Stockholms kommun

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (C) föreslår att Stockholm ska samarbeta med ideella föreningar för att erbjuda läxhjälp i trångbodda och socioekonomiskt utsatta områden, och att staden ska ställa lokaler till förfogande kvällar och helger. Utbildningsförvaltningen instämmer i behovet av läxhjälp men anser att skolan redan har ansvar för detta och avråder från denna typ av samarbete, då de anser att läxhjälp bör utföras inom skolans ramar. Förvaltningen nämner att skolor kan söka statsbidrag för läxhjälp i samarbete med ideella organisationer.

Stockholms stad har tagit fram ett program för barnhälsa i förskolan. Programmet syftar till att alla barn mellan 1-6 år, oavsett bakgrund eller var de bor, ska ha tillgång till en trygg och hälsofrämjande miljö. Målet är att minska skillnader i barns livsvillkor och främja deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom förebyggande och inkluderande insatser, samt att förbättra samarbetet mellan olika verksamheter som möter barn.

Utbildningsnämnden har tagit fram en rapport om elevers trygghet, studiero, elevhälsa och frånvaro i Stockholms skolor under läsåret 2025-26. Rapporten visar att cirka 90 procent av grundskoleeleverna och 94 procent av gymnasieeleverna känner sig trygga i skolan, men färre vågar fråga om de inte förstår något på lektionerna, särskilt flickor i högre årskurser. Utbildningsförvaltningen fortsätter satsa på att stärka elevhälsan, bland annat genom fler psykologer i skolorna och att förbättra arbetet med närvaro och särskilt stöd.

Utbildningsnämnden har godkänt nya riktlinjer för att motverka korruption inom Stockholms skolor och förvaltning. Dessa riktlinjer förtydligar bland annat vad som gäller för så kallade pedagogiska måltider, när anställda får ta emot gåvor från elever och föräldrar (gåvor ska som huvudregel inte tas emot, men mindre gåvor vid till exempel skolavslutningar accepteras om de inte förväntar sig en motprestation), och regler för jäv vid rekryteringar och andra beslut. Utbildningsdirektören kommer att fastställa specifika beloppsgränser för representation och gåvor.

Utbildningsnämnden rapporterar om flera delegationsbeslut och inkomna handlingar. Bland annat har de svarat på ett remissförslag från Stockholm Vatten och Avfall om nya regler för avfallshantering i kommunen. Förvaltningen bedömer att dessa nya regler endast marginellt påverkar skolverksamheten, men kommer att hjälpa skolor att anpassa sig om det behövs. De har också vidaredelegerat beslutsmakt enligt nämndens delegationsordning till lägsta möjliga nivå.

Stadsrevisionen har granskat hur Stockholm stad sköter underhållet av sina fastigheter. Micasa Fastigheter, som förvaltar äldreboenden, får i huvudsak godkänt för sitt underhållsarbete. Revisionen rekommenderar dock Micasa att förbättra kopplingen mellan identifierade underhållsbehov och budgeten för att säkerställa att medel används effektivt. Micasa har svarat att de arbetar systematiskt med underhåll och håller på att införa ett nytt systemstöd för att tydligare koppla underhållsplaner till budgetprocessen.

Micasa Fastigheter, som bygger och förvaltar vård- och omsorgsboenden samt seniorbostäder i Stockholm, presenterar sin verksamhetsplan och budget för 2026. Planen innebär att bolaget fortsätter bygga 23 nya vård- och omsorgsboenden fram till 2040, varav sex påbörjas eller planeras under 2026 i bland annat Årsta och Bagarmossen. Dessutom ska 1500 nya seniorbostäder skapas till 2040, varav cirka 340 genom omvandling av befintliga fastigheter och cirka 350 genom nyproduktion, med 63 seniorbostäder i Årsta klara 2028. Micasa jobbar även med fler LSS-boenden och att öka tryggheten samt minska energianvändningen i sina fastigheter.

Denna månadsrapport från Micasa Fastigheter, som förvaltar stadens vård- och omsorgsboenden, presenterar bolagets finansiella situation för november 2025. Rapporten visar att Micasas interna lån har ökat till 5,6 miljarder kronor och att räntan för månaden var 2,74 procent. Styrelsen har beslutat att lägga rapporten till handlingarna.

Denna rapport godkänner Stockholms stads finansiella månadsrapport för december 2025. Rapporten visar stadens ekonomiska ställning, inklusive lån, placeringar och garantier. Vid slutet av 2025 uppgick stadens externa lån till 84,7 miljarder kronor, en ökning under året, och betalningsberedskapen var god med 20,1 miljarder kronor tillgängliga. Stockholms stad behåller sitt höga kreditbetyg AAA tack vare god kostnadskontroll och förväntade skatteintäkter, vilket ger fördelaktiga lånevillkor. Prognosen för 2026 visar en fortsatt ökning av lånen, främst på grund av stora investeringar i infrastruktur, vatten och avfallshantering samt bostadsbyggande.

Den här agendapunkten är en redovisning av beslut som fattats via delegation mellan den 18 oktober och 16 december 2025. Det inkluderar en mängd ekonomiska beslut som rör förvaltning av budgetar, avrop i inköpssystemet Agresso, och direktupphandlingar för bland annat juridiskt stöd och designprodukter med Stockholmsmotiv.

Stockholms stad ger synpunkter på hur en miljökonsekvensbeskrivning för det nya åtgärdsprogrammet för vatten 2027–2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt ska avgränsas. Staden vill att man tydligare inkluderar hushållningen med mark och vatten, samt förhållandet till Stockholms stads planering för 140 000 nya bostäder till 2035. Detta för att balansera miljökraven med behovet av nya bostäder. Staden vill även att nya åtgärder för dricksvattenkvalitet, som kommer från ett reviderat EU-direktiv, ska belysas gällande påverkan och resurser.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska höja ambitionen för elektrifiering, utreda hur takten kan ökas med konkreta åtgärder, och avsätta pengar i budgeten för detta. Detta menar de är avgörande för att nå stadens klimatmål och förbättra luftkvaliteten. Kommunstyrelsen anser dock att stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030 redan omfattar dessa åtgärder och att elektrifieringsarbetet är väl integrerat i stadens verksamheter, men konstaterar att Liberalernas agerande i regeringen minskar incitamenten för elektrifiering i stort.

Regeringen har föreslagit en svensk kulturkanon med 100 verk och företeelser. Stockholms stad är kritisk till förslaget och anser att politiker inte bör välja ut kultur för invånarna, då det riskerar att styra kulturlivet och minska utrymmet för nya uttryck. Moderaterna och Sverigedemokraterna i Stockholm stöder dock en kulturkanon och menar att den kan stärka bildning och gemenskap genom att lyfta fram verk som format Sverige, och vill att den ska göras digitalt tillgänglig.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att alla förskolebarn med autism ska få likvärdiga och samordnade stödinsatser, baserade på Socialstyrelsens rekommendationer om tidiga beteendeinriktade insatser. De menar att tillgången till dessa insatser varierar idag, där bara sex av elva stadsdelar godkänner dem, vilket skapar ojämlikhet beroende på var barnet bor. Kommunstyrelsen menar dock att liknande samverkansavtal och pågående insatser redan finns för att stödja barn med särskilda behov, och att staden arbetar med att stärka samverkan och ta fram nya riktlinjer för att öka likvärdigheten. De poängterar också att förskolan har ett pedagogiskt ansvar, medan regionen har det behandlande ansvaret, och att kommunen inte kan ställa samma krav på fristående förskolor som på kommunala.

Nike Örbrink (KD) föreslår att fler vårddjur, som hundar och katter, ska införas på Stockholms äldreboenden. Detta för att de har positiva effekter på de äldres välmående, minskar ensamhet och stress, särskilt för personer med kognitiv svikt. Majoriteten i kommunstyrelsen och äldreförvaltningen ser positivt på förslaget och arbetar redan med att öka inslaget av vårddjur, men lyfter fram utmaningar som tillgång till utbildade djur och förare samt behovet av tydliga rutiner för hygien och allergier.

Stockholms stad har svarat på en remiss från Justitiedepartementet om EU:s migrations- och asylpakt. Promemorian (Ds 2025:30) föreslår hur svensk lag ska anpassas till nya EU-regler för asyl och migration. Förslagen bedöms inte medföra nya obligatoriska uppgifter eller ekonomiska kostnader för kommunerna, då ansvaret för asylmottagandet ligger på staten.

Socialstyrelsen föreslår ändringar i sina allmänna råd för att anpassa dem till den nya gymnasiereformen Gy25, som trädde i kraft 1 juli 2025. Detta påverkar kraven på utbildning för personal som arbetar med äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Ändringarna innebär att referenser till gymnasiekurser nu blir till ämnen med nivåer, samt att en ny yrkesutbildning för personal inom funktionshinderområdet inkluderas.

Boverket föreslår nya regler för hur byggnaders energiprestanda ska klassas, vilket påverkar alla byggnadsägare. Det införs en ny toppklass, A0, för så kallade nollutsläppsbyggnader, som är extremt energieffektiva och inte använder fossila bränslen. Detta innebär att energideklarationer får ett nytt utseende och att kraven för att klassas som A0, bland annat att byggnadens system ska kunna anpassa energianvändningen efter externa signaler, börjar gälla den 25 maj 2026.

Justitiedepartementet har föreslagit att fastighetsgränser ska kunna fastställas med koordinater istället för dagens registerkartor, vilket ses som mer pålitligt. Stockholms stad, som både fastighetsägare och myndighet, berörs av förslaget som väntas effektivisera stadsbyggnadsprocessen och det kommunala arbetet. Förslaget, som innebär små administrativa kostnader för staden, föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

EU-kommissionen föreslår att en ny Europeisk konkurrenskraftsfond (EKF) ska inrättas från år 2028. Syftet är att samla flera befintliga EU-program inom bland annat forskning, innovation, digitalisering, energi, klimat och säkerhet för att stärka EU:s konkurrenskraft genom mer samordnade investeringar. Stockholms stad har ombetts att yttra sig över förslaget.