Stockholms kommun

Stockholms stad ska justera pensionsavgifterna för förtroendevalda, alltså politiker och andra med uppdrag. Detta innebär att pensionsavgifterna höjs från 4,5 procent till 6 procent på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp, och från 30 procent till 31,5 procent på inkomstdelar över detta. Förändringen, som gäller från 1 januari 2025, syftar till att harmonisera politikernas pensioner med de som gäller för anställda inom kommuner och regioner, vilket borgarrådet Emilia Bjuggren ser positivt på.

Stockholms kommunstyrelse har yttrat sig om Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning. Lidingö planerar att bygga cirka 50 bostäder per år de närmaste tio åren, med fokus på särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Stockholms stad kritiserar planen och menar att Lidingö borde bygga betydligt fler bostäder, minst 100-244 per år, för att leva upp till regionala behov och bidra till Stockholmsregionens utveckling.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm inför speciella arkitekturzoner i stadens äldre delar, som City och innerstaden. Tanken är att dessa zoner ska styra hur nya byggnader får se ut gällande höjd, volym, material och stil, för att bevara stadens gamla arkitektur och förhindra att nya hus sticker ut för mycket. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till att det redan finns tillräckligt med regler och riktlinjer för att skydda stadens kulturmiljö, och att staden dessutom ska kunna utvecklas och tillåta nya stilar som speglar sin egen tid.

Kommunstyrelsen har beslutat att stadsdirektören ska upphandla en ny tjänst för leverans av profilprodukter och profilkläder som Stockholms stad använder i sitt kommunikationsarbete. Detta ramavtal, som inte medför några volymförpliktelser eller kostnader för staden, ska gälla från den 1 juni 2027 då det nuvarande avtalet löper ut. Oppositionen (M, L, C, KD) har dock uttryckt oro över stadens ekonomiska situation och betonar att alla icke-verksamhetskritiska inköp, som profilprodukter, måste präglas av återhållsamhet och endast göras om stadens kärnverksamheter som skola, omsorg och socialtjänst först får de resurser de behöver.

Stockholms stad yttrar sig över Trafikverkets förslag till nationell plan för hur vägar, järnvägar och farleder ska underhållas och byggas ut 2026–2037. Stockholm välkomnar att budgeten har ökats till 1 200 miljarder kronor och att flera projekt i Stockholm inkluderas, men anser att det inte räcker för regionens stora behov. Staden betonar vikten av att prioritera kollektivtrafik, tvärförbindelser och att klimatmålen ska ligga till grund för investeringarna. Moderaterna och Sverigedemokraterna beklagar att Östlig förbindelse inte ingår i förslaget, då de menar att den skulle minska bilköer och förbättra framkomligheten. Centerpartiet vill också förbättra internationell tillgänglighet till Arlanda och stärka spårbunden trafik.

Stockholms stad har beslutat om hur de ska arbeta för att påverka EU:s beslut under 2026. Detta görs årligen för att säkerställa att EU:s lagar är anpassade till Stockholms förhållanden och att stadens verksamheter är förberedda på förändringar i EU-reglerna. Prioriterade områden för 2026 inkluderar bland annat klimat och miljö, energi, transport, digitalisering och välfärd, med syftet att skydda stockholmarnas intressen.

Stockholms stad har fått en remiss gällande en slutrapport från Stiftelsen Sveriges Nationaldag om hur nationaldagsfirandet kan samordnas och bli mer inkluderande i hela landet. Staden välkomnar förslaget om att länsstyrelserna får en tydligare roll i samordningen och att kommunerna, som Stockholm, fortsätter att arrangera lokala firanden, med särskilt fokus på medborgarskapsceremonierna i Stadshuset. Kristdemokraterna i Stockholm motsätter sig dock att kalla nationaldagen för "6 juni" istället för "nationaldagen" och anser att högtidligheten ska stärkas.

Stockholms stad ska yttra sig över ett statligt förslag om hur AI-förordningen ska införas i Sverige senast i augusti 2026. Staden är positiv till förslaget, men anser att utredningen inte tillräckligt har belyst konsekvenserna för kommunerna, särskilt när det gäller tillsyn av AI-system inom högriskområden som utbildning och vård. Staden vill även att kommunernas roll som innovatörer och utvecklingspartner tydliggörs.

Regeringen vill införa en ny lag för hur Skatteverket ska förmedla post till personer med skyddade personuppgifter, som exempelvis de som flytt från våldsamma relationer eller vittnat mot kriminella. Detta förslag syftar till att göra postförmedlingen säkrare och effektivare för dessa utsatta grupper. Stockholms stad är positiv till förslaget, men vill se ett förtydligande som säkerställer att även kommunala myndigheter kan använda tjänsten och att fysisk postförmedling inte ersätts av digitala lösningar.

Liberalerna föreslår att staden börjar planera för en Stockholmsutställning 2030, liknande den banbrytande utställningen 1930. Utställningen skulle fokusera på arkitektur, design och stadens utveckling, både historiskt och framåt. Stadens majoritet har redan lagt en budget för att utreda förutsättningarna för en sådan utställning, och arbetet pågår med att involvera näringslivet och civilsamhället.

Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna en ny biblioteksplan, "Mer relevant än någonsin", som ska gälla de kommande fyra åren. Planen fokuserar på att utveckla biblioteken från att vara platser med bara böcker till att bli mer levande, samhällsviktiga mötesplatser som är tillgängliga i hela staden och där invånarna kan vara delaktiga. Detta innebär bland annat en gemensam boksamling för alla Stockholmsbibliotek, utökad medborgarservice och etablering av större så kallade nodbibliotek för att erbjuda ett bredare utbud, samtidigt som de lokala biblioteken får längre öppettider.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms tre kommunala bostadsbolag – Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem – slås ihop för att öka effektiviteten, spara pengar och bygga fler bostäder. En sammanslagning skulle bland annat kunna effektivisera byggprocesser och fastighetsförvaltning. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och bostadsbolagen själva anser dock att en utredning inte behövs. De menar att bolagen redan arbetar med att effektivisera och samarbeta, samt att en sammanslagning skulle kunna bli för stor att styra och möta juridiska hinder. De föreslår därför att motionen avslås, även om Centerpartiet reserverar sig mot beslutet.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram ett förslag om att Stockholm ska införa en "idrottsnorm". Det betyder att staden tidigt ska planera in idrottsytor som hallar och planer när nya områden byggs, till exempel i Frihamnen och Slakthusområdet, för att undvika att de prioriteras bort. Många idrottsförbund stöder förslaget och menar att bristen på idrottsytor i Stockholm är akut och leder till sämre träningsmöjligheter och att idrottare lämnar staden. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att inkludera idrott i stadsplaneringen genom en strategi för idrottsanläggningar och att ytterligare uppdrag inte behövs, även om man delar ambitionen om att idrotten ska få plats.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm stad ska undersöka hur man kan erbjuda simundervisning till nyanlända vuxna, bland annat genom samarbete med SFI (Svenska för invandrare) och lokala idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten och underlätta integrationen i föreningslivet. Även om det finns praktiska och juridiska hinder, ser förvaltningarna positivt på att förbättra simkunnigheten hos nyanlända. Regeringen arbetar med ett förslag där SFI-lärare ska informera om var vuxna kan lära sig simma.

Regeringen har tillsatt en kommission som ska analysera hur produktiviteten i svenskt näringsliv och offentlig sektor kan höjas, med syfte att öka tillväxten och effektiviteten. Kommissionen har presenterat två delbetänkanden med förslag som nu skickats på remiss till Stockholms stad. Staden välkomnar en översyn men kritiserar att analyserna är för ytliga och avstyrker flera förslag, till exempel begränsningar av det kommunala planmonopolet, marknadshyror och skattesänkningar för höginkomsttagare.

Detta ärende handlar om Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB) ekonomiska månadsrapporter för november och december 2025. Rapporterna visar att bolagets resultat överstiger budgeten, främst på grund av försäljning av fastigheter. Vissa projekt för nya skolor och förskolor har avbeställts av hyresgästerna, men generellt sett uppnås målen för drift- och administrationskostnader.

Denna agenda handlar om flera ärenden som rör SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB). Dels handlar det om remissvar gällande nationella system för att hantera bygglovsärenden och fastighetsbildning, där SISAB vill se en effektivare och enhetligare process men varnar för att lokalkännedomen kan minska. Dels yttrar sig SISAB kring en motion om att alla fotbollsplaner i Stockholm ska ha tillgång till toaletter och större planer även omklädningsrum, där SISAB planerar att utöka tillgängligheten genom att öppna fler idrottslokaler utanför skoltid. Slutligen innehåller agendan även finansiella månadsrapporter för november och december 2025 för SISAB.

Stadsrevisionen har granskat hur SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) sköter underhållet av skolfastigheterna. Granskningen visar att SISAB i stort sett säkerställer att underhåll utförs, med tydliga planer och processer. Dock har SISAB historiskt inte använt alla budgeterade medel för ersättningsinvesteringar, men de arbetar sedan 2023 med att förbättra styrningen för att utnyttja budgeten fullt ut, vilket har gett resultat under 2025.

SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) presenterar sitt preliminära årsbokslut för 2025. Bolaget, som förvaltar förskolor och skolor i Stockholm, redovisar ett resultat på 14,4 miljoner kronor efter finansnetto, och investeringar på 1 250 miljoner kronor. De har också uppnått sitt mål att minska energianvändningen med 10 procent ett år tidigare än planerat, samt förbättrat tryggheten på skol- och förskolegårdarna.

Socialförvaltningen i Stockholm avvisar en ansökan om bidrag från föreningen "Barn av sin stad". Föreningen, som vill erbjuda psykosocialt stöd till barn och ungdomar i utsatta områden, uppfyller inte stadens krav för bidrag. Bland annat brister föreningens verksamhetsberättelse och ekonomiska dokumentation, och dess styrelse uppfyller inte krav på demokratisk struktur och jäv.