Stockholms kommun

Liberalerna har föreslagit att Stockholms stad ska utveckla mer anpassade stödinsatser för HBTQI-personer, särskilt transpersoner och homosexuella män, som säljer sex. De menar att nuvarande stöd främst utgår från heterosexuella kvinnors behov och att HBTQI-personer ofta har andra skäl till prostitution och möter misstro från myndigheter. Socialförvaltningen svarar att de har kunskap om HBTQI-personers utsatthet, men inte specifikt anpassat stöd för HBTQI-personer som säljer sex. Stödet till personer som säljer sex ges könsneutralt och utifrån individuella behov. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av att sprida kunskap till medarbetare, utveckla verksamheten och samverka med civilsamhället för att bredda stödet till denna grupp.

Socialnämnden i Stockholm behöver välja in nya ledamöter och ersättare till två av sina utskott för resten av år 2026. Detta sker eftersom Rashid Mohammed (V) har lämnat sin plats som ledamot i tillståndsutskottet för att istället bli ersättare i organisations- och föreningsutskottet. Beslutet innebär att nämnden fyller dessa vakanta platser för att säkerställa att arbetet kan fortsätta som planerat.

Socialförvaltningen i Stockholm planerar att införa en ny, intensiv familjeinsats kallad Multisystemisk terapi - Child Abuse and Neglect (MST-CAN) för barn mellan 6 och 17 år som riskerar att fara illa i hemmet. Insatsen, som kostar 55,4 miljoner kronor över tre år, syftar till att hjälpa familjer med fysiskt våld, försummelse eller vanvård att förbättra sin situation och undvika att barn måste flytta hemifrån. Projektet kommer att starta under våren 2026 i stadsdelarna Järva, Enskede-Årsta-Vantör, Hässelby-Vällingby och Hägersten-Älvsjö, under förutsättning att medel beviljas från sociala investeringsfonden.

Socialnämnden i Stockholm har godkänt en tillsynsplan för 2026 gällande försäljning av tobak, folköl, nikotinfria produkter och vissa receptfria läkemedel. Syftet är att se till att försäljningsställen följer lagar och regler, bland annat genom oanmälda besök och kontrollköp, där personer över 18 år testar att köpa utan legitimation. Planen fokuserar på att förebygga brister och att informera handlare om gällande bestämmelser, med särskild inriktning på försäljningsställen nära skolor.

Socialförvaltningen i Stockholm har tagit fram en tillsynsplan för år 2026 som beskriver hur de ska kontrollera att restauranger och krogar med serveringstillstånd följer alkohollagen. Syftet är att minska alkoholskador och öka tryggheten. Planen innehåller förebyggande åtgärder som information och utbildning, inre kontroller av till exempel företagets ekonomi, och yttre kontroller genom besök på restaurangerna för att se till att regler om ålder, berusningsgrad och ordning följs. Alla serveringsställen får minst ett besök per år, och de som har öppet sent eller tidigare har fått anmärkningar kontrolleras oftare.

Socialnämnden har följt upp sitt samarbete med frivilligorganisationer som stödjer utsatta EU- och tredjelandsmedborgare i Stockholm under perioden maj-oktober 2025. Rapporten visar att nattverksamheten haft 6 644 övernattningar och dagverksamheterna 28 519 besök, med flest besökare från Rumänien och Polen. Antalet unika personer som fått hjälp har ökat, men totalt antal övernattningar och dagsbesök har minskat jämfört med förra året, delvis på grund av minskade öppettider för dagverksamheterna. Socialnämnden föreslår att godkänna denna uppföljning.

Socialnämnden i Stockholm föreslår att 16 olika insatser, som exempelvis bostadsvägledning, budget- och skuldrådgivning, stöd till personer utsatta för våld och föräldraskapsstöd, ska erbjudas utan individuell behovsprövning från den 1 mars 2026. Det innebär att invånare kan få hjälp snabbare och enklare. För vissa insatser, som stöd vid funderingar kring alkohol, narkotika eller spel om pengar, och stödgrupper för barn och anhöriga, kommer inga personuppgifter att dokumenteras för att sänka tröskeln att söka hjälp.

Denna rapport sammanfattar Funktionshinderinspektörernas kvalitetsgranskningar under 2025. Granskningarna fokuserade på barns delaktighet vid LSS-insatser och sysselsättning/öppna verksamheter inom socialpsykiatrin. Resultaten visar att staden till stor del följer riktlinjer, men att förbättringar behövs för att involvera enskilda mer i planeringen, säkerställa att anhöriga uppmärksammas och stärka barnrättsperspektivet i handläggningen. Socialnämnden föreslås godkänna rapporten och skicka den vidare till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för att användas som underlag för fortsatt kvalitetsarbete och eventuella kompetenssatsningar.

Socialtjänstens årsrapport för 2025 visar att människor med långvarig hemlöshet och ekonomiskt bistånd får för lite hjälp på grund av bristande samarbete mellan olika aktörer, särskilt sjukvården. Rapportens slutsats är att dessa personer behöver mer samordnade och individuellt anpassade insatser med en helhetssyn. Året har även fokuserat på att stärka barns delaktighet i socialtjänstens arbete, och för 2026 planeras en granskning av hur ungdomar får eftervård efter placering.

Stockholms stad uppdaterar sina riktlinjer för ekonomiskt bistånd, de senaste var från 2017. De nya riktlinjerna är tydligare och fokuserar på vad som är specifikt för Stockholm, och de innehåller uppdateringar utifrån ny lagstiftning. Förändringarna syftar till att göra handläggningen mer rättssäker och jämlik, och inkluderar en ”Stockholmsnorm” som ger barn och unga mellan 0-20 år lite extra pengar för livsmedel och fritid, samt en särskild sommarlovspeng för barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Även habiliterings- och lärlingsersättning kommer inte att räknas som inkomst vid beräkning av bistånd.

Socialnämnden i Stockholm har godkänt sin verksamhetsberättelse för år 2025. Rapporten beskriver nämndens arbete med att uppfylla kommunfullmäktiges mål, bland annat inom förebyggande socialtjänst, brottsförebyggande arbete, åtgärder mot hemlöshet och digitalisering av tjänster. Ett fokusområde har varit implementeringen av en ny socialtjänstlag med ökat fokus på tidiga insatser, samt att förbättra samarbetet mellan socialtjänst och skola för att barn och unga ska nå sina utbildningsmål. Man har också utrett möjligheten att erbjuda ledsagning utan individuell behovsprövning, men bedömer att det inte är lämpligt på grund av höga kostnader, svårigheter att kontrollera användning och organisatoriska utmaningar med stadens valfrihetssystem.

Stockholms stad vill bli mer åldersvänlig för att alla äldre ska kunna må bra, vara delaktiga i samhället och känna sig trygga. Socialförvaltningen är positiv till den nya handlingsplanen, som bland annat inkluderar åtgärder för äldre i hemlöshet. Förvaltningen föreslår dock att planen även ska ta upp äldre som utsätts för våld i nära relationer samt äldre med missbruksproblem, eftersom dessa grupper behöver särskilt stöd.

Stockholms stad har tagit fram ett nytt matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ska styra stadens arbete med mat och måltider. Programmet fokuserar på att främja hälsosamma och hållbara måltider inom stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorg, samt att utveckla Stockholm som en levande matstad där invånarna har tillgång till mer hälsosam mat med mindre miljöpåverkan. Socialförvaltningen är positiv till programmet men föreslår att formuleringen om "Socialtjänstens verksamheter" ändras för att tydliggöra att det främst gäller de enheter som faktiskt serverar måltider.

Motionärer Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska utreda en modell liknande UppSam, som redan finns i Uppsala, för att bättre samordna skolstödet till barn som bor i samhällsvård, inklusive de som kommer från andra kommuner. Syftet är att ge dessa barn en mer stabil skolgång, då de ofta har avbrott och bristande kontinuitet i skolan. Socialförvaltningen har svarat att man delar problembeskrivningen men anser att de befintliga stödsystemen som SAMS, Skolfam och skolsamordnare, som redan används i Stockholm, är tillräckliga och att fokus bör ligga på att stärka dessa.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm ska införa så kallade ”trygghetskiosker” vid exempelvis tunnelbanestationer, bemannade av polis, socialtjänst och ordningsvakter. Syftet är att öka tryggheten lokalt genom synlig närvaro och underlätta samverkan mellan trygghetsskapande aktörer. Socialförvaltningen anser dock att befintlig samverkan fungerar väl och att mobilt arbete är mer effektivt än fasta kiosker för att möta behov där de uppstår.

Liberalerna har föreslagit ett "stadsdelslyft" för att bredda insatserna mot utsatta områden i Stockholm, bortom det nuvarande fokuset på Järva. De vill se en handlingsplan med konkreta mål för att förbättra trygghet, skola, bostäder och socialtjänstens närvaro i områden som Bredäng, Hagsätra och Hässelby-Vällingby. Socialförvaltningen håller med om att resurser behövs, men anser att den nuvarande översiktsplanen med fokusområden (Farsta, Skärholmen, Järva, Hagsätra-Rågsved) redan hanterar detta och vill invänta en utvärdering av dessa fokusområden under 2026 innan nya handlingsplaner införs.

Stockholms stad antar ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen. Idag är vattnets ekologiska och kemiska status otillfredsställande på grund av föroreningar från bland annat hamnområden, trafik och avloppsvatten. Programmet innehåller konkreta förslag på åtgärder som att rena förorenade bottensediment, förbättra dagvattenhantering och skapa bättre livsmiljöer för växter och djur. Kostnaderna för åtgärderna beräknas till hundratals miljoner kronor, men finansieringsbeslut fattas löpande i stadens ordinarie processer.

Denna fråga handlar om hur Stockholms stads kemikalieplan för 2025–2031 följs upp. Sverigedemokraterna, genom Anders Edin, har frågat hur nämnden säkerställer att planen inte bara blir ett papper utan faktiskt kontrolleras och att brister åtgärdas. Miljöförvaltningen svarar att kemikalieplanen är en del av stadens miljöprogram, med särskilda nämnder och bolag som ansvarar för att nå målet om minskad användning av skadliga ämnen. En uppföljning av arbetet för 2025 pågår och kommer att rapporteras under våren.

Miljöförvaltningen har svarat på en remiss från kommunstyrelsen gällande en handlingsplan för att göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad. Förvaltningen godkänner planen men lyfter fram vikten av klimatanpassning i bostäder och stadsmiljö, särskilt med tanke på äldres sårbarhet vid värmeböljor. De vill att staden tydligare ska ta hänsyn till inomhusklimat vid planering av nya bostäder för äldre, för att undvika problem med höga temperaturer som ofta ses i nybyggda lägenheter.

Stockholms stad välkomnar förslaget från Klimat- och näringslivsdepartementet att införa digitala lösningar för tillsynsvägledning och rapportering inom miljöbalkens område. Målet är att förenkla för kommunerna genom att bara behöva rapportera uppgifter en gång till ett gemensamt system, istället för till flera olika myndigheter. Staden betonar dock att det är viktigt att klargöra ansvar för personuppgifter, offentlighet och sekretess, och att göra en grundlig analys av säkerhetsriskerna med den stora mängd data som kommer att lagras centralt.