Stockholms kommun

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett datasystem för att upptäcka elever som riskerar att föras bort. Systemet skulle larma om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, och ha en spärr som förhindrar utskrivning. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog förslaget och anser att staden redan har rutiner och handlingsplaner för att upptäcka och agera vid misstankar om bortförande, samt att ett nationellt system behövs och utreds på statlig nivå.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad inför en handlingsplan för att hjälpa så kallade "gråzonsbarn". Det är elever som kämpar i skolan på grund av kognitiva svårigheter men som inte uppfyller kraven för anpassad skola. Liberalerna menar att dessa elever får stöd i grundskolan men riskerar att misslyckas i gymnasiet eftersom stödet där ofta är otillräckligt. Stockholms stad och utbildningsnämnden anser att det redan finns ett strukturerat arbete för elever med särskilda behov och att en ny handlingsplan inte behövs. De lyfter fram insatser som specialpedagogisk verksamhet och rutiner vid övergångar mellan skolor. Jan Jönsson (L) menar dock att de befintliga insatserna inte är tillräckliga för att hjälpa just denna specifika grupp av elever.

Jan Jönsson (L) föreslår att kommunen ändrar avtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att SISAB betalar för åtgärder som förbättrar skolornas arbetsmiljö och säkerhet, exempelvis nya inpasseringssystem, bättre ventilation och ljudisolering. Idag betalar skolorna själva för många av dessa åtgärder, vilket kan leda till att säkerheten skiljer sig mellan skolor beroende på deras ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiv till att SISAB ska kunna ta ansvar för kostnader för passersystem, men vill inte flytta över allt ekonomiskt ansvar för skolornas arbetsmiljö och säkerhet eftersom det skulle kunna höja skolornas hyror och minska deras handlingsfrihet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa elevers möjlighet att byta gymnasium under läsåret, då många byten skapar oordning och sämre studiero. Staden svarar att det är mycket svårt att införa begränsningar utan lagstöd, särskilt eftersom det krävs en överenskommelse med 26 kommuner och över 100 fristående skolor i regionen. Istället anser kommunstyrelsen att frågan om lagändring bör riktas till regeringen.

Stockholms stad föreslår att kommunfullmäktige godkänner ett reviderat avtal för Gymnasieantagningen Stockholms läns tjänster. Avtalet anpassas till nuvarande arbetssätt och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Storsthlm och kommunerna. Även om systemet Indra övergår till Inera AB den 1 juli 2026, kommer Storsthlm fortsatt att ansvara för administrationen av gymnasieantagningen och hanteringen av de ekonomiska transaktionerna för kommunerna.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm inför SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) för högstadieelever, där de kombinerar skola med betalt arbete. Motionen vill minska antalet feriejobb med 1000 till 2026 och ersätta dem med lika många SAO-jobb. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget om att minska feriejobben eftersom de och SAO-jobben riktar sig till olika målgrupper, men staden planerar ändå att testa SAO-jobb i pilotform under 2026 i utvalda fokusområden.

Gabriel Kroon (SD) har föreslagit att Stockholm stad ska starta en informationskampanj om stroke på stadens reklamtavlor för att lära invånarna känna igen symtom och agera snabbt. Stadsledningskontoret svarar att det är Region Stockholms ansvar att informera om sjukvård och att staden inte ska bedriva sådana kampanjer själva. Däremot kan staden, om Region Stockholm ber om det, hjälpa till att sprida information via sina egna kanaler som medborgarkontor och bibliotek.

Kyrkogårdsnämnden redovisade en ekonomisk rapport för första kvartalet 2026. Driftsbudgeten visade ett prognostiserat överskott på 1,1 miljoner kronor, främst tack vare försäkringsintäkter från stöld av ett koppartak. Investeringarna prognostiserade ett överskott på 8 miljoner kronor, huvudsakligen på grund av att byggandet av en ny skorsten vid Nya krematoriet blivit försenat till nästa år på grund av oklarheter kring tillstånd.

Kyrkogårdsnämnden presenterade underlag för sin budget för 2027, med inriktning även för 2028 och 2029. Nämnden ansvarar för begravningsverksamheten i Stockholm, inklusive att förvalta stadens 12 begravningsplatser, ceremonilokaler och krematorier. Med en åldrande befolkning förväntas antalet dödsfall öka, vilket innebär att nämnden planerar att fortsätta utveckla begravningsuppdraget samt fokusera på krisberedskap under planperioden.

Kommunstyrelsen skickade ut förslaget till "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" till kyrkogårdsnämnden för yttrande. Denna handlingsplan sträcker sig fram till 2030 och ska stärka stadens jämställdhetsarbete, med målet att alla stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Kyrkogårdsnämnden skulle senast den 24 april 2026 lämna sitt svar på förslaget.

Förvaltningschefen informerade nämnden om flera förändringar och händelser. Jeanette Ekberg tillträder som ny chef för ekonomi och administration den 19 maj, då Göran Höglund går i pension. Dessutom har skötselsäsongen på stadens begravningsplatser börjat, vilket innebär att förvaltningen dubblar sin personalstyrka. Skogskyrkogårdens dag kommer att hållas den 30 maj, och det blir även en salamanderspaning vid Spegeldammen på Skogskyrkogården den 22 maj.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse föreslås anta nya styrdokument för hela staden. Detta inkluderar en ny kemikalieplan för 2025-2031, som syftar till ett giftfritt Stockholm genom att fasa ut farliga ämnen som PFAS, bisfenoler och ftalater, samt en näringslivspolicy med etableringsstrategi. Dessutom föreslås nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion, som bland annat minskar parkeringskravet för bostäder och företag om de erbjuder tjänster som cykel- och elbilspooler.

Denna rapport sammanfattar inkomna ärenden till kommunfullmäktige under två veckor i mars 2026. Bland de nya ärendena finns bland annat Trafikverkets upphörande av underhåll vid Värtans bangård och ett program för stadsnära odling. Vidare behandlas ärenden som en samlad rapport för förskolan i Stockholm 2025, förslag till ett nytt naturreservat vid Kyrkhamn-Riddersvik samt ett förslag om ny avgiftsmodell för Kulturskolan.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten i grundskolan, så att de främst sker vid terminsstart, liknande en modell i Uppsala. Detta för att skapa stabilitet för skolor, elever och personal. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan har infört skolbytesperioder och att det inte finns lagstöd för att helt begränsa byten till endast terminsstart, och att frågan därför snarare bör riktas till regeringen. Moderaterna och Jan Jönsson (L) invänder och vill att kommunen ändå utreder detta vidare, med tydliga bytestillfällen och undantagsregler, eftersom de anser att ett tydligare regelverk stärker både skolornas förutsättningar och elevernas trygghet.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s koncernstyrelse godkände en lägesrapport för flera stora projekt som är under genomförande och har en beräknad slutkostnad på över en miljard kronor vardera. Rapporten omfattade bland annat uppgraderingen av Grovrening Sickla del 2, byggandet av Mässtunneln och infrastrukturarbeten i Årstafältet etapp 1. Styrelsen konstaterade att alla rapporterade projekt höll sig inom beslutade budgetramar och att framdriften var god, samtidigt som de betonade vikten av fortsatt god styrning och riskhantering.

Koncernstyrelsen godkände uppföljningen av internkontrollplanen för 2025 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Planen omfattade granskning av hur verksamheten styrs och leds, hur den planeras och följs upp, samt arbetet med informationssäkerhet. Bolaget bedömde att den interna kontrollen under 2025 varit tillräcklig, och inga väsentliga brister upptäcktes vid extern granskning.

Koncernstyrelsen har godkänt årsbokslutet för 2025 för Stockholms Stadshus AB-koncernen, vilket innebär att årsredovisningen nu kan läggas fram för bolagets årsstämma. Av de fria medlen på 17 984 002 711 kronor i moderbolaget balanserades hela summan till ny räkning. Beslutet innebar också att anmälan av revisionsrapporterna godkändes och att berörda bolag inom koncernen fick i uppdrag att följa upp och åtgärda de iakttagelser som revisorerna noterade.

Koncernstyrelsen noterade den finansiella månadsrapporten för bolagskoncernen per den 28 februari 2026. Rapporten visade att den samlade nettoskulden hade ökat med nästan 3 miljarder kronor sedan årsskiftet till drygt 100,5 miljarder kronor, främst på grund av Familjebostäders förvärv av Hjulstahem. En avvikelse från finanspolicyn angående direktutlåning till Stockholmsmässan hade inträffat men åtgärdades retroaktivt genom ett beslut av koncernstyrelsen, som fastställde en ny ram på 700 miljoner kronor.

Jonas Naddebo (C) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren om situationen för bastubad i Stockholm. Centerpartiet menar att trots ambitionen att göra Stockholm till en bastustad, har processerna blivit mer byråkratiska, vilket leder till färre nya bastur och att två av tre ansökningar om bygglov har nekats. Frågorna rör bland annat varför en utredning om bastubad inte presenterats, hur staden ska säkerställa att målet om fler bastur inte motverkas av byråkrati, och om borgarrådet avser att förenkla reglerna för att möjliggöra fler bastur och badmöjligheter.

Per Rosencrantz (M) frågar Emilia Bjuggren (S) om Stockholms stads planering med tanke på att det föds färre barn och befolkningen inte växer lika snabbt längre. Han undrar hur staden anpassar sin planering av skolor, bostäder och arbetsmarknad till denna demografiska förändring och vilka åtgärder som planeras för att göra Stockholm mer attraktivt för barnfamiljer. Ett konkret exempel är den skrotade grundskolan i Hagastaden på grund av för få barn.