Stockholms kommun

Stockholms Stads Parkerings AB presenterar sin budget för 2027 och planer för 2028-2029. Bolaget vill förbättra framkomligheten i staden genom att bygga nya parkeringsanläggningar, öka antalet laddplatser för elbilar och erbjuda fler mobilitetstjänster som bilpooler och cykelparkeringar. De största investeringarna under perioden, totalt 2,2 miljarder kronor fram till 2031, inkluderar nya parkeringsgarage som Hjorthagsgaraget och Värtanparken P-hus.

Stockholms Stads Parkerings AB ska lämna in en redovisning enligt ett EU-direktiv (transparensdirektivet) för att förhindra otillbörlig konkurrens. Revisorerna har granskat redovisningen för 2025 men kan inte helt säkert säga om den följer lagen till fullo, eftersom det saknas tydliga föreskrifter från regeringen. Styrelsen föreslås godkänna rapporten och se till att den skickas vidare till Stockholms Stadshus AB.

Stockholms stads Parkerings AB har haft styrelsemöte där de godkänt sitt bokslut för 2025. Bokslutet visade ett resultat på 181,6 miljoner kronor och bolaget kommer att ge ett koncernbidrag på 170 miljoner kronor till Stockholms Stadshus AB. Bolaget ska även utöka antalet laddplatser för elbilar och flyttar sitt kontor under sommaren.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB har godkänt nya regler för vem som får godkänna beställningar och betalningar inom bolaget och dess dotterbolag, inklusive Mässfastigheter i Stockholm AB. Detta är viktigt för att säkerställa att pengar hanteras korrekt och att rutiner följs. De nya reglerna beskriver bland annat hur hyresavtal och underhållsåtgärder ska hanteras, med tydliga beloppsgränser för olika befattningar.

Stockholms kommunfullmäktige har beslutat att utse Micaela Caldegren till styrelsesekreterare för bolaget Mässfastigheter i Stockholm AB. Hon kommer att ha den rollen fram till det första ordinarie mötet efter bolagsstämman 2026. Detta beslut kommer efter att S:t Erik Markutveckling AB nyligen köpte Mässfastigheter i Stockholm AB och en ny styrelse utsågs.

Stockholms stad får 272,9 miljoner kronor i statsbidrag för att förbättra kvaliteten i förskolan under 2026, vilket är mer än året innan. Pengarna ska användas till att minska barngruppernas storlek, behålla och rekrytera personal samt erbjuda kompetensutveckling för förskollärare och annan personal. Fördelningen av pengarna baseras till största del på antalet barn i varje stadsdel, men också på socioekonomiska faktorer.

Stockholms stad reviderar riktlinjerna för barnsäkerhet i kommunala förskolor för att skapa en tydligare och mer enhetlig arbetsgång. Syftet är att stärka det förebyggande arbetet och beredskapen vid allvarliga händelser som rör barnens trygghet. Förändringen innebär bland annat att åtta tidigare handlingsplaner, till exempel för brand och sjukdomsfall, nu ersätts med lokala rutiner, medan fyra handlingsplaner om exempelvis brott mot barn och diskriminering blir stadsövergripande vägledningar.

Denna rapport ger en överblick över förskolans kvalitet i Stockholms stad 2025. Rapporten, som tas fram årligen, visar på en positiv utveckling där alla stadsdelar arbetar systematiskt med att förbättra kvaliteten. Den innehåller information om förskolornas förutsättningar, kvalitetsarbete, barns språkutveckling och förskolans uppdrag att kompensera för olika socioekonomiska förhållanden. Rapporten kommer att överlämnas till kommunstyrelsen.

Förskolenämnden rapporterar att de har uppfyllt sina mål för 2025, bland annat genom att förbättra inskrivningsgraden och närvaron i förskolan. De har också implementerat ett nytt program för öppen förskola och stärkt bilden av Stockholms kommunala förskolor. Nämnden begär en budgetjustering på 34,1 miljoner kronor för att täcka kostnader för hyreskompensation till fristående förskolor.

Kommunstyrelsen har bett Förskoleförvaltningen att yttra sig över en Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Förskoleförvaltningen är positiv till planen som syftar till att säkerställa att äldre i Stockholm har samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället och kan delta aktivt. Planen, som baseras på WHO:s modell, fokuserar på fem områden: delaktighet, samverkan, social inkludering, bostäder/stadsmiljö och kommunikation/information, för att främja äldres hälsa och inkludering i en stad med en växande äldre befolkning.

Stockholms stad har tagit fram ett nytt matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ska ersätta den tidigare matstrategin. Programmet syftar till att främja hållbar och hälsosam matkonsumtion, både i stadens egna verksamheter som förskolor och äldreomsorg, och för invånarna i stort. Förskoleförvaltningen välkomnar programmet men önskar att hälsoaspekterna för barn och unga får lika stor tyngd som miljö- och klimatperspektiven, samt efterfrågar ett gemensamt kostdatasystem för att säkerställa ett likvärdigt genomförande.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till 2030, baserad på barnkonventionen. Denna plan ska se till att alla barn har jämlika levnadsvillkor och motverka diskriminering inom stadens verksamheter. Förskolenämnden, som är en av de remissinstanser som yttrat sig, är positiv till planen och menar att den kommer att bidra till att konkretisera och utveckla arbetet med barns rättigheter i staden.

Kommunfullmäktige har fattat flera beslut som rör förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid. Nya avgiftsnivåer för maxtaxan införs från 1 februari 2026. En ny skolbiblioteksplan för förskolor och skolor har godkänts för 2026 och framåt, vilket ersätter den tidigare planen.

Detta ärende handlar om två protokoll som anmäls. Det ena är från Förskolenämndens förvaltningsgrupp den 23 februari 2026, där man diskuterade bland annat sjukfrånvaro, beläggning på kontoret och framtida flexibla arbetsplatser, samt flera remisser och beslut rörande förskolan i Stockholm 2025, barnsäkerhet och fördelning av statsbidrag. Det andra protokollet är från Utbildningsnämndens, Förskolenämndens och SISAB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 11 februari 2026. Där diskuterades bland annat Elevhälsoportalen, en workshop om samverkan mellan skola och vårdnadshavare samt riskerna att barn med funktionsnedsättning rekryteras till brottslighet.

Denna lista visar vilka beslut som fattats av anställda på Servicenämnden under vintern 2025-2026, utan att behöva gå via nämnden. Besluten rör bland annat anställningar av enhetschefer, inköp av licenser till juridiska tjänster, rekryteringsverktyg och möbler till kontor, samt mat till kommunens beredskapslager för nästan 1,9 miljoner kronor.

Protokollen från förvaltningsgruppens möten i januari och februari 2026 handlar främst om interna organisationsförändringar inom Serviceförvaltningen. Bland annat diskuteras inrättande av nya enheter inom Lokalplanering, inklusive en återbrukscentral, samt ändringar inom avdelningarna Rekrytering och DIT (Digitalisering, IT och Telefoni). Fackliga representanter ställer frågor om personalantal, chefstillsättningar och arbetsmiljö i samband med omorganisationerna, och det beslutas bland annat om att direktanställa en tillförordnad enhetschef inom Rekrytering under en period.

Servicenämnden presenterar sin verksamhetsplan för 2026, med särskilt fokus på rekrytering. Planen beskriver hur nämnden, genom sitt rekryteringsområde, ska bidra till att säkerställa kvalitet och effektivitet i rekryteringen av personal till bland annat förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg i staden. Målet är att avlasta förvaltningarna och förbättra Stockholms stads kompetensförsörjning.

Kommunstyrelsen har skickat en handlingsplan för en åldersvänlig stad på remiss till servicenämnden. Planen syftar till att säkerställa att äldre personer har samma rättigheter som andra grupper i samhället och får möjlighet att delta i samhällslivet. Servicenämnden, genom Kontaktcenter Stockholm och dess svarsgrupp "Äldre direkt", är positiva till planen men framhåller att de behöver mer resurser för att hantera en ökad ärendemängd och utveckla digitala lösningar för att samla in synpunkter och förbättra tillgängligheten för äldre.

Stockholms stad planerar att införa ett nytt "matprogram" för att förbättra stadens mat och måltider ur hälso-, klimat- och beredskapsperspektiv. Programmet ska gälla alla stadens verksamheter, inklusive skolor och äldreomsorg, och även påverka inköp för personalaktiviteter. Målet är bland annat att minska klimatpåverkan från livsmedel med 40 procent till 2030 jämfört med 2013 och att minska köttkonsumtionen. Serviceförvaltningen välkomnar programmet men efterfrågar förtydliganden kring begrepp, mål och kopplingar till befintliga inköpssystem.

Serviceförvaltningen i Stockholm ska upphandla ett nytt system för att hantera ärenden, eftersom det nuvarande avtalet löper ut under 2027. Det nya avtalet beräknas kosta 35 miljoner kronor över en tioårsperiod och syftar till att säkerställa att förvaltningen kan fortsätta utföra sina uppgifter effektivt. Upphandlingen kommer att genomföras i flera steg för att hitta den mest fördelaktiga leverantören.