Stadens ekonomi: Årsredovisning 2025 och nya satsningar

Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. [R1 Utl Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad.pdf] 1 (21) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/1568) Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2026/276 Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 2 (21) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 601 mnkr godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsens beslut gällande uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, anmäls enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2025 godkänns i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025 godkänns i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Lägesredovisning stora investeringsprojekt godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr anmäls enligt bilaga 9 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämndens investeringsbudget för 2025 justeras för utgifter och inkomster med 145,9 mnkr enligt bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Nuvarande reservation av eget kapital avseende kompetensutveckling utökas med 100 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 11. Nuvarande reservation av eget kapital avseende sociala investeringar utökas med 150 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 12. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 (dnr KS 2026/71) godkänns i enlighet med bilaga 10 a till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Medel om 40 mnkr som tidigare beviljats socialnämnden för utveckling av sociala system omdisponeras till kommunstyrelsen (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Kommunstyrelsen medges kompletterande finansiering om 50 mnkr för 2026-2029 för teknisk förnyelse av sociala system (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras i budgetprocessen. 3 (21) 15. Tidigare beslut om att socialnämnden medges finansiering för utveckling av sociala system förlängs till och med 2029 (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse justeras (dnr KS 2026/215) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter antas (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Förskolenämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom förskoleverksamheten i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser ska användas av samtliga nämnder i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 22. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att använda centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att använda centralt upphandlat stöd i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling samt avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt häva avtal (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Kommunstyrelsen ska implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Finansiering för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, avseende den del som gäller stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4 (21) 26. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser och efterföljande avtalsförvaltning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 27. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del finansiera samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att finansiera den del av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser som avser stadens bolagsstyrelser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 28. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025 (dnr KS 2026/276), fastställs, i enlighet med bilaga 10 c till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören ska genomföra centralupphandling samt säkerställa införande och användning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Nämnderna medges budgetjustering för ökade kostnader med 233,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 334 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 5 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjustering för minskade nettoutgifter med 120 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5 (21) 4. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade kostnader med 94,6 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade utgifter med 36,4 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Mot bakgrund av vad som framgår av bolagsordningar och ägardirektiv för bolagen, utfallsrapporter, protokoll samt övrig rapportering från Stockholms Stadshus AB, bedömer kommunstyrelsen att verksamheterna i varje bolag i koncernen Stockholms Stadshus AB under föregående kalenderår har bedrivits enligt det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Anmälan av SHIS Bostäders Tertialrapport 2 för 2025 (dnr KS 2025/1280) fastställs med hänvisning till bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Övriga framställningar från nämnderna avslås. 9. Paragrafen justeras omedelbart. 6 (21) Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Föredragande borgarrådets synpunkter Det är glädjande att konstatera att Stockholms stad levererar goda verksamheter till sina invånare. Årsredovisningen redovisar en fortsatt god måluppfyllelse vilket bekräftar de undersökningar som gjorts i andra sammanhang. Fler stockholmare känner sig stolta över sin stad och fler upplever trygghet i staden. Välfärden levererar god kvalitet och staden arbetar intensivt med ambitiösa klimatmål. Och fler vill bo i vår stad. Stockholm är nu nära att för första gången bli en miljonstad. Staden visar såväl goda ekonomiska som verksamhetsmässiga resultat. Trots minskande statsbidrag från riksdag och regering med mer än 300 miljoner kronor har verksamheterna fått uppräkningar som garanterat en god verksamhet och genom en ansvarsfull ekonomisk politik kan staden i årsredovisningen redovisa ett ekonomiskt överskott som kraftigt minskat behovet av upplåning för de investeringar som genomförts. Stadens verksamheter visar generellt goda resultat även om högt uppställda mål inte alltid uppnås fullt ut. Bland de goda resultaten kan nämnas att allt fler stockholmare känner sig trygga i sina stadsdelar. Antalet öppna drogscener har minskat från 26 till 21 under året. Det omfattande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som i hög grad bygger på samverkan, både inom den kommunala organisationen och tillsammans med externa aktörer som polisen och civilsamhället, har fortsatt att utvecklas. Förebyggande insatser har stärkts och stadsdelsnämnderna har också mött upp behovet av fler platser för barn och unga på hem för vård eller boende (HVB) som en följd av bland annat det grova våldet och annan kriminalitet i kombination med brist på statliga institutionsplatser. Stockholms stad har under året fortsatt att stärka kvaliteten i verksamheten genom att öppna HVB Almen som riktar sig till pojkar i åldern 13–15 år med social problematik. Genom att öppna verksamheter i egen regi möts också risker för välfärdsbrott i utsatta branscher. 7 (21) Under året har också arbetet mot våld i nära relationer stärkts. Införandet av Islandsmodellen har bidragit till fler möjligheter att komma i kontakt med våldsutövare vilket underlättar för att våldsutsatta inklusive medföljande barn kan lämna våldsamma relationer. Modellen syftar till att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och polisen vid akuta våldshändelser i familjer. Under året har samtidigt Bryt upp – ett sammanhållet stöd för våldsutsatta implementerats. Barn och ungas välfärd och fritid har varit centralt för att skapa mer jämlika uppväxtvillkor. Ett exempel är den handlingsplan för bostadsförsörjning som staden antagit under året, i vilken det finns flera åtgärder som syftar till att minska den trångboddhet som många stockholmsfamiljer upplever. Ett annat exempel på insatser riktade mot barn och unga är de avgiftsfria sommarlovsaktiviteterna, som har bidragit till att barn och ungdomar fått meningsfulla fritidsaktiviteter under sommarlovet. De avgiftsfria lovaktiviteterna bedöms ha besökts av drygt 29 000 barn och unga. Till detta ska tilläggas att alltfler barn och unga nu i vardagen kan delta i god och trygg pedagogisk verksamhet när avgiften för fritidsklubben helt avskaffats. Under år 2025 har också åtgärder och upprustning genomförts vid 15 parkleksbyggnader. Utöver dessa planeras det för nya parklekar eller parkleksbyggnader i stadsdelsnämndsområdena Farsta och Kungsholmen. Barn och ungas möjligheter att idrotta ska stärkas och under året har bland annat genomförandebeslut fattats avseende idrottshall i Akalla samt ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP. Allra viktigast för en trygg uppväxt är dock en väl fungerande förskola och skola. Det är därför glädjande att staden trots minskande barn- och elevantal och den ökande kostnaden per elev som det medför, klarar att upprätthålla och stärka personaltätheten i verksamheterna. Det bidrar sannolikt till att en ökande andel föräldrar är nöjda med sitt barns förskola och att de höjda resultaten i årskurs sex i Stockholms skolor kvarstår. Under året har därtill lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar tagits fram. Riktlinjerna syftar till att skapa utemiljöer som ger såväl grönska som förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, socialt samspel och lärande. Socialstyrelsens årliga brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” visar även att den stora majoriteten av stadens äldre är nöjda och trygga med sina omsorgsinsatser. Undersökningen visar att det finns ett högt förtroende för personalen och att de svarande upplever att de i stor utsträckning kan påverka hur omsorgsinsatserna genomförs. För att fortsätta klara kompetensförsörjningen i äldreomsorgen har staden under år 2025 beslutat om en historisk avsättning om 200 miljoner kronor för att under de kommande fyra åren investera i bättre arbetsvillkor genom exempelvis 8 (21) arbetstidsförkortning, förbättrad arbetsmiljö och kompetenssatsningar. Genom stadens kompetensutvecklingssatsning har nämnderna redan under år 2025 beviljats 56,3 miljoner kronor för att genomföra olika kompetensutvecklingsinsatser, bland annat utbildningar inom demens, geriatrik och psykisk ohälsa inom äldreomsorg och utbildning i svenska för personalen inom äldreomsorgen och förskola. För att öka attraktiviteten och kontinuiteten arbetar stadsdelsnämnderna fortsatt med att öka antalet heltidstjänster och andelen tillsvidaretjänster. Till exempel arbetar flera stadsdelsnämnder med att säkerställa kvalificerade vikarier vid oplanerad frånvaro inom äldreomsorg, omsorgen om personer med funktionsnedsättning och förskola, genom att etablera resursteam med tillsvidareanställda medarbetare. En insats för att stärka kvaliteten i välfärdsverksamheten är den intensifierade uppföljningen av privat verksamhet inom exempelvis förskola och hemtjänst, där granskningen under 2025 har lett till att två avtal har sagts upp, en utförare uteslutits från valfrihetssystemet och beställningsstopp har införts för tre utförare på grund av återkommande brister. En stärkt tillsyn är en del av stadens systematiska och intensifierade arbete mot välfärdsbrott. Det sker bland annat genom förstärkt kontroll och avtalsuppföljning, gemensam tillsyn samt genom att en ökad andel av verksamheter i risksektorer bedrivs i egen regi. Även inom ramen för arbetet att skapa en hållbar stad, där Stockholm tar ansvar för klimatomställningen, har det skett stora framsteg under år 2025 även om den nationella politiken givit dåliga förutsättningar. Ett exempel på detta är utsläppen från transportsektorn. Här konstaterar stadsledningskontoret att utsläppen trots stadens aktiva arbete ökat till följd av den nationella sänkningen av reduktionsplikten. Samtidigt har staden underlättat omställning och elektrifiering genom att utöka antalet publika laddplatser på gator och i stadens parkeringsgarage samt antalet parkeringsplatser med laddinfrastruktur. Staden har parallellt arbetat med att minska utsläppen från entreprenadarbeten genom att successivt skärpa kraven i upphandlingarna. I Slakthusområdet pågår som exempel en av Stockholms största eldrivna entreprenader: anläggandet av Fållanparken. En del av arbetet för att minska utsläppen från transporter är att underlätta för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Det är därför glädjande att staden under året tilldelats Cycling Improvement Award, ett pris som uppmärksammar städer som utvecklar och förbättrar förutsättningar för cyklingen. Inom byggsektorn har ytterligare steg tagits för att minska utsläppen. Nya metoder och arbetssätt har tillämpats, bland annat gällande materialsubstitution och elektrifierade entreprenader. Staden har även under året planerat för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter. Användandet av plast som förbränns måste minskas och eftersom staden är en stor konsument av förbrukningsartiklar i plast har under året en modell tagits fram för minskade inköp av dessa. 9 (21) Träd är en viktig del såväl av klimat- som klimatanpassningsarbetet. Därtill bidrar fler träd till en grönare och trevligare stad. Det är därför viktigt att staden under året fattat en rad beslut som bidrar till fler träd. Alltifrån ökat anslag i budgeten till att det strategiska arbetet kring skötsel och skydd av träd har stärkts. Staden har även under året arbetat med att ta fram en trädpolicy och en analys av stadens krontäckningsgrad. Den här mandatperioden har fler naturreservat och biotopskyddsområden etablerats än vad som tidigare skett. Under år 2025 har fyra biotopskyddsområden inrättats i Skönstavik, Nockebyhov, Vårberg och Vinterviken. Samråd har genomförts om naturreservatsbildning av Ålstensskogen-Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn- Riddersvik. Dessa goda resultat inom såväl välfärdssektorn och inom klimat- och miljöarbetet har varit möjliga trots att de icke specificerade generella statsbidragen för kommunsektorn inte har höjts för åren 2025–2026. Regleringsbidraget, fastighetsavgiften och de generella statsbidragen har däremot sammantaget för Stockholms stad minskat med 390 mnkr under år 2025 vilket inneburit att regeringen och riksdagsmajoriteten försämrat förutsättningarna för skola, omsorg och förebyggande arbete i Stockholm. Tack vare stadens beslut att vägra de neddragningar som staten påbjöd och istället justera skatten kunde stadens verksamheter ges goda förutsättningar att leverera välfärd av god kvalitet. Genom en stark finansiering har det också skapats förutsättningar att finansiera en större del av de investeringar som är nödvändiga med egna medel. I årsredovisningen framgår att stadens soliditet stärkts under året trots stora investeringsbehov i exempelvis infrastruktur och verksamhetslokaler. Det är ett resultat av en god kostnadskontroll i verksamheterna, processer för att stärka kostnadskontrollen i investeringsprojekt, en stärkt prioritering och budgetering av kostnader som tidigare togs av resultatet. Sammantaget har det stärkt stadens ekonomi och gör att en större del av nödvändiga investeringar nu kan finansieras utan behov av lån. Resultatet på drygt 4,3 miljarder innebär att staden slipper låna i motsvarande grad. De som nu ansvarsbefriat tycker att ett sådant resultat skulle kunna användas för skattesänkningar eller nya utgifter propagerar i slutändan för ökad låneskuld. Stockholms stad har till följd av en ansvarstagande ekonomisk politik högsta möjliga kreditvärdighet. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s den 7 november 2025; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. Det är fortsatt viktigt att upprätthålla en ansvarstagande ekonomisk politik. Den kommunala koncernens planerade investeringar uppgår de närmaste åren till mer än 20 miljarder kronor årligen och ett fortsatt fokus behöver vara på en hög egenfinansieringsgrad av det samlade investeringsbehovet. Den goda hushållningen har skett trots att förutsättningarna verkligen inte varit de bästa. Minskade generella statsbidrag till välfärden har kombinerats med att Sverige, 10 (21) jämfört med andra europeiska länder, tappat i tillväxt vilket i sin tur har lett till en historiskt hög arbetslöshet. Stadens arbete mot arbetslöshet har därför behövts intensifieras. Fler har skrivits in vid jobbtorgen, det uppsökande arbetet har förstärkts och ökningen har skett inom alla målgrupper, men har varit som störst bland vuxna med försörjningsstöd. Vilket syns genom att andelen biståndstagare i förhållande till befolkningen är i stort sett på samma nivå som 2024 och att andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat. Resultaten är också goda. Andelen som gått till arbete eller studier har ökat, särskilt bland vuxna kvinnor. Samtidigt har staden under året arbetat med utökningen av vuxenutbildningen i egen regi och den 1 januari 2025 infördes ett nytt komvuxavtal med färre externa leverantörer. Antalet kursdeltagare i egen regi har ökat med 13 000 under året. Det nystartade Vuxenutbildningscentrum Järva har fått besök av cirka 3 000 individer och har nått ännu fler genom uppsökande verksamhet. Under året antogs stadens nya näringslivspolicy och etableringsstrategi. Näringslivsfrämjande åtgärder för att stärka företagsklimatet har genomförts och antal företag i staden har ökat jämfört med föregående år, dock nåddes inte det höjda årsmålet till följd av den svaga konjunkturen. Genom tillsyn, samverkan och olika kontrollinsatser har staden genomfört åtgärder för att hålla oseriösa aktörer och aktörer med kopplingar till organiserad brottslighet borta från stadens näringsliv. Nytt rekord har också satts när det gäller antal ungdomar som fått feriejobb. Fler än 11 700 ungdomar fick därmed chansen att jobba. Samtliga ungdomar som sökte feriejobb i Järva inför sommarlovet fick exempelvis erbjudande om anställning. Ska Stockholms arbetsmarknad fungera väl krävs det att bostadsbristen minskar. Höga byggkostnader till följd av inflation och uteblivet statligt stöd till nyproduktion har medfört ett förhållandevis lågt bostadsbyggande under ett antal år. Under hösten sågs en ökning i byggtakten och antalet påbörjade bostäder var 35 procent högre jämfört med 2024. Majoriteten av de påbörjade bostäderna är hyresrätter. Det är glädjande, men ska bostadsmarknaden utvecklas i takt med behoven krävs ett statligt engagemang för bostadsbyggandet. I budget för år 2024 beslutade kommunfullmäktige om en modell där överskott från ett antal lönsamma exploateringsprojekt kan motivera investeringsbeslut avseende olönsamma projekt. Under år 2025 har sammanlagt fem investeringsbeslut i stadens fokusområden fattats som möjliggjorts genom modellen: rivning av parkeringsdäck i Rågsved, temalekpark i Södra Järva, Nationellt fotbollscenter i Kista, radhusprojektet Kråksätra i Sätra samt utveckling av Sätra Centrum är bara några av de exempel som nu bygger ihop vår stad och minskar segregationen. Även om utvecklingen i stort är positiv i Stockholm så finns det uppenbart fortsatt stora behov. Staden har arbetat med och kommer fortsätta med att stärka välfärden, 11 (21) det brottsförebyggande arbetet och klimatomställningen. Men Stockholm och landets övriga kommuner kan inte göra detta på egen hand. Sverige behöver en regering som bryr sig om dessa frågor. Det blir inte bättre skola eller omsorg med sänkta statsbidrag. Det blir inte mer ordning och reda i välfärden med tvångsprivatiseringar. Det blir inte färre ungdomar som fastnar i kriminella gäng med sparkrav på socialtjänsten. Och det blir inte minskade utsläpp med lägre pris på fossila bränslen. Särskilt viktigt blir det givet att vi faktiskt har stora utmaningar framför oss. Under kommande år står vi inför en stor demografisk utmaning i välfärden. Vi står inför stora investeringar i infrastruktur och VA-nät. Vi ska samtidigt klimatanpassa vår stad så att vi bättre står emot översvämningar till följd av skyfall och värmestress till följd av värmeböljor. Vi ska säkerställa att staden är redo att ta ett större ansvar för ökade krav på arbetet med civil beredskap och civilt försvar. Under de kommande åren väntas ny lagstiftning träda ikraft som medför väsentligt utökade uppgifter för kommunerna, bland annat inom försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Stockholms stad är redo att ta sig an dessa uppdrag. Det bygger dock på att det finns en regeringspolitik som också bidrar till att bygga Sverige starkt och som ger kommunerna förutsättningar att genomföra vad som krävs. Slutligen; Stockholm är och Stockholm ska vara en stad för alla. I tider när den politiska högern gör sitt bästa för att skapa polarisering mellan olika grupper och kollektivt misstänkliggöra grupper av stockholmare behövs stadens arbete för mänskliga rättigheter och mot rasism mer än någonsin. Det är därför viktigt att stadens nya program för de mänskliga rättigheterna visar vägen till ett rättighetsbaserat arbete i stadens verksamheter Staden har också antagit den allra första handlingsplanen mot rasism, vilken har som mål att verksamheterna ska vara fria från alla former av rasism. Bilagor 0. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål, dnr KS 2025/1568-1.1 1. Ombudgeteringar och budgetjusteringar, dnr KS 2025/1568-1.2 2. Stadsledningskontorets kommentarer till nämndernas utfall, dnr KS 2025/1568-1.3 3. Resultatbudget och investeringsplan, dnr KS 2025/1568-1.4 4. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, dnr KS 2025/1568-1.5 5. Basnyckeltal 2025, dnr KS 2025/1568-1.6 6. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag, dnr KS 2025/1568-1.7 7. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025, dnr KS 2025/1568-1.8 8. Lägesredovisning Stora projekt 2025, dnr KS 2025/1568-1.9 12 (21) 9. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr, dnr KS 2025/1568- 1.10 10. Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.11 10 a. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2025/1568-1.12 10 b. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2025/1568-1.13 10 c. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.14 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Christofer Fjellner (M) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr). Överskott från nämnderna uppgår till totalt 887 mnkr, varav 369 mnkr för stadsdelsnämnderna och 517 mnkr för facknämnderna. Hittills under mandatperioden, år 2023–2025, har staden gjort ett resultat på sammanlagt nästan 10 mdkr. Under samma period har S-styret höjt den samlade kommunalskatten till den högsta nivån någonsin. När Socialdemokraterna inte klarar av att prioritera i stadshuset tvingas nu hushållen att vända på slantarna vid köksbordet istället. Det är djupt orättvist. Den kommunala koncernens planerade investeringar är fortsatt mycket höga på omkring 20 miljarder kronor årligen. Egenfinansieringsgraden av investeringar 2025 uppgår till 70 procent, och är långt ifrån målet om 100 procent. Vi är mycket oroade över den höga skuldsättningen. Mot bakgrund av detta vill vi understryka vikten av att minska stadens skuld och bedriva en långsiktigt hållbara ekonomisk politik. Tyvärr kan vi konstatera att staden just nu ökar skuldsättningen med över två miljoner kronor i timmen. Socialdemokraterna monterar ner arbetslinjen. I december var arbetslösheten 7,1 procent i staden, vilket kan jämföras med riket som helhet, där var arbetslösheten lägre och uppgick till 6,8 procent i december 2025. Den höga arbetslösheten innebär att stadens kostnader för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser ökar. Även tillväxten i Stockholm hackar. Göteborg och Malmö växer snabbare än Stockholm, särskilt när det gäller näringsliv och attraktionskraft för yngre arbetskraft. Stockholm uppvisar ett negativt flyttnetto. Under mandatperioden har Stockholm rasat i ranking över lokalt företagsklimat. 13 (21) Otryggheten är fortfarande utbredd i stora delar av staden. Det lokala trygghetsarbetet monteras ned. Samtidigt faller skolresultaten, andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat jämfört med 2022. Särskilt allvarligt är det att elever från socioekonomiskt svagare områden presterar sämre i Socialdemokraternas skola. Socialdemokraternas byggpolitik driver på stadens skuldutveckling. Ett ensidigt fokus på att bygga i allmännyttan innebär att nya miljonprogramhus byggs i stadens grön- och villaområden, vilket helt saknar stöd hos stockholmarna. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis. 2. Därutöver anförs följande. Eolshäll och de övergrepp som begicks där på placerade barn är en djup skamfläck i stadens historia – inte minst för att staden ännu inte ens förmått lyfta på stenarna och klarlägga hela sanningen. Som Liberalerna påtalat är det hög tid att Stockholms stad tar det ansvar man bar då, utreder sin egen roll och prövar kompensation till de drabbade. Att hänvisa till regeringen eller svara med tystnad håller inte, särskilt när det finns belägg för både tillsynsansvar och tidig politisk kännedom. Nu måste den rödgröna majoriteten ta fullt ansvar och gå till botten med vad som faktiskt hände. Liberalernas egen utredning visar dessutom att staden haft tillsynsansvar och att det tidigt fanns politisk kännedom om att något inte stod rätt till på Eolshäll. Mot den bakgrunden är det oacceptabelt att inte gå till botten med vad som faktiskt hände. Nu måste den rödgröna majoriteten ta sitt ansvar – fullt ut. Trots det ekonomiskt ansträngda läget redovisar Stockholms stad ett betydande överskott, vilket tyder på att skatteuttaget är högre än nödvändigt. Med tanke på den ökande arbetslösheten i Stockholm skulle en sänkt skatt kunna bidra till att stärka den lokala ekonomin genom att öka hushållens köpkraft och företagens investeringsmöjligheter. Liberalerna ser med oro på hur samhandlingen mellan skola, socialtjänst och polis under hela mandatperioden avstannat på sina håll i staden. Till exempel hämtas det inte in medgivanden från vårdnadshavare och skolorna får ingen återkoppling på sina orosanmälningar. Att det socialt förebyggande arbetet behöver stärkas är uppenbart och likaså måste särskilt fokus riktas mot de barn som placeras – innan, under och efter en placering. Målgruppen är en utpekad rekryteringsbas för de kriminella nätverken och därför är dessa barns vård en nyckel till att stoppa nyrekryteringen. Samhällsvården måste förbättras kraftigt och få kosta, med ett eftervårdsprogram som tar vid direkt efter en placering. Den förstärkning av budgeten för dessa områden som den rödgröna majoriteten lyfter fram är dels otillräcklig sett till stadsdelarnas faktiska underskott, och dels hade problemet inte uppstått från början om den skyddsfond som Liberalerna 14 (21) inrättade föregående mandatperiod funnits kvar – just för höga placeringskostnader svåra att budgetera för. Vi saknar en utförlig analys över de vikande studieresultaten i skolorna. Stadens skolor präglas dessutom av oacceptabelt låga trygghets- och studiesiffor och där dessutom kränkningarna ökar. Vi har vid upprepade tillfällen kritiserat den rödgröna majoriteten för att ha ett alltför ensidigt fokus på Järvafältet, vilket har skett på bekostnad av andra utsatta områden. Detta tunnelseende har lämnat Skärholmen på efterkälken där såväl socialtjänst som skola saknar nödvändiga resurser. Trots att Järva varit i centrum för majoritetens politiska uppmärksamhet, visar dessutom senaste statistiken att resultaten pekar åt fel håll, också där. Den totala behörigheten för Järva SDF ligger nu på 80,9 %. Det är ett fall på 3,5 procentenheter sedan 2022 (när Liberalerna senast styrde skolan), och som tabellen visar har den trenden varit stagnerande eller nedåtgående under hela denna mandatperiod då Socialdemokraterna styrt skolan. Och medan resurser och politiskt kapital har flödat till Järva, har Skärholmen hamnat på efterkälken, vilket vi redan tidigt i mandatperioden beskrev som ett politiskt svek. Lillholmsskolan har idag en behörighet på endast 49 %, vilket är en av de lägsta siffrorna i staden. Skärholmen SDF har visserligen ökat från bottennoteringen 2024 (71,2 %), men ligger med sina 75,7 % långt under både stadens snitt (87,3 %) och nivån i Järva. Vi noterar också lägre närvaro i skolan i Skärholmen. Vi har tidigare även varnat för att Skärholmen aktivt uteslutits från viktiga nationella nätverk för skolor i utsatta områden, trots att behoven är akuta. Insatser för att stabilisera skolgången för barn i samhällsvården är i helt grundläggande för att förebygga kriminalitet och sociala problem. Vi fortsätter efterfråga systematisk och anonymiserad sammanställning av skolresultat på aggregerad nivå, precis som redan görs för exempelvis nyanlända elever. Vår uppfattning är att de omhändertagna och placerade barnens skolresultat skall följas upp mycket noga, då det är staden som i dessa fall har klivit in som vårdnadshavare. Då är det rimligt att staden följer upp dessa barns skolresultat i alla årskurser. Liberalerna noterar att stadens investeringsverksamhet fortsatt präglas av avvikelser och tidsförskjutningar mellan budget och utfall. Även om genomförandegraden har förbättrats kvarstår behovet av ökad träffsäkerhet i planering och prognoser. Återkommande omprioriteringar och reviderade beslut riskerar att minska effektiviteten i användningen av skattemedel. Liberalerna vill även att de större investeringar som Stockholm genomför ska granskas av en extern aktör för att identifiera brister i planering, genomförande och uppföljning. En mer realistisk budgetering och tydligare ansvarsutkrävande gynnar både Stockholm och dess skattebetalare. 15 (21) Risken med allt högre avvikelser är att de inte bara leder till ineffektivt resursutnyttjande, utan även tränger undan andra viktiga investeringar. När kostnader skenar minskar stadens möjligheter att genomföra nödvändiga satsningar inom exempelvis skola, äldreomsorg och socialtjänst. Liberalerna noterar att bostadsbyggandet i Stockholm återhämtar sig alltför sakta, där nivån fortsatt är långt under stadens mål. Samtidigt är utvecklingen i planeringen djupt oroande. Antalet bostäder i antagna detaljplaner har minskat kraftigt, liksom antalet genomförandebeslut och markanvisningar. Detta riskerar att leda till ett ännu lägre bostadsbyggande de kommande åren. Att stadens bostadsmål endast uppnås delvis visar att den rödgröna majoriteten inte förmår säkerställa en tillräcklig byggtakt över tid. Liberalerna anser att arbetet med att korta ledtider, öka planberedskapen och förbättra genomförbarheten i projekten måste intensifieras för att möta stockholmarnas behov av bostäder. Stockholm står även inför en kompetensförsörjningskris, där staden kommer få det allt svårare att täcka behoven inom välfärden. Detta på grund av att människor inte kan söka sig till Stockholm för att arbeta inom skola, vård och omsorg. Därför anser Liberalerna att Stockholm måste ha en mer aktiv bostadspolitik där vi vill se en snabbare och mer effektiv planeringsprocess, fler markanvisningar och tydligare incitament för att öka byggtakten. Liberalerna är starkt kritiska till den bekymmersamma ökningen av vräkningar i Stockholms stad. Särskilt alarmerande är att andelen vräkningar där barn är inblandade, enligt Kronofogdens sammanställning för 2025, fortfarande är hög och till och med ökat. Från 21 till 34. Detta strider mot stadens nollvision om att barn inte ska vräkas eller utsättas för att ha föräldrar som hamnar på gatan. Siffrorna som redovisats visar att stadens brister i sitt ansvar för att skydda, där de mest utsatta grupperna inte tillräckligt beaktas. Där brister i stödet till barnfamiljer som riskerar att hamna i en utsatt situation påverkar barn negativt. Att vräkas är en oerhört social och ekonomisk förlust, både för den enskilde individen men även samhället i stort. Därför anser Liberalerna att en omedelbar översyn av stadens arbete för att förhindra vräkningar, särskilt när barn är inblandade, bör genomföras. Stockholm måste leva upp till sitt åtagande om att ingen barnfamilj ska behöva stå utan tak över huvudet Efter årets vintersäsong kvarstår stora brister i stadens snöröjning. Många trottoarer och gångbanor är fortsatt svårframkomliga efter snöfall, särskilt i områden där sopsaltning inte genomförs. Liberalerna har även noterat att cykelbanor prioriteras i allt högre grad på bekostnad på gångbanor. Detta påverkar äldre, personer med funktionsnedsättningar och föräldrar med barnvagnar i hög grad. I flera stadsdelar vittnar invånare om att de tvingas ut i vägbanan eftersom snövallar blockerar trottoarer, vilket ökar risken för olyckor. Den ojämlika snöröjningen gör att vissa grupper i samhället får allt sämre framkomlighet och trygghet, vilket vi anser är oacceptabelt i en stad som vill vara både jämlik och tillgänglig för alla. 16 (21) Stockholms stad har de senaste åren genomfört omfattande ombyggnationer, nya trafiklösningar och miljözoner i ett försök att skapa en mer hållbar stad. Samtidigt upplever många inom stadens handel och näringsliv att dessa förändringar är stor utmaning. Särskilt i innerstaden har arbeten i den fysiska miljön försvårat för planering av leveranser och otydliga trafikflöden har lett till minskad kundtillströmning för många butiker och handlare. Både Svensk Handel och småföretagare upplever att dialogen med Trafikkontoret har varit bristfällig, att beslut fattas utan att de informeras i god tid och att en otillräcklig konsekvensanalys legat till grund för besluten. Det är viktigt att staden hittar en balans mellan hållbarhetsmålen och en levande stadskärna, så att företag får rätt förutsättningar att överleva och utvecklas. Trots satsningar på bilfria zoner och lekgator vid vissa skolor upplever många skolor i Stockholm fortfarande en farlig trafikmiljö. Skolpersonal har vittnat om farliga transportfordon i nära anslutning där skolbarn rör sig, bristfälliga övergångsställen och ett stort antal bilar i direkt anslutning till skolorna under morgon- och eftermiddagstimmarna. De åtgärder som införts på vissa platser, såsom tillfälliga hinder, är lovvärda men långt ifrån tillräckliga. För att öka barns säkerhet krävs att trafiken kring stadens skolor även under renoveringar och godstransport sker på ett för barnen säkert sätt. Elektrifieringspakten och stadens satsningar på laddinfrastruktur är viktiga steg mot en fossilfri transportsektor. Liberalerna är dock kritiska till att utbyggnaden av laddplatser sker i en ojämn takt, där innerstaden har ett betydligt större utbud av publika laddplatser jämfört med ytterstadsområdena. För många boende i ytterstaden innebär detta en avsevärd utmaning när de överväger att byta till elbil. Bristen på laddinfrastruktur i dessa områden riskerar att bromsa elektrifieringen och skapa en ojämlik situation, där de som bor längre från stadens kärna har färre möjligheter att ställa om sitt resande. För att uppnå en rättvis klimatomställning måste staden öka incitamenten för att bygga ut laddinfrastrukturen i hela staden. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 15 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 17 (21) Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna föredragande borgarrådets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stads årsredovisning 2025 visar återigen ett ekonomiskt resultat som på pappret framstår som stabilt. Samtidigt döljer sig betydande strukturella problem bakom siffrorna. Den styrande majoriteten fortsätter att ge en alltför positiv bild av stadens utveckling, trots att både välfärdens kvalitet, tryggheten och klimatmålen är under tydlig press. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr. Trots ett starkt resultat är det anmärkningsvärt att skatteuttaget fortsatt ligger på en hög nivå samtidigt som stadens skuldsättning utvecklas i fel riktning. Nettoskulden ökar och egenfinansieringsgraden för investeringar försvagas, vilket pekar på en ekonomisk politik som riskerar att bli kortsiktig. Centerpartiet är fortsatt kritiska till att stora resurser binds upp i centrala reserver istället för att användas mer träffsäkert i verksamheterna, inte minst i ett läge där behoven förändras till följd av demografiska skiften. Bedömningarna av måluppfyllelsen framstår i flera fall som väl generösa. Särskilt tydligt är detta inom bostadspolitiken, där byggtakten fortsatt är otillräcklig i förhållande till målen. Av sju indikatorer, nås bara en. En särskild oroande trend är att antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner har minskat med 45% på bara ett år. Bostadsbristen kvarstår som en av Stockholms största utmaningar, samtidigt som majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder för att öka takten i byggandet. Inom skolområdet kvarstår betydande utmaningar. De demografiska förändringarna ställer höga krav på anpassning av resurser, lokaler och organisation. Indikatorn Antal barn per grupp i barngrupp i förskolan nås inte, tvärtom ser vi en minskning. Centerpartiet ser en risk att dessa förändringar inte hanteras tillräckligt proaktivt, vilket kan påverka både kvalitet och likvärdighet negativt. Samtidigt är det positivt att kompetensförsörjning fortsatt uppmärksammas, men insatserna behöver stärkas ytterligare för att möta välfärdens långsiktiga behov. Klimat- och miljöarbetet präglas även under 2025 av bristande måluppfyllelse inom flera områden. Av 18 indikatorer så nås bara 4. Det är en oroande utveckling som visar på bristande fokus i frågorna bland vänstermajoriteten. Styrningen är inte tillräckligt effektiv. Vi ställer oss frågande till varför indikatorn på andel ekologiska livsmedel i år inte inkluderar måltider. Istället för att göra miljö- och klimatnytta på riktigt stirrar sig styret blint på symbolåtgärder. Centerpartiet efterlyser en mer resultatinriktad klimatpolitik där genomförandet ges högre prioritet. Trygghetsläget i staden är fortsatt bekymmersamt. Otryggheten i vissa områden biter sig fast och utvecklingen kopplad till kriminalitet och social oro kräver kraftfullare åtgärder. Stadens insatser är viktiga men otillräckliga. Det förebyggande arbetet 18 (21) måste intensifieras och samverkan stärkas för att bryta utvecklingen och skapa långsiktig trygghet. Centerpartiet konstaterar att Stockholm har starka grundförutsättningar. Trots detta saknas ett tydligt och långsiktigt politiskt ledarskap som fullt ut tar tillvara stadens potential. Centerpartiet vill fortsatt bidra med en politik som stärker framtidstron. Vi verkar för ett grönt, öppet och tryggt Stockholm där fler bostäder byggs, där välfärden håller hög kvalitet och där klimatambitionerna omsätts i konkret handling. En stad som håller ihop – och där varje människa ges möjlighet att forma sin egen framtid. Särskilt uttalande av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Årsredovisningen för 2025 markerar tre verksamhetsår av det rödgröna styrets Stockholmsfientliga politik. Under mandatperioden har p-platser byggts bort i rasande fart, p-avgifterna har höjts kraftigt och snöröjningen har total fallerat när den behövs som mest. Styrets vision om att styra om färdsättet till kollektivtrafik har omöjliggjorts på grund av att motsvarande rödgrönt styre i Region Stockholm har ställt in bussavgångar. Underlåtet i att investera i pendeltågens punktlighet och dragit ned på ordningsvakter i kollektivtrafiken. Bostadsbyggandet med tvångsblandning där välskötta villa-och radhusområden men även bostadrättsområden bebyggs med hyresrätter i parker och på grönområden. Desto mer välfungerande område desto fler hyresrätter ska Socialdemokraterna tvinga in, samtidigt som Miljöpartiet har sålt av träden för att bygga fler cykelbanor (som ingen använder). År 2026 kommer att innefatta ett ödesval, det behövs en ny konservativ kraft i Stockholm stad som slutar förstöra för bilen, bevarar skogsområden samt kraftsatsar på fler poliser och ordningsvakter. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslaget, 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stad gör miljardöverskott år efter år, nästan 10 miljarder kronor i ackumulerat överskott under denna mandatperiod. Skatten har, trots dessa överskott, höjts flera gånger. Inte för att välfärden utökades eller kostnaden för befintlig välfärd skenade, utan för att stadens kreditvärdighet riskerade sänkas. Det håller inte. Överuttaget av skatt som lösning på lånefestens finansiella konsekvenser är en stöld från folket. 19 (21) Vidare noterar vi att inte ett enda vård- och omsorgsboende byggts under mandatperioden, tvärtom har privata initiativ dessutom stoppats trots skriande behov. Likaså är avsaknaden av insikt i den demografiska utmaningen provocerande. Kristdemokraterna efterfrågar en politik som ser problem och löser dem, inte som ser mellan fingrarna och skapar fler. Vi hänvisar därför avslutningsvis till vår reservationsbudget för 2025 som hade säkrat finansiering och kreditvärdighet utan överbeskattning, liksom en seriös och hållbar politik som möter Stockholms demografiska utveckling. Ett Stockholm för hela livet. 20 (21) Ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. I ärendet redogörs även för stadsledningskontorets analys och målbedömning av kommunfullmäktiges mål och verksamhetsområdesmål för år 2025. Siffror inom parentes avser år 2024. Under 2025 har omvärlden präglats av betydande osäkerhet, främst till följd av geopolitiska spänningar och handelskonflikter, vilket har bidragit till ekonomiska utmaningar för offentlig sektor, företag och hushåll. Arbetsmarknaden har varit fortsatt svag under 2025. Mot slutet av året har dock tecken på en vändning synts och arbetslösheten i Stockholm har börjat minska. Samtidigt råder fortsatt brist på kompetens inom vissa av stadens verksamhetsområden och även hos andra arbetsgivare i Stockholm. Verksamheternas driftkostnader har ökat och omprioriteringar har varit nödvändiga inom investeringsprojekt som fördyrats och vissa fall behövt skjutas fram i tid. Trots utmaningar har nämnder och bolag kunnat leverera en service av hög kvalitet, där nämnderna visar ett överskott om totalt 887 mnkr (504 mnkr) och stadens bolag ett resultat efter skatt om totalt 539 mnkr (96 mnkr). Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter med 950 mnkr (1 369 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr), 110 mnkr lägre än budgeterat. Investeringarna uppgår till 8 008 mnkr (8 809 mnkr). Stockholms stads investeringar har till största del finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar, avsättningar och försäljningar. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s resultat efter skatt uppgår till 539 mnkr (96 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster om 35 mnkr (519 mnkr) och realisationsförluster om 73 mnkr netto (619 mnkr). Realisationsresultaten är främst hänförliga till försäljningar av fastigheter och tomträtter. Bruttoinvesteringarna uppgår till 11 480 mnkr (12 802 mnkr). Koncernen Stockholms Stadshus AB:s investeringar har delvis finansieras med egna medel. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning, har räknats bort. Bruttoinvesteringar uppgår till 19 391 mnkr (21 151 mnkr). Investeringar har inte fullt ut kunnat finansieras med egna medel. Nettoskuldökning, som inkluderar utbetalningar till medfinansiering, uppgår under året till 3 725 mnkr (5 645 mnkr). Den kommunala koncernens nettoskuld per 31 december 2025 är 81 598 mnkr (77 873 mnkr). Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2025, utifrån nämndernas 21 (21) och bolagsstyrelsernas rapportering samt att fyra av de fem finansiella målen uppfylls.