Stockholms kommun

Kommunstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholm fram till 2030, baserad på barnkonventionen. Denna plan syftar till att minska ojämlikheter och motverka diskriminering bland barn i staden, genom att fokusera på kunskap, välfärd/service (som kultur och fritid) samt delaktighet. Kulturnämnden och Stadsarkivet stöder planen men föreslår vissa förtydliganden och betonar vikten av att inkludera barns perspektiv i stadens arbete, exempelvis genom att lyfta fram underrepresenterade grupper och skapa fler möjligheter för barns inflytande i kultur- och fritidsaktiviteter.

Socialdemokraterna har nominerat Ella Elofsson som ny ledamot i Stockholms konstråd, efter att Shiva Samadi (S) avsagt sig sitt uppdrag. Konstrådet ger råd om konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser i staden. Kulturnämnden föreslår nu att Ella Elofsson väljs till ledamot fram till den 31 december 2026.

Stockholms stad har tagit fram en kvalitetsrapport för att följa upp hur stadens 43 parklekar fungerar. De flesta barn är nöjda och känner sig trygga, men det finns en ojämlik tillgång till parklekar i staden. Fem nya parklekar planeras till början av 2027, bland annat i Hagsätra, Sätra, Bredäng och Blackeberg, vilket gör att alla stadsdelar då kommer att ha minst en parklek. Kulturförvaltningen kommer under 2026 att prioritera att införa ett nytt uppföljningssystem, stärka personalens kompetens och säkerställa generationsskiftet, samt synliggöra parklekarnas roll i stadsutvecklingen, bland annat genom ett 90-årsjubileum.

En ny rapport visar att antalet besök på Stockholms fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Även antalet tjejer som besöker gårdarna har ökat med 26 procent sedan 2023, men de utgör fortfarande bara 36 procent av besökarna. Unga ger höga betyg för nöjdhet, trygghet och delaktighet, och kulturförvaltningen föreslår nu att kulturnämnden godkänner rapporten och fortsätter satsa på ett attraktivt aktivitetsutbud och ökad andel utbildad personal för att nå ännu fler, särskilt tjejer.

Kulturskolan i Stockholm föreslår en ny avgiftsmodell med sänkta och mer jämlika kursavgifter som ska börja gälla den 1 augusti 2026. Avgifterna ska baseras på kursformat snarare än ämne, vilket innebär att de flesta långa kurser kostar 650 kr per termin istället för tidigare 750-950 kr. Dessutom höjs inkomstgränsen för avgiftsfri kulturskola, vilket ger fler hushåll möjlighet till fria kurser.

Denna slutrapport sammanfattar införandet av eDok, Stockholms stads digitala system för ärende- och dokumenthantering. Systemet, som har tagit sex år att införa hos stadens samtliga 50 verksamheter, ska effektivisera arbetet, minska kostnader och förbättra tillgången till information för både anställda och medborgare. Rapporten beskriver de uppnådda resultaten och de lärdomar man dragit under projektets gång, särskilt vikten av förändringsledning för att lyckas med digitalisering.

Evenemangsavdelningen har presenterat sin verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att utöka Kulturfestivalen till nya områden, utveckla Kulturnatten med nya teman och ett större geografiskt område efter midnatt, samt förbättra tillgängligheten och programmet i Kungsträdgården, inklusive en ny scen och hiss för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att göra kultur mer tillgänglig för alla Stockholmare, oavsett ålder, funktion eller var i staden de bor, och att säkerställa att Liljevalchs konsthall fortsätter att vara en relevant och inkluderande konstinstitution med hög konstnärlig kvalitet, bland annat genom att öppna Vårsalongen för konstnärer från hela Sápmi.

Denna punkt handlar om att Kulturförvaltningen och Stadsarkivet rapporterar sina ekonomiska lägen för februari 2026. Båda förvaltningarna visar att de följer sina budgetar utan några större avvikelser. Det innebär att kostnaderna för verksamheter som Liljevalchs konsthall, Kulturskolan, Stockholms stadsbibliotek och museerna håller sig inom ramen för vad som planerats.

Detta är en anmälan av protokollet från Rådet för funktionshinderfrågor, som hade möte den 27 januari 2026. Mötet behandlade Kulturförvaltningens verksamhet, inklusive Stockholms stadsbibliotek, Kulturskolan, museer, konst, Liljevalchs konsthall och evenemang som Kulturnatten. En viktig del av diskussionen var arbetet med att revidera Stockholms stads kulturstrategiska program, där rådet betonade vikten av tillgänglighet och att kulturen ska vara inkluderande för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning.

Kulturförvaltningen har fattat flera beslut om upphandlingar, bland annat ramavtal för konstprojektledare och lokalvårdstjänster. Dessutom har bidrag till konstnärlig produktion och kulturprogram för äldre samt förskola och skola delats ut. Stadsarkivet har fattat beslut om bevarande och gallring av handlingar hos bland annat Stockholms Hamnar och Stockholm Vatten och Avfall. Det finns också beslut om att svara på remisser gällande detaljplaner och bygglov på olika platser i Stockholm, samt om tjänsteresor till Nederländerna, Grekland, London och Paris för medarbetare inom kulturförvaltningen.

Oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna har frågat Idrottsnämnden om hur simtider fördelas mellan stadens simskolor och simklubbarna, då de anser att klubbarna missgynnas. Idrottsförvaltningen svarar att de strävar efter att fördela tiderna rättvist och effektivt för alla stockholmare, med en prioritering för föreningar som jobbar med barn och unga. Fördelningen av föreningstider i undervisningsbassänger har ökat med 44 procent mellan 2020 och 2025, medan stadens simskola ökat med 6 procent.

Idrottsnämnden har lämnat synpunkter på Stockholms stads Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande fram till år 2030. Planen syftar till att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda och att de får vara delaktiga i samhället. Idrottsnämnden är positiv till planen men föreslår bland annat att stadens program för idrott, motion och friluftsliv läggs till som ett viktigt exempel i handlingsplanen, och att en meningsfull fritid för barn lyfts fram som en rättighet, inte bara en tjänst.

Stockholms stad antar ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen. Detta innebär att man planerar att minska utsläppen av föroreningar och miljögifter från bland annat dagvatten, förorenade områden och båtuppställningsplatser. Programmet syftar till att både rena vattnet och förbättra livsmiljön för växter och djur i Strömmen.

Idrottsnämnden har godkänt stipendiekommitténs förslag till mottagare av ungdomsledarstipendier för 2026. Totalt 40 nomineringar skickades in från föreningar och organisationer. Stipendierna delas ut i Stadshuset under våren till eldsjälar som engagerar sig i barn- och ungdomsverksamhet.

Idrottsnämnden i Stockholm kommer att upphandla ett nytt ramavtal för inköp av idrottsmateriel till stadens idrottsanläggningar. Det nuvarande avtalet löper ut i juli 2026. Detta innebär att stadens idrottsanläggningar, som används av invånare, kommer att fortsätta ha tillgång till nödvändig utrustning för sport och rekreation.

Stockholms idrottsnämnd föreslår att ge simföreningar ett ekonomiskt stöd för att kunna erbjuda vattenvana och förberedande simskola på sommaren. Stödet är till för barn födda 2018-2021 som bor i Stockholm, med syftet att de ska lära sig simma och få trygghet i vattnet. Anmälningsavgiften per barn får max vara 100 kronor och föreningarna får 500 kronor per elev i bidrag.

Moderaterna har frågat Fastighetskontoret om hur materialpriser, rabatter och bonusar hanteras vid upphandlingar, för att säkra att skattepengarna används på bästa sätt. Fastighetskontoret svarar att de har rutiner för att följa upp materialkostnader, men att årsomsättningsrabatter, som baseras på entreprenörens totala inköp, tillhör entreprenören och inte staden. Att försöka kräva tillbaka dessa bonusar skulle troligen leda till högre kostnader och kräva stora resurser. Kontoret anser att nuvarande rutiner är tillräckliga och planerar inte att ändra dem.

Moderaterna har ställt frågor till Fastighetskontoret om underhållet av Stockholms fastigheter. De undrar bland annat hur kontoret ska få en samlad bild av underhållsbehoven, införa tydliga principer för prioritering av underhållsåtgärder och förbättra redovisningen av investeringar. Fastighetskontoret svarar att de arbetar med att införa ett nytt systemstöd för underhållsplanering under 2026 och att de planerar att ta fram tydligare principer för prioritering. De nämner också att det är svårt att särskilja olika typer av investeringar och att de löpande informerar nämnden om underhållsbehoven.

Sverigedemokraterna har motionerat om att Stockholm stad ska utreda möjligheten att använda befintliga fastigheter, som tunnlar och garage, som skyddsrum. Detta för att öka skyddet för invånarna vid kris eller krig, då många stockholmare saknar tillgång till skyddsrum. Fastighetskontoret ser positivt på ett stadsövergripande samarbete i frågan, men menar att samordningen bör hanteras av stadsledningskontoret i samarbete med Myndigheten för civilt försvar.

Fastighetsnämnden har godkänt ett remissvar gällande Stockholms stads handlingsplan för barns rättigheter och inflytande fram till 2030. Nämnden är positiv till handlingsplanen men föreslår att den kompletteras med områden som hur stadens ungdomsråd ska se ut, en kunskapsbank om barns behov i byggande och utemiljöer, samt hur förvaltningarna ska arbeta för barns tillgång till natur och lek i staden.