Stockholms kommun

Kyrkogårdsnämnden har diskuterat verksamhetsplanen för 2026, som ska vägleda deras arbete med begravningsplatserna. De har även hanterat frågor från allmänheten och politiker om avfallshantering på Norra begravningsplatsen och problem med att lämna Skogskyrkogården nattetid. En ekonomisk rapport för de tre första kvartalen 2025 presenterades också.

Kommunstyrelsen har beslutat att bevilja 77,1 miljoner kronor till trygghetsskapande åtgärder i Stockholm under 2026. Pengarna ska användas till 46 projekt i stadens olika nämnder, exempelvis för att förbättra belysning, rusta upp parker och gångtunnlar samt skapa fler mötesplatser på otrygga platser i staden. Särskild prioritet har getts åt områden som polisen klassar som utsatta eller där det finns öppna drogscener.

Den finansiella månadsrapporten för Stockholms stad och dess bolag visar att stadens totala skulder uppgick till 86 miljarder kronor i januari 2026, en ökning med 1,25 miljarder sedan årsskiftet. Detta beror främst på stora investeringar i bland annat vatten-, trafik- och bostadsrelaterad infrastruktur. Staden har dock ett högt kreditbetyg (AAA) tack vare god kostnadskontroll och ökade skatteintäkter, vilket ger fördelaktiga lånevillkor. Enligt rapporten finns inga avvikelser från stadens finansiella ramar och risklimiter.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt den finansiella månadsrapporten för december 2025. Rapporten visar att kommunens externa upplåning har ökat med 1,287 miljarder kronor under året, och med nästan 20 miljarder kronor sedan det nuvarande vänsterstyret tillträdde. Moderaterna och Liberalerna uttrycker oro över den ökade skuldsättningen, som nu uppgår till närmare 85 miljarder kronor, och de höga räntekostnaderna på cirka 2 miljarder kronor per år.

Region Stockholm planerar att införa nattpendeltåg på helgnätter från och med augusti 2026, med avgångar fram till kl. 02 på natten och från kl. 04 på morgonen. Som ett resultat av detta föreslås ändringar i nattbusstrafiken; flera radiella nattbusslinjer till och från Stockholm C kommer att ersättas med nya lokala busslinjer som ansluter till nattågen. Stockholms stad är positiv till förslaget då det kan bidra till en utvecklad kvällsekonomi och bättre förutsättningar för nattarbetande, men önskar tydligare detaljer om antalet nya bussavgångar och vill att vissa tidigare borttagna bussturer återinförs.

Stockholms kommunstyrelse har fått Sollentuna kommuns förslag till åtgärdsprogram mot trafikbuller för åren 2026-2030 på remiss. Stockholm stad har granskat programmet och anser att åtgärderna i Sollentuna inte direkt påverkar Stockholms stad, men önskar att Sollentuna informerar och samordnar med Stockholm om någon åtgärd i framtiden skulle få en direkt påverkan. Stockholms stad välkomnar dock arbetet och ser positivt på de föreslagna åtgärderna.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm ska satsa mer på att göra stadsmiljön mer tillgänglig och framkomlig för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning. De vill bland annat att staden ska agera mot byggsäckar som blockerar vägen och förbättra snöröjningen för att minska halka. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med detta, till exempel genom ett pilotprojekt mot felplacerade byggsäckar och förbättrad sopsaltning av gång- och cykelvägar. De menar också att staden snart kan få större befogenheter att agera mot hinder på allmän plats via en lagändring.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att staden genom satsningen "Skolfrid" ska avsätta 10 miljoner kronor extra för att göra skolvägarna säkrare. De vill se förbättrade övergångsställen, bättre belysning, utökade gång- och cykelvägar samt strängare hastighetsbegränsningar nära skolor. Stockholms stad svarar att man redan arbetar systematiskt med trafiksäkerhet runt skolor inom projektet "Säkra och trygga skolvägar", med en årlig budget på 15-20 miljoner kronor, men Liberalerna anser att detta inte är tillräckligt.

Stockholms stad reviderar riktlinjerna för barnomsorg på obekväm arbetstid för att förbättra verksamheten ur ett barnperspektiv. De nya riktlinjerna, som träder i kraft i augusti 2026, innebär bland annat utökade öppettider för dygnetsruntomsorg (kl. 17.30-07.30), en mer restriktiv syn på omsorg i hemmet, tydligare stöd för barn med särskilda behov, samt ett ökat ansvar för vårdnadshavare att informera och för ensamstående att även ansvara för delad vårdnad. Dessutom tas möjligheten för fristående aktörer att bedriva denna typ av omsorg bort.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska skydda föreningslivet från att bli vräkt på grund av höjda hyror efter renoveringar av kulturhistoriska byggnader. De vill att staden prioriterar renovering och underhåll av dessa byggnader, utreder hur budgeten kan anpassas för detta och skapar en kulturhistorisk fond för att täcka kostnader och undvika hyreschocker för föreningar. Den rödgröna majoriteten avvisar förslaget om en fond, då de menar att befintliga satsningar och en ny hyresmodell, där kulturnämnden kan bli förstahandshyresgäst i viktiga kulturfastigheter, redan adresserar problemet och att motionärernas förslag inte är tillräckligt.

Moderaterna har föreslagit att anställda i Stockholms stad ska kunna få tjänstledigt för att bli familjehem, och att staden kontinuerligt ska marknadsföra möjligheten. Detta för att minska bristen på familjehem och därmed antalet barn som placeras på HVB-hem, där kvaliteten ofta ifrågasätts. Förslaget hänvisar till Karlskrona kommun som ett föredöme, där kommunanställda kan få tjänstledigt för samma syfte.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas närmare forskning. De vill inrätta en "forskningshubb" där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans på socialkontoren för att förbättra kvaliteten och utvärdera insatserna, liknande akademiska vårdcentraler. Staden och Stockholms universitet delar vikten av forskning men anser att befintliga, mer flexibla samarbetsformer fungerar bra och att en forskningshubb inte behövs. Istället vill de fokusera på att förbättra digitala system för datainsamling och analys inom socialtjänsten.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska inventera alla skolgårdar och rusta upp dem för att göra dem tillgängliga för alla barn, föräldrar och personal, särskilt de med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret menar att det redan görs liknande arbete, medan Utbildningsnämnden ser positivt på en inventering men framhåller att det kräver budgeterade resurser. Socialnämnden och Funktionsrätt Stockholms stad stöder också förslaget att göra utemiljöerna mer inkluderande.

Jan Jönsson (L) föreslår att ansvaret för kostnader för bland annat nya inpasseringssystem och förbättringar av arbetsmiljön i skolor, som ventilation och ljudisolering, ska flyttas från skolorna till fastighetsägaren SISAB. Detta för att säkerställa att alla skolor har en grundläggande säkerhetsstandard och god arbetsmiljö, oavsett deras egen ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiv till att flytta kostnaden för inpasseringssystem till SISAB och en översyn av avtalet pågår, men menar att för många flyttade kostnader kan öka hyrorna och minska pengar till undervisning.

Stockholms stad ska svara på Boverkets rapport om att införa en nationell standard för hur ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL) klassificeras. Staden är positiv till en gemensam, obligatorisk klassificering för att öka transparensen och effektiviteten i bygglovsprocessen, men avråder från ett nationellt ärendehanteringssystem på grund av oro för informationssäkerhet och kommunalt självstyre. Kostnader för nya statliga krav ska finansieras av staten.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska införa en ”bygglovsrobot” för att automatisera handläggningen av enklare tillstånd och därmed korta handläggningstiderna för både företag och privatpersoner. Förslaget inkluderar även att utreda vilka andra tillståndsprocesser som kan automatiseras. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att digitalisera och effektivisera tillståndsprocesser, men Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna reserverar sig och anser att förslagen bör antas för att skynda på arbetet.

Stockholms stad avstyrker förslaget om en ny organisation för fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98). Utredningen, som granskats av bland annat stadsledningskontoret, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret, föreslår att Lantmäteriet får ett tydligare statligt ansvar för bland annat utbildning och tekniska system. Stadens förvaltningar menar att förslaget riskerar att försämra stadens stadsutvecklingsprocess och lokala hänsyn, samt att det sannolikt leder till att Stockholms kommunala lantmäteri måste upphöra.

Två liberala politiker, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att Stockholm ska införa en modell där byggföretag kan dela upp betalningen för detaljplaner över tid istället för att betala allt i början. Tanken är att detta ska hjälpa byggföretagen, särskilt mindre aktörer, att lättare hantera kostnaderna under lågkonjunkturer och därmed öka byggtakten i staden. Staden avstyrker motionen och anser att den nuvarande modellen med löpande fakturering redan ger god transparens och förutsägbarhet. Dessutom menar staden att planavgifterna är en liten del av de totala kostnaderna för byggprojekt och att nedgången i bostadsbyggandet främst beror på bredare samhällsekonomiska faktorer, inte stadens avgifter.

Trafikverket har föreslagit ändringar i hur områden som är viktiga för transporter klassas som riksintresse. Stockholms stad tycker det är bra att reglerna ses över, men är kritiska till att de inte får vara med och påverka tidigare i processen. Staden vill säkerställa att riksintressena inte hindrar utvecklingen av nya bostäder och arbetsplatser, särskilt i områden som Norra Djurgårdsstaden och kring Bromma flygplats. Staden vill också se över och eventuellt minska riksintressena i Frihamnen och vid Masthamnen/Stadsgården för att möjliggöra stadsutveckling.

Kommunstyrelsen har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Rapporten visar på ett ekonomiskt överskott på 99,5 miljoner kronor, främst på grund av lägre kostnader för politiker och vakanta tjänster. Dessutom har 94,6 miljoner kronor ombudgeterats för rotel- och partikansliernas verksamhet till 2026, och 93,8 miljoner kronor har godkänts för IT-utveckling och beredskapsåtgärder. Liberalerna och Centerpartiet kritiserar dock rapporten för att inte fullt ut spegla verkliga utmaningar inom skola, socialtjänst, trygghet och bostadsbyggande.