Solhöjden: 13 radhus planeras nära Spånga station

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2024-01707 Planavdelningen 2026-05-25 Sarah Blake Elmvall Sida 1 (2) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 27 105 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, S- Dp 2024-01707 Ett förslag till detaljplan för del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem i Stockholm, Dp 2024-01707, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget möjliggör 13 radhus, i två våningar, längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Den nya bebyggelsen anpassar sig till Solhems småskaliga karaktär samtidigt som den utgör ett samtida tillskott i utformning och materialval. Vidare ska den nya bebyggelsen följa platsens topografi. Planområdets sydöstra del bevaras som park för att möjliggöra naturlek. Gångstråket från Solskensbrinken ner mot Spånga station bevaras tillgängligt och synligt. Planförslaget visas under tiden 16 juni 2026 – 7 september 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även i Spånga Bibliotek, Värsta Allé 12, de tider då lokalen har öppet samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas 19 augusti, kl. 17.00 – 19.00 i Spånga församlingshus, Värsta Allé 1. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 7 september 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2024-01707 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter Godkänt dokument - Sarah Blake Elmvall, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-10, Dnr 2024-01707 Dnr 2024-01707 Sida 2 (2) rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Järva stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp Godkänt dokument - Sarah Blake Elmvall, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-10, Dnr 2024-01707 --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (56) Planbeskrivning Detaljplan för Solhöjden, del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, S-Dp 2024-01707 Planområdet markerat i lila. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sarah Blake Elmvall Telefon 08-508 27 105 Samrådshandling Dnr 2024-01707 2026-06-09 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 2 (56) Sammanfattning Planförslaget möjliggör radhus i två våningar fördelade på tre grupper längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Radhusen placeras med entréer mot gatan och med förgårdsmått i enlighet med befintliga proportioner i området. Markparkering ordnas tvärställd mot gatan i direkt anslutning till varje bostad. Byggnadernas volymer förskjuts längs gatorna och takhöjder trappas ner för att följa terrängens kraftiga lutning från nordost mot sydväst. Höjdskillnader mot naturmarken och gata hanteras varsamt med terrasseringar. Bebyggelsen ska ha ett sammanhållet och samtida arkitektoniskt uttryck. Det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken ned mot Spånga station bevaras tillgängligt och synligt. Naturmark i planområdets sydöstra del avsätts som allmän plats och bevaras med naturlekfunktion. Planförslagets placering och utformning minimerar påverkan på naturvärden inom det område som tas i anspråk. Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra radhus i två våningar längs Norrskensbacken och Solskensbrinken i stadsdelen Solhem. Bebyggelsen ska genom sin typologi, skala, volym och gestaltning samspela med den omgivande villastadens karaktär och följa platsens topografi. Höjdskillnader mot gata och naturmark ska hanteras varsamt med terränganpassade volymer och förskjutna byggnadskroppar. För att begränsa intrånget i naturmarken placeras bebyggelsen, utöver anpassningen till den befintliga topografin, så nära gata som möjligt. I planområdets sydöstra del ska naturmark bevaras och vara tillgänglig för allmänheten, med minst en entré mot Norrskensbacken. Bebyggelsens placering tar även hänsyn till det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken mot Spånga station. Den nya bebyggelsen ska uppföras i trä. Fasader med karaktär av obehandlat trä ger bebyggelsen ett uttryck som knyter an till områdets tallskogsmiljö. Planförslagets utformning ska skapa goda förutsättningar för hantering av dagvatten. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL, eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 3 (56) Tidplan Samråd 16 juni 2026 – 7 september 2026 Granskning juni 2027 – september 2027 Antagande januari 2028 Laga kraft, tidigast februari 2028 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 4 (56) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................5 Inledning....................................................................................................5 Detaljplanens huvuddrag ...................................................................................5 Plandata.............................................................................................................6 Handlingar..........................................................................................................6 Medverkande .....................................................................................................7 Planeringsunderlag ............................................................................................7 Riksintressen......................................................................................................8 Planeringsförutsättningar........................................................................8 Stads- och landskapsbild ...................................................................................8 Befintlig bebyggelse...........................................................................................9 Kulturhistoriskt värdefull miljö.............................................................................9 Gator och trafik.................................................................................................10 Service .............................................................................................................10 Naturmiljö.........................................................................................................11 Sociala värden .................................................................................................16 Geoteknik.........................................................................................................17 Hydrologiska förhållanden................................................................................18 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................19 Planförslag ..............................................................................................21 Sammanfattning av planförslaget.....................................................................21 Arkitektonisk idé...............................................................................................22 Föreslagen ny bebyggelse...............................................................................25 Park- och vattenområden.................................................................................26 Gator och trafik.................................................................................................26 Teknisk försörjning...........................................................................................27 Motiv till detaljplanens regleringar....................................................................29 Genomförandetid .............................................................................................34 Konsekvenser och avvägningar ...........................................................34 Ljusförhållanden och lokalklimat ......................................................................34 Stads- och landskapsbild .................................................................................35 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................36 Naturmiljö.........................................................................................................36 Sociala värden .................................................................................................40 Hydrologiska förhållanden................................................................................41 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................44 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................51 Organisatoriska frågor......................................................................................53 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................54 Ekonomiska frågor ...........................................................................................55 Tekniska frågor ................................................................................................55 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 5 (56) Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra radhus i två våningar längs Norrskensbacken och Solskensbrinken i stadsdelen Solhem. Bebyggelsen ska genom sin typologi, skala, volym och gestaltning samspela med den omgivande villastadens karaktär och följa platsens topografi. Höjdskillnader mot gata och naturmark ska hanteras varsamt med terränganpassade volymer och förskjutna byggnadskroppar. För att begränsa intrånget i naturmarken placeras bebyggelsen, utöver anpassningen till den befintliga topografin, så nära gata som möjligt. I planområdets sydöstra del ska naturmark bevaras och vara tillgänglig för allmänheten genom minst en entré mot Norrskensbacken. Bebyggelsens placering tar även hänsyn till det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken mot Spånga station. Den nya bebyggelsen ska uppföras i trä. Fasader med karaktär av obehandlat trä ger bebyggelsen ett uttryck som knyter an till områdets tallskogskaraktär. Planförslagets utformning ska skapa goda förutsättningar för hantering av dagvatten. Inledning Detaljplanens huvuddrag Planförslaget möjliggör 13 radhus i två våningar fördelade på tre grupper längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Radhusen placeras med entréer mot gatan och med grön förgård i enlighet med befintliga förgårdsmått i området. Markparkering ordnas tvärställd mot gatan i direkt anslutning till varje bostad. Byggnadernas volymer förskjuts längs gatorna och takhöjder trappas ner för att följa terrängens kraftiga lutning från nordost mot sydväst. Höjdskillnader mot naturmarken på baksidan av husen hanteras varsamt med terrassering. Bebyggelsen ska ha ett sammanhållet och samtida arkitektoniskt uttryck. Det befintliga gångstråket längs Norrskensbacken ned mot Spånga station bevaras tillgängligt och synligt. Naturmark i planområdets sydöstra del avsätts som allmän plats och bevaras med naturlekfunktion. Påverkan på naturmarken begränsas genom planförslagets placering och utformning. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 6 (56) Plandata Planprocessen Detaljplan för Solhöjden, del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, Stockholms stad, dnr 2024-01707, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 22 augusti 2024 § 19. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande förfarande. Storlek och läge Planområdet utgörs av del av fastigheten Solhem 15:3 och har en areal på cirka 3300 kvm och är belägen i stadsdelen Solhem i närheten av Spånga station. Stadsdelen består främst av villa- och radhusbebyggelse från olika tidsepoker. Planområdet består av naturmark med öppen blandskog. Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av Solhem 15:3, som ägs av Stockholms kommun. Fastigheten markanvisades av exploateringsnämnden till Shinelle Fastighetsholdings AB den 9 november 2023. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 7 (56) - Underlag för undersökning om betydande miljöförvaltning (kulturförvaltningen, 2024) - Underlag för miljö- och hälsofrågor (miljöförvaltningen, 2024) - Remissvar SSBF (Storstockholms brandförsvar, 2024) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är: - Solhöjden – Bullerutredning för detaljplan (Structor, 2026) - Solhöjden dagvattenutredning (Structor, 2026) - PM Ekologisk utredning – Solhöjden (Ekologigruppen, 2026) - Fågelinventering Solhöjden (Ekologigruppen, 2025) - Miljöteknisk utredning och riskbedömning avseende förorenad mark (Structor, 2026) - PM Naturvärden och riskanalys biologisk mångfald – Solhöjden (Ekologigruppen, 2022) Utredningar framtagna i samband med detaljplan för Solhem 16:1 m.fl och som är aktuella för detaljplanen är - Riskhantering i detaljplan – Spånga Centrum Öst (Tyréns, 2019) Övrigt underlag - Illustrationer, Arkemi, 2026 Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Sarah Blake Elmvall och plankartan är ritad av kartingenjör David Svensson. Ansvarig chef har varit Louise Heimler. Planeringsunderlag Översiktsplanen Spånga är utpekat i översiktsplanen som ett område med stora stadsutvecklingsmöjligheter genom komplettering. Spånga centrum anges som en tyngdpunkt, där en tätare bebyggelsestruktur ska utvecklas. Med fem minuters gång till Spånga station hör aktuellt planområdet tydligt till denna tyngdpunkt. Gällande detaljplan Planförslaget berör gällande detaljplan PI 4125F Solhöjden från 1960. Planen omfattar den aktuella fastigheten, Solhem 15:3, övrig Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 8 (56) bebyggelse i Solhöjden samt fastigheter mot Spånga station. Den del som berör aktuellt planområde är planlagd som park eller planterad allmän plats. Även detaljplan 6945 Övind från 1970 berörs. Planen omfattar delar av det aktuella planområdet, samt främst bebyggelse runt Spånga centrum. Den del som berör aktuellt planområde är planlagd som park. Stockholms byggnadsordning I byggnadsordningen anges att området kan utvecklas genom att byggnader inordnas i befintlig struktur, utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar. Kompletterande bebyggelse ska utformas med hänsyn till närliggande bebyggelse och dess karaktär. Villastäder ska utvecklas med utgångspunkt ur gatornas och husens anpassning till terrängen, samt mångfalden av hustyper i varierande skala och från olika tidsepoker. Gaturummens gröna karaktär ska bibehållas. Varsam utveckling av småhus- och villaområden Enligt stadens strategi Varsam utveckling av småhus- och villaområden ska nya byggnader inordna sig i områdets struktur och anpassas till befintlig terräng. Volym och proportioner ska samspela med närliggande bebyggelse. Den gröna karaktären ska bevaras genom att undvika flera utfarter intill varandra, stora sammanhängande parkeringsytor samt allmänt hårdgörande av gröna ytor. Förändringar av marknivån ska göras med omsorg för den befintliga vegetationen och eventuella berghällar. Riksintressen Mälarbanan, som passerar strax söder om planområdet, är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Även pågående utbyggnad gällande kapacitetsökning ingår i riksintresset. Planområdet ligger även inom Bromma Stockholm aiports påverkansområde. Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Planområdet är beläget i stadsdelen Solhem i Spånga, norr om Spånga pendeltågsstation. Solhems villasamhälle är ett välbevarat tidigt 1900-talsvillaområde med en oregelbunden planstruktur anpassad till terrängens former. Bebyggelsekaraktären präglas av friliggande villor med trä- eller tegelfasader i falurött, vitt och gult, placerade fritt på större uppvuxna trädgårdar. Gatorna följer den Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 9 (56) kuperade terrängen och gaturummen domineras av grönska från förgårdsmark, trädgårdar och naturmark. Bebyggelsen består i huvudsak av en- och tvåvånings villor med inslag av radhus, och stadsbilden präglas av en villastadens småskaligheet. Topografin är kuperad och terränganpassningen är ett framträdande drag i hela stadsdelen. Planområdet utgörs av en skogbeklädd sydsluttning som sluttar brant mot Mälarbanan i söder och planar ut mot villatomterna längs Norrskensbacken och Solskensbrinken i norr och nordost. Planområdets naturmark utgör ett medvetet sparat inslag i villabebyggelsen. Skogen är talldominerad med inslag av lövträd och ger ett lummigt och grönt intryck, som är karaktäristiskt för stadsdelen. En belyst och terränganpassad gång- och cykelväg passerar genom naturmarkens södra del och förbinder Solhöjden med Spånga centrum. Vid Spånga centrum finns en mer stadslik karaktär med äldre och nyare lamellhus i fyra våningar samt enstaka punkthus. Denna karaktär skiljer sig tydligt från det villapräglade Solhem. Bromstensvägen och Spångavägen är viktiga stråk som förbinder stadsdelarna. Befintlig bebyggelse Planområdet är obebyggt och består av naturmark. Angränsande bebyggelse längs Norrskensbacken och Solskensbrinken utgörs av friliggande villor och radhus från olika tidsepoker, i enlighet med villastadens karaktär. Kulturhistoriskt värdefull miljö Solhems villasamhälle började uppföras år 1918 på en skogbevuxen höjdplatå, Solhöjden. Norrskensbacken och naturmarken i det norra delområdet utgör ett medvetet sparat inslag som vittnar om tidens park- och stadsplaneringsideal, där naturmark avsattes som gröna kvarter i villastädernas planmönster. Parken är välbevarad till form och funktion. Planområdet ligger utanför gränserna för den del av Solhem som är redovisad som kulturhistoriskt värdefull miljö i stadens översiktsplan, och bebyggelsen i anslutning till planområdet är inte klassificerad av Stadsmuseet. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 10 (56) Gator och trafik Planområdet nås med bil via lokalgatorna Norrskensbacken och Solskensbrinken. Dessa gator har ingen genomfartstrafik men leder till angränsande bostadsområden samt Spånga kyrkväg i öst och Solhems hagväg i norr. Spånga kyrkväg sträcker sig mellan Tensta i norr och Spångaviadukten i söder medans Solhems hagväg försörjer villaområdet Solhem. Söder om planområdet ligger Bromstensvägen. Skyltad hastighet på Norrskensbacken och Solskensbrinken är 30 km/h och de har låga trafikflöden. I området blandas gång- och cykeltrafik med biltrafik, på vissa ställen finns trottoar. Bromstensvägen är utpekat pendlingsstråk för cykeltrafikanter. Öster om Spångaviadukten finns separat cykelbana och väster om densamma trafikeras sträckan med blandtrafik. Planområdet nås med cykel från Norrskensbacken. Ett gång- och cykelstråk löper genom planområdet och kopplar samman villaområdet, Spånga station och Spånga centrum. Även informella stigar rör sig ner för sluttningen. Planområdet är beläget på en höjd och placerat i en sluttning. Framförallt Solskensbrinken har en stor lutning från toppen av planområdet till sydvästra delarna. Längs med Norrskensbacken är lutningen mindre brant och härifrån kan man också nå Spånga centrum. Gångstigen som går genom planområdet har också en markant lutning. Planområdet har god tillgång till kollektivtrafik. Spånga pendeltågstation ligger på 5 minuters promenad från planområdet. I anslutning till pendeltågstationen finns en bussterminal med ett stort antal busslinjer. Även på Spånga kyrkväg med 5 minuters gång från planområdet finns busshållplats Solhöjden där flera linjer stannar. Restiden till centrala Stockholm är cirka 14 minuter. Service Offentlig service Inom några hundra meter finns flertalet förskolor och inom en kilometer flera grundskolor, samt gymnasium. Cirka 500 meter från planområdet ligger Spånga centrum där vårdcentral, tandläkare och bibliotek finns. Kommersiell service I Spånga centrum finns ett varierat utbud av kommersiell service såsom livsmedelsbutiker, kaféer, frisörer, gym med mera. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 11 (56) Naturmiljö Mark och vegetation Planområdet utgörs idag av kuperad naturmark och ett asfalterat gångstråk ner mot Spånga station. Skogen är talldominerad med inslag av lövträd och ger ett grönpräglat uttryck som är karaktäristiskt för stadsdelen. Naturvärden En ekologisk utredning omfattande en naturvärdesinventering (NVI) har tagits fram av Ekologigruppen AB (2022), med tilläggen naturvärdesklass 4 och detaljerad kartläggning av naturvårdsarter. Områdets relation till befintliga habitatnätverk för barrskogsmesar, groddjur och eklevande insekter samt till ESBO beskrivs i rapporten. En trädinventering togs fram under 2025 och även en fågelinventering (Ekologigruppen 2025). En utredning om fladdermöss har inkluderats men ingen fladdermusinventering har genomförts i området ännu. Inom arbetet för naturvärdesinventeringen redovisas de delar som bedöms mest intressanta för planförslaget. Inventeringsområdet ingår inte i något utpekat ESBO (ekologiskt särskilt betydelsefullt område) och ingår heller inte i något kärnområde, livsmiljö för skyddsvärda arter eller spridningszon. Planområdet berörs av två av Stockholms stadshabitatnätverk, ett för barrskogsmesar och ett för fladdermöss. Planområdet ingår inte i habitatnätverk för groddjur, eklevande insekter. Planområdet bidrar till att länka samman skogsområdet norrut, vid Tensta dalen och österut mellan Bromma och Rissne och klassas som en potentiell klivsten för barrskogsmesar. En klivsten hänvisar till ett litet område som genom sitt läge och innehåll kan länka samman minst två livsmiljöområden med möjligt spridningsavstånd. Enligt miljöförvaltningens analys av habitatnätverk som skogslevande fladdermöss har inventeringsområdet medelgod potential för födosök (Ecocom 2019). Modelleringen fokuserar på skogslevande arter som har behov av sammanhängande grönska och låg tolerans mot fragmenterat landskap. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 12 (56) Bilderna visar habitatnätverk som skogslevande fladdermöss och habitatnätverk för barrskogsmesar. Källa: Ekologigruppen. Naturvärdesobjekt En större yta än planområdet har inventerats och fem naturvärdesobjekt identifierats. De objekt som berörs av samrådsförslaget är objekt 2 (högt naturvärde), objekt 3 (påtagligt naturvärde) och objekt 4 (visst naturvärde). De högsta naturvärdena finns i den södra skogbevuxna sluttningen (objekt 1) som ligger delvis utanför aktuellt planområde, vilket är markerat med streckad linje. Källa: Ekologigruppen. Objekt 2 utgörs av gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är stor, bland annat finns fem hålträd som bedöms vara runt 250 år. Antalet naturvårdsarter bedöms som mycket högt. Naturvårdsarterna tallticka (rödlistad) och reliktbock förekommer allmänt och spritt i området och den hotade arten apelticka påträffades på en asplåga. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 13 (56) Även objekt 4 utgörs av gammal tallskog, flera träd uppskattas vara över 200 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Dock indikerar förekomsten av blomkålssvamp och rödlistad tallticka höga naturvärden. Enligt Skogsstyrelsen ska träd som hyser dessa arter sparas som naturvårdsträd. Objekt 2 (till vänster) och objekt 4 (till höger). Källa: Ekologigruppen. Objekt 3 (klass 4) utgörs av ett lövrikt skogsparti med yngre skog, med endast ett äldre träd, en asp. Objektet kan ha en funktion för fladdermöss och fåglar. Bilden visar skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd inom inventeringsområdet. Källa: Ekologigruppen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 14 (56) Skyddade arter Skyddsvärda träd Inom inventeringsområdet har 30 särskilt skyddsvärda (klass 1) träd identifierats. Träden består av gamla tallar och en del av dessa har bohål och förekomst av rödlistade arterna tallticka och reliktbock. Klassningen hänvisar till att träden är värdefulla för att bibehålla hög biologisk mångfald i trädgårdsmiljöer. Inom utredningsområdet har även 38 skyddsvärda träd (klass 2) identifierats. Träden utgörs av äldre tallar och en asp. Klassningen hänvisar till träd som ska ses som ersättningsträd till de särskilt skyddsvärda träden i framtiden och har ett värde i stadens handlingsplan för biologisk mångfald. Naturvårdsarter Naturvårdsarter signalerar förekomst av naturvärden i ett område. I inventeringsområdet har 17 naturvårdsarter påträffats (Ekologigruppen, 2022). Av de påträffade arterna utgör apelticka (inom objekt 2) den mest ovanliga och mest skyddsvärda arten. Funna naturvårdsarter med högre indikatorvärden är knutna till tall och utgörs av rödlistade arterna skalbaggen reliktbock och tallticka, samt grovticka och blomkålssvamp. Bilden visar fynd av naturvårdsarter, med undantag för fåglar, inom utredningsområdet. Källa: Ekologigruppen. Fåglar Vid en kompletterande fågelinventering (Ekologigruppen 2025) påträffades 10 naturvårdsarter området. Fokus har legat på arter vars Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 15 (56) nationella, regionala eller lokala bevarandestatus är sådan att särskilda åtgärder kan vara aktuella i samband med exploatering. I samband med inventeringen påträffades 31 fågelarter och av dessa bedöms 9 arter vara naturvårdsrelevanta. Fem av dessa (björktrast, gråkråka, grönfink, tofsmes och svartvit flugsnappare) bedöms ha fortplantningsområden/revir inom inventeringsområdet. De naturvårdsrelevanta arter som påträffats bedöms utgöra arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen på en tillfredställande nivå. Utöver de naturvårdsrelevanta arterna som observerades vid inventeringen finns inga ytterligare arter noterade i databasen Artportalen (sökning 2000-2025). Fladdermöss Ingen riktad inventering av fladdermöss har gjorts inom planområdet och inga fladdermöss finns rapporterade i databasen Artportalen från planområdet eller dess direkta närhet. Planområdets naturmiljöer hyser vissa förutsättningar för fladdermöss, och det är troligt att vanligt förekommande arter som nordfladdermus och dvärgpipistrell tidvis kan förekomma. Områdets bitvis glesa tallskog och förekomst av äldre träd med inslag av hålträd utgör positiva faktorer för goda livsmiljöer. Områdets fragmentering och begränsade storlek utgör negativa faktorer. Vidare utgör spårområdet och upplysta stadskvarter kring Spånga station söder om planområdet vanligen inte värdefulla livsmiljöer för fladdermöss. En fladdermusinventering och artskyddsutredning planeras genomföras i kommande planprocess för att säkerställa att kunskapskravet uppfylls. Även hålträd i området avses undersökas utifrån lämplighet för boplatser. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsterna Bällstaån och Strömmen (SE6100 och SE000) för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Bällstaån mynnar i Ulvsundasjön. Enligt VISS maj 2026 har Bällstaån dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Strömmen har vid samma datum otillfredställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten Bällstaån är ekologisk potential och kemisk ytvattenstatus till 2027 och för Strömmen motsvarande år 2039. Undantag och tidsfrister Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 16 (56) från kraven att nå god status finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt åtgärdsprogram för Bällstaån beslutades år 2022. Inga åtgärder föreslås specifikt inom planområdet. LÅP för Strömmen är under framtagande. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger gränsvärdena för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Luftföroreningar avseende kvävedioxid har ett dygnsmedelvärde om 18-24 µg/m³ att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m³. För grova partiklar är dygnsmedelvärdet 20-25 µg/m³ att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 µg/m³. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planområdet ligger med fem minuters gångavstånd från Spånga pendeltågsstation med tillgång till service och handel i Spånga centrum. Bostadsbeståndet domineras av friliggande villor och radhus i enskild ägo med liten variation i upplåtelseformer. Radhus med bostadsrätt saknas i direkt anslutning till planområdet. Längs Norrskensbacken och Solskensbrinken saknas idag bebyggelse med aktiva fasader och entréer mot gatan, vilket kan bidra till upplevd otrygghet längs gångstråket. Barnperspektiv Norrskensbackens naturmark utgör i dag en informell lek- och rekreationsmiljö för barn. Den kuperade terrängen med barrskog och berghällar ger goda förutsättningar för frilek och naturupplevelser. Det belysta gångstråket genom området används för förflyttning mellan bostadsområdet och Spånga centrum. Lokalgatorna har skyltad hastighet om 30 km/h och saknar genomfartstrafik, vilket ger relativt goda förutsättningar för barns självständiga rörelse i närmiljön. Rekreation och friluftsliv Genom naturmarken inom planområdet löper flera stigar från villakvarteren till och från Spånga station. Vidare finns också en Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 17 (56) asfalterad gångväg som bryter av skogsområdet. Naturmarken kan också antas användas för hundrastning. Geoteknik Markförhållanden Jordkartskartan visar att planområdet består av berg och tunt moräntäcke. Källa: SGU Planområdet utgörs till stor del av urberg. Enligt SGUs jordkarta utgörs marken inom planområdet av berg i dagen i norra delen och morän i södra delen. Markytan består av ett tunt jordtäcke av sand, grus och mull. Grundvattenströmningen bedöms ske i sydöstlig riktning mot Bällstaån/Bällstaviken baserat på översiktlig kartering. Grundvatten i jord bedöms inte förekomma inom planområdet sett till topografi, geologi och hydrogeologiska förutsättningar. Markradon Planområdet utgörs av urberg med ett tunt ytlager morän, vilket kan medföra förhöjd radonrisk. Markradonförhållandena inom planområdet har inte utretts i detta skede, behov av utredning bedöms i kommande planprocess. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 18 (56) Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. När det inte gäller ny- och större ombyggnation ska dagvatten hanteras enligt stadens dagvattenstrategi. Planområdet utgörs idag av naturmark, framförallt barrskog på berg med god naturlig infiltrationsförmåga. Det finns inga befintliga brunnar eller dagvattenledningar inom utredningsområdet och allt nederbördsvatten infiltrerar i naturmarken. Området lutar kraftigt och konstant från nordost mot sydväst, från ca +38 m till +18 m, och saknar lågpunkter eller instängda områden. Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Bällstaån. Det tekniska avrinningsområdet berör såväl Bällstaån, via dagvattenledningsnätet, som Strömmen, via kombinerat ledningsnät med avledning till Bromma reningsverk. Vid kraftiga skyfall kan en del dagvatten rinna ut på gångbanan sydväst om utredningsområdet om naturmarken är vattenmättad. Så hamnar det inom det tekniska avrinningsområdet för Bällstaån. Bilden visar det tekniska avrinningsområdet markerat med rött. Tekniskt avrinningsområde som avvattnas via dagvattenledningar till Bälstaån markerat i blått. Planområdet är markerat i svart. Källa: Miljöförvaltningen. Illustration: SBK. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 19 (56) Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från Norrskensbacken, Solskensbrinken, Spånga station och Mälarbanan, varav de två sistnämnda utgör de dominerande ljudkällorna. Mälarbanan är belägen sydväst om planområdet med ett avstånd från spår till närmsta planerad bostad om ca 60 meter. Banan har fyra spår varav de yttre används av passerande regionaltåg med hög hastighetsgräns och innerspåren av pendeltåg som stannar vid Spånga station. Mälarbanan ska breddas från två till fyra spår för att öka kapaciteten, vilket innebär att bullernivåerna ökar i framtiden. Enligt utredningarna för spårbreddningen beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna bli cirka 45-55 dBA och de maximala lydnivåerna cirka 65-75 dBA i planområdet (prognosår 2045). Trafikökningen på järnvägen efter breddning beräknas innebära att ekvivalentnivån ökar med ca 2 dBA jämfört med nuläget. Bilden visar buller från väg, tåg och flyg. Planområdet markerat med streckad linje. Spånga station ligger söder om planområdet. Högtalarutrop, inbromsande tåg samt andra ljud från stationen kan höras i planområdet. Planområdet ligger utanför Bromma flygplats riksintresseområde för flygbuller, men flyg till och från flygplatsen utsätter planområdet för buller. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 20 (56) Enligt stadens bullerkarta uppgår den ekvivalenta ljudnivån i planområdet till ungefär 45-55 dBA på 2 meters höjd. Ljudnivåerna ökar ju närmare Mälarbanan man kommer. Den maximala ljudnivån är ungefär 60-75 dBA enligt bullerkartan 2022. Vibrationer Marken inom planområdet utgörs till stor del av berg. Utförd vibrationsmätning visar relativt låg vibration i berg och stomljud vid tågpassager och beräknas till mellan 25-30 dBA L – Asmax, vilket ligger inom Stockholms stads riktlinjer för stomljud. Det aktuella planområdet beaktades inte i stomljudsinventeringen som togs fram i samband med Mälarbanans breddning, då planområdet inte är bebyggt. Risken för stomljudstörning kan därmed inte uteslutas utan ytterligare utredning. Elektromagnetiska fält Risken för elektromagnetiska fält från Mälarbanan och Spånga station bedöms som låg med hänsyn till avståndet mellan planområdet och järnvägsanläggningen. Den naturmark som avses bevaras mellan planområdet och Mälarbanan skapar en buffertzon. Bedömningen baseras på utredningar framtagna i planeringen av Mälarbanans breddning. Olycksrisk På Mälarbanan transporteras farligt gods. Planområdet ligger inom 60 meter från Mälarbanan. Bromstensvägen, söder om Mälarbanan, är inte klassad som rekommenderad transportled för farligt gods men det förekommer transporter av drivmedel till drivmedelsstationen vid korsningen Spångavägen/Bromstensvägen. Erosion, ras och skred Marken består av berg risk för ras, erosion och skred bedöms inte förekomma inom planområdet. Förorenad mark Marken har sedan åtminstone 1960 utgjorts av skogsmark och ingen känd förorenande verksamhet har bedrivits inom eller i direkt anslutning till planområdet. En miljöteknisk utredning och riskbedömning har utförts (Structor Miljöbyrån Stockholm AB, 2026). Provtagning av ytlig jord visade att bly och kvicksilver förekommer i halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) i humusskiktet. Vid Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 21 (56) jämförelse med storstadsspecifika riktvärden (SSRV) är det i huvudsak bly som överskrider riktvärden för bostadshus och nyanlagda parker. De förhöjda halterna bedöms härröra från atmosfärisk deposition och ackumulering i humusskiktet, inte från historisk verksamhet på platsen Översvämningsrisker Planområdet lutar kraftigt och konstant från nordost mot sydväst utan lågpunkter eller instängda ytor där vatten kan ansamlas. Lågpunktsanalys med ScalgoLive för ett 100-årsregn (55 mm, varaktighet 1 h, klimatfaktor 1,25) visar att det vid den sydvästra fastighetsgränsen passerar en flödesväg med avrinning från ett mindre område nordväst om utredningsområdet. I övrigt avrinner inget vatten in mot utredningsområdet. Närmaste ytvatten är Bällstaån som är kulverterad norr om planområdet. Planområdet ligger på en höjd och bedöms inte riskera att påverkas av en eventuell översvämning i Bällstaån. Det pågår inga närliggande utbyggnadsplaner som kan påverka utredningsområdet. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Illustrationsplan. Bild: Arkemi. Planförslaget möjliggör 13 radhus i två våningar fördelade på två delområden – på nordöstra sidan gångvägen 10 radhus längs Norrskensbacken och Solskensbrinken (tomt A), samt 3 radhus Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 22 (56) längs Solskensbrinken (tomt C). Varje radhus uppgår till 136 m² BTA och ca 120 m² BOA, vilket ger totalt 1 768 m² BTA och ca 1 560 m² BOA. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter. Befintlig naturmark bevaras i planområdets inre delar om 750 m². Det befintliga gångstråket genom området bevaras. Inom planområdet kvarstår en del yta som park, enligt mörkgrön yta i bilden. Sparad parkmark inom planområdet,, inclusive gångvä,g är circa 750 m2. Bild: Arkemi och stadsbyggnadskontoret. Arkitektonisk idé Vy längs med Solskensbrinken. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 23 (56) Den tillkommande bebyggelsen utgörs av en sammanhållen grupp radhus i två våningar som anpassas till den kuperade terrängen med ca 12 meters höjdskillnad i nord-sydlig riktning. Husvolymerna är förskjutna i förhållande till varandra för att bryta ned skalan i samklang med villastadens karaktär. I förskjutningarna integreras även tekniska lösningar såsom stuprör. Entréer ansluter till gatunivå, medan gårdssidans nivåskillnad tas upp av en sockel med spaljéer och växtlighet som möjliggör upphöjda terrasser mot trädgård och naturmark. Sektion A1 visar genomskärning av tomt A mot Solskensbrinken. Bild: Arkemi Sektion A2 visar genomskärning av planförslaget längs med Norrskensbacken samt bebyggelsen mot Solskensbrinken sett från naturmarken. Bild: Arkemi Sektion C visar genomskärning av bebyggelsen på tomt C. Bild: Arkemi Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 24 (56) Vy från gångstråket mot Spånga station. Bild: Arkemi. Fasader ska utformas i trä med ett utryck likt obehandlat trä. Fasaderna föreslås utföras i träpanel där fönster och dörrar får en inramande relief. Husen föreslås förses med balkonger som även fungerar som skärmtak över entréerna. Förgårdsmark mot gata ska hålla en relativt liten yta för att begränsa ingrepp i naturmarken, och samtidigt ge plats för bil- och cykelparkering, samt planteringar. Mellan radhusens trädgårdar på baksidan anläggs växtbäddar för dagvattenhantering som även kan användas för odling och rabatter. Varje trädgård föreslås få en öppning eller grind mot naturmarken på baksidan och en intern gångkoppling skapas mellan Solskensbrinken och naturmarken för enkel access från gata. Vy längs med Norrskensbacken. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 25 (56) Illustrationsplan. Bild: Arkemi. Föreslagen ny bebyggelse Tomt A omfattar 10 radhus längs Norrskensbacken och Solskensbrinken med totalt 1 360 m² BTA. Radhusen är förskjutna i sidled och höjdled för att anpassas till terrängens lutning och utformning. Entréplanets färdiga golvnivåer, samt nockhöjder, varierar med olika mycket intervall för att följa terrängens nivåskillnader. Bilden visar elevationer av planförslaget. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 26 (56) Bostäderna föreslås uppföras i två plan. På entréplanet planeras för hall, badrum, kök, vardagsrum och matplats samt ett gästrum. På övre plan planeras för tre sovrum och badrum. Typplan och typsektion av planförslaget. Bild: Arkemi. Tomt C omfattar 3 radhus längs Solskensbrinken, med totalt cirka 408 m² BTA. Entréplanets färdiga golvnivåer, samt nockhöjder varierar med cirka en meter mellan sista och första huset i längan. Utformningen följer samma principer som tomt A. Park- och vattenområden Planförslaget innebär att 750 m² park bevaras inom planområdet. Parken utgörs av naturmark i form av barrskog med inslag av lövträd. Det befintliga gångstråket genom naturmarken bevaras och förblir tillgängligt för allmänheten. I det nordöstra hörnet av planområdet lämnas en smalare öppning för möjlig passage till naturmarken. Gator och trafik Gatunät och trafik Varken gatunät eller framkomlighet för bilar påverkas av planförslaget. Gångstråket ner mot Spånga centrum bevaras. I naturmarken finns idag informella gångstigar, varav vissa utgår. För att säkerställa möjlighet till rörelse från villabebyggelsen norr om planområdet sparas släpp mellan längorna på tomt A, samt ett smalare släpp i östra plangränsen. Cykeltrafiken bedöms inte påverkas av planförslaget, cykelparkering planeras för på förgårdsmark. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 27 (56) Parkering Stockholms stad använder generellt ett intervall på cirka 0,3–0,6 beroende för p-tal beroende på kollektivtrafikläge, närhet till city och bostadstyp/lägenhetsstorlek. För bilar är det lägesbaserade p- talet 0,6, men lämpligt antal för småhus är 1 parkeringsplats per bostad. Planförslaget innehåller 13 bostäder och möjliggör 14 parkeringsplatser på kvartersmark vilket ger ett p-tal på 1,07. Parkering löses med tvärgående parkering framför varje bostad. En tillgänglig gästparkering finns på tomt A intill avfallszonen. För bostäder gäller 2,5-4 parkeringsplatser för cykel per 100 m2 BTA. Planförslaget ska möjliggöra för 52 parkeringsplatser vilket motsvarar 2,9 parkeringsplatser per 100 m2 BTA. Cykelparkering placeras i anslutning till bostadsentréer på förgårdsmark. Tillgänglighet Planområdet präglas av ett kuperat landskap med brant lutning och stora nivåskillnader. Samtliga bostäder förses med parkeringsplats på förgårdsmark och uppfyller därmed tillgänglighetskraven om maximalt 25 meter från parkering till entré enligt PBL. Samtliga bostäder ges en tillgänglig uteplats. Angöring för avfallshantering och räddningstjänst sker från gata. Lutningen på gata från nedre delen av tomt A upp till avfallsstationen överstiger riktlinjer för tillgänglig väg till avfall. Detta avsteg bedöms dock godtagbart då hela planområdet präglas av kraftig lutning och det är oundvikligt att behöva förflytta sig i backe oavsett lösning eller placering. Avfallsstationerna är däremot tillgängliga med bil, vilket säkerställer att de boende kan nå dem utan hinder vid behov. Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Planområdet ligger inom Stockholm Vatten och Avfalls (SVOA) verksamhetsområde. För att fastigheten ska få tillgång till kommunalt nät för dricks- och spillvatten krävs nya ledningar och anslutningspunkter. Åtgärder i befintligt ledningsnät regleras i avtal mellan byggaktör och respektive ledningsägare. SVOA ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Byggaktören ansvarar för anslutningsavgifter för förbindelsepunkter för blivande fastigheter med äganderätt. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 28 (56) El-, tele- och fibernät Möjlighet finns att ansluta ny bebyggelse till befintliga ledningar i området för tele, el och fiber. Energiförsörjning Möjlighet finns att ansluta ny bebyggelse till befintligt fjärrvärmenät i området. Avfallshantering Restavfall och matavfall löses i kärl på förgårdsmark vid varje bostadsenhet. För återvinning löses insamling i kärlskåp i två separata stationer, en för tomt A och en för tomt C. Separata stationer motiveras av Solskensbrinkensterrängens kraftiga lutning som omöjliggör en gemensam central lösning. Avfallsstationerna placeras så att hämtningsfordon kan angöra direkt från gata, och dragväg understiger 10 meter. Avfallsstationerna nås inom 65 meter från samtliga entréer. Avfallshanteringen följer SVOA:s riktlinjer i Projektera och bygg för god avfallshantering och Stockholms stads renhållningsordning. Avfallskärl som försörjer tomt A placeras i korsningen. Bild: Arkemi. Avfallsstation på tomt A hanterar fraktionerna restavfall (660 l), papper (370 l), matavfall (240 l), metall (240 l), returplast, ofärgat glas och färgat glas. Avfallsstation på tomt C hanterar motsvarande fraktioner i anpassad volym för tre hushåll. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 29 (56) Avfallskärl för tomt C placeras i västra utkanten av planområdet. Bild: Arkemi. Räddningstjänst Enligt stadens riktlinjer bör avståndet mellan körbar väg och byggnadens angreppspunkt för räddningsinsats inte överstiga 50 meter, vilket planförslaget uppnår då samtliga nya bostäder är tillgängliga inom 50 meter från Norrskensbacken, respektive Solskensbrinken. Gångstråk och angöringsytor inom planområdet utformas så att räddningstjänstens insatsmöjligheter tillgodoses. För att möjliggöra utrymning med hjälp av räddningstjänst krävs en färdväg på under 7,5 min. Från planområdet till Vällingby brandstation, som är närmsta brandstation, tar det cirka 9 minuter att köra och insatstiden för räddningstjänsten förväntas vara 10-20 minuter. Den föreslagna bebyggelsen behöver klara utrymning utan räddningstjänstens insats. Bebyggelsen bedöms kunna uppfylla gällande brandkrav för byggnadsklass Br2. Varje bostad utformas som en egen brandcell med brandavskiljning mellan bostäderna. Utrymning från plan ett sker via entrédörr eller altandörr, utrymning från plan två via fönster. Radhusen utformas som separata brandceller med brandtekniskt avskiljande väggar mellan bostäderna för att begränsa brandspridning. Byggnadsmaterial och konstruktionsdelar väljs med hänsyn till erforderlig brandmotståndsförmåga och ytskiktskrav. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser GATA (Gata) Bestämmelsen syftar till att allmän plats planläggs enligt befintlig användning. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 30 (56) PARK [Park] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att nuvarande användning kvarstår. B [Bostäder] Regleras för att tillåta bostadsbebyggelse. Egenskapsbestämmelser Prickmark [Marken får inte förses med byggnad.] Bestämmelsen syftar till att begränsa bebyggelsens utbredning och säkerställa fullgod friyta, goda boendemiljöer samt att planförslaget tar hänsyn till områdets karaktär gällande gaturum och placering av bebyggelse. Kryssmark [Marken får endast förses med komplementbyggnad.] Bestämmelsen syftar till att begränsa bebyggelsens utbredning och säkerställa fullgod friyta, goda boendemiljöer och samtidigt möjliggöra uppförandet av komplementbyggnader. Höjd på byggnadsverk h1-h13 [Högsta nockhöjd är xx meter över angivet nollplan.] Bestämmelserna syftar till att begränsa byggnadernas höjd för att säkerställa att de följer topografin och omkringliggande bebyggelse. Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 3.0 meter ovan mark. Bestämmelsen syftar till att komplementbyggnader uppförs i lämplig höjd. Markens anordnande och vegetation n1 [Marken får inte användas för parkering.] Bestämmelsen syftar till att hindra olämplig markparkering inom kvartersmark. n2 [En parkeringsplats per bostad får finnas.] Bestämmelsen syftar till att begränsa antalet parkeringsplatser till en bil per hushåll för att undvika hårdgörande av ytor samt bibehålla gaturummets karaktär. n3 [Minst 50 % av marken ska vara genomsläpplig.] Bestämmelsen syfta till att begränsa utbredningen av hårdgjorda ytor för att möjliggöra god infiltration inom planområdet, samt bevara områdets gröna karaktär. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 31 (56) n4 [Minst 70 % av marken ska vara genomsläpplig.] Bestämmelsen syfta till att begränsa utbredningen av hårdgjorda ytor för att möjliggöra god infiltration inom planområdet, samt bevara områdets gröna karaktär. n5 [Högsta höjd för stödmur är 1.5 meter.] Bestämmelsens syfte är att tillåta nödvändig stödmur vid avfallshantering i västra delen av planområdet. Högsta höjd för stödmur är 1.0 meter om ej annat anges. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att höjdskillnader tas om hand på ett fullgott sätt utan höga murar. Marken ska ansluta i nivå med anslutande gatumark utan stödmurar. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att höjdskillnader tas om hand på ett fullgott sätt utan höga murar mot gata. Markreservat g1 [Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för avfallshantering.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att gemensamma funktioner inom planområdet kan ägas och förvaltas av samtliga berörda fastigheter. g2 [Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för gångtrafik och grön gårdsyta.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att gemensamma funktioner inom planområdet kan ägas och förvaltas av samtliga berörda fastigheter. g3 [Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för en gästparkering.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att gemensamma funktioner inom planområdet kan ägas och förvaltas av samtliga berörda fastigheter. Placering Komplementbyggnad får sammanbyggas med huvudbyggnad. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att komplementbyggnader såsom förråd eller tak över cykelparkering får sammanbyggas med huvudbyggnad för att möjliggöra en sammanhållen gestaltning och ge avskärmning mellan bostäderna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 32 (56) Skydd mot störningar m1 [Riktvärden för buller får överskridas för uteplatser i norr i västra huslängan. Bullerskärm tillåts för att säkerställa tysta uteplatser.] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att tysta uteplatser kan anordnas för tomt C. Takvinkel Minsta takvinkel är 12 grader. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att taken utformas för att samspela med områdets befintliga karaktär och undvika platta tak. Högsta takvinkel är 20 grader. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att taken utformas för att samspela med områdets befintliga karaktär och undvika alltför branta tak. Utformning f1-f3 [Höjden mellan bostäderna ska skilja minst xx centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsen följer terrängen och att alla bostäder förskjuts i höjdled i förhållande till varandra. Illustrationerna nedan är menade att ge en tydlighet gällande tänkt nedtrappning. Sektioner för respektive länga. Längs med Norrskensbacken trappar länga A med minst 30 cm. Längs med Solskensbrinken trappar länga B med minst 70 cm och länga C med minst 40. Trappningen gäller färdigt golv i entréplan och nockhöjd. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 33 (56) Endast radhus. Regleras för att endast tillåta bostadsbebyggelse i form av radhus för att säkerställa god anpassning till platsens förutsättningar. Bostäderna får upprättas i maximalt två våningar. Regleras för att säkerställa att den nya bebyggelsen tar hänsyn till omkringliggande bebyggelse samt naturmarken. Fasader ska utföras i trä med karaktär av obehandlat trä. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsen samspelar med den naturmark som planområdet ansluter till. Karaktären av obehandlat trä ger också en färgskala som bedöms passa in i området. Tak ska uppföras i kulörer rött, mörkt grå eller svart. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsens tak samspelar med de kulörer som återfinns på tak i området. Ett sammanhållet tak får uppföras över maximalt en bostad. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya bebyggelsen håller en småskalighet för att samspela med områdets småhusbebyggelse. Bestämmelsen syftar också till att säkerställa att byggnaderna förskjuts i höjdled i förhållande till varandra. Utförande Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivå 32 dBA (fast). Regleras för att säkerställa att goda boendemiljöer uppnås. Utnyttjandegrad. e1 [Komplementbyggnad såsom förråd och väderskyddad cykelparkering får finnas. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 3.0 kvm.] Bestämmelsen syftar till att möjliggöra uppförandet av förråd och väderskyddad cykelparkering på förgårdsmark, men samtidigt begränsa utbredning för att undvika för hård exploatering. e2 [Komplementbyggnad i form av altan får finnas. Dolt förråd tillåts under altan. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 18.0 kvm.] Bestämmelsen syftar till att möjliggöra uppförandet av upphöjda altaner mot naturmark. Förråd tillåts endast under altan för att säkerställa att volymen mot naturmark blir begränsad. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 34 (56) Ändrad lovplikt Bygglov krävs även för solceller. Regleras då planen ligger inom påverkansområdet för riksintresset för Bromma flygplats och avstämning ska ske innan bygglov ges, för att säkerställa att solceller inte orsakar bländning. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. Konsekvenser och avvägningar Ljusförhållanden och lokalklimat Föreslagen bebyggelse har viss påverkan på ljusförhållanden då det i dagsläget inte finns någon bebyggelse inom planområdet. Däremot förekommer viss skuggning av befintliga träd. Under förmiddagar på sommaren medför planförslaget viss skuggning av Solskensbrinken. Vid vår- och höstdagjämning skuggas delar av Norrskensbacken 21 och 23 under förmiddagar. Under samma årstid skuggas delar av Norrskensbacken 14A under eftermiddag och kväll. Planförslagets skuggningsläge vid sommarsolståndet, 21 juni. Bild: Arkemi. Planförslagets skuggningsläge vid vår- och höstdagjämning. Bild: Arkemi. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 35 (56) Stads- och landskapsbild Planförslaget påverkar stads- och landskapsbilden på lokal nivå. På kort sikt försvinner barrskogen som synligt inslag längs gatorna och höjdpartiets roll som grön oas i villastadens struktur kan inte längre avläsas i sin helhet. På lång sikt innebär planförslaget att Norrskensbackens karaktär som medvetet sparat skogsrum – en kvalitet som bevarats sedan stadsdelens tillkomst på 1910-talet – är oåterkalleligen förändrad. Grönska och topografi har stor påverkan på kvarterets och områdets karaktär och värde, och exploatering utan hänsyn till dessa riskerar att förändra karaktären på ett sätt som inte är avsett. Planförslaget tar fasta på flera av villastadens karaktärsdrag. Radhusens skala om två våningar är konsekvent med omgivande bebyggelse och skapar inget brott i silhuetten eller stadsbilden i ett vidare perspektiv. Terränganpassningen gör att topografins läsbarhet delvis bevaras – höjdskillnaderna förblir avläsbara i gaturummet genom byggnadernas förskjutna volymer och socklarnas möte med marken. Entréer mot gatan skapar ett tydligare och mer aktivt gaturum längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Träfasader och färgsättning i enlighet med Stockholms byggnadsordning avses studeras i bygglovsskedet. Befintlig gångkoppling ned mot Spånga station bevaras. Den gröna karaktären längs gatorna minskar på kort sikt men kan delvis återbildas på längre sikt genom trädgårdar, träd och häckar på förgårdsmarken. Sektion A1 visar hur den nya bebyggelsen förhåller sig till omkringliggande byggnader. Bild: Arkemi Sektion A2 visar hur planförslaget förhåller sig till och följer platsens topografi. Bild: Arkemi Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 36 (56) Planförslaget värnar om skala, terränganpassning och fasadmaterial som karaktärsdrag, medan det obebyggda höjdpartiets helhet och Norrskensbackens funktion som grön oas inte kan bibehållas som en konsekvens av exploateringen. Den naturmark om 986 m² som bevaras i planområdets inre delar bidrar till att viss grönska förblir läsbar men ersätter inte skogsrummets helhet. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planförslaget innebär att gällande detaljplan Pl. 4125 (1960) och DP 6945 (1970) i vilka planområdet är planlagt som park och planterad allmän plats, ersätts av en plan som möjliggör bostadsbebyggelse. Stadsmuseet bedömer att det ur kulturmiljösynpunkt är olämpligt med ny bebyggelse inom Norrskensbacken och det norra delområdet, då dessa utgör medvetet sparad naturmark med kulturhistoriskt värde som bör värnas. Exploatering riskerar enligt Stadsmuseet att påverka kulturmiljön och stadsbilden i närområdet negativt. Stadsbyggnadskontoret delar inte Stadsmuseets uppfattning utan menar att planförslaget, genom att anpassa bebyggelsens skala och gestaltning till platsens topografi och omkringliggande villabebyggelse, förhåller sig väl till platsens värden. Att naturmark bevaras i sydöstra delen av planområdet bedöms också positivt ur kulturmiljösynpunkt. Naturmiljö Mark och vegetation Planförslaget innebär att delar av naturvärdesobjekt 2 och 4 (högt naturvärde, klass 2) samt del av objekt 3 (visst naturvärde, klass 4) tas i anspråk för bebyggelse. Sammanlagt beräknas ca 2 300 m² naturmark med höga naturvärden och ca 300 m² med visst naturvärde tas i anspråk. Naturvärdesobjekt 1 och 5 påverkas inte direkt av bebyggelsen. Skogsmark med höga naturvärden kan som regel inte återskapas; den biologiska mångfald som finns här tar uppåt hundratals år att bygga upp. Varje enskilt objekt med högt naturvärde (klass 2) ska enligt SIS-standard bedömas vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Tallmiljöerna i objekt 2 och 4 – med gamla tallar och förekomst av reliktbock och tallticka – är prioriterade naturkvaliteter i Stockholms handlingsplan för biologisk mångfald (Stockholms stad Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 37 (56) 2020). Planförslaget innebär negativa och oåterkalleliga konsekvenser för naturmark med högt naturvärde. Totalt 14 särskilt skyddsvärda tallar (klass 1) och 19 skyddsvärda tallar (klass 2) samt en skyddsvärd asp (klass 2) behöver tas ned eller riskerar att påverkas indirekt. Bebyggelse placerad inom ca 10 m från gamla tallar innebär risk för att rotsystem skadas, och åtgärder för att skydda rötterna vid schakt kan behöva vidtas i samråd med arborist. Planförslaget innebär stora negativa konsekvenser för vissa naturvårdsträd. Planförslaget minskar klivstenens yta i habitatnätverket för barrskogsmesar och bidrar till ytterligare fragmentering av barrskogsområdet. Påverkan på habitatnätverkets samlade funktion bedöms vara liten på kommunal nivå, då inget kärnområde eller livsmiljö påverkas direkt. Planområdet ingår inte i något ESBO och bedöms inte påverka något kärnområde, livsmiljö eller spridningssamband. De 986 m² naturmark som bevaras i planområdets inre delar bidrar till att viss grönstruktur och ekologisk kontinuitet bibehålls men kompenserar inte fullt ut för förlusten av uppvuxen tallskog med höga naturvärden. Ekologiska kompensationsåtgärder bör i första hand stärka livsmiljöer för barrskogslevande arter i intilliggande skogsområden. Bilden visar planförslaget och överlappande naturvärdesbiotoper och skyddsvärda träd. En ring runt trädet markerar rödlistad art. Källa: Ekologigruppen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 38 (56) Skyddade arter Skyddsvärda träd Totalt 14 särskilt skyddsvärda tallar (klass 1) och 19 skyddsvärda tallar (klass 2) samt en skyddsvärd asp (klass 2) behöver tas ned eller riskerar att påverkas indirekt. Bebyggelse placerad inom ca 10 m från gamla tallar innebär risk för att rotsystem skadas, och åtgärder för att skydda rötterna vid schakt kan behöva vidtas i samråd med arborist. Planförslaget innebär stora negativa konsekvenser för vissa naturvårdsträd. Fåglar Den planerade bebyggelsen riskerar att delvis påverka fortplantningsområden för grönfink (EN), gråkråka (NT) och björktrast (NT). För dessa tre arter bedömer Ekologigruppen att skyddsåtgärder behöver genomföras för att inte komma i konflikt med artskyddsförordningens 4 §. Reviret för svartvit flugsnappare (NT) bedöms inte påverkas direkt av bebyggelsen. Tofsmes bedöms troligen häcka i området och påverkan behöver utredas vidare. Om skyddsåtgärder genomförs bedöms konsekvenserna kunna bli små eller obetydliga skyddsåtgärder genomförs bedöms konsekvenserna kunna bli små eller obetydliga. En artskyddsutredning för fåglar rekommenderas, med bedömning av påverkan och förslag till skyddsåtgärder för att säkerställa att detaljplanen inte utlöser förbud enligt artskyddsförordningen. Fladdermöss Ingen fladdermusinventering har genomförts. En fladdermusinventering och artskyddsutredning planeras inför granskning. Planförslaget innebär att naturmark med naturvärden och skyddsvärda träd tas i anspråk och att tillgången till potentiella födosöksområden minskar. Hålträd i objekt 2, varav ett med bohål på 10-19 cm i diameter, kan ha funktion som koloniplats. Av försiktighetsskäl bör planeringen utgå från att skyddsåtgärder behöver genomföras. Skyddsåtgärder kan bestå av habitatförstärkning i intilliggande naturmark, anpassad belysning, skapande av faunadepåer med liggande och stående död ved, samt uppsättning av fladdermusholkar. Positiva synergier finns med skyddsåtgärder för fåglar. Övriga naturvårdsarter Planförslaget innebär att ett fynd av blomkålssvamp (högt indikatorvärde, objekt 4) tas i anspråk. Inga skyddade kärlväxter Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 39 (56) eller groddjur förekommer inom planområdet och konsekvenserna för dessa bedöms som obetydliga. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte äventyra ytvattenförekomsternas Bällstaån och Strömmen möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Exploateringen innebär att föroreningshalter och föroreningsmängder ökar jämfört med befintlig situation, trots att rening sker i enlighet med åtgärdsnivån eller mer för samtliga exploaterade ytor. En ökning av föroreningsbelastningen är en naturlig följd av den förändrade markanvändningen och ökad avrinning vid exploatering av naturmark. Den del av dagvattnet som avleds till det kombinerade ledningsnätet transporteras till Bromma reningsverk innan utsläpp till recipienten Strömmen, vilket innebär att påverkan på recipienten bedöms vara försumbar i nuläget. För dagvatten som avleds till Bällstaån via dagvattenledningsnät eller naturmark bedöms påverkan vara mycket liten i förhållande till recipientens totala belastning. Planområdet är av begränsad storlek och bedöms inte medföra någon betydande påverkan på möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. Inga platsspecifika åtgärder i LÅP för Bällstaån finns inom planområdet och planförslaget påverkar därför inte pågående LÅP- åtgärder. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen är under framtagande. Miljökvalitetsnormer för luft Planförslaget påverkar luftkvalitén i området då naturmark och uppvuxen tallskog tas i anspråk. Trots detta bedöms inte planförslaget medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Halterna av kvävedioxid och grova partiklar är låga inom planområdet och planförslaget, som möjliggör bostadsbebyggelse i lågtrafikerat villaområde, bedöms inte leda till en sådan ökning av trafikflöden att normerna äventyras. Planförslaget medger fortsatt god ventilering av planområdet. Ingen ytterligare utredning av luftkvalitet bedöms nödvändig. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 40 (56) Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planförslaget bidrar till social hållbarhet genom att tillföra bostäder i ett kollektivtrafiknära läge med god tillgång till service och arbetsplatser. Med cirka fem minuters gångavstånd till Spånga pendeltågsstation tillgängliggörs nya bostäder för en bred grupp boende. Radhus i form av bostadsrätter utgör ett möjligt steg i boendekarriären – mellan lägenhet och villa – och bidrar till viss variation av upplåtelseformer i en stadsdel som domineras av friliggande villor med äganderätt. Planförslaget innebär att allmän parkmark omvandlas till kvartersmark. Norrskensbackens funktion som ett lokalt, allmänt tillgängligt rekreations- och vistelserum upphör till viss del, vilket är en negativ konsekvens för de boende i omgivningen och för den sociala kvaliteten i närmiljön. Gångstråket längs Norrskensbacken ned mot Spånga station upplevs i dag som mörkt och ensligt under kvällstid. Stråket är en viktig förbindelselänk för de boende i Solhem och används dagligen av såväl kvinnor som män vid pendling till och från stationen. • Effektmål: Stadsmiljön längs Norrskensbacken och Solskensbrinken är trygg, och kvinnor och flickor kan röra sig säkert i området under såväl dag- som kvällstid. • Projektmål: Detaljplanen skapar förutsättningar för ett aktivt och befolkat gaturum längs Norrskensbacken och Solskensbrinken under dag- och kvällstid. • Konkreta åtgärder: Planförslaget anger att entréer ska placeras mot Norrskensbacken och Solskensbrinken, vilket skapar närvaro och social kontroll längs gångstråket. Den befintliga belysta gångkopplingen mot Spånga station bevaras. Radhusen tillför fönster och entréer i gatunivå längs ett stråk som i dag saknar siktlinjer och bebyggelse, vilket bedöms ge en tryggare upplevd miljö. Barnperspektivet Norrskensbackens skogklädda sluttning med block och berghällar utgör i dag ett lättillgängligt naturlekområde. Exploateringen innebär att denna informella naturlek upphör på merparten av marken inom planområdet, vilket är en negativ konsekvens för barn i närmiljön. Planförslaget bevarar 986 m² naturmark med entré mot Norrskensbacken som avses fungera som naturlekyta. Den kraftiga Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 41 (56) lutningen (ca 12 m nivåskillnad) begränsar tillgängligheten för de yngsta barnen. För de barn som flyttar in i de nya bostäderna är närheten till naturmark en stor tillgång och möjliggör för naturlek i anslutning till hemmet. Rekreation och friluftsliv Norrskensbacken beskrivs i Stockholms parkplan för Spånga– Tensta som ett lummigt skogsområde och "grön oas" och används i dag för promenader och naturvistelse. Planförslaget innebär att parkens funktion som allmänt tillgänglig rekreationsyta minskar när naturmarken omvandlas till kvartersmark. Den belysningsförsedda gångkopplingen mot Spånga station bevaras. Bevarad naturmark inom planområdet på 986 m² ersätter inte de värden som planförslaget tar i anspråk av parkens rekreativa värde som helhet. Närmaste alternativa naturbaserade rekreationsytor finns i skogspartiet söder om planområdet och i Spångadalens grönstråk. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvatten från kvartersmark föreslås hanteras lokalt på respektive tomt genom nedsänkta och upphöjda växtbäddar för rening och fördröjning innan avledning till ledningsnät eller naturmark. Planområdet delas in i tre avrinningsområden med olika dagvattenservis: kombinerat ledningsnät (avledning via Bromma reningsverk till Strömmen), dagvattenledningsnät (avledning till Bällstaån) samt omgivande naturmark. Taken är utformade med skevning så att halva takytan avleds till framsidan av respektive hus och halva till baksidan. På framsidan leds dagvatten från stuprör och hårdgjorda ytor till en nedsänkt växtbädd per tomt. Uppfarterna och övriga hårdgjorda ytor på husens framsida utförs med permeabel beläggning. På baksidan hanteras takvatten i upphöjda växtbäddar som sträcker sig från fasaden till tomtgränsen mot naturmarken. Ytavrinning från altaner och övriga tomtytor på baksidan samlas i en växtbädd längs den bortre tomtgränsen. För de tio tomter som avleds till kombinerat ledningsnät respektive dagvattenledningsnät utformas växtbäddarna med bräddfunktion via kupolsil. När 20 mm är fördröjt bräddar vattnet vidare till dagvattenledning i gata. För de tre sydligaste tomterna (tomt C) omöjliggör den kraftiga terränglutningen självfallsanslutning från Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 42 (56) baksidan till kombinerad ledning i gatan. Här föreslås en ledning dras genom den öppna grunden under ett av husen, så att takvatten och gårdsvatten från framsidan och baksidan kan samlas och avledas via framsidan. Det sista husets bakgård kan inte anslutas på detta sätt och avleds i stället till naturmarken efter rening och fördröjning. Bilden visar avvattningsplan för planförslaget. Källa: Structor. För de tomter som avleds till naturmarken utformas växtbäddar på framsidan med bräddfunktion vid 30 mm. Bräddvattnet leds i ledning längs den befintliga cykelbanan och släpps ut i naturmarken nedströms cykelbanan via ett erosionsskydd som sprider flödet och förhindrar markerosion. Vatten från baksidans växtbäddar bräddas ytligt direkt ut i naturmarken. Åtgärdsnivån om 20 mm uppfylls för samtliga nybyggnadsytor. Totalt erfordras cirka 23 m³ fördröjningsvolym, fördelade med 5,4 m³ för delområdet mot kombinerat nät, 5,3 m³ för delområdet mot dagvattennät och 11,9 m³ för delområdet mot naturmark. För naturmarksdelområdet tillkommer ytterligare 6 m³ (motsvarande 10 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 43 (56) mm) utöver åtgärdsnivån, totalt 30 mm fördröjning, för att säkerställa att dagvattensituationen nedströms inte försämras. Befintlig naturmark som bevaras undantas från åtgärdsnivån. Plankartan ska innehålla bestämmelse om att uppfarter och hårdgjorda ytor på kvartersmark ska utföras med permeabel beläggning. Plankartan reglerar inte specifika dagvattenlösningar som växtbäddar eller magasin; dessa säkerställs i stället i exploateringsavtal. Dagvattenhanteringen bedöms uppfylla Stockholms stads riktlinjer och åtgärdsnivå. Nedsänkt växtbädd där breddning sker via kupolsil. Källa: Structor. Upphöjd växtbädd där breddning sker via kupolsil. Källa: Structor. Vattenskyddsområde Planförslaget berörs inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde. Planförslagets genomförande bedöms inte medföra någon risk för vattenförorening i förhållande till vattenskyddsområde. Markavvattning Inga markavvattningsföretag berörs av eller påverkas av planförslagets genomförande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 44 (56) Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller En trafikbullerutredning har genomförts för planförslaget (Delta Akustik, Buljerutredning DP Solhöjden, 2026-04-07). Beräkningar har utförts i SoundPLAN 9.1 enligt beräkningsmetoden Nord2000 för nuläge 2026 och prognosår 2045, med hänsyn till planerad trafikökning till följd av Mälarbanans breddning till fyra spår. Mälarbanan är den dominerande bullerkällan. Lokalgatorna Norrskensbacken och Solskensbrinken alstrar låga bullernivåer till följd av skyltad hastighet om 30 km/h och avsaknad av genomfartstrafik. Buller vid fasad Bostädernas framsidor mot Norrskensbacken och Solskensbrinken beräknas genomgående få en ekvivalent ljudnivå om cirka 45 dBA och en maximal ljudnivå om 65-70 dBA. På bostädernas baksidor varierar den ekvivalenta nivån mellan 30 och 60 dBA beroende på avstånd till järnvägen; typvärdet ligger kring 45 dBA och den maximala nivån vid 55-60 dBA. Ljudnivå vid fasad, vy från söder, högsta ljudnivå. Källa: Delta Akustik. Bergets branta sluttning mot järnvägen fungerar som en naturlig bullerskärm och skärmar effektivt buller mot entrévåningen. Bostaden närmast järnvägen beräknas få upp till 60 dBA ekvivalent nivå på övervåningens utsatta långsida (prognosår 2045), medan entrévåning och kortsidor för samma bostad beräknas till 50-55 dBA. Samtliga fasaddelar, inklusive övervåningen på den närmast belägna bostaden, beräknas inte överstiga 60 dBA ekvivalent nivå, vilket innebär att Trafikbullerförordningens (SFS 2015:216) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 45 (56) riktvärde uppfylls för samtliga bostäder utan behov av anpassad planlösning eller egenskapsbestämmelse om lägenhetsorientering (s-bestämmelse). Någon skyldighet att redovisa tyst sida föreligger därför inte. Ljudnivå vid fasad, högsta nivå i vertikalled. Källa: Delta Akustik. Beräknad ekvivalent nivå, prognosår 2045. Källa: Delta Akustik. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 46 (56) Beräknad maximal nivå, prognosår 2045. Källa: Delta Akustik. Buller vid uteplatser Merparten av bostädernas uteplatser beräknas få ekvivalenta nivåer om cirka 45 dBA och maximala nivåer om 55-60 dBA, vilket uppfyller riktvärdet för bullerskyddad uteplats (≤50 dBA ekvivalent och ≤70 dBA maximal). Framsidorna uppfyller riktvärdena genomgående. De tre bostäder som är belägna närmast järnvägen beräknas få 50- 55 dBA ekvivalent nivå och strax över 70 dBA maximal nivå på baksidan. Baksidan uppfyller därmed inte kravet på bullerskyddad uteplats. För dessa tre bostäder anordnas i stället en bullerskyddad uteplats på framsidan. För att säkerställa att uteplatsen på framsidan uppfyller riktvärdet och inte ligger på gränsen till detta uppförs en, mätt från uteplatsens höjd, 2 meter hög, bullerskärm längs tomtgränsen. Bullerskärm vid tomt C för att uppnå tysta uteplatser mot norr. Källa: Delta Akustik. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 47 (56) Verksamhetsbuller Inga bullrande verksamheter finns i planområdets direkta närhet. Högtalarutrop från Spånga station är hörbara på delar av planområdet men understiger mätbara nivåer i förhållande till bakgrundsbullret från järnvägstrafiken. Verksamhetsbuller bedöms inte riskera olägenhet för de planerade bostäderna och uppfyller Naturvårdsverkets riktvärden. Påverkan på omgivande bebyggelse Tillskottet av 13 bostadshus i ett befintligt villaområde bedöms inte ge någon märkbar påverkan på trafikmängder eller ljudmiljön för befintliga bostäder i omgivningen. Vibrationer En vibrationsutredning har genomförts som del av trafikbullerutredningen (Delta Akustik, 2026). Vibrationsmätning utfördes med geofon placerad direkt på frilagt berg i tre mätpunkter fördelade över planområdet, över 34 tågpassager analyserade i frekvensområdet 12,5-500 Hz. Bilden visar markering för mätpunkter. Källa: Delta Akustik. Uppmätta vibrationsnivåer i berget varierade mellan mätpunkter och passager. Högst nivåer uppmättes i mätpunkten närmast spåret. Uppmätta vibrationer har omräknats till förväntade stomljudsnivåer i blivande byggnader och beräknas generellt understiga 25 dB LASmax vid värsta passagerna. Stockholms stads riktvärde om 30 dB LASmax beräknas uppfyllas utan stomljudsdämpande åtgärder i Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 48 (56) grundläggningen, och någon b-bestämmelse om stomljudsisolering bedöms inte nödvändig. I utredningen för Mälarbanans breddning anges att arbetet inte ska innebära ökade stomljud eller vibrationer i omgivningen. Stomljud bedöms sammantaget inte påverka bostäderna i någon väsentlig utsträckning. Elektromagnetiska fält Risken för elektromagnetiska fält och övriga störningar från Mälarbanan och Spånga station bedöms inte utgöra ett hinder för planförslagets genomförande, med hänsyn till avståndet och den naturmark som bevaras som buffertzon mot järnvägen. Olycksrisk En riskutredning har tagits fram i samband med detaljplan för Solhem 16:1 m.fl., dnr 2015-08656. Utredningen har varit aktuell även för denna detaljplan. Mälarbanan är en transportled för farligt gods, men även på Bromstensvägen går en mindre mängd trafik med farligt gods. Avståndet mellan närmaste fasat och spårmitt för det nordligaste spåret efter ombyggnaden antas vara närmare 60 meter. Till Bromstensvägen är avståndet över 100 meter. Länsstyrelsens specifika rekommendationer för bebyggelse intill järnvägar och vägar med transporter av farligt gods innebär att ny bebyggelse inte bör medges så nära farligt gods-leder att transporterna med farligt gods tillslut omöjliggörs. I de senast utgivna riktlinjerna från 2016, Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, rekommenderas att markanvändning i form av bostäder intill transportleder för farligt gods generellt inte bör planeras inom angivna skyddsavstånden 50 meter för järnväg och 75 meter för väg, vilket klaras för planförslaget. I riskutredningen som togs fram i samband med detaljplan för Solhem 16:1 m.fl. rekommenderades följande åtgärder: - Friskluftsintag till alla byggnader bör placeras bort från järnvägen eller på tak. - Minst en utrymningsväg bör mynna bort från Mälarbanan om det är praktiskt möjligt. - Fasader som vetter mot Mälarbanan bör utformas med klass A2- sl, d0 (obrännbart material). I detaljplan för Solhem 16:1 m.fl. har byggnadskroppen som ligger närmast Mälarbanan, på cirka 45 meters avstånd, fått ovan nämnda skyddsbestämmelser. Den riskåtgärd som eventuellt bedöms Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 49 (56) lämplig för aktuell detaljplan, är att placera och reglera friskluftsintag på tak. Frågan ses över i kommande planprocess. Planförslaget möjliggör utrymning på norrsidan av bebyggelsen vilket leder bort från Mälarbanan. Övriga byggnadskroppar i Solhem 16:1 m.fl. saknar skyddsbestämmelser för byggnadskroppar motsvarande skyddsavstånd för aktuellt planförslag och därför bedöms planerad markanvändning som lämplig och att inga ytterligare åtgärder krävs. Då konskekvensavståndet för pölbränder, som är det främsta olycksscenarior för brandfarliga vätskor, vanligtvis ligger på 25-30 meter, samt att det finns makadam kring spåren som försvårar pölspridning så ställs inga krav på fasaderna för att sänka risknivåerna. Mälarbanan ligger också på en lägre marknivå än aktuellt planområde, vilket förhindrar vätskor från att spridas mot planerad bebyggelse. Erosion, ras och skred Planområdet lutar kraftigt från nordost mot sydväst med en höjdskillnad om ca 20 meter (+38 till +18 m). Planområdets berggrund bedöms generellt som stabil, och urberg med tunt moräntäcke utgör normalt ett gynnsamt förhållande ur stabilitetssynpunkt. Ingen geoteknisk utredning avseende ras- och skredrisk har tagits fram inför samråd. I kommande planprocess ska frågan ses över gällande stabiliteten kopplat till terrängens kraftiga lutning, risken för block- och bergfall längs eventuella sprängkanter mot Mälarbanan, samt grundläggningssäkerhet för den nya bebyggelsen. Förorenad mark En platsanpassad riskbedömning (PSRV) har genomförts för kvarvarande naturmark inom planområdet. Resultaten visar att inga beräknade medelvärden för bly, kvicksilver eller PAH-H i ytlig jord överskrider de platsanpassade hälsoriktvärden, vilket innebär att det inte bedöms föreligga hälsorisker för personer som vistas i skogspartiet. Den del av planområdet där byggnader planeras kommer att schaktas ut vid grundläggning. Humusskiktet och sandlagret tas därigenom bort, vilket innebär att eventuella föroreningar under planerade byggnader inte kommer att kvarstå efter detaljplanens genomförande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 50 (56) Beräknade haltbidrag till ytvattenrecipienten Bällstaån underskrider gällande miljökvalitetsnormer med god marginal för samtliga aktuella ämnen. Föroreningssituationen bedöms inte medföra negativ påverkan på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för Bällstaån. Grundvatten i jord bedöms inte förekomma inom planområdet med hänsyn till topografi och geologi. Inga särskilda åtgärder avseende grundvattnet bedöms nödvändiga. Om markarbeten utförs inom det kvarvarande skogspartiet ska överskottsmassor hanteras som förorenade jordmassor. Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) föreslås gälla som åtgärdsmål för planområdet, med möjlighet att tillämpa SSRV eller PSRV i samråd med tillsynsmyndigheten för skogspartiet så att rotsystem till större träd inte skadas. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk Inga delar av planområdet bedöms riskera att översvämmas vid skyfall. Planområdets naturliga kraftiga lutning bibehålls i allt väsentligt och den nya bebyggelsen anpassas efter befintliga marknivåer och naturliga flödesstråk. Färdig golvnivå rekommenderas ligga 150-300 mm över omgivande mark, vilket säkerställer att vatten avrinner kontrollerat bort från bebyggelsen. Ytavrinning från baksidan av radhusen sker mot naturmarken i enlighet med befintliga avrinningsstråk. Vatten från framsidan av husen avrinner mot gatan och leds vidare in i naturmarken. Med föreslagen utformning kan dagvatten från hela utredningsområdet avledas på ett säkert sätt utan risk att vattenansamlingar skadar ny eller befintlig bebyggelse. Framkomligheten för utryckningsfordon säkerställs. Påverkan på uppströms liggande områden bedöms vara oförändrad. Befintlig flödesväg längs den västra fastighetsgränsen bevaras. Nedströms påverkan bedöms vara begränsad då den ökade andelen hårdgjorda ytor kompenseras dels genom fördröjning av de första 20 mm nederbörd, dels genom att delar av dagvattnet avleds till ledningsnät och därmed inte längre avrinner mot spårområdet. Inga Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 51 (56) befintliga lågpunkter tas bort eller förändras på ett sätt som riskerar att öka avrinningen nedströms. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Underlag för bedömningen har inhämtats från miljöförvaltningen, Stadsmuseet och Storstockholms brandförsvar, samt kompletterats med framtagna utredningar för berörda frågor. Miljöförvaltningen bedömer att aktuella miljö- och hälsofrågor kan utredas och hanteras inom ordinarie detaljplanearbete och att planförslaget inte strider mot lagstiftning eller riktlinjer avseende ljudmiljö, naturvärden, vattenkvalitet, översvämningsrisker, markföroreningar eller luftkvalitet. Planförslaget ligger inte inom naturområden med regional, nationell eller internationell skyddsstatus. Stadsmuseet bedömer att detaljplanearbetet inte kan antas innebära en så betydande miljöpåverkan att en miljökonsekvensbeskrivning behöver tas fram ur kulturmiljösynpunkt. Storstockholms brandförsvar har inget att erinra i detta skede. Utifrån en övergripande riskidentifiering avseende spårbunden trafik, transport av farligt gods, drivmedelsstationer samt industriområden och farliga verksamheter enligt 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor (LSO) har SSBF inte identifierat någon risk som bedöms påverka den aktuella planen. Nedan redogörs för de omständigheter som sammantaget talar emot en betydande miljöpåverkan. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Trafikbullerförordningens (SFS 2015:216) riktvärde om 60 dBA ekvivalent nivå vid fasad uppfylls för samtliga bostäder utan behov av anpassad planlösning, trots närheten till Mälarbanan. Stockholms stads riktvärde för stomljud om 30 dB LASmax uppfylls utan stomljudsdämpande åtgärder. En bullerskärm för de tre bostäderna närmast järnvägen säkerställer bullerskyddad uteplats och regleras Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 52 (56) med egenskapsbestämmelse på plankartan. Se vidare under Omgivningsbuller och Vibrationer. Dagvattenhanteringen uppfyller Stockholms stads åtgärdsnivå om 20 mm fördröjning för samtliga nybyggnadsytor. Planförslaget bedöms inte äventyra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Bällstaån och Strömmen. Planområdet berörs inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde. Se vidare under Hydrologiska förhållanden och Miljökvalitetsnormer för vatten. Den miljötekniska utredningen visar att inga beräknade medelvärden för påträffade ämnen överskrider platsanpassade hälsoriktvärden. Föroreningssituationen utgör inte ett hinder för planens genomförande. Ett startbeskedsvillkor enligt PBL 4 kap. 14 § inarbetas på plankartan för att säkerställa att marken är lämplig innan byggnation påbörjas. Se vidare under Förorenad mark. Planområdet innehåller höga naturvärden, däribland skyddsvärda träd och förekomst av rödlistade och signalindikatorarter. Naturvärdesinventering och fågelinventering har genomförts. Planförslaget medför påverkan på naturmark och skyddsvärda träd, men planområdet är av begränsad storlek och berörd naturmark är inte formellt skyddad. Artskyddsutredning för fåglar och fladdermöss bör genomföras inför granskning för att säkerställa att planförslaget inte riskerar att utlösa förbud enligt artskyddsförordningen. Se vidare under Naturmiljö. Stadsmuseet bedömer att det ur kulturmiljösynpunkt är olämpligt att bebygga Norrskensbacken och det norra delområdet, men bedömer att planarbetet inte innebär en så betydande miljöpåverkan att en MKB krävs. Planområdet ligger utanför gränserna för den del av Solhem som är redovisad som kulturhistoriskt värdefull miljö i översiktsplanen. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Se vidare under Kulturhistoriskt värdefull miljö. Storstockholms brandförsvar har inte identifierat någon risk kopplad till spårbunden trafik, transport av farligt gods, drivmedelsstationer eller farliga verksamheter som bedöms påverka planförslaget. Räddningstjänstens framkomlighet och möjlighet att genomföra räddningsinsatser inom planområdet har beaktats i planförslagets utformning. Se vidare under Räddningstjänst och Olycksrisk. Mälarbanan är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Planförslaget avser bostadsbebyggelse på ett avstånd om cirka 60 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 53 (56) meter från spåret och bedöms inte påverka riksintressets funktion och värde negativt. Se vidare under Riksintresse. Planförslaget bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Se vidare under Miljökvalitetsnormer för luft. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Organisatoriska frågor Tidplan Samråd 16 juni 2026 – 7 september 2026 Granskning juni 2027 – september 2027 Antagande januari 2028 Laga kraft, tidigast februari 2028 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Markanvisning Exploateringsnämnden markanvisade 9 november 2023 mark för bostäder inom Solhem 15:3 till Shinelle fastighetsholdings AB och gav exploateringskontoret i uppdrag att träffa markanvisningsavtal. Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov och marklov. Exploateringskontoret ansvarar för att de avtal som krävs upprättas mellan staden och byggaktören. Trafikkontoret ansvarar för besiktning och godkännande av återställande- och anslutningsarbeten av allmän platsmark/gatumark. Byggaktören ansvarar för och bekostar uppförande, drift och skötsel av bebyggelse, anläggningar och utemiljöer på kvartersmark. Byggaktören ansvarar för och bekostar även återställande – och anslutningsarbeten som måste göras i allmän platsmark och som är en följd av byggaktörens bygg- och anläggningsarbeten inom kvartersmarken. Byggaktören ansvarar för och bekostar att marken prepareras för lämplig markanvändning, såsom sanering, ledningsdragningar och dylikt. Byggaktören bekostar eventuella åtgärder för miljöskydd. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 54 (56) Respektive ledningsägare ansvarar för utbyggnad och nya anslutningar av ledningar efter överenskommelse med byggaktör. Huvudmannaskap Stockholms stad är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Avtal Överenskommelse om exploatering ska träffas mellan Stockholms stad och Shinelle Fastighetsholdings AB innan antagande. Avtalet ska reglera kostnader, ansvar, iordningställande, tidplan med mera. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som allmän plats (PARK) ska fortsatt ingå i av Stockholms stad ägd fastighet. De områden av fastigheten Solhem 15:3 (kommunägd fastighet) som ändras från allmän plats (PARK) till kvartersmark (bostäder) ska utgöra två eller flera separata nya fastigheter, som bildas genom avstyckning. Figuren illustrerar föreslagna åtgärder för förändrad fastighetsindlening. Det röda området styckas av från Solhem 15:3 för att bilda nya fastigheter för bostadsändamål. Det gröna området kvarstår som allmän plats (PARK). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 55 (56) Rättigheter Planområdet berörs inte av några befintliga rättigheter. I planförslaget finns utlagt markreservat (g) för gemensam avfallshantering, parkering, grönyta och gångstråk på kvartersmark. Rätt till användning av nämnda funktioner kan säkras genom inrättande av servitut eller gemensamhetsanläggning. Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner PI 4125F Solhöjden från 1960 helt upphör att gälla inom planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsåtgärder sker på initiativ av och bekostas av fastighetsägaren. Gemensamhetsanläggningar Inrättandet av gemensamhetsanläggning bekostas av fastighetsägaren. Framtida drift av gemensamhetsanläggning inom kvartersmark bekostas av fastighetsägaren. Tillkommande driftkostnader Trafikkontoret ansvarar för drift av allmän platsmark/gatumark. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av parkmark. SVOA ansvarar för drift av vatten- och avloppsanläggningar. Tekniska frågor Vatten och avlopp Fastigheterna ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs för att försörja de nya fastigheterna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-01707 Sida 56 (56) Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Byggaktören ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande fastigheter med äganderätt. Dagvatten Enligt Stockholm stads åtgärdsnivå ska dagvattensystem fördröja och rena minst 20 millimeter nederbörd, samt ha en mer omfattande rening än sedimentation. Vidare ska det dagvatten som uppstår på kvartersmark fördröjas och renas inom den egna fastigheten. El-, tele- och fibernät Nya ledningar behövs för att ansluta den nya bebyggelsen till el- och telenätet. Fjärrvärme Anslutning till befintligt fjärrvärmenät ska möjliggöras inom planområdet. SLUT Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 --- [Plankarta samråd.pdf] gångväg gångv gväg gv g g PARKB h1 h2 h3 h4 h5 h6 h7 h8 h9 h10 h11 h12 h13 n1 n1 n1 n1 n5 g1 g2 e1 e1 e1 e2 e2 e2 m1 f1 f2 f3f4 B n3 n3 n3 n3 n4 n4 n4 n4 n2 n2 n2 n3 g3 n1 g2 n4g1 n3n1 GATA GRUNDKARTA Transformatorbyggnad Byggnad Staket Mur Nivåkurvor Markhöjd Fastighetsbeteckning Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsområdesgräns) Föreslagen fastighet Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen David Svensson och RH2000 i höjd. kartingenjör Aktualitetsdatum 2026-04-28 Väg/gångbanekant Träd Skydd mot störningar m1 Riktvärden för buller får överskridas för uteplatser mot norr i västra huslängan. Bullerskärm tillåts för att säkerställa tysta uteplatser. Takvinkel Minsta takvinkel är 12 grader. Största takvinkel är 20 grader. Utformning f1 Höjden mellan bostäderna ska skilja minst 30 centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. f2 Höjden mellan bostäderna ska skilja minst 70 centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. f3 Höjden mellan bostäderna ska skilja minst 40 centimeter gällande både färdigt golv och högsta nockhöjd. f4 Bullerskärm ska utformas i trä. Endast radhus Bostäderna får uppföras i maximalt två våningar. Fasader ska utföras i trä med karaktär av obehandlat trä. Tak ska uppföras i kulörer rött, mörkt grå eller svart. Ett sammanhållet tak får uppföras över maximalt en bostad. Utförande Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivå 32 dBA (fast). Utnyttjandegrad e1 Komplementbyggnad såsom förråd och väderskyddad cykelparkering får finnas. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 3.0 kvm. e2 Komplementbyggnad i form av altan får finnas. Dolt förråd tillåts under altan. En komplementbyggnad per bostad inom egenskapsområde tillåts. Största tillåtna byggnadsarea per komplementbyggnad är 18.0 kvm. Ändrad lovplikt Bygglov krävs även för solceller. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. det att planen får laga kraft. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats GataGATA ParkPARK Kvartersmark BostäderB EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad. Marken får endast förses med komplementbyggnad. Höjd på byggnadsverk h1 Högsta nockhöjd är 44.3 meter över angivet nollplan. h2 Högsta nockhöjd är 44.6 meter över angivet nollplan. h3 Högsta nockhöjd är 45.0 meter över angivet nollplan. h4 Högsta nockhöjd är 45.5 meter över angivet nollplan. h5 Högsta nockhöjd är 45.9 meter över angivet nollplan. h6 Högsta nockhöjd är 43.8 meter över angivet nollplan. h7 Högsta nockhöjd är 42.9 meter över angivet nollplan. h8 Högsta nockhöjd är 42.1 meter över angivet nollplan. h9 Högsta nockhöjd är 41.2 meter över angivet nollplan. h10 Högsta nockhöjd är 40.3 meter över angivet nollplan. h11 Högsta nockhöjd är 38.8 meter över angivet nollplan. h12 Högsta nockhöjd är 38.2 meter över angivet nollplan. h13 Högsta nockhöjd är 37.7 meter över angivet nollplan. Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 3.0 meter ovan mark. Markens anordnande och vegetation n1 Marken får inte användas för parkering. n2 En parkeringsplats per bostad får finnas. n3 Minst 50 % av marken ska vara genomsläpplig. n4 Minst 70 % av marken ska vara genomsläpplig. n5 Högsta höjd för stödmur är 1.5 meter. Högsta höjd för stödmur är 1.0 meter om ej annat anges. Marken ska ansluta i nivå med anslutande gatumark utan stödmurar. Markreservat för gemensamhetsanläggningar g1 Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för avfallshantering. g2 Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för gångtrafik och grön gårdsyta. g3 Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för en gästparkering. Placering Komplementbyggnad får sammanbyggas med huvudbyggnad. Cad: David Svensson NORR Skala 1:500, utskriftsformat B2 0 25m ILLUSTRATIONER Illustrationstextillustration SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för fastigheten Solhöjden, del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor 2026-06-09 Louise Heimler Sarah Blake Elmvall planchef stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft S-Dp 2024-01707 Planavdelningen UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-06-09, Dnr 2024-01707 --- [PM Naturvärden och riskanalys biologisk mångfald.pdf] Solhöjden 2022 Slutversion 2022-10-10 PM naturvvää rrddeenn oocchh rriisskkaannaallyyss bbiioollooggiisskk mmåå nnggffaalldd, NVI enligt SIS 199000:2014 The Capital of Scandinavia Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Uppdragsnr: 3183015797 Solhöjden, PM naturvärden och riskanalys biologisk mångfald Daterad: Slutversion 2022-10-10 Rapport 2022 Reviderad: Synpunkter från Exploateringskontoret införda Handläggare: Jennifer Von Hoffsten RRAAPPPPOORRTT SSoollhhööjjddeenn,, PPMM nnaattuurrvvää rrddeenn oocchh rriisskkaannaallyyss bbiioollooggiisskk mmåå nnggffaalldd,, NNVVII eennlliiggtt SSIISS 119999000000::22001144 Konsult/kontakt Anders Haglund Ekologigruppen Åsögatan 121 11624 Stockholm 0852520100 www.ekologigruppen.se eko@ekologigruppen.se Medverkande konsulter Anders Haglund (uppdragansvarig) Jannike Fagerl und, Adrian Baggström Intern kvalitetsgranskning: Jannike Fagerlund – 2022-10-10 Foton, kartor och illustrationer : Ekologigruppen , om inget annat anges. Framsidesbild är från objekt 2. SSttoocckkhhoollmmss ssttaaddss pprroojjeekkttggrruupppp:: Exploateringskontoret: Beställare/kontaktperson: Jennifer Von Hoffsten Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 3 (15) Innehåll Bakgrund och syfte 4 Resultat 5 Naturvärdesobjekt 5 Naturvårdsarter 8 Ekologiska spridningsvägar och ESBO 11 Bedömning av ekologiska projektrisker 11 Förslag till generella anpassningar och åtgärder 13 Referenser 15 Bilaga 1. Objektskatalog Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 4 (15) Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms stad genomfört en ekologisk utredning omfattande en naturvärdesinventering (NVI) i enlighet med SIS standard (SS 199000:2014), med tilläggen naturvärdesklass 4 och detaljerad kartering av naturvårdsarter, samt be- dömning av projektrisker kopplade till biologisk mångfald (Tabell 1). Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om områdets naturvärden. Syftet med detta PM är att det ska fun- gera som underlag inför markanvisningstävlan och exploateringskontorets arbete i tidig fas med de- taljplanen. Inventeringsområdet ligger vid Solhöjden, nära Spånga pendeltågsstation, Stockholm. Avgränsning av inventeringsområdet framgår av Figur 2. En naturvärdesinventering går ut på att kartlägga områden som är betydelsefulla för biologisk mångfald och värdera dem utifrån en standardiserad skala från 1 till 3 eller 4 (Figur 1). Bedöm- ningen utgår från områdets biologiska kvaliteter och vilka arter som utnyttjar det. beskrivs i detalj i SIS rapport (SS 199000:2014). Avgränsningar I en naturvärdesinventering enligt SIS-standard ingår endast kartläggning av områden med värde för biologisk mångfald. Kartläggning av andra ekosystemtjänster ingår inte. En enklare bedömning av landskapssamband (landskapsobjekt) genomförs, men inga avancerade spridningsanalyser. Be- dömningen beskriver det aktuella naturvärdet. Historiskt eller potentiellt framtida naturvärde be- döms ej. För detta uppdrag redovisas inte alla delar som i normalfallet ingår vid en naturvärdesinventering inom Stockholm stad, utan enbart det som bedöms som mest intressanta inför en markanvisnings- tävlan. Den objektsbeskrivning som finns för alla delobjekt i bilaga 1 följder dock krav enligt SIS standard. SIS naturvärdesinventering kan genomföras med olika nivåer, detaljeringsgrader och tillägg. Upp- lägget i detta uppdrag visas i Tabell 1. Tabell 1. Utredningar som ingår i detta PM. Kategori Ambitionsnivå Nivå Fält, besöksdatum i fält 20220714 och 20221006 Detaljeringsgrad Medel - minsta karterbara enhet 0,1 hektar Tillägg Naturvärdesklass 4 Detaljerad kartering av naturvårdsarter Tillägg som inte omfattas av SIS SS 199000:2014 Bedömning av projektrisk beaktande biologisk mångfald Figur 1. I en NVI enligt SIS värderas naturområdens betydelse för biologisk mångfald i en tre - eller fyrgradig skala där objekt med klass 1 har högsta naturvärde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 5 (15) Resultat Inventeringsområdet är cirka 1,2 hektar stort och utgörs av skogklädd sydsluttning norr om Spånga pendeltågsstation, samt ett litet skogsparti vid Norrskensbacken. Skogen är till största delen domi- nerad av tall men inslaget av lövträd är stort. Trädåldern varierar i området. Den äldsta skogen finns i den nedre delen av sluttningen. Ungar av gammal tallskog finns också på ömse sidor av Norr- skensbacken. Naturvärdesobjekt Ett objekt med högt naturvärde (klass 2), två objekt med påtagligt värde (klass 3) och två objekt med visst värde (klass 4) har urskilts inom inventeringsområdet. Objekt med högsta naturvärde (klass 1) bedöms inte finnas i området. Objektens lokalisering visas i Fel! Hittar inte referens- källa.. I objektskatalogen (bilaga 1) redovisas respektive objekts naturvärde i detalj och här finns också bilder från varje objekt. Nedan summeras resultatet av naturvärdesinventeringen. Naturvärdesobjekt har inget direkt lagligt skydd men i miljöbalkens inledande paragraf (1 kap. 1 §) anges att lagen ska tillämpas så att värdefulla naturmiljöer skyddas och vårdas samt att den biolo- giska mångfalden bevaras. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 kap. 3 §) anger dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt som möj- ligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt (SIS 2014). Figur 2. Kartan redovisar naturvärden i enlighet med bedömning SIS standard. De högsta naturvärdena finns i den södra skogbevuxna delen av sluttningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 6 (15) Obje kt 2, h ögt naturvärde – naturvärdesklass 2 Den nedre tallbevuxna delen av sluttningen objekt 2 (Figur 2) bedöms hysa höga naturvärden. Objekt 2 utgörs av en gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är påfallande stort. Här växer bland annat fem hålträd av tall som bedöms hysa en ålder på runt 250 år. En asfalterad gångväg med belysning löper genom objektet. Antalet naturvårdsarter är mycket högt med beak- tande objektets begränsade storlek och artvärdet bedöms som högt. Tall-levande naturvårdsarter som tallticka och reliktbock förekommer tämligen allmänt och spritt i objektet. Den i Stockholms ovanliga och hotade arten apelticka (VU) påträffades på en asplåga. Figur 3. Objekt 2 (till vänster) är ett område som bedömts hysa högt naturvärde (värdeklass 2). I den gamla tallskog som växer i den nedre delen av sluttningen förekommer ett stort antal naturvårdsarter, däribland hotade arter. Även ob- jekt 4 (till höger) hyser en stor mängd gamla tallar men åldern på dessa är inte lika hög som i objekt 1 och antalet natur- vårdsarter är färre. Detta område bedöms ha påtagligt naturvärde (värdeklass 3). Objekt 4 och 5, p åtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 I inventeringsområdet har två objekt med påtagligt naturvärde (klass 3) påträffats (Fel! Hittar inte r eferenskälla.). Objektet 4 utgörs av en gammal tallskog. Gammal tall dominerar helt i trädskiktet. De flesta träden uppskattas vara ca 180 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Förekomst av blomkålssvamp och tallticka (rödlistad art) utgör dock representanter för arter med högt indikatorvärde som indike- rar höga värden. Enligt Skogsstyrelsen ska träd som hyser dessa arter sparas som naturvårdsträd. Mer om värdeklass Påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 I denna klass behöver inte varje enskilt objekt vara av betydelse för biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Däremot bedöms objekten vara av särskild betydelse för att den totala arealen av sådana områden ska kunna bibehållas och deras ekologiska kvalitet upprätthållas eller förbättras (se SS 199000:2014). Ekologigruppen tolkar det som att objekt i denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på kommunal nivå och kan vara av betydelse för en sammanhängande grön infrastruktur. Mer om värdeklass högt naturvärde – Naturvärdesklass 2 I denna klass bedöms varje objekt vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional el- ler nationell nivå och de bör så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (miljöbalken 3 kap. 3 §). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 7 (15) Objekt 5 utgörs av en heterogen parkartad tallskog samt en liten öppen gräsmark utmed Norr- skensbacken. Området är till stor del påverkad av parkartad skötsel och som förlängd tomtmark med uppställningsplats för båt, trädgårdskompost etc. Den norra och västra delen är till större delen hävdad som kortklippt gräsmatta. I väster finns ett litet parti med helt öppen gräsmark med en viss artrikedom. Trädskiktet som täcker resten av objektet är talldominerat med ca 150-180 åriga träd. En mycket gammal och grov tall (ca 90 cm i diameter, ca 230 år) växer i kanten i östra delen av ob- jektet. Det utgör ett så kallat särskilt skyddsvärt träd. Antalet naturvårdsarter i objektet är begränsat och inga kända fynd av rödlistade arter finns. Figur 4. I objekt 5 (bild till vänster) växer en av de största tallarna (om inte den största) i stadsdelen. Den mäter nästan en meter i diameter och bedöms vara minst 230 år gammal. Flera andra gamla tallar finns också i objekt 5, som bedöms hysa påtagligt naturvärde (värdeklass 3). Värdena i objekt 3 (bild till höger) bedöms vara mer begränsade (visst natur- värde, värdeklass 4) då gamla träd nästan helt saknas och få naturvårdsarter förekommer. Visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 I utredningsområdet har två området med värdeklass 4 identifierats (objekt 1 och 3, Figur 2). I vär- deklassen saknas oftast för biologisk mångfald viktiga strukturer som exempelvis gamla träd och naturvårdarterna är få har de som förekommer har begränsat indikatorvärde. Objekt 1 ligger längst i söder och utgörs av ett parti med sydvänd sluttning som är starkt påverkad av gångväg och markberedning invid järnvägen. Det viktigaste värdet är det potentiella värdet för insektslivet (solitära bin) samt förekomsten av enstaka naturvårdsarter i form av kärlväxter som kla- rat sig kvar på lokalen trots den starka påverkan. Biotopvärdet dras ned på grund av förekomsten av flera invasiva arter och bedöms också som lågt på grund av störning som uppkommit genom sprängning och utfyllnad av mark. Centralt i området ligger objekt 3 som är ett lövrikt skogsparti med yngre skog, där det bara före- kommer ett enda gammalt träd (Figur 4). Objektet har sannolikt ändå en funktion för artgrupper som fladdermöss och kanske även fåglar. Mer om värdeklass visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upp- rätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Ekologigrup- pen tolkar det som att denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal nivå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 8 (15) Naturvårdsarter En naturvårdsart är en art med specifika krav på sin miljö. Genom sin förekomst signalerar arten att det finns naturvärden i ett område och att det kan finnas fler sällsynta och/eller rödlistade arter. I området har 17 naturvårdsarter påträffats i samband med naturvärdesinventeringen och ytterligare 12 naturvårdsarter fåglar är kända i närområdet genom rapporter i databasen Artportalen. Arter funna under inventeringen redovisas i Figur 5 och Tabell 2 och fynd av skyddade fåglar rapporte- rade i Artportalen redovisas i Tabell 3. Från Artportalen har endast artfynd som bedömts som att de kan ha delar av sitt fortplantningsområde i utredningsområdet inkluderats. Tabell 2. Naturvårdsarter påträffade vid inventeringen 2022 , exklusiva arter med ringa indikatorvärde . Arterna är listade och färgmarkerade efter hur väl de indikerar höga naturvärden. Kolumnen Skydd anger vilken paragraf i artskyddsför- ordningen (ASF) som skyddar arten. Kolumnen RK anger rödlistningskategori enligt följande: NT - nära hotad, VU – sårbar. Svenskt namn Skydd ASF RK Indikatorvärde Förekomst Apelticka - VU Mycket högt Objekt: 2, ett exemplar Reliktbock - NT Mycket högt Objekt: 2, flertal Blomkålssvamp - - Högt Objekt: 4 två ex Grovticka - - Högt Objekt: 2, flertal Lundtrav - - Högt Objekt: 5, enstaka Stor fetknopp - - Högt Objekt: 1, enstaka Tallticka - NT Högt Objekt: 2 flertalet ex, 4 ett ex Backtujamossa - - Visst Objekt: 5 Knägräs - - Visst Objekt: 3 Skogsalm - CR Visst Objekt: 1 Tjärblomster - - Visst Objekt: 1 Tulkört - - Visst Objekt: 1 Vit vaxskivling - - Visst Objekt: 5 Av de påträffade arterna så utgör apelticka den ovanligaste och mest skyddsvärda arten. Den växte på en kullfallen asp (asplåga) i objekt 2. Arten är hotad i Sverige (rödlistekategori sårbara arter VU) och har endast ett fåtal aktuella växtplatser i kommunen. Många av turvårdsarterna med högre indikatorvärden är arter som är knutna till tall på ett eller an- nat vis. Dessa är skalbaggen reliktblock och tallticka (rödlistade NT), grovticka och blomkålssvamp. Lundtrav är knuten till kalkrika gräsmarker. Mer om naturvårdsarter Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av Artdata- banken SLU i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Naturvårdsarterna är olika bra på att indikera naturvärde. Ekologigruppen delar in dem i olika kategorier (indikator- värde) med klasserna mycket högt, högt, visst och ringa, beroende på miljökrav och sällsynthet. Mycket högt indi- katorvärde används exempelvis för ovanliga , rödlistade eller hotade arter, samt för arter med höga krav på miljön där de förekommer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 9 (15) Skyddade arter Nedan redovisas arter som är skyddade enligt svensk lag, artskyddsförordningen (SFS 2007:845, se faktaruta). Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en svensk lagstiftning som bland annat innebär fridlysning av ett antal arter, däribland alla vilda fågelarter, flera groddjursarter samt alla fladdermöss. Olika arter har olika skydd beroende på vilken paragraf i artskyddsförordningen som reglerar dem. Till förordningen hör två artlistor, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, det vill säga att det inte är tillåtet att samla in, skada eller döda de listade ar- terna. För fåglar och andra djur listade i bilaga 1 är dessutom deras livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Dispens från förbuden som gäller djur och växter uppräknade i bilaga 1 kan endast erhållas om projektet eller pla- nen är av allt överskuggande allmänintresse. Därför är det i de flesta fall alltid nödvändigt att genomföra skyddsåt- gärder för att undvika dispensprövning. Dispenskraven för arter listade i bilaga 2 är inte lika stränga. Figur 5. Kartan redovisar fynd av naturvårdsarter i utredningsområdet, med undantag för arter som bedömts ha ringa indikatorvärde. Dessa redovisas på objektsnivå i bilaga 1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 10 (15) Skyddade arter enligt 4 § artskyddsförordningen Fåglar och fladdermöss är skyddade enligt 4§. Skyddet skiljer sig lite åt för de båda artgrupperna, vilket beskrivs närmare nedan. Fågelarter Tolv fågelarter som är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen har i databasen Artportalen regi- strerats på lokaler som geografiskt omfattar utredningsområdet (Tabell 2). Rapportlokalerna är Sol- höjden och Spånga och båda dessa lokaler har en geografisk noggrannhet på 500 m. Det innebär att fynden kan vara gjorda i utredningsområdet men att de lika gärna kan vara gjorda 500 meter från detta. Endast sådana observationer som är gjorda under arternas häcktid och där livsmiljön stäm- mer överens med den som finns i området har inkluderats i Tabell 3 nedan. Tabell 3. Skyddade arter fåglar som finns rapporterade i närområdet i databasen Artportalen . Kolumnen Skydd anger vilka paragrafer i artskyddsförordningen (ASF) som skyddar arten. Kolumnen RK anger rödlistningskategori enligt föl- jande: NT - nära hotad, VU - sårbar, EN - starkt hotad, CR - akut hotad, DD - kunskapsbrist. Svenskt namn RK Förekomst Källa Björktrast NT Konstaterad häckning ca 3 par rapporterad från lokal Solhöjden. Ingen närmare lokaluppgift. Kan mycket väl häcka i utredningsområdet. Artportalen 2002-2018 Duvhök NT Födoökande. Rapporterad under häcktid från närområdet. Har sannolikt inte sin boplats i utredningsområdet men födosöker säkert här. Artportalen 2005-2014 Entita NT Möjlig häckning. Rapporterad under häcktid från lokal Solhöjden. Ingen närmare lokaluppgift. Kan möjligen häcka i utredningsområdet vissa år. Artportalen 2005-2014 Gröngöling LC, liten population Trolig häckning. Rapporterad från lokal Solhöjden med ett par under flera år. Ingen närmare lokaluppgift. Kan häcka i utredningsområdet vissa år. Artportalen 2002-2014 Grönsång- are NT Tillfälligt sjungande rapporterad från lokal Solhöjden. Ingen närmare lo- kaluppgift. Häckar troligen inte i utredningsområdet. Artportalen 2007 Gulsparv NT Möjlig häckning. Rapporterad vid enstaka tillfällen under häcktid från lo- kal Solhöjden. Ingen närmare lokaluppgift. Kan möjligen häcka i utred- ningsområdet vissa år. Artportalen 2006-2015 Kråka NT Konstaterad häckning ca 1-2 par rapporterad från lokal Solhöjden. Ingen närmare lokaluppgift. Kan mycket väl häcka i utredningsområdet. Artportalen 2001-2018 Mindre hack- spett NT Endast ett fynd under häcktid de senaste 20 åren (lokal Solhöjden). Ingen närmare lokaluppgift. Häckar tr oligen inte i utredningsområdet. Artportalen 2002 Spillkråka NT Inget tecken på häckning och endast observationer utanför häcknings- tid registrerade i Artportalen (11 st). Häckar troligen inte i området och inga spår sågs vid fältbesöket 2022. Artportalen 2006-2014 Stare VU Konstaterad häckning ett par rapporterad från lokal Solhöjden. Ingen närmare lokaluppgift. Kan häcka i utredningsområdet. Artportalen 2000-2015 Talltita NT Inget tecken på häckning och endast observationer utanför häcknings- tid registrerade i Artportalen (3 st). Häckar troligen inte i området. Artportalen 2011-2014 Ärtsångare NT Trolig häckning ett till tre revir rapporterad från lokal Solhöjden. Ingen närmare lokaluppgift. Kan mycket väl häcka i utredningsområdet. Artportalen 2000-2015 För fåglar gäller att det också förbjudet att avsiktligt störa dem om detta riskerar att den lokala po- pulationen inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. I lagens mening bör således (enligt Natur- vårdsverket) påverkan som exempelvis ny bebyggelse utgör, tolkas in i förbudet mot störning. Bland de fågelarter som mycket väl kan häcka i området, det vill säga björktrast, ärtsångare och kråka så är bedömningen att de trots att de är skyddade inte utgör alvarliga projektrisker då man med ganska enkla åtgärder kan minska påverkan på arterna. För de övriga fågelarterna så bedöms det inte som troligt att de häckar i utredningsområdet. Fladdermöss Det förekommer sannolikt fortplantningsområden i utredningsområdet för i regionen vanliga flad- dermössarter (nordfladdermus och dvärgfladdermus). Någon inventering har inte skett och arterna är svåra att identifiera, vilket gör att fynd inte finns rapporterade i Artportalen. För fladdermöss är skyddet starkare än för fåglar och här råder bland annat ett strikt förbud mot att skada fortplant- ningsområden. Åtgärder i form av skyddsåtgärder kommer sannolikt att behövas genomföras om Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 11 (15) delar av området exploateras. Det finns mycket stor sannolikhet för förekomst av fladdermöss i alla de skogklädda objekten, det vill säga 2-5. Störst risk finns i objekt 2 där det finns hålträd som kan vara plats för bon där föryngring kan ske. Skyddade arter enligt 9 § i artskyddsförordningen I artskyddsförordningens bilaga 2 listas fridlysta arter som är skyddade enligt 9 §. En art som är skyddad enligt 9 § och som finns i området är liljekonvalj. Arten är skyddad från att skadas från kommersiell insamling. Skyddet rör inte påverkan från exploatering av arternas livsmiljö och den utgör därmed ingen projektrisk. Ekologiska spridningsvägar och ESBO Någon noggrann GIS-baserad analys av spridningssamband har inte genomförts. Området bedöms preliminärt inte ha någon avgörande regional funktion för spridning av djur och växter. I kartor över Stockholms stads habitatnätverk för eklevande insekter, barrskogsmesar och groddjur så framgår att utredningsområdet inte finns utpekad i något utpekad ekologisk spridningszon (Stockholms stads Dataportal). Inte heller är området utpekat som ekologiskt särskilt betydelsefullt (ESBO). Ekologigruppens bedömning är att området trots att det inte pekas ut i habitatnätverket har en funktion som spridningszon för barrskogslevande arter. Ett bevis för detta är att det i databasen Artportalen finns 90 rapporterade fynd av barrskogsmesen tofsmes i närområdet och arten häckar troligen i utredningsområdet eller dess närhet. Arten använd som modellorganism för spridningsa- nalyser för barrskogssamband och där stabila populationer av arten förekommer så bedöms som regel nätverket vara väl fungerande. Det finns även fynd av mer krävande och mer svårspridda barr- skogsarter som talltita i närområdet (se skyddade arter ovan). Dessa artfynd är sammantaget tydliga indikationer på att de barrträd som växer i villaträdgårdar och naturmark i stadsdelen ändå ger upp- hov till ett fungerande spridningsnätverk för barskogsarter. De viktigaste spridningsstråken för barrskogsarter bedöms gå i öst- västlig riktning. Barrskogssambanden är något som bör beaktas i planeringen av området. Ekologigruppen bedömer i linje med Stockholms stads habitatnätverksanalyser (Mörtberg et al 2006 och 2007) (Stockholms stads Dataportal) att området inte har någon viktig funktion för eklevande arter och groddjur. Däremot bedömer Ekologigruppen till skillnad från Miljöförvaltning- ens kartläggning av ESBO att objekt 2 uppfyller kvalitetskrav på att utgöra ett ekologiskt särskilt be- tydelsefullt kärnområde (ESBO). Bedömning av ekologiska projektrisker I detta avsnitt görs en preliminär bedömning av projektrisker med utgångspunkt för risk att lagkrav utlöser förbud eller på ett allvarligt sätt förändrar förutsättningarna för bebyggelse inom förtät- ningsområdet. Relevant lagstiftning berör i detta avseende aspekter som skyddsvärda träd, skyd- dade/fridlysta arter av olika artgrupper, samt generella miljöhänsyn kopplade till naturmiljöer med höga värden eller värde för spridningssamband. Observera att denna analys av projektrisker inte omfattar bedömning av risk kopplad till förorenad mark eller buller. Projektriskerna visas i karta i Figur 6. De viktigaste projektriskerna i varje objekt sammanfattas i Ta- bell 4. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 12 (15) Figur 6. Riskanalys beaktande biologisk mångfald med riskanalysskala som går från mycket hor risk till liten risk. Klas- sen mycket stor risk bedöms inte finnas i utredningsområdet. Tabell 4. Bedömning av ekologiska projektrisker i förtätningsområdena. Fet stilad text innebär att den angivna aspekten bedöms som en särskilt viktig riskfaktor som kan riskera att utlösa förbud för planen. Objekts- nummer Preliminär bedömning av projektrisk 1 Liten projektrisk (marginell påverkan på spridningssamband och värdefull natur) 2 Stor projektrisk då området berör objekt med högt naturvärde och påverkan på hotad naturtyp. Detta medför stor sannolikhet för förekomst av och påverkan på fridlysta arter fladdermöss, fåglar. Dessutom finns i objektet flera skyddsvärda träd med visst lagskydd. Tydlig negativ påverkan på kommunala spridningssamband barrskog . 3 Begränsad projektrisk (visst naturvärden men den lövrika och luckiga skogen medför ändå risk för påver- kan på fridlysta arter fladdermöss som kan förekomma i området). Om området bebyggs fragmenteras skogen vilket kan påverka fåglar och fladdermöss i intilliggande ob jekt. Det finns inga lagskyddade skyddsvärda träd i objektet. Begränsad negativ påverkan på kommunala spridningssamband barrskog. 4 Begränsad projektrisk (Påtagliga naturvärden med medföljande risk för påverkan på fridlysta arter flad- dermöss och fåglar som sannolikt förekommer i projektområdet). Det finns inga lagskyddade skydds- värda träd i objektet. Begränsad negativ påverkan på kommunala spridningssamband barrskog. 5 Begränsad projektrisk (Påtagliga naturvärden och risk för påverkan på fridlysta arter fladdermöss och fåglar som sannolikt förekommer i projektområdet). Det finns ett lagskyddat skyddsvärt träd som växer på gränsen till objektets östra del. Begränsad negativ påverkan på kommunala spridningssamband barr- skog Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 13 (15) Förslag till generella anpassningar och åtgärder När obebyggd mark tas i anspråk finns risk att värdefulla naturområden och biotoper för olika arter försvinner, vilket innebär en förlust av biologisk mångfald. Därför är det nödvändigt att redan i ett tidigt skede i en exploateringsprocess ta hänsyn till naturvärden och biologisk mångfald. Bebyggelse av områden med skyddsvärda arter regleras av artskyddsförordningen. Nedan ges generella förslag till åtgärder för att minimera planens påverkan på den biologiska mång- falden och minimerar risk för att förbud enligt artskyddförordmingen utlöses. Bevara områden med högt naturvärde, klass 2 i planeringen. Dessa naturvärdesobjekt bör spa- ras som naturmark i planen för att säkerställa värden knutna naturmiljön bevaras och kan utvecklas. Om exploatering inom dessa områden ändå görs bör det göras med stor försiktighet och kompen- sationsåtgärder bör företas. Värdefulla träd och strukturer bör pekas ut och sparas och det krävs att det säkerställs att finns en blandning av gamla och unga träd inom området om områdets värden inte ska gå förlorade. Som regel innebär ianspråktagande av objekt med höga naturvärden också att en MKB kommer att krävas i planprocessen. Ta stor hänsyn till områden med påtagligt naturvärde, klass 3 i planeringen. Dessa naturvär- desobjekt bör bebyggas så att värden knutna värdefulla gamla träd bevaras och kan utvecklas i så stor utsträckning som möjligt inom ramen för naturmark eller kvartersmark i planen. Att hus läggs inom 10 m från gamla tallar innebär en viss risk för att dessa kan skadas och i dessa fall bör skydds- åtgärder vidtas. Bevara och skydda skyddsvärda träd genom god planering och skyddsåtgärder. Bevara alla särskilt skyddsvärda tallar (i detta fall flertalet tallar med ålder över 200 år inom objekt 2 och en tall i objekt 5), samt så många som möjligt av skyddsvärda tallar (tallar över 150 års ålder inom objekt 2, 3, 4 och 5). Beakta biologiska spridningsvägar och undvik fragmentering av skogsmiljöer. Ett av de största hoten mot biologisk mångfald är att skogar splittras upp i mindre fragment genom bebyggelse. Små skogspartier kan inte hysa så många arter som stora. Genom att koncentrera byg- gande till den norra delen av området minskas denna påverkan. Säkerställ att det även efter bebyggelse finns en fungerande öst-västlig spridningsväg för arter knutna till barrträd. Detta kan göras genom att bevara objekt 2 och intilliggande skogsområde obe- byggt. Att lämna barrträd på kvartersmark minskar också den negativa påverkan på spridningssam- banden. För att minimera projektrisk rörande fladdermöss så bör man beakta att förutsättningar för fladdermöss efter bebyggelse inte får försämras nämnvärt inom planområdet som helhet. Detta kan ske genom att: 1. Tillse att så stor yta sammanhållen skog som möjligt finns kvar efter exploatering och att denna är inte är upplyst, alternativt belyst med belysning anpassad till fladdermöss. 2. Kvalitetshöjande åtgärder i naturmark i form av att skapa luckor och stråk i exempelvis objekt 3 där fladdermössen kan jaga, samt att skapa artrika brynmiljöer i skogskanterna med blommande inhemska buskar och örter. 3. Befintlig belysning inom planområdet kan behöva ses över och anpassas till fladdermöss som en del av åtgärder för ekologisk kontinuitet (kompensation för förlorad livsmiljö). Tillse att artrika gräsmarkspartier finns kvar efter bebyggelse. I objekt 5 finns mindre partier med gräsmark som hyser en viss artmångfald vad gäller växter (lundtrav) och ängslevande svampar. Tillse att genom skydd eller återskapande av sandig och kalkrik gräsmarksmiljö bibehålla en mindre gräsmarksyta som hyser arter som exempelvis lundtrav och andra mer krävande arter. Bekämpa invasiva arter på naturmark. I de flesta av objekten förekommer invasiva arter. Att be- kämpa dessa höjer kvaliteten på den kvarvarande naturmarken i planen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 14 (15) Beakta ekosystemtjänster i planering och gestaltning. För att minska påverkan på den biolo- giska mångfalden bör åtgärder för bevarande av och tillhandahållande av nya ekosystemtjänster i området genomföras. Detta kan till exempel ske genom utformning av gårdar med värdeskapande växtlighet som ängsmarkspartier, samt småmiljöer för insekter (till exempel sandiga sydslänter och bihotell) och andra landskapselement på kvartersmark. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2022-10-10 15 (15) Referenser Tryckta källor: Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2006. Landskapsekologisk analys för miljöbedömning: Metodutveckling med groddjur som exempel. Miljöförvaltningen, Stockholm stad. Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2006. Landskapsekologisk analys för miljöbedömning: Metodutveckling med groddjur som exempel. Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Naturvårdsverket 2009. Handbok 2009:2. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. Stock- holm: Naturvårdsverket. Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. Jönköping: Skogssty- relsen. SFS 2007:845. Artskyddsförordning SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och re- dovisning. SS 199000:2014. Svenska Institutet för Standarder. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000:2014. SIS-TR 199001:2014. Svenska Institutet för Standarder. Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Digitala källor: Artdatabanken 2022. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning/ Artportalen 2022. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se Stockholms stads Dataportal 2022. Miljödata för Stockholms stad. https://dataportalen.stockholm.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 1. Objektskatalog Solhöjden I denna objektskatalog beskrivs de enskilda delobjekt (naturvärdesobjekt) som avgränsats vid naturvärdesinventeringen. Beskrivningen uppfyller de krav på dokumentation som ställs enligt SIS- standard SS 199000:2014 för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Om bedömning av ekologiska spridningssamband ingått i uppdraget så redovisas detta också i objektskatalogen. Karta som visar respektive delobjektets läge och utbredning finns redovisad i huvudrapporten och i det GIS-underlag som vi levererar till beställaren. Utredningsområdet finns också redovisat i huvudrapporten. Objekten är sorterade i stigande nummerordning. Läsinstruktion Varje delobjekt beskrivs i ett objektsblad på 1–2 sidor. I beskrivningen ingår administrativa data, ett fotografi som ger en upplevelse av naturmiljön, en sammanfattande beskrivning, tabell över viktiga strukturer knutna till naturtypen, en motivering till vald naturvärdesklass, samt en tabell över påträffade och kända naturvårdsarter, skyddade arter och rödlistade arter. Naturvärdesklass En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna för art och biotop (se beskrivning i bilaga 2, Metod NVI SIS). Grund för både art- och biotopvärde redovisas i objektsbladet. Följande naturvärdeklasser ingår i SIS standard: ! Högsta naturvärde naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald ! Högt naturvärde naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald ! Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Som tillägg kan också följande klass ingå: ! Visst naturvärde – naturvärdesklass 4. Viss positiv betydelse för biologisk mångfald Termer och begrepp följer SIS standard med två undantag. Naturtyp enligt SIS kallas i objektskatalogen Naturtypsgrupp och biotop kallas här naturtyp. Namnsättningen av respektive naturtyp följer i första hand indelning i enlighet med vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 (Naturvårdsverket 2011). För naturtyper som inte ingår i habitatdirektivet, eller där behov finns för finare indelning (exempelvis taiga) används namn i enlighet en tolkningsnyckel som tagits fram av Ekologigruppen (se bilaga 2, Metod NVI SIS). Natura 2000 -naturtyp er En bedömning görs i fall objektet uppfyller kvalitetskrav på att klassas som Natura 2000-naturtyp eller ej. Dessutom görs bedömning av om tillståndet i objektet är gynnsamt eller inte. För allmänna och hotade naturtyper som exempelvis taiga krävs att tillståndet är gynnsamt för att biotopvärdet ska bli högt för bedömningskriteriet sällsynthet och hot. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Vägkantsvegetation (100 %) Beskrivning: Objektet utgörs av en av sprängning och gångväg starkt påverkad sydvänd bergbrant. Antalet naturvårdsarter är få och den enda arten med högre indikatorvärde, stor fetknopp är sannolikt etablerad från något i trädgårdar planterat exemplar. Trädskiktet är glest och utgörs av yngre asp. Buskskiktet är delvis tätt och utgörs av sly av asp och rönn, samt enstaka ask, skogsalm och apel. Invasiva arter som spärroxbär, sibiriskt och kaukatiskt fetblad förekommer tämligen allmänt liksom trädgårdsrymlingen fingerborgsblomma. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett visst artvärde och obetydligt biotopvärde. Sydvända branter har visst värde för insektlivet (solitära bin). Det viktigaste värdet är detta potentiella värde och förekommer enstaka naturvårdsarter. Värdet dras ned av förekomsten av invasiva arter och biotopvärdet bedöms som lågt på grund av störning genom sprängning och utfyllnad av mark. Kontinuitet: Avbruten hävd Beståndsålder: 20-40 år Övrigt: Bergbrant sydvänd, Naturtyp (grupp): Infrastruktur och bebyggd mark Dominerande biotop: Vägkantsvegetation (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Ingen känd förekomst Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 1. Brant vid järnväg Enstaka Högt , Typisk artStor fetknopp (Sedum rupestre) Anders Haglund Flera Visst , Typisk artTulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Anders Haglund Enstaka Visst ängs- och betesart, Typisk artTjärblomster (Viscaria vulgaris) Anders Haglund Enstaka Visst Rödlistad art: Akut hotad (CR)Skogsalm (Ulmus glabra) Anders Haglund Enstaka Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer Strukturtypen saknas inom objektet Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Häggmispel Flera Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Kaukasiskt fetblad Ett stort antal Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Spärroxbär Flera Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Sibiriskt fetblad Flera Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Taiga (100 %) Tallskog (%) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller kvalitetskrav på nyckelbiotop Natura 2000 Naturtyp: Taiga (9010) Beskrivning: Objektet utgörs av en gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är påfallande stort. Här växer bland annat fem hålträd av tall som bedöms hysa en ålder på runt 250 år. Trädskiktet hyser förutom tall enstaka yngre asp, vårtbjörk, sälg och gran. Mängden död ved är begränsad och utgörs främst av stående död tall och asp. Liggande död ved har till stor del rensats bort. Fältskiktet är blåbärsdominerat och tämligen artfattigt. I syd är förhållandena torrare och här dominerar fårsvingel. I detta parti observerades flera bon från solitära bin. En asfalterad gångväg med belysning löper genom objektet. Naturtypen bedöms uppfylla kvalitetskrav på Natura-naturtyp taiga men brist på död ved och plockhuggning gör att tillståndet bedöms som dåligt. Talllevande naturvårdsarter som tallticka och reliktbock förekommer tämligen allmänt och spritt i objektet. Den i Stockholms ovanliga och hotade arten apelticka (VU) påträffades på en asplåga. Tidigare fynd av arten granbarksgnagare (Artportalen 2018) eftersöktes men kunde inte återfinnas. Sannolikt rörde sig fyndet om granbarkborre då det relativt unga trädet nu var dött. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett högt artvärde och påtagligt biotopvärde. De viktigaste värdena är knutna till de gamla tallarna. Påverkan/Naturlighet: Luckigt trädskikt, Naturligt föryngrat, Olikåldrigt, Flerskiktat Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Skyddsvärda träd Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Högt naturvärde - naturvärdesklass 2 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 2. Tallskog södra sluttningen Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Sällsynt (<1 m3/ha)Dött liggande Asp Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Asp Bohål Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Björkar Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Gran Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Tall Gammal Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Tall Gammal Bohål Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Sälg Nästan gammal Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Gammal Grov Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Mycket gammal Grov Bohål Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Tall Mycket gammal Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet § § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Enstaka Mycket högt Rödlistad art: Sårbar (VU)Apelticka (Spongipellis fissilis) Anders Haglund Flera Mycket högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk art Reliktbock (Nothorhina muricata) Anders Haglund och Artportalen 2018 Flera Högt Skogsstyrelsens signalart, Typisk artGrovticka (Phaeolus schweinitzii) Anders Haglund och Artportalen 2018 Flera Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk artTallticka (Phellinus pini) Anders Haglund och Artportalen 2018 Enstaka Ringa ängs- och betesartÄrenpris (Veronica officinalis) Anders Haglund Enstaka Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Enstaka Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsarter Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Vintergröna Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Spärroxbär Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Taiga (100 %) Blandskog (%) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller ej kvalitetskrav på nyckelbiotop eller NVO Beskrivning: Objektet utgörs av en mogen skog med starka samband med intilliggande gammal tallskog. I objektet finns bara en gammal tall (150-200 år år) och enstaka nästan gamla (+100 år). Området har sannolikt till delar avverkats för ca 80 år sedan och har sedan får naturligt föryngrad sig. Detta har skapat en lövrik blandskog med tall. Asp och björk utgör ca 40 % av trädskiktets täckning. Tall utgör merparten av resterande del. Ek, fågelbär och gran förekommer med enstaka exemplar. I objektet påträffades inga naturvårdsarter knutna till träden. Brokig svampbagge, som är en ganska vanlig art som lever på björktickor och som inte är listad som naturvårdsart, förekommer i området. Arten är i Stockholm relativt ovanlig utanför Nationalstadsparken och har bara ett tidigare registrerat fynd i Västerort. Förekomst av arten tyder på att det finns vissa fungerande skogssamband för tämligen svårspridda arter. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett obetydligt artvärde och visst biotopvärde. De starka sambanden med intilliggande skogar utgör viktigt värde. De påträffade naturvårdsarterna utgjordes av arter som är knutna till betad skog. Dessa arter har gynnats av att avverkning skett i området. Påverkan/Naturlighet: Flerskiktat, Naturligt föryngrat, Luckigt trädskikt, Olikåldrigt Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 3. Blandskog centralt i området Enstaka Visst ängs- och betesart, Typisk artKnägräs (Danthonia decumbens) Anders Haglund Flera Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Ett stort antal Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Björkar Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Tall Gammal Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Nästan gammal Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Häggmispel Flera Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Taiga (100 %) Tallskog (100%) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller kvalitetskrav på naturvärdesobjekt Beskrivning: Objektet utgörs av en gammal tallskog. Gammal tall dominerar helt i trädskiktet. De flesta träden uppskattas vara ca 180 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Förekomst av blomkålssvamp och tallticka utgör representant av arter med högt indikatorvärde som indikerar höga värden och förekomst av naturvårdsträd. Död ved är nogsamt bortpockat och finns inte i objektet annat än i form av döda grenar på levande träd. Flera döda grenar har också sågats bort. Detta gör att naturtypen inte bedöms som Natura-naturtyp, men den skulle kunna utvecklas mot detta om död ved tillförs. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett påtagligt artvärde och visst biotopvärde. Det viktigaste värdet är knutna till de gamla tallarna. Påverkan/Naturlighet: Flerskiktat, Luckigt trädskikt, Naturligt föryngrat, Olikåldrigt Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 4. Gammal tallskog S Norrskensbacken Flera Högt Skogsstyrelsens signalartBlomkålssvamp (Sparassis crispa) Anders Haglund Enstaka Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk artTallticka (Phellinus pini) Anders Haglund Enstaka Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Allmän - riklig (> 50 st/ha)Levande Tall Gammal Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Frekvens TäckningsgradStrukturtyp Struktur Nyckelelement Värdefulla buskar En Gammal Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Kaukasiskt fetblad Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Spärroxbär Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Häggmispel Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Trädgård ( %) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller ej kvalitetskrav på nyckelbiotop eller NVO Beskrivning: Objektet utgörs av en parkartad tallskog samt en liten öppen gräsmark utmed Norrskensbacken. Området är till stor del påverkad av parkartad skötsel och som förlängd tomtmark med uppställningsplats för båt, trädgårdskompost etc. Den norra och västra delen är till större delen hävdad som kortklippt gräsmatta. I väster finns ett litet parti med helt öppen gräsmark. Trädskiktet som täcker resten av objektet är talldominerat med inslag av lönn, ask, fågelbär, gran och apel, särskilt i norr. Flera gamla tallar (ca 150 åriga) finns spridda i området. En mycket gammal och grov tall. (ca 90 cm i diameter, ca 230 år) växer i kanten i östra delen av objektet. I den öppna gräsytan och under tallarna i norr finns en relativt artrik svampflora med flera arter knutna till gräsmarker och tall. Naturvårdsarter av svamp med högt indikarorvärde saknas men flera arter som växer här är ganska ovanliga i Stockholms stad. Däremot påträffades i sydkanten växtarten lundtrav som har högt indikatorvärde för artrika gräsmarker. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett visst artvärde och påtagligt biotopvärde. De viktigaste värdena är knutna till de gamla tallarna. Vissa värden finns också knutna till den svamprika gräsmarken. Kontinuitet: Lång obruten trädkontinuitet (100-300 år) Beståndsålder: 120-150 år Påverkan/Naturlighet: Naturligt föryngrat, Luckigt trädskikt Naturtyp (grupp): Park och trädgård Dominerande biotop: Trädgård (%) Skyddsstatus: Skyddsvärda träd Skyddade arter: Ingen känd förekomst Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Inventerad av: Anders Haglund den 06 oktober 2022 5. Parkartad skog N Norrskensbacken Enstaka Högt ängs- och betesart, Typisk artLundtrav (Arabis hirsuta) Anders Haglund Enstaka Visst Ekologigruppens signalartBacktujamossa (Thuidium assimile) Anders Haglund Enstaka Visst Skogsstyrelsens signalartVit vaxskivling (Hygrocybe virginea) Anders Haglund Enstaka Ringa Rödlistad art: Starkt hotad (EN)Ask (Fraxinus excelsior) Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Sällsynt (<1 /ha)Levande Tall Mycket gammal Mycket grov Solexponerad, uppsprucken bark Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Nästan gammal Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 --- [PM Ekologi.pdf] Solhöjden, Spånga PM ekologisk utredning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning, Solhöjden, är beställd av Exploateringskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Emelie Maniette E-post: emelie.maniette@stockholm.se Telefon: 08-508 876 32 Dnr: 2024-01707 Utgivningsdatum:2026-05-08 Utgivare: Exploateringskontoret, Stockholms stad Omslagsfoto: Ekologigruppen AB Utredningen är levererad av Ekologigruppen AB Kontaktperson: Aina Pihlgren E-post: aina.pihlgren@ekologigruppen.se Telefon: 08 525 201 00 Intern kvalitetsgranskning: Ulrika Hamrén 2026-01-19 Medverkande: Anders Haglund, Ulrika Hamrén, Ebba Melin, Isabelle Severholt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 3 (25) Innehåll Bakgrund och syfte 4 Resultat naturvärdesinventering 5 Naturvärdesobjekt 5 Naturvårdsarter 8 Ekologiska spridningsvägar och ESBO 13 ESBO 15 Skyddsvärda träd 15 Handlingsplanen för biologisk mångfald 18 Konsekvensbeskrivning av planförslaget 19 Planförslag 19 Konsekvenser naturvärdesobjekt 19 Konsekvenser naturvårdsträd 21 Konsekvenser ESBO 21 Konsekvenser spridningssamband/Habitatnätverk 21 Konsekvenser skyddade arter 21 Förslag till anpassningar och åtgärder 23 Skyddsåtgärder och grönkompensation 24 Referenser 25 Bilaga 1. Objektskatalog Bilaga 2. Trädkatalog Bilaga 3. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 4 (25) Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms stad under 2022 genomfört en ekologisk utredning omfattande en naturvärdesinventering (NVI) i enlighet med SIS standard (SS 199000:2014), med tilläggen naturvärdesklass 4 och detaljerad kartering av naturvårdsarter, samt bedömning av projektrisker kopplade till biologisk mångfald (Tabell 1), (Ekologigruppen 2022). Under 2025 utfördes en trädinventering vars resultat presenteras under stycket ”Skyddsvärda träd” i denna rapport och en fågelinventering som redovisas i en separat rapport (Ekologigruppen 2025). Målet med utredningarna har varit att sammanställa kunskap om områdets naturvärden. En fladder- musinventering genomförs under 2026. I uppdraget har det även ingått att beskriva områdets relation till befintliga habitatnätverk för barr- skogsmesar, groddjur och eklevande insekter samt till ESBO (Ekologiskt särskilt betydelsefulla om- råden). En översiktlig bedömning av planförslagets konsekvenser på förekommande naturvärden och omgivande grönstruktur har gjorts. En utredning om fladdermöss har inkluderats men ingen fladdermusinventering har genomförts i området. Inventeringsområdet ligger vid Solhöjden, nära Spånga pendeltågsstation, Stockholm. Avgränsning av inventeringsområdet framgår av Figur 2. En naturvärdesinventering går ut på att kartlägga områden som är betydelsefulla för biologisk mångfald och värdera dem utifrån en standardiserad skala från 1 till 3 eller 4 (Figur 1). Bedöm- ningen utgår från områdets biologiska kvaliteter och vilka arter som utnyttjar det. beskrivs i detalj i SIS rapport (SS 199000:2014). Avgränsningar I en naturvärdesinventering enligt SIS-standard ingår endast kartläggning av områden med värde för biologisk mångfald. Kartläggning av andra ekosystemtjänster ingår inte. En enklare bedömning av landskapssamband (landskapsobjekt) genomförs, men inga avancerade spridningsanalyser. Be- dömningen beskriver det aktuella naturvärdet. Historiskt eller potentiellt framtida naturvärde be- döms ej. För detta uppdrag redovisas inte alla delar som i normalfallet ingår vid en naturvärdesinventering inom Stockholm stad, utan enbart det som bedöms som mest intressanta inför en markanvisnings- tävlan. Den objektsbeskrivning som finns för alla delobjekt i bilaga 1 följder dock krav enligt SIS standard. SIS naturvärdesinventering kan genomföras med olika nivåer, detaljeringsgrader och till- lägg. Upplägget i detta uppdrag visas i Tabell 1. Tabell 1. Naturvärdesinventering, nivå, detaljeringsgrad och tillägg. Kategori Ambitionsnivå Nivå Fält, besöksdatum i fält 2022-07-14 och 2022-10-06 Detaljeringsgrad Medel - minsta karterbara enhet 0,1 hektar Tillägg Naturvärdesklass 4 Detaljerad kartering av naturvårdsarter Figur 1. I en NVI enligt SIS värderas naturområdens betydelse för biologisk mångfald i en tre- eller fyrgradig skala där objekt med klass 1 har högsta naturvärde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 5 (25) Resultat naturvärdesinventering Inventeringsområdet är cirka 1,2 hektar stort och utgörs av skogklädd sydsluttning norr om Spånga pendeltågsstation, samt ett litet skogsparti vid Norrskensbacken. Skogen är till största delen domi- nerad av tall men inslaget av lövträd är stort. Trädåldern varierar i området. Den äldsta skogen finns i den nedre delen av sluttningen. Dungar av gammal tallskog finns också på ömse sidor av Norr- skensbacken. Naturvärdesobjekt Två objekt med högt naturvärde (klass 2), ett objekt med påtagligt värde (klass 3) och två objekt med visst värde (klass 4) har urskilts inom inventeringsområdet. Objekt med högsta naturvärde (klass 1) bedöms inte finnas i området. Objektens lokalisering visas i Figur 2 . I objektskatalogen (bilaga 1) redovisas respektive objekts naturvärde i detalj och här finns också bilder från varje ob- jekt. Nedan summeras resultatet av naturvärdesinventeringen. Naturvärdesobjekt har inget direkt lagligt skydd men i miljöbalkens inledande paragraf (1 kap. 1 §) anges att lagen ska tillämpas så att värdefulla naturmiljöer skyddas och vårdas samt att den biolo- giska mångfalden bevaras. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 kap. 3 §) anger dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt som möj- ligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt (SIS 2014). Figur 2. Kartan redovisar naturvärden i enlighet med bedömning SIS standard. De högsta naturvärdena finns i den södra skogbevuxna delen av sluttningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 6 (25) Högt naturvärde – naturvärdesklass 2 Inom inventeringsområdet har två objekt med högt naturvärde avgränsats (objekt 2 och 4, se Figur 2 och Figur 3). Objekt 2 utgörs av en gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är påfallande stort. Här växer bland annat fem hålträd av tall som bedöms hysa en ålder på runt år. En asfalterad gångväg med belysning löper genom objektet. Antalet naturvårdsarter är mycket högt med beak- tande objektets begränsade storlek och artvärdet bedöms som högt. Tall-levande naturvårdsarter som tallticka och reliktbock förekommer tämligen allmänt och spritt i objektet. Den i Stockholms ovanliga och hotade arten apelticka (VU) påträffades på en asplåga. Objektet 4 utgörs av en gammal tallskog. Gammal tall dominerar helt i trädskiktet och flera av trä- den uppskattas vara över 200 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Förekomst av blom- kålssvamp och tallticka (rödlistad art) utgör dock representanter för arter med högt indikatorvärde som indikerar höga naturvärden. Enligt Skogsstyrelsen ska träd som hyser dessa arter sparas som naturvårdsträd. Figur 3. Objekt 2 (till vänster) är ett område som bedömts hysa högt naturvärde (värdeklass 2). I den gamla tallskog som växer i den nedre delen av sluttningen förekommer ett stort antal naturvårdsarter, däribland rödlistade arter. Även objekt 4 (till höger) hyser en stor mängd gamla tallar men antalet naturvårdsarter är färre. Detta område bedöms ha högt naturvärde (värdeklass 2). Påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 Inom inventeringsområdet har ett objekt med påtagligt naturvärde avgränsats (objekt 5, se Figur 2 och Figur 4). Mer om värdeklass Påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 I denna klass behöver inte varje enskilt objekt vara av betydelse för biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Däremot bedöms objekten vara av särskild betydelse för att den totala arealen av sådana områden ska kunna bibehållas och deras ekologiska kvalitet upprätthållas eller förbättras (se SS 199000:2014). Ekologigruppen tolkar det som att objekt i denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på kommunal nivå och kan vara av betydelse för en sammanhängande grön infrastruktur. Mer om värdeklass högt naturvärde – Naturvärdesklass 2 I denna klass bedöms varje objekt vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional el- ler nationell nivå och de bör så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (miljöbalken 3 kap. 3 §). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 7 (25) Objekt 5 utgörs av en heterogen parkartad tallskog samt en liten öppen gräsmark utmed Norr- skensbacken. Området är till stor del påverkad av parkartad skötsel och som förlängd tomtmark med uppställningsplats för båt, trädgårdskompost etc. Den norra och västra delen är till större delen hävdad som kortklippt gräsmatta. I väster finns ett litet parti med helt öppen gräsmark med en viss artrikedom. Trädskiktet som täcker resten av objektet är talldominerat med ca 150-180 åriga träd. En mycket gammal och grov tall (ca 90 cm i diameter, ca 230 år) växer i kanten i östra delen av ob- jektet. Det utgör ett så kallat särskilt skyddsvärt träd. Antalet naturvårdsarter i objektet är begränsat och inga kända fynd av rödlistade arter finns. Figur 4. I objekt 5 (bild till vänster) växer en av de största tallarna (om inte den största) i stadsdelen. Den mäter nästan en meter i diameter och bedöms vara minst 230 år gammal. Flera andra gamla tallar finns också i objekt 5, som bedöms hysa påtagligt naturvärde (värdeklass 3). Värdena i objekt 3 (bild till höger) bedöms vara mer begränsade (visst natur- värde, värdeklass 4) då gamla träd nästan helt saknas och få naturvårdsarter förekommer. Visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 I utredningsområdet har två området med värdeklass 4 identifierats (objekt 1 och 3, Figur 2 och Fi- gur 4). I värdeklassen saknas oftast för biologisk mångfald viktiga strukturer som exempelvis gamla träd och naturvårdarterna är få har de som förekommer har begränsat indikatorvärde. Objekt 1 ligger längst i söder och utgörs av ett parti med sydvänd sluttning som är starkt påverkad av gångväg och markberedning invid järnvägen. Det viktigaste värdet är det potentiella värdet för insektslivet (solitära bin) samt förekomsten av enstaka naturvårdsarter i form av kärlväxter som kla- rat sig kvar på lokalen trots den starka påverkan. Biotopvärdet dras ned på grund av förekomsten av flera invasiva arter och bedöms också som lågt på grund av störning som uppkommit genom sprängning och utfyllnad av mark. Centralt i området ligger objekt 3 som är ett lövrikt skogsparti med yngre skog, där det bara före- kommer ett enda gammalt träd (Figur 4). Objektet har sannolikt ändå en funktion för artgrupper som fladdermöss och kanske även fåglar. Mer om värdeklass visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upp- rätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Ekologigrup- pen tolkar det som att denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal nivå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 8 (25) Naturvårdsarter En naturvårdsart är en art med specifika krav på sin miljö. Genom sin förekomst signalerar arten att det finns naturvärden i ett område och att det kan finnas fler sällsynta och/eller rödlistade arter. I området har 17 naturvårdsarter påträffats i samband med naturvärdesinventeringen 2022 och yt- terligare 10 naturvårdsarter fåglar noterades vid fågelinventeringen 2025. Arter funna under natur- värdesinventeringen redovisas i Figur 5 och Tabell 2 och fynd av naturvårdsrelevanta fåglar som noterades vid fågelinventeringen 2025 redovisas i Tabell 3. Tabell 2. Naturvårdsarter påträffade vid inventeringen 2022, exklusiva arter med ringa indikatorvärde. Arterna är listade och färgmarkerade efter hur väl de indikerar höga naturvärden. Kolumnen Skydd anger vilken paragraf i artskyddsför- ordningen (ASF) som skyddar arten. Kolumnen RK anger rödlistningskategori enligt följande: NT - nära hotad, VU – sårbar. Apelticka - VU Mycket högt Objekt: 2, ett exemplar Reliktbock - NT Mycket högt Objekt: 2, flertal Blomkålssvamp - - Högt Objekt: 4 två ex Grovticka - - Högt Objekt: 2, flertal Lundtrav - - Högt Objekt: 5, enstaka Stor fetknopp - - Högt Objekt: 1, enstaka Tallticka - NT Högt Objekt: 2 flertalet ex, 4 ett ex Backtujamossa - - Visst Objekt: 5 Knägräs - - Visst Objekt: 3 Skogsalm - CR Visst Objekt: 1 Tjärblomster - - Visst Objekt: 1 Tulkört - - Visst Objekt: 1 Vit vaxskivling - - Visst Objekt: 5 Av de påträffade arterna så utgör apelticka den ovanligaste och mest skyddsvärda arten. Den växte på en kullfallen asp (asplåga) i objekt 2. Arten är hotad i Sverige (rödlistekategori sårbara arter VU) och har endast ett fåtal aktuella växtplatser i kommunen. Många av naturvårdsarterna med högre indikatorvärden är arter som är knutna till tall på ett eller annat vis. Dessa är skalbaggen reliktblock och tallticka (rödlistade NT), grovticka och blom- kålssvamp. Växten lundtrav är knuten till kalkrika gräsmarker. Mer om naturvårdsarter Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av Artdata- banken SLU i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Naturvårdsarterna är olika bra på att indikera naturvärde. Ekologigruppen delar in dem i olika kategorier (indikator- värde) med klasserna mycket högt, högt, visst och ringa, beroende på miljökrav och sällsynthet. Mycket högt indi- katorvärde används exempelvis för ovanliga, rödlistade eller hotade arter, samt för arter med höga krav på miljön där de förekommer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 9 (25) Skyddade arter Nedan redovisas arter som är skyddade enligt svensk lag, artskyddsförordningen (SFS 2007:845, se faktaruta). Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en svensk lagstiftning som bland annat innebär fridlysning av ett antal arter, däribland alla vilda fågelarter, flera groddjursarter samt alla fladdermöss. Olika arter har olika skydd beroende på vilken paragraf i artskyddsförordningen som reglerar dem. Till förordningen hör två artlistor, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, det vill säga att det inte är tillåtet att samla in, skada eller döda de listade ar- terna. För fåglar och andra djur listade i bilaga 1 är dessutom deras livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Dispens från förbuden som gäller djur och växter uppräknade i bilaga 1 kan endast erhållas om projektet eller pla- nen är av allt överskuggande allmänintresse. Därför är det i de flesta fall alltid nödvändigt att genomföra skyddsåt- gärder för att undvika dispensprövning. Dispenskraven för arter listade i bilaga 2 är inte lika stränga. Figur 5. Kartan redovisar fynd av naturvårdsarter (ej fåglar) i utredningsområdet, med undantag för arter som bedömts ha ringa indikatorvärde. Dessa redovisas på objektsnivå i bilaga 1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 10 (25) Skyddade arter enligt 4 § artskyddsförordningen Fåglar och fladdermöss är skyddade enligt 4§. Skyddet skiljer sig lite åt för de båda artgrupperna, vilket beskrivs närmare nedan. Fåglar I samband med fågelinventeringen 2025 påträffades 31 fågelarter (Ekologigruppen 2025). Av dessa bedöms tio arter vara naturvårdsrelevanta och redovisas i Tabell 3. För fem av de naturvårdsrele- vanta arterna (björktrast, gråkråka, grönfink, svartvit flugsnappare och tofsmes) är bedömningen att de har fortplantningsområden/revir inom inventeringsområdet. Utöver de naturvårdsrelevanta arter som observerades vid inventeringen finns inga ytterligare naturvårdsrelevanta arter noterade i data- basen Artportalen (sökning mellan år 2000 – 2025). Alla svenska fåglar är fridlysta enligt 4 § art- skyddsförordningen, se faktaruta. Tabell 3. Tabellen redovisar naturvårdsrelevanta arter som noterades vid inventeringen. RK=Rödlistekategorier; NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad. LC=livskraftig. Art RK Förekomst Datum Björktrast NT Ett par björktrastar noterades med ett permanent revir som omfattar majori- teten av inventeringsområdet. I södra delen hittades ett bo där paret konsta- terades häcka 2025. 2025-03-08, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Fiskmås NT Två fiskmåsar har setts flyga förbi inven- teringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. 2025-04-15, 2025-05-29 Gråkråka NT Ett par gråkråka har påträffats med per- manent revir som omfattar hela inven- teringsområdet och även sträcker sig ut- anför det. Det är troligt att paret häck- ade inom eller strax utanför invente- ringsområdet 2025. 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Gråtrut VU En gråtrut har setts förbiflygande vid ett tillfälle. Arten bedöms inte häcka inom inventeringsområdet 2025. Det är 2025-03-19 Artskyddsförordningen 4 § Det är förbjudet att: avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte stör- ningen saknar betydelse för att: a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till denna nivå Förbuden gäller inte jakt efter fåglar. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 11 (25) Fladdermöss I utredningsområdet förekommer sannolikt områden som för i regionen vanliga fladdermössarter (till exempel nordfladdermus och dvärgpipistrell) nyttjas för födosök under fortplantningstid. Det finns mycket stor sannolikhet för tidvis förekomst av fladdermöss i alla de skogklädda objekten, det vill säga 2-5. I objekt 2 finns det hålträd som kan vara plats för bon där koloniplatser kan före- komma. Någon inventering har inte skett och arterna är svåra att identifiera utan speciell invente- ringsutrustning, vilket gör att fynd inte finns rapporterade i Artportalen. För fladdermöss (som om- fattas av §4a) är skyddet starkare än för fåglar. Förutom att arterna är fridlysta är det också förbju- det att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser, samt att avsiktligt störa dem. Detta innebär att arterna har ett långtgående skydd, och vanligen att hänsyn, anpassningar och skyddsåtgärder är nödvändiga för att säkerställa att det inte uppstår konflikt med artskyddet. Art RK Förekomst Datum möjligt att arten häckar på något av hustaken utanför inventeringsområdet. Grönfink EN Två par grönfink har noterats med per- manenta revir som omfattar delar av in- venteringsområdet och sträcker sig ut- anför det. Det är troligt att dessa häck- ade inom eller strax utanför invente- ringsområdet 2025. 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Kungsfågel LC Två ex, obs i häcktid, möjlig häckning. Paret sågs endast vid ett tillfälle varför bedömningen är att arten inte häckade i detaljplaneområdet 2025. 2025-03-19 Svartvit flugsnap- pare NT Två par svartvit flugsnappare har note- rats med permanenta revir. Ett av revi- ren ligger inom inventeringsområdet i den södra delen. Detta par konstatera- des häcka i en holk som var uppsatt på en tall nära en trädgård. Det andra revi- ret ligger helt utanför inventeringsområ- det men inom den buffertzon som också inventerades. Det är troligt att pa- ret häckade inom det avgränsade revi- ret. 2025-05-14, 2025-05-29 Tofsmes LC Ett par, permanent revir, trolig häck- ning. Paret sågs vid de två sista invente- ringstillfällena. 2025-05-14, 2025-05-29 Tornseglare EN Fyra tornseglare sågs födosöka i luft- rummet ovanför inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom invente- ringsområdet, men det är möjligt att de häckar under taket i något lämpligt hus i närområdet. 2025-05-29 Östersjötrut VU Fyra östersjötrutar har setts flyga förbi inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. 2025-04-15, 2025-05-29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 12 (25) Nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) är en av arterna som kan finnas i området, eftersom miljöer med naturvärden förekommer och arten är tämligen vanligt förekommande i denna typ av områden i Stockholmsregionen. Nordfladdermus är en mycket vanlig art med ett generellt biotopval och före- kommer i nästan alla miljöer, den är ofta vanlig även inne i städer. Arten jagar många gånger över villaträdgårdar och kan till skillnad från många andra fladdermusarter ibland ses jaga även under ga- tubelysning. Nordfladdermus bildar enbart kolonier i hus. Eftersom arten är rödlistad som nära hotad (NT) bedöms bevarandestatusen inte vara gynnsam på nationell nivå (ArtDatabanken 2020). Indikationer finns på att arten minskar i hela södra Sverige, vilket är baserat på två geografiskt begränsade studier där arten uppvisar en kraftig minskning. Minskningstakten har uppgått till 27,5 (5–50) % under de senaste 20 åren. Förklaringar till minsk- ningen saknas, men minskad tillgång till lämpliga byggnader för kolonier kan vara en orsak, och/el- ler en generell minskad tillgång på insekter i landskapet. I Stockholms län är arten fortfarande ganska vanligt förekommande och den är tillsammans med dvärgpipistrell ofta den art man först observerar vid fladdermusinventeringar i bebyggda områden. Det är dock oklart huruvida arten har en pågående populationsminskning även i Stockholms län. Då data saknas, antas av försiktighets- principen att den regionala och även lokala bevarandestatusen är densamma som på nationell nivå, det vill säga dålig. Även dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) kan finnas i området av motsvarande anledning som för nordfladdermus. Dvärgpipistrellens krav på livsmiljön är inte särskilt specifik, utan arten förekom- mer i flera typer av miljöer. Arten förekommer i gles barr- och lövskog, i brynmiljöer, parker, träd- gårdar och vid sjöar och vattendrag. Den är dock något vanligare i glesa lövskogar som till exempel i parker med glest bestånd av grova ädellövträd. Arten är vanlig i städer där den likt nordfladdermus ofta kan ses jaga vid gatlampor. Kolonierna kan bli stora och kan finnas i både hus och ihåliga träd. Arten är mycket vanlig i södra Sverige med en utbredning upp till Dalälven och kustnära delar av Gästrikland, fynd av arten har även rapporterats i Ångermanland (Artportalen 2022). Antalet repro- duktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande popu- lationsförändring och arten är inte rödlistad (Artdatabanken 2020). Nationell bevarandestatus be- döms därmed som gynnsam. I Stockholms-området är dvärgpipistrell den art man oftast registrerar vid fladdermusinventeringar, särskilt i stadsnära områden. Den lokala populationens bevarandesta- tus bedöms därmed som gynnsam. Även om dvärgpipistrell inte anses vara särskilt känslig för belysning bedöms ändå ökad belysning i dess livsmiljöer som det största hotet på längre sikt. Belysning intill kolonier bedöms vara mycket negativt för arten. Ytterligare en art är större brunfladdermus (Nyctalus noctula) är liksom nordfladdermus och dvärgpi- pistrell en ganska vanligen förekommande art i Stockholmsområdet, det tycks dock förekomma en stor variation inom länet. Arten har tämligen stora hemområden, kan jaga i alla typer av öppna och halvöppna miljöer och flyger ofta långa sträckor för att födosöka. Större brunfladdermus bildar främst kolonier i håligheter i träd. I det fall att arten förekommer kring Solhöjden nyttjas planområ- det troligen främst för födosök som en del av ett mycket större område, och planens naturmark ut- gör då sannolikt en mycket liten och ganska obetydlig del. Förekomst av mustasch/taigafladdermus (Myotis mystacinus/Myotis brandtii) är mindre troligt att de regelbundet förekommer på platsen. Dessa är arter som främst lever i större skogspartier, samt ge- nerellt är ljusskygga arter som undviker områden med mycket belysning och större vägar. Beskrivningen av de enskilda arternas krav på livsmiljö har främst hämtats från ArtDatabankens artfakta (ArtDatabanken 2022) och från artikeln ”Fladdermusfaunan i Sverige – arternas utbredning och status 2020” (de Jong m.fl. 2020). En inventering av fladdermöss genomförs i området under 2026. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 13 (25) Skyddade arter enligt 9 § i artskyddsförordningen I artskyddsförordningens bilaga 2 listas fridlysta arter som är skyddade enligt 9 §. En art som är skyddad enligt 9 § och som finns i området är liljekonvalj. Arten är skyddad från att skadas från kommersiell insamling. Skyddet rör inte påverkan från exploatering av arternas livsmiljö och den utgör därmed ingen projektrisk. Ekologiska spridningsvägar och ESBO Att bevara och sköta om naturområden som är så kallade ekologiska värdekärnor är en grundläg- gande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bevara fun- gerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. För att kunna bevara dessa värdekärnor är det viktigt att peka ut var i landskapet det finns särskilt viktiga spridningsvägar som kan fungera som länkar mellan livsmiljöerna. Ekologiska spridningssamband ger en bild av hur exempelvis olika områden med ädellöv eller barrskog hänger ihop och hur olika artgrupper potentiellt kan utnyttja resurser och röra sig i landskapet. En spridningsanalys görs utifrån representativa arter eller artgrup- per kopplade till en viss typ av livsmiljö, och i fallet med ek- och ädellövmiljöer utgår analysen från skalbaggar knutna till ek. I fallet med barr- och blandskogsmiljöer utgår analysen från barrskogsme- sar. Planområdet berörs av två av Stockholms stads habitatnätverk, ett för barrskogsmesar och ett för fladdermöss, se Figur 6. Dessa områden finns presenterade på Stockholms stads dataportal (http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/). Planområdet ingår inte i något habitatnätverk för groddjur eller för eklevande insekter, se Figur 6. Barrskogsfåglar Barrskogslevande arter är genom sin ekologi mer beroende av barrskog och lever vanligtvis inte i ädellövdominerade miljöer. Många arter är också beroende av att det finns tillgång till större sam- manhängande barrskogsområden. Fokusart för denna analys är barrskogsmesar. Barrskogsmesar är en grupp fåglar som utgörs av arterna tofsmes (Lophophanes cristatus), talltita (Poecile montanus) och svartmes (Periparus ater) (Miljöförvaltningen Stockholms stad 2023). Planområdet ingår i ett habitatnätverk för barrskogsmesar och är klassat som en potentiell klivsten. Med klivsten menas ett litet område som genom sitt läge och innehåll kan länka samman minst två livsmiljöområden inom möjligt spridningsavstånd. Planområdet bidrar till att länka ihop skogsområ- den som ligger norr om planområdet, vid Tensta dalen, och skogsområden öster om planområdet mellan Bromsten och Rissne. Fladdermöss Enligt miljöförvaltningens analys av habitatnätverk för skogslevande fladdermöss (baserat på en rapport av Ecocom 2019) har inventeringsområdet medelgod potential för födosökning hos flad- dermöss som är knutna till skogliga miljöer. Utförd modellering fokuserar främst på skogslevande arter av fladdermöss med behov av sammanhängande grönska och lägre tolerans mot ett uppdelat (fragmenterat) landskap. Därmed fokuserar inte analysen på ”tåligare” arter av fladdermöss, såsom nordfladdermus och dvärgpipistrell, som kan födosöka även i bebyggda och belysta områden och parkmark. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 14 (25) Figur 6. Figuren visar habitatnätverk för skogslevande fladdermöss (Ecocom 2019) och habitatnätverk för barr- skogsmesar, groddjur och ädellövträdslevande insekter (Miljöförvaltningen Stockholms stad 2023). Kartorna vi- sar potentiella livsmiljöer/klivstenar/lekvatten för de specifika fokusarterna och potentiella aktivitetszoner som utgör lämplig livsmiljö för spridning eller födosök. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 15 (25) ESBO Inventeringsområdet ingår inte i något utpekat ESBO (ekologiskt särskilt betydelsefullt område) och ingår inte i något kärnområde, någon livsmiljö för skyddsvärda arter eller spridningszon, se Fi- gur 7. Figur 7. Kartan visar planområdet i förhållande till ESBO (Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden). Skyddsvärda träd Under 2025 utfördes en trädinventering för att komplettera utredningarna. Inom inventeringsområ- det har 68 träd positionsbestämts (se Tabell 4 och Figur 9). Av dessa är 30 träd särskilt skyddsvärda träd (klass 1) och 38 skyddsvärda (klass 2). Träden utgörs av 67 äldre tallar och en asp. En tall be- döms vara anmärkningsvärt gammal, mellan 250-299 år, se Figur 8. På 7 träd gjordes fynd av rödlis- tade arter. Flera av träden hyser den rödlistade vedsvampen tallticka och 4 träd har bohål. Träden är spridda i inventeringsområdet. Inventerade träd presenteras i tabell 4 och Figur 9 nedan samt i bilaga 2, där träd-ID, trädart, stam- diameter, ålder, biologiskt värdefulla strukturer och värdeklass redovisas. Bedömningsgrunder finns i bilaga 3 - Metodik för klassificering av naturvärdesträd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 16 (25) Tabell 4. Förteckning över inmätta träd i området. För karta med placering av träden, se Figur 9 nedan. Enskilda träd med ID-nummer finns beskrivna i bilaga 4. Art Antal särskilt skyddsvärda träd, klass 1 Antal skyddsvärda träd, klass 2 Antal hålträd Totalt antal träd Tall 30 37 4 67 Asp - 1 1 1 Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) Totalt har 30 särskilt skyddsvärda träd identifierats under inventeringen. Träden består av gamla tallar där en del av dessa träd har bohål och förekomst av de rödlistade arterna tallticka och reliktbock. De enskilda träden med respektive ID-nummer finns beskrivna i bilaga 2. Träd av klass 1 är särskilt skyddsvärda. Dessa träd är särskilt värdefulla för att bibehålla hög biologisk mångfald i trädmiljöer och kan ofta hysa en känslig och skyddsvärd flora och fauna av rödlistade arter. Naturvårdsverket rekommenderar samråd kring särskilt skyddsvärda träd om det planeras åtgärder som bedöms påverka trädet eller väsentligt ändra naturmiljön (Naturvårdsverket 2023). Figur 8. Bilden visar den äldsta särskilt skyddsvärda tallen (250-299 år) i nordöstra delen av inventeringsområdet, med en diameter på 78 cm. Tallen hade över 6 fruktkroppar av tallticka samt flertalet stora bohål med en diameter över 10 cm. Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) Med särskilt skyddsvärda träd avses följande (Naturvårdsverket 2021):  Jätteträd; träd ≥ 1 meter i diameter.  Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år.  Grova hålträd; träd ≥ 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 17 (25) Figur 9. Karta över skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd inom inventeringsområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 18 (25) Övriga naturvärdesträd Det är inte bara träd som är särskilt skyddsvärda som hyser naturvärden och i sin tur bidrar till att stärka ett områdes naturvärden och dess biologiska mångfald. Ytterligare en kategori av naturvärdes- träd, skyddsvärda träd (klass 2), har lagts till för att innefatta träd som också hyser andra naturvärden men inte uppfyller definitionen för särskilt skyddsvärda träd. Dessa ska ses som efterföljare och kom- mande ersättningsträd till de särskilt skyddsvärda naturvärdesträden. De skyddsvärda träden har även ett värde i stadens handlingsplan för biologisk mångfald, se kommande avsnitt nedan. Skyddsvärda träd (klass 2) Totalt påträffades 38 skyddsvärda träd (klass 2) i inventeringsområdet. 37 av dessa var tallar och ett träd var en asp. Klassningen är hos majoriteten av träden baserad på trädets ålder men även på grovlek. Dessa 38 träd bedöms värdefulla för att bibehålla en hög biologisk mångfald i området. Enskilda träd med ID-nummer finns beskrivna i bilaga 2. Handlingsplanen för biologisk mångfald I Stockholms handlingsplan för biologisk mångfald (Stockholms stad 2020) lyfts vissa naturkvalitéer som är strategiskt viktiga att fokusera på för Stockholms biologiska mångfald. Bland de uppräknade naturkvalitéerna nämns bland annat ”Stockholms rika förekoms av äldre ekmiljöer med jätteekar uppskattade för sina höga natur-, kultur- och rekreationsvärden”. Miljöerna vid Solhöjden med påtagligt och högt na- turvärde utgörs till mycket stor del av miljöer med gamla tallar. De i detaljplaneområdet relevanta naturkvaliteterna och arterna är markerade med fetstil.  Gamla tallar (reliktbock, tallticka)  Gamla ekar (bredbandad ekbarkbock, brun guldbagge)  Fladdermöss (mustaschfladdermus/taigafladdermus)  Groddjur (större vattensalamander, padda) Skyddsvärda träd (klass 2) Med skyddsvärda träd avses följande:  Mycket grova träd; , tall, gran > 70 centimeter i diameter, bok, ek > 80 centimeter i diameter, skogs- lönn, lidar, triviallöv > 70 centimeter i diameter, Alm, Ask, oxel, sälg > 60 centimeter i diameter och hägg, rönn > 50 centimeter i diameter.  Gamla träd; tall, ek och bok 150-199 år, gran 120-199 år, samt övriga lövträd 90-139 år.  Hålträd; träd < 0,4 meter i diameter på det smalaste stället upp till brösthöjd med välutvecklad hålig- het i stam.  Träd med välutvecklade trädstrukturer (spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, sav- flöde, sockelbildning, brandljud eller kolad ved)  Träd med påväxt av rödlistad art eller flera värdearter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 19 (25) Konsekvensbeskrivning av planförslaget Planförslag Vid Solskensbrinken/Norrskensbacken i Spånga planeras för ny bebyggelse i form av 13 radhus, se förslag på situationsplan i Figur 10, från maj 2026. Figur 10. Situationsplan som visar planerad bebyggelse, från maj 2026. Konsekvenser n aturvärdesobjekt Planerad bebyggelse inom planområdet kommer att påverka delar av naturvärdesobjekt 2 och 4 med högt naturvärde (klass 2) och del av naturvärdesobjekt 3 med visst naturvärde (klass 4), se Fi- gur 11. Naturvärdesobjekt 1 med visst värde och naturvärdesobjekt 5 med påtagligt värde kommer inte att påverkas av planerad bebyggelse, se Figur 11. Påverkan på objekt med högt naturvärde Stora delar av naturvärdesobjekt 4 kommer att bebyggas med flera hus. Den natur som påverkas utgörs av gammal tallskog med gamla tallar där flera träd uppskattas över 200 år gamla. En mindre del av naturvärdesobjekt 2, den norra delen, kommer att bebyggas med ett hus. Objektet utgörs av gammal tallskog med mycket gamla tallar (cirka 250 år). Exploateringen innebär att cirka 2100 kvadratmeter naturmark med höga naturvärden (klass 2) tas i anspråk. Skogsmark med höga naturvärden går som regel inte att återskapa eller kompensera för, då det ofta tar lång tid (uppåt hundratals år) att bygga upp den biologiska mångfald som finns här. Enligt SIS svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014) ska varje enskilt område med natur- värdesklass höga värden (klass 2) bedömas vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 20 (25) Miljön och tallskog som ingår i områden med högt naturvärde är utpekad som prioriterade i hand- lingsplanen för biologisk mångfald (tallmiljöer, gamla tallar med reliktbock och tallticka) (Stock- holms stad 2020). Baserat på ovanstående, och att en stor del av området tas i anspråk, medför genomförandet av byggplanerna stora negativa konsekvenser på naturvärden med högt naturvärde. Figur 11. Kartan visar planerad bebyggelse/situationsplan och hur den överlappar med naturvärdesbiotoper och skydds- värda träd. En ring runt träden markerar förekomst av rödlistad art. Planerad bebyggelse utgår från dwg-filer daterade 2026-04-30. Påverkan på objekt med visst natur värde En del av naturvärdesobjekt 3 med visst naturvärde kommer att tas i anspråk och bebyggas med ett hus. En skyddsvärd asp kan komma att påverkas negativt. Exploateringen innebär att cirka 300 kvadratmeter naturmark med visst naturvärde (klass 3) tas i anspråk. Genomförandet av byggplanerna medför små negativa konsekvenser på naturvärdena med visst värde. Påverkan på värdefulla tallmiljöer Naturvärdesobjekt 2 och 4 har värdefulla tallmiljöer med hög frekvens av skyddsvärda tallar samt förekomst av de rödlistade arterna reliktbock och tallticka som är knutna till äldre tallar. Den plane- rade exploatering kommer att påverka ett flertal särskilt skyddsvärda tallar, se nedan. Bebyggelsen kommer dock inte att påverka några fynd av tallticka eller reliktbock. Genomförandet av byggplanerna medför stora negativa konsekvenser på tallmiljöer lokalt på plat- sen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 21 (25) Konsekvenser n aturvårdsträd Den planerade bebyggelsen medför att 14 särskilt skyddsvärda tallar (klass 1) och 19 skyddsvärda tallar (klass 2) behöver tas ner eller riskerar att påverkas indirekt. En skyddsvärd asp (klass 2) be- döms också påverkas av bebyggelsen, se Figur 11. Påverkan på gamla och mycket gamla träd är oåterkalleliga, och eftersom ersättningstiden för gamla träd är så pass lång så är det mycket svårt att kompensera för påverkan på dessa strukturer. Stor vikt bör således läggas på att undvika skada eller negativ påverkan på områdets skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd. Den planerade bebyggelsen innebär stora negativa konsekvenser för naturvårdsträd. Konsekvenser ESBO Planområdet ligger inte innanför något ESBO och bedöms inte påverka något kärnområde, någon livsmiljö eller något spridningssamband, se Figur 7. Konsekvenser s pridningssamband/Habitatnätverk Barrskogsarter Planområdet ingår i ett habitatnätverk för barrskogsmesar och är klassat som en potentiell klivsten och bidrar till att länka ihop skogsområden norr och öster om planområdet, se Figur 6. Den planera bebyggelsen innebär att delar av en potentiell klivsten minskar i yta och spridningen kan påverkas negativt. Omgivande barrskogsområde är fragmenterat (uppdelat) av bebyggelse och byggplanerna bidrar till ytterligare fragmentering av barrskogsområdet, vilket ytterligare försvagar den ekologiska funktionen. Exploateringen innebär små negativa konsekvenser på stadens samlade spridningssamband för barrskogsmesar, då inget kärnområde/livsmiljö påverkas. Skogslevande fladdermöss Habitatnätverket för fladdermöss påverkas lokalt genom att naturmark tas i anspråk och den totala ytan naturmark där fladdermöss tidvis kan födosöka i området därmed minskar. Ur ett kommunalt perspektiv blir påverkan dock liten och obetydlig då platsen angränsar till spårområde och Spångas upplysta kvartersmark som sannolikt har begränsat värde för de skogslevande fladdermus som habi- tatnätverket avser. Arter knutna till ädellövmiljöer Planområdet ingår inte i något habitatnätverk för eklevande insekter och planerna bedöms inte på- verka några ädellövmiljöer eller arter knutna till ädellöv, se Figur 6. Groddjur Planområdet ingår inte i något habitatnätverk för groddjur och planerna bedöms inte påverka några groddjur eller livsmiljöer för groddjur, se Figur 6. Konsekvenser s kyddade arter Fåglar I samband med fågelinventering 2025 påträffades 31 fågelarter vid Solhöjden. Av dessa var tio arter naturvårdarelevanta och 21 vanligt förekommande arter. För fem av de naturvårdsrelevanta arterna (björktrast, gråkråka, grönfink, svartvit flugsnappare och tofsmes) är bedömningen att de har fort- plantningsområde/revir inom planområdet. Den planerade bebyggelsen riskerar att delvis påverka ett revir med grönfink, ett revir med grå- kråka, ett revir med björktrast och ett revir med tofsmes. För grönfink, gråkråka och björktrast Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 22 (25) bedöms skyddsåtgärder behöva genomföras. Bebyggelsen bedöms inte påverka reviret med svartvit flugsnappare. Påverkan på fågelarterna, samt förslag till åtgärder för ekologisk kontinuitet, kommer att utredas inom ramen för en artskyddutredning. Om skyddsåtgärder genomförs bedöms konsekvenserna kunna bli små eller obetydliga. Fladdermöss Ingen fladdermusinventering har tidigare genomförts i planområdet men en riktad inventering av fladdermöss kommer att genomföras under 2026. Om det förekommer fladdermöss inom planom- rådet så kommer även en artskyddsutredning för fladdermöss att tas fram. Inga fladdermöss finns rapporterade i databasen Artportalen från planområdet eller dess direkta närhet. Avsaknad av rapporterade fynd inom planområdet betyder inte att det inte finns några flad- dermöss där. Utifrån erfarenheter från liknande områden i Stockholmstrakten, och eftersom områ- dets naturmiljöer hyser vissa förutsättningar för fladdermöss, är det troligt att de i Stockholm van- ligt förekommande arterna nordfladdermus och dvärgpipistrell tidvis kan förekomma inom plan- området. Områdets bitvis glesa tallskog och förekomst av äldre träd och inslag av hålträd utgör po- sitiva faktorer, medan områdets fragmentering och begränsade storlek är negativa faktorer. Direkt söder om planområdet ligger spårområden och upplysta stadskvarter kring Spånga station, vilket vanligen inte utgör värdefulla miljöer för fladdermöss. Åt norr är villakvarteren glesare och grönare vidare upp mot Spångadalens/Tenstadalens skogskanter. Genom att naturmark med naturvärden och skyddsvärda träd tas i anspråk och försvinner (stor del av område 4, samt del av 2 och 3), vilka troligen används av fladdermöss under fortplantningstid, minskar tillgången till födosöksområden i närområdet. Fortsatt planering bör av försiktighetsskäl utgå från att skyddsåtgärder behöver genomföras, för att undvika konflikt med artskyddsförordningen. Åtgärder bör utföras i nära anslutning till planområ- det och/eller i områdets övriga skogsdungar upp mot Spångadalens/Tenstadalen. Skyddsåtgärder för fladdermöss består ofta i åtgärder för att förbättra dels födotillgången, dvs åtgärder som gynnar insekter, dels att göra det lättare för fladdermöss att jaga dessa insekter. Konkret innebär detta ofta att gynna insektsrika miljöer, i detta fall kantzoner och skogsbryn med blommande och bärande buskar och träd, bevara och skapa stående och liggande död ved (faunadepåer). Plantering av bus- kar och träd, samt slyröjning och naturvårdsgallring kan utföras för att gynna lövträd och skapa en flygvänlig och gles miljö där fladdermössen kan jaga. Fladdermusholkar som sättas upp träd som står i kanter mot öppen mark, kan vara ett värdefullt komplement. Synergier finns ofta att hämta med de skyddsåtgärder som tas fram för fåglar i samband med den artskyddsutredning som kom- mer tas fram. Kärlväxter Inga skyddade kärlväxter förekommer inom planområdet och konsekvenserna av byggplanerna be- döms som obetydliga. Groddjur Inga groddjur förekommer inom planområdet och konsekvenserna av byggplanerna bedöms som obetydliga. Övriga naturvårdsarter Planförslaget innebär att ett fynd av blomkålssvamp, en art med högt indikatorvärde, tas i anspråk. Konsekvenserna för övriga naturvårdsarter bedöms bli små. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 23 (25) Förslag till anpassningar och åtgärder När obebyggd mark tas i anspråk finns risk att värdefulla naturområden och biotoper för olika arter försvinner, vilket innebär en förlust av biologisk mångfald. Därför är det nödvändigt att redan i ett tidigt skede i en exploateringsprocess ta hänsyn till naturvärden och biologisk mångfald. Bebyggelse av områden med skyddsvärda arter regleras av artskyddsförordningen. Nedan ges förslag till åtgärder för att minimera planens påverkan på den biologiska mångfalden. Spara naturmark i samtliga skeden. Den viktigaste åtgärden är att bevara så mycket naturmark som möjligt, och skyddade arters livsmiljöer, inom planområdet. Speciellt i finplanering, detaljpro- jektering och genomförande kan ytterligare naturmark försvinna till följd av ledningsdragningar, be- hov av etableringsområden, av byggtekniska skäl, till exempel hur sprängning och schakt kan ge- nomföras, behov av byggställningar och sponter. Det är därför av stor vikt att välja tekniska lös- ningar som sparar naturmark, samt att avgränsa byggområdet tydligt med byggstaket, utanför vilket inget arbete får ske. Terränganpassning och minimerad schakt är viktigt. En arbetsplatsdisposition (ADP) kan tas fram i samarbete med byggaktörer, och specificera hantering av mark i avtal med ex- ploatör. Bevara områden eller ta stor hänsyn till områden med högt naturvärde, klass 2 i planeringen. Så mycket som möjligt av dessa naturvärdesobjekt bör planläggas som naturmark för att säkerställa värden knutna naturmiljön bevaras och kan utvecklas. Ta stor hänsyn till områden med påtagligt naturvärde, klass 3. Även dessa naturvärdesobjekt bör planeras så att värden knutna värdefulla gamla träd bevaras och kan utvecklas i så stor utsträck- ning som möjligt inom ramen för naturmark eller kvartersmark. Bevara och skydda skyddsvärda träd genom god planering och skyddsåtgärder. Bevara sär- skilt skyddsvärda tallar, i detta fall flertalet tallar med ålder över 200 år inom objekt 4, samt så många som möjligt av skyddsvärda tallar (>150 år gamla) inom objekt 2 och 4. Att hus läggs inom cirka 10 m från gamla tallar innebär en risk för att rotsystem kan påverkas negativt, och i dessa fall bör åtgärder vidtas för at skydda rötterna vid schakt. En arborist kan behövas anlitas för att av- gränsa rotområdet och bistå i hantering av träden. Beakta biologiska spridningsvägar och undvik fragmentering av skogsmiljöer. Ett av de största hoten mot biologisk mångfald är att skogar splittras upp i mindre fragment genom bebyggelse. Små skogspartier kan inte hysa så många arter som stora. Genom att koncentrera byg- gande minskas denna påverkan. Säkerställ att det även efter bebyggelse finns en fungerande öst-västlig spridningsväg för arter knutna till barrträd. Detta kan göras genom att bevara så stora delar som möjligt av objekt 2 och objekt 5 obebyggt. Att bevara ett inslag av tallar på kvartersmark minskar också den negativa påver- kan på spridningssambanden. Tillse att artrika gräsmarkspartier finns kvar efter bebyggelse. I objekt 5 finns mindre partier med gräsmark som hyser en viss artmångfald vad gäller växter (lundtrav) och ängslevande svampar. Tillse att genom skydd eller återskapande av sandig och kalkrik gräsmarksmiljö bibehålla en mindre gräsmarksyta som hyser arter som exempelvis lundtrav och andra mer krävande arter. Bekämpa invasiva arter på naturmark. I de flesta av objekten förekommer invasiva arter, till ex- empel spärroxbär, kaukasiskt fetblad och sibiriskt fetblad. Att bekämpa dessa höjer kvaliteten på den kvarvarande naturmarken i planen. Beakta ekosystemtjänster i planering och gestaltning. För att minska påverkan på den biolo- giska mångfalden bör åtgärder för bevarande av och tillhandahållande av nya ekosystemtjänster i området genomföras. Detta kan till exempel ske genom utformning av värdeskapande växtlighet som ängsmarkspartier, småmiljöer för insekter (till exempel sandiga sydslänter och bihotell) och andra landskapselement på naturmark. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 24 (25) Spara nedtagna träd på plats eller i närområdet som död ved i faunadepåer. Död ved är ofta en bristvara i landskapet, och genom att spara ett urval av nedtagna träd och lägga kvar dem på lämplig plats kan många arter gynnas. Skötsel av intilliggande naturmark. Tallar är ljuskrävande träd och gynnas ofta av att till exempel yngre gran som skuggar gallras bort. Även lövträd, och blommande/bärande träd som rönn, gynnas av mer ljusöppna förhållanden. Detta i sin tur kan gynna områdets fåglar och fladdermöss. Skyddsåtgärder och grön kompensation Skyddsåtgärder för fåglar respektive fladdermöss kommer specificeras närmare i rekommenderade artskyddsutredningar. För att minimera projektrisk rörande fladdermöss så bör man beakta att för- utsättningar för fladdermöss efter bebyggelse inte får försämras nämnvärt inom planområdet som helhet. Som orientering omfattar skyddsåtgärder vanligen åtgärder som: 1. Tillse att så stor yta sammanhållen skog som möjligt finns kvar efter exploatering och att denna är inte är upplyst, alternativt belyst med belysning anpassad till fladdermöss. 2. Kvalitetshöjande åtgärder, så kallad habitatförstärkning, i intilliggande naturmark i form av att skapa luckor och stråk i exempelvis objekt 3 där fladdermössen kan jaga, samt att skapa artrika brynmiljöer i skogskanterna med blommande inhemska buskar och örter. Även andra närlig- gande naturmarksytor inom närområdet kring Solhöjden och upp mot Spånga/Tenstadalen kan behöva nyttjas för åtgärder. 3. Ny belysning inom planområdet bör anpassas till fladdermöss. 4. Uppsättning av holkar. Ofta finns positiva synergier i de åtgärder som görs för vissa fåglar, tex att förbättra området bryn- miljöer och hålla skogen luckig och halvöppen. Utöver skyddsåtgärder så arbetar Stockholms stad ofta med grönkompensation och för naturområ- det norr om aktuellt planområde finns förslag framtagna i miljöförvaltningens ”Stadsdelsvist åt- gärdsförslag för biologisk mångfald: Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, november 2022”. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PM ekologisk utredning Solhöjden 2026-05-08 25 (25) Referenser Tryckta källor: Ekologigruppen 2022. Solhöjden, PM naturvärden och riskanalys biologisk mångfald. NVI enligt SIS 199000:2014. Ekologigruppen 2025. Fågelinventering Solhöjden. Fågelinventering enligt metod revirkartering i Solhöjden i Spånga, Stockholm. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2023. Habitatnätverk i Stockholms stad 2022. Landskapsekologiskt teoretisk och metodisk fördjupande rapport. Naturvårdsverket 2009. Handbok 2009:2. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. Stock- holm: Naturvårdsverket. Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. Jönköping: Skogssty- relsen. SFS 2007:845. Artskyddsförordning Shinelle, Arkemi. Solhöjden-Solhem, Spånga. Samrådsunderlag. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och re- dovisning. SS 199000:2014. Svenska Institutet för Standarder. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000:2014. SIS-TR 199001:2014. Svenska Institutet för Standarder. Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Digitala källor: Artdatabanken 2022. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning/ Artportalen 2022. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se Stockholms stads Dataportal 2022. Miljödata för Stockholms stad. https://dataportalen.stockholm.se Stockholms stad, miljöförvaltningen, 2022. Stadsdelsvist åtgärdsförslag för biologisk mångfald: Spånga-Tensta och Rin- keby-Kista. https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/natur/SAF/Atg%20far- slag%20Sp%20Te%20Ri%20Ki%20TA.pdf Stockholms stad 2020. Handlingsplan för biologisk mångfald: https://miljobarometern.stockholm.se/miljomal/hpbm/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 1. Objektskatalog Solhöjden I denna objektskatalog beskrivs de enskilda delobjekt (naturvärdesobjekt) som avgränsats vid naturvärdesinventeringen. Beskrivningen uppfyller de krav på dokumentation som ställs enligt SIS- standard SS 199000:2014 för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Om bedömning av ekologiska spridningssamband ingått i uppdraget så redovisas detta också i objektskatalogen. Karta som visar respektive delobjektets läge och utbredning finns redovisad i huvudrapporten och i det GIS-underlag som vi levererar till beställaren. Utredningsområdet finns också redovisat i huvudrapporten. Objekten är sorterade i stigande nummerordning. Läsinstruktion Varje delobjekt beskrivs i ett objektsblad på 1–2 sidor. I beskrivningen ingår administrativa data, ett fotografi som ger en upplevelse av naturmiljön, en sammanfattande beskrivning, tabell över viktiga strukturer knutna till naturtypen, en motivering till vald naturvärdesklass, samt en tabell över påträffade och kända naturvårdsarter, skyddade arter och rödlistade arter. Naturvärdesklass En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna för art och biotop (se beskrivning i bilaga 2, Metod NVI SIS). Grund för både art- och biotopvärde redovisas i objektsbladet. Följande naturvärdeklasser ingår i SIS standard: ! Högsta naturvärde naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald ! Högt naturvärde naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald ! Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Som tillägg kan också följande klass ingå: ! Visst naturvärde – naturvärdesklass 4. Viss positiv betydelse för biologisk mångfald Termer och begrepp följer SIS standard med två undantag. Naturtyp enligt SIS kallas i objektskatalogen Naturtypsgrupp och biotop kallas här naturtyp. Namnsättningen av respektive naturtyp följer i första hand indelning i enlighet med vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 (Naturvårdsverket 2011). För naturtyper som inte ingår i habitatdirektivet, eller där behov finns för finare indelning (exempelvis taiga) används namn i enlighet en tolkningsnyckel som tagits fram av Ekologigruppen (se bilaga 2, Metod NVI SIS). Natura 2000 -naturtyper En bedömning görs i fall objektet uppfyller kvalitetskrav på att klassas som Natura 2000-naturtyp eller ej. Dessutom görs bedömning av om tillståndet i objektet är gynnsamt eller inte. För allmänna och hotade naturtyper som exempelvis taiga krävs att tillståndet är gynnsamt för att biotopvärdet ska bli högt för bedömningskriteriet sällsynthet och hot. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Vägkantsvegetation (100 %) Beskrivning: Objektet utgörs av en av sprängning och gångväg starkt påverkad sydvänd bergbrant. Antalet naturvårdsarter är få och den enda arten med högre indikatorvärde, stor fetknopp är sannolikt etablerad från något i trädgårdar planterat exemplar. Trädskiktet är glest och utgörs av yngre asp. Buskskiktet är delvis tätt och utgörs av sly av asp och rönn, samt enstaka ask, skogsalm och apel. Invasiva arter som spärroxbär, sibiriskt och kaukatiskt fetblad förekommer tämligen allmänt liksom trädgårdsrymlingen fingerborgsblomma. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett visst artvärde och obetydligt biotopvärde. Sydvända branter har visst värde för insektlivet (solitära bin). Det viktigaste värdet är detta potentiella värde och förekommer enstaka naturvårdsarter. Värdet dras ned av förekomsten av invasiva arter och biotopvärdet bedöms som lågt på grund av störning genom sprängning och utfyllnad av mark. Kontinuitet: Avbruten hävd Beståndsålder: 20-40 år Övrigt: Bergbrant sydvänd, Naturtyp (grupp): Infrastruktur och bebyggd mark Dominerande biotop: Vägkantsvegetation (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Ingen känd förekomst Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 1. Brant vid järnväg Enstaka Högt , Typisk artStor fetknopp (Sedum rupestre) Anders Haglund Flera Visst , Typisk artTulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Anders Haglund Enstaka Visst ängs- och betesart, Typisk artTjärblomster (Viscaria vulgaris) Anders Haglund Enstaka Visst Rödlistad art: Akut hotad (CR)Skogsalm (Ulmus glabra) Anders Haglund Enstaka Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer Strukturtypen saknas inom objektet Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Häggmispel Flera Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Kaukasiskt fetblad Ett stort antal Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Spärroxbär Flera Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Sibiriskt fetblad Flera Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Taiga (100 %) Tallskog (%) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller kvalitetskrav på nyckelbiotop Natura 2000 Naturtyp: Taiga (9010) Beskrivning: Objektet utgörs av en gammal tallskog på en sydsluttning. Andelen gammal tall är påfallande stort. Här växer bland annat fem hålträd av tall som bedöms hysa en ålder på runt 250 år. Trädskiktet hyser förutom tall enstaka yngre asp, vårtbjörk, sälg och gran. Mängden död ved är begränsad och utgörs främst av stående död tall och asp. Liggande död ved har till stor del rensats bort. Fältskiktet är blåbärsdominerat och tämligen artfattigt. I syd är förhållandena torrare och här dominerar fårsvingel. I detta parti observerades flera bon från solitära bin. En asfalterad gångväg med belysning löper genom objektet. Naturtypen bedöms uppfylla kvalitetskrav på Natura-naturtyp taiga men brist på död ved och plockhuggning gör att tillståndet bedöms som dåligt. Talllevande naturvårdsarter som tallticka och reliktbock förekommer tämligen allmänt och spritt i objektet. Den i Stockholms ovanliga och hotade arten apelticka (VU) påträffades på en asplåga. Tidigare fynd av arten granbarksgnagare (Artportalen 2018) eftersöktes men kunde inte återfinnas. Sannolikt rörde sig fyndet om granbarkborre då det relativt unga trädet nu var dött. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett högt artvärde och påtagligt biotopvärde. De viktigaste värdena är knutna till de gamla tallarna. Påverkan/Naturlighet: Luckigt trädskikt, Naturligt föryngrat, Olikåldrigt, Flerskiktat Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Skyddsvärda träd Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Högt naturvärde - naturvärdesklass 2 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 2. Tallskog södra sluttningen Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Sällsynt (<1 m3/ha)Dött liggande Asp Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Asp Bohål Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Björkar Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Gran Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Tall Gammal Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Tall Gammal Bohål Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Sälg Nästan gammal Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Gammal Grov Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Mycket gammal Grov Bohål Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Tall Mycket gammal Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet § § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Enstaka Mycket högt Rödlistad art: Sårbar (VU)Apelticka (Spongipellis fissilis) Anders Haglund Flera Mycket högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk art Reliktbock (Nothorhina muricata) Anders Haglund och Artportalen 2018 Flera Högt Skogsstyrelsens signalart, Typisk artGrovticka (Phaeolus schweinitzii) Anders Haglund och Artportalen 2018 Flera Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk artTallticka (Phellinus pini) Anders Haglund och Artportalen 2018 Enstaka Ringa ängs- och betesartÄrenpris (Veronica officinalis) Anders Haglund Enstaka Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Enstaka Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsarter Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Vintergröna Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Spärroxbär Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Taiga (100 %) Blandskog (%) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller ej kvalitetskrav på nyckelbiotop eller NVO Beskrivning: Objektet utgörs av en mogen skog med starka samband med intilliggande gammal tallskog. I objektet finns bara en gammal tall (150-200 år år) och enstaka nästan gamla (+100 år). Området har sannolikt till delar avverkats för ca 80 år sedan och har sedan får naturligt föryngrad sig. Detta har skapat en lövrik blandskog med tall. Asp och björk utgör ca 40 % av trädskiktets täckning. Tall utgör merparten av resterande del. Ek, fågelbär och gran förekommer med enstaka exemplar. I objektet påträffades inga naturvårdsarter knutna till träden. Brokig svampbagge, som är en ganska vanlig art som lever på björktickor och som inte är listad som naturvårdsart, förekommer i området. Arten är i Stockholm relativt ovanlig utanför Nationalstadsparken och har bara ett tidigare registrerat fynd i Västerort. Förekomst av arten tyder på att det finns vissa fungerande skogssamband för tämligen svårspridda arter. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett obetydligt artvärde och visst biotopvärde. De starka sambanden med intilliggande skogar utgör viktigt värde. De påträffade naturvårdsarterna utgjordes av arter som är knutna till betad skog. Dessa arter har gynnats av att avverkning skett i området. Påverkan/Naturlighet: Flerskiktat, Naturligt föryngrat, Luckigt trädskikt, Olikåldrigt Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 3. Blandskog centralt i området Enstaka Visst ängs- och betesart, Typisk artKnägräs (Danthonia decumbens) Anders Haglund Flera Ringa ängs- och betesart, Typisk artGökärt (Lathyrus linifolius) Anders Haglund Ett stort antal Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Enstaka till sparsamt (1-5 m3/ha)Dött stående Björkar Enstaka till sparsam (1-10 st/ha)Levande Tall Gammal Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Nästan gammal Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Häggmispel Flera Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Naturtyp (grupp): Skog och träd, boreal skog Dominerande biotop: Taiga (100%) Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Förekommer Naturvärdesklass: Högt naturvärde - naturvärdesklass 2 Inventerad av: Anders Haglund den 14 juli 2022 4. Gammal tallskog S Norrskensbacken Flera Högt Skogsstyrelsens signalartBlomkålssvamp (Sparassis crispa) Anders Haglund Enstaka Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT), Skogsstyrelsens signalart, Typisk artTallticka (Phellinus pini) Anders Haglund Enstaka Ringa Skyddad art: AFS § 9, Typisk artLiljekonvalj (Convallaria majalis) § Anders Haglund Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Biotop: Taiga (100 %), Undernaturtyp: Tallskog (100%). Nyckelbiotopstatus: Uppfyller kvalitetskrav på naturvärdesobjekt Natura 2000 Naturtyp: Taiga (9010) Status: Dålig Beskrivning: Objektet utgörs av en gammal tallskog. Gammal tall dominerar helt i trädskiktet. Flera träd uppskattas vara över 200 år gamla. Antalet naturvårdsarter är begränsat. Förekomst av blomkålssvamp och tallticka utgör representant av arter med högt indikatorvärde som indikerar höga värden och förekomst av naturvårdsträd. Död ved är nogsamt bortplockat och finns inte i objektet annat än i form av döda grenar på levande träd. Flera döda grenar har också sågats bort. Då övriga naturlighetskriterier är på plats naturtypen ändå som Natura-naturtyp, men med dåligt tillstånd. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett påtagligt artvärde och påtagligt biotopvärde. Det viktigaste värdet är knutna till de gamla tallarna. Påverkan/Naturlighet: Flerskiktat, Luckigt trädskikt, Naturligt föryngrat, Olikåldrigt Påverkan: Plockhugget Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens § Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Allmän - riklig (> 50 st/ha)Levande Tall Gammal Övriga strukturer Frekvens TäckningsgradStrukturtyp Struktur Nyckelelement Värdefulla buskar En Gammal Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Kaukasiskt fetblad Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Spärroxbär Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Nationell Anders Haglund Häggmispel Enstaka Starkt negativ Invasiv art: Ej listad högrisk Anders Haglund Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Objektskatalog 9805_Solhöjden Biotop: Trädgård ( %) Nyckelbiotopstatus: Uppfyller ej kvalitetskrav på nyckelbiotop eller NVO Beskrivning: Objektet utgörs av en parkartad tallskog samt en liten öppen gräsmark utmed Norrskensbacken. Området är till stor del påverkad av parkartad skötsel och som förlängd tomtmark med uppställningsplats för båt, trädgårdskompost etc. Den norra och västra delen är till större delen hävdad som kortklippt gräsmatta. I väster finns ett litet parti med helt öppen gräsmark. Trädskiktet som täcker resten av objektet är talldominerat med inslag av lönn, ask, fågelbär, gran och apel, särskilt i norr. Flera gamla tallar (ca 150 åriga) finns spridda i området. En mycket gammal och grov tall. (ca 90 cm i diameter, ca 230 år) växer i kanten i östra delen av objektet. I den öppna gräsytan och under tallarna i norr finns en relativt artrik svampflora med flera arter knutna till gräsmarker och tall. Naturvårdsarter av svamp med högt indikarorvärde saknas men flera arter som växer här är ganska ovanliga i Stockholms stad. Däremot påträffades i sydkanten växtarten lundtrav som har högt indikatorvärde för artrika gräsmarker. Motiv för värdebedömning av naturvärde: Området bedöms ha ett visst artvärde och påtagligt biotopvärde. De viktigaste värdena är knutna till de gamla tallarna. Vissa värden finns också knutna till den svamprika gräsmarken. Kontinuitet: Lång obruten trädkontinuitet (100-300 år) Beståndsålder: 120-150 år Påverkan/Naturlighet: Naturligt föryngrat, Luckigt trädskikt Naturtyp (grupp): Park och trädgård Dominerande biotop: Trädgård (%) Skyddsstatus: Skyddsvärda träd Skyddade arter: Ingen känd förekomst Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Inventerad av: Anders Haglund den 06 oktober 2022 5. Parkartad skog N Norrskensbacken Enstaka Högt ängs- och betesart, Typisk artLundtrav (Arabis hirsuta) Anders Haglund Enstaka Visst Ekologigruppens signalartBacktujamossa (Thuidium assimile) Anders Haglund Enstaka Visst Skogsstyrelsens signalartVit vaxskivling (Hygrocybe virginea) Anders Haglund Enstaka Ringa Rödlistad art: Starkt hotad (EN)Ask (Fraxinus excelsior) Anders Haglund Naturvårdsträd och trädstrukturer FrekvensStatus Art Åldersklass Grovlek Nyckelelement Sällsynt (<1 /ha)Levande Tall Mycket gammal Mycket grov Solexponerad, uppsprucken bark Tämligen allmän (11-50 st/ha)Levande Tall Nästan gammal Naturvårdsarter Områdesbeskrivning Övriga strukturer Strukturtypen saknas inom objektet Art Frekvens Indikatorvärde Naturvårdsartstyper Referens Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter § Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 2. Trädkatalog Tabell 1. Trädkatalog med information om respektive naturvärdesträd som karterats inom området. Träd- ID Träd art Värdeklass Ålder (år) Stam- diamete r (cm) Värdearte r Håligheter /vitalitet 1 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 53 2 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 3 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 36 4 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 50 5 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 34 6 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 250-299 78 Tallticka, reliktbock Ingångshål 10-19 cm i diameter 7 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 55 8 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 9 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 45 10 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 41 11 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 38 12 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 48 13 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 40 14 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 54 15 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 35 16 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 38 17 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 35 18 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 47 19 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 50 20 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 38 21 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 47 22 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 60 23 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 37 24 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 40 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Träd- ID Träd art Värdeklass Ålder (år) Stam- diamete r (cm) Värdearte r Håligheter /vitalitet 25 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 38 26 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 27 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 47 28 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 29 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 40 30 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 49 31 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 50 32 Tall Klass 1 - Skyddsvärt träd 200-249 42 33 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 46 34 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 35 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 50 36 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 58 Tallticka Ingångshål under 10 cm i diameter 37 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 40 38 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 33 39 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 29 40 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 41 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 40 42 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 48 43 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 44 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 45 45 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 250-299 58 Tallticka Ingångshål under 10 cm i diameter 46 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 46 47 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 43 Reliktbock 48 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 49 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 49 50 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 48 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Träd- ID Träd art Värdeklass Ålder (år) Stam- diamete r (cm) Värdearte r Håligheter /vitalitet 51 Asp Klass 2 - Skyddsvärt träd 40-79 37 Ingångshål under 10 cm i diameter 52 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 39 53 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 42 54 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 48 55 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 39 Reliktbock 56 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 44 57 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 37 58 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 38 59 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 60 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 41 61 Tall Klass 2 - Skyddsvärt träd 150-199 46 Ingångshål under 10 cm i diameter 62 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 45 Tallticka 63 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 51 64 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 150-199 47 65 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 57 66 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 45 67 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 200-249 36 68 Tall Klass 1 - Särskilt skyddsvärt träd 150-199 55 Reliktbock Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Figur 1. Området visar de inventerade träden och vilken värdeklass de uppnår. Träden är märkta med id nummer, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Bilaga 3. Metodik för klassificering av naturvärdesträd Denna metod för inventering av naturvärdesträd har utvecklats av Ekologigruppen och använts sedan 2002. Den bygger till stora delar på definitioner och kriterier för särskilt skyddsvärda träd utarbetade av naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2012) men bygger också på manual för basinventering av skog (Naturvårdsverket 2007) och standard för inventering av träd i urban miljö (Östberg 2022). 2023 uppdaterades metoden så att den även inkluderar kriterier för naturvårdsträd enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SIS 2023). Dokumentet är upprättat av Anders Haglund 2024-01-25 Intern kvalitetsgranskning Rikard Anderberg 2024-01-24 Vad är ett naturvärdesträd? Denna bilaga beskriver Ekologigruppens metod för inventering av naturvärdesträd. Med naturvärdesträd menas träd som har särskild betydelse för biologisk mångfald. I begreppet ingår särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner, men även andra typer av träd som bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald. Avverkning av särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner kan innebära behov av samråd med länsstyrelsen enligt § 12 MB. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer kan särskilt skyddsvärda träd vara döda så dessa ska inventeras. Däremot ingår inte inventering av övriga döda träd (stående döda träd, högstubbar, lågor) i inventeringen. Dessa omfattas istället av en specifik inriktad inventering av död ved. Metodik för detta är under arbete. Särskilt skyddsvärda träd – en typ av naturvärdesträd Med särskilt skyddsvärda träd avses (Naturvårdsverket 2012):  Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.  Mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.  Grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Särskilt skyddsvärda träd definieras här med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Övriga naturvärdesträd Det är inte bara träd som är särskilt skyddsvärda som hyser naturvärden och i sin tur bidrar till att stärka ett områdes naturvärden och dess biologiska mångfald. Som exempel kan yngre träd med håligheter också vara värdefulla och många gånger hysa naturvårdsintressanta arter. Det finns därför behov av att inte bara kartera träd som uppfyller Naturvårdsverkets definition av särskilt skyddsvärda träd. Ekologigruppen har därför kompletterat Naturvårdsverkets metodik för klassificering av särskilt skyddsvärda träd med att också inkludera träd som utgör livsmiljöer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd för flera rödlistade arter eller enstaka hotade arter av mossor, lavar, svampar eller ryggradslösa djur (se Tabell 1). Ytterligare två kategorier av naturvärdesträd, klass 2 och 3 har lagts till för att innefatta träd som också hyser andra naturvärden men inte uppfyller definitionen för Särskilt skyddsvärda träd. Dessa ska ses som efterföljare och kommande ersättningsträd till de särskilt skyddsvärda naturvärdesträden. Bedömning av värde De tre värdeklasserna är:  Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) se ovan.  Skyddsvärda träd (klass 2) – Träd som utgör livsmiljöer för arter knutna till äldre skogs- och trädmiljöer och har därför en mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden.  Värdefulla träd (klass 3) – Träd som hyser och har utvecklat vissa naturvärden och som också bidrar till att stärka ett områdes naturvärden. Värdebedömning görs enligt tabell 1. I bedömningen av ett träds värdeklass klassas trädet utifrån det högsta uppnådda kriteriet i de fem kategorierna:  Ålder (tabell 2)  Grovlek – diameter i brösthöjd (tabell 3)  Förekomst av stamhåligheter (tabell 1)  Förekomst av värdearter (tabell 1)  Värdefull struktur  Form  Funktion (tabell 5) Exempel: ett träd med en diameter mindre än den som anses mycket grovt, men som har en ålder som ligger inom definitionen för gammalt träd, resulterar i att trädet placeras i klass 2 – skyddsvärt träd. Värdebedömningen för klass 1 följer helt klassificering enligt Naturvårdsverkets riktlinjer (Naturvårdsverket 2012). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Tabell 1. Kriterier för bedömning av naturvärdesträd. För definitioner av trädålder och grovlek, se tabell 2 och 3. Värdeklass Ålder Grovlek Hålträd Värdefulla strukturer Värdearter Klass 1. Särskilt skyddsvärda träd 200 år - gran, tall, ek och bok 140 år - övriga trädslag Jätteträd> 1 meter i diameter i brösthöjd Grovt hålträd >40 cm i diameter i brösthöjd, med utvecklad hålighet i huvudstam - Klass 2. Skyddsvärda träd Gammalt Mycket grovt Hålträd <40 cm i diameter i brösthöjd, med välutvecklad hålighet i huvudstam Välutvecklade trädstrukturer - spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, savflöde, sockelbildning, brandljud (enligt tabell 5) Rödlistad art eller flera värdearter Klass 3. Värdefullt träd Nästan gammalt Grovt Träd med begynnande håligheter eller döda stående/liggande träd ≤ 40 cm i diameter i brösthöjd Begynnande trädstrukturer - spärrkronighet, hamling, vedblotta med insektsgnag, savflöde, sockelbildning, vedsvamprik, bärande/ pollenkällor (enligt tabell 5) Förekomst av värdeart Ålder Definitionerna av mycket gammalt träd följer Naturvårdsverket 2012. För gamla träd och nästan gamla träd ligger klassificeringen i linje med den metod som används som grund basinventering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2021), men vissa justeringar har gjorts här. Ålder kan mätas genom att man tar en borrkärna och räknar årsringar. I praktiken kan detta skada träden vilket gör att Ekologigruppen oftast väljer att utgå från strukturer som är viktiga indikatorer på ålder. Bland sådana märks träd med utmärkande växtsätt till exempel kronstruktur, krumt eller knotigt växtsätt, samt barkstruktur som tyder på hög ålder, till exempel pansarbark eller grovsprickig bark. Tabell 2. Definition av gammalt träd. Trädart Nästan gamla träd - ålder (år) Södra Sverige Gamla träd - ålder (år) Södra Sverige Mycket gamla träd (år) Hela Sverige Ek 100–149 150–199 ≥ 200 Bok 100–149 150–199 ≥ 200 Gran 80–119 120–199 ≥ 200 Tall 100–149 150–199 ≥ 200 Triviallöv 65–89 90–139 ≥ 140 Övriga ädellövträd (inkl. hästkastanj) 65–89 90–139 ≥ 140 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Grova träd - storlek Trädens grovlek mäts med diameter i brösthöjd. Hur denna mätning går till illustreras i figur 1. Därefter bedöms vilken grovleksklass trädet tillhör i enlighet med tabell 3samt tabell 4. Dessa klasser baseras i stor utsträckning på metodik som använts vid Basinventering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2007). För klass 1 används kriterier enligt Naturvårdsverket 2012. Figur 1. Trädets stamdiameter mäts generellt vid 1,3 meter över marken. För träd med flera stammar mäts den grövsta stammen. Träd med flera stammar ska mätas vid 1,3 m över marken om stamdelningen sker ovanför denna höjd. Där stamdelningen sker under 1,3 m upp på stammen mäts den grövsta stammens diameter. Antalet stammar över 10 centimeter och varje stams diameter antecknas i kommentarsfält. De sex grövsta stammarna mäts hos flerstammiga individer, övriga utgår. Måttet för grovlek avser den grövsta stammen. Figur 2. För träd med speciella former gäller mätning av trädets grovlek enligt det som illustreras ovan. Tabell 3. Definition av grova träd i södra Sverige borenemoral zon (Naturvårdsverket 2004 och 2007 - BI, samt Ekologigruppen). Måtten gäller träddiameter mätt i brösthöjd. Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Alm ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Ask ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Bok ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Ek ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Hägg ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Oxel ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Rönn ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Skogslönn, lindar ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Sälg ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Tall/Gran ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Triviallöv ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Tabell 4. Defintion av grova träd i södra Sverige nemoral zon, d.v.s Skåne och delar av Halland (Ekologigruppen). Måtten gäller träddiameter mätt i brösthöjd. Trädart Grova träd, Ekologigruppen (cm) Mycket grovt, Ekologigruppen (cm) Jätteträd (cm) Alm ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Ask ≥ 50 ≥ 70 ≥ 100 Bok ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Ek ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Hägg ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Oxel ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Rönn ≥ 30 ≥ 50 ≥ 100 Skogslönn, lindar ≥ 60 ≥ 80 ≥ 100 Sälg ≥ 40 ≥ 60 ≥ 100 Tall/Gran ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Triviallöv ≥ 70 ≥ 85 ≥ 100 Värdefulla strukturer Strukturer viktiga för biologisk mångfald är av stor betydelse för bedömning av träds biologiska värden. Ihåligheter i huvudstammen ingår i Naturvårdsverkets definition av särskilt skyddsvärda träd och redovisas i tabell 1. Övriga strukturer som ingår i bedömning av värde redovisas i tabell 5. Dessa är spärrkronighet, hamling, vedblottor med insektsgnag, savflöden, sockelbildning, brandljud, vedsvamprikedom, samt i bristlandskap (åkermark, stadslandskap, produktionsskog) även bärande träd och pollenkällor. Förekomst av strukturer kan som mest ge värdeklass 2 eller 3. I text nedan kommenteras också de olika strukturerna mer ingående. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd Tabell 5. Tabell över kriterier för värdebedömning av träd utifrån värdefulla strukturer. * kriteriet används endast i bristlandskap (åkermark, stadslandskap, produktionsskog) Egenskap Klass 2 – Skyddsvärda träd Klass 3 – Värdefullt träd Spärrkronighet Tydlig spärrkronighet: grova horisontella grenar (>20 cm), max tre meter upp från stambasen) eller trädets höjd är maximalt 1,5 x bredden. Viss spärrkronighet: med horisontella grenar max 3 meter upp från stambasen eller trädets höjd är 1,5-2 x bredden. Hamling Hamlat, stam >40 cm diameter i brösthöjd, (nyhamlade träd ingår ej), med tydliga strukturer Övriga hamlade träd Vedblotta >1 m2 (får vara flera separata vedblottor på samma träd), med insektsgnag >0,1 m2 utan insektsgnag eller <1 m2 med insektsgnag. Savflöde >30 cm 10–30 cm Sockelbildning >80 cm höjd och/eller 80 cm bredd >50–79 cm höjd och/eller bredd Brandljud Kolad ved eller äldre invallade brandljud Bränd bark Vedsvamprik - >3 fruktkroppar Bärande träd och pollenkällor* - Träd >40 år av skogslind, rönn, oxel, hägg och sälg Grenhål och döda grenar Hålighet i grova grenar eller döda grenar >30 cm Ø Döda grenar 20–29 cm Ø Håligheter i huvudstam Definition av bedömningsparametern håligheter är hämtad från Naturvårdsverkets publikation ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” från 2021: Med hål avses ingångshål till hålighet i ved. Skador i bark som vallats över, grunda hackspetthack, fläkskador eller grenbrott räknas inte som hål. Håligheter mellan rot och mark (t.ex. träd på socklar) räknas endast om det finns hålighet i veden. Hålen är ofta avlånga, måttet som anges är det längsta måttet. Lägsta värde för att hål ska registreras är en håldiameter på 3 cm. Vid bedömning anges värde enligt hålklassindelning (se nedan). Endast ett värde anges och klassningen görs utifrån det största ingångshålet. Om trädet har fler än ett ingångshål kan detta noteras som övrig kommentar. För att ett hål ska räknas som välutvecklat ska hålet nå minst 10 cm in i stammen. Hålklassindelning: 1. Inga hål 2. Ingångshål <10 cm i diameter 3. Ingångshål 10–19 cm i diameter 4. Ingångshål 20–29 cm i diameter 5. Ingångshål ≥ 30 cm i diameter Mulmvolym Definition av bedömningsparametern mulmvolym är hämtad från Naturvårdsverkets publikation ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” från 2021: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd I de fall det är möjligt att se hålighetens beskaffenhet kan en grov uppskattning av mulmvolym göras. En liten hålighet har relativt lite mulm medan en mycket stor hålighet kan rymma förhållandevis mycket mulm, förutsatt att det inte finns ett ingångshål med markkontakt som fått till följd att volymen mulm reducerats. Uppskattningen görs utifrån volymberäkning YTA x DJUP. Parametern mulmvolym har fyra klasser enligt nedan: 6. Mulmvolym ej bedömningsbar 7. ≤ 10 liter mulm 8. 10 liter - 1 m3 mulm 9. ≥ 1 m3 mulm Grenhåligheter och grova döda grenar I gamla träd, oftast de ädellövträd som vuxit upp i ett tidigare öppet landskap finns ibland håligheter i grova trädgrenar. Dessa nyttjas ofta som fågelbon och utgör livsmiljöer för hotade insekter. Även de grova döda grenar som ofta finns på denna typ av träd är av betydelse för många vedlevande lavar och insekter. Spärrkronighet Att träd har ett växtsätt som är horisontellt utbrett (spärrkronighet) är en indikation på att trädet vuxit upp i ett öppet eller tidigare öppet landskap. Sådana träd utvecklar ofta grova grenar och har stammar som är eller i sen tid varit solbelysta vilket ger särskilda värden för biologisk mångfald. Spärrkronigt träd Normalformat träd Hamling Ädellövträd som alm, lind och ask, samt pilar beskars ofta förr i torrperioder för att samla vinterfoder åt djur. I parkmiljöer fortsatte bruket att hamla träd in i modern tid. Träd som bär spår av hamling är ofta senvuxna och har stor betydelse för biologisk mångfald. Savflöden, brandljud, vedsvamprikedom och sockelbildning Strukturer som savflöden, brandljud, vedsvamprikedom och sockelbildning är ofta viktiga för biologisk mångfald då många arter är knuta till de specifika substraten. Både aktiva och äldre savflöden ingår i klassningen av naturvärdesträd. Vedblottor med insektsgnag Ekologigruppen har valt att inkludera blottad ved med insektsspår som en parameter i bedömningen av skyddsvärda träd, eftersom utvecklade vedblottor utgör ett viktigt substrat Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Metodik för klassificering av naturvärdesträd och en livsförutsättning för flertalet rödlistade insekter. Insektsgnag måste förekomma om kriteriet ska beaktas, vedblottor utan insektsgnag är således inte inkluderade i bedömningen. Bedömning av de rödlistade träden ask, skogsalm och lundalm Eftersom träden ask respektive skogsalm, vresalm och lundalm i snabb takt minskar på grund av två svampsjukdomar, är de i behov av särskild hänsyn tas till förekomsterna. Asken är numer rödlistad som starkt hotad (EN) och samtliga tre svenska almarter är akut hotade (CR). En lösning för att bevara asken är att spara äldre träd som överlevt sjukdomen och därigenom bibehålla en genetisk variation. På sikt kan det bidra till en ökad genetisk motståndskraft mot sjukdomen hos ask, vilket redan har noterats hos vissa träd. Det finns många artgrupper som är starkt knutna till dessa två trädslag, som likaså är stadda i minskning (exempelvis flera rödlistade lavar och svampar). Med ovanstående faktorer i åtanke bedömer Ekologigruppen att träden ask och alm därmed är skyddsvärda vid en något mindre storlek jämfört med övriga ädellövträd. Olika odlade former av alm omfattas inte av denna metodik, utan detta gäller de inhemska sorterna. Referenser Artdatabanken, SLU. 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. Naturvårdsverket. 2007. Manual för basinventering av skog. Naturvårdsverket. 2012. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - mål och åtgärder 2012–2016. Rapport 6496, Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket. 2021. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 3.0 2021 -10-12. Svenska Institutet för Standarder (SIS). 2023. Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Krav och vägledning. SS 199000:2023. Svenska Institutet för Standarder. Östberg, J. & Rowicki, E. 2022. Standard för trädinventering i urban miljö Version 3.0. Svenska Trädföreningen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 --- [Miljöteknisk utredning och riskbedömning avseende förorenad mark.pdf] Miljöteknisk utredning och riskbedömning avseende förorenad mark DP Solhöjden, Stockholm Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 3 (18) Sammanfattning Inför framtagande av en ny detaljplan för Solhöjden, har Structor Miljöbyrån Stockholm AB utfört en miljöteknisk utredning och riskbedömning avseende förorenad mark och bedömt om marken är lämplig för avsedd markanvändning enligt planförslaget med hänsyn till föroreningar i mark (jord och vatten). Den samlade bedömningen är att föroreningssituationen i jord och grundvatten inom planområdet inte bedöms utgöra ett hinder för planerad markanvändning, och att inga särskilda miljö- eller hälsorisker föreligger med koppling till förorenad mark inom planområdet baserat på genomförd riskbedömning och jämförelse mellan uppmätta föroreningshalter och riktvärden för förorenad mark. Föroreningar i jord inom planområdet bedöms inte medföra negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för nedströms ytvattenrecipient. Av försiktighetsskäl rekommenderas dock att ett villkor införs i detaljplanekartan då detta underlättar hanteringen av schaktmassor inför planerad grundläggning, anläggning av ledningsstråk m m enligt nedan redovisat förslag: Startbesked får inte ges för byggnation förrän sanering av eventuella markföroreningar* har genomförts och godkänts eller skydds- och säkerhetsåtgärder avseende markföroreningar har kommit till stånd och godkänts (PBL 4 kap 14 §). * Begreppet markföroreningar inkluderar även föroreningar i vatten och luft. Villkoret medför att krav på åtgärder aktiveras så fort en bygglovs- eller marklovsprocess genomförs. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 4 (18) Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................................... 5 2. Områdesbeskrivning ............................................................................................................... 7 3. Miljöhistorik ........................................................................................................................... 12 3.1. MIFO-inventering .............................................................................................................. 12 3.2. Nuvarande och historisk markanvändning ....................................................................... 14 3.3. Tidigare miljötekniska undersökningar och saneringar .................................................... 16 4. Miljöteknisk undersökning ................................................................................................... 16 4.1. Provtagning av ytlig jord ................................................................................................... 16 4.2. Redovisning av analysresultat.......................................................................................... 16 4.3. Riskbedömning av mark som planeras att bebyggas ...................................................... 17 4.4. Riskbedömning av naturmark........................................................................................... 18 4.5. Riskbedömning av möjlig spridning till ytvattenrecipient .................................................. 19 5. Åtgärdsutredning .................................................................................................................. 20 5.1. Åtgärdsmål ....................................................................................................................... 20 5.2. Åtgärder för jord ............................................................................................................... 20 5.3. Åtgärder för grundvatten .................................................................................................. 21 5.4. Åtgärder för minskad belastning på grundvatten och ytvatten ......................................... 21 6. Slutsats och rekommendationer ......................................................................................... 21 Bilagor Bilaga 1a - Provtagningspunkter - Jord - Generella riktvärden. Bilaga 1b - Provtagningspunkter - Jord - SSRV-riktvärden. Bilaga 2a - Analysresultat - Jord - Generella riktvärden. Bilaga 2b - Analysresultat - Jord - Storstadsspecifika riktvärden. Bilaga 2c - Analysresultat - Statistik för jord - Riktvärden för bedömning av hälsorisk. Bilaga 3a - KM PSRV - Hälsorisker - Riktvärden och envägskoncentrationer. Bilaga 3b - KM PSRV - Hälsorisker – Uttagsrapport. Bilaga 3c - KM PSRV - Haltbidrag och belastning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 5 (18) 1. INLEDNING Structor Miljöbyrån Stockholm AB har på uppdrag av Shinelle Construction AB utfört en miljöteknisk utredning och riskbedömning gällande del av fastigheten Solhem 15:3 I Stockholms stad inför en ändring av detaljplan. Utredningen har utformats så att frågeställningen om huruvida marken är lämplig, eller kan bli lämplig, för bostadsmark avseende miljö- och hälsorisker kopplade till eventuella föroreningar i mark och vatten. Utredningen har genomförts inför ändring av detaljplan avseendeomvandling av nuvarande park- och naturmark till bostadsmark. Provtagning av markområdet har efterfrågats av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i underlag för miljö- och hälsofrågor för detaljplan för Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, Dp 2024- 01707, ärende 2024-5468. Syftet med ändring av detaljplanen är att möjliggöra för bostäder inom det aktuella området (se figur 1 och 2), som redovisar område A i startpromemorian för detaljplanen, daterad 2024-05-10 (Stadsbyggnadskontoret, dnr 2024-01707). Planerad utformning avser småhus/radhus enligt situationsplan redovisad i figur 3. Notera att utformningen är redovisad i ett tidigt skede och att den exakta placeringen av byggnader inte är fastställd i nuläget och att området är något större i figur 3 jämfört med figur 1. Figur 1. Översikt av fastigheter och fastighetsbeteckningar. Det aktuella ungefärliga planområdet inom blå linje (Lantmäteriet, 2026-03-13). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 6 (18) Figur 2. Översikt av fastigheter och fastighetsbeteckningar. Det aktuella planområdet inom blå linje (Lantmäteriet, 2026-03-13). Figur 3. Skiss över planerade byggnader och grönområden i detaljplaneområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 7 (18) 2. OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella planområdet ligger i Spånga, Stockholms kommun, direkt norr om Spånga station och utgörs i dagsläget av ett skogsområde. Närområdet utgörs idag av ett bostadsområde med villor. Planområdet innefattar del av fastigheten Solhem 15:3. I startpromemorian (Dnr 2024- 01707) för planområdet anges att nuvarande markanvändning enligt följande: Planområdet består av naturmark med en belyst och terränganpassad gång- och cykelväg i södra delen som kopplar samman Solhöjden och Spånga centrum. Vegetationen är i huvudsak tallskog med inslag av björk, asp och gran. Vidare beskrivs Norrskensbacken i Stockholms parkplan som ett lummigt skogsområde och ”grön oas”. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs aktuellt planområdet av berg (se figur 4). Enligt underlag från Stockholm Stads geoarkiv (figur 5) utgörs aktuellt markområde av berg i dagen i den norra delen och morän i den södra delen. Markytan utgörs av ett tunt jordtäcke av sand/grus/mull och tallskog. Grundvattenströmningen bedöms ske i sydöstlig mot Bällstaån/Bällstaviken baserat på översiktlig kartering (grundvattenkartan, Stockholm Stads geoarkiv), se figur 5. Inom aktuellt planområde finns inga brunnar enligt SGU:s brunnsarkiv. I närområdet, strax utanför planområdet, finns det dock flera energibrunnar (se figur 6). Exempelbilder från området redovisas i figur 7 och 8. Närmaste ytvattenförekomst bedöms vara Bällstaån. Enligt VISS uppnår Bällstaån ej god kemisk status avseende ämnena bromerade difenyletrar, benso(g,h,i)perylen, benso(a)pyrenkvicksilver och PFOS. Inga av dessa ämnen förväntas förekomma eller förväntas ha använts inom aktuellt planområde i sådan omfattning att förekomst inom planområdet före eller efter realisering av markområdet skulle medföra en försämring av kemisk status i Bällstaån. Avrinningsområden, grundvattenförekomster och ytvattenförekomster redovisas i figur 9-11. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 8 (18) Figur 4. Jordartskarta från SGU:s Kartvisare (Jordarter 1:25 000 – 1:100 000). Aktuellt planområde inom blå markering (SGU/Min Karta Lantmäteriet). Figur 5. Grundvattenkartan 1996 från Stockholms geoarkiv. Aktuellt planområde inom blå markering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 9 (18) Figur 6. Skiss över planerade byggnader. Aktuellt planområde inom blå markering. Figur 7. Bild från området. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 10 (18) Figur 8. Bild från området. Figur 9. Avrinningsområden (VISS – Vattenkartan). Aktuellt planområde redovisas med blå cirkel. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 11 (18) Figur 10. Grundvattenförekomster (VISS – Vattenkartan). Aktuellt planområde redovisas med blå cirkel. Figur 11. Ytvattenförekomster (VISS – Vattenkartan). Aktuellt planområde redovisas med blå cirkel. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 12 (18) 3. MILJÖHISTORIK 3.1. MIFO-inventering Enligt Länsstyrelsen EBH-underlag finns det inom planområdet inga misstänkta eller identifierade/riskklassade objekt (se figur 12). Det finns inga övriga objekt identifierade inom det direkta närområdet. Cirka 200 meter nordväst, sydväst respektive sydöst finns noteringar enligt nedan redovisad uppställning, se även figur 12. Nedströms riskobjekt enligt EBH/MIFO: • 127602 – Identifiering avslutad - inventering ej påbörjad. Drivmedelshantering. Låg risk. Fd Uno-X. Kårebacken 7, Tensta hagväg 33. • 195615 - Övrig BKL 3. Miljöteknisk markundersökning 2016-05-17: PAH över MKM, arsenik, aromater samt barium över KM. • 180297 – Övrig BKL 4. Identifiering avslutad - ingen åtgärd. Spånga Stationsplan 1. KB Telefonkatalog 1960. Fotografisk verksamhet. • 128787 – Kemtvätt. Identifiering avslutad - inventering ej påbörjad. Solhems Kemiska Tvätt. Ej angiven som fabrik i Gula sidorna, men kan ha varit det ändå/LB • 150584 - Identifiering avslutad - inventering ej påbörjad. Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer. Kommuniceringsprojekt 2011: Nuvarande fastighetsägare tror att provtagningar gjordes i området inför planerad byggnation 2004/2005 (?). Idag finns planer på att K-märka byggnaden som Grammoplast bedrev verksamhet i. Högfluorerade ämnen (PFAS). • 128574 – Riskklass 2. Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer. Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel. Högfluorerade ämnen (PFAS) • 128572 - Identifiering avslutad - inventering ej påbörjad. Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer. Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel. Högfluorerade ämnen (PFAS). • 178433 - Identifiering avslutad - ingen åtgärd. Grafisk industri. Objektet prioriterades inte vid länsstyrelsens inventering av den grafiska branschen p.g.a. bristfälliga fabriksuppgifter. • 128573 - Identifiering avslutad - inventering ej påbörjad. Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel. Ovan redovisade riskobjekt ligger, utom objekt 127602, nedströms planområdet, dvs. nedströms avseende avrinningsriktningen för regnvatten/ytvatten. Objekten kan visserligen vara potentiella föroreningskällor, men deras läge nedströms planområdet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 13 (18) innebär att de inte bedöms ha påverkat föroreningssituationen inom planområdet. Bedömningen är därför att dessa objekt inte medför en förhöjd miljö- och hälsorisk för människor och miljö inom aktuellt planområdet. Objekt 127602, som ligger uppströms planområdet, avser drivmedelhantering och gäller en tidigare (numer nedlagd) bensinstation. Det bedöms inte påverka aktuellt planområde negativt sett till avståndet om mer än 300 m mellan objekt och planområdet. Risken att stora mängder drivmedel har läckt ut och att dessa skulle transporteras via grundvatten och ytavrinning till aktuellt planområde, och där drivmedel skulle medföra en hälsorisk sett till gastransport/ångtransport av flyktiga ämnen in i framtida byggnader bedöms som låg. Detta motiveras med avsaknad av ett grundvattenmagasin i jord inom planområdet och då området topografiskt ligger högre än platsen för den före detta drivmedelshanteringen (se figur 13). I underlagen för objekt 127602 har ingen risk identifierats som föranleder vidare utredning ens inom objektets placering, och därmed än mindre risk att nedströms belägna platser därmed skulle behöva undersökas till följd av den tidigare verksamheten. Figur 12. Utdrag från EBH-kartan (Länsstyrelsen, hämtad 2024-08-21). Blå cirkel markerar aktuellt planområde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 14 (18) Figur 13. Utdrag från Scalgo avseende topografi och höjdsättning för området. Blå cirkel markerar aktuellt planområde. 3.2. Nuvarande och historisk markanvändning Markanvändningen har under överskådlig historisk tidsperiod, dvs efter 1960 och sannolikt även innan 1960, utgjorts av ett skogsområde. Ingen tidigare verksamhet i form av bebyggelse, industriverksamhet eller annan typ av förorenande verksamhet har bedrivits inom respektive i den direkta närheten till nuvarande planområde. Historiska flygbilder daterade cirka 1960 och 1975 redovisas i figur 14 och 15. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 15 (18) Figur 14. Flygbild ca 1960 (källa: Lantmäteriet). Blå cirkel markerar aktuellt markområde. Figur 15. Flygbild ca 1975 (källa: Lantmäteriet). Blå cirkel markerar aktuellt markområde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 16 (18) 3.3. Tidigare miljötekniska undersökningar och saneringar Inga miljötekniska eller mark-/geotekniska utredningar är genomförda inom aktuellt planområde såvitt Structor känner till. Det finns inga ärenden gällande förorenad mark noterade hos Miljöförvaltningen för aktuell del av Solhem 15:3. 4. MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING Inför planändringsarbetet har ytlig provtagning av jord inom planområdet utförts. 4.1. Provtagning av ytlig jord Provtagning utfördes för hand med spade den 27/3 och den 2/4 2026 av Structor Miljöbyrån. Prover förvarades torrt och mörkt i av laboratoriet avsedda provtagningskärl och transporterades till laboratoriet (ALS Global, ackrediterat laboratorium) samma dag som provtagningen utfördes. Analyser har utförts avseende tungmetaller och organiska ämnen (olja och tjärämnen). Provtagning utfördes i två steg, dels på ytlig humusjord och dels på underliggande mer sandig jordart under humuslagret. 4.2. Redovisning av analysresultat Provpunkternas placering redovisas i plan i bilaga 1a och 1b. I dessa bilagor redovisas även en klassning av provpunkterna, baserat på analysresultaten, jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden (bilaga 1a) och med storstadsspecifika riktvärden, Miljöförvaltningen, 2019, (bilaga 1b). Resultaten har även summerats i tabellform i bilaga 2a respektive 2b där halter jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för mark respektive storstadsspecifika riktvärden för bostadsmark/småhus samt nyanlagda parker (Miljöförvaltningen, 2019). Resultaten visar att tungmetaller (bly och kvicksilver) samt tyngre tjärämnen (PAH-H) förekommer i halter som överskrider generella riktvärden KM inom planområdet. Vid jämförelse med storstadsspecifika riktvärden för bostadshus och nyanlagda parker (ytlig jord) är det i stort sett endast bly som överskrider storstadsspecifika riktvärden. I en förenklad riskbedömning är det tillgängliga dataunderlaget ofta begränsat, vilket innebär att särskild hänsyn behöver tas till hur analysdata behandlas och väljs ut. Enligt Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 17 (18) Naturvårdsverkets rekommendationer1 bör jämförelser med riktvärden baseras på representativa halter, utifrån uppmätta halter i aktuella medier. Genom att utgå från försiktiga antaganden och val kan osäkerheter kopplade till begränsad information hanteras utan att riskerna underskattas. En representativ halt bör enligt Naturvårdsverket väljas som ett statistiskt mått, till exempel medelvärdet av uppmätta värden, någon percentil, det maximalt uppmätta värdet eller något annat värde som grundas på bearbetade data. I bilaga 2a och 2b redovisas en statistisk beräkning av medelvärden och 90:e percentilen för samtliga prover, prover avseende humusmaterial och prover avseende sand under humusmaterialet. I denna riskbedömning bedöms medelvärdet vara det mest lämpliga måttet för representativ halt inom området. Skälet är att medelvärdet bäst beskriver den generella föroreningsnivån i de jordmassor som undersökts och därmed ger ett relevant underlag för bedömning av långsiktiga miljö- och hälsorisker kopplade till planerad markanvändning. Beräknade medelvärden överskrider generella riktvärden för KM för kvicksilver och bly för bostadsmark. Vid jämförelse mellan medelvärden och storstadsspecifika riktvärden för bostäder/småhus och nyanlagda parker framgår att det endast är bly som överskrider storstadsspecifika riktvärden för småhus och nyanlagd parkmark. De förhöjda blyhalterna förekommer även i humuslagret, medan underliggande sandlager har lägre blyhalter och därmed även lägre medelvärde för fraktionen sand jämfört med humusskiktet. Det finns ingen tydlig koppling mellan historisk markanvändning, det vill säga inga kända verksamheter, som kan förklara varför förhöjda halter av framför allt bly och kvicksilver förekommer i humusjord, men inte i underliggande jordlager. En förklaring kan dock vara att humusskiktet ackumulerar tungmetaller från atmosfärisk deposition och via upptag i/av växter, där växtdelarna sedan bryts ner och bildar humus över tid. Humusmaterialet har en hög organisk halt jämfört med sand- och lerjordar, vilket medför att en högre fastläggning av ämnen sker över tid i humus jämfört med andra jordmaterial (humus fungerar som ett kolfilter). Det finns inga direkta svenska referensprojekt avseende förekomst av tungmetaller i humusmaterial, men en genomgång av internationella forskningsstudier2 visar på liknande observationer och haltnivåer som de som påträffats inom Solhöjden. 4.3. Riskbedömning av mark som planeras att bebyggas Den del av planområdet där byggnader planeras kommer att schaktas ur, vilket innebär att humusskikt och sandlager tas bort i samband med grundläggning. Detta medför att förhöjda halter under planerade byggnader inte kommer finnas kvar efter realiserad detaljplan. 1 Naturvårdsverket, 2009, Rapport 5977. Riskbedömning av förorenade områden. 2 Jarosław et. al, Forest Humus Type Governs Heavy Metal Accumulation in Specific Organic Matter Fractions, Water Air Soil Pollut (2020) 231: 80). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 18 (18) 4.4. Riskbedömning av naturmark Eftersom delar av markområdet inom detaljplanen även fortsättningsvis kommer att förbli ett skogsområde, så har en fördjupad riskbedömning genomförts. Den fördjupade riskbedömningen syftar till att belysa om påträffade medelhalter av bly, kvicksilver och PAH -H i ytlig jord kan medföra en hälsorisk och för att bedöma risken har platsspecifika riktvärden beräknats. Vid beräkningen har Naturvårdsverkets riskbedömningsmodell använts (beräkningsverktyg version 2025-09-25), det vill säga samma beräkningsmodell som används vid beräkning av generella riktvärden och storstadsspecifika riktvärden. Används, men med justerade parametrar för en mer platsanpassad riskbedömning. Vid beräkningar har vissa platsanpassade justeringar av indata till modellen gjorts. Den största förändringen jämfört med den generella modellen är att: 1) vistelsetiden justerats från 365 dagar per år till 28 dagar per år. Den baseras på en vistelsetid för barn om fyra timmar per dag, sju dagar i veckan och under sex månader per år (dvs sommarhalvåret). 2) Intag av växter från egen odling reducerats från 10% av daglig konsumtion till 1%. Markområdet är tallskog och intag av växter bedöms främst avse bär och svamp. I riktvärdesmodellen redovisas även riktvärden för skydd av markmiljö (skydd av ekologiska processer) och riktvärden för mark som ger skydd mot spridning till nedströms ytvattenrecipient. I tabell 1 redovisas generella riktvärdesparametrar och de justerade parametrar som används vid beräkning av platsanpassade riktvärden för hälsorisk. Tabell 1. Summering av indata till riktvärdesmodellen vid beräkning av platsspecifika riktvärden. Riktvärdesparametrar Generellt riktvärde, bostadsmark (KM-Hälsorisk) Platsanapassat riktvärde Hälsorisk Exponeringsgrupp Barn/vuxna Barn/vuxna Intag av jord 365 dagar/år 28 Hudkontakt med jord/damm 120 dagar/år 28 Inandning av damm 365 dagar/år 28 Intag av dricksvatten från brunn inom planområdet Beaktas Beaktas ej (kommunalt VA) Intag av växter som odlats inom planområdet 10% av konsumtionen sker från odlade växter inom planområdet. 1% av konsumtionen sker från odlade växter inom planområdet. Korttidsexponering Beaktas i modellen Beaktas i modellen Akuttoxicitet Beaktas i modellen Beaktas i modellen Skydd av markmiljö Beaktas i modellen Beaktas i modellen Skydd av grundvatten Beaktas i modellen Beaktas ej i modellen Skydd av ytvatten Beaktas i modellen Beaktas i modellen Resultaten av beräkningen av platsanpassade riktvärden jämförs med beräknade medelhalter i jord. Om medelvärdet överskrider det beräknade riktvärdet indikerar det, enligt riktvärdesmodellen, att det kan föreligga någon form av miljö- eller hälsorisk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 19 (18) Resultatet av jämförelsen mellan uppmätta medelvärden och beräknade platsanpassade riktvärden redovisas i bilaga 2c. Den samlade bedömningen är att inga beräknade medelvärden för bly, kvicksilver eller PAH-H i ytlig jord inom planområdet överskrider beräknade platsanpassade miljö- eller hälsoriktvärdena. Det betyder att det inte bedöms föreligga några risker med koppling till dessa ämnen i jord för människor (vuxna och barn) som tillfälligt vistas inom planområdet, varken före eller efter antagen detaljplan/exploatering. 4.5. Riskbedömning av möjlig spridning till ytvattenrecipient I den generella riktvärdesmodellen beräknas haltbidrag och belastning (kg/år) till ytvattenrecipienten. Modellens beräknade värden redovisas i bilaga 3c. I tabell 2 nedan jämförs beräknade haltbidrag med miljökvalitetsnormer för ytvatten för det urval av ämnen som påträffats i förhöjda halter i jord (i humusskiktet). Resultaten visar att haltbidragen för urvalet av ämnen enligt beräkningsmodellen inte påverkar miljökvalitetsnormerna negativt, dvs halterna underskrider miljökvalitetsnormerna för ytvatten med god marginal. Tabell 2. Summering av haltbidrag till ytvattenrecipient och jämförelse med miljökvalitetsnormer för ytvatten Medelvärde i jord (samtliga prover) Beräknad halt i porvatten Beräknad halt i ytvatten Beräknad belastning på ytvattenrecipient Miljökvalitetsnormer HVMFS 2019:25 mg/kg ug/l ug/l g/år ug/l PAH-H 0,7 0,1 0,00002 0,02 0,00017 (BaP)* Kvicksilver 0,3 1 0,0003 0,3 0,07 Bly 86 48 0,01 12 1,2 *Miljökvalitetsnormen avser benso(a)pyren. MKN för summa PAH-H finns ej. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 20 (18) 5. ÅTGÄRDSUTREDNING 5.1. Åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål för planområdet är att: • marken ska vara lämplig och ändamålsenlig i enlighet med detaljplanen. • jord och grundvatten inom planområdet ska inte utgöra en källa till omfattande föroreningsspridning till omgivande grundvatten och/eller ytvatten så att miljökvalitetsnormer för ytvatten överskrids i recipient(er). • Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark avseende bostadsmark (känslig markanvändning, KM) föreslås gälla som mätbart åtgärdsmål för planområdet, och att detta säkerställs i samband med genomförandet/realiseringen av detaljplanen. Platsspecifika riktvärden och/eller storstadsspecifika riktvärden tillämpas vid behov i samråd med tillsynsmyndighet för framförallt kvarvarande skogsdunge där åtgärder avseende humusskiktet riskerar att påverka träden i sig. 5.2. Åtgärder för jord Eftersom hela markområdet där byggnader planeras kommer behöva schaktas ur av byggnadstekniska skäl för nyproduktion, grundläggning och ledningsstråk är bedömningen att åtgärder avseende markföroreningar kommer att genomföras inför bygg- och anläggningsskedet oavsett markens sammansättning. Dessa åtgärder kan då regleras och säkerställas med ett administrativt villkor enligt nedan i detaljplanen: Startbesked får inte ges för byggnation förrän sanering av markföroreningar* har genomförts och godkänts eller skydds- och säkerhetsåtgärder avseende markföroreningar har kommit till stånd och godkänts (PBL 4 kap 14 §). * Begreppet markföroreningar inkluderar även föroreningar i vatten och luft. Markområdet som inte berörs av nyproduktion (kvarvarande skogsområde) underskrider hälsoriskbaserade platsanpassade riktvärden samt riktvärden för skydd av markmiljö och skydd av ytvatten, och bedöms därmed inte behöva åtgärdas förutsatt att skogspartiet skall bevaras. Åtgärder kan dock genomföras inom kvarvarande skogsparti om det övergripande åtgärdsmålet fastställs till att generella riktvärden för bostadsmark skall gälla (dvs om inte platsspecifika riktvärden antas enligt nu genomförd riskbedömning), men med risken att rotsystem till större träd då påverkas negativt. Om markarbeten planeras att ske inom skogsområdet, och utanför planerad bebyggelse/tomtmark skall överskottsmassor hanteras som förorenade jordmassor även om nuvarande Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 21 (18) riskbedömning visar att miljö- och hälsorisker inte föreligger så länge jorden ligger där den nu ligger. 5.3. Åtgärder för grundvatten Grundvatten i jord bedöms inte förekomma inom aktuellt markområde, sett till topografi, geologi och hydrogeologiska förutsättningar. Särskilda åtgärdsbehov eller särskilda skyddsåtgärder avseende grundvatten bedöms därmed inte föreligga. 5.4. Åtgärder för minskad belastning på grundvatten och ytvatten Markområdet bedöms inte medföra en förhöjd spridningsrisk avseende föroreningar i jord och grundvatten till nedströms ytvatten, baserat på nuvarande respektive historisk markanvändning (skogsmark), samt baserat på jämförelse mellan beräknade medelvärden för ytlig jord och beräknat riktvärde för skydd av ytvatten (se bilaga 2c) samt redovisade haltbidrag i tabell 2. Någon särskild åtgärd, utöver de åtgärder som genomförs avseende dagvattenhanteringen (se separat dagvattenutredning), bedöms inte föreligga avseende spridning och belastning på grundvatten och/eller ytvattenrecipient via infiltrerande regnvatten över aktuellt markområde. 6. SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER Den samlade bedömningen är att föroreningssituationen i jord och grundvatten inom planområdet inte bedöms utgöra ett hinder för planerad markanvändning, och att inga särskilda miljö- eller hälsorisker föreligger med koppling till förorenad mark inom planområdet, baserat på genomförd riskbedömning. Föroreningar i jord inom planområdet bedöms heller inte medföra en negativ haltpåverkan på miljökvalitetsnormer för nedströms ytvattenrecipient. Rekommendationen är oavsett bedömd låg risk att ett villkor införs i detaljplanekartan då detta underlättar hanteringen av schaktmassor inför planerad grundläggning, anläggning av ledningsstråk m m enligt nedan redovisat förslag: Startbesked får inte ges för byggnation förrän sanering av eventuella markföroreningar* har genomförts och godkänts eller skydds- och säkerhetsåtgärder avseende markföroreningar har kommit till stånd och godkänts (PBL 4 kap 14 §). * Begreppet markföroreningar inkluderar även föroreningar i vatten och luft. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 DP Solhöjden, del av Solhem 15:3, Spånga Stockholm 26046 2026-04-20 s 22 (18) Villkoret medför att krav på åtgärder aktiveras så fort en bygglovs- eller marklovsprocess genomförs. Hantering av mark kan även regleras i exploateringsavtal som ett komplement till detaljplanen och därmed ytterligare säkerställa att hanteringen av samtliga markfrågor genomförs på rätt och överenskommet sätt. Structor Miljöbyrån Stockholm AB Mikael Eriksson Örjan Nilsson Granskare Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 !( !( !( !( !( !( S02 S01 S03 S04 S05 S06 0 10 205 Meter Teckenförklarning Jord - Generella riktvärden, 0-0,4 m u my !( Underskrider bostadsmark, <KM !( Överskrider bostadsmark, underskrider industrimark, >KM, <MKM !( Överskrider industrimark, >MKM Planerade byggnader/hårdgjorda ytor Planerad tomtmark Bedömning av förorenade områden inför planändring DP Solhöjden, Spånga Uppdragsnr. 26046 Datum: 2026-04-15 Uppdragsgivare: Shinelle Construction AB ¯ Bilaga 1a Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 !( !( !( !( !( !( S02 S01 S03 S04 S05 S06 0 10 205 Meter Teckenförklarning Jord - SSRV-riktvärden, 0-0,4 m u my !( Underksrider SSRV-riktvärden för nyanlagd parkmark !( Överskrider SSRV-riktvärden för nyanlagd parkmark Planerade byggnader/hårdgjorda ytor Planerad tomtmark Bedömning av förorenade områden inför planändring DP Solhöjden, Spånga Uppdragsnr. 26046 Datum: 2026-04-15 Uppdragsgivare: Shinelle Construction AB ¯ Bilaga 1b Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 2a Förklaring Överskrider MRR (gäller masshantering) Överskrider KM (bostadsanvändning enl. generella riktvärden) Överskrider MKM (industri/kontorsmark enl. generella riktvärden) Överskrider riktvärden för FA (farligt avfall enl. Avfall Sverige) Provpunkt Medelvärde 90:e percentilen Medelvärde 90:e percentilen S01 S02 S03 S04 S05 S06 Medelvärde 90:e percentilen S01:2 S02:2 S03:2 S04:2 S05:2 S06:2 Nivå 0-0,4 0-0,4 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0.1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 MRR KM MKM FA Jordtyp Humus och sand Humus och sand Humus Humus Humus Humus Humus Humus Humus Humus Sand Sand Sand Sand Humus/sand Sand Sand Sand Torrsubstans vid 105°C, % 47 67 47 64 67 33 43 34 42 61 47 64 67 33 43 34 42 61 Oljekolväten alifater >C8-C10 10 10 10 10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 10 10 - <10 - <10 - <10 - 25 120 1 000 alifater >C10-C12 20 20 20 20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 20 20 - <20 - <20 - <20 - 100 500 1 000 alifater >C12-C16 20 20 20 20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 20 20 - <20 - <20 - <20 - 100 500 10 000 alifater >C16-C35 309 716 435 811 88 251 970 652 399 251 55 78 - <20 - 65 - 81 - 100 1000 10 000 aromater >C8-C10 2 4 2 4 <1.0 1,3 3,7 4,5 1,5 <1.0 1 1 - <1.0 - <1.0 - <1.0 - 10 50 1 000 aromater >C10-C16 1 1 1 1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1 1 - <1.0 - <1.0 - <1.0 - 3 15 1 000 aromater >C16-C35 1 1 1 1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1 1 - <1.0 - <1.0 - <1.0 - 10 30 1 000 Tjärämnen PAH, summa L 0,1 0,2 0,15 0,15 <0.15 <0.15 0,12 <0.15 <0.15 <0.15 0,15 0,15 - <0.15 - <0.15 - <0.15 0,6 3 15 1 000 PAH, summa M 0,4 0,9 0,5 1,0 0,1 0,1 0,8 0,3 1,3 0,8 0,25 0,25 - <0.25 - <0.25 - <0.25 2 3,5 20 1 000 PAH, summa H 0,7 1,6 0,8 1,7 0,09 0,1 1,3 0,1 2,0 1,5 0,3 0,3 - <0.33 - <0.33 - <0.33 0,5 1 10 50 Metaller As 4 7 4 7 2,96 4 2 6 3 7 3 6 2 3 10 2 2 2 10 10 25 1 000 Ba 68 116 93 119 44,6 97 75 132 105 106 43 79 36 42 117 26 14 23 - 200 300 50 000 Cd 0,4 0,7 0,5 0,7 0,2 0,5 0,7 0,6 0,6 0,5 0,3 0,5 0,2 0,2 0,9 0,1 <0.1 0,1 0,2 0,7 2,5 1 000 Co 4 7 5 8 4 11 3 6 4 3 4 6 5 7 6 1 2 2 - 15 35 1 000 Cr 15 25 17 25 12 20 12 31 17 12 14 24 11 26 22 5 8 10 40 80 150 1 000 Cu 31 50 42 49 19 47 49 50 43 44 20 45 14 9 76 11 4 8 40 80 200 2 500 Hg 0,3 0,5 0,3 0,4 <0.2 0,2 0,4 0,4 0,4 0,5 0,3 0,5 <0.2 <0.2 0,8 <0.2 <0.2 <0.2 0,10 0,25 2,5 50 Ni 10 17 12 16 6 14 9 17 14 12 7 15 6 11 18 2 2 4 35 40 120 1 000 Pb 86 220 104 176 40 57 67 120 107 231 67 161 28 18 290 32 15 22 20 50 180 2 500 V 32 43 32 44 27 34 19 50 26 39 31 40 33 43 36 25 24 22 - 100 200 10 000 Zn 93 167 123 154 47 138 133 170 134 115 63 127 45 55 199 18 25 37 120 250 500 2 500 Samtliga halter redovisas i mg/kg TS om inget annat anges *Ej lämplig analys på humusmaterial pga nedbrutna växtdelar som påverkar analysen. Ytlig jord (samtliga prover) Mindre än ringa risk Naturvårdsverket Generella riktvärden Avfall Sverige farligt avfall Ytlig jord - Humuslager Ytlig jord exkl humuslager Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: DP Solhöjden Spånga Uppdragsnr: 26046 Provtagning: 2026-03-27 och 2026-04-02 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 2b Provpunkt Medelvärde 90:e percentilen Medelvärde 90:e percentilen S01 S02 S03 S04 S05 S06 Medelvärde 90:e percentilen S01:2 S02:2 S03:2 S04:2 S05:2 S06:2 Nivå 0-0,4 0-0,4 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0.1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 0,1-0,4 Jordtyp Humus och sand Humus och sand Humus Humus Humus Humus Humus Humus Humus Humus Sand Sand Sand Sand Humus/sand Sand Sand Sand Torrsubstans vid 105°C, % 47 67 47 64 67 33 43 34 42 61 47 64 67 33 43 34 42 61 Oljekolväten alifater >C8-C10 10 10 10 10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 10 10 - <10 - <10 - <10 25 180 alifater >C10-C12 20 20 20 20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 20 20 - <20 - <20 - <20 200 500 alifater >C12-C16 20 20 20 20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 20 20 - <20 - <20 - <20 500 500 alifater >C16-C35* 309 716 435 811 88 251 970 652 399 251 55 78 - <20 - 65 - 81 1000 1000 aromater >C8-C10 2 4 2 4 <1.0 1,3 3,7 4,5 1,5 <1.0 1 1 - <1.0 - <1.0 - <1.0 50 50 aromater >C10-C16 1 1 1 1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1 1 - <1.0 - <1.0 - <1.0 15 15 aromater >C16-C35 1 1 1 1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1 1 - <1.0 - <1.0 - <1.0 40 40 Tjärämnen PAH, summa L 0,1 0,2 0,1 0,2 <0.15 <0.15 0,12 <0.15 <0.15 <0.15 0,2 0,2 - <0.15 - <0.15 - <0.15 15 15 PAH, summa M 0,4 0,9 0,5 1,0 0,1 0,1 0,8 0,3 1,3 0,8 0,3 0,3 - <0.25 - <0.25 - <0.25 3,5 20 PAH, summa H 0,7 1,6 0,8 1,7 0,09 0,1 1,3 0,1 2 1,5 0,3 0,3 - <0.33 - <0.33 - <0.33 1,8 1,8 Metaller As 4 7 4 7 3 4 2 6 3 7 3 6 2 3 10 2 2 2 10 10 Ba 68 116 93 119 45 97 75 132 105 106 43 79 36 42 117 26 14 23 300 300 Cd 0,4 0,7 0,5 0,7 0,2 0,5 0,7 0,6 0,6 0,5 0 1 0,2 0,2 0,9 0,1 <0.1 0,1 2 2 Co 4 7 5 8 4 11 3 6 4 3 4 6 5 7 6 1 2 2 35 35 Cr 15 25 17 25 12 20 12 31 17 12 14 24 11 26 22 5 8 10 150 150 Cu 31 50 42 49 19 47 49 50 43 44 20 45 14 9 76 11 4 8 200 200 Hg 0,3 0,5 0,3 0,4 <0.2 0,2 0,4 0,4 0,4 0,5 0,3 0,5 <0.2 <0.2 0,8 <0.2 <0.2 <0.2 0,5 1 Ni 10 17 12 16 6 14 9 17 14 12 7 15 6 11 18 2 2 4 120 120 Pb 86 220 104 176 40 57 67 120 107 231 67 161 28 18 290 32 15 22 70 70 V 32 43 32 44 27 34 19 50 26 39 31 40 33 43 36 25 24 22 - - Zn 93 167 123 154 47 138 133 170 134 115 63 127 45 55 199 18 25 37 500 500 Ytlig jord (samtliga prover) Ytlig jord, normaltät A. Skola, förskola, Småhus D. Nyanlagda parker Storstadsspecifika riktvärden för Stockholm, 2019.Ytlig jord - Humuslager Ytlig jord exkl humuslager Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: DP Solhöjden Spånga Uppdragsnr: 26046 Provtagning: 2026-03-27 och 2026-04-02 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Bilaga 2c Halten överskrider hälsoriskbaserat riktvärde Hälsorisker - KM-PSRV PSRV- Hälsorisk* Korttidsexponering* Skydd av markmiljö Skydd av ytvatten Medelvärde 90:e percentilen Medelvärde 90:e percentilen Medelvärde 90:e percentilen - - - - Nivå 0-0,2 0-0,2 0.1-0,4 0.1-0,4 0-0,4 0-0,4 - - - - Jordtyp Humus Humus Sand Sand Humus och sand Humus och sand - - - - mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg PAH, summa H 0,8 1,7 0,3 0,3 0,7 1,6 10 300 2,5 150 Hg 0,3 0,4 0,3 0,5 0,3 0,5 6,9 - 5 2,4 Pb 104 176 67 161 86 220 180 1000 200 3600 *Riskbedömningsmodell: NV beräkningsverktyg för riktvärden 2025-09-25 Inställning: KM, justerad avseende vistelsetid och exponeringsvägar jmf med generellt riktvärden KM Vistelsetid: 4h/dygn under 6 månader/år Exponeringsgrupp: Barn Exponeringsvägar: Intag av jord, hudkontakt, inandning av damm och odling/intag av växter (en tiondel av andelen i den generella riktvärdesberäkningen). Skydd av grundvatten har exkluderats då grundvatten i jord inte bedöms förekomma pga topografi och då låga uttagsmöjligheter bedöms förelligga. Syftet med beräkningen är att visa om hälsorisk föreligger vid vistelse/lek inom skogsdungen (DP Solhöjden), men underlaget medger även en bedömning avseende spridningsrisk och smydd av markmiljö Ytlig jord - Humuslager Ytlig jord exkl humuslager Ytlig jord (samtliga prover) Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: DP Solhöjden Spånga Uppdragsnr: 26046 Provtagning: 2026-03-27 och 2026-04-02 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:23 Riktvärden FALSKT Naturvårdsverket, version 2.3.2 Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Riktvärde Hälsorisk- Skydd av Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter PAH-H 86 46 420 beaktas ej beaktas ej 17 10 300 data saknas 10 2,5 50 beaktas ej 150 2,5 data saknas 2,5 PAH-H 12,1% 22,8% 2,5% 0,0% 0,0% 62,5% Kvicksilver 75 900 28000 beaktas ej beaktas ej 7,6 6,9 data saknas data saknas 6,9 5 beaktas ej beaktas ej 2,4 2,4 0,1 2,5 Kvicksilver 9,1% 0,8% 0,0% 0,0% 0,0% 90,1% Bly 270 2000 70000 beaktas ej beaktas ej 770 180 1000 data saknas 180 200 beaktas ej beaktas ej 3600 180 20 180 Bly 66,9% 9,3% 0,3% 0,0% 0,0% 23,5% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Eget scenario: KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Envägskoncentrationer (mg/kg) Justeringar (mg/kg) Spridning (mg/kg) Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 1 Blad Riktvärden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) PAH-H 2,5 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 2,5 mg/kg Skydd av ytvatten Bly 180 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn KM Inandning av ånga beaktas ej beaktas Beaktas ej - Omdrådet avser en skogsdunge utan bebyggelse (obl) Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Beaktas ej - Omdrådet avser en skogsdunge utan bebyggelse (obl) Intag av växter beaktas beaktas Beaktas ej - Omdrådet avser en skogsdunge utan bebyggelse (frv) Exp.tid barn - intag av jord 28 365 dag/år Motsvarar 4 h/dygn (lek utomhus i skogsdunge), 7 dagar/vecka i 6 månader per år. (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 28 365 dag/år Motsvarar 4 h/dygn (lek utomhus i skogsdunge), 7 dagar/vecka i 6 månader per år. (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 28 120 dag/år Motsvarar 4 h/dygn (lek utomhus i skogsdunge), 7 dagar/vecka i 6 månader per år. (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 28 120 dag/år Motsvarar 4 h/dygn (lek utomhus i skogsdunge), 7 dagar/vecka i 6 månader per år. (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 28 365 dag/år Motsvarar 4 h/dygn (lek utomhus i skogsdunge), 7 dagar/vecka i 6 månader per år. (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 28 365 dag/år Motsvarar 4 h/dygn (lek utomhus i skogsdunge), 7 dagar/vecka i 6 månader per år. (obl) Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 1 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Andel växter från odling på plats 0,01 0,1 - En tiondel av andelen som odlas i det generella fallet, då marken utgörds av en skogsdunge/tallskog. Exponeringsvägen ingår för tex svampplockning eller likn. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning hälsa/miljö utförs utförs Ej aktuellt i detta beräkningsfall då enbart hälsorisk vid vistelse inom området bedöms teoretiskt. (frv) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Ej aktuellt i omrpdet pga topografi/bedömt avssaknad av grundvatten i jord och låga uttagsmöjligheter. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Inga egendefinierade ämnen används. Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 2 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 3 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 4 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 5 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 6 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 7 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:26 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.3.2 Eget scenario: Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beskrivning Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 8 Blad Uttagsrapport Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2026-04-15, kl. 13:55 Halter Naturvårdsverket, version 2.3.2 Inmatning av Porvatten- Halt i skyddat Halt i grund- Halt i Föroreningstransport Halt i Halt (ånga) i Halt (ånga) i Halt (torrvikt) i Halt (torrvikt) i Halt (färskvikt) Ämne verkliga halter i jord halt i jord grundvatten vatten, brunn ytvatten via gv till ytvatten porluft inomhusluft utomhusluft bladgrönsaker rotsaker i fisk mg/kg mg/l mg/l mg/l mg/l kg/år mg/m³ mg/m³ mg/m³ mg/kg mg/kg mg/kg PAH-H 0,7 0,000095 ej aktuell ej aktuell 2,4E-08 0,000024 0,00000062 ej aktuell ej aktuell 0,011 0,065 ej aktuell Kvicksilver 0,3 0,001 ej aktuell ej aktuell 0,00000025 0,00025 0,3 ej aktuell ej aktuell 0,13 0,033 ej aktuell Bly 86 0,048 ej aktuell ej aktuell 0,000012 0,012 0 ej aktuell ej aktuell 0,74 0,23 ej aktuell Medelvärden Eget scenario: KM-Hälsa-PSRV - Reducerad odling och utan dricksvattenbrunn Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Bilaga 3 - KM PSRV utan odling - Hälsorisker.xlsm sida 1 Blad Halter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 --- [Fågelinventering.pdf] Fågelinventering Solhöjden Fågelinventering enligt metod revirkartering i Solhöjden i Spånga, Stockholm. 10 december 2025 Slutversion Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Beställning: Exploateringskontoret Stockholms stad Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 10 december 2025 Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande: Ossian Rydebjörk och Isabelle Severholt Intern granskning av rapport: Fingal Gyllang 2025-06-23 Foton: Ossian Rydebjörk Kartor: Isabelle Severholt Internt projektnummer: 10854 Bild på framsidan: Gammal tall inom inventeringsområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 1 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Uppdragets mål och syfte 3 Metod 5 Resultat 7 Naturvårdsrelevanta arter 7 Fynd- och fortplantningsområden-/revirkartor 8 Tidigare fynd 11 Presentation av naturvårdsrelevanta arter 11 Lagstiftning för fåglar 16 Miljöbalken 16 Artskyddsförordningen 16 Förslag till vidare utredningar 18 Referenser 19 Bilaga 1. Inventeringsfakta 20 Bilaga 2. Metodik 21 Bilaga 3. Ej naturvårdsrelevanta fågelarter 23 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 2 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Sammanfattning Bakgrund Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms stad genomfört en fågelinventering i Solhöjden i Spånga, Stockholms stad. Läge och avgränsning framgår av kartan i Figur 1. Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om detaljplaneområdets värden för fågellivet och utreda vilka fågelarter som har fortplantningsområden/revir inom området. Syftet har varit att skapa ett kunskapsunderlag om områdets fågelliv för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med en pågående detaljplan. Två metoder användes vid inventeringen: revirkartering och atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik art det finns inom ett område samt möjlighet att bedöma sannolikheten för häckning av de arter som noterats inom området. Naturvårdsrelevanta arter Inventeringen har fokuserat på arter vars nationella, regionala eller lokala bevarandestatus är sådan att särskilda åtgärder kan vara aktuella i samband med en exploatering. Detta omfattar arter som är rödlistade, arter markerade med B i fågeldirektivets bilaga 1, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population (se faktaruta sid.4). Dessa arter benämns i denna rapport som naturvårdsrelevanta arter. Motiv till varför en art bedöms vara naturvårdsrelevant finns under respektive art under resultatdelen. Inventeringen har omfattat alla fågelarter, det vill säga även vanligt förekommande fågelarter med stabila eller ökande populationer. Noterade fågelarter I samband med inventeringen påträffades 31 fågelarter. Av dessa arter bedöms nio arter vara naturvårdsrelevanta och 22 vara vanligt förekommande arter med stabila eller ökande populationer. Inga ytterligare naturvårdsrelevanta fågelarter finns noterade från det inventerade området enligt databasen Artportalen (sökning mellan 2000–2025). För fyra av de åtta naturvårdsrelevanta arterna (björktrast, gråkråka, grönfink och svartvit flugsnappare) är bedömningen att de har fortplantningsområde/revir inom inventeringsområdet. Artskyddsförordningen Alla svenska fåglar är fridlysta enligt Artskyddsförordningens 4 §. Fridlysningen innebär att det är förbjudet att avsiktligt döda fåglar eller förstöra fåglars bon eller ägg. Det är även förbjudet att störa fåglar om denna störning riskerar att innebära att populationen av fågelarten inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Ekologigruppen bedömer att fågelarter som i denna rapport klassificeras som naturvårdsrelevanta (se faktaruta sidan 4) oftast utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå. Rekommenderade fortsatta utredningar Ekologigruppen rekommenderar att en artskyddsutredning genomförs där påverkan på aktuella arter utreds och föreslag på skyddsåtgärder ges. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 3 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Inledning Uppdragets mål och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms stad genomfört en fågelinventering i Solhöjden i Spånga. Läge och avgränsning framgår av Figur 1. Utöver inventeringsområdet har även en buffertzon inventerats, som sträckt sig så långt man kan se och höra från inventeringsområdets gräns. Målet med utredningen har varit att, för samtliga fågelarter, dokumentera områdets värde som fortplantningsområde samt att kartlägga indicium på häckning och uppskatta antal par i detaljplaneområdet. För naturvårdsrelevanta arter har målet även varit att utreda och avgränsa arternas fortplantningsområden i form av häckningsrevir inom området. Figur 1. Översiktskarta över detaljplaneområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 4 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Syftet med utredningen har varit att ta fram ett kunskapsunderlag om områdets fågelliv för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med den pågående detaljplanen. Fågelinventeringen kan även ligga till grund för en artskyddsutredning som belyser detaljplanens eventuella påverkan på skyddade fågelarter inför en tillståndsprövning enligt miljöbalken. En artskyddsutredning kan också ge förslag till skyddsåtgärder för att undvika att projektet kommer i konflikt med artskyddsförordningen. Fågelarter med liten lokal population omfattar arter där populationen understiger 2 000 individer i Stockholms län. Motivet är att forskning visar att 1 000 individer är minsta antal för en livskraftig population. Vi fördubblar antalet utifrån försiktighetsprincipen bland annat på grund av att alla arter inte häckar alla år. När det gäller Fågelarter som uppvisar en negativ trend används ibland kriteriet ”arter som har minskat med mer än 50% sedan 1980”. Utgångspunkten är att Skogsstyrelsen använder detta kriterium för att avgöra för vilka fågelarter en bedömning av tillfredsställande population behöver göras inför skogsbruksåtgärder. Huvuddelen av de arter som kommer med på detta kriterium (arter som har minskat med mer än 50% sedan 1980) kommer även med på något av de övriga kriterierna i faktarutan ovan. De arter som inte gör det är sådana arter som i dag är vanliga och har en stabil eller ökande populationstrend. Ekologigruppen bedömer att sådana arter ej är naturvårdsrelevanta då en störning inte riskerar att påverka artens populationsnivå Naturvårdsrelevanta arter Begreppet omfattar fågelarter som i denna rapport behandlas med noggrann utredning och som särskilt ska beaktas vid tillämpning av artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2022). Begreppet prioriterade arter används ibland för dessa arter. RRööddlliissttaaddee aarrtteerr Den svenska rödlistan utarbetas av Artdatabanken. Rödlistan uppdateras vart femte år och den senaste rödlistan gavs ut 2020. Rödlistan i sig innebär inget skydd utan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns sex rödlistningskategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, (DD) kunskapsbrist. Arter utan känd minskning eller negativ påverkan och med tillräckligt stor population klassas som livskraftiga (LC), det vill säga ej rödlistade. FFååggeellaarrtteerr lliissttaaddee ii ffååggeellddiirreekkttiivveettss bbiillaaggaa 11 Här listas arter som är särskilt skyddade i EU:s fågeldirektiv. Dessa arter är även markerade med b i Artskyddsförordningens bilaga 1. För dessa arter måste respektive stat upprätta skyddade livsmiljöer. Dessa arter markeras med förkortningen FD. FFååggeellaarrtteerr mmeedd lliitteenn llookkaall ppooppuullaattiioonn Här innefattas arter som lokalt har en liten population men som inte är rödlistade då de är förhållandevis vanliga i ett nationellt perspektiv. FFååggeellaarrtteerr ssoomm uuppppvviissaarr eenn nneeggaattiivv ttrreenndd Innefattar arter med tydligt negativ trend som är statistiskt säkerställd under en flerårig period, men som inte fångats upp i någon rödlisteklassning. Med negativ trend avses arter vars population har minskat med ≥ 20 % de senaste 10 åren. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 5 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Metod Inventeringen utfördes i enlighet med de två metoderna Revirkartering och Atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik fågelart det finns inom ett område och om det rör sig om konstaterad, trolig eller möjlig häckning. Nedan summeras de viktigaste delarna av metodiken. För mer information rörande metodik och tillvägagångssätt hänvisas bilaga 2, Metodik. Förarbete Inför fältarbetet genomfördes ett förarbete med framtagande av fältkartor, upplägg av inventeringsrutter, samt sök i databasen Artportalen från år 2000–2025 (ArtDatabanken 2025). Utsök från Artportalen gjordes flera gånger inför och under inventeringen i syfte att få en bild av nuvarande och tidigare utbredning av naturvårdsrelevanta arter i detaljplaneområdet. Fältarbete Totalt genomfördes fem besök i området mellan mars och slutet av maj. Besöken i mars syftade till att täcka in arter som påbörjar sin häckning tidigt på säsongen, till exempel hackspettar. För att inventera arter som anländer till sina häckningsplatser sent på säsongen förlades det sista besöket till slutet av maj. I bilaga 1 redovisas detaljerade inventeringsfakta. Vid fältbesöken användes programvaran ESRI Field Maps för att registrera fågelobservationer. Vid varje observation av en naturvårdsrelevant fågel noterades art, position, om möjligt kön, antal, aktivitet samt häckningskriterium. För att optimera förutsättningarna för fågelobservationer genomfördes inventeringarna från tidig morgon till förmiddag och företrädesvis under dagar med klart väder och svaga vindar. Revirkartering Fågelinventeringen genomfördes i fält genom metod: Fåglar, revirkartering, generell metod (Naturvårdsverket 2012). Undersökningstypen är den vanligaste metoden för bestämning av tätheter av fågelarter i landmiljöer och den mest relevanta när det gäller att kartlägga fågelarters fortplantningsområde. Metodiken rekommenderar åtta till tolv fältbesök fördelade på olika tidpunkter under fåglars häckningstid och under samma år. Naturvårdsverkets bedömning är dock att det i vissa fall och främst i områden<1 km2, med kvalitet, går att genomföra en inventering med färre besök, även om det innebär en större osäkerhet (Naturvårdsverket 2010). För att avgränsa ett revir krävs enligt metoden notering av en art vid tre besök. Undantag från denna regel görs då häckning konstaterats (bo med ägg eller ungar påträffats etc.). Undantag görs även för arter som anländer till häckplatsen först i slutet av maj eller början av juni (exempelvis flera arter sångare) liksom för sådana arter som främst hävdar revir tidigt på säsongen (exempelvis flera arter av mesar och hackspettar). I enlighet med försiktighetsprincipen utgår vi i denna fågelinventering, på grund av det begränsade antalet inventeringstillfällen, från att arter som endast noterades vid ett av inventeringstillfällena kan ha ett permanent revir/fortplantningsområde i området. Atlasinventering Revirkarteringen kompletterades med undersökningstyp atlasinventering (Bengtsson, K. & Green, M. 2013), enligt metodik från svensk fågelatlas (Svensson S 1999). Syftet med metoden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 6 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 är att kartlägga hur säkert det är att en viss fågelindivid häckar på platsen. Detta görs genom att registrera beteenden som kan tyda på häckning, till exempel vuxen fågel med mat i näbben. Metodiken bygger på ett system med 20 olika kriterier (Bilaga 2) som på olika sätt påvisar de tre kategorierna konstaterad, trolig eller möjlig häckning (Bengtsson, K. & Green, M. 2013). Artportalen Ytterligare information om områdets fågelliv har inhämtats från databasen Artportalen om det har funnits relevanta data. Utsök av data har skett inom ett större område än inventeringsområdet, i detta fall cirka 100 meter, då fynd i Artportalen ofta har relativt dålig geografisk noggrannhet. Analys har gjorts av fyndens relevans inom detaljplaneområdet utgående från datum för observationen, kommentarer för de enskilda fynden, samt utifall relevant häckningsbiotop finns i området. Alla noterade arter som observerades vid denna inventering har rapporterats till databasen Artportalen. Avgränsningar Alla fågelarter har omfattats av inventeringen men fokus för denna inventering har legat på så kallade naturvårdsrelevanta arter (se faktaruta sid. 4). För dessa arter har eventuella fortplantningsområden/revir ritats ut. Arter som inte omfattas av revirkarteringen är lokalt mycket vanliga arter med stabila eller ökande populationer som exempelvis lövsångare, blåmes, talgoxe, skata och bofink. Dessa arter noteras bara genom uppskattning av antalet par i Inventeringsområdet, samt häckningskriterium enligt metodik atlasinventering (BirdLife 2012), se Bilaga 2. Det har inte ingått i uppdraget att utreda bevarandestatus, störning, påverkan på fortplantningsområden eller om artskyddsförordningen är tillämplig i området för påträffade arter. Osäkerhet i bedömningen Revirkarteringar har alltid en viss grad av osäkerhet, särskilt vad gäller exakt geografisk avgränsning av fortplantningsområden/revir. Ju färre observationer som revirkarteringen bygger på desto större osäkerhet finns. För arter med stora revir som exempelvis gråkråka och många hackspettsarter kan det, trots flera observationer av arten, ofta vara svårt att avgränsa reviret. För vissa arter saknas också kunskap om generell revirstorlek. Därutöver finns ofta en viss osäkerhet avseende fynd från databasen Artportalen eftersom dessa ofta har en låg lägesnoggrannhet. Det kan leda till att arter som är registrerade utanför detaljplaneområdet ändå hör hemma där. Vi bedömer dock sammantaget att aktuell inventering har så god säkerhet att kunskapskravet i miljöbalken uppfylls. Tidigare inventeringar Under 2022 genomfördes en naturvärdesinventering (NVI) i området. Under 2025 genomfördes även en trädinventering då den befintliga naturvärdesinventeringen från 2022 uppdaterades med ett avsnitt om skyddsvärda träd (Ekologigruppen 2025). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 7 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Resultat I samband med inventeringen påträffades 31 fågelarter. Av dessa bedöms nio arter vara naturvårdsrelevanta och redovisas i Tabell 1. De 22 arter som påträffades under inventeringen som inte bedöms vara naturvårdsrelevanta redovisas i Bilaga 3. Utöver de naturvårdsrelevanta arter som observerades vid inventeringen finns inga ytterligare naturvårdsrelevanta arter noterade i databasen Artportalen (sökning mellan år 2000 – 2025). Naturvårdsrelevanta arter För fem av de naturvårdsrelevanta arterna (björktrast, gråkråka, grönfink, svartvit flugsnappare och tofsmes) är bedömningen att de har fortplantningsområden/revir inom inventeringsområdet. Observationer och eventuella avgränsade revir för dessa arter redovisas i kartor Figur 2 – 3. Mer information om de olika arternas ekologi, status och trend, samt förekomst i området redovisas under rubriken Presentation av noterade naturvårdsrelevanta arter. Tabell 1. Tabellen redovisas naturvårdsrelevanta arter som noterades vid inventeringen. RK=Rödlistekategorier; NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad. LC=livskraftig. Art RK Förekomst Datum Björktrast NT Ett par björktrastar noterades med ett permanent revir som omfattar majoriteten av inventeringsområdet. I södra delen hittades ett bo där paret konstaterades häcka 2025. 2025-03-08, 2025-04- 15, 2025-05-14, 2025- 05-29 Fiskmås NT Två fiskmåsar har setts flyga förbi inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. 2025-04-15, 2025-05- 29 Gråkråka NT Ett par gråkråka har påträffats med permanent revir som omfattar hela inventeringsområdet och även sträcker sig utanför det. Det är troligt att paret häckade inom eller strax utanför inventeringsområdet 2025. 2025-03-08, 2025-03- 19, 2025-04-15, 2025- 05-14, 2025-05-29 Gråtrut VU En gråtrut har setts förbiflygande vid ett tillfälle. Arten bedöms inte häcka inom inventeringsområdet 2025. Det är möjligt att arten häckar på något av hustaken utanför inventeringsområdet. 2025-03-19 Grönfink EN Två par grönfink har noterats med permanenta revir som omfattar delar av inventeringsområdet och sträcker sig utanför det. Det är troligt att dessa 2025-03-08, 2025-03- 19, 2025-04-15, 2025- 05-14, 2025-05-29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 8 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Fynd- och fortplantningsområden-/revirkartor I kartorna, Figur 2 – 3, redovisas förekomst av de påträffade naturvårdsrelevanta arterna. Om en art påträffades vid minst ett tillfälle med revirhävdande beteende inom inventeringsområdet har fortplantningsområden/revir ritats ut. Fågelarternas aktivitet noterades enligt de tjugo kategorier av häckningskriterier som finns i metodik för svensk fågelatlas, Tabell 5 (BirdLife 2012). Aktiviteterna ligger sedan till grund för bedömningen av häckningsindicium i kategorierna: • möjlig häckning (enstaka observation av fågeln i häcktid) • trolig häckning (permanent revir, varnande fåglar etcetera) • konstaterad häckning (observerad med mat till ungar, bo eller observation av ungar som just lärt sig att flyga) För detaljerad beskrivning se Bilaga 2. Art RK Förekomst Datum häckade inom eller strax utanför inventeringsområdet 2025. Kungsfågel LC Två ex, obs i häcktid, möjlig häckning. Paret sågs endast vid ett tillfälle varför bedömningen är att arten inte häckade i detaljplaneområdet 2025. 2025-03-19 Svartvit flugsnappare NT Två par svartvit flugsnappare har noterats med permanenta revir. Ett av reviren ligger inom inventeringsområdet i den södra delen. Detta par konstaterades häcka i en holk som var uppsatt på en tall nära en trädgård. Det andra reviret ligger helt utanför inventeringsområdet men inom den buffertzon som också inventerades. Det är troligt att paret häckade inom det avgränsade reviret. 2025-05-14, 2025-05- 29 Tofsmes LC Ett par, permanent revir, trolig häckning. Paret sågs vid de två sista inventeringstillfällena. 2025-05-14, 2025-05- 29 Tornseglare EN Fyra tornseglare sågs födosöka i luftrummet ovanför inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, men det är möjligt att de häckar under taket i något lämpligt hus i närområdet. 2025-05-29 Östersjötrut VU Fyra östersjötrutar har setts flyga förbi inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. 2025-04-15, 2025-05- 29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 9 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Det ska påpekas att de avgränsade fortplantningsområdena/reviren i kartorna inte anger exakta avgränsningar utan att det utgörs av evidensbaserade bedömningar. När fortplantningsområden/revir ritats in på kartan har hänsyn tagits till var observationerna av fågeln är gjord, vilken naturtyp arten ofta är knuten till, uppgifter om storlek på revir för respektive art samt observationer av samma art i intilliggande fortplantningsområden/revir. Figur 2. Observationer och revir av naturvårdsrelevanta fågelarter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 10 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Figur 3. Observationer och revir av naturvårdsrelevanta fågelarter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 11 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Tidigare fynd Inga naturvårdsrelevanta fågelarter finns rapporterade i Artportalen från området (perioden 2000-2025). Presentation av naturvårdsrelevanta arter Nedan följer en kortare beskrivning av de påträffade arternas ekologi, status/trend och förekomst i området. Under status och trend motiveras varför en art har bedömts vara naturvårdsrelevant och därför har omfattats av en mer noggrann utredning. Naturvårdsrelevanta arter (faktaruta sidan 4) omfattar arter som är rödlistade, arter listade i fågeldirektivets bilaga 1, arter med lokalt liten population samt arter som uppvisar en negativ trend. Information om arternas ekologi och populationsutveckling har inhämtats från Artfakta (ArtDatabanken 2025), om status och trender från Sveriges fåglar (Wirdheim 2022), Övervakning av fåglarnas populationsutveckling (Green m. fl. 2023) och från Rödlistan 2020. Information om fågelarters förekomst i detaljplaneområdet har inhämtats från databasen Artportalen (sökning 2000–2025). BjörktrastNT Förekomst i området Ett par björktrastar noterades med ett permanent revir som omfattar majoriteten av inventeringsområdet. I södra delen hittades ett bo där paret konstaterades häcka 2025. Ekologi Björktrast häckar i skog, inte sällan i glesa kolonier i anslutning till odlad mark. Arten häckar också i stadsnära områden, i parker och trädgårdar. Daggmaskrika gräsytor och åkermark fungerar som viktiga födosöksmiljöer men arten är allätare och äter också bär och insekter. Den har i närheten av städer ofta sin boplats i anslutning till mänsklig bebyggelse där den får visst skydd från predatorer, jämfört med i skog. I stockholmstrakten är björktrast ofta mer vanlig i städer än på landsbygden. Status/trend Björktrast, som var ny på rödlistan 2020, är rödlistad i kategori nära hotad (NT). Arten är fortfarande vanlig men den svenska populationen har minskat i snabb takt under lång tid. Svensk fågeltaxering visar att björktrast minskat signifikant med cirka 30% mellan 2013 och 2022 (BirdLife Sverige 2023). Sedan 2003 är minskningen över 50%. I Stockholms län har björktrast minskat med 75 % under perioden 1998-2023 (Green, 2024). FiskmåsNT Förekomst i området Två fiskmåsar har setts flyga förbi inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. Ekologi Fiskmås är generellt en flyttfågel men om det finns tillgång till öppet vatten är det inte ovanligt att några fåglar stannar kvar i Sverige över vintern. Arten häckar ensam eller i kolonier i Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 12 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 våtmarker, längst kuster, på öar, vid insjöar och ibland även på hustak i samhällen. Fiskmås är allätare som gärna äter fisk, maskar och skalbaggar men också födosöker i tätbebyggda områden där den exempelvis kan hitta matrester från människor. Status/trend Fiskmås är en vanlig art i Sverige men populationen har under de senaste 20 åren minskat kraftigt vilket medfört att den från och med år 2020 är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). GråkråkaNT Förekomst i området Ett par gråkråka har påträffats med permanent revir som omfattar hela inventeringsområdet och även sträcker sig utanför det. Det är troligt att paret häckade inom eller strax utanför inventeringsområdet 2025. Ekologi Gråkråka häckar i skogsmark, ofta i anslutning till odlad mark, i parker och trädgårdar samt i olika urbana områden. Detta är den art av kråka som är bofast i Sverige. Eftersom gråkråka, när det gäller föda, är generalist och allätare så födosöker den gärna nära mänsklig bebyggelse. Arten har stora revir och för att lyckas med sin häckning behöver den ha tillgång till en ostörd skogsdunge för placering av själva boet. Status/trend Gråkråka var ny på rödlistan 2020 i kategorin Nära hotad (NT) och har inte varit rödlistad tidigare. GråtrutNT Förekomst i området En gråtrut har setts förbiflygande vid ett tillfälle. Arten bedöms inte häcka inom inventeringsområdet 2025. Det är möjligt att arten häckar på något av hustaken utanför inventeringsområdet. Ekologi Gråtrut är en stor måsfågel med ett vingspann på upp till 150 cm. Den häckar huvudsakligen kolonivis längst hela östersjöns kuster. Arten är en allätare som bland annat äter rester efter döda djur, fisk, maskar, insekter, fåglar och restavfall. Status/trend Gråtrut är en relativt vanlig art i Sverige vars population dock har minskat kraftigt. Arten kom med på rödlistan första gången 2010, då som Nära hotad (NT). Sedan 2015 är gråtrut rödlistad som Sårbar (VU) eftersom takten på populationsminskningen har ökat. Den senaste uppskattningen visar på en minskning på drygt 30% de senaste 20 åren. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 13 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 GrönfinkEN Förekomst i området Två par grönfink har noterats med permanenta revir som omfattar delar av inventeringsområdet och sträcker sig utanför det. Det är troligt att dessa häckade inom eller strax utanför inventeringsområdet 2025. Ekologi Grönfink häckar i skogsbryn, enbackar, buskmarker, parker och trädgårdar. Arten har inte särskilt höga krav på sin livsmiljö i tätortsnära områden. Status/trend Arten är ny på rödlistan sedan 2020 beroende på en mycket kraftig populationsnedgång de senaste 10 åren. Orsaken till minskningen är att arten drabbats av sjukdomen gulknopp som kraftigt decimerat populationen. Grönfink är rödlistad i hotkategorin starkt hotade arter (EN). Arten är dock fortfarande en vanligt förekommande art i regionen och populationsminskningen är inte i första hand knuten till markanvändningen. KungsfågelLC Förekomst i området Två födosökande kungsfåglar observerades under det andra inventeringstillfället, 2025-03-19. Eftersom arten endast noterades vid ett tillfälle är bedömningen att arten inte häckade i detaljplaneområdet 2025. (Arten bedöms inte längre vara naturvårdsrelevant och observationer av kungsfågel visas inte på karta). Ekologi Kungsfågeln är Sveriges minsta fågelart, med en vikt på bara fem gram. Kungsfågeln är i stort sett helt bunden barrskog, och främst granskog och granblandad skog. Status/trend Arten förekommer allmänt i hela Sverige där det finns barrskog. Kungsfågel har haft en lång populationsnedgång (från 1990-talet), och 2015 rödlistades arten i kategori VU-sårbar. De senaste 10 åren har kungsfågeln ökat i antal varför den nu bedöms som LC. Svartvit flugsnappareNT Förekomst i området Två par svartvit flugsnappare (Figur 4) har noterats med permanenta revir. Ett av reviren ligger inom inventeringsområdet i den södra delen. Detta par konstaterades häcka i en holk som var uppsatt på en tall nära en trädgård. Det andra reviret ligger helt utanför inventeringsområdet men inom den buffertzon som också inventerades. Det är troligt att paret häckade inom det avgränsade reviret. Ekologi Svartvit flugsnappare häckar i löv- och blandskog, samt i trädgårdar och parker. Arten är hålhäckare och i tätbebyggda områden häckar den gärna i fågelholkar. Svartvit flugsnappare lever främst av insekter, spindlar och fjärilar samt deras larver men under hösten utökas menyn med frukter och bär. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 14 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Status/trend Svartvit flugsnappare var ny på rödlistan i kategori Nära hotad (NT) år 2020 beroende på en tydlig populationsminskning. I den senaste häckfågeltaxeringen 2023 verkar arten dock åter ha en ökande trend. Figur 4. Ett par svartvit flugsnappare konstaterades häcka inom inventeringsområdet och ett par häckade troligen utanför inventeringsområdet. TofsmesLC Förekomst i området Ett par tofsmes sågs vid de två sista inventeringstillfällen, 2025-05-14, 2025-05-29, i skogsområdet söder om Norrskensbacken, och bedömningen är att paret troligen häckade där. (Observationer av tofsmes visas inte på karta). Ekologi Tofsmes är stannfågel och höst- och vinterreviret, som är betydligt större än sommarreviret, omfattar säkert hela planområdet och också skogar i närområdet. Arten är inte rödlistad men är enligt Ekologigruppen en skyddsvärd och känslig art. Tofsmesen är en god indikator för värdefull tallskog och brukar ofta användas som modellart för att illustrera svårspridda barrskogsarter som kräver god ekologiska spridningssamband. Arten saknas oftast helt som häckfågel i områden där spridningssamband för tall är svaga eller saknas (ArtDatabanken 2022). Status/trend Arten har en ökande population nationellt. Tofsmesen har ökat med 45% senaste 20 åren. Däremot föredrar arten större sammanhängande barrskogsområden, varför arten är intressant att uppmärksamma när den påträffas i tätortsnära miljöer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 15 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 TornseglareEN Förekomst i området Fyra tornseglare sågs födosöka i luftrummet ovanför inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, men det är möjligt att de häckar under taket i något lämpligt hus i närområdet. Ekologi Tornseglare häckar från Skåne till Lappland gärna under storkupiga tegelpannor eller i andra håligheter och nischer i byggnader. Majoriteten av tornseglarbeståndet är numera knutet till mänsklig bebyggelse medan en mindre andel häckar i mer ursprungliga miljöer, i första hand i gamla hackspetthål och andra typer av håligheter i träd samt i klippskrevor. Tornseglare kan även häcka i holkar som placeras i högt läge under en takfot eller på en husgavel med fria inflygningsmöjligheter. Tornseglaren lever hela sitt liv i luften. Den enda period i livet som tornseglaren inte tillbringar i luften är under häckningen samt vid extremt dåligt väder då de kan klamra sig fast i trädgrenar, på husväggar eller klippbranter. Status/trend Tornseglare är rödlistad i kategorin Starkt hotad (EN) på grund av en kraftig populationsminskning. Under de senaste 20 åren har antalet häckande par minskat med över 40%. Rödlisteklassningen för tornseglare har successivt försämrats sedan år 2010 då den bedömdes som Nära hotad (NT). En orsak till tornseglarens tillbakagång är sannolikt brist på lämpliga boplatser. Moderna takläggningsmetoder innebär ofta att storkupiga tegelpannor ersätts av exempelvis plåttak eller platta betongpannor vilka inte ger några inflygningsmöjligheter för tornseglare. För de tornseglare som häckar i träd, främst i Norrlands inland, har situationen sannolikt försämrats till följd av minskad mängd äldre skog med hålträd. Östersjötrut VU Förekomst i området Fyra östersjötrutar har setts flyga förbi inventeringsområdet. Dessa bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, utan häckar sannolikt på hustak söder om tågspåret, där dessa individer främst höll till. Ekologi Östersjötrut är den underart av silltrut som häckar längs Östersjöns kuster i Sverige, Finland och Estland. Arten häckar vanligen kolonivis på låga och skoglösa skär men den kan även häcka på hustak i samhällen. Östersjötrut är en allätare som främst äter fisk, men även insekter, daggmaskar och restavfall kan ingå i födan, varför den ofta ses födosöka i samhällen. Östersjötruten är tropikflyttare och lämnar Norden under juli till oktober medan de andra underarterna av silltrut flyttar betydligt kortare. Status/trend Östersjötrut är rödlistad som Sårbar (VU). Fram till år 2000 minskade populationen av östersjötrut med cirka 35%. För närvarande vet man inte med säkerhet vad den kraftiga beståndsminskningen beror på. Sannolikt finns flera samverkande faktorer som påverkar bestånden negativt. Cirka 40% av världspopulationen av östersjötrut återfinns i Sverige. Den underart av silltrut som häckar på västkusten och i Vänern har en stabil population och är inte rödlistad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 16 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Lagstiftning för fåglar Under nedanstående rubriker redogörs för den lagstiftning som direkt, eller indirekt har bärighet på fåglar. Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl (Sveriges riksdag 2022a). Miljöbalkens hänsynsparagraf Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldig att skaffa sådan kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (Sveriges riksdag 2022b). Artskyddsförordningen Regelverket kring artskydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen. Detta är en nationell lagstiftning som införlivar EU:s art- och habitatdirektiv, samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Alla svenska fåglar är fridlysta enligt 4 §. Artskyddsförordningen är att se som en precisering av miljöbalkens hänsynsparagraf. Naturvårdsverket anser att befintlig praxis gällande begreppet ”störning” innefattar försämringar eller förstörelse av fåglars fortplantningsområden (Naturvårdsverket 2022). I lagens mening bör således (enligt Naturvårdsverket) en sådan påverkan, som exempelvis ny bebyggelse utgör, tolkas in i förbudet mot störning i de fall störningen riskerar att förhindra att artens populationsnivå fortsatt kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Artskyddsförordningen 4 § Det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att: a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till denna nivå Förbuden gäller inte jakt efter fåglar. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 17 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Ekologigruppen bedömer att fågelarter som i denna rapport klassificeras som naturvårdsrelevanta oftast utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå (se faktaruta sidan 16). Förbud mot att döda fåglar och att förstöra ägg och bon Enligt Artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt döda eller skada alla vilt förekommande fågelarter samt att förstöra deras ägg och bon (se faktaruta sidan 16). Förbud mot populationspåverkande störning Enligt artskyddsförordningen att det är förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar om inte störningen saknar betydelse för att upprätthålla populationen av arten på en tillfredställande nivå eller att återupprätta populationen till en tillfredställande nivå (se faktaruta sidan 16). Om en sådan negativ påverkan kan förutses, kan i många fall verksamma skyddsåtgärder genomföras så att kontinuerlig ekologisk funktion upprätthålls och populationen därmed inte riskerar att minska. De åtgärder som kan vara aktuella är olika former av preventiva eller förbättrande åtgärder som är avsedda att begränsa eller helt motverka de negativa effekterna av en verksamhet eller åtgärd. Exempelvis kan en sådan åtgärd bestå av att skapa nya livsmiljöer eller höja kvaliteten på, eller i anslutning till, det aktuella detaljplaneområdet. Det ska tilläggas att det finns en viss osäkerhet i hur begrepp som störning och tillfredsställande population ska tolkas i lagstiftningen då denna är förhållandevis ny (lagen trädde i kraft 2022- 10-01). Kommande rättsfall som prövar lagstiftningen kommer i framtiden tydligare reda ut dessa begrepp. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 18 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Förslag till vidare utredningar Alla fågelarter har ett starkt lagligt skydd mot sådan påverkan som kan innebära att de, deras bon, ägg eller ungar dödas eller skadas. Lagstiftningen (Artskyddsförordningens §4) skyddar därutöver de naturvårdsrelevanta fågelarterna mot sådan störning som riskerar att innebära att populationerna av arterna inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Ekologigruppen rekommenderar att en artskyddsutredning genomförs där en bedömning av påverkan på de fågelarter som häckar inom detaljplaneområdet utreds. I en artskyddsutredning ges, i förekommande fall, förslag på skyddsåtgärder i syfte att undvika att en detaljplan kommer i konflikt med artskyddsförordningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 19 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Referenser Tryckta källor: Artskyddförordningen 2007. SFS 2007:845. Artskyddförordningen 2022. SFS 2022:946 Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge. Skånes fågelatlas-den skånska häckande fågelfaunans utveckling enligt de båda atlasinventeringarna 1974–1984 och 2003–2009 BirdLife Sverige 2023. Sveriges fåglar 2023. Resutat från inventeringar gjorda till och med 2022. BirdLife Sverige, svensk fågeltaxering vid Lunds universitet, ArdDatabanken, SLU Green M., Haas, F. & Lindström Å. 2023. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2022. Lunds universitet Naturvårdsverket 2010. Manual för uppföljning i skyddade områden – Skyddsvärda fåglar. 2010-12-21. Kapitel förenklad revirkartering. Naturvårdsverket 2012. Undersökningstyp: Fåglar: Revirkartering, generell metod. Version 1:1: 2012 -06-21 (Författare Sören Svensson) Naturvårdsverket 2022. Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning av förändringarna i 4 § artskyddsförordningen om fridlysning av fåglar i samband med skogsbruk Ottosson, U., R. Ottvall, J. Elmberg, M. Green, R. Gustafsson, F. Haas, N. Holmqvist, Å. Lindström, L. Nilsson, M. Svensson, S. Svensson, and M. Tjernberg. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad. SLU Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Svensk fågelatlas 1999. Svensson S, Svensson M, Tjernberg M. Digitala källor: ArtDatabanken 2025. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning (Hämtad: 2025- 06-10) Artportalen 2025. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se (Hämtad: 2025-06-10) BirdLife Sverige 2012. SOF-Sveriges ornitologiska förening. Häckningskriterier http://birdlife.se/atlasinventering/hackningskriterier/ Fågeldirektivet: https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/naturvard/skydd-av-arter/fageldirektivet/ Svensk Fågeltaxering. http://www.fageltaxering.lu.se/ (Hämtad: 2025-06-10) Sveriges Riksdag 2022a. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk- 1998808_sfs-1998-808/#K8 (Hämtad 2023-10-19) Sveriges Riksdag 2022b. Hänsynsreglerna. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/#K2 (Hämtad 2023-10-19) Övriga källor Green, M, 2024. Uttag av data för björktrast i Stockholms län från svensk fågeltaxering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 20 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Bilaga 1. Inventeringsfakta Vid denna inventering genomfördes fem besök i inventeringsområdet genom att området systematiskt gicks igenom enligt gängse metodik. Vid fältbesöken användes programvaran Field Maps för att registrera fågelobservationer. Vid varje observation av naturvårdsrelevant fågel noterades art, plats, kön (om möjligt), antal, aktivitet samt eventuellt häckningskriterium. Fältbesöken startade strax efter soluppgången, främst under dagar med klart väder och svaga vindar och avslutades under förmiddagen eftersom fågelaktiviteten vanligtvis avtar successivt fram på dagen. I tabell 4 redovisas tidpunkter och inventerare för inventeringstillfällena. Tabell 2. Datum för fältbesök samt inventerare. Besök nr Datum Inventerare 1 2023-03-08 Ossian Rydebjörk 2 2025-03-19 Ossian Rydebjörk 3 2025-04-15 Ossian Rydebjörk 4 2025-05-14 Ossian Rydebjörk 5 2025-05-29 Ossian Rydebjörk Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 21 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Bilaga 2. Metodik Fältinventering Två metoder har använts vid inventeringen: revirkartering och atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik art det finns inom ett område, och om det rör sig om konstaterad, trolig eller möjlig häckning. Denna information redovisas i respektive artkarta. Nedan redovisas de två metoderna närmare. Metod Revirkartering Fågelinventeringen har genomförts i fält genom metod: Fåglar, revirkartering, generell metod (Naturvårdsverket 2012). Undersökningstypen är den vanligaste metoden för bestämning av tätheter för fågelarter i landmiljöer. För de flesta av arterna bestäms det absoluta antalet häckande fågelpar genom att deras revir kartläggs inom en avgränsad areal. Metodiken för en fullständig revirkartering rekommenderar åtta till tio besök i fågelfattiga skogar och 10–12 besök i fågelrika skogar. Fältbesöken fördelas under fåglarnas häckningstid och ska utföras under samma år. Naturvårdsverkets bedömning är dock att det i vissa fall, med kvalitet, går att genomföra en inventering med färre besök, även om det innebär en större osäkerhet (Naturvårdsverket 2010). Inventeringen har framförallt omfattat naturvårdsrelevanta fågelarter som hävdar revir genom sång dagtid. Med naturvårdsrelevanta arter menas här rödlistade arter, arter listade i fågeldirektivets bilaga 1, arter med lokalt liten population samt arter som uppvisar en negativ trend, (faktaruta sidan 4). För dessa arter har revir ritats ut. Rovfåglar karteras inte med god säkerhet med den metod som använts, men bedömningen är att en rovfågelhäckning sannolikt hade uppmärksammats vid inventeringen. Vid en revirkartering tar man hänsyn till att det måste finnas observationer från flera besök i varje revir. Antalet observationer som behövs för att revir ska konstateras är tre om antalet inventeringstillfällen är 8–10. Vid inventering med färre besök identifieras ett revir även om endast en observation har gjorts där en art uppvisar revirhävdande beteende. Hänsyn tas också till samtidiga observationer mellan närliggande revir för att avgöra om det rör sig om ett, två eller flera revir (Naturvårdsverket 2012). Markeringen för observationen där fågeln uppehöll sig gjordes på handdator. Med grund i antalet observationer under alla inventeringstillfällena samt fåglarnas beteende görs en samlad bedömning om arternas revir. Arter som inte omfattas av revirkarteringen är lokalt mycket vanliga arter med en stabil eller ökande population som exempelvis lövsångare, blåmes, talgoxe, skata och bofink. Dessa arter noteras bara genom uppskattning av antalet par i detaljplaneområdet, samt häckningskriterium enligt metodik svensk fågelatlas (BirdLife Sverige 2012). Metod atlasinventering Revirkarteringen kompletterades med undersökningstyp atlasinventering (Bengtsson, K. & Green, M. 2013), enligt metodik från svensk fågelatlas (BirdLife 2012). En atlasinventering visar de olika fågelarternas utbredning i landskapet under häckningstid. Under en atlasinventering Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 22 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 letar man efter och registrerar häckande fåglar i det område inventeringen avser. Metodiken bygger på ett system med 20 olika häckningskriterier som på olika sätt påvisar säker, trolig eller möjlig häckning av alla förekommande arter inom området (Bengtsson, K. & Green, M. 2013). Häckningskriterier För varje art och revir noteras högsta häckningskriterium enligt metodik svensk fågelatlas (BirdLife Sverige 2012), Tabell 5. Fågelns aktivitet noterades i en av de tjugo kategorier av häckningskriterier exempelvis sång, föda till ungar etc. Aktiviteterna ger sedan sannolikheten för häckning, i kategorierna; • möjlig häckning (exempelvis en observation av fågeln i häcktid) • trolig häckning (exempelvis permanent revir, varnande fåglar) • konstaterad häckning (exempelvis observerad fågel med mat i näbben, bo eller nyligen flygga ungar sedda). Permanent revir identifieras då en fågel hörs sjunga vid minst två tillfällen med minst tre dagars mellanrum. Det är sannolikt att häckning sker inom ett permanent revir men för att betrakta häckningen som konstaterad behövs att högsta häckningskriterium, det vill säga att någon av kriterierna i den vänstra kolumnen noterats, i annat fall noteras häckningen som trolig. Tabell 3. Häckningskriterier/aktiviteter enligt BirdLife Konstaterad häckning Trolig häckning Möjlig häckning Bo, ägg/ungar Ruvfläckar Par i lämplig häckbiotop Bo, hörda ungar Upprörd/varnande Spel/sång Ruvande Besök på trolig boplats Obs. i häcktid, lämplig biotop Äggskal Parning/parningsceremonier Obs. i häcktid Föda åt ungar Permanent revir Bär exkrementsäck Besöker bebott bo Pulli, nyligen flygga ungar Nyligen använt bo Avledningsbeteende Bobygge Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 23 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Bilaga 3. Ej naturvårdsrelevanta fågelarter Tabell 4. Tabellen redovisar icke naturvårdsrelevanta fågelarter påträffade i området i samband med inventeringen, samt uppskattat antal häckande par av respektive art. Namn Aktivitet Bedömd häckstatus enl. svensk fågelatlas Uppskattat antal häckande par Datum Blåmes Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Bofink Spel/sång Möjlig häckning 1 ex 2025-04-15 Domherre Förbiflygande Möjlig häckning 2 ex 2025-03-08 Grågås Förbiflygande Ej häckning 15 ex 2025-03-19 Grönsiska Förbiflygande Möjlig häckning 5 ex 2025-03-19 Kaja Förbiflygande Ej häckning 7 ex 2025-03-08 Knölsvan Förbiflygande Ej häckning 2 ex 2025-03-08 Koltrast Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Nötskrika Permanent revir Trolig häckning 1 par 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14 Nötväcka Permanent revir Trolig häckning 1 par 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Ringduva Permanent revir Trolig häckning 1 par 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Rödhake Permanent revir Trolig häckning 1 par 2025-04-15, 2025-05-14 Rödstjärt Permanent revir Trolig häckning 1 par 2025-05-14, 2025-05-29 Skata Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Steglits Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-29 Stenknäck Obs i häcktid Möjlig häckning 1 ex 2025-05-14 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 24 Fågelinventering Solhöjden Slutversion 10 december 2025 Namn Aktivitet Bedömd häckstatus enl. svensk fågelatlas Uppskattat antal häckande par Datum Större hackspett Permanent revir Trolig häckning 1 par 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-05-14, 2025-05-29 Svarthätta Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-05-14, 2025-05-29 Talgoxe Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-08, 2025-03-19, 2025-04-15, 2025-05-14, 2025-05-29 Tamduva Förbiflygande Ej häckning 5 ex 2025-03-19 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 --- [Dagvattenutredning.pdf] DAGVATTENUTREDNING Solhöjden, del av Solhem 15:3 Stadsdelen Solhem Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING SOLHEM 15:3 KONSULT/KONTAKT Structor Mark Stockholm AB Solnavägen 4 113 65, Stockholm Telefon: 08-545 556 30 Org.nr: 556624-6855 www.structor.se Uppdragsnr: 4794 DAGVATTENUTREDNING Solhöjden, del av Solhem 15:3 Daterad: 2026-05-13 Reviderad: Handläggare: P. Boholm Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 3 (30) Sammanfattning Uppdrag och syfte Structor Mark Stockholm AB har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för fastigheten Solhem 15:3. Syftet är att utreda områdets förutsättningar samt föreslå en hållbar dagvattenhantering med hänsyn till recipienternas status, lokala riktlinjer och planerad exploatering. Förutsättningar för dagvattenhantering Planområdet utgörs idag av naturmark (barrskog på berg) med god infiltration och utan anslutning till ledningsnät. Området lutar kraftigt från nordost till sydväst och saknar lågpunkter eller instängda områden. Området ligger inom avrinningsområden för både Bällstaån och Strömmen. Bällstaån har dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status, medan Strömmen har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer ska uppnås till år 2027 respektive 2039 beroende på parameter. Efter exploatering planeras dagvatten att avledas via tre huvudsakliga vägar: • till kombinerat ledningsnät (via Bromma reningsverk till Strömmen). • till dagvattenledningsnät (till Bällstaån). • samt till omgivande naturmark. Åtgärdsförslag Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor leds till nedsänkta och upphöjda växtbäddar för rening och fördröjning. Systemet bygger på lokal hantering där dagvattnet fördröjs och renas innan det antingen infiltrerar, leds vidare till naturmark eller avleds via ledningsnät. Totalt erfordras cirka 23 m³ fördröjningsvolym för att uppfylla åtgärdsnivån om 20 mm nederbörd. För de delar som avleds till naturmarken fördröjs dagvattnet ytterligare, motsvarande totalt 30 mm (ytterligare cirka 6 m³), för att säkerställa att nedströms dagvattensituation inte försämras. Bedömning av åtgärdsnivå Åtgärdsnivån uppfylls för samtliga nybyggnadsytor. För ytor som avleds till naturmark fördröjs dagvattnet ytterligare (totalt 30 mm). Skyfallsbedömning Skyfall hanteras genom att marken kring bebyggelsen höjdsätts så att ytavrinning sker mot gata eller angränsande naturmark. Färdig golvnivå rekommenderas ligga cirka 150–300 mm över omgivande mark. Ytliga avrinningsvägar utformas i huvudsak i enlighet med befintliga marknivåer och naturliga flödesstråk. Detta möjliggör att dagvattnet, efter rening och fördröjning, kan avledas kontrollerat bort från bebyggelsen. Dagvatten från baksidan av husen leds mot naturmarken, medan dagvatten från framsidan leds mot gatan, där det avrinner längs gatans kant innan det återförs till naturmarken och följer befintliga avrinningsvägar. Med föreslagen höjdsättning bedöms inga delar av utredningsområdet riskera att översvämmas vid skyfall, samtidigt som framkomligheten för utryckningsfordon säkerställs. Påverkan på uppströms liggande områden är oförändrad, då inga genomgående flödesvägar påverkas, med undantag för en befintlig flödesväg längs den västra fastighetsgränsen som bevaras. Nedströms påverkan bedöms vara begränsad. Den ökade andelen hårdgjorda ytor kompenseras genom fördröjning av de första 20 mm nederbörd samt genom att delar av dagvattnet avleds till ledningsnät istället för att rinna vidare mot spårområdet. Inga befintliga lågpunkter tas bort eller förändras på ett sätt som riskerar att öka avrinningen nedströms. Påverkan på miljökvalitetsnormer Exploateringen innebär att föroreningshalter och mängder ökar jämfört med befintlig situation trots att rening sker i enlighet med åtgärdsnivån eller bättre för samtliga exploaterade ytor. En ökning av föroreningarna är en naturlig följd av den förändrade markanvändning och ökade avrinningen som exploatering av naturmark innebär. Den del av dagvattnet som avleds till kombinerat ledningsnät transporteras till Bromma reningsverk innan utsläpp till recipienten Strömmen, vilket innebär att påverkan på recipienten i nuläget bedöms vara försumbar. För dagvatten som Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 4 (30) avleds till Bällstaån via dagvattennät eller naturmark bedöms påverkan vara mycket liten i förhållande till recipientens totala belastning. Sammantaget bedöms planförslaget inte försämra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. Slutsatser • Dagvattenhanteringen uppfyller Stockholms stads riktlinjer och åtgärdsnivå. • Föreslagna åtgärder reducerar flöden och möjliggör kontrollerad avledning av dagvatten. • Skyfall kan hanteras utan risk för skador eller påverkan på omgivningen. • Planen bedöms som genomförbar ur dagvatten- och skyfallsperspektiv. Eventuellt behov av ytterligare utredningar Inga ytterligare utredningar krävs. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Innehåll Bilagor ......................................................................................................................................................... 6 1. Inledning .................................................................................................................................................. 7 2. Underlag och tidigare utredningar ........................................................................................................... 8 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ............................................................................................................. 8 4. Markförutsättningar ................................................................................................................................. 8 4.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar .................................................................................... 8 4.2 Mark- och grundvattenföroreningar .................................................................................................. 9 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar .............................................................................................. 9 5.1 Naturliga avrinningsområden ............................................................................................................ 9 5.2 Tekniska avrinningsområden ............................................................................................................ 9 5.3 Lågpunkter/instängda områden, flödesvägar vid ett 100-årsregn .................................................. 10 5.4 Markavvattningsföretag .................................................................................................................. 12 5.6 Verksamhetsområde ....................................................................................................................... 12 6. Recipienter ............................................................................................................................................ 12 6.1 Recipient och miljökvalitetsnormer ................................................................................................. 12 6.1.1 Bällstaån .................................................................................................................................. 12 6.1.2 Strömmen ................................................................................................................................ 14 6.2 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) ........................................................................................................ 15 6.3 Vattenskyddsområde ...................................................................................................................... 17 7. Befintlig och planerad markanvändning ................................................................................................ 17 7.1 Befintlig markanvändning ............................................................................................................... 17 7.2 Planerad markanvändning .............................................................................................................. 18 8. Åtgärdsnivån ......................................................................................................................................... 19 8.1 Tillämpning av åtgärdsnivån ........................................................................................................... 19 8.2 Övrigt fördröjningsbehov ................................................................................................................. 21 9. Dagvattenhantering ............................................................................................................................... 21 9.1 Dagvattenåtgärder .......................................................................................................................... 21 9.2 Utformning dagvattenanläggningar ................................................................................................ 21 9.2.1 Växtbädd ...................................................................................................................................... 21 9.3 Flöden ............................................................................................................................................. 23 9.4 Föroreningar ................................................................................................................................... 25 9.5 Skyfallshantering inom kvartersmark .............................................................................................. 28 10. Sammanfattning av dagvattenhantering ............................................................................................. 28 11. Fortsatt arbete för dagvatten ............................................................................................................... 29 12. Översvämningsrisk och skyfallshantering ........................................................................................... 30 12.1 Översvämning till följd av skyfall ................................................................................................... 30 12.2 Översvämning till följd av närliggande ytvatten ............................................................................ 30 12.3 Hänsyn till närliggande utbyggnadsplaner .................................................................................... 30 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 6 (30) 12.4 Skyfallshantering .......................................................................................................................... 30 Bilagor Bilaga 1 -Avvattningsplan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 1. Inledning Structor har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning inför framtagande av ny detaljplan för fastigheten Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem i Spånga, Dp 2024–01707. Fastigheten består idag av naturmark, främst barrskog som delvis ska ersättas av 13 nya radhus, Figur 1 och Figur 2. Syftet med utredningen är att bedöma områdets förutsättningar och ge förslag på lämplig hantering av dagvattnet med hänsyn till recipientens känslighet, lokala föreskrifter och planerad bebyggelse. Figur 1. Planområdet ungefärligt markerat med svart. Figur 2. Planområdet ungefärligt markerat med gult. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 8 (30) 2. Underlag och tidigare utredningar • Stockholm Vatten och Avfall - Öppna data, naturliga och tekniska avrinningsområden, 2026-02-17 • SGU jordartskarta 2026 • Recipient Bällstaån, Strömmen, 2026-02-18 www.viss.lansstyrelsen.se. • Lokala åtgärdsprogram (LÅP) Stockholm stad, 2026-02-18 • StormTacWEB. www.stormtac.com • Scalgo-Live. www.scalgo.com. 2026 • Underlag för miljö- och hälsofrågor för detaljplan Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem, Dp 2024–01707. Daterad 2024-03-13. 3. Riktlinjer för dagvattenhantering En hållbar dagvattenhantering i Stockholm ska långsiktigt skapa värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Hanteringen ska vara fokuserad på enkla och småskaliga lösningar, på såväl allmän mark som på kvartersmark. I större skala kan dagvatten med fördel synliggöras och integreras i den byggda allmänna miljön och stärka stadens gröna strukturer. Mål för en hållbar dagvattenhantering 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3. Resurs och värdeskapande för staden 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande Åtgärdsnivå En åtgärdsnivå ska tillämpas för dagvatten vid all ny- och större ombyggnation. Syftet är att åstadkomma fördröjning och rening och en hållbar dagvattenhantering. Åtgärdsnivån bygger på beräkningar som visar att ett fördröjande steg som klarar 20 mm nederbörd kan minska föroreningsbelastningen från dagvatten med 70-80 procent. Det behövs för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Vid ny- och större ombyggnation ska dagvatten från hårdgjorda ytor fördröjas och renas i hållbara dagvattensystem. Systemen ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha en mer långtgående rening än sedimentation. 4. Markförutsättningar 4.1 GEOLOGISKA/HYDROGEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt jordartskartan utgörs planområdet av urberg med ett tunt eller osammanhängande ytlager av morän, se Figur 3. Planområdet redovisas ungefärligt av svart rektangel. Figur 3. Jordartskarta från SGU, 2026-12-17. Planområdet ungefärligt markerat i svart. Röda fält utgörs av urberg och vitprickigt redovisar ett ytlager av morän. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 4.2 MARK- OCH GRUNDVATTENFÖRORENINGAR En miljöteknisk utredning har tagits fram av Structor Miljöbyrån. Utredningen visar att föroreningssituationen i mark och grundvatten inom planområdet inte utgör hinder för planerad markanvändning. Inga betydande miljö - eller hälsorisker kopplade till förorenad mark har identifierats. För ytterligare information se Miljöteknisk utredning och riskbedömning avseende förorenad mark. 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar 5.1 NATURLIGA AVRINNINGSOMRÅDEN Planområdet ligger inom ett större avrinningsområde som har sin avrinning till Bällstaån, se Figur 4. Bällstaåns sträckning visas i Figur 9. Figur 4 Det naturliga avrinningsområdet med avrinning till Bällstaån i lila färg. Planområdet markerat med röd cirkel. 5.2 TEKNISKA AVRINNINGSOMRÅDEN Planområdet ligger inom två tekniska avrinningsområden, Bällstaån och Strömmen , se Figur 5. Avledningen till Bällstaån sker via dagvattenledningar och avledningen till Strömmen sker via ett kombinerat system som går via Bromma reningsverk innan vattnet släpps ut i Strömmen, Figur 6. Det finns idag inga brunnar eller dagvattenledningar inom utredningsområdet som är anslutna till något av systemen utan allt vatten som regnar på området infiltrerar i naturmarken. Vid kraftiga skyfall kan endel dagvatten rinna ut på gångbanan s ydväst om utredningsområdet om marken i skogen blir mättad. Då hamnar det inom det tekniska avrinningsområdet för Bällstaån. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 10 (30) Figur 5. T.v. tekniska avrinningsområdet för kombinerat system markerat med rött. Tekniskt område som avvattnas via dagvattenledningar till Bällstaån markerat med lila. Planområdet ungefärligt markerat med svart rektangel. T.h. Bällstaåns kulvertering markerat med grått streck, planområdet markerat med rött. Figur 6. Samlingskarta från SVOA 2026-02-10. Kombinerat ledningsnät (röda linjer) och dagvattenledningsnät (gröna linjer). 5.3 LÅGPUNKTER/INSTÄNGDA OMRÅDEN, FLÖDESVÄGAR VID ETT 100-ÅRSREGN Enligt underlag från ScalgoLive1 baserat på senaste GIS-data från bland annat Lantmäteriet (2026-01-14), lutar området från Norrskensbacken i nordost +38 mot spårområdet i sydväst +18, Figur 7. Den konstanta lutningen utan några avbrott gör att det inte finns några instängda ytor eller lågpunkter inom utredningsområdet där vatten kan ansamlas. Den övre delen av utredningsområdet ligger i anslutning till toppen av en höjd vilket gör att det inte finns något större område uppströms som kan belasta området med avrinnande vatten. 1 https://scalgo.com/sv/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 En lågpunktsanalys vid skyfallshändelser har utförts med ScalgoLive för ett 100-årsregn. Varaktighet 1 h har använts i analysen med en regnmängd på ca 55 mm. För att kompensera för vatten som antingen avleds via ledningsnätet eller som infiltreras görs ett avdrag på 20 %. För att kompensera för ökade regnmängder används e n klimatfaktor på 1,25 vilket leder till en slutlig regnmängd på 55 mm. Analysen visar att det vid den sydvästra fastighetsgränsen passerar en flödesväg med avrinning från ett mindre område nordväst om utredningsområdet, Figur 8. Utöver det avrinner inget vatten in mot utredningsområdet. Figur 7. Flödesvägar (blå linjer) genom området vid ett 100-årsregn, ScalgoLive. Utredningsområdet markerat ungefärligt med svart. Pilar visar flödesriktning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 12 (30) Figur 8. T.v. avrinningsområdet (grönmarkerat) nordväst om utredningsområdet som passerar genom området längsmed den västra fastighetsgränsen. T.h. avrinningsområdet inom utredningsområdet som visar att inget vatten norr om utredningsområdet passerar in och vidare igenom. 5.4 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Det finns inga närliggande markavvattningsföretag som kan påverka eller påverkas av dagvattenhanteringen. 5.6 VERKSAMHETSOMRÅDE Planområdet ligger inom Stockholm Vatten och Avfalls verksamhetsområde. 6. Recipienter 6.1 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER Utredningsområdet ligger inom avrinningsområdet för vattenförekomsterna/recipienterna Strömmen och Bällstaån. 6.1.1 Bällstaån Vattenförekomsten Bällstaån (se Figur 9) har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten till ”dålig” ekologisk status samt ”uppnår ej god” kemisk ytvattenstatus. Information hämtad från VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 2026-02-18). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Figur 9. Recipienten Bällstaån markerad med blå linje och utredningsområdet ungefärligt markerat med svart rektangel. Ekologisk status Den ekologiska statusen har bedömts till dålig med tillförlitlighet 3 - hög. Klassningen baseras på miljökonsekvenstypen morfologiska förändringar och kontinuitet. Miljökonsekvenstyperna övergödning och miljögifter har bedömts till måttlig status. Enligt vägledningen baseras tillförlitligheten för den sammanvägda ekologiska statusen på den miljökonsekvenstyp som har högst tillförlitlighet. I detta fall har samtliga miljökonsekvenstyper hög tillförlitlighet. Kvalitetsfaktorn fisk är utslagsgivande med avseende på miljökonsekvenstyp morfologiska förändringar och kontinuitet och resulterar i dålig status. Detta stöds av kvalitetsfaktorerna konnektivitet och morfologi som båda har dålig status. Kvalitetsfaktorn kiselalger (IPS) är utslagsgivande med avseende på miljökonsekvenstyp övergödning och resulterar i måttlig status. Detta stöds av kvalitetsfaktorn näringsämnen som har otillfredsställande status. Den sammanvägda bedömningen för statusen för Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) i vattenförekomsten är måttlig. Ämnen som inte uppnår god status: koppar och ammoniak. Vattenförekomsten påverkas av tätortsbebyggelse i direkt närhet till strandlinjen. Kvalitetskravet är satt till ”Måttlig ekologisk status 2027” vilket innebär ett undantag från kravet att nå god ekologisk status. Det mindre stränga kravet är enbart kopplat till fysisk påverkan av bebyggelsen. All fysisk påverkan ska trots det mindre stränga kravet åtgärdas så långt det är möjligt och rimligt. För alla andra typer av påverkan gäller att god status ska uppnås på kvalitetsfaktornivå. Ibland behövs tidsfrist för genomförande av åtgärder eller inväntande av naturlig återhämtning innan god status kan nås för en kvalitetsfaktor. Tätortsbebyggelsen orsakar sämre än god ekologisk status på grund av fysisk (hydromorfologisk) påverkan. Anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner kan mildra påverkan, men det skulle kräva utrivning av bebyggelse. Befintliga stadsmiljöer ses som ett allmänintresse av större vikt som kan vara skäl för ett mindre strängt kvalitetskrav avseende hydromorfologisk påverkan. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås i vattenförekomsten. Det får inte heller ske några försämringar i förhållande till den status som gällde vid tidpunkten för normsättningen. Kemisk status Den sammanvägda bedömningen för statusen av alla prioriterade ämnen resulterar i att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Detta orsakas av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), benso(g,h,i)perylen, benso(a)pyren, Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. När det gäller statusen för Hg och PBDE så är det Havs- och vattenmyndigheten som utifrån en Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 14 (30) nationell analys gjort en bedömningen att gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i Sveriges alla vattenförekomster. Orsaken till detta är långväga atmosfärisk deposition av Hg och PBDE till mark och vatten resulterat i en belastning av dessa ämnen så att halterna i vatten överskrider sina respektive gränsvärden. Medräknas inte de så kallade "överallt överskridande prioriterade ämnen", Hg och PBDE, i statusbedömningen så är det statusen för PFOS, benso(g,h,i)perylen och benso(a)pyren som gör att god kemisk status alltjämt inte uppnås i vattenförekomsten. Kvalitetskravet är satt till god kemisk ytvattenstatus med undantag för HG och PBDE och med en tidsfrist till 2027 för PFOS, Benso(a)pyren, Benso(g.h.i)perylen med skälet tekniskt omöjligt. 6.1.2 Strömmen Vattenförekomsten Strömmen (se Figur 10) har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten till ”otillfredsställande” ekologisk status samt ”uppnår ej god” kemisk ytvattenstatus. Information hämtad från VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 2026-02-18). Figur 10. Recipienten Strömmen i blått i bildens nedre, högra hörn. Planområdet markerat med svart cirkel i bildens övre, vänstra hörn. Ekologisk status Den ekologiska statusen har bedömts till otillfredsställande med tillförlitlighet 3 - hög. Klassningen baseras på miljökonsekvenstyperna Övergödning, Miljögifter, Morfologiska förändringar och kontinuitet samt Flödesförändringar, där övergödning styrt. Enligt vägledningen baseras tillförlitligheten för den sammanvägda ekologiska statusen på den miljökonsekvenstyp som har högst tillförlitlighet, i detta fall Övergödning och Miljögifter. Kvalitetsfaktorn växtplankton (klorofyll a) är utslagsgivande med avseen de på miljökonsekvenstyp övergödning och resulterar i otillfredsställande status. Detta stöds av kvalitetsfaktorn näringsämnen (totalhalter av kväve och fosfor sommartid) som har dålig status. Miljökonsekvenstypen Miljögifter (Särskilt förorenade ämnen) uppnår inte god status. Utslagsgivande har varit bedömingen av parametrarna icke-dioxinlika PCB:er, koppar och zink. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Vattenförekomsten påverkas av en hamnanläggning för sjöfart. Kvalitetskravet är satt till ” Otillfredsställande ekologisk status 2039” vilket innebär ett undantag från kravet att nå god ekologisk status. Det mindre stränga kravet är enbart kopplat till fysisk påverkan av hamnanläggningen. All fysisk påverkan ska trots det mindre stränga kravet åtgärdas så långt det är möjligt och rimligt. För alla andra typer av påverkan gäller att god status ska uppnås på kvalitetsfaktornivå. Hamnens konstruktion orsakar sämre än god ekologisk status genom fysisk (hydromorfologisk) påverkan. Det har bedömts omöjligt att nå god status i vattenförekomsten med bibehållen funktion för hamnanläggningen. Hamnens funktion kan inte heller tillgodoses på något annat sätt som är väsen tligt bättre för miljön. Hamnen är en del av samhällets transportinfrastruktur och utgör därmed en sådan samhällsnytta som kan vara skäl för ett mindre strängt kvalitetskrav. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås i vattenförekomsten. Det får inte heller ske några försämringar i förhållande till den status för kvalitetsfaktorerna som gällde vid tidpunkten för normsättningen. Kemisk status Den sammanvägda bedömningen för statusen av alla prioriterade ämnen resulterar i att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Detta orsakas av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena perfluoroktansulfon (PFOS), antracen, fluoranten, kadmium (Cd), bly (Pb), tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. När det gäller statusen för Hg och PBDE så är det Havs- och vattenmyndigheten som utifrån en nationell analys gjort en bedömning att gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i Sveriges alla vattenförekomster. Orsaken till detta är långväga atmosfärisk deposition av Hg och PBDE till mark och vatten. Medräknas inte de så kallade "överallt överskridande prioriterade ämnen", Hg och PBDE, i statusbedömningen så är det statusen för PFOS, antracen, fluoranten, Cd, Pb och TBT som gör att god kemisk status alltjämt inte uppnås i vattenförekomsten. Kvalitetskravet är satt till god kemisk ytvattenstatus med undantag för HG och PBDE och med en tidsfrist till 2027 för PFOS, antracen, kadmium, bly, tributyltenn och flouranten med skälet tekniskt omöjligt. 6.2 LOKALA ÅTGÄRDSPROGRAM (LÅP) Planförslaget berörs av två lokala åtgärdsprogram (LÅP), som anger vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå miljökvalitets-normerna för vatten. Fokus ligger på att minska föroreningsbelastning från dagvatten samt hantera översvämningsrisker genom fördröjning och rening. Genomförandet sker kommunvis och inkluderar platsspecifika åtgärder för att reducera näringsämnen, miljögifter och förbättra hydromorfologi. Inga av de platsspecifika åtgärderna ligger inom planområdet, se Figur 11 och Figur 12. Det lokala åtgärdsprogrammet för Strömmen är under framtagande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 16 (30) Figur 11. Platsspecifika åtgärderför Bällstaån hämtat från Lokalt åtgärdsprogram Bällstaån. Planområdet markerat med gul ring. Figur 12. Platsspecifika åtgärderför Bällstaån hämtat från Lokalt åtgärdsprogram Bällstaån. Planområdet markerat med gul ring. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 6.3 VATTENSKYDDSOMRÅDE Området omfattas inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde och avleds inte till Östra Mälarens vattenskyddsområde. 7. Befintlig och planerad markanvändning 7.1 BEFINTLIG MARKANVÄNDNING Området består av naturmark, framförallt barrskog med inslag av berg i dagen, Figur 13 och Figur 14. Området lutar kraftigt med en konstant lutning från nordost mot sydväst. En gångbana passerar genom naturområdet från Solskensbrinken. Figur 13. Satellitbild över utredningsområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 18 (30) Figur 14. Utredningsområdet sett från Norrskensbacken i nordvästra hörnet av området. 7.2 PLANERAD MARKANVÄNDNING Tretton radhus planeras uppföras längs Norrskensbacken och Solskensbrinken. Naturmarken i områdets inre delar avses bevaras. Trots den kuperade terrängen utförs radhusen inte som sutteränghus, utan med en enhetlig golvnivå utan invändiga nivåskillnader. Höjdskillnader mot baksidan tas i stället upp via trappor från uteplatserna. Detta medför att delar av byggnadernas grund i flera fall kommer att vara frilagd. På framsidan av varje bostad anordnas utrymme för parkering av en bil samt en planteringsyta. Parkeringsytan och resterande delar av de hårdgjorda ytorna på husens framsida utförs med permeabel beläggning. Se Figur 15 och Figur 16. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Figur 15. Skiss Situationsplan, daterad 2026-04-30. Planområdesgräns markerad med blått. Figur 16. Sektion genom de tre södra husen som visar den öppna grunden vid baksidan av husen. 8. Åtgärdsnivån 8.1 TILLÄMPNING AV ÅTGÄRDSNIVÅN Åtgärdsnivån tillämpas på alla ytor förutom den befintliga naturmarken som bevar as, Tabell 1. Enligt kommunens önskan ska naturmarken så långt som möjligt bevaras orörd. Dagvattnet från planområdet kommer avledas till tre olika punkter. Det kombinerade ledningsnätet, dagvattenledningsnätet och den befintliga naturmarken. Tillämpning av åtgärdsnivån kommer därför redovisas i tre olika tabeller, se Tabell 1 - Tabell 3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 20 (30) Tabell 1. Tillämpning av åtgärdsnivån att fördröja de första 20 mm av ett regn för området som avleds till det kombinerade ledningsnätet. Markanvändning Reducerad area [m2] Nybyggnation/ Större ombyggnation/ Mindre ombyggnation/ Ingen ombyggnation Ska åtgärdsnivån tillämpas? Åtgärdsvolym [m3] Ev. motivering eller kommentar Naturmark 9 Ingen ombyggnation Nej Befintlig naturmark ska bevaras och göras så lite intrång på som möjligt. Tak 190 Nybyggnation Ja 3,8 Uppfart (permeabel beläggning) 46 Nybyggnation Ja 0,9 Träaltan 4 Nybyggnation Ja 0,1 Grönyta tomt 8 Nybyggnation Ja 0,2 Växtbäddar 3 Nybyggnation Nej Asfalt mot gata 18 Nybyggnation Ja 0,4 Totalt 278 5,4 Tabell 2. Tillämpning av åtgärdsnivån att fördröja de första 20 mm av ett regn för området som avleds till den befintliga naturmarken. Markanvändning Reducerad area [m2] Nybyggnation/ Större ombyggnation/ Mindre ombyggnation/ Ingen ombyggnation Ska åtgärdsnivån tillämpas? Åtgärdsvolym [m3] Ev. motivering eller kommentar Naturmark 23 Ingen ombyggnation Nej Befintlig naturmark ska bevaras och göras så lite intrång på som möjligt. Tak 471 Nybyggnation Ja 9,4 Uppfart (permeabel beläggning) 62 Nybyggnation Ja 1,2 Träaltan 14 Nybyggnation Ja 0,3 Grönyta tomt 23 Nybyggnation Ja 0.5 Växtbäddar 6 Nybyggnation Nej Asfalt mot gata 25 Nybyggnation Ja 0,5 Bef. cykelväg 60 Ingen ombyggnation Nej Cykelväg avrinner in i naturmark i dagsläget och ska fortsätta göra det. Totalt 683 11,9 Tabell 3. Tillämpning av åtgärdsnivån att fördröja de första 20 mm av ett regn för området som avleds till dagvattenledningsnätet. Markanvändning Reducerad area [m2] Nybyggnation/ Större ombyggnation/ Mindre ombyggnation/ Ingen ombyggnation Ska åtgärdsnivån tillämpas? Åtgärdsvolym [m3] Ev. motivering eller kommentar Tak 171 Nybyggnation Ja 3,4 Uppfart (permeabel beläggning) 63 Nybyggnation Ja 1,3 Grönyta tomt 3 Nybyggnation Ja 0,1 Växtbäddar 2 Nybyggnation Nej Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Asfalt mot gata 25 Nybyggnation Ja 0,5 Totalt 264 5,3 8.2 ÖVRIGT FÖRDRÖJNINGSBEHOV För området i avvattningsplanen som saknar dagvattenservis och avleds ut i naturmarken ska de första 30 mm av ett regn fördröjas, dvs 10 mm mer än åtgärdsnivån. Detta för att naturmarken ska kunna ta emot dagvattnet utan att det blir en försämring av dagvattensituationen nedströms. Totalt ska ytterligare 6 m 3 fördröjas. 9. Dagvattenhantering 9.1 DAGVATTENÅTGÄRDER Dagvatten från kvartersmark ska passera anläggning för rening och fördröjning innan utsläpp till det kommunala ledningsnätet. Totalt krävs det 23 m3 fördröjningsvolym för att kunna uppfylla kravet på att fördröja och rena de första 20 mm nederbörd inom utredningsområdet. Utöver det så krävs ytterligare 10 mm fördröjning motsvarande 6 m3 inom avrinningsområdet mot naturmarken för att inte försämra dagvattensituationen nedströms naturmarken. Se Bilaga 1 - Avvattningsplan för föreslagen dagvattenhantering. Taken på radhusen är skevade så att halva taket avleds till stuprör på framsidan av husen och andra halvan avleds till husens baksida. På husens framsida hanteras dagvatten från tak och hårdgjorda ytor framför huset i en nedsänkt växtbädd dit vatten kan ledas från stuprören och de hårdgjorda ytorna. Växtbädden dimensioneras för att kunna omhänderta de första 20 mm regn från taken och framsidan av huset. På baksidan av husen hanteras dagvatten från taken i upphöjda växtbäddar som sträcker sig från husets fasad utmed tomtgränsen till bortre änden av tomten. Resterande delar av gårdens baksida inkluderat träaltanen avrinner ytligt mot den bortre tomtgränsen där vattnet hanteras i en växtbädd längsmed tomtgränsen. För områdena som avleds till ledningsnät utformas samtliga växtbäddar med bräddfunktion så att vattnet när 20 mm är uppfyllt kan avledas till ledning och sen vidare till det kommunala kombinerade ledningsnätet eller dagvattenledningsnätet. Eventuell dränering ska också anslutas till ledningsnätet. På de tre tomterna längst söderut som benämns som Tomt C sluttar marken kraftigt vilket gör det svårt att ansluta vatten från baksidan av husen till den kombinerade ledningen i gatan med självfall. Här föreslås en ledning dras från baksidan av husen i den öppna grunden under ett av husen till framsidan. På så sätt kan takvattnet från de tre husen samt dagvattnet från två av bakgårdarna ledas till framsidan efter att det renats. Gräsytan på gården på baksidan på det sista huset kommer inte att kunna ledas till framsidan utan avleds istället till naturmarken efter rening och fördröjning. För avrinningsområdet som avleds till naturmarken ska växtbäddar på uppfarterna ut mot gatan utformas med bräddfunktion så att vattnet när 30 mm är uppfyllt kan avledas till ledning och sen vidare till baksidan av husen utmed den befintliga cykelbanan och släppas i naturmarken nedströms cykelbanan. Utloppet i naturmarken utformas med ett erosionsskydd som har till uppgift att förhindra marken från att erodera samtidigt som det ska slå sönder vattenflödet så det sprider sig över en större yta. Vatten på baksidan av husen avleds ytligt direkt ut i naturmarken efter att de första 30 mm fördröjts. 9.2 UTFORMNING DAGVATTENANLÄGGNINGAR 9.2.1 VÄXTBÄDD Växtbäddarna kan placeras i närheten av fasaderna i anknytning till stuprör eller i lågstråk där vattnet kan rinna in ytligt. För att skapa en fördröjningsvolym på ytan i växtbädden sänks ytan relativt kanten runt växtbädden, Figur 17 och Figur 18. För att möjliggöra en ytlig fördröjningsvolym på ytor som idag lutar mycket kommer det behövas åtgärder som terrassering för att jämna ut ytorna. I botten på växtbädden läggs ett dränerande lager med en dräneringsledning för att sakta kunna dränera ur vatten som inte hinner eller kan infiltrera ner i marken. När infiltrationskapaciteten i marken är dålig så placeras dräneringsledningen så nära botten som möjligt för att inte få stående vatten. Dräneringsledningen kopplas sen till dagvattenledningen i gatan. Om ytor som avvattnas till växtbädden är stora relativt växtbädden är det bra att komplettera med en bräddfunktion för att kontrollera var vattn et rinner när det blir fullt på ytan. Det kan göras med en kupolsil som kopplas till dräneringsledningen i botten på växtbädden. Nivån för bräddning sätts ca 5 cm under kanten runt växtbädden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 22 (30) Bredd, djup och längd på växtbädden kan varieras. Nedsänkningen av ytan relativt omgivande kant anpassas för erfordrad fördröjningsvolym. I utredningen föreslås för växtbäddarna runt huset en nedsänkning av ytan på 100 mm som då tillåter 100 mm vatten att stå på ytan. Växtbäddarna har ett djup på 1 m med en porvolym på 10 % som också nyttjas till fördröjning. Används ett luftigare material i botten t.ex. kan porvolymen ökas. För att anläggningen ska fungera över tid är det viktigt att rensa bort döda växtdelar, skräp, grus mm som riskerar att fylla upp den ytliga fördröjningsvolymen och försämra infiltrationskapaciteten. Brunnar och dräneringsledningar behöver tömmas och spolas. Figur 17 Nedsänkt växtbädd där bräddning sker via kupolsil. Figur 18 Upphöjd växtbädd där bräddning sker via kupolsil. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 9.3 FLÖDEN Flöden har beräknats för hela utredningsområdet. I Tabell 4 - Tabell 6 redovisas indata för flödesberäkningarna. Tabell 4. Indata flödesberäkningar för området som avleds till det kombinerade ledningsnätet. Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Reducerad area [m2] Befintlig situation Naturmark 0,05 854 43 Planerad situation Naturmark 0,05 255 13 Tak 0,9 211 190 Uppfart (permeabel beläggning) 0,4 115 46 Träaltan 0,1 36 4 Grönyta tomt 0,05 163 8 Växtbäddar 0,05 51 3 Asfalt mot gata 0,8 23 18 Totalt 0,33 854 281 Tabell 5. Indata flödesberäkningar för området som avleds till den befintliga naturmarken. Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Reducerad area [m2] Befintlig situation Naturmark 0,05 1880 94 Bef. cykelväg 0,8 75 60 Totalt 0,08 1955 154 Planerad situation Naturmark 0,05 454 23 Tak 0,9 523 471 Uppfart (permeabel beläggning) 0,4 156 62 Träaltan 0,1 137 14 Grönyta tomt 0,05 462 23 Växtbäddar 0,05 117 6 Asfalt mot gata 0,8 31 25 Bef. cykelväg 0,8 75 60 Totalt 0,35 1955 683 Tabell 6. Indata flödesberäkningar för området som avleds till dagvattenledningsnätet. Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Reducerad area [m2] Befintlig situation Naturmark 0,05 473 24 Planerad situation Tak 0,9 190 171 Uppfart (permeabel beläggning) 0,4 158 63 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 24 (30) Grönyta tomt 0,05 59 3 Växtbäddar 0,05 35 2 Asfalt mot gata 0,8 31 25 Totalt 0,56 473 264 För att kunna släppa dagvatten till naturmarken från delar av planområdet krävs det att flödet från området fördröjs så pass mycket att dagvattensituationen nedströms inte påverkas negativt. Enligt SVOAs riktlinjer så ska en naturmarksyta som är dubbelt så stor som en hårdgjorda ytan kunna ta emot 20 mm vatten från den hårdgjord a ytan. De hårdgjorda ytorna inom området som är tänkt att ledas till naturmarken motsvarar 654 m2. Naturmarksytan inom planområdet motsvarar 454 kvm. Utanför plangränsen finns det mer en tillräckligt med naturmark som vi bör kunn a tillgodoräkna oss för att komma upp i 1308 m2 (654*2 den dubbla hårdgjorda ytan) som krävs. Då kan vi med god marginal säga att vi kan ta hand om minst 10 mm vatten i naturmarken trots osäkerheter som infiltrationskapacitet i marken, att marken lutar osv. Med föreslagna lösningar så fördröjs de första 40 mm av ett regn (30+10) från området som avleds till naturmarken. För beräkning av flöden med hänsyn till att de första 20 mm fördröjs för områdena som leds till ledningsnät och att de första 40 mm regn fördröjs från området som leds till naturmarken så används ett samband från Svenskt Vattens P110. Sambandet ger att om man fördröjer de första millimetrarna av ett regn med en viss återkomsttid så ökar den dimensionerande varaktigheten. Hur mycket den ökar beror på vilken återkomsttid på regn som avses oc h hur många millimetrar man fördröjer. För ett 10-årsregn med fördröjning av de första 20 millimetrarna så ökar till exempel varaktigheten med 25 min. Om den dimensionerande varaktigheten från början är 10 minuter så blir den dimensionerande varaktigheten med fördröjningen av de första 20 mm 10+25 min = 35 min. En längre varaktighet ger i sin tur en lägre regnintensitet och därmed ett lägre flöde. Om den dimensionerande varaktigheten är lägre än 10 min så redovisar man som standard ett regn med 10 minuters varaktighet. I Tabell 7 redovisas flödet för befintlig och planerad situation med och utan fördröjningsåtgärder för delområdena som avleds till det kombinerade ledningsnätet respektive dagvattenledningsnätet . Tabell 7. Dimensionerande flöden för delområden som avleds till ledningsnät. För befintlig och planerad situation används dimensionerande varaktighet 10 min. För planerad situation med åtgärder (fördröjning 20 mm) används dimensionerande varaktighet 35 min för 10-årsrregn och 25 min för 20-årsregn. 10-årsflöde utan klimatfaktor [l/s] Dimensionerande 20-årsflöde med klimatfaktor 1,25 [l/s] Befintlig situation Planerad situation Planerad situation m åtgärder Befintlig situation Planerad situation Planerad situation m åtgärder Avledning till kombinerat 1 6,4 2,9 1,5 10 5,8 Avledning till dagvattennät 0,5 6 2,8 0,9 9,5 5,4 I Tabell 8 redovisas flödet för befintlig och planerad situation med och utan fördröjningsåtgärder för delområdet som avleds till naturmarken. Tabell 8. Dimensionerande flöden för delområde som avleds till naturmarken. För befintlig och planerad situation används dimensionerande varaktighet 10 min. För planerad situation med åtgärder (fördröjning 40 mm) används dimensionerande varaktighet 120 min för 10-årsrregn och 20-årsregn. 10-årsflöde utan klimatfaktor [l/s] Dimensionerande 20-årsflöde med klimatfaktor 1,25 [l/s] Befintlig situation Planerad situation Planerad situation m åtgärder Befintlig situation Planerad situation Planerad situation m åtgärder Avledning till naturmark 3,5 16 2,9 5,5 24 4,6 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 9.4 FÖRORENINGAR Resultatet av föroreningsberäkningarna från StormTac v25.4.2 visas i Tabell 12 - Tabell 17. För naturmarken har det inte räknats med någon rening. Som indata till föroreningsberäkningarna används markanvändning enligt Tabell 9 - Tabell 11 samt nederbördsmängd 601 mm. Tabell 9. Indata föroreningsberäkningar för området som avleds till det kombinerade ledningsnätet. Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Befintlig situation Skogsmark 0,05 854 Planerad situation Skogsmark 0,05 255 Kvarter utan väg 0,45 599 Totalt 0,33 854 Tabell 10. Indata föroreningsberäkningar för området som avleds till den befintliga naturmarken. Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Befintlig situation Skogsmark 0,05 1880 Gång och cykelväg 0,8 75 Totalt 0,08 1955 Planerad situation Skogsmark 0,05 454 Kvarter utan väg 0,44 1501 Totalt 0,35 1955 Tabell 11. Indata föroreningsberäkningar för området som avleds till dagvattenledningsnätet. Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Befintlig situation Skogsmark 0,05 473 Planerad situation Kvarter utan väg 0,56 473 Tabell 12. Föroreningsmängder från området som avleds till det kombinerade ledningsnätet. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Planerad situation med åtgärder Procentuell förändring Fosfor (P) kg/år 0,0013 0,034 0,018 1285 % Kväve (N) kg/år 0,025 0,29 0,19 660 % Bly (Pb) kg/år 0,00017 0,0023 0,00057 235 % Koppar (Cu) kg/år 0,00044 0,0037 0,0019 332 % Zink (Zn) kg/år 0,0012 0,016 0,0037 208 % Kadmium (Cd) kg/år 0,0000063 0,00011 0,000019 202 % Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 26 (30) Krom (Cr) kg/år 0,00015 0,0017 0,00084 460 % Nickel (Ni) kg/år 0,00019 0,0014 0,00034 79 % Kvicksilver (Hg) kg/år 0,00000049 0,0000026 0,0000013 165 % Suspenderad substans (SS) kg/år 1,1 9,1 3,2 191 % Olja kg/år 0.0059 0.060 0.022 273 % PAH16 kg/år 0.0000032 0.000095 0.000017 431 % Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0.00000032 0.0000084 0.0000015 369 % Tabell 13. Föroreningshalter från området som avleds till det kombinerade ledningsnätet. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Planerad situation med åtgärder Procentuell förändring Fosfor (P) µg/l 16 160 81 406 % Kväve (N) µg/l 290 1300 840 190 % Bly (Pb) µg/l 2,1 11 2,6 24 % Koppar (Cu) µg/l 5,2 17 8,5 63 % Zink (Zn) µg/l 15 73 17 13 % Kadmium (Cd) µg/l 0,075 0,49 0,084 12 % Krom (Cr) µg/l 1,8 7,7 3,8 111 % Nickel (Ni) µg/l 2,3 6,5 1,5 -35 % Kvicksilver (Hg) µg/l 0,0058 0,012 0,0058 0 % Suspenderad substans (SS) µg/l 13 000 41000 15000 15 % Olja µg/l 70 270 99 41 % PAH16 µg/l 0,037 0,43 0,076 105 % Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,0037 0,038 0,0068 84 % Tabell 14, Föroreningsmängder från området som avleds till den befintliga naturmarken, Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Planerad situation med åtgärder Procentuell förändring Fosfor (P) kg/år 0,0060 0,084 0,033 450 % Kväve (N) kg/år 0,12 0,72 0,38 217 % Bly (Pb) kg/år 0,00060 0,0057 0,0010 67 % Koppar (Cu) kg/år 0,0016 0,0090 0,0034 113 % Zink (Zn) kg/år 0,0036 0,039 0,0067 86 % Kadmium (Cd) kg/år 0,000025 0,00026 0,000039 56 % Krom (Cr) kg/år 0,00059 0,0041 0,0018 205 % Nickel (Ni) kg/år 0,00057 0,0035 0,00070 23 % Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0000029 0,0000062 0,0000027 -7 % Suspenderad substans (SS) kg/år 2,8 22 6,3 125 % Olja kg/år 0,041 0,15 0,044 7 % Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 PAH16 kg/år 0,000012 0,00023 0,000030 150 % Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,0000011 0,000021 0,0000027 145 % Tabell 15. Föroreningshalter från området som avleds till den befintliga naturmarken. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Planerad situation med åtgärder Procentuell förändring Fosfor (P) µg/l 27 160 63 133 % Kväve (N) µg/l 540 1400 720 33 % Bly (Pb) µg/l 2,7 11 2,0 -26 % Koppar (Cu) µg/l 6,9 17 6,4 -7 % Zink (Zn) µg/l 16 74 13 -19 % Kadmium (Cd) µg/l 0,11 0,50 0,073 -34 % Krom (Cr) µg/l 2,6 7,9 3,4 31 % Nickel (Ni) µg/l 2,5 6,7 1,3 -48 % Kvicksilver (Hg) µg/l 0,013 0,012 0,0051 -61 % Suspenderad substans (SS) µg/l 12000 42000 12000 0 % Olja µg/l 180 280 84 -53 % PAH16 µg/l 0,052 0,44 0,058 12 % Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,0047 0,039 0,0052 11 % Tabell 16. Föroreningsmängder från området som avleds till dagvattenledningsnätet. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Planerad situation med åtgärder Procentuell förändring Fosfor (P) kg/år 0,00073 0,033 0,017 2229 % Kväve (N) kg/år 0,014 0,27 0,17 1114 % Bly (Pb) kg/år 0,000097 0,0022 0,00052 436 % Koppar (Cu) kg/år 0,00024 0,0035 0,0017 608 % Zink (Zn) kg/år 0,00068 0,015 0,0034 400 % Kadmium (Cd) kg/år 0,0000035 0,00010 0,000017 386 % Krom (Cr) kg/år 0,000084 0,0016 0,00079 840 % Nickel (Ni) kg/år 0,00011 0,0013 0,00030 173 % Kvicksilver (Hg) kg/år 0,00000027 0,0000023 0,0000011 307 % Suspenderad substans (SS) kg/år 0,62 8,5 2,9 368 % Olja kg/år 0,0033 0,057 0,021 536 % PAH16 kg/år 0,0000017 0,000092 0,000016 841 % Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,00000017 0,0000081 0,0000014 724 % Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 28 (30) Tabell 17. Föroreningshalter från området som avleds till dagvattenledningsnätet. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan åtgärder Planerad situation med åtgärder Procentuell förändring Fosfor (P) µg/l 16 180 92 475 % Kväve (N) µg/l 290 1500 930 221 % Bly (Pb) µg/l 2,1 12 2,8 33 % Koppar (Cu) µg/l 5,2 19 9,4 81 % Zink (Zn) µg/l 15 83 19 27 % Kadmium (Cd) µg/l 0,075 0,56 0,094 25 % Krom (Cr) µg/l 1,8 8,8 4,3 139 % Nickel (Ni) µg/l 2,3 7,3 1,6 -30 % Kvicksilver (Hg) µg/l 0,0058 0,013 0,0062 7 % Suspenderad substans (SS) µg/l 13 000 47000 16000 23 % Olja µg/l 70 310 110 57 % PAH16 µg/l 0,037 0,50 0,089 141 % Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,0037 0,044 0,0079 114 % 9.5 SKYFALLSHANTERING INOM KVARTERSMARK Se Avvattningsplan. Skyfallshanteringen på kvartersmark kommer följa de befintliga markhöjderna i stora drag. Utredningsområdets förutsättningar med en konstant lutning från norr till söder utan några instängda lågpunkter ger goda förutsättningar för att kunna hantera skyfall utan att riskera framkomlighet för utryckningsfordon, riskera skador på grund av dämmande vatten eller påverka nedströms områden negativt. På baksidan av radhusen kommer tomterna luta ut mot naturmarken så att vattnet kan avrinna ut i den befintliga skogen och fortsätta ner mot gångbanan och spårområdet precis som det gör idag. Vatten som avrinner mot radhusens framsida kommer att rinna ut på gatan , följa gatans lutning och sedan ledas tillbaka in i naturmarken och följa samma flödesväg som vattnet från baksidan av husen. Med planerad utformning kan vattnet från hela utredningsområdet avledas på ett säkert sätt utan att riskera framkomlighet för utryckningsfordon eller vattenansamlingar som kan skada ny eller befintlig bebyggelse. Områden uppströms eller nedströms kommer inte att påverka negativt då vatten fortsatt kan avledas genom området och det byggs inte bort några ytor där vatten ansamlats tidigare. 10. Sammanfattning av dagvattenhantering Dagvattenhanteringen inom utredningsområdet är utformad för att effektivt samla upp och rena dagvatten från både takytor och gårdsytor. Växtbäddar har placerats vid uppfarterna på framsidan av husen för att samla upp dagvatten från stuprör och hårdgjorda ytor på framsidan. På baksidan av husen finns växtbäddar som sträcker sig från fasaden på husen hela vägen fram till tomtgränsen mot naturmarken för att ta hand o m takvatten. På den bortre änden av tomten finns också en växtbädd avsedd för att ta hand om ytlig avrinning från altanerna och övriga tomtytor. Växtbäddarna på tomterna som avleds till det kombinerade ledningsnätet och dagvattenledningsnätet binds samman av ett dagvattensystem dit vattnet kan brädda och som leder vatten som inte hinner infiltrerar till ledningsnätet ute i gatan. För tomterna som avleds till naturmarken finns ett dagvattensystem på framsidan av husen ut mot gatan dit vatten kan brädda från växtbäddarna för att sedan ledas i ledning till naturmarken på baksidan av husen där det släpps ut. Vatten som bräddar från växtbäddarna på baksidan av husen leds ytligt direkt ut i naturmarken. Höjdsättningen av området utnyttjar den naturliga lutningen i terrängen för att hantera skyfall. Marken på baksidan av husen lutar ut mot naturmarken där skyfall kan avrinna utan att orsaka några problem. Marken på framsidan av husen lutar ut mot gatan och följer gatans lutning innan det leds in i naturmarken och följer samma avrinningsstråk som vattnet från baksdiadan av husen ner mot gångbanan och spårområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Dagvattenhanteringen inom utredningsområdet lever i stor drag upp till intentionerna i dagvattenstrategin. Åtgärdsnivån tillämpas på alla bebyggda ytor. På naturmarken som ingår i utredningsområdet och som ska bevaras tillämpas inte åtgärdsnivån. Att föroreningsbelastningen från området ökar när man bebygger naturmark är ofrånkomligt trots att man renar dagvattnet. Dels för den nya markanvändningen med sig betydligt högre halter av de flesta ämnen, dels så ökar mängden vatten som avrinner vilket gör att föroreningsbelastningen ökar även om halterna skulle förbli oförändrade. Trots ökningen av föroreningar så anses ändå åtgärderna vara tillräckliga då dagvattnet från alla förorenade ytor renas enligt åtgärdsnivån eller mer. Hur dagvattnet som avleds till det kombinerade ledningsnätet påverkar recipienten och möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna är svårt att bedöma då dagvattnet avleds till Bromma reningsverk innan det släpps ut i Strömmen. Om dagvattnet även i fortsättningen kommer ledas till Bromma reningsverk så kommer det inte ha någon påverkan på recipienten. Om ledningsnätet i framtiden skulle dupliceras så kommer det påverka recipienten om än ytterst lite. Området är dock så litet att nån betydande påverkan på MKN inte kommer ske. Området som avvattnas till dagvattenledningsnätet och naturmarken ligger kommer att avrinna till recipienten Bällstaån. Avrinningen till naturmarken där det saknas ledningsnät kom mer att infiltrera ner i marken och på så sätt nå Bällstaån, det kommer ha ytterst liten påverkan på recipienten då ytterligare fastläggning av föroreningar kommer ske i marken. Avrinningen som avleds via dagvattenledningsnätet kommer påverka recipienten om än ytterst lite. Området är dock så litet att nån betydande påverkan på MKN inte kommer ske. Dagvattenflöden från området ökar till ledningsnätet vilket är ofrånkomligt då det inte finns någon dagvattenanslutning från naturmarken till ledningsnätet idag. Naturmarksavrinningen ner mot gångbanan och spårområdet kommer däremot minska då mycket fördröjning föreslås och naturmarken som bebyggs delvis kommer ledas till ledningsnätet. Området omfattas inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde eller något annat vattenskyddsområde. 11. Fortsatt arbete för dagvatten Inga ytterligare utredningar bedöms krävas i detta skede. I fortsatt projektering behöver anslutning till ledningsnät säkerställas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Stadsdelen Solhem 30 (30) 12. Översvämningsrisk och skyfallshantering 12.1 ÖVERSVÄMNING TILL FÖLJD AV SKYFALL Inga områden inom utredningsområdet riskerar att översvämmas vid skyfall. Områdets naturliga kraftiga lutning som i stort sett bibehålls och den nya bebyggelsen anpassas efter, gör att vattnet avrinner utan att riskera att dämma upp. Se Bilaga – Avvattningsplan. 12.2 ÖVERSVÄMNING TILL FÖLJD AV NÄRLIGGANDE YTVATTEN Närmaste ytvatten är Bällstaån som ligger kulverterad norr om området. En översvämning i Bällstaån riskerar inte att påverka utredningsområdet då utredningsområdet dessutom ligger på en höjd. 12.3 HÄNSYN TILL NÄRLIGGANDE UTBYGGNADSPLANER Det pågår inga närliggande utbyggnadsplaner som kan påverka utredningsområdet. 12.4 SKYFALLSHANTERING Marken ska luta från fasaden på radhusen och ut mot gatan eller naturmarken. Färdig golvnivå rekommenderas ligga mellan 150-300 mm över omgivande mark. Utöver det så behöver inga nivåer för lägsta golvnivå, entréer eller grundläggning anges då det inte finns någon risk för dämmande vatten i området. För att inte riskera att skapa några instängda områden föreslås ytliga avrinningsvägar enligt Bilaga 1 - Avvattningsplan. Baksidan av husen avleds mot naturmarksområdet och framsidan av husen avleds mot gatan där det avrinner längsmed kanten innan det leds in i naturmarksområdet och avrinner på samma sätt som idag. Med föreslagen höjdsättningen riskerar ingen del av utredningsområdet att översvämmas och framkomligheten för utryckningsfordon är god. Påverkan på uppströmsliggande områden är oförändrad då det idag inte går några flödesvägar genom området som kan påverkas utöver en flödesväg längsmed den västra fastighetsgränsen som ska bevaras . Nedströms liggande områden blir också relativt opåverkade då bebyggelsen innebär en hårdgöring av delar av utredningsområdet som kompenseras genom både fördröjning av de första 20 mm men också genom att vattnet från de bebyggda delarna delvis avleds till ledningsnätet och inte längre avrinner mot spårområdet. Utöver det så byggs inga lågpunkter bort inom utredningsområdet som annars skulle kunna öka avrinningen nedströms. 13. Fortsatt arbete för översvämningsrisker Ingen ytterligare utredning behöver göras med avseende på skyfallssituationen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Avvattningsplan S H I N E L L E Arkemi* Totalt ska 23 m3dagvatten fördröjas och renas för att uppfylla åtgärdsnivån. För de delar som avleds till naturmarken ska ytterligare 6 m3dagvatten fördröjas. Volymen fördelas på de 13 radhusen så att varje tomt behöver fördröja ca 2,2 m 3 . Halva taket awattnas mot framsidan och halva mot baksidan av husen så det blir ca 1,1 m3dagvatten på varje sida av huset som ska renas och fördröjas. Reningen föreslås ske i växtbäddar där vatten kan fördröjas på ytan och i jorden. Där behov finns kompletteras växtbäddarna med Kupolsilar och dräneringsledningar i botten. Skyfall hanteras genom att ytorna runt husen höjdsätts så att marken lutar från fasaden mot gatan eller befintlig naturmark. Från gatan leds vattnet in i naturmarken igen och följer den naturliga lutningen i området söderut. Den befintliga naturmarken ska bevaras så opåverkad som möjligt. Teckenförklaring Skyfallsväg Avrinningsriktning Schematiskt illustrerad dagvattenledning Flödesriktning dagvattenledning Planområdesgräns X33 X31.8 X31.7 Befintlig skyfallsväg som måste behållas. S O P B I L OMT C Grönmarkerade ytor är växtbäddar. Växtbäddarna dimensioneras så att 1 m3kan fördröjas på baksidan av husen och 1 m3på framsidan. X36.' AR Dagvatten från taket på de tre husen samt uteplats och baksida från två av husen leds efter rening via ledning i den öppna husgrunden till anslutningspunkt i gatan. RADNA K Utlopp i naturmark 3 9 2 9 33 Föreslagen förbindelsepunkt till dagvattenledningsnätet vg+35,16 X36. 34 Gulmarkerat område avleds till naturmarken. Uteplats och baksida av tomt leds efter rening ut i naturmark Föreslagen förbindelsepunkt till kombinerade ledningsnätet L 32 X30 R T X3B.5 • www.arkemi.se 1:500 0 5 25 50 m Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 --- [Bullerutredning.pdf] Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se SOLHÖJDEN Bullerutredning för detaljplan KUND Sortex of Sweden AB OBJEKT DP Solhöjden - Spånga UPPDRAGETS OMFATTNING Uppdraget består i att utreda bullersituationen för detaljplan Solhöjden innehållandes radhus. Bullerutredningen är en del av utredningsunderlag av detaljplanen. INNEHÅLL Sammanfattande bedömning 2 1. Inledning 3 2. Trafikbuller 4 3. Stomljud 8 4. Verksamhetsbuller 9 5. Riktvärden 9 6. Utförande 10 7. Bilaga A - Bullerkartor 12 Datum: 2026-04-07 UTFÄRDAD AV GRANSKAD AV Ringo Stahl Jonathan Ling ringo@akustiker.se jonathan@akustiker.se 073–760 20 00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 2 av 12 SOLHÖJDEN SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Nedan ges en sammanfattande bedömning av bullersituationen inom planområdet. Trafikbullernivåer vid fasad Ljudnivån vid bostädernas fasad varierar och avtar generellt med avstånd till järnvägen som är den dominanta ljudkällan i området. Bostäder närmast spåret beräknas få högre ljudnivå på övervåningen än entrévåningen eftersom bergets brant fungerar som bullerskärm mot järnvägen. Trafikökningen på järnvägen efter breddning av spår beräknas innebära ekvivalent ljudnivå ökar med ca 2 dBA jämfört med nuläget. Samtliga fasaddelar beräknas få ljudnivåer under 60 dBA vilket innebär att trafikbullerförordningens riktvärden uppfylls utan behov av åtgärder. Uteplatser Topografin i området består i en mycket brant sluttning (sprängkant) närmast järnvägen som planar ut med flackar lutning upp mot planerade bostäder. Detta är mycket gynnsamt ur bullersynpunkt då branten effektivt skärmar järnvägens buller och ljudnivå beräknas understiger 45 dBA vid de flesta bostäderna. De tre bostäderna närmast järnvägen beräknas dock få mellan 50 och 55 dBA på baksidan varför en mindre yta på framsidan planeras som bullerskyddad uteplats. Ljudnivån på baksidan av de tre husen 50 – 55 dBA upplever de flesta som acceptabel och de kommer kunna nyttjas. Stomljud På grund av närhet till järnväg och grundläggning på berg har risk för stomljud utretts med vibrationsmätning i berget. Mätningar utfördes i tre punkter inom planområdet över ett antal tågpassager. Mätresultaten visar på relativt låg vibration i berg och stomljud vid tågpassager beräknas vid värsta passagerna till mellan 25 och 30 dBA LASmax vilket är inom Stockholm stads riktvärde och normalt inte upplevs som störande. I utredningen för spårbreddningen anges att arbetet inte ska innebära en ökning av stomljud eller vibrationer. Sammanvägt väntas stomljud inte påverka bostäder i någon stor utsträckning. Verksamhetsbuller I direkt närhet till bostäderna finns inga bulleralstrande verksamheter och vid inventering noterades inget ljud med mät eller hörbara nivåer utöver utrop från pendeltågsstationen. Utrop från pendeltågsstation likt övrigt ljud skärmas av berget och ljudnivån från dem var för låg att mäta givet bakgrundsbuller från trafiken. Verksamhetsbuller bedöms uppfylla gällande riktlinjer i området och inte riskera olägenhet för planerade bostäder. Bullerpåverkan omgivning Planen innehåller 13 bostadshus i ett befintligt villaområde och deras påverkan på trafikmängder är i bullersammanhang närmast obefintligt. Bostäder bidrar vid normalt utförande inte heller med buller från tekniska installationer. I stort väntas planen inte påverka ljudmiljön för befintliga bostäder. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 3 av 12 SOLHÖJDEN 1. INLEDNING Inom Solhem, bredvid spånga station, utreds möjlighet för bostäder i detaljplan Solhöjden. Planområdet ligger längs med Solskensbrinken och Norrskensbacken i ett naturstråk som sluttar ned mot Spånga station. Området delas upp av en gång/cykelväg. Bebyggelsen planeras bestå i radhus i två våningar och med om två våningar med parkering och uteplats mot närmsta väg. På bostädernas baksida planeras en liten tomt med uteplats. Som del av detaljplaneutredning bedöms bullersituationen vilket det här dokumentet innehåller. Bullerutredningens syfte är att utreda planens lämplighet ur bullersynpunkt och visa om nationella riktvärden avseende buller kan uppfyllas. Figur 1: Urklipp ur situationsplan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 4 av 12 SOLHÖJDEN 2. TRAFIKBULLER 2.1. LJUDKÄLLOR I anslutning till planerad bebyggelse passerar lokalgatorna Solskensbrinken och Norrskensback. Vägarna leder till områdets bostäder och har ingen genomfartstrafik vilket tillsammans med en skyltad hastighet om 30 km/h innebär låga ljudnivåer. Sydväst om området ligger Mälarbanan och Spånga station där det avstånd från spår till närmsta bostad blir ca 60 meter. Järnvägen har fyra spår varav de yttre spåren används för passerande regionaltåg med hög hastighetsgräns, och innerspår används av pendeltåg som samtliga stannar vid stationen. Pendeltåg har beräknats köra 40 km/h längs perrongen och direkt efter det i högsta tillåtna hastighet i överenstämmelse med spårbreddnings utredning. 2.2. LJUDNIVÅ VID FASAD Bostädernas framsida mot lokalgatorna beräknas genomgående få ungefär 45 dBA ekvivalent nivå. Bostädernas baksida har större spridning i ljudnivå och beräknas variera mellan 30 och 60 dBA ekvivalent nivå, de flesta beräkna dock ligga i närheten av 45 dBA. Ljudnivå vid fasad är generellt låg och typvärdet ligger ungefär 15 dB under Trafikbullerförordningens riktvärde om 60 dBA. Generellt väntas alltså ljudmiljö i bostäderna bli god. Bostaden närmast järnvägen beräknas få upp till 60 dBA ekvivalent nivå på övervåningens långsida. Entrévåningen och kortsidorna beräknas dock få nivåer i spannet 50 - 55 dBA. Givet detta bedöms ljudmiljön kunna bli god trotts närhet till spår med möjlighet till vädring med acceptabel bullernivå. Generellt uppfylls Trafikbullerförordninges riktvärden avseende trafikbuller vid fasad utan anpassning av planlösning eller bullerreducerande åtgärder. På nästa sida visas urklipp från beräkningsresultaten. I bilagda beräkningsresultat redovisas ljudnivå vid fasad för nuläget, prognos 2045 samt för entrévåning och övervåning separat. Maximal ljudnivå kravställs inte vid bostadsfasader om nivån understiger 60 dBA ekvivalent nivå. Den kravställs dock inne i bostäderna i BBR kap 7. Beräknad maximal nivå redovisas i bilagda filer som underlag till dimensionering av fasadisolering. Givet beräknade nivåer går det att uppfylla riktvärden inom bostäderna med normala byggmetoder. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 5 av 12 SOLHÖJDEN Figur 2: 3D-vy från söder Figur 3: Ljudnivå vid fasad, högsta nivå i vertikalled. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 6 av 12 SOLHÖJDEN 2.3. UTEPLATSER Bostädernas framsida mot vägen beräknas genomgående få nivåer om ca 45 dBA. På baksidan varierar ljudnivån och minskar med avstånd till spåren. Merparten av planområdet och bostäders uteplatser beräknas få nivåer om ungefär 45 dBA. Tre bostäder, närmast järnvägen beräknas få mellan 50 och 55 dBA på sin uteplats. Den maximala ljudnivån ter sig snarlikt den ekvivalenta. På bostädernas framsida beräknas nivån till mellan 65 och 70 dBA. På husens baksida och tomt varierar nivån men det flesta får maxnivåer om 55 - 60 dBA på sin uteplats. Huset närmast järnvägen beräknas få strax över 70 dBA på sin baksida. I Trafikbullerförordningen anges att om en uteplats ska anläggas intill bostaden ska minst en uteplats vara bullerskyddad. En bullerskyddad uteplats ska ha som högst 50 dBA ekvivalent nivå och 70 dBA maximal nivå. Den maximala nivån får dock överskridas mer än 5 gånger per timme. Detta uppfylls generellt både på fram och baksidan, dock enbart på framsidan för de tre husen närmast järnvägen. Husen närmast järnvägen ska förses en uteplats på framsidan där nivån är inom riktvärde för bullerskyddad uteplats. För att minska bullerinfall från tåget och inte ligga på gränsen till riktvärdet byggs en 2m hög skärm enligt röd markering i bild nedan. Figur 4: Skärm för uteplatser Maximal nivå från järnvägen är beräknad för regionaltåg och för pendeltågen varav regionaltågen beräknas låt mer. Trafikverket anger att 92 regionaltåg ska passera området för prognosåret 2045. Dock anges inte hur dessa är fördelade över dygnet. Normalt är trafikflödet högre på dagen vilket leder till en uppskattad trafiktäthet om ca 5–6 per timme. Täthet av maxnivåer påverkar upplevelsen av ljudet och den relativa glesheten är gynnsam för uteplatserna. Pendeltågen som passerar mycket tätare, uppskattningsvis 16 gånger per timme låter ungefär 10 dBA lägre än regionaltågen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 7 av 12 SOLHÖJDEN Figur 5: Beräknad ekvivalent nivå, prognosår 2045 Figur 6: Beräknad maximal nivå, prognosår 2045. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 8 av 12 SOLHÖJDEN 3. STOMLJUD En vibrationsutredning har genomförts för att bedöma risken för stomljud från tågtrafik i planerad bebyggelse. Utredningen har utförts på grund av närhet till spår och grundläggning på berg vilket vid dåliga förutsättningar kan ge stomljud. Figur 7: Urklipp ur SGU jordartskartan, röd markering betyder berg i dag och markering under järnväg betyder lergyttja och fyllmassor. Risk för stomljud har utretts genom mätning. Vibrationsmätning utfördes med geofon placerad direkt på frilagt berg med hård mekanisk koppling för att erhålla en representativ nivå av markvibrationer. Mätning har utförts triaxiellt i linje med spårriktningen. Mätningarna utfördes i tre punkter över området enligt bild nedan. Utredningen har analyserat vibrationer från 34 tågpassager i frekvensområdet 12,5 - 500 Hz. Figur 8: situationsplan med markering för mätpunkter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 9 av 12 SOLHÖJDEN Vibrationsnivåer varierade mellan passager och mätpunkter. Högst nivåer noterades i MP1 vilket är att vänta. MP 2 och 3 uppmättes ha snarlik vibrationsnivå vid tågpassager. Uppmätta vibration i berg har beräknats till väntade stomljud i byggnaderna där nivån generellt väntas understiga 25 dB LASmax. För stomljud finns inga nationella riktvärden att tillgå, dock har Stockholm stad länge använt 30 dB LASmax. Detta riktvärde beräknas uppfyllas i bostäderna utan stomljudsdämpande åtgärder i grundläggningen. 4. VERKSAMHETSBULLER Planområdet ligger i ett befintligt bostadsområde vilka normalt har låga ljudnivåer från verksamheter. Detta eftersom de verksamheter som finns måste anpassa bullerspridning för att nå Naturvårdsverkets riktlinjer för buller till bostäder och bostäder i sig normalt inte har bullrande installationer. Området har inventerats avseende verksamhetsbuller och ingen ljudkälla med mätbara nivåer noterades. Utrop på pendeltågsstation är hörbara på delar av området, ljudnivån är dock svag relativt bakgrundsnivån och gick inte att kontrollera med mätning. Sammantaget bedöms buller från verksamheter inte överskrida riktvärden eller riskera störning för planerade bostäder. 5. RIKTVÄRDEN 5.1. TRAFIKBULLER Trafikbullerförordningen 2015:216 med ändring t.o.m. SFS 2017:359 anger riktvärden för yttre buller vid nybyggnation av bostäder. • Trafikbuller bör inte överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad till bostad om högst 35 m2. • Trafikbuller bör inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad till bostad. o Dock tillåts bostäder om hälften av boenderummen har tillgång till ”tyst sida” med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och högst 70 dBA maximal ljudnivå • Trafikbuller bör inte överskrida 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maxnivå vid en uteplats • Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå från flygtrafik vid fasad till bostad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 10 av 12 SOLHÖJDEN 5.2. INDUSTRIBULLER ▪ Spridning av externt industribuller från exempelvis takhuvar, fasadgaller och takfläktar skall begränsas så att riktvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 6538 uppfylls. ▪ I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna nedan, eller om verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån be stämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. Överskridande av maximala ljudnivåer (LAFmax > 55 dB) bör inte förekomma annat än vid enstaka tillfällen. ▪ Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena ekvivalenta riktvärden LAeq skärpas med 5 dB. RIKTVÄRDEN FÖR LJUDNIVÅ UTOMHUS ENLIGT NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6538 OMRÅDESANVÄNDNING EKVIVALENT LJUDNIVÅ LAeq HÖGSTA LJUDNIVÅ LAFmax DAG 06-18 KVÄLL 18-22 & HELGDAG 06–18 NATT 22-06 NATT 22–06 BOSTÄDER OCH SKOLA ≤ 50 dB ≤ 45 dB ≤ 40 dB ≤ 55 dB Tabell 1 | Riktvärden för ljudnivåer utomhus, Naturvårdsverket rapport 6538. 6. UTFÖRANDE 6.1. BERÄKNADE PARAMETRAR I beräkningsmodellen har värden beräknats för både dygnsekvivalent ljudnivå LAeq,24h och maximal ljudnivå LAFmax. Den dygnsekvivalenta ljudnivån beskriver medelvärdet för trafikbullret över ett dygn. Den maximala ljudnivån beskriver tillfälliga ljudtoppar vid enskilda passager och har beräknats som den 5:e percentilen. 6.2. BERÄKNINGSMODELL Beräkningar utförda i SoundPLAN 9.1 enligt Nord2000. Modellen beräknar bullernivåer utifrån trafikmängder, trafikslag, hastighet, terrängförhållanden och bebyggelse. Mark har antagits till relevanta absorptionsklasser enligt Användarhandledning Nord2000 fr ån Kunskapscentrum om buller, 2024-12-20. Vägar har antagits vara reflekterande. Beräkningar har inkluderat 2 reflektionsvägar. Utbredningskartorna och ljudnivå vid fasad avser beräknat frifältsvärde. 6.3. UNDERLAG FÖR MODELLEN • Laserskannade höjddata för befintlig bebyggelse erhållet från Metria. • Markhöjder erhållet från Metria. • Befintlig bebyggelse från Metria. • Trafikdata erhållet från kommunens mätningar. • Plankarta med planerad bebyggelse från projektet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 11 av 12 SOLHÖJDEN 6.4. TRAFIKDATA Trafikdata har hämtats från kommunens mätningar. Dessa har räknats upp till dagsläget och till prognosår 2045 enligt Trafikverkets schablon. Trafikmängder på Solskensbrinken och Norrskensbacken har beräknats med 4 fordonsrörelser per dag och fastighet. VÄGTRAFIK NULÄGE 2026 Vägnamn ÅDT (st) Andel tung trafik Hastighet (km/h) Solskensbrinken 220 0% 30 Norrskensbacken 290 0% 30 Spånga Kyrkväg 8 920 12% 40 Spånga Stationsväg 10 180 15% 50 Tabell 2: Vägtrafik nuläge 2026 VÄGTRAFIK PROGNOSÅR 2045 Vägnamn ÅDT (st) Andel tung trafik Hastighet (km/h) 1. Solskensbrinken 270 0% 30 2. Norrskensbacken 360 0% 30 3. Spånga Kyrkväg 10 950 12% 40 4. Spånga Stationsväg 11 480 15% 50 Tabell 3: Vägtrafik prognosår 2045 Tågtrafikdata är inhämtad från Trafikverkets underlag för bullerutredningar samt från utredningen för breddning av spåren. Där den som redovisar högst trafikflöden använts i beräkningen. De var dock snarlika i trafikmängder. TRAFIKDATA JÄRNVÄG NULÄGE 2026 Tågtyp ÅDT (st) Tåglängd, medelvärde (m) STH dim (km/h) 1. Godståg 6 650 100 2. X40 (regionaltåg) 48 240 / 165 200 / 1301 3. X60 (pendeltåg) 170 215 140 / 40 1 Hastighetsgräns varierar mellan spår. Spår närmast planområdet har STH 130 km/h och spår längst från området har hastighetsgräns 200 km/h. 2 Beräkning har utförts med att pendeltåg kör 40 km/h längs med perrong och 140 km/h resterande spår. Detta i överenstämmelse med utredningen för spårbreddningen. Tabell 4: Trafikdata nuläge Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se 2026-04-07 | 12 av 12 SOLHÖJDEN TRAFIKDATA JÄRNVÄG PRGONOSÅR 2045 Tågtyp ÅDT (st) Tåglängd, medelvärde (m) STH dim (km/h) 4. Godståg 10 650 100 5. X40 (regionaltåg) 92 240 / 165 200 / 1301 6. X60 (pendeltåg) 252 215 140 / 40 1 Hastighetsgräns varierar mellan spår. Spår närmast planområdet har STH 130 km/h och spår längst från området har hastighetsgräns 200 km/h. 2 Beräkning har utförts med att pendeltåg kör 40 km/h längs med perrong och 140 km/h resterande spår. Detta i överenstämmelse med utredningen för spårbreddningen. 7. BILAGA A - BULLERKARTOR På följande sidor presenteras detaljerade bullerkartor. Bullerutbredningskartan visar ljudnivå i fritt fält (exkluderat den egna fasadens reflektion). Ljudnivå vid fasad är beräknat i nivå med fönster och är beräknat som frifältsvärde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Datum: 2026-04-07 Scenario: Nuläge Upprättad av: Ringo Stahl Beräkningsmodell: Nord2000 Beräkningsparameter: LAeq 24h Bullerkarta: Ljudnivå vid fasad Reflexer: 2 st 57 58 58 56 54 3949 51 55 54 52 3944 42 54 52 51 37 38 3944 41 44 43 47 4850 48 47 43 43 37 35 33 40 33 41 44 42 30 44 40 43 42 29 42 35 41 43 42 27 41 34 41 40 41 43 43 43 44 44 44 43 43 43 43 42 42 41 38 44 44 44 43 44 44 43 43 44 44 Projektnamn: Solhöjden Ekvivalent ljudnivå i dBA <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Datum: 2026-04-07 Scenario: Nuläge Upprättad av: Ringo Stahl Beräkningsmodell: Nord2000 Beräkningsparameter: LAFmax X40 (regionaltåg) Vägtrafik Bullerkarta: Ljudnivå vid fasad samt 1,5 m över mark Reflexer: 2 st Maximal ljudnivå i dBA <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 78 78 79 77 75 6067 71 76 75 72 6262 60 74 72 69 55 57 6062 61 61 61 63 6566 64 62 63 61 59 57 54 54 50 61 62 61 46 60 57 63 61 44 56 53 62 63 61 45 56 52 62 57 59 60 60 62 63 63 58 57 62 62 60 58 57 55 55 63 63 58 57 63 63 57 57 62 62 Projektnamn: Solhöjden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Datum: 2026-04-07 Scenario: Prognosår 2045 Upprättad av: Ringo Stahl Beräkningsmodell: Nord2000 Beräkningsparameter: LAeq 24h Bullerkarta: Ljudnivå vid fasad Ljudnivå 1,5 m över mark Reflexer: 2 st 59 59 60 57 56 4250 53 57 55 54 4246 43 55 54 52 39 41 4245 44 46 45 48 4950 49 48 45 45 39 37 35 41 34 43 46 44 31 45 41 46 44 30 42 36 43 45 44 29 41 35 43 41 43 44 44 44 45 45 44 44 44 44 43 43 43 42 40 45 45 44 44 45 45 44 44 45 45 Projektnamn: Solhöjden Ekvivalent ljudnivå i dBA <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Datum: 2026-04-07 Scenario: Prognosår 2045 Upprättad av: Ringo Stahl Beräkningsmodell: Nord2000 Beräkningsparameter: LAFmax X40 (regionaltåg) Vägtrafik Bullerkarta: Ljudnivå vid fasad Ljudnivå 1,5 m över mark Reflexer: 2 st Maximal ljudnivå i dBA <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 78 78 79 77 75 6467 71 76 74 72 6667 64 74 72 70 59 62 6466 66 66 65 64 6466 65 62 68 66 63 60 58 53 50 66 67 65 46 60 57 68 66 45 56 53 67 69 66 46 55 52 67 60 63 64 62 62 64 64 57 57 63 63 61 59 57 57 58 64 64 57 57 63 64 58 57 63 63 Projektnamn: Solhöjden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Datum: 2026-04-07 Scenario: Prognosår 2045 Upprättad av: Ringo Stahl Beräkningsmodell: Nord2000 Beräkningsparameter: LAFmax X60 (pendeltåg) Vägtrafik Bullerkarta: Ljudnivå vid fasad Ljudnivå 1,5 m över mark Reflexer: 2 st Maximal ljudnivå i dBA <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 63 65 67 61 60 6464 62 60 60 61 6667 64 60 60 59 59 62 6466 66 66 65 58 5958 60 62 68 66 63 60 58 53 46 66 67 65 45 57 53 68 66 45 55 45 67 69 66 46 55 47 67 60 63 64 62 62 64 64 54 53 63 63 61 59 57 57 58 64 64 55 55 63 64 54 54 63 63 Projektnamn: Solhöjden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Datum: 2026-04-07 Scenario: Prognosår 2045 Upprättad av: Ringo Stahl Beräkningsmodell: Nord2000 Beräkningsparameter: LAeq 24h Bullerkarta: Ljudnivå vid fasad, plan 1 Ljudnivå 1,5 m över mark Reflexer: 2 st 53 55 56 52 51 3942 41 52 51 50 4043 42 51 50 48 36 38 3943 43 44 43 44 4547 46 45 45 44 37 34 32 38 32 43 45 43 29 40 37 46 44 28 39 33 43 45 44 27 39 32 43 40 42 43 42 42 43 43 42 42 41 42 41 41 40 39 38 42 43 41 41 44 44 42 41 41 42 Projektnamn: Solhöjden Ekvivalent ljudnivå i dBA <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 Datum: 2026-04-07 Scenario: Prognosår 2045 Upprättad av: Ringo Stahl Beräkningsmodell: Nord2000 Beräkningsparameter: LAeq 24h Bullerkarta: Ljudnivå vid fasad, plan 2 Ljudnivå 1,5 m över mark Reflexer: 2 st 59 59 60 57 56 4250 53 57 55 54 4246 43 55 54 52 39 41 4245 44 46 45 48 4950 49 48 45 45 39 37 35 41 34 43 46 44 31 45 41 46 44 30 42 36 43 45 44 29 41 35 43 41 43 44 44 44 45 45 44 44 44 44 43 43 43 42 40 45 45 44 44 45 45 44 44 45 45 Projektnamn: Solhöjden Ekvivalent ljudnivå i dBA <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-26, Dnr 2024-01707 --- [Tjänsteutlåtande startpromemoria för Solhöjden.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 1 (14) Datum 2024-05-10 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Handläggare Till Sarah Blake Elmvall Stadsbyggnadsnämnden Telefon 08-508 27 105 Startpromemoria för planläggning för del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem (10 bostäder) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Amanda Horwitz Stadsbyggnadsdirektör Martin Schröder r Martin Schröder Louise Heimler Bitr avdelningschef f Bitr avdelningschef Enhetschef SAMMANFATTNING Stadsbyggnadskontoret är positivt till planförslaget vars syfte är att upprätta 10 nya radhus längs med Norrskensbacken och Solskensbrinken. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter. Planområdet består idag av allmän platsmark och den nya bebyggelsen placeras på naturmark. Området har naturvärden som behöver tas i beaktning vid uppförandet av ny bebyggelse och befintlig naturmark ska bevaras i möjligaste utsträckning. Den nya bebyggelsen ska genom sin skala och utformning möta den befintliga villabebyggelsen på lämpligt sätt. Detta bland annat genom att anpassa bebyggelsen efter terrängen. God gestaltning och kvalitet ska uppnås för att värna områdets karaktär. Stockholms stad är markägare till Solhem 15:3. Fastigheten markansvisades av exploateringsnämnden till Shinelle Fastighetsholdings AB den 9 november 2023. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 2 (14) UTLÅTANDE Syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra 10 radhus, upplåtna som bostadsrätter i Solhem. Bebyggelsen ska möta Norrskensbacken och Solskensbrinken och genom sin skala anpassas till villabebyggelsen som angränsar till planområdet, samt utgöra ett respektfullt ingrepp i naturmarken. I norr finns en grönyta där det idag står en elnätsstation. Syftet är att under planprocessen utreda om även detta område är lämpligt för bebyggelse. I följande text och illustrationer redovisas denna del av förslaget som tomt B. Den redan markanvisade delen av Solhem 15:3 refereras till som tomt A. Bakgrund Planområdets läge och omfattning. Planområdet, tomt A, utgörs av del av fastigheten Solhem 15:3 och har en areal på cirka 2800 kvadratmeter och är belägen i stadsdelen Solhem. Tomt B har en areal på 1200 kvadratmeter. Stadsdelen består främst av villa- och radhusbebyggelse från olika tidsepoker. Planområdet består av naturmark med öppen blandskog. Karta som visar planområdets läge och preliminära avgränsning, tomt A. Tomt B ska utredas som lämpligt planområde. Pågående detaljplaner i området • Detaljplan för fastigheten Örjan 25 m.fl. (dnr 2020-09159) Innehåller flerbostadshus, ca 50 lägenheter. Planen är i planskede. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 3 (14) • Detaljplan för fastigheten Esbjörn 1 (dnr 2022-13078) Innehåller flerbostadshus samt småhus, ca 300 hyresrätter. Planen är i planskede. • Detaljplan för fastigheten Värsta gård 23 (dnr 2021-14764). Innehåller flerbostadshus, ca 20 lägenheter. Planen är i planskede. Karta som visar pågående detaljplaner i närområdet. Gällande detaljplaner För området gäller plan med dnr PI 4125F Solhöjden från 1960. Planen omfattar den aktuella fastigheten, Solhem 15:3, övrig bebyggelse i Solhöjden, samt fastigheter mot Spånga station. Den del av planen som berör aktuellt planområde är planlagd som park eller planterad allmän plats, samt prickad kvartersmark i östra hörnet i anslutning till fastigheten Inga 3. Den prickade marken får inte bebyggas enligt gällande detaljplan. Markägoförhållanden Stockholms stad står som ägare för planområdet. Relaterade beslut och styrande dokument Riksintressen Området ligger inom hinderbegränsat området för flygtrafiken kopplat till riksintresset för Bromma flygplats. Området ligger även nära Spånga station och Mälarbanan som är utpekat som ett riksintresse för kommunikationer. Ombyggnation för att möjliggöra en kapacitetsökning för banan pågår och även denna utbyggnad ingår i riksintresset. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 4 (14) Översiktsplan Spånga är utpekat i översiktsplanen som ett område med stora stadsutvecklingsmöjligheter genom komplettering av ny bebyggelse. Spånga anges som en tyngdpunkt, där en tätare bebyggelsestruktur ska utvecklas. Med 5 minuters gång till Spånga station hör aktuellt område tydligt till denna tyngdpunkt. Stockholms byggnadsordning I vägledningen för hur utveckling kan ske i området anges att nya byggnader kan inordnas i befintlig struktur utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar samt att kompletteringsbebyggelse ska utformas med hänsyn till närliggande bebyggelse, dess utformning och karaktär. Förändringar bör utformas som sammanhållna grupper av villor, radhus och kedjehus utifrån ett helhetsperspektiv. Varsam utveckling av småhus- och villaområden Fastigheterna är omgivna av villabebyggelse från olika tidsepoker, vilket ska beaktas och respekteras i den tillkommande bebyggelsen. Varsam utveckling av småhus- och villaområden lyfter följande punkter som vägledning vid ändringar i villastäder: - Utveckla villastäderna med utgångspunkt ur gatornas och husens anpassning till terrängen samt mångfalden av hustyper i varierande skala och från olika tidsepoker. - Utforma nya byggnader inom befintlig struktur utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Ta stöd i kunskaper om villastädernas karaktär och kulturvärden. - Utforma kompletteringsbebyggelse i anslutning till villastäderna utifrån ett helhetsperspektiv. - Utveckla centrala stråk genom att komplettera med ny bebyggelse. - Bibehåll gaturummens gröna karaktär genom att undvika fler utfarter intill varandra samt hårdgörande av grönytor. - Ta tillvara eller återskapa karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar och detaljer i så stor utsträckning som möjligt vid ombyggnader och renoveringar. Kommunala beslut i övrigt Exploateringsnämnden fattade beslut om att markanvisa Solhem 15:3 till Shinelle Fastighetsholdings AB den 9 november 2023. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 5 (14) Nuvarande förhållanden Markanvändning Planområdet består av naturmark med en belyst och terränganpassad gång- och cykelväg i södra delen som kopplar samman Solhöjden och Spånga centrum. Vegetationen är i huvudsak tallskog med inslag av björk, asp och gran. Vidare beskrivs Norrskensbacken i Stockholms parkplan som ett lummigt skogsområde och ”grön oas”. Stadsbild och karaktär Solhems villabebyggelse karaktäriseras av fritt liggande hus i trädgårdslandskap, placerade med respektavstånd från tomtgräns. Gatorna följer den kuperade terrängen. Bebyggelsen består främst av villor med inslag av radhus, och stadsbilden präglas av villastadens grammatik där det gröna är en integrerad del av karaktären. De flesta villorna i Solhem har en fasad i trä men även tegel och puts förekommer. Fasadkulörer i vitt, falurött och gult är vanligt förekommande. Bebyggelse i närbelägna Spånga centrum ligger låglänt och åtskiljs från villabebyggelsen av en väg. I Spånga centrum finns huvudsakligen äldre och nyare lamellhus i fyra våningar. Det finns även några högre punkthus i området. Torgytor med service och handel finns vid Spånga centrum, Spånga stationsplan och Spånga torg. Puts är det dominerande fasadmaterialet och tegel det dominerande takmaterialet. Gatumiljöerna är småskaliga och det finns stor variation i hur husen förhåller sig till gatan vad gäller förgårdmark, byggnadernas vinkel i förhållande till gatan och entréers placering och utformning. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 6 (14) Snedbild på planområdet och intilliggande bebyggelse. Kulturmiljö Bebyggelsen kring planområdet är inte klassificerad av Stadsmuseet. Bebyggelsen i den aktuella delen av Solhem började uppföras år 1918. Marken bestod dessförinnan av en skogbevuxen höjdplatå, kallad Solhöjden. Under 1900-talets första decennier anlades och planerades offentliga parker runt om i staden och parkerna sågs alltmer som ett stadsbyggnadselement. I villastädernas oregelbundna planmönster skapades mindre parker som utsparade kvarter i villabebyggelsen enligt tidens ideal inom park- och stadsplanering med utgångspunkt i landskapets former och innehåll. Planområdet är ett sådant medvetet sparat inslag som vittnar om det tidigare landskapet, men också ett för tiden framträdande planeringsideal. Parken är välbevarad till både form och funktion. Trafik och kollektivtrafik Närmaste pendeltågstation är Spånga station där också bussterminal med många lokala och regionala busslinjer finns. Spånga är välförsörjt med kollektivtrafik och pendlingstiden till Stockholm city är cirka 13 minuter. Bromstensvägen är ett utpekat pendlingstråk i cykelvägnätet. Öster om Spångaviadukten finns separat cykelbana och väster om Spångaviadukten går cykeltrafiken i blandtrafik. Trafikkontoret har planer på att anordna en separat cykelbana längs hela Bromstensvägen. Planområdet går att nå både till fots och med cykel från Norrskensbacken. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 7 (14) Miljö Området består av blandskog som ligger i en brant. Det växer mest tall, men även många olika lövträdsarter. Det finns höga naturvärden i skogen, vilka utgörs av dess öppenhet och att naturvårdsarterna tallticka, reliktbock och granbarkgnagare finns här. Arterna vittnar om att tallarna är gamla. Planområdet utgör, enligt stadens habitatnätverk för barrskog, en potentiell livsmiljö för barrskogslevande arter med potentiella spridningslänkar i både sydvästlig och nordöstlig riktning. Naturmarken i planområdet bidrar med ett flertal ekosystemtjänster, såsom biologisk mångfald, vattenreglering och temperaturreglering. Planområdet består av naturmark, som utgör både ett kolförråd och en kolsänka samt reglerar temperaturen i området. Enligt SVOA:s karta över tekniska avrinningsområden ligger planområdet inom två tekniska avrinningsområden, nämligen Bällstaån och Strömmen. Enligt kartan leds dagvattnet från delar av planområdet via kombinerat ledningssystem till Bromma reningsverk och sedan vidare till Strömmen, medan andra delen av planområdet avvattnas via dagvattenledningar till Bällstaån. Planförslaget berörs av två lokala åtgärdsprogram (LÅP), som anger vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå miljökvalitets- normerna för vatten. Det lokala åtgärdsprogrammet för Bällstaån finns tillgängligt på stadens Miljöbarometer. Det lokala åtgärds- programmet för Strömmen är under framtagande. Störningar och risker Planområdet angränsar till Bällstaåns beräknade högsta flöde. Marken i planområdet lutar från norr/nordost söderut/mot sydväst. Vattnet rinner från planområdet och samlas sydväst om planområdet, vid Mälarbanan och vidare söderut. Miljökvalitetsnormen för luft klaras för planområdet. Halten av partiklar PM10 är 20-25 μg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 μg/m³. Halten av kvävedioxid är 18-24 μg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 μg/m³. Planområdet utsätts för trafikbuller från Norrskensbacken och Mälarbanan. Ljudnivån i planområdet är ungefär 45-55 dBA ekvivalent ljudnivå på 2 meters höjd, enligt stadens bullerkarta. Ljudnivåerna ökar ju närmare Mälarbanan man kommer. Den Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 8 (14) maximala ljudnivån i planområdet är ungefär 60-75 dBA enligt stadens bullerkarta. Mälarbanan, som är ett riksintresse för kommunikation, ska breddas från två till fyra spår för att öka kapaciteten på spåret. Detta innebär att Mälarbanans bullernivåer kommer att öka i framtiden. Mälarbanans framtida bullernivåer har beräknats under framtagandet av järnvägsplan och detaljplan för den aktuella sträckan. Enligt utredningen beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna bli cirka 45-55 dBA och de maximala ljudnivåerna bli cirka 65-75 dBA i planområdet. Bullerkartan 2022. Maximala ljudnivåer. Planområdets ungefärliga gräns är markerad med röd linje. Spånga station ligger söder om planområdet. Högtalarutrop, inbromsande tåg samt andra ljud från stationen hörs upp till planområdet. Även vägtrafik på Bromstensvägen på andra sidan Mälarbanan hörs till viss del upp till planområdet. Planområdet ligger utanför Bromma flygplats riksintresseområde för flygbuller, men flyg till och från flygplatsen utsätter planområdet för buller. Marken i planområdet utgörs av berg. I byggnader som står på fast morän och berg kan vibrationer från närliggande väg- och spårtrafik överföras som vågrörelser via berg och mark till byggnader och uppträda som stomljud. Under planeringen av Mälarbanans breddning har risken för stomljudsstörningar för närliggande bebyggelse beaktats. Det aktuella planområdet har dock inte beaktats i utredningen, eftersom det idag utgörs av naturmark. Övriga störningar På tomt B finns en elnätsstation, som utsätter sin närmsta omgivning för elektromagnetiska fält, denna ska dock flyttas om platsen anses lämplig för ny bebyggelse. Avståndet mellan planområdet samt Mälarbanan och Spånga station är så pass långt att risken för att planområdet utsätts för exempelvis ljusstörningar Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 9 (14) eller elektromagnetiska fält från banan bedöms som låg. Mellan planområdet och Mälarbanan ska en del naturmark bevaras, vilket skapar en buffertzon. Bedömningen baseras på de utredningar som tagits fram i planeringen av Mälarbanans breddning. Planförslaget Förslag som ligger till grund för detaljplanen Förslaget, som inkommit från byggaktören, innebär tio nya radhus på tomt A. Till detta tillkommer förslag om fyra radhus på tomt B där platsens lämplighet ska utredas i vidare planarbete. Radhusen förskjuts i sidled och terrasseras för att anpassas till terrängen. Förgårdsmark mot gata är generöst tilltagen där plats för parkering löses i anslutning till varje fastighet. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter. Naturmark bevaras sydväst om den nya bebyggelsen. Förslag till princip av placering av markanvisad ny bebyggelse på tomt A. Tomt B, markerad med prickad linje, ska utredas som lämplig exploateringsyta under planprocessen. Illustration: Arkemi. Stadsbyggnadskontoret bedömer det lämpligt att i en planprocess pröva ett förslag med radhus om två våningar. Volym och hantering av mötet med omkringliggande bebyggelse, naturmark och gata hanteras vidare i det fortsatta arbetet. Planområdet består av naturmark med blandskog. Angränsande naturmark har delvis höga naturvärden med skyddsvärda arter. Det är av vikt att planförslaget inte påverkar platsens naturvärden och Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 10 (14) minst 800 kvadratmeter naturlek ska bevaras i sydöstra delen av planområdet med minst en entré mot Norrskensbacken. Då planområdet ligger i nära anslutning till Mälarbanan som planeras att breddas bör risk för störning utredas, främst angående vibrationer och stomljud. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till omkringliggande bebyggelse och platsens topografi. Den nya bebyggelsen bör placeras så att den befintliga gångkopplingen ner mot Spånga station bevaras. Markparkering måste lösas helt inom planområdet i anslutning till ny bebyggelse. Denna kan gärna kombineras med generöst tilltagen förgårdsmark. Under planprocessen ska det utredas om marken i nordväst ska planläggas och i samband med det utreda ny placering av elnätsstationen som finns där idag. Förslag till princip av placering av markanvisad ny bebyggelse på tomt A. Byggnader på tomt B, markerade med prickad linje. Illustration: Arkemi. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 11 (14) Arkitektonisk idé Förslaget bidrar till en inramning av Norrskensbacken och Solskensbrinken och har möjlighet att ytterligare stärka upp gatorna genom att möta dem med fasader, förgårdsmark och entréer, samtidigt som det värnar om att behålla naturmark på gårdssidan av den nya bebyggelsen. Den tillkommande bebyggelsen skapar en något högre förtätning och utformas för att brygga över från villastrukturen till den mer stadslika karaktären i Spånga centrum, genom en sammanhållen grupp av radhus. Husen ska utformas med anpassning till terrängen samt ett respektfullt möte med gaturummet, vars gröna karaktär ska bibehållas. Fastigheten är omgiven av villabebyggelse från olika tidsepoker och anpassning och kvalitet ska uppnås för att värna om den befintliga karaktären på platsen. Områdets gröna karaktär ska hanteras respektfullt. Vy från Solskensbrinken. Byggnader till höger i bild står på tomt A och är markanvisade. Byggnader på tomt B är markerade med prickstreckad linje, platsen ska utredas vidare i planprocessen. Illustration: Arkemi. Planförslagets konsekvenser Bostadsförsörjning Detaljplanen bidrar till bostadsmålen genom tillskapande av nya bostäder genom förtätning. Goda boendemiljöer skapas genom att anpassa skalan till omkringliggande bebyggelse samt platsens topografi och lämna plats för naturlek i anslutning till planområdet. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 12 (14) Närheten till Spånga centrum och Spånga station är en kvalitet för de boende. En socialt sammanhållen stad Förslaget möjliggör bostäder i närheten av service, arbetsplatser och kollektivtrafik. Radhus erbjuder ett möjligt steg i boendekarriären, mellan lägenhet och villa. Projektet kan bidra till ett tryggare gaturum genom att tillskapa bebyggelse med entréer mot gatan längs med Norrskensbacken, samt närvaro längs gångstråket från Spånga station upp till Solhem. Detaljplanen bedöms inte ha en betydande påverkan på jämställdhetsfrågor. Kulturmiljö i en växande stad Ny bebyggelse är planerad på tidigare medvetet sparad naturmark, enligt park- och stadsplaneringsideal i början av förra sekelskiftet. Förslaget innebär att denna kvalitet påverkas. Genom att anpassa utformning, skala och gestaltning till intilliggande bebyggelse och värna småskaligheten och grönskan kan kulturmiljöns värden tas till vara. Arkitektur och gestaltning Genom arkitektur och gestaltning ska förslaget bidra till att skapa en bra övergång mellan villabebyggelsen och den mer stadslika karaktären i Spånga centrum. Förslaget kan på så vis inordnas väl i bebyggelsestrukturen. Genom att värna om gaturummets och naturområdets gröna karaktär bibehålls en viktig kvalitet i området. Trafik och mobilitet Planområdet nås med bil, cykel och till fots via befintlig gata. Parkering löses intill varje enskild bostad, där Norrskensbackens krökning ska studeras för att säkerställa säkerhet vid backande bilar. Grön och vattennära stad Detaljplanen ska hantera dagvatten och då planområdet innehåller fler än ett tekniskt avrinningsområde så behöver det utredas vilka dagvattenanslutningar som finns till respektive dagvattenservis, samt hur de uppfyller miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna enligt EU:S vattendirektiv. Inga LÅP-åtgärder föreslås inom planområdet. Under planprocessen ska det studeras hur förslaget kan bidra till nyttjandet av ekosystemtjänster. Hur naturvärden och biologisk mångfald påverkas ska studeras enligt miljöförvaltningens direktiv. Eventuella ekologiska kompensationsåtgärder bör i första hand Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 13 (14) stärka livsmiljöer för barrskogslevande arter. En bedömning om planområdet kan utgöra ett potentiellt viktigt habitat för fåglar ska göras. Planförslaget innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket riskerar att öka temperaturerna i området. Temperaturreglerande åtgärder behöver därför beaktas i framtagandet av detaljplanen. Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Risken för elektromagnetiska fält från elnätstationen behöver beaktas, oavsett om den bevaras vid sin nuvarande plats eller om den flyttas. Risken för störningar från Mälarbanan och Spånga station bör beaktas i framtagandet av planförslaget och störning av stomljud bör utredas av konsult. Planförslaget innebär att naturmark hårdgörs, vilket kommer att öka vattenflödena från planområdet. En utredning av översvämningsrisker utifrån ett skyfallsperspektiv bör göras för att säkerställa att översvämningsrisken för befintlig bebyggelse i omgivningen samt Mälarbanan, som är en samhällsviktig verksamhet, inte påverkas negativt. Planprocess Process Planprocessen innebär en prövning av om den tänkta användningen och utformningen är lämplig. Planarbetet avses att bedrivas med standard förfarande. Nästa tillfälle som ärendet ska redovisas för stadsbyggnadsnämnden blir vid redovisning inför nytt ställningstagande efter plansamrådet. Undersökning av betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan har inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Tidplan Utifrån att erforderligt underlag för detaljplanens framtagande levereras enligt uppsatt projekttidplan samt att inga nya, oförutsedda omständigheter blir kända eller tillkommer under planprocessen förväntas följande tidplan: Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 Tjänsteutlåtande Dnr 2024-01707 Sida 14 (14) Start-PM juni 2024 Samråd mars 2025 Granskning december 2025 Antagande SBN april 2026 Planavtal Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplanen. STADSBYGGNADSKONTORETS SAMMANVÄGDA STÄLLNINGSTAGANDE Kontoret ser positivt på tillskapandet av fler bostäder i ett centralt och kollektivtrafiknära läge i anslutning till Spånga centrum. Planförslaget utgör ett bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål. Förslaget innebär en varsam förtätning inom Solhems villaområde och ska förhålla sig till omkringliggande skala och planområdets naturvärden. Ett nytt radhusområde i direkt anslutning till villatomterna följer översiktsplanens intentioner för Spånga centrum om en högre täthet. Den tillkommande bebyggelsen ska i enlighet med byggnadsordningen och varsam strategi för småhus- och villaområden utformas för att samspela med den småskaliga villabebyggelsen i Solhem och den mer stadslika karaktären inom Spånga centrum. Förslaget kan inordnas väl i bebyggelsestrukturen genom att anpassa skala, gestaltning och arkitekturen till platsens förutsättningar. Radhusens placeringar och möten med terrängen är särskilt viktiga och kommer att studeras vidare under planprocessen. Bebyggelsen ska möta Norrskensbacken och Solskensbrinken med respektfullt avstånd samtidigt som dess närvaro bidrar till ett tryggare gaturum. Kulturmiljöns värden tas tillvara genom att skala och gestaltning värnar om områdets småskalighet, grönska och topografi. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. SLUT Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-05-28, Dnr 2024-01707 --- [Protokollsutdrag 2024-06-13 § 16.pdf] Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Stadsbyggnadsnämnden Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Tid Torsdagen den 13 juni 2024, kl.16:00-16:55 Plats Bråvallasalen, Stadshuset Justerat Tisdagen den 25 juni 2024 §§ 1-7, 9-11, 14-25, 29-69 Anslaget Onsdagen den 26 juni 2024 §§ 1-7, 9-11, 14-25, 29-69 Omedelbart justerade paragrafer Justerat Torsdagen den 13 juni 2024 §§ 8, 12, 13, 26-28 Anslaget Måndagen den 17 juni 2024 §§ 8, 12, 13, 26-28 Jan Valeskog Jonas Naddebo Närvarande Beslutande ledamöter: Jan Valeskog (S), ordföranden Jonas Naddebo (C), vice ordföranden Per Strängberg (S) § 1 Bsrat Asgedom Mebrahtu (S) Maria Mustonen (V) Aidin Zandian (V) Cecilia Obermüller (MP) Johan Nilsson (M) Mats Johnsson (SD) § 1 Björn Ljung (L) §§ 1-25, 28-69 Tjänstgörande ersättare: Emilia Wikström Melin (S) §§ 2-69 För Per Strängberg (S) Joel Stade (S) För Maria-Elsa Salvo (S) Karin Blomstrand (M) För Kristina Lutz (M) Christer H Sjöblom (M) För Annika Elmlund (M) Julian Kroon (SD) §§ 2-69 För Mats Johnsson (SD) Marie Della Morte Pålstam (L) §§ 26, 27 För Björn Ljung (L) Ersättare: Humaun M. Kabir (S) §§ 1, 18-69 Emilia Wikström Melin (S) § 1 Sara Stenudd (V) Jonas Darai (V) Oscar Gullberg (MP) Julian Kroon (SD) § 1 Marie Della Morte Pålstam (L) §§ 1- 25, 28-69 Mikael Blomstrand (C) Mikael Valier Furtenbach (KD) Tjänstepersoner: Dessutom närvarade stadsbyggnadsdirektören Amanda Horwitz, Mikael Andersson Ståhl, Torleif Falk, Vilma Herlin, Martin Schröder, Helén Taubert, nämndsekreterare Sara Högne och Fabian Lind, borgarrådssekreterarna Adam Valli Löfgren §§ 1, 18-69, Hanna Amin och Helena Andersson samt personalrepresentant Luis Lopez § 1 Godkänt dokument - Start-PM - -, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-06-13, Dnr 2024-01707 Stadsbyggnadsnämnden Sida 29 (2) § 16 Del av Solhem 15:3, Solhöjden, Solhem, Dnr 2024-01707- 4.4.2 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar enligt sitt förslag: 1 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att bordlägga ärendet. Handlingar i ärendet Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande från den 10 maj 2024. Bilaga § 16 Tjänsteutlåtandet avser startpromemoria för planläggning av del av Solhem 15:3 i stadsdelen Solhem. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Ordföranden Jan Valeskog (S) finner att nämnden beslutar enligt sitt förslag att bordlägga ärendet. Godkänt dokument - Start-PM - -, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-06-13, Dnr 2024-01707 --- [Protokollsutdrag 2024-08-22 § 19.pdf] Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Stadsbyggnadsnämnden Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Tid Torsdagen den 22 augusti 2024,kl.16:00-16:25 Plats Bråvallasalen, Stadshuset Justerat Måndagen den 2 september 2024 §§ 1-6, 8, 19-27, 29-69 Anslaget Tisdagen den 3 september 2024 §§ 1-6, 8, 19-27, 29-69 Omedelbart justerade paragrafer Justerat Torsdagen den 22 augusti 2024 §§ 7, 9-18, 28 Anslaget Måndagen den 26 augusti 2024 §§ 7, 9-18, 28 Jan Valeskog Jonas Naddebo Närvarande Beslutande ledamöter: Jan Valeskog (S), ordföranden Jonas Naddebo (C), vice ordföranden Bsrat Asgedom Mebrahtu (S) Maria-Elsa Salvo (S) Maria Mustonen (V) §§ 1-23, 25-69 Aidin Zandian (V) Cecilia Obermüller (MP) Johan Nilsson (M) Annika Elmlund (M) Mats Johnsson (SD) Tjänstgörande ersättare: Joel Stade (S) För Per Strängberg (S) Sara Stenudd (V) § 24 För Maria Mustonen (V) Christer H Sjöblom (M) För Kristina Lutz (M) Marie Della Morte Pålstam (L) För Björn Ljung (L) Ersättare: Katrin Nyström (S) Humaun M. Kabir (S) Emilia Wikström Melin (S) Sara Stenudd (V) §§ 1-23, 25-69 Jonas Darai (V) Oscar Gullberg (MP) Julian Kroon (SD) Mikael Blomstrand (C) Tjänstepersoner: Dessutom närvarade Mikael Andersson Ståhl, Monika Joelsson, Martin Schröder, nämndsekreterare Sara Högne och Fabian Lind, borgarrådssekreterarna Adam Valli Löfgren, Hanna Amin, William Ejeborg och Helena Andersson samt personalrepresentant Luis Lopez §§ 1-15 Godkänt dokument - Start-PM - Bifall/Ändring, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-22, Dnr 2024-01707 Stadsbyggnadsnämnden Sida 24 (4) § 19 Del av Solhem 15:3 Solhöjden, Solhem, Dnr 2024-01707- 4.4.2 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP): 1 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att delvis godkänna stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. 2 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att utreda möjligheterna att bygga lamellhus i område A. 3 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att utreda att ersätta föreslagna radhus med ett parhus i område B. 4 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att därutöver anföra följande: Planområdet ligger i anslutning till kollektivtrafik, vilket är en viktig grund för att pröva förtätning. Samtidigt har området betydande lokala rekreationsvärden och naturvärden som måste beaktas vid planeringen och uppförandet av ny bebyggelse. För att skydda det ekologiska värdet och bevara den naturliga miljön bör befintlig naturmark bevaras i största möjliga utsträckning. Istället för de planerade radhusen i område A, bör möjligheten att bygga flerbostadshus i form av lamellhus utredas som alternativ till radhus för att skapa ett bättre markutnyttjande. Ett eventuellt lamellhus behöver följa topografin och i utformning anpassas till omgivningens skala och karaktär. Dessutom bör alternativet att utveckla område B med ett parhus undersökas som en del av processen, då denna typ av bebyggelse kan minska intrånget på grönområdena. Reservation Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet med hänvisning till kontorets förslag. Mats Johnsson (SD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Marie Della Morte Pålstam (L) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till kontorets förslag. Handlingar i ärendet Godkänt dokument - Start-PM - Bifall/Ändring, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-22, Dnr 2024-01707 Stadsbyggnadsnämnden Sida 25 (4) Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande från den 10 maj 2024. Bilaga § 19 Tjänsteutlåtandet avser startpromemoria för planläggning av del av Solhem 15:3 Solhöjden i stadsdelen Solhem. Kontoret föreslår att nämnden beslutar följande: 1 Att ge kontoret i uppdrag att påbörja planarbete i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut 1) Ordföranden Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) föreslår (se beslutet). 2) Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Planförslagets syfte är att upprätta tio nya radhus i ett grönområde med höga naturvärden. Trots det kollektivtrafiknära läget anser Centerpartiet inte att det är motiverat att offra ett lummigt skogsområde till förmån för endast en handfull bostäder. En högre exploateringsgrad är inte heller lämplig på platsen med hänsyn till den omgivande villabebyggelsen. Det är viktigt att staden kan utvecklas och förtätas, men på ett genomtänkt och hållbart sätt främst i befintliga stadsdelar på redan hårdgjorda ytor. De aktuella platserna består av medvetet sparad naturmark som gröna kvarter och park inom villastaden. Längs den södra sidan av järnvägsspåren finns dessutom flera rymliga och underutnyttjade markparkeringar, vilka bör övervägas för bostadsutveckling innan man tar värdefull naturmark i anspråk. 3) Johan Nilsson m.fl. (M) och Marie Della Morte Pålstam (L) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar enligt kontorets förslag. 4) Mats Johnsson (SD) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att inte påbörja planarbetet samt att därutöver anföra följande: Spånga är under kraftig utbyggnad och om Spånga även riskerar byggas samman med intilliggande Tensta och Rinkeby kommer det knappt bli några gröna kilar kvar i området. Det gör att det är ännu viktigare att bevara de få orörda platserna som finns i centrala Spånga. Med Godkänt dokument - Start-PM - Bifall/Ändring, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-22, Dnr 2024-01707 Stadsbyggnadsnämnden Sida 26 (4) föreliggande förslag offras ett av få kvarvarande naturområden intill pendeltågsstationen. Det behövs fri natur mellan villorna för att låta även de som inte har hus med stor tomt få orsak att promenera in i området. Det är speciellt viktigt i Spånga centrum som just nu byggs ut i stor skala. Platsen bör förbli obebyggd. Beslutsgång Ordföranden Jan Valeskog (S) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP). Godkänt dokument - Start-PM - Bifall/Ändring, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2024-08-22, Dnr 2024-01707