkthus i området. De kompletterande punkthusen är väl anpassade till områdets karak- tär medan fasadrenoveringarna endast delvis har utförts i samklang med den stilrena modernistis- ka arkitekturen, bland annat har balkongfronter fått en närmast postmodern detaljering och vid fönsterbyten har ljusinsläppen minskats. Bebyggelsen Den största delen av bebyggelsen i Hagsätra har tillkommit under andra halvan av 1950-talet och första halvan av 1960-talet. Den har en utpräglat modernistisk stil med tydliga volymer och flacka tak. Fasaderna är osmyckade, till övervägande del putsade med genomfärgad puts, men även tegel och till viss del skivmaterial förekommer. Alla bostadshus har balkonger med täta balkong- fronter, oftast i plåt. Entréerna till bostadshusen var ursprungligen glasade ekpartier men har i många fall bytts ut mot aluminiumpartier. Andra tidstypiska material har ibland gått förlorade vid ovarsamma renoveringar, till exempel till- läggsisoleringar, byten av balkongfronter och fönsterbyten. I det stora hela består dock den modernistiska karaktären. mot omkringliggande höghus. Ute i bostadsom- rådena finns dessutom enstaka centrumfunktio- ner. Stadsdelarnas skolor är till övervägande del upp- förda i tegel i ett paviljongsystem med generösa skolgårdar, ofta med direkt tillgång till sparad naturmark. Förskolorna har en enklare karaktär. Det är envåniga byggnader med träfasader. De är ofta uppförda efter stadens typritningar från olika tider. I flera fall har tillfälliga förskolor placerats i gröna stråk eller parker. Senare tillkomna bostadsenklaver har en utform- ning som speglar sin egen tid. De har ofta en av- vikande skala som ligger mellan de ursprungliga lamellhusens och punkthusens. Enstaka tillägg i befintlig bebyggelse har mestadels givits en mer anpassad karaktär. Bebyggelsen består av ett begränsat antal typer med sinsemellan olika karaktär. De olika karak- tärerna förekommer alltid i grupp. Bebyggelsen är uppförd efter principen ”hus i park” med grönytor eller sparad naturmark åtminstone på någon sida av husen. Punkthus står alltid på höjder, alltid i grupp, alla placerade i samma väderstreck, vilket ger en skulptural effekt högt över trädtopparna. Skivhusen är placerade på liknande sätt men placeringen är mer anpassad till höjdkurvorna. Längre från centrum finns 3-4 våningars lamell- hus. Lamellhusen ligger i trädtoppsnivå och pla- ceringen följer topografin. Där topografin tillåter formar bebyggelsen gårdsrum. Hagsätra och Rågsveds centrum har byggnader i en låg skala som skapar intima torg och tydligt kontrasterar Generalplanen för Rågsved, Hagsätra och Älvsjö centrum från 1957 . Källa: Stadsbyggnads- expeditionen Centrumbebyggelse Hyreshus Villor, radhus Industri 2. Kulturhistoriska förutsättningar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 G A H G1 F E I C B2 B1 B A1 Denna karta är en översiktlig sammanställning. För komplett bedömning hänvisas till beskrivande text. Tillsammans utgör de ett arbetsverktyg i den fortsatta planeringen av området. Hög känslighet för ändringar Känsligt för ändringar T åligt för ändringar Betydelsefull vy, hög känslighet för ändringar Karta - känslighet och tålighet 2017 2 9Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 2. Kulturhistoriska förutsättningar Analys av känslighet och tålighet 2017 En analyskarta för platsens känslighet och tålighet gjordes (Nyréns arkitektkontor, 2017). Kartan bredvid gjordes som en över- siktlig sammanställning av ett omfattande geografiskt område. För mer detaljerad information om metodik, omfattning och övergripande principer hänvisas till denna utredning. Den förstorda delen av kartan avser aktuellt planområde. En fördjupning av denna del av känslighetsanalysen presenteras i kapi - tel 6 (sid. 24-25). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 1 2 3 4 * 1 * 1 0 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 3. Historik Häradsekonomiska kartan 1901-1905 Ekonomiska kartan 1951Häradsekonomiska kartan 1901-1906 Häradsekonomiska kartan 1901-1905 Större delen av omgivningarna täckt av skogsmark (1) men även en del odlingsmark, främst i södra delarna (2). I norr syns Hagsätra torp, vilket är ursprunget till stadsdelens namn idag (3). Vid tidpunkten är även nuvarande Huddingevägen dragen (4). Planområdets läge är markerat med en röd asterisk. Källa: Lantmäteriet Ekonomiska kartan 1951 Samhället Stuvsta vuxit upp i söder (1). Planområdets läge är markerat med en röd asterisk. Nästan hela området är fortfarande täckt av skog. Ekonomiska kartans underlag består av ortofoton och dem visar tydligt den nordväst- sydöstliga orienteringen av bergsryggar och dalgångar och därmed landskapets huvudriktning. Källa: Lantmäteriet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 11Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 3. Historik Ortofoto 1960 Ortofoto 1975Ortofoto 1960 Ortofoto 1975 Ortofoto 1960 Hagsätra och Rågsved har börjat byggas upp. Ett vägnät växer fram och bebyggelse håller på att uppföras. Fastigheten Blixtlåset är ännu obebyggd och utgörs av skogsmark (1). Så även angränsande fastighet Billåset i söder (2). Först år 1964 upprättas fastighetsbildningsförrätningar för Blixtlåset. Ortofoto 1975 Hagsätra har byggts upp. Järnväg har dragits strax väster om fastigheten Blixtlåset 1 (1), parallellt med Huddingevägen (2). I norr har Hagsätra station och centrum uppförts (3). På Blixtlåset har ett bageri uppförts enligt ritningar upprättade år 1967 (4). Ytor som tidigare utgjorts av skog har förädlats till Hagdalsparken (5). I parken har dragits promenadstråk och anlagts ytor för lek och idrott. (6) Källa: Lantmäteriet. På flera närliggande fastigheter har byggnader uppförts; såsom skivhusen på fastigheten Fjäderlåset i norr (3) liksom bostadsbebyggelse på Låsfjädern (4) och Ringlåset (5). Källa: Lantmäteriet. 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 6 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 12 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 3. Historik Ortofoto 1995 Ortofoto 2006Ortofoto 1995 Ortofoto 2006 Ortofoto 2006 På detta ortofoto syns den tillbyggnad som ritades på 1990-talet, där tidigare var parkering (1). Tillbyggnadens nordöstra hörn är avskuret i en sned vinkel, längs fastighetsgränsen. Parkeringsplatser har förlagts längs med byggnadens fasader i väst och syd. (2) Källa: Kartor och geodata, Stockholms stad. Ortofoto 1995 Vid detta årtal har några tillbyggnaden tillförts bageriet. År 1983 uppförs en tillbyggnad och ett skärmtak på norra kortsidan. Det rör sig om en mindre tillbyggnad för kyl- och frysrum vilken är placerad i liv med östra långsidan. (1) Redan 1994 upprättas dock ritningar för en ny och större tillbyggnad längs norra gaveln, vilken ska komma att utradera spåren av den första. Vid samma tillfälle görs ritningar för en tillbyggnad längs västra gaveln, vilken redan har uppförts vid tillfället då detta ortofoto tagits. (2) På norra delen av fastigheten har också en parkeringsyta anlagts (3). Källa: Kartor och geodata, Stockholms stad. 1 3 1 2 2 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 13Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 3. Historik Ortofoto 2009 Ortofoto 2023Ortofoto 2009 Ortofoto 2023 Ortofoto 2009 På intilliggande fastighet Billåset, strax söder om Blixtlåset, har bostäder uppförts efter att ha varit obebyggd. (1) Källa: Kartor och geodata, Stockholms stad. Ortofoto 2023 Sedan år 2009 har inga nämnvärda förändringar skett, varken på Blixtlåset eller i dess direkta närhet. Det f.d bageriet används idag som bilverkstad. Leplatsen öster om Blixtlåset renoverades (1). Källa: Kartor och geodata, Stockholms stad. 1 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 Bebyggelsens ålder Majoriteten av bebyggelsen i området utgörs av bostadsbebyggelse uppförd under 1950-1960-talet, med undantag för några byggnader uppförda på 1980-talet liksom två bostadshus på närliggande fastighet i söder (Billåset 1) uppförda på 2000-talet. Industribyggnaden för bageriverksamhet på fastigheten Blixtlåset 1 uppfördes ursprungligen under 1960-talet. På 1980-talet tillfördes den med en mindre tillbyggnad och en lastkaj med skärmtak på norra gaveln. På 1990-talet tillkom en tillbyggnad med större utbredning på samma gavel. Vid samma tillfälle, i en andra etapp, tillkom en tillbyggnad längs västra långsidan. 1955-1957 1958-1960 1961-1965 1966-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-2010 2011- 14 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 3. Historik Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 Berg i dagen Morän Lera Organisk jord Krosszon Sprickzon XXX === Jordartskarta (källa: Stockholms Stad, Byggnadsgeologisk karta ca 1980)Höjdkarta. Planområdets är markerade med svart streckad linje. 15Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 4. Nulägesbeskrivning Topografi Blixtlåset 1 är belägen i en topografi där terrängen faller undan från en höjdrygg i söder mot en dalgång i nordöst. Dalstråket Hagdalen sträcker sig i en riktning från nordväst till sydöst. Jordarter Kartan visar att de lägsta partierna utgörs av lera. Hagdalens dalstråk utgörs främst av organisk jord. Höjdpartierna består av en blandning av morän och berg-i-dagen. På kartan syns att befintlig byggnad på Blixtlåset 1 vilar på såväl morän som berg i dagen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 Fastigheterna Fjäderlåset 1 och 2, Blixtlåset 1, Låsfjädern 1, Billåset 1 och Ringlåset 1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 16 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 4. Nulägesbeskrivning Landskapstyp Planområdet är beläget mellan tunnelbanans spårområde för gröna linjen i väst och Hagdalens stadsdelspark strax intill i öst. En bit norr om planområdet ligger Hagsätra centrum och tunnelbanestationen, i söder finns flerbostadshus längs Gökholmsbacken och Vedvågslingan. Fastigheten är belägen i Hagdalens dalgång och längs gatan Gökholmsbacken. Fastigheten avskärmas mot parkområdet i öst med en trädridå. Spårområdet, berg-i-dagen och storvuxna träd präglar den yttre miljön i närområdet. Stadsdelsparken Hagdalen är ett grönt dalstråk som löper från Hagsätra centrum till Rågsveds centrum. Marken har historiskt varit jordbruksmark. På 1950-talet, i samband med att stadsdelen Hagsätra utvecklades, gestaltades dalgångsstråket till den ca 3 hektar stora dalstråksparken, ritat av Erik Glemme. I parken finns bevarade berg-i-dagen, storvuxna träd och öppna ytor som medger långa siktlinjer. 1950-talets gestaltning med stenmurar, terrasseringar och landskapstrappor är välbevarad. Parken rymmer även flera aktivitetsytor som bollplan och lekplatser, tillkomna från sent 1900-tal till 2000-tal. 1. Spårområdet till vänster i bild. Till höger i bild är befintlig byggnad på Blixtlåset 1. 3. Bollplan i anslutning till fastigheten, anlagd 1970-tal. 4. Promenadstråk och aktivitetsyta i Hagdalen. Bakom trädridån skymtar befintlig byggnad på Blixtlåset 1. 2. Berghäll som genomkorsas av järnvägen, strax sydöst om planområdet. 5. Landskapstrappa infälld i terrängen, öppna parkytor och berg-i-dagen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 17Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 4. Nulägesbeskrivning Intilliggande bebyggelse Blixtlåset 1 är en industrifastighet med låg byggnad intill Parken Hagdalen. Med undantag för Hagsätra centrum och tunnelbanestationens sträcka norr om fastigheten så utgörs omgivande bebyggelse uteslutande av bostadsbebyggelse. Merparten av byggnaderna är flerbostadshus från 1960-talet. I nordöst finns tre bostadslameller från omnämnd tidsperiod på fastigheten Fjäderlåset, vilka skjuter in i Hagdalens parkmiljö. Byggnaderna är uppförda på 7 våningar och placerade med gavel mot gata. De gulputsade fasaderna har en repetitiv fönster- och balkongsättning, taket är utformat som ett sadeltak med förskjuten taknock. Byggnaderna har ett framträdande läge i stadsbilden och utgör i dagsläget en fond bakom den låga industribyggnaden på Blixtlåset 1. I sydost finns bostadsbebyggelse på fastigheten Låsfjädern 1 i form av fyra sammanbyggda lameller. Byggnaderna är uppförda i fyra våningar och med flackt tak. V olymerna följer såväl Gökholmsbackens svaga krök som topografins nedtrappning mot väster. Mot gata finns förgårdsmark med träd och planteringar samt stigar av marksten som anpassar sig efter terrängens nivåer. På baksidan avskärmas bostäderna med en trädridå gentemot Hagdalens park. Fasaderna är putsade i ljusa gula nyanser och har en repetitiv fönstersättning. Fastigheten Billåset 1 bebyggdes med bostäder under tidigt 2000-tal. De uppfördes som två lameller på 5 våningar nära gatusträckningen och endast lite förgårdsmark. Byggnaderna har sadeltak med svagt sluttande takfall och volymerna trappar ner där terrängen viker undan. Fasaderna är vitputsade med varierad fönstersättning och inglasade entrétrapphus. 6. Blixtlåset 1 och bostadsbebyggelse på Kv Fjäderlåset i fonden. 7 . Bostadshus på Kv Fjäderlåset från Hagdalsparken. 8. Bostadsbebyggelse längs Gökholmsbacken. Till vänster: Bostäder från 2000-tal på Kv Billåset 1. Till höger: Bostäder från 1960-tal på Låsfjädern 1. 9. Bostadslameller från 1960-tal på Kv Låsfjädern 1. 1 0. Blixtlåset 1 i förgrunden. Bakom kröken syns bostadsbebyggelse på Kv Låsfjädern och Billåset. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 18 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 4. Nulägesbeskrivning Bygganden har sedan uppförandetiden genomgått stora om- och tillbyggnationer. Flertalet förändringar har skett sedan inventeringen genomfördes (2006), en inventering som ligger till grund för Stockholms stads gul-klassning av byggnaden på fastigheten. Befintlig verksamhetsbyggnad på Blixtlåset 1 Stockholms stads klassificering (2006) Känslighet-/tålighet (Nyréns, 2017) Byggnadens historia Byggnadsår: 1967-1975 Byggherre: Georg Z. Ernster Arkitekt: Martin Sundberg Byggnaden ritades 1967 som bageri. Den uppfördes på ett plan och utformades som en långsträckt volym. Byggnaden uppfördes med en stomme av lättbetong, fasader putsades vita. Den försågs med ett flackt tak med ett sammanhängande horisontellt plåtband vid takfoten. På långsidorna placerades fönsterband löpandes parallellt med taklinjen. Vid östra långsidan finns en fristående skorsten. 1. Befintlig byggnad på fastigheten Blixtlåset 1. 2. Nybyggnadsritning fasader, 1967 . Arkitekt Martin Sundberg. Källa: Plan- och byggtjänst, Stockholms stad. 3. Nybyggnadsritning planlösning, 1967 . Arkitekt Martin Sundberg. Källa: Plan- och byggtjänst, Stockholms stad. 1. 2. 3. GUL Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde BRUN Fastighet som bedöms vara tålig för förändringar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 19Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 4. Tillbyggnad norra gaveln, 1984. Källa: Plan- och byggtjänst, Stockholms stad. 5. Tillbyggnader norra gaveln och västra långsidan, 1994. Källa: Plan- och byggtjänst, Stockholms stad. 6. Byggnaden från söder, 2009. Södra gavelns vitputsade fasad innan plåtbeklädnad. Källa: Google maps, 2009. 7 . Byggnaden från Gökholmsbacken. 8. Byggnaden från bollplanen i Hagdalsparken. 4. Nulägesbeskrivning Förändringar • 1983 – Tillbyggnad och nytt skärmtak ovan lastkaj, norra gaveln. • 1994 – Tillbyggnad för kyl-, frys- och diskrum längs västra långsidan. Tillbyggnad för paketering samt lastkaj med skärmtak för distributionsbilar, längs norra gaveln. Tillbyggnaderna och delar av befintlig fasad kläddes med trapetskorrugerad plåt och delar av de horisontala fönsterbanden byggdes för. • 2000-tal – Ändrad funktion till bilverkstad. • 2010-tal – Flera delar av den vitputsade fasaden har försetts med ljusgrå eller mörkblå plåtbeklädnad. Skorstenen har nedmonterats. Nuvarande funktion Byggnaden används sedan tidigt 2000-tal som bilverkstad. Funktionsbytet har medfört ändringar på byggnadens exteriör och fastighetens yttre miljö. 5. Karaktärisering nuläge • Enplansbyggnad med flackt tak, sammanhängande horisontellt plåtband och fönsterband löpandes parallellt med taklinjen. Sentida plåtbeklädnad av fasaden. Senare förändringsåtgärder har försvagat läsbarheten. Den yttre miljön präglas av hårdgjord mark och stängsel med grindar, men även bevarade berg-i-dagen. Kulturhistoriskt värde Byggnaden har sitt största värde i sin ursprungsfunktion som bageri vilket minner om de blandade funktioner som under 1900- talets andra hälft präglade Hagsätra. Den låga byggnadshöjden är karaktäristisk för den verksamhetsbebyggelse som uppfördes utspridd bland bostadsbebyggelsen. Idag är byggnaden kraftigt förändrad. Redan 1983 gjordes den första av tre tillbyggnader. Sedan byggnadens gul-klassning har fasadändringar och slitage inneburit förändringar som kraftigt försvagat byggnadens kulturhistoriska värde. 4. 7 .6. 8. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 20 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 5. Kulturhistoriskt värde Bevarade naturpartier Öppen dalstråkspark, inklusive utrustning, 1950-talet Dalstråksparkens rumsliga avgränsning Solitära tallar Solitära övriga träd Bostadshus (1950-60-talet) Verksamhetsbyggnad (1960-talet, med senare tillbyggnader) Landmärke (punkthus) (1950-60-talet) Senare tillkommen bebyggelse T unnelbanan (1960-talet) Vy-lägen (se vystudier sid. 30-33) Plangräns Fastighetsgräns Karta kulturhistoriska värdebärare Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 21Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 5. Kulturhistoriskt värde Kulturhistoriska värdebärare Bevarade naturpartier Planområdet ligger i nära anslutning till flera bevarade naturpartier, bestående av bland- eller barrskog med bland annat äldre tallar, ekar och berg i dagen. De vittnar om den agrara epoken där skogen var en väsentlig del av jordbrukssystemet. Öppen dalstråkspark, inklusive dess gestaltning från 1950-talet Att avstå från att bebygga sprickdalarna innebar att ett nät av gröna stråk kunde smygas fram mellan bergsknallar och ge förortslandskapet dess speciella struktur och utseende. Dessa parker är långsmala stråk med skogbeklädda sidor och en öppen dalgång med klippta gräsytor. Längs dalgångens norra kant, utmed skogsbrynet, finns en parkväg. Där dalgången är bredare finns gläntor med lekplatser och en mindre idrottsplan. Dalstråksparkerna är ofta del av viktiga ekologiska samband med väl utvecklade skogsbryn (källa: Parkprogram Enskede - Årsta - Vantör, del 1, sid 22). Dalstråksparken är ett klassiskt grepp i Stockholm stadsplanering. Begreppet är knutet till visionen i Generalplanen 1952, styrdokumentet till den modernistiska planeringen av ytterstaden. För Holger Blom och Erik Glemme blev dalstråksparken ett gestaltningsgrepp för planeringen av ytterstaden: att förlägga parkerna som stråk i dalgångarna och på så vis koppla ihop stadsdelarna. I Stockholms byggnadsordning (2020) benämns dalstråksparken som ”öppna dalstråk”, med följande formuleringar: • ”De ursprungliga landskapsformerna är ofta avläsbara och områden med vegetation finns kvar i bebyggelsen och i parkerna.” (sid 78). • ”En grundläggande idé vid ytterstadens planering: sammanhängande grönområden, ofta som öppna dalstråk, för att skapa närhet till natur och rekreation.” (sid. 83). • ”Vägledningar smalhusstad: utveckla med utgångspunkt ur dalstråken, det öppna stadsplanemönstret samt gatornas och byggnadernas anpassning till terrängen.” (sid. 151). Solitära träd Även de mer parkartade delarna av Hagdalen har naturinslag i form av solitära äldre träd. Framför allt äldre solitära tallar och ekar som finns kvar i de sparade naturpartierna har – utöver ett naturvärde – även ett betydande kulturhistoriskt värde då de ökar förståelsen för områdets historia. De vittnar om de topografiska förutsättningarna vid anläggandet av stadsdelen i den f.d. utmarksskogen (se t.ex. Westerdahl, 2021). Bostadshus (1950-60-talet) Det modernistiska byggnadsidealet är mycket påtagligt. 1930- och 40-talets krav på naturnära och hälsoriktiga bostäder var starkt pådrivande. På 1950-talet blev dessa tankar politiskt förankrade och relativt enkla att förverkliga. Bebyggelsen inom planområdet och i dess omgivning har tydligt anpassats utifrån platsens topografi och dess förutsättningar, vilket skapar en känsla av att bebyggelsen har placerats rakt ner i skogen och på så sätt förvandlat landskapet till parkstad. Byggnadsvolymerna placerades med sådant avstånd mellan varandra att sol och frisk luft kunde nå in i lägenheterna. Intill bebyggelsen bevarades berghällar och skogspartier. Berghällar och kåddoftande tallskog bar med sig gratisvärden som kunde utnyttjas i den nya stadstypen. Bebyggelsen består av ett begränsat antal hustyper med olika karaktär, som konsekvent förekommer i grupper. Punkthus är placerade på höjder och orienterade i samma väderstreck. Skivhusen är placerade på liknande sätt men mer anpassade till terrängens höjdkurvor. Längre från centrum finns tre till fyra våningar höga lamellhus, placerade i nivå med trädtopparna och en anpassning till topografin genom mjuka nedtrappningar där terrängen faller undan och genom förskjutningar som skapar en följsamhet mot vägnätet. Höga punkthus / landmärken (1950-60-talet) Höga hus brukar vara placerade på områdets höjdryggar, omgivna av bevarade naturpartier. Deras karaktärsskapande placering där de alltid är del av en bebyggelsegrupp, och där bygg- naderna har samma orientering, medför en för Hagsätra-Rågsved karaktäristisk skulptural effekt. Verksamhetsbyggnader Hagsätra och Rågsved utgör inte några utpräglade ABC-stadsdelar (arbete - bostad - centrum) som Farsta eller Vällingby. Mindre arbetsplatser finns dock utspridda i de verksamhetsområden som lades ut i de mer trafikstörda lägena, t.ex. längs med tunnelbanan. Fastigheten Blixtlåset 1 är ett uttryck för det, trots att det handlar om ett senare tillskott i stadsplaneringen. Dalstråksparken Hagdalen, vy mot väster. Stödmurar och trapparti till vänster från 1950-60-talet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 22 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 5. Kulturhistoriskt värde Kulturhistoriskt värde Analysen utgår från en vedertagen arbetsmodell från Riksantkvarieämbetet. ”Kulturhistorisk värdering av bebyggelse” Begreppet kulturhistoriskt värde delas där upp i kategorierna dokumentvärden och upplevelsevärden. Dokumentvärden avser den information en bebyggelsemiljö kan förmedla, t.ex. från samhällshistorisk och arkitekturhistorisk synpunkt, medan upplevelsevärden avser estetiska, upplevelsemässiga och socialt engagerande egenskaper. I RAÄ:s ”Plattform kulturhistorisk värdering och urval” definieras begreppet kulturhistoriskt värde som ”de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang - samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag”. Bedömningen av det kulturhistoriska värdet är förankrad i historiken och de kulturhistoriska sammanhang som avgränsas där. Markhistoriskt värde - områdets tidsdjup Tre olika kulturlager är läsbara i landskapet. Inom området finns ett förindustriellt lager med agrara spår från 1600-talet och framåt; såväl som ett nutida lager med den modernistiska förortens utbyggnad. I 1950-talets planering togs utgångspunkt i den befintliga miljön och man byggde vidare på strukturer som tillkommit genom äldre markbruk samt topografin. Bebyggelsen förlades huvudsakligen på högre belägen skogsmark och lämnade begränsade ytor med lägre belägen dalgångar, vilka kan har varit odlingsmark, obebyggd. Samhällshistoriskt värde - modernismens stadsplanering Stadsdelarna Hagsätra och Rågsved är mycket typisk, tydlig och välbevarade representanter för stadsplaneringen och utbyggnaden av Stockholm under 1950-talets andra hälft och under 1960-talet, och har därför stora samhällshistoriska värden. Funktionalismens stadsbyggnadsideal ”hus i park”, vilken hade slagit igenom på 1930-talet, visas i planstrukturen. Idealen är en vidareutveckling av de tidigaste grannskapsenheterna - som skulle erbjuda naturnära och sunda förorter i det kraftigt expanderande Stockholm: tillgång av ljus och luft kring husen, husplacering som följer topografins höjdkurvor och sparad naturmark mellan husen. Planstrukturen följer i alla delar intentionerna i ”Generalplan för Stockholm” från 1952 som i sin tur bygger på programskriften ”Framtidens Stockholm” från 1946. Planstrukturen är därmed också en exponent av den Stockholmsspecifika parkplaneringen vilken utvecklades från 1940-talet och som blev en tradition i svensk landskapsarkitektur där naturen togs som utgångspunkt. Denna så kallade ”Stockholmsskolan” präglade stadens lyckade expansion vilket fick uppmärksamhet långt utanför landets gränser. Hagsätra-Rågsved byggdes som tunnelbanestad/ satellitstad efter modernismens rådande ideal som nämnts ovan. Tankesättet blev fullt realiserat och är väl synligt i bebyggelsens varierande storlek och karaktär, hur den placerats ut i terrängen med direkt tillgång till vegetation och naturmark nära inpå. Byggnaderna är uppförda som hus i park, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 23Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 5. Kulturhistoriskt värde Arkitekturhistoriskt värde - en välbevarad och sammanhållen stadsdel Stadsdelarna har arkitekturhistoriska värden och är en pedagogisk redovisning av 1950-60-talets plan-, landskaps- och byggnadsarkitektur. Därmed är de representativa för det modernistiska sättet att forma och implementera en plan och är ett tydligt exempel på hur man med arkitektoniska grepp ville skapa ett gott boende och forma sunda medborgare. Det anmärkningsvärda med denna stadsdel är att i stort sett all bebyggelse och infrastruktur tillkom under en relativ kort tidsperiod. Det gör att modernismens idéer konsekvent genomsyrar både planstruktur, arkitektur och behandlingen av landskapet vilket skapar en sammanhållen helhet. Stadsdelen är välbevarad trots sentida tillägg. Miljöskapande värde - berget som ändlig resurs Fram till 1800-talets mitt har synligt berg i dagen varit ett vanligt inslag i stadsbilden men idag förekommer det alltmer sällan. En av orsakerna är den ökande förtätningen där tidigare obebyggda ytor exploateras. Ny bebyggelse har ofta en större skala än befintlig bebyggelse och är underbyggd med garage, vilket kräver omfattande sprängningsarbeten. Gårdsrum byggs allt oftare på bjälklag vilket begränsar möjligheten till att ta tillvara bostadsnära naturpartier. Bergen vid planområdet ingår som del i ett större geografiskt sammanhang där bergsformationer karaktäriserar hela Stockholms sprickdalslandskap. Det synliga berget i staden är en ändlig resurs och när det tagits bort kan åtgärden inte göras ogjord. De olika typerna av bergsformationer som förekommer vid projektområdena har ett mycket högt miljöskapande värde, men även ett stadsbyggnadshistoriskt värde, samhällshistoriskt värde och ett sällsynthetsvärde. med bevarad naturmark och med sjunkande exploateringstal från centrum och utåt. Det ursprungliga natur- och kulturlandskapet förädlades i enlighet med Stockholmsskolans idéer till ett parknätsystem med användbara offentliga gröna rum. Planeringen karaktäriseras bland annat av bevarade naturpartier och en förädling av den genomgående obebyggda dalgången till stadsdelens dalstråkspark. Stadsstrukturen medger gångavstånd till nödvändigheter som dagliga inköp, tunnelbana och skola. Rekreationsmöjligheterna i naturen och på idrottsplatser är goda. De tydliga trafikhierarkierna i området är typiska för den modernistiska samhällsplaneringen. Bilismen har en framträdande plats i stadsdelarna, men barnens säkerhet tillgodoses genom direkt tillgång till park eller natur vid bostaden samt ett trafikseparerat nät av gångvägar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 24 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 6. Känslighets- och tålighetsanalys Analysmetod Analysen av områdets känslighet och tålig - het utgår från och grundas i dess kulturhis - toriska värde. Ett övergripande syfte med föreliggande analys är dels att redovisa områdets kulturhistoriska värde, dels att bedöma områdets känslighet och tålighet avseende ändringar och tillägg. Här ställs värden mot varandra och prioriteringar görs. Ut faller bedömningar om var och i vilken omfattning åtgärder kan vidtas utan att stora kulturhistoriska värden påverkas negativt. Analysen av det kulturhistoriska värdet och bedömningen av känslighet och tålighet är alltså intimt sammankopplade. Men vid en jämförelse mellan kulturhistoriskt värde och känslighet/tålighet kan utfallet skilja sig. Det beror på att landskap eller be - byggda områden inte bedöms som enskilda objekt utan som ingående delar i en sam - mantagen kulturmiljö, en aspekt som kan förbises vid bedömning av det kulturhisto - riska värdet hos ett enskilt objekt. Analysen är tänkt att fungera som stöd vid planering i syfte att i möjligaste mån inte - grera befintliga kulturhistoriska kvaliteter i ett område som står inför en genomgri - pande omvandling. Underlaget presenterar prioriteringar och kan därigenom vara till nytta då avvägningar mellan olika intressen görs i planprocessen. Bedömning i tre nivåer Tåligt för ändring Vissa delar inom utredningsområdet har bedömts vara tåliga för ändringar. Här kan mer fritt hållna ändringar och tillägg i bebyggelsemiljön prövas. Känsligt för ändring Andra delar har bedömts vara känsliga för ändringar. Denna tillskrivna känslighet signalerar att mer eller mindre omfattande förändringar kan göras men utifrån vissa givna förutsättningar d.v.s. utföras med varsamhet. Inom de känsliga partierna finns kulturhistoriska kvaliteter att beakta för att vid utveckling kunna uppnå en god helhetsverkan. De givna förutsättningarna varierar inom de känsliga partierna, vilket avspeglas i analysen av dessa delområden. Hög känslighet för ändring Hög känslighet för ändringar innebär att återhållsamhet bör iakttas. Även dessa delar med hög känslighet kan utvecklas, men utvecklingen bör göras på respektive partiers villkor för att undvika att värdebä - rande karaktärer och strukturer påverkas negativt. Ännu bättre blir det om den nya utvecklingen kan förstärka och levande - göra dessa värden. Fördjupad känslighetsanalys I kapitel 3 Kulturhistoriska förutsättningar (sid. 11) redovisas en analyskarta för plat - sens känslighet och tålighet som kommer från Nyréns kulturmiljöutreding för Hag - sätra-Rågsved (2017). Kartan gjordes som en översiktlig sammanställning av ett om - fattande geografiskt område. För mer detal - jerad information om metodik, omfattning och övergripande principer hänvisas till denna utredning. En fördjupning av känslighetsanalysens karta från 2017 hade hittills inte gjorts för aktuellt planområde. Kartan, som presen - teras på nästkommande sida, är baserad på den aktuella utredningens fördjupning. Delar av kvartersmarken värderas också, vilket inte var fallet i den ursprungliga ut - redningen. Analys av känslighet - tålighet Numreringen hänvisar till kartan på näst - kommande sida. 1. Fastigheten Blixtlåset 1 (1) Bedömning: Tålig för ändringar, inklusive dess bebyggelse. Detta på grund av följan - de resonemang. • Hagsätras och Rågsveds verksamheter är oftast belägna på mer trafikstörda platser eller på platser med sämre markförhållanden. De är av begränsad betydelse som lokala arbetsplatser och deras tillkomst har inte varit en bäran - de ursprunglig stadsplaneringstanke. • Blixtlåsets befintliga byggnad är en representant av denna funktionsbland - ning, vilken har präglat Hagsätra-Råg - sved sedan det sena 1960-talet. Den låga byggnadshöjden är karaktäristisk för den verksamhetsbebyggelse som uppfördes utspridd inom Hagsätra- Rågsved. Men sedan gul-klassningen (se sid. 5) har byggnaden genomgått förändringar som kraftigt har försvagat byggnadens kulturhistoriska värde. • Fastigheten gränsar direkt till Hag - dalens parkstruktur, vilket innebär en skarp övergång till terrängdelar med bedömning hög känslighet för änd - ringar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 1 2 3 3 3 3 25Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 6. Fördjupning - Känslighets- och tålighetsanalys Hög känslighet för ändringar Känsligt för ändringar T åligt för ändringar Dalstråkparkens rumsliga avgränsning Vy-analys (sid. 31-33) Nummer som hänvisar till texten Plangräns Karta känslighetsanalys Känslighetskartan är en översiktlig sammanställning. För komplett bedömning hänvisas till beskrivande text på föregående sida. Tillsammans utgör de ett arbetsverktyg i den fortsatta planeringen av området. Läsanvisning 2. Hagdalens öppna parkytor (2) Bedömning: Hög känslighet för förändring. • Dessa öppna parkytor utgör en viktig komponent av den ursprungliga stads - planeringen och består fortfarande av anlagda parkytor. Dalstråkets låglänta delar förädlades till den sammanhäng - ande parkstrukturen Hagdalen. Även i sydöst, intill planområdet, finns be - varad naturmark som ingår i parkens inramning. • De omsorgsfullt utformade lekytorna, stenmurarna och trapporna tillhör – tillsammans med bevarade bergspar - tier och äldre träd – till stor del den ursprungliga parkens utformning och bidrar avsevärt till dess kulturhisto - riska värde. 3. Bevarade naturpartier med ursprunglig vegetation (3) Bedömning: Hög känslighet för förändring, delvis känslig för förändring. • De bevarade naturpartierna, i kombi - nation med bakomliggande bostads - bebyggelse, ramar in dalstråksparken Hagdalen. Det medför att dessa natur - partier, tillsammans med bevarade so - litära träd, utgör viktiga komponenter av den ursprungliga stadsplaneringen. • Dessa naturpartier vittnar också om agrarepoken, där området mestadels var skogsbeklätt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 26 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 7 . Beskrivning av planförslaget Planområdet Planområdet med fastigheten Blixtlåset 1 är beläget mellan Gökholmsbacken och Hagdalens dalstråkspark, strax söder om Hagsätra centrum. Planförslaget syftar till att möjliggöra ca 85 nya bostäder med lokal i bottenvåning. Närliggande bebyggelse längs Gökholmsbacken förhåller sig till landskapets struktur och topografi genom dess nedtrappande våningshöjder där terrängen viker undan. Bebyggelsens orientering följer gatan. Gatan har en grön karaktär på grund av förgårdsmarken på båda sidor. Terrängen på fastigheten Blixtlåset 1 viker undan från söder till norr. På norra delen av fastigheten förekommer berg i dagen. I dagsläget är marken kring fastighetens befintliga byggnad till största delen hårdgjord. Föreslagen byggnad i plan Föreslagen byggnad uppförs som en bostadslamell förlagd i nordsydlig riktning, där en vinkeldel i söder vilken följer Gökholmsbackens svaga krök mot öster. Entréer och garageport förläggs mot Gökholmsbacken. Utmed östra sidan, mot Hagdalsparken, planeras en bostadsgård. Situationsplan (260422). Källa: Belatchew Situationsplan (260422). Källa: Belatchew Sektion genom trapphus TRH2 (260422). Källa: Belatchew Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 27Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys Gatuelevation (260421) Byggnadsvolymen Föreslagen byggnad uppförs som en lamell på 5+1 våningar samt källare. Lamellen utformas med en trappning vilken följer terrängen som viker undan från söder till norr. Taket utformas som ett sadeltak med förskjuten taknock. Genom detta är högsta våningsplanet förlagt mot Gökholmsbacken, med indrag mot Hagdalsparken. Arkitektonisk gestaltning Kommer att kompletteras efter samråd. 7 . Beskrivning av förslaget Parkelevation (260421) Volymdiagram, mot norr (260421). Källa: Belatchew Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 Fastighetsgräns 7,1 8,8 +40,2 +44,0+43,2 1,01,0 ungefärlig schaktning bef. marklinje Fritya för träd, under jord 5,0 friyta 1,5 28 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 7 . Beskrivning av förslaget Volymdiagram, mot norr (260421). Källa: BelatchewSituationsplan, utredning sprängningsschakt (260421). Källa: Belatchew Volymdiagram, mot söder (260421). Källa: Belatchew Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 29Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 8. Konsekvensanalys - Vystudie Vykarta För att bedöma projektområdets rumsliga förhållande till den omgivande stads- och landskapsstrukturen analyseras två vyer. Vyerna bedöms vara särskilt betydelsefulla för upplevelsen av det kulturhistoriska värdet. Urvalet av vyer har även styrts av att vypunkterna ska vara välfrekventerade av allmänheten. Bedömningen av hur och i vilken utsträckning planförslaget påverkar områdets kulturhistoriskt värdefulla miljö och omgivning kommer i stor utsträckning att avgöras av vad som händer i dessa vyer. I verkligheten upplevs kulturmiljön inte statiskt som i vybilderna men oftast i en rörelse utmed ett stråk med flera utblickar och siktlinjer. De utvalda vyerna ska därför ses som representanter för viktiga utsiktsplatser och även för promenader, sett i relation till planförslagets läge i stadsbilden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 30 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 8. Konsekvensanalys - Vystudie Vy 1 från Hagdalens park mot väster - befintlig situation Vy 1 från Hagdalens park mot väster - planförslag Kv Låsfjädern 1 Kv Billåset 1 Kv Blixtlåset 1 Kv Fjäderlåset 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 31Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys Vy 1 från Hagdalens park Beskrivning av vyns stadsbild Vyn är tagen från Hagdalens parkstråk i riktning mot väster. Till vänster i bild går det att skönja bostadslamellen på Låsfjädern 1, centralt i bild skymtar den låga verksamhetsbyggnaden på Blixtlåset 1 och till höger i bild syns gaveln av den höga bostadslamellen på Fjärrlåset 1. För förtydligande är befintlig bebyggelse markerad med gula linjer. 8. Konsekvensanalys - Vystudie Kulturhistoriska värdebärare • Den öppna rumsligheten med parkstråk och aktivitetsytor som resultat av 1950-talets omvandling av en skogbevuxen dalgång till dalstråkspark. • De markanta bevarade partierna med berg-i-dagen och den integrerade parkgestaltningen som anpassar sig efter platsens naturliga nivåskillnader. • Den gröna kransen av bevarade naturpartier med äldre träd runt Hagdalens öppna parkstråk. • Befintliga byggnaders placering bakom de kringliggande naturpartierna, vilket gör att Hagdalens dalstråkspark upplevs som en park med grön inramning. • Till höger i bild skymtar ett av de höga skivhusen på Fjäderlåset 1, vilken skjuter in med gaveln i Hagdalens parkmiljö. De gulputsade fasaderna har en repetetiv fönster- och balkongsättning och taket utformas som ett sadeltak med förskjuten taknock vilket ger en skulptural effekt högt över trädtopparna. Detta är en karaktäristisk gestaltning för skivhusen i närområdet. • Verksamhetsbyggnaden som har varit på plats sedan 1960-talet. Analys av förslagets påverkan på vyn • Parkrummet bevaras. Genom den nya byggnadsvolym som tillförs utanför den gröna kransen blir parkens inramning mer markant och parkrummet blir mer omslutet. • Placeringen av föreslagen byggnad följer såväl topografin som gatunätets riktning på ett sätt som anknyter till den befintliga bebyggelsens placering, t.ex. till grannkvarteret Låsfjädern 1. • Föreslagen volym förstärker upplevelsen av att parkstråkets orientering leder mot Hagsätra centrum (till höger i bild). • Föreslagen volym håller sig under trädtopperna, vilket medför att parkens gröna krans dominerar även i fortsättningen. Vyn utgör en vinterbild, under växtsäsongen kommer den gröna kransen vara betydlig tätare och därmed dölja bakomliggande bebyggelse i högre grad. • Planförslaget innebär att dess östra fasad placeras ca 8 meter längre västerut än befintlig byggnad. Detta möjliggör en bostadsgård utmed östra sidan, vilket skapar distans till idrottsplanen (och dess staket) och bidrar troligen även till möjligheten att behålla bergspartierna som finns utmed östra sidan. I och med detta minskar risken för privatisering av parken. • Föreslagen byggnadshöjd skiljer sig inte avsevärt i förhållande till närliggande befintlig bebyggelse. Men den blir heller ej underordnad. • Planförslaget möjliggör att befintlig byggnads baksida, som saknar kvalitet, ersätts med en levande fasad och en gestaltad övergång från bostadsgård till parkmiljön. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 32 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 8. Konsekvensanalys - Vystudie Vy 2 från Gökholmsbacken mot nordväst - befintlig situation Vy 2 från Gökholmsbacken mot nordväst - planförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 33Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 8. Konsekvensanalys - Vystudie Vy 2 från Gökholmsbacken Beskrivning av vyns stadsbild Till vänster syns Kv Billåset 1, uppförd under 2000-talet, till höger syns Kv Låsfjädern 1, uppförd under 1960-talet. I fonden, bakom tunnelbanans spårvall, syns skivhusen utmed Huddingevägen (kv Stubbneken 1). Kulturhistoriska värdebärare • Mitt i bild annonseras en entré till Hagdalsparken genom ett flertal större och äldre trädvolymer. • Den befintliga lamellens skala och byggnadshöjd (till höger i bild) utmed Gökholms-backen, uppförd på fyra till fem våningsplan. V olymen utgörs av fyra sammanbyggda lameller som genom trappningar och lägesförskjutningar anpassar sig efter såväl topografin som efter Gökholmsbackens krök. Detta tillsammans med den arkitektoniska gestaltningen – den flacka takutformningen, de ljusa putskulörerna och den enkla fasadutformningen med repetetiv fönstersättning – är karaktäristisk för utformning av bostadslameller i Hagsätra- Rågsved under 1950-60-talet. • Den gestaltade rymliga förgårdsmarken, framförallt längs gatans högra sida. Analys av förslagets påverkan på vyn • Trots skillnaden i våningsantal mellan befintlig bostadslamell på Låsfjädern 1 och föreslagen volym på Blixtlåset 1 så medför inte planförslaget en upplevelse av någon kontrasterande skal- eller höjdskillnad i detta vymontage. • Förslaget medför i den här vyn en viss komplexitet, med vinklar, indragningar, höjdskillnader och många hörn. • Förslagets indragna gavel och förskjutning medför ett avsteg jämfört med närliggande lamells mer enkla modernistiska språk (Låsfjädern 1). Utformningen anknyter delvis till Hagsätras närliggende bostäder som är mer karaktäristisk för skivhusen i Hagsätra (se vy 1). • Den föreslagna förgårdsmarken syns inte i vyn, men blir betydligt grundare jämfört med lamellens förgårdmark. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 34 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys 9. Sammanvägd bedömning och rekommendationer Konsekvenser för kulturmiljö Platsen där planförslaget är planerat Planförslaget ligger på mark som bedöms vara tålig för ändring. Den föreslagna exploateringen görs inte på bekostnad av den närliggande parkytan, eftersom fastighetens mark i dagsläget redan är bebyggd och hårdgjord. Byggnaden som rivs har sitt största värde i sin ursprungsfunktion som verksamhetsbyggnad. Detta är ett kulturhistoriskt värde som går förlorat, vilket kan accepteras på grund av att den nya funktionen förstärker parkens kvalitéer. Den befintliga byggnaden på Blixtlåset har genomgått så stora förändringar att det har minskat dess kulturhistoriska värdet. Rivningen bedöms därför inte medföra en stor förlust. Trots planerade sprängningar möjliggör planförslaget ett bevarande av det närmast närliggande värdefulla naturpartiet direkt öster om planområdet, vilket är positivt. Den föreslagna förgårdsmarken kommer att vara grundare jämfört med många ursprungliga förgårdsmarksytor i Hagsätra-Rågsved, vilket visas i vy 2 för kv Låsfjädern 1. Den gröna spårvallen mitt emot föreslagen byggnad kan dock kompensera för detta. Övergripande, plan- och parkstruktur Det är platsens kulturhistoriska värde i det större rumsliga sammanhanget som är mest relevant. Planområdet gränsar direkt mot dalstråksparken Hagdalen, vilken har en historisk kontinuitet som går tillbaka till 1950-talet då den planerades. Planförslagets placering i kanten av dalstråksparkens landskapsrum gör att upplevelsen av parken ändras något, vilket dock inte medför någon negativ konsekvens. Förslagets volym i kanten av dalstråket kommer på grund av dess placering och betydande takhöjd att upplevas från längre håll. Framförallt sett från sydost får parken en mer kraftig inramning, vilket dock bedöms som positivt. Vid ett genomförande av planförslaget bedöms att modernismens stadsplaneringsidé fortfarande kommer att vara avläsbart: en sammanhållen enhet i planstruktur, arkitektur och behandling av landskapet. De närliggande fyra- våningslameller följer landskapets nordvästliga- sydostliga orientering och förslaget anknyter till detta. De långa siktlinjerna genom parken kommer även i fortsättningen att ha naturen som fond. Byggnadens föreslagna fotavtryck kan avläsas som ett resultat av ett genomtänkt möte med kringliggande befintlig bebyggelse och landskapets struktur, vilket bedöms få positiva konsekvenser för förslagets anknytning till de rådande stadsplaneringsprinciperna. Typologi och skala Förslaget introducerar, genom sitt våningsantal på 5+1 våningar, en ny skala utmed södra kanten av parkstråket. Dess volym och takhöjd medför ett avsteg jämfört med närmast liggande bebyggelse. På grund av förslagets indragna högsta våning mot Hagdalsparken upplevs detta dock inte som ett skalkrock, sett från parksidan. Att skalan är något större jämfört med närliggande lamell (kv Låsfjädern 1), bidrar till den ursprungliga planeringsidén, där byggnadshöjder ökar mot centrumanläggningen. Hagsätra är en välbevarad stadsdel med bebyggelse ordnad i sammanhållna grupper och med få sentida förtätningar. Detta innebär att nya tillskott i bebyggelsestrukturen blir relativt märkbara i stadsbilden. Förslagets typologi söker anknyta både till de närliggande lamellhusen och till de högre skivhusen på andra sidan Hagdalen och i Hagsätra centrum. Sammantaget innebär detta att en hybrid typologi introduceras, vilken avviker från den närmaste bebyggelsestrukturen. Detta bedöms skapa en viss kontrast i relation till den omgivande bebyggelsen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 35Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys Rekommendationer • Äldre bevarade träd har ett betydande kulturhistoriskt värde då de ökar förståelsen för områdets historia (se även sid. 21). Av den anledning är det viktigt att arbeta för att äldre träd – framförallt tallar och ekar – bevaras i största möjliga utsträckning. Det gäller framförallt för det närliggande naturpartiet. Generellt gäller att inga träd på allmän platsmark får påverkas om inte staden och byggaktör kommit överens om detta. • Övergången mellan föreslagen bostadsgård och Hagdalsparkens anslutande naturparti bör gestaltas omsorgsfullt, också för att undvika en privatisering av Hagdalsparken. • Det är viktigt att värdet av naturmarken som skydd mellan bostadsbebyggelse och park beaktas av staden även efter att byggnation sker då förfrågningar om fällning av träd och utgelsning av naturmarken skulle kunna uppkomma som ett resultat av bostadsetablering. • En mer detaljerad fasadgestaltning och landskapsgestaltning har inte funnits tillgängliga under framtagandet av denna konsekvensanalys. Vid den fortsätta gestaltningen av föreslagen byggnad rekommenderas att eftersträva en viss enkelhet i volym- och fasaduttryck, som anknyter till närmast liggande lamellen i kv Låsfjädern 1. Bedömningen kommer att kompletteras under fortsättningen av planprocessen. 9. Sammanvägd bedömning och rekommendationer Sammanvägd bedömning • Planförslaget medför begränsade kulturhistoriska konsekvenser vad gäller upplevelsen av topografin och vegetationen inom planområdet. • Platsens kulturhistoriska värde är i första hand kopplat till det större rumsliga sammanhanget och dess bidrag till läsbarheten av områdets historiska struktur. Bedömningen är att dessa värden i huvudsak kan bibehållas, då de övergripande strukturer och samband som bär värdet inte påverkas i någon avgörande grad. • Det närliggande naturpartiet med berg- i-dagen och äldre träd, som är en viktig komponent av Hagdalsparken, ligger direkt intill planområdet. Det påverkas inte av planförslaget, vilket är positivt. • Förslaget passar väl in i den modernistiska planstrukturen. Den befintliga stadsplaneringen inklusive Hagdalens parkstruktur kommer inte att påverkas negativt av den föreslagna volymen. • Att en verksamhetsbyggnad med begränsat kulturhistoriskt värde ersätts av ett nytt bostadshus bedöms vara positivt för den angränsande parkmiljön. Åtgärden kan bidra till ökad närvaro och aktivitet i området och därigenom till att ytterligare levandegöra Hagdalens parkstruktur, vilket bedöms som positivt. • Den föreslagna byggnadsvolymen introducerar, genom sin hybrid av byggnadstypologier, en ökad komplexitet i platsens bebyggelsestruktur. Detta medför ett avsteg i förhållande till den närmast intilliggande kulturhistoriskt värdefulla bosyadslamellen, vilket bedöms som en marginell negativ konsekvens. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 36 Kv. Blixtlåset 1 | Hagsätra | Fördjupad kulturmiljöanalys och konsekvensanalys Websidor • Bebyggelseregistret: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/search.raa • Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering: https://stadsmuseet.stockholm.se/om- hus2/klassificering-och-k-markning/stadsmuseets-kulturhistoriska-klassificering/ • Stockholm stad DP map: http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/sbk/sthlm_sse/ DPWebMap.html • Lantmäteriet: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html • Digitala stadsmuseet: http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/ • SGU: http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html Arkiv • Bygglovsarkiv Stockholms stad • Stadsarkivet Stockholms stad • Stockholms stads parkarkiv Rapporter • Nyréns arkitektkontor (2017), Hagsätra och Rågsved, Kulturmiljöanalys, Nyréns arkitektkontor. • Stockholms stad (2020), Stockholms byggnadsordning. Stockholms stad. • Stockholms stad (2016), Parkprogram Enskede - Årsta - Vantör, del 2 • Westerdahl, Maria (2021), Tallen som förortens och Skogskyrkogårdens ryggrad. Kulturhistoriska värden och skötselproblematik. Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, 2021 nr 33-34 (sid. 6-9). Gällande plandokument • Stockholms stad, SBK (2024), Startpromemoria för planläggning av Blixtlåset 1 i stadsdelen Hagsätra (65 bostäder). Källor Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-06, Dnr 2023-12412 --- [Ekologirapport inkl trädinventering.pdf] Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Underlag till detaljplanearbete 17 augusti 2026 Slutversion Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 Om rapporten BBeessttäällllaarree:: Storsala AB, Mikael Berg FFrraammssttäälllltt aavv:: Ekologigruppen AB Telefon: 08-525 201 00 www.ekologigruppen.se Slutversion: 17 augusti 2026 Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Intern granskning: Ulrika Hamrén Foton (om inget annat anges): © Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 10937 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 1 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Innehåll Om rapporten 9 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 4 Tidigare inventeringar och utredningar 4 Trädinventering 2024, metodik 5 Resultat 6 Naturvärden inom planområdet 6 Naturvärden och träd i närliggande område 7 Värdearter, skyddade arter och rödlistade arter 11 Invasiva arter 11 Biotopskydd - Alléträd 11 Övriga träd 13 Habitatnätverk och grön infrastruktur 15 Grön infrastruktur 15 ESBO 15 Stockholms habitatnätverk 16 Förslag på åtgärder 17 Generella hänsynsåtgärder träd 17 Övriga åtgärder 17 Referenser 19 BBiillaaggaa 11 Metodik för klassificering av naturvärdesträd. Ekologigruppen AB. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 2 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Sammanfattning Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Storsala AB att ta fram en ekologirapport med sammanställning av tidigare inventeringar och utredningar samt inventering och kartering av ekologiskt värdefulla, skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd för detaljplaneförslaget Blixtlåset 1 i Hagsätra i Stockholms kommun. Syftet med uppdraget är att identifiera värden av betydelse för biologisk mångfald. Resultatet ska kunna fungera som ett kunskapsunderlag för detaljplaneprocessen. Planområdet har inga naturvärden och präglas av sitt stadsnära läge Inom själva planområdet finns endast en relativt ung lönn (träd nr 1) utan värdeklass och inga särskilt skyddsvärda träd (klass 1), skyddsvärda träd (klass 2) eller ekologiskt värdefulla träd (klass 3). Området motsvarar övrig värdeklass 7 Uppenbart negativ betydelse för biologisk mångfald. Bebyggelse, anläggningar och hårdgjorda ytor som saknar eller har mycket begränsad vegetation i enlighet med SIS-standard (SS 199000:2023). Omgivande grönstruktur har visst naturvärde I direkt närhet till planområdet finns sju träd som uppnår klass 3. Dessa är tre lönnar, tre björkar och en tall. Endast en lönn (träd nr 8) med klass 3 (värdefullt träd) som står i anslutning till planområdet riskerar att påverkas av planförslaget och kan behöva avverkas. I närheten finns även en lönnallé bestående av fem träd längs Göksholmsbacken. Allén bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Inga skyddsvärda arter eller invasiva främmande arter Varken inom planområdet eller i direkta omgivande grönstrukturen finns skyddsvärda arter eller invasiva främmande arter registrerade eller funna under fältbesök. Ingår ej i ESBO och svagt habitatnätverk för födosök för skogslevande fladdermöss Planområdet ligger inte inom ett utpekat ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO), varken kärnområde, livsmiljö för skyddsvärda arter eller spridningszon. Planområdet ingår endast i ett habitatnätverk med sämre möjlighet till födosök för skogslevande fladdermöss. Planområdet omringas av habitatnätverk med potentiella livsmiljöer för barrskogsmesar och ädellövträdslevande insekter. Påverkan på träd Endast en lönn (träd nr 8) med klass 3 (värdefullt träd) som står i anslutning till planområdet riskerar att påverkas av planförslaget och kan behöva avverkas. I övrigt kan träd utan värdeklass påverkas (inklusive den lönn står inom planområdet), dessa är mindre träd av björk, asp och lönn. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 3 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Förslag på åtgärder Faunadepå Endast en lönn med klass 3 (värdefullt träd) som står i anslutning till planområdet riskerar att påverkas av planförslaget och kan behöva avverkas. Denna stam bör placeras som faunadepå i närområdet. Säkerställ att ingen häckning sker i de träd som ska avverkas Inventera träd som ska avverkas innan arbetet alternativt genomför avverkning, röjning av träd utanför häckningssäsong. Detta innebär inget avverkningsarbete under 15 mars - 31 juli för hänsyn till fåglar, 15 april - 31 augusti för hänsyn till fladdermöss. Detta för att inte störa eventuella häckning i närområdet och undvika att komma i konflikt med artskyddsförordningen. Det är även att föredra att påbörja rivning av byggnaden före eller efter häckningstid för fåglar. Gestaltning av bostadsgård § Plantera träd, främst tall och ädellövträd. § Skapa brynzon mellan bostadsgård och skogsdungen. § Anlägg ängsmark eller skogsmatta. § Genomtänkt växtval. § Sätt upp fågelholkar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 4 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Storsala AB att ta fram en ekologirapport med sammanställning av tidigare inventeringar och utredningar samt inventering och kartering av ekologiskt värdefulla, skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd för detaljplaneförslaget Blixtlåset 1 i Hagsätra i Stockholms kommun (se fastighetsgräns i figur 1 nedan). Syftet med uppdraget är att identifiera värden av betydelse för biologisk mångfald. Resultatet ska kunna fungera som ett kunskapsunderlag för detaljplaneprocessen. Figur 1. Fastighetsgräns för Blixtlåset 1. Tidigare inventeringar och utredningar Ett flertal naturvärdesinventeringar och utredningar har genomförts för ett större område i Hagsätra (Calluna 2017, 2019, 2022). Dessa inkluderar habitatnätverk för spridning av arter kopplat till både barr- och ädellövskog (Calluna 2019). Samtliga inventeringar har följt SIS-standard (SS 199000:2014), fältnivå detaljeringsgrad medel. Inventering av naturvärdesklasser 1 till 4 skiljer sig inte åt mot den nu gällande SIS-standarden (SS 199000:2023), utan det är främst övriga klasser (5-7) som lagts till. Utöver detta finns uppgifter hos Stockholms stad vad gäller ekologiskt särskilt betydelsefulla områden, habitatnätverk samt den regionala gröna infrastrukturen i underlag för RUFS 2060. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 5 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Trädinventering 2024, metodik Kartläggning av ekologiskt värdefulla, skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd har skett inom planområde Blixtlåset 1. Metodiken för inventering av naturvärdesträd sker i överrensstämmelse med gällande SIS-standard (SS 199000:2023), där inventering av särskilt skyddsvärda träd i enlighet med denna bedöms utifrån Naturvårdsverkets standard (Naturvårdsverket 2012), med ytterligare komplettering av Ekologigruppen för värdefulla och skyddsvärda träd (för fullständig metodbeskrivning se bilaga 1). Inom ramen för trädinventeringen har träddiameter mätts in, trädart och vitalitet har noterats, liksom eventuella förekomster av stamhåligheter, mulmbildning och förekomster av rödlistade arter. Strukturer som indikerar hög ålder kan bland annat vara träd med utmärkande växtsätt till exempel träd med krumt eller knotigt växtsätt, med en stor mängd grova torrgrenar, samt träd med en barkstruktur som tyder på hög ålder, till exempel pansarbark eller grovsprickig bark. Träden har positionsbestämts av Stockholms stad. Fullständig metodikbeskrivning av trädinventering finns i bilaga 1. Fältinventeringen genomfördes av Åsa Eriksson den 9 september år 2024. Befintlig kunskap om områdets biologiska värden knutna till träd har eftersökts i tidigare inventeringar samt i Artportalen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 6 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Resultat Naturvärden inom planområdet Inom planområdet finns endast en lönn med en stamdiameter om 27 centimeter (nr 1 i figur 4). Mot trädet är marken delvis uppfylld med grus. Området är övrig värdeklass 7 Uppenbart negativ betydelse för biologisk mångfald. Bebyggelse, anläggningar och hårdgjorda ytor som saknar eller har mycket begränsad vegetation i enlighet med SIS-standard (SS 199000:2023). Lönn inom planområdet. Inom själva planområdet finns inga särskilt skyddsvärda träd (klass 1), skyddsvärda träd (klass 2) eller ekologiskt värdefulla träd (klass 3). Träd i närområdet redovisas i kommande avsnitt. Taket på den befintliga byggnaden är troligt inte en bra miljö för takhäckande fåglar. Det är att föredra att påbörja rivningen av byggnaden före eller efter fåglars häckningstid. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 7 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Naturvärden och träd i närliggande område Tidigare naturvärdesbedömning En naturvärdesinventering och naturvärdesanalys för närliggande område har genomförts med SIS- standard av Calluna (Calluna 2017, 2019, 2022). Omgivande grönområde i direkt anslutning till planområdet har klassats som grönområde med visst naturvärde men uppnår ej klass 1 till 4 (Calluna 2017). Området består av en skogsdunge och bruksgräsytor med träd. Figur 2. Naturvärdesobjekt. Strategi för grön infrastruktur (Calluna 2019). Svart ring för aktuellt planområde. Trädinventering 2024 Som en fördjupning av naturvärdesinventeringar har inventering av ekologiskt värdefulla, skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd skett inom planområde Blixtlåset 1 under 2024. Metodiken för inventering av naturvärdesträd sker i överrensstämmelse med gällande SIS-standard (SS 199000:2023). Detaljerad metodbeskrivning se bilaga 1 i denna rapport. I anslutning till planområdet finns sju träd som uppnår klass 3, värdefulla träd. Dessa är tre lönnar, tre björkar och en tall (nummer 2-8). För utbredning se figur 3 och tabell 1 för information. I närheten finns även en lönnallé bestående av 5 träd längs Göksholmsbacken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 8 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Figur 3. Karta över karterade värdefulla träd inom utredningsområdet. Värdefulla träd (klass 3) Med värdefulla träd avses följande: § Grova träd; , tall, gran > 50 centimeter i diameter, bok, ek, hästkastanj > 60 centimeter i diameter, skogslönn, lidar, triviallöv > 50 centimeter i diameter, Alm, Ask, oxel, sälg > 40 centimeter i diameter och hägg, rönn > 30 centimeter i diameter. § Nästan gamla träd; tall, ek och bok 100-149 år, gran 80-119 år, samt övriga lövträd 65-89 år. § Hålträd; träd < 0,4 meter i diameter på det smalaste stället upp till brösthöjd med begynnande hålighet i stam. § Träd med begynnande trädstrukturer (spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, savflöde, sockelbildning, kolad bark) § Träd med påväxt av enstaka värdearter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 9 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Tabell 1. Numrerade värdefulla träd (klass 3) i figur 2. Nummer Art Stamdiameter (cm) 2 Lönn 59 3 Björk 54 4 Björk 51 5 Lönn 49 6 Björk 51 7 Tall 51 8 Lönn 49 Träd nummer 2 till 5, lönn och björk längs gångväg i söder. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 10 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Träd nummer 6 och 7, björk och tall i skogsdunge i öster. Träd nummer 8, lönn norr om planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 11 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Värdearter, skyddade arter och rödlistade arter Inga värdearter, skyddade arter eller rödlistade arter har påträffats vid inventeringen. Inga arter finns noterade i Artportalen utöver födosökande fåglar. Inga fördjupade artinventeringar har bedömts vara nödvändiga då planområdet endast har en mindre lönn samt att inga riktigt grova träd eller hålträd har hittats i omgivningen (fågel och fladdermus). Det finns heller ingen vattensamling eller strukturer för övervintring av groddjur på tomten. Invasiva arter Inga invasiva främmande arter har noterats i samband med fältbesök (Ingen finns registrerade från området i databasen Artportalen). Biotopskydd - Alléträd Längs med Göksholmsbacken norr om planområdet finns en enkelradig allé med fem lönnar. Samtliga träd är över 50 cm i brösthöjdsdiameter och faller därmed inom definitionen av vuxna träd i alléer (se faktaruta om alléer). Träden klassificeras som värdefullt för biologisk mångfald, klass 3. Ingen av träden har stamhåligheter. Allén bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. En enkel eller dubbel rad med lövträd som är planterad längs en väg i en tätort omfattas normalt av biotopskyddsbestämmelserna om den inte är belägen i omedelbar anslutning till bebyggelse och det inte finns särskilda bestämmelser i en detaljplan som reglerar hur allén ska skötas och utvecklas, eller som på annat sätt begränsar skyddet. I detta fall står träden i gaturummet och de omfattas genom att de uppnått lagens definition av vuxna träd av skydd enligt generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Alléer som omfattas biotopskydd För att en allé ska omfattas av biotopskyddsbestämmelserna ska den bestå av minst fem lövträd som är planterade i en enkel eller dubbel rad längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd, vilket innebär att mer än hälften av träden ska ha en stamdiameter på minst 20 cm i brösthöjd eller ha uppnått en ålder av 30 år (det som först uppnås). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 12 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Lönnallé längs Göksholmsbacken, i anslutning till planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 13 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Övriga träd Kartan (figur 4) och tabell 2 nedan redovisar övriga träd i anslutning till tomten samt det enda trädet som finns inom planområdet (träd nr 1). Av dessa bedöms 1, 9, 17, 18, 23, 24 och 25 riskeras att påverkas. Dessa träd är björk, asp och lönn med mellan 10 och 30 cm i stamdiameter. Samtliga av dessa träd har lågt naturvärde. En viss gallring av sly och yngre träd skulle gynna lite grövre träd då de uppvisar tydliga tecken på dåliga ljusförhållanden (smal krona). Information om övriga träd kommer från trädinmätningen gjord av Stockholms stad och kompletterad med ett platsbesök genomförd av Elin Samuelsson. Figur 4. Karta över övriga träd inom utredningsområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 14 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Tabell 2. Numrerade övriga träd i figur 4. Nummer Art Stamdiameter (cm) 1 (inom planområdet) Lönn 27 9 Asp, dubbelstam 31 10 Lönn 15 11 Lönn 16 12 Björk 23 13 Asp 19 14 Tall 30 15 Gran 38 16 Björk 19 17 Asp 22 18 Dunge med asp och björk 15 19 Tall 40 20 Asp 31 21 Asp 31 22 Dunge med asp och björk 15 23 Björk 20 24 Asp 22 25 Asp 22 26 Oxel 50 27 Asp, dubbelstam 32 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 15 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Habitatnätverk och grön infrastruktur Grön infrastruktur Planområdet ligger inte inom en grön kil men är en del av ett svagt grönt samband genom bebyggelse (RUFS 2060). ESBO Planområdet ligger inte inom ett utpekat ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO), varken kärnområde, livsmiljö för skyddsvärda arter eller spridningszon. Figur 5. Miljöbarometern, Stockholms stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 16 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Stockholms habitatnätverk Planområdet ingår endast i ett habitatnätverk med sämre möjlighet till födosök för skogslevande fladdermöss. Planområdet omringas av habitatnätverk med potentiella livsmiljöer för barrskogsmesar och ädellövträdslevande insekter. Figur 6. Habitatnätverk, Stockholms stad. Fastighetsgränsen visar i svart linje. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 17 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Förslag på åtgärder Generella hänsynsåtgärder träd För att bevara ekologiska värden kopplat till träd i området är det av vikt att ta hänsyn och genom anpassningar och åtgärder möjliggöra att bevara träden med naturvärde. Planering och hantering av ekologiskt värdefulla träd bör ingå i detaljplanering, projektering och byggledning. Särskilt viktigt är att bevaka hur höjdsättning av vägar, anläggningar och kvartersmark i sin tur kan påverka möjligheten att bevara träd på plats, genom schakt och slänter som kan ge indirekt påverkan. Även skuggande huskroppar kan påverka tidigare solbelysta träd negativt. Övriga åtgärder Säkerställ att ingen häckning sker i de träd som ska avverkas Inventera träd som ska avverkas innan arbetet alternativt genomför avverkning, röjning av träd utanför häckningssäsong. Detta innebär inget avverkningsarbete under15 mars - 31 juli för hänsyn till fåglar, 15 april - 31 augusti för hänsyn till fladdermöss. Detta för att inte störa eventuella häckning i närområdet och undvika att komma i konflikt med artskyddsförordningen. Byggnaden som ska rivas är en låg byggnad och är troligt inte en bra miljö för takhäckande fåglar. Det är att föredra att rivningen påbörjas utanför häckningstid (kan sedan pågå under häckningstiden). Faunadepå Endast en lönn med naturvärde, klass 3 (träd nr 8 i figur 2) riskerar att påverkas av planförslaget och kan behöva avverkas. Denna stam bör placeras som faunadepå i närområdet. Eventuellt kan även några mindre träd med lågt naturvärde påverkas men är troligt lite för klena för en faunadepå. Gestaltning av bostadsgård Plantera träd Plantera träd, främst tall och ädellövträd, på bostadsgården. Skapa brynzon Skapa en brynzon mot skogsdungen. Brynen bör vara flerskiktade och mosaikartade, det vill säga bestå av ömsom lågvuxna, ömsom mer högvuxna buskar och träd. Buskar som blommar på våren och ger bär på hösten är bra födosöksplatser och boplatser för insekter, humlor, bin, fjärilar, fåglar och fladdermöss. Sälg, nyponros, rönn, hagtorn och slån är exempel på lämpliga arter. Blommande sälg gynnar speciellt de tidigaste insekterna då inte många andra arter blommar. Anlägg ängsmark eller skogsmatta Anlägg naturlig ängsmark eller skogsmatta mot naturmark/berg i dagen i nordväst. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 18 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Genomtänkta växtval i grönytor Generellt gäller att grönytorna bör innehålla arter som antingen är naturligt förekommande i Sverige alternativt arter med känd attraktionskraft för den lokala faunan. För att gynna fåglar och insekter bör arter väljas som är pollen- och nektarrika och gärna bärproducerande. Gärna en artsammansättning som ger blomning under hela växtsäsongen, med tonvikt på tidigblommande arter då bristen på föda är som störst tidigt på säsongen. För att minska framtida problem med invasiva främmande arter välj i första hand inhemska arter, i andra hand arter från Europa och i sista hand arter från andra kontinenter där detta är befogat/önskvärt. Undersök alltid om de funktioner/kvaliteter som önskas kan fyllas av inhemska arter. Undvik arter med invasiva egenskaper såsom snabb spridning (fröspridning via fågel eller vind), näringsackumulerande (ärtväxter), kraftig vegetativ förökning samt fertila hybrider. Undvik potentiella invasiva arter genom att stämma av artlistor med ArtDatabankens ”risklista” (Strand et al. 2018, 2024) och Trafikverkets”gröna lista” (Trafikverket/Ekologigruppen 2022), en uppdatering kommer inom kort. Sätt upp fågelholkar Sätt upp fågelholkar för småfåglar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 19 Ekologirapport inkl trädinventering Blixtlåset 1 Slutversion 17 augusti 2026 Referenser Artportalen. oktober 2024, februari 2026. Calluna AB. 2017. Ekologiutredning Hagsätra – Rågsved. Calluna AB. 2019. Fokus Hagsätra Rågsved. Strategi för grön infrastruktur. Calluna AB. 2022. Naturvärdesanalys Västra Hagsätra. Naturvårdsverket. 2020. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:3,2020-11-19. Östberg, J., och Örjan Stål. 2018. Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0. Rapport 2018:02 Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Stockholms stad. Miljöbarometern, ESBO. Stockholms stad. Habitatnätverk. Svenska Institutet för Standarder (SIS). 2023. Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Krav och vägledning. SS 199000:2023. Svenska Institutet för Standarder. Naturvårdsverket. 2014. Allé - Beskrivning och vägledning för biotopen Allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Personliga kontakter Elin Samuelsson, Landskapsarkitekt LAR/MSA, Samuelsson och Vilkensen AB Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd. Ekologigruppen AB. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 1 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Denna metod för inventering av naturvärdesträd har utvecklats av Ekologigruppen och använts sedan 2002. Den bygger till stora delar på definitioner och kriterier för särskilt skyddsvärda träd utarbetade av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2012) men också på manual för basinventering av skog (Naturvårdsverket 2007) och standard för inventering av träd i urban miljö (Östberg 2022). 2023 uppdaterades Ekologigruppens metoden så att den även inkluderar kriterier för naturvårdsträd enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SIS 2023). Dokumentet är upprättat av Anders Haglund 2024-01-25 Intern kvalitetsgranskning Rikard Anderberg 2024-01-24 Vad är ett naturvärdesträd? Denna bilaga beskriver Ekologigruppens metod för inventering av naturvärdesträd. Med naturvärdesträd menas träd som har särskild betydelse för biologisk mångfald. I begreppet ingår särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner, men även andra typer av träd som bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald. Avverkning av särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner kan innebära behov av samråd med länsstyrelsen enligt 12 § MB. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer kan särskilt skyddsvärda träd vara döda så dessa ska inventeras. Däremot ingår inte inventering av övriga döda träd (stående döda träd, högstubbar, lågor) i inventeringen. Detta omfattas istället av en specifik inriktad inventering av död ved. Metodik för detta är under arbete. Särskilt skyddsvärda träd – en typ av naturvärdesträd Med särskilt skyddsvärda träd avses (Naturvårdsverket 2012): § Jätteträd: träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. § Mycket gamla träd: gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. § Grova hålträd: träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Särskilt skyddsvärda träd definieras här med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 2 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Övriga naturvärdesträd Det är inte bara träd som är särskilt skyddsvärda som hyser naturvärden och i sin tur bidrar till att stärka ett områdes naturvärden och dess biologiska mångfald. Som exempel kan yngre träd med håligheter också vara värdefulla och många gånger hysa naturvårdsintressanta arter. Det finns därför behov av att inte bara kartera träd som uppfyller Naturvårdsverkets definition av särskilt skyddsvärda träd. Ekologigruppen har därför kompletterat Naturvårdsverkets metodik för klassificering av särskilt skyddsvärda träd med att också inkludera träd som utgör livsmiljöer för flera rödlistade arter eller enstaka hotade arter av mossor, lavar, svampar eller ryggradslösa djur (se tabell 1). Ytterligare två kategorier av naturvärdesträd, klass 2 och 3 har lagts till för att innefatta träd som också hyser andra naturvärden men inte uppfyller definitionen för Särskilt skyddsvärda träd. Dessa ska ses som efterföljare och kommande ersättningsträd till de särskilt skyddsvärda naturvärdesträden. Bedömning av värde De tre värdeklasserna är: § Särskilt skyddsvärda träd (klass 1): se ovan. § Skyddsvärda träd (klass 2): träd som utgör livsmiljöer för arter knutna till äldre skogs- och trädmiljöer och har därför en mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. § Värdefulla träd (klass 3): träd som hyser och har utvecklat vissa naturvärden och som också bidrar till att stärka ett områdes naturvärden. Värdebedömning görs enligt tabell 1. I bedömningen av ett träds värdeklass klassas trädet utifrån det högsta uppnådda kriteriet i de fem kategorierna: § Ålder (tabell 2) § Grovlek – diameter i brösthöjd (tabell 3) § Förekomst av stamhåligheter (tabell 1) § Förekomst av värdearter (tabell 1) § Värdefull struktur § Form § Funktion (tabell 4) Exempel: ett träd med en diameter mindre än den som anses mycket grovt, men som har en ålder som ligger inom definition för gammalt träd, resulterar i att trädet placeras i klass 2 - skyddsvärt träd. Värdebedömningen för klass 1 följer helt klassificering enligt Naturvårdsverkets riktlinjer (Naturvårdsverket 2012). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Tabell 1. Kriterier för bedömning av naturvärdesträd. För definitioner av ålder och grovlek se tabell 2 och 3. Värdeklass Ålder Grovlek Hålträd Strukturer Värdearter Klass 1. Särskilt skyddsvärda träd 200 år - gran, tall, ek och bok 140 år - övriga trädslag Jätteträd >1m i diameter i brösthöjd Grovt hålträd >40 cm i diameter i brösthöjd, med utvecklad hålighet i huvudstam Klass 2. Skyddsvärda träd Gammalt Mycket grovt Hålträd, <40 cm i diameter i brösthöjd, med välutvecklad hålighet i huvudstam Välutvecklade trädstrukturer, spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, savflöde, sockelbildning, brandljud (enligt tabell 4) Rödlistad art eller flera värdearter Klass 3. Värdefullt träd Nästan gammalt Grovt Träd med begynnande håligheter eller döda stående /liggande träd ≤ 40 cm i diameter i brösthöjd Begynnande trädstrukturer spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, savflöde, sockelbildning, vedsvamprik, bärande /pollinatörer (enligt tabell 4) Förekomst av värdeart Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 4 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Ålder Definitionerna av mycket gammalt träd följer Naturvårdsverket 2012. För gamla träd och nästan gamla träd ligger klassificeringen i linje med den metod som används som grund basinventering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2021), men vissa justeringar har gjorts här. Ålder kan mätas genom att man tar en borrkärna och räknar årsringar. I praktiken kan detta skada träden vilket gör att Ekologigruppen oftast väljer att utgå från strukturer som är viktiga indikatorer på ålder. Bland sådana märks träd med utmärkande växtsätt till exempel kronstruktur, krumt eller knotigt växtsätt, samt barkstruktur som tyder på hög ålder, till exempel pansarbark eller grovsprickig bark. Tabell 2. Definition av gammalt träd. Trädart Nästan gamla träd - ålder (år) Södra Sverige Gamla träd – ålder (år) Södra Sverige Mycket gamla träd – ålder (år) Hela Sverige Ek 100–149 150–199 ≥ 200 Bok 100–149 150–199 ≥ 200 Gran 80–119 120–199 ≥ 200 Tall 100–149 150–199 ≥ 200 Triviallöv 65–89 90–139 ≥ 140 Övriga ädellövträd 65–89 90–139 ≥ 140 Grova träd – storlek Trädens grovlek mäts med diameter i brösthöjd. Hur denna mätning går till illustreras i figur 1. Därefter bedöms vilken grovleksklass trädet tillhör i enlighet med tabell 3. Dessa klasser baseras i stor utsträckning på metodik som använts vid Basinventering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2007). För klass 1 används kriterier enligt Naturvårdsverket 2012. Figur 1. Trädets stamdiameter mäts generellt vid 1,3 meter över marken. För träd med flera stammar mäts den grövsta stammen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 5 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Träd med flera stammar ska mätas vid 1,3 m över marken om stamdelningen sker ovanför denna höjd. Där stamdelningen sker under 1,3 m upp på stammen mäts den grövsta stammens diameter. Antalet stammar över 10 centimeter och varje stams diameter antecknas i kommentarsfält. De sex grövsta stammarna mäts hos flerstammiga individer, övriga utgår. Måttet för grovlek avser den grövsta stammen. Figur 2. För träd med speciella former gäller det som illustreras ovan. Tabell 3. Definition av grova träd i södra Sverige boreonemoral zon (Naturvårdsverket 2004 och 2007 - BI, samt Ekologigruppen). Måtten gäller träddiameter mätt i brösthöjd. Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Alm ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Ask ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Bok ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Ek ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Hägg ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Oxel ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Rönn ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Skogslönn, lindar ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Sälg ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Tall/gran ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Triviallöv ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 6 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Tabell 4. Definition av grova träd i södra Sverige nemoral zon, dvs Skåne och delar av Halland (Ekologigruppen). Måtten gäller träddiameter mätt i brösthöjd. Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Alm ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Ask ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Bok ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Ek ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Hägg ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Oxel ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Rönn ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Skogslönn, lindar ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Sälg ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Tall/gran ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Triviallöv ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Värdefulla strukturer Strukturer viktiga för biologisk mångfald är av stor betydelse för bedömning av träds biologiska värden. Ihåligheter i huvudstammen ingår i Naturvårdsverkets definition av särskilt skyddsvärda träd och redovisas i tabell 1. Övriga strukturer som ingår i bedömning av värde redovisas i tabell 4. Dessa är spärrkronighet, hamling, vedblottor med insektsgnag, savflöden, sockelbildning, brandljud, vedsvamprikedom, samt i bristlandskap (åkermark, stadslandskap, produktionsskog) även bärande träd och pollenkällor. Förekomst av strukturer kan som mest ge värdeklass 2 eller 3. I text nedan kommenteras också de olika strukturerna mer ingående. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 7 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Tabell 5. Tabell över kriterier för värdebedömning av träd utifrån värdefulla strukturer. * kriteriet används endast i bristlandskap (åkermark, stadslandskap, produktionsskog) Egenskap Klass 2. Skyddsvärda träd Klass 3. Värdefullt träd Spärrkronighet Tydligt spärrkronigt: grova horisontella grenar (>20 cm), max 3 m upp från stambasen eller trädets höjd är maximalt 1,5 x bredden Viss spärrkronighet: med horisontella grenar max 3 m upp från stambasen eller trädets höjd är 1,5-2 x bredden Hamling Hamlat, stam >40 cm i diameter i brösthöjd, (nyhamlade träd ingår ej), med tydliga strukturer Övriga hamlade träd Vedblotta >1 m2 (får vara flera separata vedblottor på samma träd), med insektsgnag >0,1 m2 med insektsgnag eller <1m2 utan insektsgnag. Savflöde >30 cm 0,1–30 cm Sockelbildning >80 cm i höjd och/eller 80 cm bredd >50–79 cm i höjd och/eller bredd Brandljud Kolad ved eller äldre invallade brandljud Bränd bark Vedsvamprik >3 fruktkroppar Bärande träd och pollenkällor* Träd >40 år av skogslind, rönn, oxel, hägg eller sälg Grenhål, döda grenar Hålighet i grova grenar eller döda grenar >30 cm Ø Döda grenar 20–29 cm Ø Håligheter i huvudstam Definition av bedömningsparametern håligheter är hämtad från Naturvårdsverkets publikation ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” från 2021: - Med hål avses ingångshål till hålighet i ved. Skador i bark som vallats över, grunda hackspetthack, fläkskador eller grenbrott räknas inte som hål. Håligheter mellan rot och mark (t.ex. träd på socklar) räknas endast om det finns hålighet i veden. Hålen är ofta avlånga, måttet som anges är det längsta måttet. Lägsta värde för att hål ska registreras är en håldiameter på 3 cm. Vid bedömning anges värde enligt hålklassindelning (se nedan). Endast ett värde anges och klassningen görs utifrån det största ingångshålet. Om trädet har fler än ett ingångshål kan detta noteras som övrig kommentar. För att ett hål ska räknas som välutvecklat ska hålet nå minst 10 cm in i stammen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 8 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Hålklassindelning: 1. Inga hål 2. Ingångshål <10 cm i diameter 3. Ingångshål 10–19 cm i diameter 4. Ingångshål 20–29 cm i diameter 5. Ingångshål ≥ 30 cm i diameter Mulmvolym Definition av bedömningsparametern mulmvolym är hämtad från Naturvårdsverkets publikation ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” från 2021: - I de fall det är möjligt att se hålighetens beskaffenhet kan en grov uppskattning av mulmvolym göras. En liten hålighet har relativt lite mulm medan en mycket stor hålighet kan rymma förhållandevis mycket mulm, förutsatt att det inte finns ett ingångshål med markkontakt som fått till följd att volymen mulm reducerats. Uppskattningen görs utifrån volymberäkning YTA x DJUP. Parametern mulmvolym har fyra klasser enligt nedan: 1. Mulmvolym ej bedömningsbar 2. ≤ 10 liter mulm 3. 10 liter - 1 m3 mulm 4. ≥ 1 m3 mulm Grenhåligheter och grova döda grenar I gamla träd, oftast de ädellövträd som vuxit upp i ett tidigare öppet landskap finns ibland håligheter i grova trädgrenar. Dessa nyttjas ofta som fågelbon och utgör livsmiljöer för hotade insekter. Även de grova döda grenar som ofta finns på denna typ av träd är av betydelse för många vedlevande lavar och insekter. Spärrkronighet Att träd har ett växtsätt som är horisontellt utbrett (spärrkronighet) är en indikation på att trädet vuxit upp i ett öppet eller tidigare öppet landskap. Sådana träd utvecklar ofta grova grenar och har stammar som är eller i sen tid varit solbelysta vilket ger särskilda värden för biologisk mångfald. Spärrgrenigt träd Normalformat träd Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 9 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Hamling Ädellövträd som alm, lind och ask, samt pilar beskars ofta förr i torrperioder för att samla vinterfoder åt djur. I parkmiljöer fortsatte bruket att hamla träd in i modern tid. Träd som bär spår av hamling är ofta senvuxna och har stor betydelse för biologisk mångfald. Savflöden, brandljud, vedsvamprikedom och sockelbildning Strukturer som savflöden, brandljud, vedsvamprikedom och sockelbildning är ofta viktiga för biologisk mångfald då många arter är knuta till de specifika substraten. Både aktiva och äldre savflöden ingår i klassningen av naturvärdesträd. Vedblottor med insektsgnag Ekologigruppen har valt att inkludera blottad ved med insektsspår som en parameter i bedömningen av skyddsvärda träd, eftersom utvecklade vedblottor utgör ett viktigt substrat och en livsförutsättning för flertalet rödlistade insekter. Insektsgnag måste förekomma om kriteriet ska beaktas, vedblottor utan insektsgnag är således inte inkluderade i bedömningen. Bedömning av de rödlistade träden ask, skogsalm och lundalm Eftersom träden ask respektive skogsalm, vresalm och lundalm i snabb takt minskar på grund av två svampsjukdomar, är de i behov av särskild hänsyn tas till förekomsterna. Asken är numer rödlistad som starkt hotad (EN) och samtliga tre svenska almarter är akut hotade (CR). En lösning för att bevara asken är att spara äldre träd som överlevt sjukdomen och därigenom bibehålla en genetisk variation. På sikt kan det bidra till en ökad genetisk motståndskraft mot sjukdomen hos ask, vilket redan har noterats hos vissa träd. Det finns många artgrupper som är starkt knutna till dessa två trädslag, som likaså är stadda i minskning (exempelvis flera rödlistade lavar och svampar). Med ovanstående faktorer i åtanke bedömer Ekologigruppen att träden ask och alm därmed är skyddsvärda vid en något mindre storlek jämfört med övriga ädellövträd. Olika odlade former av alm omfattas inte av denna metodik, utan detta gäller de inhemska sorterna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 10 Bilaga 1. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Referenser Naturvårdsverket. 2007. Manual för basinventering av skog. Naturvårdsverket. 2012. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - mål och åtgärder 2012–2016. Rapport 6496, Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket. 2021. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 3.0 2021-10-12. Svenska Institutet för Standarder (SIS). 2023. Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Krav och vägledning. SS 199000:2023. Svenska Institutet för Standarder. Östberg, J. & Rowicki, E. 2022. Standard för trädinventering i urban miljö Version 3.0. Svenska Trädföreningen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-08-17, Dnr 2023-12412 --- [SVA-PM Projektmål.pdf] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 1 Inledning .................................................................................................................................................. 2 SVA-modellen ..................................................................................................................................... 2 Syfte .................................................................................................................................................... 2 Förutsättningar ........................................................................................................................................ 3 Områdesanalys för Blixtlåset .............................................................................................................. 3 Effektmål Blixtlåset ................................................................................................................................. 3 Planförslaget ........................................................................................................................................ 4 Projektmål Blixtlåset ............................................................................................................................... 5 Avslut ...................................................................................................................................................... 8 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 2 Hagsätra Rågsved är i Översiktsplanen utpekat som ett fokusområde dit satsningar ska riktas. I enlighet med uppdrag i stadens budget påbörjades under hösten 2016 områdesplaneringen för Hagsätra och Rågsved. Stadsdelarna har utretts för nybyggnation om minst 3000 bostäder och är utpekade för en stadsutveckling med särskilt fokus på social hållbarhet. Blixtlåset 1 utgör ett enskilt kvarter strax söder om Hagsätra Centrum i Fokus Hagsätra Rågsved. En områdesanalys av Fokus Hagsätra Rågsveds första etapp har genomförts av exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Analysen bygger dels på de utredningar och dialoger som genomförts inom ramen för stadsutvecklingsprojektet Fokus Hagsätra Rågsved och dels på stadsdelsförvaltningens sammanställning av sociala förutsättningar och befintliga värden i Hagsätra. Utifrån analysen togs sex effektmål för Blixtlåset fram i syfte att fungera som underlag för detaljplanearbetet. Under planprocessen har staden och medverkande byggaktörer specificerat de sociala åtaganden som byggaktörerna tar för att bidra till effektmålen genom formulering av mer konkreta projektmål som redovisas i detta dokument. Stockholms stad har tagit fram en modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som ska användas i stadens samtliga stadsutvecklingsprojekt för att säkerställa att alla projekt är socialt värdeskapande. Modellen innebär att staden kartlägger de sociala värdena som finns eller saknas inom projektområdet och tar fram en nulägesanalys som utgår från Översiktsplanens fyra stadsbyggnadsmål. Utifrån SVA-modellen ställs ett antal frågor gällande respektive stadsbyggnadsmål för att analysera huruvida målet går att uppnå inom ett specifikt område. Analysen utgör en grund för att formulera effektmål som definierar vad ett projekt ska bidra med utifrån de sociala värden som enligt kartläggningen finns eller fattas i området. Effektmålen formuleras mer övergripande för att därefter preciseras till konkreta projektmål som beskriver hur effektmålen ska uppnås. Analysfrågorna fokuserar främst på den fysiska miljön och kan kompletteras med andra socialt värdeskapande aspekter inför formulering av effekt- och projektmål. Vid markanvisning biläggs effektmålen till markanvisningsavtalet. Under planprocessen ska byggaktören specificera de åtaganden och åtgärder som aktören vidtar för att bidra till effektmålen genom formulering av konkreta projektmål. Projektmålen är sociala åtaganden som byggaktören själv formulerar och vid överenskommelse om exploatering förbinder sig att följa. En del av projektmålen kan också säkerställas genom regleringar i detaljplan. Projektmålen är mer konkretiserade och specificerade åtaganden som beskriver hur byggaktören inom detaljplanen för Blixtlåset ska uppfylla uppsatta effektmål. På detta sätt kan man säkerställa att projekt i staden bidrar till socialt värdeskapande. Detta dokument syftar dels till att redovisa hur projekt Blixtlåset arbetar med socialt värdeskapande och dels fungera som underlag vid utvärdering av projektet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 3 Stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och stadsdelsförvaltningen har tagit fram tre övergripande visionsmål som ska vara vägledande för allt arbete inom Fokus Hagsätra Rågsved. Målen beskrivs nedan. Hagsätra och Rågsved är levande stadsdelar som utvecklas utifrån lokala förutsättningar Stadsdelarna erbjuder platsspecifika stadskvaliteter, ett varierat bostadsutbud, arbetsplatser och god tillgång till service och kommunikationer. Områdets mötesplatser är identitetsskapande och präglas av öppenhet, trygghet och gemenskap. Det finns ett rikt aktivitetsutbud för alla, vilket möjliggör möten mellan människor. Boende och verksamma är delaktiga och engagerade i området Delaktighet och dialog utgör grunden för kunskapsinhämtning och skapar lokal förankring för områdesförnyelsen. Boende är engagerade i sitt närområde och det finns goda förutsättningar för en positiv identifiering med Hagsätra och Rågsved. Boende och besökare upplever ökad närhet mellan stadsdelarna och omgivningen Det finns en fysisk och mental närhet mellan Hagsätra, Rågsved samt omgivande stadsdelar och naturområden. Centrala Hagsätra är tydligare sammanlänkad med Ormkärr och Örby, medan Rågsved har en tydligare koppling mot Högdalen. Analysen visar bl.a. att medelinkomsten i Hagsätra är lägre än i Stockholm i stort samtidigt som andelen arbetslösa är högre och har stigit de senast åren. Utifrån statistik om lägenhetsfördelningen i Hagsätra är det tydligt att stadsdelen behöver kompletteras dels med små lägenheter (1 ROK) samt stora lägenheter (4–5+ ROK) för livets alla skeden i enlighet med Stockholm stads Handlingsplan för Bostadsförsörjning. Hagsätra domineras av hyresrätter och av mellanstora bostäder (2-3 rok) vilket innebär att fler bostadsrätter och bostadsstorlekar i yttersegmenten skulle kunna balansera beståndet och bidra till ett större variation av hushållstyper. Vidare kan Hagsätra upplevas som svårt att orientera sig i och befintliga målpunkter kan vara svåra att hitta till. Området präglas av stora trafikbarriärer såsom Huddingevägen, Magelungsvägen, och spår för pendeltåg och tunnelbana. Tidigare utredningar visar att boende och verksamma upplever mentala barriärer som påverkar hur de rör sig inom och utanför Hagsätra. De fysiska och mentala barriärerna är i flera fall samlokaliserade. Dialoger inom Fokus Hagsätra Rågsved samt dialoger och undersökningar som stadsdelsförvaltningen genomfört visar på att många känner sig otrygga i Hagsätra. Framförallt gäller detta flickor och kvinnor. Nedan presenteras de effektmål som tagits fram för projekt Blixtlåset som ingår i fokusområdet Hagsätra Rågsved. Effektmålen är framtagna med de övergripande målen för Fokus Hagsätra Rågsved som utgångspunkt och beskriver vad projektet ska uppnå och bidra med till stadsdelarna. Utifrån effektmålen ska byggaktörerna formulera konkreta projektmål som senare, vid genomförande, biläggs som krav i avtalet om överenskommelse om exploatering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 4 4. Planförslaget syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i flerbostadshus samt en lokal för centrumändamål i bottenvåning längs Göksholmsbacken. Ny bebyggelse uppförs som en lamell med hög arkitektonisk kvalitet, ges förgårdsmark mot gatan och en breddad trottoar tillskapas, vilket bidrar till ett mer tillgängligt och levande gaturum. Befintlig fordonsservice- byggnad inom planområdet förutsätts rivas. Planen bidrar till stadens bostadsförsörjning och stärker det lokala serviceutbudet i Hagsätra samt ökar tryggheten längs Göksholmsbacken i enlighet med översiktsplanens inriktning för fokusområdet Hagsätra-Rågsved. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 5 Vy av planförslaget sett från sydväst. Nedan presenteras de projektmål som tagits fram inom det aktuella kvarteret och vilka effektmål som ämnas uppfyllas inom detaljplanen för Blixtlåset. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 6 ² Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 7 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 8 n/a = ej aktuellt (EM 3 avser förskola). Genom att arbeta med effektmål och mer konkreta projektmål kan staden säkerställa att tillkommande bebyggelse bidrar till socialt värdeskapande. Projektmålen som har tagits fram till detaljplanearbetet biläggs byggaktörens överenskommelse om exploatering. Sammantaget bedöms genomförande av detaljplanen för Blixtlåset bidra till uppfyllnad av de effektmål som satts upp inom projektet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-03, Dnr 2023-12412 --- [Dagvatten-och skyfallsutredning.pdf] Rapport DAGVATTEN- OCH SKYFALLSUTREDNING BLIXTLÅSET 1 Slutrapport 2026-05-13 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Tyréns Sverige AB 2026-05-13 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(27) Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning Titel på rapport: Dagvatten- och skyfallsutredning Blixtlåset 1 Status: Slutrapport Datum: 2026-05-13 Medverkande Beställare: Storsala AB (publ) Kontaktperson: Mikael Berg Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Camilla Hedell Handläggare: Camilla Hedell Kvalitetsgranskare: Kajsa Forsberg Revideringar Revideringsdatum: - Version: Version. Initialer Initialer. Uppdragsansvarig Datum: 2026-05-13 Handlingen granskad av: Kajsa Forsberg Datum: 2026-04-08 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 3(27) Sammanfattning Utredningsområdet omfattar ett knappt 0,3 hektar stort område i Hagsätra, Stockholm, som omvandlas från bilservice till bostäder. Dagvattenberäkningar har utförts enligt den rationella metoden i Svenskt Vatten P110, med klimatfaktor (1,25). Föroreningsbelastningar har tagits fram med StormTac v.26.1.1, baserat på standardvärden för olika markanvändningar. Området avvattnas till Mälaren-Fiskarfjärden, som har måttlig ekologisk status och uppnår ej uppfyller god kemisk status (med anledning av bland annat koppar, PCB, kvicksilver, PBDE, PFOS). Den planerade omvandlingen beräknas minska både avrinning och föroreningsbelastning till recipienten även exklusive dagvattenåtgärder. Alla hårdgjorda ytor och tak föreslås att avvattnas till dagvattenlösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), främst regnväxtbäddar längs fasaderna och infiltration i grönytor. Andelen grönyta ökar, vilket minskar avrinningskoefficienten och den totala avrinningen av dagvatten. Regnväxtbäddarna dimensioneras för att hantera 90% av årsavrinningen i och uppfyller Stockholms åtgärdsnivå. Innan omdaningen (befintlig situation) samlades vatten vid ytlig avrinning vid skyfall i den södra delen av området på grund av markens lutning. Det skapas även en lågpunkt utanför en källardörr. Efter omdaningen förändras byggnadens placering och utformning, vilket minskar risken för vattenansamling. Vattnet leds bort på ett mer kontrollerat sätt på grund av höjdsättning av mark bort från byggnaden via regnväxtbäddar och grönytor. Flödesvägar och lågpunkten i Hagdalens parkområde påverkas inte negativt av den nya bebyggelsen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 4(27) Innehållsförteckning 1 Inledning ................................ ................................ ................................ ................................ ............ 5 2 Underlag och tidigare utredningar ................................ ................................ ................................ ... 7 3 Metod................................ ................................ ................................ ................................ .................. 7 4 Riktlinjer för dagvattenhantering ................................ ................................ ................................ ...... 8 5 Förutsättningar ................................ ................................ ................................ ................................ .. 9 5.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar ................................ ................................ ..................... 9 5.2 Mark och grundvattenföroreningar ................................ ................................ ................................ .. 10 6 Avrinningsområden och avvattningsvägar ................................ ................................ .................... 11 6.1 Naturliga avrinningsområden ................................ ................................ ................................ .......... 11 6.2 Tekniska avrinningsområden ................................ ................................ ................................ .......... 12 6.3 Markavvattningsföretag ................................ ................................ ................................ .................. 13 7 Recipienter ................................ ................................ ................................ ................................ ....... 13 7.1.1 Recipient och miljökvalitetsnormer ................................ ................................ ..................... 13 7.1.2 Lokala åtgärdsprogram (LÅP) ................................ ................................ ............................ 14 7.1.3 Vattenskyddsområde ................................ ................................ ................................ ......... 14 8 Befintlig och planerad markanvändning ................................ ................................ ........................ 15 9 Åtgärdsnivån ................................ ................................ ................................ ................................ ... 17 9.1 Tillämpning av åtgärdsnivån ................................ ................................ ................................ ........... 17 9.2 Övrigt fördröjningsbehov ................................ ................................ ................................ ................. 18 10 Dagvattenhantering ................................ ................................ ................................ ....................... 18 10.1 Dagvattenåtgärder ................................ ................................ ................................ ........................ 18 10.2 Flöden ................................ ................................ ................................ ................................ .......... 20 10.3 Föroreningar ................................ ................................ ................................ ................................ . 21 11 Sammanfattning av dagvattenhantering ................................ ................................ ...................... 22 12 Översvämningsrisk och skyfallshantering ................................ ................................ .................. 23 12.1 Översvämning till följd av skyfall ................................ ................................ ................................ ... 23 12.2 Översvämning till följd av närliggande ytvatten ................................ ................................ ............. 23 12.3 Hänsyn till närliggande utbyggnadsplaner ................................ ................................ ..................... 23 12.4 Skyfallshantering ................................ ................................ ................................ .......................... 24 13 Föreslagen dagvattenhantering ................................ ................................ ................................ .... 27 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 5(27) 1 Inledning Tyréns Sverige AB har fått i uppdrag av Storsala AB att ta fram en dagvattenutredning för fastigheten Blixtlåset 1 i Hagsätra i sydvästra Stockholm. Detaljplaneområdet är beläget öster om tunnelbanespåren mot Hagsätra och omfattar knappt 0,3 ha. Dagvattenutredningen syftar till att beskriva befintlig samt framtida dagvattensituation. I utredningen har avrinningen före och efter exploateringen av området beräknats och förslag på omhändertagande av dagvatten utretts och presenteras. Området består idag av verksamhet i form av bilservice med tillhörande parkering, se Figur 1. Exploateringen innebär att det uppförs ny bostadsbebyggelse med ca 85 bostäder med tillhörande grön innergård inom, se Figur 2. Planförslaget innebär även att trottoaren breddas med cirka 50 cm, trottoaren är allmän platsmark. Figur 1. Markanvändning i nuläget. Planområde markerat med rosa linje. Gökholmsbacken Tunnelbanespår Hagdalens bollplan Hagdalens parkområde Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 6(27) Figur 2. Markanvändning efter exploatering. (Källa: Förhandskopia Elin Samuelsson, 2026- 05-12) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 7(27) 2 Underlag och tidigare utredningar Underlag i form av illustrationsplan (Elin Samuelsson, 2026–02–18), har använts för kartering av planerad markanvändning inom utredningsområdet. För befintlig markanvändning har flygfoto använts. Avrinningsytor har tagits fram utifrån karteringen. Information om förutsättningar för geoteknik och markmiljö har inhämtats från utredningar som utförts av andra aktörer för detaljplanen. 3 Metod Trafikkontoret i Stockholm stad har tagit fram lokal regnstatistik vilket visar att Stockholm har lägre skyfallsrisk än vad den nationella regnstatistiken visar. Ett Stockholmsregn är ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Den geografiska utbredningen där Stockholmsregn kan användas är ett område som sträcker sig från Nynäshamn i söder till Strängnäs i väst, Värmdö i öst och Arlanda i norr.1 Avrinning har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P110. För utredningsområdet har dagvattenflöden beräknats för situationen före och efter omdaning vid 20- och 10-årsregn. För situationen efter omdaning har en klimatfaktor på 1,25 multiplicerats för att beakta ett framtida blötare klimat. De valda beräknade regnen beror på minimikrav på återkomsttider vid dimensionering av nya dagvattensystem (Svenskt Vatten publikation P110). Stockholms stads skyfallsmodell 2024 har använts för att visa eventuell påverkan på planområdet vid klimatanpassat 100-årsregn. Föreslagna dagvattenlösningar dimensioneras enligt Stockholm vatten och avfalls dimensioneringstabell.2 Flödesutjämningen är främst av intresse vid sällan återkommande tillfällen med intensiv nederbörd. Dessa tillfällen har dock på årsbasis liten påverkan på föroreningstransporten till recipienten. För beräkning av dagvattnets föroreningsgrad före och efter omdaning har StormTac v.26.1.1 använts. När föroreningshalter beräknas i StormTac görs detta utifrån insamlade värden för liknande markanvändning (schablonvärden). Ofta finns inte platsspecifik information eller information om hur data samlats in tillgänglig. När det inte finns en stor mängd data är 1 Stockholms stad, 2024-10-29, Stockholmsregn 2024 Framtagande av regionala hyetografer för extrem nederbörd och skyfall 2 Stockholm vatten och avfall, Dimensioneringstabell v.250829. https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fwww.stockholmvattenochavfall.se %2Fglobalassets%2Fdagvatten%2Fexls%2Fdimensioneringstabell.xlsx&wdOrigin=BROWSELINK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 8(27) sannolikheten större att ett medianvärde är representativt för områden som är under utredning än att ett medelvärde är det. När det inte finns en stor mängd data får individuella mätvärden stort genomslag, och detta kan medföra att ett framräknat schablonvärde inte är representativt för det område som modelleringen avser. Enligt en studie är osäkerheten för de beräknade föroreningshalterna kring 30%.3 I komplexa områden med blandad markanvändning och med schablonhalter med låg säkerhet kan osäkerheten sannolikt vara större. Materialval, till exempel för tak, kan ha stor påverkan på vattenkvalitén. Rening av metaller är även beroende av om metaller förekommer i löst eller partikelbunden form, där reduktion av partikelbundna metaller främst sker då partiklar frånskiljs eller sedimenteras, medan lösta metaller kräver mer avancerad rening. I Tabell 1 redovisas de schablonhalter som har tillämpats för markanvändningstyperna inom utredningsområdet före och efter omdaning. Tabell 1. Markanvändningstyper med schablonhalter (μg/l) som använts i föroreningsberäkning i StormTac. Grönt: hög säkerhet, gult: medel, rött: låg. Markanvändning P N Pb C u Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH 16 BaP ANT Takyta 53 1700 5 22 80 0,65 2, 5 4,5 0,003 22 000 0 0,44 0,01 0,01 Parkering 160 1600 20 40 140 0.45 15 6.0 0,080 140 000 870 0,25 0,060 0,050 Gräsyta 160 1100 6 10 28 0,3 2, 5 1,3 0,013 36 000 200 0,1 0,01 0,01 Grusyta 42 2000 2,2 12 33 0,11 1 0,85 0,019 9 700 96 0,25 0,01 0,01 Asfaltsyta 85 1800 6 15 23 0,27 7 4 0,05 7 400 770 0,13 0,01 0,021 Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4 Riktlinjer för dagvattenhantering Utredningen följer Stockholm stads dagvattenstrategi med riktlinjer gällande dagvatten. Staden har i sin dagvattenstrategi satt mål enligt nedan: 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten. 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering. 3 Jiechen Wu, Thomas Larm, Anna Wahlsten, Jiri Marsalek & Maria Viklander (2021): Uncertainty inherent to a conceptual model StormTac Web simulating urban runoff quantity, quality and control, Urban Water Journal Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 9(27) 3. Resurs och värdeskapande för staden. 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande. Stockholms stad har även en åtgärdsnivå för dagvatten. Åtgärdsnivån har tagits fram för att förtydliga vilka dagvattenåtgärder som krävs för att uppfylla lagkrav och mål i stadens dagvattenstrategi vid ny- och större ombyggnation. Att uppnå miljökvalitetsnormerna för ytvatten är ett lagkrav som är kopplat till dagvatten. Tillämpning av åtgärdsnivån ska ske vid ny- och större ombyggnation. Allt vatten från hårdgjorda ytor på kvartersmark och allmän mark ska ledas till lokala dagvattenanläggningar med 20 mm fördröjning. En mindre våtvolym kan accepteras i de fall anläggningen ändå kan uppnå syftet med åtgärdsnivån. Förväntad funktion och reningseffekt ska kunna redovisas. Anläggningar som kan magasinera 20 mm nederbörd från en förutbestämd yta kan ta hand om 90% av årsnederbörden och därmed bidra med rening i nivå med åtgärdsnivån. Systemen ska utformas med mer långtgående rening än sedimentation. Avsteg kan medges i de fall tekniska förutsättningar, naturliga förhållanden eller orimliga kostnader i förhållande till miljönyttan medför att det inte är möjligt eller motiverat att dimensionera en dagvattenanläggning för rekommenderad volym eller på annat sätt avskilja föroreningar motsvarande det som avses med åtgärdsnivån. Motiv och underlag för ett sådant avsteg ska i så fall anges.4 Inga avsteg bedöms behövas för detta planområde. 5 Förutsättningar 5.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar Enligt SGU:s jordartskarta består planområdet främst av berg, se Figur 3.5 Treeline har utfört en geoteknisk undersökning som visar att jordlagerföljden främst består av fyllning och torrskorpelera ovanpå berg. Fyllningen består av asfalt och en blandning av sand, grus, sten och torrskorpelera. Bergytan ligger 0 till 6,5 m under mark och berg i dagen förekommer i den södra delen av fastigheten.6 4 Stockholm stad, Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation version 1.1. Antagen 2016. 5 Scalgo, SGU Jordarter 1:25 000-1:100 000 6 Treeline, Blixtlåset 1, Hagsätra PM Geoteknik 2025-01-24 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 10(27) Grundvattennivån har uppmätts 2 till 3,5 meter under markytan.7 Figur 3. Jordartskarta 1:25 000–1:100 000. Detaljplaneområde är markerat i svart. 5.2 Mark och grundvattenföroreningar TEMA Miljö har utfört en miljöteknisk markundersökning för öppna ytor inom fastigheten. Den översiktliga provtagningen visar på att det finns låga föroreningshalter med avseende på bly, kobolt, krom, koppar, nickel och tyngre alifater. De föroreningar som har påträffats som ligger över nivåerna för känslig markanvändning har hög fastläggning. Vilket innebär att de sällan sprids med nederbörd eller grundvatten.8 Analyser av grundvatten visar att det finns halter av nickel, det påverkar inte planerad markanvändning men vid fortsatta höga halter av nickel i länshållningsvatten kan ytterligare rening behövas.9 Syraproducerande berg har påträffats vilket innebär att vid losshållning av berg då bergmaterial lastas ut behöver handlingsplan och kontrollprogram upprättas. För mer information kring detta och de miljötekniska bedömningarna hänvisas till TEMA Miljös rapport, Markundersökningsrapport Blixtlåset 1, 2025-01-24. 7 Treeline, Blixtlåset 1, Hagsätra PM Geoteknik 2025-01-24 8 TEMA Miljö. Markundersökningsrapport Blixtlåset 1, 2025-01-24 9 TEMA Miljö. Markundersökningsrapport Blixtlåset 1, 2025-01-24 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 11(27) 6 Avrinningsområden och avvattningsvägar 6.1 Naturliga avrinningsområden Det finns en befintlig lågpunkt nordöst om planområdet i Hagdalens parkområde, se Figur 4 och Figur 5. Ytlig avrinning sker i nuläget söderut längs med Göksholmsbacken och österut från planområdet. Det finns en mindre lågpunkt inom den södra delen av detaljplaneområdet där vatten kan samlas. Den vattenansamling som har ett djup över 30 cm i Figur 4 beror på att det i befintlig bebyggelse finns en källardörr med trappa utanför där vatten ansamlas. Vatten ansamlas även i en lågpunkt intill källardörren och bräddar därifrån vidare både väster- och österut. Figur 4. Urklipp från Scalgo Live med Stockholmsregn 2024 för nuläget. Planområdet markeras med rosa linje. Källardörr Hagdalens parkområde Göksholmsbacken Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 12(27) Figur 5. Urklipp från Scalgo Live som visar det ytliga avrinningsområdet i blått för lågpunkten i Hagdalens parkområde. Detaljplaneområdet är markerat i svart. 6.2 Tekniska avrinningsområden Enligt information från Stockholm vatten och avfalls (SVOA) GIS-underlag över tekniska avrinningsområden avleds dagvatten i separat ledningsnät från detaljplaneområdet till Mälaren-Fiskarfjärden via utloppspunkt, se Figur 6. Enligt uppgift från Stockholm vatten och avfall är kapaciteten för dagvattenledningsnätet i området hårt belastat, det är därmed viktigt att åtgärdsnivån uppfylls för detaljplanen.10 10 E-mejl, Kundtjänst Stockholm Vatten och avfall, 2026-04-21 Hagdalens parkområde Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 13(27) Figur 6. Tekniskt avrinningsområde för dagvatten för område som inkluderar detaljplaneområde. 6.3 Markavvattningsföretag Det finns inget markavvattningsföretag som påverkas av detaljplaneområdets dagvattenavrinning. 7 Recipienter Detaljplaneområdet ingår i det tekniska avrinningsområdet för Klubbenområdet med recipient Mälaren-Fiskarfjärden. Det naturliga avrinningsområdet för området är Magelungen. Recipienten som beskrivs vidare i denna utredning är Mälaren-Fiskarfjärden då avrinningen från området kommer att ledas dit. 7.1.1 Recipient och miljökvalitetsnormer Mälaren-Fiskarfjärden är en fjärd i östra Mälaren. Vattenkvalitén i fjärden har förbättrats avsevärt de senaste årtiondena men påverkas fortfarande av att den ligger i ett storstadsområde. Mälaren-Fiskarfjärden har enligt Vatteninformationsystem Sverige (VISS) måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. För den ekologiska statusen är den sammanvägda bedömningen att statusen för Utlopp Detaljplaneområde Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 14(27) Särskilt förorenande ämnen (SFÄ) är måttlig och de ämnen som inte uppnår god status är koppar och icke-dioxinlika PCB:er. Recipienten är belastad med överallt överskridande ämnen kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Halter av de prioriterade ämnena antracen, bly, tributyltenn samt Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) belastar också recipienten och är en faktor till att recipienten inte uppnår god status. De betydande påverkanskällorna för recipienten är reningsverk, verksamheter som riskerar att påverka totalfosfor och miljögifter negativt samt den urbana markanvändningen med tät stadsstruktur och handel och industri. Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten Mälaren-Fiskarfjärden under förvaltningscykel 3 (2017–2021) är god ekologisk och god kemisk ytvattenstatus.11 7.1.2 Lokala åtgärdsprogram (LÅP) Ett lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Fiskarfjärden är under framtagande och det pågår flera åtgärder för att förbättra vattenkvalitén.12 7.1.3 Vattenskyddsområde Detaljplaneområdet berörs inte av några skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde. 11 VISS, Mälaren-Fiskarfjärden. https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA96064999. Hämtad: 2026-03-17 12 Stockholm stad, Miljöbarometern Åtgärder för Mälaren-Fiskarfjärden. https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/sjoar/fiskarfjarden/atgarder-for-malaren-fiskarfjarden/. Hämtad: 2026-03-17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 15(27) 8 Befintlig och planerad markanvändning Detaljplaneområdet utgörs i nuläget av en bilservice med tillhörande markparkering. Fastigheten kommer att byggas om för flerbostadshus och tillhörande innergård med grönytor. Tabell 2 samt Figur 7 och Figur 8 visar markanvändning före och efter omdaning. Dagvattenhantering planeras främst ske i regnväxtbäddar och genom infiltration i grönyta. Tabell 2. Area och avrinningskoefficienter för markanvändning före och efter omdaning Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient Före omdaning Tak 0,14 0,90 Markparkering 0,09 0,80 Grönyta 0,032 0,10 Totalt 0,26 0,20 Efter omdaning Tak 0,11 0,90 Hårdgjord markyta 0,028 0,80 Grönyta 0,017 0,10 Grusyta/uteplats 0,064 0,20 Plantering 0,037 0,10 Totalt 0,26 0,14 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 16(27) Figur 7. Befintlig markanvändning. Markparkering (svart) Tak (gult) Grönyta (grönt) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 17(27) Figur 8. Framtida markanvändning. Plangräns i blått. 9 Åtgärdsnivån 9.1 Tillämpning av åtgärdsnivån Tabell 3 visar att åtgärdsnivån ska tillämpas på den planerade markanvändningen förutom breddningen på ca 50 cm av trottoaren. Det blir avsteg för trottoaren då marken idag är asfalterad och det därmed inte kan anses ske ombyggnation Tak (gult) Grönyta/plantering (grönt) Hårdgjord markyta (rött) Grusyta/uteplats (vitt) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 18(27) Tabell 3. Planerad markanvändning och tillämpning av åtgärdsnivån. Markanvändning Reducerad area (ha) Nybyggnation/ Större ombyggnation/Mindre ombyggnation/Ingen ombyggnation Ska åtgärdsnivån tillämpas? Tak 0,10 Större ombyggnation Ja Hårdgjord markyta 0,013 Grusyta/uteplats 0,01 Hårdgjord markyta 0,0075 Ingen ombyggnation Nej 9.2 Övrigt fördröjningsbehov Inget behov utöver åtgärdsnivån har framkommit under utredningen. Då andelen hårdgjorda ytor minskar inom detaljplaneområdet i samband med omdaningen sker en positiv inverkan på flödesbelastningen från fastigheten. 10 Dagvattenhantering 10.1 Dagvattenåtgärder Dagvatten från takytor och hårdgjorda markytor planeras att omhändertas i regnväxtbäddar. Dagvatten från uteplatser och gångvägar omhändertas genom regnväxtbäddar samt genom infiltration i grönyta. Behovet av yta för regnväxtbäddarna är beräknade med Stockholm vatten och avfalls beräkningsverktyg reducerad våtvolym. Infiltrationsytan dimensioneras för att med god säkerhet omhänderta 90 procent av årsavrinningen och uppfyller därmed Stockholms åtgärdsnivå. Det innebär att våtvolymen är mindre än 20 mm men att åtgärdsnivån ändå uppfylls.13 Tabell 4 visar föreslagna dagvattenåtgärder för respektive markanvändning. Figur 9 visar föreslagen placering för regnväxtbäddar. Det är viktigt att vattnet kan avledas ytligt till dagvattenåtgärderna så att det kan renas genom infiltration. 13 Stockholm vatten och avfall, Reducerad våtvolym-anläggningar med effektiv rening. https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar2/rad-och- anvisningar/planera/stockholms-atgardsniva/anlaggningar-med-effektiv-rening/ Hämtat: 2026-04-28 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 19(27) Tabell 4. Föreslagen dagvattenåtgärd för respektive markanvändning. Djup hos fördröjningszon är 150 mm. Beräknat med Stockholm vatten och avfalls Beräkningsverktyg reducerad våtvolym14 Markanvändning Area (m2) Red. area (m2) Ytbehov (m2)* Fördröjnings- zon* (djup 150 mm) (m3) LOD-åtgärd Tak 1 150 1 035 34 5 Biofilter/regnväxtbädd Hårdgjord markyta 130 104 5 1 Biofilter/regnväxtbädd Grusyta/uteplats 640 128 4 1 Biofilter/regnväxtbädd Totalt 1 920 1 267 43 7 *Beräknat med Stockholm vatten och avfalls Beräkningsverktyg reducerad våtvolym Figur 9. Förslag på placering av LOD-åtgärder (mörkgrön färg). Flödespilar i blått. 14 Stockholm vatten och avfall, Beräkningsverktyg reducerad våtvolym. https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar2/rad-och- anvisningar/utreda/berakningsverktyg/ Hämtat: 2026-04-28 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 20(27) 10.2 Flöden Tabell 5 visar flöden vid 10-årsregn utan klimatfaktor samt 20-årsregn med klimatfaktor 1,25. Rinntiden som använts vid beräkningarna är 10 minuter. Framtida förväntade klimatförändringar bedöms av bland annat SMHI öka risken för mer intensiva regn. Det rekommenderas därför enligt Svenskt Vatten P110 att använda en klimatfaktor vid beräkning av framtida regn. Tabell 5. Flöde vid 10-årsregn och dimensionerade flöde enligt P110 (20-årsregn) för markanvändning före och efter planerad situation. Klimatfaktorn är 1,25. Rinntiden är 10 minuter. Markanvändning 10-årsflöde utan klimatfaktor Dimensionerande flöde enligt P110 med klimatfaktor Befintlig situation (l/s) Planerad situation (l/s) Planerad situation m åtgärder (l/s) Befintlig situation (l/s) Planerad situation (l/s) Planerad situation m åtgärder (l/s) Tak 29 24 16 36 30 22 Markparkering 16 - - 20 - - Grönyta 0,7 0,4 0,9 0,5 Hårdgjord markyta - 5 3,3 - 6 4,3 Grusyta/uteplats - 0,2 0 - 0,2 0 Plantering - 0,8 0,8 - 1 1 Summa, (avrundat) 46 30 20 57 38 27 Resultatet av avrinningsberäkningarna visar att områdets avrinning minskar redan efter omdaning utan LOD-åtgärder. Orsaken är att området idag består av till största del av hårdgjorda ytor och efter omdaning kommer de gröna ytorna att öka vilket bidrar till lägre avrinningskoefficienter och därmed mindre avrinning från området. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 21(27) 10.3 Föroreningar I Tabell 6 redovisas beräknat föroreningsinnehåll i dagvattnet från planområdet. Alla undersökta ämnen minskar i både halt och mängd efter omdaning med rening. Reningen har räknats med modulerna biofilter och översilningsyta i StormTac. TEMA Miljö har utfört en markmiljöutredning om föroreningar i marken som redovisas i avsnitt 4.2. Slutsatsen av deras rapport är att de föroreningar som har påträffats som ligger över nivåerna för känslig markanvändning har hög fastläggning. De innebär att de sällan sprids med nederbörd eller grundvatten.15 Ämnet TBT har för osäkra indata för att tas med i beräkningarna, TBT är inte heller ett vanligt förekommande ämne i den aktuella verksamheten. TBT förekom främst i gamla båtbottenfärger. 2008 infördes ett globalt förbud mot bottenfärger som innehåller tennorganiska föreningar.16 Även PFOS och PBDE är inte med i beräkningarna i denna utredning då det saknas tillräckligt med dataunderlag. PFOS förekommer oftast från punktkällor såsom vid släckningsarbete vid brand och det finns inga uppgifter om att det har skett på platsen. Halterna av PBDE är liksom för kvicksilver överskridande i fisk i samtliga vattenförekomster. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det men halterna får inte öka.17 15 TEMA Miljö. Markundersökningsrapport Blixtlåset 1, 2025-01-24 16 Värmdö kommun, Tributyltenn (TBT), https://www.varmdo.se/byggabomiljo/skargardnaturochparker/hallbartbatliv/vadartributyltenn.4.3f608de0 17ce4d060be6165f.html. Hämtat: 2026-03-13 17 VISS Mälaren-Fiskarfjärden, https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA96064999 Hämtat: 2026-04-29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 22(27) Tabell 6. Beräknad föroreningsmängd (kg/år) och föroreningshalter (µg/l) i utgående dagvatten från utredningsområdet med och utan LOD-åtgärder. Siffror ska inte tolkas som exakta data, endast som en indikation. Förorening Innan omdaning Efter omdaning Efter omdaning med rening Förändring (Efter omdaning med rening- Innan omdaning) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) Halt (µg/l) Mängd (kg/år) P, fosfor 88 0,11 58 0,053 45 0,042 -43 -0,068 N, kväve 1600 1,9 1700 1,5 1100 0,98 -500 -0,92 Pb, bly 9,7 0,012 4,3 0,004 1,5 0,0014 -8,2 -0,011 Cu, koppar 27 0,032 18 0,016 8,6 0,008 -18,4 -0,024 Zn, zink 95 0,11 57 0,053 15 0,014 -80 -0,096 Cd, kadmium 0,53 0,00064 0,45 0,00041 0,11 0,0001 -0,42 -0,00054 Cr, krom 6,5 0,0078 2,7 0,0025 1,5 0,0014 -5 -0,0064 Ni, nickel 4,7 0,0056 3,4 0,0032 1,3 0,0012 -3,4 -0,0044 Hg, kvicksilver 0,029 0,000035 0,012 0,000011 0,007 0,0000065 -0,022 -0,000029 SS, suspenderad substans 61 000 73 17 000 16 8 600 7,9 -52 400 -65,1 Olja 300 0,36 130 0,12 49 0,045 -251 -0,315 PAH16 0,35 0,00041 0,32 0,0003 0,062 0,000058 -0,288 -0,00035 BaP 0,026 0,000031 0,011 0,00001 0,0039 0,0000036 -0,0221 -0,00003 ANT 0,022 0,000027 0,011 0,0000098 0,0000056 0,0000046 -0,021 -0,000027 11 Sammanfattning av dagvattenhantering Samtliga hårdgjorda ytor och tak avvattnas mot LOD-lösningar som ska uppfylla Stockholms åtgärdsnivå. Det sker genom regnväxtbäddar (Figur 10) som anläggs längs med byggnadens fasader dit vatten kan rinna in ytligt via utkastare. Regnväxtbäddarna kan anläggas med tät botten för att undvika risk att föroreningar som ligger fast i marken sprids vid ökad infiltration. Typ av markanvändning förändras från verksamhet med bilservice till flerbostadshus med grönskande innergård. Det innebär att både avrinningen och föroreningsbelastningen minskar från detaljplaneområdet då andelen hårdgjorda ytor minskar efter omdaning och avrinningskoefficienten blir lägre. Det innebär att det inte finns någon risk att detaljplanen ska påverka recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna eller nuvarande statusklassning negativt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 23(27) Figur 10. Principskiss av nedsänkt regnväxtbädd.18 12 Översvämningsrisk och skyfallshantering 12.1 Översvämning till följd av skyfall Det finns ingen information om underkapacitet i befintliga dagvattenledningar som kan orsaka översvämning vid dimensionerande regn. 12.2 Översvämning till följd av närliggande ytvatten Utredningsområdet påverkas inte av översvämning av ytvatten då det inte finns något i anslutning till området. 12.3 Hänsyn till närliggande utbyggnadsplaner Figur 11 visar närliggande detaljplaner och program i närområdet. Ingen av de närliggande detaljplanerna bedöms påverkas av detaljplanen för Blixtlåset 1 m.fl med avseende på hantering av dagvatten och skyfall. 18 Stockholm Vatten och Avfall, Nedsänkt växtbädd, https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/nvb.pdf. Hämtat: 2026-04-29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 24(27) Figur 11. Figur som visar pågående detaljplaner närområdet.19 12.4 Skyfallshantering Innan området omvandlas till bostäder har det funnits en risk att vatten samlas i den södra delen av detaljplaneområdet vid ytlig avrinning av vatten, vilket även beskrivs i avsnitt 5.1. Detta beror på att markens lutning och befintliga byggnader, särskilt en källardörr, se Figur 12, skapar en lågpunkt där regnvatten och smältvatten naturligt rinner och samlas. Vid omdaningen av området förändras både byggnadens placering och utformning. Den nya byggnaden planeras så att den inte längre har en källardörr eller andra konstruktioner som skapar en mindre lågpunkt där vatten kan bli stående, det innebär inte att avrinningen från området ökar. Dessutom justeras markens lutning och ytor så att vattnet leds bort från området på ett mer kontrollerat sätt, via regnväxtbäddar, grönytor och höjdsättning. Detta innebär att det inte längre finns något instängt område där vatten riskerar att samlas inom detaljplaneområdet. När det gäller flödesvägar och lågpunkten i Hagdalens parkområde, har utredningen analyserat hur den nya bebyggelsen påverkar dessa. Den nya bebyggelsen är utformad så att den inte blockerar eller omdirigerar dessa naturliga flödesvägar (Figur 12). Det innebär att vattnet fortsätter att röra 19Stadsbyggnadskontoret, E-mejl 2026-04-23 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 25(27) sig på samma sätt som tidigare, och att lågpunkten i parkområdet inte får någon ökad belastning eller risk för översvämning. Att vissa mindre vattendjup skiljer sig mellan situationerna före och efter omdaning i Hagdalens parkområde beror på att skyfallsmodellen simulerats i olika beräkningsprogram (situationen före omdaning är hämtad från Trafikkontorets simulering med Stockholmsregn 2024 och situationen efter omdaning är simulerad i Scalgo Dynamic Flood med Stockholmsregn 2024). Det är inte en skillnad som påverkar bedömningen kring skyfallssituationen. Sammanfattningsvis har omdaningen av området inte någon negativ påverkan på de naturliga vattenflödena eller på parkområdets lågpunkter, utan bidrar snarare till en förbättrad skyfallshantering och minskad risk för lokala vattenansamlingar. Figur 12. Före omdaning. Urklipp från Scalgo Live med Stockholmsregn 2024. Flödespilar i ljusblått. Källardörr Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 26(27) Figur 13. Efter omdaning. Urklipp efter simulering i Scalgo Dynamic Flood med Stockholmsregn 2024. Flödespilar i blått. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 Uppdrag: 357390 Blixtlåset Dagvatten-och skyfallsutredning 2026-05-13 Beställare: Storsala AB (publ) Slutrapport 27(27) 13 Föreslagen dagvattenhantering Figur 14 visar principlösning för föreslagna LOD-åtgärder efter exploatering. Huvudprincipen är att avrinning från tak och hårdgjorda markytor ska tas omhand i nedsänkta regnväxtbäddar. Behovet av regnväxtbäddar är 24 m2 längs med fasaden mot Göksholmsbacken och 21 m2 längs med fasaden mot innergården. Regnväxtbäddarna är antagna ha ett vattendjup i fördröjningszonen på 150 mm. Förslaget visar att det finns tillräckliga yta för behovet av regnväxtbäddar. Placeringen av regnväxtbäddarna bestäms i detaljprojektering när lägen för stuprör är fastställda. Regnväxtbäddarna uppfyller Stockholms åtgärdsnivå för dagvatten. Avrinningen av dagvatten från området samt föroreningsbelastningen till recipienten Mälaren-Fiskarfjärden minskar efter omdaning. Figur 14. Principlösning LOD efter exploatering. Regnväxtbäddar i mörkgrönt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-13, Dnr 2023-12412 --- [Trafikbullerutredning.pdf] ACAD-International AB Sveavägen 151 Org.nr: 556695-3971 info@acad.se 113 46 Stockholm Bg: 895-3523 www.acad.se 08-556 211 40 Trafikbullerutredning Kv Blixtlåset 1 Uppdragsgivare: Storsala AB Referens: Mikael Berg Rapportnummer: 26017-1-1B Antal sidor + bilagor: 10 + 11 Rapportdatum: 2026-03-20 Revidering B: 2026-06-26 Handläggande akustiker Ansvarig akustiker Jonna Geiryd Civilingenjör 073-349 80 79 jonna.geiryd@acad.se Fredrik Sydhoff Civilingenjör 073-349 80 78 fredrik.sydhoff@acad.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 2 av 10 Sammanfattning ACAD har på uppdrag av Storsala AB utfört en trafikbullerutredning för Kv Blixtlåset 1, Hagsätra. Utredningen analyserar beräknade trafikbullernivåer mot krav enligt Trafikbullerförordningen. Trafikbullerförordningens riktvärden innehålls utan anpassning för största delen av byggnaden och kan uppfyllas för hela byggnaden enligt förslag nedan. Den högsta ekvivalenta ljudnivån som har beräknats är 61 dBA vid en del av fasaden mot tunnelbanan. I dessa lägen anpassas planlösningen så lägenheter blir maximalt 35 kvm eller genomgående lägenheter där minst hälften av bostadsrummen är vända mot den tysta sidan. För två lägenheter på den norra gaveln, en på plan 13 och en på plan 14, planeras balkongen ha ett 1,1 m högt tätt räcke längs balkongens långsida mot tunnelbanan. För övriga fasader innehålls Trafikbullerförordningens riktvärden utan begränsningar i planlösning. Maximal ljudnivå från spår- och vägtrafik, nattetid beräknas som mest till 77 dBA. På den östra sidan om huset finns utrymme för att anordna en gemensam tyst uteplats som innehåller riktvärden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 3 av 10 Innehåll 1 Uppdrag ............................................................................................................. 4 2 Bedömningsunderlag......................................................................................... 4 3 Riktvärden .......................................................................................................... 5 4 Trafikmängd ....................................................................................................... 6 5 Resultat .............................................................................................................. 7 6 Utlåtande ........................................................................................................... 8 6.1 Trafikbuller ................................................................................................... 8 6.2 Stomljud och kännbara vibrationer .............................................................. 9 Bilagor: Beräkningsblad Ak-26017-1-01A till Ak-26017-1-11A Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 4 av 10 Revidering Reviderade stycken är i rapporten markerade med ett turkost streck i högermarginalen. Revidering Omfattning Datum A - Beräkning inklusive balkong - Tillägg av planlösning 2026-04-23 B - Utlåtande stomljud och kännbara vibrationer efter utförd stomljudsmätning. 2026-06-26 1 Uppdrag ACAD har på uppdrag av Storsala AB utfört en trafikbullerutredning för Blixtlåset 1, Hagsätra. Utredningen analyserar beräknade trafikbullernivåer mot krav enligt trafikbullerförordningen. Kv Blixtlåset 1 omfattar ett flerfamiljshus i Hagsätra. Trafikbullret vid huset består av buller från tunnelbana, lokalgator samt Huddingevägen. Trafikbullret från tunnelbanan är dimensionerande. 2 Bedömningsunderlag Följande underlag har använts: • Situationsplan i dwg-format från Belatchew Arkitekter AB, daterad 2026- 02-06. • Diskussionsunderlag i pdf-format från Storsala AB, daterad 2026-02-04. • Planlösning, plan 14 i pdf-format från Belatchew, daterad 2026-04-20. • Hastighetsbegränsningar enligt NVDB på web, Trafikverket, data hämtad 2026-02-17. • Trafikmängder för vägtrafik hämtat från Miljöbarometern, Stockholms Stad, data hämtad 2026-02-17. • Trafikprognos enligt Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2019-2045-2065, Trafikverket. • Trafikprognos för bullerberäkningar för SL spårtrafik år 2050, giltig t.o.m. 2026-12-31. • Grundkarta med fastighetskarta, laserdata och höjddata hämtad från metria, data hämtad 2026-02-17. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 5 av 10 3 Riktvärden Enligt förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader, och de ändringar som presenteras i förordning 2017:359, gäller följande riktvärden för buller från spårtrafik och vägar. 3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359). 4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. 5 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. I dokumentet ”Frågor och svar om buller” från Boverket, daterat 2016-06-01, ges följande tolkning av riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid vid fasad. 20. I trafikbullerförordningens 5 § anges att om maximalnivån vid uteplats ändå överskrids bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan 06.00 och 22.00. Men för maximalnivåer vid skyddad sida finns inget angivet om eventuella acceptabla antal överskridanden? Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 6 av 10 Svar: Angående maximalnivåer är förordningen inte helt tydlig. Det finns dels maxnivåer vid uteplats som kan överskridas fem gånger/timme, dels maxnivåer nattetid vid skyddad fasadsida där det inte anges något om antal acceptabla överskridanden. Det är orimligt att ange att maxnivåer aldrig får överskridas, därför är Boverkets tolkning fem gånger/timme vid uteplats och fem gånger/natt vid skyddad sida. 4 Trafikmängd Beräkningen av trafikbuller är utförd med trafikmängder enligt tabeller nedan. Trafikuppgifterna är erhållna från Miljöbarometern, Stockholm stad och uppräknade till 2045 med Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2019-2045-2065, Trafikverket. Lokalgator som saknar trafikdata från Miljöbarometern har uppskattats av ACAD. Vägtrafik 2045 ÅVD3) Väg Fordon/årsmedeldygn Andel tung trafik [%] Hastighet [km/h]1) Huddingevägen 56 4002) 122) 60 Huddingevägen avfarter 2 2002) 102) 50 Gökholmsbacken 1 5004) 54) 30 Vedevågslingan 4004) 54) 30 Olshammarsgatan 6 4002) 102) 30 Vintrosgatan 2 5002) 122) 30 Sköllerstagatan 2 9002) 122) 30 Rådsvegsvägen 14 0002) 122) 40 Kvarntorpsgränd 2004) 54) 30 1) ”NVDB på webb”, Nationell vägdatabas, Trafikverket 2) Miljöbarometern, Stockholm Stad 3) Trafikuppräkningstal för EVA och mauella beräkningar 2019-2045-2065, Trafikverket 4) Uppskattat värde av ACAD Tabell 1. Trafikmängder för vägtrafik Spårbunden trafik Tågtyp Tåg/årsmedeldygn Längd [m] Hastighet [km/h] Tunnelbana 4301) 1401) 70 1) Trafikprognos för bullerberäkningar, SL Tabell 2. Trafikmängder för spårbunden trafik Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 7 av 10 5 Resultat Beräkningarna av ekvivalent och maximal ljudnivå redovisas i bifogade beräkningsblad, se Tabell 3. Beräkningarna av ekvivalent ljudnivå redovisas per våningsplan och för maximal ljudnivå redovisas det högsta värdet för alla våningsplan. Ekvivalent och maximal ljudnivå redovisas även 1,5 meter över mark. Eftersom ljud från stationer saknas i Nordiska beräkningsmodellen har ljudnivåer från tågstation beaktats genom att beräkningarna genomförts utan hastighetssänkning vid station, dvs spårtrafik beräknas passera med bibehållen maxhastighet enligt Tabell 2. För spårtrafiken har även fyra närbelägna växlar inkluderats i beräkningen i enlighet med Nordiska beräkningsmodellen. Beräkningsblad Ak-26017-1-01A Ekvivalent ljudnivå 1,5 meter över mark samt högsta värdet för alla våningsplan Ak-26017-1-02A Ekvivalent ljudnivå Ak-26017-1-03A Maximal ljudnivå väg1), högsta värdet för alla plan Ak-26017-1-04A Maximal ljudnivå väg1) Ak-26017-1-05A Maximal ljudnivå spår1), högsta värdet för alla plan Ak-26017-1-06A Maximal ljudnivå spår1) Ak-26017-1-07A Maximal ljudnivå väg + spår1), högsta värdet för alla plan Ak-26017-1-08A Maximal ljudnivå väg + spår1) Ak-26017-1-09A Maximal ljudnivå väg2) 1,5 m över mark Ak-26017-1-10A Maximal ljudnivå spår2) 1,5 m över mark Ak-26017-1-11A Maximal ljudnivå väg + spår2) 1,5 m över mark Beräknade värden vid huskroppar och över mark är frifältsvärden med reflexer från närbelägna byggnader. Redovisade ljudnivåer gäller för ett årsmedeldygn. Bullernivåerna är beräknade enligt Nordiska beräkningsmodellen Nord2000 i programvaran Soundplan. 1) Avser den ljudnivå som överskrids av högst 5 fordonspassager per natt. 2) Avser den ljudnivå som överskrids av högst 5 fordonspassager under en timme mellan kl. 06 och 22. Tabell 3. Beräkningsblad som redovisar beräknade trafikbullernivåer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 8 av 10 6 Utlåtande 6.1 Trafikbuller Trafikbullerförordningens riktvärden innehålls utan anpassning för största delen av byggnaden och kan uppfyllas för hela byggnaden enligt förslag nedan. Den högsta ekvivalenta ljudnivån från spår- och vägtrafik beräknas till 61 dBA vid delar av fasad mot tunnelbanan. Maximal ljudnivå från spår- och vägtrafik, nattetid beräknas som mest till 77 dBA. För lägenheter på norra gaveln på plan 13 och 14 behöver balkonger ha en 1,1 m hög tätt räcke utmed långsidan av balkongen mot tunnelbanan. Det här behövs för att minska ljud från tunnelbanan med minst 1 dB vilket medför att dessa lägenheter kan uppfylla trafikbullerförordningens grundkrav på 60 dBA utan minskad storlek eller planlösning, se Figur 1. För totalt två lägenheter föreslås den lösningen med tätt räcke på balkongen. Övriga två lägenheter där beräknad ekvivalent ljudnivå är 61A dB uppfylls Trafikbullerförordningen genom en yta om högst 35 kvm eller genom att vara genomgående lägenheter där minst hälften av bostadsrummen är vänd mot den tysta sidan. Förslag på en möjlig planlösning kan ses i Figur 1. Figur 1. Föreslagen planlösning som visar att krav enligt trafikbullerförordningen kan uppfyllas. På den östra sidan om byggnaden finns utrymmen för att anordna en gemensam tyst uteplats som innehåller riktvärdena, se Figur 2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 9 av 10 Figur 2. Utrymmen för tyst uteplats. 6.2 Stomljud och kännbara vibrationer Marken inom Blixtlåset 1 utgörs av urberg och morän. Blixtlåset 1 är beläget cirka 30 meter från tunnelbanans spår. Spåren ligger troligen på sprängsten och berg med uppfylld banvall. Utifrån markförhållandena och fastighetens närhet till tunnelbanan har en utredning utförts för att bedöma risken för störning av stomljud. Trafikverkets riktlinjer säger att maximal A-vägd ljudtrycksnivå från stomljud i bostad får uppgå till som högst 32 dBA FAST. Utredningen utfördes i befintlig byggnad, Blixtlåset 1, samt i grannfastigheten, Billåset, som uppfördes 2007/2008. Mätningar samt lyssningstester genomfördes i garageplan på hus 1 i Billåset. En ljudmätare placerades i slussen mellan garage och trapphus på Gökholmsbacken 16. Rummet var utan fönster och väggar samt bjälklag var av betong som är grundlagt mot berg. Husets stomme tros ha direkt kontakt med berg. Sex fordonspassager uppmättes, tre i vardera riktning. Vid fordonspassage uppmätts maximal A-vägd ljudtrycksnivå FAST, LpA,max,F, till 31 dBA (FAST). Vid lyssning hörs både tågets passage samt växel lite längre bort. Avståndet mellan spår och byggnad är jämförbar mellan fastigheterna. Spårväxeln ligger dock närmare Blixtlåset än Billåset. Skillnader och osäkerheter finns i utbredningsvägen mellan de två fastigheterna. De uppmätta värdena kan antas vara värsta läget i byggnaden. Normalt avtar stomljud i betongstomme med omkring 2-3 dB per våningsplan uppåt i huset. Det förutsätter bjälklag och väggar av betong som ger förluster i knytpunkterna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Blixtlåset 1 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26017-1-1B Revidering: B Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 10 av 10 Utredningen visar att viss risk för störning av stomljud förekommer och bör beaktas i den vidare projekteringen. Eftersom marken inom fastigheten och underlag för spårtrafiken består av berg bedöms det inte finns någon risk för kännbara vibrationer från tunnelbanan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 49 48 60 60 60 60 59 59 58 58 47 47 47 47 46 47 46 47 60 60 60 60 60 48 48 48 48 48 60 60 60 61 61 61 61 57 58 48 48 48 48 48 5452 (A4) Skala 1:450 0 4 8 16 24 m Signs and symbols Datum 2026-04-21 Ritningsnummer Ak-26017-1-01A Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Ekvivalent ljudnivå Prognosår 2045 Projektnamn Kv Blixtlåset 1 Dygnsekvivalenta ljudnivåer, LpAeq,24h, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad samt 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Dygnsekvivalent ljudnivå [dBA] <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 0 RitningsnummerDatum Ak-26017-1-02A2026-04-21 Granskad av: FSF Beräkning utförd av JGD Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Kv Blixtlåset 1 Projektnamn Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Dygnsekvivalenta ljudnivåer, LpAeq,24h, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid fasad. Ekvivalent ljudnivå Prognosår 2045 Dygnsekvivalent ljudnivå [dBA] <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Fasad mot väster Fasad mot söder Fasad mot öster Fasad mot norr Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 65 64 68 69 70 69 68 68 67 67 57585858 58 58 61 61 68 68 68 69 69 58 58 58 59 60 69 68 68 68 68 68 68 6567 60 60 61 61 616261 (A4) Skala 1:450 0 4 8 16 24 m Signs and symbols Datum 2026-04-21 Ritningsnummer Ak-26017-1-03A Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Kv Blixtlåset 1 Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från vägtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 5 överskridanden per medelnatt. Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från vägtrafik nattetid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 RitningsnummerDatum Ak-26017-1-04A2026-04-21 Granskad av: FSF Beräkning utförd av JGD Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Kv Blixtlåset 1 Projektnamn Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från vägtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid fasad. Maximal ljudnivå för vägtrafik nattetid Prognosår 2045 Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Fasad mot väster Fasad mot söder Fasad mot öster Fasad mot norr Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 41 40 74 74 74 73 73 72 71 70 53535242 56 55 40 55 75 75 74 74 74 58 59 58 60 61 76 76 76 77 76 76 75 7576 60 61 61 62 636967 (A4) Skala 1:450 0 4 8 16 24 m Signs and symbols Datum 2026-04-21 Ritningsnummer Ak-26017-1-05A Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Kv Blixtlåset 1 Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 5 överskridanden per medelnatt. Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från spårtrafik nattetid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Signs and symbols RitningsnummerDatum Ak-26017-1-06A2026-04-21 Granskad av: FSF Beräkning utförd av JGD Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Kv Blixtlåset 1 Projektnamn Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid fasad. Maximal ljudnivå för spårtrafik nattetid Prognosår 2045 Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Fasad mot väster Fasad mot söder Fasad mot öster Fasad mot norr Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 65 64 74 74 74 73 73 72 71 70 57585858 58 58 61 61 75 75 74 74 74 58 59 58 60 61 76 76 76 77 76 76 75 7576 60 61 61 62 636967 (A4) Skala 1:450 0 4 8 16 24 m Signs and symbols Datum 2026-04-21 Ritningsnummer Ak-26017-1-07A Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Kv Blixtlåset 1 Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 5 överskridanden per medelnatt. Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik nattetid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 Signs and symbols RitningsnummerDatum Ak-26017-1-08A2026-04-21 Granskad av: FSF Beräkning utförd av JGD Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Kv Blixtlåset 1 Projektnamn Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid fasad. Maximal ljudnivå för väg- och spårtrafik nattetid Prognosår 2045 Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Fasad mot väster Fasad mot väster Fasad mot söder Fasad mot söder Fasad mot öster Fasad mot öster Fasad mot norr Fasad mot norr Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 (A4) Skala 1:450 0 4 8 16 24 m Signs and symbols Datum 2026-04-21 Ritningsnummer Ak-26017-1-09A Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Kv Blixtlåset 1 Maximal ljudnivå dagtid, LpAFmax,dag, dBA från vägtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 5 överskridanden per medeltimme kl 06-22. Ljudnivå 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från vägtrafik dagtid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 (A4) Skala 1:450 0 4 8 16 24 m Signs and symbols Datum 2026-04-21 Ritningsnummer Ak-26017-1-10A Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Kv Blixtlåset 1 Maximal ljudnivå dagtid, LpAFmax,dag, dBA från spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 5 överskridanden per medeltimme kl 06-22. Ljudnivå 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från spårtrafik dagtid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 (A4) Skala 1:450 0 4 8 16 24 m Signs and symbols Datum 2026-04-21 Ritningsnummer Ak-26017-1-11A Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Storsala AB Ref nr. 26017-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Kv Blixtlåset 1 Maximal ljudnivå dagtid, LpAFmax,dag, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Blixtlåset 1. Prognosår 2045 5 överskridanden per medeltimme kl 06-22. Ljudnivå 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik dagtid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-26, Dnr 2023-12412 --- [Risk-PM.pdf] Brandkonsulten AB www.brandkonsulten.se Gävlegatan 12 B T - +46 8 505 344 00 113 30 Stockholm E - info@brandkonsulten.se Blixtlåset 1, Risk-PM angående ny detaljplan 1 Inledning Detta risk-PM är upprättat av civilingenjör i riskhantering/brandingenjör Stefan Karlquist, på uppdrag av Storsala Blixtlåset AB. Syftet med PM:et är att beskriva risknivån i samband med nybyggnation av bostadshus samt att redogöra för de riskreducerande åtgärder som bedöms erfordras. De risker som studeras behandlar personsäkerhetsrisker med avseende på liv och hälsa för personer som vistas inom aktuellt planområde. Det innebär att inga miljörisker, buller- störningar, vibrationskador på egendom eller uppsåtliga risker har beaktats . 1.1 Allmänt Handläggande brandingenjör/civilingenjör i riskhantering: Stefan Karlquist Internkontrollerande brandingenjör/civilingenjör i riskhantering: Lars Antonsson 1.2 Bakgrund På fastigheten Blixtlåset 1 finns idag en enklare industribyggnad i ett plan. En detaljplaneändring för området syftar till att möjliggöra nybyggnation av flerbostadshus på fastigheten. Fastigheten är placerad i nära anslutning till tunnelbanans Hagsätralinje. I närområdet finns även en tankstation samt Huddingevägen som utgör rekommenderad sekundär farligt godsled. 1.3 Revidering Detta är en revidering av tidigare risk-PM som upprättades 2026-03-23. Reviderade delar markeras med kantlinje. Revideringen rör förtydligande avseende avstånd mellan närmaste järnvägsspår och föreslagen placering byggnad. Revideringen påverkar inte slutsatserna. 2026-04-22 Risk-PM Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 2 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 1.4 Underlag Underlag för detta PM har varit följande: • Platsbesök 2024-10-25. • Mailavstämning Jenny Stålemark på St1, 2024-10-29. • Avstämning med Frida Simensen Storstockholms Brandförsvar, 2024-11-11. • Avstämning med Stockholms Lokaltrafik Nya tunnelbanan, 2024-11-04 • Förslagshandling upprättad av Belatchew, daterad 2026-03-10. • Riskutredning för Höstsådden 1, upprättad av Briab Brand & Riskingenjörerna AB, daterad 2019-08-16. 1.5 Metod Huvudfokus i detta risk-PM har varit att inventera riskkällor inom närområdet samt att beräkna konsekvensavstånd för de olyckor som är förknippade med dessa. Genom att visa på att bebyggelsen planeras på ett skyddsavstånd som överskrider dessa konsekvensavstånd så bedöms det inte vara aktuellt att beräkna frekvenser för dessa olyckor. Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och s edermera även fastställa om riskreducerade åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer i enlighet med Davidsson, Lindgren och Mett (1997): 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärt om. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapa r två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP -området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m. fl. (1997) har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avse ende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 3 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1. Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N=1. 2 Projekt- och områdesbeskrivning Den nya detaljplanen syftar till att möjliggöra nybyggnation av flerbostadshus på fastigheten Blixtlåset 1. Enligt förslagshandlingen kan bostadshuset komma att uppgå till fem våningar ovan mark. Fastigheten är belägen drygt 20 m från tunnelbanespåret och planerad bostadsbebyggelse är placerad drygt 29 m från tunnelbanespåret. Placering och utformning av byggnad kan komma att ändras. Utredning av olycksriskernas konsekvensområde har visat att tillräckligt skyddsavstånd uppnås oavsett var inom den berörda fastigheten som byggnaden placeras. I figur 1 visas föreslagen byggnadsutformning grönmarkerad, befintlig bebyggelse utgörs av gråa byggnader. Figur 1. Volymstudie, byggnadsplacering och våningsantal. I figur 2 visas den planerade bebyggelsens placering i förhållande till tunnelbanespåren. Spårområdet är markerat med rött. Mellan spåret och fastigheten passerar lokalgatan Göksholmsbacken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 4 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 Figur 2. Föreslagen bebyggelse blåmarkerad. Tunnelbanespåret rödmarkerat. Tunnelbanespåret är placerat ungefär 2 meter högre upp än berörd fastighet, se figur 3 där tunnelbanespåret är markerat med rött och berörd fastighet med grönt. Figur 3. Blixtlåset 1 grönmarkerat, tunnelbanespår rödmarkerat. Tunnelbanan utgör Hagsätragrenen av den gröna linjen i Stockholms lokaltrafik. Hagsätralinjen ingår i projektet Den nya tunnelbanan, projektet innebär dock ingen ändring i berört område. Enligt information från SL är det även osannolikt att hastighetsbegränsningen kommer att ändras inom berört område med hänsyn till att Hagsätra station är placerad endast 200 m bort och att stationen är en slutstation. I närområdet finns även en tankstation samt Huddingevägen (Länsväg 226) som utgör rekommenderad sekundär farligt godsled. Avståndet från berörd fastighet till tankstationen uppgår till drygt 250 m och avståndet till Huddingevägen uppgår till drygt 175 m. I figur 4 visas Blixtlåset 1 i grönt, tunnelbanespåret i rött, Huddingevägen i blått och tankstationen St1 i gult. Rödskafferad blå markering visar trolig transportväg för de lokala leveranserna till tankstationen. Denna transportväg har bekräftats av St1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 5 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 Figur 4. Riskkällor i näromdrådet. På aktuell fastighet finns idag en industribyggnad i ett plan. Den föreslagna bebyggelsen innebär att byggnaden kommer att rivas. I närområdet finns i övrigt mestadels flerbostadshus och strax norr om området är Hagsätra Centrum. 3 Styrande dokument och riktlinjer Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark, vatten och byggnader. PBL omfattar både plan- och byggprocessen och omfattar bl a krav kopplat till riskhänsyn och uppförande av byggnadsverk. Därtill finns olika regelverk och handböcker som anger när och hur risk - analyser/riskutredningar bör genomföras. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplane - processen. (Länsstyrelserna, 2006). Detta riskhanteringsavstånd delas i sin tur in i zoner avseende lämplig markanvändning i enlighet med figur 4. Figur 5. Zoner med lämpliga avstånd från riskkälla. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 6 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 3.1.1 Stockholms riktlinjer År 2016 gav Länsstyrelsen Stockholm ut rapporten ”Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods” (Länsstyrelsen Stockholm, 2016) där det anges riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. Rapporten anger inga rekommendationer avseende bebyggelse intill järnväg där det inte transporterar farligt gods . För bebyggelse intill farligt godsleder anges att för avstånd som överstiger 75 behöver det vanligtvis inte upprättas någon riskutredning, observera att detta även gäller primära farligt godsleder. Vidare anges det att Länsstyrelsen i Stockholms län anser att riskerna ska beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från väg och järnväg där det transporteras farligt gods. I rapporten ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med trans porter av farligt gods samt bensinstationer” anges följande rekommendationer vid bebyggelse i nära anslutning till bensinstationer (Olsson & Wasting, 2000). Bensinstationer • I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 m från en bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. • Tät kontorsbebyggelse närmare än 25 m från en bensinstation bör undvikas • Sammanhållen bostadsbebyggelse och personintensiva verksamheter närmare än 50 m från en bensinstation bör undvikas 4 Riskkällor Brandkonsulten AB har inventerat närområdet med hjälp av Google maps, platsbesök samt med avstämning med Storstockholms Brandförsvar. De riskkällor som noterats är de som beskrivs i avsnitt 2 och utgörs av Huddingevägen, St1 och tunnelbanespåret. St1 Avståndet till tankstationen inklusive påfyllningsplats överstiger 150 m. Transporter till tankstationen sker från Huddingevägen via Rågsvedsvägen som är placerade på ett ännu längre avstånd bort från berörd fastighet. Med hänsyn till att skyddsavståndet överstiger 150 m behöver riskkällan inte inventeras ytterligare och dess riskbidrag kan anses försumbart. Huddingevägen Huddingevägen utgör rekommenderad sekundär farligt godsled. Transporterna består främst av leveranser till tankstationer och Linde (tidigare Aga GAS). Antalet farligt godstransporter mättes år 2017 till som mest 17 om dygnet där hälften utgjorde brandfarli g gas och hälften brandfarlig vätskor. Med hänsyn till att skyddsavståndet överstiger 150 m behöver riskkällan inte inventeras ytterligare och dess riskbidrag kan anses försumbart. Tunnelbanan Tunnelbanespåret är placerat mer än 20 m från berörd fastighet och drygt 29 m från planerad bebyggelse. På järnvägen transporteras inte farligt gods utan trafiken består nästan uteslutande av persontransporter. För bebyggelse intill järnväg utan farligt godstrafik bedömer Brandkonsulten AB att det finns två olyckstyper som kan påverka närområdet, urspårning samt brand i tågvagn. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 7 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 Risk för brandspridning vid brand i tåg beaktas normalt inte för transporter som inte utgör farligt gods. Sannolikheten och omfattningen av en brand bedöms vara lägre än vid brand i en buss i linjetrafik. För bebyggelse intill bussleder görs inga riskreducerande åtgärder. Avståndet mellan järnväg och tänkt bebyggelse överstiger dessutom 8 m vilket är det accepterade skyddsavståndet för brandspridning mellan byggnader. Brand konsulten AB bedömer därmed att risk för brandspridning inte behöver utredas närmare. Vid en urspårning riskerar vagnarna att orsaka skador på intilliggande byggnader och/eller personer som vistas utomhus. Denna risk bedömer Brandkonsulten AB behöver analyseras vidare. Övrigt På ett avstånd om 800 m respektive 1200 m från berörd fastighet finns en färgtillverkare respektive en återvinningstation med tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Dessa är placerade intill avfart från Huddingevägen vilket innebär att transporter till och från dessa anläggningar kan förutsättas inte passera berör område. 5 Riskbedömning 5.1 Urspårning Utifrån den inventering av riskkällor som Brandkonsulten AB genomfört så bedöms att risken för urspårning av tunnelbanetåg behöver studeras närmare. Ett tågs laterala förflyttning från ett tågspår vid urspårning står i proportion till vilken hastighet tåget har vid urspårning. Detta avstånd kan uppskattas med ekvationen d=V055 där V är tågets hastighet i km/h vid urspårningen och d är avståndet tåget som längst hamnar ifrån tågspåret i meter. Internation Union of Railways (2002). Ekvationen är framtagen för att ge konservativa värden då den syftar till att ange underlag för säkerhetsavstånd till känslig bebyggelse intill järnväg. Ekvationen är framtagen för ogynnsamma förhållanden i järnvägens ytterkurva och med ogynnsam topografi samt utan vidtagna skyddsåtgärder så som urspårningsräl. Det framgår inte vad ogynnsam topografi innebär men med hänsyn till att beräkningen är allmängiltig och att det inte är ovanligt med en banvall med någon meters höjd så bör aktuella förhållanden rymmas inom ekvationens antaganden. Som ytterligare konservativt antagande för att säkerställa att konsekvensområdet inte underskattas bedömer Brandkonsulten AB att en säkerhetsfaktor om 1,2 är rimligt. Hastighetsbegränsningen på aktuellt spårområde är lägre än normal tunnelbanesträckning med hänsyn till att Hagsätra station är slutstation. Det kan dock inte uteslutas att exempelvis ett bromsfel är det som leder till en urspårning. Den högsta hastighetsbegränsningen mellan stationerna Rågsved och Hagsätra uppgår till 60 km/h vilket ansetts som dimensionerande hastighet. Spåret närmast byggnaden är dessutom för de spår som lämnar Hagsätra station. Då denna är placerad endast 200 m bort är det osannolikt att tåget har kommit upp i hastighetsbegränsningen. Detta tas ej med i beräkningen utan hanteras som ytterligare konservativt antagande. Utifrån ovanstående beräknas konsekvensområdet till: 𝑑𝑑 = 600,55 ∙ 1,2 = 11,4 𝑚𝑚 Maximalt beräknat konsekvensavstånd från närmaste spår uppgår därmed till 11,4 m. Observera att denna beräkning är mycket konservativ och därmed inte bör appliceras för andra projekt utan värdering av ingående variabler. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 8 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 Det bör även noteras att konsekvensavståndet understiger 20 m även vid hastigheter över 100 km/h. 5.2 Tidigare riskutredningar Briab Brand och riskingenjörer AB upprättade 2019 en riskutredning för bebyggelse av flerbostadshus i fem våningar intill tunnelbanespåret i Hagsätra. Riskutredningen omfattar en detaljerad utredning av påkörningsrisk vid urspårning av tunnelbana. Förutsättningarna i det fallet innebar, i likhet med aktuellt projekt, en höjdskillnad mellan spårområde och fastighet om 2 meter. I riskutredningen beräknades individrisk och samhällsrisk med hänsyn till denna olycksrisk. Individrisken beräknades där till under ALARP-området vid ett avstånd om 7,5 meter från närmaste spår och en samhällsrisk under ALARP-området vid ett avstånd om 7 meter från närmste spårmitt, se figur 6 och 7. Figur 6. Individrisk intill tunnelbanespår beräknad av Briab för Höstsådden 1. Figur 7. Samhällrisk för bebyggelse med olika skyddsavstånd till tunnelbanespår. Beräknad av Briab för Höstsådden 1. I rapporten beräknas maximal lateral urspårningssträcka mätt från spårmitt till 9 m. Dessa beräkningar bygger på en möjlig framtida utbyggnad av tunnelbanelinjen med högre tillåtna hastighetsbegränsningar än idag. 5.3 Sammanfattning Utifrån beräkningar av konsekvensavstånd för urspårning av tunnelbana och utifrån tidigare riskutredningar samt utifrån skyddsavstånd till övriga riskkällor bedömer Brandkonsulten AB att risknivån för planerad bebyggelse är låg. Inga krav på riskreducerande åtgärder bedöms därmed vara relevanta och detaljplanen behöver därmed inte innehålla några krav på sådana. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 9 (9) Blixtlåset 1, risk-PM 2026-04-22 6 Räddningstjänstens insats Spårområdet är nåbart för räddningstjänstinsats från Göksholmsbacken. Föreslagen bebyggelse påverkar inte förutsättningarna för räddningstjänstens insatsmöjligheter vid en händelse på spårområdet. 7 Slutsats och diskussion Skyddsavståndet till de identifierade riskkällorna är stora för föreslagen bebyggelse. Riskkällor placerade mer än 150 m bort har, i enlighet med Länsstyrelsen Stockholms riktlinjer, inte utretts närmare. Vid inventering av riskkällor har endast tunnelbanetrafiken identifierats som riskkälla inom 150 meter. Risk för brandspridning vid brand i tunnelbana har utretts kvalitativt och risk för urspårning har utretts kvantitativt. Beräkningar av konsekvensavstånd har visat att aktuellt skyddsavstånd mellan planerad bebyggelse och spårområdet som överstiger 20 m i sig självt innebär en tillräcklig riskreducerande åtgärd. Brandkonsulten AB bedömer att inga ytterligare riskreducerande åtgärder därmed är relevanta. Brandkonsulten AB bedömer vidare att slutsatserna är giltiga även vid en betydligt mer personintensiv utformning av bebyggelsen. Detta då konsekvensområdet för en olycka har beräknats till under 12 m från närmaste spår. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 --- [Markteknisk undersökningsrapport.pdf] MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT Sida 1 (12) Handläggare Chiara Cannizzaro Datum 2025-01-24 Tel +46 76 119 35 22 Rev.A: 2026-04-22 E-post chiara.cannizzaro@treeline.se Företag Treeline Consulting AB Kund Storsala AB Blixtlåset 1, Hagsätra Markteknisk Undersökningsrapport (MUR) Handläggare Granskning Chiara Cannizzaro Diyar Amin Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 2 (12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund .................................................................................................... 3 2 Område ....................................................................................................... 3 3 Syfte........................................................................................................... 3 4 Underlag ..................................................................................................... 3 5 Tidigare undersökningar ................................................................................ 3 6 Styrande dokument ...................................................................................... 4 7 Geoteknisk kategori ...................................................................................... 4 8 Befintliga förhållanden .................................................................................. 5 8.1 Topografi och ytbeskaffenhet ................................................................ 5 8.2 Geologi .............................................................................................. 6 8.3 Befintliga- och blivande konstruktioner .................................................. 7 9 Positionering ................................................................................................ 8 10 Geotekniska fältundersökningar ..................................................................... 8 10.1 Fältundersökningar .............................................................................. 8 10.2 Provtagningar ..................................................................................... 8 10.3 Undersökningsperiod ........................................................................... 8 10.4 Fältingenjörer ..................................................................................... 8 11 Geotekniska laboratorieundersökningar ........................................................... 8 12 Miljötekniska undersökningar ......................................................................... 9 13 Hydrogeologiska förhållanden ........................................................................ 9 14 Utvärdering av materialparametrar ............................................................... 10 14.1 Utvärdering av friktionsvinkel från HfA ................................................. 10 14.2 Utvärdering av E-Modul från HfA ......................................................... 11 15 Ritningar ................................................................................................... 12 16 Bilagor ...................................................................................................... 12 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 3 (12) 1 Bakgrund Treeline Consulting AB har utfört geotekniska undersökningar i samband med byggnat- ion av nytt bostadshus inom fastighet Blixtlåset 1 i Hagsätra, Stockholm kommun. Denna rapport har reviderat på uppdrag av Storsala AB inför detaljprojekteringsskedet för Blixtlåset 1. 2 Område Undersökningsområdet är beläget inom fastighet Blixtlåset 1, se figur 2.1 nedan. Figur 2.1 – Områdesplacering (Karta från Bing Maps) 3 Syfte Geotekniska undersökningar har utförts för att undersöka grundläggningsförhållandena inför planerad nybyggnation. Syftet med denna rapport är att redovisa de undersökningar som genomförts. 4 Underlag Underlag som använts vid planeringen av de geotekniska undersökningarna är: • SGU – jordartskarta www.sgu.se • SGU – jorddjupskarta www.sgu.se • Ledningsunderlag från ledningskollen • Ny situationsplan, daterad 2026-03-10 5 Tidigare undersökningar Inga tidigare undersökningar har påträffats inom undersökningsområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 4 (12) 6 Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. Sammanställ- ning av styrande dokument och regelverk, vilka använts inom ramen för detta uppdrag, presenteras i Tabell 6.1 och 6.2. Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Fältplanering och utförande SS-EN 1997-2, Geoteknisk fälthandbok, Rapport 1:96 samt SS-EN-ISO 22475-1 Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001 Tabell 6.1. Planering och redovisning Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Viktsondering (Vim) SIS-CEN ISO/TS 22476-10:2005, SGF Rapport 3:99 Hejarsondering (HfA) SS-EN-ISO 22476-2:2005, SGF Rapport 1:2013 Jord-bergsondering (Jb2) SGF Rapport 4:2012 Tabell 6.2 Fältundersökningar Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Störd provtagning med skruvborr (Skr) SS-EN ISO 22475-1:2006 och SGF Rapport 3:99. Provtagningskategori B, kvalitetsklass 3-4 Tabell 6.3 Fältundersökningar – Provtagningar Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Okulär jordartsklassning SS-EN ISO 14688-1 och 14688-2 Materialtyp och tjälfarlighetsklass AMA Anläggning 13 [alternativt] TK Geo 13 2013:0667 Labbundersökningar Uppgifter om standard eller andra styrande doku- ment ges på tabeller, diagram m.m. samt även i Försöksrapport – Lab Tabell 6.4 Laboratorieundersökningar 7 Geoteknisk kategori Utförda undersökningar är utförda i enlighet med förutsättningarna för tillämpning av geoteknisk kategori 2 (GK 2). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 5 (12) 8 Befintliga förhållanden 8.1 Topografi och ytbeskaffenhet Undersökningsområdet ligger beläget inom fastigheten Blixtlåset 1 i Hagsätra. Undersökningsområdet avgränsas av Göksholmsbacken i öst, samt ett parkområde med en GC-väg kring undersökningsområdet på norra, västra och södra sidan. Topografin varierar med en marknivå mellan ca +42,5 och +44,3. Undersökningsområdet består främst av hårdgjorda yta av asfalt samt naturmark med berg-i-dagen. Figur 8.1.1 – Undersökt område (karta från: Bing Maps). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 6 (12) 8.2 Geologi Enligt figur 8.2.1 visar SGU:s jordartskarta att marken i undersökningsområdet består av ytnära berg med ovanliggande morän (röd skraffering med grå prickar i figur ne- dan) som angränsar mot lera i norr (gul skraffering). Enligt figur 8.2.2 visar SGU:s jorddjupskarta att det uppskattade jorddjupet ligger mellan 0 till 3 m inom större delen av området (ljusgrön skraffering) och mellan 3 till 5 m i den norra delen (ljusgul skraffering). Figur 8.2.1 –SGU:s jordartskarta (www.sgu.se): ytnära berg under morän (röd skraf- fering med grå prickar) samt lera (gul skraffering). Undersökningsområdet är markerat i svart. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 7 (12) Figur 8.2.2 – SGU:s Jorddjupskartan (www.sgu.se): uppskattat jorddjup 0 - 3 m (ljus- grön skraffering) och 3 - 5 m (ljusgul skraffering). Undersökningsområdet är markerat i svart. 8.3 Befintliga- och blivande konstruktioner Undersökningsområdet består idag av befintliga industrilokaler och parkeringsytor. Ett nytt flerbostadshus med fem våningar och garage planeras inom tomten. Figur 8.3.1 – Ny situationsplan (daterad 2026-03-10, Storsala AB). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 8 (12) 9 Positionering Samtliga utförda undersökningspunkter är inmätta i x-, y- och z-led Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 18 00 Höjdsystem: RH 2000 Ansvarig inmätare: Odd Andrén 10 Geotekniska fältundersökningar Utförda geotekniska undersökningar redovisas på ritningar, se tabell 15.1, nedan ges en sammanfattning av utförda undersökningar. 10.1 Fältundersökningar Utförda fältundersökningar framgår av nedanstående tabell: Metod Syfte Antal punkter Hejarsondering (HfA) Bestämning av jordens relativa fasthet och jordparametrar för dimensionering 1 Jordbergsondering (JB2) Bedömning av bergfritt djup eller berg- nivå 8 Viktsondering (Vim) Bedömning av jordlagerföljd och jor- dens relativa fasthet 2 Tabell 10.1. Utförda undersökningar 10.2 Provtagningar Utförda provtagningar i fält redovisas i nedanstående tabell: Metod Syfte Antal punkter Skruvprovtagning (Skr) Bedömning av jordart och jordegen- skaper genom störd provtagning. 7 Tabell 10.2. Utförda provtagningar. 10.3 Undersökningsperiod Den geotekniska markundersökningen utfördes under 2 dagar under i november i 2024. 10.4 Fältingenjörer Fältarbetet har utförts av Danmag och Treeline Consulting AB Ansvarig fältingenjör var Odd Andrén. 11 Geotekniska laboratorieundersökningar Laboratorieundersökningar har utförts på upptagna jordprover. Jordprovsanalyser redovisas i Bilaga 1. Analyserna har utförts av Loxia med Per Carlsson som ansvarig laboratorieingenjör. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 9 (12) 12 Miljötekniska undersökningar Miljöteknisk undersökning hanteras i separat rapport ”Markundersökningsrapport Blixtlåset 1”, daterad 2025-01-24, upprättad av TEMA Miljö i Borlänge AB. 13 Hydrogeologiska förhållanden Två stycken grundvattenrör har installerats i samband med undersökningarna i under- sökningspunkt 24TL001 och 24TL005. Uppmätt grundvattennivå i rör 24TL001G och 24TL005G redovisas i tabellen nedan. Placering av grundvattenrör i undersökningsområdet redovisas i figur 13.1. Grundvattennivån ligger på mellan ca +42 och +39 vilket motsvarar 1,8 m och 3,6 m under markytan. Grundvattenrör Överkant rör Z(m) Markytans nivå Z(m) Grundvattenytans nivå Z(m) 2024-11-26. Grundvatteny- tans djup un- der markytan 24TL001G +42,4 +42,5 +38,9 3,6 m u my 24TL005G +43,7 +43,8 +42,0 1,8 m u my Tabell 13.1. Grundvattenrör Figur 13.1 – Placering av grundvattenrör. Ny planerad byggnad är markerad i rött. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 10 (12) 14 Utvärdering av materialparametrar 14.1 Utvärdering av friktionsvinkel från HfA Utvärderingen av friktionsvinkel har skett utifrån 1 st. hejarsondering och 2 st. viktsonderingar. Resultaten presenteras nedan i Figur 14.1.1. Figur 14.1.1 Utvärdering av friktionsvinkel. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 20 30 40 50 Djup [m] Friktionsvinkel (°) Utvärderad friktionsvinkel 24TL005 HfA 24TL005 ViM 24TL002 ViM Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 11 (12) 14.2 Utvärdering av E-Modul från HfA Utvärderingen av elasticitetsmodul har skett utifrån 1 st genomförd hejarsondering och 2 st. viktsonderingar. Resultaten presenteras nedan i Figur 14.2.1. Figur 14.2.1 Utvärdering av E-Modul. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 0 10 20 30 40 50 Djup [m] Elasticitetsmodul [MPa] Utvärderad elasticitetsmodul 24TL005 HfA 24TL005 ViM 24TL002 ViM Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT TREELINE CONSULTING AB Sida 12 (12) 15 Ritningar Geotekniska fältundersökningar i plan och sektion redovisas på följande ritningar: Ritningsnummer Typ Skala (A1) Datum G-01.1-001 Planritning 1:400 2026-04-22 G-01.2-001 Sektion A 1:100 2026-04-22 G-01.2-002 Sektion B 1:100 2026-04-22 Tabell 15.1. Ritningar 16 Bilagor Bilaga 1 – Laboratorieresultat (1 sida) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 +44,00 +42,60 +43,00 Göksholmsbacken 67 234 SEAVENSGF/BGSBETECKNINGSSYTEM2001:2 O C HIEGBETECKNINGSBLAD. www.sgf.net saGr] Clde 75 +35 so25 s/0.20m so25 s/0.20m 510 MatningskraftkN 510 MatningskraftkN PLAN:SWEREF991800 HOJD:RH2000 G-011-001PLANRITNING G-01.2-001-002SEKTIONSRITNiNGAR +50 W+ 00 Mg 75 25 Rf 40.6 Clde] asiCI] Vim 37.9 0 0 1020so rsiSa2 Mglgrs +45 S / V . Z U I N Mg[sas +40 001 GW+38.8 20'41126 777--/X 24T 2024-11-26 2+42.5 510 SkrJt 75so b304 Jb2+43.3 24TL002 24TL003 I Y T d T N I N Y S K ' a T TKIN 24TL001G SkrJb2+42.6 2024-11-26+42.5 J +30 SEKTIONA - A 1:100 KOORDINATSYSTEM TECKENFORKLARINGAR INTERPOLERADMARKYTA HANVISNINGAR A B +50 3.3/11si Mv130 )2 04 05 01( saLet saLet 25 s/0.20m 25 s/0.20m 25 s/0.20m A 243.8+ 0sl/0.20m 0Nm so25 s/0.20m 510 MatningskraftkN 510 MatningskraftkN 510 MatningskraftkN 510 MatningskraftkN 24TLOOSG24T V 00524TL00624TLOO m A ::,IdlI Jt H &) Mg Jb 75 so 75 aClde iClde] saGrI Mv120 0so Mg[sa: Mg[grs 107 +39.2 +44.0 GW+42.0 2024-11-27 304 75so 75so Jb2+417 Jb2+44.3 3 Rf2024-11-27+43.8 +45 +40 +35 +30SKALA1:100 0 BLIXTLASET1 012 METER R i t a dav C.CANNIZZARO F ö r e t o g / a v d TREELINE 510 _J D Not.Ä n d r i n g V D a t u mÄ n d r a dav GEOTEKNISKUNDERSOKNING D o k u m e n t t y p SEKTION D o k um e nt s t o t us PROJEKTERINGSUNDERLAG G r a n s k a dav MJ R i t n i n g s n u m m e r G-012-001 6 S k o l a 1:100 B l o d F o r t s . b l . D a t u m 2026-04-22 P l o t s - g r u p p n r 23 67 234 24TLOO SkrJb2/144.3 Asfalt grSa] 24TL007 Jb2+44.0 saGr] 1005051015 s/0.20mMatningskraftkN KOORDINATSYSTEM PLAN:SWEREF991800 HOJD:RH2000 TECKENFORKLARINGAR INTERPOLERADMARKYTA SEAVENSGF/BGSBETECKNINGSSYTEM2001:2 O C HIEGBETECKNINGSBLAD. www.sgf.net HANVISNINGAR G-011-001PLANRITNING G-01.2-001-002SEKTIONSRITNINGAR +50+50 +45 +4) Mg 7 7 Mg Skr 77 +45 +4) A 10050 s/0.20m 510 MatningskraftkN 15 +35+35 SEKTIONB - B 1:100 SKALA1:100 012 METER B 510 0 BLIXTLASET1 Ritadav C.CANNIZZARO F ö r e t o g / a v d TREELINE D Ä n d r i n g V D a t u mÄ n d r a dav GEOTEKNISKUNDERSOKNING Dokumenttyp SEKTION Dokum e n t s t a t u s PROJEKTERINGSUNDERLAG Granskadav MJ Ritningsnummer G-012002 6 Skola 1:100 Blod Forts.bl. Not. Datum 2026-04-22 P l o t s - g r u p p n r 23 RReeddoovviissnniinngg aavv ssttöörrdd pprroovvttaaggnniinngg 1. AMA Anläggning 23 2. SS-EN ISO 17892-1:2014 3. f.d. SS 027120 4. SS-EN ISO 17892-2:2014 Granskad av:Resultatet avser endast provad mängd. Datum: Signatur: 2024-12-17 Inga C Treeline Consulting AB, Stockholm Diyar Amin Blixtlåset 1 100383 Odd A, Danmag Mg[saGr] tjälf. Mg[saGr] Cldc grsiSa susiCldc Mg[sasiCldc] Mg[grsasiCl] Skr Fyllning: Gråbrun sandig siltig TORRSKORPELERA 5A/4 Skr Fyllning: Brun grusig sandig siltig LERA 5A/4 2024-11-26 – 27 24TL002 0,1-1,0 Skr 2,3-3,0 Skr Grå rostfläckig sulfidhaltig siltig TORRSKORPELERA 5A/4 Fyllning: Grå sandig siltig TORRSKORPELERA 5A/4 Benämning SS-EN ISO 14688-1, -2 / 0,1-1,6 1,0-2,3 Undersökningsdatum: metod SGF:s Berg och jord beteckningsblad 24TL004 1,1-1,6 Skr Brun grusig siltig SAND 3B/2 Jordsartsförkortning Datum: 2016-11-01, komplettering 2 nings 0,6-1,1 Skr Gråbrun rostfläckig TORRSKORPELERA 4B/3 Fyllning: Grått sandigt GRUS delvis krossat material 24TL001 0,1-0,6 Skr 2/1 m Beställare: Kontaktperson: Projektnamn: Projektnummer: Provtagare: Skrym densitet 4) ρ t/m 3 Vatten- kvot 2) w N % Konflyt gräns 3) w L % Borrhål Djup klass 1) Handlings-, versionsnummer: 2024-12-17 24-1443 1 2024-12-16 690964 Prov- tag- Mtrl typ / Anmärkning Registreringsnummer: Ankomstdatum: Provtagningsdatum: 24TL007 0,0-1,0 Per CAnalys utförd av: Skr Fyllning: Brunt sandigt GRUS delvis krossat material 2/1 Mg[sasiCldc] Loxia Geolab AB Besöksadress och provinlämning: Västberga Allé 1, 126 30 Hägersten www.loxiagroup.se/Vi-erbjuder/geolab W:\01 Projekt\04 Projekt 2024\Treeline\Blixtlåset 1, 690964\Skr\24-1443, Blixtlåset 1, Skr.xlsm Sida 1 av 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 --- [Markundersökningsrapport.pdf] Datum 2025-01-24 Rev1: 2026-04-21, rev2: 2026-06-09 Referens Kristina Emilsson Kristina Emilsson 070-391 54 93 TEMA Miljö i Borlänge AB Skördegatan 3 784 40 BORLÄNGE Markundersökningsrapport Blixtlåset 1 Stockholms stad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 2 (14) Sammanfattning Översiktlig provtagning utfördes i syfte att undersöka eventuell föroreningssituation inom området. Analysresultaten visade på låga föroreningshalter avseende bly krom, koppar och nickel som påträffades i halter över mindre än ringa risk. Kobolt, tyngre alifater, PAH-M och PAH-H påträffades i halter över känslig markanvändning. Föroreningarna har inte avgränsats horisontellt, men i djupled har samtliga föroreningar avgränsats förutom i provpunkt 24TL005. De ytliga föroreningarna av tyngre alifater som påträffats ner till 1 m djup i provpunkt 24TL003, 24TL006 och 24TL007 ska avgränsas och efterbehandlas för att säkerställa att fastigheten kan användas för bostadsmark. Åtgärdsmål ska vara att inga halter över 1,5 m ska överskrida känslig markanvändning. Föroreningen som påträffats på 1,8–2 m djup kan kvarlämnas, då halten inte indikerar en föroreningsspridning eller ånginträngning. Det bedöms som att markanvändning för fastigheten kan nyttjas enligt planbeskrivningen efter utförd efterbehandling som uppfyller åtgärdsmålet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 3 (14) IInnnneehhåållll Sammanfattning ................................................................................................................................... 2 1. Administrativa uppgifter .......................................................................................................... 4 1.1. Bakgrund ............................................................................................................................... 4 1.2. Verksamhet dåtid och nutid .................................................................................................. 4 1.3. Planerad markanvändning .................................................................................................... 4 2. Omgivningsbeskrivning ............................................................................................................ 5 2.1. Topografi ............................................................................................................................... 6 2.2. Geologi och jordarter ............................................................................................................ 6 2.3. Yt- och grundvatten ............................................................................................................... 6 3. Provtagning .............................................................................................................................. 7 3.1. Placering av provpunkter ...................................................................................................... 7 3.2. Fältarbete .............................................................................................................................. 7 3.3. Analyser ................................................................................................................................. 7 4. Bedömningsgrunder ................................................................................................................ 8 4.1. Jord ........................................................................................................................................ 8 4.2. Grundvatten .......................................................................................................................... 8 4.3. Berg ....................................................................................................................................... 9 5. Resultat .................................................................................................................................... 9 5.1. Föroreningar i jord................................................................................................................. 9 5.2. Föroreningar i grundvatten ................................................................................................. 10 5.3. Berg ..................................................................................................................................... 11 6. Förenklad riskbedömning ...................................................................................................... 11 6.1. Hälsorisker på plats ............................................................................................................. 12 7. Slutsats, förslag till åtgärdsmål och rekommendationer till fortsatt arbete ......................... 13 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 4 (14) 1. Administrativa uppgifter Huvudman: Storsala AB Kontaktperson: Noah Skogward E-mail: noah.skogward@storsala.se Fastighetsbeteckning: Blixtlåset 1 Län: Stockholms län Kommun: Stockholms stad Upprättad av: Kristina Emilsson TEMA Miljö Skördegatan 3 784 40 BORLÄNGE 070-391 54 93 1.1. Bakgrund En detaljplaneutredning med ändrad markanvändning är underframtagande för fastigheten Blixtlåset 1. Inom fastigheten planeras ett flerbostadshus att uppföras. En geo- och miljöteknisk undersökning har genomförts i syfte att utreda huruvida marken är lämplig för den tänkta markanvändningen. Genomförd markundersökning har riktats till att kontrollera de öppna ytor som finns inom området, inga undersökningar har gjorts under nuvarande byggnad. 1.2. Verksamhet dåtid och nutid Enligt flygbilder från Lantmäteriet har fastigheten varit bebyggd sedan sent 1960- eller tidigt 1970-tal. Inom fastigheten Blixtlåset 1 finns idag en bilverkstad, vilket klassas som miljöfarlig verksamhet. Det finns dock inga uppgifter om när verksamheten startades, men bygganden utgjorde till en början av ett bageri, som omvandlades till en bilverkstad på 2000-talet. Fastigheten finns inte med i Länsstyrelsens EBH-portal över förorenade områden. I närområdet har det funnits grafisk verksamhet och flera kemtvättar som kan har orsakat en spridning av föroreningar till fastigheten Blixtlåset 1. 1.3. Planerad markanvändning Ett nytt flerbostadshus med fem våningar och garage planeras inom fastigheten. På den östra sidan om bygganden planeras grönområden att skapas i anslutning till befintligt parkområde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 5 (14) Figur 1: Situationsplan daterad 2026-03-10 (Bild: Storsala AB) 2. Omgivningsbeskrivning Fastigheten Blixtlåset 1 ligger strax söder om Hagsätra centrum i utkanten av ett område med flerbostadshus. Undersökningsområdet avgränsas av Göksholmsbacken i öst, samt ett parkområde med en GC-väg kring undersökningsområdet på norra, västra och södra sidan. Tunnelbanans Hagsätralinje går strax väster om fastigheten. Rågsveds naturreservat ligger cirka 400 m från fastigheten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 6 (14) Figur 2: Omgivning runt fastighet Blixtlåset 1, inom vilken markundersökningen har genomförts. Undersökt område är markerat med rött. (karta källa: Min karta, Lantmäteriet) 2.1. Topografi Topografin inom markundersökt område varierar med en marknivå mellan ca +42,5 och +44,3. Området är sedan länge markplanerat med hårdgjorda ytor och byggnader inom fastigheten, med ett fåtal områden med naturmark och berg i dagen. 2.2. Geologi och jordarter Enligt SGU:s karttjänst ”berggrund” utgörs berggrunden i området av vacka (sedimentär gnejs), som är den vanligaste bergarten i Stockholmsområdet. Det är mycket berg i dagen i området som bitvis täcks av ett tunt moränlager. Markundersökt område är utfyllt med krossmassor, vilka påträffas ner till ett djup av 1,5–2 m i vissa provpunkter. 2.3. Yt- och grundvatten Det finns inga ytvattenförekomster i närheten av markundersökt område. Närmsta vattenförekomster är Långsjön och Magelungen, som båda ligger cirka 2 km från området. Enligt Länsstyrelsernas Vattenkarta finns det inget registrerat grundvattenmagasin inom markundersökt område. Det går ett stråk med glacial lera nord-nordost om markundersökt område, vilket kan hålla vatten. Grundvattenrör har installerats i två provpunkter, där vatten påträffades i provpunkt 24TL001 vid 1,8 m under markytan och i provpunkt 25TL005 vid 3,6 m under markytan. I provpunkt 24TL001 påträffades fyllning i det översta lagret som efterföljdes av lera som övergick till sand innan skruven tog stopp mot block eller berg. Troligtvis vatten som hålls kvar av den överlagrande leran. I provpunkt 24TL005 påträffades fyllning till cirka 2 m vartefter torv och lera påträffades. I provpunkten uppnåddes ett borrdjup på över 4 m, vilket skulle kunna tyda att det är vatten som ligger i en svacka i berget. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 7 (14) 3. Provtagning 3.1. Placering av provpunkter Provtagningspunkterna har utan undantag satts ut enligt gällande borrplan. Provpunkternas placering baseras på att översiktligt markundersöka fastigheten. Två grundvattenrör har placerats inom området och tre bergprov har tagits i slumpvis utvalda punkter. Provpunkternas slutgiltiga placering framgår av Bilaga 1. 3.2. Fältarbete Totalt undersöktes området i sju provpunkter som placerades utspritt inom fastigheten. Grundvattenrör av stål har installerats i provpunkt 24TL001 och 24TL005. Bergprov för analys av totalsvavelhalt har tagits i 24TL003, 24TL004 och 24TL007. Provtagningen utfördes med borrigg med skruvborr. Ett prov per halvmeter alternativt vid jordlagerskifte samlades i diffusionstäta påsar märkta med provtagningsdatum, provtagningsdjup samt provpunktsnummer. Jordproverna togs med plastspade som rengjordes mellan varje prov för att undvika kontaminering. Vattenprov har tagits med bailer efter omsättning av hela rörets volym. Uttagna prover har placerats i diffusionstäta påsar och rena provtagningskärl för vatten och har sedan förvarats i kylskåp tills dess att provberedning för laboratorieanalys blev aktuellt. De prover som inte lämnades in för laboratorieanalys har märkts upp och sparas i kylskåp tills utredningen av markförhållanden i området är avslutad. All provtagning utfördes enligt kvalitetsklass B i SGF:s fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (SGF rapport 1:2004) och i enlighet med de anvisningar som finns i Naturvårdsverkets rapport 4310 och 4311. Samtliga laboratorieanalyser utfördes av ALS Scandinavia som är ett ackrediterat laboratorium för miljöanalyser. 3.3. Analyser Utifrån djup för föroreningar på intilliggande fastigheter, eventuella skiftningar i jordlager, samt syn- och luktintryck valdes prover ut för analys vid ackrediterat laboratorium. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 8 (14) Tabell 1: Analysparametrar vid provtagningspunkterna och antal genomförda analyser av varje parametrar. Jordanalys har skett i samtliga provpunkter. Ämnen Antal jordanalyser Antal vattenanalyser Alifater, aromater, BTEX, PAH-16 11 1 Metaller inkl. kvicksilver 8 1 Flyktiga organiska kolväten 2 1 pH och TOC 1 1 (pH) Tabell 2: Analys av bergprov och antal genomförda analyser av varje parametrar. Ämnen Antal berganalyser Totalsvavel 3 ABA/NAG-pH 1 4. Bedömningsgrunder 4.1. Jord Jämförvärden som använts i denna revidering beträffande analyser utförda på jordmatrisen är Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark från rapport 5976 med uppdaterade riktvärden från 2025. I syfte att möjliggöra för återanvändning av massor i entreprenadskede har jämförelse även gjorts mot handbok 2010:1, Återvinning av avfall i anläggningsändamål. I Bilaga 2 jämförs analysresultaten mot mindre än ringa risk (MRR), känslig markanvändning (KM), mindre känslig markanvändning (MKM) och även haltgränser för farligt avfall (FA) som återfinns i Avfall Sveriges rapport 2019:10 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. I denna revidering har även storstadsspecifika riktvärden för Stockholm från 2019 studerats trots att ytan är något större än de rekommenderade 50x50 m. Då markanvändningen planeras att ändras till bostadsmark kommer riskbedömningen ske utifrån riktvärden för KM. 4.2. Grundvatten För bedömning av eventuell påverkan på grundvattnet har Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten, SGU-FS 2008:2 och 2013:2 använts. Jämförelse har även gjorts mot klassindelningen i SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU-rapport 2013:01). Beträffande organiska kolväten har Svenska Petroleuminstitutets förslag på riktvärden, SPI-RV, från rapporten Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar har använts för jämförelse. Även riktvärden från holländska listan (VROM (2000) Streefwaarden en interventiewaarden bodemsanering Staatscourant 24 februari 2000, nr 39) kan komma att användas för diskussion av resultat. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 9 (14) 4.3. Berg För bedömning av bergets eventuellt syraproducerande egenskaper har Stockholms Stads vägledning för provtagning och klassificering av sulfidförande berg uppdaterade version använts. Länsstyrelsens rekommendationer för masshantering av berg har tillämpats vid bedömningen. Även rapporter från Förvaltningen för utbyggd tunnelbana beträffande sulfidförande berg och genomförda långtidslaktest har studerats. 5. Resultat 5.1. Föroreningar i jord I samband med markundersökningen noterades att samtliga provpunkter innehöll fyllnadsmaterial av varierande typ och fraktion. Analysresultaten påvisar något högre halter av metaller, tyngre alifater och PAH i flera av provpunkterna. I provpunkt 24TL003 överskrids halten av kobolt känslig markanvändning. I provpunkt 24TL005, 24TL006 och 24TL007 överskrids halten gällande tyngre alifater (alifater >C16-C35) känslig markanvändning. I provpunkt 24TL007 överskrids även halten PAH-M och PAH-H riktvärdet för känslig markanvändning. I provpunkt 24TL001, 24TL003, 24TL005 och 24TL007 har halter av avseende krom, koppar, nickel och bly påträffats som överskrider halten mindre än ringa risk, vilket enbart har bäring på massor som planeras att återanvändas utanför fastigheten. Föroreningarna har avgränsats i djupled i alla punkter utom i provpunkt 24TL001 och 24TL005. I provpunkt 24TL001 överskrids halten kobolt MRR och det anses inte som att en avgränsning är nödvändig i punkten. I provpunkt 24TL005 har prover tagits på ett djup som gör att avgränsning ej är nödvändigt, då det bedöms som att halten inte riskerar ånginträngning eller fortsatt spridning. Se Figur 3 för föroreningshalt i provpunkterna och Bilaga 2 för en sammanställning av analysresultaten i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden beträffande förorenad mark. I Bilaga 3 finns halterna fördelade på djupet och i Bilaga 6 finns fullständiga analysprotokoll. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 10 (14) Figur 3: Provtagningspunkter med föroreningshalt. Grön punkt = inga överskridande halter. Orange punkt = halter över MRR. Gul punkt = halter över KM. 5.2. Föroreningar i grundvatten Två grundvattenrör har installerats inom fastigheten, varav vattenprov från ett rör (24TL001) har analyserats avseende metaller, organiska kolväten, klorerade lösningsmedel och PFAS. Efter omsättning påvisades högre halter av PFAS, men även halter av nickel påvisades. Inget vattenprov togs i provpunkt 24TL005 på grund av problem med omsättningen. PFAS har påträffats i halter i grundvattnet som ligger över Stockholms stads riktlinjer avseende utsläpp till dagvattennät eller recipient. Riktlinjerna är under revidering och den begränsande halten kan komma att skärpas. Även Stockholm Vatten och Avfalls riktlinje för länshållningsvatten anger att PFAS i högre halter ska renas ner till lägsta möjliga nivå innan utsläpp till spillvattennätet får ske. Halten gör att rening krävs av länshållningsvatten innan utsläpp kan ske. Den påträffade halten är dock ingen risk för den planerade markanvändningen, då kommunalt dricksvatten kommer att användas. För nickel finns inga riktvärden enbart SGU:s klassindelning, men enligt de holländska riktvärdena tyder inte halterna på en kraftig påverkan och det anses inte påverka planerad markanvändning. Nickel är inte ovanligt att påträffa i grundvattnet inom detta område, då det vid flera entreprenader i området noterats förhöjda halter nickel i länshållningsvattnet. Orsakssambanden har varit svåra att reda ut, men möjligt är att berggrunden har en något förhöjd nickelhalt som kan ge en påverkan på grundvattnet eller att fyllnadsmaterialet har en något högre nickelhalt. Det har inte påträffats några kraftigt förhöjda halter av nickel i Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 11 (14) analyserade jordprover, men partiklar av jord som kommer med i vattenprov kan ändå ge ett högre utslag om uppslutning sker i samband med analys av provet. Det ska även tilläggas att grundvattenrören var av stål, vilket kan ge utslag av metaller om omsättningen inte är fullgod. Organiska kolväten har påträffats i låga halter, men inte i halter som överskrider riktlinjerna för utsläpp till spill- och dagvattennät eller recipient. Se Bilaga 2 för en sammanställning av analysresultaten och Bilaga 6 finns fullständiga analysprotokoll. 5.3. Berg Bergprov uttogs i tre provpunkter, 24TL003, 24TL004 och 24TL007 där samtliga prov analyserades avseende totalsvavelhalt. Analysresultaten visade på olika svavelhalter, där provpunkt 24TL003 uppvisade högst totalsvavelhalt på 2,1 %. Utökad analys av ABA- och NAG- pH har utförts på ett prov, 24TL007, då totalhalten i det provet uppgick till 0,6 % och kan ligga i gränslandet för att vara syraproducerande eller ej. Analysen visade att berget är syraproducerande, då NAGpH hade ett värde under 4,5. Totalsvavelhalten i provpunkt 24TL003 har inte skickats för vidare analys, då halten är förhållandevis hög och analys av provpunkt 24TL003 angav ett lågt NAGpH och därmed antas provet vara syraproducerande. Om bergschakt ska ske i området bör nya prov tas som ett samlingsprov på en större yta för att ge en bättre bild av svavelinnehållet. Det är lämpligt att en provtagningsplan tas fram och att prov uttas i god tid innan bergschakt så att tid finns för de test som behövs och eventuellt ytterligare analyser på nya prov. Berg som är syraproducerande och losshålls kan återanvändas i täta och packade konstruktioner, annars bör de omhändertas av en mottagningsanläggning som har tillåtelse att hantera syraproducerande berg. Massorna bör inte lagras under någon längre period på området. 6. Förenklad riskbedömning Som stöd vid bedömning av föroreningsgraden och risker för människors hälsa och miljö har Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark använts. Dessa värden gäller för normaltäta jordarter och är beräknade för föroreningar som ligger i mark ovanför grundvattenytan. De är beräknade för att kunna användas nationellt och för ett stort antal förhållanden. De generella riktvärdena är framtagna genom beräknande av referensvärden för ett antal exponeringsvägar för människor (till exempel intag av jord, hudkontakt, intag av dricksvatten och inandning av ångor och damm med mera) och miljö. De generella riktvärdena finns beräknade för ett begränsat antal ämnen för känslig markanvändning (KM) som bostadsområden och skolor, samt för mindre känslig markanvändning (MKM) såsom kontor och industrier. Uppmätta halter lägre än riktvärdena för känslig markanvändning betyder att markkvaliteten inte begränsar markanvändningen och de flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Vid en föroreningsnivå som överskrider känslig markanvändning, men underskrider mindre känslig markanvändning begränsas markanvändningen till industrier, vägar och kontor. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 12 (14) markanvändning. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas. De generella riktvärdena har fungerat som stöd i utvärderingen. Riktvärdena säkerställer att människor skyddas på individnivå. Miljön skyddas genom att säkerställa de markfunktioner som krävs för den tänkta markanvändningen. 6.1. Hälsorisker på plats Människor som bor eller vistas inom området kan exponeras för föroreningar indirekt eller direkt eller indirekt beroende på exponering. De exponeringsvägar som beaktas i naturvårdsverkets modell för framtagande av riktvärden är inandning av damm och ånga, upptag via hud samt intag av jord, grundvatten eller växter. De exponeringsvägar som bedöms relevanta för fastigheten listas nedan. Inandning av damm, upptag via hud och intag av jord Människor som vistas inom området kan andas in damm från markytan som innehåller föroreningar eller ta upp föroreningar genom huden. Främst små barn får i sig jord via munnen och kan därmed få i sig föroreningar. Intag av jord och inandning av damm är beroende av att jorden är tillgänglig, till exempel på grus- eller gräsytor, det vill säga ytor som inte är bebyggda eller hårdgjorda med till exempel asfalt. Att hårdgöra en yta innebär att risken för denna typ av exponering minskas. Exponeringsvägen berör i första hand föroreningar i markens ytskikt samt vid markarbeten. Så som fastigheten ser ut idag finns det en låg till ingen risk för exponering av föroreningar, då större delen av ytan är hårdgjord. Vid provpunkt 24TL007 som ej har en hårdgjord yta har tyngre alifater påträffats i de ytliga jordlagren. I de halter som påträffats utgör föroreningen inte en hälsorisk och en efterbehandling anses inte vara nödvändig i dagsläget, men vid ändrad markanvändning enligt planbeskrivningen ska föroreningen avgränsas och åtgärdas genom bortschaktning. Åtgärdsmålet ska vara att inga halter över KM får överskridas i de ytliga jordlagren ner till 1,5 m. Intag av grundvatten Föroreningar i grundvattnet kan ge negativ hälsopåverkan om grundvattnet används för dricksvattenförsörjning. På området sker inget uttag av grundvatten för dricksvatten och den exponeringsvägen är därmed inte aktuell. Intag av växter Det förekommer ingen odling inom området idag, dock kan man inte utesluta att odling kan komma att ske på sikt om planen är omvandla fastigheten till bostadsmark. Halter över KM i ytliga jordlager har påträffats i provpunkt 24TL006 och 24TL007, beroende på den nya situationsplanens utformning kan en avgränsning och efterbehandling vara lämplig inom den delen av fastigheten. Inga prover har tagits under nuvarande huskropp, där det enligt den nya situationsplanen kommer att finnas områden möjliga för odling eller plantering av bärbuskar (se Figur 1), varför nya prover behöver analyseras i samband med en eventuell rivning och markplanering för att säkerställa att odling kan ske på platsen. Risken för upptag av t.ex. metaller och PFAS anses vara större för rotfrukter och sallad än för bärbuskar. Organiska Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 13 (14) kolväten tas sällan upp av växter och inte i de halter som påträffats i området. Det bedöms inte som en risk att äta bär från buskar i området, om det i framtiden skulle planteras. Inandning av ånga Inandning av ånga kan vara ett problem då föroreningar kan avgå i gasfas och tränga in i byggnader. Det förekommer halter av PAH-M i provpunkt 24TL007 på 0,5–1 m djup som överskrider riktvärdet för KM och även riktvärdet för de storstadsspecifika riktvärdena för Stockholm och därför föreslås det att en avhjälpandeåtgärd och en avgränsning horisontellt och i djupled genomförs i området runt provpunkten. Det har inte påträffats klorerade alifater i jord- eller grundvattenanalyser. Det bedöms som att klorerade alifater inte är en del av föroreningsproblematiken i området. 7. Slutsats, förslag till åtgärdsmål och rekommendationer till fortsatt arbete Översiktlig provtagning utfördes i syfte att undersöka eventuell föroreningssituation inom området. Analysresultaten visade på låga föroreningshalter avseende bly krom, koppar och nickel som påträffades i halter över MRR. Kobolt, tyngre alifater, PAH-M och PAH-H påträffades i halter över KM. Föroreningarna har inte avgränsats horisontellt, men i djupled har samtliga föroreningar avgränsats förutom i provpunkt 24TL005. De ytliga föroreningarna av tyngre alifater som påträffats ner till 1 m djup i provpunkt 24TL003, 24TL006 och 24TL007, vilka ska avgränsas och efterbehandlas i samband med markplanering och schakt i området för att kunna fastigheten ska kunna användas som bostadsmark. Åtgärdsmålet är att inga halter över KM ska förekomma i ytliga jordlager ner till 1,5 m under markytan inom fastigheten. Föroreningen som påträffats på 1,8–2 m djup kan dock kvarlämnas, då halten inte indikerar en föroreningsspridning eller ånginträngning. Även enligt de storstadsspecifika riktvärdena för Stockholm kan en förorening av tyngre alifater kvarlämnas på större djup och under byggnader. Dock ska tilläggas att de storstadsspecifika riktvärdena är avsedda för mindre ytor, men då föroreningen är begränsad till en mindre del av fastigheten bedöms de vara tillämpbara. I analys av grundvatten påträffades PFAS och nickel i förhöjda halter, där halten PFAS överskrider Stockholms stads riktlinjer för utsläpp av länshållningsvatten till dagvattennät eller recipient. Det påverkar inte planerad markanvändning, då kommunalt vatten ska användas som dricksvatten. Vid eventuell länshållning i samband med jordschakt ska oljeavskiljning, sedimentering med tillräcklig uppehållstid och provtagning ske innan utsläpp. Det kan även krävas ytterligare reningssteg för att sänka halterna PFAS i länshållningsvattnet. Samtliga parametrar i Stockholms stads riktlinjer för utsläpp av länshållningsvatten ska innehållas. En anmälan ska skickas in till Miljöförvaltningen oavsett om utsläpp sker genom infiltration, leds direkt till recipient eller släpps till dag- eller spillvattennät. Framtida markanvändning för fastigheten planeras att bli bostadsmark varför föroreningsnivån inte ska utgöra en hälsorisk för människors som bor eller vistas längre tid inom området, vilket också ska ses som åtgärdsmål i samband med en efterbehandling. Efterbehandling anses inte vara nödvändig i dagsläget om området lämnas orört, då merparten av föroreningarna inte ligger exponerade för människor som befinner sig i området och det finns Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 14 (14) inget som tyder på en föroreningsspridning av allvarligare grad. Utgångspunkt är dock att fastigheten ska bli bostadsmark, varför efterbehandling är nödvändig i de områden där halter över KM påträffats. Schaktmassorna ska i samband med markplanering klassificeras i syfte att välja rätt mottagningsanläggning. Kontrollprov ska tas i färdigt schakt i syfte att bedöma om de ytliga föroreningarna har hanterats och även för att säkerställa att inga nya föroreningar påträffats. Inga ytterliga riskreducerande åtgärder anses vara nödvändiga inom området för att säkerställa markanvändningen. Om det i samband med markarbeten skulle påträffas områden som tyder på att förorening förekommer bör ytterligare jordprover analyseras och ytterligare avhjälpandeåtgärder kan komma att behöva genomföras. Berg med högre svavelhalt har påträffats inom markundersökt område. Halterna anger att de är syreproducerande, men det är osäkert hur stor volym av berget som kan klassas som syraproducerande, då halterna varierar kraftigt inom området. I områden där högre svavelhalter har påträffats är det lämpligt att se över bergnivåerna och om det går att göra något som förhindrar bergschakt. Om bergschakt måste ske förslås det att nya prov tas som ett samlingsprov på en större yta som laktestas om bergschakt blir aktuellt. Om laktesten påvisar fortsatt höga halter och det är en signifikant volym som behöver hanteras kan det vara lämpligt att klassificera massorna som syraproducerande och en hanteringsplan bör tas fram. I planen ska det tydligt framgå hur hantering av berget ska ske inom området, vilka schaktdjup och volymer som förväntas samt om mellanlagring eller återanvändning av berget planeras att ske inom området. Då det inte finns några vattendrag i närheten anses inte provtagningar av yt- och grundvatten vara nödvändigt. Berget kan med fördel återanvändas i packade och täta konstruktioner ovan grundvattnet och det är troligt att det skulle kunna återanvändas direkt på plats. Återanvändning måste ske med försiktighet och i samråd med Miljöförvaltningen. Då halterna överskrider KM och markanvändningen avses att vara bostadsmark ska anmälan inlämnas till Miljöförvaltningen enligt den informationsplikt som föreligger i 10 kap 11 §. Denna rapport kan användas som underlag för en sådan anmälan. Inför markplanering inom området för provpunkt 24Tl003. 24TL006 och 24TL007 måste även en anmälan om efterbehandling inlämnas till Miljöförvaltningen senast sex veckor innan åtgärden vidtas i enlighet med 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2023-12412 --- [PM Geoteknik.pdf] PM GEOTEKNIK Sida 1 (9) Handläggare Chiara Cannizzaro Datum 2025-01-24 Tel +46 76 119 35 22 Rev.A: 2026-04-22 E-post chiara.cannizzaro@treeline.se Företag Treeline Consulting AB Kund Storsala AB Blixtlåset 1, Hagsätra PM Geoteknik Handläggare Granskning Chiara Cannizzaro Diyar Amin Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 2 (9) Innehållsförteckning 1 Uppdrag ...................................................................................................... 3 2 Område ....................................................................................................... 3 3 Syfte........................................................................................................... 3 4 Underlag ..................................................................................................... 3 5 Geoteknisk kategori ...................................................................................... 4 6 Topografi och befintliga konstruktioner ............................................................ 4 7 Planerad konstruktion ................................................................................... 5 8 Geotekniska förhållanden .............................................................................. 6 9 Hydrogeologiska förhållanden ........................................................................ 6 10 Valda värden ............................................................................................... 7 11 Miljöteknik och föroreningar ........................................................................... 9 12 Sulfidförande bergarter ................................................................................. 9 13 Sättningar ................................................................................................... 9 14 Schakt och stabilitet ..................................................................................... 9 15 Grundläggning ............................................................................................. 9 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 3 (9) 1 Uppdrag Treeline Consulting AB har utfört geotekniska undersökningar i samband med byggnat- ion av nytt bostadshus inom fastighet Blixtlåset 1 i Hagsätra, Stockholm kommun. Denna PM är ett projekteringsunderlag och är endast ämnat som underlag för vidare projektering. Det ska inte användas i ett förfrågningsunderlag. 2 Område Undersökningsområdet är beläget inom kvarter Blixtlåset 1 i Hagsätra, se figur 2.1 ne- dan. Figur 2.1 – Områdesplacering (Karta från Bing Maps) 3 Syfte Treeline Consulting AB har genomfört geotekniska undersökningar på området inför kommande exploatering. Syftet med denna PM är att analysera de undersökningar som genomförts och ge grundläggningsrekommendationer. 4 Underlag Underlag som underlag i denna PM är: • Markteknisk undersökningsrapport (MUR) med bilagor, daterad 2025-01-24 (rev.A. 2026-04-22) • Plattgrundläggningshandboken • IEG Rapport 7:2008 • IEG Rapport 8:2008 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 4 (9) 5 Geoteknisk kategori Utförda undersökningar är utförda i enlighet med förutsättningarna för tillämpning av geoteknisk kategori 2 (GK 2). 6 Topografi och befintliga konstruktioner Undersökningsområdet ligger beläget inom fastigheten Blixtlåset 1 i Hagsätra. Undersökningsområdet avgränsas av Göksholmsbacken i öst, samt ett parkområde med en GC-väg kring undersökningsområdet på norra, västra och södra sidan. Topografin varierar med en marknivå mellan ca +42,5 och +44,3. Undersökningsområdet består idag av befintliga industrilokaler och parkeringsytor. Figur 6.1 – Undersökt område (karta från: Bing Maps). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 5 (9) 7 Planerad konstruktion Inom området planeras nytt bostadshus med fem våningar och underjordiskt garage, enligt figur 7.1. Figur 7.1 – Ny layout med sektioner TRH1-TRH3, daterad 2026-03-10 (Storsala AB) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 6 (9) 8 Geotekniska förhållanden Inom området består jordlagerföljden generellt av fyllning och torrskorpelera ovanpå friktionsjord på berg. Fyllningen består generellt av asfalt och en blandning av sand, grus, sten och torr- skorpelera. Fyllning med torrskorpelera och lera har påträffats vid provtagning på punkt 24TL001,2 och 4. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0,6 – 2,3 m. Friktionsjord i provtagningspunkt 24TL007 består av en siltig sand. Bergöverytan har påträffats mellan 0 m och 6,5 m under markytan , motsvarande en nivå mellan ca +46 och +37,5. De två djupaste nivåerna har observerats på undersök- ningspunkter 24TL001 och 24TL005 som ligger i södra respektive norra delen av områ- det. Berg-i-dagen har observerats och uppmäts i södra delen av fastigheten. 9 Hydrogeologiska förhållanden Två stycken grundvattenrör har installerats i samband med undersökningarna 24TL001 och 24TL005. Placering av grundvattenrör visas i planritning G-01.1-001 och mät- ningen visas i tabell 9.1. Grundvattennivån ligger på mellan ca +42 och +39 vilket motsvarar 1,8 m och 3,6 m under markytan. Grundvattenrör Ö.k Rör Z(m) Markytans nivå Z(m) Grundvattenytans nivå Z(m) 2024-11-26. 24TL001G +42,4 +42,5 +38,9 24TL005G +43,7 +43,8 +42,0 Tabell 9.1. Grundvattenrör Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 7 (9) 10 Valda värden Valda värden för friktionsvinkeln och elasticitet framgår av figuren och tabell nedan. Utvärderingen har skett utifrån 1 st. hejarsondering och 2 st. viktsonderingar. Figur 9.1 Utvärdering av friktionsvinkel. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 20 30 40 50 Djup [m] Friktionsvinkel (°) Utvärderad friktionsvinkel 24TL005 HfA 24TL005 ViM 24TL002 ViM Valt värde k(2)=28° Valt värde k(1)=32° Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 8 (9) Figur 9.2 Utvärdering av elasticitetsmodul. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 0 10 20 30 40 50 Djup [m] Elasticitetsmodul [MPa] Utvärderad elasticitetsmodul 24TL005 HfA 24TL005 ViM 24TL002 ViM Valt värde E(1)=15 MPa Valt värde E(2)=2 MPa Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 PM GEOTEKNIK Sida 9 (9) 11 Miljöteknik och föroreningar En miljöteknisk utredning har utförts i samband med exploatering av fastigheten Blixt- låset 1. Resultat från miljötekniska undersökningar redovisas i separat rapport ”Markundersökningsrapport Blixtlåset 1”, daterad 2025-01-24, upprättad av TEMA Miljö i Borlänge AB. 12 Sulfidförande bergarter En miljöteknisk utredning har utförts i samband med exploatering av fastigheten Blixt- låset 1. Resultat från miljötekniska undersökningar redovisas i separat rapport ”Markundersökningsrapport Blixtlåset 1”, daterad 2025-01-24, upprättad av TEMA Miljö i Borlänge AB. 13 Sättningar Ingen sättningsberäkning har utförts i detta skede. Med hänsyn till grundläggningsdjup bedöms grundläggning utföras på antingen friktionsjord eller berg. Med hänsyn till ovanstående bedöms inga signifikanta sättningar uppstå. 14 Schakt och stabilitet Inga stabilitetsberäkningar har utförts i detta skede. Schakt förväntas utföras under grundvattenytan varvid länshållning av grundvatten i byggskedet kommer att erfordras. Schakt kan utföras med släntlutning 1:1.5 till berg under förutsättningen att länshåll- ning av grundvatten utförs. För djupare schakt mot Göksholmsbacken rekommenderas en provisorisk spont med hänsyn till att undvika intrång på vägbana. Bergschakt kommer erfordras för garageplan och förväntas främst erfordras inom om- rådets södra delar. Bergschakt bedöms preliminärt kunna utföras med släntlutning 5:1. En riskanalys för vibrationsalstrande arbete ska upprättas inför sprängnings- och schaktningsarbeten inom området. 15 Grundläggning Grundläggning rekommenderas med plintar eller platta på antingen packad sprängbotten eller packad fyllning på berg. Där bergöverytan ligger under grundläggningsnivå rekommenderas att fyllnadsmassor, friktionsjord och förekomster av torrskorpelera skiftas ur och ersätts med packad sprängsten på berg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-22, Dnr 2023-12412 --- [Protokollsutdrag 2024-08-22 § 23.pdf] Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Stadsbyggnadsnämnden Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Tid Torsdagen den 22 augusti 2024,kl.16:00-16:25 Plats Bråvallasalen, Stadshuset Justerat Måndagen den 2 september 2024 §§ 1-6, 8, 19-27, 29-69 Anslaget Tisdagen den 3 september 2024 §§ 1-6, 8, 19-27, 29-69 Omedelbart justerade paragrafer Justerat Torsdagen den 22 augusti 2024 §§ 7, 9-18, 28 Anslaget Måndagen den 26 augusti 2024 §§ 7, 9-18, 28 Jan Valeskog Jonas Naddebo Närvarande Beslutande ledamöter: Jan Valeskog (S), ordföranden Jonas Naddebo (C), vice ordföranden Bsrat Asgedom Mebrahtu (S) Maria-Elsa Salvo (S) Maria Mustonen (V) §§ 1-23, 25-69 Aidin Zandian (V) Cecilia Obermüller (MP) Johan Nilsson (M) Annika Elmlund (M) Mats Johnsson (SD) Tjänstgörande ersättare: Joel Stade (S) För Per Strängberg (S) Sara Stenudd (V) § 24 För Maria Mustonen (V) Christer H Sjöblom (M) För Kristina Lutz (M) Marie Della Morte Pålstam (L) För Björn Ljung (L) Ersättare: Katrin Nyström (S) Humaun M. Kabir (S) Emilia Wikström Melin (S) Sara Stenudd (V) §§ 1-23, 25-69 Jonas Darai (V) Oscar Gullberg (MP) Julian Kroon (SD) Mikael Blomstrand (C) Tjänstepersoner: Dessutom närvarade Mikael Andersson Ståhl, Monika Joelsson, Martin Schröder, nämndsekreterare Sara Högne och Fabian Lind, borgarrådssekreterarna Adam Valli Löfgren, Hanna Amin, William Ejeborg och Helena Andersson samt personalrepresentant Luis Lopez §§ 1-15 Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-22, Dnr 2023-12412 Stadsbyggnadsnämnden Sida 29 (2) § 23 Blixtlåset 1, Rågsved, Dnr 2023-12412-54 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar enligt stadsbyggnadskontorets förslag: 1 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att ge kontoret i uppdrag att påbörja planarbete i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande. Handlingar i ärendet Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande från den 7 juni 2024. Bilaga § 23 Tjänsteutlåtandet avser startpromemoria för planläggning av Blixtlåset 1 i stadsdelen Rågsved. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Ordföranden Jan Valeskog (S) finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag. Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-22, Dnr 2023-12412 --- [Tjänsteutlåtande Startpromemoria för Blixtlåset 1.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 1 (11) Datum 2024-06-07 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Handläggare Till Klara Eklind Stadsbyggnadsnämnden Telefon 08-508 272 72 Startpromemoria för planläggning av Blixtlåset 1 i stadsdelen Hagsätra (65 bostäder) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Amanda Horwitz Stadsbyggnadsdirektör Martin Schröder r Martin Schröder Karin Stenqvist Bitr avdelningschef f Bitr avdelningschef Enhetschef SAMMANFATTNING Planförslaget syftar till att möjliggöra för cirka 65 nya bostäder med lokal i bottenvåning. Planförslaget ska bidra till att skapa en trygg och sammanhängande stadsmiljö med fler bostäder och i stadsdelen Hagsätra. Tillsammans med Rågsved är Hagsätra utpekat som ett av fyra fokusområden i ytterstaden. Stadsdelarna bedöms ha stora stadsutvecklingsmöjligheter med omfattande kompletteringar med bostäder, verksamheter, service och kultur. Planområdet ligger i närheten till Hagsätra centrum, i anslutning till områdets dalstråkspark Hagdalen och lokalgatan Gökholmsbacken. Den tillkommande bebyggelsen ska infogas med kunskap om kvaliteterna från den befintliga bebyggelsen och till parkstråket. Befintlig verksamhetsbyggnad inom fastigheten, som används som bilverkstad med tillhörande bilparkering föreslås rivas för att möjliggöra för bostäder. Marken ägs av Stockholms stad och upplåts med tomträtt till Coeli Blixtlåset 1 AB. Exploateringsnämnden beslutade om markanvisning till Coeli Blixtlåset 1 AB den 14 december 2023. Bostäderna avses upplåtas med hyresrätt. Stadsbyggnadskontoret är positivt till förslaget som bidrar till att tillskapa fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge samtidigt som fokusområdets intentioner stärks. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 2 (11) Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. UTLÅTANDE Syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra för cirka 65 bostäder med en aktiv bottenvåningen inom fastigheten Blixtlåset 1. Genom sitt förhållande till gatan, stadsdelsparken Hagdalen och omgivande stråk ska den nya bebyggelsen skapa förutsättningar för en tryggare, mer befolkad och upplevelserik offentlig miljö. Den tillkommande bebyggelsen ska utföras med hög kvalitet och ska inordna sig i och samspela väl med omgivande stadsrum. Bakgrund Plandata Planområdet omfattar fastigheten Blixtlåset 1.. Området är cirka 2700 kvadratmeter och ligger längs med Gökholmsbacken, cirka 250 meter söder om Hagsätra Centrum. Planområdet avgränsas av Gökholmsbacken, Hagdalens bollplan och Hagdalens parkområde. Karta som visar planområdets läge och preliminära avgränsning. Pågående detaljplaner i området Inom fokusområdet Hagsätra Rågsved pågår planarbete för: • Etapp Hagsätravägen, (dnr 2021-05829), startskede. Omfattar cirka 520 bostäder, skola, förskola, idrotts- och centrumändamål. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 3 (11) • Västra Hagsätra Höstsådden 1 m.fl. (dnr 2018-06778), överklagande Omfattar 470 bostäder, förskola och besöksanläggning för religiöst ändamål samt centrumändamål. • Bygeln 5 (dnr 2023-01867), planskede. Omfattar centrumändamål, kontor och bekräftande av bostadsändamål. • Bygeln 2 m.fl. etapp västra Rågsvedsvägen (dnr 2022- 19736), startskede. Omfattar cirka 265 bostäder och en förskola. • Bäverstocken 1 m.fl. södra Rågsved vid Bjursätragatan (dnr 2020–12583), planskede. Omfattar cirka 340 bostäder, förskola och centrumändamål. • Bäverkolonin 2 m.fl. i stadsdelen Rågsved (dnr 2023- 01379), antagandeskede. Omfattar idrottsändamål. • Del av Älvsjö 1:1 m.fl. vid Hagsätra IP (dnr 2023-01148), planskede. Omfattar idrottsändamål. • Del av Älvsjö 1:1, vid Gällerstagränd och Stjärnsundsgatan (dnr 2021-03098), planskede. Omfattar cirka 240 bostäder samt centrumändamål. Karta som visar pågående detaljplaner och program i närområdet. Gällande detaljplaner För planområdet gäller stadsplan Pl 5018A från 1957 vars genomförandetid har gått ut. Marken är planlagd för småindustriändamål. Markägoförhållanden Marken ägs av Stockholms stad och är upplåten med tomträtt till Coeli Blixtlåset 1 AB. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 4 (11) Relaterade beslut och styrande dokument Översiktsplan Hagsätra och Rågsved är utpekat som ett av fyra fokusområden i ytterstaden. Stadsdelarna bedöms ha stora stadsutvecklingsmöjligheter med omfattande kompletteringar med bostäder, verksamheter, service och kultur. Ny bebyggelse bör i första hand placeras i kollektivtrafik- och centrumnära lägen, på markparkeringar och längs befintliga gator. Stockholms byggnadsordning Planområdet omfattas av stadsbyggnadskaraktären tunnelbanestad. Vägledningen framhåller att nya byggnader inom befintlig struktur ska utformas utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Områdets gröna karaktär och de centrala parkstråkens samband med omgivande grönstruktur ska tas tillvara och utvecklas. Kommunala beslut i övrigt Markanvisning Den 14 december 2023 fattade exploateringsnämnden beslut om markanvisning för bostäder inom fastigheten Blixtlåset 1. Bostäderna avses upplåtas med hyresrätt. Nuvarande förhållanden Markanvändning Marken inom planområdet används idag som verksamhetsområde för en bilservice med tillhörande markparkering. Stadsbild och karaktär Hagsätra och Rågsved byggdes ut under den senare delen av 1950- talet och speglar tunnelbanestädernas framväxt. Bebyggelsen består till stor del av smalhusbebyggelse placerad i naturmark, med inslag av högre punkthus. Bebyggelsen är utplacerad i enklaver i ett natur- och parklandskap. Naturliga nivåskillnader är i hög grad sparade och förädlade. De omsorgsfullt gestaltade parkrummen mynnar ut i grönskande gångstråk och är centrala i stadsbilden. Planstruktur och bebyggelse följer topografins förutsättningar där högre bebyggelse i första hand är placerade på höjdryggar. Gökholmsbackens bebyggelsestruktur och planmönster karaktäriseras av lamellhus i tre till fyra våningar placerade längs med gatan. Bebyggelsen har grön förgårdsmark och entréer mot gaturummet. Planområdet avgränsas av parkstråket Hagdalen och Gökholmsbacken. Hagdalen är en karaktäristisk dalstråkspark med Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 5 (11) gröna väggar och utgör ett av stadsdelens viktiga parkrum. Platsen kan idag upplevas som ödslig och otrygg då befintlig bebyggelse är utformad med slutna fasader och markparkering mot gatan. Flygvy över Hagsätra. Planområdet (inom vit streckad linje) ligger mellan tunnelbanans spår och parkstråket Hagdalen. Kulturmiljö Befintlig verksamhetsbyggnad inom planområdet uppfördes 1967 som bageri. Byggnaden används i dag som bilverkstad. Fastigheten har byggts om- och till vid några tillfällen. Byggnaden, liksom omkringliggande fastigheter, är gulmarkerade enligt Stadsmuseets klassificeringskarta. Det innebär att byggnaden och omgivande bebyggelse är av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 6 (11) Bilden visar den befintliga byggnaden inom planområdet sett från tunnelbanespåren. Bilden visar den befintliga byggnaden sett från parken. Trafik och kollektivtrafik Gångavståndet till Hagsätra centrum är cirka 250 meter. Avståndet till tunnelbanans gröna linje är cirka 350 meter. Busslinje 143 mellan Hökarängen och Högdalen trafikerar Olshammarsgatan, cirka 60 meter från planområdet finns närmaste busshållplats. Miljö Planområdet ingår i de tekniska avrinningsområdena för Magelungen och Mälaren-Fiskarfjärden. Dessa är vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas för vattenförekomsten. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 7 (11) Planområdet består till stor del av bebyggd mark och hårdgjorda ytor. Små inslag av grönska förekommer i form av träd och buskar. Störningar och risker Planområdet kan beröras av följande störningar och risker: - Trafikbuller från Gökholmsbacken och tunnelbanan. - Stomljud från närliggande väg- och spårtrafik. - Platser där det riskerar att samlas vatten vid ett kraftigt skyfall. Ett skyfallsstråk berör delar av planområdet. - Markföroreningar från tidigare och nuvarande verksamhet. - Bullerstörning från intilliggande fotbollsplan och övriga idrottsytor. Teknisk försörjning Planområdet ligger i anslutning till teknisk infrastruktur. Planförslaget Förslag som ligger till grund för detaljplanen Befintlig byggnad och parkering föreslås rivas för att möjliggöra för cirka 65 bostäder och en lokal i bottenvåningen i anslutning till Gökholmsbacken. Arkitektonisk idé Längs med Gökholmsbacken föreslås en lamell i fyra till sex våningar. Den nya bebyggelsen ska förhålla sig till och samspela med omgivande stadsrum. Bebyggelsen ska förhålla sig respektfullt till parkstråket Hagdalen och utveckla den gröna karaktären med förgårdsmark i gaturummet. Höjdskala inom planområdet ska utredas med stöd i kunskap om den specifika platsen och relation till stadslandskapet. Platsens läge intill tunnelbanan, närheten till Hagsätra centrum och det exponerade läget intill Hagdalens entréer ställer krav på en hög arkitektonisk kvalitet. Bebyggelsen ska utformas med genomtänkta materialval och väl gestaltad bottenvåning med entréer och öppenhet i fasad som kan bidra till ett aktivt, tryggt och upplevelserikt gaturum. Bilparkering föreslås anordnas i underjordiskt garage eftersom planområdet inte är tillräckligt för att rymma både bebyggelse, markparkering och bostadsgård. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 8 (11) Planområdet i förhållande till omgivningen och viktiga planeringsförutsättningar. Illustrationen visar möjlig placering av bebyggelsen. Förslag över möjlig bebyggelse längs Gökholmsbacken (Belatchew). Sektion över möjlig bebyggelse. Snitt enligt pil i illustrationsplan ovan (Belatchew). Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 9 (11) Planförslagets konsekvenser Bostadsförsörjning Planförslaget bidrar till att uppfylla stadens bostadsmål genom ett tillskott av cirka 65 nya bostäder. En socialt sammanhållen stad Planförslaget ska bidra till att skapa tydliga, inbjudande och trygga entréer till Hagdalen. Genom att tillföra bostäder med ett väl gestaltat möte med gatan kan Gökholmsbackens gaturum bli mer livfullt. Trygghet Att fler människor rör sig i området och längs Gökholmsbacken under en större del av dygnet kan bidra till en ökad upplevelse av trygghet. Genom att möta Gökholmsbacken med en lokal i bottenvåning, entréer och fönsteröppningar kan planförslaget bidra till en ökad upplevd trygghet. Jämställdhet Fler bostäder i ett service- och kollektivtrafiknära läge skapar förutsättningar för att kvinnor och män på ett likvärdigt sätt kan förena omsorg om barn, arbete och fritid. Den goda tillgången till kollektivtrafik gynnar barns rörelsefrihet. Näringsliv och kompetensförsörjning Fler boende i området skapar ett större kundunderlag för verksamheter och näringsliv i stadsdelen. En mindre lokal för service föreslås prövas i detaljplanen. Kulturmiljö i en växande stad Bebyggelsen ska gestaltas med ett medvetet förhållningssätt till områdets karaktärsdrag och kulturhistoriska värden. Planförslaget ska utformas så att områdets kulturhistoriska värden är fortsatt avläsbara. Arkitektur och gestaltning Planförslaget ska uppvisa en hög arkitektonisk kvalitet. Tillskapande volym ska utformas med hänsyn till Hagsätras värdebevarande karaktärsdrag och säkerställa en god helhetsverkan med omgivande bebyggelse. Trafik och mobilitet Planförslaget möjliggör för fler att bo i ett kollektivtrafiknära läge. Parkering anordnas i underjordiskt garage. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 10 (11) Grön och vattennära stad Planförslaget ska hantera dagvatten enligt stadens dagvattenstrategi. Under planarbetet ska en undersökning om skyddsvärda träd genomföras. Kulturliv, idrott och rekreation Planförslaget ska säkerställa att Hagdalen inte ska påverkas negativt av skuggning av den föreslagna bebyggelsen. Klimat, miljö, hälsa och säkerhet I planarbetet ska utredningar om bland annat buller, miljökvalitetsnormer och markföroreningar tas fram för att säkerställa en säker boendemiljö. Teknisk försörjning Teknisk infrastruktur finns i området. Planprocess Process Planprocessen innebär en prövning av om den tänkta användningen och utformningen är lämplig. Planarbetet avses att bedrivas med standardförfarande. Nästa tillfälle som ärendet ska redovisas för stadsbyggnadsnämnden blir vid redovisning inför nytt ställningstagande efter plansamrådet. Undersökning av betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan har inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Tidplan Utifrån att erforderligt underlag för detaljplanens framtagande levereras enligt uppsatt projekttidplan samt att inga nya, oförutsedda omständigheter blir kända eller tillkommer under planprocessen förväntas följande tidplan: Start-PM augusti 2024 Samråd oktober 2025 Granskning februari 2027 Antagande SBN september 2027 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412 Tjänsteutlåtande Dnr 2023-12412 Sida 11 (11) Planavtal Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplanen. STADSBYGGNADSKONTORETS SAMMANVÄGDA STÄLLNINGSTAGANDE Stadsbyggnadskontoret ser positivt på planförslaget, som överensstämmer väl med översiktsplanens intentioner. Genom detaljplanen omvandlas markparkering och småindustri för att tillskapa cirka 65 bostäder i ett kollektivtrafik- och servicenära läge. Planförslaget är i linje med fokusområdet Hagsätra Rågsveds intentioner. Bebyggelsen ska utformas med utgångspunkt i Hagsätras stadsplane- och gestaltningsmässiga principer. Den arkitektoniska idén ska ta fasta på existerande karaktärsdrag i form av planmönster och förgårdsmark. Vid placering och utformning av bebyggelsen ska parkstråket Hagdalen beaktas för att inte påverkas av skuggning från planerad bebyggelse. Platsens läge intill tunnelbanan och närhet till Hagsätra centrum ställer krav på en hög arkitektonisk kvalitet och genomtänkta materialval. Planförslaget är ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. SLUT Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-08, Dnr 2023-12412