Stockholms kommun

Motionären Tom Hedrup (M) föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen och att samarbetet med universiteten ska utvecklas. Detta för att öka motivationen till högre studier, särskilt för elever från familjer där ingen tidigare har studerat på universitet. Staden svarar att gymnasieskolorna redan idag samarbetar med universitet som KTH och Stockholms universitet, bland annat via Vetenskapens Hus, där elever kan göra kostnadsfria besök. Man prioriterar besök från skolor med lägre antagningspoäng och menar att det är viktigt att börja stärka studiemotivationen redan i grundskolan. Motionen avslås med hänvisning till dessa befintliga insatser.

Stockholm Vatten AB planerar att minska sitt ägande i Himmerfjärdsverkets reningsbolag Syvab AB från cirka 33 procent till 14 procent. Detta beror på att Stockholm Vatten ska leda mer avloppsvatten till sitt eget Henriksdals reningsverk, samtidigt som Himmerfjärdsverket utökar sin kapacitet och ansluter Ekerö och Trosa kommuner. För Stockholmsborna innebär detta att bolagets borgensåtagande i Syvab minskar från 860 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.

Stockholms stad föreslår nya avgifter för den som får sitt fordon bortflyttat, förvarat eller skrotat, vilket börjar gälla 1 maj 2026. Avgifterna ska täcka kostnaderna för stadens entreprenörer som utför flyttningar och skrotning av till exempel felparkerade bilar, övergivna fordon eller elsparkcyklar. Vissa avgifter sänks, till exempel för omedelbar flytt av personbil till uppställningsplats från 4370 kr till 3450 kr, medan andra höjs, som för skrotning av cykel från 150 kr till 200 kr, och nya avgifter införs för bland annat lådcyklar och rena elfordon.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan för romsk inkludering som ska gälla till 2030. Planen syftar till att romer ska få lika tillgång till mänskliga rättigheter, motverka diskriminering och hjälpa romer som lever i socialt och ekonomiskt utanförskap. Alla kommunala nämnder och bolag får ansvar för att genomföra planen genom olika åtgärder, som bland annat att öka kunskapen om romers villkor hos stadens medarbetare, skapa trygga mötesplatser och förbättra romers möjligheter till delaktighet och inflytande i stadens beslut.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att stärka rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fram till år 2030. Planen syftar till att förbättra levnadsvillkoren för dessa grupper, särskilt transpersoner och bisexuella som upplever högre utsatthet, samt de med utländsk bakgrund, annan hudfärg än vit och funktionsnedsättning. Arbetet fokuserar på kunskap, välfärd och service, samt delaktighet och inflytande i stadens verksamheter, inklusive skola, socialtjänst och offentliga miljöer.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan som sträcker sig till 2030 för att stärka rättigheterna för Sveriges fem nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) samt urfolket samerna. Planen ska säkerställa att dessa grupper får full tillgång till sina rättigheter gällande språk, kultur och inflytande. Alla nämnder och bolag inom staden ska följa planen, som bland annat innebär ökad kunskap hos personal, bättre modersmålsundervisning och fler mötesplatser.

Stockholms kommunstyrelse föreslår en ändring i stadens avfallsregler. Förslaget innebär att bygg- och rivningsavfall, som till exempel trasiga trästolar eller plastpulkor, kan fortsätta samlas in tillsammans med annat skrymmande avfall av samma materialslag. Detta förväntas minska antalet transporter och göra det enklare för invånarna att sortera rätt, samtidigt som det bedöms vara bättre för miljön.

Stockholms stad föreslås godkänna en ny överenskommelse med Region Stockholm och Storsthlm om vem som ska betala för hjälpmedel som barn och unga behöver i förskolan och skolan. Detta ska tydliggöra att skolan ansvarar för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel, som anpassade bord och datormöss, medan Regionen betalar för personliga hjälpmedel, som talhjälpmedel, för att säkerställa att barn får det stöd de behöver utan förseningar. Bland de som yttrat sig är utbildningsförvaltningen positiv, medan förskoleförvaltningen vill att förskolans perspektiv ska lyftas fram tydligare och att lösningar för så kallad dubbelförskrivning, där ett hjälpmedel behövs både hemma och i skolan, inkluderas.

Stockholms stad vill satsa 4 miljarder kronor under åren 2027-2031 för att underhålla och reparera viktig infrastruktur som gator, broar och trafiksignaler. Syftet är att åtgärda eftersatt underhåll och förhindra att anläggningar går sönder helt, vilket skulle bli ännu dyrare. Förslaget innebär att flera mindre underhållsprogram slås ihop till ett större för att effektivisera arbetet och ge en bättre överblick. Dock finns reservationer från oppositionen som ifrågasätter den minskade politiska kontrollen, de ekonomiska riskerna och den långa finansiella bindningen.

Stockholms stad antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad som syftar till att säkerställa att äldre stockholmare har samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Planen bygger på Världshälsoorganisationens (WHO) modell och fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information. Alla nämnder och bolag får ansvar att arbeta systematiskt mot ålderism och för att förbättra äldres livskvalitet i staden.

Stockholms stad inför ett nytt program för barnhälsa som ska ge alla barn mellan 1 och 6 år i kommunen bättre och mer jämlika förutsättningar för fysisk, psykisk och social hälsa. Programmet ska styra hur stadens förvaltningar och bolag arbetar med att främja, förebygga och inkludera, med särskilt fokus på förskolans roll. Programmet har reviderats efter synpunkter från remissinstanser, men oppositionen anser att det fortfarande finns brister, bland annat när det gäller att lyfta fram barns motoriska utveckling och digitaliseringens effekter.

Stockholms stads funktionshindersombudsman har lämnat sin rapport för 2025 till kommunfullmäktige. Rapporten beskriver utmaningar, framgångar och förbättringsbehov för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället på jämlika villkor, med utgångspunkt i FN:s granskning av Sveriges efterlevnad av funktionsrättskonventionen. Majoriteten av kommunstyrelsen föreslår att rapporten godkänns. Flera oppositionspartier, däribland Moderaterna och Centerpartiet, reserverar sig och kritiserar rapporten för att inte tillräckligt lyfta problem med skolskjuts för barn med funktionsnedsättning, omsorg på obekväm arbetstid eller ekonomisk utsatthet. De föreslår bland annat en extern granskning av skolskjutsen och att staden aktivt tar sig an de identifierade bristerna med konkreta uppdrag och uppföljning.

Stockholms stad har svarat på ett remissförslag från Justitiedepartementet om att reformera det svenska valsedelssystemet. Förslaget innebär bland annat att avskaffa partivalsedlar, att valadministrationen ensam får ansvar för distributionen av valsedlar och att det införs krav för partier att få delta med kandidatvalsedlar. Valnämndens kansli är positiv till förslagen men ser att det kommer innebära en ökad kostnad på minst en miljon kronor för Stockholms stad och en omfattande logistik att hantera. Kansliet avråder från att partier ska få beställa egna valsedlar för att undvika otillbörlig påverkan på väljare.

Valnämnden föreslår sin budget för 2027 med planer för 2028 och 2029 till kommunstyrelsen. De förbereder sig för Europaparlamentsvalet 2029 och riksdagsvalet 2030, vilket innebär att digitala röstkort och digitala röstlängder införs, samt att kommunen tar över ansvaret för valsedlar. Detta medför ökade kostnader för bland annat datasystem, lagerlokaler och personal för att säkerställa hög säkerhet och tillgänglighet för alla väljare i Stockholm.

Förskoleförvaltningen har tagit fram nya riktlinjer för hur förskolorna i Stockholm ska bedöma och ge särskilt stöd till barn. Syftet är att alla barn ska få likvärdigt stöd oavsett vilken förskola de går på. Riktlinjerna beskriver en gemensam process för att identifiera behov, planera åtgärder, och ansöka om extra ekonomiskt stöd vid omfattande behov.

Kommunfullmäktige har beslutat om nya riktlinjer för att söka och få plats på förskola och pedagogisk omsorg som gäller från 1 juli 2026. Som en följd av detta kommer befintliga avtal med 115 fristående förskolor och 13 pedagogiska omsorger att sägas upp. Nya avtal ska sedan upprättas för att reglera köhanteringen enligt de nya riktlinjerna.

Förskolenämnden föreslår att godkänna ett nytt ramverk för pedagogisk utvecklingstid (PUT) för förskollärare i Stockholm. Ramverket innebär att alla heltidsanställda förskollärare får minst 5 timmar i veckan för att planera, analysera och utveckla undervisningen. Syftet är att säkerställa hög kvalitet i förskolan och att ge förskollärare tillräckligt med tid för deras undervisningsansvar, samtidigt som hänsyn tas till lokala förutsättningar och barngruppernas storlek.

Förskolenämnden har granskat sin ekonomiska månadsrapport för februari 2026. Prognosen visar att nämndens budget är i balans, vilket innebär att utgifterna inte förväntas överstiga intäkterna. Detta baseras på aktuella utfall och dialog med berörda avdelningar om eventuella avvikelser från budgeten.

Sophia Granswed Baat (M) och andra politiker har frågat förskolenämnden om tillsyn av fristående förskolor i Stockholm. De undrar hur många tillsynsärenden som gjordes 2025, hur förskolor väljs ut för tillsyn, hur ofta tillsyn sker, vad som händer vid brister samt hur säkerhet och kvalitet säkras i kommunala förskolor. Förskoleförvaltningen svarade att 87 tillsynsärenden genomfördes under 2025. Tillsynen planeras nu utifrån en riskbedömning och sker vanligtvis vart femte år, men oftare vid behov. Vid brister kan förvaltningen besluta om åtgärder som förelägganden eller att dra in tillståndet. För kommunala förskolor ansvarar stadsdelsnämnderna för kvalitet och säkerhet, och nya riktlinjer för barnsäkerhet väntas beslutas om under 2026.

Stockholms stad har beslutat om nya regler för barnomsorg på obekväm arbetstid, som gäller från 17 augusti 2026. De nya reglerna innebär bland annat utökade öppettider mellan kl. 17.30 och 07.30, en tydligare barnfokus samt att möjligheten för privata aktörer att erbjuda denna typ av omsorg tas bort. Det blir också striktare krav för att få barnomsorg i hemmet.