Stockholms kommun

Utbildningsnämnden i Stockholms stad godkände utbildningsförvaltningens svar på en skrivelse från Claes Nyberg (C) om arbetet mot könsstympning. Förvaltningen beskrev hur stadens elevhälsa, Elevhälsans medicinska insats (EMI), arbetar med hälsobesök och har fortbildat skolsköterskor och skolläkare. Centerpartiet uttryckte dock i ett särskilt uttalande att det saknas tydliga målbilder och effektmått för att utvärdera arbetet, till skillnad från Västerås stad.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande om ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Trots att förvaltningen var positiv till handlingsplanens ambitioner och det intersektionella perspektivet, föreslog de ändringar för att göra den tydligare och mer konkret, samt en konsekvensanalys av dess ekonomiska och administrativa påverkan. Beslutet fattades trots reservationer från Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som kritiserade planen för att vara otydlig, fokusera för mycket på teori och processer istället för konkreta åtgärder, samt sakna konsekvensanalys och tydligare koppling till mäns våld mot kvinnor.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens yttrande angående "Program för evenemang Stockholms stad". Programmet syftar till att stärka Stockholm som evenemangsstad, motverka segregation och ojämlikhet samt inkludera stadens medarbetare som en central målgrupp. Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin (M) reserverade sig mot beslutet och föreslog att ärendet skulle återremitteras på grund av bristande förankring hos evenemangsbranschen. Erik Ehrs (KD) lämnade ett ersättningsyttrande där han välkomnade strategin men efterlyste mer konkreta åtgärder och enklare tillståndsgivning.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande om att staden bör övergå till digitala personalakter och skicka det vidare som remissvar till kommunstyrelsen. Förvaltningen ansåg att digitalisering kan öka säkerheten och effektiviteten, men betonade att stadsövergripande, tydliga dokumentflöden och omfattande stöd för utbildningsförvaltningens många anställda är avgörande för ett lyckat införande. Två särskilda uttalanden lämnades in, som betonade vikten av hög säkerhet och noggrannhet i digitaliseringsprocessen.

Utbildningsnämnden i Stockholm godkände utbildningsförvaltningens yttrande angående SOU 2025:123, en utredning om skärpta villkor för friskolesektorn. Utredningen, som överlämnades till regeringen i januari 2026, föreslår bland annat obligatoriska kommunala yttranden vid etablering av friskolor, tydligare kontroller av ägare, och krav på ny ansökan vid förändringar i verksamheten. Stockholm stad anser att förslagen minskar risken att elever går i skolor drivna av oseriösa aktörer och förbättrar planeringsförutsättningarna för den kommunala verksamheten.

Utbildningsnämnden i Stockholm godkände utbildningsförvaltningens yttrande som svar på en remiss från kommunstyrelsen gällande utredningen ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” (SOU 2026:4). Förvaltningen stödjer de flesta förslag som syftar till att stärka rektorers pedagogiska ledarskap och förbättra rektorsförsörjningen, men avstyrkte att den statliga befattningsutbildningen endast ska reserveras för rektorer samt förslaget att rektorer ska ha mandat att besluta om ledningsstöd i den inre organisationen, då det senare bedöms kunna försvåra deras arbete. Jan Jönsson (L) lämnade ett särskilt uttalande där han betonade vikten av att rektorer avlastas administration för att kunna fokusera på pedagogiskt ledarskap.

Utbildningsnämnden godkände en revidering av inriktningen för HIN-projektet, som syftar till att åtgärda enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i Stockholms grundskolor. Beslutet innebär att fokus ska ligga på kostnads- och tidseffektiva åtgärder enligt Boverkets definition, och att arbetet bättre ska samordnas med planerade underhållsprojekt. Detta ska bidra till ökad tillgänglighet i publika delar av skollokalerna för besökare under verksamhetstid.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens förslag till yttrande gällande slutbetänkandet ”En förbättrad elevhälsa” (SOU 2025:113) från Kommunstyrelsen. Yttrandet, som nu överlämnas till Kommunstyrelsen, framhåller en delad ambition att stärka elevhälsan men kritiserar flera av utredningens förslag, bland annat de som medför ökad statlig detaljstyrning, utökade formella krav, förändringar av elevhälsans grunduppdrag och beräknade merkostnader på 45 miljoner kronor årligen för staden. Både Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och presenterade egna förslag som bland annat betonade vikten av att återupprätta skolhälsovården som första linjens vård och krävde full statlig finansiering vid införande av legitimationskrav för kuratorer.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029, inklusive bilagor, och överlämnade det till kommunstyrelsen. Underlaget fokuserar på kvalitet i undervisningen, effektiv resursanvändning, minskande elevantal i grundskolan och anpassning av gymnasieutbudet till arbetsmarknadens behov. Beslutet reserverades av Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som hade egna förslag.

Utbildningsnämnden godkände sin månadsrapport för mars 2025. Rapporten, som innehöll en prognos för nämndens ekonomi i mars 2026, lades till handlingarna.

Utbildningsnämnden anmälde att flera delegationsbeslut tagits. Dessa inkluderade en sammanställning av beslut inom utbildningsförvaltningen fram till april 2026, beslut om att skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands eller uppskjuten skolplikt, samt beslut om ersättning för utlandsstudier.

Grundskolechefen Peter Bragner informerade utbildningsnämnden om läget gällande SAO-jobb (skolbaserat arbetsplatslärande), nuvarande situation för Observatorielundens skola och Vasa real, samt läget på Johannes skola. Nämnden tog del av informationen.

Överförmyndarnämnden godkände Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, vilket tillstyrkte kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Kristdemokraterna avstyrkte handlingsplanen helt och menade att den fokuserade för mycket på ideologi och byråkrati istället för praktiska problem. Moderaterna godkände förslaget delvis men ansåg att handlingsplanen var otydlig, saknade konkreta åtgärder och prioriterade fel.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB godkände vid sitt möte den 22 april 2026 förslaget till budget för år 2027, samt inriktningen för åren 2028 och 2029. Detta innebär att bolaget nu har en fastställd ekonomisk plan för de kommande åren, inklusive rapporter som bilagts beslutet.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB behandlade vid sitt möte den 22 april 2026 den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten, som kom från Stadsledningskontoret, lades till handlingarna, vilket innebär att den noterades utan att fattas något ytterligare beslut om dess innehåll.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände kompletterande ägardirektiv, vilket innebär att flera nya riktlinjer för staden antogs. Bland annat kommer Micasa nu att arbeta enligt Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 och en ny näringslivspolicy. Viktigt för invånarna är också att nya lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar samt en handlingsplan för bostadsförsörjning har antagits. Dessutom antogs nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion, och Micasa samt andra bostads- och fastighetsbolag uppmanas att ta fram egna anvisningar baserade på dessa.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett protokoll från funktionshinderrådets möte den 10 februari 2026. Rådet, som består av representanter från bostadsbolagen, Bostadsförmedlingen och funktionshinderrörelsen, diskuterar tillgänglighetsfrågor i bostäder och har konstaterat att bostadsbolagen har överträffat målet för tillgänglighetsmärkta lägenheter. En fråga som lyftes var att ta fram en åtgärdsplan för hyresgäster med samlarproblematik för att förebygga vräkning.

Förskolenämnden fastställde ett budgetunderlag för åren 2027–2029 som beskriver och analyserar förskolans utveckling och utmaningar i Stockholm. Underlaget inkluderar strategiskt viktiga områden som kompetensförsörjning, likvärdig förskola och lokalförsörjning, med särskilt fokus på att hantera ett minskande barnantal. Flera partier reserverade sig mot beslutet och presenterade egna förslag, bland annat gällande språktest vid rekrytering, åtgärder mot välfärdsbrottslighet och en tydligare satsning på fysiska läromedel.

Förskolenämnden godkände förvaltningens förslag att yttra sig positivt om Kommunstyrelsens remiss av "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Planen syftar till att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön. Dock reserverade sig Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna mot beslutet, med invändningar om att planen var för generell, saknade tydliga mål och konkreta åtgärder, samt inte tillräckligt integrerade mäns våld mot kvinnor och situationen för personer med funktionsnedsättning.

Förskolenämnden godkände förvaltningens yttrande över betänkandet "Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4)", som nu skickas vidare till kommunstyrelsen. Yttrandet är i huvudsak positivt till utredningens förslag som syftar till att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap och minska personalomsättningen. Dock påpekades att vissa förslag, såsom att begränsa rektors ansvarsområde och att personalansvar inte kan delegeras till biträdande rektor, kan påverka stadsdelsförvaltningarnas nuvarande organisation av förskolan.