Alla ärenden

Stockholm Avfall AB föreslås godkänna sina miljörapporter för 2025 för flera återvinningscentraler (Bromma, Lövsta, Vantör och Östberga) samt sorteringsanläggningen i Högdalen. Rapporterna visar att bolaget mestadels har följt miljötillstånden, men vid sorteringsanläggningen i Högdalen har zinkhalten i dagvattnet överskridit gränsvärdet vid ett tillfälle, och bolaget utreder nu orsaken och föreslår åtgärder.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelse föreslås godkänna en plan för energieffektiviserande åtgärder och solcellsinstallationer för 2026, samt redovisning av resultatet för 2025. Planerna syftar till att uppfylla Stockholms stads mål om energieffektivisering och solcellsetablering, men bolaget förväntas öka sin energianvändning på grund av nya anläggningar och reningsprocesser. Styrelsen kommer också att informeras om åtgärder för att minska elanvändningen under tider med hög belastning på elnätet.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås fatta ett genomförandebeslut för ett sopsugsprojekt i Hornsbergskvarteren på nordvästra Kungsholmen. Projektet, som ska kosta upp till 29 miljoner kronor, innebär att nya sopsugsledningar och en terminal för hushållsavfall anläggs i ett område där cirka 750 nya bostäder, hotell och förskolor planeras. Byggherrar och fastighetsägare i området kommer att betala en anslutningsavgift för att täcka kostnaderna för anläggningen.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås besluta att bolaget ska fortsätta hämta avfall från detaljhandeln under juli till december 2026. Detta gäller de butiker som inte hunnit skaffa en egen avfallslösning efter att det kommunala ansvaret upphör den 1 juli 2026. Bolaget ska också ta fram en prislista för avfallshämtningen och återkomma med en lägesrapport senare under hösten.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna en flerårsplan för 2027-2029 som beskriver hur bolaget ska utveckla sin avfallsverksamhet. Planen innehåller satsningar på att effektivisera avfallshanteringen i takt med att staden växer, bland annat genom att införa fastighetsnära insamling av förpackningar från och med 2027. Den tar även upp investeringar i nya och upprustning av befintliga återvinningscentraler, som till exempel en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet och upprustning av ÅVC Lövsta.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 34 993 miljoner kronor, en minskning med 65 miljoner kronor sedan föregående månad. Räntan för februari var 2,55 procent och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor.

Stockholm Avfall AB:s styrelse behandlar flera punkter gällande avfallshantering och miljö. Bland annat kommer de att informeras om aktuell avfallsverksamhet och fastighetsnära insamling (FNI). Det finns en diskussion om att bolagets arbete med fastighetsnära insamling varit reaktivt och att många stockholmare inte har fått tydlig information eller lösningar, särskilt småhusägare, och bolaget behöver förbättra sin kommunikation och samarbete med andra förvaltningar. Styrelsen godkänner även bolagets årsredovisning för 2025, sin finansiella månadsrapport för januari 2026, och dataskyddsombudets årsrapport 2025.

Moderaterna undrar hur länge staden ska fortsätta ”titta på frågan” om att tillåta alkoholservering för äldre på stadens seniorboenden och träffpunkter. Man vill också veta om det finns meningsskiljaktigheter mellan majoritetspartierna. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att staden arbetat aktivt med frågan sedan förra debatten. Det har tagits fram ett nytt stöd för stadsdelarna som ska underlätta ansökningar om serveringstillstånd vid högtider och gemensamma måltider. På Vädurens seniorboende, som nämns i interpellationen, finns nu en lösning där de boende själva kan arrangera sammankomster med alkohol, medan staden följer alkohollagen vid egna arrangemang.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna S:t Erik Markutveckling AB:s förvärv av samtliga aktier i Nya Lagerbolaget Y AB från Stockholms Hamn AB. Detta innebär att byggnaden Magasin 5 i Frihamnen överförs till S:t Erik Markutveckling AB för cirka 400 miljoner kronor. Förslaget inkluderade också godkännande av nybildade bolag, styrelseledamöter, revisorer och bolagsordningar.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna ett intentionsavtal för fartygstrafik vid Värtapiren och Frihamnspiren. Avtalet reglerar framtida markanvändning i södra Norra Djurgårdsstaden, marköverföring och förstärkt elektrifiering av Frihamnspiren, mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB. Jonas Naddebo (C) reserverade sig mot beslutet och betonade behovet av att bejaka befintlig kultur- och nattlivsverksamhet i Frihamnen samt kritiserade den interna styrningen av projektet.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB tog del av koncernledningens tjänsteutlåtande gällande den finansiella månadsrapporten och lade Stadledningskontorets riskrapporter till handlingarna. Oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna uttryckte oro över den kraftigt ökande skuldsättningen, som de menade hade lett till höjda skatter och ökade räntekostnader, samt riskerade att sänka stadens kreditbetyg.

Stadsbyggnadskontoret på Östermalm bjöd in till samråd om ett detaljplaneförslag för fastigheten Guldfisken 26 (Nybrogatan 53). Planen syftar till att utöka hotellverksamheten genom att riva översta våningen och bygga två nya takvåningar med cirka 40 hotellrum, samt ett gårdshus för konferenslokaler. Skönhetsrådet avstyrkte dock förslaget då de ansåg att påbyggnaden skulle vara för framträdande och påverka innerstadens taklandskap negativt, och efterlyste en tydligare politisk vilja att värna stadsmiljöns skala.

Sekreteraren informerade kommunfullmäktige om att tidningen Mitt i Vasastaden hade publicerat en intervju med honom angående detaljplaneförslaget för Snöklockan 4. Han berättade också att SVT Stockholm hade intervjuat honom om tävlingen Årets Stockholmsbyggnad och att röstningen var öppen till den 24 maj. Dessutom hade sekreteraren deltagit vid en lunch som Stockholms stad anordnat för kungen med anledning av hans 80-årsdag.

Johan Paccamonti (M) ställer en interpellation till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han ifrågasätter den föreslagna inriktningen att förtäta villaområden med fler flerbostadshus och bygga fler hyresrätter i områden med bostadsrätter, samt att bygga ut allmännyttan på bekostnad av stadens grönområden. Paccamonti menar att politiken borde anpassas efter stockholmarnas önskan om att kunna bo i villa, snarare än att de som bor i villa ska anpassa sig.

Koncernstyrelsen föreslår att ett nytt kommunalt bolag, Kista Utveckling AB, ska bildas för att driva och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista. Bolaget får en budget på 10 miljoner kronor för 2026 och ett ovillkorat aktieägartillskott på 100 miljoner kronor. Det nya bolaget ska arbeta för att vända den negativa utvecklingen i Kista, där vakansgraden för företagslokaler är hög och otryggheten påverkar både boende och investeringar.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska införa en handlingsplan för att förbättra stödet till "gråzonsbarn" – elever som har svårt att nå skolans mål på grund av kognitiv förmåga men som inte kvalificerar sig för anpassad skola. Han menar att dessa elever riskerar att falla bort från gymnasieskolan på grund av bristande stöd. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och utbildningsnämnden föreslår att motionen avslås, då de anser att staden redan har ett strukturerat och kontinuerligt utvecklat arbete för elever i behov av särskilt stöd, och att fler handlingsplaner riskerar att öka byråkratin snarare än att ge eleverna det stöd de behöver.

Borgarrådet Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående vårdinsatser för barn och unga. Interpellationen tar upp allvarliga brister i samhällsvården för barn och att Stockholm ger färre insatser per barn och en större andel öppna insatser jämfört med Göteborg och Malmö. Frågorna rör bland annat varför Stockholm ger färre insatser, om öppna insatser tränger undan mer omfattande stöd och hur den nya socialtjänstlagen kan påverka vilka insatser som ges.

Jonas Naddebo (C) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren om Stockholms utveckling som bastustad. Trots Centerpartiets ambition att fler ska kunna bada bastu i Stockholm menar Naddebo att byråkratin har ökat och att det blivit svårare att etablera bastur, med många avslag på bygglovsansökningar. Han undrar hur borgarrådet ska säkerställa att målet om att utveckla Stockholm som bastu- och badstad inte motverkas av ökad byråkrati och om regelförenklingar är på gång.

Per Rosencrantz (M) frågar utbildnings-, arbetsmarknads- och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om hur staden hanterar den demografiska utvecklingen, med sjunkande barnafödande och en åldrande befolkning. Han undrar hur detta påverkar planeringen av skolor, bostäder och arbetsmarknad, samt vilka åtgärder som planeras för att göra Stockholm mer attraktivt för barnfamiljer och säkerställa arbetskraftsförsörjningen. Emilia Bjuggren (S) svarar att den demografiska utvecklingen följs noggrant och påverkar stadens verksamhet och budget. Hon betonar att staden arbetar med att säkerställa effektiva välfärdstjänster, vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla personal inom välfärden, och bygga bort bostadsbristen så att bland annat barnfamiljer har råd att bo och växa i staden. Hon framhåller också att Stockholm fortsatt har en av landets lägsta kommunalskatter.

Moderata riksdagsledamoten Andréa Hedin har ställt frågor till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om att begränsa sociala medier i Stockholms skolor. Hedin (M) vill veta när en teknisk lösning kan vara på plats, varför det inte prioriterats tidigare, samt ifrågasätter varför tillgången ska målgruppsanpassas och inte gälla även efter lektionstid. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att ett filter för att stoppa sociala medier och olämpliga webbsidor på elevers skoldatorer och läsplattor ska införas till höstterminens start. Hon säger att det inte finns något beslut om målgruppsanpassning och att förvaltningen utreder behovet av begränsningar mellan grundskolan och gymnasieskolan, samt om blockeringen ska gälla dygnet runt.